Sök i Ratio Lex

Angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken m. m

1921-02-04 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:74, Angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

1

Nr 74.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp för postverkets

räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle

i Solna socken m. m.; given Stockholms slott

den 4 februari 1921.

Kungl Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena

greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray,

Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg,

Tamm, Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anförde chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray följande:
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 64 käft. (Nr 74.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 ttungl. Maj:ts proposition nr'' 74.

Generalpost- j skrivelse den 26 augusti 1919 hemställde generalpoststyrelsen,

den *«/8 1919. att, för beredande av erforderligt ökat utrymme för postverkets verkstad,

tryckeri och bokbinderi ävensom för postverkets blankettförråd och persedelförråd,

viss del av kronolägenheten Stallmästargården måtte överlåtas

till postverket.

Såsom stöd för denna framställning framhöll generalpoststyrelsen — efter

att först hava omnämnt, att postverkets verkstad, tryckeri och bokbinderi ävensom

postverkets blankettförråd vore förlagda i centralposthuset i Stockholm — att

fioströrelsens stadigt fortgående stegring under de senaste åren framkallat ett verkigt

behov av ökat lokalutrymme såväl för generalpoststyrelsen och dess olika

avdelningar som ock för det inom centralposthuset inrymda postkontoret. För

tillgodoseende av detta behov hade styrelsen föranletts söka från centralposthuset

bortflytta verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet, alldenstund dessa företag liksom

blankettförrådet icke oundgängligen behövde vara förlagda till centralposthuset.

Emellertid erfordrade även utvecklingen av postverkets verkstadsdrift och tryckerirörelse

ökat utrymme. Då möjligheten att hyra lokaler för verkstäderna och

förråden kunde anses så gott som utesluten, återstode ingen annan möjlighet att

tillgodose det föreliggande lokalbehovet än genom nybyggnad. För att icke öka

byggnadskostnad^-^ genom tomtinköp syntes det generalpoststyrelsen kunna ifrågasättas,

att för byggnadsföretaget till postverket upplätes ett område å någon av

kronodomänerna, och fann generalpoststyrelsen sig därvid böra förorda kronolägenheten

Stallmästargården såsom den ur kommunikationssynpunkt och även i

övrigt lämpligaste.

Byggnads- Byggnadsstyrelsen vitsordade i häröver den 19 november 1919 av
^

givet utlåtande det från generalpoststyrelsen påvisade behovet av lokal1919.

utvidgning och omöjligheten att under närmaste tid kunna genom förhyrning

anskaffa nya lokaler, vare sig för med postverkets drift sammanhängande

behov eller bostadsbehov, samt instämde däri, att det föreslagna

området måste från postverkets synpunkt vara förmånligt. Efter

att hava framlagt de stadsplane- och andra synpunkter, som ansåges

böra anläggas på spörsmålet, avstyrkte emellertid byggnadsstyrelsen generalpoststyrelsens

framställning.

Kungl. Vid ärendets föredragning den 31 december 1919 fann Kungl. Maj:t

“Vii:ti9i9 framställningen ej föranleda vidare åtgärd.

Generalpost- I skrivelse den 3 september 1920 har generalpoststyrelsen gjort förnyad

stys™‘li930Cn framställning i syfte att tillgodose behovet av ökat utrymme för postverkets

verkstad, tryckeri, bokbinderi och förråd. Styrelsen har därvid hemställt,

att för sådant ändamål måtte inköpas vissa fastigheter i Lilla

Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda byggnader.

Kungl. Vid föredragning den 7 januari 1921 av förslagen om anslag för

^JiIbÉP kapitalökning att anvisas å tilläggsstat för år 1921 anförde jag, att av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

3

utredningen i ämnet framginge, att postverket vore i stort behov av ökat

lokalutrymme för sina ifrågavarande verksamhetsgrenar. Ehuru de till

inköp föreslagna fastigheterna i derå hänseenden syntes lämpliga för

ändamålet, ansåg jag emellertid ej styrelsens förslag då böra underställas

riksdagen. Frågan syntes nämligen stå i visst samband med sättet för

handhavande av statens tryck i allmänhet, varjämte torde böra övervägas,

i vad mån postverkets tryckeri skulle kunna övertaga blankettrycket

för jämväl andra statens verk och inrättningar eller någon annan däremot

svarande anordning vidtagas. Om endast postverkets behov i ifrågavarande

hänseende skulle tillgodoses, syntes det böra övervägas, huruvida

ej detta skulle kunna ske med mindre kostnad för statsverket än genom

antagandet av det föreliggande förslaget. Då ytterligare utredning i

ärendet i alla händelser syntes önskvärd, ansåg jag anslag för ändamålet

ej böra beräknas i innevarande års statsverksproposition.

I enlighet härmed fattade Kungl. Maj:t beslut.

Erågan har emellertid, sedan utredningen i ärendet fullständigats,

kommit i ett sådant läge, att jag anser mig nu böra till förnyad behandling

upptaga generalpoststyrelsens förenämnda skrivelse av den 3

september 1920.

I nämnda skrivelse anför styrelsen till en början följande: fflvlsenden

»Sedan styrelsens framställning av den 26 augusti 1919 avläts, har behovet ''•/» 1920.

av utvidgning av såväl generalpoststyrelsens och centralpostkontorets lokaler som

ock av utrymmet för verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet samt förråden blivit

i ännu högre grad än förut framträdande. Ytterligare en omständighet, som nödvändiggör

tryckeriets bortflyttning, har nu tillkommit, i det att de lokaler, som

tryckeriet innehar i källarvåningen till central posthusets tillbyggnad, numera äro

nödvändiga för utvidgning av postverkets automobilgarage med därtill hörande

reparati onsverkstad.

Förhållandena å hyresmarknaden hava under det sista året icke undergått

någon förbättring, och möjligheten att för det ändamål, varom här är fråga, kunna

— åtminstone för något så när skäligt pris — förhyra lokaler, torde fortfarande

få anses så gott som fullständigt utesluten. Enligt generalpoststyrelsens förmenande

torde det ej heller vara välbetänkt att installera så betydande företag som

de nu ifrågavarande i förhyrda lokaler, vilkas dispositionsrätt alltid måste bliva

kringskuren och osäker.

Såsom styrelsen i sin ovan åberopade skrivelse av den 26 augusti 1919

framhållit, måste verkstadsanläggningen vara ur kommunikationssynpunkt välbelägen.

Vidare måste tomtområdet lämna plats för sådana ny- och tillbyggnader,

som för driftens utvidgning kunna krävas; och slutligen måste området, om anläggningen

icke förlägges inom huvudstadens bebyggda område, vara stort nog

att tillåta uppförande av bostäder för arbetarna och de vid förråden samt verkstaden,

tryckeriet och bokbinderiet sysselsatta tjänstemännen.

Ett område, som uppfyller de fordringar, vilka sålunda måste ställas på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

platsen för en verkstadsanläggning för postverkets räkning, kar nu erbjudits generalpoststyrelsen

till inköp, nämligen fastigheterna nr 83 och 84 Nya Alby jämte

angränsande kvarter i Lilla Alby municipalsamhälle uti Solna socken. Detta område

har dessutom den stora fördelen, att det är försett med en fabriksbyggnad

så uppförd, att densamma utan nämnvärda kostnader kan anordnas till en för

postverkets behov verkligt lämplig verkstads- och förrådsbyggnad.»

Generalpoststyrelsen lämnar därefter en redogörelse över verksamheten

vid postverkets verkstad, tryckeri och bokbinderi samt för förrådens

funktioner ävensom för de lokaler, som för närvarande av dem disponeras.

