Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ytterligare förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer m. m

1921-01-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:51, Angående anslag till ytterligare förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 51.

1

Nr Öl.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

ytterligare förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer m. m.; given

Stockholms slott den 28 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,

Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

I skrivelse den 28 september 1920 hemställde byggnadsstyrelsen,

dels att det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

i riksstaten för år 1921 upptaget till 370,000 kronor, måtte från och med

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 42 käft. (Nr. 51) 155 21

I årets statsverksproposition

begärda

anslag till

byggnader

och reparationer.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ytterligare

förstärkningsanslag

till

byggnader och

reparationer.

Kung1. Maj.is Proposition Kr 51

år 1922 höjas till 450,000 kronor, dels ock att å 1921 års tilläggsstat

måtte anvisas ett anslag av 650,000 kronor till förstärkning av nyssnämnda

ordinarie anslag.

Beträffande det förstärkningsanslag, som under kristiden av riksdagen anvisats

för att täcka de genom krisen uppkomna merkostnaderna för under rubriken byggnader

och reparationer hänförliga arbeten, anförde styrelsen, att det under den alltjämt

pågående byggnadskonflikten varit omöjligt att vinna eu exakt beräkning av de

väntade priserna inom byggnadsfacket under år 1921, men att styrelsen för att få fram

en siffra att utgå från vid beräknandet av det för år 1921 erforderliga tilläggsanslagets

storlek låtit verkställa en utredning. Denna utredning, som omfattade byggmästeri-,

snickeri-, måleri-, plåtslageri-, kakelugn sm åkeri- och glasmästeriarbeten,

visade en jämförelse mellan 1914 års och 1920 års av styrelsen antagna anbudspriser

för arbeten i Stockholm, vilka anbud för år 1920 emellertid, utom beträffande

kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten, vore avgivna med reservation för

höjningar. Utredningen hade givit till resultat en förhöjning med 218 %. Motsvarande

ökning beträffande värmeledningsarbeten hade beräknats till 520 % och

beträffande gas-, vatten- och avloppsledningar till 295 % i jämförelse med ett

trrundpris av 100 år 1914. Med stöd av nämnda utredning ansåge styrelsen ökningen

för byggnadsarbeten i deras helhet för år 1921 böra beräknas till 275 å

300 % i jämförelse med 1914 års priser, men hade styrelsen, med hänsyn till

nödvändigheten att, för iakttagande av största möjliga sparsamhet, nedbringa

ifrågavarande förstärkningsanslag, vid anslagsbeloppets bestämmande utgått från

en så låg procentsats som 220 %. Med tillämpning av sistberörda procentsats

erfordrades, under förutsättning av bifall till styrelsens framställning om höjning

av det ordinarie anslaget, ett tilläggsanslag å 990,000 kronor — motsvarande 220 %

av 450,000 kronor. Då till anslagen till byggnader och reparationer inginge de

uppskattade hyresinkomsterna från statsegendomarna, kunde tilläggsanslaget

nedsättas med skillnaden mellan de för år 1921 uppskattade hyresinkomsterna

och motsvarande inkomster för år 1914 eller med omkring 340,000 kronor till

650,000 kronor.

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t i enlighet

med byggnadsstyrelsens hemställan föreslagit riksdagen att från och

med år 1922 höja det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer

med 80,000 kronor till 450,000 kronor. Däremot har Kungl. Maj:t,

med hänsyn därtill, att samtliga de vid utgången av år 1920 befintliga

reservationer å anslag till byggnader och reparationer icke fullständigt

komme att tagas i anspråk för redan tidigare beslutade arbeten, föreslagit

en nedsättning i det av styrelsen begärda förstärkningsanslaget

för år 1921 till 500,000 kronor.

I skrivelse den 11 januari 1921 meddelar byggnadsstyrelsen, att

styrelsen efter byggnadskonfliktens upphörande låtit undersöka den inverkan,

som de vid konfliktens lösning fastställda nya lönevillkoren

hade på de av styrelsen tidigare beräknade byggnadskostnaderna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 51.

och framgår den av de nya avtalen förorsakade ökningen i byggnadskostnaderna

beträffande de under styrelsens inseende stående egendomarna

i Stockholm av följande tablå, däri jämväl kostnaderna år 1914 äro upp
-

tagna:

Kostnad

Kostnad

enligt de i

november

Ökning i %

1914 års

kostnad.

Kronor.

enligt i maj

1920 antagna

anbud.

Kronor.

1920 träffade

avtalen i

byggnads- brancben.

Kronor.

från maj till

november

1920.

Kronor.

Byggmästeriarbeten ..................................

46,623

23

144,060

54

197,843

15

+ 37

Snickeriarbeten ........................................

