Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter

1921-04-29 · 171 sidor, varav 165 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 165 av 171 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:356, Angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

1

Nr 356.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående provisorisk förhöjning

av tullsatserna för vissa industriprodukter; given

Stockholms slott den 29 april 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över lian delsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

O. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 29 april 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve WraNGEL,

statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,

Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, anförde:

Den svenska industrien har under krigsåren, trots de många svårigheter,

som varit en följd av råvaruknappheten och de nödvändiga statliga

regleringsåtgärderna å olika områden, funktionerat pa ett vida mera

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Industriens

läge omedelbart

efter krigets

avslutande.

Importförbud

i avvecklingssyfte.

2 Kung!. Majds proposition Nr 356.

tillfredsställande sätt, än man i allmänhet vid krigets början vågat räkna

med såsom möjligt. För de flesta industrigrenar hava krigsåren medfört

eu högkonjunktur, som gjort, att industrien åtminstone i det yttre företett

eu bild av kraftig utveckling och verksamhet.

Emellertid blev det, ju längre kriget varade, alltmera tydligt, att

den kris och de svårigheter, som skulle uppstå vid fredsslutet, måste

bliva långt allvarligare än de, som följde omedelbart på krigsutbrottet.

Hos oss, liksom i övriga länder, i vilka under kristiden eu större

varubrist gjort sig gällande på grund av de av kriget tillskapade hindren

för världshandeln, kunde det sålunda med tämlig visshet förutsägas, att,

i den män dessa hinder avlägsnades, betydande svårigheter skulle uppstå

för vissa inhemska näringars bestånd.

Att härvid en del typiska kristidsindustrier, vilka icke ägde tillräcklig

bärkraft under normala förhållanden, måste nedläggas, minska

driften eller omläggas på annan verksamhet, torde visserligen få anses

som en utveckling i rätt riktning. Men även för en stor del av de

äldre och mera solida industriföretagen måste eu övergång till ett friare

varuutbyte länderna emellan vara ägnad att medföra svårigheter, i synnerhet

som åtskilliga sådana företag lågo inne med betydande lager av

råvaror eller halvfabrikat, inköpta till höga priser. Vid prisfall och

minskade fraktsatser å dessa varor, samtidigt med att importen av färdiga

fabrikat från utlandet åter kom i gång, måste sådana industriföretag

med nödvändighet komma i ett i konkurrenshänseende synnerligen

ogynnsamt läge.

_ Dessa omständigheter gjorde, att de närmaste månaderna efter

fientligheternas inställande en kraftig opinion inom industrikretsar uppstod

för införande av importförbud i större omfattning, såväl å vissa råvaror

och halvfabrikat som särskilt å färdiga industriprodukter. Genom dylika

åtgärder av övergående art avsågs att vinna en mjukare övergång till

de ändrade prislägen, som måste bliva eu följd av att de krigförande

ländernas industri och handel åter kommo igång.

Denna uppfattning framfördes särskilt av representanter för järnindustrien,

metallindustrien, textilindustrien samt olika grenar av kemisk

industri.''

En rent motsatt ståndpunkt förfäktades däremot av företrädare för

våra större exportindustrier, speciellt verkstadsindustrien, vilka ansågo,

att man snarast möjligt borde söka komma i normalt läge i‘förhållande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

till världsmarknaden och därför söka nedbringa priserna å såväl råvaror

som halvfabrikat till en-nivå, som gjorde de för export arbetande förädlingsindustrierna

konkurrenskraftiga.

Till de betänkligheter mot importförbud, som framfördes av exportindustriens

målsmän, kom även en allmän önskan såväl inom handelskretsar

som hos den stora allmänheten om de statliga restriktionernas

avveckling och upphörande snarast möjligt.

Resultatet av denna brytning mellan de motsatta uppfattningarna

blev, att tanken på en omfattande reglering av varutillförseln genom

importförbud ej kom att realiseras. Härtill Indrog givetvis också den

omständigheten, att konjunkturerna för den svenska industrien fram på

våren 1919 åter blevo tämligen gynnsamma.

Frågan om importförbud av större eller mindre omfattning har 1”j*°*t6ir*u*r

sedermera flera gånger åter varit föremål för diskussion på grund av h lvsJlfltaJbr

därom gjorda förslag. Jag erinrar sålunda dels om finansrådets framställning

i december 1919 om vidtagande av skyndsamma åtgärder för

åstadkommande av, bland annat, kontroll över varuimporten, dels ock

om de motionsvis vid 1920 års lagtima riksdag framförda förslagen om

importförbud för lyxvaror och umbärliga varor. Dessa yrkanden hava

emellertid icke avsett åtgärder till den svenska industriens skyddande

utan varit förestavade av omsorg om vår valuta.

Att övergångstidens folkhushållning skulle få att kämpa med svårig- J^ltat0kc^n

heter av olika slag, stod icke desto mindre klart för envar. Den ändrade ^ttéans m.

karaktären av varuutbytet länderna emellan och de övriga omständig- sättande.

heter, som kunde sätta sin prägel på den blivande allmänna handelspolitiken,

gjorde det önskvärt, att statsmakterna ägnade största uppmärksamhet

åt alla hithörande frågor.

Med utgångspunkt härifrån hade bevillningsutskottet redan vid

1918 års lagtima riksdag i memorial (nr 18) till riksdagen hemställt,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av en allsidig

utredning av det gällande tullsystemets verkningar samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Utskottets hemställan, varemot åtskilliga dess ledamöter anförde reservation,

blev av andra kammaren bifallen men av första kammaren avslagen.

Emellertid blev det av bevillningsutskottet framförda, av andra

kammaren bifallna utredningsförslaget i början av år 1919 upptaget av

dåvarande chefen för finansdepartementet. På dennes, av statsrådets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

övriga ledamöter biträdda hemställan tillsatte Kungl. Maj:t den 31 januari

1919 en kommitté, benämnd tull- och traktatkommittén, med uppdrag,

bland annat, att verkställa en allsidig utredning av det gällande

tullsystemets verkningar.

I det anförande till statsrådsprotokollet nyssnämnda dag, varmed

chefen för finansdepartementet motiverade tillsättandet av ifrågavarande

kommitté, erinrade departementschefen om den genomgripande omgestaltning

av det ekonomiska livet, som världskriget överallt, även i neutrala

länder, medfört, och som ställt oss inför nya och svårlösta uppgifter beträffande

vår handelspolitik. Det vore, enligt departementschefens uppfattning,

av största vikt att med uppmärksamhet följa den handelspolitiska

utvecklingen i världen och i god tid förbereda vår egen anpassning efter

de nya förhållandena. Men förutsättningarna härför vore givetvis en

grundlig kännedom om vårt eget näringsliv och dess betingelser, varvid

särskilt komme i betraktande den betydelse, som det rådande tullsystemet

haft på dess riktning och utveckling.

Den sålunda igångsatta utredningen rörande det svenska tullsystemets

verkningar fortgår alltjämt i enlighet med den vid utredningens

igångsättande uppgjorda planen.

Jag har i det föregående anfört, att konjunkturerna för den svenska

industrien fram på våren 1919 åter blevo förhållandevis gynnsamma, vilket

hade till följd, att kraven på importförbud till skydd mot utländsk varuöversvämning

så småningom tystnade. Några nya framställningar om

ingripande från det allmännas sida till skydd mot den utländska konkurrensen

gjordes icke förrän mot slutet av år 1919. Från nämnda tid

började emellertid framställningar på nytt att inströmma från industrikorporationer

och utövare av industriell verksamhet, åsyftande statliga

åtgärder till övervinnande av redan förefintlig eller befarad ruinerande

konkurrens från utlandet. I samma syfte väcktes vid 1920 års riksdag

av herr Lithander m. fl. en motion, utmynnande i förslag om skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran om snabba åtgärder för åstadkommande

av en provisorisk förhöjning i erforderlig utsträckning av gällande tullsatser.

Denna motion blev emellertid, under hänvisning till den inom

tull- och traktatkommittén pågående utredningen, av riksdagen avslagen.

Med inträdet av hösten 1920, då ett markerat konjunkturomslag gjorde

sig gällande, ökades antalet av de till Kung!. Maj:t inströmmande framställningarna

i avsevärd grad.

Jag gar nu att i korthet redogöra för innehållet i nämnda framställningar

samt den behandling, desamma av statsmakterna underkastats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds -proposition Nr 356.

I eu till Kungl. Maj:t ställd, den 19 december 1919 dagtecknad FramstäUskrift

anförde Sveriges industriförbund, hurusom den svenska industrien ^atlkycui för

hotades av svårartad utländsk konkurrens, möjliggjord dels genom rådande ätn svenska

valutaförhållanden och dels genom den inhemska industriens i förhållande

till utlandets industri högre råvarukostnader och arbetslöner, samt hem- konjunkturställde,

att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommerskollegium att efter

skyndsamt verkställd utredning inkomma till Kungl. Maj:t med förslag Sveriges

till de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda. industriför
I

anslutning till denna framställning hemställde fullmäktige i järn- ^ktigfi

kontoret i skrivelse till Kungl. Magt den 13 februari 1920 om utredning, järnkontoret

huruledes den svenska järnhanteringen måtte kunna genom provisoriska oclrln®''keijj_ges

tullförhöjningar eller på annat sätt beredas skydd mot övermäktig ut- industriföreländsk

konkurrens å den inhemska marknaden. _ mtlg
Sveriges

maskinindustriförening erinrade i en till Kungl. Maj: t ställd,

den 20 mars 1920 dagtecknad skrift om de växande svårigheter, den

svenska maskinindustrien hade att kämpa mot på grund av den tilltagande

utländska konkurrensen, som gynnades av utlandets billigare råvaru-

och bränslekostnader, och hemställde om skyndsam utredning för

utrönande av det måhända tillfälliga skydd, som omedelbart skulle kunna

beredas landets maskinindustri.

Genom särskilda remisser anmodades kommerskollegium att avgiva

utlåtande över berörda framställningar.

1 utlåtande den 16 juli 1920 anförde kommerskollegium bland

anuat, att åtskilliga omständigheter, exempelvis vår bränslefrågas ogynnsamma

läge, undervärderingen av vissa länders valutor och företagna

realisationer av för krigsändamål upplagrade varor av allehanda slag,

allvarligt hotade att nedsätta vår industris konkurrensförmåga.. De anförda

förhållandena motverkades emellertid -enligt kollegii mening i viss

män av andra omständigheter, bland vilka särskilt vore att framhalta

den allmänna knappheten på råvaror, de höga sjöfrakterna samt vissa

länders höga valutakurser. Huru förhållandena i fortsättningen komme

att utveckla sig, vore synnerligen svårt att bedöma. Enligt kollegii mening

vore icke uteslutet, att sådana förändringar i det allmänna läget kunde

inträffa, att extraordinära åtgärder till den svenska industriens skydd

bleve av nöden. Vidkommande det ifrågasatta tillfälliga skyddet för den

svenska industriens hemmamarknad genom provisoriska tullförhöjningar

erinrade kommerskollegium, att 1920 års riksdag vid behandlingen av

vissa motionsvis framförda förslag i dylik riktning intagit den ståndpunkten,

att, enär det nuvarande tullskyddets verkningar vore föremål

för utredning genom tull- och traktatkommittén, någon väsentlig ändring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ls proposition Nr 356.

av tallsatserna för det dåvarande icke borde företagas. Med hänsyn

till riksdagens ställning i frågan hemställde kommerskollegium, att de

i emitterade framställningarna icke matte föranleda någon annan Kungl.

Maj:ts åtgärd, än att desamma överlämnades till tull- och traktatkommittén.

Genom beslut den 24 september 1920 fann Kungl. Maj:t berörda

framställningar icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Den alltsedan mitten av år 1919 tilltagande importen av textilvaror

av olika slag ävensom vissa befarade, för textilindustrien ogynnsamma

förhållanden föranledde målsmän för denna industri att vid

flera tillfällen under år 1920 i framställningar till cheferna för finansoch

handelsdepartementen uttala bekymmer för textilindustriens ostörda

fortgång.

fabrikant-6" .. Sålunda påkallade svenska yllefabrikantföreningen i en till chefen

föreningen finansdepartementet ställd, den 18 februari 1920 dagtecknad skrift

teitilarbetar. dennes. uppmärksamhet i anledning av vid tillfället ifråga befarad imförbundet.

port från Tyskland av yllovaror, vilken vore avsedd att baseras på svensk

förlagskredit till tyska yllefabrikanter för inköp av nödiga råvaror.

De uttalade bekymren underströkos av svenska textilarbetarförbundet

i en till beinälde departementschef samtidigt inlämnad skrift.

Kommerskollegium, som på grund av remiss anmodats avgiva utlåtande

över nyssnämnda framställningar, anförde i skrivelse den 11 mars

1920 till chefen för finansdepartementet, att, enligt vad inom kollegium

verkställda statistiska utredningar över importen av yllevaror givit -vid

handen, någon avsevärd införsel av dylika varor icke ägt rum; och

hemställde kollegium med anledning härav, att framställningarna för det

dåvarande icke måtte föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att

finansrådet anmodades avgiva direktiv till landets bankinrättningar att

icke utan finansrådets medgivande understödja sådan form av kreditgivning

till utlandet, som läge i tillhandahållande av råvara eller valuta

för inköp därav mot tillförsäkran om import av det färdiga fabrikatet.

Finansrådet, som bereddes tillfälle att yttra sig i ärendet, vitsordade

vad angick de av kommerskollegium föreslagna direktiven i

» avseende å kreditgivningen till utlandet för ändamål, som kunde avse

att främja konkurrensen pa förevarande område — att frågor rörande

dylik kreditgivning, liksom andra spörsmål om kredit till utlandet, plägade

underställas finansrådet. Ett effektivt skydd mot utländsk konkurrens

kunde emellertid, enligt finansrådets mening, icke ernås genom restriktioner

från bankernas sida i kreditgivningsavseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

I en ytterligare skrift den 12 maj 1920 redogjorde svenska yllefabrikantföreningen

för införseln av yllevaror före och efter kriget samt

för utsikterna att inom landet finna avsättning för de inhemska fabrikernas

tillverkning.

Genom beslut den 14 augusti 1920 fann Kungl. Maj:t de av yllefabrikantföreningen

och textilarbetarförbundet gjorda framställningårna

för det dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Under framhållande av den alltjämt stegrade importen av yllevaror Svenska yiieoch

de därav befarade följderna för den svenska yllefabrikationen ingick

svenska yllefabrikantföreningen härefter den 25 augusti 1920 med för- förnyade

nyad framställning till Kungl. Maj:t, utmynnande i hemställan om uthärdande

skyndsammast möjligt av importförbud för yllevävnader.

I infordrat utlåtande av den 29 september 1920 förklarade sig

kommerskollegium i fråga om berörda varuslag bestämt avstyrka importförbud,

vars verkan närmast syntes bliva ett konstlat uppehållande av

prisnivån till gagn för importörer, som läge inne med mera betydande

lager, men till föga nytta för ylleindustrien, förrän efter det de importerade

lagren avyttrats.

Yllefabrikantföreningens sistberörda skrivelse har ännu icke föranlett

något Kungl. Maj:ts beslut.

Jag har i det föregående lämnat en redogörelse för de intill hösten Omsvängning

1920 inkomna framställningarna om skyddsåtgärder för den svenska av

industrien mot utländsk konkurrens ävensom angivit dels den ställning,

de hörda myndigheterna intagit till de olika framställningarna, dels de

av Kungl. Maj :t i de olika ärendena fattade besluten.

Av det anförda framgår, att, om än konkurrensen från utlandet

varit ytterst kännbar för vissa industrigrenar, den likväl intill nämnda

tidpunkt, bland annat på grund av den då rådande allmänna högkonjunkturen,

icke haft den ödeläggande verkan, som befarats.

Från och med senhösten 1920 har emellertid situationen blivit eu

annan. Det något tidigare i Förenta staterna och England inträffade

konjunkturomslaget har vid nämnda tid nått även vårt land. Härmed

hava följt avsättningssvårigheter för svenska produkter å såväl den inhemska

som den utländska marknaden. Samtidigt har importen av eu

del färdigfabrikat, särskilt från länder med undervärderad valuta, begynt

antaga större proportioner än förut, vilket bidragit till att än mera skärpa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nya framställningarom

skyddsåtgärder

för

den svenska

industrien.

Kommers
kollegium.

Kungt. Maj ds proposition Nr 356.

svårigheterna för den svenska industrien på hemmamarknaden. De

vanliga tecknen på en depression, avtagande köplust, hopade varulager,

ökat antal betalningsinställelser och konkurser, hava med ingången av

år 1921 uppträtt med synnerlig styrka.

Under trycket av de växande svårigheterna hava, såsom redan

förut antytts, från och med hösten 1920 ett stort antal industriutövare

och industrikorporationer funnit sig föranlåtna att hos Kungl. Maj:t anhålla

om vidtagande av åtgärder till den svenska industriens skydd mot

den allt hårdare vordna utländska konkurrensen.

De gjorda framställningarna, vilka mot slutet av året starkt tillväxte

i antal, gällde vitt skilda varuslag, såsom margarin, kex, kakaopulver,

garn och vävnader av bomull, ull, lin och jute, repslag er ivaror,

strumpstolsarbeten, produkter av kemisk industri, såsom tvål, ammoniumsulf

åt och kalkkväve, tegel, glasvaror av olika slag, möbler, järn och järnmanufaktur,

maskiner, apparater och redskap m. m., även elektriska sådana,

flyglar och pianon m. m.

Framställningarna remitterades, allt eftersom de inkommo, till

kommerskollegium för yttrande.

Med anledning härav verkställdes inom kommerskollegium vissa

utredningsarbeten av mera förberedande natur, företrädesvis i syfte att

få till stånd en allmän översikt dels av importförhållandena och deras

inverkan på den inhemska industriens verksamhet och avsättningsmöjligheter,

dels ock av växlingarna i prisnivån för olika grupper av industrialster

och den inverkan, dessa växlingar haft på tullskyddets storlek i

procent av varuvärdet.

Resultatet av de sålunda verkställda utredningsarbetena har sammanställts

i tabeller, vilka utgivits av trycket och till vilka jag här tilllåter

mig hänvisa.

Den av kommerskollegium utgivna månadsstatistiken över utrikeshandeln

har i samband med den av kollegium företagna utredningen

utvidgats till att omfatta jämväl de ur importsynpunkt mera betydelsefulla

industrialstren.

Vidare sökte kommerskollegium genom hänvändelser till representanter

för olika närings! ntressen inom landet förskaffa sig en

möjligast allsidig kännedom om den inom industri- och handelskretsar

rådande uppfattningen om det industriella läget i vårt land

för det dåvarande samt den ståndpunkt, näringsidkarna i allmänhet

intogo till de i de gjorda framställningarna föreslagna åtgärderna till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts ''proposition Nr 356.

förbättrande av industriens läge och upphjälpande av dess konkurrenskraft

gentemot utlandet.

De av kollegium sålunda verkställda preliminära utredningarna

ävensom de till kollegium i ämnet inkomna uttalandena hava sedermera

av kollegium överlämnats till Kungl. Maj:t; och har kollegium i ett

samtidigt avgivet, den 10 december 1920 dagtecknat utlåtande utförligt

preciserat sin ställning till de i de remitterade framställningarna omliandlade

spörsmålen.

I berörda utlåtande, vilket finnes i sin helhet intaget i den av

kommerskollegium utgivna publikationen »Kommersiella Meddelanden»

för den 15 december 1920, redogör kommerskollegium till en början sammanfattningsvis

för de av kollegium införskaffade uttalandena från näringslivets

representanter samt anför därvid bland annat följande:

»Av de åtgärder, som i de inkomna framställningarna blivit föreslagna, synes

införande av importförbud vara en utväg, som av det ojämförligt största antalet

näringsidkare absolut förkastas. Endast från representanter för textilindustrien har

det påyrkats importförbud och då endast för textilvaror under tiden, till dess en

tullreglering blivit genomförd.

Bland de talrika skäl, som anförts emot införande av importförbud, må bär

blott nämnas följande. Ett importförbud bör, säger man, endast tillgripas såsom

ett yttersta medel under utomordentliga och synnerligen trängande förhållanden,

då det gäller att avvärja en svårartad kris inom en för landets näringsliv betydelsefull

industri. Bland de föreliggande framställningarna, vari yrkande om importförbud

gjorts, anses emellertid i intet fall ett så krisartat läge vara för handen.

Det har även anmärkts, att den eventuella nyttan av ett importförbud, även ett

tillfälligt sådant, skulle bliva ganska ringa, emedan stora kvantiteter utländska

varor redan importerats. Vidare har framhållits, att ett importförbud skulle nödvändiggöra

inrättandet av kommissioner för prövande av inkomna licensansökningar,

i likhet med vad förhållandet varit under kriget, mot vilket system starka skäl

anförts från såväl handelns som industriens sida. Förutom denna olägenhet kunde

det befaras, att ett importförbud komme att förorsaka alldeles omotiverade och

oberäkneliga prisstegringar. Från andra håll har därjämte uttalats farhågor för,

att repressalier från vissa länder skulle bli följden av en sådan åtgärd.

Det har emellertid av flera varit ifrågasatt, huruvida icke — oberoende av

en importreglering i allmänhet — ett importförbud å lyxvaror vore påkallat och

då mindre ur importreglerings- och industriskydds- än valutaregleringssynpunkt.

Emot införande av införselförbud å dessa varor har åter gjorts gällande, dels att

ett sådant skulle spela en ganska liten roll i förhållande till den övriga importen,

dels ock att en lämpligare åtgärd vore att belägga rena lyxvaror med avsevärt

höjda tullar.

Om således införande av ett mer eller mindre allmänt importförbud under

längre eller kortare tid praktiskt taget saknar förespråkare utom kretsen av dem,

som gjort framställning i sådan riktning, har däremot den föreslagna provisoriska

tullregleringen på de flesta håll ansetts som en säker och beprövad utväg att

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt- 302 käft. (Nr 356.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj-.ts ''proposition Nr 356.

bereda skydd åt de industrier, som särskilt utsatts för den utländska konkurrensens

verkningar.

I fråga om principerna för genomförandet av en dylik reglering har däremot

ganska olika meningar gjort sig gällande. Såsom ett allmänt önskemål har dock

samstämmigt framhållits, att åtgärder måtte vidtagas med största skyndsamhet.

Med hänsyn till risken av ett dröjsmål har från flera håll påyrkats en generell

förhöjning av nu gällande tullsatser, utan föregående undersökning av skyddsbehovet

för de särskilda industrierna.

A andra sidan har påpekats, att en sådan tullreglering skulle komma att

förorsaka allvarliga rubbningar i näringslivet, varför en föregående noggrann prövning

av det nuvarande skyddsbehovet vore av största vikt.

Slutligen föreslås ett tillvägagångssätt, som innebär en kombination av båda

de nu nämnda förfarandena, och som går ut på, att man, i avvaktan på en provisorisk

tullreglering, på grundval av en utredning angående den tullförhöjning, som

i varje särskilt fall kunde vara påkallad, omedelbart skulle företaga en mera allmän

tullförhöjning. Den slutliga provisoriska tullregleringen skulle enligt detta

förslag ske efter det system, som tillämpas i Frankrike och Belgien, d. v. s. att

riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Maj:t att under en tid av ett år företaga erforderliga

tullhöjningar intill fyra gånger värdet av nu utgående tullavgifter.»

Sedan kollegium därelter berört de principiella invändningar, som

från vissa håll gjorts mot en mera allmän tullförhöjning, samt erinrat

om sina tidigare avgivna utlåtanden över framställningar om importförbud

eller andra åtgärder till skydd för landets industri, övergår kollegium

till att skärskåda de i de senast remitterade framställningarna —

vid tidpunkten ifråga uppgående till ett hundratal — framförda kraven

samt anför slutligen för egen del följande:

»Kollegium har redan i de förut refererade, under året avgivna yttrandena

och senast i sitt den 29 september avgivna utlåtande över svenska yllefabrikantföreningens

framställning om importförbud för yllevävnader angivit sin ståndpunkt

till såväl yrkandet på importförbud som provisoriska tullförhöjningar och hänvisar

i huvudsak därtill.

Kollegium anser sålunda allt fortfarande, att några sådana omständigheter

icke gjort sig gällande, som skulle kunna motivera en så vittgående åtgärd som

införande av ett importförbud för nödvändighetsvaror med därav betingade åtgärder

för importlicensiering och prisreglering. Kollegium håller före, att detta, med hänsyn

till verkningarna å prisnivån, svårigheterna vid tillämpningen och andra vanskligheter,

icke kan ske utan stora, oberäkneliga risker för vårt näringslivs sunda

utveckling.

Aven såsom en rent tillfällig åtgärd anser sig kollegium icke kunna förorda

sådana importförbud, närmast med hänsyn till den risk för rubbningar av svåröverskådlig

art i handelsförbindelserna med utlandet, dessa måste anses komma att

medföra.

Ifråga om importförbud för vissa lyxvaror föreligga givetvis ej samma risker

eller betänkligheter, varken med hänsyn till verkningarna å prisnivån för levnadskostnaderna

eller de nödvändiga åtgärderna för sådant förbuds genomförande, var
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ta proposition Nr 356.

för kollegium, såsom förut framhållits, i princip ej har någon invändning att framställa

mot sådana förbud i de fall, där dessa kunna befinnas motiverade.

Med hänsyn till de föreslagna, provisoriska tullförhöjningarna finner kollegium

visserligen å ena sidan synnerligen starka skäl i vissa fall vara anförda för sådana

åtgärder till stöd för industrigrenar av särskild vikt och betydelse för landet, vilka,

enligt vad som framgår av de gjorda utredningarna, äro utsatta för ett så starkt

tryck av den utländska konkurrensen, att vidare uppehållande av driften synes

omöjliggöras eller åtminstone äventyras utan dylikt särskilt stöd. Det kan förvisso

icke vara i landets intresse att riskera den framtida fortvaron för eller oberoendet

av utlandet i fråga om dylika viktiga industrigrenar såsom en följd av de nuvarande

undantagsförhållandena, särskilt som desamma väl kunna antagas i åtskilliga avseenden^

vara av mera övergående natur.

Ä andra sidan anser sig kollegium icke kunna ansluta sig till kravet på en

mera allmän och schablonmässig förhöjning av industritullarna. Mot en dylik åtgärd

kan först och främst invändas, att, medan tullskyddets ändamål givetvis bör vara

att utjämna skillnaden i tillverkningskostnader mellan inhemsk och utländsk produktion.

det icke utan vidare kan antagas såsom självfallet, att denna differens undergått

samma förändring som vare sig kronans genomsnittliga köpkraft eller den

genomsnittliga prisnivån för ifrågavarande varuslag. I produktionskostnaderna ingå

ju ett flertal faktorer, som kunna sammanföras under rubrikerna råvarukostnader,

arbetskostnader — däri inbegripna arbetslöner, kostnader för kraft m. m. — samt

allmänna omkostnader och kapitalkostnader. Ett antagande, som i sig innebär, att

dessa olika tillverkningsfaktorer samtliga undergått en prishöjning, motsvarande

penningvärdets genomsnittliga .sänkning, synes innebära en för långt driven schematisering

av de faktiska förhållandena.

Vidare ha, sedan nu gällande tulltaxa för cirka 9 år sedan i sina huvudsakliga

delar fastställdes, betydande ändringar i produktionsförhållandena inträffat i fråga

om åtskilliga industrier, vartill även vid eventuellt fastställande av provisoriska

tullsatser hänsyn torde böra tagas.

Slutligen anser sig kollegium böra framhålla, att en mera generell förhöjning

av industritullarna skulle medföra risken av ett ej önskvärt uppehållande av prisnivån,

utöver den i utlandet i allmänhet gällande, eller till och med en stegring av

densamma. I detta hänseende torde särskilt böra beaktas de återverkningar, en

sådan åtgärd skulle kunna antagas hava dels å arbetslönerna och dels beträffande

kraven å motsvarande skyddsåtgärder för jordbrukets produkter. Vid fastställandet

av de provisoriska åtgärder, som kunna befinnas oundvikliga, torde alltså hänsyn

böra tagas till att desamma icke skäligen kunna antagas giva anledning till förnyade

lönestrider och föranleda en allmän stegring eller ett osunt uppehållande av

prisnivån.

Av den ståndpunkt, kollegium sålunda intagit till spörsmålet om vidtagandet

i vissa fall av provisoriska tullförhöjningar, torde framgå, att en ytterligare utredning

av de särskilda fall, i vilka sådana åtgärder böra ifrågasättas, liksom av de eventuella

tullsatsemas storlek i varje fall, enligt kollega uppfattning måste föregå

varje sådan åtgärd.

I ett flertal av de inkomna framställningarna har ifrågasatts, att en sådan

utredning borde uppdragas åt kommerskollegium, eventuellt med anlitande av sär
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

(ekonomiska

rådet.

12 Kung!.. Maj. ts proposition Nr 356.

skilda sakkunniga. Kollegium kan för sin del icke förorda, att ett sådant utvidgat

uppdrag lämnas. Oavsett att därigenom kollega övriga verksamhet å industribyrån

och statistiska byrån, vilka närmast skulle hava att handlägga en sådan utredning,

skulle i hög grad förryckas, äro de arbetskrafter och det material, varöver kollegium

förfogar, ej tillräckliga för ett så omfattande arbete, vilket för att bliva till nytta

bör i hög grad påskyndas.

Däremot finnas inom tull- och traktatkommittén såväl en mängd förarbeten

i fråga om de särskilda industriernas produktionsförhållanden som med detta material

förtrogna, sakkunniga arbetskrafter tillgängliga.

Såsom kollegium i sitt sistberörda yttrande i fråga om ylleindustrien framhållit,

synes det alltså önskvärt att finna en sådan form för den föreslagna, särskilda

utredningen om provisoriska tullätgärder, varigenom å ena sidan det inom tull- och

traktatkommittén förefintliga materialet och arbetskrafterna kunde för ändamålet

utnyttjas, utan att detta å andra sidan behövde inverka störande på nämnda kommittés

huvuduppgift.

Kollegium anser sig givetvis kunna i fortsättningen biträda härvid genom

fullföljande av de sammanställningar över importstatistiken och värdefluktuationerna,

som nu utförts.

På grund av det anförda hemställer kollegium, dels att de gjorda framställningarna

om importförbud å vissa nödvändighetsvaror ej för närvarande måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd; dels att framställningarna om allmän förhöjning

av industritullarna ej måtte vinna bifall; dels ock att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

skyndsam utredning, i vad mån — med hänsyn till särskilda industriers ställning

i konkurrens med utlandet och med fästat avseende jämväl på sådana industriers

betydelse för landet — provisoriska tullförhöjningar kunna anses erforderliga,

samt för i 921 års riksdag framlägga de förslag, vartill denna utredning må kunna

föranleda.»

Över kommerskollegii ovannämnda utlåtande har ekonomiska rådet

anmodats yttra sig. Med anledning härav har rådet i skrivelse den

18 december 1920 till chefen för handelsdepartementet gjort följande

uttalande:

»Rådet avstyrker införandet av importförbud ävensom en generell tullförhöjning.

Rådet tillstyrker däremot, att en skyndsam utredning verkställes, om och i

vilken utsträckning det möjligen kan vara lämpligt att genom provisoriska tullar

åstadkomma ett visst skydd för industrigrenar, som genom nu rådande internationella

konkurrensförhållanden och särskilt på grund av stark undervärdering av den

främmande valutan i förhållande till dess inre köpkraft, råkat i ett även ur det

allmännas synpunkt betänkligt nödläge.

Vid denna utredning böra följande synpunkter särskilt beaktas:

1. Att extra tullskydd bör ifrågakomma endast för sådan industri, som det

ur ekonomisk synpunkt är för landet önskligt att upprätthålla;

2. Att man vid bedömandet av nödlidande industris produktionskostnader

endast räknar med sådana kostnader, som bestå även vid den strängaste sparsamhet

i förvaltningen och den mest rationella organisation av produktionen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

I

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

o. Att extra tullskydd ej heller beredes för att uppehålla arbetslönerna på

en nivå, som icke är ekonomiskt möjlig utan en försämring av den svenska kronans

värde; och att med hänsyn härtill särskilt undersökes, i vilken mån arbetslönernas

stegring bidragit att minska nödlidande industrigrens konkurrenskraft;

4. Att vid bedömandet av kostnaderna för beredande av extra tullskydd

hänsyn tages till de kostnader, som en till följd av bristande tullskydd uppkommen

arbetslöshet skulle förorsaka;

5. Att det extra tullskyddets inverkan på bärigheten av de inhemska näringar,

som kunna följa efter i produktionskedjan, undersökes (till exempel vilken

verkan ett extra tullskydd för järnindustrien kan komma att få för verkstadsindustrien

eller för jordbruket); samt

6. Att arbetskraftens naturliga och önskvärda övergång till jordbruket och

det husliga arbetet icke direkt försvåras genom beredande av det ifrågasatta extra

tullskyddet.

Vid justeringen av beslutet i detta ärende närvoro av rådets medlemmar

herrar Beskow, Cassel, Kvarnzelius, Moll, friherre Ramel, Rydbeck, Sachs, Thorsson

och Wallenberg.

Herrar Kvarnzelius och Thorsson anmälde en från majoritetens mening avvikande

åsikt, nämligen herr Kvarnzelius, att enligt hans mening punkt 3 icke

bort ingå i ekonomiska rådets yttrande, samt herr Thorsson genom följande reservation

:

’Då jag anser förhållandena inom det internationella varuutbytet vara, bland

annat med hänsyn till valutaspörsmålet, så osäkra och föränderliga och ett avvägande

av nya och höjda tullsatser för vissa varuslag komma att medföra alldeles

oberäkneliga resultat, har jag icke kunnat biträda det uttalande, som beslutats

av ekonomiska rådet, vars uppfattning om olämpligheten av en generell tullförhöjning

jag delar. Inom rådet har jag förordat undersökning om ett tillfälligt vidtagande

av importreglering i den utsträckning och i de former, som kunna befinnas

oundgängliga för att i hela samhällets intresse reglera vårt varuutbyte med främmande

länder’.»

Av vad sålunda anförts framgår, att både kommerskollegium och

ekonomiska rådet ställt sig avvisande till en generell tullförhöjning. 1

båda utlåtandena tillstyrkes däremot en skyndsam utredning, avseende

att klarlägga i vad män industrier, som hotas av övermäktig utländsk

konkurrens, må kunna genom provisoriskt förhöjda tullar beredas lättnader

i avsättningshänseende.

På grund härav och med hänsyn till sakens läge i övrigt har jag

ansett lämpligt, att en utredning av den art, kommerskollegium och

ekonomiska rådet förordat, komme till stånd. En dylik utredning har

nu på mitt föranstaltande verkställts inom handelsdepartementet med

biträde av tull- och traktatkommitténs kansli.

Utredning

inom handelsdepartementet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

I anledning av frågans utomordentliga vikt har jag därjämte ansett

mig böra tillkalla en särskild delegation, bestående av representanter

för ekonomiska rådet, tull- och traktatkommittén och arbetslöshetskommissionen

för att med mig samråda i ämnet. Denna delegation

har bestått av följande personer, nämligen: direktören, numera statsrådet

K. J. Beskow, bruksdisponenten K. Huldt, ledamoten av riksdagens

andra kammare riksgäldsfullmäktigen H. Kvarnzelius, ledamoten

av riksdagens första kammare lantbrukaren Johan Nilsson i Skottlandshus,

f. d. generaldirektören F. Peg''elow, ledamoten av riksdagens andra

kammare grosshandlaren E. Röing, generalkonsuln J. Sachs samt ledamöterna

av riksdagens första kammare direktören A. Vennersten och

förutvarande statssekreteraren A. Örne.

Direktören Beskow har emellertid, sedan han den 23 februari

1921 tillträtt statsrådsämbete, icke vidare deltagit i delegationens arbete.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Jag övergår mi till att något närmare beröra den inom handelsdepartementet

verkställda utredningen.

Redogörelse

för utredningen.

Vad då först beträffar de i ämnet inkomna, till ett antal av omkring

150 uppgående framställningarna, har jag för vinnande av överskådlighet

låtit upprätta en förteckning över desamma och de varuslag,

som däri avses, med begagnande av den i gällande tulltaxa tillämpade

indelningsgrunden. Därvid har jag funnit mig böra medtaga även sådana

framställningar, i vilka erinringar gjorts mot ifrågasatta skyddsåtgärder

av det ena eller andra slaget. Förteckningen är av följande

utseende:

Förteckning

över inkomna

framställningar.

Tulltaxe-

V a r u. s 1 a g

Framställ-

ningarnas

datum

S Ö

tandens

rubr.

namn och adress

yrkande

13

Grupp I.

Sten- och jordarter etc.

Arbeten av glimmer.

23/i0 1920

John Rettig & Co A.-B..

En tullsats av minst 10 % av import-

16-19

Slipskivor.

Odat.

Stockholm.

A.-B. Svenska Naxos,

värdet å färdiga fabrikat av glim- mer.

Upptagande av slipmaterial bland de

35

Cement.

Ink.H.D.

12/2 1921

u/i 1921

Baskarp, samt 20 arbe- tare vid ovannämnda

företag

(se även grupperna

VII A och VIII F).

Skånska Cement A.-B.,

artiklar, som vid årets riksdag even- tuellt komma att föreslås till er- hållande av höjt tullskydd.

Förhöjning av tullen till förslagsvis

139

Grupp IV.

Närings-och njutnings- medel etc.

Margarin.

le/''u 1920

Malmö.

K. K. Stamsö på upp-

kr. 2.— per 100 kg.

Höjning av tullsatserna till det dubbla.

148, 164

Kex och wafers.

30/iol920,

drag av Svenska mar- garin fabrikanterna.

Göteborgs Nya Kexfab-

Höjning av tullsatserna med kr. 1.—

153—154

Kakaopulver.

,7/i 1921

10/n 1920

riks A..B., Göteborg,

m. fl.

Svenska Chokladfabri-

per kg.

Höjning av tullsatsen: för tulltaxe-

Choklad.

kantfbreningen, Stock- holm.

rubrik 153 till kr. 0.90 per kg., för

tulltaxerubrik 154 till kr. 1.50 per

kg-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe-

Varuslag

1

Framställ-

Sökan d ens

rubr.

datum

namn och adress

yrkande

154, 164

157

83, 162

Choklad.

Te.

Potatismjöl, Glykos.

l8/i 1921

3<7n 1920

Odat.

Ink. H. D.

26/n 1920,

s/i2 1920,

31/i* 1920

Möller & Co, Stockholm.

James Lundgren & C:o,

Göteborg.

A.-B. Svenska Stark else- intressenter.Stockholm,

m. fl.

Protest mot framställda yrkanden om

höjning av tullsatserna för choklad.

Höjning av tullsatsen för paketerat

te till kr. 1.50 per kg. bruttovikt.

Vidtagande av åtgärder (importförbud

el. dyl.) till glykosindustriens skyd- dande.

Odat.

Ink. H. D.

6/i» 1920

18/a och

1921

2*/n 1920

Reppe Stärkelsefabriks- A.-B., Reppe, m. fl.

Th. Thomasson, Sibbarp,

Näsum, m. fl.

Choklad- & Konfektyr- fabrikantföreningen,

Stockholm.

Omedelbar höjning av tullsatsen till

kr. 0.50 per kg. (med tillägg av den

tull, som eventuellt kan komma att

läggas på råvaran).

Importförbud att gälla under inne- varande år; höjd tullsats för glykos

fr. o. m. 1/i 1922.

Protest mot framställda yrkanden om

importförbud eller tullförhöjning be- träffande glykos.

Grupp V.

Hudar och skinn, läder- arbeten etc

199—203,

206-208,

215

Läder och remmar.

-

16/i 1921

Svenska Garveriidkare- föreningen, Stockholm.

Provisorisk tullförhöjning till sådan

storlek, att den kompenserar pen- ningvärdets fall; provisorisk förhöj- ning av viktgränsen för tulltaxe- rubriken 201 från 1 kg. till 2V- kg.

samt ett fastställande av tullsatsen

på rubrik 203 till kr. 1.2 0 per

kg-

209—213

Skodon.

sh 1921

Svenska Skofabrikant- föreningen, Stockholm.

Höjning av tullsatserna för tulltaxe- rubrikerna 209—212 i förhållande

till penningvärdets fall; tulltaxe- rubriken 213 till kr. 5.— per kg.

Anmärkningen till rubriken 210 ut- går.

214

215

Handskar.

Pickers.

15/n 1920

l7/n 1920

Malmö handsk-och glace*

lädersfabriks A.-B..

Malmö, m. fl

A.-B. Pickers, Södertälje

Provisorisk höjning av gällande tull- sats såväl som importreglering för

någon tid framåt.

Höjd tull motsvarande penningvärdets

fnll

215

217—219

Remmar.

Reseffekter o. dyl.

3/is 1920

30/io 1920

A.-B. Remmar, Marie- fred.

Göteborgs reseffektfabr.,

Göteborg, m. fl.

(se även grupperna Vill

G och XVI).

Höjning av tullsatsen, motsvarande

penningvärdets fall.

Höjning av tullsatserna, så att in- dustrien kommer i åtnjutande av

det skydd, som i 1911 års taxa av- sågs.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.

17

Tulltaxe-

I Framställ- Varuslag j ningarnas

Sökandens

rubr.

datum

namn och adress

yrkande

Odat. Ink.

Stockholms portföljfabr.,

Importförbud eller också höjda tull-

Komm.

Stockholm

satser till minst kr. 10.— per kg.,

koll. 8/n

(se även grupp AVI).

till dess normala vatutaförhållanden

1920

inträda.

18/io och

A.-B. Leon. Andréns res-

Åtgärder till skydd för reseffektin-

17/u 1920

effektfabrik, Mölndal

(se även grupperna Vill

G och XVI).

dustrien.

Grupp V I.

Trävaror, flätade va-

ror etc.

1 242, 259,

Skoblock och skoläster.

10/i2 1920

Svenska skolästfabriken,

Tullsatserna höjas till kr. l.Bo per kg.

262

Järrestad.

248—249,

Käppar.

”In 1920

A.-B. Richters käppfabr.,

Tullförhöjning motsvarande penning-

| 270—273

Malmö, m. fl.

värdets fall.

i 252, 258—

Möbler.

19/ln 1920

Skånes Snickarmästare-

Importförbud.

260, 262—

förening, Eslöv.

264

”In 1920

Tidaholms bruks A.-B.,

Importreglering eller höjda tullsatser.

Tidaholm

j

(se även grupperna Älll

A, C).

1 275—276

Korgmakararbeten.

Odat. Ink.

120 svenska korgmakare

Importförbud eller avsevärt höjda

H. D.

och Sveriges korgvaru-

tullsatser.

20/io 1920,

fabrikanters yrkesföre-

e/u 1920

31/i 1921

ning (med instämmande

frånstyrelsenfördeBlin- das Förening u. p. a.).

A.-B. A. W. Nilssons

fabriker, Malmö

300—301

Celluloid och arbeten

Vu 1920

(se även grupp XIII C).

A.-B. Bofors Nobelkrut,

Höjning av tullsatsen för rubrik 301

därav.

Bofors

(se även grupp XV B).

till kr. 2.-10 per kg. samt den höjda

tullsatsens tillämpning även på tull-

taxerubrik 300.

301

Celluloidarbeten.

1S/1» 1920

Thure Mårtenson, Korn-

Provisorisk höjning av tullsatsen till

inandilbolag, Halmstad.

minst kr. 2.50 per kg.

Grupp VII A.

Pappersmassa, papp

och papper; ävensom

arbeten därav.

309—313

Finpapper.

u/i 1921

Munkedals A.-B. m. fl.

Tredubbling av tullsatserna för tull-

taxerubrikerna 309—313 att träda i

kraft så snart gällande handels- traktater det medgiva.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

Tulltaxe-

Varuslag

Framställ-

S ö

c a n d e n s

nibr.

datum

namn och adress

yrkande

309

S. k. papeterier.

“/* 1921

Svenska Kuvertfabri-

Tullsatsen för tulltaxerubriken 309

322

Papperskuverter.

.

kerna, Gemla.

höjd med 300 proc.; tullsatsen för

kuverter, invändigt tryckta, fodrade

eller med fönster försedda, höjd

med 300 proc.; tullsatsen för ku- verter under 3 kg. per 1000 st.

(inkl. kartong) höjd med 250 proc.:

tullsatsen för kuverter, andra slag,

i vikt över 3 kg. per 1 000 st. (inkl.

kartong), höjd med 200 proc.

312

Carbonpapper och an- nat preparerat papper.

20/i 1921

V. Rosendahl, Filipstad.

Höjning av tullsatsen för tulltaxe- rubrikerna 312 och 314 till kr. 2.—

resp. kr. 1.— per kg.

314

Ljustryckspapper till

kopiering av ritningar

o. dyl.

*"6/n 1920

Svenska Ljuskopiefab- riken, Strömsnäs bruk.

Höjning av tullsatsen till kr. 1.—I

per kg.

Ljuskopiepapper.

s/i2 1920

Stockholms Tekniska

Pappersfabrik, Stock- holm.

Höjt tullskydd.

I

317

Slippapper.

Odat.

Ink.H.D.

12/2 1921

A.-B. Svenska Naxos,

Baskarp, samt 20 arbe- tare vid ovannämnda

företag

(se även grupperna I

och VIII F).

Se grupp I.

318—319

Tapeter.

14/s 1920

Svenska Tapettäbrikant- föreningen, Stockholm.

Höjning av tullsatserna från resp. kr.

0.50 och 0.20 till kr. 1.—, resp. kr.

320

321—322

330

348 - 349

Spelkort.

Papperssocker.

Spolpipor.

Grupp VII B.

Tryckalster etc.

Vy- och gratulationskort.

Bilder.

ll/i 1921

7i2 1920

1921

-*/1 1921

LithogratiskaA.-B., Norrkfiping,

in. fl.

Skandinaviska jutespinneri-

och väveriA.

-B., Oskarström, m. fl.

(se även grupperna Vill

C, G).

A-B. Borås Mek. Väv

skedsfabrik, Borås.

Almquist & Cöster, HälsingDorg.

0.6 0 per kg.

Provisoriskt importförbud eller provi

sorisk höjning av tullsatsen från

nuvarande kr. 2.— till minst kr.

10.— per kg.; framläggande inför

1922 års riksdag av proposition om

spelkorttullens permanenta höjande

i ungefärlig proportion till penningvärdets

fall.

Tredubbling av tullsatserna.

En provisorisk höjning av tullsatsen

till kr. 0.90 per kg.

Tullsatserna höjas till kr. 4.— resp

kr. 5.— per kg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356-

19

Framställ-

S ö

tandens

rubr.

V a r u s 1 a g

ningarnas

datum

namn och adress

yrkande

Grupp VIII A.

Silke, även konstgjort.

''

367—368,

370

373

Olika

rubriker

Bandartiklar av silke.

Strumpstolsarbeten av

silke.

Möbeltyger, mattor och

sadelgj ordar.

1!,/i0 ] 920

och

2“/u 1920

«/n 1920

l°/n 1920

A.-B. Borås Mek. Gummi- väveri, Borås, m. fl.

(se även grupperna VIII

B, C, D, G).

Sveriges Förenade Tri- cotfabriker, Borås, m. fl.

(se även grupperna VIII

B, D).

Nya Svenska Möbeltygs- och Mattfabriks A.-B.,

Göteborg, m. fl.

Importförbud till dess beslut om pro-j

visorisk förhöjning av gällande tull- satser hunnit genomföras; tullför-j

höjning, så att tullskyddets effekt

tivitet återställes till den före kriget:

gällande.

Förhöjning av tullen; importförbud:

tills nya tullsatser blivit av riks-|

dagen fastställda.

Skyndsamt vidtagande av erforderliga

åtgärder till avhjälpande av det

bekymmersamma läget inom sökan- dens industri.

Grupp VIII B.

Ull och andra djurhår.

374

i 381—388

Ull.

Ullgarn.

"/» 1920

Aronsdals Färgeri, Göte- borg, m. fl

(se även grupp VIII D).

Ett anpassat provisoriskt tullskydd;!

en ny rubrik efter 374, lydande:

»Kammad ull: färgad eller tryckt:

1 kg. kr. 0.G0». Mellan tulltaxe- rubrikerna 381—382, 385—386,478

|

i 378—380,

393—406

.

Yllevävnader.

13/n 1920

Svenska Yllefabrikant- föreningen, Norrköping

(se även grupp Vill G).

i 381—388

Ivamgarn.

3/2 1921

A.-B. Ulliudustri, Norr-

köping.

411

Bandartiklar av ylle.

19/io och

A.-B. Borås Mek. Gummi-

20/u 1920

väveri, Borås m. fl.

(se även grupperna VIII

A, C, D, E, G).

i 412—413

Strumpstolsarbeten av

6/n 1920

Sveriges Förenade Tri-

:

ylle.

cotfabriker, Borås, m. fl.

(se även grupperna VIII

A, G).

415 |

Remmar.

ll/i2 1920

Fredfors Fabriks A.-B.,

Stockholm, in. fl.

(se även grupperna VIII

C, D, IX).

416

Förladdningar.

15/n 1920

Svenska Förladdnings-

! |

fabriken, Uppsala

(se även grupp XV F).

—481, 486—488 och 492 å ena sidan

samt 383—384, 387—388, 482—485,

489—491 och 493 å andra sidan bör

skillnaden sättas till kr. O.oo per kg

Importförbud tillsvidare och i vaqe

fall till dess den inhemska ylleindustriens

skyddande kunnat på

annan väg genomföras.

Höjning av tullsatserna till det tredubbla.

Se grupp VIII A.

Se grupp Vill A.

Vidtagande av åtgärder till skydd för

den svenska remindustrien, förslagsvis

sådan höjning av gällande tullsatser,

att de lämna det skydd, som

avsågs, då de bestämdes.

Effektivt tullskydd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe
rubr.

421—424

446—448

426—443 i

455—456

426—433 j

450—466,i

469

434—444

468

471

477—530

478—493

508—509,

525—530

Varuslag

Framställ
ningarnas
datum
-

Grupp VIII C.

Vegetabiliska spånadsämnen

(ej bomull).

Jutegarn.

Jutevävnader.

28/s 1920

9/u 1920

Pappersgarn.

Pappersvävnader.

Linnegarn.

Linnevävnader.

B/i2 1920

9/ii 1920

Tågvirke och linor samt

bind- och segelgarn.

Bandartiklar av vegetabiliska

spånadsämnen

(ej bomull).

Remmar.

Odat.

Ink. H. D.

V12 1920

Odat.

Ink. H. D.

14/is 1920

19/io och

20/u 1920

11/i2 1920

Grupp VIII D.

Bomull.

Garn och vävnader av

bomull.

Bomullsgarn.

Bomullsgardiner.

28/io 1920

20/i2 1920

11 Ilo 1920 I

S ö

namn och adress

Skandinaviska jutespinneri-

och väveri A.-B.,

Oskarström, m. fl.

(se även grupp VIII G)

(se även gruppernaVII A

och Vill G).

(se även gruppernaVII A

och Vill G).

Svenska linneindustriföreningen,

Stockholm.

Svenska hampspinnarnas

råvaruförening

u. p. a., Stockholm.

Sveriges repslageriidkarförening,

Stockholm.

A.-B. Borås Mek. Gummiväveri,

Borås, in. fl.

(se även grupperna VIII

A, B, D, E, G).

Fredfors fabriks A.-B.,

Stockholm, m. fl.

(se även grupperna VIII

B, D, IX).

Svenska Bomullsfabrikantföreningen,

Göteborg.

Aronsdals färgeri, Göteborg,

m. fl.

(se även grupp VIII B).

Arbetare vid A.-B. Skandinaviska

trådgardinfabriken,

Stockholm.

k a n d e n s

yrkande

Höjning av tullsatserna för tulltaxetaxerubrikerna

421, 422, 423, 424

till resp. kr. 0.1S. 0.54, 0.60 och 1.20;

för tulltaxerubrikerna 446, 447, 448

till resp. kr. O.so, 0.36 och 1.20 per kg.

Tillfälligt importförbud; femdubbling

av tullsatserna för tulltaxerubrikerna

421—424 och 446—448.

Se grupp VII A.

Höjning av tullsatserna för linnegarn

och linnevaror, alla slag, åtminstone

till sådan höjd, att tullskyddet blir

detsamma, som åsyftades vid gällande

tulltaxas uppgörande.

Vidtagande av omedelbara åtgärder

till skydd för repslageri- och bindgarnsindustrien.

Se grupp VIII A.

Se grupp VIII B.

Importförbud till dess nya tullsatser

hinna införas; förändring av tullsatserna,

så att dessa komma i ungefärligen

samma förhållande till varupriserna,

som före kriget; event. den

begärda provisoriska ökningen av

tullskyddet i form av värdetullar.

Se grupp VIII B.

Importförbud, höjt tullskydd eller

annan effektiv åtgärd till skydd för

gardinindustrien.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

21

Y a r u s 1 a g

Framställ-

S ö

k a n d e n s

rubr.

ningarnas

datum

namn och adress

yrkande

536—539

Strumpstolsarbeten av

bomull

6/n 1920

Sveriges Förenade Tri- cotfabriker. Borås, m. fl.

(se även grupperna VIII

A, B).

Se grupp VIII A.

533

Band av bomull (förg- band).

»°/i 1921

V. Rosendahl, Filipstad.

Höjning av tullsatsen till kr. 5.—

Per kg-

533—535,

539

Band och snörmakar- arbeten av bomull.

“/ro och

-°/n 1920

e/n 1920

A.-B. Borås Mek. Gummi- väveri, Borås, m. fl.

(se även grupperna Vill

A. B, C, E, G).

A. Svensson & Co,

Malmö.

Se grupp VIII A.

Höjning av tullsatserna.

Remmar.

Grupp VIIIE.

Spånadsvaror i före- ning med kautschuk

ll/i= 1920

Fredfors fabriks A.-B.,

Stockholm, in. fl.

(se även grupperna VIII

B, C, IX),

Se grupp Vill b.

544—545

Spånadsvaror i förening

med kautschuk.

Grupp VIII F.

Spånadsvaror, vatten- täta, belagda eller im- pregnerade med an- nan massa än kaut- schuk, etc.

19/io och

20/n 1920

A.-B. Borås Mek. Gummi- väveri, Borås. m. fl.

(se även grupperna VIII

A, B, C, D, G).

Se grupp VIII A.

,

547—548

Spånadsvaror, vatten- täta.

17/12 1920

Norrköpings regnkläders- & presenningsfabriks

A.-B., Norrköping

(se även grupp Vill G).

Vidtagande av åtgärder till industriens

skyddande.

551

i

Slipduk.

Grupp VIII G.

Sömnads- och andra

arbeten etc.

Odat.

Ink. H D.

l3/o 1921

A.-B. Svenska Naxos,

Baskarp, samt 20 arbe- tare vid ovannämnda

företag

(se även grupperna I

och VII A).

Se grupp I.

556

Säckar.

S8/o 1920

Skandinaviska jutespin- neri- och väveri A.-B.,

Oskarström, m. fl.

(se även grupp VIII C).

Tredubbling av tullsatsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe
-

556

559—560

563

576—577

611—612

587—588

590—591,

600-601

609

618—620,

622—623

622—623

Säckar.

Hängslen, bälten o. dyl.

Reseffekter.

Övertyg till paraplyer

eller parasoller.

Paraplyer och parasoller.

Regnkläder.

Kläder av yllevävnader.

Konstgjorda blommor.

Herrhattar och filtstumpar.

Framställ
ningarnas
datum
-

Damhattar och filtstumpar.

»I i2 1920

I8/''io och

20/u 1920

26/io 1920

18/io 1920

»/in 1920 |

namn och adress

yrkande

Skandinaviska jutespin-[ Tillfälligt importförbud; femdubbling

neri- och väveri- A.-B., av tullsatsen.

Oskarström, m. fl. j

(se även grupperna VII A

och VIII Q.

A.-B,BoråsMek. Gummi- Se grupp VIII A.

väveri, Borås, in. fl.

(se även grupperna Vill

A, B, C. D, E).

Göteborgs reseffektfa- Se grupp V.

brik, Göteborg, m. fl.

(se även grupperna V

och XVI).

A.-B. Leon Andréns res- Se grupp V.

effektfabrik, Mölndal

(se även grupperna V

och XVI).

Lundquist & Wottrich,! Verkningsfull höjning av tullsalserna.

Stockholm, m. fl.

(se även grupp XII A).

1J/i2 1920 I Norrköpings regnkläders- Se grupp VIII F,

| & presenningsfabriks

A.-B., Norrköping

(se även grupp VIII F).

''/n 1920 Svenska Yllefabrikant-! Se grupp VIII B.

föreningen, Norrköping!

(se även grupp Vill B|.

Okt. 1920 Th.Schiött A.-B , Malmö,

Blomsterfabriks A.-B.,!

Stockholm.

