Sök i Ratio Lex

Angående fördelningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande

1921-01-28 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:53, Angående fördelningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr ,5.5.

1

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fördelningen och

användningen av vissa anslag till bostadsbyggande; given

Stockholms slott den 28 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geek, ministern för utrikes ärendena

greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anförde

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray, följande:

I proposition den 12 mars 1920 (nr 314), angående vissa anslag och

lån till främjande av bostadsproduktionen m. m., föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,

bland annat, att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid

statens järnvägar, telegrafverket, postverket, statens vattenfallsverk och

tullverket måtte av statsverkets fond av rusdrycksmedel tillsvidare och i

enlighet med Kungl. Maj:ts närmare beslut disponeras dels för år 1921

ett belopp av 10,000,000 kronor, dels ock för år 1920 ett belopp av

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 44 käft. (Nr 53.) 1

1920 års

riksdag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 53.

7,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att även ett senare år disponera

vad som av nämnda belopp ej åtgått ett föregående år.

Ur det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet vill

jag erinra om ett av föredragande departementschefen i ämnet gjort principuttalande,

vilket äger betydelse för det spörsmål, som jag i det följande

ämnar framlägga för Kungl. Maj:t. Departementschefen anförde sålunda:

Med avseende å förevarande bostadsbyggande torde böra gälla, att staten

företrädesvis bör uppföra familjebostäder och att dessa, såsom man vid de affärsdrivande

verken under senare år eftersträvat, i regel böra bestå av 2 rum och

kök och allenast där plananordningar och utrymmen befinnas vara väl tillgodosedda

omfatta endast 1 rum och kök. Då svårigheterna för den lägre tjänstemannapersonalen

att skaffa sig bostäder tvivelsutan äro större än för andra statstjänare

och de förstnämndas bostadsbehov mest trycker den allmänna bostadsmarknaden,

bör ifrågavarande bostadsbyggande avse lägenheter just för den lägre

tjänstemannapersonalen.

Staten torde emellertid icke böra helt undandraga sig att lämna visst stöd

för bostadsanskafifande åt en del av de tjänstemän, som kunna ha\m berättigade

anspråk på större lägenheter och som hava svårigheter att anskaffa sadana. Men

detta synes mig icke böra ske under den form och i det sammanhang, varom här

är fråga. Syftet med nu förevarande byggnadsverksamhet är närmast att lindra

den allmänna bostadsnöden och denna är, såsom jag förut framhållit, vida större

med avseende å smärre lägenheter än beträffande de något större.

På grund av vad sålunda anförts, anser jag mig böra ifrågasätta, att det

byggande av bostäder för statstjänare, som nu ifrågasättes med medel från rusdrycksmedelsfonden,

i regel begränsas till uppförande av lägenheter om högst 2

rum och kök.

I skrivelse den 18 juni 1920 (nr 468) anmälde riksdagen, under

åberopande av vad som anförts i sammansatta stats-, bevillnings- och första

lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 2, bland annat, att

riksdagen beslutat att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk under

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa dels å

riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, att utgå

av lånemedel, och dels å tilläggsstaten för år 1920 ett reservationsanslag

av 7,500,000 kronor, att likaledes utgå av lånemedel.

I det av riksdagen åberopade utlåtandet framhöll sammansatta

utskottet till en början, att tullverkets bostadsbehov borde tillgodoses

genom skattemedel i vanlig ordning samt att vidkommande de övriga

fyra verken på av utskottet närmare anförda skäl berättigade invändningar

ej syntes kunna resas mot den hittills praktiserade anordningen

att för ändamålet anvisa medel å de olika verkens kapitalökningsstater.

Vidare anförde utskottet följande:

Utskottets förslag i förevarande hänseende kräver i viss man ett frångående

av gällande praxis beträffande anvisandet av utgifter för kapitalökning för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds proposition nr 53.

de affärsdrivande verken. Det rätta förfaringssättet vore givetvis, att Kungl.

Maj:t till nästa års riksdag framlade proposition i vanlig ordning om de belopp,

som för extraordinärt bostadsbyggande borde anvisas på de olika verkens kapitalökningsstater.

Då emellertid statens här ifrågasatta direkta bostadsbygge därigenom

skulle fördröjas ett helt år, finner utskottet lämpligast, att Kungl. Maj:t

bemyndigas att utan riksdagens hörande verkställa fördelning mellan verken av

det för år 1920 avsedda beloppet. Kungl. Maj:ts proposition till 1921 års riksdag

om anvisande av kapitalökningsanslag för de affärsdrivande verken för 1921 års

bostadsbyggande torde i sådant fall böra åtföljas av en redogörelse för dispositionen

av det anslag, som nu avses att för år 1920 ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

Yad beträffar anslag för ändamålet å 1921 års riksstat, torde detta nu

visserligen böra anvisas såsom ett för samtliga ifrågavarande verk gemensamt

anslag, men bör 1921 års riksdag, i den mån medlen icke redan för ifrågavarande

ändamål disponerats, sättas i tillfälle att närmare besluta om fördelningen de

särskilda verken emellan.

Mot den av departementschefen planerade omfattningen av ifrågavarande

bostadsbyggande, mot storleken av de för de olika åren föreslagna anslagsbeloppen

eller mot de övriga principerna för programmets genomförande har utskottet

ingen erinran att framställa.

Med anledning av riksdagens omförmälda beslut anmodade min

företrädare i ämbetet i skrivelse den 11 augusti 1920 generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen ej mindre att

inkomma med en gemensam plan till fördelning verken emellan av berörda

anslag å tillhopa 17,500,000 kronor än även att framlägga förslag

till användningen av däri på varje verk förslagsvis belöpande andel av

medlen. Med anledning härav hava ämbetsverken, efter gemensamma

överläggningar, i skrivelse den 9 september 1920 framlagt eu plan, enligt

vilken medlen skulle fördelas på sätt följande tablå utvisar.