13,309

95

34,806

20

48,391

85

+ 39

Måleriarbeten ........................................

29,974

67

88,747

13

98,423

27

+ 11

Plåtslageriarbeten ...................................

29,609

48

103,096

60

123,513

88

+ 20

Kakelugnsmakeriarbeten ............................

10,433

75

38,692

50

43,570

90

+ 13

Glasmästeriarbeten .................................

1,591

97

8,769

68

8.769

68

—

Summa

131,543

05

418,172

65

520,512

73 -h 24

Vidare anför styrelsen:

»Utgående från ett indextal av 100 såsom gällande för byggnadskostnaderna

enligt 1914 års priser bär utredningen givit vid handen, att motsvarande indextal

efter det senaste avtalet bör upptagas till 395, sedan de nu gällande anbuden

från de under 1920 antagna hantverksmästarna i enlighet med de i anbuden

gjorda reservationerna blivit reglerade med hänsyn till de nya avtalen. I ovanberörda

framställning av den 28 september 1920 meddelade styrelsen, att den då

gjorda utredningen, baserad på de före den 1 april 1920 gällande avtalen mellan

arbetsgivar- och arbetarorganisationerna, givit indextalet 318 till resultat, vadan

en ytterligare ökning av 77 % numera uppkommit, räknat å 1914 års priser.

Ökningen å anbuden för maj månad 1920 blir sålunda omkring 24 %. Förutsattes

någon minskning å materialpriserna, såsom synes kunna förväntas, skulle ökningen

alltså kunna beräknas till omkring 20 %>. ...... .

Med denna beräkningsgrund skulle alltså till förstärkning av det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer, utöver vad byggnadsstyrelsen i ovanberörda

framställning äskat, erfordras ytterligare omkring 200,000 kronor, det vill

säga 20 % av 990,000 kronor.»

Till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i Stockholm

har 1920 års riksdag beviljat ett anslag av 440,000 kronor samt därav

såsom reservationsanslag anvisat 420,000 kronor, varav 90,000 kronor

på tilläggsstat för år 1920 och 330,000 kronor för år 1921. Återstående

belopp, 20,000 kronor, har Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition

föreslagit riksdagen att anvisa för år 1922.

Anslag

till om- och

tillbyggnad

av Preisiska

huset m. fl.

byggnadsarbeten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Framställning

om tilläggsanslag

till

förenämnda

byggnadsarbeten.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 51.

Vidare har riksdagen för inredande till tjänstelokaler av vinden i

gamla riksdagshuset i Stockholm på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett

reservationsanslag av 210,000 kronor. För inredande av ytterligare

tjänsterum därstädes har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen på tillläggsstat

för innevarande år begärt ytterligare 180,000 kronor.

Slutligen har riksdagen för utförande av vissa inrednings- och reparationsarbeten

i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda

lokaler å 1920 års tilläggsstat anvisat ett reservationsanslag av 697,270

kronor. Av detta anslagsbelopp äro 145,000 kronor avsedda till utvidgning

och förändring av utrikesdepartementets lokaler i före detta

arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg (kvarteret Lejonet nr 1) och

509,768 kronor 38 öre till beredande av lokaler åt försvarsdepartementet

i husen Storkyrkobrinken nr 7 och 9 (kvarteret Mercurius nr 1, 2, 3,

9, 10 och 11). Då för sistnämnda arbeten jämlikt Kungl. Maj:ts, efter

riksdagens hörande, den 24 oktober 1919 fattade beslut av anslaget

till oförutsedda utgifter använts 32,731 kronor 62 öre, hava för detta

ändamål alltså beviljats tillhopa 542,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har nu i sin förberörda skrivelse den 11 januari

1921 hemställt om tilläggsanslag till förenämnda byggnadsarbeten, och

anför styrelsen härom följande:

»Jämväl beträffande vissa andra anslagsmedel till utförande av byggnadsföretag

än anslaget till byggnader och reparationer är givetvis en ökning i anslagsmedlen

erforderlig. Då emellertid en möjlighet till sänkning av de nuvarande arbetspriserna

kan tänkas föreligga beträffande år 1922, har byggnadsstyrelsen ansett

sig för närvarande kunna inskränka behovet av tilläggsanslag till att avse endast

sådana arbeten, som kunna beräknas bliva fullbordade före den 1 januari 1922.

Skulle åter under senare hälften av år 1921 visa sig, att någon prissänkning

icke är att förvänta för år 1922, bliver byggnadsstyrelsen alltså i sinom tid

nödsakad att hos Kungl. Maj:t väcka förslag om äskande hos sistnämnda års

riksdag av nödiga tilläggsmedel jämväl för sådana företag, som ej äro färdigställda

vid nämnda tidpunkt.