8/io 1920

I

Karlskrona hattfabriks

A.-B., Karlskrona, m. fl.

18/n> 1920,

M/io 1920

*8/a och

m/9 1920

Bror Albrektson, Göteborg,

och Sveriges hatt-;

möss- och pälsvani''

handlarförening.

Sveriges damhattfabrikanters

och modevara

grossisters förening,

Stockholm.

Innefattas i ett eventuellt lyximportförbud;

eller provisorisk höjning av

tullsatserna, förslagsvis till kr. 50.—

per kg.

Omedelbart importförbud för herrhattar

samt s. k. filtstumpar; höjning

av tullsatsen för hattar av

silkesfelb eller hår med foder till

kr. 3.60 per st.; för hattar av silkesfelb

eller hår utan foder till kr. 3.—

per st.; för hattar av ull med foder

till kr. 2.7 5 per st.; för hattar av

ull utan foder till kr. 2.25 per st.; för

s. k. filtstumpar till kr. 1.25 per st.

Protest mot yrkandet om importförbud

och höjda tullar för hattar.

Omedelbart importförbud för samtliga

färdigfabricerade damhattar av strå,

filt och tyg; tullsatsen för ogarnerad

damhatt av strå eller filt: kr. O.öo)

höjes till 2.— per st.; för garnerad

damhatt av strå eller filt: kr. 0.75''

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 356.

23

Tulltaxe- |

Varuslag

Framställ-

S ö

i a n d e n s

rubr.

datum

namn och adress

yrkande

höjes till kr. 3.— per st.; tullsatsen för

filtstumpar per st.: kr. 0.5o bibe-

hålles.

Olika

Konfektion.

20/io 1920

Svenska kappfabrikant-

Vidtagande av'' åtgärder, ägnade att

upphäva den nuvarande bekymmer-

rubr.

föreningen m. fl.

samma situationen för konfektions- industrien.

a4/n 1920

Sveriges Skräddaremäs- tares Centralförening.

Anslutning till konfektionsfabrikan- ternas yrkande; höjning av de i

förordningen den 2"/''io 1908 före-

25/u 1920

Klädningssömnadsför-

bundet.

skrivna bevillningsavgifterna för ut- ländska agenter; revision av tull-

satserna.

M/n 1920

Svenska detaljisternas

Anslutning till konfektionsfabrikan-

herrkonfektionsförbund.

temas yrkanden.

Grupp IX.

Kautschuk och kant-

schuksvaror.

640

Remmar.

11/ia 1920

Fredfors fabriks A.-B-

Se Grupp VIII B.

Stockholm, m. fl.

(se även grupperna VIII

B, C, D).

633—643,

Galoscher och dylikt

16/ia 1920

Helsingborgs gummifa-

Importförbud för berörda varor i den

1300

samt bollar.

briks A.-B., Helsing- borg.

mån de komma från Tyskland.

Grupp X.

Lervaror.

649—052

Mur- och taktegel.

"/h 1920

Sveriges tegelindustri-

Importförbud eller provisorisk tull-

650

Silikategel.

26/ii 1920

förening, Stockholm.

Svenska Silikategelfabri-

förhöjning.

Effektivt tullskydd.

ken, Köpmannabro.

667—668,

673—676

Porslinsvaror.

8/u 1920

A.-B. Rörstrands pors- linsfabriker, Stockholm,

in. fl.

E. Bobergs stärbhus,

Tredubbling av gällande tullsatser.

i 675—676

Lervaror.

Febr. 1921

Ett lämpligt tullskydd.

Gävle.

Grupp XI.

Glas och glasvaror.

682—688

Fönsterglas.

10l* 1921

A.-B. Svenska fönster-

Tredubbling av tullsatserna.

glasbruken, Stockholm.

-‘/i 1921

Arbetare vid Sandö glas-

Erforderligt tullskydd för fönsterglas.

bruk.

Ökat tullskydd för hushålls- och pryd-

692,

Glasvaror.

•ji 1921

Svenska hushållsglas-

694—698.

fabrikanternas förening

nadsglas m. m.

703—705

och Svenska flaskfabri- kanternas förening, Gö- teborg.

Vidtagande av åtgärder till skydd för

694, 696

Thermosflaskor.

27/i0 1920

A. B. Elektraverken,

Stockholm, in. fl.

industrien.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe-

Varuslag

Framställ-

Sökandens

rubr.

datum

namn och adress

yrkande

694, 696

Thermosflaskor.

ls/u 1920

10/n och

18/i2 1920

Jönköpings förnicklings- fabrik, Jönköping.

A.-B. Svenska isolerings- flaskfäbriken, Jönkö- ping.

Protest mot yrkanden om importför- bud för thermosflaskor.

Importförbud.

Olika rubr

Glasvaror.

Grupp XII A.

Järn och järnlegeringar

etc.

23 In 1920

Odat.

Ink. H. D.

3/n 1920

A.-R. Arvid Böhlmarks

lampfabrik, Stockholm.

A.-B.De svenska kristall- glasbruken, Stockholm.

Importförbud eller höjning av tull- satserna.

Importförbud för alla slag av glas- varor med undantag av de, som

ingå under tulltaxerubrikerna 677,

678, 689, 690, 700 och 701.

707

Tackjärn.

22l 10 1920

Fullmäktige i Järnkon- toret.

Fördubbling av tullsatserna för järn

och stål; lämplig tull å tackjärn.

Olika rubr.

Järn och stål.

19/n 1920

Fullmäktige i Järnkon- toret.

Allmän reglering av tullsatserna för

järn och stål vidtages på så sätt,

att de över lag höjas till de tre- dubbla beloppen, dock så, att för

de rubriker, som finnas upptagna

i ett av kommitterade uppgjort för- slag av den ls/n 1919, detta förslag

lägges till grund för regleringen,

varjämte skrivelsen av den 18/s 1920

i rubriceringshänseende iakttages.

707

Ferromangan och andra

manganlegeringar.

8/s 1920

A.-B. Mangano-Silicium,

Stockholm.

Åtgärder till motverkande av impor- ten av ferromangan och andra man- ganlegeringar.

709

Kiseljärn.

12 in 1920

Wargöns A.-B., Väners- borg, in. fl

Höjning av tullsatsen till det tre- dubbla.

715-718

871

Vissa järnvaror.

Skjutgevär.

’/» 1921

Husqvarna V apenfabriks

A.-B., Huskvarna

(se även grupperna XIII

A, C).

Följande provisoriska tullförhöjningar:

för tulltaxerubriken 715 till kr. 0.3 o

per kg., för tulltaxerubriken 716 till

kr. 0.15 per kg., för tulltaxerubri- ken 717 till kr. 0.86 per kg., för

tulltaxerubriken 718 till kr. 0.24 per

kg., för tulltaxerubriken 871 till kr.

5.— per kg.

753

Galvaniserade hinkar

och baljor.

23 fio 1920,

26/io 1920

28/io 1920

A.-B. Gerh. Andersson,

Galvaniseringsfabrik o.

pressverk, Lyckeby.

Göteborgs Galvanise- ringsfabrik, Göteborg.

Importförbud eller högre tullar.

759

Rördelar.

11 In 1920

A.-B. Järnförädling,

Hälleforsnäs.

Eu tullsats av minst kr. 0.45 per kg.

760—766,

776—777

Järn och ståltråd, tråd- spik etc.

u/i 1921

Gunnebo Bruks Nya

A.-B., Verkebäck, in. fl.

Erforderliga åtgärders vidtagande för

industriens skyddande.

770

Paraply- och parasoll- ställningar.

30/io 1920

Lundquist & Woltrich,

Stockholm, m. fl.

(se även grupp VIII G).

Se grupp VIII G.

778-782

Bultar etc.

28/u 1920

Bultfabriks A.-B.. Hall- stahammar, m. fl.

Tullsatserna höjas för tulltaxerubri- ken 778 till kr- 36.— per 100 kg.,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

25

Tull tas e-

Y aruslag

Framställ-

Sökandens

nibr.

datum

namn och adress

yrkande

813

Kreatursskrapor.

1012 1921

Marthin Sandberg,

tulltaxerubriken 779 till kr. 48.—

per 100 kg., tulltaxerubriken 780

till kr. 60.— per 100 kg., tulltaxe- rubriken 781 till kr. 90.— per 100

kg., tulltaxerubriken 782 till kr.

120.— per 100 kg.

Höjning av tullsatsen till kr. 0.2 5

829

Borrsvängar.

la/j 1921

Eskilstuna (genom

Eskilstuna fabriksför- ening).

Verktygsfabriks A.-B.,

per kg.

Höjning av tullsatsen till kr. 1.—

829—830

Borrsvängar, borrar,

10/2 1921

Eskilstuna (genom

Eskilstuna fabriksföre- ning).

C. M. Fall & Son, Eskils-

per kg.

Tulltaxerubrikerna 830 och 834 över-

830

cirklar.

Skruvmejslar.

14/2 1921

tuna (genom Eskilstuna

fabriksförening).

C. W. Jonsson, Torshälla

flyttade till rubriken 828 med en

tull av 15 proc. av värdet; höjning

av tullsatsen för i tulllaxerubriken

829 om förmälda borrsvängar till kr.

0.50 per kg.

Höjning av tullsatsen till kr. 1.—

Olika rubr.

Metallmanufaktur.

21 In 1920

(genom Eskilstuna fa- briksförening).

Sveriges Metallmanufak-

per kg.

Tullförhöjning ofördröjligen till det

[Olika rubr.

Vissa verktyg.

u/i 1921

6/i 1921

turförening

(se även grupperna XII

B, C).

A.-B. Radius, Stockholm

(se även grupperna XII

B, C).

E. J. Uhr, Kungsör.

dubbla; utredning angående provi- sorisk tullförhöjning.

Erinring mot yrkandet på tullförhöj- ning för halvfabrikat av metaller.

Avsevärt höjt tullskydd.

897

Grupp XII B.

Koppar etc- Blixtljuspulver.

19/i 1921

A.-B. Oxygenol, Stock-

En tullsats av kr. 6.— per kg. brutto

930—931

Metallbeslag.

n/i 1921

holm.

Låsfabriks A.-B., Eskils-

eller 15 proc. av värdet.

Höjning av tullsatserna med 200 proc.

934

Blykulor.

n/n 1920

tuna.

Svenska Förladdnings-

Effektivt tullskydd.

Olika rubr.

Koppar etc. och arbeten

26 Ilo 1920

fabriken, Uppsala.

A.-B. Svenska Metall-

Effektivt tullskydd; för aluminium och

därav.

Metallmanufaktur.

21 In 1920

verken, Västerås.

Finspångs Metallverks

A.-B., Stockholm.

Sveriges Metallmanufak-

arbeten därav en tullsats av 100

proc. över de för motsvarande pro- dukter av koppar gällande.

Se grupp XII A.

Elektrisk ledningsma-

ll/i 1921

29/io 1920

turförening

(se även grupperna XII

A, C).

A.-B. Radius, Stockholm

(se även grupperna XII

A, C).

Elektriska Ledningsfab-

Se grupp XII A.

Vidtagande av åtgärder till skydd för

teriak

riken, Gävle

(se även grupp XIII B)

ledningsmaterialindustrien.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 käft. (Nr 356).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

S ö

k a n d e n s

namn och adress

yrkande

Tulltaxe
rubr.

Varuslag

Framställ
ningarnas
datum
-

Olika rubr.

969

Olika rubr

979—1059

1019—1023

1022

1084

Olika rubr.

Grupp XII C.

Arbeten av oädel metall

etc.

Metallmanufaktur.

Grupp XII D.

Ädla metaller eller ar

beten därav.

Guldvaror.

Vissa arbeten av fidla

metaller samt av ny

silver.

Grupp XIII A.

Maskiner etc., ej elektriska.

Maskiner.

Sy- och stickmaskiner,

köttkvarnar o. dylikt.

Kaffekvarnar.

Traktorer.

Diverse maskiner.

*7n 1920

11/i 1921

V* 1921

”/» 1920

,3/n 1920

!2/jo 1920

Va 1921

L0/a 1921

,e/u 1920

°/» 1921

Sveriges Metallmanufaktur

förening

(se Hven grupperna XII

A, B).

A.-B. Radius, Stockholm

(se även grupperna XII

A, B).

Malmö Guldsmedsarbetareförening,

Malmö.

Svenska Fabrikantföreningen

i guldsmedsbranschen.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

(StockholmsGuldsmedsarbetarefackföreningb
-

Sveriges Maskinindustriförening,

Stockholm.

HusqvarnaVapenfabriksA.

-B., Huskvarna

(se även grupperna XII

A och XIII C).

C. Alb Nilsson, Eskilstuna

("genom Eskilstuna

fabriksförening).

Tidaholms Bruks A.-B.,

Tidaholm

(se även grupperna VI

och XIII C).

N. O. Lindgrens Maskinfabrik,

Malmö.

Se grupp XII A.

Se grupp XII A.

Antingen vikttullens höjande till kr

0.30 per gram eller kontrollavgiftens

höjande för utländsk vara med kr.

0.25 per gram eller ock en tullsats

av förslagsvis 10 proc. av importvärdet.

Importförbud.

Utredning i syfte att få utrönt, huru

vida icke omedelbara åtgärder till

skydd för landets maskinindustri

kunde företagas.

Följande provisoriska tull förhöjningar:

för tulltaxerubriken 1019 till kr.

36.— per 100 kg., för tulltaxerubriken

1020 till kr. 64.— per 100 kg.,

för tulltaxerubriken 1021 till kr.

10.— per 100 kg., för tulltaxerubriken

1022 till kr. 36.— per 100 kg.,

för tulltaxerubriken 1023 till kr.

24.— per 100 kg.

Höjning av tullsatsen till kr. 0.50

per kg.

Se grupp VI.

Höjning av tullsatserna för kaffebearbetnings-,

tvålbearbetnings-, cho
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 356.

27

S ö

k a n d e n s

namn och adress

yrkande

Tulltaxe-

rubr.

Y aruslag

Framställ-

ningarnas

datum

Grupp XIII B.

■

Elektriska maskiner

etc.

1068

1073—1075

1069—1070

Galvaniska element.

Elektriska kol- och dy- namoborstar.

Glödlampor.

26/i 1921

26/io 1920

1085—1086

Elektriska isoleringsrör

29/io 1920

Olika

rubriker

Elektriska maskiner etc.

20/4 och

*/u 1920

18/i 1921

Grupp XIII C.

Fartyg och fordon.

1090—1093

Velocipeder och motor- velocipeder.

V» 1921

1094

Barnvagnar.

6/n 1920

sl/i 1921

1096

Tippvagnar.

s/i2 1920

1098

Automobiler.

18/i 1921

‘/i 1921

Rylander & Rudolphs

Fabriks A.-B., Stockholm.

A-B. Skandinaviska

Glödlampfabriken,

Stockholm, m. fl.

Elektriska Ledningsfabriken,

Gävle

(se även grupp Xll B.)

Sveriges Elektroindustri

förening, Stockholm.

Svenska Elektricitetsverkens

Ekonomiska Förening

u. p. a., Stockholm.

klad- och konfekttillverknings- och

kryddmalningsmaskiner samt maski''

ner för kemisk-tekniska industrier.

Höjning av tullsatserna, så att kon''

kurrensen på den svenska markna''

den kan med utlandet upptagas.

Höjning av tullsatserna motsvarande

penningvärdets fall.

Se grupp XII B.

Anslutning till ett av Sveriges industriförbund

gjort yrkande om provisorisk

tredubbling av vikttull satserna.

Avslag å Elektroindustriföreningens

yrkande om generell tredubbling av

vikttullsatserna, utfärdande av be

stämmelse, att tullen icke må under

stiga 10 proc. och icke överstiga 15

proc. av värdet.

Husqvarna Vapenfabriks Följande provisoriska tullförhöjningar:

A.-B., Huskvarna | för tulltaxerubriken 1090 till kr.

... Huskvarna

(se även grupperna XII

A och XIII A).

Sveriges Korgvarufabrikanters

yrkesförening

(se även grupp VI).

A.-B. A. W. Nilssons

Fabriker, Malmö

(se även grupp VI).

A.-B. Trä- och Järnförädling,

Hässleholm.

Otto Malmborg, Stockholm.

A.-B. Svenska Automobilfabriken,

Bollnäs.

60.— per st., för tulltaxerubriken

1091 till kr. 3.— per kg., för tulltaxerubriken

1092 till kr. 200.—

per st., för tulltaxerubriken 1093

till kr. 3.— per kg.

Se grupp VI.

En tullsats av minst kr. 1.— per kg.,

dock minst 20 proc. av värdet.

Snarast möjligt tre- å fyrdubbling av

tullsatsen (detta även beträffande

enskilda hjulsatser till tippvagnar

och dylikt).

Undantagandet av motorfordonet

»Amazon» från eventuell tullförhöjning.

Vidtagande av åtgärder till import

tullens fixering efter gällande principer

men med revidering efter nu

rådande penningvärde, dock med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe-

Varuslag

Framställ-

ningarnas

S ö

k a n d e n 8

rubr.

datum

namn och adress

yrkande

undantag av delar till eller kom

pletta chassis, lastvagnar och tråk-

torer.

1098

Axxtomobiler.

2e/u

1920

Tidaholms Bruks A.-B.,

Se grupp VI.

Tidaholm

(se även grupperna VI

och XIII A).

Olika

Motorfordon.

12/«

1921

Tidaholms Bruks A.-B ,

Höjt tullskydd.

rubr.

Grupp XIV.

Oljor, fett och vax m. m.

Tidaholm.

1102—1101,

Oljor.

2°/i

1921

,Svenska OljeslageriA.-B.,

Höjning av tullsatserna för tulltaxe-

1118

Göteborg, m. fl.

rubrikerna 1102 och 1104 till kr.

0.20 per kg. samt för tulltaxerubri- kei-na 1103 och 1118 till kr. 0.25

1105—1106

Vegetabiliska oljor och

4/i»

1920

Reymersholms Gamla In-

ptit* kg.

Införande av tullsatser varierande mel-

fett.

dustri A.-B., Stockholm,

m. fl.

A.-B. M. Hansen, Stock-

lan kr. 0.0 7 och kr. 0.15 per kg.

1117, 1119

Fernissa.

22/lS

1920

Tullsatsen för tulltaxerubrik 1117 fort-

holm, m. fl.

fai-ande kr. 1.6 0 per kg., men detta

oavsett den importerade kvantiteten.

24/n

1920

Färg- & Ferniss A.-B.

Höjning av tullsatsen för tulltaxe-

Standard, Trälleborg

(se även grupp XV C).

rubrik 1119 till kr. 1.— per kg.

16/x

1921

Norrköpings Regnklä-

Pi-otest mot yrkandena om höjning av

ders- & Presennings- A.-B.

tullsatserna för fernissa.

1122—1123

Tvål.

6/„

1921

Föreningen Sveriges

Provisorisk höjning av tullsatsen för:

Tvålfabrikanter, Stock-

tulltaxerubriken 1122 till kr. 1.60

holm.

per kg., för tulltaxerubriken 1123

till kr. 0.25 per kg,

31/s

1920

A.-B. Triton.

Fyrdubbling av tullsatserna.

Grupp XV A.

Kemiska grundämnen

etc.

1128

Komprimerad ammoniak

"/i

1921

Stockholms Superfosfat

Höjning av tullsatsen: för kompri-

1142

Kaustik ammoniak.

Fabriks A.-B., Stock-

nxerad ammoniak till kr. 0.3 0 p„r

holm.

kg., för kaustik ammoniak till kr.

O.20 per kg.

1128

Komprimerad ammoniak.

ls/i

1921

A.-B. Svenska Ammo-

Höjning av tullsatsen: för kompri-

1154

Hjorthornssalt.

niakfabriken, Malmö.

merad ammoniak (99.9 proc.) till

kr. 1.— per kg., för hjorthornssalt

till kr. 0.5 0 per kg.

1133

Salpetersyra.

22/i

1921

Stockholms Superfosfat

Höjning av tullsatsen till kr. 10.—

Fabriks A.-B., Stock- holm

per 100 kg.

(se även grupp XV (i).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

29

Varuslag

Framställ-

Sökandens

rubr.

ningarnas

datum

namn och adress

yrkande

1

1135

Fosforsyra.

u/i 1921

Reymersholms Gamla In- dustri A.-B., Stockholm,

(se även grupp XV E).

En höjning av tullsatsen till kr. 3.—

per 100 Kg.

1147

Kaliumklorat.

17/i 1921

Stockholms Superfosfat En tullsats av kr. 0.2 5 per kg.

Fabriks A.-B., Stock- holm.

1148

Kromalun.

,6/''i 1921

A.-B. Metalloxider,

Stockholm.

Fastställandet för kromsalter i all- mänhet av en tullsats av 15 proc.

av värdet.

1150

Ammoniumsulfat.

73/u 1920

Gas- och Koksverkens

Ekonomiska Förening

u. p a, Stockholm, m.fl.

En tullsats av kr. 15.— per 100 kg.

1170

Kalciumkarbid.

Grupp XV B.

Torrdestillationspro- dukter etc.

**/u 1920

Wargöns A.-B., Väners- borg, m. fl.

Tredubbling av gällande tullsaisen.

1182

Träsprit.

Grupp XV C.

Färger och färgnings- ämnen.

V» 1920

A.-B. Bofors Nobelkrut,

Bofors

(se även grupp VI).

Höjning av tullsatsen till kr. 1.—

per kg.

1203

Färger, beredda med

olja.

Grupp XV E.

Konstgödsel.

2i/n 1920

Färg- & Ferniss A.-B.

Standard, Trälleborg.

(se även grupp XIV).

Provisorisk höjning av tullsatsen till

kr. 0.50 per kg.

1227

Norgesalpeter.

16/i 1921

Alby CarbidfabriksA.-B.,

Alby, m. fl.

En tullsats av kr. 15.— per 100 kg.

1228

Kalkkväve.

24/u 1920

Alby Carbidfabriks A-B.,

Alby, m. fl.

Tredubbling av tullsatsen.

1229

Superfosfat.

Grupp XV F.

Krut och sprängämnen

etc.

n/i 1921

Reymersholms Gamla In- dustri A.-B., Stockhol m.

(se även grupp XV A).

En höjning av tullsatsen till: för su- perfosfat kr. 1.50 per 100 kg., för

dubbelsuperfosfat kr. 3.— per 100 kg.

1237

Patroner.

16/u 1920

Svenska Förladdnings- fabriken, Uppsala,

i (se även grupp VIII B)

Se grupp VIII B.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tulltaxe
rubr.

V arualag

Framställ
ningarnas
datum
-

Sökandens

Grupp XV G.

namn och adress

7 r k a n d

1249

1250

1254

1259

Produkter av övrig kemisk

industri m. m.

Gelatin.

10/i 1921

Lim.

äl/n 1920,

26/n 1920

Ostlöpe.

8/ij 1920

Natriumnitrit.

32/i 1921

Grupp XVI.

Varor, ej annorstädesj

upptagna.

Stockholms Gelatinfabrik,

Stockholm.

Stockholms Benmjölsfabriks

A.-B., Stockholm,

m. fl.

A.-B. Kemikalia, Malmö,

m. fl.

Stockholms Superfosfatfabriks

A.-B., Stockholm
(se

även grupp XV A).

Ökat tullskydd.

Höjning av tullsatsen till minst kr.

O.eo per kg. eller, om detta ej är

genomförbart, till ett sådant belopp,

som kan anses motsvara minskningen

i penningvärdet.

Höjning av tullsatsen till kr. 0.3 6 per

kg. eller dess fastställande till 15

proc. av värdet.

Höjning av tullsatsen till kr. 45.—

per 100 kg.

12tS0

Måttstockar.

81/i 1921

1267,1269

Vattenmätare.

ml u 1920

j 1270—1271

1277

Tafflar och pianinon,

flyglar.

Orgelharmonier.

Nov.1920

1292

1304—1307

1309

Väggursfoder avträ samt;

väggur med foder av trä.

Knappar.

10/i 1921

2S/n 1920

1313

Reseffekter.

a6/io 1920

Odal.

Ink.Kom.-

koll.

Svenska Mått- och Tumstocksfabriken,

Hultafors.

A.-B. Zander & Ingeström,

Stockholm (med

instämmande av A.-B.

Svenska Metallverken,

Västerås).

Svenska Pianofabrikantföreningen,

Malmö och

Göteborg.

Högberg & Hultners

Snickerifabrik, Mjölby,

m. fl.

A.-B. Knappfabriken,

Askersund.

Göteborgs Reseffektfabrik,

Göteborg, m. fl.

(se även grupperna

och Vilt G).

Stockholms Portföljfabrik,

Stockholm,

(se även grupp V).

Höjning av tullsatsen till 30 proc. av

värdet.

Höjning av tullsatserna till det dubbla.

Höjning av tullsatserna för: tulltaxerubrik

1270 till kr. 450.— per st.

med en ökning av kr. 150.— för

instrument med inbyggd spelapparat,

tulltaxerubrik 1271 till kr. 600.—

per st., tulltaxerubrik 1277 30 proc.

värdetull; för halvfabrikat till flyglar,

pianon och org''ar fortfarande

en tull av 15 proc. av fakturavärdet.

Höjning av tullsatsen till kr. 2-—

per kg.

Höjning av tullsatserna i sådan omfattning,

att tullskyddet kommer att

motsvara det, som avsågs i 1911 års

tulltaxa.

Se grupp V.

Se grupp V.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

31

Tulltaxe-

Varuslag

Framställ-

S ö

k a n d e n s

rubr.

ningarnas

datum

namn och adress

yrkande

Allmänna uttalanden.

18/10 1920

<7 n 1920

s/n 1920

6/u 1920

29/i 1921

21/a 1921

56/io 1920

*/ii 1920

5»/ii 1920

”/» 1920

29/i 1921

A.-B. Leon Andréns Reseffektfabrik,

Mölndal,

(se även grupperna V

och Vill G).

Göteborgs Textilindustriförening,

Göteborg.

Sveriges Köpmannaförbund,

Stockholm och

Karlstad.

Tvåhundratio tjänstemän

inom textilindustrien

i Borås.

Tjänstemän inom textil

industrien i Norrköping.

Sveriges Industriförbund,

Stockholm, och

Sveriges Kemiska In

dustrikontor, Stockholm.

Föreningen Representanter

för handel och industri

i Stockholm.

Styrelsen för Medelklassens

Riksförbund,

Stockholm.

Svenska Handelsagenters

Förening, Stock

holm.

Styrelsen för Medel

klassens Riksförbund,

Stockholm.

Se grupp V.

Utredning rörande effektiv höjning av

tullskyddet för textilvaror minst till

samma nivå, som i 1911 års tulltaxa

åsyftades.

Tullsatser, vilka stå i bättre överens

stämmelse än de nuvarande med

det ändrade penningvärdet.

Provisoriskt ökat tullskydd för textilindustrien.

Verkställande av utredning rörande

en provisorisk allmän höjning av

tullskyddet för industrien till den

nivå, som avsågs enligt 1911 års

tulltaxa.

Vidtagande av åtgärder till skydd för

de svenska näringarna.

Protest mot framställda yrkanden om

importförbud eller höjda tullsatser

för nödvändighetsvaror.

Protest mot framställda yrkanden om

importförbud eller höjda tullsatser.

Protest mot varje yrkande om nya

eller höjda skyddstullar m. in.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

''Kungl. Maj:ts proposition Nr S56.

Vidkommande härefter den verkställda utredningens allmänna anUmänna

läggning torde höra förutskickas, att, med hänsyn till sakens brådskande

anläggning, natur, utredningen icke kunnat givas den omfattning, som måhända skulle

varit önskvärd. I vissa avseenden har den därför närmast fått karaktären

av en orientering, i andra åter hava försök gjorts att tränga djupare in

i produktions- och avsättningsförhållandena. Därvid har det av tull- och

traktatkommittén hopbragta materialet och de av denna kommitté redan

verkställda utredningarna på en del punkter visat sig värdefulla.

Beträffande utredningens genomförande är att omnämna, att de

erforderliga uppgifterna införskaffats dels under hand genom såväl

muntliga som skriftliga förfrågningar och dels genom frågeformulär,

som tillställts industriidkare och fabrikantföreningar. Därjämte hava

representanter för ett stort antal industrier beretts tillfälle att muntligen

redogöra för respektive industriers läge och för utsikterna under den

närmaste framtiden.

Den av mig tillkallade delegationens arbete har huvudsakligen

varit av rådgivande art. Jag har vid regelbundet återkommande sammanträden

inhämtat dess mening i de under utredningens lopp uppkommande

frågorna. Delegationen har sålunda beretts tillfälle att på

grundval av den utredning, som i särskilda fäll kunnat åvägabringas,

uttala sin uppfattning samt att vid sammanträden med näringsidkare

till dessa ställa frågor rörande den förevarande situationen. Uti en

särskild inlaga, vartill jag längre fram skall återkomma, har delegationen

sammanfattat sin ståndpunkt i de föreliggande frågorna.

Enligt den för utredningen uppgjorda planen skulle utredningen

omfatta följande huvudpunkter:

1) Produktion, import och export av viktigare varuslag, hänförliga

till de av utredningen berörda industrigrenarna, från och med åren närmast

före kriget till och med år 1920.

2) Antalet arbetare inom ifrågakommande industrigrenar.

3) Driftsinskränkningar och i samband därmed uppkommen arbetslöshet.

4) Produktionskostnader för representativa varuslag, avseende tiden

före och efter kriget samt början av innevarande år, med särskild hänsyn

tagen till:

a) råvarors och hjälpmaterialiers priser,

b) arbetslöner och

c) bränsle- och kraft priser.

5) Försäljningspriser före kriget och nu för sådana färdigfabrikat,

för vilka produktionskalkyler uppgjorts.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

6) Lagerbestånd av råvaror och färdigfabrikat.

7) Viktigare industrigruppers ekonomi.

8) Konkurrens från utlandet.

9) Olikheter i råvarupriser och arbetslöner för svensk och utländsk

industri och på grund härav beräknad skillnad i produktionskostnader.

10) Jämförelse mellan förutvarande och nuvarande tullskydd.

Det har emellertid icke varit möjligt, ej heller ansetts nödvändigt

att genomfila nämnda plan i detalj för alla industrier, som gjort framställning

om provisoriskt ökat tullskydd eller om vidtagande av andra

åtgärder.

Beträffande mera betydelsefulla industrier, såsom järn-, maskin- och

elektroindustrien, textil- och konfektionsiudustrien m. fl., hava dock de

uppdragna riktlinjerna för undersökningen i huvudsak kunnat följas.

Då huvuddragen av nyssnämnda industriers konkurrens- och produktionsförhållanden

behandlas i en särskild promemoria, till vilken jag senare

skall återkomma, skola här endast några allmänna anmärkningar göras

till utredningens olika huvudpunkter.

Beträffande driftsinskränkningar hava uppgifter lämnats dels av Driftsinföretagarna

själva, dels av svenska arbetsgivareföreningen och arbetarnas skrdnknin:iarlandsorganisation.

I fråga om produktionskostnaderna har det varit förenat med utom- Produktionsordentliga

vanskligheter att ens något så när fastställa desamma. Detta kostnader.

kommer sig givetvis därav, att de olika elementen i en varas produktionskostnader,

såsom råvaru-, arbets-, bränsle-, kraft- och, regikostnader,

på grund av det pågående prisfallet oupphörligt förändrat sig,

råvarukostnaderna därvid mest, arbetslönerna minst. Grunderna för

produktionskostnadernas beräkning hava ävenledes varit svåra att bestämt

fixera. I allmänhet har man måst utgå från en produktion i »normal»

omfattning och i det stora hela fått bortse från den kostnadsökning

per varuenhet, som den för tillfället rådande obetydliga produktionen

medfört. I stort sett hava produktionskostnadsundersökningarna givit

vid handen, att det stora prisfallet, som företrädesvis gällt råvaror och

bränsle, men endast i ringa mån eller ej alls arbetslöner, frakter och

övriga kostnader, knappast ökat vår industris konkurrensförmåga, alldenstund

arbetslönens procentuella andel i produktionskostnaderna genom

prisfallet på råvaror ökats.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Arbetslöner.

Bränsle

och kraft.

Övriga

kostnader.

Försäljningspriser.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Arbetslönernas storlek nu och före kriget har för de flesta industrier

varit tämligen lätt att fastställa. Vid en jämförelse av lönerna vid

dessa båda tidpunkter har framgått, att med enstaka undantag lönernas

stegring varit större än levnadskostnadernas, dessa senare beräknade enligt

socialstyrelsens indexsiffror.

Bränsle- och kraftpriserna vid olika tidpunkter hava varit förhållandevis

lätta att bestämma. Åvenså har det utan större svårighet

varit möjligt att klarlägga bränsle- och kraftutgifternas betydelse såsom

produktionskostnader för olika industrier.

Däremot har storleken av de till övriga produktionskostnader hänförliga

regi- och försäljningskostnader, avskrivningar, skatter o. d.

undandragit sig ett mera ingående bedömande, alldenstund dessa kostnader

äro högst varierande inom olika företag samt beroende av så

okontrollerbara faktorer som god fabriks- och affärsorganisation m. m.

Försäljningspriserna, sådana de uppgivits av de olika företagen,

hava ej heller lämnat en enhetlig bild av prisförhållandena. De tyda

tvärtom på en rätt stor olikhet i sättet att möta den till följd av

depressionen skärpta konkurrensen utifrån. I vissa fall kan man tydligt

spåra en benägenhet att så långsamt som möjligt följa marknadens nedåtgående

prisrörelse, i andra tall finner man, att försäljningspriserna,

synbarligen under trycket av den utländska konkurrensen, så väsentligt

reducerats, att de vida understigit produktionskostnaderna.

Vad lagerbeståndet av råvaror och färdigfabrikat beträffar, hava

rätt sparsamma uppgifter härom influtit. I en del fall hava företagen,

på grund av långt driven mångsidighet vid tillverkningen, ej kunnat

lämna annat än värdeuppgifter, vilka varit av föga ledning vid bedömande

av varulagrens storlek nu‘ och under normala förhållanden.

Den omständigheten, att uppgifter ej lämnats rörande storleken av de

vid senaste årsskiftet verkställda avskrivningarna å varulagren, förringar

i hög grad de lämnade uppgifternas värde, där dessa ej avsett

varulagrens kvantitet. I stort sett hava dock de lämnade lageruppgifterna

givit vid handen, att varulagren äro tämligen stora.

Kapital- Såsom ett led i utredningsplanen har även ingått att söka belysa

mve> enn9ar'' de viktigare industrigruppernas ekonomi. Det har emellertid sedermera

befunnits lämpligt att begränsa uppgiften till att söka fastställa det

i dessa industrier investerade kapitalet, i den mån detta låter sig göra

med ledning av aktiebolagens balansräkningar för åren 1913 och 1918.

Lager
bestånd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj\ts proposition Nr 356.

Då i allmänhet blott industriföretag med aktiebolags form hava medtagits,

bar utredningen på denna punkt blivit ytterst summarisk.

Det har varit möjligt att i stor utsträckning erhålla uppgifter å importpriser.

de priser, vartill utländska färdigfabrikat levererats bit. Av dessa uppgifter

bar framgått, att importpriserna i regel avsevärt understigit de

svenska produktionskostnaderna för motsvarande varor.

Försök hava även gjorts att fastställa utlandets produktionskostnader

för vissa varor. Några fullt säkra resultat hava därvid givetvis Utländska''

icke kunnat ernås. De beräkningar, som gjorts med utgångspunkt från produkter.

kända arbetslöner och råmaterialkostnader, hava dock lämnat vissa begrepp

om den relation, i vilken framställningskostnaderna för en del

varor i utlandet stå till de inhemska.

Åtskilliga utländska offerter hava också bestyrkt tillförlitligheten

av de approximativa tal, till vilka beräkningarna fört.

De varuslag, beträffande vilka dylika beräkningar utförts, hänföra

sig till den grövre och finare järnmanufakturen, metallmanufakturen,

maskin- och elekfroindustrien, vissa delar av textil- och den kemiska

industrien samt glasindustrien.

Beträffande det förutvarande och nuvarande tullskyddet hava undersökningarna

i allmänhet fått inskränka sig till att ställa den enligt tull- tullskydd.

taxan utgående tullen i relation till det deklarerade importvärdet förr och nu.

Redan då utredningen igångsattes stod det klart, att de nuvarande ^rtfväfss be

järnvägsfrakterna voro synnerligen betungande för åtskilliga industri- fr^deilTur

grenar. Under utredningsarbetets fortgång har denna uppfattning i produktionsallt

väsentligt bekräftats.

I avsikt att lämna ett begrepp om järnvägsfrakternas betydelse såsom

i produktionskostnaderna ingående element har en kortfattad utredning

förebragts beträffande nämnda frakters inverkan på produktionskostnaderna

för järn- och pappersindustrierna.

De sålunda införskaffade uppgifterna hava bearbetats och promemorior

avfattats rörande respektive industriers nuvarande läge ur olika

synpunkter. Då dessa promemorior i flera avseenden äro av konfidentiell

natur, särskilt i den mån de gälla produktionskostnadsuppgifter,

kunna de icke här intagas men komma givetvis att ställas till vederbörande

riksdagsutskotts förfogande. För de viktigare industrigrupperna

hava emellertid uppgjorts kortfattade redogörelser, vilka, även om det

av olika anledningar icke alltid varit möjligt att siffermässigt belysa

s. 36 Kontrollera mot PDF

Delega
tionens
utlåtande.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

utvecklingen ända fram till nuvarande tidpunkt, likväl i stort sett giva

en bild av läget inom de ifrågavarande industrierna. Jag har därvid

ansett mig böra utesluta sådana industrigrenar (läder- och skoindustrien,

den kemiska industrien in. fl.), för vilka jag icke funnit mig böra ifrågasätta

någon förhöjning av tullskyddet. Redogörelserna, vilka gälla järnindustrien,

maskinindustrien, elektroindustrien, metall- och metallmanufakturindustrien,

porslins- och glasindustrien samt textil- och beklädnadsindustrien,

hava sammanförts i en promemoria, vilken torde få

såsom bil. litt. A fogas till detta protokoll.

Såsom bilagor torde ytterligare få intagas dels en översikt över

produktionen av och utrikeshandeln med vissa viktigare industriråvaror

och fabrikat (bil. litt. B), dels ock promemorior rörande järnvägs/t akternas

betydelse för industrien ur produktionskostnadssynpunkt (bil. litt. C), rörande

arbetstillgångens växlingar inom olika industrier (bil. litt. D) samt rörande

svenska och utländska arbetslöner inom textil- och verkstadsindustrierna

(bil. litt. E).

Såsom jag nyss omnämnt, har den av mig tillkallade delegationen,

som beretts tillfälle att deltaga i konferenserna med tillkallade representanter

för olika industrier, efter slutförande av sitt uppdrag i en till mig

den 11 nästlidna mars överlämnad promemoria sammanfattat sina synpunkter

på de förevarande frågorna. I denna promemoria har delegationen

anfört följande:

»Delegationen har under tiden 18 januari—11 mars 1921 sammanträtt inalles

19 gånger. Det första sammanträdet ägnades åt att taga del av, huru utredningsarbetet

bedrivits, samt att uppgöra plan för delegationens fortsatta förhandlingar.

Man enade sig därvid om, att till grund för delegationens arbete borde

läggas ekonomiska rådets uttalande och att till följd härav uppmärksamheten redan

från början borde inriktas på att undersöka läget och det eventuella behovet av

förstärkt tullskydd hos de särskilda industrier, vilkas upprätthållande vore för landet

ur ekonomisk synpunkt av särskild betydelse. I enlighet härmed företogs eu granskning

av de inkomna ansökningarna, och utgallrades därvid preliminärt de, som avsågo

industrigrenar, å vilka punkt 1 i ekonomiska rådets uttalande enligt delegationens

åsikt icke kunde anses äga tillämpning eller beträffande vilka ett förhöjt

tullskydd av annan anledning icke för närvarande lämpligen ansågs böra ifrågakomma.

Det beslöts, att delegationens arbete i övrigt främst borde koncentreras

på ett antal viktigare industrigrenar, nämligen de olika branscherna av textilindustrien,

konfektionsindustrien, järn-, järnmanufaktur- och metallindustrierna, maskinindustrien

och den elektriska industrien samt glas- och porslinsindustrierna.

För att vinna en mera levande uppfattning angående läget inom nu nämnda

fabrikationsgrenar beslöt delegationen, att representanter för dessa skulle inbjudas

att inför delegationen avgiva redogörelser för ställningen och önskningarna hos

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

respektive industrier samt att i övrigt meddela de upplysningar, som syntes önskvärda.

Det ansågs, att det därvid vore av särskild vikt att erhålla klarhet rörande

följande punkter:

1) Hittills företagna driftsinskränkningar samt möjligheterna för ett upprätthållande

av driften i händelse av ökat tullskydd. (I detta sammanhang skulle ock

efterfrågas, huruvida i händelse av driftens återupptagande försäljningsmöjligheter

förefunnes).

2) Från vilket land konkurrensen genom import för närvarande vore mest

kännbar.

3) Yilka varuslag enligt den statistiska varuförteckningen, som vore för den

svenska industrien betydelsefullast i produktionshänseende.

4) Arbetslönernas förskjutning i Sverige och utlandet.

5) Förskjutningen i råvarukostnader.

6) Bränsle- och kraftkostnader.

7) Fraktkostnadernas betydelse.

8) Lagren av råvaror samt hel- och halvfabrikat hos fabrikanterna.

9) Lagren hos grossister och detaljister.

10) Möjligheten för fabrikanterna att kontrollera och reglera engros- och

detaljprisen, så att ej oskälig mellanhandsvinst uppkomme.

11) Utsikterna för fabrikanterna att fortsätta driften med hänsyn till den

från bankernas sida åtstramade krediten.

Under en följd av sammanträden från och med den 25 januari till och med

den 10 februari höllos härefter konferenser med representanter för ovannämnda

industrier, nämligen för bomullsindustrien den 25 januari, för linne-, kamp- och

juteindustrierna ävensom för band-, hängsle- och trådgardinsindustrierna den 26

januari, för ylleindustrien och trikåindustrien den 27 januari, för järnindustrien den

3 februari, för järn manufaktur- och metallindustrierna den 4 februari, för maskinindustrien

och den elektriska industrien den 9 februari samt för konfektionsindustrien

samt glas- och porslinsindustrierna den 10 februari.

Sedan dessa konferenser avslutats, ansågs lämpligt, att de delegerade sammanfattade

sina intryck av de förda förhandlingarna och preciserade sin allmänna

ställning till de föreliggande frågorna. Härvid förekom följande:

Två ledamöter förklarade som sin övertygelse, att de förda förhandlingarna

givit ett rent negativt resultat, så till vida som de visat, att det icke skulle vara

till någon nytta, utan fastmer till skada för landet, om statsmakterna beslöte sig

för att lämna ett ökat tullskydd åt de industrier, som begärt det. En generell

ökning av tullsatserna, såsom i vissa framställningar ifrågasatts, skulle endast leda

till ny höjning av den allmänna prisnivån med alla de vådor för landets ekonomiska

liv, som därav måste följa. Men även partiella tullförhöjningar skulle, såsom framginge

av undersökningarna, i nuvarande situation vara skadliga för såväl näringslivet

som för konsumenterna. Minst lika viktigt som att upprätthålla vissa för

inhemsk avsättning inrättade industrier vore det nämligen att genom minskade produktionskostnader

åter göra våra exportindustrier konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

Men alla försök att nedbringa dessa kostnader skulle omintetgöras

genom höjda tullar på halvfabrikat och förbrukningsartiklar.

De svårigheter, varunder ett stort antal industrier för närvarande lida, och

av vilkas omfattning dessa ledamöter förklarat sig genom konferenserna med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition Nr 356.

industrimännen hava fått ett mycket starkt intryck, berodde i första rummet på

den ekonomiska depressionen i världen, varmed i Sverige liksom i alla andra länder

följt eu allmän ovillighet och oförmåga att köpa, men även på konkurrens från

länder med mycket deprecierad valuta. 1 senare fallet vore det tydligt, dels att produktionskostnaderna

för närvarande vore så avsevärt mycket lägre i dessa med oss

konkurrerande länder, att behövligt skydd icke kunde åvägabringas med mindre än

att antingen importförbud tillgrepes eller så orimliga tullar åsattes, att de i vissa

fall uppginge ända till 200 procent å varans värde, dels att ifrågavarande åtgärder

måste vidtagas endast gent emot vissa länder, något som dessa ledamöter åtminstone

under nuvarande förhållanden ej ansåge sig kunna ens i något fall tillstyrka.

Inom en del branscher, framför allt inom textilbranschen, hade därjämte

konstaterats, att de i landet, särskilt hos grossisterna, befintliga lagren av fabrikat

vore så stora, att höjda tullar endast skulle tjäna till att skydda innehavarna av

dessa i spekulationssyfte importerade varulager mot förluster, men ej hjälpa industrien

att inom överskådlig tid vinna avsättning för nyproducerade varor. De höjda

tullarna skulle sålunda i detta fall blott giva industriidkarna eggelse till en tids

oekonomisk och säkerligen förlustbringande produktion på lager. De ifrågavarande

ledamöterna ansågo slutligen, att allt borde göras för att på andra vägar än genom

tullförhöjningar, exempelvis genom förbilligande av fraktkostnaderna inom landet

och nedbringandet av produktionskostnaderna bland annat genom fortsatt sänkning

av arbetarnas levnadskostnader, bereda möjlighet för den svenska industrien att

vid depressionsperiodens /upphörande hävda sin ställning gent emot andra länders

industrier.

En ledamot hade bibringats den uppfattningen, att vissa industrier ej kunde

hjälpas annat än genom ett importförbud eller så höga tullar, att de ej skulle kunna

ifrågakomma. Därtill kom, att en höjd tullsats för en industri skulle skada

en annan.

Skulle emellertid en tullförhöjning ske, vore det lämpligast att höja tullen

med en viss koefficient för samtliga positioner i tulltaxan, enär annars det inbördes

sammanhang, som råder mellan de skilda rubrikerna, skulle rubbas. Han fann det

psykologiska momentet vara en beaktansvärd synpunkt och att, om det gällde att

hålla kuraget uppe hos industrien, det bästa vore att göra en generell tullförhöjning.

Han ansåg emellertid detta ogenomförbart och ansåg därför, att intet

borde göras.

En ledamot, som i övrigt ansett det principiellt riktigast att avråda från

varje som helst tullförhöjning, har, under hänvisning särskilt till den onormala tyska

konkurrensen, ansett, att det möjligen vore befogat, att åtminstone vissa av de allra

viktigaste och för konkurrensen särskilt utsatta industrierna, nämligen järnindustrien

och närstående förädlingsindustrier, bereddes ett förstärkt tullskydd, även om

de svårigheter, varunder de för närvarande arbetade, därmed ingalunda vore avhjälpta.

Han har påpekat, vilken oerhörd desillusion det för industrien i dess helhet

skulle vara, om det tillkännagåves, att resultatet av de av regeringen verkställda

vidlyftiga utredningarna blivit, att ingenting kunde göras för att i tullskyddsväg

bereda någon lindring. Något ökat tullskydd för textilindustrien har

denna ledamot däremot ej ansett sig kunna tillstyrka, enär inom denna industri

förhållandena vore sådana, att dylika åtgärder icke skulle vara av någon betydelse.

En annan av delegationens ledamöter har angivit, att han såväl av de gjorda

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

utredningarna som av förhandlingarna med industrimännen visserligen bibragts den

övertygelsen, att en del av de hjälpsökande industrierna icke kunde anses vara i

behov av eller hjälpta med ett förhöjt tullskydd, men att detta däremot avgjort

vore förhållandet med andra av dem. Det ökade skyddet kunde väl ej omedelbart

hjälpa dessa industrier, men det skulle framkalla en stimulans och giva dem den

känsla av trygghet, som skulle skänka dem möjlighet att hålla arbetet i gång. Det

skulle ej ensamt föra till målet, men det vore ett medel bland många andra, som

finge samverka till att återinföra bättre förhållanden inom respektive industrier,

såsom lägre järn vägsfrakter, lägre arbetslöner och sänkta materialpriser.

Denne ledamot ansåg att till sådana industrier, som enligt ekonomiska rådets

uttalande, mom. 1., eventuellt kunde komma i åtnjutande av ett provisoriskt ökat

tullskydd, även borde hänföras vissa lyxindustrier, vilka, om de också ej sysselsatte

ett så stort antal arbetare, dock med en vidmakthållen tillverkning skulle bidraga

till att hindra onödig import. En förhöjning av priset för lyxvaror skulle dessutom

icke medverka till att stabilisera den höga prisnivån. I varje fall borde

likväl åtminstone järnindustrien, järnmanufaktur- och maskinindustrierna, glasindustrien

samt vissa grenar av textilindustrien komma i åtnjutande av en provisorisk

tullförhöjning. Det riktigaste vore emellertid, att en generell tullförhöjning genomfördes,

dock med undantag för en del industrier, rörande vilka utredning visat, att

en förhöjning av tullskyddet ej vore av behovet påkallad. Denna sin åsikt grundade

ledamoten på den uppfattning, han bibragts, dels om de ödesdigra verkningarna

för den svenska industrien, som en ohejdad import skulle medföra, dels om den

ofördelaktiga ställning i konkurrenshänseende, vari vi stå till Tyskland, dels ock

slutligen på den erfarenhet, han hade därom att höjda tullar ej alltid behövde verka

fördyrande på varorna.

Eu av delegationens medlemmar har angivit sin ståndpunkt sålunda, att han

ansåge det riktigaste vara att återgiva det svenska tullskyddet samma effektivitet,

som det hade före kriget, vilket borde leda till en generell förhöjning av skyddet

för samtliga industrier med undantag för sådana, beträffande vilka en utredning

visat, att det icke förelåge ett så trängande behov av skydd. Samma ledamot har

emellertid förklarat, att han, därest en dylik allmän tullförhöjning visade sig

omöjlig att genomföra, vore beredd att acceptera en lösning, som åtminstone gåve de

viktigaste industrierna nödigt skydd, och vore i sådant fall enligt hans förmenande

textilindustrien i minst lika hög grad berättigad till skydd som järnindustrien och

de därmed sammanhängande industrigrenarna. Vad textilindustrien beträffade, ansåge

han, att redan en förhöjning av gällande tullsatser med 100 procent i många

fall skulle medföra den trygghet, fabrikanterna ansåge sig behöva för att fortsätta

driften.

Den ledamot, som inom delegationen företrädesvis representerat jordbrukets

intressen, har i avseende på fråga om en allmän eller partiell, provisorisk höjning

av industritullarna icke ansett sig böra tillkännagiva någon bestämd ståndpunkt.

En generell tullförhöjning hade möjligen för 3/4 år sedan kunnat vara till nytta, nu

vore det för sent, och även ett förstärkt skydd för enstaka industrigrenar skulle

sannolikt få ringa effekt. Skulle emellertid förslag om tullförhöjningar för industrien

framläggas, vore det enligt denne ledamots åsikt nödvändigt, att det kombinerades

med i motsvarande grad förstärkt skydd för jordbruksprodukter. Eljest

förefunnes föga möjlighet att få ett dylikt förslag antaget av riksdagen.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

I utlandet

vidtagna åtgärder

till

industriens

skydd.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

Då det torde vara av intresse att erfara, vilka åtgärder som i utlandet

vidtagits eller planerats till näringslivets skydd mot utifrån kommande,

svårartad konkurrens, ber jag slutligen att få lämna en kortfattad

redogörelse i dylikt hänseende.

Norge.

Vad först vårt grannland Norge beträffar, må anmärkas, att man där, i den

mån fråga varit att genom statligt ingripande reglera importen, ända till hösten 1920

inriktat ansträngningarna snarare på att i allmänhet upphjälpa valutan och förbättra

den ofördelaktiga handelsbalansen än särskilt på skyddsåtgärder för industrien och

andra näringar. Det är i belysning härav man bör se den kungl. resolution av den

17 augusti 1920, enligt vilken handelsdepartementet bemyndigades att utfärda såväl

allmänna som speciella importförbud, samt den långa lista på importförbjudna varor,

som i anledning härav omedelbart offentliggjordes av detta departement och därefter

under höstens lopp ytterligare utvidgades. Denna lista upptog sådana varor

som exempelvis automobiler, finare möbler, sidenvaror, linare glasvaror, konstverk,

smycken, finare pälsvaror och skodon, leksaker, parfymer, cigarrer m. m., allt lyxvaror,

vilka i allmänhet icke direkt konkurrerade med landets egna produkter. För

övervakande av importförbudens tillämpning samt för uppgörande av tilläggs- och

ändringsförslag tillsattes ett importråd med representanter för Norges handelsstands

förbund, Norges industriförbund, bankföreningen, arbetarnas fackliga landsorganisation,

föreningen »hjemmenes vel» samt landmandsforbundet.

Den närmaste följden av dessa åtgärder blev en avsevärd prisstegring på de

importförbjudna varuslagen, till fördel för de köpmän, som lågo inne med lager

härav, och för de få industriföretag, som producerade sådana eller likartade varor.

Den åsyftade valutaförbättringen har åtminstone hittills icke ernåtts, väl i första

hand beroende på att de förbjudna varorna utgjorde en jämförelsevis ringa del av

importen i dess helhet.

Under senare delen av år 1920 inkommo emellertid till regeringen en stor

mängd framställningar från industrien om skydd mot den utländska konkurrensen,

som uppgavs vara ruinerande för de norska företagen Uppmärksamheten kom nu

att i första hand riktas på denna sida av spörsmålet, och regeringen igångsatte

en utredning i syfte att få klargjort, huruvida skyddsåtgärder borde vidtagas och i

så fall huruvida de borde bestå av importförbud eller tullförhöjningar eller eventuellt

bäggedera.

Beträffande särskilt frågan om importförbud avhölls ett möte i stortinget den

15 december 1920, vari medlemmar av de olika politiska partierna och representanter för

regeringen deltogo. Provianteringsministern förklarade sig därvid anse, att importförbud

i syfte att lämna industrien skydd endast borde kunna ifrågakomma under

förutsättning, att den därav föranledda fördyringen av de berörda varorna så

mycket som möjligt begränsades genom att produktionskostnaderna nedbragtes till

det minsta möjliga och de olika företagen icke i sina kalkyler medtoge amortering

av anläggningar, utdelning till aktieägare, företagarevinst och dylikt. Han fann

det icke försvarligt att upprätthålla dyrtiden och förhindra den allmänna prissänkningen

genom att beröva förbrukarna fördelen av billiga inköp från utlandet för

att sätta den norska industrien i stånd att tämligen oberörd av de på andra håll

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

gällande prisreducerande faktorerna fortsätta sin verksamhet. I övrigt uttalades

på detta möte som den allmänna meningen, att endast en överhandtagande arbetslöshet

kunde berättiga statsmakterna att tillgripa importförbud. Man borde därför

se tiden an och avvakta eventuella framställningar från arbetarnas sida.

Den 19 januari i år inkom en sådan framställning från arbetarnas fackliga

i andsorganisation. Däri uttalades bland annat, att importregleringen borde ordnas

på sådant sätt. att inhemska industriella företag, som vore fullt moderna, livskraftiga

och samhällsnyttiga, kunde fortsätta sin verksamhet. Dock borde man därvid

icke kalkylera med någon vinst för kapitalet utan endast med täckning av driftkostnaderna.

För kontroll härav borde företagens räkenskaper underställas importrådet

och arbetarna lämnas tillfälle att kontrollera de lämnade uppgifterna. Vidare

borde det sörjas för, att industriföretagen icke förvandlades till importörer av sådana

utländska varor, som kunde framställas i Norge, och i samband härmed borde man

tillse, att handlande icke finge exportera råvaror eller halvfabrikat i syfte att få

varor färdigarbetade i utlandet för att sedan sälja dem i Norge.

Prisdirektoratet uttalade sig mot importförbud och förklarade sig föredraga

tullförhöjningar, om näringslivet skulle behöva tillerkännas något särskilt skydd.

Importrådet ansåg sig i anledning av de rådande abnorma pris- och valutaförhållandena

och den tilltagande arbetslösheten böra anbefalla sådana extraordinära

åtgärder, som vore ägnade att avvärja en ännu större arbetslöshet. Det betonades,

att sådana åtgärder måste vara av provisorisk natur. För sin del förordade rådet

en tullförhöjning därhän, att skyddet för de olika varorna bleve förhållandevis lika

stort, som det var enligt tulltariffen, när denna antogs år 1905. Dock kunde man

tänka sig, att provisoriska importförbud i vissa undantagsfall skulle bliva nödvändiga,

samt att för do varuslag, vilka icke för det dåvarande vore belagda med tull,

eller för vilka värdefull nu utginge, nya tullsatser borde införas. Rådet förutsatte

emellertid, att de föreslagna åtgärderna endast skulle införas under villkor, att

vederbörande företag vore villiga till ekonomiska uppoffringar i form av minskad

förtjänst såväl för arbetsgivare som för arbetare.