Postverket............ 5,500,000 kronor

Telegrafverket.......... 3,000,000 »

Statens järnvägar......... 8,500,000 »

Statens vattenfallsverk...... 500,000 »

Summa 17,500,000 kronor.

Tillika förklarade sig ämbetsverken komma att vart för sig framlägga

en plan för byggnadsverksamhetens bedrivande. Dylika planer

hava också under år 1920 blivit av samtliga fyra ämbetsverk framlagda,

nämligen av järnvägsstyrelsen den 9 september, av vattenfallsstyrelsen

den 24 i samma månad samt av generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen

den 7 december. Innehållet i dessa planer, med vissa av verken

sedermera föreslagna jämkningar, framgår av följande översikter och redogörelser,

därvid är att märka, att särskilt uppgifterna om fördelningen

å olika slag av lägenheter endast kunnat approximativt meddelas.

Ämbetsverkens

förslag

till användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generalpoststyrelsens plan.

Orter,

där bostadsbygge

ifrågasattes

Bostadshus,

avsedda att

uppföras

Antal lägenheter

Sam-

man-

lagda

antalet

eld-

ptäder

B

e r ä

k n a

d

Anmärkningar.

4

rum

och

kök

3

rum

och

kök

2

rum

och

kök

1

rum

och

kök

en-

kel-

rum

byggnadskostnad

Kostnad

för tomt

kr.

Samman- lagd

kostnad

för post- verket

kr.

an-

tal

av

per

eldstad

kr.

samman-

lagt

kr.

Stockholm.....

i

sten

5 *)

1

12

65

11,000

715,000

53,000

768,000

*) 3 rum och kök jämte

jungfrukammare.

» Lilla Alby

6

sten

—

—

36

16

12

152

8,000

1,216,000

—

1,216,000

Göteborg.....

1

sten

_

10

16

2

8

100

9,400

940.000

30,000

970,000

och trä

[ 1

trä

1

_

6

_

_

231

Snndsvall.....

8,000

440,000

16,000

456,000

Härjämte 5 eldstäder för

1 1

>

—

8

—

—

—

32j

telegrafverkets räkning

för en kostnad av 40,000

-

kronor i det förra av

f 1

trä

4

—

—

4

201

husen.

Charlottenberg . . .

6,000

186.000

6,000

192,000

l 1

)

1

—

2

—

—

111

Lycksele.....

1

trä

1

1

1

—

3

15

8,000

120,000

_

120,000

Härjämte 4 eldstäder för

telegrafverkets räkning

för en kostnad av 32,000

1 1

trä

1

1

4

—

1

221

kronor.

Falun.......

8,000

272,000

8,000

280,000

1 1

»

—

—

4

—

—

12|

Malmö......

1

sten

3

5

15

—

20

100

8,000

800,000

21,000

821,000

Gävle.......

1

sten

—

5

6

—

_

38

8,000

304,000

_

304,000

I samband med telegraf-

och trä

verkets bostadsbygge.

Östersund.....

—

—

_

—

6

—

—

18

—

115,000

—

115,000

I samband med statens

Summa

järnvägars bostadsbygge.

Summa

12

35

108

18

48

608

kronor

5,108,000

134,000 5,242,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Telegrafstyrelsens plan,

!

Antal lägenheter

Sam-

Ber

ä k n a

d

Orter

man-

där bostads- bygge ifråga-

6

5

4

3

2

1

lagda

byggnads-

kost-

Samman-

Anmärkningar.

sättes.

rum

ram

ram

rum

ram

ram

kostnad

nåd för

lagd

och

kök.

och

kök.

och

kök.

och

kök

och

kök.

och

kök.

ram.

städer.

per eldstad

kr.

tomt

kr.

kostnad

kr.

Stockholm.......

_

_

_

9

3

_

2

47

10,600

35,000

535,000

j Göteborg........

—

—

—

5

8

—

6

50

9,400

15,000

485,000

Norrköping .......

| Gävle.........

2

3

4

2

20

—

—

60

107

7,500

20,000

470,000

Därav 8 jungfrukammare.

(Därav 8 jungfrukammare.

2

3

3

~

7,500-8,000

—

850,000

< I samband med postver- \ kets bostadsbygge.

Gudhem........

_

_

_

4

12

8,000

96,000

1 Främst, hos arméförv. om

\ uppi. av kronojord.

Strömsund.......

—

—

—

—

—

2

4

8,000

—

32,000

11 flygel uppf. till stations- \ byggn.

Mörbv.........

—

—

—

—

2

—

—

6

7,000

—

Näsby.........

Spånga ........

—

—

—

—

2

—

—

6

7,000

|

> 188,000

—

—

—

—

2

—

—

6

7,000

i 20,000

Sundbyberg......

—

—

—

—

2

—

—

6

7,000

|

Sundsvall.......

—

—

1

—

_

—

—

5

8,000

40,000

Il samband med postvcr-

Lycksele........

—

—

—

—

1

—

1

4

8,000

32,000

( kets bostadsbygge.

Älvsjö.........

—

—

—

—

2

3

—

12

8,000

7,850

104,000

Summa

4

6

8

16

46

5

9

325

S:a kr.

97,850

2,832,000

tZungl. Maj:ts proposition nr 53

opaginerad Kontrollera mot PDF

f? Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Järnvägsstyrelsens plan.

