Angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken m. m
1921-02-04 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1921:74, Angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
1
Nr 74.
Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp för postverkets
räkning av fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle
i Solna socken m. m.; given Stockholms slott
den 4 februari 1921.
Kungl Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Walter Murray.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 februari 1921.
Närvarande:
Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena
greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray,
Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg,
Tamm, Hansson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anförde chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray följande:
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 64 käft. (Nr 74.) 1
2 ttungl. Maj:ts proposition nr'' 74.
Generalpost- j skrivelse den 26 augusti 1919 hemställde generalpoststyrelsen,
den *«/8 1919. att, för beredande av erforderligt ökat utrymme för postverkets verkstad,
tryckeri och bokbinderi ävensom för postverkets blankettförråd och persedelförråd,
viss del av kronolägenheten Stallmästargården måtte överlåtas
till postverket.
Såsom stöd för denna framställning framhöll generalpoststyrelsen — efter
att först hava omnämnt, att postverkets verkstad, tryckeri och bokbinderi ävensom
postverkets blankettförråd vore förlagda i centralposthuset i Stockholm — att
fioströrelsens stadigt fortgående stegring under de senaste åren framkallat ett verkigt
behov av ökat lokalutrymme såväl för generalpoststyrelsen och dess olika
avdelningar som ock för det inom centralposthuset inrymda postkontoret. För
tillgodoseende av detta behov hade styrelsen föranletts söka från centralposthuset
bortflytta verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet, alldenstund dessa företag liksom
blankettförrådet icke oundgängligen behövde vara förlagda till centralposthuset.
Emellertid erfordrade även utvecklingen av postverkets verkstadsdrift och tryckerirörelse
ökat utrymme. Då möjligheten att hyra lokaler för verkstäderna och
förråden kunde anses så gott som utesluten, återstode ingen annan möjlighet att
tillgodose det föreliggande lokalbehovet än genom nybyggnad. För att icke öka
byggnadskostnad^-^ genom tomtinköp syntes det generalpoststyrelsen kunna ifrågasättas,
att för byggnadsföretaget till postverket upplätes ett område å någon av
kronodomänerna, och fann generalpoststyrelsen sig därvid böra förorda kronolägenheten
Stallmästargården såsom den ur kommunikationssynpunkt och även i
övrigt lämpligaste.
Byggnads- Byggnadsstyrelsen vitsordade i häröver den 19 november 1919 av
^
givet utlåtande det från generalpoststyrelsen påvisade behovet av lokal1919.
utvidgning och omöjligheten att under närmaste tid kunna genom förhyrning
anskaffa nya lokaler, vare sig för med postverkets drift sammanhängande
behov eller bostadsbehov, samt instämde däri, att det föreslagna
området måste från postverkets synpunkt vara förmånligt. Efter
att hava framlagt de stadsplane- och andra synpunkter, som ansåges
böra anläggas på spörsmålet, avstyrkte emellertid byggnadsstyrelsen generalpoststyrelsens
framställning.
Kungl. Vid ärendets föredragning den 31 december 1919 fann Kungl. Maj:t
“Vii:ti9i9 framställningen ej föranleda vidare åtgärd.
Generalpost- I skrivelse den 3 september 1920 har generalpoststyrelsen gjort förnyad
stys™‘li930Cn framställning i syfte att tillgodose behovet av ökat utrymme för postverkets
verkstad, tryckeri, bokbinderi och förråd. Styrelsen har därvid hemställt,
att för sådant ändamål måtte inköpas vissa fastigheter i Lilla
Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda byggnader.