I mitten av februari hade provianteringsdepartementets utredning slutförts,

och frågan framlades i statsrådet. Efter att hava redogjort för vad som förekommit

i saken, yttrade provianteringsministern därvid, att man inom departementet kommit

till det resultat, att det reste sig alltför många praktiska svårigheter för genomförande

av importförbud av ifrågavarande slag. För det första skulle det bliva

mycket svårt att avgöra, vilka industrier, som borde tillerkännas skydd. Detta

skulle endast en kommitté av särskilt sakkunniga kunna bedöma, men det torde vara

omöjligt att få till stånd eu sådan kommitté. Vidare skulle det bliva nödvändigt

att lämna både åt denna kommitté och åt provianteringsministern en diskretionär

myndighet, som på ett mycket betänkligt sätt skulle ingripa i näringslivet. Särskilda

svårigheter skulle dessutom uppstå beträffande varuslag, varav behovet endast

delvis kunde täckas av den inhemska produktionen. För sådana varor måste det

anordnas en importreglering, vilken knappt skulle kunna undgå att föra med sig

importmonopol i en eller annan form, och som därför icke vore lätt att genomföra

på ett tillfredsställande och rättvist sätt. Vidare skulle en konsekvens av importförbud

bliva, att man måste genomföra en sträng prisreglering beträffande alla

de varor, som direkt eller indirekt berördes av förbuden. Detta skulle givetvis

väcka ovilja och försvåra den naturliga nedgången av prisnivån. Slutligen vore

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

det att vänta, att importen under den närmaste tiden efter förbudets utfärdande

snarare skulle tilltaga än avtaga. Det funnes nämligen många importörer, som på

förhand försäkrat sig om att få fortsätta importen genom att hava gjort upp kontrakt

i utlandet, vilka rimligtvis måste respekteras. Man kunde sålunda knappast

övergiva den hittills tillämpade praxis, enligt vilken importen måste medgivas, om

importören visade, att varan redan vore betald eller att han enligt kontraktet måste

betala den, även om dess införsel till Norge bleve förbjuden. Att i avseende härpå

skilja på bonafide-affärer och illojala transaktioner vore icke möjligt. Följden

härav bleve, att importförbuden först efter en tids förlopp skulle medföra de åsyftade

verkningarna.

Av bland annat dessa skäl kunde statsrådet icke föreslå en allmän utvidgning

av de gällande importförbuden. Däremot ville han anbefalla, att i den mån norsk

produktion, vare sig industrien, lantbruket eller andra näringar, behövde skydd,

detta skulle eftersträvas genom en provisorisk omreglering av gällande tullsatser!

1 många fall skulle det vara tillräckligt, att tullsatserna höjdes till samma procentuella

del av varornas värde, som med de gällande tullsatserna ursprungligen

varit åsyftat. I vissa fall vore det sannolikt nödvändigt att gå något längre. Efter

att hava uppräknat fördelarna med ett sådant system förklarade statsrådet slutligen,

att han icke ansåg det uteslutet, att undantagsvis frågan om importförbud för

något särskilt varuslag skulle kunna upptagas till förnyad prövning. Slutligen föreslog

han, att tulltariffkommissionen skulle få i uppdrag att genast påbörja arbetet

med revisionen av tulltaxan.

Statsrådets övriga medlemmar biträdde provianteringsministerns förslag, och

tulltariffkommissionen fick det omnämnda uppdraget. Finans- och tulldepartementet

har därefter angivit direktiv för kommissionens arbete.

Kommissionen anmodades därvid att taga under behandling frågan om provisoriskt

ökat tullskydd för de grenar av den inhemska produktionen, som läge

under i konkurrensen med utlandet till följd av de exceptionellt låga priser, till

vilka varor offererades från olika länder på grund av rådande valutaförhållanden

och andra omständigheter.

Särskilt framhävdes önskvärdheten av att vikttullarna, vilkas effektivitet genom

prisnivåns stigning starkt minskats, bragtes upp i samma procentuella nivå som

före världskriget. Detta kunde tänkas genomfört antingen så, att i stället för gällande

vikttullsatser föresloges nya provisoriska sådana, avvägda efter de nuvarande

världsmarknadspriserna, eller så, att samma förhållande åstadkommes genom procentuella

höjningar av gällande tullsatser. Departementet fann den senare anordningen

vara att föredraga. Härigenom kunde nämligen möjlighet beredas att bemyndiga

regeringen eller departementet att reducera de fastställda tilläggen, allt

efter som priserna folie, och sålunda åstadkomma en smidig anpassning av tullsatserna

efter den fallande prisnivån.

En allmän övergång från värdefull till vikttull fann sig departementet av

olika skäl för det dåvarande icke kunna tillråda.

Departementet förutsatte, att det för upprätthållandet av den inhemska produktionen

i konkurrensen med utlandet kunde visa sig nödvändigt att i vissa fall

åstadkomma ett högre tullskydd än det som gällde före världskriget. Det kunde sålunda

även bliva fråga om förhöjning av vissa vid tidpunkten i fråga gällande värdetullsatser.

Dessutom kunde det ifrågasättas att belägga en del tullfria varor med

provisorisk tull.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Departementet var vidare av den meningen, att tullskyddet icke borde sättas

högre än vad som kunde anses strängt nödvändigt, för att vederbörande industri

skulle kunna upprätthållas under en övergångstid till mera normala och stabila förhållanden.

Departementet hade i detta avseende tänkt sig, att man finge räkna med, att

företagen nedskreve sina lager av råvaror och hjälpmedel till dagens priser, och att

det kapital, som nedlagts i fast egendom, maskiner och inventarier m. m. och som

skulle förräntas, även nedskreves till det belopp, till vilket det beräknades kunna

realiseras.

Slutligen borde vid beräkningen å utgiftssidan — förutom de direkta driftutgifterna,

en viss rimlig procent för eventuell förlust å försålda varor samt ränta

ä lån — blott upptagas slitage å varaktiga driftmedel, däremot icke utdelning till

aktieägare eller företagarevinst utöver en viss lämplig gottgörelse för företagarens

arbete.

Departementet förutsatte, att kommissionen tillsvidare blott behandlade frågan

om provisoriskt extraordinärt tullskydd och icke upptoge till behandling frågan om

provisoriskt importförbud i stället för tullskydd.

Departementet förutsatte vidare, att kommissionen endast behandlade de tullsatser.

som berördes av remitterade framställningar. Slutligen förutsatte departementet,

att det endast kunde bliva tal om tullskydd eller ökat tullskydd för industrigrenar,

där allmänna krav gjordes gällande beträffande sådant skydd och där dessa

krav i tillräcklig grad stöddes med exakta upplysningar om företagens konkurrenssvårigheter,

och bland dessa endast sådana, som tidigare vore bra inarbetade och

hade visat sig livskraftiga, eller som på grund av billig eller lämplig drivkraft eller

tillgång på billiga råvaror måste erkännas vara nyttiga för landet.

Danmark.

I Danmark har den under kristiden införda spannmålsregleringen tillsvidare

i viss utsträckning bibehållits, varav följt, att importförbud råder å spannmål, varjämte

även socker är underkastat sådant förbud. I övrigt finnas inga importförbud

av betydelse, liksom icke heller 1908 års tullsatser blivit höjda. Från industriens

sida hava visserligen framställningar i sådant syfte vid flera tillfällen gjorts, men

tillsvidare utan resultat. På landsindustrimötet i november 1919 fattades sålunda

en resolution, vari uttalades, att man i avvaktan på en definitiv revision av tulltaxan

önskade provisoriska tullhöjningar, varigenom i varje fall den situation med

avseende på tullagens verkningar, som förelåg vid krigsutbrottet, skulle återupprättas.

Liksom i Norge hava i Danmark ända till den senaste tiden de statliga åtgärderna

och planerna i importregleringsavseende mera gått ut på att i allmänhet

förbättra valutan än att direkt söka skydda den inhemska produktionen mot utländsk

konkurrens. Sålunda bildades i december 1919 på initiativ av Köpenhamns fem

huvudbanker ett »faellesraad» med uppgift att försöka åvägabringa en reglering av

de utländska valutorna och av importen. Detta syfte sökte man uppnå därigenom,

att rådet, som sedermera även bestod av representanter för handeln och industrien,

under ordförandeskap av handelsministern dagligen sammanträdde för behandling

av de ansökningar om erhållande av valutor, som inkommit. Man åsyftade där
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kunxjl. Maj:ts proposition Nr .756''.

med att begränsa importen av sådana varuslag, som icke voro oundgängligen nödvändiga

för folkförsörjningen eller den industriella driften. Som allmän regel följde

man principen att söka använda 75 procent av de genom bankerna till förfogande

ställda valutorna uteslutande till nödvändighetsvaror.

Rådets verksamhet synes emellertid icke hava motsvarat de förväntningar,

som man ställt till detsamma. På våren 1920 begärde rådet att importen i sin

helhet skulle ställas under dess kontroll. Då man icke ansåg sig kunna villfara

denna begäran, förklarade sig rådet icke kunna på tillfredsställande sätt fortsätta

sin verksamhet, varefter det upplöstes i juni 1920. I september tillsattes därefter

en ny kommission, den s. k. valutakommissionen, för att undersöka orsakerna till

den danska valutans ställning inom världsmarknaden och inkomma med förslag om

åtgärder till dess förbättring. Denna kommission avgav i november ett betänkande,

vari till en början uttalades, att kommissionen på grund av de rådande förhållandena

tillsvidare begränsat sina överläggningar till frågan om möjligheten att förbättra

den ogynnsamma betalningsbalansen. Det framgår av flera punkter i betänkandet

att man därvid, som ju för övrigt var helt naturligt, bland annat tänkt på frågan

om skyddsåtgärder för industrien mot den utländska konkurrensen. I stort sett

delade sig kommissionen i två grupper, en större och en mindre, vilka var för sig

framställde olika förslag. Majoriteten yrkade på införande av importförbud för ett

antal uppräknade lyxvaror och umbärliga varor samt på en strängare ransonering

av vete, socker och Öl Härmed ville man minska importen och åstadkomma, att

en större kvantitet av landets produkter genom begränsning av den inhemska förbrukningen

bleve föremål för export. I samband härmed hänledde majoriteten

regeringens uppmärksamhet på, att förutsättningarna för den gällande tullagen hade

förryckts, varför vissa industrier vore i behov av, att ändringar i densamma med

det snaraste vidtoges. En promemoria bilades, vari en av kommissionens medlemmar

uppvisade, hurusom tullskyddet för flera industrier i det närmaste försvunnit,

och framhöll, att man tillsvidare borde söka avhjälpa de svårigheter, som

härav föranleddes, genom en allmän förhöjning av de gällande tullsatserna till överensstämmelse

med den nuvarande prisnivån.

Minoriteten ansag, att man borde söka begränsa den inhemska konsumtionen

genom en betydlig förhöjning av tullsatserna på åtskilliga varor. Bestämmande för

graden av denna förhöjning skulle vara, i vilken mån importen av de olika varoxma

borde motarbetas. Antingen skulle man införa en större höjning av tullen på

lyxartiklar och liknande varor eller också i enlighet med det franska systemet

fastställa en marginal, inom vilken de olika tullsatserna tid efter annan kunde höjas

eller sänkas. I senare fallet skulle givetvis tullen på lyxartiklar höjas mest och

tullen på nödvändighetsvaror minst. Däremot ställde sig minoriteten bestämt avvisande

mot förslaget att införa importförbud.

Regeringen följde emellertid intetdera av dessa förslag eller har åtminstone

ännu icke gjort det. I en kommuniké förklarade den, att man av utrikespolitiska,

tulltekniska och andra skäl icke fann det tillrådligt att skrida till

importförbud i tillnärmelsevis så stor utsträckning, som majoriteten föi’eslagit.

Regeringen ansåg det icke heller riktigt att företaga de av majoriteten föreslagna

skärpningarna i livsmedelsransoneifngen. Icke heller till minoritetens folkslag till

irnportbegränsning genom förhöjning av tullsatserna kunde regeringen ansluta sig.

Då förhållandena i sig själva syntes gå fram till ett återuppiättande av betalnings
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

balansen, ansåg regeringen, att en förbättring i exportmöjligheterna bäst skulle

åstadkommas genom överenskommelser med utlandet. I enlighet härmed hade regeringen

utsänt bland andra två av sina medlemmar till England för underhandlingar

om en förbättring i handelsutbytet med detta land.

Sedan denna kommuniké utsändes, har den danska industriens ställning uppenbarligen

mycket hastigt försämrats. En alltjämt växande arbetslöshet råder, och

under senaste tiden hava ett flertal industriföretag inställt sin verksamhet. Regeringen

har bestormats med framställningar om tullhöjningar och importförbud, men

liar i varje fall hittills visat sig obeveklig. Dess vid flera tillfällen uttalade program

kan sammanfattas på följande sätt. Regeringen erkänner, att industrien för

närvarande har att kämpa med utomordentliga svårigheter, och don är villig att

bistå industrien med alla sådana åtgärder, som kunna vidtagas utan att den

pågående prissänkningen därmed förhindras och exporten försväras. I enlighet

härmed vill regeringen icke föreslå importförbud eller tullhöjningar. Däremot är

den benägen att förhandla om temporära fraktnedsättningar på järnvägarna, om

temporärt upphävande av betungande råvarutullar, om företräde för danska varor

vid statsupphandling och i särskilda fall om statens inskridande för avhjälpande av

tillfälliga kreditsvårigheter.

England.

Den ekonomiska konferens, som av parlamentariska representanter för entente1

änderna avhölls under sommaren 1916, ställde i utsikt en förlängning av det ekonomiska

kriget efter fredsslutet med bibehållande av ententen som ett ekonomiskt

block riktat mot centralmakterna och delvis också mot de neutrala. Detta program

kom visserligen icke till utförande, men under den närmaste tiden därefter

framkommo. åtminstone i Englund, tydliga tendenser i denna riktning. »Kommittén

för kommersiell och industriell politik efter kriget» avgav sålunda under loppet av

åren 1916, 1917 och 1918 flera betänkanden, som anslöto sig härtill. Kommissionen

anbefallde bl. a. förbud mot införsel av varor från de förra fiendeländerna under

minst ett år efter freden. Likaså anbefallde den åtgärder mot dumping och mot införsel

av »sweated goods», d. v. s. varor, som framställts med underbetalad arbetskraft.

Vidare ansåg kommissionen, att de s. k. nyckelindustrierna till varje pris borde

skyddas genom tullar. Också andra industrier borde skyddas om särskilt viktiga

skäl talade härför. En viss differentiering i tullhänseende kunde efter kommissionens

mening ifrågasättas, nämligen på sådant sätt, att lättnader beträffande tullar

medgåves allierade och neutrala för sådana varor, varav de respektive länderna

hade det största intresset.

I viss mån som en sammanställning, ehuru med åtskilliga modifikationer, av

kommissionens mera principiellt hållna betänkanden framlades i november ar 1919

i underhuset förslag till eu lag, »Import and export regulation bill». Detta förslag

innehöll bestämmelser av ganska olika slag. För att motverka dumping skulle

enligt förslaget handelsministeriet bemyndigas att i samarbete med en handelsregleringsnämnd

fastställa tilläggstullar, motsvarande skillnaden mellan marknadspriset

i ursprungslandet och det begärda priset i England på varor, som i England

utbjödes till pris under det, varmed varan betalades i ursprungslandet. Vidare

skulle handelsministeriet bemyndigas att tillsammans med samma nämnd förbjuda

all införsel av vissa närmare angivna varuslag, vilkas import kunde vara ägnad att

skada de förutnämnda nyckelindustrierna. Dessa varuslag voro huvudsakligen färgstoffer.

syntetiska medicinalvaror och parfymer samt vissa kemikalier, optiska glas,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds proposition Nr 536.

glasvaror till vetenskapligt bruk, belysningsglas, porslin till laboratoriebruk, vetenskapliga

och optiska instrument, tungstenpulver och dylikt, zinkoxid, kolstift till

båglampor, magneter, nålar till stickmaskiner, mätningsapparater samt för någon

kortare tid glödnät. Importförbud för humle skulle utfärdas för viss tid. För att

motverka konkurrens från länder med deprecierad valuta skulle vidare handelsministenet

bemyndigas att utfärda importförbud för varor från sådana länder

Slutligen innehöll förslaget några bestämmelser om utförselförbud av vissa varor

ävensom angående exportkrediter.

Förslaget blev på det hela taget mycket ogynnsamt mottaget och blev aldrig

slutbehandlat av parlamentet.

Bortsett från det numera genomförda preferenstullsystemet inom det brittiska

imperiet, vilket i förevarande sammanhang är av mindre intresse, förekommo därefter

ända till slutet av år 1920 inga nya lagförslag eller andra avsevärda åtgärder från

regeringens sida i importreglerande syfte. Under den sista tiden har det emellertid

synts, som om man vore sinnad att återupptaga de i »Import and export regulation

bill» framlagda förslagen närmast på så sätt, att bit för bit ur nämnda lagförslag

utbrytes och göres till ett lagförslag för sig. En del hithörande bestäminelsei

beträffande export hava redan pa detta sätt blivit antagna, och i december

år 1920 utfärdades eu lag om importförbud på humle. Omkring nyår utkom vidare

en lag om import av fårgstoffer, vilken är att betrakta som en utbrytning av den

del av det större lagförslaget, vilken avsåg att bereda skydd för nyckelindustrierna.

Enligt färgämneslagen, vilken i första rummet är riktad mot konkurrensen från

tyskland, är importen av syntetiska organiska färgämnen förbjuden under en tid

av 10 ar. Licens gives av Board of Trade, som för ändamålet utsett en rådgivande

kommitté pa 11 personer, varav 5 skola driva affärer i sådan bransch, som använder

den import förbjudna varan, 3 driva tillverkning av varan ifråga och 3 vara utomstående.

Enligt vad som framkommit i pressen, torde licens i allmänhet meddelas,

da importören kan styrka, att han icke inom England till rimligt pris kan erhålla

lika god vara som den från utlandet inköpta, samt att han har behov av densamma

för ett allmännyttigt ändamål. Dock torde importtillstånd endast lämnas för begränsade

kvantiteter, i första rummet för dem, som Tyskland enligt fredsfördraget

är skyldigt att försälja till England till lägsta pris, d. v. s. till de inom Tyskland

gällande priserna.

Den 31 mars 1921 framlade regeringen slutligen tvenne förslag till finansiella

resolutioner, vilka avse att uppdraga riktlinjerna för en kommande lagstiftning till

skydd för den engelska industrien. Dessa förslag till resolutioner behandla tre slag

av tullskydd, som skola närmare preciseras i särskilda lagförslag, avsedda att framläggas

om resolutionerna bliva antagna, nämligen: 1) skydd för de s. k. nyckelindustrierna

(»kcy industries»), 2) skydd mot dumping och 3) skydd mot konkurrens

från länder med låg valuta. Tullsatserna föreslås i samtliga dessa tre fall till

33l/3 procent av varans värde utöver möjligen redan förekommande tullar. Tullen

på nyckelindustriernas tillverkningar, varifrån i detta sammanhang fårgstoffer undantagits,

skall enligt förslaget utgå under fem år. Tullarna för dumpingskydd, vilket

är avsett att gälla mot varor, som säljas i England under försäljningspriset i hemlandet,

och för skydd mot konkurrens från land med deprecierad valuta, skola

paläggas i den mån så erfordras till förhindrande av att någon engelsk industri

lider allvarlig skada. Enligt förslaget skall Board of Trade hava att avgöra, i vilka

fall sistnämnda tullar skola utgå.

Förslagen hava ännu icke behandlats i parlamentet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition Nr 356.

47

Frankrike.

I Frankrike erhöll, i anledning av då rådande exceptionella förhållanden,

regeringen i maj 1916 bemyndigande att förbjuda införsel till landet av främmande

varor och att höja de gällande tullsatserna. Detta bemyndigande har därefter vid

flera tillfällen förlängts och utgick först den sista december 1920 och även då

endast delvis. I enlighet härmed åsattes importförbud under kriget på de flesta

varor, och dessa förbud hava endast småningom upphävts. Däremot förekommo

inga avsevärda tullhöjningar ända till juni 1919. Vid sistnämnda tidpunkt utkom

ett dekret, vari regeringen meddelade, att den funnit nödvändigt höja tullsatserna i

allmänhet till följd av penningvärdets fall. Detta skulle tillgå på sådant sätt, att

de varor, vilka åsatts vikttullar, och detta gällde det stora flertalet varor, nu skulle

ytterligare åsättas en surtaxe ad valorem så tilltagen, att tullskyddet kunde beräknas

bliva detsamma i förhållande till varans värde som före kriget. Emellertid fann

man omedelbart, att detta system var opraktiskt, emedan det lämnade tillfälle till

kringgående, och redan 3 veckor senare utfärdades ett nytt dekret, som upphävde

det föregående och varigenom ett nytt förfaringssätt för uppnående av samma syfte,

nämligen det så kallade majorationskoefficientsystemet, infördes. Detta innebar, att

tullsatserna kunde multipliceras med ett visst tal, olika för olika varor allteftersom

de stigit i pris, och enligt de första bestämmelserna liggande mellan 1 och 3.

Koefficienterna skulle tid efter annan fastställas av en interministeriell kommission.

Med detta system hade man uppnått en viss smidighet i avseende på tullsatsernas

bestämning, och såväl höjningar som även i ett par fall sänkningar av tullarna vidtogos

vid en mängd tillfällen under den följande tiden. Det betonades emellertid

liera gånger, att man endast åsyftade att bringa upp tullarna till en höjd, motsvarande

den, varpå de stodo före kriget, och att man icke avsåg någon egentlig

ökning. Våren 1920 började man emellertid vidtaga strängare åtgärder i importreglerande

syfte. I april utfärdades importförbud för en stor mängd lyxvaror; på

grund av statsmonopol gällde sådana förbud även för en del andra varor och, såsom

en skyddsåtgärd, även för färgämnen från Tyskland utöver det kvantum, som stipulerats

i fredsfördraget. Redan i juli upphävdes emellertid åter importförbudet på

de flesta lyxvaror, vilka istället åsattes betydligt högre tullar, i det att koefficienterna

gingo upp ända till 7. Importförbjudna voro emellertid ännu några få lyxvaror,

såsom viner, vilket särskilt gick ut över Spanien och Portugal, ävensom ur

av vissa slag, färgämnen samt papper och pappersmassa. Beträffande de senare

varorna var importförbudet endast att anse som en regleringsåtgärd, varigenom

förbrukningen av inhemskt och utländskt papper skulle kunna på lämpligt sätt

fördelas.

1 början av hösten 1920 framträdde en tydlig frihandels vänlig riktning. Man

ansåg, att importrestriktionerna voro ägnade att försvåra dyrtidens bekämpande,

och dessutom hade sannolikt Brysselkonferensens uttalanden ett visst allmänt inflytande.

Deputeradekammarens finanskommission uttalade sig i oktober för, att

regeringens bemyndigande att sätta importförbud och företaga tullförhöjningar icke

borde förlängas över årets slut, utan att hithörande förhållanden hädanefter åter

borde regleras genom allmän lag. Man hade då ännu icke haft någon större känning

av den tyska konkurrensen eller av den kort därefter inträdande industriella

krisen. 1 slutet av året gjorde sig emellertid denna plötsligt gällande och med
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

förde där som annorstädes en betydande arbetslöshet. Följden härav blev ett omslag

i protektionistisk riktning. Till följd av en enskild motion utsträcktes regeringens

förutnämnda bemyndigande till hela året 1921 beträffande höjning av tullsatserna,

men upphörde däremot vad angick åsättande av importförbud. I januari

och februari samt nu senast i april hava därefter av regeringen ytterligare betydande

tullhöjningar vidtagits, dels på lyxvaror, dels ock på varor, beträffande vilka den

inhemska industrien är utsatt för konkurrens från utlandet. Sådana varor äro

exempelvis vissa textilvaror, möbler, hattar, färger, modevaror in. m. Under den

närmaste tiden framåt torde ytterligare vissa tullhöjningar, likaledes i skyddssyfte,

vara att förvänta.

I december uttalade deputeradekammaren en förhoppning, att regeringen

måtte vidtaga skyddsåtgärder för den franska industrien, och närmast som svar på

en interpellation avgav finansministern för någon tid sedan en förklaring, att regeringen

hade under övervägande att höja tullsatserna till skydd mot konkurrens från

Tyskland. I anslutning härtill har helt nyligen en fullständig revision av den allmänna

tariffens satser genomförts. Då alla varor från Förenta staterna äro undantagna

från tullförhöjningarna, och då den allmänna tariffen så gott som uteslutande

tillämpas mot de förutvarande fiendeländerna, är det uppenbart, att man

med ifrågavarande lag åsyftat att skydda sig huvudsakligen mot den tyska konkurrensen.

Höjningen av ifrågavarande tullsatser är ganska avsevärd. De nya

satserna uppgå sålunda i allmänhet till det fyrdubbla av minim itariffens satser. Av

den allmänna tariffens förutvarande satser utgöra de nya i allmänhet högst 300

procent. Undantagna äro livsmedel och trämassa samt ett fåtal andra artiklar av

olika slag.

Det system, som för närvarande tillämpas i Frankrike, är alltså i korthet

följande. För vissa lyxvaror, i främsta rummet viner, gälla importförbud. Andra

varor, exempelvis färgämnen, äro även underkastade importförbud, men få införas

efter särskild prövning, i den mån så visar sig behövligt. Ytterligare andra varor,

nämligen ett stort antal lyxvaror samt vissa varor, som produceras av den inhemska

industrien, hava åsatts mycket höga tullsatser, ända upp till 9 gånger de

före kriget gällande, varjämte slutligen tullarna för flertalet övriga varor höjts med

hänsyn till penningvärdets fall. Samtliga tull satser äro underkastade en fortlöpande

kontroll och höjas eller sänkas i den mån så erfordras.

Härtill kommer så den nyssberörda generella höjningen av den allmänna

tariffens satser, vilken, såsom nämnts, riktar sig mot konkurrensen från länder med

deprecierad valuta.

Schweiz.

Redan i slutet av år 1919 började man i Schweiz planera åtgärder till skydd

för den inhemska industrien och mot den tilltagande arbetslöshet, som uppstått, till

stor del på grund av konkurrens från den tyska och i någon mån också den österrikiska

industriens sida. Det första resultatet blev en förordning i december 1919

om importförbud å möbler. Förbudet var emellertid icke ovillkorligt, i det licenser

gåvos inom ramen av den normala importen före kriget. Då det visade sig, att

importen över franska och italienska gränserna icke gick över denna ram, gavs ett

generellt införseltillstånd för ifrågavarande varor över dessa gränser, under det att

licenstvånget bibehölls beträffande de tyska och österrikiska gränserna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj:ts -proposition Nr 356.

I början av år 1920 inträdde en tillfällig förbättring, men från och med

sommaren spred sig depressionen och arbetslösheten till den ena industrigrenen

efter den andra. Och att härvid den utländska konkurrensen var en i hög grad

bidragande faktor framgår av de siffror rörande importen för året, vilka numera

offentliggjorts. Sålunda var importen under år 1920 för de flesta varors vidkommande

betydligt större, även kvantitativt, än under normalåret 1913. Införseln av papper

exempelvis hade fördubblats, av trävaror betydligt ökats, av järn minst fördubblats,

av verktygsmaskiner tredubblats och så vidare. Arbetslösheten växte oavbrutet,

och från så gott som alla industrigrenar inströmmade till förbundsrådet framställningar

om skyddsåtgärder. Några sådana hade emellertid ännu i december 1920

icke vidtagits. I juni höjdes visserligen tullarna betydligt, från 20 till 900 procent,

för alla icke traktatbundna positioner, men detta gjordes, enligt vad som uttryckligen

tillkännagavs av förbundsrådet, icke för att återställa det genom penningvärdets

fall förryckta förhållandet mellan varornas värde och tullsatsernas

belopp, utan i första rummet i fiskaliskt syfte. De varor, som berördes härav, voro

av mycket skiftande slag, dock minst färdiga industriprodukter, givetvis beroende

därpå, att traktattarifferna i allmänhet just upptogo sådana produkter.

Först vid årets slut började man skrida till vidtagande av nya skyddsåtgärder.

Vid denna tidpunkt var det i första rummet pappersindustrien, som påkallade

skydd mot konkurrensen från Tyskland. Tidningspressen, som drog fördel av

de billiga papperspriserna, synes emellertid hava framkallat en stark opposition

mot förslagen om tullhöjningar eller importförbud, och regeringen inledde därför i

stället förhandlingar med Tyskland om frågans lösning på annan väg. Angående

dessa förhandlingar har ingenting officiellt meddelats, men resultatet framgår i

huvudsak av följande.

Den 13 december, under pågående förhandlingar, återkallades av tyska regeringen

alla meddelade licenser för export på Schweiz av papper, papp och varor

därav, guld- och sliversmedsarbeten samt oäkta bijouterier. Den 27 december

trädde licenserna åter i kraft, och samtidigt meddelades i tyska tidningar, att exporthandeln

på Schweiz omreglerats. Beträffande de uppräknade varorna förestode ett

allmänt schweiziskt importförbud. Importlicenser skulle emellertid givas inom

ramen av vissa kontingenter, som tillsvidare fastställts till ungefär hälften av den

under fredstid normala importen. Införselfria skulle dessutom vissa varor förbliva,

nämligen färgade och för särskilda bruk avsedda papperssorter samt åtskilliga varor

av papp eller papper ävensom vissa bijouterivaror. Emellertid synes man vid denna

tid i Schweiz snarast hava velat undvika importförbud, och det förefaller sannolikt,

att man avsett en överenskommelse, enligt vilken Tyskland skulle förbinda sig att

på visst sätt begränsa exporten av de ifrågavarande varorna, mot det att Schweiz

icke skulle förbjuda deras införsel. Ett motsvarande kontingenteringsavtal, denna

gång avseende exporten, synes Schweiz hava slutit med Frankrike beträffande ur

och spetsar. I varje fall torde förbundsrådet ännu den sista december 1920 hava

direkt uttalat sig mot ett utsträckande av importförbuden utöver de då gällande,

vilka, såsom förut nämnts, endast avsågo möbler.

Därefter har emellertid en hastig omsvängning inträtt, och den 24 januari detta

år framlade rådet för förbundsförsamlingen ett förslag närmast i motsatt riktning.

Motiveringen till detta förslag, som är synnerligen ingående, uppehåller sig vid och

Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ds proposition Nr 356.

granskar alla framförda skäl för och mot statligt ingripande i importreglerade syfte

och uppräknar på några sidor snart sagt alla de faktorer, som världen runt tagits

i betraktande under diskussionen om ifrågavarande spörsmål.

Det framhålles sålunda, att världen för närvarande lider under en allmän

produktionskris, och att därför importbegränsningar icke kunna medföra den hjälp,

som man på många håll synes vänta därav. Vidare kunna sådana åtgärder endast

gynna vissa industrigrenar, och det till och med i viss mån endast på andras, nämligen

exportindustriernas, bekostnad. Dessutom äro de ägnade att förhindra den för

hela folkhushållningen nyttiga prissänkningen, och slutligen måste det framhållas,

att under kriget åtskilliga nya industriföretag uppstått eller utvidgningar av gamla

företag vidtagits, vilka icke rimligen kunna påfordra att bliva bibehållna vid liv

genom konstlade medel. För ett industriellt högt utvecklat land som Schweiz är

det icke möjligt att avstänga sig mera varaktigt från utlandet. En verklig förbättring

av förhållandena kan endast en allmän utjämningsprocess i hela världshushållningen

medföra. Produktionskostnaderna måste minskas i Schweiz och ökas

i vissa andra konkurrensländer. Emellertid kan det, enligt förbundsrådet, icke heller

förnekas, att själva denna process, vilken i och för sig är önskvärd, kan medföra

tillfälliga biverkningar, vilka äro skadliga. Det stadium, varpå denna pågående

process för närvarande befinner sig, är för Schweiz'' vidkommande av sådan art,

att enligt rådets mening statligt ingripande påkallas. Efter att hava prövat alla

inkommande framställningar från industrien och därvid för varje särskilt fall tagit

hänsyn till arbetslösheten, konkurrenspriserna i utlandet, prisnivån inom landet, den

nuvarande importen jämförd med den normala fredstidsimporten, de viktigaste konkurrensområdena

o. s. v. har rådet funnit, att under närmaste framtiden möjlighet

måste finnas såväl att åsätta importförbud för vissa varor som att utan dröjsmål

införa tillräckliga höjningar av vissa tullsatser. Importförbud bör likväl endast

undantagsvis tillgripas och då i allmänhet icke behöva vara ovillkorligt utan endast

möjliggöra en kontingenterimg. Tullsatserna böra givetvis, för att åstadkomma den

avsedda verkningen, kunna tid efter annan ändras, allt efter som förhållandena utveckla

sig. Till följd härav föreslås, att förbundsförsamlingen måtte bemyndiga

rådet dels att fastställa nya eller höja hittillsvarande tullsatser i syfte att anpassa

tulltariffen efter det nuvarande ekonomiska läget, dels att undantagsvis för någon

kortare tid begränsa eller avstänga importen av någon viss vara ävensom att i

samband härmed genomföra en härav betingad nödvändig prisreglering inom landet.

Förbundsrådets förslag har helt nyligen blivit antaget av förbundsförsamlingen,

för övrigt med mycket knapp majoritet (socialisterna och de fransktalande

liberalerna röstade mot förslaget). Förbundsförsamlingen gjorde i övrigt det tilllägget.

att rådet skulle offentliggöra i tidningarna varje särskilt meddelat importförbud

eller liknande föranstaltning.

I enlighet med det sålunda erhållna bemyndigandet har förbundsrådet utfärdat

importförbud för bland annat åtskilliga pappers- och pappvaror, glasflaskor,

järn- och korgmöbler samt bleckdosor. Licenser givas emellertid i viss omfattning

mot en avgift för varje särskilt fall, uppgående till 2 — 6 procent av varans värde.

Förbundsrådet synes särskilt hava riktat sina ansträngningar på att förhindra fördyring

inom landet såsom följd av importförbuden. Sålunda har rådet uppdragit åt folkhushållningsdepartementet

att genom kommissioner, vari de intresserade näringsidkarna

äro företrädda, söka fastställa de gällande import- och detaljhandelsprisen

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

för de viktigaste varuslagen. Dessa kommissioner skola också söka överenskomma

med vederbörande näringsidkaresammanslutningar om regelbundet offentliggörande

av de nämnda priserna och om en prisreglering i allmänhet. Det kan förtjäna

framhållas, att i samband med importförbuden å pappersvaror genomfördes en allmän

prissänkning inom landet på dessa varor med inemot 20 å 30 procent.

Utöver nu omnämnda åtgärder synes man i Schweiz även söka med andra

medel hjälpa industrien ur svårigheterna. Sålunda ämnar förbundsrådet enligt tidningsuppgifter

inkomma med ett förslag om att industrien skulle på statens bekostnad

erhålla kol till väsentligt nedsatta priser.

Holland.

Vad övriga länder i Europa beträffar, så har man i Holland tills vidare ställt

sig på samma ståndpunkt som i Danmark, det vill säga icke infört vare sig importförbud

i avsevärd omfattning eller tullhöjningar. Det bör dock framhållas, att i

den mån varor tullbelagts i Holland ha de i allmänhet åsatts advaloremtullar, vilket

givetvis i många fall minskat behovet av höjningar. I övrigt kan det kanske också

förtjäna erinras om det mellan Holland och Tyskland avslutade kreditavtalet, varigenom

Holland till billigt pris tillförsäkrats tyska kol. producerade nära den

holländska gränsen. Detta liar givetvis också varit en hjälp för den holländska

industrien.

Belgien.

I Belgien införde man under sommaren 1920 samma tullsystem som i Frankrike,

det vill säga majorationskoefficientsystemet. Regeringen bemyndigades tills

vidare för ett år att åsätta alla vikttullsatser en ökningskoetficient, som icke finge

överstiga o. Dessutom hava vissa varor åsatts importförbud, varvid olika regler

gällt allteftersom varorna tillverkats i förutvarande fientliga, neutrala eller allierade

länder. Sålunda har man beträffande en del varuslag, t. ex. leksaker, lantbruksmaskiner

och färgämnen, utan vidare förbjudit import från Tyskland, men lämnat

den fri från andra länder, varvid emellertid ursprungscertifikat erfordrats, då varorna

importerats från neutrala länder men icke när de kommit från ententeländer.

Importförbudet å färger och lantbruksmaskiner från Tyskland kvarstår fortfarande,

varemot importen av tyska leksaker numera är fri. Nämnas må, att i mitten

av nästlidna mars månad ett lagförslag framlades i belgiska representantkammaren,

gående ut på dels höjning av tullsatserna för ett antal varor, till största delen

lyxartiklar, och dels en höjning från 3 till 6 av maximigränsen för de ökningskoefficienter,

vilka regeringen enligt nyssnämnda lag är bemyndigad fastställa. Detta

lagförslag torde nu hava blivit antaget.

Spanien.

I Spanien har depressionen gjort sig gällande på ett synnerligen våldsamt

sätt. Enligt frihandelsvänliga spanska tidningar beror detta huvudsakligen därpå,

att under kriget en för landet onaturlig utveckling inom åtskilliga industrigrenar

ägde rum, vars tillbakagång det vore orimligt att söka förhindra med konstlade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungi. Maj:ts proposition Nr 356.

medel. Emellertid har resultatet av krisen närmast blivit en stark protektionistisk

rörelse. Genom ett kungligt dekret i november 1920 infördes åtskilliga tullförhöjningax,

från 150—300 procent, på lyxvaror. Samtidigt meddelades, att man hade

för avsikt att genomföra en allmän revision av tulltaxan. De handelstraktater,

som lade hinder i vägen för en sådan, blevo uppsagda, och man beräknar, att det

nya tulltaxeförslaget skall föreligga utarbetat någon gång under innevarande år.

Slutligen må framhållas, att man i Spanien ända sedan långt före kriget

fordrat tullarnas inbetalande i guld eller, därest de betalas med andra medel, med

vissa tillägg. Detta tillägg var i december 1920 omkring 46 procent, men har på

sista tiden nedgått. För mars månad utgjorde tillägget omkring 37 procent.

Finland.

Finland har haft en synnerligen omfattande importreglering genomförd, i

det att inga varor kunnat importeras utan särskilt för varje fall utverkat tillstånd.

Denna anordning är för närvarande ställd på avskrivning, men i stället har en allmän

vittgående förhöjning av tullsatserna genomförts.

Återstående europeiska länder torde i detta sammanhang vara utan större

intresse.

Förenta staterna.

I Förenta staterna hava sedan lång tid tillbaka republikanerna varit protektionister

och demokraterna frihandelsvänliga. Det var därför, oavsett den nu inträdda

allmänna depressionen, givet, att frågan om höjda tullar skulle föras fram

i samband med det nyss inträffade presidentskiftet. Ett förslag till provisoriska

tullhöjningar å vissa lantbruksprodukter hade redan förut antagits av kongressen,

men blev icke lag, enär presidenten Wilson vägrade sitt godkännande. Efter

presidentskiftet har samma förslag nu åter framlagts för kongressen. Vidare är en

tulltariffkommission sysselsatt med utarbetande av förslag till ny tulltaxa, och vid

de »hearings», som denna kommission nyligen företagit med representanter för

olika industrier, hava framkommit åtskilliga fordringar på högre skyddstullar,

riktade särskilt mot den tyska konkurrensen, bland annat beträffande färger, kemikalier,

maskiner m. m. Det nya tulltaxeförslaget väntas bliva färdigt under

sommaren 1921. Slutligen har förslag till en antidumpinglag förelagts kongressen.

Enligt ''»..detta förslag skola varor, som importerats till pris understigande priset i

hemlandet eller produktionskostnaderna, beläggas med tilläggstull, motsvarande

skillnaden mellan importpriset och hemlandspriset respektive produktionskostnaderna.

Förslaget är för närvarande föremål för kongressens behandling.

Japan.

I Japan antogs under sommaren 1920 en ny tullag, vilken bland annat

avsåg att lämna ökat skydd åt industrien. I huvudsak gick denna lag ut på tullfrihet

eller låg tull på råvaror, hög tull på färdiga industriprodukter, särskilt sådana,

som konkurrera med de japanska, samt förbjudande av dumping. Tullfria blevo sålunda

vissa råvaror för pärlemor- och knappindustrien, kemiska industrien, tändsticksindustrien,

vissa järnindustrier in. m. Avsevärda tullhöjningar infördes däremot

bland annat på vissa kemiska preparat, färgämnen, stenkolstjära och trä
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

bearbetningsmaskiner. Till förhindrande av dumping inrättades en särskild kommission,

som har att bestämma, i vilka fall dumpingtull skall erläggas. Såsom

allmän regel gäller, att sådan tull kan utgå, när någon japansk industri av betydelse

hotas med skada på grund av import av varor till oskäligt lågt pris.

I övrigt må framhållas, att ytterligare tullförhöjningar särskilt å järn och

stål anses vara att förvänta inom den närmaste framtiden.

Australien.

Australien följer sedan gammalt en utpräglat protektionistisk tullpolitik.

Inom flertalet varugrupper av betydelse förekomma sålunda tullsatser på upptill

40—45 procent av varans värde. De restriktioner, som infördes under kriget, och

som särskilt avsågo att förhindra import från fiendeländerna, hava dessutom i stor

utsträckning bibehållits. Därjämte förekomma även importförbud av varor från

andra länder — exempelvis superfosfat från Skandinavien — i uttryckligt syfte

att skydda den egna industrien mot utländsk konkurrens. Under loppet av år 1920

hava vidare i vissa fall betydliga tullhöjningar vidtagits. o Tulltaxans allmänna

tariff har sålunda höjts med i genomsnitt cirka 5 procent. A andra sidan har den

preferenspolitik, enligt vilken särskilt England men även engelska kolonier åtnjuta

en gynnsammare tullbehandling än övriga länder, ytterligare skärpts, i det att de

vidtagna tullhöjningarna förhållandevis mindre hårt drabbat England och dess kolonier.

Som sammanfattning torde det kunna sägas, att från den tidpunkt, då krigstidens

importrestriktioner i allmänhet började kunna mildras, och ända till långt in

på år 1920 gick en allt starkare frihandelsvänlig strömning genom världen, vilken

synes i stort sett hava kulminerat så sent som hösten 1920, omedelbart efter

Brysselkonferensen. Därefter kom ett skarpt omslag, och för närvarande är tendensen

utpräglat protektionistisk. Vad beträffar resultatet härav, så hava endast

två av de ovan omnämnda staterna, nämligen Danmark och Holland, ända hittills

motsatt sig införande av nya importrestriktioner. Alla övriga hava genomfört

eller planera tullhöjningar eller importförbud. I

I detta sammanhang må slutligen omnämnas vissa av de på den nyligen

avhållna Londonkonferensen beslutade s. k. ekonomiska sanktionerna, nämligen de

i flera ententeländer antagna eller i varje fall föreslagna lagarna om straffavgift

på tyska varor, som införas till nämnda länder. Ehuru dessa lagar givetvis tillkommit

på grunder och med syften, som icke direkt beröra här avhandlade ämnen,

måste de tydligen i viss mån komma att verka som ett kraftigt tullskydd för den

inhemska industrien och övriga näringar gentemot konkurrens från Tyskland.

Enligt bestämmelserna i dessa lagar, vilkas innehåll i de olika länderna i sina

huvuddrag äro likartade, skall varje importör av varor från Tyskland erlägga en

del av priset för varan, högst 50 procent, till statsmyndigheterna i importlandet,

varigenom alltså den tyske säljaren av sin köpare endast erhåller den återstående

delen av försäljningssumman. Detta förfaringssätt är givetvis i praktiken i huvudsak

liktydigt med en kraftig importtull å tyska varor. I England, Frankrike och

Belgien hava lagar av dylikt innehåll redan antagits, varjämte, enligt tyska uppgifter,

jämväl Polen, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Kina och Siarn förklarat sig

villiga att träffa liknande anordningar.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majds ''proposition Nr 356.

Departe
mentschefen
Det

nuvarande

krisläget.

Den inom handelsdepartementet verkställda utredningen rörande

läget inom vissa grenar av den svenska industrien, för vars huvuddrag

jag i det föregående redogjort, giver otvetydigt vid handen, att industrien

befinner sig mitt uppe i en kris av hittills okänd skärpa och

med konsekvenser, som ännu icke låta sig överblicka. Krisen kännetecknas

i synnerhet av avsättningssvårigheter för industrien såväl

i hemlandet som å utlandsmarknaden. Avsättningssvårigheterna hava

för ett stort antal industrier föranlett vittgående driftsinskränkningar

och därigenom medfört arbetslöshet av högst ansenliga dimensioner.

Redan i februari detta år uppskattades antalet arbetslösa till omkring

60,000 personer — en summa, som sedan dess ytterligare stegrats, under

det att antalet av dem, som arbeta med inskränkt arbetsdag eller arbetsvecka,

torde vida överstiga nyssberörda siffra.

Den omfattning och styrka, som den industriella krisen i vårt

land sålunda tagit, är ägnad att ingiva den allvarligaste oro. Så hårt

pressad som industrien för närvarande är, lärer det nämligen kunna

befaras, att densamma, därest krisen ytterligare skärpes och förlänges,

icke skall kunna — särskilt om den skolade arbetarstammen på grund

av driftsinställelserna varaktigt skingras åt olika håll — genomgå de

hopade svårigheterna utan att taga obotlig skada för framtiden. Skulle

så ske, är det fara värt, att den ökning i det allmänna välståndet, som

kännetecknat de sista årtiondenas ekonomiska utveckling i vårt land,

förbytes i motsatsen. Vad detta innebär, icke minst för vår växande

industribefolkning, torde icke tarva närmare utläggning.

Det är icke min mening att här söka mera uttömmande utreda,

vilka orsakerna kunna vara till de svårigheter, med vilka vår industri

för närvarande har att kämpa. Jag vill emellertid konstatera, att dessa

svårigheter påtagligen intimt sammanhänga med den över hela världen

rådande depressionen, som bland annat tagit sig i uttryck i ett ihållande

och våldsamt prisfall med ty åtföljande stark återhållsamhet från

köparnas sida. Då storleken av detta prisfall torde kunna anses som

en god mätare av depressionens styrka, tillåter jag mig i detta sammanhang

hänvisa till vidstående diagram, som angiver prisutvecklingen

inom grosshandeln i ett antal länder från och med ingången av år 1920.

De här ovan av mig berörda, med den allmänna depressionen å

världsmarknaden sammanhängande svårigheterna skärpas emellertid för

vårt lands vidkommande av vissa företeelser av mera speciell natur,

vilka äro ägnade att befordra en intensiv och i många fall övermäktig

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

55

Statistique C énérale (Frankrike)

Farmand (No -ge)

Finanstidend s (Danmark)

(Sverige)

.Sv. H. T.

Neder

änderna (Centraal Bjr. voor de stat)

bor (U. S. A.)

Bureau of Ls t

idol. .... ___

1920 Jan. ^br. Mars April Maj Juni Juli .Aug. Sept. Okt. »ov. Dec 1921 Jan. Febr. -Mars

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj.ts proposition Nr 356.

konkurrens från utlandets sida såväl inom våra egna gränser som å

exportmarknaden. Särskilt utsatta för denna utländska konkurrens äro

textil-, järn-, järnm ann faktur-, maskin- och elektroindustrierna. Men

även ett flertal andra industrier hava stark känning därav.

En av de företeelser, varpå jag ovan syftat, hänför sig till det

egendomliga förhållandet, att de flesta utländska valutors inre värde,

det vill säga köpkraft på hemmamarknaderna, är större än deras kursvärde,

uttryckt i svenska kronor, eller med andra ord större än deras

köpkraft på den svenska marknaden. Denna olikhet mellan vissa valutors

kursvärde och inre köpkraft, som i synnerhet är betecknande för

länder med starkt deprecierat mynt, giver åt dylika länder både på inoch

utlandsmarknaden ett övertag i konkurrensen, som är direkt proportionellt

mot graden av valutakursens undervärdering. Jag har låtit

göra ett försök att med ledning av vissa offentliggjorda prisindexsiffror

approximativt beräkna de kurser, i vilka vissa främmande valutor vid

olika tidpunkter borde hava stått i förhållande till vår kronvaluta, för

att köpkraftsparitet skulle hava förelegat. Resultatet av detta försök,

som jag återgiver med all reservation för de felaktigheter, som kunna

föranledas av den använda beräkningsmetodens ofullkomlighet, framgår

av efterföljande tabell:

December 1920.

Partiprisindex

Sverige

299

(Sv. H. T.)

England

220

(Economist)

Frankrike XI. S. A.

436 189

(Stat. Générale) (Bnreau of Labor.)

Tyskland

1,626

(Frankt. Zeit.)

Norge

370

(Farmand)

Kursvärde i

medeltal......

17.80

30.52 5.12

7.14

75.56

Inre värde......

24.68

49.38 5.90

16.3 5

80.81

Februari 1921.

Partiprisindex

250

192

378 167

1,440

281

Kursvärde i

medeltal......

17.41

32.48 4.50

7.45

80.27

Inre värde......

23.64

47.62 5.5S

15.43

88.9 7

Det förtjänar anmärkas, att de prisindices, som använts vid uppgörande

av ovanstående tablå, icke tillkommit efter enhetliga principer

och därför icke kunna anses i alltför hög grad jämförbara. De gälla

dessutom endast grosshandelspriser, vilket likaledes i viss mån förringar

deras värde som jämförelsematerial. Icke desto mindre lämna de ernådda

resultaten en viss ledning för bedömande av här ifrågavarande spörsmål

och framhäva tämligen markerat den allmänna övervärderingen av den

svenska valutan i främmande länder.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

En annan av de av mig åsyftade speciella företeelser, som äro

ägnade att försvåra den svenska industriens konkurrensmöjligheter, är att

söka i den — oberoende av det säregna valutaläget — ogynnsamma relationen

mellan våra egna och vissa främmande länders produktionskostnader.

I fråga om de i tillverkningen ingående råvarorna torde visserlio-en,

om man bortser från den höjning av tillverkningskostnaderna för

vår industri, som föranletts och i viss mån fortfarande föranledes av den

från utländsk sida understundom tillämpade prisdifferentieringspolitiken,

kostnadsskillnaden mellan in- och utlandet i allmänhet icke vara av allt

för stor betydelse. Annorlunda ställer sig saken däremot beträffande

arbetslönerna, vilka inom åtskilliga av våra industrier stegrats väsentligt

mera i förhållande till fredslönenivån än lönerna i det med oss konkurrerande

utlandet. Till belysning härav ber jag att få hänvisa dels till

innehållet i den såsom bilaga intagna översikten över arbetslönernas

växlingar i vårt land och i utlandet och dels till vad som anförts under

rubriken arbetslöner i de likaledes såsom bilaga intagna kortfattade översikterna

av den företagna utredningens resultat.

I detta sammanhang må särskilt framhållas, att den av olika

omständigheter föranledda vidgade skillnaden mellan våra egna och

utlandets produktionskostnader även i så måtto bidragit att försvaga

vår industris konkurrensmöjligheter, som därigenom föranletts en

minskning i effektiviteten av det tullskydd, varav flertalet av våra

för hemmamarknaden arbetande industrier ansetts böra komma i

åtnjutande. Att exakt bestämma omfattningen av denna minskning,

vilken i allmänhet — ehuru icke fullt riktigt — uteslutande skyllts på

den allmänna höjningen av prisnivån, låter sig givetvis icke gorå utan

en ingående kännedom om produktionskostnadsförändringarna i in- och

utlandet. Under nuvarande förhållanden är emellertid, på sätt jag i det

följande skall vidare utveckla, eu tillförlitlig utredning härutinnan icke

möjlig att åvägabringa. En viss ledning för bedömandet av minskningen

i tullskyddets effektivitet lämnar emellertid en inom handelsdepartementet

uppgjord sammanställning rörande bland annat tullbeloppens

procentuella förhållande till de importerade varornas värden under åren

1913—1920. Till denna sammanställning, vilken såsom bilaga fogats

till protokollet i detta ärende, tillåter jag mig här hänvisa.

Om det sålunda är visst, att den svenska industrien för närvarande

har att genomgå en kris av hittills okänd omfattning och styrka,

äro meningarna däremot så mycket mera delade, när det gäller att bedöma

vad som under förhandenvarande situation från det allmännas

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (År 356.) 8

Nödvändigheten

av ett

statsingripande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

sida kan och bör göras för att bringa industrien det stöd och det bistånd,

varav den är i behov. Om denna meningsskiljaktighet bära de

uttalanden, som gjorts av de olika ledamöterna i den av mig tillkallade

delegationen, nogsamt vittne. Att låta den omständigheten, att

delegationens ledamöter givit uttryck åt vitt skilda åsikter i den föreliggande

frågan, verka därhän, att från statsmakternas sida icke ens

ett försök göres att mildra krisens hårda påfrestningar å det industriella

området, anser jag emellertid, så som förhållandena numera utvecklat

sig, icke vara försvarligt. Det får nämligen icke förbises, att

med den utomordentliga skärpa, som krisen antagit, och den långvarighet,

densamma tenderar att få, stora delar av vår industri så småningom

måste komma i det läge, att de icke längre förmå att på egen

hand uthärda depressionens tunga belastning; och det kan icke nog

kraftigt understrykas, att ett överskridande av bristningsgränsen i större

omfattning säkerligen skulle komma att för hela den ekonomiska utvecklingen

i vårt land medföra de mest ödesdigra följder.

Vad som särskilt är ägnat att skärpa situationens allvar och framhäva

vikten av att från statens sida intet underlåtes, som kan befordra

återupptagandet av den tynande industriella verksamheten, är den svåra

arbetslöshet, som, på sätt jag redan påpekat, går i den industriella

krisens spår. Redan nu har arbetslösheten nått en omfattning, större

än någonsin tillförene i vårt land, och alltjämt växer skaran av dem,

som genom driftsinställelser se sig berövade sitt arbete och sitt levebröd.

Det är väl förklarligt, att inför dessa verkningar av krisen, som

pa det allra hårdaste drabba stora delar av vår arbetarebefolkning och

endast ofullständigt kunna mildras genom statliga och kommunala nödhjälpsarbeten

och arbetslöshetsunderstöd, även inom arbetarkretsar en

alltmer utbredd oro över den nuvarande situationens allvar och framtidens

ovissa utsikter gör sig gällande. Lika förklarligt är, att också

på detta håll den rådande oron tagit sig uttryck i framställningar

— såväl muntliga som skriftliga — om statsåtgärder för möjliggörande

av den industriella driftens uppehållande.

För nödvändigheten av ett statligt ingripande till lindrande av

krisförloppet och stödjande av industrien talar också den omständigheten,

att, såsom framgår av den översikt, som i det föregående är

lämnad rörande utlandets ställning till frågan om skyddande av det

egna landets näringsliv, kraftiga åtgärder i skyddssyfte, såsom importförbud

och långtgående tullförhöjningar, i så gott som alla industriländer

redan vidtagits eller äro under förberedande. När världens starkaste

industriländer sålunda finna sig föranlåtna att på det allra mest verk
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

samma sätt tillgodose sin industris intressen, synes det mig alldeles

uppenbart, att i ett litet land som vårt statsmakterna icke rimligtvis

kunna förhålla sig passiva inför den enastående allvarliga kris, som för

närvarande hotar att alldeles lamslå stora grenar av industriell verksamhet.

Tyvärr förhåller det sig emellertid så, att något universalmedel, Åtgärder mot

ägnat att råda bot för de svårigheter, med vilka vår industri för när- knsen''

varande har att kämpa, icke gives. Såsom redan förut antytts, sammanhänga

nämligen dessa svårigheter så nära med den ekonomiska

depression, som nu övergår hela världen, att någon fullständigare förbättring

icke lärer vara att förvänta, förrän ett allmänt konjunkturomslag

inträffat. Detta hindrar emellertid icke, att vissa medel — låt

vara med mera begränsad räckvidd — dock stå till buds, vilka medel,

samfällt utnyttjade, böra kunna om icke avhjälpa så i allt fall bringa

viss lättnad i de rådande tryckta förhållandena. Läget är nu sådant,

att dessa medel enligt min mening icke längre böra lämnas outnyttjade;

tvärtom synas mig såväl de krafter, varöver industrien själv förfogar,

som statsmakternas strävanden nu böra inriktas på att genom

angripande av svårigheterna från olika håll i görligaste mån höja industriens

konkurrensförmåga samt mildra verkningarna av den pågående

krisen.

Då det nu gäller att undersöka, vilka positiva åtgärder som från

industriens egen samt statsmakternas sida kunna vidtagas för att bringa

lättnad i industriens betryckta situation, tillåter jag mig till en början

erinra, att, såsom jag redan förut påpekat, de svårigheter, som — oavsett

den allmänna depressionen — äro för vårt land speciellt utmärkande,

väsentligen kunna härledas dels från den svenska valutans övervärdering

i utlandet, dels ock från vara i förhållande till utlandets

alltför höga produktionskostnader.