Av denna redogörelse, beträffande vars närmare innehåll torde

få hänvisas till handlingarna, anser styrelsen det framgå,

att de nuvarande verkstadslokalerna inom centralposthuset icke

vare sig i fråga om storlek eller belägenhet äro lämpliga för en rationell

drift samt att de sakna all möjlighet till utvidgning;

att de lokaler, som disponeras av postverkets persedelförråd och

vilka äro inrymda inom posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm, visserligen

ännu en tid kunna tjäna sitt ändamål, men att expeditionslokalerna

redan nu äro alltför små utan att möjlighet till utvidgning förefinnes;

att de i centralposthuset inrymda tryckeri- och bokbinderi]okalerna,

av vilka tryckerilokalen provisoriskt anordnats i brist på annat lämpligt

utrymme för tryckeriet, visserligen för någon kortare tid framåt äro för

sitt ändamål någorlunda tillräckliga men äro i saknad av vidare utvidgningsmöjligheter

samt delvis även för sitt ändamål otjänliga;

att såväl automobilreparationsverkstaden som garaget, båda belägna

inom centralposthuset, tarva ökat utrymme, för att posttransporterna

inom Stockholm skola kunna av postverket drivas med bästa möjliga

ekonomiska resultat;

att sistberörda utrymmesökning endast kan vinnas genom tryckeriets

bortflyttande; samt

att blankettförrådets nuvarande lokaler i centralposthuset äro otillräckliga

och inom kort måste utrymmas för möjliggörande av oundgängligen

nödvändig lokalutvidgning för postkontoret Stockholm 1.

Vidare anför styrelsen:

»Dessutom äro verkstaden, bokbinderiet samt persedel- och blankettförråden

förlagda till lokaler, vilka med hänsyn till sitt läge inom dyrbara och centralt

belägna byggnader under nu rådande förhållanden på ett betydligt lämpligare

sätt skulle kunna utnyttjas såsom expeditionslokaler ej blott för postverkets utan

även i viss utsträckning för andra statsinstitutioners räkning.

För avhjälpande av dessa missförhållanden är, enligt generalpoststyrelsens

förmenande, den enda riktiga vägen att förflytta hela verkstadsdriften, automobilreparationsverkstaden

dock undantagen, samt tryckeri- och bokbinderirörelsen till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

för ändamålet fullt lämpliga och modernt inredda lokaler, vilka dessutom kunna

bereda utrymme för driftens framtida tillväxt.

Mellan, å ena sidan, verkstaden och, å andra sidan, persedelförrådet äger

en intim samverkan rum. Samma är förhållandet mellan trvckeriet och bokbinderiet,

å den ena, och blankettförrådet, å den andra sidan. Vid eu förflyttning av

verkstadens, tryckeriets och bokbinderiets verksamhet böra därför även förråden

lämpligen följa med.

När postverket från 1921 års början tillträder den för postverkets räkning

enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande inköpta fastigheten i kvarteret

Laxen å Södermalm i Stockholm, kommer — såsom generalpoststyrelsen anfört

uti sin skrivelse den 2 mars 1920 i fråga om förvärvandet av ifrågavarande fastighet

— att snarast ske kan till sagda fastighet överflyttas postverkets snickeriverkstad,

vilken för närvarande är inrymd i en del av centralposthusets bottenvåning,

som är avsedd att anordnas till expeditionslokaler för postkontorets Stockholm

1 räkning i samband med den planerade ombyggnaden av central posthuset.

Ehuruväl snickeriverkstaden utan större olägenhet kan vara skild från den

övriga delen av postverkets verkstad, vore det givetvis ur flera synpunkter lämpligast,

om verkstadens samtliga avdelningar kunde vara samlade på en och samma

plats. Därest generalpoststyrelsens nu föreliggande förslag vinner bifall och

sålunda den övriga delen av verkstaden samt persedelförrådet, tryckeriet och bokbinderiet

ävensom blankettförrådet förläggas till samma byggnad, synes det riktigast,

att även snickeriverkstaden inrymmes däruti. De utrymmen, som därigenom

bleve lediga i verkets fastighet på Södermalm, kunde då med fördel uthyras,

intill dess jämväl den del av tomten, där verkstadsbyggnaden står, kan behöva

tagas i anspråk för tillgodoseende av postverkets lokalbehov.»

Generalpoststyrelsen övergår härefter till en beskrivning av förenämnda

till inköp för postverkets räkning ifrågasatta område jämte därå

uppförda byggnader. Härav framgår bland annat följande:

Området är beläget invid Bällstaviken inom Lilla Alby municipalsamhälle

i Solna socken. Stranden mot Bällstaviken är cirka 350 meter lång och delvis

försedd med träkajer, angörbara för It ä 12 fots djupgående fartyg, ävensom med

täckta pråmfickor. Avståndet till Sundbybergs järnvägsstation är cirka 750 meter

samt till Sundbybergs spårvägshållplats omkring 1 kilometer. Sjövägen in till

Stockholm, hamnplatsen vid Tegelbacken, är cirka 6 kilometer lång, och med

automobil färdas man till centralposthuset i Stockholm på ungefär 15 minuter.

Fastigheterna måste således anses vara ur kommunikationssynpunkt synnerligen

välbelägna.

Arealen utgör sammanlagt 83,350 kvadratmeter. Härav falla på de utmed

sjön belägna tomterna (å en bifogad karta betecknade med I och II), varå samtliga

byggnader äro belägna, 58,230 kvadratmeter. De båda övriga tomterna (III

och IV), vilka icke äro nödvändiga för verkstadsdriften och vad därmed sammanhänger,

föreslås till inköp för att kunna realisera det förslag till bostadsbygge,

som generalpoststyrelsen i det följande närmare utvecklar. Den övervägande delen

av området har en utmärkt byggnadsgrund.

Ä tomterna finnas följande byggnader, nämligen:

1) En större fabriksbyggnad, uppförd av armerad betong i dels fyra våningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

med källare, dels ock en -våning utan källare. Byggnaden är inredd med varuhiss,

ångpanna m. m. Bjälklagen äro beräknade för en rörlig last av omkring

800 kilogram per kvadratmeter. Sammanlagda golvytan utgör i källaren 400

kvadratmeter och i våningarna 2,215 kvadratmeter. Byggnadens kubikmassa är

11,367 kubikmeter.

2) En kontor sby g g nåd, inrymmande förråd och matrum i undervåningen

samt två större salar, tre kontorsrum samt två bostadslägenheter m. m. i överoch

vindsvåningarna. Byggnadens kubikmassa utgör 1,900 kubikmeter.

3) En direktör sbyggnad, försedd med 4 automobilgarage med portar direkt

mot gatan samt inrymmande en större direktörsbostad och några bostadslägenheter

m. m. Sammanlagt har byggnaden 20 eldstäder.

4) Ett portvakts- och arbetarbostadshus, uppfört av trä och inrymmande

fyra bostadslägenheter. Byggnaden är försedd med 11 eldstäder.

5) En byggnad av trä, inrymmande eu bostadslägenhet, stallar m. m.

6) En byggnad med brännugn och stor inkörsport, för närvarande anordnad

till krukmakeri.

Vidare finnas kajbyggnad av trä med överbyggda pråmskjul, kolbodar,

magasin, smedja, skjul m. m.

I fråga om användningen av de nu tillgängliga utrymmena inom

berörda fastigheter, därest ett inköp av desamma för postverkets räkning

komme till stånd, yttrar generalpoststyrelsen huvudsakligen följande:

»Vad först fabriksbyggnaden beträffar, består varje våning av densamma av

endast ett sammanhängande utrymme med bjälklagen uppburna av armerade

betongpelare. Byggnadens konstruktion är utomordentligt lämplig för tillgodoseende

av postverkets behov. Utan avsevärd kostnad kunna de avbalkningar av

utrymmet göras, som förhållandena påkalla, och dessutom möjliggöres ett utnyttjande

till det yttersta av de utrymmen, som vore avsedda att användas till förrådslokaler.