Antal lägenheter

Kostnad

Orter

Samman-

distrikt

lagda

antalet

eldstäder

där bostads-

5

4

3

2

Kostnad

(utom

Anmärkningar

bygge ifråga-

rum

ram

rum

ram

markför-

sättes

och

och

och

och

värvs-

kök

kök

kök

kök

kostnad)

Värtan ....

16

48

432,000

Uppi’, å S. J. egen mark.

Hagalund övre .

—

—

—

10

30

270,000

» å arméförvaltningens mark.

Älvsjö ....

—

- ■

—

4

12

108,000

Härtill markförvärvskostnad 10,000 kr.

(Härtill omkr. 82,000 kr. av andra medel

Södertälje . . .

- ''

—

—

6

18

28,000

< enl. Kungl. Maj:ts brev av den 14 maj

| 1920. Uppf. å S. J. egen mark.

Jama.....

—

—

—

4

12

72,000

Uppf. å S. J. egen mark.

Nyköping . . .

—

—

—

4

12

72,000

> » » » >

Katrineholm . .

—

—

—

12

36

218,000

> > > > >

Mjölby ....

—

—

—

8

24

134,000

(Mark tillhandahålles kostnadsfritt av

\ samhället.

Västanfors . .

—

—

—

4

12

60,000

Uppf. å S. J. egen mark.

Krylbo ....

—

—

8

24

144,000

1,538,000

» > > J> >

Mora.....

—

—

—

8

24

130.000

> » > 1 »

Yansbro ....

—

—

—

8

24

130,000

> > » > »

Göteborg . . .

1 ...

_

z

10

50

1501

40/

1,330,000

(Underhandlingar angående markförvärv

\ pågå med G:s stad.

Charlottenberg .

—

—

—

4

12

65,000

Uppf. å S. J. egen mark.

Arvika ....

—

—

—

8

24

130,000

1,785,(XX)

Härtill markförvärv.

Malmö ....

» .....

_

3

—

20

60

15

450.000

110.000

jdjppf. å S. J. egen mark.

Ängelholm . .

—

—

—

16

48

290.000

Uppf. å S. J. egen mark.

Eslöv.....

—

—

—

12

36

215,000

(Mark tillhandahålles kostnadsfritt av

( samhället.

Hässleholm . .

—

—

—

8

24

160,000

Uppf. å S. J. egen mark.

Nässjö ....

—

—

—

8

24

145,000

> ) > » »

Alvesta ....

—

—

—

4

12

12

70.000

70.000

1,510,000

(Tomtfrågan torde komma att kräva

\ expropriationsrätt.

(Mark tillhandahålles kostnadsfritt av

Kävlinge . . .

—

—

—

4

Ånge.....

—

—

—

8

24

150,000

Uppf. å S. J. egen mark.

Bräcke ....

—

—

1

1

7

52,000

» » > » >

Storvik ....

—

—

1

10

34

211,000

> > > > »

Bollnäs ....

—

2

3

9

49

335,000

> > > > >

Ockelbo ....

—

—

—

4

12

74,000

> > > > >

Håsjö.....

—

—

—

3

9

62,500

Härtill markförvärvskostnad 3,000 kr.

Fränsta ....

—

—

_

2

6

54,500

Markförvärv.

j Ljusdal ....

—

—

1

5

19

112,000

Uppf. å S. J. egen mark.

(Dessutom 6 lägenheter om 2 rum och

| kök för postverkets räkning. Kostnad

! Östersund . . .

20

60

380,000

1 c:a 115,000 kr. gäldas av postverkets

1 anslag. Härtill markförvärvskostnad

| 27,500 kronor.

Söderhamn . .

—

—

—

6

18

113,000

1,544,000

Härtill markförvärvskostnad 12,300 kr.

Yännäs ....

—

—

—

12

36

252,000

Uppf. å S. J. tillhörig mark.

Skellefteå . . .

—

—

—

4

12

84,000

» > > > >

Boden ....

3

2

4

20

104

728,000

» > > > »

Notviken . . .

—

—

—

12

36

252,000

> > > > »

Luleå.....

—

—

4

12

52

364,000

> > ) > >

Gällivare . .

—

—

—

4

12

84,000

1,764,000

> » > > >

Summa

3

7

24

858

1,228

S:akronor

8,141,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. May.ts proposition nr 53.

Vattenfallsstyrelsens plan.

Vattenfallsstyrelsen erinrar i sin skrivelse den 24 september 1920,

att medel till uppförande av bostadshus för statens vattenfallsverks

personal hittills utgått dels av anslag för kraftstationsanläggningar, då

bostäder i samband med dessas utförande blivit från början beräknade,

dels av anslag för distributionsanläggningar för statens kraftverk, nämligen

då det gällt bostäder för tjänstemän vid sekundärstationer eller

annan med kraftdistributionen sysselsatt personal, dels även av direkt för

bostadsbyggnader anvisade anslag.

Följande anslag av sistnämnda art hava anvisats av 1919 och

1920 års riksdagar, nämligen:

Till bostäder och lokaler för allmänna behov vid Porjus:

å 1919 års tilläggsstat..................Kr. 240,000: —

å 1920 års tilläggsstat................. > 250,000: — £r

Till tre bostadshus åt personal vid Porjus kraftverk:

å 1920 års tilläggsstat........................