Vad då först beträffar de olägenheter, som härröra av den svenska inskridande

valutans övervärdering i utlandet eller, annorledes uttryckt, de utländska

valutornas undervärdering i förhållande till vår valuta, vill jag tillåta

mig framhålla, att, ehuru orsakerna till detta egenartade valutaförhallande

ännu icke äro med säkerhet utrönta, det likväl lärer finnas anledning

antaga, att detsamma är av mera övergående natur, även om det icke är

möjligt att nu förutse, när rättelse härutinnan kan komma att inträda.

Huruvida några positiva åtgärder till befordrande av en på köpkraftspariteten

baserad jämvikt mellan valutorna ligga inom den praktiska

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

politikens möjligheter, är jag ännu icke i tillfälle att uttala mig om;

utvecklingen på ifrågavarande område är emellertid föremål för regeringens

synnerliga uppmärksamhet.

Nedbringande Då det således åtminstone för närvarande icke torde vara möjligt

Uonskottna- att anvisa någon väg ut ur de svårigheter, som föranledas av den

dema. bristande jämvikten mellan vår egen och utlandets valutor, synes det

mig så mycket nödvändigare att, för återvinnande av vår konkurrenskraft,

strävandena inriktas på att i möjligaste män nedbringa våra

i förhållande till utlandets allt föi höga produktionskostnader. Jag

anser mig icke nog kraftigt kunna understryka, att det för ett varaktigt

återställande av vår industris konkurrensförmåga — problemet sett

på längre sikt — framstår såsom absolut nödvändigt, att just på denna

punkt det allra mest energiska arbete insättes. Detta arbete i kostnadsbesparande

riktning ankommer givetvis i främsta rummet på industrien

själv, men uppenbart torde vara, att industrien därvidlag bör kunna

från statsmakternas sida påräkna allt det stöd och all den uppmuntran,

som över huvud taget kunna lämnas. Då i avseende å råvarukostnader

skillnaden mellan in- och utlandet numera i allmänhet icke torde vara

av alltför stor betydelse och då den största delen av övriga i produktionskostnaderna

ingående element oftast i sista hand kunna återföras

till lönekostnader av olika slag, är det klart, att just dessa kostnader —

i vad de avse såväl förvaltnings- som arbetarpersonal — utgöra en av de

allra viktigaste faktorer, varmed man i det föreliggande problemet har

att räkna. En omständighet, som, utan att medföra sänkning av reallönerna,

bör kunna i väsenllig mån underlätta återgången till en lägre

lönenivå, utgör det förhållandet, att, på sätt framgår av de av socialstyrelsen

tid efter annan sammanställda siffrorna för levnadskostnadernas

höjd, dessa kostnader sedan ungefär ett halvt år tillbaka varit stadda i

hastigt sjunkande; ifrån att vid kvartalsskiftet september—oktober 1920

hava nått en höjd av 281, hade socialstyrelsens levnadskostnadsindex

vid senaste kvartal sskifte nedgått till 249. Såsom ett tecken på den

växande förståelse, varmed både inom arbetsgivar- och arbetarkretsar

spörsmålet om lönekostnadernas nedbringande omfattas, må framhållas,

att under de senaste månaderna inom åtskilliga industrigrenar en

understundom rätt så accentuerad sänkning av de i penningar uttryckta

lönerna på förhandlingens väg kommit till stånd. Jag erinrar i detta

sammanhang jämväl om, att beträffande de löner, över vilka staten själv

direkt har beslutanderätt, en automatisk jämkning nedåt sker genom

dyrtidstilläggens beräknande efter socialstyrelsens levnadskostnadsindex

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

samt att Kungl. Maj:t därjämte i de till riksdagen nyligen avlåtna

propositionerna angående dyrtidstillägg till befattningshavare i statens

tjänst m. fl. föreslagit ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens bestämmande,

varigenom ytterligare minskning i de av statsmedel utgående

avlöningsbeloppen skulle komma att äga rum.

Eu annan av de i produktionskostnaderna ingående posterna, som,

enligt vad de verkställda utredningarna giva vid handen, åtminstone för

vissa industrier, såsom exempelvis järnindustrien, spelar en högst betydande

roll, är utgifterna för frakter av råvaror och färdigfabrikat. I

åtskilliga till Kungl. Maj:t från industriidkarehåll inkomna framställningar

har ock med skärpa betonats vikten av, att snara åtgärder vidtagas

för åstadkommande av en allmän sänkning av de nu tillämpade

höga och för industrien i gemen ytterst betungande järnvägsfrakttarifferna.

Då jag är av den uppfattningen, att för åtskilliga av våra viktigaste

industrigrenar en effektiv sänkning av fraktsatserna skulle vara

ägnad att väsentligt bidraga till lättande av konkurrensmöjligheterna

— jag behöver endast erinra om, att, på sätt framgår av den såsom

bilaga litt. C till detta protokoll fogade utredningen, frakterna för vissa

järntillverkningar för närvarande uppgå till nära 30 procent av varans

värde — har jag ansett det i hög grad önskvärt, om en fraktnedsättning

kunde med det snaraste vidtagas, helst som en dylik åtgärd jämväl

bör vara ägnad att i viss mån verka nedpressande på den allmänna

levnadskostnadsnivån. Chefen för kommunikationsdepartementet bar

även förklarat sig beredd att som ett led i strävandena för produktionskostnadernas

nedbringande och prisnivåns sänkande förelägga Kungl.

Maj:t förslag rörande en allmän nedsättning av järnvägsfrakterna, att

träda i tillämpning så snart ske kan. Den minskning i inkomsterna för

statens järnvägar, som härav föranledes, torde till avsevärd del kunna

budgetmässigt balanseras genom de ökade tullinkomster som, vid bifall

till vad jag senare kommer att föreslå rörande en provisorisk höjning

av vissa industritullar, skulle komma att tillföras statsverket.

Beträffande en annan av de i produktionskostnaderna ingående

faktorerna, nämligen ränteutgifterna, äro ju desamma till sin storlek

beroende av den diskontosats, som av riksbanken tillämpas, och sålunda

i likhet med fraktutgifterna i viss mån direkt avhängiga av åtgärder,

som falla inom statsmakternas beslutanderätt. Frågan om diskontots

höjd är ju emellertid av den art, att det icke tillkommer Kungl. Maj:t

att därmed taga någon som helst befattning. Under erinran att riks
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

banken i dagarna företagit eu diskontonedsättning med en halv procent,

vill jag därför inskränka mig till att uttala, att jag, i likhet med vad från

industriidkarehåll gjorts gällande, är böjd för att antaga, att även

genom åtgärder av dylik natur — måhända mindre på grund av deras

inverkan å produktionskostnaderna än till följd av deras allmänt stimulerande

inflytande å det ekonomiska livet — viss lättnad bör kunna

beredas i de industriella svårigheterna.

Beträffande till sist de produktionskostnadsfaktorer, som här förut

icke särskilt berörts, såsom bränsle- och kraftutgifter, regikostnader m. m.,

torde i detta sammanhang annat knappast vara att säga, än att det givetvis

i främsta rummet ankommer på industrien själv att även i dessa hänseenden

söka genomföra största möjliga besparingar för att nedbringa

priserna å sina tillverkningar och öka sin konkurrenskraft. Vad bränslekostnaderna

angår må därjämte framhållas, att de ju under de senaste

månaderna redan varit föremål för eu mycket kraftig minskning och i

varje fall icke kunna annat än gynnsamt påverkas av den ifrågasatta

sänkningen av järn vägsfrakterna.

De åtgärder och förslag, jag hitintills berört, hava huvudsakligen

haft avseende på nedbringandet av vår industris i förhållande till utlandets

alltför höga produktionskostnader. Ån en gång vill jag kraftigt

betona, att endast på denna väg ett varaktigt återställande av industriens

konkurrenskraft och ett återvinnande av vad som under krisen

redan gått förlorat synes mig kunna ernås. Denna synpunkt är enligt

min mening så viktig, att den icke ett ögonblick får släppas ur sikte.

Givetvis kan det emellertid icke förväntas, att de ansträngningar, som i nu

ifrågavarande hänseende ofrånkomligen måste göras, genast skola bära

frukt; tvärtom torde det kunna med visshet sägas, att det arbete, som härutinnan

förestår, kommer att bliva både långvarigt och svårt. Under sådana

omständigheter och då någon ljusning i den pågående krisen ännu icke

kan skönjas, är det i betraktande av det ytterst prekära läge, i vilket

stora delar av vår industri för närvarande befinna sig, enligt min

mening nödvändigt att, jämsides med förberörda, mera långsamt verkande

åtgärder, provisoriskt anlita andra utvägar, ägnade att, till dess den

stora produktionskostnadsskillnaden mellan oss och utlandet utjämnats

eller åtminstone väsentligt minskats, dels direkt lätta industriens avsättningssvårigheter,

dels ock begränsa det av tullskyddets minskade

effektivitet föranledda, i förhållande till varuomsättningen starka varu
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Mapts proposition Nr 356.

tillflödet från utlandet och därigenom indirekt bereda industrien ökade

avsättningsmöjligheter på hemmamarknaden.

Vad som i förstnämnda hänseende synts mig från statsmakternas

sida närmast kunna göras har varit att genom direkta statsbeställningar

samt utfärdande av allmänna föreskrifter rörande ökat företräde för

svenska varor vid upphandling för statens räkning söka i görligaste

mån lindra verkningarna av den allmänna stagnation inom affärslivet,

varunder industrien för närvarande lider. Vissa åtgärder i dylik riktning

hava också, i överensstämmelse med de önskemål, som från industriidkarehåll

framförts, redan vidtagits. Sålunda har jag, i syfte att redan nu

så långt det är möjligt tillföra industrien de statsbeställningar, som

under innevarande år äro avsedda att göras, kommunicerat med de

departementschefer, under vilka de statliga verk och inrättningar sortera,

som i avsevärdare mån hava att verkställa upphandlingar för statens

behov. De av mig sålunda gjorda hänvändelserna hava ock resulterat

däri, att i avseende å vissa artiklar statsbeställuingar av ganska

betydande omfång torde komma den inhemska industrien till godo.

Vidare är att nämna, att Kungl. Maj:t den 15 innevarande april på min

föredragning i en till samtliga upphandlande myndigheter avlåten cirkulärskrivelse

föreskrivit, att tillsvidare intill dess annorlunda förordnas, dock

högst t. o. m. den 31 mars 1922, myndighet, som har att verkställa

upphandling för statens räkning, må, när upphandlingen är av beskaffenhet

att kunna i avsevärdare mån medverka till uppehållande av svensk

industri eller beredande av arbetstillgång inom landet, giva företräde

åt svensk vara, även om myndigheten skulle anse sig vid eu sträng

tillämpning av föreskrifterna i gällande upphandlingsförordning icke vara

därtill berättigad, med rätt för myndigheten att, där skillnaden i pris

mellan svensk och utländsk vara är så stor, att myndigheten trots förberörda

medgivande icke finner sig kunna träffa avtal om inköp av

svensk vara, underställa ärendet Kungl. Mapts prövning. Möjligt är ju,

att på nu ifrågavarande område tillfälle till ytterligare ingripanden till

förmån för svensk industri kunna komma att erbjuda sig; i varje fall

är det min avsikt att med den största uppmärksamhet följa förhållandenas

vidare utveckling.

Då jag nu övergår till att behandla de mycket omstridda frågor,

som röra begränsningen av det utländska varutillflödet och skyddandet

av den inhemska industriens marknad i det egna landet, tillåter jag

mig till en början erinra om, att jag redan i det föregående i viss

Ökad statsupphandling

m. m.

Begränsning

av importen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Import
förbud.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

mån givit uttryck för de principiella synpunkter, ur vilka enligt min

mening ifrågavarande spörsmål under förhandenvarande förhållanden bör

ses. Jag har sålunda såsom min mening uttalat, att något universalmedel,

ägnat att råda bot för de svårigheter, med vilka vår industri

för närvarande har att kämpa, icke finnes; att vissa medel med mera

begränsad räckvidd dock stå till buds, vilka medel, samfällt utnyttjade,

böra kunna om icke avhjälpa så i allt fall bringa viss lättnad i de

rådande tryckta förhållandena; att därvid de utvägar, som för ett varaktigt

stärkande av vår industris konkurrenskraft måste anses vara av

den ojämförligt största betydelsen och därför framför allt måste tillgripas,

äro de, som avse nedbringandet av våra i förhållande till utlandets

alltför höga produktionskostnader; att emellertid de produktionskostnadssänkande

faktorer, som böra sättas i rörelse, först så småningom

kunna beräknas göra verkan och i varje fall icke lära vara i stånd att

inom den närmaste tiden återställa den rubbade jämvikten i konkurrensförhållandena;

samt att det därför i betraktande av industriens ytterligt

prekära läge måste anses påkallat att, till dess den stora produktionskostnadsskillnaden

mellan oss och utlandet utjämnats eller väsentligt

minskats, träffa anstalter för att begränsa det av tullskyddets minskade

effektivitet föranledda och för stora delar av vår industri högst menliga

varutillflödet från utlandet. Jag är sålunda av den uppfattningen, att

det — jämsides med de ansträngningar, som ofrånkomligen måste göras

för att nedbringa industriens produktionskostnader — kräves kompletterande

åtgärder, avsedda att tillfälligtvis moderera varuimporten samt

bereda industrien andrum att anpassa sig efter de i många avseenden

ändrade förhållandena.

De åtgärder, som härvid kunna komma i fråga, äro, såsom framgår

av de av kommerskollegium och ekonomiska rådet i ämnet avgivna

yttrandena, importförbud och tullförhöjningar.

Vad då först angår den närmast till hands liggande och kraftigast

verkande åtgärden, importförbud, anser jag emellertid, i likhet med

kommerskollegium och ekonomiska rådets majoritet, dylika förbud —

åtminstone såvitt fråga är om nödvändighetsvaror och andra för landets

hushållning viktiga artiklar — så långt som möjligt böra undvikas.

Beträffande skälen för denna min uppfattning ber jag att få åberopa

vad kommerskollegium därutinnan anfört. Särskilt vill jag framhålla,

att ett inslående på importförbudsvägen säkerligen skulle komma att

för vårt näringsliv förorsaka allvarliga störingar av olika slag och nödvändiggöra

införandet av ett omfattande licensgivningssystem av den

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kiingl. Maj:ts proposition Nr 356.

i tillämpningen ytterst vanskliga och oundvikligt impopulära art, som

under krigsåren kom till användning. Framför allt vill jag emellertid

påpeka — och detta är ju också av kommerskollegium med skärpa framhållet

— att det genom åtgärder av nu ifrågavarande slag måhända skulle

kunna riskeras, att den nedåtgående prisrörelsen bragtes att fullständigt

avstanna eller tilläventyrs förbyttes i prisstegring och att sålunda levnadsoch

produktionskostnader i stället för att förbilligas komme att ytterligare

fördyras.

Med vad jag här sagt vill jag emellertid icke hava förnekat,

att förhållandena kunna komma att utveckla sig därhän, att det —

vilka betänkligheter man än må hysa mot en importreglering — kan

bliva nödvändigt att i större eller mindre omfattning tillgripa en dylik

åtgärd. Bland annat låter det alltför väl tänka sig, att de å den senaste

interallierade konferensen i London beslutade så kallade sanktionerna

mot Tyskland, för vilkas innehåll jag tidigare redogjort, kunna komma

att giva den tyska exporten en för vår egen industri i så hög grad

oförmånlig riktning åt norr, att åtgärder av importreglerande natur icke

i längden kunna undgås. Innan klarhet vunnits om, dels huru de redan

vidtagna sanktionsåtgärderna kunna komma att verka, dels ock huruvida

några vtterligare anstalter av dylik , art under den närmaste tiden äro

att förvänta, saknar jag emellertid anledning att närmare ingå på berörda

spörsmål.

I likhet med kommerskollegium och ekonomiska rådet anser jag

under sådana omständigheter, att den utväg, som närmast bör tillgripas,

då det gäller att åstadkomma en ökning av industriens avsättningsmöjligheter

å hemmamarknaden genom begränsning av varutillflödet från

utlandet, är att söka i en provisorisk förhöjning av gällande tullsatser.

Redan från början vill jag emellertid tillkännagiva, att jag jämväl

därutinnan helt biträder den av kommerskollegium och ekonomiska rådet

uttalade meningen, att jag icke kan giva min anslutning till de särskilt

för några månader sedan från vissa håll med styrka framförda kraven

på, att denna tullförhöjning skulle givas generell natur och sålunda

utsträckas till att schablonmässigt omfatta samtliga positioner i gällande

Hilltaxa. Skälm mot ett djdikt förfarande hava på ett enligt min mening

sä övertygande sätt utvecklats av kommerskollegium i dess den 10

december 1920 i ämnet avgivna utlåtande, att jag för egen del knappast

har något att i saken tillägga. Jag vill endast bekräfta, att även

jag är böjd för att tro, att de tillfälliga fördelar, som genom en dylik

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft (Nr 356.) 9

Provisorisk

tullre

glering.

Generell

eller partiell

tullförhöjning.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Invändningar

mot en

partiell tullförhöjning.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

åtgärd måhända skulle på vissa håll vinnas, icke skulle uppväga de

olägenheter i form av ökade levnads- och produktionskostnader samt

minskad industriell konkurrensförmåga för framtiden, som därav skulle

kunna bliva en följd.

Vad jag — alltjämt i nära anslutning till den ståndpunkt, som

av kommerskollegium och ekonomiska rådet intagits — anser mig böra

i nu ifrågavarande avseende tillstyrka är sålunda endast eu partiell

tullförhöjning eller, närmare bestämt, en temporär förhöjning'' av tullskyddet

för sådana för vårt land viktiga industrigrenar, vilka för uppehållande

av sin produktion och bibehållande av sina avsättningsmöjligheter

å hemmamarknaden bevisligen äro i trängande behov därav. Jag

avser härvid ingalunda — jag ber uttryckligen att få betona detta —

att taga någon som helst ställning till frågan, huruvida vår framtida

handelspolitik bör gå i protektionistisk eller frihandelsvänlig riktning,

eller att på något sätt föregripa den omfattande utredning, som för närvarande

pågår i tull- och traktatkommittén. Min avsikt med det till

giltighetstiden begränsade förslag, som jag i det följande skall framlägga,

är endast att under eu kris, vars skärpa hittills saknat motstycke

i vår industris historia, söka att, genom en tillfällig förhöjning

av det till följd av yttre omständigheter numera ytterst decimerade

tullskyddet, åt våra mest betydelsefulla industriella produktionsgrenar

återskänka något av den konkurrenskraft, som under trycket av övermäktiga

förhållanden hotar att gå totalt förlorad.

Det kan emellertid invändas och har också blivit invänt, att till

och med den kraftigaste tullförhöjning för närvarande i allmänhet skulle

komma att sakna större betydelse, då marknaden redan är så fylld av

importerade varor,'' att, även om tullgränsen fullständigt avstängdes,

avsättningsmöjligheterna för den svenska industriens produkter knappast

på mycket lång tid skulle komma att mera avsevärt förbättras. Häremot

må det dock tillåtas mig att framhålla, dels att denna anmärkning

i varje fall äger giltighet endast i fråga om ett ganska begränsat antal

varor — storleken av de hos handlandena inneliggande lagren av importvaror

torde i allmänhet vara väsentligt överskattad — dels ock att,

även där lagerbehållningarna verkligen äro stora, de dock, trots den av

depressionen förorsakade köpolusten, småningom måste smälta samman

och öppna luckor, vilka det då bör förbehållas den svenska industrien att

fylla. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att det visserligen är sant,

att fjolårets enorma importsilfror under de senaste månaderna rätt så

kraftigt minskats, men jag vill samtidigt framhålla, att denna minskning

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

icke är beroende på någon återvändande konkurrenskraft för den svenska

industrien eller någon ökad omsättning av svenska varor utan helt synes

vara att tillskriva den inom affärsvärlden rådande allmänna stagnationen.

Ställes den svenska industrien alltjämt utan annat stöd än det numera

ofta fullständigt illusoriska skydd, som den gällande tulltaxan skänker,

kan det befaras, att de köpebehov, som tid efter annan yppa sig, alltjämt

komma att, till förfång för svenskt näringsliv och svenskt arbete,

tillgodoses genom utlandets av valutaförhållanden och andra omständigheter

i konkurrenshänseende gynnade industrier. Följden härav kan bliva,

att när en gång den nuvarande depressionen avlöses av en period av

ökad ekonomisk livaktighet och större varuefterfrågan, den svenska

industrien i stor utsträckning finner sig undanträngd från det egna

landets marknad. Att detta såvitt möjligt bör förebyggas, därom kan

väl knappast råda mer än en mening.

Aven om på grund av den nu rådande stagnationen inom affärslivet

en tullförhöjning icke alltid kan omedelbart medföra åsyftad hjälp

åt industrien, bör därmed dock kunna vinnas, att, då en ljusning i

konjunkturen med återvändande köplust inträtt, tillgodoseendet av de

ökade varubehoven förbehålles den svenska industrien i väsentligt större

omfattning, än eljest skulle bliva fallet. Detta synes mig i själva verket

utgöra ett av de måhända starkaste motiven för att nu vidtaga en tullförhöjning.

Den mest vägande av de invändningar, som framförts mot en —

låt vtsra provisorisk och till omfattningen rätt så begränsad — höjning

av industritullarna, torde emellertid vara, att en dylik åtgärd skulle

vara ägnad att förhindra en fortsatt nedgång av prisnivån eller till

och med medföra en ny prisstegring. Det successiva återställande av

penningens köpkraft, som åtminstone hittills utgjort målet för våra

finanspolitiska strävanden, skulle härigenom äventyras, produktionskostnadssänkningen

skulle förhindras eller rent av förbytas i en

ny produktionskostnadsstegring och exportindustriens läge, i stället för

att förbättras, tvärtom undergå en ytterligare försämring. För egen

del är jag under förhandenvarande förhållanden böjd för att anse dessa

farhågor såsom i hög grad överdrivna. Därest tullförhöjningen på ovan

angivet sätt begränsas och därtill hålles inom måttlig höjd, är det min

övertygelse, att den starka konkurrensen de svenska företagen emellan

i förening med den säkerligen högst kännbara konkurrens, som alltfort

kommer att från utlandet göra sig gällande, skall verka därhän, att

tullförhöjningen, särskilt om den kombineras med en nedsättning av

s. 68 Kontrollera mot PDF

A lidamålet

med en

provisorisk

tullförhöjning.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

järnvägs fr ak t tarifferna, icke kominer att i det avseende, varom nu är

fråga, få annat inflytande, än att det allmänna prisfallet måhända

— ehuru ingalunda säkert — fortskrider i något långsammare takt.

Även om det obestridligen framstår såsom önskvärt, att skillnaden

mellan vår egen och utlandets prisnivå utjämnas, synes mig en dylik

retardation i prisfallet under alla omständigheter vara att föredraga

framför de olyckor, som skulle följa, därest på grund av en fortsatt

ohejdad import av utländska färdigprodukter det rådande krisläget till sist

skulle utlösa sig i en katastrof för stora delar av vårt industriella liv.

Om jag sålunda är benägen att anse de befarade olägenheterna

av en provisorisk och inom måttliga gränser hållen förhöjning av vissa

industritullar såsom i varje fall väsentligt överdrivna, är jag däremot,

såsom av det förut sagda framgår, fullt medveten om, att eu dylik tullförhöjning

icke i och för sig kan råda bot för alla de svårigheter, med

vilka de industrier, som av förhöjningen skulle beröras, för närvarande

hava att kämpa. Den ekonomiska depressionen kommer nog — alla

tullförhöjningar och övriga statsåtgärder till trots — att vila tung över

vårt näringsliv, och någon definitiv förbättring härutinnan lärer väl

icke kunna förväntas, förrän genom eu stabilisering av världsförhållandena

och eu besinningsfullare ekonomisk politik än den, som nu

flerstädes föres, mark beredes för ett återvändande till mera normala

förhållanden. Såsom ett bland de sannerligen icke så många medel,

som stå statsmakterna till buds, då det gäller att bereda åtminstone

någon lättnad i industriens tryckta förhållanden, synes mig likväl en

tullförhöjning äga sin givna betydelse. Även om en sådan förhöjning,

för att icke motverka en fortsatt önskvärd sänkning av prisnivån, måste

stanna vid ett jämförelsevis blygsamt belopp och sålunda icke ensam

kan återställa industriens rubbade konkurrensförmåga, bör den dock

vara ägnad att — tillsammans med de övriga i samma riktning verkande

faktorer, som enligt min mening böra sättas i rörelse — i sin mån bidraga

till uppnåendet av det mål, näringslivets förhjälpande över krisens

betryck, som av alla goda krafter i samhället, oavsett meningsskiljaktigheter

i övrigt, endräktigt eftersträvas. I

I enlighet med den principiella uppfattning, åt vilken jag här ovan

givit uttryck, har jag låtit, på grundval av den inom handelsdepartementet

verkställda omfattande utredningen rörande industriens nuvarande

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

läge, utarbeta förslag till eu temporär måttlig förhöjning av tullskyddet

för vissa betydelsefulla grenar av landets industri.

För huvudinnehållet i detta förslag skall jag nu tillåta mig i

korthet redogöra. Särskilt skall jag då något närmare beröra de synpunkter,

som ansetts böra vara vägledande för bestämmandet av omfattningen

och storleken av de ifrågasatta tullförhöjningarna samt tiden

för deras giltighet.

Vad till en början beträffar omfattningen av det extra tullskyddet

eller med andra ord frågan, över vilka rubriker i gällande tulltaxa detsamma

skall utsträckas, ber jag att få meddela, att jag vid uppgörandet

av förberörda förslag låtit mig angeläget vara att i görligaste mån

följa de av ekonomiska rådet i dess förut återgivna utlåtande av den

18 december 1920 uppdragna riktlinjer samt taga all möjlig hänsyn

till de av rådet däri särskilt framhållna synpunkter. Jag har sålunda, på

sätt rådet förordat, sökt tillse, att endast sådana industrier, vilka det

ur ekonomisk synpunkt vore för landet önskligt att upprätthålla, skulle

komma i åtnjutande av det extra tullskyddet, och vidare ur förslaget

uteslutit alla sådana, där det icke vid den verkställda utredningen klart

ådagalagts, att ett trängande behov av ökat skydd förelåge. Jag har

likaledes ägnat all den uppmärksamhet, som under den till buds stående

tiden varit möjlig, åt de olika industriernas produktionsförhållanden och

den utländska konkurrensens omfattning, i den mån densamma avspeglat

sig i de tillgängliga importsiffrorna, samt på grundval av det insamlade

materialet och de upplysningar, som eljest kunnat erhållas, sökt bilda

mig en så allsidig uppfattning som möjligt av de olika industriernas

läge och framtidsutsikter.

Tilläventyrs kan mot det förslag, som jag nu går att framlägga,

invändas, att det blivit alltför vittomfattande och omspänner alltför stor

del av tulltaxans rubrikantal. Härtill vill jag tillåta mig att genmäla,

att en gallring, sådan som av mig verkställts, alltid måste bliva utomordentligt

svår att rättvist genomföra och att det i de enskilda fallen

ofta kan hysas olika meningar om, huruvida en tullposition bör medtagas

eller icke. Jag bär emellertid sökt att — utan att utelämna

någon av de för landet allra mest viktiga industrier, vilka synts mig

vara i oundgängligt behov av ökat skydd — så långt ske kunnat begränsa

antalet av de i förslaget upptagna tulltaxerubrikema. Särskilt

vill jag framhålla, att det nuvarande tullsystemet bildar en så väl

systematiserad helhet, att det vid ändring av en viktigare tullrubrik

Redogörelse

för det föreliggande

förslagets

huvudpunkter.

Omfattningen

av

tullförhöjningen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

ofta inträffar, att för bibehållande av jämvikt i tullskyddet motsvarande

ändring måste vidtagas i ett stort antal rubriker, vilka kanske var för

sig äro av mindre intresse. Sambandet mellan vissa närbesläktade tillverkningsgrenar

är nämligen ofta så starkt, att vid en tullrevision,

sådan som den nu ifrågavarande, den ena eller andra grenen ej

lämpligen kan, utan sönderbrytande av hela det system, varpå den

nuvarande tulltaxan vilar, tilldelas eu särställning, ett förhållande, som,

enligt vad jag under hand inhämtat, även föranlett, att åtskilliga industriidkare,

exempelvis inom järnindustriens område, ansett sina intressen

tillvaratagna genom framställningar, som från andra håll ingivits,

ehuru desamma icke direkt åsyftat förstnämnda industriidkares speciella

tillverkningar. I betraktande härav lärer sålunda den omständigheten,

att framställning om förhöjt tullskydd ej inkommit med avseende å vissa

artiklar, icke i och lör sig innebära bevis för, att en tullförhöjning för

ifrågavarande artiklar är obehövlig. I synnerhet torde detta få anses vara

fallet, då halvfabrikat för nämnda tillverkningar ifrågasatts komma i

åtnjutande av ökat tullskydd. Detta är anledningen till, att i förslaget

understundom medtagits tulltaxerubriker, beträffande vilka någon framställning

om förhöjning av tullsatsen icke förelegat. I

I fråga om det sätt, på vilket den företagna gallringen mera i

detalj verkställts, ber jag i övrigt att få anföra följande.

Till en början hava ur förslaget uteslutits alla livsmedel, såväl

rena jordbruksprodukter som industriellt bearbetade alster. Dessutom

hava från den nu föreslagna tullförhöjningen undantagits alla tullrubriker

av övervägande finanstullkaraktär, vilka såsom varande av företrädesvis

statsfinansiellt intresse torde komma att av chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang göras till föremål för omprövning. Jag har vidare

ansett mig böra undvika att föreslå åtgärder, som skulle kunna störande

inverka på den inom tull- och traktatkommittén pågående allmänna revisionen

av tulltaxan. Sålunda har i förslaget nu bestående tullfrihet bibehållits

orubbad, även då goda skäl kunnat andragas för införande av provisoriska

tullar. Av samma anledning har jag ej heller ansett lämpligt

ifrågasätta någon uppdelning av tulltaxerubrikerna, utan har jag i sådana

fall, då en rubrik omfattar ett flertal artiklar, bland vilka endast en

eller annan lämpligen bort beredas ett ökat tullskydd, i regel förfarit

så, att någon höjning i den för rubriken nu gällande tullsatsen icke

ifrågasatts.

Jag har vidare utgått ifrån, att sådana tullförhöjningar såvitt

möjligt borde undvikas, som kunde vara ägnade att fördyra för bygg
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

nadsverksamheten erforderliga materialier, liksom även sådana tullökningar,

som för livsmedelsproduktionen skulle framstå såsom särskilt betungande.

Då jag emellertid ansett mig icke kunna ur förslaget utesluta vissa

järnbruksprodukter, vilka tjäna såsom utgångsmaterial vid tillverkning

av för jordbruket erforderlig järnmanufaktur, har jag funnit mig icke

heller kunna underlåta att i förslaget medtaga dylika järmanufakturartiklar.

Jag är emellertid av den åsikten, att i avseende å sådana

artiklar en tullförhöjning bör vidtagas endast under den förutsättningen,

att betryggande garanti kan vinnas för, att det ökade tullskyddet verkligen

kommer industrien tillgodo och icke av de fasta mellanhandssammanslutningar,

som inom denna bransch äro tillfinnandes, utnyttjas

till oskäligt fördyrande av de tullskyddade produkterna. En undersökning

i dylikt hänseende är av mig planerad; och är det min avsikt att,

därest förslag i nu förevarande ämne till riksdagen avlåtes, så skyndsamt

som möjligt lämna riksdagens vederbörande utskott meddelande om det

resultat, vartill ifrågavarande undersökning kan leda.

Slutligen vill jag nämna, att jag i några fall, där fråga varit om

lyxartiklar eller mer eller mindre umbärliga varor, funnit mig böra i

det föreliggande förslaget medtaga produkter, i avseende å vilka behovet

av ökat tullskydd varit mindre framträdande. Enär vissa varor

av nyssberörda slag i nu gällande tulltaxa belagts med högre tullsatser

än närstående nödvändighetsartiklar, å vilka behovet av en provisorisk

tullförhöjning synts oomtvistligt, skulle nämligen uppenbara oformligheter

uppstå, därest de förstnämnda uteslötes från tullförhöjningen och sålunda

bleve lägre tullbeskattade än de sistnämnda. Dylika rubbningar i det

nuvarande tullsystemet har jag sökt att i möjligaste mån undvika.

Det förslag till provisoriska tullförhöjningar, som i enlighet med

här ovan utvecklade principer inom handelsdepartementet utarbetats,

upptager sammanlagt 508 tulltaxerubriker och avser vissa industrialster

av följande slag, nämligen: möbler och närstående snickeriarbeten samt

korgmakeri- och borstbinderiarbeten ; tapeter; garn, vävnader och andra

textilvaror med undantag för sådana, som bestå av silke; dam- och herrkonfektion

samt andra sömnadsarbeten; fajans och porslin; glasvaror; järnoch

metallvaror samt arbeten av ädla metaller; maskiner och vissa andra

verkstadsindustriens artiklar; vissa musikinstrument; samt vågar.

De i förslaget upptagna tulltaxenumren äro följande:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.

Vikt- eller stycketullrubriker.

Avd. VI. Irävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m.: nr 251—256, 259—262, 273, 275, 276,

279, 283—286;

Avd. VII. Papper och tryckalster m. m.: nr 318, 319;

Avd. VIII. Spånadsämnen tor djur- och växtriket samt därav framställda

varor: nr 377—393, 396—408, 410, 412, 415, 416, 421—424,

426, 427, 429, 430, 432—435, 437, 438, 440, 441, 443, 446—448, 450,

454—467, 469, 471—473, 477—494, 499, 501, 502, 506—542, 550,

551, 554, 557—560, 565, 567, 570, 571, 573. 575, 577, 587, 588, 590—

592, 595, 600—604, 612, 617—620, 622, 623;

Avd. X. Lervaror: nr 664, 667—676;

Avd. XI. Glas och glasvaror: nr 692, 694—698, 702—705;

Avd. XII. Metaller: nr 715—718, 720, 722, 724, 726—736, 738,

739, 742 b, 743—745, 747—766, 768, 774—788, 790—810, 812—827,

829—836, 839—846, 848—851, 857, 860 — 868, 871, 875—896 med

därvid fogad anmärkning, 898—903, 905—911, 913—920, 922—931,

935—938, 941—945, 948—952, 961—963, 969, 975, 977;

Avd. XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon: nr 979 — 991?

993 — 1001, 1003, 1005—1016, 1018—1028, 1035—1046, 1052—1064?

1067—1071, 1073—1081, 1090—1092, 1094—1097;

Avd. XVI. Varor, ej annorstädes upptagna: ur 1270 och 1271 med

därvid fogad anmärkning 1 samt 1280—1284.

Värdetullrubriker.

Avd. XIII A. Maskiner, apparater, fartyg och fordon: nr 992,

1033, 1034 och 1098.

Dessutom föreslås förhöjning av de minimitullsatser, som angivas

i anmärkningen till tulltaxerubrikerna 1019—1021, i anmärkningen 6 till

avdelning XIII A i tulltaxan samt i anmärkningen 2 till tulltaxerubribrikerna

1060—1065.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

I ovanstående förteckning hava endast upptagits tulltaxerubriker,

för vilka i gällande tulltaxa viss tullsats finnes utsatt. Det bör emellertid

observeras, att, då i åtskilliga andra tulltaxerubriker finnas intagna

stadganden av innehåll, att dit hänförliga varor skola tullbehandlas lika

med eller i viss relation till vurm-, som falla under de till förhöjning

föreslagna tulltaxerubrikerna, tullförhöjningarna komma att sträcka sina

verkningar något längre än den upprättade förteckningen angiver.

Beträffande härefter den storlek, som bör givas åt de ifrågasatta

tilläggstullarna, har jag redan i det föregående såsom min mening uttalat,

att det extra tullskyddet — av skäl som närmare angivits — måste givas

en tämligen måttlig höjd. Jag vill härtill lägga, att, även om det under

normala förhållanden är riktigt att vid utmätande av tullskydd för en viss

vara utgå från, att skyddet bör bestämmas så, att det någorlunda täcker

skillnaden mellan in- och utlandets produktionskostnader, ett sådant beräknings-

och tillvägagångssätt under förhandenvarande omständigheter

måste anses fullständigt uteslutet. Det förhåller sig ju nämligen nu så,

att produktionskostnaderna för snart sagt alla varuslag i såväl Sverige

som utlandet oupphörligt äro utsatta for häftiga växlingar; vad som i

dylikt hänseende gäller den ena dagen, kan den andra dagen vara fullständigt

förändrat. Härtill kommer, att i avseende å en mångfald varuslag

den svenska industrien har att utstå konkurrens från ett flertal

olika länder, i vilka tillverkningskostnaderna, med hänsyn till valutakursernas

ställning och läget av den allmänna pris-och lönenivån, ställa

sig högst olika. Om det redan under normala förhållanden är vanskligt

att i avseende å ett visst varuslag någorlunda exakt beräkna produktionskostnadsskillnaden

mellan in- och utlandet, är detta sålunda för

närvarande absolut omöjligt. Under sådana omständigheter och då den

inom handelsdepartementet verkställda utredningen klart givit vid handen,

att, även om den exakta produktionskostnadsskillnaden icke nu kan

bestämmas, denna skillnad dock beträffande de allra flesta varuslag är

så stor, att det icke är tänkbart att täcka densamma enbart genom ett

tullskydd, har jag funnit mig böra övergiva tanken på en genomförd

differentiering av de ifrågasatta tilläggstullarna och föreslår i stället —

för alla de fäll där ökat tullskydd ansetis höra ifrågakomma och tullen

utgår efter varans vikt — en genom användande av eu fix multiplikativ

koefficient åstadkommen ensartad höjning av de nuvarande tullsatserna.

Denna koefficient har jag, efter omsorgsfullt övervägande av

samtliga på frågan inverkande, här förut berörda faktorer, ansett skäBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 käft. (Nr 356.) 10

Storleken

av tullförhöjningen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

ligen böra sättas till 2, vilket med andra ord skulle innebära en fördubbling

av nu gällande tullsatser.

I avseende å de relativt fåtaliga, efter värde utgående tullsatser,

som beröras av det föreliggande förslaget, ställer sig saken något

annorlunda. Visserligen hava även värdetullarna — på grund av den

av valutaläget och andra omständigheter förorsakade ökade skillnaden

mellan utlandets försäljningspriser och de inhemska produktionskostnaderna

— i allmänhet undergått en effektivitetsminskning, men denna

minskning är, enligt vad den verkställda utredningen givit vid handeu,

icke så betydande som den, vilken övergått vikttullarnai Under sådana

omständigheter synes i avseende å värdetullarna ökningen av tullskyddet,

procentuellt taget, icke böra sättas så stor som den ovan för

vikttullarna föreslagna höjningen. Det har under utredningen förebragts

upplysningar, som tyda på, att, därest man ville återgiva

värdetullarna samma skyddskraft, som skulle tillföras vikttullarna

genom nyssberörda procentuella förhöjning, ökningen av tullskyddet

i allmänhet icke borde sättas högre än omkring 30 procent. Denna

siffra är visserligen icke att betrakta som annat än ett ytterst

approximativt beraknat genomsnittstal, men då det i varje fall är

omöjligt att för den mångfald olika varuslag, som sammanförts under

de nu ifrågavarande värdetullrubrikerna, uträkna och fastställa särskilda

förhöjningskoefficienter, har detta genomsnittstal synts mig skäligen

kunna tagas till utgångspunkt vid bestämmandet av den för värdetullarna

avsedda tullförhöjningen. Jag föreslår därför, att beträffande

värdetullarna förhöjningskoefficienten sättes till 1.3 eller med andra ord att

tullförhöjningen begränsas till 30 procent av nu gällande tullsatser.

De värdetull underkastade artiklar, som beröras av förslaget och

sålunda skulle bliva föremål för eu tullförhöjning av 30 procent,

falla samtliga inom den mekaniska verkstadsindustriens område och

utgöras av: mindre motorer, rubriken 992, lokomotiv, rubriken 1,033,

diverse i taxan ej särskilt nämnda maskiner, rubriken 1,034, samt järnvägs-

och spårvägs vagnar i förening med motorer ävensom åkdon och

fordon, ej särskilt nämnda, rubriken 1098. Av dessa åtnjuta samtliga

för närvarande ett tullskydd av 10 procent av värdet med undantag för

de till sistnämnda rubrik hän förliga artiklarna, för vilka tullen utgår

med 15 procent av värdet.

Därjämte finnas, till säkerställande av en viss effektivitet av vikttullarna

för maskiner m. m., bestämmelser i tulltaxan intagna av innehåll,

att tullbeloppet, även där tullsatserna äro fastställda efter vikt,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

skall i varje fall motsvara minst viss procent av varans värde, nämligen

för elektriska maskiner, rubrikerna 1060—1065, samt sy- och

stickmaskiner, rubrikerna 1019—1021, minst 10 procent och för icke

elektriska maskiner, andra än de sistnämnda, minst 5 procent av varans

värde. Åven dessa minimitullsatser, om vilka bestämmelser finnas meddelade

i de av mig förut här ovan angivna anmärkningarna till vissa

tulltaxerubriker, skulle enligt mitt förslag höjas med 30 procent.

Såsom i det föregående med styrka framhållits, böra de ifrågasatta

tullförhöjningarna erhålla rent provisorisk karaktär. Deras giltig- 81 lg 6 8

hetstid bör sålunda uttryckligen begränsas, exempelvis till den 1 juli

1922. Därest förhållandena redan dessförinnan skulle förändras därhän,

att ett borttagande eller en nedsättning i större eller mindre omfattning

av tilläggstullarna kan äga rum, bör det givetvis ankomma på

Kungl. Maj:t att med begagnande av den grundlagsenlig! Kungl. Maj:t

i dylikt hänseende tillkommande rätten vidtaga åtgärder i sådant syfte.

Beträffande dagen för tullförhöjningarnas ikraftträdande torde det böra

överlämnas åt Kungl. Maj:t att härom träffa avgörande.

De föreslagna tullförhöjningarna skulle sannolikt komma att för- Beräknad akanleda

en icke så obetydlig ökning i statsverkets inkomster av tullmedel, “komité™’

Då det icke är möjligt att förutse, huru importsiffrorna under den närmaste

framtiden komma att ställa sig, undandrager sig emellertid storleken

av denna ökning varje exaktare beräkning. Till någon ledning

för bedömandet härav må dock meddelas, att under år 1913, som torde

kunna betraktas såsom ett i importhänseende tämligen normalt år med

en total tulluppbörd av inemot 70 miljoner kronor, uppbörden utgjorde

för varor, som införtullades under de här ovan upptagna vikt- och stycketullrubrikerna,

sammanlagt omkring 18 miljoner kronor och för varor,

hänförliga till förberörda fyra värdetullrubriker, tillhopa cirka 1.6 miljoner

kronor. Under förutsättning att importen under det år, som närmast

stundar, ungefärligen komme att hålla sig på 1913 års nivå eller något

däröver, skulle de föreslagna tilläggstullarna sålunda kunna beräknas

komma att tillföra statsverket en inkomst, för helt år räknat, av omkring

20 miljoner kronor. Åven om emellertid inkomsten skulle stanna vid

ett något lägre belopp, lärer det i allt fall kunna antagas, att den komme

att förslå till täckande av en högst avsevärd del av den inkomstminskning,

som en sänkning av järnvägs frakttarifferna skulle komma att medföra

för statens järnvägar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition AV 356.

förhö nino-en • Slutligen ber jag att få fästa uppmärksamheten på att, vid bifall

föranledda till vad här ovan ifrågasatts, åtskilliga provisoriska ändringar torde

äDndrngbr 1 krävas såväl * bestämmelserna angående förtullning från frihamn och

stämmeiser. bilager som ock i § 13 mom 1 och 2 av gällande tulltaxeförordning.

Härtill torde jag, sedan generaltullstyrelsen avgivit yttrande i ämnet,

framdeles få återkomma.

Styrelsens'' ^ver det, försl;ig, för vars innehåll jag här ovan redogjort, har

utlåtande, generaltullstyrelsen anmodats att — ur synpunkten av de intressen,

styrelsen har att tillvarataga — avgiva yttrande.

I anledning härav har generaltullstyrelsen i ett under gårdagen inkommet

utlåtande anfört följande:

»Vid behandlingen av det överlämnade förslaget har generaltullstyrelsen, på

vilken det icke lärer ankomma att ingå i prövning vare sig av de olika inhemska

industriernas större eller mindre behov av ökat tullskydd för sina tillverkningar

eber av frågan om lämpligheten och riktigheten att nu vidtaga mera avsevärda

tullförhöjningar, så långt den knappa tiden medgivit, sökt bedöma, huruvida de

föreslagna tullförhöjningarna i ett eller annat avseende skulle kunna antingen medfora

svårare rubbningar i det inbördes förhållandet mellan olika tullsatser eller föranleda

tulltekniska olägenheter av mera allvarlig art.

f förstnämnda hänseende kunna visserligen påvisas fall, då tullförhöjningar

föreslagits för inom olika industrier använda halvfabrikat, utan att motsvarande

höjning ifrågasatts för de färdiga fabrikaten. Med iakttagande av de riktlinjer,

som vant vägledande vid utväljandet av de industrier, för vilka tullförhöjningar

ansetts böra ifrågakomma, lärer emellertid konsekvenser av ovan angivet slag icke

kunna helt undvikas.

I tulltekniskt avseende har styrelsen, som i annat sammanhang torde få avgiva

yttrande beträffande de provisoriska ändringar i bestämmelserna angående förtullning

från frihamn och frilager samt i § 13 av gällande tulltaxeförordning, vilka

krävas vid det föreliggande förslagets genomförande, intet att erinra mot förslaget.»

Av förberörda utlåtande framgår alltså, att det föreliggande förslaget

. ur tullteknisk synpunkt icke givit anledning till någon erinran.

Att, vid bifall till förslaget, vissa ojämnheter i tullskyddet skulle komma

att uppstå, har jag väl beaktat. Detta lärer emellertid, såsom generaltullstyrelsen

också framhållit, vid en partiell tullförhöjning aldrig kunna

helt undvikas, utan skulle härför hava erfordrats eu fullständig omarbetning

av nu gällande tulltaxa. Om en dylik tulltaxerevision har

det med hänsyn till det arbete, som inom tull- och traktatkommittén

för närvarande pågår, icke nu kunnat bliva fråga, dag är emellertid

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

av den bestämda meningen, att de olägenheter, som skulle kunna

föranledas av ovan anmärkta förhållande, måste anses såsom försvinnande

små i jämförelse med de fördelar, som genom ett bifall till

förslaget skulle tillföras stora delar av vår industri och därmed också

hela vårt land.

Till sist må det tillåtas mig att ännu en gång sammanfattningsvis

återgiva de huvudsynpunkter, vilka för mig varit bestämmande, då

det gällt att taga ställning till frågan om en begränsning av varuimporten

genom provisoriskt förhöjda tullar.

De skäl, som framför allt synts mig tala för en dylik åtgärd,

hava varit dels nödvändigheten av att i det ytterst prekära läge, vari

stora delar av vår industri för närvarande befinna sig, söka tillse, att

icke krisen tager sådant förlopp, att den industriella verksamheten och

därmed även den ekonomiska utvecklingen i vårt land tillfogas obotlig

skada, dels ock angelägenheten av att i möjligaste mån söka förebygga

och begränsa den svåra arbetslöshet, som går i den industriella krisens

spår.

Härtill kommer, att, när ett flertal av världens starkaste industriländer

funnit sig föranlåtna att genom importförbud eller långt gående

tullförhöjningar på det allra mest verksamma sätt värna om sin industris

intressen, det icke synts mig rimligt, att statsmakterna i ett litet land

som vårt skulle förhålla sig passiva inför de oerhörda svårigheter, med

vilka vårt näringsliv — delvis på grund av den starka varutillförseln

från utlandet — för närvarande har att kämpa.

Den mest vägande av de invändningar, som framförts mot en —

låt vara provisorisk och till omfattningen rätt så begränsad — tullförhöjning,

har synts mig vara, att en dylik åtgärd kunde vara ägnad att

förhindra en fortsatt önskvärd nedgång av prisnivån eller t. o. m. medföra

en ny prisstegring.

Under för handen varande förhållanden har jag emellertid ansett

dessa farhågor såsom väsentligt överdrivna. Jag har givit uttryck för

min övertygelse, att, därest tullförhöjningen, såsom av mig föreslagits,

hålles inom måttlig höjd, den starka konkurrensen mellan de

svenska företagen i förening med den säkerligen mycket betydande

konkurrens, som alltfort torde vara att förvänta från utlandet, kommer

Sammanfattning

av

huvudskälen

för en tullförhöjning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

hemställan.

78 Kungl. Maj is proposition Nr 356.

att verka därhän, att tullförhöjningen i det avseende, varom här är

fråga, icke får annat inflytande, än att det allmänna prisfallet måhända

— ehuru ingalunda säkert — fortskrider i något långsammare takt.

Särskilt må i detta sammanhang framhållas, att, därest den i utsikt

ställda nedsättningen av järnvägsfraktsatserna samtidigt kommer till

stånd, detta i sin mån bör verka i prissänkande riktning.

Vid övervägande av dessa och andra på frågan inverkande faktorer

har jag alltså funnit mig böra förorda, att åtgärder vidtagas för

åstadkommande av en provisorisk förhöjning av vissa tullsatser i

enlighet med det inom handelsdepartementet utarbetade förslag, för

vilket jag ovan redogjort.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagep medgiva,

att nedannämnda i gällande tulltaxa för inkommande varor stadgade

tullsatser må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

tillsvidare intill dess annorlunda förordnas, dock högst intill den 1 juli

1922, förhöjas med härefter angivna procenttal, nämligen:

a) tullsatserna vid taxerubrikerna nr 251—256, 259—262, 273,

275, 276, 279, 283—286, 318, 319, 377—393, 396—408, 410, 412,

415, 416, 421—424, 426, 427, 429, 430, 432—435, 437, 438, 440,

441, 443, 446—448, 450, 454—467, 469, 471—473, 477—494, 499,

501, 502, 506—542, 550, 551, 554, 557—560, 565, 567, 570, 571,

573, 575, 577, 587, 588, 590—592, 595, 600—604, 612, 617-620,

622, 623, 664, 667—676, 692, 694—698, 702—705, 715—718, 720,

722, 724, 726—736, 738, 739, 742 b, 743—745, 747—766, 768, 774—788,

790—810, 812—827, 829—836, 839—846, 848—851, 857, 860—868,

871, 875—896 med därvid fogad anmärkning, 898—903, 905—911,

913—920, 922—931, 935—938, 941—945, 948—952, 961—963, 969,

975, 977, 979-991, 993—1001, 1003, 1005—1016, 1018—1028, 1035

—1046, 1052 — 1064, 1067—1071, 1073—1081, 1090—1092, 1094—

1097, 1270 och 1271 med därvid fogad anmärkning 1 samt 1280—1284

med 100 procent samt

b) tullsatserna vid taxerubrikerna nr 992, 1033, 1034 och 1098

ävensom de minimitullsatser, som angivas dels i anmärkningen till taxerubrikerna

nr 1019—1021, dels i anmärkning 6 till avdelning XIII A

i tulltaxan, dels ock i anmärkning 2 till taxerubrikerna 1060—1065, med

30 procent.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle proposition till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition Nr 356.

81

Bil. litt. A.

r. m.

rörande vissa svenska industriers nuvarande läge.

Kortfattat utdrag ur den inom handelsdepartementet verkställda utredningen.)

Järnindustrien.

Tillverkningen ntgöres av grövre järn- och stålprodukter samt

järn- och stålmanufaktur.

Tillverkningens kvantitet och värde inom den grövre järnindustrien

samt värde inom järnmanufakturen åren 1913 och 1919 framgår av

följande översikt:

Industrigrupper

19 13

19 19

1,000-tal

ton

1,000-tal

kronor

1,000-tal

ton

1,000-tal

kronor

Grövre järnindustri...

Järnmanufaktur ......

2,255

250,995

116,295

1,659

667,604

847,000

In- och utförseln åren 1913 och 1920 av grövre järnartiklar och

järnmanufaktur framgår av följande översikt:

I n f ö

r s e 1

IT t f ö

r s e 1

Industrigrupper

1,000-tal

ton

1,000-tal

kronor

1,000-tal

ton

1,000-tal

kronor

Grövre järnindustri j

1913

240

27,556

455

67,546

1920

225

104,838

243

134,062

1913

13,462

_

23,343

i Järnmanufaktur ... ■

1920

—

62,450

—

80,346

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 11

Tillverkningens

art,

Tillverk
ningens
storlek.

Utrikes
handelns
förändringar.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Råvarorna

och deras

priser.

Järnmalm.

Träkol och

koks.

Kalksten och

dolomit.

Järnskrot.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Malmkvalitet

Pris

kronor per ton åren

1913

1919

1920

Styckemalm, ordinär kvalitet......

7.85

25.oo

23.00

» manganhaltig.........

9.4 0

35.00

33.00

Slig .......................................

10.75

30.8 5

30.50

Ovanstående priser utgöras av självkostnaderna plus frakten från

gruvan till järnbruken. De hava ställts till förfogande av en mellansvensk

gruvförvaltning och kunna därför ej betraktas som medelpriser

för hela landet. De belysa emellertid på ett tillfredsställande sätt den

inträdda prisstegringen.

De för närvarande gällande noteringarna å träkol äro avsevärt

lägre än medelpriserna för år 1920, men järnverken hava redan under

nämnda år inköpt en mycket stor del av 1921 års träkolsbehov.

Träkolsprisernas variationer framgå av följande översikt:

Pris i kronor per läst åren

1913 1919 1920 jan. 1921 mars 1921

13.15 38—53.5 50—57 38—60 18 å 20

De tyska gjuterierna hade under december 1920 att räkna med

ett kokspris, omräknat i svenskt mynt, av 24 kronor per ton, under det

att de svenska gjuterierna vid motsvarande tidpunkt måste kalkylera

med ett pris av 125 kronor per ton för engelsk gjuterikoks eif svensk

hamn. I februari 1921 kostade samma koks 110 å 130 kronor per

ton eif svensk hamn.

Pris i kronoi per ton åren

1913 1919 1920

6.32 12.— 22.—

Siffrorna beteckna ej medelpriser.

Pris i kronor per ton åren

JvV itlitt/l

1913 1919

1920

jan. 1921

Svenskt ............

Importerat .........

1

70.— 115.00—ISO.oo

65.—| 120.00—160.00

100.00— 210.00

120.00— 190.oo

100.00

120.00

På grund av de starka variationer, som skrotnoteringarna undergått

åren 1919 och 1920, kunna för dessa år svårligen några bestämda

årsmedelpris angivas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Arbetslönerna vid järnverken jnklusive valsverken åren 1913, 1919

och 1920 framgå av nedanstående översikt1).

Arbetarkategori

Arbetslöner i öre per timme inkl. naturaförmåner

1913

1919

lista halvåret

1920

2:dra halvåret !

1920

1

i Masugnsarbetare ....................................

40.6

121.7

136.9

155 j

Martinarbetare.......................................

48.3

118.8

130.4

186.1

Lancashirearbetare .................................

56.5

128.5

138.5

189.8

Götvalsverksarbetare .............................

47.0

125.6

134.7

182.4

\ Grovplåtvalsverksarbetare........................

50.8

126.3

135.2

191.4

Tunnplåtvalsverksarbetare........................

49.6

119.0

141.9

186.5

Stång- och mediumvalsverksavbetare .........

47.6

120.6

137.2

O

00

Tråd- och finvalsverksarbetare..................

49.8

121.4—126.4

138.5—147.4

198.1 1

Medeltal

47.3

123 a

140 7

179

Med avseende å arbetslönerna i utlandet torde särskilt de tyska

vara av intresse. Med säkerhet torde kunna antagas, att lönerna vid tyska

järnverk utgöra högst 50 procent av de svenska. Arbetskostnaderna per

enhet färdig vara torde dock i Tyskland vara väsentligt lägre, än vad

eu jämförelse mellan arbetslönerna vid svenska och tyska verk giva vid

handen, på grund av att tillverkningen vid de senare drives i ojämförligt

större skala.

Situationen på järnmarknaden i Sverige karaktäriseras framför allt

av eu utomordentligt skarp tysk konkurrens, men även belgiskt, franskt

och engelskt järn utbjudes i Sverige till låga priser. Vad särskilt det

tyska järnet beträffar, synes den fortgående ökningen i införseln härav

vara betingad av den betydande förbättring, som detta järns kvalitet

icke minst under kriget undergått.