Kungl. Vid föredragning den 7 januari 1921 av förslagen om anslag för
^JiIbÉP kapitalökning att anvisas å tilläggsstat för år 1921 anförde jag, att av
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
3
utredningen i ämnet framginge, att postverket vore i stort behov av ökat
lokalutrymme för sina ifrågavarande verksamhetsgrenar. Ehuru de till
inköp föreslagna fastigheterna i derå hänseenden syntes lämpliga för
ändamålet, ansåg jag emellertid ej styrelsens förslag då böra underställas
riksdagen. Frågan syntes nämligen stå i visst samband med sättet för
handhavande av statens tryck i allmänhet, varjämte torde böra övervägas,
i vad mån postverkets tryckeri skulle kunna övertaga blankettrycket
för jämväl andra statens verk och inrättningar eller någon annan däremot
svarande anordning vidtagas. Om endast postverkets behov i ifrågavarande
hänseende skulle tillgodoses, syntes det böra övervägas, huruvida
ej detta skulle kunna ske med mindre kostnad för statsverket än genom
antagandet av det föreliggande förslaget. Då ytterligare utredning i
ärendet i alla händelser syntes önskvärd, ansåg jag anslag för ändamålet
ej böra beräknas i innevarande års statsverksproposition.
I enlighet härmed fattade Kungl. Maj:t beslut.
Erågan har emellertid, sedan utredningen i ärendet fullständigats,
kommit i ett sådant läge, att jag anser mig nu böra till förnyad behandling
upptaga generalpoststyrelsens förenämnda skrivelse av den 3
september 1920.
I nämnda skrivelse anför styrelsen till en början följande: fflvlsenden
»Sedan styrelsens framställning av den 26 augusti 1919 avläts, har behovet ''•/» 1920.
av utvidgning av såväl generalpoststyrelsens och centralpostkontorets lokaler som
ock av utrymmet för verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet samt förråden blivit
i ännu högre grad än förut framträdande. Ytterligare en omständighet, som nödvändiggör
tryckeriets bortflyttning, har nu tillkommit, i det att de lokaler, som
tryckeriet innehar i källarvåningen till central posthusets tillbyggnad, numera äro
nödvändiga för utvidgning av postverkets automobilgarage med därtill hörande
reparati onsverkstad.
Förhållandena å hyresmarknaden hava under det sista året icke undergått
någon förbättring, och möjligheten att för det ändamål, varom här är fråga, kunna
— åtminstone för något så när skäligt pris — förhyra lokaler, torde fortfarande
få anses så gott som fullständigt utesluten. Enligt generalpoststyrelsens förmenande
torde det ej heller vara välbetänkt att installera så betydande företag som
de nu ifrågavarande i förhyrda lokaler, vilkas dispositionsrätt alltid måste bliva
kringskuren och osäker.
Såsom styrelsen i sin ovan åberopade skrivelse av den 26 augusti 1919
framhållit, måste verkstadsanläggningen vara ur kommunikationssynpunkt välbelägen.
Vidare måste tomtområdet lämna plats för sådana ny- och tillbyggnader,
som för driftens utvidgning kunna krävas; och slutligen måste området, om anläggningen
icke förlägges inom huvudstadens bebyggda område, vara stort nog
att tillåta uppförande av bostäder för arbetarna och de vid förråden samt verkstaden,
tryckeriet och bokbinderiet sysselsatta tjänstemännen.
Ett område, som uppfyller de fordringar, vilka sålunda måste ställas på
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
platsen för en verkstadsanläggning för postverkets räkning, kar nu erbjudits generalpoststyrelsen
till inköp, nämligen fastigheterna nr 83 och 84 Nya Alby jämte
angränsande kvarter i Lilla Alby municipalsamhälle uti Solna socken. Detta område
har dessutom den stora fördelen, att det är försett med en fabriksbyggnad
så uppförd, att densamma utan nämnvärda kostnader kan anordnas till en för
postverkets behov verkligt lämplig verkstads- och förrådsbyggnad.»
Generalpoststyrelsen lämnar därefter en redogörelse över verksamheten
vid postverkets verkstad, tryckeri och bokbinderi samt för förrådens
funktioner ävensom för de lokaler, som för närvarande av dem disponeras.