Slutligen är den belastning, som bjälklagen tåla, hög nog att möjliggöra

även synnerligen tunga maskiners installerande i övervåningarna, vilket

givetvis innebär en mycket stor fördel vid de olika våningarnas disponerande.

Byggnadens källarutrymme, vilket är lätt tillgängligt, komme att bliva lämpligt

även såsom upplagsplats för tunga materialier, såsom bly, järn o. d.

Möjlighet förefinnes att genom påbyggnad eller tillbyggnad bereda ytterligare

betydande utrymmen.

Sammanlagda golvytan av de nu för postverkets verkstäder och förråd

— automobilreparationsverkstaden samt expeditionslokalerna ävensom källar- och

vindsutrymmena undantagna — disponerade lokalerna utgör 1,973 kvadratmeter.

Ehuru fabriksbyggnadens golvyta — källaren oberäknad — är endast 242 kvadratmeter

större än de nu för själva verkstäderna och förråden disponerade utrymmena,

kunna dock på grund av byggnadens konstruktion de verkstads- och

förrådslokaler, varom här är fråga, med den utvidgning, som i första hand är

nödvändig för driftens rationella och ekonomiska skötsel, inrymmas uti fabriksbyggnaden.

De 400 kvadratmeter källargolvyta, som finnas i fabriksbyggnaden, äro

tillräckliga för behovet av källare. I övrigt är man lika bra betjänad med utrymme

i förefintliga skjul och magasinsbyggnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 74. *

Kontorsbyggnaden skulle efter mindre omändring mycket väl lämpa sig

för verkets behov av för verkstadsdriften och förråden erforderliga kontors- och

expeditionslokaler.

Direktör sbyggnaden kan, om så skulle anses lämpligt, omändras till smärre

bostadslägenheter. Den omständigheten, att inom denna byggnad garage finnes,

torde icke heller böra förbises.»

Beträffande värdet av och priset å ifrågavarande fastigheter anför

styrelsen:

»Fastigheterna ägas av aktiebolaget Triton och det härmed nära sammanhängande

Bällstavikens aktiebolag. Fastigheterna äro taxeringsvärderade till

1.680.000 kronor, och de å tomterna uppförda byggnaderna äro brandförsäkrade

för sammanlagt 1,271,500 kronor.

Den köpeskilling, som betingats för fastigheterna, utgör sammanlagt

1.800.000 kronor, varav 1,650,000 kronor belöpa sig på aktiebolaget Tritons fastigheter

och 150,000 kronor på Bällstavikens aktiebolags fastigheter. Sistnämnda

köpeskilling står fast endast under förutsättning av samtidigt köp utav aktiebolaget

Tritons fastigheter. Skulle enbart Bällstavikens aktiebolags fastigheter

inköpas, utgör priset för desamma 360,000 kronor.

Enligt av säljaren anskaffade värderingsinstrument uppskattas A. B. Tritons

fastigheters värde till 2,136,000 kronor, därav tomtvärdet 1,000,000 kronor. Generalpoststyrelsen

har, å sin sida, låtit genom arkitekten Y. Bodin verkställa värdering

av samtliga fastigheter. Bodin räknar vid sin värdering med följande tomtvärden:

för sjötomterna (de å kartan med I och II betecknade tomterna) 12 kronor per

kvadratmeter, motsvarande 1: 07 kronor per kvadratfot, och för de övriga tomterna

(III och IV å kartan) 5: 60 kronor per kvadratmeter, motsvarande 49,9 öre per

kvadratfot. Med tillämpande av denna beräkningsgrund uppskattar Bodin tomtvärdet

till sammanlagt 839,432 kronor. I avseende härå tillåter generalpoststyrelsen

sig till jämförelse meddela, att, enligt uppgift, den tomt inom själva köpingen

Sundbyberg, där chokoladfabriken Marabou ligger, betalats med 2:50

kronor per kvadratfot, oaktat den saknar sjöförbindelse, samt att för kvarteret

norr om sjötomten av det till inköp ifrågasatta området redan år 1916 betalats

1:16 kronor per kvadratfot.

Vidkommande uppskattningen av själva byggnadernas värde vill generalpoststyrelsen

framhålla, att ett uppförande nu av enbart en fabriksbyggnad av

samma storlek, utseende och konstruktion som den ifrågavarande, vilken, såsom

av det ovan anförda framgår, i nu befintligt skick skulle kunna av postverket

omedelbart utan nämnvärda ändringar tagas i bruk, och vilken dessutom är så

konstruerad, att densamma kan för lägsta möjliga kostnader påbyggas, skulle

efter en beräknad byggnadskostnad av 75 kronor per kubikmeter — vilket torde

vara det lägsta belopp, varmed man under nu rådande förhållanden lärer kunna

räkna — draga en kostnad av i runt tal 852,500 kronor. Bodin har vid sin värdering

upptagit fabriksbyggnaden ifråga till endast 568,350 kronor, motsvarande

50 kronor per kubikmeter.

Samtliga övriga byggnader, magasin, kajbyggnader, stängsel m. m. upptager

Bodin till sammanlagt 392,500 kronor och kommer därigenom till en slutsumma,

som i det allra närmaste sammanfaller med det pris, vartill fastigheterna

salubjudits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 7å.

Byggnadsstyrelsen, som erhållit del av utredningarna i ärendet, bär meddelat,

att densamma för sin del icke. hade något att erinra mot det ifrågasatta

köpet samt att sagda styrelse emot den av arkitekten Bodin verkställda värderingen

endast velat påpeka, att de åsätta tomtpriserna syntes styrelsen väl höga.

Generalpoststyrelsen har emellertid icke kunnat förmå säljarna att sänka

sitt pris. Styrelsen för sin del håller med stöd av vad ovan anförts före, att

tomtprisen äro skäliga med hänsyn särskilt till områdets belägenhet med kommunikationer

såväl till sjöss som lands och tomternas beskaffenhet i övrigt. Som

helhet anser generalpoststyrelsen i allt fall anbudet vara för statsverket förmånligt.

Först och främst maste man härvid bemärka, att, såsom förut framhållits,

en fullt färdig fabriksbyggnad står till buds; och vidare torde icke böra förbises

de möjligheter av utveckling till fördel för staten av postverkets nu ifrågavarande

verkstads- och tryckeridrift, som verkstadsbyggnaden och området i övrigt

erbjuda. Styrelsen har fördenskull funnit sig böra upprätta preliminära kontrakt

om inköp av fastigheterna i fråga. Enligt dessa avtal skall köpet komma till

stånd allenast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20

mars 1921 lättat beslut om fastigheternas inköp för postverkets räkning. Tillträdet

skulle ske den 1 april 11)21. Aktiebolaget Triton har emellertid enligt

avtalet med detta bolag förbehållit sig rätt att högst intill den 1 oktober 1921

förhyra den bolaget nu tillhöriga fastigheten mot ett hyresbelopp av 6,000 kronor

per månad.»

Styrelsen ifrågasätter vidare ett anslagsbelopp för ändringsarbeten

i ifrågavarande fastigheter, och anför styrelsen härom:

»Förutom köpeskillingen skulle generalpoststyrelsen, därest köpet kommer

till stånd, behöva under är 1921 disponera ett mindre belopp för erforderliga ändringsarbeten

inom vissa byggnader för dessas anordnande för postverkets behov.

Dessa arbeten bliva emellertid av mycket obetydlig omfattning. Styrelsen har

icke ansett nödvändigt i frågans nuvarande läge uppgöra en fullständig plan för

arbetena i fråga, men en överslags vis gjord beräkning har givit vid handen, att

ett belopp av 50,000 kronor är för ändamålet tillräckligt.»