Då träkolen utgöra den största posten i det svenska träkolstackjärnets

framställningskostnad och då dessa vid tiden för anskaffning av

1921 års behov ännu stodo i toppris, som betingades av de närmast föregående

årens konjunkturer på ■ arbetsmarknaden, är givet, att framställningskostnaderna

för träkolstackjärnet och produkterna därav endast

med betydande uppoffring kunnat anpassas efter det nu hastigt förändrade

marknadsläget. De industrier, som arbeta med råvaror eller

x) Alltsedan början av år 1921 hava lönerna vid järnverken utgått med ett 20 procent lägre

belopp än det för senare halvåret 1920 gällande.

A rbetslöner

och arbete
kostnader.

Konkurrensförhållandena

mellan inoch

utlandet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Driftens

omfattning.

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

halvfabrikat, vilka i mån av förbrukning- kunna på världsmarknaden

anskaffas, befinna sig i en bättre situation.

Den kraftigt ökade införseln av tyskt järn måste helt tillskrivas

den rådande prisskillnaden mellan svensk och tysk vara. I slutet av

januari 1921 såldes tyskt järn till pris eif svensk hamn, som för gjuttackjärnet

motsvarade cirka 45 å 50 procent av priset på det svenska kokstackjärnet

eller, om det sistnämnda framställdes med koks till dagens

pris, cirka 70 procent därav. Motsvarande siffra var för kiseljärn, med

en kiselhalt över 15 procent, cirka 70 procent och för den mjuka götm<

tallen i form av stångjärn i normala dimensioner 45 å 60 procent;

för tråd cirka 72 procent; för grovplåt cirka 60 procent; för mediumoch

tunnplåt 52 å 62 procent. För det svenska lancashirejärnet gentemot

deu utländska götmetallen ställde sig jämförelsen ännu ogynnsammare.

Av en rapport från järnkontoret rörande driftens omfattning vid

gruvor och järnverk den 1 mars 1921 framgår, att av 40 gruvor, som

huvudsakligen producerade malmer, avsedda att vidare förädlas inom

landet, bedrevs brytningen i 11 (27.5 procent) i en omfattning av 76—

100 procent av normal drift, i 7 (17.5 procent) i en omfattning av 51 —

75 procent, och i återstående 22 gruvor varierade brytningen från 0 till 50

procent av det normala. Antalet arbetare vid normal drift var 4,565.

Den 1 mars 1921 hade 39 procent av dessa permitterats eller entledigats.

Vid 17 gruvor, producerande malmer huvudsakligen för export, uppehöllo

8 brytningen med 76—100 procent, 1 med 51—75 procent och

återstående 8 med 0—50 procent av det normala. Av 6,883 vid normal

brytning sysselsatta arbetare voro den 1 mars 1921 84 procent i arbete.

Från 52 järnverk rapporterades, att 76—100 procent av normal

drift uppehölls vid 5 (9.6 procent), 51—75 procent vid 1 och 50—0

procent vid 46 verk. Vid normal drift sysselsätta nämnda 52 järnverk

23,791 arbetare; den 1 mars 1921 kunde endast 63 procent av dessa

beredas arbete. Samma järnverk tillhöriga masugnar voro 101; den 1

mars 1921 höllos 28 stycken av dessa igång.

Med avseende å orderbeståndet i början av mars 1921 meddelades

därjämte vissa statistiska data. Fn sammanfattning av de anförda siffrorna

ger vid handen, att av 82 verk ej mindre än 47 fullständigt

saknade order, vilket vid ifrågavarande verk i en del fall medfört fullständig

driftsinställelse, under det att man i andra fall föredragit att

tillverka på lager.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj :ts proposition Nr 356.

Järnhanteringens för avsalu avsedda produkter kunna i regel ej

lämpligen tillverkas på lager. Största delen av hanteringens färdiga

fabrikat utgöres av valsjärn, som oftast ej kan utvalsas, förrän specifikationer

föreligga. Detsamma gäller även för grövre smiden, gjutgods

och diverse manufakturer.

Den enda salufärdiga produkt, som i större utsträckning kan tillverkas

på lager, är tackjärn (exporttackjärn).

Enligt erhållna uppgifter var lagerbeståndet vid exporttackjärnsverken

den 1 januari 1921 cirka 50 procent större än år 1913 men

däremot cirka 25 procent mindre än den 1 januari 1920. Minskningen

är endast att tillskriva det förhållandet, att ifrågavarande verk under

hela år 1920 gått med endast halv drift. Hade tillverkningen bedrivits

i full utsträckning, skulle det nuvarande orderbeståndet varit ungefär

tre gånger så stort som år 1913.

En bidragande orsak till, att lagerbeståndet av exporttackjärn, trots

minskningen under det senaste året, dock är relativt stort, är den, att

England, som under alla tider varit vår största avnämare för exporttackjärn,

under de senaste åren varit fullständigt ur marknaden på grund

av under kriget hopade lager.

Maskinindustrien.

Mekauiska verkstadsprodukter begränsas i det följande till »maskiner

och apparater, ej elektriska», omfattande nr 979—1059 i statistisk varuförteckning;

fordon och vagnar, omfattande nr 1090—1098; vissa grövre

plåtarbeten och järnkonstruktioner (kassaskåp och järnsängar m. m.),

maskindelar samt gevär.

Tillverkningens värde uppgick år 1913 till 151.8 miljoner kronor

och år 1919 till 404.7 miljoner kronor, varav på nedanstående sex

grupper belöpte sig följande värden:1

1 Gruppernas tillverkningssummor täcka ej fullständigt den totala tillverkningen av verk

stadsprodukter, enär vissa obetydligare tillverkningar ej medtagits.

Lagerbeståndet

av

färdigt osäll

fabrikat.

Tillverkningens

art.

Tillverk
ningens
storlek.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Utrikeshandelns

förändringar.

Maakingrnpper

1913

1,000-tal kr.

1919

1,000-tal kr.

Metall- och träbearbetningsmaskiner.............................................

8,254

49,553

Maskiner för pappersmasse-, läder- och gummiinduslri ävensom ång- pannor, kokare och järnkonstruktioner.......................................

12,233

25,145

Maskiner för lantbruket, inkl. mjölkskumningsmaskiner..................

30,599

82,486

Maskiner för diverse industrier, såsom glas-, cement-, ler-, sten-,

torv-, socker-, choklad- och kvarnindustri .................................

7,236

8,258

Kraftmaskiner, såsom motorer, ångmaskiner, pumpar och kompres-

sorer .................................................

30,454

70,904

Fordon och vagnar ..................................................................

22,819

44,352

Införseln och utförseln åren 1913, 1919 och tiden 1 januari—

31 oktober 1920 framgår av följande översikt.

Å r

Införsel

i 1,000-tal kr.

Utförsel

i 1,000-tal kr.

1913 ................................................

29,265

46,053

1919 ...............................................

68,001

117,014

1920 1 januari—31 oktober..................

197,871

143,451

För fem av de ovannämnda sex grupperna återfinnas motsvarande

siffror i efterföljande tabell.

Maskingrupper

Införsel kronor

Utförsel kronor

1913

1919

1920

1913

1919

1920

Maskiner för metall- och träbear- i betning .................................

4,863,000

8,168,000

11,967,245

3,264,000

14,051,000

19,293,000

Maskiner för pappersmassa m. m.,

läder och gummivaror, järnkon- struktioner m. m...................

3,425,633

5,475,455

18,526,283

1,480,264

6,511,662

11,700,177

Maskiner för lantbruket ............

2,077,400

5,597,000

9,789,000

22,212,000

53,761,000

39,515,000

Kraftmaskiner, såsom motorer, ång- maskiner, pumpar och kompres- sorer ....................................

2,975,485

6,331,611

18,754,152

12,997,755

30,989,490

44,700,674

Fordon och vagnar.....................

5,982,200

28,408,815

89,046,000

1,480,700

4,779,288

6,192,000

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

De ungefärliga priserna å verkstadsindustriens viktigaste råvaror Råvarorna

samt gjuterikoks under februari månad 1921 framgå av följande översikt. °e1L+iaU

V

V a r u 8 1 a g

Svenskt

material

kr. per ton

Tyskt material i Tyskland

Mark per ton

Kr. per ton 1

Gjuteritackjäm nr 1 .......................................

270

1,660

133

Valsjärn.........................................................

380

2,440

195

Ångpanneplåt ................................................

550

3,640

291

Fartygsplåt ...................................................

470

3,090

247

Valstråd.........................................................

360

2,720

218

Gjuterikoks ...................................................

130

300

24

Betydande mängder av tackjärn, grovplåt, balkar och fasonjärn

levereras nu liksom före kriget från Tyskland. Det av Tyskland för

närvarande tillämpade prisdiffentieringssystemet gent emot utlandet innebär

därför så till vida en mycket kännbar olägenhet för de svenska

verkstäderna, som de nödgas betala den tyska råvaran avsevärt dyrare

än de tyska företagen. Enligt sakkunnig uppskattning skola de sistnämnda

erhålla sina råvaror och halvfabrikat omkring 25 procent billigare

än de svenska verkstäderna.

Arbetsförtjänsten för vissa yrkeskategorier åren 1914 och 1920 i Arbettioner.

Sverige, Tyskland och England framgår av efterföljande tabell.

S

v e r i

e e

T

y s k 1 a n d

E

n g 1 a

n d

Tiraför-

tjänst

1914

Tiraför-

Timför-

Timför-

tjänst

1914

Timtör-

Timför-

Vecko-

förtjänst

1914

Vecko-

Yeckoför-

Yrke

tjänst

3:e kv.

tjänst

1920 om

tjänst

dec.

tjänst

1920 om

förtjänst

febr.

tjänst

1920 om

1920

samma

1920

samma

1920

samma

öre

öre

1914=100

Pt.

Pf.

1914=100

sh. d.

sh. d.

1914=100

65.2

234 3

359

54—60

725

/ 1,208—j

\ 1.343 J

38 11a

72 5*

212s

55

232

415

54

697

1,291

40 4

83 4

207

70.2

276

393

49—53

817

/ 1,542-1

\ 1,667 )

41 8

85 6

205

Samtliga yrkesår-

hetare ............

66. s

228

341

60

728

1,314

—

—

—

Samtliga icke yr-|

280

keslärda .........

55.4

198

357

33—36

-

22 10

63 11

1 100 Mark = 8 kronor.

3 Uppgiften gäller svarvare.

3 Uppgiften gäller dyrortsgrupp I, Stockholm, alltså högsta lönetariffen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Övriga kostnader.

Närmare om

produktionskostnader

i

Sverige och

Tyskland.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Med hänsyn till den för närvarande utomordentligt skarpa konkurrensen

från tyska maskinfabrikanters sida torde en jämförelse mellan

arbetskostnaderna i Sverige och Tyskland vara av intresse. Antages den

för hela landet genomsnittliga timförtjänsten inom svensk verkstadsindustri

1 lågt räknat uppgå till kronor 1.3 5 och inom tysk till Mark

7.20, vilket i kronor utgör 0.58 efter en kurs av 8 kronor per 100 Mark,

skulle timförtjänsten i den tyska verkstadsindustrien endast utgöra 43

procent av motsvarande förtjänst inom den svenska. Sannolikt är, att

arbetskostnaderna per enhet av färdig vara ställa sig ännu lägre i Tyskland,

än vad jämförelsen mellan ti mförtjänsterna ger vid handen, emedan

tillverkningen därstädes sker i större skala och eu längre driven standardisering

kunnat genomföras.

Till »övriga kostnader» räknas alla* tillverkningskostnader, som

icke utgöra direkt produktiva arbetslöner och i varan ingående material.

Med ledning av bland annat den relation, som tidigare angivits mellan

råvara- respektive arbetskostnader i Sverige och Tyskland, torde man

kunna uppskatta »övriga kostnader» vid tyska verkstäder, evalverade i

svensk valuta, till 50 procent av samma kostnader vid de svenska.

Såsom tidigare nämnts, karaktäriseras den nuvarande situationen på

maskinmarknaden i Sverige av en utomordentligt skarp tysk konkurrens,

gent emot vilken varken svenska, engelska eller amerikanska maskinfabrikanter

kunna bjuda motstånd. I det följande torde därför vara

tillräckligt att i korthet beröra förhållandet mellan produktionskostnaderna

i Sverige och Tyskland.

På grundvalen av dels gällande materialpriser, dels ovan angivna

förhållande mellan råmaterialkostnader, arbetslöner och »övriga kostnader»

i Sverige och Tyskland samt vidare med ledning av uppgifter över

tillverkningskostnadernas procentiska fördelning på ovannämnda tre produktionskostnadselement

för representativa tillverkningar vid svenska

verkstäder, vilken fördelning även antages gälla i Tyskland, har ett flertal

visserligen summariska men dock fullt belysande produktionskalkyler

över skilda maskintillverkningar kunnat utarbetas.

Enligt nämnda produktionskalkyler variera tillverkningskostnaderna

för mekaniska verkstadsprodukter i Tyskland mellan 52—80 procent

av samma kostnader i Sverige. Som exempel på fabrikat, vilkas tillverkningskostnader

i Tyskland ställa sig särskilt låga i förhållande till de

svenska — cirka 52 procent av dessa — kunna metallbearbetningsmaskiner

nämnas. Dessa tillverkningar representera en jämförelsevis

1 Inberäkna! små . erkstäder på landet in. m.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

hög förädling av råvaran, vilket innebär, att arbetskostnaderna utgöra

en relativt stor andel av tillverkningskostnaderna. Då nu, som ovan

nämnts, arbetslönerna vid de tyska verkstäderna ej överstiga 43 procent

av de svenska, kunna de tyska metallbearbetningsmaskinerna framställas

till särskilt konkurrenskraftiga priser. Uppmärksammas åter en vara,

som krävt relativt små arbetskostnader men jämförelsevis höga råvarukostnader,

exempelvis en kokare för pappersmassetillverkning, kommer

här den mindre skillnaden mellan råvarukostnaderna än mellan arbetskostnaderna

i Sverige och Tyskland till synes i en mindre prisskillnad

mellan en svensk och en tysk kokare. Jämförande produktionskostnadsberäkningar

utvisa, att tillverkningskostnaderna å nämnda vara ställa sig

cirka 33 procent lägre i Tyskland än i Sverige. Enligt liknande beräkningar

skulle flera av vår verkstadsindustris viktigaste tillverkningar,

såsom motorer och lantbruksmaskiner, intaga en än ogynnsammare ställning

i produktionskostnadshänseende. För motorer och andra kraftmaskiner

utgjorde sålunda den tyska tillverkningkostnaden 52 procent

av den svenska; motsvarande procenttal för lantbruksmaskiner

vår 61.

Till belysande av driftens nuvarande omfattning hava utredningar

verkställts av Sveriges maskinindustriförening och Sveriges verkstadsförening.

Av den av maskinindustriföreningen verkställda utredningen

framgår i huvudsak, att 60 företag, som i slutet av december 1919 sysselsatte

omkring 17,000 arbetare, minskade sitt arbetarantal med 21

procent och antalet arbetstimmar med 29 procent från nämnda tidpunkt

till medio december 1920. Verkstadsföreningens utredning gav till

resultat, att ett antal företag, som i december 1920 gåvo sysselsättning

åt 36,422 arbetare, hade minskat detta antal med 20 procent och reducerat

antalet arbetstimmar med 28 procent intill andra veckan i

februari 1921.

Vad som kunnat inhämtas rörande lagerbeståndet ger vid handen,

att lagren av råvaror och halvfabrikat i allmänhet understiga det normala,

under det lagren å färdiga fabrikat i allmänhet synas vara större

än normalt. Inom verkstadsindustriens ledande företag torde fabrikatlager

från 100—300 procent utöver det normala ej vara ovanliga.

Den omständigheten, att vissa utländska växelkurser ställa sig

lägre, än vad förhållandet mellan den svenska prisnivån och respektive

utländska prisnivåer betingar, medför, att en importvaras pris i Sverige ofta

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 12

Driftens omfattning.

Lagerbeståndet

i januari

1921.

Tullskyddets

för ändring ar.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

— oavsett de direkta produktionsförutsättningarna i de olika länderna —

kommer att ligga lägre än priset på samma svenska vara. Det är i synnerhet

den av dylika valutaförhållanden gynnade varuinförseln från Tyskland,

som för vår maskinindustri hotar bliva av ödesdiger betydelse.

För närvarande belastar visserligen tullskyddet, där detsamma utgår

efter varans värde, de billiga tyska maskinerna med tullbelopp, vilkas

andel av importvärdet är föga mindre än före kriget, men dess procentuella

andel av den inhemska varans värde har däremot väsentligt

minskats.

Elektroindustrien.

Tillverkningens

art.

De till sin allmänna beskaffenhet i många avseenden vitt skilda

tillverkningsgrenar, som omfattas av elektroindustrien, kunna lämpligen

indelas på följande sätt:

A. Ben egentliga elektriska maskinindustrien.

Under denna grupp falla huvudsakligen följande produkter:

1) Elektriska maskiner och transformatorer enligt stat. nr 1060—65.

2) Till starkströmsinstallationer hörande apparater enligt stat. nr

1076—81.

3) Elektriska kok- och värmeapparater enligt stat. nr 868 B och

929 A.

4) Elektriska lokomotiv och spårvagnar enligt stat. nr 1033 A

och 1098 C.

B. Svag strömsindustrien, omfattande i huvudsak följande produkter:

1) Telefon- och telegrafapparater enligt stat. nr 1082—84.

2) Radio- och röntgen- m. fl. elektrotekniska specialapparater enligt

stat. nr 1087.

3) Elektricitetsmätare och andra elek tids ka mätningsinstrument

enligt stat. nr 1260 B och C.

4) Elektriska centralställverk och blockapparater enligt stat. nr

791—92 A.

C. Glödlampindustrien med tillverkning av elektriska koltråds- och

metalltrådslampor enligt stat. nr 1069—70 samt 1072.

1). Kabelindustrien med följande tillverkningar:

1) Isolerad ledningstråd och ledningskablar enligt stat. nr 913—21.

2) Isoleringsrör enligt stat. nr 1085—86.

I

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

E. Fabriker för tillverkning av ackumulatorer, galvaniska element

och elektrotekniskt kol, vilkas produkter falla under stat. nr 1066—68

samt 1073—75.

Produktionssiffror för viktigare tillverkningsgrenar åren 1913 och

1919 återfinnas här nedan. För att möjliggöra en kvantitativ jämförelse

har jämväl en beräkning av tillverkningskvantiteten (kalkylerad på basis

av exportmedelprisen) utförts.

Totala elektroindustrien .....................................

Därav: Maskiner och starkströmsapparater......

Svagströmsapparater och mätare .........

Glödlampor.......................................

Kablar och ledningar ........................

Ackumulatorer, element m. m.............

1,000

ton

1,000

ton

1,000

ton

1,000

ton

1,000

ton

1,000

ton

1913

1919

kronor

32,571

138,750

16,692

24,273

kronor

13,897

74,971

11,414

16,919

kronor

11,852

24,864

1,246

1,336

kronor

892

5,216

77

139

kronor

4.155

28,501

1,122

4,000

kronor

1,775

5,198

2,833

1,879

Importen av elektrisk materiel

till följande belopp:

Total import ...................................................

Därav: Maskiner och starkströmsapparater......

Svagströmsapparater och mätare.........

Glödlampor.......................................

Kablar och ledningar ........................

Ackumulatorer, element o. elektriska kol

åren 1913,

1919

och 1920

uppgick

1913

1919

1920

1,000 kronor

ton

11,155

7,419

28,501

6,762

11,183

1,000 kronor

ton

3,458

1,586

8,274

1,087

2,592

1,000 kronor

ton

1,323

165

3,883

341

4,611

336

1,000 kronor

ton

1,256

85

6,400

216

7,297

265

1,000 kronor

ton

3,593

2,953

3,122

1,385

7,405

2,893

1,000 kronor

ton

1,525

2,630

6,822

3,733

5,097

Samtidigt uppgick exporten

belopp:

Total export ...............................................

Därav: Maskiner och starkströmsapparater..

av motsvarande artiklar till följande

1913

1919

1920

.. 1,000 kronor

ton

12,562

5,464

27,665

4,414

39,204

6,142

.. 1,000 kronor

ton

5,571

4,453

13,835

3,218

22,089

4,627

Produktion.

Utrikes
handel.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj ds proposition Nr 356.

Produktions
kostnader.

-Råmaterial.

1913 1919 1920

Därav: Svagströmsapparater och mätare......... 1,000 kronor 6,362 10,458 11,195

ton 669 562 521

Glödlampor....................................... 1,000 kronor 104 112 1,280

ton 9 3 50

Kablar och ledningar ........................ 1,000 kronor 300 2,038 3,342

ton 81 286 587

Ackumulatorer, element o. elektriska kol 1,000 kronor 225 1,222 1,298

ton 252 345 357

De inom maskin- och apparattillverkningen använda råmaterialierna

och halvfabrikaten äro i stort sett desamma som inom den övriga

verkstadsindustrien, nämligen koppar, mässing och järn samt halvfabrikat

därav, vartill kommer en del isoleringsmaterial. Ledningsindustrien

förbrukar för isolationsändamål avsevärda kvantiteter bomull,

silke, gummi och papper samt förutom ovannämnda metaller även tenn

och bly. Glödlampindustriens huvudmaterial utgöres av glas (kolvar

och glasrör), wolfram- och molybdentråd samt socklar. Inom de övriga

specialfabrikerna kommer dessutom en mängd olika kemikalier till användning.

Koppar och mässing förädlas vanligen till halvfabrikat inom landet;

de större kabelfabrikerna hava för detta ändamål egna förädlingsverk.

Glödlampsfabrikerna hava likaledes vanligen egna glasbruk, vilkas utgången]

aterialier emellertid liksom glödlampssocklar importeras. Detsamma

är jämväl delvis fallet med erforderligt isoleringsmaterial, och

av använda halvfabrikat av järn torde numera icke obetydliga kvantiteter

vara av tyskt ursprung.

Prisutvecklingen för viktigare råmaterialier framgår av följande

sammanställning, vari priserna för januari 1921 uttryckts i procent av

1913 års priser:

Tackjärn ...................

.... 333

Tenn ..............................

................. 99

Smidesjärn ................

.... 325

Bomullsgarn.....................

................. 333

Dynamoplåt. ................

.... 400

Silke ..............................

................. 257

Transformatorplål .......

.... 267

169

Koppar ......................

.... 150

98

Mässing......................

..... 203

Olja ..............................

................. 400

Bly............................

.... 125

Som synes är prisstegringen störst beträffande järn och dess halvfabrikat,

under det övriga metaller redan mera närmat sig fredspriserna.

Andra varor åter ligga numera under 1913 års priser, såsom exempelvis

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

rågummi. Att märka är dock, att fabrikanterna ofta ligga inne med

betydande råvarulager, inköpta vid ett avsevärt högre prisläge.

De svenska arbetslönernas höjd i januari månad 1921 i jämförelse

med lönehöjden före kriget framgår av följande siffror (1913 års lönenivå

= 100).

Industrigrupp

Indextal

Y rkeskategori

Maskindustrien .......................

351

Facklärda ackordsarbetare.

396

Tryckare.

334

Apparatmontörer.

Glödlampindustrien ................

289

Kvinnliga arbetare.

415

Glasblåsare.

Ledningsindustrien ................

421

Arbetare vid isolerrörtillverkningen.

Övriga grupper ......................

428

Arbetare vid element- och elektrodtillverkningen.

Bränsle och drivkraft spela vanligtvis inom denna bransch en

synnerligen obetydlig roll. Ett undantag bildar dock glödlampsfabrikernas

glashyttor, för valka bränslekostnaderna äro av avgörande betydelse;

nämnda fabriker hava också i stor utsträckning övergått till eldning

med ved. Kolpriserna hava från år 1913 till januari 1921 stegrats med

i runt tal 300 procent; kraftkostnaderna åter visa synnerligen varierande

siffror, från ingen eller obetydlig stegring upp till 250 procent, allt

efter de olika betingelser under vilka kraften utvinnes.

Av tillgängliga produktionskostnadsberäkningar framgår, att ifrågavarande

produkter till största delen stå på ett relativt högt förädlingsstadium,

så till vida att arbetslönerna utgöra ett av de viktigare kostnadselementen

(inom glödlampindustrien upp till 50 procent). Nästan upp

till samma höjd nå för vissa artiklar de »övriga omkostnaderna», vilken

företeelse särskilt finner sin förklaring i den dyrbara tekniska administrationen,

betingad av den invecklade tillverkningstekniken och nödvändigheten

av produktens tekniska fulländning. En undantagsställning

intager i viss mån kabelindustrien, där m a t e r i a lk o s t n a d e r n a äro av dominerande

betydelse (i genomsnitt cirka BO procent).

Utväljes ett antal för de olika industrigrupperna representativa

kalkyler, så framgår, att stegringen av de olika produktionsfaktorernas

pris medfört en förhöjning av de svenska självkostnaderna till 140—260

procent över 1913 års nivå.

Arbetslöner.

Bränsle och

kraft.

Produktionsfaktorernas

relativa betydelse.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Lagerbestånd.

Driftsin
skränkningar.

Den utländska

konkurrensen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

En bild av lagerbeståndens tillväxt inom maskinindustrien giva

nedanstående siffror, utvisande det redovisade lagerbeståndet den 31

december 1920 i förhållande till inneliggande lager den 1 juli 1920, vilket

senare satts lika med 100 (beräkningarna gjorda på basis av värdesiffror)..

Uppgift

1 II in IV

Totalt lagerbestånd............................................. 221 1,000 176 150

Bärav: Motorer................................................ 380 . 243

Transformatorer.................................... 166 . 130

Apparater............................................. 145

Av Övriga apparater torde elektricitetsmätare utvisa de största

lagerbestånden, och av glödlampor torde sammanlagda beståndet kunna

beräknas till 4 å 5 miljoner lampor, vilket närmast motsvarar landets

årsförbrukning. Jämväl iedningsindustrien redovisar oerhörda lager, uppgående

till närmare 300 procent utöver fredslagren (31 december 1913).

Redan innan importen började antaga för den inhemska industrien

besvärande omfattning, hade exporten, som inom vissa tillverkningsgrenar

spelat en betydande roll för avsättningen, genom valutakursernas

läge avsevärt försvårats. När så den inhemska förbrukningen genom

den allmänna depressionen ytterligare inskränktes, nödgades de allra

flesta fabriker vidtaga driftsinskränkningar. Dessa hade inom vissa

branscher, såsom glödlampindustrien och isolerrörtillverkningen, påbörjats

redan under förra delen av år 1920 och inom mätartilIverkningen i

oktober samma år, men vidtogos inom andra grupper i allmänhet från medio

december eller årsskiftet. Hårdast drabbade äro glödlampindustrien, där en

fabrik reducerat sin arbetsstyrka till 24 procent, samt vissa under krigstiden

hastigt utvecklade tillverkningsgrenar, såsom isolerrörtillverkningen (numera

i huvudsak helt nedlagd) och värmematerialbranschen (arbetsstyrkan

reducerad till 46 procent). Inom den egentliga elektromaskinindustrien

är driften enligt i början av innevarande år inkomna uppgifter inskränkt

till 30—54 procent, inom Iedningsindustrien till cirka 70 procent, inom

mätartillverkningen till 92 procent samt inom element- och elektrodfabrikationen

till 85 procent.

Den ojämförligt skarpaste konkurrensen härstammar från länder

med undervärderad valuta, framför allt Tyskland, varjämte Danmark

uppträtt som besvärande konkurrent beträffande hissmaskinerier, element

och elektroder. Av övriga konkurrentländer märkas Holland (glödlampor

och ledningstråd) samt England (kablar).

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Beträffande Holland, England och Danmark torde deras konkurrenskraft

huvudsakligen basera sig på lägre arbetslöner. Detta är jämväl

fallet med Tyskland, där arbetslönerna, reducerade till svenskt mynt,

för verkstadsarbetare i allmänhet uppgå till cirka 43 procent och för

vrkeslärda montörer till endast 32 procent av motsvarande svenska; för

kvinnlig arbetskraft (vid glödlampfabrikerna) är relationen cirka 31 procent

samt för yrkesarbetare inom ledningsindustrien 21 å 35 procent.

Beträffande egentliga råvaror torde den utländska industrien knappast

hava avsevärt lägre priser att kalkylera med än den svenska. Vad

halvfabrikat beträffar, drabbas däremot den svenska industrien av en betydande

merkostnad; särskilt är så fallet med produkter, vari bränslekostnader

och arbetslöner äro av vikt, såsom glas och mellanprodukter av

järn och stål, vilka sistnämnda produkter i Tyskland lära ställa sig cirka

25 procent billigare än hos oss. Den svenska industrien arbetar visserligen

i stor utsträckning med dylika halvfabrikat av tyskt ursprung,

men som den tyska exportpolitiken för närvarande går ut på att fixera

priserna så nära som möjligt under prisnivån för ifrågavarande fabrikat

i importlandet, drabbar den ovan angivna differensen i stort sett oavkortad

vår industri som merkostnad. England åter har avsevärt billigare

textilier.

Vad slutligen regi- och övriga omkostnader angår, så bestämmas

dessa i första hand av däri ingående löner och materialier och torde

sålunda redan av denna anledning ställa sig avsevärt lägre för den

utländska industrien. Därtill kommer, att denna vanligen arbetar i

större skala, mera specialiserat och med en längre driven standardisering,

vilket allt medverkar att reducera omkostnaderna per produktenhet.

Med hänsyn tagen till ovan berörda olikheter i produktionsbetingelserna

för svensk och tysk industri visar en approximativ beräkning,

att den senares produktionskostnader för maskiner och starkströmsapparater

utgöra cirka 60 procent av motsvarande svenska, för glödlampor

cirka 35 procent och för ledningsmaterial sannolikt mindre än

70 procent. Ifrågavarande siffror bekräftas i stort sett av kända tyska

försäljningspriser, ehuru dessa för vissa artiklar, såsom exempelvis mätningsinstrument,

tyda på en ännu lägre relation. I

I förhållande till denna marginal spelar för närvarande tullskyddet jämförshe

föga roll. Från att under normala förhållanden hava uppgått till 15 å mellan förut20

procent av tillverkningskostnaden bär numera skyddet nedgått till nuvarande

följande ungefärliga höjd: tuiukydd.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Tillverkningens

art.

Produktion.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

maskiner och starkströmsapparater .

svagströmsapparater och instrument

glödlampor

6—10 procent

ledningsmaterial ..

2—10

0.5—14

3—8

omkr. 4

1—5

0

ackumulatorer och element ......................

dynamoborstar och elektroder ................

Ett flertal hithörande artiklar äro visserligen belagda med värdetull,

men denna utgår å de exceptionellt låga främmande priserna och

spelar i förhållande till svenskt fabrikationspris betydligt mindre roll

än förut.

Metallmanufaktur- samt guld-, silver- och nysilvervaruindustrien.

Bland hithörande industrigrenar märkas främst de egentliga metallverken

med tillverkning av halvfabrikat av koppar och närstående metaller

samt aluminium, såsom plåt, rör, stänger, tråd, skenor och kablar.

I viss omfattning äro dessa även förbundna med manufakturverk, men

huvudparten av helfabrikattillverkningen faller på mera fristående grupper,

av vilka fabriker för fotogenkök och fotogenförgasningslampor samt

fabriker för belysningsarmatur äro de viktigaste. Av mindre betydelse

äro de mer eller mindre självständigt förekommande verk, som hänföras

till grupperna hagel- och kulfabriker, kapsylfabriker, konstgjuterier och

stämpelfabriker. En betydande grupp bildar slutligen guld- och silvervarufabrikerna,

till vilka jämväl tillverkningen av nysilvervaror hänförts.

Produktionssiffror för hithörande artiklar avseende åren 1913 och

1919 återfinnas här nedan:

1913 1919

Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium ........................... ton 10,327 18,303

Därav: Kopparplåt ............................................................... » 1,026 1,125

Mässingplåt............................................................... » 1,521 1,317

Aluminiumplåt ......................................................... » 43 191

Kopparrör................................................... » 596 811

Mässingrör ............................................................... » 616 599

Aluminiumrör........................................................... » 19 11

Tråd, skenor, kablar och stänger................................. » 6,506 14,249

Den låga siffran 0.3 procent gäller s. k. signallampor för telefonbord och dylikt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356. 97

Metallduk...................................................

.............................. 1,000 kr.

415

1,067

Spik, nitar och bultar .................................

............................... ton

80

62

Fotogenkök ............................

.............................. 1,000 kr.

3,557

3,282

Fotogenförgasningslampor..............................

............................... 1,000 »

3,641

2,157

| kg.

384

687

Guld- och platinaarbeten...............................

.............................11,000 kr.

1,542

4,257

1 kg-

10,259

13,723

Silverarbeten ..............................................

11,000 kr.

1,426

4,449

Nysilverarbeten...........................................

............................. 1,000 »

1,517

6,378

Enligt salutillverkningsvärdena uppgick de tvenne huvudgruppernas

totala produktion till följande belopp i 1,000 kr.:

1913 1918

Metallmanufaktur................................................................................. 40,677 104,100

Guld- och silvervaruarbeten .................................................................. 5,014 15,707

Importen av motsvarande artiklar

ar 1920 följande belopp:

Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium ......

Därav: Kopparplåt.............................................

Mässingplåt ..........................................

Aluminiumplåt .......................................

Kopparrör ..............................................

Mässingrör.............................................

Aluminiumrör .......................................

Tråd, skenor, kablar och stänger...............

Metallduk..............................................................

Spik, nitar och bultar av koppar och mässing............

Fotogenkök............................................................

Fotogenförgasningslampor .......................................

Guld och platinaarbeten ..........................................

Silverarbeten .........................................................

Nysilverarbeten ......................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand.

uppnådde vid samma tid samt utrikes
**

handel.

1913

1919

1920

ton

2,638

1,469

2,363

338

115

265

»

330

100

440

118

41

130

»

146

26

101

. . . »

196

78

143

»

5

1

5

»

1,505

1,108

1,279

i * /

75

67

177

"11,000 kr.

305

1,122

2,527

ton

4

4

9

... 1,000 kr.

5

7

•

... 1,000 »

i

9

l

J kg.

180

1,270

1,091

"\ 1,000 kr.

690

6,741

4,691

| kg.

4,302

13,288

20,051

"[ 1,000 kr.

809

3,697

5,369

) ton

264

102

366

"1 1,000 kr.

2,177

2,571

9,630

302 käft.

(Nr 356.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Produktiont
kostnader.

Råmaterial.

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Samtidigt utvisade exporten följande siffror:

1913

1919

1920

Halvfabrikat av koppar, mässing och aluminium

............... ton

545

2,121

3,839

Därav: Kopparplåt ....................................

................ »

105

187

407

Mfissingplåt....................................

............... »

56

88

167

Aluminiumplåt ..............................

............... »

2

41

47

Kopparrör ....................................

............... »

77

130

259

Mässingrör ....................................

............... »

31

73

140

Aluminiumrör.................................

............... »

—

12

20

Tråd, skenor, kablar och stänger......

............... »

276

1,590

2,799

Metallduk......................................................

............... 1,000 kr.

32

76

67

Spik, nitar och bultar ....................................

............... ton

11

6

18

Fotogenkök ...................................................

............... 1,000 kr.

1,225

312

766

Fotogenförgasningslampor.................................

............... 1,000 »

779

1,349

2,973

Guld- och platinaarbeten..................................

1 kg-

—

18

19

i 1,000 kr.

—

471

677

1913

1919

1920

Silverarbeten.................................

( kg. 146

233

307

11,000 kr. 29

177

306

Nysilverarbeten..............................

/ ton 19

(1,000 kr. 171

44

867

79

1,004

Huvudmaterialet inom metallmanufakturindustrien är koppar, förnämligast

av utländskt ursprung. Därjämte användas avsevärda kvantiteter

zink och tenn för legeringsändamål samt bly och aluminium.

Såväl zink som bly framställas numera inom landet; behovet av tenn

måste däremot helt tillgodoses från utlandet, huvudsakligen Storbritannien.

Ådelmetallerna guld, silver och platina äro jämväl så gott som

undantagslöst av främmande ursprung.

Prisutvecklingen för viktigare råmaterialier framgår av följande

siffror, utvisande priser vid svenska verk januari 1921, beräknade som

index med 1913 års medelpris lika med 100.

Koppar.....................

............... 112—115

Kopparplåt.......................

.......... ..... 173

Zink........................

............... 105—120

Mässingplåt ....................

................. 156

Tenn ......................

............... 85—102

Mässingbult ....................

................ 136

Bly .........................

............... 129—132

Aluminiumplåt.................

................. 195

Aluminium................

.............. 167

Deglar.............................

................ 182

Som synes hava de egentliga råvarorna, vilka samtliga tillhöra de

stora världshandelsartiklarna och helt bero av de internationella note
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 356.

ringarna, avsevärt närmat sig 1913 års nivå och i enstaka iall understigit

densamma. För halvfabrikat åter är stegringen från fredsnivån

större allt efter de ingående bränslekostnadernas och arbetslönernas relativa

betydelse.

Bränslepriserna (stenkol) ställde sig i januari 1921 vid svenska Bra^rs^tocl1

verk 225—265 procent över 1913 års nivå. Kraftkostnaderna hava åter,

särskilt i de fall då kraftbehovet täckes av egna under fredsförhållanden

utbyggda kraftstationer, undergått ytterst obetydlig stegring.

Arbetslönernas stegring inom metallmanufakturindustrien från år Arbetslöner.

1913 till januari 1921 åskådliggöres av följande siffror, beräknade i

procent av 1913 års nivå:

Verk I: Genomsnitt..........................

.......... 435 procent

Verk II: Gjutare................................

.......... 388

»

Valsare................................

.......... 430

»

Tub- och stångdragare ........

.......... 353

»

Grovarbetare .......................

.......... 369

»

Verkstadsarbetare.................

.......... 362

»

Genomsnitt ......................................

.......... 361

»

i»

För halvfabrikaten, som stå på ett relativt lågt förädlingsstadium,

äro givetvis materialkostnaderna de dominerande och uppgå alltefter relativa

dimension och graden av förädling till 50 å 70 procent av självkost- betydelse.

nadspriset. Arbetslönerna uppgå i allmänhet för motsvarande fabrikat

till mellan 10 och 20 procent. Bränsle- och kraftkostnaderna utgöra för

kopparfabrikat 5 å 10 procent, under det legeringsmetallerna, särskilt

mässingfabrikat, draga avsevärt högre bränslekostnader, upp till 20 procent.

För helfabrikaten åter få arbetslönerna och särskilt de allmänna

omkostnaderna långt större betydelse, den sistnämnda posten i enstaka

fall uppgående till 50 procent av samtliga självkostnader. Undantag

utgöra dock guld- och silverarbeten, för vilka materialkostnaderna ännu

vid långt driven förädling utgöra det viktigaste kostnadselementet.

Med hänsyn till råvarornas höga värde och fluktuerande pris hålla Lagerbestånd.

koppar- och mässingverken vanligtvis ej större råvarulager än som motsvarar

normal cirkulation i verken. Ej heller synas lagerbestånden av

halvfabrikat av koppar och närstående metaller onormalt stora; från

medio 1920 har, såsom framgår av nedanstående siffror, en minskning

s. 100 Kontrollera mot PDF

Driftsin
skränkningar.

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

tigt rum (ett undantag utgöra dock aluminiumfabrikaten). Sättes nämligen

lagerbeståndet den 31 december 1913 lika med 100, så fås för ett

av våra verk följande siffror:

Genomsnitt

Koppar .....

Mässing.....

Aluminium

1 juli 1920

217

244

196

221

31 december 1920

181

158

193

323

Den störa ökningen från 1913 års nivå torde återigen få sättas i

samband med industriens allmänna expansion.

Beträffande färdigfabrikat av ifrågavarande metaller äro däremot

lagerbestånden avsevärt större än normalt; av aluminium- och mässingfabrikat

uppgivas exempelvis lagren vid årsskiftet såsom två å tre gånger

större än vid mitten av år 1920. Av billiga hushållskärl äro därjämte

importlagren betydande.

Vad slutligen beträffar guld- och silvervarufabrikernas tillverkning,

så uppgivas såväl de bos fabrikanterna inneliggande som de i marknaden

befintliga lagren som oerhört stora.

För koppar- och mässingverken gjorde sig depressionen oväntat

hastigt kännbar, och redan i november 1920 hade allmänt driftsinskränkningar

vidtagits. I vilken omfattning detta medfört reduktion av arbetsstyrkan

. framgår av följande siffror, utvisande arbetarantalet i januari

1921 vid de trenne största halvfabrikatverken i procent av medeltalet

för år 1920.

Genomsnitt Verk I

% %

79.2 71.3

Inalles voro vid dessa verk cirka 400 arbetare permitterade.

Av helfabrikattillverkningen är fabrikationen av elektrisk belysningsarmatur

bland de hårdast drabbade och uppehöll i januari innevarande år

endast 25 procent av normal drift. Ett av de större manufakturverken

för hushållskärl m. m. redovisade åter cirka 88 procent av normal arbetsstyrka;

för denna tillverkning var dock arbetstiden inskränkt till 34

veckotimmar.

Guld- och silvervarufabrikerna arbeta för närvarande med cirka

halva den normala arbetstiden. Än mer betydande är dock arbetsstyrkans

reducering; inom Stockholm uppgives sålunda 80 procent av

arbetarstammen vara permitterad.

Verk II Verk III

O/ o/

/O /O

83.5 63.6

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Den ojämförligt skarpaste konkurrensen beträffande samtliga här

berörda artiklar härleder sig från Tyskland. Vad angår halvfabrikat av

mässing jämte kopparplåt, har jämväl England uppträtt såsom besvärande

konkurrent, vilket även, om än i mindre omfattning, är fallet med U. S. A.

och Frankrike. Beträffande vissa färdigfabrikat har slutligen en kännbar

konkurrens från Danmark gjort sig gällande (belysningsarmatur).

Anledningen till den främmande konkurrensens överlägsenhet torde

delvis vara att söka hos råmaterialpriserna, i det såväl England som

framför allt U. S. A. gynnas av en betydligt fördelaktigare tillförsel av

koppar och närstående metaller än vårt land, där särskilt de höga inlandsfrakterna

väsentligt fördyra materialet. I Tyskland äro däremot

dessa materialpriser näppeligen avsevärt lägre än hos oss; beträffande

övriga metaller — exempelvis silver och nysilver — torde dock den

tvska industrien i viss omfattning gynnas av lägre priser. Av viss

betydelse torde slutligen det förhållandet vara, att i de före detta krigförande

länderna stora från kriget kvarvarande lager av metaller och

skrot kunna Unna användning för vissa fabrikationsändamål.

Beträffande bränslekostnaderna intager Tjmkland åter en avsevärt

mera gynnad ställning. Åven med nuvarande väsentligt reducerade

svenska kolpriser torde nämligen det tyska priset näppeligen uppgå till

mera än en tredjedel av det svenska.

Gynnsammast är emellertid den tyska industriens ställning i vissa

fall på arbetslönernas område. Uttryckta i procent av motsvarande

svenska arbetslöner uppgå nämligen de tyska lönerna inom metallmanufakturbranschen

till cirka 30 procent, i enstaka fall upp till 40 procent,

(vid en markkurs av 8 kronor per 100 Mark). Beträffande vissa tillverkningsgrenar,

såsom guld- och silvervarufabrikationen, tillkomma dessutom

säregna arbetsförhållanden, som i långt större utsträckning än vad

i vårt land är fallet möjliggör utnyttjandet av kvinnlig och minderårig

arbetskraft.

1 full överensstämmelse med ovan berörda prisförhållanden visar

sig också den främmande konkurrensen skarpast beträffande de längst

förädlade produkterna; detsamma är ock förhållandet med tillverkningar,

förenade med stor bränsleåtgång, såsom vissa legeringsmaterialer, särskilt

mässingfabrikat.

En beräkning av tullskyddets förutvarande och nuvarande relativa

höjd baserad på importmedelprisen år 1913 respektive år 1920 ger

följande resultat:

Deri utländska

konkurrensen.

Jämförelse

mellan förutvarande

och

nuvarande

tullskydd.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Produktion.

Utrikes
handel.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

1913

1920

1913

1920

%

%

O/

/O

%

Kopparplåt...................

........... 8.4

3.9

Tråd, skenor, kablar och stänger

7.7

3.1

Mässingplåt ................

........... 8.2

4.6

Spik, nitar och bultar...............

17.4

4.3

Aluminiumplåt .............

........... 6.0

2.6

Metallduk ..............................

12.1

3.2

Kopparrör ...................

........... 8.6

4.o

Guld- och platinaarbeten .........

0.7

0-6

Mässingrör ...................

.............12.4

5.0

Silverarbeten...........................

8.o

5.6

Aluminiumrör .............

12 2

3.9

Nysilverarbeten........................

11.4

4.2

För halvfabrikat av koppar och mässing har tullskyddet sålunda

förlorat något över hälften av sin förutvarande effektivitet, för mera

förarbetade produkter åter, har tullens relativa höjd sjunkit till Vs å V4.

För guldarbeten åter har tullen praktiskt taget samma höjd.

Porslins- och glasindustrien.

Storleken av tillverkningen inom ifrågavarande industrigrenar av

huvudsakliga varuslag åren 1913 och 1919 framgår av följande tabell:

V aruslag

Kvantitets-

eller

värdeenhet

1913

1919

Arbeten av äkta porslin .......................................

1,000 kronor

1,826

6,872

Arbeten av oäkta porslin och fajans .....................

» »

4,045

7,728

Hushålls- och prydnadsglas .................................

» »

4,976

15,986

Buteljer, flaskor, burkar, medicinglas .....................

ton

32,983

20,962

Fönsterglas .........................................................

» i

9,712

7,991

Införseln respektive utförseln av här ifrågakommande huvudsakliga

slag av varor har för åren 1913, 1919 och 1920 uppgått till följande

kvantiteter:

Varuslag

Kvantitets-

1913

1919

1920

enhet

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Arbeten av äkta porslin.........

ton

572

15

2,554

95

3,098

116

Arbeten av oäkta porslin och

fajans ..............................

»

1,364

293

951

761

1,194

330

Hushålls- och prydnadsglas ...

»

300

1,383

416

1,845

623

2,352

Buteljer, flaskor, burkar och

medicinglas........................

182

12,911

289

5,747

3,474

5,264 i

Fönsterglas, oslipat, ofolierat...

»

899

7

631

77

4,099

43 1

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

Det föreliggande materialet har ej varit av beskaffenhet att medgiva

någon beräkning av stegringen i samtliga de olika kostnadsposterna.

För ett stort företag giva meddelade uppgifter vid handen,

att årslönerna för manliga arbetare år 1920 voro i genomsnitt 3.5

gånger större än år 1913, för kvinnliga 3 gånger större. Vid en annan

större fabrik uppgavs timlönen vara i januari 1921 5 gånger större för

manliga och 3.8 gånger större för kvinnliga arbetare än motsvarande

lön år 1913. Av totala tillverkningskostnaden utgjorde arbetslönerna år

1920 cirka 40 procent.

Efter det starka prisfallet på kolmarknaden torde de svenska glasbruken

numera kunna räkna med en genomsnittlig bränslekostnad av

cirka 60 å 70 kronor per ton. Denna kostnad torde emellertid alltjämt

vara åtminstone dubbelt så hög som motsvarande kostnad i Tyskland.

Glassanden, som måste importeras från Tyskland, Belgien eller

Frankrike, kostade under år 1920 vid de svenska bruken 30 å 50 kronor

per ton, vid de tyska omkring 10 kronor per ton. Skillnaden i fråga

om soda och pottaska samt blymönja torde i huvudsak vara inskränkt

till den till 10 å 30 procent uppgående fördyrande inverkan, som frakterna

medföra. Genomsnittligt torde råvarukostnaderna i Sverige vara

50—75 procent högre än i Tyskland, Belgien och Frankrike.

Det torde kunna sägas, att tillverkningskostnaderna för småglas

i Tyskland, förnämligast på grund av undervärderingen av landets valuta,

uppgå till ej fullt hälften av deras storlek i Sverige.

Arbetslönerna vid ett svenskt företag, som tillverkar kristall-,

hushålls- och flaskglas, uppgingo år 1920 i december till 37.8 procent

av samtliga tillverkningskostnader.

För ett företag visade kostnadsökningen åren 1913 — 1920 följande

utseende (motsvarande tal år 1913 satta lika med 100):

1920 december

Råmaterial....................................................................... 850

Arbetslöner ................................................................ 259

Bränsle............................................................................. 760

Övriga kostnader ....................................................... 520

Totala tillverkningskostnaden var i december 1920 4.7 gånger

större än motsvarande kostnad år 1913.

Produktions
kostnader.

Porslin.

Glas.

Småglas.

Glasflaskor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Drifts
inskränk
ningar.

Porslin.

Småglas.

Fönsterglas.

Den

utländska

konkurrensen.

Porslin.

Småglas

och.

fönsterglas.

Jämförelse

mellan förutvarande

och

nuvarande

iullskydd.

Kungl. Majds proposition Nr 356.

Arbetslönerna ingingo år 1920 i tillverkningskostnaden med 26.8

procent.

Vid två stora företag minskades arbetarantalet från 1,554 år

1913 till 1,458 år 1920 och antalet arbetstimmar från 4,411,760 till

3,085,011.

I januari 1920 var driften inskränkt till 4 å 5 dagar i veckan.

Då emellertid större delen av tillverkningen lades på lager, befarades,

att ytterligare inskränkningar skulle bliva nödvändiga.

Enligt driftsrapporter i januari 1921 hade vid 19 företag driften

inställts vid 11 och starkt inskränkts vid de återstående 8. Sliperierna

drevos fortfarande, dock i avsevärt minskad omfattning.

Då avsättningen av svenskt fönsterglas under senare delen av år

1920 var mycket obetydlig, nedlades driften i december 1920 vid samtliga

till aktiebolaget Svenska fönsterglasbruken hörande företag. De

utanför trusten förefintliga 4 företagen äro även nedlagda.

Importsiffrorna bestyrka tillfullo konkurrensens omfattning. De

utvisa för arbeten av äkta porslin en under år 1920 gent emot år 1913 mer

än femdubblad införsel. Till största delen var Tyskland inköpsland för

de införda kvantiteterna. Förutsättning för konkurrensen var framför

allt den tyska markens låga värde.

Tyskland och Österrike uppgivas såsom de svåraste konkurrenterna

i fråga om småglas, Belgien i fråga om fönsterglas. Åven i

dessa fall härrör den bristande konkurrensförmågan på svensk sida

väsentligen från undervärderingen av berörda länders valutor. Importsiffrorna

visa med tillräcklig tydlighet, att konkurrensen är faktisk och

kännbar, framför allt beträffande fönsterglas samt fläsk- och burkglas.

Det debiterade tullbeloppet utgjorde

för nedannämnda varuslag:

i procent

av importvärdet

1914

1920

Arbeten av äkta porslin .................................

......... 28.4

»ll.l

» » oäkta porslin och fajans..................

......... 19.4

>7.o

Hushålls- och prydnadsglas..............................

......... 28.7

>14.8

Buteljer, flaskor, burkar, medicinglas ...............

......... 17.3

*5.i

Fönsterglas ...................................................

......... 39.3

•8.o

1 Gfiller tiden januari-oktober 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 35b.

m

Textil- och beklädnadsindustrien.

Textil- och beklädnadsindustrien indelas lämpligen i följande grupper:

A. Ylleindustrien.

1) Den grövre ylleindustrien, som tillverkar vanliga kostymoch

ulstertyger in. m.

2) Kamgarnsspinneriernä.

3) Klänningstygsväverierna.

4) Maskin filtfabriker na.

B. Bomullsindustrien.

C. Linne-, jute- och hampindustrien.

1) Linn ef ak riker.

2) Presennings- och remfabriker.

3) Repslagerier och biväg ar nsfabriker.

4) Jutefabriker.

1). Trikåindustrien.

E. Småindustrier.

X) Färgerier, blekerier m. fl.

2) Bandfabriker.

3) Spetsfabriker.

4) Trådgardinfabriker.

5) Vadd- och schoddyfabriker.

F. Konfektionsindustrien.

1) Konfektionsfabriker, som tillverka färdigsydda kläder, såsom

kostymer, kappor, klänningar, blusar m. rp. ,

2) Vitvar u- m. fl. sömnads fabriker, som tillverka skjortor,

kragar, kravatter, korsetter, markiser, presenningar, regnkläder

in. in.

3) Ilätt- och mössfabriker.

4) Paraply-, parasoll- och rullgardinfabriker.

5) Diverse fabriker, såsom täckfabriker, tapisserifabriker, flaggfabriker

m. fl.

Textilindustrien tillgodosåg före kriget landets huvudsakliga behov

av spånadsvaror. Efter vikt räknat utgjorde tillverkningen i procent

av förbrukningen i genomsnitt under åren 1911—1913:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 käft. (Nr 356.)

Tillverkning

gens art.

Produktion.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Majds proposition Nr 356.

Utrikes
handel.

för ullgarn........................................................... 89 procent

» yllevävnader ................................................ 88 »

» bomullsgarn, inberäknat tråd................. 95 »

» bomullsvävnader....................................... 87 »

» garn och tråd av lin, hampa och jute 98 »

» linne- och hampvävnader ....................... 72 »

» jutevävnader ................................................ 84 »

Importen utgjordes emellertid i regel av finare och dyrare varor,

varför motsvarande procenttal, räknade efter värde, bliva något lägre.

Storleken av produktionen åren 1913 och 1919 framgår av följande

tablå:

1913

1919

V aruslag

i ton

värde i

1,000-tal

i ton

värde i

1,000-tal

Hel- och halvyllevävnader ..............................

9,010

48,165

4,361

99,447

Bomullsvävnader.............................................

12,613

38,804

10,094

119,426

Linne-, hamp- och pappersvävnader ..................

1,529

4,973

1,493

17,030

Jute vävnader och jutesäckar ...........................

5,115

5,239

1,733

5,283

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn (ej

av bomull) ................................................

3,290

3,215

3,138

10,971

Trikåvaror ...................................................

.

15,741

33,747

Färdigsydda kläder, vitvaror och andra sömnads- arbeten, kravatter och mössor .....................

25,048

99,934

Industriens råvaror måste till övervägande del importeras från

transoceana länder. För en del av dessa varor yppade sig redan i

början av kriget importsvårigheter, under det att för andra importens

upphörande kan dateras från början eller mitten av år 1917. Importen

återupptogs i större omfattning i början av år 1919. Under det att

råvaruimporten snart nog tenderade mot de före kriget normala kvantiteterna,

kunde man emellertid redan under år 1919 konstatera en avsevärd

överimport av förädlade varor, vilken även fortsatt under år 1920.

Importen av viktigare textilalster de två sistnämnda åren samt år

1913 framgår av efterföljande sammanställning:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

107

Varuslag

1913

1919

1920

i ton

i ton

i ton

Hel- och halvyllevävnader ..........................................

1,350

4,037

5,240

Bomullsvävnader.........................................................

2,171

7,682

10,269

Linne-, hamp- och pappersvävnader ..............................

634

418

728

Jutevävnader och jutesäckar .......................................

1,547

1,358

3,462

Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn (ej av bomull)

233

1,020

1,062

Trikåvaror ...............................................................

302

855

1,541

Färdigsydda kläder, vitvaror och andra sömnadsarbeten,

kravatter och mössor .............................................

641

740

1,818

Den av världskriget och. därefter inträffande händelser föranledda

prisrevolutionen har medfört betydande stegringar av priserna på textilindustriens

råvaror. För mull och kammad ull infalla toppnoteringarna

under början av år 1920, då finare kvaliteter på de stora marknaderna

voro mellan fem och sex gånger så dyra i svenskt mynt som år 1913,

grövre kvaliteter mellan två och tre gånger så dyra. För bomull hade

den vanliga noteringskvalitetens pris i februari 1920 stigit till nära det

femdubbla, och verkligen användbara kvaliteter stodo ännu högre. Lin

noterades i juni samma år mer än tio gånger så högt som år 1913,

hampa något mer än dubbelt så högt, jute i januari 1920 omkring

dubbelt och silke samtidigt nära femdubbelt. Efter dessa tidpunkter

har ett mycket häftigt prisfall ägt rum, varigenom textilråvarornas priser

enligt sakkunnigas åsikt nedpressats under produktionskostnaderna. Vissa

av dessa varor hade i januari 1921 praktiskt taget nedgått till prisnivån

före kriget eller något därunder. Så var förhållandet med grövre ullsorter,

jute och vissa sämre bomullskvaliteter. Finare kammade ullsorter lågo

nära de dubbla fredspriserna, vanlig amerikansk bomull (noteringskvalitet)

omkring 50 procent och egyptisk omkring 100 procent över dessa. Lin

var ännu mer än tre gånger så dyrt som år 1913 och hampa ungefär

dubbelt. Silkenoteringarna höllo sig även i närheten av de dubbla

fredspriserna.

Textilindustrien bär för sitt behov av drivkraft i regel möjlighet

att använda vattenkraft, direkt eller omvandlad till elektrisk energi.