Av denna redogörelse, beträffande vars närmare innehåll torde
få hänvisas till handlingarna, anser styrelsen det framgå,
att de nuvarande verkstadslokalerna inom centralposthuset icke
vare sig i fråga om storlek eller belägenhet äro lämpliga för en rationell
drift samt att de sakna all möjlighet till utvidgning;
att de lokaler, som disponeras av postverkets persedelförråd och
vilka äro inrymda inom posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm, visserligen
ännu en tid kunna tjäna sitt ändamål, men att expeditionslokalerna
redan nu äro alltför små utan att möjlighet till utvidgning förefinnes;
att de i centralposthuset inrymda tryckeri- och bokbinderi]okalerna,
av vilka tryckerilokalen provisoriskt anordnats i brist på annat lämpligt
utrymme för tryckeriet, visserligen för någon kortare tid framåt äro för
sitt ändamål någorlunda tillräckliga men äro i saknad av vidare utvidgningsmöjligheter
samt delvis även för sitt ändamål otjänliga;
att såväl automobilreparationsverkstaden som garaget, båda belägna
inom centralposthuset, tarva ökat utrymme, för att posttransporterna
inom Stockholm skola kunna av postverket drivas med bästa möjliga
ekonomiska resultat;
att sistberörda utrymmesökning endast kan vinnas genom tryckeriets
bortflyttande; samt
att blankettförrådets nuvarande lokaler i centralposthuset äro otillräckliga
och inom kort måste utrymmas för möjliggörande av oundgängligen
nödvändig lokalutvidgning för postkontoret Stockholm 1.
Vidare anför styrelsen:
»Dessutom äro verkstaden, bokbinderiet samt persedel- och blankettförråden
förlagda till lokaler, vilka med hänsyn till sitt läge inom dyrbara och centralt
belägna byggnader under nu rådande förhållanden på ett betydligt lämpligare
sätt skulle kunna utnyttjas såsom expeditionslokaler ej blott för postverkets utan
även i viss utsträckning för andra statsinstitutioners räkning.
För avhjälpande av dessa missförhållanden är, enligt generalpoststyrelsens
förmenande, den enda riktiga vägen att förflytta hela verkstadsdriften, automobilreparationsverkstaden
dock undantagen, samt tryckeri- och bokbinderirörelsen till
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
för ändamålet fullt lämpliga och modernt inredda lokaler, vilka dessutom kunna
bereda utrymme för driftens framtida tillväxt.
Mellan, å ena sidan, verkstaden och, å andra sidan, persedelförrådet äger
en intim samverkan rum. Samma är förhållandet mellan trvckeriet och bokbinderiet,
å den ena, och blankettförrådet, å den andra sidan. Vid eu förflyttning av
verkstadens, tryckeriets och bokbinderiets verksamhet böra därför även förråden
lämpligen följa med.
När postverket från 1921 års början tillträder den för postverkets räkning
enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande inköpta fastigheten i kvarteret
Laxen å Södermalm i Stockholm, kommer — såsom generalpoststyrelsen anfört
uti sin skrivelse den 2 mars 1920 i fråga om förvärvandet av ifrågavarande fastighet
— att snarast ske kan till sagda fastighet överflyttas postverkets snickeriverkstad,
vilken för närvarande är inrymd i en del av centralposthusets bottenvåning,
som är avsedd att anordnas till expeditionslokaler för postkontorets Stockholm
1 räkning i samband med den planerade ombyggnaden av central posthuset.
Ehuruväl snickeriverkstaden utan större olägenhet kan vara skild från den
övriga delen av postverkets verkstad, vore det givetvis ur flera synpunkter lämpligast,
om verkstadens samtliga avdelningar kunde vara samlade på en och samma
plats. Därest generalpoststyrelsens nu föreliggande förslag vinner bifall och
sålunda den övriga delen av verkstaden samt persedelförrådet, tryckeriet och bokbinderiet
ävensom blankettförrådet förläggas till samma byggnad, synes det riktigast,
att även snickeriverkstaden inrymmes däruti. De utrymmen, som därigenom
bleve lediga i verkets fastighet på Södermalm, kunde då med fördel uthyras,
intill dess jämväl den del av tomten, där verkstadsbyggnaden står, kan behöva
tagas i anspråk för tillgodoseende av postverkets lokalbehov.»