I anslutning härtill och med användande av ovan angivna beräkningsgrund

skulle för närvarande erfordras ytterligare anslag för ovannämnda byggnadsarbeten

med ett sammanlagt belopp av 269,000 kronor, fördelade på de olika arbetena

enligt nedanstående förteckning:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 51.

5

Byggnadsarbeten.

Anvisade eller

begärda medel.

Kronor.

Belopp, varå för- höjning begäres

(beträffande re- dan utanordnade

anslag i novem- ber i920 åter- stående anslags- belopp, som ej

avse 1922).

Kronor.

20 % å de i

nästföregående

kolumn angivna

belopp.

Kronor.

Utvidgning och förändring av utrikesdepartemen- tets lokaler.........................

145,000

145,000

29,000

Beredande av lokaler åt försvarsdepartementet...

542,500

390,000

78,000

Om- och tillbyggnad av Preisiska huset.

440,000

420,000

84,000

Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla

riksdagshuset:

Av 1920 års riksdag anvisade...................

Hos 1921 års riksdag begärda

210,000 }

180,000 (

390,000

78,000

Summa

—

—

269,000 •

Slutligen ifrågasätter byggnadsstyrelsen, huruvida icke de sålunda

för samtliga nu angivna ändamål erforderliga ytterligare medlen, tillhopa

i runt tal 470,000 kronor, lämpligen borde sammanföras till ett enda

anslag i likhet med vad som skedde i Kungl. Mapts av 1919 års lagtima

riksdag bifallna framställning om anvisande å tilläggstat för nämnda

år av ett reservationsanslag av 410,000 kronor till merkostnader för pågående

byggnadsföretag m. m.

På grund av vad sålunda förekommit och anförts hemställer byggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

å 470,000 kronor.

Den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av anslagsbehovet Departementstill

byggnader och reparationer grundade sig dels på de priser, som chefenvoro

rådande å byggnadsmarknaden i maj 1920 och varmed byggnadsstyrelsen

vid sina på hösten 1920 gjorda anslagsäskanden räknat, och

dels på vid tiden för statsverkspropositionens befordrande till trycket i

december 1920 från styrelsen lämnade uppgifter om befintliga reservationer

å tidigare anslag för berörda ändamål.

Beträffande priserna å byggnadsmarknaden hava först efter sistnämnda

tidpunkt verkningarna av den träffade uppgörelsen inom byggnadsfacket

kunnat för de särskilda arbeten, som ankomma på styrelsen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 51.

överskådas. Det har därvid befunnits, att på grund av de genom berörda

uppgörelse ökade arbetslönerna byggnadskostnaderna ytterligare

stegrats, så att ökningen i förhållande till 1914 års priser numera av

byggnadsstyrelsen beräknas utgöra 295 % mot 218^ i maj 1920. Åven

om hänsyn tages till en sannolik minskning i materialpriserna, uppskattar

styrelsen därför priserna under år 1921 till omkring 20 % högre

än de i maj 1920 gällande. Att märka är härvid, att de nya avtalen äro

avslutade att gälla till den 1 april 1922 och att arbetslönerna enligt

dessa avtal ej äro satta i beroende av den utav socialstyrelsen beräknade

indexsiffran för levnadskostnaderna.

Vad angår ifrågavarande anslags ställning, framgår av uppgifter,

som jag från styrelsen infordrat, sedan räkenskaperna för år 1920 avslutats,

att reservationerna å tidigare beviljade medel till byggnader och

reparationer vid 1920 års utgång utgjorde 486,332 kronor 47 öre.

För år 1921 har, såsom förut nämnts, dels av riksdagen anvisats, dels

ock av Kungl. Maj:t begärts tillhopa 870,000 kronor. Om nettoinkomsterna

av statsegendomarna för år 1921 beräknas till samma belopp,

vartill de uppgingo under år 1920, eller omkring 357,900 kronor, skulle

för år 1921 stå till byggnadsstyrelsens förfogande omkring 1,715,000

kronor. Härvid är emellertid att märka, dels att styrelsen genom brev

den 14 januari .1921 bemyndigats att å anslagen till byggnader och

reparationer avföra ett belopp av 107,836 kronor 62 öre, som utgör av

styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts tidigare beslut förskotterade kostnader

för vissa reparationsarbeten, dels ock att kostnaderna för de arbeten,

som beslutats under år 1920 och skola gäldas av ifrågavarande anslag

men som icke kommit till utförande och i varje fall icke guldits under

nämnda år, numera av styrelsen, med hänsyn jämväl till den inträdda

ökningen av byggnadskostnaderna, beräknas till sammanlagt omkring

714,000 kronor. Efter avdrag av dessa belopp skulle sålunda för innevarande

år för utförande av arbeten, som ännu ej beslutats, finnas disponibel

en summa av i runt tal 893,000 kronor, däri inberäknat det ordinarie

anslaget.