Därest styrelsens framställning om förvärv av omförmälda fastigheter

vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall och således postverkets

verkstad, tryckeri och bokbinderi samt förråd utflyttas från Stockholm,

anser generalpoststyrelsen, i anslutning till vad förut härutinnan anförts,

att den vid sagda inrättningar anställda tjänstemanna- och arbetarpersonalen

bör beredas bostäder invid arbetsplatsen. Härutinnan yttrar

styrelsen:

»De bostadslägenheter, som redan finnas inom fastigheterna, böra givetvis i

första rummet komma till användning. Emellertid äro naturligen dessa lägenheter

icke på långt när tillfyllest, utan erfordras därutöver enligt gjorda beräkningar

till en början 36 lägenheter om två rum och kök, 16 lägenheter om ett

rum och kök samt 12 enkelrum.

Det vore avsett att fylla detta bostadsbehov genom uppförande av

sex bostadshus, vardera i tvä våningar. Enligt av arkitekten Bodin gjorda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

beräkningar skulle kostnaden härför belöpa sig till 8,000 kronor ner eldstad ellei

sammanlagt 1,216,000 kronor. ^

Den vid verkstäderna och förråden sysselsatta personalen är på nåo-ra

undantag när bosatt i Stockholm. I den mån denna personal inflyttar i deÖnu

ifrågavarande bostadshusen, kommer sålunda en motsvarande lättnad att inträda

på hyresmarknaden i Stockholm.

Även för annan postverkets tjänstemannapersonal skulle bostadslägenheter

kunna uppföras å de till inköp ifrågasatta tomterna. Ett icke obetydligt äntå1

aV j1 1Stockhol‘? tjänstgörande posttjänstemän bar sådan tjänstgöring, att dessa

med hänsyn till de goda kommunikationerna mycket väl skulle kunna hava sin

bostad belägen inom det här ifrågavarande området. Vidare skulle genom bostadsbygge

därstädes bostadssvårigheterna för i Sundbyberg stationerade tjänstemän

komma att lättas.

Till de bostadsbyggen för postverkets tjänstemän och arbetare, som ovan

skisserats, har generalpoststyrelsen tänkt sig, att medel skulle kunna anvisas av

det utav 1920 års riksdag beviljade samt för kommande år i utsikt ställda anslå otill

uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, sta^

tens järnvägar och vattenfallsverk. Enligt vad styrelsen kan Unna, uppfyllas de

villkor, som uppställts för erhållande av sådana medel: den allmänna bostadsbristen

lindras på en, eventuellt två platser, samtidigt som ett antal statstjänare

beredes bostäder i statens hus.

De fastigheter, som Bällstavikens aktiebolag nu äger, skulle, såsom förut

nämnts, lämna de nödvändiga tomtområdena för förberörda bostadsbyggen. Köpeskillingen

för desamma, 150,000 kronor, kunde därför även, därest Kungl. Maj:t

skulle pröva så vara lämpligare, tagas utav anslaget till bostadsbyggen åt kommunikationsverkens

tjänstemän.

Därest köpet kommer till stånd, torde bostadsbyggandet för personalen vid

verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet samt förråden böra taga sin början så

snart som möjligt efter tillträdesdagen och bedrivas raskt. Av denna anledning

vore det av största vikt, om de därtör erforderliga medlen kunde åtminstone till

den huvudsakliga delen anvisas redan under år 1921. Generalpoststyrelsen, som

givit arkitekten Bodin i uppdrag att utarbeta ritningar och fullständiga kostnadsberäkningar

till sistnämnda byggnader, skall, så snart dessa äro färdio-a,

överlämna dem till Kungl. Maj:t tillsammans med fullständig utredning i ärendet.

• u D„äreät *cke till inköp föreslagna området skulle komma att tagas

i bruk för postverkets rakning eller, eventuellt, annat statens behov7, torde det

ställa sig svårt att försälja för statsverket obehövlig tomtmark, exempelvis

till tjänstemän eller kooperativa bostadsföreningar eller ock, då utefter hela sjötomten

finnas goda hamnplatser, till enskilda personer eller företag.»

På grund av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för

inköp för postverkets räkning av ifrågavarande fastigheter, vilkas fullständiga

beteckning är nr 83 och 84 Nya Alby samt stadsägorna nr 96 och

97, fastigheterna nr 1 och 2 Berg, båda avsöndrade från Nya Alby nr

23 eller Berg, och fastigheten Nya Alby nr 16 eller Strand nr 2, allt

inom Lilla Alby municipalsamhälle uti Solna socken av Stockholms län,

ävensom för bestridande av kostnaderna för vissa i samband med post
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 64 käft. (Nr 74.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

verkets övertagande därav erforderliga ändringsarbeten inom fabriks- och

kontorsbyggnaderna måtte å tilläggsstat för år 1921 anvisas ett reservationsanslag

å 1,850,000 kronor.

Bygqnads- Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 23 september 1920

S%fmoen avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens förevarande framställning.

Styrelsen har därvid, ehuru styrelsen funne det tomtmarken åsätta värdet

vara väl högt, likväl i betraktande av de med köpet förenade stora

fördelarna för postverket och då därigenom dess lokalbehov beträffande

såväl verkstads- och magasinsutrymmen som även bostäder kunde vinna

en tillfredställande lösning ansett sig icke böra avstyrka fastighetsköpet

ifråga.

Departe- Den rörelse, som bedrives genom postverkets verkstad, tryckeri

ehefen’ och bokbinderi, har redan länge vunnit stöd av statsmakterna, i det att

Redogörelse betydande belopp under anslagstiteln »Inventarier för postverkets behov»

för rörelsens beviljats för anskaffande av nya maskiner och andra anordningar för

utveckling. p0Stverkets nämnda verksamhetsgrenar; även hava vissa nya tjänster för

rörelsen efter hand uppförts å postverkets stat. Av styrelsen nu lämnad

utredning giver vid handen, att rörelsen på dessa områden varit och

fortfarande är föremål för en stål k utveckling.

Så har postverkets verkstad från att år 1914 hava börjat med en

verkmästare och några arbetare numera en arbetsstyrka av omkring 60

personer, och bedrives arbetet därstädes på ej mindre än sex avdelningar,

nämligen en avdelning för mekaniska arbeten, en för bleckslageriarbeten, en

för snickeriarbeten, en för måleriarbeten, en för elektriska arbeten samt eu

för arbeten med hopsättning och reparationer av velocipeder, motorcyklar

och automobiler med mera. Verksamheten, som först avsåg mindre reparationer

och dylikt, omfattar nu jämväl tillverkning av ett flertal för posttjänsten

erforderliga inventarier och effekter, såsom stämpelmaskiner, frimärksautomater,

brevlådor, stämplar, fack med mera, ävensom anläggning’

och reparationer av elektriska belysnings-, kraft- och transportanordningar

med mera. Tillverkningskostnaderna uppgingo år 1919 till närmare 330,000

kronor och under år 1920 till omkring 400,000 kronor. På grund av de

arbets- och kostnadsbesparande metoder, som tillämpas vid verkstaden, kan

postverkets behov av ovan angivna inventarier och effekter fyllas på ett

för verket ekonomiskt mera fördelaktigt sätt än om desamma skulle anskaffas

från enskilda företagare. Verkstadens lokaler, som upptaga en

golvyta av tillhopa 593 kvadratmeter, äro numera till fullo utnyttjade

samt därjämte genom sin belägenhet till större delen i centralposthusets

vindsvåning ägnade att försvåra arbetets rationella bedrivande. Då någon

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

11

utvidgning inom den nuvarande lokalen icke kan ske, måste behövliga

större utrymmen för verkstaden sökas på annat håll.

Jämväl persedelförrådet, som är inrymt i posthuset vid Lilla Nygatan

och vars uppgift är att tillhandahålla postanstalterna vissa

centralt upphandlade eller av verkstaden tillverkade inventarier och

effekter med mera, har utvecklats starkt och kämpar med lokalsvårigheter.