Generalpoststyrelsen övergår härefter till en beskrivning av förenämnda
till inköp för postverkets räkning ifrågasatta område jämte därå
uppförda byggnader. Härav framgår bland annat följande:
Området är beläget invid Bällstaviken inom Lilla Alby municipalsamhälle
i Solna socken. Stranden mot Bällstaviken är cirka 350 meter lång och delvis
försedd med träkajer, angörbara för It ä 12 fots djupgående fartyg, ävensom med
täckta pråmfickor. Avståndet till Sundbybergs järnvägsstation är cirka 750 meter
samt till Sundbybergs spårvägshållplats omkring 1 kilometer. Sjövägen in till
Stockholm, hamnplatsen vid Tegelbacken, är cirka 6 kilometer lång, och med
automobil färdas man till centralposthuset i Stockholm på ungefär 15 minuter.
Fastigheterna måste således anses vara ur kommunikationssynpunkt synnerligen
välbelägna.
Arealen utgör sammanlagt 83,350 kvadratmeter. Härav falla på de utmed
sjön belägna tomterna (å en bifogad karta betecknade med I och II), varå samtliga
byggnader äro belägna, 58,230 kvadratmeter. De båda övriga tomterna (III
och IV), vilka icke äro nödvändiga för verkstadsdriften och vad därmed sammanhänger,
föreslås till inköp för att kunna realisera det förslag till bostadsbygge,
som generalpoststyrelsen i det följande närmare utvecklar. Den övervägande delen
av området har en utmärkt byggnadsgrund.
Ä tomterna finnas följande byggnader, nämligen:
1) En större fabriksbyggnad, uppförd av armerad betong i dels fyra våningar
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
med källare, dels ock en -våning utan källare. Byggnaden är inredd med varuhiss,
ångpanna m. m. Bjälklagen äro beräknade för en rörlig last av omkring
800 kilogram per kvadratmeter. Sammanlagda golvytan utgör i källaren 400
kvadratmeter och i våningarna 2,215 kvadratmeter. Byggnadens kubikmassa är
11,367 kubikmeter.
2) En kontor sby g g nåd, inrymmande förråd och matrum i undervåningen
samt två större salar, tre kontorsrum samt två bostadslägenheter m. m. i överoch
vindsvåningarna. Byggnadens kubikmassa utgör 1,900 kubikmeter.
3) En direktör sbyggnad, försedd med 4 automobilgarage med portar direkt
mot gatan samt inrymmande en större direktörsbostad och några bostadslägenheter
m. m. Sammanlagt har byggnaden 20 eldstäder.
4) Ett portvakts- och arbetarbostadshus, uppfört av trä och inrymmande
fyra bostadslägenheter. Byggnaden är försedd med 11 eldstäder.
5) En byggnad av trä, inrymmande eu bostadslägenhet, stallar m. m.
6) En byggnad med brännugn och stor inkörsport, för närvarande anordnad
till krukmakeri.
Vidare finnas kajbyggnad av trä med överbyggda pråmskjul, kolbodar,
magasin, smedja, skjul m. m.
I fråga om användningen av de nu tillgängliga utrymmena inom
berörda fastigheter, därest ett inköp av desamma för postverkets räkning
komme till stånd, yttrar generalpoststyrelsen huvudsakligen följande:
»Vad först fabriksbyggnaden beträffar, består varje våning av densamma av
endast ett sammanhängande utrymme med bjälklagen uppburna av armerade
betongpelare. Byggnadens konstruktion är utomordentligt lämplig för tillgodoseende
av postverkets behov. Utan avsevärd kostnad kunna de avbalkningar av
utrymmet göras, som förhållandena påkalla, och dessutom möjliggöres ett utnyttjande
till det yttersta av de utrymmen, som vore avsedda att användas till förrådslokaler.
Slutligen är den belastning, som bjälklagen tåla, hög nog att möjliggöra
även synnerligen tunga maskiners installerande i övervåningarna, vilket
givetvis innebär en mycket stor fördel vid de olika våningarnas disponerande.
