Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor

1921-03-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:341, Angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt

lantbruksskolor; given Stockholms slott den 18 mars 1921.

i

Kungl Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, dels föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt, dels ock göra tillkännagivande

av det innehåll, som innefattas i föredragande departementschefens hemställan.

Under Haris Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 mars 1921.

N ärvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqyist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:

I avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid

lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor, som Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, har för ändamålet under

nionde huvudtiteln beräknats anslag med följande belopp, nämligen å

1922 års riksstat 50,000 kronor under punkt 25 och å årets tilläggsstat

300,000 kronor under punkt 9.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 289 höft. (Nr 341 — 342.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Departements
chefen.

Kungl. Mnjds proposition Nr 341.

Sedan Kung!. Maj:t tidigare innevarande dag beslutat till riksdagen

avlåta propositioner angående allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst samt angående dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, anhåller jag

att få anmäla förenämnda ärende.

Efter det vid 1919 års lagtima riksdag beslutats ändrade grunder

för statsunderstöd till lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor,

anvisade 1920 års riksdag å tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag

å 320,000 kronor till dyrtidstillägg åt lärare vid dessa skolor

i enlighet med vissa av riksdagen samtidigt godkända grunder.

Kungörelse om sådana dyrtidstillägg är av Kungl Maj:t utfärdad

den 7 september 1920 (nr 600).

I skrivelse den 31 augusti 1920 har lantbruksstyrelsen hemställt,

att anslag å oförändrat belopp måtte för äjadamålet äskas för år 1921,

att utgå under samma villkor som då föreskrivits.

Däerfter har styrelsen för svenska lantmannaskolornas lärarförening

med förmälan att från svenska folkhögskolans lärarförening

ingivits framställning om höjning av dyrtidstilläggen, hemställt, att .v

motsvarande förmåner, som på grund härav kunde komma att beviljas

lärarpersonalen vid folkhögskolorna, måtte komma även lärarna vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor till del.

I inlåtande häröver den 25 november 1920 har lantbruksstyrelsen

erinrat, att uti ett i annat ärende avgivet yttrande inspektören för

lantmanna- och lanthushållsskolorna anfört, att lärarna vid dessa skolor

numera erhölle dyrtidstillägg, som finge anses uppgå till för lärarna

tillfredsställande belopp. Styrelsen, som i huvudsak delade denna uppfattning,

ansåge sig därför, särskilt med hänsyn till den sparsamhet,

som det nuvarande ekonomiska läget krävde, ej kunna tillstyrka föreningens

förevarande ansökning. Därest emellertid ökat dyrtidstillägg

skulle komma att tillerkännas folkhögskolornas lärarkår, syntes billigheten

kräva, att sådant ökat tillägg enligt enahanda grunder tillgodokomme

jämväl lärarna vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

För närvarande utgår dyrtidstillägg till lärarna vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor efter i huvudsak samma

grunder, som gälla beträffande folkhögskolorna. Då jag ansett likställigheten

uti ifrågavarande hänseende alltjämt höra bibehållas, har

jag uti nu förevarande ärende samrått med chefen för ecklesiastikdepartementet.

Jag ansluter mig till de synpunkter, som av honom

tidigare denna dag anförts vid behandlingen av frågan om dyrtidstillägg

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-ts proposition Nr 341.

åt lärarna vid sistnämnda skolor. Jag finner mig alltså böra tillstyrka,

att för första halvåret 1921 nu gällande grunder för beräkniugen av

dyrtidstillägget bibehållas samt att jämväl i fortsättningen dessa grunder

tillämpas vid bestämmandet av den del av lärares avlöning, varå

dyrtidstillägg må utgå. Beträffande åter beräkningen i övrigt av dyrtidstillägget

skulle från och med den 1 juli 1921 för ifrågavarande

grupper lärare i huvudsak komma att gälla de allmänna bestämmelser

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, Kungl. Maj:t

tidigare denna dag föreslagit riksdagen antaga.

Under hänvisning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet

därom anfört, ansluter jag mig vidare till den av honom uttalade uppfattningen,

att den hittillsvarande begränsning i fråga om visst antal

undervisningstimmar, som finnes föreskriven beträffande vissa lärare,

bör bortfalla.

Jag har låtit utarbeta förslag till kungörelse i ämnet, vilket förslag

torde böra föreläggas riksdagen till godkännande.

Möjlighet torde höra beredas och medgivande utverkas av riksdagen

att — i likhet med vad som hittills under innevarande år ägt

rum — tillsvidare under år 1922, i avvaktan på det vidare beslut i

ämnet, som kan komma att meddelas, till ifrågavarande lärare utbetala

dyrtidstillägg efter härovan angivna grunder. Till följd härav

och i enlighet med vad som beträffande andra uti angivna hänseende

likställda grupper befattningshavare ägt rum, torde böra av riksdagen

inhämtas förklaring, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för

ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga belopp

skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år

1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

För ifrågavarande dyrtidstillägg har i förslaget till tilläggsstat för

innevarande år upptagits ett belopp av 300,000 kronor. Med hänsyn till

de förändrade grunder för bestämmandet av dyrtidstillägg för statens

befattningshavare i allmänhet, som Kungl. Maj:t förut denna dag på

föredragning av chefen för finansdepartementet beslutat föreslå riksdagen

antaga, och med utgångspunkt från de indextal å levnadskostnaderna,

som samme departementschef räknat med för år 1921, eller

260 för det förra och 240 för det senare halvåret, anser jag det erforderliga

beloppet kunna reduceras till 260,000 kronor. Härvid har jag

även tagit i betraktande, att kostnaderna för bestridandet av dyrtidstillägg

til) lärarinnepersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

varom jag kommer att föreslå avlåtandet av proposition till riksdagen,

skulle komma att utgå från detta anslag.