Vidare äro persedelförrådet och verkstaden, vilken senare tillverkar och

reparerar en stor del av de i nämnda förråd ingående effekterna, belägna

i vitt skilda lokaler, så att tidsödande och dyrbara transporter dem emellan

bliva nödvändiga. Dessa omständigheter tala för att åt persedelförrådet

böra beredas bättre och i förhållande till verkstaden mera välbelägna

lokaler än de nuvarande.

Postverkets tryckeri verkställer numera med 14 tryckpressar jämte

andra maskiner tryckningen såväl av samtliga för postverket erforderliga

blanketter som ock av generalpoststyrelsens cirkulär; där sysselsättas 35

personer. Det med tryckeriet förenade bokbinderiet ombestyr utförandet av

allt med blankettillverkningen sammanhängande bindnings- och häftningsarbete

ävensom övrigt för postverket erforderligt bokbinderiarbete. Arbetsstyrkan

i bokbinderiet uppgår till omkring 35 personer. Tillverkningsvärdet

av vid postverkets tryckeri och bokbinderi under år 1919 utförda

arbeten uppgick till omkring 590,000 kronor. Av en jämförelse med de

priser, som, enligt en i slutet av år 1919 från trycket utgiven prislista,

torde hava tillämpats vid enskilda tryckerier i Stockholm, framgår, att

de senares minimipriser för tryckning i genomsnitt ställa sig omkring 150 %

högre än postverkets självkostnader för tryckning under senare delen av

år 1919. Även i andra avseenden synas kostnaderna för tryckeri- och

bokbinderirörelsen vara lägre än vid enskilda företag. Det ekonomiska

resultatet av verksamheten vid postverkets tryckeri och bokbinderi måste

alltså anses tillfredsställande, och det synes därför ligga i statens intresse,

att berörda verksamhet må kunna allt framgent bibehållas och utvecklas.

De nuvarande lokalerna för tryckeriet och bokbinderiet i centralposthuset

med ett sammanlagt golvutrymme av 1,225 kvadratmeter äro emellertid

icke ägnade att i någon avsevärd grad främja detta syfte. Dels äro

lokalerna till fullo utnyttjade och i avsaknad av utvidgningsmöjligheter,

och dels äro desamma belägna inom olika delar av centralposthuset,

vilket förorsakar transportkostnader och i övrigt försvårar rörelsens rationella

bedrivande. Det synes därför påkallat, att samtliga lokalerna för

ifrågavarande verksamhet sammanföras i högre grad än vad för närvarande

är fallet.

Postverkets blankettförråd har till uppgift att tillhandahålla post
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammanförande

av

statens blankettryck.

Kungl. May.ts proposition nr 74.

anstalterna de i posttjänsten använda blanketter, papperssorter och kuvert

med mera ävensom skrivmaterialier med flera förbrukningsartiklar. Med poströrelsens

fortgående utveckling och postverkets övertagande av allt flera

verksamhetsgrenar har följt ett betydligt ökat behov av blanketter.

Detta har emellertid medfört, att blankettförrådets nuvarande lokaler om

sammanlagt 323 kvadratmeter i centralposthuset — sex rum i våningen

en trappa upp, två större förvaringsrum i vindsvåningen och ett mindre

utrymme i källarvåningen — blivit för trånga, så att till och med korridorerna

i posthuset måste anlitas såsom upplagsplats för blanketter och

papper. Då härtill kommer, att blankettförrådets lokaler i våningen en

trappa upp äro avsedda att efter erforderlig omändring ingå i det ökade

lokalutrymme för den ankommande avdelningen av huvudpostkontoret, för

vars utvidgning i samband med ombyggnaden av centralposthuset riksdagen

delvis redan anvisat medel, blir en flyttning av blankettförrådet,

inom en nära framtid oundviklig.

Vad slutligen postverkets transportväsen beträffar, kunna ä den för

automobilreparationer avsedda delen av postverkets verkstad med nuvarande

utrymmen endast smärre reparationer verkställas. Postverkets i

centralposthuset inrymda garage för automobiler och motorcyklar är

redan nu för trångt, varför det ytterligare antal dylika fordon, som med

poströrelsens tillväxt blir behövligt, måste inhysas på annat håll. Tillräckligt

utrymme för en avsevärd tid framåt för förvaring och reparationer

med mera av postverkets motorfordon kan emellertid erhållas, om

tryckeriet bortflyttas och dess lokaler, som till större delen äro belägna

intill de nuvarande lokalerna för automobiler och motorcyklar, få tagas

i anspråk för nu ifrågavarande ändamål.

Av det föregående torde alltså med önskvärd tydlighet framgå, att

postverket för sin nu omförmälda rörelse är i stort och snart behov av

lämpligare lokaler. Vad särskilt postverkets tryckeri beträffar, skulle detta

behov bliva ännu mera framträdande, därest, såsom ifrågasatts, nämnda,

tryckeri skulle komma att utföra blankettryck jämväl för andra statens

verk. För bedömande av detta spörsmål torde det vara nödigt att något

ingå på frågan om ordnandet av statens tryck i allmänhet.

Som bekant utföres större delen av statens tryck genom enskilda

tryckerier efter beställningar från vederbörande verk, myndigheter och

kommittéer. Bristen på enhetlighet och planmässig organisation å detta

område vållar emellertid staten stora utgifter. De år från år alltjämt

ökade kostnaderna för statens tryck hava också vid upprepade tillfällen

varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda avlät Kungl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kuriffl. Majds proposition nr 74.

Maj:t till 1913 års riksdag proposition om inrättande av eu statens

tryckeriexpedition, vilken var avsedd att tillhandagå vederbörande verk

och myndigheter med råd och upplysningar i fråga om tryckeriarbetens

planläggning och uppställning samt att verkställa granskning av tryckeriräkningar.

Propositionen vann emellertid ej riksdagens bifall. Sedermera

hava vid 1913, 1914, 1915 och 1917 års riksdagar väckts motioner angående

utredning om nedbringande av statens tryckningskostnader genom

inrättande av ett statstryckeri. I med anledning av motionen vid 1917

års riksdag till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse den 23 maj 1917, nr 160,

uttalade riksdagen bland annat, att tanken på ett statstryckeri i någon

form enligt riksdagens åsikt icke borde definitivt avföras, men att det

likväl vid nämnda tidpunkt icke förefunnes särskild anledning att forcera

fram frågan härom, särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunde förväntas

sänka tryckningskostnaden, betydligt lättare och utan ekonomisk

risk kunde genomföras. Såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte framhöll

riksdagen i främsta rummet det goda uppslag, som generalpoststyrelsen

givit genom upprättandet av ett specialtryckeri för tryckning av

blanketter och andra trycksaker, varav postverket vore i behov. Enligt

riksdagens mening syntes skäl föreligga för att även andra statens verk

förskaffade sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använde sig av

det, som postverket redan upprättat, därest möjlighet förefunnes för utvidgning

av detsamma. På grund härav ansåg riksdagen, att utredning

borde verkställas särskilt i angivna hänseende. Efter att vidare som en

andra åtgärd, vilken borde bliva föremål för omprövning, hava framhållit

frågan om inrättande av en statens tryckeriexpedition, anhöll riksdagen,

att utredning måtte åvägabringas om och i vad mån kostnaderna för

statens tryck kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition

och specialtryckerier för vissa ämbetsverk eller genom andra

anordningar.

I anledning härav tillkallades sakkunniga för att verkställa den av

riksdagen begärda utredningen, och avgåvo dessa den 28 februari 1919

betänkande med utredning och förslag angående ordnandet av statens

tryck.