Till bostadshus med sammanlagt 92 eldstäder vid Trollhätte kanalverk

och Trollhätte kraftverk:

å 1919 års tilläggsstat . . . ...............Kr. 260,000

å 1920 års stat..................... > 300,000

Till bostadshus åt personal vid statens vattenfallsverk (utan specificerat ändamål)

å 1921 års stat.........................- ■

Kronor 1,500,000: —

: > 560,000: —

. . » 200.000: —

490,000: —

250,000: —

Med hänsyn till de stegrade byggnadskostnaderna beräknar emellertid

styrelsen, att de byggen, som med användande av berörda medel

utförts eller påbörjats, komme att draga eu sammanlagd kostnad av

1,835,000 kronor, alltså ett belopp, som med 335,000 kronor skulle överstiga

disponibla medel. Styrelsen ifrågasätter, att detta underskön

skulle täckas utav ämbetsverkets föreslagna andel å 500,000 kronor i

förevarande för kommunikationsverken gemensamma anslag för bostadsbyggande;

för nyproduktion av bostäder skulle sålunda av sagda medel

endast återstå 165,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung}. Maj:fn proposition nr 53.

Departe
ments
chefen.

Verkets beräknade behov av ytterligare bostäder för den närmaste

tiden äskådliggöres av följande av styrelsen meddelade tablå:

För Trollhätte kanalverk: eldstäder:

1 bostadshus vid Vänersborg med 2 lägenheter ä 2 rum och kök............ 6

1 bostadshus vid Brinkebergskulle med 2 lägenheter ä 2 rum och kök......... 6

För Trollhätte kraftverk:

Bostadshus i Göteborg för distriktsingenjör, distriktsassistent, underingenjör, mätaretekniker

och kontorsbiträden............................. 25

1 bostadshus för övermöntör m. fl........................... 7

För Älvkarleby kraftverk:

Bostadshus i Uppsala för distriktsingenjör och distriktsassistent m. fl.......... 18

Bostadshus i Uppsala för lägre tjänstemän, 4 lägenheter ä 2 rum och kök....... 12

Bostadshus i Södertälje för distriktsingenjör och distriktsassistent........... 11

Bostadshus i Älvkarleby för lägre tjänstemän, 4 lägenheter ä 2 rum och kök...... 12

För Porjus kraftverk:

Bostadshus för driftsarbetare med 10 lägenheter ä 1 rum och kök........... 20

Summa eldstäder 117

Uppförandet av dessa bostäder beräknar styrelsen draga en kostnad

av tillhopa omkring 995,000 kronor, fördelade med lika belopp på åren

1921 och 1922. För dessa år skulle alltså sammanlagt krävas utöver ovan

omförmälda för styrelsens räkning eventuellt disponibla 165,000 kronor

ytterligare omkring 830,000 kronor.

Beträffande till en början frågan om ytterligare anslag för de

affärsdrivande verkens bostadsbyggande tillåter jag mig hänvisa till vad

därutinnan yttrats under utgifter för kapitalökning (sid. 4) i innevarande

års statsverksproposition. I enlighet med vad därstädes uttalats, lärer,

med hänsyn till den inträffade förskjutningen i planerna för statens bostadsbyggande,

med avgörandet av frågan om ytterligare anslag lämpligen

böra anstå till 1922 års riksdag, hos vilken i fall av behov medel

torde för ändamålet kunna äskas å tilläggsstat.

Gent emot det av ämbetsverken framlagda förslaget till fördelning

av de utav 1920 års riksdag beviljade anslagen å tillhopa 17,500,000

kronor synes, vad angår beloppens inbördes proportion, i huvudsak intet

vara att erinra. Enligt de av postverket, telegrafverket och statens järnvägar

gjorda beräkningarna skulle emellertid dessa verks andelar i anslagen

ej behöva till fullo tagas i anspråk för utförande av de framlagda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

byggnadsplanerna, varför verken avsett, att sålunda icke disponerade

belopp skulle reserveras för vederbörande verks räkning till täckande av

oförutsedda utgifter för ifrågavarande bostadsbyggande. Å andra sidan

är att märka, att den å statens vattenfallsverk förslagsvis belöpande andelen

i anslaget ej är tillräcklig för de ändamål, vattenfallsstyrelsen ifrågasatt.

Då emellertid, enligt vad jag inhämtat, de av de förstnämnda

tre verken gjorda beräkningarna kunna antagas hålla sig på den säkra

sidan och ytterligare nedgång i priserna för byggnadsmateriel synes

vara att förvänta, torde betänkligheter ej behöva möta mot att medel

för oförutsedda utgifter ej reserveras i avsedd omfattning, helst det bör

förutsättas, att, därest till förfogande ställda medel mot förmodan ej

skulle förslå till utförande av samtliga byggen, motsvarande inskränkning

i planerna vidtages. Vid nu angivna förhållande synes statens

vattenfallsverks andel i de gemensamma anslagen kunna i någon mån

ökas, förslagsvis enligt Kungl. Maj:ts vidare prövning med omkring

400,000 kronor. Jag återkommer härtill i det följande.

På grund av vissa omständigheter, särskilt förenämnda långvariga

konflikt inom byggnadsfacket, som i stort sett stod hindrande i vägen

för mera omfattande bostadsproduktion under år 1920, ävensom den sena

tid av året, då telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen kunde framlägga

sina planer för medlens användning, har endast en mindre del av desamma

hittills disponerats. Så har nämligen endast skett för tillgodoseende av

vissa av de i järnvägsstyrelsens plan upptagna bostadsbehoven. I enlighet

med järnvägsstyrelsens förslag har sålunda Kungl. Maj:t den 3 december

1920 bemyndigat styrelsen att för anställda tjänstemän, med

anlitande av det å 1920 års tilläggsstat beviljade anslaget, mot högst

nedan angivna kostnader uppföra bostadshus, som i följande tablå utmärkas,

nämligen:

Järnvägs-

Lägen-

Kostnad

Sammanlagt

distrikt

Ort.

heternas

högst

för distrikt

nummer.

antal.

kronor.

högst, kronor.

Stockholm (vid Värtan).....

..... 16

432,000

Södertälje...........

>28,000

Järna...........

72,000

Katrineholm........

218,000

Mjölby............