Med hänsyn till vad jag här ovan anfört om sättet för beredande

av medel för ändamålet tilisvidare för år 1922, torde det i förslaget till

nämnda års riksstat för sagda ändamål beräknade anslaget å 50,000

kronor icke bliva behövligt.

De omständigheter, som föranlett chefen för finansdepartementet

att föreslå anstånd med hemställan om anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i allmänhet i statens tjänst, finner jag, efter samråd

med bemälde departementschef och med hänsyn till det förhållandevis

mindre belopp, varom här är fråga, ej utgöra hinder för att redan i

detta sammanhang hos riksdagen äska erforderligt förslagsanslag för

ändamålet.

Sedan departementschefen härefter uppläst förutnämnda förslag

till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor, såsom bilaga

A fogat till detta protokoll, yttrade departementschefen vidare:

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kung].

Maj:t, med tillkännagivande att särskilt anslag för dyrtidstillägg åt

lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor samt lantbruksskolor ej

vidare behöver beräknas å 1922 års riksstat, måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas

erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor anvisa på

tilläggsstat för år 1921 under nionde huvudtiteln ett

förslagsanslag av...................................................................... kronor 260,000;

dels ock förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga

belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall; och skulle proposition

i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

M. De Geer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

§ i.

Mom. 1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd

lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd

lanthushållsskola, vilka bestrida full tjänstgöring ävensom

föreståndare och förste lärare vid statsunderstödd lantbruksskola äga,

med nedan angivna begränsningar och undantag, tillsvidare till dess

annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp,

motsvarande, vad angår lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola,

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen

och beträffande täljare vid lantbruksskola halva beloppet av

ålderstillägg samt tredjedelen av den övriga minimiavlöningen, dock ej

å värdet av bostad, bränsle och trädgårdsland. Där Kungl. Maj:t funnit

anledning i särskilt fall medgiva undantag från föreskrifterna om minimiavlöning,

skall dyrtidstillägget utgå beträffande lärare vid lantmannaskola

och lanthushållsskola å hälften av det utav Kungl. Maj:t för sådant

fall stadgade avlöningsbeloppet samt ifråga om lärare vid lantbruksskola

å tredjedelen av samma belopp.

Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd

lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under

mom. 1 sägs, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del

av den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen,

med hänsyn till efter ingången av augusti månad 1914 till

följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsför höj ning, för

varje fall bestämmes, dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av

berörda avlöning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 341.

7

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

§ 3.

1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare

stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes

att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägg

på följande sätt:

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan

sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för

hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85 kronor

i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor,

på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter

ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har

befattningshavare mera än en familjemedlem, ökas den del av tilläggsunderlaget

för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande

grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem utöver eu.

Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motkara femtiofem

hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till

närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru och

på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnått 16

års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande

för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn

till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär

äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar

båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel,

räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta

avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig

befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg

för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga

väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtids
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 341.

tillägg, därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som omfattar

den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med nio

tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad

ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår

å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,

som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv

månader.

§ 4-

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller

för tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan hinder

av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma

honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,

skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som förhållandet

mellan den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit sådan

ledighet, och den avlöning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut eller gällande

löneförfattning skall under sådan tjänstledighet utgå.

§ 5-

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av

statsmedel, skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i

något fall å högre belopp än sammanlagt 1,250 kronor för månad.

§ 6‘

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade lärotiden,

liksom ej heller beträffande lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola

å ersättning för bostad och bränsle samt ifråga om lärare vid

lantbruksskola å ersättning för bostad, bränsle och trädgårdsland.

§ 7‘

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition Nr 341.

9

§ 8-

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

•skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl

manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelsen den 7 september 1920 (nr 600) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor upphör att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 289 käft. (Nr 341—342.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

v^v.v^yv.:, tiv**. *\”

«q ■5 >*■/■■•

, •• : - i , ''!£(! '' UOC'' <■ •>". ''

1 Öl
-

; '' ''t.i .

it»''! , !

vi ; X

i . 1 .

fr tunna

*»1 11 !-* Sfih

• •* i

■:■!/> ._,u

. ''f ■

•v i it.

j:ii.''v--.i; 1 - rf
-

" ••_ ’ '' tv ■''

•X I.- :r

I ;: fM y rf

ir.i y i

'' hi

X;-*XX .X

■•tfVv''Vt>A v>:

•v. ■ i

\V

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:370 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbru s. 7 i texten