Byggnadens källarutrymme, vilket är lätt tillgängligt, komme att bliva lämpligt
även såsom upplagsplats för tunga materialier, såsom bly, järn o. d.
Möjlighet förefinnes att genom påbyggnad eller tillbyggnad bereda ytterligare
betydande utrymmen.
Sammanlagda golvytan av de nu för postverkets verkstäder och förråd
— automobilreparationsverkstaden samt expeditionslokalerna ävensom källar- och
vindsutrymmena undantagna — disponerade lokalerna utgör 1,973 kvadratmeter.
Ehuru fabriksbyggnadens golvyta — källaren oberäknad — är endast 242 kvadratmeter
större än de nu för själva verkstäderna och förråden disponerade utrymmena,
kunna dock på grund av byggnadens konstruktion de verkstads- och
förrådslokaler, varom här är fråga, med den utvidgning, som i första hand är
nödvändig för driftens rationella och ekonomiska skötsel, inrymmas uti fabriksbyggnaden.
De 400 kvadratmeter källargolvyta, som finnas i fabriksbyggnaden, äro
tillräckliga för behovet av källare. I övrigt är man lika bra betjänad med utrymme
i förefintliga skjul och magasinsbyggnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts proposition nr 74. *
Kontorsbyggnaden skulle efter mindre omändring mycket väl lämpa sig
för verkets behov av för verkstadsdriften och förråden erforderliga kontors- och
expeditionslokaler.
Direktör sbyggnaden kan, om så skulle anses lämpligt, omändras till smärre
bostadslägenheter. Den omständigheten, att inom denna byggnad garage finnes,
torde icke heller böra förbises.»
Beträffande värdet av och priset å ifrågavarande fastigheter anför
styrelsen:
»Fastigheterna ägas av aktiebolaget Triton och det härmed nära sammanhängande
Bällstavikens aktiebolag. Fastigheterna äro taxeringsvärderade till
1.680.000 kronor, och de å tomterna uppförda byggnaderna äro brandförsäkrade
för sammanlagt 1,271,500 kronor.
Den köpeskilling, som betingats för fastigheterna, utgör sammanlagt
1.800.000 kronor, varav 1,650,000 kronor belöpa sig på aktiebolaget Tritons fastigheter
och 150,000 kronor på Bällstavikens aktiebolags fastigheter. Sistnämnda
köpeskilling står fast endast under förutsättning av samtidigt köp utav aktiebolaget
Tritons fastigheter. Skulle enbart Bällstavikens aktiebolags fastigheter
inköpas, utgör priset för desamma 360,000 kronor.
Enligt av säljaren anskaffade värderingsinstrument uppskattas A. B. Tritons
fastigheters värde till 2,136,000 kronor, därav tomtvärdet 1,000,000 kronor. Generalpoststyrelsen
har, å sin sida, låtit genom arkitekten Y. Bodin verkställa värdering
av samtliga fastigheter. Bodin räknar vid sin värdering med följande tomtvärden:
för sjötomterna (de å kartan med I och II betecknade tomterna) 12 kronor per
kvadratmeter, motsvarande 1: 07 kronor per kvadratfot, och för de övriga tomterna
(III och IV å kartan) 5: 60 kronor per kvadratmeter, motsvarande 49,9 öre per
kvadratfot. Med tillämpande av denna beräkningsgrund uppskattar Bodin tomtvärdet
till sammanlagt 839,432 kronor. I avseende härå tillåter generalpoststyrelsen
sig till jämförelse meddela, att, enligt uppgift, den tomt inom själva köpingen
Sundbyberg, där chokoladfabriken Marabou ligger, betalats med 2:50
kronor per kvadratfot, oaktat den saknar sjöförbindelse, samt att för kvarteret
norr om sjötomten av det till inköp ifrågasatta området redan år 1916 betalats
1:16 kronor per kvadratfot.