För uppvärmning av varorna användes emellertid i vissa viktiga fabrikationsprocesser

(såsom ulltvättning, färgning, blekning) även stenkol.

Dessas priser hava under kriget samt åren 1919 och 1920 blivit nästan

tiodubblade. Först på senaste tid har även bär ett kraftigt prisfall

Produktions
kostnader.

Hå varor.

\

Bränsle och

kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöner.

Lagerbestånd.

1Q8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

inträtt. I januari 1921 kunde stenkolspriserna uppskattas till 3 å 4

gånger fredspriserna.

Textilindustriens arbetare voro före kriget över hela världen lågt

avlönade i jämförelse med andra industriers. Den svenska lönenivån

låg något (sannolikt dock ej mera än 20 procent) över den tyska, troligen

något under den engelska (åtminstone inom bomullsindustrien)

och betydligt under den amerikanska. Lönerna hava i Sverige

inom textilindustrien utgjort i det närmaste 400 procent av lönerna

före kriget, om man räknar med lönen för visst utfört arbete, motsvarande

en stegring av veckoinkomsten till 320 procent av lönen för

60 timmars arbetsvecka före kriget. För beklädnadsindustrierna har

lönen för visst utfört arbete stigit till ej fullt 300 procent av lönen

före kriget. De tyska arbetslönerna för visst arbete synas enligt officiella

uppgifter samt av svenska industriidkare inhämtade upplysningar

i slutet av år 1920 kunna uppskattas till samma belopp i svenskt mynt,

som de svenska arbetslönerna utgjorde före kriget. Lönestegringen i

tyskt mynt torde hava bringat lönerna upp till 10 å 15 gånger de

före [kriget vanliga. De engelska lönerna för visst utfört arbete hava

(i engelskt mynt) uppnått en höjd, uttryckt för bomullsindustrien

genom indextalet 300, för ylleindustrien ungefär genom indextalet

325, alltså stegrats med respektive 200 och 225 procent. För sistnämnda

industri variera lönerna proportionellt mot en officiell levnadskostnadsindex,

med tillägg av 10 å 15 poäng.

Då en av de viktigaste orsakerna till textil- och beklädnadsindustriens

tryckta läge angivits vara förekomsten av oerhörda lager av

vävnader och trikåvaror inom landet, hava dessa gjorts till föremål fölen

särskild undersökning. För bomullsindustriens vidkommande har denna

visat, att de stora kombinerade företagen i början av innevarande år

blott besvärats av ett omkring 10 procent större råvarulager än de normalt

förfoga över, under det att de i regel mindre, självständiga spinnerierna

och framför allt väverierna haft inneliggande synnerligen stora

lager av fabrikat, delvis även av råvaror. Ylleindustriens lager av råvaror

voro vid nämnda tidpunkt 5 å 10 procent större än normalt,

under det att lagren av fabrikat voro lägre än vanligt. Ett undantag

härifrån utgjorde de s. k. klänningstygsväverierna, vilkas lager av råvaror

(garn) voro mer än dubbelt så stora som år 1913, och vilkas

väynadslager överstego de vanliga med 40 procent. Trikåindustriens

lager av råvaror voro på sina håll oerhörda, nämligen mer än dubbelt

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Muj-.ts proposition Nr 356.

så stom som under är 1913, dess lager av fabrikat voro omkring 40 procent

större än år 1913. Som ett allmänt omdöme om lagren hos industriföretagen

torde kunna sägas, att de vid ifrågavarande tidpunkt på vissa

håll voro betydligt större än i normala tider, men att de i det stora hela

ej skulle hava känts så tyngande, om förhållandena i övrigt varit normala.

Ser man åter på den inneliggande orderstockens storlek i jämförelse

med år 1913, finner man tydliga uttryck för den rådande depressionen.

De av bomullsindustrien sålda, men ej levererade kvantiteterna bomullsvävnader

utgjorde vid årsskiftet 1920—21 endast omkring 7 procent av

orderstocken 1913—14. Ylleindustrien hade order inne till 17 procent

och trikåindustrien till 18 procent av orderstocken vid nyssnämnda tidpunkt.

Inom konfektionslranscherna voro de inneliggande varumängderna

visserligen ej så betydande, då de bestå av dessa industrier aldrig med

fördel kunna arbeta på lager, men frånvaron av order var där minst

lika framträdande som inom den egentliga textilindustrien.

De största svårigheterna torde förorsakas textilindustrien därav,

att handelsfirmornas lager alltjämt äro synnerligen stora, beroende bland

annat på den starka överimporten av färdigfabrikat under åren 1919

och 1920. Genom förfrågan hos ett antal större grosshandels- och

detaljhandelsfirmor har försök gjorts att utröna, huru stora dessa lager

vid årsskiftet voro. Undersökningen har givit vid handen, att lagren

hos de firmor, som lämnat användbara svar, uppgingo till omkring nio

gånger 1913 års lager, efter värde räknat, vilket synes tyda på, att

lagrens kvantitet var omkring tre gånger den normala. I procent av

årsomsättningens värde utgjorde lagren år 1913 omkring 19 procent

och år 1920 omkring 37 procent. Lagrens ökning synes vara något

större för bomullsvaror än för yllevaror. I

I juni månad år 1920 var textilindustrien fullt sysselsatt, ehuru

den inom vissa grenar ännu icke lyckats återfå hela den före kriget

anställda arbetarstammen. Under slutet av året och början av innevarande

år företogos successivt inskränkningar i driften. En del personal

avskedades, och de övrigas arbetstid per vecka nedsattes, på sina

håll till tre eller fyra dagar. Eu noggrann undersökning har visat, att

107 företag, tillhörande industriens olika grenar, år 1913 sysselsatte

något över 21,000 arbetare med en genomsnittlig arbetstid av 58.6

timmar per vecka, år 1920 i juni något under 21,000 arbetare med eu

genomsnittlig arbetstid av 47.9 timmar och andra avlöningsveckan i

januari 15,600 arbetare med en genomsnittlig arbetstid av 36.4 timmar.

Antalet arbetade timmar per vecka inom dessa företag utgjorde sålunda

Drifts
inskränk
ningar.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Den utländska

konkurrensen.

Utlandets konkurrens

betingelser,

belysta

genom produktionskostnadsuppgifter.

110 Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

år 1913 1.25 miljoner, i juni 1920 l.oo miljoner och i januari 1921

0.51 miljoner. Av företagen hade vidare 5 helt nedlagt driften, 19

arbetade ännu 48 timmar i veckan, 16 företag gingo 42.5 timmar, 47

företag 34 timmar, 12 företag 25.5 timmar, 6 företag 17 timmar och

2 företag 8.5 timmar per vecka.

Beklädnadsindustrien synes lida under ännu större depression.

Inom damkonfektionen, som i början av året har full säsong, arbetades

i januari 1921 endast fyra dagar i veckan. Korsettfabrikerua arbetade

tre dagar i veckan. Inom herrkonfektionsbranschen arbetades med halv

arbetstid för en speciell art av konfektion (koufirmationskostymer); i

övrigt låg denna gren av industrien nere. Där fabrikationen inom övriga

delar av beklädnadsindustrien ej helt nedlagts, hölls den uteslutande i

gång för upparbetande av inneliggande råvarulager och för att arbetarna

ej skulle behöva bliva helt arbetslösa.

I stort sett torde kunna sägas, att textil- och beklädnadsindustrierna

hotas av den svåraste konkurrensen från länder med deprecierad valuta,

närmast Tyskland, men även exempelvis Frankrike och Belgien. Till

en del har konkurrensen redan lett till import från dessa länder av

varor, som eljest brukat tillverkas av den svenska industrien, men därjämte

hava de låga offerterna från dessa länder bidragit att framskapa

den iföpolust, som i hög grad kännetecknar den nuvarande situationen.

Ylleindustrien hotas närmast av tysk konkurrens. Bomullindustrien

har företrädesvis att kämpa med konkurrens från den engelska industrien,

där priserna under trycket av rådande depression gått ned i nivå med

tyska eller tjecko-slovakiska priser, men har anledning att för framtiden

frukta konkurrens även från tyskt håll. Linne- och kamp industrien hotas

av belgisk och för den närmaste framtiden även av tysk och tjecko-slovakisk

konkurrens. Juteindustrien räknar med ostindisk och, företrädesvis,

tysk konkurrens. Trikåindustrien har nu liksom under normala förhållanden

sitt huvudsakliga konkurrensland i Tyskland. För handindustrien

och övriga småindustrier gäller detsamma. Konfektionsindustrien

slutligen hotas av konkurrens från Tyskland, i viss mån även från

Frankrike och England.

Eu del av den konkurrens, som nu hotar den svenska textilindustrien,

orsakas säkerligen av dumpingartade företeelser, som kunna återföras

på den rådande depressionen i flera länder. Sålunda har det uppgivits,

att utländska företag i likvidation nödgats realisera betydande

lager av färdiga varor till underpriser. Dylika företeelser komma givetvis

att försvinna, i samma mån som krisen inom affärslivet ger vika. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

finnes emellertid även bestående orsaker till den svenska industriens

konkurrenssvårigheter. Bland dessa är utan tvivel arbetslönernas höga

nivå i jämförelse med vissa utländska arbetslöner, omräknade i svenskt

mynt, den mest betydande. Bland övriga konkurrensförsvårande omständigheter

må anföras, att /är g stoffpriserna för de svenska förbrukarna

äro högre än för vissa utländska, främst de tyska, att bränslepriserna

här äro högre än t. ex. i England, beroende på att de engelska textilfabrikerna

ligga i själva koldistrikten, i omedelbar närhet av brytningsställena,

under det att de svenska fabrikerna nödgas betala höga frakter

för stenkolen, att både bränsle- och kraftpriser samt priserna på eu mängd

olika förnödenheter äro dyrare här än i Tyskland, enär varorna ifråga

äro framställda inom Tyskland och således med den, i svenskt mynt

omräknat, mycket billiga tyska arbetskraften.

För belysande av den roll, som de rena arbetslönerna (utan inräkning

av avlöningar till teknisk och administrativ personal) spela i

framställningen av en förbrukningsartikel må följande exempel anföras.

För tillverkning av perkalskjortor av ett enklare slag åtgår till varje

kilogram omkring 1.6 kilogram bomull. Bomullen kan år 1913 antagas

hava kostat omkring 1.2 5 kronor per kilogram, varför den åtgående bomullen

per kilogram färdigfabrikat kostade omkring 2.00 kronor. För spinning

av denna bomull till garn utbetalades 77 öre, varav 28 öre utgjorde ren

arbetslön. Produkten vid denna process var omkring- 1.4 kilogram

oblekt garn. För uppvävning av detta betalades omkring 1.4 8 kronor,

varav omkring 42 öre var arbetslön. Resultatet var oblekt väv, omkring

1.3 5 kilogram. Blekningen av denna väv kostade omkring 59 öre,

varav 16 öre arbetslön. Tryckningen av väven, som nu nedgått i vikt

till cirka 1.2 0 kilogram, kostade 60 öre, varav 14 öre i arbetslön.

Väven syddes därefter i en konfektionsfabrik till skjortor för en självkostnad

av 2.10 kronor, varav l.io kronor arbetslön. Den sammanlagda

självkostnaden per kilogram (frånsett alla transporter, fabrikantoch

mellanhandsvinster) blev således approximativt 7.5 5 kronor, varav

råvara 2.00 kronor och rena arbetslöner 2.1 o kronor. Räknar man nu

med ett med 50 procent förhöjt råvarupris, fyrdubblade arbetslöner och

tredubblade övriga kostnader, skulle den svenska tillverkningskostnaden

i början avår 1921 bliva 21.70 kronor, varav 3 kronor till råvara, 8.4 0

kronor till rena arbetslöner och 10.3 0 kronor till övriga kostnader. Den

enda del av den svenska tillverkningskostnaden, där den svenske och

den tyske tillverkaren äro fullt jämställda, är bomullskostnaden, 3

kronor. Återstoden är i stort sett inhemskt arbete, avkastning på inhemskt

kapital och inhemsk vinst. Om det för tyska fabrikanter åtminstone

vid depression antages vara möjligt att kalkylera med fjärdedelen av ej blott

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

de svenska arbetslönekostnaderna, utan även övriga kostnader, skuile marginalen

mellan tillverkningskostnaderna uppgå till ej mindre än tre fjärdedelar

av skillnaden mellan 21.70 kronor och 3 kronor eller omkring 14.00 kronor.

Rörande ylleindustriens tillverkningskostnader före världskriget må

anföras, att arbetslönekostnaden per kilogram tillverkad yllevävnad av

den grövre ylleindustriens vanliga tillverkningar (rubriken 405 i tulltaxan)

varierade från mindre än 1 krona till 3 kronor, beroende på, huru omsorgsfullt

beredningen av vävnaderna utfördes. Arbetslönekostnaderna per

kilogram bomullsvävnad av en vanlig typ (rubrik 515) varierade från något

under 1 krona till omkring 1 krona 40 öre, om man har liksom ifråga om

yllevävnaderna räknar tillverkningsprocessen frän spånadsämnet till den

färdiga varan. Hela kostnaden, inberäknat råvara, kan uppskattas till

4 å 5 kronor. I en vanlig mjölsäck av jute uppgick den svenska arbetslönekostnaden

år 1913 till ej fullt 20 öre per kilogram. Genom trikåtillverkningen

(från garn till färdig vara) pålades varorna en arbetslönekostnad

av approximativt 1 krona 50 öre till 2 kronor per kilogram, utöver

den arbetslönekostnad, som redan fanns i garnet. Vad slutligen angår konfektionsindustriens

tillverkningskostnader, må endast framhållas, att det

mesta av självkostnaderna inom denna tillverkningsprocess, om man

bortser från råvaror, hjälpmaterialier och försäljningsomkostnader samt

avfallskostnader, föranledda av modeväxlingar, utgöras av direkt utbetalade

arbetslöner, enär den maskinella utrustningen är tämligen obetydlig.

Jämförelser

mellan det

förutvarande

och nuvarande

tullskyddet.

På grund av penningvärdets fall har tullskyddet i procent av

importvärdet väsentligt minskats. Att märka är emellertid, att de procenttal,

som man erhåller genom att ställa tullsatsen i relation till importvärdet

blott angiva tullskyddets procentuella förhållande till värdet

av importvarorna, ej till de i inlandet producerade varorna. Om utvecklingen

av importen på senare tid, — som för textilindustrien torde

kunna förutsättas — gått från finare till grövre varor, blir därför nedgången

av tullskyddets effektivitet större än procenttalen utvisa. Efterföljande

tabell avser att visa förskjutningen nedåt av det procentuella

tullskyddet för ett antal viktigare textilvaror.

Hel- och halvyllevävnader ............................

Bomullsvävnader ........................................

Linne-, hamp- och pappersvävnader................

Jutevävnader och jutesäckar.........................

Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn .

Ffirdigsydda kläder m. m.............................

Tull i

procent av

importvärdet

1913

1919

1920

20.7

8.5

8.4

18.u

10.4

10.4

22. i;

5.s

9.3

14. v

5.1

5.5

18.3

4.7

ti.K

21.-1

11.9

11.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition Nr 356.

118

Bil. litt. B.

Översikt av produktionen av och utrikeshandeln med vissa viktigare industriråvaror och fabrikat.

Produktion

Import

Export

Tull i %

Varuslag

År

ton

värde i

1,000 kr. |

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

av imp.

värdet

Cement.

1913

390,110

10,830

12,120

303

137,074

3,427

1,162

24.0

(st. rubr. 35)

1914

278,251

7,940

14,769

446

39,347

19.9

1915

306,102

9,909

15,541

518

60,535

1,878

18.o

1916

347,256

12,720

15,325

552

77,717

2,864

16.7

1917

280,708

17,697

5,221

476

4,651

325

6.6

1918

227,120

23,186

5,810

689

6,244

869

5.1

1919

235,714

24.401

4,396

390

37,200

3,906

6.8

1920

4,593

570

69,107

6,770

4.s

Sul- och bindsulläder:

1913

1,257

4,155

183

689

8

24

11.9

kärnstyeken och ma-

1914

1,318

4,573

139

, 448

17

46

10-9

skinremläder.

1915

1,466

7,646

268

1,019

5

30

9.2

(st. rubr. 19b A—D)

1916

1,100

8,326

8,275

304

1,336

—

16

8.0

1917

910

—

—

—

—

—

1918

904

9,794

62

458

—

1

4.7

1919

1,385

13,979

678

4,375

i

5

5.4

1920

201

1,666

16

128

4.2

Sul- och bindsulläder:

1913

6,643

16,970

135

270

50

106

17.4

hela och halva hudar

1914

5,970

16.465

71

146

87

173

13.6

samt stycken därav.

1915

6,650

28,512

1,466

4,321

7

44

9.5

(st. rubr. 200 A—0)

1916

6.350

39,369

843

2,853

_

—

8.3

1917

4,146

28,294

8

44

-

—

5.1 !

1918

4,863

38,380

223

2,013

—

—

3.1

1919

5.588

39,433

1,413

5,848

89

553

6.8 1

1920

*

120

674

473

2,401

5.o |

Beredda hudar och

1913

13,019

815

13,226

65

696

5.1 1

skinn: andra slag,

1914

14,922

819

13,428

363

2,095

5.11

(plattlåder, ovanlå-

1915

31,846

1,171

21,280

545

5,933

4.6

der, laekläder, vit-

1916

26,071

1,197

26,190

139

2,948

4.0 i

och såmskgarvat lä-

1917

28,385

134

'' 5,233

23

737

2.3 I

der etc.).

1918

53,353

179

9,698

23

875

1.6

(st. rubr. 201 A—C, 203

1919

•

39,034

721

57,016

35,403

16

770

1.1 ;

A-C)

1920

1,000 par

903

48

2,824

2-1

Skodon av läder, san-

1913

6,422

41,044

42

496

11

169

16.9

daler, tofflor och tyg-

1914

7,041

47,946

60

873

193

1,952

13.9

skor.

1915

8,405

90,452

58

850

4,557

53,243

12.4 1

(st. rubr. 209—213 l/2)

1916

8,328

99,296

49

1,252

2,829

32,572

7.6 i

1917

7,100

110,718

3

88

26

476

15-5

1918

5,842

132,608

1

31

1

12

12.6 i

1919

4,916

115,904

1 153

5,379

364

11,395

12.0

i 1920

• ■

744

1 27,325

50

1,535

10.8

1 Därav 107,439 kg. tullfri import.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.

Produktion

Import

Export

Tull i %:

av imp.

värdet

Varuslag

År

ton

värde i

1,000 kr

lon

värde i

1,000 kr

ton

värde i

1,000 kr

Handskar.

1913

1,000 par

427

806

6

266

0.1

3

13.3

(st. rubr. 214)

1914

466

918

6

315

0.4

10

12.0

1915

484

1,021

8

417

0.9

38

12.o

1916

503

1,297

15

906

6

377

lO.o

1917

448

1,572

14

926

3

219

9.2

1918

357

1,796

7

508

—

_

8.6

1919

272

1,688

14

998

1.2

154

8.6

1920

32

2,236

0.5

46

8.6

Driv- och transport-

1913

1,290

148

850

8

47

10.4

remmar, snören och

1914

1,124

125

955

6

38

7.9

slangar av läder

1915

3,054

52

573

32

375

samt tekniska läder-

1910

4,191

43

553

19

241

4.7

varor.

1917

5,492

3

30

8

202

5.2

(st. rubr. 215 A, B, C)

1918

10,848

24

696

1

17

2.1

1919

5,849

175

4,228

3

79

2.5 .

''

.

1920

213

6,050

7

164

2.1

Reseffekter, etuier,

1913

1,675

88

1,227

1

4

13-5

plånböcker ete.

1914

1,601

65

941

2

9

12.9-

(st. rubr. 217—219, 563,

1915

1,696

58

991

4

50

11.2

1313)

1916

''

2,615

84

1,568

23

378

10.8

1917

3,066

52

1,263

16

414

7.6

1918

4,285

56

1,126

5

82

8.5

1919

5,082

95

2,508

5

132

6.6

1920

186

4,560

3

119

7.2

Finpapper: post-,

1913

12,886

5,959

748

723

1,711

848

13.7

skriv-, rit-, kopie-,

1914

9,737

4,892

678

664

3,348

1,265

13.4

silkes-, bok-, läsk-

1915

12,901

7,333

755

706

5,263

2,108

14.3

och filtrerpapper.

1916

12,016

10,783

1,293

2,229

3,220

3,141

7.6

(st. rubr. 309, 310 A ™E,

1917

8,949

14,167

11,117

469

1,402

1,283

1,983

4.7

311 C, D, I, Iv)

1918

26,222

309

1,270

1,403

2,842

3.2

1919

9,712

16,617

477

2,329

3,319

4,989

2.9

1920

967

4,491

4,876

7,785

3.2

Ljuskänsligt fotogra-

1913

69

416

1

6

3.8

[ fiskt papper.

1914

30

45

71

429

5

36

3.3

(st. rubr. 314 A)

1915

67

108

97

534

39

28T

3.6

1616

67

248

83

826

50

389

2.0

1917

83

318

71

855

20

151

1.7

.

1918

89

294

90

1,434

3

42

1.3

1919

98

373

129

1,812

2

33

1.4

1920 1

• 1

126

2,057

i

22

1.2

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356,

115

V a r u s 1 a g

År 1

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Tapeter och bårder.

1913

3,913

2,355

155

158

460

416

38.°

(st. rubr. 318—319)

1914

3,547

2,157

116

122

305

129

37.4

1915 !

3,639

2,230

95

95

307

163

36.5

1916

3,781

2,933

139

235

530

358

23.0

1917

3,255

3,270

112

287

359

381

15.0

1918

3,292

4,919

66

267

492

893

9.4

1919

2,894

5,894

60

330

512

1.034

7.6

1920

''

353

1

1,551

328

734

7.0

Papperspåsar och ku-

1913

2,772

163

170

19

15

32.6 j

vert.

1914

2,950

139

145

32

25

33.3

(st. rubr. 321—322)

1915

3,268

163

169

• 42

33

32.6

1916

5,047

189

322

155

284

19.5

1917

7,234

109

274

101

204

13.1

1918

9,895

45

233

258

508

6.5

1919

10,040

88

467

86

271

6.8

1920

479

2,447

135

366

6.4

Ullgarn (kamgarn).

1913

3,084

12,995

1,955

10,670

164

968

5.6 |

(st. rubr. 381 A, 382 A,

1914

2,718

12,618

1,472

8,397

175

890

5.2

383 A, 384 A, 385 A,

1915

860

6,469

551

3,844

34

224

4.8

38b A, 387 A, 388 A,

1916

1,025

11,339

551

3,512

29

371

4.4

389, 390, 391)

1917

401

6,519

2

16

5

55

1918

105

2,788

—

—

—

—

1919

937

20,872

982

18,598

ii

266

4.»

1920

''

2,685

62,324

39

1,133

1.3 1

Ullgarn, annat än

1913

8,433

17,830

139

574

43

213

6.8

kamgarn.

1914

8,335

19,504

101

403

92

315

7.0 i

(st. rubr. 381 B, 382 B,

1915

10,961

33,746

56

250

69

157

5.7

383 B, 384 B, 385 B,

1916

11,686

44,262

30

185

8

58

4.2 1

388 B, 387 B, 388 B)

1917

9,704

50,853

2

30

7

50

2.0

1918

5,936

43,833

—

—

—

—

■ 1919

6,015

52,018

138

1.809

23

172

2.1

1920

231

3,528

8

219

1.8 i

Yllevävnader.

1913

9,010

48,165

1,350

10,508

313

] 2,222

tv

(st. rubr. 377—380, 393

1914

8,773

48,113

1,082

8,390

792

i 4,535

21.1

—406)

1 1915

9,908

63,357

931

8,397

1,456

13,483

18.1 !

1916

9,675

74,403

1,302

15,474

726

8,917

13.7

1917

; 8,ii8

88,414

971

14,650

201

3,036

11.2 |

1918

4,738

87,243

206

6,697

259

2,367

5.1

1919

4,361

99,447

4,037

82,882

156

2,514

8.5 j

1920

''

5,240

107,243

362

9,356

8.4

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

V a r u s 1 a g

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp. !

värdet 1

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Jutegarn.

1913

6,497

4,575

107

70

228

149

10.1

(st. rubr. 421—425)

1914

5,827

4,659

159

113

172

73

8.8

1915

5,696

5,326

190

158

28

28

7.6

1916

5,517

6,600

22

26

9

11

7.4

1917

1,388

2,654

1

7

_

2.s

1918

—

—

1

4

_

_

3.6

1919

2,334

5,726

163

314

1

2

3.4

1920

318

682

7

23

3.6 !

Jutevävnader och

1913

5,115

5,239

1,547

1,315

605

524

14.2 i

jutesäckar.1

1914

4,742

5,103

1,397

1,267

223

243

12.9 i

(st. rubr. 446—449, 469,

1915

4,674

5.996

1,371

1,298

815

982

12.9

470, 556 B)

1916

4,498

7,218

377

428

124

189

11.5 |

1917

1,178

3,239

3

5

1

5

1918

7

40

241

898

2

9

3.7 |

1919

1,733

5,283

1,358

3,498

86

237

5.1 !

1920

3,462

9,025

26

113

5.5

Linne- och hampgarn.2

1913

1,965

4,296

624

1,225

118

264

14.0

(st. rubr. 426 —433)

1914

2,029

3,717

219

691

599

539

11.6

1915

2,349

5,058

187

801

1,380

1,372

8.8

|

1916

2,408

6,356

158

700

127

474

7.2

1917

2,366

10 411

306

866

5

36

7.5

1918

2,419

15,315

1,899

4,579

82

250

8.3

1919

1,841

14,858

478

3,296

16

82

4.0

-

1920

''

767

4,069

195

759

4.7 1

Tågvirke och linor

1913

3,290

3,215

233

222

12

11

18.3 ;

samt bind- och segel-

1914

4,381

4,136

288

282

10

10

16.o

garn.

1915

6,152

6,592

256

231

503

708

(st. rubr. 434—444)

1916

5,117

10,032

160

203

224

481

lO.o [

1917

2,372

9,591

224

446

92

315

6.o 1

1918

2,260

12,496

149

466

90

255

4.0 1

1919

3,138

10,971

1.020

3,134

19

72

4.7 i

1920

1,062

2,248

14

60

6.8

Linne-, hamp- och

1913

1,529

4,973

634

1,815

20

59

22.6 j

pappersvävnader.

1914

1,557

5,036

505

1,547

21

71

21.0

(st. rubr. 450 -466)

1915

1,840

6,553

353

1,393

66

245

18.o I

1916

1,777

8,534

323

1,522

107

643

16.3

1917

8 2,110

14,374

36

236

35

288

12.7 !

1918

4 3,159

27,560

13

70

289 I

1,971

13.5 I

1919

6 1,493

17,030

418

5,029

136

2,405

5.8 I

1

1920

728

5,155 !

49 i

1,041 |

9.8 1

1 Siffrorna omfatta icke använda jutesäckar.

Impoit- och exportsiffrorna omfatta även pappersgarn. Produktionen av pappersgarn uppgick

1917—X919 till resp. 517, 2,683, 157 ton. 11

s Därav pappersvävnader 184 ton, värda 619,857 kr.

4 » » 1,430 » » 6,459,566 >

6 » » 284 » » 1,071,584 »

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:is proposition Nr 3*56.

117

V a r u 8 1 a g År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

lön

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Bomullsgarn. 1913

18,510

33,699

1,307

3,918

477

957

8.3

(st. rubr. 478 -495) 1914

17,759

31,956

1,298

4,139

673

1,273

7.5

1915

20.842

37,370

1,331

4,371

1,730

4,044

7.3

191*4

20,876

56,404

1,106

3,732

90

399

6.8

1917

11,122

44,497

657

2,567

12

57

5.7

1918

1,708

11,000

23

367

—

—

2.4

1919

15,109

100,029

2,320

14,225

52

343

3.5

j 1920

3.054

29,991

61

532

2.2

Bomullsvävnader. 1913

12,613

38,804

2,171

11,665

306

1,582

18.3

(st. rubr. 499 — 530) 1914

12,262

38,326

1,850

9,509

393

1,165

19.0

1915

14,225

46,022

2,074

11,876

1,151

3,721

16.3

1916

14,775

62,463

2,439

14,630

123

694

15.1

1917

10,051

73,359

2,260

15,930

5

99

13.8

1918

1,882

27,012

243

2,244

•

6

13.G

1919

10,094

119,426

7;682

74,255

72

1,195

10.4

1920

10,269

98,061

148

3,185

10.4

Band, andra än av 1913

201

1.197

123

1,150

4

38

21.3

silke. 1914

239

1,470

107

991

5

24

21.6

(st. rubr. 411 A, B, 468'' 1915

357

2,387

128

1,335

22

170

19.2

A. B. 533, 534) | 1916

404

3,391

88

1,134

24

303

15.0

1917

'' 388

4,664

51

671

2

24

15.3

1918

152

3,678

33

501

1

23

13.1

1919

179

4,736

52

1,734

3

72

6.0

i 1920

124

2,279

6

175

10.9

Snören och snörma- 1913

502

15

316

2

19

31.2

karearbeten. 1914

500

12

223

o

9

32.i

(st. rubr. 371. 411 C,: 1915

648

13

224

6

37

31.8

468 C, 535) 1916

1,034

14

267

3

41

31.4

1 1917

1,241

8

190

0.8

11

26.9

| 1918

1,437

14

283

2

18

24.8

1 1919

1,363

23

689

0.3

12

19.3

1920

26

845

0.4

17

18.4

Trädgardiner.1 1913

1,800

17

341

4

84

12.5

(st. rubr. 531) 1914

1.720

5

109

23

116

12.5

t 1915

1,430

5

in

12

62

11.8

1916

1,650

6

129

4

18

11.4

1 1917

1,500

6

83

13

91

16.6

1918

1,680

2

37

5

40

14.7

1919

2,040

15

263

2

29

14.8

1920

29

645

5

112

11.4

import- och exportsiffrorna omfatta endast trådgardinsvävnad av minst 50 cm. bredd och slät tyll.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Produktion

Import

Export

Tull i %

Varuslag

År

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

av imp.

värdet

Spetsar och spetsväv-

1913

24

266

52

1,249

0.2

6

21.1

nader.

1914

19

187

30

729

i

8

21.2

(st. ruta. 372, 410, 467,

1915

32

305

26

664

3

32

19.6

532)

1916

34

383

30

836

1

46

19.5

1917

26

447

24

625

1

28

19.9

*

1918

11

389

18

543

9

17.7

1919

16

571

36

2,025

4

139

9.3

1920

31

•

1,158

3

145

13.6

Trikåartiklar.

1913

15,741

302

4,426

45

514

15.0

(st. rubr. 473, 412—

1914

15,564

300

4,136

357

2,425

16.1

413 Va, 468 D—I, 536—

1915

17,247

312

5,409

165

1,307

13.6

539)

1916

24,244

397

8,253

80

1.632

12.4

1917

29,622

222

6,159

9

289

11.5

1918

28,930

88

3,433

1

10

10.1

1919

33,747

855

25,868

37

1,128

8.8

1920

1,541

45,898

41

1,248

7.7

Produktion av:

kläder (ej

kläder)

olje-

vitvaror och

andra sömnads- arbeten

mössor

kravatter

värde

värde i

värde

i

värde i

1,000 k

•

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

Kläder, färdlgsydda,

1913

16,286

4,557

2,710

1,495

vitvaror och andra

1914

19,102

4,762

2,782

1,440

sömnadsarbeten,

‘1915

28,891

5,047

3,523

1,562

;

mössor och kravat-

1916

31,237

8,073

3,724

1,858

ter.

1917

48,056

10,759

4,329

2,370

(st. rubr. 552 A—I, 570,

1918

65,635

14,087

5,123

2,018

571, 583—586, 590—

1919

73,896

16,076

6,553

3,409

604)

1920

Produktion

Import

Export

lön

värde i

1,000 kr.1

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

1913

25,048

641

8,229

40

253

21.4

1914

28,086

523

6,743

79

597

20.»

1915

39,023

430

6,433

2 2,179

14,900

17.9

1916

44,892

311

5,352

3 1,050

5,642

16.9

1917

65,514

179

3,686

49

2,762

15.1

1918

86,863

83

2,668

60

1,716

14.o

-

1919

99,934

740

16,635

\22

5,785

11.9

1920

1,818

42,617

71

3,746

11.9

1 Total» produktionens värde.

3 Därav 1,169 ton yllevävnader, tillskurna, endast fållade (st. rubr. 552 C).

3 » 937 » » » »»»*.»

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

119

V a v u s 1 a g

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av irap.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Kläder och andra söm-

1913

10

63

i

15.3

nadsarbeten, ej s. n.,

1914

11

71

i

6

15.2

av spånadsvaror,

1915

12

70

•

1

15.6

vattentäta, belagda

1916

7

37

4

16.5

eller impregnerade

1917

2

14

—

—

14.6

med annan massa än

1918

2

8

—

—

20.6

kautschuk.

1919

8

67

2

10.4

(st. rubr. 587 A, 588)

1920

33.

236

5

11.5

1,000 st.

1,000 st.

1,000 st.

Paraplyer och para-

1913

776

28

135

—

—

16.0

soller.

1914

611

27

131

—

—

16.1

(st. rubr. 611, 612)

1915

732

30

188

0.2

1

12.8

1916

783

23

213

1

5

11.1

1917

863

8

81

0.4

6

11.3

1918

841

4

46

—

—

10.3

1919

1,630

20

206

—

—

- 9.o

1920

*

51

635

—

—

7.9

1,000 st.

1,000 st.

1,000 st.

Hattar.1

1913

5,250

1,287

2,812

1

2

30. o

(st. rubr. 617—620, 622,

1914

5,648

1,291

3,626

1

4

23.3 1

623)

1915

5,843

1,310

3,825

1

11

22.4

1916

■ 1 6,686

1,263

4,308

27

105

20.2

1917

7,947

1,117

4,241

49

227

17.8

1918

10,337

1,056

4,745

3

25

15.4

1919

13,880

1,203

6,891

59

520

12.o

1920

1,996

12,002

38

284

12.6

1,000 st,

1,000 st.

1,000 st.

S. k. filtstumpar till

1913

4

3

—

—

67.5

hattar.2

1914

10

8

—

—

62.6

(st. rubr. 622 E)

1915

93

74

—

—

62.7

1916

27

27

—

—

49.6

1917

63

76

—

—

41.5

1918

62

84

—

—

37.0 j

1919

142

284

—

—

25.0

1920

115

173

—

—

33.3

Remmar och slangar

1913

781

278

904

41

1.34

10.1

av textilämne.

1914

680

269

792

50

124

11.2

(st. rubr. 415, 416, 471,

1915

1,129

189

648

73

218

9.5

542)

1916

2,147

103

407

51

210

8.4

1917

4,329

37

169

7

31

7.6

1918

5,154

42

436

7

44

3.4 !

1919

3,226

292

2,569

32

334

3.8

1920

372

3,311

30

343

3.8

1 Inkl. s. k. filtstumpar.

2 Jmfr hattar.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. May.ts proposition Nr 356.

V a ruslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

vävde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Presenningar.

1913

*

9

21

7

17

20.4

(st. rubr. 554)

1914

''

5

12

13

18

21.5

1915

3

5

13

33

29.8 !

1916

''

1

3

2

7

22.5

1917

—

—

—

—

—

1918

.

2

11

i

3

10o

1919

•

41

264

—

—

7.8

1920

*

69

521

i

12

6.6

1,000 st.

1,000 st.

1,000 st.

Murtegel.

1913

304,300

7,656

992

27

26,784

599

lO.o

(st. rubr. 649 A)

1914

234,186

6,052

652

16

16,141

246

10.7

1915

210,403

5,856

2,036

42

17,175

258

13.1

1916

219,213

7,667

4,735

125

16,634

340

10.8 1

1917

217,531

12,404

624

45

9,847

292

3.7

1918

197,950

17,885

221

28

4,144

230

2.7

1919

176,986

16,084

404

39

14,032

915

3.3

1920

1,931

176

5,009

331

2.fl

1,000. st.

1,000 st,

1,000 st.

Taktegel.

1913

39,949

2,084

2,137

546

54

j (st. rubr. (551 D, 652 B)

1914

40,661

2,202

1,907

80

335

25

15.5

1915

39,320

2,271

1,683

74

164

13

15.o

1916

38,177

2,585

1,507

77

216

24

13.1

1917

39,007

4,044

127

16

365

46

6.7 |

1918

44,247

8,046

303

34

146

61

6.1

i

1919

49,811

9,831

469

75

267

76

4.0

1920

•

''

242

54

118

30

3-1

''

1,000 st.

Kvarts-, kvartsit-,

1913

643

118

6,206

217

875

31

7.1

dinas- och silikate-

1914

799

131

4,726

219

554

24

5.4

gel.

1915

919

256

2,966

161

671

52

4.6

(st. rubr. 650 B)

1916

1,299

476

3,728

188

1,264

137

5.0

1917

1,817

2,001

2,641

306

648

no

2.2

1918

1,162

1,645

4,673

740

1,235

380

1.6

1919

1,260

1,072

5,222

814

337

107

1.6

1920

4,924

743

675

156

1.7

Arbeten av oäkta pors-

1913

4,045

1,364

993

293

211

19 2

lin och fajans.

1914

’

3,783

1,004

744

352

252

194

(st. rubr. 675, 676, 670)

1915

4,140

1,038

925

424

324

16.2

1916

4,497

1,514

1,546

408

403

14.0

1917

5,658

1,024

1,089

462

579

14.3

1918

6,372

688

1,283

304

539

8.2

1919

7,728

951

1,714

761

1,334

8.2

1920

1,194

3,385

330]

827

8.1

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.

121

Y a r u s 1 a g

1

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Arböten av äkta pors*

1913

1,826

572

779

15

22

29.9

lin.

1914

1,779

581

759

30

77

28.4

(st. rubr. 667-669, 673,

1915

2,225

879

1,363

79

117

21.9

674)

1916

*

2,319

1,322

2,679

60

171

19.3

1917

2,637

1,563

3,134

48

213

19.8

1918

4,659

2,561

7,290

64

335

10.6

1919

*

5,872

2,554

7,473

95

„477

10.7

!

1920

3,098

10,975

116

722

11.4

Fönsterglas

1913

9,712

2,491

899

133

7

1

58.8

(st. rubr. 682-684)

1914

10,112

2,673

756

160

151

40

39.8

1915

11,003

3,604

521

168

1,647

590

25.5

1916

9,792

3,908

1,563

627

809

328

20.4

1917

7,731

5,057

1,498

1.133

763

348

10.4

1918

5,552

5,497

473

427

287

233

9.3

1919

7,991

9,710

631

696

77

84

7.8

1920

4,099

3,850

43

64

8.4

Buteljer, flaskor, bur-

1913

32,983

4,962

182

77

12,911

1,380

19.4

kar och medleinglas.

1914

33,675

5,152

230

113

12,005

1,471

17.2

(st. rubr. 692, 693 A,

1915

35,179

6,517

185

109

11,826

1,668

13.5

694, 695)

1916

34,709

8,734

456

222

14,422

2,806

11.1

1917

24,417

9,051

218

156

5,771

2,056

9.1

1918

16,969

12,233

494

727

3,852

2,441

7.0

1919

20,962

13,881

289

361

5,747

3,117

7.7

1920

*

3,474

2,614

5,204

3,100

5.1 |

Hushålls- och pryd-

1913

4,976

300

620

1,383

2,631

31.8

nadsglas (inkl.lamp-

1914

4,613

253

594

820

1,224

28.7

glas och -kupor).s

1915

6,855

265

689

2,165

3,253

25.7

(st. rubr. 696, 703—705)

1916

8,487

459

1.195

1,959

3,616

25.7

1917

10,146

412

1,253

1,271

3,281

22.4

1918

13,660

414

1,926

737

3,023

14.4

1919

15,986

416

2,032

1,845

7,120

14.4

1920

623

2,842

2,352

10,066

14.7

Tackjärn.

1913

716,359

55,094

94,675

5,680

195,230

17,571

(st. rubr. 707 A)

1914

627,385

51,086

104,748

5,804

164,049

15,503

—

1915

748,928

69,526

111,965

8,546

289,139

30,763

■ -

1916

720,177

112,368

92,524

8,432

226,597

35,598

—

1917

815,770

229,714

42,842

5,896

234,923

70,698

—

1918

750,310

225,835

16,783

5,518

181,710

66,939

—

1919

485,158

113,714

26,780

5,971

81,578

24,398

—

1920

35,031

9,142

116,589

32,497

—

1 Import- och exportsiffrorna omfatta endast fönsterglas, ofolierat, utan slipning eller etsning.

! Import- och exportsiffrorna omfatta även glasvaror i tulltaxan ej särskilt nämnda.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 höft. (Nr 356.)

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.

Produktion

Import

Export

Tull i %

Varuslag

År

ton

värde i

1,000 kr.

ten

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

av imp.

värdet 1

Ferrolegeringar med

1913

896

268

5,298

1,480

1,315

343

undantag av kisel-

1914

2,165

815

2,930

1,191

1,413

519

— ;

och kiselmangan-

1915

2,324

1,925

3,510

2,190

503

1,565

—

järn.

1916

3,122

3,645

3,381

2,360

576

1,766

—

(st. rubr. 707 B—1). F)

1917

4,324

7,400

1,871

1,518

825

• 1,891

—

1918

3,937

7,255

1,326

2,059

324

620

— 1

S

1919

1,587

1,542

2,853

2,936

426

422

—

1920

•

2,287

2,769

1,424

1,401

—

Kiseljärn och kisel-

1913

11,238

2,241

2,685

268

9,575

1,963

manganjärn.1

1914

10,036

2,095

1,965

148

10,048

2,214

(708, 709)

1915

14,147

4,095

917

147

10,802

3,396

— !

1916

21,648

9,016

10

1

16,247

8,063

_ |

1917

23,607

12,606

7

9

17,984

11.125

5.5

1918

12,766

8,588.

3

5

11,596

7,730

r —

1919

13,265

5,927

7

5

■7,003

3,413

9.3 i

1920

120

52

7,531

3,307

15.4

Järnvägsskenor.

1913

2,570

308

58,715

6,459

88

10

(st. rubr. 723)

1914

407

47

54,108

5,840

381

33

—

1915

26

4

23,466

3,335

80

10

—

1916

3

1

34,415

6,221

2,339

486

—

1917

90

OO

1,626

533

706

122

—

1918

247

176

21,419

7,298

1,806

1,631

—

1919

1,905

1.170

33,589

10,209

2,065

1,643

—

1920

58,951

20,994

826

348

—

Grovjärn, varmvalsat

1913

49,160

7,630

24,989

3,665

7,975

1*124

8.8

(stångjärn, vinkeljärn,

1914

50,603

7,787

19,931

2,279

6,195

1,263

13.1

balkar, fasonjärn etc.)2

1915

55,480

10,050

22,404

2,775

15,764

3,774

12.2

(st. rubr. 725 B. C, 726

1916

51,008

16,524

17,757

2,793

23,151

7,741

9.8

B, C)

1917

48,408

27,528

6,487

1,859

12,270

7,878

5.2

1918

44,241

30,572

9,368

3,565

7,573

5,890

4.1

1919

38,383

20,973

7,495

2,982

8,533

5,381

3.8

1920

18,894

8,686

7,706

5,633

3.8

Mediumjärn och fin-

1913

214,149

34,239

20,828

2,515

96,105

17,786

20.8

järn, varmvalsat

1914

170,911

27,943

20,670

2,316

66,856

13,075

22.5

(stångjärn, vinkeljärn,

1915

210,110

41,747

33,123

4,266

84,665

19,952

19.5

balkar, fasonjäm, band-,

1916

217,473

76,184

62,890

11,309

92,957

33,695

14.0

söm- och annat finjärn

1917

209,481

128,557

14,341

4,804

71,591

48,105

7.5

ävensom stripa.)

1918

171,446

124,195

21,494

7,613

57,975

44,403

7.1 !

(st. rubr. 724, 727 A, B)

1919

169,438

88,894

13,082

4,945

61,334

35,125

6.5

1920

35,580

18,048

58,510

42,458

5.0

1 Därav illpliktig import 1914, 1917, 1919, 1920 resp. 5, 7, 7, 59 ton.

2 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 9,725, 8,557, 8,105, 5,982, 1,508,1,687, 1,103, 5,489 ton.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 356.

123

Varuslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Vaxtråd.

1913

72,127

10,830

3,894

506

39,851

7,373

19.8 1

(st. rubr. 727 C, D)

1914

50,413

7,690

6,266

633

27,354

4,895

24.S j

1915

64,840

12,286 !

3,905

438 j

32,154

6,913

22.8

1916

69,492 |

22,666 !

8,555 j

1,327

35,124

11,527

16.1 |

1917

76,114 |

46,111

170

56

23,766

15,691

7.6 ;

1918

88,116

63,303

56

211

32,156

23,686

6.7

1919

62,534

34,123

1,239

453 j

19,542

12,736

6.6

1920

12,240

5,757 !

13,989

9,566

5.3

Stångjärn och stål,

1913

47,674

11,631

616

532

19,854

4,782

14.9

smitt samt annat

1914

37,422

9,931

565

399

14,580

4,212

9.8

grovsmide.1

1915

42,403

14,601

321

299 1

15,003

6,201

8.(1

(st. rubr. 719, 728, 755

1916

46,662

25,329

500

797

17,803

13,048

9.1

F, 798, 799, 804 A,

1917

36,821

34,070

322

836

16,362

14,775

6.3 !

805 A, 885—887, 891

1918

31,312

35,233

370

891

10,320

12,462

6.2

B, 892 B, 893 B)

1919

23,033

23,813

476

1,058

6,126

- 7,992

5.6 |

1920

•

1,010

1,538

9,765

12,219

5.3

Draget och kallvalsat

1913

3 12,025

7,230

1.119

331

7,645

5,610

16.0

järn och stål, andra

1914

6,570

4,254

1,389

290

5,151

4,003

23.5 |

slag.2

1915

11,983

7,838

1,597

333

8,084

6,326

21.7 I

(st. rubr. 729—733, 739

1916

14,972

13,374

3,207

819

10,443

10,418

17.3 1

A, B, 761—763)

1917

17,559

26,418

615

371

9,151

16,262

8.0

*

1918

13,085

31,004

244

232

9,025

19,939

6.2

1919

11.096

22,712

499

359

6,460

18,761

7.4

1920

2,225

1,990

7,158

20,265

5.9

Järnplåt, varmvalsad:

1913

30,655

4,992

12,162

1,806

837

155

20. s 1

grov- och medium-

1914

26,746

4,532

11,529

1,333

1,097

266

27-8

plåt.

1915

33,866

6,913

21,979

2,932

4,517

1,215

24.1

(st. riibr. 734 A, B, 738,

1916

29,304

8,538

35,316

7,003

5,224

■2,092

15.5

743)

1917

28,238

18,708

14,353

4,173

3,493

2,693

10.5

1918

32,868

33,218

14,954

6,119

8,325

j 9,518

7.5

1919

36,490

28,447

20,321

9,633

12,350

j 12,779

6.4 j

1920

*

. 37,424

17,321

4,337

3,603

6.5

Järnplåt, varmvalsad

1913

24,484

4,424

*15,360

4,797

1,590

379

16.9

tunnplåt.

1914

24,312

4,790

14,024

3,191

1,304

392

26.9

(st. rubr. 735—737, 739

1915

29,880

1 7,194

12,509

3,424

4,149

1,363

22.0

A. 740—742, 744,745;

1916

29,359

11,621

13,503

5,912

2,594

1,228

i3.7

1917

30,195

26,523

2,055

1.176

1,327

1,174

8.5

1918

29,565

! 39,163

2,062

I- 2,096

5,731

8,628

5.2 ;

1919

23,881

22,142

13,054

9,718

4,008

4,586

8.0

1920

23,235

20,079

3,651

3,828

6.8

1 25 % resp. 50 % av i rubr. 885/? och 801/s ingående varuslag hava antagits hänlörliga hit.

7 10 % av i st. riibr. 739 A ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.

3 Produktionssiffrorna för år 1913 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara

med följande års.

4 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 9,275, 6,571, 6,052, 5,715, 171, 228, 7,288, 8,301 ton.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Varuslag

1

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Jårnbleekvaror och

1913

11,727

844

1,239

2,192

2,565

23.2

andra arbeten av

1914

10,934

646

999

2,203

2,315

19.1

tunnplåt.

1915

12,939

613

1,023

2,518

3,131

17.0

(st. rubr. 747-749,753 B

1916

1 17,276

846

1,855

2,302

4,402

13.5

754 B, 847, 868 B)1

1917

17,889

665

1,835

.960

2,803

10.3

1918

19,184

567

1,778

671

2,676

9.3

1919

22,363

984

3,256

878

3,612

8.0

1920

2,376

7,501

1,402

6,365

8. B

Järnrör, smidbara.

1913

2 11,391

4,399

11,788

3,166

4,380

1,872

15.9

(st. rubr. 755 B—E,

1914

8,122

3,861

13,761

3,614

4,738

2,306

16.8

756—758, 759 B,

1915

10,626

5,986

12,704

3,985

5,554

3,588

13.5

1085)

1916

12,385

10,323

19,024

7,426

6,986

5,907

10.7

1917

9,696

13,429

7,439

5,744

5,771

6,971

5.6

1918

6,964

13,154

6,724

8,250

5,071

9,423

1919

5,535

7,784

9,282

7,751

5,067

6,714

5.0

1920

13,997

14,646

7,441

9,267

4.1

Järntråd, dragen.

1913

2 17,263

4,604

2,852

677

2,092

1,207

21.0 !

(st. rubr. 760, 764, 765,

1914

24,894

6,779

3,868

874

1,396

904

23.2

766)

1915

31,463

10,344

2,448

697

2,760

1,788

18.1

1916

40,264

22,685

2,760

1,075

6,506

6,025

13.0

1917

41,526

41,020

1,846

1,150

6,587

8,355

8.6 I

1918

51,395

67,737

- 962

818

9,215

14,389

6.5 j

1919

36,602

36,910

502

548

7,133

10,308

5.1 ;

1920

2,754

2,393

3,430

4,036

6.8

Järnlinor.

1913

971

679

461

336

150

98

18.0 !

(st. rubr. 764 ‘/» 5-,

1914

927

694

438

240

187

129

22.8

765 7» A, 766‘/v A)

1915

1,133

1,148

615

412

740

1,073

22.2 |

]

1916

1,237

1,829

606

656

606

1,546

13.4

1917

1,473

3,322

159

345

368

894

6.9

1918

2,441

7,162

260

599

356

1,203

5.7

1919

1,471

4,258

647

1,177

240

691

8.0

1920

974

1,670

183

434

7.9

Järn: trådduk och

1913

- .

711

18

10

9

6

19.9 |

trådnät.

1914

638

18

8

28

13

24.5 j

(st. rubr. 764 Va B,

1915 ;

. ■ 1

653

11

7

12

13

16.1

765 V» B)

1916

1,131

18

13

27

45 !

14.7

1917

1,451

5 ;

7

95

186 j

9.1

1918 j

1,525

16 i

14

171

449

12.6

1919

1,681 !

22

28

119

289

6.8

1920

69 !

100

20

56

9.9

1 25 X av i st. rubr. 868 B ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.

‘ 1''roduktionssiffrorna för år 1913 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara

med följande års.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

125

Varuslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %''

av imp*

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Järnspik och -stift.

1913

23,854

5,441

222

202

758

205

15.2

(st. rubr. 775, 776 A, B,

1914

22,195

5,087

221

156

751

235

18.6

C, F, IT! A, B, C,

1915

23,230

5,941

286

172

1,974

761

16.2

778 A)

1916

24,254

10,368

939

533

4,578

3,011

14.7

1917

21,703

18,617

328

308

3,551

3,617

10.2

1918

17,635

21,446

343

380

1,947

3,032

6.7

1919

19,118

16,188

625

556

1,141

1,791

6.4

1920

820

781

1,658

2,200

7.8

Jårnbult, -mutter,

1913

9,107

3,511

811

136

75

16

55.0

-skruv (ej träskruv).

1914

8,592

3,356

651

127

67

41

47.6

(st. rubr. 779, 780,781 B,

1915

9,348

4,734

1,170

271

648

667

37.1

783)

1916

10,267

8,426

2,398

785

1,252

1,588

29.4

1917

10,273

14,652

775

464

1,145

1,741

16.3

1918

8,935

16,139

755

506

1,380

3,040

ILO

11>19

7,716

11,939

2,096

1,687

715

1,300

9.1

.1920

2,362

1,734

438

831

10.4

Järn: träskruv.

1913

573

537

91

84

_

36.6

(st rubr. 781 A, 782)

1914

641

794

58

54

3

2

36.0

1915

803

913

202

230

37

65

29.8

1916

870

1,844

769

1,037

410

967

25.8

1917

1,047

3,759

30

65

365

1,155

16.2

1918

1,207

5,661

6

14

569

2,431

13.4

1919

1,009

3,073

63

176

350

1,019

12.4

1920

207

560

205

537

12.1

Järnkättingar och

1913

3,188

1,164

429

172

396

140

18.7

-kedjor.

1914

3,264

1,199

492

174

508

188

20.1

(st. rubr. 784—787)

1915

3,689

1,601

344

192

584

368

14.2

1916

4,150

3,120

653

436

721

631

11.4

1

1917

4,270

5,281

345

302

881

1,342

8.»

!

1918

3,520

5,934

328

376

753

1,369

6.9

1919

3,450

5,827

1,157

1,414

384

700

4.9

1920

1,749

2,085

455

938

5.7

Järn: spadar, skyff-

1913

1,714

238

109

498

290

17.5

lar, högafflar, liar

1914

1,663

245

151

441

359

13.0

och andra handred-

1915

2,399

158

in

1,233

1,194

11.4

skap för jordbruket.

1916

2,595

139

92

811

895

12.1

(st. rubr. 812, 814)

1917

3,723

132

138

747

1,285

8.6

1918

6,299

15

28

1,150

3,229

4.4

1919

9,152

300

451

1,055

4,448

5.4

1920

417

779

1,216

5,601

4.8

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr S56.

Varuslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Knivar (med undantag

1913

1,743

57

295

54

414

21.4

av maskinknivar).

1914

1,585

44

280

60

404

18.0

(st. rubr. 839, 840—846)

1915

2,241

39

303

147

1,277

16.1

1916

2,561

48

509

126

1,345

13.4

1917

3,370

43

752

108

1,547

11.8

1918

4,066

19

411

104

1,755

10.9

1919

4,056

53

1,140

103

2,233

6.1

1920

ilo

1,856

94

2,476

7.7

Saxar (med undantag

1913

160

30

229

5

23

9.4

av maskinsaxar).

1914

183

26

185

8

25

9.2

(st. rubr. 804 D, 815,

1915

231

29

316

33

205

7.7

829 B, 830 B, C, 848—

1916

280

44

580

33

254

7.7

, 851)

1917

460

46

703

28

298

8.2

1918

520

23

343

24

269

6.7

1919

404

47

765

15

239

4.2

1920

55

783

10

185

4.1

Gevär, revolvrar och

1913

1,054

30

24*1

9

190

19.0

kulsprutor.

1914

963

27

394

10

127

10.4

(st. rubr. 871)

1915

2,188

5

46

4

65

17.1

1916

5,330

7

67

9

141

16.3

1917

3,984

7

80

10

270

13.9

1918

1,791

7

66

17

557

15.4

1919

2,075

11

148

12

464

11.2

1920

•

46

444

6

212

15.7

Manufaktur- och bygg-

1913

8,228

863

1,649

2,578

1,762

14.3

nadssmide ävensom

1914

7,327

768

1,519

2,580

1,586

13.0

div. ej spec. järn-

1915

9,883

1,092

2,006

3,189

2,443

12.8

manufaktur.1

1916

15,547

1,486

3,359

3,421

4,766

10.5

(st. rubr. 720, 764 V» C,

1917

22,618

769

2,681

1,485

5,417

8.0

765 Va C, 766 V2 B, 767

1918

29,750

514

2,601

1,529

6,202

5.8

—770, 774, 806, 813,

1919

25.902

892

3,558

2,367

5,718

7.8

831 C, 834 C, 835/8,

1920

.

1,629

6,659

2,712

6,841

7.2

852/3,856/9,861,862A,

0, 863/7, 868 A, 888 B,

889 B, 890 B, 960, 961

A, C;962, 868 B, 894 A,

894 C, E, 895 A, C, E,

896 A, 0, E, 1,295 C)

Gjutgods, icke smid-

1913

21,574

3,262

2,872

545

19.4

bart, ävensom ven-

1914

32,961

16,599

2,945

2,286

711

14.0

tilations- och värme-

1915

39,701

16,569

3,318

2,255

938

12.3

ledningsmateriel.