De sakkunniga hava framhållit, att det med hänsyn till de ständigt

ökade kostnader, som statstryeket drager, måste anses vara ett

viktigt statsintresse, att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa

dessa kostnader. Härvid hava de sakkunniga som sin uppfattning

uttalat, att statstryeket icke skulle bliva billigare genom inrättande

av ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning, att allt statens tryck

kunde där ombesörjas. De sakkunnigas uttalande härvidlag är bland

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

annat grundat därpå, att om staten på eget tryckeri körnare att framställa

allt sitt tryck, så skulle med hänsyn till riksdagstrycket, vilket är

av betydande omfattning och särskilt brådskande slag samt hänför sig till

en begränsad tidsperiod, tryckeriet under den tid av året, då riksdagstryck

ej förekomme, icke kunna ekonomiskt utnyttjas. Å andra sidan

hava de sakkunniga även framhållit de olägenheter, bland annat för riksdagstryckets

vidkommande, som vore förbundna med inrättandet av ett

statens tryckeri i den mindre omfattning, att möjlighet förefunnes för

jämn drift året om. I stället för inrättande av ett statstryckeri hava de

sakkunniga av dessa och i övrigt anförda skäl föreslagit en sådan anordning,

att allt statens tryck skulle överlämnas till vissa större enskilda

tryckeriföretag att utföras mot ersättning, baserad på företagens självkostnader,

ökad med viss på förhand bestämd vinstprocent. Härjämte

hava de sakkunniga upptagit förslaget om inrättande av en statens tryckeriexpedition.

I avseende å specialtryckerier för framställande av statens tryck av

viss bestämd art och omfattning hava de sakkunniga bland annat yttrat

sig angående blankettrycket, vilket tryck, enligt vad de sakkunniga

framhålla, är ganska olikartat mot övriga tryckeriarbeten och kräver

i viss mån särskilda anordningar. Efter en utredning beträffande

kostnaderna för blankettrycket för vissa verk och myndigheter hava de

sakkunniga uttalat, att endast beträffande postverket och statens järnvägar

blankettrycket vore av sådan omfattning, att det kunde sättas i

fråga att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Rörande

dylika specialtryckerier — vilka enligt de sakkunnigas uttalande hade

förutsättningar för att kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk

fördel — gällde emellertid liksom beträffande tryckerier i allmänhet,

att de icke borde drivas i allt för liten skala, om tillverkningen skulle

kunna ordnas ekonomiskt. De sakkunniga hava med hänsyn härtill

även uttalat, att det för att ordna rörelsen vid postverkets blanketttryckeri

så ekonomiskt som möjligt vore fördelaktigt, om med detta

tryckeri kunde förenas även tryckningen av blanketter för statens järnvägar,

telegrafverket med flera. Härigenom skulle nämligen vinnas en

enhetlig behandling i större skala av statens blankettryck på samma gång

som möjlighet även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder

och de modernaste maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt

stora upplagor. Emellertid förefanns, enligt vad generalpoststyrelsen

meddelat, vid tidpunkten för utredningens verkställande icke möjlighet till

sådan utvidgning av postverkets tryckeri, som med nödvändighet krävdes,

därest åt detsamma skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

för andra statens verk och inrättningar. Med hänsyn bland annat härtill

och till fördelarna av en koncentrering av statsverkets blankettryck

hava de sakkunniga för sin del ansett lämpligast, att det av postverket

bedrivna blankettryckeriet — liksom för övrigt enligt förslaget övriga

specialtryckerier — inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med

vilka avtal koinme att träffas om utförande av statens tryck i allmänhet.

Inrättande av ytterligare specialtryckerier utöver de befintliga hava de

sakkunniga ej ansett böra äga rum.

Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget att överlämna allt

statens tryck till vissa större enskilda tryckeriföretag hava emellertid starka

betänkligheter uttalats av såväl de flesta i ämnet hörda myndigheter

som boktryckeriidkarna.

Beträffande lösningen av frågan om ett ekonomiskt ordnande av

statens tryck har chefen för finansdepartementet vid behandlingen inför

Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av hithörande spörsmål förklarat sig

icke kunna tillstyrka, att de sakkunnigas förslag, i vad det avser tryckets

överlämnande åt vissa större enskilda tryckeriföretag, lägges till grund

för framställning till riksdagen. Däremot är, enligt vad chefen för finansdepartementet

meddelat, frågan om andra åtgärder i angivna syfte

för närvarande föremål för ytterligare beredning inom detta departement.

Vad särskilt statens blankettryck angår, torde det emellertid vara

uppenbart och av de sakkunnigas utredning styrkt, att avsevärda besparingar

skulle kunna vinnas för statsverket, om detta tryck, som för närvarande

utföres å ett flertal tryckerier, sammanfördes till ett större sådant. Att

märka är härvid, att kostnaderna för statens blankettryck för närvarande

äro högst betydande. Enligt vad generalpoststyrelsen i en till mig avlåten

promemoria i ämnet framhållit, beräknas dessa kostnader för närvarande

uppgå till inemot 4 miljoner kronor om året. Styrelsen har

vidare meddelat, att de årliga utgifterna för blankettanskaffningen från

år 1916 till år 1919 ökats vid postverket från 279,500 kronor till 590,000

kronor samt, såvitt man kunnat inhämta, vid statens järnvägar från

306,000 kronor till 1,627,100 kronor. Ökningen i kostnader för postverkets

vidkommande har sålunda varit förhållandevis avsevärt mindre

än för statens järnvägar. Då, även om vissa andra faktorer härvid medverkat,

kostnadsökningen för de olika verken i stort sett torde hava

berott på de stegrade utgifterna för tryckets framställande, har sålunda

postverket haft betydande ekonomisk fördel av att kunna betjäna sig av

den egna tryckerirörelsen.

Onekligen synas även flera skäl tala för att postverkets tryckeri,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

som under flera år drivits med gott resultat och där givetvis en god

erfarenhet i fråga om blankettryeket vunnits, finge övertaga sådant tryck

även för andra statens verk. Enligt vad tidigare omnämnts, har även

riksdagen år 1917 alternativt uttalat sig för en sådan anordning, därest

en utvidgning av tryckeriet kunde komma till stånd. Att de sakkunniga

ej upptagit förslag om ytterligare användning av postverkets tryckeri

synes delvis hava varit beroende på att möjlighet till utvidgning av detta

ej tidigare förelegat. Emellertid torde det ej låta sig göra att utan att

föregripa frågan om slutligt ordnande av statens tryck i allmänhet nu fatta

definitiv ståndpunkt till spörsmålet om ett enhetligt sammanförande av

statens blankettryck. Det måste dock anses vara av nödig förtänksamhet

påkallat, att, om postverkets tryckeri överflyttas till andra lokaler, därvid

tillses, att möjlighet förefinnes att tillgodose det ökade lokalbehovet för

ett eventuellt utvidgat blankettryckeri. Hinder torde för övrigt ej böra

möta för generalpoststyrelsen att tillsvidare efter avtal med vederbörande

statsmyndigheter övertaga annat blankettryck, i den mån tillgängliga

resurser sådant medgiva. Skulle den allmänna frågan om statens tryck

framdeles anses böra ordnas helt eller delvis genom inrättande av ett

statstryckeri, omfattande jämväl blankettrycket, skulle de nu till inköp

föreslagna fastigheterna kunna bereda utrymme för ett dylikt tryckeri,

om så i övrigt ansåges lämpligt. Å andra sidan skulle ett förläggande

till fastigheterna redan nu av postverkets blankettryck ej föregripa frågan

om inrättande av ett statstryckeri.

Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att någon

flyttning av postverkets frimärkstryckeri ej för närvarande är påtänkt,

varför ett bifall till föreliggande förslag ej skulle föregripa av riksdagen

i skrivelse den 24 mars 1920, nr 95, begärd utredning om sättet för

handhavande av statens värdetryck.