Vidkommande uppskattningen av själva byggnadernas värde vill generalpoststyrelsen
framhålla, att ett uppförande nu av enbart en fabriksbyggnad av
samma storlek, utseende och konstruktion som den ifrågavarande, vilken, såsom
av det ovan anförda framgår, i nu befintligt skick skulle kunna av postverket
omedelbart utan nämnvärda ändringar tagas i bruk, och vilken dessutom är så
konstruerad, att densamma kan för lägsta möjliga kostnader påbyggas, skulle
efter en beräknad byggnadskostnad av 75 kronor per kubikmeter — vilket torde
vara det lägsta belopp, varmed man under nu rådande förhållanden lärer kunna
räkna — draga en kostnad av i runt tal 852,500 kronor. Bodin har vid sin värdering
upptagit fabriksbyggnaden ifråga till endast 568,350 kronor, motsvarande
50 kronor per kubikmeter.
Samtliga övriga byggnader, magasin, kajbyggnader, stängsel m. m. upptager
Bodin till sammanlagt 392,500 kronor och kommer därigenom till en slutsumma,
som i det allra närmaste sammanfaller med det pris, vartill fastigheterna
salubjudits.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 7å.
Byggnadsstyrelsen, som erhållit del av utredningarna i ärendet, bär meddelat,
att densamma för sin del icke. hade något att erinra mot det ifrågasatta
köpet samt att sagda styrelse emot den av arkitekten Bodin verkställda värderingen
endast velat påpeka, att de åsätta tomtpriserna syntes styrelsen väl höga.
Generalpoststyrelsen har emellertid icke kunnat förmå säljarna att sänka
sitt pris. Styrelsen för sin del håller med stöd av vad ovan anförts före, att
tomtprisen äro skäliga med hänsyn särskilt till områdets belägenhet med kommunikationer
såväl till sjöss som lands och tomternas beskaffenhet i övrigt. Som
helhet anser generalpoststyrelsen i allt fall anbudet vara för statsverket förmånligt.
Först och främst maste man härvid bemärka, att, såsom förut framhållits,
en fullt färdig fabriksbyggnad står till buds; och vidare torde icke böra förbises
de möjligheter av utveckling till fördel för staten av postverkets nu ifrågavarande
verkstads- och tryckeridrift, som verkstadsbyggnaden och området i övrigt
erbjuda. Styrelsen har fördenskull funnit sig böra upprätta preliminära kontrakt
om inköp av fastigheterna i fråga. Enligt dessa avtal skall köpet komma till
stånd allenast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20
mars 1921 lättat beslut om fastigheternas inköp för postverkets räkning. Tillträdet
skulle ske den 1 april 11)21. Aktiebolaget Triton har emellertid enligt
avtalet med detta bolag förbehållit sig rätt att högst intill den 1 oktober 1921
förhyra den bolaget nu tillhöriga fastigheten mot ett hyresbelopp av 6,000 kronor
per månad.»
Styrelsen ifrågasätter vidare ett anslagsbelopp för ändringsarbeten
i ifrågavarande fastigheter, och anför styrelsen härom:
»Förutom köpeskillingen skulle generalpoststyrelsen, därest köpet kommer
till stånd, behöva under är 1921 disponera ett mindre belopp för erforderliga ändringsarbeten
inom vissa byggnader för dessas anordnande för postverkets behov.
Dessa arbeten bliva emellertid av mycket obetydlig omfattning. Styrelsen har
icke ansett nödvändigt i frågans nuvarande läge uppgöra en fullständig plan för
arbetena i fråga, men en överslags vis gjord beräkning har givit vid handen, att
ett belopp av 50,000 kronor är för ändamålet tillräckligt.»
Därest styrelsens framställning om förvärv av omförmälda fastigheter
vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall och således postverkets
verkstad, tryckeri och bokbinderi samt förråd utflyttas från Stockholm,
anser generalpoststyrelsen, i anslutning till vad förut härutinnan anförts,
att den vid sagda inrättningar anställda tjänstemanna- och arbetarpersonalen
bör beredas bostäder invid arbetsplatsen. Härutinnan yttrar
styrelsen:
»De bostadslägenheter, som redan finnas inom fastigheterna, böra givetvis i
första rummet komma till användning. Emellertid äro naturligen dessa lägenheter
icke på långt när tillfyllest, utan erfordras därutöver enligt gjorda beräkningar
till en början 36 lägenheter om två rum och kök, 16 lägenheter om ett
rum och kök samt 12 enkelrum.