1916

69,724

16,428

3,677

3,019

1,687

10.1

(st. rubr. 710—718, 721,

1917

126,598

12,439

4,403

4,979

5,606

6.5

875—879,880 B, 881 B,

1918

125,332

9,280

4,313

4,016

4,352

5.9

882 A, C, E, 883 A, C,

1919

103,548

7,828

4,641

3,164

3,754

5.8

E, 884 A, 0, E)

1920

20,002

11,533

2,625

3,362

4.9

1 10 % vid imp. o. 50 % vid exp. av i st. rubr. 894 A, C, E ing. varuslag hava antagits hänförliga hit.

30 % » » »40 % » » » » » 895 A, C, E » » » » » »

50 % » » » 40 % » » » » » 896 A, C, E » » » » » »

2 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 10,805, 8,088, 7,399, 7,058, 5,343, 4,601, 2,499, 7,891 ton.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majäs proposition Nr 356.

127

Varuslag År

1

Produktion j

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Gjutgods, smidbart.1 1913

18,479

7,303

991

477

1,475

625

30.1

(st. rubr. 759 A, 885—j 1914

20,514

7,611

1,246

779

1,706

1,032

20.3

887, 888 A, 889 A, 890 1915

22,052

9,739

1,074

870

3,008

2,003

17.7

A, 891 B, 892 B, 893 B,! 1916

28,343

17.731

1,372

1,448

3,220

3,512

15.2

894 A, C, E, 895 A, C, 1917

24,129

26,250

1,091

1,818

y,45ö

4,339

10.4

E, 896 A, C, E) 1918

20,514

27,585

968

2,307

2,545

4,927

6.6

i 1919

18,073

22,083

1,019

2,225

2,474

4,771

6.9

| 1920

2,527

5,253

1,503

3,662

6.15

Järnkonstruktioner 1913

6,855

2,685

1,402

606

284

13.8

och grövre plåtar- 1914

8,735

3,699

1,692

952

522

14.1

beten.2 1915

8,926

4,637

2,069

985

711

14-4

(st. rubr. 746, 750 B, D, j 1916

13,318

4,213

2,405

1,572

1,533

11.7

751 B, 752, 759 C, 797. 1917

15,945

4,957

2,668

1,586

2,241

10.6

868 B, 983, 98J—986) 1918

20,177

2,517

2,259

2,095

4,741

7.1;

1919

17,474

4,824

4,522

1,999

4,924

6.3

j 1920

8,733

9,374

2,751

6,096

6.0

Järnvägsmaterial ej 1913

"

ö,581

6,140

1,239

1,564

359

15.8

annorstädes upp- 1914

4,527

5,970

1,226

144

65

14.3

tagna ävensom 1915

4,835

3,304

746

851

346

15.3

skarvjärn o. botten- 1916

5,304

3,455

844

2,065

1,088

15.8

plåtar. 1917

7,044

990

490

1,450

1,450

9.8

(st. rubr. 789—792, 794,! 1918

8,395

2,797

1,406

856

1,296

8.3

795 A, 796, 1,034 QQ) 1919

11,365

7,072

2,946

1,077

1,447

10.4

1920

9,175

5,034

508

748

7.9

Kopparplåt. 1913

1,026

338

534

103

155

8.4

(st. rubr. 898 A, 899 A.| 1914

1,002

1,530

392

624

212

312

8.0

900 A, 901 A, G) 1915

1,108

2,261

187

447

118

261

6-7

1916

1,008

3,583

66

171

121

455

7,8

1917

836

3,920

34

105

273

''1,355

4,8

1918

300

2,207

43

in

93

647

4.3

1919

1,125

5,149

115

469

187

1,026

4.6

1920

265

969

407

1,466

3.9

Mässingsplåt. 1 1913

1,521

330

446

56

71

8.2

(st. rubr. 898 B, 899 B,i 1914

1,464

1,981

358

489

95

143

8.4

900 B. 901 B) I 1915

1,905

3,385

18

56

281

575

5.2

1916

2,533

7,173

4

21

139

406

2.1

1917

2,415

9,224

21

68

168

712

3.8

1918

993

6,681

1

3

69

350

2-1

1919

1,317

5,459

100

300

88

333

4.5

i 1920

440

1,084

167

477

4.6

1 75 % av i st. rubr. 885/7 ingående varuslag liava antagits liäntörliga hit.

50 % » » » 891/3 B » » » » » »

90 % vid irap. o. 50 % vid exp. av i st. mbl''. 894 Å, C, E ing. varuslag hava antagits hänförliga hit.

70 % » » » 60 % » » » » » 895 A, C, E » » » » » »

50 % » » » 60 % » » » » » 896 A, C, E » » » » » »

1 50 % av i st. rubr. 868 B samt 983—984 ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.

3 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 4,852, 5,287, 2,619, 2,738, 528, 1,698, 5,384, 7,318 ton.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Varuslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Aluminiumplåt.

1913

43

118

266

2

4

6.0

(st. rabr. 898 0, 899 C,

1914

128

288

73

150

27

78

6.7

901 C)

1915

284

902

15

56

82

271

4.0

1916

182

1,276

6

55

86

406

2.9

1917

39

451

6

24

14

165

5.o

1918

41

710

23

344

16

320

1.6

1919

191

1,127

41

221

41

621

2.7

1920

130

669

47

211

2.6

Spik, nitar och bultar

1913

80

172

4

8

11

21

17-4

av koppar och mås-

1914

50

130

5

9

15

28

19.4

sing.

1915

79

272

4

10

11

45

13.0

(st. rubr. 905)

1916

35

166

2

8

4.

18

9.2

1917

59

259

—

—

8

42

_

1918

57

412

—

—

1

23

_

1919

62

540

4

26

6

30

4.9

.

1920

9

71

18

81

4.4

Kopparrör.

1913

596

146

263

77

139

8.o

(st. rubr. 906 A, D, 907

1914

560

1,011

148

258

105

197

9.1

A)

1915

675

1,627

7

26

138

355

6.7

1916

1,083

3,258

1

6

230

863

4.9

1917

631

3,423

2

234

1,209

4.9

1918

364

2,912

4

23

no

732

2.4

1919

811

4,565

26

•99

130

697

4.3

1920

101

418

259

1,017

4.0 1

Mässingsrör.

1913

616

196

315

31

49

12.4 ;

(st. rubr. 906 B. 907 B)

1914

504

865

212

342

47

87

11.2

1915

728

1,576

34

60

92

214

11.7

1916

859

3,113

22

49

89

351

11.0

1917

859

3,767

6

21

123

587

5.8

1918

458

3,490

7

26

74

484

6.4

1919

599

2,993

78

249

73

366

5.9

-

1920

143

539

140

471

5.0

Aluminiumrör. 1

1913

19

5

9

12.2

(st. rubr. 906 O, 907 O)

1914

1

4

5

11

3

6

13.3

1915

16

72

—

—

16

60

1916

24

154

7

47

23

113

2.4

1917

15

164

—

—

16

127

_

1918

23

138

—

—

23

418

_

1919

11

in

1

7

12

147

2.4

1920

*

•

5

31

20

in

4.1 1

1 Import- och exportsiffrorna omfatta även rör av nickel och nysilver.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition Nr 356.

129

!

Produktion i

Import

Export

Tull i %!

Varuslag

:

År

ton

värde i |

1,000 krj

ton

värde i

1.000 kr.

ton

värde i

1.000 kr

av imp. ;

värdet

Träd, skenor, kablar

1913

6,506

1,505

2,134

276

403

7.7

1 och stänger av köp

1914

7,386

8,967

697

981

756

1,063

8.0

! par, mässing och alu-

1915

9,021

15,741

340

640

1,531

3,283

5.6

minium.

1916

11,779

29,861

210

475

860

3,011

4.6

(st. rubr. 902. 903, 908

1917

6,481

26,994

70

226

922

4,456

3.9

—912)

1918

4,613

31,809

36

220

703

4,748

2.6

1919

14,249

50,513

1,108

4,724

1,590

5,940

2.7

1920

1,279

4,134

2,799

8,576

3.2

1 Elektriska kablar och

1913

4,155

2,953

3,593

81

300

11.6 i

i ledningar, över-

1914

4,426

2,366

2,379

152

639

13.2;

j klädda.

1915

7,236

498

547

191

1,141

11.3 !

(st. mbr. 913—921)

1916

13,333

317

407

222

1.522

lo.o;

1917

21,518

158

3,125

52

738

1.7 i

1918

31,095

59

1,418

75

458

1.8

|

1919

28,501

1,385

3,122

286

2,038

6.8

(

1920

1 2,893

7,405

587

3,342

4.0

Duk av koppar, mäs-

1913

415

75

305

7

32

12.1

i sing etc.

1914

451

64

266

13

59

11.8

(st. rubr. 923, 924)

i

1915

569

77

443

23

140

8.7

1916

737

122

907

11

59

6.7

1917

946

86

848

3

49

5.1

1918

965

44

727

3

60

3.0

1919

1,067

67

1,122

5

76

2.7

1920

177

2,527

5

67

3.2

Nysilverarbeten.

1913

1,517

264

2,177

19

171

11.4

(st. rubr. 928, 929, 931 I)

1914

1,487

200

1,619

23

198

11.2

1915

1,595

141

1,336

49

457

10. o

1916

2,152

93

1,148

81

1,043

8.6

1917

3,749

59

1,148

41

610

5.7

1918

6,420

31

785

13

296

5.9

1919

6,378

102

2,571

'' 44

867

4.8

1920

366

9,630

79

1,004

4.2

kg-

kg-

kg-

Silverarbeten.

1913

10,259

1,426

4,302

809

146

29

8.0

(st. rubr. 975)

1914

7,820

1,165

2,817

450

101

21

9.4

1915

9,326

1,426

4,268

539

209

33

11.9

1916

15.418

2,171

6,750

1,007

437

102

10.1

1917

14,574

2,947

10,292

2,305

513

153

6.7

1918

15,2-8

4,111

11,265

3,790

355

186

4.5

1919

13,723

4,449

13,288

3,697

233

177

5.4

1920

20,051

5,369

307

306

5.6

1 Därav 700 ton tullfri import.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 käft. (Nr 356.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kung i. Maj:ts proposition Nr 356.

Produktion

Import

Export

Tull i %

Varuslag

År

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

av imp.

värdet

Guld- och platinaar-

1913

kg.

384

1,542

kg-

180

690

kg-

0.7

beten.

1914

322

1,174

95

298

—

—

0.8

(st. rubr. 969, 977)

1915

320

1,269

191

3,354

5

24

0.1

1916

464

2,097

445

2,203

23

305

0.5

1917

556

3,033

. 882

3,228

03

586

0.7

1918

694

4.729

903

6,017

61

495

0.4

1919

687

4,257

1,270

6,741

18

471

0.5

1920

1,091

4,691

19

677

0.5

Maskiner och maskin-

1913

110,421

23 113

22,615

35,794

43,928

9.8

delar, ej elektriska.1

1914

113,321

22,849

20,912

33,396

41,862

9.8

(st. rubr. 750 A, C, 751

A, 753 A, 754 A, 771,

1915

129,711

18,385

17,992

37,252

55,917

9.9

1916

223,071

25,966

24,870

56,355

97,134

9.6

772, 800—803, 807—

1917

316,424

19,724

22,504

50,925

118,051

8.5

811, 828 C, 855, 857

1918

347,873

15,387

25,636

33,773

104,608

8.1

A, C, D, 880 A, 881 A,

1919

312,699

25,189

45,297

36,906

120,655

7.9

882 B, D, 888 B, D.

1920

45,940

89,658

37,486

123,434

8.1

884 B, D, 891 A, 892

A, 898 A, 894 B, D,

895 B, D, 896 B, D,

931 A—C, 979—984,

987—1021, 1023—

1034 FF, KK—PP,

RR-ZZ. 1035—1046,

1052—1055)

Ångpannor, förvar-

1913

2,059

1,086

472

154

108

11.7

mare och kondenso-

1914

2,173

1,453

662

98

123

11.0

rer.3

1915

2,100

1,551

655

233

312

11.8

(st. rubr. 979, 980, 982

1916

3,408

1,869

756

572

697

11.2

—984, 988—891)

1917

4,457

1,089

676

889

1,331

9.9

1918

7,079

771

756

834

2,031

6.3

1919

6,718

1,159

1,070

885

2,066

6.4

1920

2,527

2,309

719

2,433

8.0

Förbränningsmoto

1913

15,537

125

474

5,288

9,232

9.9

rer.

1914

14,188

163

442

3,921

7,431

9.9

(st. rubr. 992—996)

1915

16,344

136

328

6,082

11,239

9.8

1916

27,844

145

443

8,799

19,958

8.6

1917

37,588

1,017

1,161

7,548

26,096

8.3

1918

34,424

79

260

3,916

21,625

5.4

1919

29,654

799

2,435

4,320

16,991

7.5

1920

676

2,705

6,001

26,264

7.6

Maskiner för metall-

1913

4,125

3,593

4,524

992

1,300

8.7

bearbetning och gju

1914

4,454

2,832

3,477

1,308

2,373

8.4

terier.

1915

13,025

1,202

2,037

5,334

10,588

8.1

(st. rubr. 828 A, C, 998

1916

25,256

2,002

3,181

7,003

16,290

7.9

A, C, 999 A, B,D, 1000

1917

44,765

1,660

3,233

5,991

19,360

6.4

A, B, D, 1001 A, B, D,

1918

41,297

1,585

3,210

2,950

10.916

5.7

1002, 1005—1011,

1919

35,208

3,548

7,645

2,302

8,502

6.9

1034 I, FF)

1920

5,998

11,032

2,986

11,967

7.2

1 Omfattar hela industrigruppen.

■ Därav tullfri import 1913 —1920 resp. 632, 616, 439, 608, 702, 937, 1,416, 1,865 ton.

3 50 % av i st. rubr. 982—984 ingående varuslag hava antagits hänförliga hit.

1 Därav tullfri import 1913—1920 resp. 159, 108, 67, 86, 257, 342, 462, 442 ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

1 Bl

V a r u s 1 a g

År

Produktion

Import

Export

1

Tull i %

av imp. j

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr

Trä- och korkbearbet-

1913

4,129

217

339

1,624

1,964

n.i

ningsmaskiner.

1914

3.943

131

217

1,443

1,702

12.2

(st, rubr. 807, 808, 828

1915

4,230

75

160

1,295

1,910

12.8

B. D. 1012—1016)

1916

6,689

112

223

1,552

2,998

12.0

1917

11,486

97

176

1,641

4,002

11.6

1918

13,091

77

194

1,118

3,535

8.9

1919

14,344

227

523

1,642

5,549

9.4

1920

244

935

1,967

7,326

9.7

Sy- och stickmaskiner.

1913

2,283

1,055

1,958

81

175

10.6 I

(st. rubr. 857 C, D, 1019

1914

2,412

1,011

1,837

258

523

10.3

— 1021)

1915

2,756

988

2,328

394

1,090

9.7

1916

3,235

1,712

3,494

482

1,578

9.2

|

1917

3,873

540

1,984

412

1,611

6.9

1918

3,995

99

811

259

1,074

6.8

1919

4,638

1,521

4.553

308

1,413

9.5

1920

995

4,962

180

1,066

9.3

i

i

Lantbruksmaskiner.

1913

15,268

3,919

2,077

14,361

7,266

1

12.2

i (st. rubr. 802, 8()3, 810

1914

14,036

4,138

2,192

13,997

7,019

12.1

A, 1024—1028. 1034

1915

13,409

2,204

1,275

10,023

5,739

13. s

KR. SS)

1916

21,644

4,728

2,669

16,053

10,384

11.4

1917

30,794

2,658

1,766

15,029

13,025

9.6

1918

42,689

986

1,093

11,519

16,924

6.8

[

1919

41,553

4,820

5,594

9,590

16,031

6.0

1920

7,369

9,779

8,798

13,309

5.6

st.

st.

1 Lokomotiv och tänd-

1913

•

3,321

34

220

191

7 134

146

lO.o

rap.

1914

5,431

25

219

195

5 109

107

lO.o

(st. rubr. 1.033 A, B)

1915

•

4,330

5

42

37

15 255

101

lO.o

1916

4,573

19

299

194

12 275

298

10.0

1917

7,017

8

132

96

6 78

82

lO.o

1918

11,941

25

1,760

2,719

5 34

68

10.0 j

1919

9,861

32

240

214

27 597

2,370

lO.o

1920

•

69

1,224

1,669

13 346

1,221

10.0

i Ångmaskiner, ångtur-

1913

* 1 2,397

433

388

931

1,092

lO.o |

biner, lokomobiler,

1914

• i 2,983

236

206

861

1,208

lO.o (

ångvältar.

1915

• | 3,650

314

273

601

1,285

lO.o

(st. rubr. 1034 N, 0.

1916

5,884

356

228

956

1,915

lO.o

p. Q)

1917

8,348

137

106

1,514

3,296

lO.o

1918

9,360

194

222

881

3,450

lO.o

1919

7,903

103

168

1,161

5,095

lO.o

1920

2,043

5,848

1,021

5,794

lO.o

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

V aruslag

• År

Produktion

Import

Export

Tull i %

j av imp.

| värdet

ton

1

värde i

1,000 kr

ton

! värde i

11,000 kr

ton

j värde i

11,000 kr

Lyft-, hiss-, uppfor

! 1913

4,824

749

485

963

877

10.8

drings-, lastnings-,

1914

| 5,451

1,305

744

1,309

1,134

10.6

lossnings-, spel- och

1915

I 6,173

516

355

1,962

1,787

10.7

transportanord-

1916

8,739

926

549

2,345

2,344

10.4

ningar.

1917

12,579

940

631

1,933

2,824

9.9

(st. rubr. 1003, 1004

1918

13,735

283

525

; 1,252

2,607

9.1

1034 L)

1919

14,235

882

1,320

1,623

3,200

9.6

1920

1,908

2,893

2,711

5,232

9.6

Pumpar, fläktar, ven-

1913

2,458

598

715

619

831

1

lO.o

tilatorer, blåsmaski-

! 1914

2,984

724

825

601

1,140

lO.o

ner, kompressorer,

1 1915

3,796

536

673

1,031

2,294

lO.o

exhaustorer och kyl-

1916

6,416

484

643

1,546

3,670

lO.o

maskiner.

1917

8,645

492

1,069

1,211

3,051

lO.o

(st. rubr. 1035 S, T, U.)

1918

7,560

329

934

580

1,891

lO.o

1919

•

5,879

486

1,283

500

1,659

10.0

1920

1,270

3,226

523

2,273

lO.o

Axellager oeh träns-

1913

10,398

620

602

1,143

4,030

8.6

missioner.

1914

15,188

774

667

1,019

4,335

10.0

(st. rubr. 1047—1055,

1915

17,882

643

502

2,321

11,792

10.4

1034 KK, 1041, 1042)

1916

•

34,595

945

868

3,140

15,515

10.7

1917

47,095

821

1,094

3,165

19,758

7.3

1918

42,119

1,175

1,798

2,690

23,906

5.8

1919

37,037

1,130

1,539

3,177

20,365

6.»

1920

1,875

3,039

4,831

33,081

6.1

Armatur för gas, vat-

1913

■

2,882

327

645

167

455

10.8

ten oeh ånga.

1914

*

3,335

343

639

194

530

10.8

(st. rubr. 1056—1059)

1915

;

4,171

293

492

261

943

ll.i

1916

•

6,561

387

430

512

2,386

15.4

1917

10,766

188

421

408

2,571

8.8

1918

9,850

116

385

219

1,324

6.2

1919

6,914

160

520

381

2,387

7.4

1920

386

1,782

i

357

2,568

6.7

Vågar.

1913

644

123

222

in

93

11.9

(st. rubr. 1280—1284)

1914

641

113

218

41

49

10.6

1915

904

82

190

89

95

9.7

1916

1,237

104

279

118

171

8.2

1917

1,862

86

331

143

279

5.4

1918

2,720

no

541

65

176

4.6

1919

2,533 !

169;

771

85

296

4.6

j

1920

233 I

1,062

106

370

4.6

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

133

V a r u s 1 a g

År

Produktion

Import

!_____ _______ . _ ..

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

j ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1.000 kr.

Generatorer, motorer,

1913

11,739

1,048

1,483

4,087

4,491

17.3

transformatorer.

1914

•

12,292

1,138

1,574

2,748

3,391

16.5

(st. rubr. 1060—1065)

1915

16,404

778

1,132

4,584

6,158

16.3

1916

26,738

571

1,007

5,208

11,225

15.2

1917

45,276

280

804

5,318

16,368

12.3

1918

47,885

272

1,300

1,858

7,140

10.4

1919

57,899

412

2,494

2,921

11,399

10.3

1920

1,417

6,515

4,176

18,567

10.6

Ackumulatorer och

1913

980

1,047

984

69

165

8.4

galvaniska element.

1914

1,105

970

910

115

366

8.9

(st. rubr. 1066—1068)

1915

1,936

741

841

195

768

6.8

1916

1,683

1,076

950

158

796

8.3

1917

1,647

1,193

1,435

58

408

6.4

1918

1,495

858

1,628

19

147

4.5

1919

2,688

1,362

3,162

102

828

3.4

1920

2,174

7,313

143

1,004

2.3

Glödlampor, elek

1913

892

85

1,256

9

104

1

26.6

triska.1

1914

1,547

73

1,473

36

526

19.5

(st. rubr. 1069, 1070)

1915

1,695

125

1,718

57

818

27.8

1916

2,362

218

2,357

94

1,302

34.5

1917

2,682

148

1,621

105

1,470

34.6

1918

.

4,359

217

4,599

4

85

18.3

1919

.

5,216

216

6,400

3

112

13.1

■

1920

265

7,297

50

1,280

14.1

Dynam oborstar och

1913

795

1,583

541

183

60

13.1

kolelektroder.

1914

688

1,177

641

593

223

9.5

(st. rubr. 1073—1075)

1915

1,745

1,120

676

2,629

1,046

9.6

1916

2,956

1,403

875

1,868

1,110

8.6

1917

4,256

2,186

802

1,488

991

10.2

1918

6,217

1,644

1,404

567

641

4.2

1919

2,625

2,371

3,660

243

394

2.6

1920

2,923

3,452

214

294

3.4

Pådrags- och regie

1913

2,158

588

1,975

366

1,080

14.7

ringsmotständ, sä-

1914

3,457

727

2,387

322

748

14.2

kerhetsapparater,

1915

4,531

601

2,247

465

1,455

12.7

strömställare, båg-

1916

* i

8,219

677

2,659

732

3,419

13.4

lampor, strålkastare

1917

.

10,112

646

2,868

701

3,664

12.1

m. m.

1918

16,898

1,340

10,131

336

1,928

7.2

(st. rubr. 1071, 1076—

1919

;

17,049

615

5,780

297

2,436

6.6

1081, 1087 A, D)

1920

1,175

9,275

451

3,522

7.9

1 T produktionssitfroma ingå även glödlampsdelar.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.

i

V a r u s 1 a g

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Telefon- och telegraf-

1918

11,852

165

1,323

669

6,362

10.3

apparater, elektriei-

1914

10,363

191

1,353

741

6,594

10.3

tétsmätare samt öv-

1915

12,125

145

1,008

662

6,702

lO.o

riga hit hänförliga

1916

16,203

189

1,204

730

8.617

lO.o

fysiska instrument.

1917

18,214

158

1,141

559

7,562

lO.o

(st. rubr. 1082—1084,

1918

19,538

284

2,488

338

5,868

9.9

1087 B, 0, 1260 B,

1919

24,864

341

3,883

562

10,458

9.8

BB)

1920

336

4,611

521

11,195

9.8

1 stycken

1 stycken

Velocipeder och velo-

1913

7,504

2,841

882

712

531

29.1

cipeddelar.

1914

8,178

3,655

1,233

927

369

23.7

(st rubr. 1090—1093)

1915

8,809

1,076

760

666

546

28.0

1916

15,342

1,946

1,942

993

946

18.9

1917

19,053

2,851

1,700

1,816

2,065

16.2

1918

17,572

1,384

471

353

3,638

17.7

1919

’

19,440

5,342

5,017

2,041

2,491

7.3

;

1920

13,574

11,823

183

1,362

7.9

2 stycken

2 stycken

Automobiler.

1913

1,732

693

3,047

17

173

15.0

(st. rubr. 1098 G, H)

1914

1,712

729

2,732

8

75

15.0

1915

3,107

244

874

35

482

15.0

1916

4,353

688

2,560

59

882

15.0

1917

4,735

576

2,116

72

1,028

15.0

1918

3,224

166

652

69

1,461

15.o

1919

5,902

3,796

19,942

54

1,141

15.o

1920

11,873

71,433

22

443

15.0

Underreden till vag-

1913

•

857

12

15.0

nar.3

1914

800

6

15.0

(st. rubr. 1098 I)

1915

15

37

15.0

1916

202

—

15.0

1917

125

2

15.0

I

1918

46

27

15.0

•

1919

279

in

15,o

1920

1,966

134

15.o

Andra åkdon än velo-

1913

3,633

77

273

15.7

cipeder och automo-

1914

3,217

109

176

15.2

biler.

1915

3,507

65

187

15.2

(st. rubr. 1098 D, E, F, K,

1916

5,055

72

172

15.9

241)

1917

7,188

171

317

15.4

1918

9,618

99

441

15.6

1919

9,847

899

323

14.8

1920

•

1,546

306

14.8

1 Kvantitetsiffrorna omfatta endast velocipeder och motorvelocipeder. Införseln av velociped- och

motorvelocipeddelar utgjorde 1913 — 1920 resp. 113, 119, 112, 184, 120, 34, 79, 268 ton och utförseln

resp. 117, 118, 202, 282, 371, 495, 264, 173 ton.

2 Import och exportsiffrorna omfatta före år 1920 även flygmaskiner.

3 Huvudsakligen automobilunderreden.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

135

V aruslag

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr

ton

värde i

1,000 kr.

i

Järnvägs- och spår-

1913

9,950

294

86

1,520

660

27.4

vägsvagnar.

1914

9.925

490

128

116

135

30.6

(st. rabr. 1095, 1096,

1915

12,962

270

109

193

216

20.3

1098)

1916

13,477

4,344

1,582

in

206

22.0

1917

10,908

4,350

1,976

194

323

17.6

1918

9,873

740

462

163

394

12.8

1

1919

16,737

3,391

2,112

416

884

12.9

1

1920

6,414

4,854

1,304

3,947

11.6

Vattenmätare.

1913

15

65

16.4

(st. rubr. 1267 C, 1269 B

1914

12

81

—

—

11.4

1915

19

74

15

80

14.8

1916

10

50

5

30

13.2

1

1917

6

20

4

45

17.3

1918

4

19

3

44

12.9

1919

6

61

9

98

8.1

1920

18

174

1

16

7.4

stycken

stycken

Pianon och flyglar.

1913

1,989

533

313

3

2

28.8

(st. rubr. 1270, 1271)

1914

1,743

309

216

3

2

23.9

1915

2,139

460

316

5

18

24.1

1916

2,618

1,047

674

56

52

25.8

1917

3,161

1,565

1,317

42

38

19.8

1918

3,717

1,980

2,685

7

13

12.o

1919

3,872

2,856

3,271

9

13

13.8

1920

5,633

7,320

8

20

12.1

stycken

stycken

Orglar och harmo-

1913

1,326

11

5

439

35

15.0

nier.

1914

1,246

14

2

186

29

15.0

(st. rubr. 1277 B)

1915

1,190

5

7

311

50

15.0

1916

1,422

12

7

710

77

15.0

1917

1,507

68

14

244

58

15.0

1918

1,563

40

13

44

15

15.o

1919

1,914

289

64

63

38

15.o

1920

653

177

93

32

15.0

Linolja.

1913

8,752

4,604

360

169

2

1

15.1

(st. rubr. 1102, 1103)

1914

7,479

4,271

806

381

678

459

14.9

1915

9,343

6,890

457

289

977

856

11.2

1916

9,442

10.330

261

227

873

1,279

8.1

1917

—

—

285

1,517

—

—

1.8

1918

284

2,712

240

1,711

1

8

1.2

1919

5,591

14,911

3,152

7,495

148

289

3.4

1920

''

521

1,108

34

61

3.8

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Produktion

Import

Export

Tull i %

V a ruslag

År

ton

värde i

1.000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

av imp.

värdet

Fernissor, andra slag,

1913

1,168

1,202

495

618

38

38

24.0

såsom kopal-, asfalt-,

1914

937

1,030

502

627

35

55

24.0

sickativfernissor

1915

850

1,029

479

599

227

223

24.0

m m.

1916

1,015

1,657

459

574

140

116

24.0

(St. rubr. 1119)

1917

1,000

2,965

195

488

41

31

12.0

1918

462

2,943

92

276

—

—

lO.o

1919

774

2,746

1,171

3.513

91

313

10. o

1920

1,096

3,713

55

193

8.9

Toalettvål.

1913

3,037

2,988

19

63

16

63

29.6

(St. rubr. 1122)

1914

2,788

2,988

19

57

20

35

33. J

1915

2,801

3,804

38

113

194

236

33.4

1916

2,611

5,873

54

162

42

124

33.3

1917

2,386

14,579

53

212

2

12

25.0

1918

890

9,772

19

112

—

—

16.7

1919

2,811

16,325

378

1,514

126

379

25.o

1920

410

1,963

70

374

20.9

Tvättvå.1 samt tvätt-

1913

5,548

2,271

331

232

3

2

14.3

oeh säppulver.

(st. rubr. 1123)

1914

6,533

2,513

265

170

3

3

15.6

1915

7,297

3,570

554

377

528

396

14.7

1916

5,547

4,763

888

559

280

302

15.9

1917

5,611

11,136

257

535

—

—

4.8

1918

3,683

12,328

91

524

—

—

1.7

1919

4,520

6,556

2,027

3,986

183

339

5.1

!

1920

771

1,285

178

274

6.0

;

; Salpetersyra K

1913

2,465

1,016

87

20

_

8.7

i (st. rubr. 1133)

!

1914

2,470

1,486

73

22

34

23

6.6

1915

1,869

1,286

1,820

640

213

103

5.7

1916

1,908

1,580

2,730

1,181

91

64

4.6

;

1917

1,384

1,439

2,272

1,426

29

28

3.2

j

1918

793

865

1,061

788

1

1

2.7

1919

1,119

1,488

1,650

1,114

11

15

3.o

I

1920

1,374

790

9

6

3.5

■

1 Kaustik ammoniak *.

1913

760

221

73

20

6

2

18.3

| (st. rubr. 1142)

1914

730

211

37

14

1

1

13.3

1915

827

261

19

8

306

106

11.8

1916

1,146

482

7

3

38

25

12.2

1917

1,168

760

—

—

88

82

—

f

1918

1,153

939

—

—

29

59

—

1919

822

719

87

47

24

27

9.3

1

1920

*

245

119

5

2

10.8

1 Produktionen beräknad som 100 %”-ig monobydrat. Import- och exportkvantiteterna brnttovikter.

2 Produktionen beräknad som 25 %-ig.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

137

Y a r u s 1 a g

År

Produktion

Import

Export

Tull i %

av imp.

värdet

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

ton

värde i

1,000 kr.

Ammoniumsulfat.

1913

1,377

315

38

9

254

64

(st. rubr. 1150 C)

1914

1,510

347

371

87

90

23

—

1915

1,614

464

5,995

1,701

5,583

1,343

—

1916

1,340

459

1,402

433

—

—

—

1917

1,304

790

311

86

—

—

—

1918

1,217

923

1

1

—

—

—

1919

925

440

17

11

5

3

—

1920

364

222

5,808

3,953

—

Kaleiumkarbid.

1913

31,952

4,709

2

0.4

13,587

2,446

(st. rubr. 1170)

1914

21,883

3,443

—

—

12,715

2,254

—

1915

32,446

5,403

—

—

14,810

3,015

—

1916

36,357

8,926

—

—

14,710

3,435

—

1917

34,672

14,243

4

4

12,930

6,627

4.8

1918

46,871

29,844

1 381

352

4,052

3,306

10.3

1919

29,584

15,279

287

256

2,872

1,658

5.6

1920

247

86

7,897

3,715

14.3

Superfosfat.

1913

184,259

9,883

3,260

187

36,037

1,982

(st. rubr. 1229)

1914

188,116

10,631

4,163

290

41,842

1,836

1.4

1915

154,752

11,293

4

1

17,815

981

1916

122,766

14,962

—

—

166

14

—

1917

74,970

10,895

—

—

304

25

—

1918

49,937

14,891

—

—

—

—

—

1919

128,794

37,450

902

50

11,159

3,479

1.8

1920

5,028

1,447

42,376

10,040

0.3

Draglim och gelatin-

1913

1,909

1,306

127

131

33

18

19.3

lim.2

1914

1,869

1,453

133

139

41

29

19.2

(st. rubr. 1250 B, D)

1915

2,177

1,874

148

165

106

79

18.0

1916

2,463

2,385

164

220

99

98

14.9

1917

2,041

4,845

134

262

—

—

10.2

1918

1,985

5,551

6

18

14

103

6.4

1919

1,289

2,535

182

490

96

203

7.4

1920

715

2,204

90

209

6.5

1 Därav 325 ton tullfri import.

2 I produktionen ingå även gelatin och arheten därav till en kvantitet av cirka 33 ton varje år.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 302 höft. (Nr 356.)

18

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

139

Bil. titt. C.

Järnvägsfrakternas betydelse för industrien ur produktionskostnadssynpnnkt.

Redan innan den av handelsdepartementet igångsatta utredningen med anledning

av framställningar från industriens sida om provisoriskt ökat tullskydd m. m.

påbörjats, hade talrika klagomål över nu gällande höga jämvägsfrakter försports.

Åtskilliga exempel hade anförts, vilka bestyrkte, att de av statens och enskilda

järnvägar tillämpade fraktsatserna voro synnerligen betungande för landets olika

näringsgrenar, ej minst för exportindustrien.

Bland andra hade järnkontoret genom dess tull- och traktatkommitterade

förebragt en utredning, avseende att påvisa de höga jämvägsfrakter nas inverkan

på produktionskostnaderna för järnindustrien, vilken utredning fullmäktige i järnkontoret

överlämnade till Kungl. Maj:t jämte en den 30 december 1920 dagtecknad

skrift, däri hemställdes om åtgärders vidtagande till åstadkommande av en fraktnedsättning.

I anledning härav och med hänsyn till frågans utomordentliga vikt har inom

handelsdepartementet igångsatts en utredning i avsikt att utröna frakternas betydelse

för den industriella produktionen. Av praktiska skäl har utredningen begränsats

till att gälla järn- och pappersindustrien.

Ehuru de inkomna primäruppgifterna knappast givit ett så allsidigt material,

att därpå baserade slutsatser kunna antagas vara giltiga för landets industri i dess

helhet, lämnar bearbetningen av detsamma, sådan den här föreligger, likväl ett

begrepp om den relation, i vilken frakterna stått och nu stå till produktionskostnaderna.

Det framgår med tydlighet, att de tillämpade fraktsatserna, även om de

under de gångna krisåren till en början stått i ungefärlig proportion till prisstegringen,

numera i jämförelse med 1913 års förhållanden befinna sig, procentuellt

taget, på en icke obetydligt högre nivå än den allmänna prisnivån för industriprodukter.

T detta avseende hänvisas till de beräkningar, som gjorts på grundval

av de inkomna uppgifterna och vilka återfinnas i härvid fogade tabeller, nämligen

för järnindustrien tab. 1—2

för pappersindustrien tab. 3—4.

Beträffande järnindustrien må framhållas:

att uppgifterna basera sig på medeltal från 9 järnbruk, belägna i olika delar

av landet dels vid statens, dels vid enskilda järnvägar;

att produktionskostnaderna för föregående år äro de verkliga, men för år

1921 äro beräknade med hänsyn till att råvarulagren antagits vara nedskrivna till

dags- eller senare väntade priser;

att 1921 års arbetslöner beräknats nedbringade med 20 procent och administrationskostnader,

räntor och amorteringar med 15 å 20 procent;

att fraktkostnaderna upptagits till de belopp, som nu utgå enligt respektive

Järn
industrien.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Pappers
industrien.

140 Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

tariffer, och omfatta samtliga utgifter för järnvägstransporter från råvara till färdig

produkt vid exporthamn.

Såsom framgår av tabellerna, har en beräkning gjorts rörande fraktkostnadernas

procentuella andel av produktionskostnaderna under förutsättning av en nedsättning

med respektive 20, 25 och 33.3 procent av nu gällande frakttariffer. Därmed har

avsetts att få utrönt, vilken fraktsänkning skulle erfordras för att återföra fraktens

andel i produktionskostnaderna till samma procent som under år 1913.

I tabellerna har därefter påvisats den förhandenvarande stegringen av produktionskostnader

och frakter med utgångspunkt från år 1913.

Nu gällande fraktsatser äro enligt järnvägstaxan ökade 3.5 gånger för tarifferna

2—9 och 3 gånger för tarifferna 10—U. Härtill kommer ett fast tillägg

enligt kungl. förordningen den 19 december 1919, vilket utgör 12 öre för tariff

1—4, 8 öre för tariff 5—9 och 4 öre för tariff 10—U. Med detta tillägg ökas

grundtaxan, och detsamma är underkastat samma stegring som denna.

Det torde böra framhållas, att vid uppgörande av i det föregående nämnda

beräkningar hänsyn icke tagits till vissa förekommande avgifter, såsom vagnshyra

och täckningsavgift.

Till belysande av dels fraktkostnadernas ökning i procent av produktionskostnaderna

(exklusive frakter) sedan är 1913 och dels den fraktnedsättning, som

i särskilda fall vore erforderlig för att återföra järnvägsfraktens andel i produktionskostnaderna

till samma storlek som år 1913, hava i efterföljande tabell vissa

beräkningar verkställts.

Produktionskostnadernas

ökning i procent sedan år

1913

Fraktandelens

ökning i pro- cent sedan år

1913

Erforderlig

fraktsänkning

i procent

1920

1921

1920/21

Exporttackjärn ..........................................

271

148

240

27.1

Lancashiresmältstycken och råstunger .........

298

137

218

16.o

Valsat stångjärn (bas. martin).....................

331

147

262

31-»

Valsat stångjärn (sur bessemer) ..................

312

177

2(34

23-9

Bessemertackjärn.......................................

271

138

280

37.4

Basiska martingöt ....................................

307

120

239

35.1

Bessemergöten ..........................................

28»

155

254

28.o

Då de kvantiteter järnvaror av olika slag, som fraktas, ej äro kända, kan

man av ovanstående ej draga några fullt säkra slutsatser beträffande den procentsats,

med vilken frakterna i medeltal behövde nedsättas för att för järnindustrien i

dess helhet återföra fraktandelen i produktionskostnadskalkylen till samma procent

som före kriget, men det torde kunna antagas, att talet för järnindustriens vidkommande

ligger närmare 30 än 25 procent av den nuvarande fraktsatsen.

Vad pappersindustrien beträffar, har utredningen ej givit samma säkra resultat

som för järnindustrien.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungi. Maj.ts proposition Nr 356.

Uppgifter hava ej kunnat införskaffas från ett så stort antal bruk, som fallet

varit med järnindustrien. Några medeltalssiffror med anspråk på allmängiltighet

kunna därför ej framläggas. Uppgifterna hava bearbetats var för sig och härröra

från tre bruk, varav »Bruk I» och »Bruk III» ligga vid enskilda hanor och »Bruk

II» vid statens järnvägar. Beräkningarna äro gjorda under samma förutsättningar

som för järnindustrien.

Av tabellerna 3 A—E framgår, att fraktandelen i produktionskalkylen ingick

med mycket växlande procentsats redan före kriget. Detta förhållande har ej ändrat

sig under kriget.

I hög grad inverkande på fraktkostnadernas andel av produktionskostnaderna

är pappersbrukens läge. Kan massaveden hämtas från egna, närbelägna skogar, blir

transportkostnaden givetvis vida mindre, än om råvaran måste transporteras per

järnväg längre sträckor. Ett belysande exempel är »Bruk III», som får frakta all

sin massaved på järnväg och för den 44 kilometer långa vägen på enskild bana

fick betala

år 1914.................................................... 14 öre per 100 kg. och

år 1920................................................... 60 » » 100 »,

alltså år 1920 4.2 7 gånger så mycket som under det tidigare året. »Bruk I» däremot

har ej väsentliga järn vägsfraktkostnader för massaveden, som i huvudsak fås

från närbelägna skogar.

De anförda tabellerna utvisa, att fraktnedsättningen i vart och ett av de berörda

fallen skulle behöva uppgå till över 33.3 procent, för att det procentuella

fraktvärdet skall komma i paritet med det år 1913 gällande.

Vid en jämförelse mellan produktionskostnadernas (exklusive frakter) och

frakternas stegring finner man, att fraktnedsättningen under den angivna förutsättningen,

nämligen att återföra fraktandelen i produktionskostnaderna till samma

storlek som före kriget, i vissa fall, speciellt beträffande »Bruk III», skulle behöva

göras högst avsevärd.

I överensstämmelse med den i det föregående för järnindustriens vidkommande

verkställda beräkningen rörande produktionskostnadernas och den i dessa

kostnader ingående fraktandelens procentuella ökning sedan år 1913 har efterföljande

sammanställning gjorts.

Produktions- kostnadernas

ökning i proc.

sedan år 1913

Fraktandelens

ökning i pro- cent sedan år

1913

Erforderlig

fraktsänkning

i procent

1921

1921

Bruk I.

Papper (sulfitomslag)

Bruk II.

133

252

34

Papper (kraftsulfat) .

115

264

41

Papp .....................

Bruk III.

113

266

42

T. F. tryckpapper ...

139

492

60

Kraftpapper .............

188

513

53

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

En jämförelse med sammanställningen för järnindustrien giver vid handen,

att fraktandelen av produktionskostnaderna stegrats hastigare för papper än för

järn och att en fraktnedsättning, som avsåge att återinföra den år 1913 förefintliga

relationen mellan produktionskostnader och fraktkostnader, skulle behöva göras större

för papper än för järn.

En förklaring till de väsentligt högre fraktkostnader, som drabbat pappersindustrien

i jämförelse med järnindustrien, torde vara att söka i en under senare

år vidtagen omtariffering.

Ehuru de anförda beräkningarna allenast beröra tre industriföretag, torde de

i allt fall vara tillräckliga för att belysa den roll järn vägsfrakterna spela i produktionsomkostnaderna

för pappersfabrikationens vidkommande. Till ytterligare belysande

härav hänvisas till tab. 5, av vilken framgår, att fraktkostnaden för råvaror

till Grycksbo pappersbruk och produkter därifrån från år 1914 till år 1920 ökats:

för råvaror:

Gävle—Grycksbo ...........................

..................... 3.8—4.i

gånger

Stockholm—Grycksbo ...................

..................... 3.1—3.8

»

Göteborg—Grycksbo .......................

..................... 3.1 — 3.2

»

produkter:

Grycksbo —Gävle...............................

..................... 4.1

»

Grycksbo—Stockholm ...................

..................... 3.7—3.8

Grycksbo—Göteborg ........................

..................... 2.6 — 2.7

Härav framgår bland annat, att åtminstone Bergslagsbanan i vissa fall tilllämpar

en lägre frakttariff för färdiga produkter än övriga banor.

Av vad i det föregående anförts inhämtas, att järn vägsfrakterna numera

spela en betydligt större roll än förut. Under en period, då industrien lider av

synnerligen hård konkurrens från utlandet, vore givetvis en sänkning av frakterna

åtminstone i någon mån hjälpande.

Det torde ej heller böra förbises, att en allmän fraktnedsättning, om en

sådan är genomförbar, även skulle medföra en lättnad för lantbruket, vilket å andra

sidan skulle kunna medföra ett förbilligande av lantbrukets produkter och medverka

till en sänkning av levnadskostnaderna. Detta borde i sin tur bidraga till den

minskning av produktionskostnaderna, som anses nödvändig för vår industris framtida

bestånd. I vilken grad detta skulle kunna bliva fallet, undandrager sig emellertid

f. n. alla beräkningar.

Den framställning om vissa fraktlindringar i fråga om transporten av jordbrukskalk,

som nyligen ingivits, torde i detta sammanhang vara värd att beakta. I

I tabell 6 göres en jämförelse mellan fraktstegringen i Sverige. Norge och

Tyskland.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:U proposition Nr 356.

143

A. Exporttackjärn. ‘)

Per ton.

1913 1920

1921

Tab. 1.

1921 1921

1921

I deri totala produktionskostnaden ingå: °0

X

%

(20 %)

X

(25 %)

X

(33.8 %)

O/

/o

Råvaror och bränsle........

................... 65.o

04.2

55.6

59.1

60.1

61.8

Arbetslöner vid järnverket

.................. 6.2

6.5

7.o

7.4

7.0

1.8

Kraft, reparationer etc......

5.0

7.1

7.5

8.0

8.1

8.8

Järn vägsf rakter ...........

................... 23.s

22.2

29.9

25. e

24.2

22.1

100

100

100

100

100

100

B. Lancashiresmältstycken

Per ton.

1913

och råstänger.

1920 1921

'')

1921

1921

1921

I den totala produktionskostnaden ingå:

O/

/O

O/

/o

o/

/O

(20%)

%

(25%)

o/

/O

(33.8 %)

X

Råvaror och bränsle..........................

57.0

57.4

48.5

51.0

51.7

52. s

Arbetslöner vid järnverket ..................

14.3

13.7

15.0

15.8

16.0

16.8

Kraft, reparationer etc.........................

7.3

11.0

12.0

12.0

12.8

13.1

Järnvägsfr akter.................................

21.4

17.9

24.6

20.e

19.6

17.8

100

100

100

100

100

100

C. Valsat stångjärn

(medium)

Per ton.

1913

av basisk rnartin.'')

1920 1921 1921

1921

1921

1 den totala produktionskostnaden ingå:

°/

/O

%

X

(20 %)

%

(25 %)

X

(33.8%)

O/

/O

Råvaror och bränsle...........................

55.0

55.7

42.0

44.2

44.0

45.4

Arbetslöner vid järnverket ..................

12.7

11.9

15.c

16.2

16.4

16.0

Kraft, reparationer etc.........................

19.1

21.1

23.6

24.4

24.0

25.0

Järnvägsfr akter ..............................

13.2

11.3

18.3

15.2

14.4

13.o

100

100

100

100

100

100

i1) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.

1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.

1921 (20%), frakterna förutsättas minskade med 20%.

1921 (25%), v v » »25%.

1911 (33.8 %), » » » » 33.3 %.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.

D. Valsat stångjärn (medium) av sur bessemer. [)

Per ton.

1913

1920

1921

1921

(20%)

1921

(25 %)

1921

(33.s %)

I den totala produktionskostnaden ingå:

0/

7o

o/

/o

o/

/O

O/

/O

o/

/o

%

Råvaror och bränsle...........................

49.s

49.2

40.2

42.1

42.7

43.5

Arbetslöner vid järnverket ..................

13.9

13.4

15.1

15.8

16.o

16.3

Kraft, reparationer etc.........................

18.0

21.1

21.»

23.0

23.2

23.7

Jämvågsf Täkter ..............................

18.3

16.3

22.8

19.1

18.1

16 b

100

100

100

100

100

100

E. Bessemertackjärn. l)

Per ton.

1913

1920

1921

1921

(20 %)

1921

(25 %)

1921

(33.8 % )

1 den totala produktionskostnaden ingå:

o/

%

%

%

%

%

Råvaror och bränsle...........................

68.5

65.2

55.4

58-s

59.7

61.3

Arbetslöner vid järnverket ..................

6.3

7.2

8.1

8.6

8.7

9

Kraft, reparationer etc.........................

5.0

7.0

7.7

8.2

8.3

8 5

JämvågsfTäkter ..............................

20.3

20.6

28-s

21a

23.3

21.3

100

100

100

100

100

100

F. Basi ska martingöt. *)

Per ton.

1913

1920

1921

1921

(20 %)

1921

(25 %)

1921

(33.3 %)

I den totala produktionskostnaden ingå:

°/

/o

%

o/

so

X

o/

O/

Råvaror och bränsle...........................

70.7

68.0

56.2

58.3

58.»

69.8

Arbetslöner vid järnverket ..................

7.2

7.o

9.4

9.8

9.9

10. o

Kraft, reparationer etc.........................

9.5

14.3

16.3

16.9

17.0

17.4

Järnvägsfrakter .............................

12.6

10.7

18.1

15.o

14.3

12.8

100

100

100

100

100

100

*) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.

1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.

1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20%.

1921 (25 %), > » > > 25 %.

1921 (33.3 %), » » » » 33.3 %.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356. 145

G. Bessemergöt. *)

Per ton.

1913

1920

1921

1921

(20%)

1921

(25 %)

1921

(33.3 %)

I den totala produktionskostnaden ingå :

O/

''O

''o

%

%

%

%

Råvaror och bränsle ........................

61.4

58.2

50. o

52.6

53.2

54.4

Arbetslöner vid järnverket..................

8.6

8. c

9.6

10.1

10.2

10.4

Kraft, reparationer etc......................

11.8

15.8

16.2

17.0

17.3

17.6

Järnvägsfrakter..............................

18.7

17.4

24.2

20.s

19.3

17. c

100

100

100

100

100

100

l) 19X3—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.

1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.

1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20 %.

1921 (25 %), » > » » 25 %.

1921 (33.S %), » » » » 33.3 %.

Tall. 2.

A. Kx porttackjärn.

Ökning i procent av 1913 års pris för:

1920

%

1921

0/

/o

produktionskostnader exklusive frakter .......

271

148

frakter ....................................................

—

240

B. Lancashiresmältstycken och råstänger.

1920

/o

1921

%

Ökning i procent av 1913 års pris för:

produktionskostnader exklusive frakter .......

298

167

frakter ....................................................

..... —

218

C. Valsat stångjärn (medium) av

basisk rnartin.

1920

1921

Ökning i procent av 1913 års pris för:

/o

%

produktionskostnader exklusive frakter .......

331

147

frakter ....................................................

..... —

262

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 356.

1). Valsat stångjärn (medium) av sur bessemer.

Ökning i procent av 1913 års pris för:

produktionskostnader exklusive frakter ...

frakter ................................................

E. Bessemertnckjärn.

Ökning i procent av 1913 års pris för:

produktionskostnader exklusive frakter ..........

frakter ........................................;..............

E. Basiska martingöt.

Ökning i procent av 1913 års pris för:

produktionskostnader exklusive frakter

frakter ............................................

G. Bessemergöt.

Ökning i procent av 1913 års pris för:

produktionskostnader exklusive frakter ......

frakter ...............................................

1920

%

1921

°/

/o

312

177

—

264

1920

%

1921

%

271

138

—

280

1920

%

1921

%

307

120

—

239

1920

%

1921

%

289

155

_

254

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kwngl. Ma,j:ts proposition Nr 356-

147

Tab. 3.

A. Brak I.

Papper.

(Sulfitomslag). *)

Per ton.

1913

1921

1921

1921

1921

I totala produktionskostnaden ingå:

O/

/O

/O

(20%)

%

(25 %)

%

(33.3 %)

%

Råvaror ...........................................

.. 45.95

42.25

43.61

43.9 5

44.56

Arbetslöner........................................

.. 22.5«

26. tf s

27.54

27.7 7

28.15

Reparationer .....................................

4.83

3.92

4.05

4.lo

4.14

Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) .

.. 15.74

11.58

11.90

11.99

12.16

Järnvägsfrakter ...............................

.. 10.93

15.03

12.90

12.19

10-99

100

100

100

100

100

B. Brak II.

Papper.

(Kraft-sulfat.)

*)

Per ton.

1913

1921

1921

1921

1921

I totala produktionskostnaden ingå:

%

%

(20 %)

%

(25%)

%

(33.3 %)

%

Råvaror ...........................................

.. 45.S4

37.90

39.56

39.9 7

40.68

Arbetslöner........................................

.. 17.70

19.7 7

20.60

20.81

21.19

Reparationer och elektrisk kraft ..........

12.59

12.3 7

12.88

13.0S

13.2 7

Omkostnader .....................................

IO.sö

9.78

10.19

10.30

10.48

Järnvägsfrakter ...............................

12.90

20.13

16.77

15.so

14.38

100

100

100

100

100

C. Papp.'')

Per ton.

1913

1921

1921

1921

1921

I totala produktionskostnaden ingå:

%

0/

/o

(20 %)

%%

(25 %)

%

(33.8 %)

°/o

Råvaror ...........................................

.. 39.04

29.8 6

31.15

31.48

32.00

Arbetslöner........................................

.. 14.89

25.80

26.90

27.18

27.68

Reparationer och elektrisk kraft ..........

... 20.21

13.01

13.57

13.72

13.98

Omkostnader .....................................

.. 12.72

10.71

11.18

11.30

11.51

Järnvägsfrakter ...............................

.. 13.14

20.69

17.90

16.33

14.77

100

100

100

100

100

*) 1913—1920, råvarupris och frakter äro de verkliga.

1921, råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.

1921 (2u%), frakterna förutsättas minskade med 20%.

1921 (25 %), » > » » 25 %.

1921 (33.3 % v » » » 33.3 %.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

D. Bmk III. T. P. Tryckpapper.1)

Per ton.

1913

1921

1921

1921

1921

(20 %)

(25 %)

(33.8 %)

I totala produktionskostnaden ingå:

%

%

%

%

%

Råvaror ............................................

.. 47.70

42.71

44.41

44.85

45.61

Arbetslöner........................................

.. 13.12

13.38

15.94

16.10

16.38

Reparationer .....................................

2.6»

1.43

1.49

1.50

1.82

Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) .

.. 27.74

21.46

22.30

22.53

22.91

Järnvägsfrakter ...............................

8.69

19.07

låss

15.02

13.88

100

100

100

100

100

E.

Kraftpapper.

-1)

Per ton.

1913

1921

1921

1921

1921

(20 %)

(28 %)

33.3 %)

I totala produktionskostnaden ingå:

°/

/o

%

%

°/o

%

Råvaror ............................................

49.16

39.50

41.io

41.52

42.28

Arbetslöner.........................................

. 11.88

13.57

14.il

14.26

14.51

Reparationer ......................................

6.17

4.30

4.4 8

4.52

4.60

Omkostnader (inklusive elektrisk kraft) ..

. 22.81

23.1»

24.13

24.88

24.80

Järnvägsfrakter ................................

. 10.18

19.44

16.18

15-82

13.88

100

100

100

100

100

'') 1913 råvarupris och frakter äro de verkliga.

1921 råvaruprisen äro uppskattade och frakterna de nuvarande.

1921 (20 %), frakterna förutsättas minskade med 20 %.

1921 (25 %), » » » » 25 %.

1921 (33.3%), » » » » 33.8 %.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

149

Tab. 4.

A. Bruk I. Papper. (Sulfitomslag.)

1921

%

Ökning i procent av 1913 års pris:

för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 133

frakter ................................................................................. 252

B. Bruk II. Papper. (Kraft-sulfat.)

1921

.. . 7o

Okntng i procent av 1913 års pris:

för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 115

frakter ................................................................................. 264

C. Papp.

1921

", • #

Okmng i procent av 1913 års pris:

för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 113

frakter ................................................................................. 266

D. Bruk EU. T. F. Tryckpapper.

1921

%

Ökning i procent av 1913 års pris:

för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 139

frakter ................................................................................ 492

E. Kraftpapper.

1921

- X

Ökning i procent av 1913 års pris:

för produktionskostnader exklusive frakter .............................. 188

frakter ................................................................................. 513

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

Tab. 5.

J ämförelse

mellan 1914 och 1920 års järnvägsfrakter per ton från Gävle, Stockholm och Göteborg till

Grycksbo.

G ä v 1

e

S t

o c k h

o 1 m

G

t e b

O r g

1914

1920

Ökning

gånger

1914

1920

Ökning

gånger

1914

1920

Ökning

gånger

Tariff 11 China Clay ......

340

1,330

3.9

710

2,250

3.1

970

3,030

3.1

» U Kalksten .........

250

950

3.8

—

—

—

700

2,220

3.2

» 10 Svavel ............

390

1,510

3.9

810

2,550

3.2

1,080

3,360

3.1

» 10 Klorkalk............

390

1,510

3.9

810

2,550

3.2

1,080

3,360

3.1

» 10 Glaubersalt ......

390

1,510

3.9

810

2,550

3.2

1,080

3,360

3.1

• 12 Stenkol ............

290

1,160

4.1

610

1,950

3.2

870

2,730

3.1

» 8 Lump ...............

490

2,000

4.1

1,040

3,920

3.8

1,340

4,260

3.1

» 7 Papper, finare ...

550

2,210

4.1

1,160

4,340

3.7

1,510

3,980

2.6

» 9 Papper, grövre ...

Därtill tillkommer täck- ningsavgift för gods i

450

1,860

4.1

950

3,610

3.S

1,230

3,280

2.7

Tariff 9-U..................

Dessutom extra avgift för

Göteborg 30 öre per 1,000

kg

11

33

3

29

87

3

50

150

3

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Mapis proposition Nr 356.

151

Tab. 6.