134,000

Västanfors...........

60,000

944,000

1 Oberäknat vissa till järnvägsstyrelsens förfogande i övrigt stående medel.

Bihang till riksdagens protokoll 1321. 1 sand. 44 käft. (År 53.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Järnväg- Lägen- Kostnad Sammanlagt

distrikt Ort. heternas högst för distrikt

nummer. antal. kronor. högst, kronor.

II ....... Mora.................. 8 130,000

Yansbro................. 8 130,000

Charlottenberg.............. 4 85,000 325,000

III ...... Malmö................. 8 180,000

Ängelholm................ 18 290,000

Hässleholm............... 8 160,000

Nässjö ................. 8 145,000

Kävlinge................ 4 70,000 845,000

IY...... Inge.................. 8 150,000

Bräcke................. 2 52,000

Storvik................. 8 146,000

Bollnäs................. 8 149,000

Ockelbo................. 4 74.O0Q 571,000

y....... Vännäs................. 12 252,000

Skellefteå................ 4 84,000

Notviken................ 12 252,000

Luleå.................. 12 252,000

Gällivare................ 4 84,000 924,000

eller tillhopa — — 3,609,000

Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att samtliga ovan berörda lägenheter

skulle innehålla två rum och kök, dock att den ena utav de båda

lägenheterna, som skulle uppföras i Bräcke, skulle innehålla tre rum och

kök, samt att vederbörande byggnader skulle uppföras å statens järnvägar

tillhörig mark eller, vad anginge de byggnader, som skulle uppföras

i Mjölby och Kävlinge, å mark, som enligt förda underhandlingar kostnadsfritt

tillhandahölles för ändamålet utav vederbörande samhälle.

Järnvägsstyrelsen har sedermera för mig anmält, att styrelsen ansåge

lämpligt att i vissa fall i stället för två rum och kök anordna två

rum, därav ett större vardagsrum, försett med köksvrå, då nämligen sistnämnda

slags lägenheter medförde vissa fördelar för hushållet samt

ställde sig billigare ur kostnadssynpunkt.

Den del av 1920 års anslag, som ej utanordnats till järnvägsstyrelsen,

likasom 1921 års anslag i dess helhet, hava icke hittills disponerats.

I enlighet med de av riksdagen gjorda uttalanden, för vilka tidigare

redogjorts, bör frågan om fördelningen av 1921 års anslag under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

ställas riksdagens prövning. Då emellertid av skäl, som jag kommer

att strax närmare utveckla, de upprättade förslagen i övrigt delvis

ej stå i full överensstämmelse med de riksdagen förelagda grunderna

för anslagens användning, har jag ej heller ansett ytterligare förfogande

beträffande 1920 års anslag böra äga rum, innan riksdagen varit i tillfälle

att yttra sig i frågan.

Av föredragande departementschefens ovan återgivna yttrande till

statsrådsprotokollet den 12 mars 1920 framgår, att med ifrågavarande

bostadsbyggande genom vederbörande verks försorg i främsta rummet

avsågs att direkt bidraga till lindrande av den allmänna bostadsnöden.

I enlighet härmed förordades också, att hithörande byggnadsverksamhet

skulle avse åstadkommandet av familjebostäder, i huvudsak sådana om 2

rum och kök, alltså en kategori lägenheter, varå bristen för det dåvarande

ansågs störst och på vars produktion direkt bostadssoeiala synpunkter

kunde anläggas. Denna princip lämnades också av riksdagen utan erinran.

Ämbetsverken med undantag av järnvägsstyrelsen synas emellertid

i sina nu framlagda byggnadsplaner i viss mån hava skjutit sagda princip

åt sidan för en allmän strävan att å orter, där över huvud synnerlig

svårighet möter att anskaffa vare sig mindre eller större lägenheter,

tillhandahålla sina anställda bostäder av såväl ena som andraslaget. Sålunda

hava särskilt post- och telegrafverken föranletts att vid uppgörande av

sina byggnadsplaner i icke ringa utsträckning frångå den fastslagna

regeln, att huvudsakligen familjebostäder om 2 rum och kök borde byggas.

I dessa planer ingå ett rätt så betydande antal dels enkelrum, dels familjebostäder,

större än två rum och kök. Jag har hållit ingående konferenser

med representanter för de olika verken, vilka samtliga framhållit

önskvärdheten av att de framlagda byggnadsplanerna nu godkändes.

Flera omständigheter hava åberopats till stöd härför. Sålunda

hava särskilt representanterna för post- och telegrafverken för mig framhållit,

att behovet av större familjebostäder, avsedda för tjänstemän i

befälsställning, vore i allmänhet minst lika stort och å flera orter större

än behovet av lägenheter om högst 2 rum och kök. Bristen på bostäder

för tjänstemän i befälsställning vållade ämbetsverken i många fall allvarliga

bekymmer och kunde till och med utgöra ett oöverkomligt hinder

för eljest nödvändiga eller önskvärda förflyttningar av tjänstemän i sådan

ställning. Vidare har erinrats, att den icke obetydliga byggnadsverksamhet,

som verken, med användande av tidigare beviljade anslag, bedrivit

under särskilt de senare krisåren, huvudsakligen varit inriktad på

produktion av smålägenheter. Toge man i betraktande dels dessa smålägenheter,

dels ock de, som upptagits i de nu framlagda planerna, syntes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

ett lämpligt förhållande komma att föreligga mellan det antal större

och mindre bostäder, vilka skulle framgå såsom resultat av verkens

bostadsbyggande under senaste år.