De föreslag- De fastigheter i Lilla Alby municipalsamliälle i Solna socken, dit

nheternas enbgt generalpoststyrelsens föreliggande förslag postverkets verkstad —

lämplighet med undantag av automobilavdelningen — postverkets tryckeri och bok°m

m1S binderi ävensom persedel- och blankettförråd skulle flyttas, måste anses

synnerligen lämpliga för ändamålet. Fastigheterna hava ett i förhållande till

järnvägs- och sjökommunikationer mycket förmånligt läge. Den å tomterna

uppförda fabriksbyggnaden är av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt,

att samtliga ifrågavarande verkstads- och förrådslokaler kunna inrymmas

i densamma, utan att större ändringar behöva ske. Detta medför den

fördelen, att rörelsen kan koncentreras inom en byggnad och att sålunda

den intima samverkan, som äger ruin mellan de olika grenarna av ro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

relsen, kan försiggå utan den tidsödande och dyrbara omgång, som

transporterna under nuvarande lokalförhållanden förorsaka. Vidare erbjuda

fastigheternas storlek och fabriksbyggnadens beskaffenhet så gott

som obegränsade möjligheter till utvidgning av lokalerna, så att desamma

även för framtiden bliva tillräckliga för den alltjämt växande rörelsen,

och är detta särskilt av betydelse, därest, såsom ovan antytts, postverkets

tryckeri till äventyrs skulle komma att ombesörja blankettrycket

för jämväl andra statens verk. Övriga byggnader kunna efter mindre

omändring användas till kontors- och expeditionslokaler eller till bostädei

för vederbörande personal. Härtill kommer slutligen, att de för rörelsen

för närvarande disponerade lokalerna med hänsyn till sitt läge huvudsakligen

i det dyrbara centralposthuset skulle kunna bättre utnyttjas

såsom expeditionslokaler.

Vad köpeskillingen för fastigheterna angår, synes densamma i betraktande

av deras läge och beskaffenhet samt vad som upplysts i fråga

om fastighetsprisen inom orten kunna godtagas. Enligt vad generalpoststyrelsen

beräknat, torde även köpeskillingen med säkerhet kunna förräntas.

I en härom avgiven promemoria, till vilken må närmare hänvisas,

antages detta kunna ske enbart medelst överskottet från postverkets

tryckeri. Styrelsen har härvid utgått från att tryckeriet efter utflyttningen

till Lilla Alby endast skulle utföra postverkets eget tryck, därvid den

nuvarande fabriksbyggnaden därstädes är fullt tillräcklig att tillgodose

lokalbehovet för rörelsen i dess helhet. De belopp, som skola förräntas,

hava av styrelsen under dylik förutsättning upptagits sålunda:

köpeskillingen, till den del densamma utgör likvid för

den fastighet, inom vilken rörelsen skulle inrymmas 1,650,000 kronor

kostnader för vissa ändringsarbeten........ 50,000

i tryckeriet nedlagt kapital......... • • • 250,000

Summa 1,950,000 kronor

10 % ränta härå utgör...........• • •

varifrån bör avdragas hyresvärdet för de lokaler i Stockholm,

som genom utflyttningen till Lilla Alby

utrymmas och vilket enligt särskild utredning

uppskattats till.....-...... • • •

Återstod

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 64 Käft.

195,000 kronor

80,000 »

115,000 kronor

(Nr 74.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i.

Nettobehallningen av postverkets tryckerirörelse har för år 1919

ansetts kunna beräknas till minst 150,000 kronor. Då tillverkningskostnaderna

uppgått till inemot 600,000 kronor, skulle bruttotil] verkningsvardet

for samma år kunna uppskattas till omkring 750,000 kronor och

iubesparade beloppet sålunda motsvara 20 % å sistnämnda summa.

För år 1921, från och med vilket år postverkets tryckeri utför även det

etikett- och blankettryck samt cirkulärtryck för postverkets räkning, som

dittills veikställts å enskilda tryckerier och för vilket kostnaderna under

ar 1920 ° uppgått till omkring 250,000 kronor, skulle brutto till verkningsvärdet

således kunna uppskattas till omkring 1,000,000 kronor, vadan,

med tillämpning av ovan angivna procentsats, besparingen för år 1921

skulle uppgå till omkring 200,000 kronor. Enligt dessa av styrelsen

lamnade uppgifter skulle sålunda en fullt tillfredsställande förräntning

kunna påräknas å det kapital, som nedlägges å ifrågavarande fastigheter

i Lilla Alby, och detta även om ingen hyra beräknas för de övriga grenamn

av rörelsen och vinsten av verkstadsdriften icke tages i beräkning.

?ni trJTckeriet skulle utvidgas att övertaga allt blankett- och cirkulartrvck

för kommunikationsverken, varvid en påbyggnad av fabriksbyggnad011

måste ske, skulle, enligt styrelsens beräkning, icke blott en fullt

tillfredsställande förräntning av det i anläggningen investerade kapitalet

kunna äga ruin, utan även uppkomma en avsevärd vinst därutöver.

Emelleitid har även ett annat alternativ i fråga om förvärv av

fastighet för ifrågavarande ändamål framkommit. Enligt vad jag inhämtat,

hax styrelsen nämligen erhållit anbud att inköpa en inom Brännkyrka

församling belägen fastighet med därå befintlig fabriksbyggnad

innehållande en golvyta av sammanlagt 2,253 kvadratmeter och ett kubikfv

9’800t kubikmeter. Priset för denna fastighet uppgår till

b30,000 kronor. Inom fabriksbyggnaden skulle kunna inrymmas själva

verkstaden, tryckeriet, bokbinderi samt persedel- och blankettförråden,

byggnaden saknar källare, och ej heller finnas några andra byggnader

som kunna användas till upplagsplatser för papper och övriga för driften

erforderliga materialier med mera. För ifrågavarande ändamål finge därför

uppföras särskilda byggnader. I Lilla Alby däremot finnas förrådsutrymmen

i överflöd inom redan färdiga byggnader.

Tomtarealen innehåller 8,815 kvadratmeter och lämnar, sedan förrådsbyggnader

uppförts, icke rum för någon större utvidgning. Själva

fabriksområdet i Lilla Alby innehåller tillhopa cirka 58,200 kvadratmeter,

hor att erhålla motsvarande utvidgningsmöjligheter för fastigheten i Brännkyrka

skulle sålunda få inköpas omkring 49,000 kvadratmeter av bredvidliggande

områden. Detta torde låta sig göra, och lärer man i så fall

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

höra räkna med ett genomsnittspris av 6 kronor per kvadratmeter, en

kostnad alltså av omkring 295,000 kronor.

Såsom nyss nämnts och i generalpoststyrelsens förenämnda skrivelse

närmare angivits, omfattar fastigheten i Lilla Alby, förutom själva

fabriksbyggnaden, ett flertal byggnader innehållande kontors- och förrådslokaler,

bostadslägenheter om tillhopa 41 eldstäder, stall, vagnbodar,

bilgarage med mera. Dessutom finnas smedja, skjul, kolbodar och dylikt.’

Brandförsäkringsvärdet för dessa byggnader är nu omkring 600,000 kronor.

Skulle ungefärligen motsvarande utrymmen anordnas genom nybyggnader,

kunna dessa icke beräknas draga mindre kostnad än i runt tal 550,000

kronor.

Vid jämförelse mellan fabriksbyggnaderna i Brännkyrka och Lilla

Alby är att märka, att den förstnämnda är uppförd med yttermurar av

tegel, under det att den sistnämnda är av betong och betydligt solidare

utförd, vilket givetvis bar stor betydelse, då det, som i nu förevarande

fall, gäller att placera tryckpressar och andra tunga maskiner. Den utvidgning

av lokalerna för postverkets tryckeri, som torde bliva erforderlig

därest tiyckeiiet skulle utföra annat blankettryck för statens räkning,

kunde i Lilla Alby ske genom en påbyggnad av den nuvarande

fabriksbyggnaden därstädes. En sådan påbyggnad har beräknats draga

en kostnad av 230,000 kronor. Skulle en motsvarande lokalutvidgning

ske i Brännkyrka, måste en tillbyggnad uppföras, för vilken erfordrades

grundläggningsarbeten. Dessa senare kunna uppskattas draga en merkostnad

av omkring 50,000 kronor. Detta belopp bör givetvis tagas

i betraktande vid en jämförelse mellan de båda fastigheterna.