För bedömande av frågan om detta belopps tillräcklighet torde få

meddelas, att utgifterna för ifrågavarande ändamål under åren 1918— 1920

uppgått till respektive omkring 597,700, 946,000 och 927,300 kronor.

Vidare må framhållas, att under de sista åren av kristiden åtskilliga

byggnadsarbeten, som varit önskvärda, måst eftersättas."'' Jag har

emellertid av naturliga skäl hyst en viss tvekan att nu äska ytterligare

medel för ändamålet, men likväl ansett mig böra tillstyrka en dylik åtgärd

med hänsyn icke minst därtill, att det under de nu rådande förhållandena

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 51.

å arbetsmarknaden och den allt mera tilltagande arbetslösheten torde vara

av stor vikt, att förevarande anslag tillmätas så rikligt, att i sig behövliga

arbeten icke måtte få anstå i brist på medel. Att märka är jämväl,

att, om anslaget ej skulle i sin helhet tagas i bruk, detta kommer att

medföra eu motsvarande nedsättning i ett följande års anslagsäskande

för ändamålet.

På sätt jag i det föregående framhållit, har i statsverkspropositionen

föreslagits en nedsättning med 150,000 kronor i det av byggnadsstyrelsen

under hösten 1920 till förstärkning av anslaget till byggnader och

reparationer för år 1921 äskade beloppet 050,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har nu begärt, att utöver sistnämnda belopp måtte för ändamålet

beviljas 200,000 kronor. Den utredning och de skäl, som byggnadsstyrelsen

numera åberopar till stöd för sin ifrågavarande hemställan,

synas tillfullo motsvara ett väsentligt större tilläggsanslag än det, varom

jag tidigare hemställt. Jag får alltså förorda, att till ytterligare förstärkning

av anslaget till byggnader och reparationer på tilläggsstat för

år 1921 äskas ett anslag av 200,000 kronor utöver det i statsverkspropositionen

begärda beloppet å 500,000 kronor. Vid bifall till vad

sålunda i statsverkspropositionen och nu föreslagits och under förutsättning

av ungefär samma hyresinkomster från statsegendomarna under år

1921 som under år 1920 skulle för innevarande år för utförande av

ännu ej beslutade arbeten kunna disponeras sammanlagt omkring

1,093,000 kronor.

Den förut berörda ytterligare stegringen i byggnadskostnaderna

kommer jämväl att drabba vissa ovan angivna byggnadsarbeten, vartill

anslag beviljats eller begärts av riksdagen och vilka beräknas bliva avslutade

under loppet av innevarande år. Samma skäl som ovan anförts

beträffande höjning av anslaget till byggnader och reparationer föreligger

alltså jämväl här för äskande av tilläggsanslag. Då det därjämte synes

angeläget, att ifrågavarande arbeten, vilka alla avse att tillgodose det

trängande behovet av ämbetslokaler i huvudstaden, med det snaraste

bliva fullbordade, vill jag tillstyrka anvisande av de begärda anslagsbeloppen,

tillhopa 269,000 kronor.

Att, såsom byggnadsstyrelsen föreslagit, sammanföra de nu av mig

förordade båda anslagssummorna till ett enda anslag, synes ej lämpligt,

då det ena beloppet avser underhållsarbeten och det andra hänför sig

till nya byggnadsarbeten eller omändringsarbeten, utan vill jag förorda,

att vartdera anslaget uppföres för sig.

Anslagen ifråga hava visserligen icke beräknats i statsverkspropositionen,

men, enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,

torde medel därtill kunna beredas å budgeten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Ma,j:ts Proposition Nr 51.

Beträffande sådana byggnadsföretag, som äro avsedda att fortgå

under år 1922, torde av skal, som byggnadsstyrelsen anfört, med äskande

av till äventyrs erforderliga tillägganslag böra anstå till nämnda års riksdag.

Detta synes emellertid icke böra utgöra hinder för igångsättande

eller fortsättande under år 1921 av ifrågavarande arbeten i den utsträckning,

som prövas av förhållandena påkallad.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till ytterligare förstärkning av det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

utöver i statsverkspropositionen för ändamålet

äskade 500,000 kronor, på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor;

dels ock till täckande av merkostnader, som under

år 1921 väntas uppkomma å vissa i statsrådsprotokollet

angivna, under samma år pågående byggnadsföretag,

till vilka riksdagen anvisat eller kan komma

att anvisa medel, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 269,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

August Wrede.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställningar dels om anslag till byggnader och reparationer, dels ock om anvisande av medel till förstär s. 10 i texten
  2. SU 1921:6a Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet. s. 36 i texten