För egen del vill jag till dessa av verkens representanter framförda

synpunkter ytterligare lägga, att det allmännas ansträngningar

under senaste åren till främjande av bostadsproduktionen så gott som

uteslutande syftat till skapande av smålägenheter. Såsom villkor för

tillgodonjutande av bidrag från de anslag om tillhopa respektive 4, 3 och

2 miljoner kronor, som av riksdagen ställdes till förfogande under åren

1917—1919, föreskrevs sålunda, att lägenheterna endast i undantagsfall

finge innehålla mer än 2 rum och kök. I samma riktning har även

kommunernas icke obetydliga hjälpverksamhet på området gått.

Behovet av smålägenheter är för visso utomordentligt stort, och

det allmänna bör givetvis verka för, att detta behov blir i görligaste mån

tillgodosett. För stora tjänstemannagrupper föreligger emellertid också

ett behov av lägenheter något större än två rum och kök, vilket måste

anses vara värt synnerligt beaktande. Stagnationen inom den privata

byggnadsverksamheten har på sistnämnda område, praktiskt taget, icke

blivit upphjälpt genom åtgärder från det allmännas sida, varför bristen

på medelstora lägenheter för närvarande gemenligen torde vara synnerligen

tryckande. Då de löntagargrupper, som i allmänhet bebo lägenheter

om tre till fem å sex rum och kök, merendels icke befinna sig i

sådana ekonomiska villkor, att de med egna medel skulle kunna åstadkomma

dylika lägenheter, synes tillgodoseendet av detta behov av bostäder

i vad det hänför sig till statstjänare — i viss mån vara förtjänt

av det allmännas omvårdnad.

I omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet den 12 mars 1920

(prop. 314 sid. 117) förordade också föredragande departementschefen i

fråga om allmänna statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen,

att intill en tiondel av den föreslagna bostadslånefonden ävensom subvention

matte få utlämnas direkt till statstjänare utan kommunal

förmedling att användas till uppförande av lägenheter om upp till 5

och i särskilda undantagsfall 6 rum och kök. Förslaget, såvitt därmed

åsyftades en särställning för statstjänare vid fördelningen av de för åren

1920 och 1921 anvisade anslagen till statsunderstöd, vann visserligen

icke riksdagens bifall, men i stället gavs åt de här framförda synpunkterna

om behovet av medelstora lägenheter så till vida ett tydligt erkännande,

som de av departementschefen i övrigt förordade bestämmelserna

om visst högsta rumsantal beträffande den statsunderstödda bostadsproduktionen

uteslötos ur riksdagens i ämnet uppställda villkor

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Förment gäller sålunda beträffande 1920 och 1921 års anslag till statsunderstöd

för bostadsproduktionens främjande enligt kungörelsen härom

den 9 juli 1920 (nr 520), att sådant understöd kan utgå för nybyggda lägenheter

av vilken storlek som helst. Praktiskt taget torde det dock genom omständigheternas

makt huvudsakligen bliva behovet av smålägenheter,

som tillgodoses genom ifrågavarande medel, i den mån dessa därtill förslå,

under det att någon mer omfattande hjälp från det allmännas sida

för produktionen av medelstora lägenheter knappast lärer vara att påräkna.

Med hänsyn sålunda såväl till att ämbetsverken i eget intresse

i vissa fall böra kunna bereda sina anställda i befälsställning bostadslägenhet

om mera än två rum och kök, som ock till att det i mera inskränkt

mening sociala behovet av bostäder för närvarande gör sig med synnerlig

styrka gällande även beträffande medelstora lägenheter, anser jag goda

skäl tala för att ämbetsverkens byggnadsplaner, även i den mån de avvika

från den tidigare som regel fastställda principen om lägenheternas storlek,

bliva godkända.

I denna uppfattning har jag ytterligare styrkts därav, att det

enligt uppgift emellanåt framträtt ganska stora svårigheter för verken att

placera sin personal som hyresgäster i nyuppförda mindre lägenheter.

Det ligger i sakens natur, att dessa nya smålägenheter komma att betinga

väsentligt högre produktionskostnader än likvärdiga äldre sådana, och detta

i den grad, att det ej ens kan ifrågasättas, att verken bland sina anställda

skulle kunna finna sådana, som utan vidare vore villiga att erlägga hyra,

tillräcklig att förränta det i fastigheterna nedlagda kapitalet och att täcka

vederbörliga underhållskostnader. Man har därför nödgats räkna med

icke obetydliga förluster^ för ämbetsverken vid fastställande av hyrorna

för dessa lägenheter. Å andra sidan har man tydligen ej kunnat sätta

hyrorna till så låga belopp, att de även i jämförelse med den allmänna

hyresnivån kunde anses särskilt billiga. Följden härav har blivit, att

intresset från de lägre tjänstemännens sida för tillhandahållande genom

verken av bostäder synes på vissa håll hava avtagit och till och med

slagit över i en viss rädsla för befarade direkta ålägganden att taga sådana

lägenheter i besittning.

Om emellertid ämbetsverken på grund av de rådande förhållandena

å bostadsmarknaden med stora uppoffringar för statsverket fått bygga

bostäder för sina anställda i större utsträckning än som ur verkens

egen synpunkt egentligen erfordrats, hava de givetvis, såsom tidigare

uttryckligen framhållits, att tillse, att lägenheterna också komma till avsedd

användning, i nödfall genom meddelade tvångsföreskrifter för vissa

tjänstemän att bebo anvisade lägenheter. Givetvis vore det ur såväl

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

verkens som tjänstemännens synpunkt beklagligt, om dylika tvångsmedel,

som lätt skulle kunna medföra åtskilliga slitningar, behövde tillgripas.

På grund av vad som meddelats mig förefaller det, som om

dylika farhågor beträffande framtiden och måhända redan nu äro större

vad angår små lägenheter än vad beträffar större sådana.