Vid° en jämförande värdering av de båda ifrågavarande fastigheterna

får man ej heller bortse från det otvivelaktigt betydligt högre

värde, som fabrikstomterna i Lilla Alby äga i förhållande till områdena kring

den ifrågavarande fabriksbyggnaden i Brännkyrka, då hänsyn tages till

kommunikationerna. Avståndet fågelvägen mellan centralposthuset och

de båda byggnaderna är ungefärligen lika långt. Ändpunkten för spårvägen

till Tellusborg ligger 3 å 4 minuters väg från fabriksbyggnaden i

Brännkyrka. Avståndet från fastigheten i Lilla Alby till spårvagnshållplats

i Sundbyberg är cirka 1 kilometer. Vägen från sistnämnda fastighet

till Sundbybergs järnvägsstation är endast 750 meter, under det att

avståndet från fabriksbyggnaden i Brännkyrka till närmaste fullständiga

järnvägsstation, Liljeholmen, är omkring 2 V2 kilometer. En ytterligare

alldeles avgjord fördel har emellertid fastigheten i Lilla Alby genom sin

cirka 400 meter långa strandremsa vid Bällstaviken, utefter vilken den

nuvarande kaj byggnaden på tomten kan utsträckas och varigenom ett

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

synnerligen förmånligt hamnområde erhålles. Det torde icke böra råda

någon tvekan om att med hänsyn härtill sjötomterna i Lilla Alby få

anses representera minst dubbelt så högt värde som ett eventuellt inköpt

område av motsvarande storlek av den kring fabriksbyggnaden i

Brännkyrka liggande marken.

En jämförande värdering av de båda fastigheterna med nu angivna

beräkningssätt ger följande resultat:

Fastigheten i Brännkyrka:

För inköp av fabriken med tomt...............

Inköp av ytterligare tomtmark...............

Uppförande av byggnader för erhållande av lika störa utrymmen

Prisskillnad vid utförande av tillbyggnad..........

Fastigheterna i Lilla Alhy

kosta i inköp, bortsett från de tomter, som uteslutande äro avsedda för bostadsbyggen

och vilka i detta sammanhang ej böra medräknas......... 1,650,000 kronor

Om vid jämförelsen hänsyn tages till det ovan berörda mervärdet

av fastigheterna vid Lilla Alby, vilket enligt nyss angivna grunder kan

uppskattas till minst 295,000 kronor, framgår som resultat, att under i

övrigt lika förhållanden en förläggning av rörelsen till Lilla Alby skulle

ställa sig mera fördelaktig.

Såsom en ytterligare vinst härvid tillkommer på grund av sjökommunikationen,

att bostadsbyggen för personalen skulle bliva billigare i

Lilla Alby än i Brännkyrka. Vid Lilla Alby kunde nämligen alla materialier

direkt ur pråmar eller fartyg på decauvillebana eller dylikt forslas

till den endast ungefär 200 meter avlägsna arbetsplatsen. I Brännkyrka

däremot krävdes långa transporter med häst eller automobil. Slutligen

må ej heller förbises, att byggnadstomterna för personalens bostadshus i

Lilla Alby, sett från personalens synpunkt, i alla hänseenden på grund

av läge, omgivning med mera torde vara betydligt att föredraga framför

de områden, som kunde ifrågakomma för samma ändamål i Brännkyrka.

Visserligen blir det omedelbara kapitalutlägget större vid inköp av

fastigheten i Lilla Alby, men detta synes mig mer än väl uppvägas

därav, att staten på detta sätt skulle förvärva en synnerligen välbelägen

fastighet, som kan antagas ej blott bibehålla utan även öka sitt värde

på grund av den därå befintliga hamnplatsen och som för framtiden ej

blott lämnar fullt tillräckligt utrymme för en nästan obegränsad utvidgning

av den statens rörelse, varom nu är fråga, utan även med samma fördel

kan användas för annan statens verksamhet, om så skulle visa sig erforderligt.

.... 630,000 kronor

.... 295,000 »

.... 550,000 i

.... 50,000 »

Tillhopa 1,525,000 kronor

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

21

Vid nu angivna förhållanden synas fördelarna med det av generalpoststyrelsen

förordade fastighetsförvärvet vara så stora, att jag anser

mig böra tillstyrka, att fastigheterna i Lilla Alby inköpas för postverkets

räkning.

På grund av de vid de preliminära köpeavtalen fastade villkoren

torde det för köpeskillingens gäldande erforderliga beloppet 1,800,000

kronor böra anvisas å tilläggsstaten för innevarande år. Å samma stat

lärer jämväl böra uppföras det av generalpoststyrelsen begärda beloppet

av 50,000 kronor för en del mindre ändringsarbeten, som måste utföras å

vissa byggnader, innan desamma kunna tagas i anspråk för sitt nya ändamål.

Då något anslag för ifrågavarande ändamål icke beräknats i statsverkspropositionen,

torde de i tilläggsstaten bland inkomsterna under

rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel böra höjas med

1,850,000 kronor. Någon ökning i slutsumman av lånemedlen torde

emellertid ej av nu förevarande anledning bliva påkallad. I statsverkspropositionen

bar nämligen för en radiostation för trafik med Amerikas

Förenta Stater i avbidan på ytterligare framställning beräknats dels å

tilläggsstaten 2,000,000 kronor och dels för år 1922 likaledes 2,000,000

kronor. Enligt vad chefen för telegrafstyrelsen meddelat mig, har emellertid

på grund av mellankommande omständigheter, varöver telegrafstyrelsen

icke rått, trafiköverenskommelse med vederbörande i Amerika

ännu icke kunnat träffas, på grund varav det å tilläggsstaten beräknade

beloppet ej torde behöva för ändamålet tagas i anspråk. Till denna

fråga återkommer jag vid ett senare tillfälle.

Vid bifall till det framlagda förslaget måste den inom postverkets

ifrågavarande rörelse sysselsatta personalen beredas bostäder invid den nya

arbetsplatsen. Medel härför behöva emellertid icke anvisas i förevarande

ordning. Det antal bostäder, som generalpoststyrelsen ansett skola uppföras

å ifrågavarande plats, har nämligen av styrelsen upptagits i eu av

styrelsen den 7 december 1920 framlagd plan för bostadsbyggande med

anlitande av den på postverket belöpande andelen av de anslag om

tillhopa 17,500,000 kronor, som av 1920 års riksdag anvisats till bostadshus

åt tjänstemän vid de fyra kommunikationsverken. I en den 28 januari

1921 dagtecknad proposition, nr 53, har Kungl. Maj:t framlagt förslag

om fördelningen och användningen av berörda anslag, vilket förslag i nu

förevarande hänseende överensstämmer med den av generalpoststyrelsen

upprättade planen.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. DepartcMaj:t

måtte föreslå riksdagen att defens

hemställan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

dels för inköp för postverkets räkning av vissa

fastigheter i Lilla Alby’municipalsamhälle i Solna socken

med därå uppförda byggnader ävensom för vissa ändringsarbeten

å nämnda byggnader på tilläggsstat för

år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag

av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels

ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget

till nämnda tilläggsstat bland inkomsterna under

rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola

höjas med 1,850,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Wessberg.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

210469

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1921:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy municipalsamhälle i Solna socken in. in. j s. 5 i texten