Tabell

utvisande fraktsatserna per 100 kgr. och en vägsträcka av 400 kilometer i Sverige,

Norge och Tyskland.

(Fraktsatserna äro angivna för Sverige inklusive fasta tilläggsavgifter.)

Statens järnvägars lokala trafik

Norsk lokaltrafik

Tysk lokaltrafik

Tariff

(svenska kronor)

1 Ökning

Tariff

(norska kronor)

Ökning

Tariff

(tyska mark)

Ökning

i%

1914

1921

| i%

1914

1921

i °/

1 /o

1914

1921

2

308

1,120

264

4

171

513

200

B/A

252

1,630

547

3

237

872

268

5

129

387

200

I/B

192

1,190

520

4

212

784

270

6

103

309

200

II/C

152

920

505

5

182

665

265

7

90

270

200

III/D

100

560

460 j

6

157

578

268

8

80

240

200

A. T 2/E

91

460

405 j

7

132

490

271

9

75

225

200

8

117

438

274

A

60

180

200

9

106

339

220

B

57

171

200

10

91

285

213

1

11

80

252

215

12

70

222

217

u

56

180

221

I Sverige utgör fraktstegringen för tarifferna 2/9 250 % plus fast

» » » » » » 10/TJ 200 % » »

Det fasta tillägget utgår för tariff 1/4 med 12 öre per 100 kg. |

5/9

10/U

tillägg.

Ä det fasta tillägget utgår frakttillägg

med 200/250 % för respektive tariffer.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majds proposition Nr 356.

153

Bil. iitt. D.

Arbetstillgangeus växlingar inom olika industrier.

För att erhålla en på faktiska uppgifter baserad kunskap om den nuvarande

krisens utveckling inom olika industrigrenar lät handelsdepartementet i januari 1921

genom svenska arbetsgivareföreningens medverkan framställa vissa frågor till föreningen

tillhörande företag inom vissa grenar av industrien. Upplysningar begärdes

sålunda dels angående arbetarantalet vid respektive företag under 1920 års olika

månader samt i medeltal för varje föregående år från och med år 1913 och dels

angående arbetstidens längd för varje år intill år 1920 och för varje månad år 1920.

På så sätt hoppades man få besked om, i vad mån inskränkningar i företagens

drift, vare sig genom minskning av arbetarantalet eller genom förkortning av arbetstiden.

ägt rum fram till årsskiftet 1920—21; och en föreställning borde även kumia

erhållas om, huruvida företagsamhetens omfång inom de olika industrigrenarna

genom dessa inskränkningar blivit reducerat icke endast i förhållande till den

närmast föregående tidens utan även i förhållande till 1913 års, d. v. s. det sista

»normala» årets, standard.

Det material, som sålunda erhölls, visade sig emellertid icke vara så synnerligen

vägledande. Bortsett från uppgifter från enstaka företag inom vissa industrier,

erhöllos endast från glasbruk, pappersbruk, tvålfabriker, chokladfabriker och textilfabriker

mera fullständiga uppgifter om arbetarantalets förändringar under år 1920

och endast från chokladfabriker och textilfabriker därjämte jämförande siffror rörande

arbetarantalet år 1913. Från textilindustrien lämnades även upplysning om, i vilken

omfattning reduktion av arbetstiden skett. ''

Detta icke särdeles givande material har kompletterats med uppgifter från

arbetarnas landsorganisation och genom anlitande av vissa andra källor. Den

konjunkturutveckling, som föregått den nu inträffade krisen — och vilken det

givetvis är angeläget att känna, om man vill förstå krisens förutsättningar — har

sålunda i viss mån kunnat belysas genom de siffror rörande arbetarantalets växlingar

vid vissa bestämda företag under åren 1913-1919, som kunnat sammanställas

ur svenska arbetsgivareföreningens kalendrar. De på denna väg erhållna

resultaten hava återgivits i tab. A. Man finner, att vissa industrier genom denna

gallring av företag blivit tämligen svagt representerade, och att andra, såsom de

mekaniska verkstäderna, icke varit företrädda förrän år 1916. Till komplettering

hava därför i tab. B sammanställts det totala arbetarantalets växlingar inom respektive

industrier under åren 1913—1918 enligt kommerskollegii till sistnämnda år framförda

redovisning. Sedan genom dessa bägge tabeller en bild erhållits av utvecklingen

under kriget och under tiden närmast efter kriget, har man sökt få ett mått på den

i slutet av år 1920 inträffade krisens styrka genom att, med ledning dels av svenska

arbetsgivareföreningens sista årskalender och dels av de för socialstyrelsens sista

kvartalsrapportering om arbetstillgången i riket lämnade primäruppgifterna, för ett

antal företag inom olika industrier undersöka arbetarantalets förändringar från år

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 302 höft. (Nr 356.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

Järn- och

stålverk.

Mekaniska

verkstäder.

Skeppsvarv.

Elektromekaniska

verkstäder.

Kakel-,

porslins- ccå

lerkärlsindustri.

154 Kungl. Maj:tv proposition Nr 356.

1919 till årsskiftet 1920 — 21. Resultatet av denna undersökning har sammanställts

i tab. C. Med ledning av uppgifterna i tabellerna A och C, i vissa fall kompletterade,

hava slutligen indextal uträknats, åsyftande att giva en åskådlig föreställning

om arbetarantalets genomsnittliga växlingar vid särskilda företag inom olika

industrier ända från år 1913 till årsskiftet 1920 — 21 (tab. D).

Med ledning av de uppgifter, som sålunda erhållits och sammanställts, i vissa

fall kompletterade med på annat sätt tillgängliga data, må en exposé lämnas rörande

arbetstillgången inom de särskilda industrierna. Tyvärr måste denna exposé bliva

ofullständig särskilt i fråga om upplysningar rörande förkortning av arbetstiden.

Den under senare hälften av år 1920 inträffade krisen, för järnbrukens vidkommande

kännbar redan under 3:dje kvartalet, förvärrades under 4:de kvartalet

därhän, att av de till socialstyrelsen redovisade företagens arbetare då endast

28 procent tillhörde företag med åtminstone medelgod arbetstillgång. Enligt en

approximativ beräkning, gällande slutet av januari 1921, skulle järnbruken då gå

med i stort sett knappt hälften av »normal» drift.

I kvartalsrapporteringen till socialstyrelsen förmäles från några håll, att vid

den i slutet av år 1920 inträffade krisen jämbruksarbetare erhållit sysselsättning

vid utanför järnbrukens egentliga verksamhetsområde liggande arbeten såsom med

skogsbruk etc. Härigenom torde ock delvis förklaras den relativt mindre betydande

minskningen — endast 11 procent — av 36 större järnbruks redovisade arbetarantal

från år 1919 till kvartalsskiftet 1920—21.

Av de vid socialstyrelsens kvartalsrapportering redovisade verkstadsarbetarna

tillhörde vid slutet av år 1920 endast 33 procent företag med åtminstone medelgod

arbetstillgång. Krisens styrka i februari 1921 mätes genom en av verkstadsföreningen

utförd beräkning, enligt vilken verkstädernas arbetarantal då blivit 21

procent lägre än i september 1920, och arbetstiden per vecka minskats med i

genomsnitt 12 procent.

Bland skeppsvarvens arbetare hade ännu under 4:de kvartalet 1920 71 procent

sysselsättning vid varv med åtminstone medelgod arbetstillgång. Denna siffra betecknar

dock en försämring i jämförelse med de föregående lysande konjunkturerna,

och det har ju ock varit förnämligast tack vare äldre beställningar, som verksamheten

ännu kunnat fortgå i betydande omfattning.

Bland de elektromekaniska verkstädernas arbetare tillhörde under 4:de kvartalet

1920 endast 36 procent företag med åtminstone medelgod arbetstillgång, vilket

betecknar en plötslig och väsentlig försämring från det närmast föregående kvartalet.

Konjunkturerna hava inom denna industrigren överhuvud varit mycket ojämna ända

från år 1918, ehuru någon väsentlig förändring av arbetarantalet, åtminstone vad

de större företagen beträffar, ännu vid årsskiftet 1920—21 icke tycktes hava ägt rum.

Denna industrigrupp, vilken ända från 3:dje kvartalet av år 1919 och till och

med 3:dje kvartalet 1920 så gott som genomgående kunnat rapportera tillräcklig

arbetstillgång, förmälde därefter en plötslig försämring; bland de för 4:de kvartalet

1920 redovisade arbetarna tillhörde endast 47 procent företag med minst medelgod

arbetstillgång.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kung!. Maj:ls proposition Nr 356.

En undersökning beträffande 4 stora porslinsfabriker visar emellertid ingen

väsentlig förändring av antalet sysselsatta arbetare vid årsskiftet 1920—21, jämfört

med år 1919; och en undersökning beträffande åren 1913—1919, vilken kunnat

beröra tvenne stora porslinsfabriker, ger vid handen, att dessa fabrikers arbetsstyrka

varit tämligen oförändrad sedan krigsutbrottet, om man undantar en minskning

åren 1917 och 1918. Efter årsskiftet hava emellertid förhållandena inom porslinsindustrien

hastigt försämrats och betydande driftsinskränkningar hava numera

vidtagits.

De glasbruk, som under 4:de kvartalet 1920 kunde redovisa åtminstone medelgod

arbetstillgång. sysselsatte endast 29 procent av hela det för glasbruken redovisade

arbetarantalet. Största delen bland dessa arbetare tillhörde ett större buteljglasbruk.

Vid årsskiftet 1920—21 voro samtliga fönsterglasbruk och åtskilliga

småglasbruk nedlagda.

Glasbrukens ställning var ju under senare delen av krigstiden mycket prekär.

Det vid 21 undersökta glasbruk sysselsatta arbetarantalet var 11 procent mindre

år 1918 än år 1913, och hade sedan endast obetydligt ökats, när den nu rådande

krisen kom.

Endast 20 procent bland redovisade snickeriers och möbelfabrikers arbetare

tillhörde under 4:de kvartalet 1920 företag med minst medelgod arbetstillgång. En

undersökning av arbetarantalets växlingar har kunnat göras endast beträffande ett

mindre antal hithörande företag, och befinnes vid dessa arbetarantalet hava minskats

med 9 procent från 1919 till årsskiftet 1920—21. Att emellertid driftsreduktionerna,

särskilt under januari månad 1921 varit betydande, belyses i sin mån av att träarbetareförbundet

rapporterar 33.5 procent arbetslösa medlemmar den 31 januari

detta år: för den 31 december 1920 uppgick motsvarande siffra till 16.4 procent.

Bland trämassefabrikernas arbetare tillhörde ännu vid slutet av år 1920 mera

än hälften företag med åtminstone medelgod arbetstillgång, och en undersökning,

omfattande de mest betydande företagen, visar till och med någon ökning av arbetarantalet

från år 1919 till årsskiftet 1920 — 1921. Och dock hade under åren 1913

-1919 arbetarantalet ökats med icke mindre än 30 procent, om man får döma

efter en undersökning av vissa företag, omfattande det stora flertalet av denna

industris arbetarstam.

Emellertid har även trämasseindustrien fått alltmera känning av krisen, och

driftsinskränkningar hava företagits, rörande vilkas storlek dock inga uppgifter äro

tillgängliga.

Pappersbruken drabbades redan mot slutet av år 1920 så hårt, att endast

16 procent av de härifrån redovisade arbetarna kunde anses vara sysselsatta vid

företag med åtminstone medelgod arbetstillgång. Arbetarantalet vid 14 till svenska

arbetsgivareföreningen anslutna stora pappersbruk var i december 1920 19 procent

mindre än i juni samma år, dock icke mindre än i medeltal för år 1919. Flertalet

pappersbruk torde därjämte redan i början av år 1921 hava inskränkt arbetstiden,

i allmänhet till 4 dagar per vecka.

Livsmedelsindustrien drabbades, såsom naturligt är, i mindre grad av krisen.

Bland choklad- och konfektfabrikernas arbetare kunde dock vid slutet av år 1920

Glasbruk.

Snickeri- och

möbelfabriker.

Trämasse
fabriker.

Pappersbruk.

Choklad- och

konfektfabriker.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Textil- och

beklädnadsin

dustri.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 35b.

endast något över hälften räknas tillhöra företag med åtminstone medelgod arbetstillgång.

Antalet arbetare vid 8 till svenska arbetsgivareföreningen hörande chokladoch

konfektfabriker beräknades i december 1920 vara ungefär lika stort som i juni

samma år och ända till 42 procent större än år 1913 (enligt föreningens kalender).

De mot slutet av krigstiden av råvarubrist framkallade svårigheterna blevo efter fredsslutet

snabbt övervunna. Arbetstiden har emellertid vid många fabriker begränsats.

Textil- och beklädnadsindustriens samtliga huvudgrenar hade under 1920 års

sista kvartal så gott som genomgående mindre god eller dålig arbetstillgång, i det

stora flertalet fall dålig.

En undersökning, berörande ett stort antal representativa företag inom textilindustrien,

visar, att det sammanlagda antalet vid dessa företag sysselsatta arbetare,

vilket i mitten av år 1920 var uppe vid samma höjd som år 1913, i mitten av januari

1921 nedgått med 25 procent. Textilindustrien har alltså fått vidkännas en betydande

minskning av arbetarantalet även i förhållande till det normala.

För olika grenar av textilindustrien visas arbetarantalets minskning vid ett

representativt urval av företag genom följande tablå:

Minskning av arbetarantalet flan 1913 till januari 1921.

Bomullsindustri ........................................................... 19 procent

Lin-, hamp- och juteindustri .................................... 23 »

Ylleindustri.................................................................. 27 >

Trikåfabriker.......................................................... 49 »

Band- och gardinfabriker.......................................... 60 >

Färgerier och blekerier ........................................... 21 »

För repslagerier och bindgarnsfabriker saknas motsvarande uppgift, men kan

minskningen, räknad till december 1920, uppskattas till 41 procent.

Därtill kommer en väsentlig förkortning av arbetstiden. Denna kunde i juni

1920 anses normal med i genomsnitt 47.» timmar per vecka vid de undersökta

företagen. För medio januari 1921 åter blir motsvarande medeltal endast 36.4

timmar ; förkortningen utgör alltså 24 procent. Minst synes förkortningen hava

varit vid jutefabrikerna, där arbetstiden ännu var 42.5 timmar per vecka; störst åter

vid repslagerierna och bindgarnsfabrikerna, där arbetstiden nedgått till 25.5 timmar.

Sammanlagt skulle sålunda produktionsminskningen inom textilindustrien hava

uppgått till närmare 50 procent.

Läget belyses ytterligare av att antalet arbetslösa inom textilindustrien av

textilarbetarförbundet i mitten av februari 1921 beräknades till 7,000 ä 8,000.

Som bekant drabbades textilindustrien även under kriget av en svår depression.

Redan under år 1915 lingo i synnerhet mindre textilfabriker avsevärd känning av

råvarubrist, och enligt socialstyrelsens kvartalsrapporter voro flertalet jutefabriker

nedlagda år 1917 samt flera trikåfabriker i början av år 1918; 3:dje kvartalet 1918

var driften helt eller högst avsevärt inskränkt vid cirka 80 procent av bomullsoch

50 procent av yllefabrikerna. Den tidigare krisen inom textilindustrien var för

fabrikanterna i så måtto ödesdiger, att den skingrade arbetarstammen lätt kunde

få annan sysselsättning; störa svårigheter visade sig på denna grund att utnyttja

det under år 1919 inträffade uppsvinget. ■

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Mafts proposition Nr 356.

Vad beträffar skrädderier, konfektionsfabriker, hattfabriker m. m. saknas uppgift

om omfånget av vid hithörande företag gjorda reduktioner av arbetsstyrka och

arbetstid. Att krisen emellertid även här drabbat hårt, framgår av arbetsgivarnas rapporter

om läget vid slutet av år 1920 ävensom av det faktum, att skrädderiarbetarlörbundet

den 31 januari 1921 registrerade 37.8 procent arbetslösa medlemmar.

Även läderindustrien har haft stark känning av krisen. Redan under 1920 Oarverier och

års sista kvartal hade sålunda flertalet av garverierna företagit inskränkningar; 15 skofabriker.

undersökta större företag inom denna bransch hade dock ännu vid årsskiftet

1920-21 ett sammanlagt arbetarantal, som med 18 procent översteg 1913 års.

Skofabrikerna, vilka under år 1919 reducerat driften av fruktan för överproduktion,

hade under år 1920 åter arbetet i vidgat omfång; det sammanlagda arbetarantalet

vid 28 större företag var ännu vid slutet av detta år något större än år 1913.

Arbetstiden har emellertid vid dessa fabriker i regel begränsats. Vid Örebro skofabriker

rådde i början av februari en arbetstid av 30 å 35 timmar per vecka.

Inom denna grupp, vilken ävenledes under första delen av år 1920 åtnjöt Olje-, tvål-,

goda konjunkturer, tillhörde vid slutet av året endast 15 procent av arbetarna före- #“*• och Partag

med minst medelgod arbetstillgång. Inom 10 undersökta större företag hade fttmfabnkerarbetarantalet

från januari 1920 till december samma år minskats med 37 procent.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tab. Å.

Arbetarantalets förändringar under åren 1913—1919 vid vissa företag inom olika yrkesgrenar.

Yrkesgrenar

Antal före- tag som

Antal arbetare

i medeltal under året

beröras av

jämförelsen

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

Järn- och stålverk ........................

59

25,323

25,486

27,356

29,650

30,081

31,335

29,730

Mekaniska verkstäder.....................

102

_ 1

_ 1

_ 1

30,024

33,412

29,529

28,699

Skeppsvarv .................................

12

_ 1

_ 1

_ 1

5,523

6,264

6,149

6,893

Elektromekaniska verkstäder .........

_ 1

_ 1

_ 1

4,851

4,690

4,909

4,949

Porslinsfabriker..............................

2

1,014

1,031

1,058

1,054

933

915

1,076

Glasbruk:

Småglasbruk..............................

11

1,798

1,858

1,975

2,011

1,990

1,781

1,808

Fönsterglasbruk ........................

5

505

511

541

530

537

555

629

Buteljglasbruk ...........................

5

1,141

1,130

1,108

1,049

902

715

760

Summa

21

3,444

3,499

3,624

3,590

3,429

3,051

3,197

Snickeri- och möbelfabriker ............

13

1,324

1,337

1,282

1,348

1,372

1,355

1,284

Pappersmassefabriker.....................

41

8,456

8,320

9,069

9,453

9,088

10,162

10,972

Pappersbruk .................................

19

6,585

6,514

6,921

7,162

7,400

7,823

8,243

Choklad- och karamellfabriker.........

8

1,134

1,262

1,363

1,217

895

841

1,235

Margarinfabriker ...........................

1

37

44

95

in

_ 1

_ 1

76

Bomullsspinnerier och -väverier ......

25

9,231

9,154

9,473

9,444

8,865

7,304

9,170

Lin-, hamp- och jutespinnerier och

-väverier....................................

4

1,984

1,983

2,021

1,984

1,761

1,792

1,755

Ullspinnerier och ylleväverier .........

26

4,376

4,121

4,089

4,194

4,072

3,483

3,539

Trikåfab riker.................................

1

416

445

420

437

398

290

344

Band- och gardinfabriker samt snör-

makerier....................................

4

660

587

617

632

580

439

490

Repslagerier och bindgarnsfabriker...

2

242

226

278

229

190

217

226

Sömnadsfabriker: Skrädderier .........

2

_ 1

_ 1

118

170

203

195

180

Konfektionsfabriker

6

725

739

811

714

745

688

702

Färgerier och blekerier ..................

3

512

524

513

500

480

390

475

Garverier ....................................

15

968

_ 1

_ 1

_ 1

_ 1

_ 1

1,206

Skofabriker .................................

28

4,543

_ 1

_ 1

_ 1

_ 1

_ 1

3,80-1

Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker

2

99

106

121

122

115

96

109

Uppgift saknas.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 356.

159

Tab. B.

Hela antalet arbetsställen och arbetare inom olika yrkesbranscher under åren 1913-1918

enligt kommerskollegii industristatistik.

Yrkesgrenar

1913

1914

1915

1916

1917

1918

Järn- och stålverk:

Arbetsställen ....................... ...

125

121

117

121

124

128

Arbetare .................................

22,263

21,728

22,078

22,844

23,905

24,462

Järn- och stålmanufaktur:

Arbetsställen ...........................

307

310

319

347

369

304

Arbetare .................................

13,571

13,804

15,073

16,480

16,294

15,059

J Mekaniska verkstäder:

Arbetsställen ...........................

564

622

649

726

769

817

Arbetare .................................

39,661

41,739

44,571

53,297

57,752

54,429

j Skeppsvarv:

Arbetsställen ...........................

33

29

30

36

40

—

Arbetare .................................

6,840

7,068

8,059

9,060

9,990

—

i Elektromekanisk industri:

Arbetsställen ...........................

27

26

34

36

41

52

Arbetare .................................

5,838

5,948

6,784

8,053

8,725

8,058

i Stengods- och lergodsfabriker:

Arbetsställen ...........................

7

9

11

19

10

11

Arbetare .................................

81

103

no

98

77

115

Kakel- och porslinsfabriker:

Arbetsställen ...........................

36

34

34

30

29

25

1 Arbetare .................................

3,217

3,045

2,900

2,887

2,860

2,724

j Glasbruk:

Arbetsställen ...........................

69

74

76

78

82

77

Arbetare .................................

5,639

5,549

5,875

6,021

5,956

5,316

s Snickeri- och möbelfabriker:

Arbetsställen ...........................

411

443

458

481

511

565

Arbetare .................................

10,549

10,450

10,492

11,116

12,022

12,707

Pappersmassefabriker:

Arbetsställen ...........................

119

119

116

114

112

108

Arbetare .................................

12,271

12,266

12,771

13,269

14,126

13,566

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

Yrkesgrenar

1913

1914

1915

1916

1917

1918

Pappersbruk:

Arbetsställen ...........................

68

68

71

74

75

74

Arbetare .................................

11,251

11,175

11,759

12,255

11,763

11,813

Choklad- och karamellfabriker:

Arbetsställen ...........................

55

61

61

66

73

76

Arbetare .................................

2,578

2,731

3,080

2,910

2,679

2,527

Margarin- och flottfabriker samt

talgraffinaderier:

Arbetsställen ...........................

15

23

23

24

14

12

Arbetare .................................

637

656

748

749

257

198

Bomullsspinnerier och -väverier:

Arbetsställen ...........................

64

62

65

69

67

65

Arbetare .................................

13,231

13,258

13,984

14,007

12,264

8,886

Lin-, hamp- och jutespinnerier och

■väverier:

Arbetsställen ...........................

12

12

12

13

12

9

Arbetare .................................

3,611

3,601

3,692

3,575

3,200

2,595

Ullspinnerier och ylleväverier:''

Arbetsställen ...........................

124

121

121

117

118

114

Arbetare .................................

11,663

11,323

11,141

10,929

10,807

9,148

Trikåfabriker:

Arbetsställen ...........................

44

47

50

51

54

50

Arbetare .................................

4,014

4,075

3,969

4,097

3,773

2,396

Band- och gardinfabriker samt snör- makerier:

Arbetsställen ...........................

26

25

28

30

27

28

Arbetare .................................

1,231

1,081

1,163

1,260

*1,191

799

Repslagerier och bindgarnsfabriker:

Arbetsställen ...........................

17

17

19

23

21

20

Arbetare .................................

463

440

523

519

409

491

Sömnadsfabriker:

Arbetsställen ...........................

93

119

122

125

138

143

Arbetare .................................

Hatt- och mössfabriker:

5,898

7,278

7,729

8,051

8,718

7,704

. .

Arbetsställen ...........................

39

39

40

41

41

41

Arbetare .................................

2,137

2,368

2,326

2,316

2,344

2,023

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kwngl. Maj is proposition Nr 356. 161

Y rkesgrenar

1913

1914

1915

1916

1917

1918

Färgerier och impregneringsfabriker

samt blekerier:

,

Arbetsställen ...........................

B8

57

52

50

48

49

Arbetare .................................

1,181

1,066

1,043

944

857

782

Garverier:

Arbetsställen ...........................

136

128

128

132

134

162

Arbetare .................................

1,812

1,879

2,234

2,238

2,027

2,449

Skofabriker:

Arbetsställen ...........................

85

87

92

96

99

101

Arbetare .................................

7,357

8,301

8,598

8,958

8,082

7,068

Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker:

Arbetsställen ...........................

86

79

78

85

102

93

Arbetare .................................

1,764

1,736

1,756

1,829

1,838

1,648

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kunijl. Maj:ts proposition Nr 356.

Tab. C.

Arbetareantalets förändringar från år 1919 till slntet av år 1920 rid rissa företag inom

olika indnstrigrenar.

Järn- och

stålverk

Mek.

verk-

städer

Skepps-

varv

Elektro-

mek.

industri

Porslins-

fabr.

Kakel-

fabr.

Snickeri-

och

möbel-

fabr.

Pappers-

masse-

fabr.

Antal företag, som berö- ras av jämförelsen ...

36

127

14

13

4

2

36

46

Antal arbetare

i medeltal år 1919 ...

22,634

23,611

7,078

5,672

2,040

100

2,113

11,153

vid slutet av år 1920

20,304

22,965

7,111

5.997

1,949

123

1,927

11,713

Pappers-

bruk

Choklad- och kon- fektfabr.

Margarin-

fabr.

Bomulls- spinneri- er och

-Yäverier

Ullspin- nerier

och ylle- väverier

Trikå-

tabr.

Band- och

gardin- fabr.

samt snör- makerier

Rep- slagerier

och bind- garnstabr.

Antal företag, som berö- ras av jåm 1 öreisen ...

14

8

1

24

29

3

8

2

Antal arbetare

i medeltal år 1919 ...

4,084

1,235

76

8,233

4,469

1,221

611

108

vid slutet av år 1920

4,067

1,605

72

8,080

4,041

1,139

327

69

Skräd-

derier

Konfek-

tionsfabr.

Krog- och

skjort- fabr.

Hatt- och

mössfabr.

Färgerier

och

blekerier

Garverier

Skofabr.

Antal företag, som berö- ras av jämförelsen ...

8

5

3

3

5

15

40

Antal arbetare

i medeltal år 1919 ...

690

526

290

103

295

1,206

4,825

vid slutet av år 1920

708

504

203

176

254

1,139

6,115

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

163

Tab. D.

Indextal, belysande arbetarantalets växlingar under åren 1913—1920 vid vissa företag

inom olika industrigrenar.

Yrkesgrenar

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

Jan.

1921

juni

dec.

Järn- och stålverk .........

100

101

108

117

119

124

117

_

105

_

Porslinsfabriker ...........

100

102

104

104

92

90

106

—

101

—

Glasbruk .....................

100

102

105

104

100

89

93

88

91

—

Snickeri- och möbelfabri-

ker ..........................

100

101

97

102

104

102

97

—

88

—

Pappersmassefabriker......

100

98

107

112

108

120

130

—

136

—

Pappersbruk ... .............

100

99

105

109

112

119

125

154

125

—

Choklad- och karamellfa-

briker........................

100

in

120

107

79

74

109

142

142

—

Bomullsspinnerier och -va-

vener ........................

100

99

103

102

96

79

99

97

97

81

Lin-, hamp-, och jutespin-

neder och -väverier......

100

100

102

100

89

90

89

89

—

77

Ullspinnerier och yllevä-

vener........................

100

94

93

96

93

80

81

104

73

73

Trikåfabriker ...............

100

—

—

—

—

—

—

95

—

51

Band- och gardinfabriker

samt snörmakerier ......

100

89

94

96

88

67

74

117

40

40

Repslageri och bind-

garnsfabriker ............

100

93

115

95

79

90

93

—

59

—

Sömnadsfabriker ............

100

102

112

99

103

99

97

—

93

—

Färgerier och blekeri ...

100

102

100

98

94

76

93

107

80

79

Garverier .....................

100

—

—

—

—

—

125

—

118

—

Skofabriker ..................

100

—

—

—

—

—

84

—

106

—

Olje-, tvål-, ljus- och par-

fymfabriker ...............

100

107

122

123

116

97

no

—

—

—

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majte proposition Nr 356.

Tab. E.

Arbetslösheten Inom vissa svenska fackförbund åren 1919—1920.

Fackförbund

8I/n

1918

81/,

1919

*e/2

1919

87»

1919

S0/4

1919

81/«

1919

•7 6

1919

“A

1919

81/«

1919

37«

1919

3I/io

1919

30/u

1919

*7»

.1919

Metallarbetare ......

2.1

2.8

3.7

3.9

3.9

3.9

3.6

3.6

3.6

2.9

2.7

2.4

2.8

Därav 1) järnbruks- arbetare ............

0.8

1.2

1.6

1.6

1.2

0.8

1.0

0.7

1.8

0.6

0.9

1.3

1.5

2) mek. verkstadsar- betare ...............

2.8

3.8

4.4

4.5

4.6

4.4

4.2

4.8

4.0

3.4

3.1

2.7

3.1

Träarbetare .........

4.3

6.0

8.0

8.6

6.8

5.4

4.7

3.0

2.0

3.1

3.5

7.2

7.7

Textilarbetare ......

16.0

18.4

19.9

15.6

19.3

10. o

6.6

3.9

2.2

2.1

0.9

—

0.8

Skrädderiarbetare...

12.7

16.5

16.6

28.6

26.1

13.9

10.7

10.4

9.0

3.5

1.8

1.3

2.7

Skoarbetare .........

0.8

5.8

4.8

9.5

—

35.2

12.6

0.4

0.8

0.2

0.1

0.1

0.2

Sadelmakare.........

21.0

19.6

9.9

9.0

8.0

6.9

8.5

4.0

3.5

1.5

1.0

2.0

16.9

81/i

J8/2

81/s

30 Ii

81/«

30/e

"A

81/s

30/9

sl/io

30/u

31/n

S1/l

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1920

1921

Metallarbetare ......

3.8

10.9

3.4

2.7

3.2

3.0

2.9

2.3

1.9

3.2

5.4

13.0

17.7

Därav järnbruks- arbetare ............

2.2

31.7

4.5

0.9

0.4

0.4

0.5

0.8

0.7

3.1

5.0

20.3

22.7

’) mek. verkstadsar- betare ...............

4.3

5.6

3.2

2.1

&9

3.6

3.4

2.7

2.1

&2

5.4

10.7

16.5

Träarbetare .........

14.1

9.2

7.0

3.8

2.9

6.3

2.8

2.8

4.3

7.7

10.8

16.4

33.5

Textilarbetare ......

0.6

—

0.2

0.1

0.1

0.8

0.3

2.1

1.3

6.5

10.1

11.6

19.2

Skrädderiarbetare...

5.4

1.2

0.4

0.5

0.7

5.1

4.9

3.0

3.8

7.4

lO.o

20.7

37.»

Skoarbetare .........

0.8

—

0.5

0.5

0.1

0.2

0.2

0.3

0.2

2.5

7.0

9.0

10.9

Sadelmakare.........

20.6

3.4

2.7

1.4

3.1

1.3

2.2

1.7

3.3

1.6

3.2

8.7

lO.o

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

165

Bil. litt. E.

Jämförelse mellan svenska och utländska arbetslöner inom textil- och

verkstadsindustrierna.

Något synnerligen fullständigt material för bedömande av de svenska arbetslönernas

storlek i förhållande till de utländska har icke kunnat erhållas. Den statistik,

som bjudits, har till största delen varit av för gammalt datum. Lönestandarden

inom textil- och verkstadsindustrierna i Sverige, Danmark, Tyskland, Enyland och

Förenta staterna dels år 1913 och dels hösten 1920 har emellertid någorlunda

tillförlitligt kunnat belysas. Ehuru med största möjliga omsorg verkligen representativa

och med varandra jämförbara siffror valts, måste dock tagas med i beräkningen,

att ett i dessa avseenden fullgott material icke kan anses föreligga. Men

en något så när riktig föreställning om de svenska lönernas läge i förhållande till

lönerna i andra länder bör den här utförda sammanställningen kunna giva.

Undersökningens resultat hava sammanförts i två tabeller. Tabell I visar

lönernas storlek i svensk valuta år 1913 och hösten 1920 för olika arbetarkategorier

och för olika länder, i den mån uppgifter för respektive länder varit

tillgängliga. Tabell II utvisar respektive löners relativa höjd i svensk valuta hösten

1920, jämfört med år 1913, och därjämte motsvarande siffror för grosshandelsprisnivåns

relativa höjd (avser november 1920), ävenledes i svensk valuta.

Vid omräkningen till svensk valuta av lönerna och priserna hösten 1920

har den danska kronan antagits motsvara 80 öre, den tyska marken 7 öre,

det engelska pundet 16 kronor 80 öre och den amerikanska dollarn 4 kronor 20

öre. Det har synts lämpligt att välja dessa värden såsom representativa för det

nuvarande kursläget. Man får på så sätt ett uttryck för den relation mellan

svenska och utländska löner, vilken skulle bestå, under förutsättning att de hösten

1920 gällande lönerna ännu tillämpades. Användbara upplysningar om under de

sista månaderna inträffade förändringar av lönernas storlek hava icke kunnat anskaffas;

det har ju dock ett intresse även för dagen att få en sammanställning av

just de löner, som rådde innan krisens inverkan på lönesatserna blivit märkbar. —

Vad beträffar de anförda siffrorna rörande varuprisnivåris höjd i olika länder hösten

1920, så blir det ju för den jämförelse mellan löners och varuprisers stegring, som

här avses, likgiltigt med vilka växelkurser man räknar, blott samma räknesätt tilllämpas

i fråga om varupriserna som i fråga om lönerna.

I det följande lämnas, för varje land för sig, en kortfattad kommentar till

det i tabellerna hopbragta siffermaterialet.

Sverige.

Verkstadsindustrien. Uppgifterna hava baserats på verkstadsföreningens statistik

och avse dels år 1913, dels tredje kvartalet år 1920. Det kan förmodas, att

åtminstone ännu i november 1920 ingen väsentlig förändring av lönestandarden ägt

rum sedan tredje kvartalet.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Majds proposition Nr 356.

Lönernas ökning från år 1913 belöper sig, som man finner (jämför tabell II),

till i genomsnitt 265 procent för vuxna yrkesarbetare och har alltså varit något

större än den allmänna grosshandelsprisnivåns stegring till november 1920.

Textilindustrien. Uppgifterna om de genomsnittliga timförtjänsterna grunda

sig här på textilindustriförbundets statistik och avse närmast dels år 1913 och dels

tiden 1 juni—31 augusti 1920. Av tabell II framgår, att textilarbetarnas löner

från år 1913 och intill hösten 1920 stigit med i genomsnitt cirka 300 procent,

alltså mera än verkstadsarbetarnas. Textilarbetarna hava ju dock icke tillnärmelsevis

nått samma lönestandard som de sistnämnda.

Danmark.

Beträffande Danmark hava uppgifter om de genomsnittliga timlönerna publicerats

i »Statistiske Efterretninger», senast för tredje kvartalet 1920. I nämnda

publikation återfinnes även en sammanställning med 1914 års lönestandard för motsvarande

arbetarkategorier, vilken kan antagas icke avsevärt hava skilt sig från

1913 års.

De i »Statistiske Efterretninger» återgivna siffrorna te sig sålunda:

Genomsnittlig timförtjänst i danska kronor.

1 Köpenhamn

I landsorten

1914

3:dje kv. 1920

1914

3:dje kv. 1920

Smeder och maskinarbetare....................

................... 0.62

2.56

0.55

2.22

Gjutare ..............................................

.................... 0.69

2.69

0.65

2.49

Manliga textilarbetare ..........................

.................... 0.43

1.91

0.40

1.83

Kvinnliga » ..........................

1.48

0.26

1.81

Med användning av ävenledes publicerade uppgifter om arbetarantalets fördelning

på Köpenhamn och på landsorten hava medellöner för hela riket uträknats

och omräknats i svenska kronor.

De danska lönerna synas år 1913 inom såväl textil- som verkstadsindustrien

hava varit 10 å 20 procent högre än de svenska, år 1920 åter ungefär lika stora

som de svenska, vad verkstadsindustrien beträffar; inom textilindustrien skulle de

ännu år 1920 möjligen vara något högre.

En jämförelse med varuprisnivåns förändringar i respektiye länder, tyckes

emellertid utvisa, att de danska lönerna stigit ungefär lika mycket i förhållande

till de danska varupriserna som de svenska lönerna i förhållande till de svenska

varupriserna genomsnittligt taget.

Tyskland.

Verkstadsindustrien. I Tyskland skulle enligt en för tull- och traktatkommittén

uppgjord beräkning den genomsnittliga timförtjänsten för yrkesarbetare

inom verkstadsindustrien i slutet av år 1920 kunna uppskattas till 7:20 Mk (efter

en kurs av 7 öre = 50 öre). Denna beräkning visar god överensstämmelse med

en för maskinindustrien i Dessau-Anhalt utförd särskild undersökning. Med ledning

av sistnämnda undersökning, som även omfattar tiden före kriget, har motsvarande

genomsnittslön för år 1913 beräknats till 0:57 Mk (=51 öre). Räknad

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition Nr 356.

i svenskt mynt, skulle alltså genomsnittsförtjänsten för yrkesarbetare inom verkstadsindustrien

år 1913 hava varit cirka 10 procent och år 1920 cirka 75 procent

lägre i Tyskland än i Sverige. Man finner av tabell II, att den oerhörda differensen

år 1920 icke helt och hållet beror på den tyska valutakursens fall utan delvis synes

vara att tillskriva den omständigheten, att verkstadsarbetarnas löner i Tyskland

icke höjts i proportion till varuprisnivåns stegring, vilket däremot varit fallet i

Sverige.

Textilindustrien. Beträffande textilindustriens löner i Tyskland har upplysning

endast kunnat vinnas genom anlitande av kollektivavtalens tidlönsbestämmelser.

Ett studium av lönesatserna i de avtal inom textilbranschen, som stipulerats

i slutet av år 1920, och vilkas innehåll återgivits i Reichsarbeitsblatt, ger vid

handen, att den avtalade timlönen i genomsnitt varit 5 Mk. (35 öre) för vuxna män

och 3: 6 0 Mk. (25 öre) för vuxna kvinnor. Att döma av den tyska officiella statistiken

rörande lönesatserna enligt 1913 års kollektivavtal skulle motsvarande genomsnitt

för detta år kunna sättas till 0: 3 5 respektive 0: 20 Mk. (31 respektive 18 öre). —

Anmärkas må, att dessa uppskattningar visa en mycket god överensstämmelse med

dels en av textilindustriförbundet verkställd undersökning för år 1920 och dels en

tysk specialutredning rörande textilindustrien i Leipzig år 1913.

Av tab. I framgår, att förhållandet mellan svenska och tyska löner inom

textilindustrien under bägge åren 1913 och 1920 varit ungefär detsamma som inom

verkstadsindustrien. Textilarbetarnas löner hava alltså i Tyskland liksom i Sverige,

relativt taget, stigit mera än verkstadsarbetarnas (såsom ock framgår av tab. II).

Engrland.

Verkstadsindustrien. De använda uppgifterna basera sig på en i »Labour

Gazette» publicerad undersökning om de genomsnittliga veckolönerna i England för

vissa yrkesspecialiteter, tillhörande maskinindustrien, i december 1920 och i augusti

1914; lönerna vid sistnämnda tidpunkt hava här antagits icke divergera avsevärt

från 1913 års standard. I den berörda undersökningen särskiljas »fitters and turnera»,

vilken grupp kan anses motsvara de svenska maskinarbetarna, och »iron

moulders», vilka bär jämställts med de svenska gjutarna. För den förstnämnda

av dessa grupper beräknas de normala veckolönernas storlek i genomsnitt till 38

sh. 11 d. i augusti 1914 och till 89 sh. 2 d. i december 1920, för den sistnämnda

gruppen till 41 sh. 8 d. i augusti 1914 och till 92 sh. 3 d. i december 1920. Med

kännedom om att den normala arbetsveckans längd år 1914 utgjorde 53 å 54 timmar

och år 1920 47 timmar hava dessa veckolöner kunnat reduceras till timlöner, varjämte

de omräknats i svensk valuta.

Resultatet av denna beräkning ger vid handen, att de engelska verkstadsarbetarnas

löner före kriget varit cirka 20 å 25 procent högre än de svenskas, i

slutet av 1920 däremot ungefär lika mycket lägre. Denna utveckling bör ses mot

det förhållandet, att varuprisnivån stigit mindre i England än i Sverige under

samma tid (tab. II).

Trxtdindustrien. Användbara uppgifter rörande textilarbetarnas löner i England

hava erhållits genom en engelsk undersökning rörande de genomsnittliga veckolönerna

för arbetare i ylleindustrien i Bradford, vilken ort ju är hela den engelska

ylleindustriens centrum. Enligt denna undersökning skulle de genomsnittliga veckolönerna

år 1913 hava varit 23 sh. för vuxna män och 14 sh. 6 d. för vuxna kvinnor

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj ds proposition Nr 356.

och år 1920 71 sh. för vuxna män och 42 sh. 6 d. för vuxna kvinnor. Då den

genomsnittliga arbetsveckans längd år 1913 uppgivits till 55.6 timmar och år 1920

till 47 timmar, hava de angivna beloppen kunnat evalveras i timförtjänster; dessa

hava på tabellen uttryckts i svensk valuta.

De i ylleindustrien sysselsatta kvinnliga arbetarna synas redan år 1913 hava

haft något lägre löner i England än i Sverige, de manliga däremot då högre löner

i England. År 1920 har såväl de manliga som de kvinnliga ylleindustriarbetarnas

lönestandard blivit lägre i England.

Förenta Staterna.

Verkstadsindustrien. De anförda uppgifterna hava baserats på en i »Monthly

labor review» införd redogörelse för s. k. »Union scale wages». Ehuru det förklaras,

att de där återgivna lönesatserna icke alltid representera de verkligen gällande

lönerna utan i några fall överskridas, torde de vara närmast jämförliga med

de svenska genomsnittliga timförtjänsterna (icke med det svenska verkstadsavtalets

minimilöner). Ur den nämnda publikationen hava följande uppgifter hämtats:

maskinarbetare (machinists)

gjutare (iron moulders)......

Timlöner, i cents:

1 New

York

I Ohicago

1913

1920

1913

1920

38.2 å 40.6

80 å 90

39

100

38.9

88

44.4

105

Medeltal hava beräknats för New York och Chicago, och omräkning har skett i

svensk valuta.

Man finner, att de amerikanska verkstadsarbetarnas löner före kriget varit

åtminstone mellan 2 och 3 gånger så höga som de svenska och år 1920 ungefär

dubbelt så höga som de svenska. Att lönerna stigit mindre i Amerika, bör ses i

samband med att grosshandels prisnivån där höjts mindre än i Sverige. (Jfrtab. II.)

Textilindustrien. Ur en likaledes i »Monthly labor review» publicerad undersökning

om bomullsarbetarnas löner hava hämtats följande uppgifter rörande kvinnliga

arbetares löner inom bomullsindustrien, och hava medeltal därpå beräknats och

evalverats i svensk valuta:

Genomsnittlig timlön, cents:

1913 Hösten 1920

Kvinnliga »frame spinners»........................................................................ 13 43

» vävare .................................................................................... 16 53

Även de amerikanska textilarbetarnas löner synas hösten 1920 hava varit

ungefär dubbelt så höga som de svenskas. År 1913 var skillnaden ännu något

större. Av tab. II framgår emellertid, att i förhållande till varuprisnivåns höjning

de ifrågavarande lönernas stegring under tiden 1913—1920 vant avsevärt mycket

mera betydande i Amerika än i Sverige.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kung). MajHs proposition Nr 356.

169

Tab. 1.

Arbetslöner inom textil- och verkstadsindustrierna 1 vissa länder 1913 och hösten 1920.

Sverige

Danmark

Tyskland

England

Amerikas För- enta stater

Yrkeskategorier

Löneslag

öre

per

timme

öre

per

timme

i lort.

till den

svenska

lönen

proc.1

%

ore

per

timme

i fälb.

till den

svenska

lönen

proc.1

öre

per

timme

i lörli.

till den

svenska

lönen

proc.1

öre

per

timme

i förli.

till den

svenska

lönen

proc.1

| 1) Mekaniska verkstäder.

Genomsnittsförtjänst per

timme för:

samtliga vuxna yr-

.

91

kesarbetare ...... 1913

5i

—

—

51

—

—

—

—

1920

197

—

—

50

26

—

—

—

—

speciellt:

maskinarbetare...... 1913

56

_

_

__

66

118

146

261

1920

195

—

—

—

—

159

82

389

199

maskinarbetare och

smeder ............ 1913

54

59

109

—

—

—

—

—

—

1920

193

192

99

—

—

—

—

—

—

gjutare ............... 1913

1920

56

66

118

—

—

71

127

156

279

214

212

99

—

—

165

77

406

190

2) ‘Textilindustri.

Genomsnittsförtjänst per

timme för:

arbetare i bomullsindustrien:

vuxna manliga...... 1913

65

—

—

—

—

—

—

1920

139

—

—

—

—

—

—

—

s kvinnliga .. 1913

25

—

—

—

—

—

—

55

220

1920

arbetare i ylleindustrien:

100

201

201

i vuxna manliga...... 1913

34

—

—

—

—

38

112

—

1920

144

—

—

—

—

127

88

—

—

» kvinnliga ... 1913

25

—

—

—

—

24

96

—

—

1920

104

—

—

—

—

76

73

—

arbetare i hela textilindu- strien :

vuxna manliga...... 1913

35

41

117

—

—

—

*-

—

1920

141

148

105

—

—

—

i kvinnliga ... 1913

26

28

108

—

—

—

—

—

—

1920

Timlön enligt avtal:

102

109

107

för vuxna manliga

31

91

textilarbetare ... 1913

34

—

—

—

—

—

1920

128

—

—

35

27

—

—

—

för vuxna kvinnliga

18

90

textilarbetare...... 191c

20

—

—

—

—

1920

83

—

—

25

30

—

—

1 Den svenska lönen alltså = 100.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 302 käft. (Nr 356.)

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition Nr 356.

• Tab. 2.

Indextal utvisande arbetslönernas och grosshandelsprisnivåns höjd i svensk valuta hösten 1920

jämförd med deras höjd 1913.

Arbetslönerna oqh varuprisnivån år 1913 — 100.

Sverige

Danmark

Tyskland

England

Amerikas

Förenta

stater

1) fttdcClUtsliCt/ 1)0/ li/bt

Genomsnittsförtjän&t per timme för:

samtliga vuxna yrkesarbetare .................

365

98

speciellt:

maskinarbetare.......................................

348

_

241

266

maskinarbetare och smeder ..................

357

325

_

gjutare..................................................

2) Textilindustri.

382

321

—

232

260

Genomsnittsförtjänst per timme för:

arbetare i bomullsindustrien:

vuxna manliga.......................................

397

_

» kvinnliga .......................

j arbetare i ylleindustrien:

400

\

—

—

365

vuxna manliga.......................................

424

_

384

» kvinnliga....................................

416

_

_

317

arbetare i hela textilindustrien:

vuxna manliga .....................

403

361

» kvinnliga ...................................

392

389

Timlön enligt avtal:

för vuxna manliga textilarbetare..............

376

_

113

» » kvinnliga » ...............

415

—

139

—

—

Grosshandelspriser (beräknade i svensk valuta)]

331

299

127

233

233

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts proposition Nr 356.

171

Alfabetiskt register

till <leu såsom bil. 1$. miasma statistiska översikten rörande produktion och utrikeshandel

1913-1920.

Sid.

Sid.

Ackumulatorer .................................

.. 133

Fönsterglas .....................................

. 121

Aluminium: plåt .............................

.. 128

Förvärmare ......................................

. 130

rör ............................

.. 128

stänger.........................

.. 129

Galvaniska element ..........................

. 133

Ammoniak.........................................

.. 136

Gardiner, tråd-.................................

. 117

Ammoniumsulfat .............................

.. 137

Garn: bind- ......................................

. 116

Armatur för gas etc......................

.. 132

bomulls- ..................................

. 117

Automobiler ....................................

.. 134

hamp-......................................

116

Axellager ........................................

.. 132

jute-..........................................

. 116

linne- ......................................

. 116

Band ..............................................

. 117

segel- .....................................

. 116

Bleckvaror.........................................

.. 124

ull- ..........................................

. 115

Bottenplåtar .....................................

.. 127

Gelatinlim ..........................................

. 137

Bultar: av koppar eller mässing

.. 128

Generatorer ....................................

. 133

» järn ...............................

.. 125

Gevär ..................................................

. 126

Burkar, glas-....................................

.. 121

Gjutgods: icke smidbart ..................

. 126

Båglampor......................................

.. 133

smidbart ..........................

127

Bårder, tapet- .................................

.. 115

Glas: flaskor och burkar etc...........

. 121

fönster- .................................

. 12l!

Cement .............................................

.. 113

hushålls- och prydnads-

. 121

Glödlampor ....................................

133!

Draglim ...........''................................

.. 137

Guldarbeten .....................................

. 130

Drivremmar: av läder.....................

114

» textilämne .........

.. 119

Handredskap för jordbruket ..........

.. 125

Duk: av järntråd.............................

.. 124

Handskar ..........................................

. 114

» metalltråd .........................

.. 129 Harmonier..........................................

.. 135

Dynamoborstar.................................

.. 133

Hattar ..............................................

.. 119

Hudar och skinn, beredda ..............

.. 113

Elektricitetsmätare ........................

... 134 Högafflar .........................................

. 125

Elektroder, kol- ........

... 133

Etuier.................................................

... 114

Instrument: fysikaliska ..................

.. 134

Exbaustorer .....................................

.. 132

( musikaliska ..................

.. 135

Fajans.................................................

... 120j Järn: draget .....................................

.. 123

Fernissor .......................................

... 136

grov- ......................................

.. 122

Ferrolegeringar.................................

... 122

kallvalsat ..............................

.. 123

Filtstumpar .....................................

... 119

kisel- och kiselmangan........

.. 122

Flaskor .............................................

... 121

medium- och fin- .................

.. 122

Flyglar ...........................................

... 135

stång- ......................................

.. 123

Fläktar .............................................

... 132

tack- .....................................

.. 121

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Ktingl. Majds proposition Nr 356.

■

1

Sid.

Sid.

Järn, varmvalsat.....................

122-

-123

Ledningar, elektriska .......................

129

Järnbleckvaror .........................

124

Liar....................................................

125

Järnbultar .................................

125

Lim..................................................

137

Järngjutgods: icke sniidbart .

126

Linolja ................................

135

smidbart .........

127

Linor: av järntråd ............................

124

Järnkonstruktioner .................

127

» textilämne ........................

116

Järnkättingar och -kedjor ....

125

Lokomobiler .....................

131

Järnlinor.....................................

124

Lokomotiv............................................

131

Järnmanufaktur .....................

126

Läder...................................................

113

Järnmuttrar .............................

125

Lädervaror, tekniska ........................

114

Järnplåt, varm valsad .............

123

Järnrör .....................................

124

Maskiner och maskindelar, ej elek t-

Järnskruvar .............................

125

riska .........................................

130

Järnspik och -stift .................

125

Maskiner: blås- och kyl- in. fl........

132

Järntråd.....................................

124

gjuteri- ....“.......................

130

Järntrådduk och -nät .............

124

lantbruks- ........................

131

Järnvägsmateriel .....................

127

lyft-, hiss-, uppfodrings-,

1 Järnvägsskenor .........................

122

m. fl............................

132

Järnvägsvagnar..........................

135

metallbearbetnings- ........

130

sy- och stick- ................

131

Kablar: av koppar m. m.......

129

trä- och korkbearbetnings-

överklädda ..................

129

ång-...................................

1311

Kalciumkarbid ..........................

....../...

137

Maskinremläder.......................

131

Kedjor..........................................

125

Motorer: elektriska .................

133

Kläder ........................................

118-

-119

förbrännings- ...................

130

Knivar ......................................

126

Motstånd, elektriska ........................

133

Kolelektroder.............................

133

Murtegel..........................................

120

Kompressorer.............................

132

Muttrar, järn- ............................

125

Kondensorer .............................

130

Mässing, se koppar ............................

-''

Koppar och mässing: bult ......

128

Mätare: elektricitets- ........................

134

duk ......

129

vatten- ................................

135

kablar ..

129

Mössor ..................................

118

nitar......

128

plåt ......

127

Nitar av metall ................................

128

rör ......

128

Nysilver arbeten...................................

129

skenor ..

129

spik ......

128

Olja, lin- ............................................

135

stänger..

129

Orglar...................................................

135

tråd ......

129

Kravatter ..................................

118

Papper ................................

114

Kulsprutor..................................

126

Papperspåsar........................................

115

Kuvert ......................................

115

Paraplyer och parasoller....................

119

Kärnstycken ..............................

113

Pianon .....................................

135

Platinaarbeten ....................................

130

Lager, axel- ..............................

132

Plånböcker....................................:........

114

s. 173 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj.ts proposition Nr 356.

173

Sid.

Plåt: av aluminium............................ 128

» järn....................................... 123

» koppar ................................ 127

» mässing................................ 127

Plåtarbeten, järn-, grövre ................ 127

Plåtvaror, järn- ................................ 124

Porslinsarbeten ........................ 120—121

Presenningar........................ 120

Pumpar ............................................... 132

Pädragsmotstånd ............................... 133

Regleringsmotstånd ............................ 133

Remmar: av läder ............................ 114

» textilämne................... 119

Remläder ........................................... 113

Reseffekter ........................................ 114

Revolvrar ................................ 126

Rör: av aluminium ............................ 128

» järn........................................ 124

» koppar ................................ 128

» mässing ................................ 128

Salpetersyra ....................................... 136

Sandaler................................................ 113

Saxar.................................................... 126

Silverarbeten........................................ 129

Skarvjärn ............................................ 127

Skenor: järnvägs-................................ 122

av koppar in. m................. 129

Skinn .................................................... 113

Skodon ................................................ 113

Skruvar, järn- ......... 125

Skyfflar .............................................. 125

Slangar: av läder................................ 114

» textilämne .................... 119

Smide: byggnads-................................ 126

grov- ................................... 123

manufaktur-............................ 126

Snören: av läder ................................ 114

» textilämne........................ 117

Snörmakeriarbeten ............................ 117

Spadar .............................................. 125

Spetsar .................................... 118

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1

Sid.

Spik av koppar och mässing............ 128

Spik och stift av järn....................... 125

Spårvägsvagnar................................... 135

Strålkastare ........................................ 133

Strömställare........................................ 133

Stål: draget och kallvalsat............... 123

smitt............................................ 123

Stänger: av koppar m. in................. 129

» järn........................ 122—123

Superfosfat........................................... 137

Såppulver .......................................... 136

Säckar ............................................... 116

Säkerhetsapparater ............................ 133

Sömnadsarbeten ........................ 118—119

Tapeter ......................... 115

Tegel: kvarts-, kvartsit-, dinas- och

silika- ................................ 120

mur- ............................ 120

tak- ........................................ 120

Tekniska lädervaror............................ 114

Telefon- och telegrafapparater ........ 134

Tofflor ................................................ 113

Transformatorer ................................ 133

Transmissioner.................................... 132

Transportremmar av läder................ 114

Trikåartiklar........................................ 118

Tråd: av koppar m. m. .................... 129

» järn .................................... 124

Trådgardiner........................................ 117

Tvål ..........................................i......... 136

Tvättpulver ........................................ 136

Tågvirke ............................................ 116

Tändrar................................................ 131

i Vagnar: automobiler ................... 134

I järnvägs- och spårvägs- .... 135

i åkdon............................ 134

: Vagnsunderreden ................................ 134

’ Valstråd................................................ 123

1 Vattenmätare ..................................... 135

> Velocipeder och delar därtill............ 134

ä Ventilationsmaterial............................ 126

samt. 302 Käft. (Nr 356.) 23

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj;ts proposition Nr 356.

Ventilatorer ................

Vitvaror........................

Vågar............................

V ärmeledningsmaterial

Vävnader: bomulls- ....

hamp-........

jute- .........

linne- .........

Sid.

Sid.

....... 132

Vävnader: pappers-..............

.............. 116

....... 118

spets-..................

............. 118

...... 132

ylle- ..................

............. Ilo

....... 126

*

...... 117

Åkdon .....................................

............. 134

...... 116

Ångpannor..............................

............. 1301

...... 116

Ångturbiner ..........................

............. 131

...... 116

Ångvältar ..............................

............ 131

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning i vissa fall av de tillag g stullar, som skola utgå vid förtull s. 1 i texten
  2. Rskr. 1921:402 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter. s. 3 i texten
  3. BevU 1921:59 Memorial, angående ersättning åt av utskottet vid behandling av vissa ärenden anlitade biträden. s. 1 i texten
  4. BevU 1921:51 Betänkande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning i vissa fall av de tillag g stullar, som skola utgå vid förtullning från fr s. 2 i texten
  5. Rskr. 1921:263 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av vissa finanstullar. s. 6 i texten

Visa alla 6