Ämbetsverkens förluster på ifrågavarande bostadsbyggande torde

vidare bliva snarare mindre än större, därest byggande av medelstora

lägenheter, låt vara i begränsad utsträckning, medgives. Den allmänna

hyresnivån, som i viss mån kommer att bliva normerande vid fastställande

av ersättning för upplåtelse av förevarande bostadslägenheter, har nämligen

under senaste tid stigit icke obetydligt mera för medelstora lägenheter

än för mindre.

Slutligen må erinras, att de av ämbetsverken ifrågasatta större lägenheterna

i intet fall kunna betecknas såsom lyxlägenheter, vare sig

vad storlek eller inredning angår. Ingen av de föreslagna lägenheterna

når upp över sex rum och kök, och lägenheter med denna storlek och

om fem rum och kök utgöra blott en ringa bråkdel av det sammanlagda

antalet föreslagna lägenheter.

Beträffande den närmare användningen av de medel, som skulle

belöpa å postverket, telegrafverket och statens järnvägar, har jag i huvudsak

ej någon erinran mot verkens förslag. Framställningar om bostadsbyggande

för statens personal å jämväl andra orter än som upptagits i

verkens förslag hava till ett ej obetydligt antal inkommit. Vederbörande

verksstyrelser hava emellertid, enligt vad jag inhämtat, sökt tillgodose

behovet å de platser, där detta varit mest trängande. Beträffande postverket

vill jag i detta sammanhang erinra, att det av postverket ifrågasatta

bygget vid Lilla Alby invid Stockholm är avsett att komma till utförande

endast under förutsättning, att beslut kommer att fattas om förläggande

dit av postverkets tryckeri med mera. Frågan huruvida förslag

härutinnan kommer att föreläggas riksdagen är emellertid ännu beroende

på Kungl. Maj:ts prövning. Därest sistnämnda bostadsbygge skulle komma

till stånd, lättas därigenom indirekt bostadsnöden inom Stockholm, enär

de tjänstemän, som skulle anvisas bostäder vid Lilla Alby, för närvarande

till huvudsakligaste delen äro bosatta inom Stockholm.

Vad angår det av vattenfallsstyrelsen framlagda förslaget, vilket

i viss mån avviker från de övriga ämbetsverkens, synas vissa betänkligheter

kunna resas mot den ifrågasatta anordningen att genom anlitande av

förevarande anslag bestrida ökade kostnader för byggen, som igångsatts

med användande av tidigare för bostadsbyggande beviljade medel. Då

emellertid dessa kostnadsökningar delvis avse byggnader, som ännu blott

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 53.

15

äro påbörjade och som sålunda måste anses komma att medföra ett tillskott

av helt nya bostäder, har jag ansett mig, om än icke utan tvekan, kunna

godtaga styrelsens förslag. Om sålunda för detta ändamål skulle disponeras

det ifrågasatta beloppet av 335,000 kronor, skulle enligt den föreslagna

fördelningsplanen på vattenfallsverkets del endast återstå 165,000

kronor för realiserande av styrelsens ovan återgivna planer på nybyggnadsföretag,

vilka beräknas medföra en sammanlagd kostnad av 995,000

kronor, en beräkning, som för övrigt vid jämförelse med de övriga verkens

förslag synes mig vara rätt så rundligt tilltagen.

Den av styrelsen framlagda planen lärer emellertid kunna i vissa

delar inskränkas. Särskilt torde de ifrågasatta lägenheterna för distriktsingenjörer

och vissa andra tjänstemän i Göteborg, Uppsala och Södertälje

kunna utgå ur byggnadsplanen eller i allt fall komma i andra

rummet vid dess realiserande. En sålunda reducerad byggnadsplan synes

sedermera kunna komma till utförande med användande av nyss omförmälda

165,000 kronor och de ytterligare tillskott av de övriga verkens

andelar — förslagsvis i det föregående beräknade till 400,000 kronor

— vilka icke skulle behöva av dessa verk tagas i anspråk. Ytterligare

torde det kunna inträffa, att vissa i förslagen från dessa verk upptagna

byggen icke komma till utförande. I sådant fall kunde möjligen något

ytterligare belopp överföras på statens vattenfallsverk.

Över huvud torde det vara nödvändigt, att Kungl. Maj:t erhåller

befogenhet att göra eventuellt påkallade avvikelser från de uppgjorda

planerna. Ändringar i desamma kunna sålunda finnas påkallade bland annat

ur den synpunkten, att förhandlingar om erforderliga markupplåtelser ännu

icke blivit i sin helhet avslutade. Att avgörande hänsyn härvid bör tagas

till vederbörandes villighet att kostnadsfritt eller på förmånliga villkor

tillhandahålla mark, har betonats redan i fjolårets bostadsproposition.

Ävenså torde åt Kungl. Maj:t böra överlämnas att bestämma om fördelningen

och användningen av eventuellt å anslagen uppkommande överskott.

Vattenfallsstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse den 24 september

1920 tillika hemställt, att vissa ytterligare medel skulle ställas till

förfogande att utgå såsom lån till tjänstemän hos styrelsen för kooperativt

bostadsbyggande i Stockholm. Jag anser emellertid, att dessa tjänstemän

icke intaga någon sådan från statstjänstemän hos andra ämbetsverk

avvikande ställning, som kunde endast för deras räkning motivera ett

bifall till framställningen i denna punkt. Då det icke heller synes vara

anledning att här till behandling upptaga principfrågan om beredande

genom statens försorg av bostadslån till sammanslutningar av statstjänare,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 53.

anser jag mig ej kunna förorda, att äskande i den av vattenfallsstyrelsen

sålunda antydda riktningen göres hos riksdagen.

Emellertid finner jag mig i detta sammanhang böra upptaga till

behandling frågan, huruvida ej medel, som skulle användas till uppförande

av bostadslägenheter åt vissa statstjänstemän, i stället kunde

undantagsvis få på därom gjord framställning utlämnas såsom bostadslån

till samma tjänstemän. Jag utgår härvid från förutsättningen, att lån

skulle kunna beviljas endast sådana tjänstemän, som vederbörande verk i

allt fall enligt de nu framlagda planerna ansett sig böra bereda bostad, att

vidare utbrytande ur verkens planerade byggnadsföretag av sådana bostäder

kunde utan olägenhet företagas samt att lånen icke skulle lämnas på

andra villkor, än att förlusterna därav för statsverket understege och i allt

fall icke överstege dem, som skulle förorsakas av direkt bostadsbyggande.

Tillika borde givetvis vissa allmänna regler uppställas beträffande lånen.

Dessa borde sålunda säkerställas genom inteckning i vederbörande fastighet

samt givetvis amorteras, förslagsvis under högst 40 år, ävensom göras

uppsägbara inom viss kortare tid i det fall, att låntagaren före uppnådd

pensionsålder lämnade statstjänst eller fastigheten överginge i annans

ägo, undantaget dock övergång till hustru eller barn vid hans frånfälle.

Om tjänstemannen lämnade orten, borde fastigheten, likaledes vid äventyr

av lånets uppsägning, till skäligt pris hembjudas verket eller

hans efterträdare i tjänsten. Lånen borde hänföras till vederbörande

verks kapitalökningsstater och förvaltas av verken. Med nu angivna inskränkningar

torde det även kunna överlåtas åt verken att bestämma de

närmare villkoren för lånen.

Enligt vad jag beräknat, kunde dylika lån göras nog så förmånliga

för låntagaren och icke desto mindre för staten ställa sig ekonomiskt mindre

ofördelaktiga än kapitalplaceringar i staten tillhöriga bostadshus, avsedda

att mot förhållandevis låg ersättning upplåtas till tjänstemän. När det bleve

fråga om så kallade egna hem, kunde man antagligen från tjänstemännens

sida räkna med en omtanke och en beredvillighet till egna uppoffringar

i form av kapital och arbete, som icke kunde påräknas vid uthyrande

av lägenhet. Verken skulle vidare komma att befrias från omtanken med

underhållet av hithörande enskilda bostadshus. Hela den framdeles säkerligen

ofta bekymmersamma frågan om bostadslägenheters användning

vore för dessa egna hems vidkommande bragt ur världen. Det synes

mig visst, att bland dem, som skulle kunna tänkas komma i åtnjutande

av de ifrågasatta bostadslägenheterna, komma att finnas åtskilliga,

vilka torde bliva tillräckligt stationära på eu plats, för att det praktiska

gagnet för verkets vidkommande skulle vara lika stort av ett eget

s. 17 Kontrollera mot PDF

Käng!. Maj:ts proposition ur 53.

17

hem i tjänstemannens ägo som av en bostadslägenhet i statens. Slutligen

vill jag påpeka, att ett dylikt förslag står i god samklang med den

ståndpunkt, 1920 års riksdag intagit till förmån för stödjande av aktiv

självverksamhet från de boendes sida till åstadkommande av bostäder.

Då emellertid, så som saken nu eu gång ligger, endast en förhållandevis

mycket ringa del av här ifrågavarande medel kan tänkas komma till användning

såsom bostadslån, torde frågan härom i detta sammanhang

icke vara av någon större praktisk betydelse.

Med sammanfattning av det anförda förordar jag sålunda godkännande

av ämbetsverkens framlagda förslag till fördelning och användning

av ifrågavarande anslag, dock med de ändringar beträffande vattenfallsstyrelsens

förslag och de smärre jämkningar i övrigt, som jag ovan föreslagit.

Härvid utgår jag från, att åt Kungl. Maj:t skulle förbehållas rätt

att vidtaga ytterligare sådana jämkningar beträffande såväl medlens

fördelning mellan de fyra verken som deras närmare användning, vilka

kunna visa sig av förhållandena påkallade och lämpliga. Slutligen skulle

Kungl. Maj:t äga att i undantagsfall medgiva de fyra ämbetsverken rätt

att använda viss mindre del av förevarande anslag, i stället för till bestridande

av kostnaderna för verkens egna bostadsbyggen, såsom lån till

uppförande av egna bostadsbyggnader, vilka lån skulle utgå mot lämplig

säkerhet till anställda tjänstemän eller sammanslutningar av tjänstemän

i enlighet med de av mig angivna grunder.

Jag tillåter mig slutligen framhålla, hurusom med hänsyn till de

avskedanden av personal, som måste äga rum vid vissa av kommunikationsverken,

och då någon del av denna personal torde kunna erhålla

arbete vid verkens bostadsbyggen, det vore önskvärt, om riksdagens beslut

i förevarande ämne snarast kunde meddelas. Från såväl chefen för

statens järnvägar som svenska järnvägsmannaförbundets styrelse har

även ur nu angivna synpunkt framhållits vikten av att ifrågavarande

bostadsbyggande med det snaraste igångsättes.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, beträffande

ännu odisponerade delar av de utav 1920 års riksdag

till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten

för år 1920 anvisade reservationsanslag om tillhopa

17,500,000 kronor, besluta om dessa medels förBihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 44 käft. {Nr 53.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

delning mellan verken och närmare användning i enlighet

med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

August Wrede.

Stockholm 1921. Knngl. Boktryckeriet, P. Å. No-rstcdt & Söner,

210355

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fördelningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande. s. 1 i texten
  2. SU 1921:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för t delningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande. s. 1 i texten