Det vore avsett att fylla detta bostadsbehov genom uppförande av
sex bostadshus, vardera i tvä våningar. Enligt av arkitekten Bodin gjorda
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
beräkningar skulle kostnaden härför belöpa sig till 8,000 kronor ner eldstad ellei
sammanlagt 1,216,000 kronor. ^
Den vid verkstäderna och förråden sysselsatta personalen är på nåo-ra
undantag när bosatt i Stockholm. I den mån denna personal inflyttar i deÖnu
ifrågavarande bostadshusen, kommer sålunda en motsvarande lättnad att inträda
på hyresmarknaden i Stockholm.
Även för annan postverkets tjänstemannapersonal skulle bostadslägenheter
kunna uppföras å de till inköp ifrågasatta tomterna. Ett icke obetydligt äntå1
aV j1 1Stockhol‘? tjänstgörande posttjänstemän bar sådan tjänstgöring, att dessa
med hänsyn till de goda kommunikationerna mycket väl skulle kunna hava sin
bostad belägen inom det här ifrågavarande området. Vidare skulle genom bostadsbygge
därstädes bostadssvårigheterna för i Sundbyberg stationerade tjänstemän
komma att lättas.
Till de bostadsbyggen för postverkets tjänstemän och arbetare, som ovan
skisserats, har generalpoststyrelsen tänkt sig, att medel skulle kunna anvisas av
det utav 1920 års riksdag beviljade samt för kommande år i utsikt ställda anslå otill
uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, sta^
tens järnvägar och vattenfallsverk. Enligt vad styrelsen kan Unna, uppfyllas de
villkor, som uppställts för erhållande av sådana medel: den allmänna bostadsbristen
lindras på en, eventuellt två platser, samtidigt som ett antal statstjänare
beredes bostäder i statens hus.
De fastigheter, som Bällstavikens aktiebolag nu äger, skulle, såsom förut
nämnts, lämna de nödvändiga tomtområdena för förberörda bostadsbyggen. Köpeskillingen
för desamma, 150,000 kronor, kunde därför även, därest Kungl. Maj:t
skulle pröva så vara lämpligare, tagas utav anslaget till bostadsbyggen åt kommunikationsverkens
tjänstemän.
Därest köpet kommer till stånd, torde bostadsbyggandet för personalen vid
verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet samt förråden böra taga sin början så
snart som möjligt efter tillträdesdagen och bedrivas raskt. Av denna anledning
vore det av största vikt, om de därtör erforderliga medlen kunde åtminstone till
den huvudsakliga delen anvisas redan under år 1921. Generalpoststyrelsen, som
givit arkitekten Bodin i uppdrag att utarbeta ritningar och fullständiga kostnadsberäkningar
till sistnämnda byggnader, skall, så snart dessa äro färdio-a,
överlämna dem till Kungl. Maj:t tillsammans med fullständig utredning i ärendet.
• u D„äreät *cke till inköp föreslagna området skulle komma att tagas
i bruk för postverkets rakning eller, eventuellt, annat statens behov7, torde det
ställa sig svårt att försälja för statsverket obehövlig tomtmark, exempelvis
till tjänstemän eller kooperativa bostadsföreningar eller ock, då utefter hela sjötomten
finnas goda hamnplatser, till enskilda personer eller företag.»
På grund av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för
inköp för postverkets räkning av ifrågavarande fastigheter, vilkas fullständiga
beteckning är nr 83 och 84 Nya Alby samt stadsägorna nr 96 och
97, fastigheterna nr 1 och 2 Berg, båda avsöndrade från Nya Alby nr
23 eller Berg, och fastigheten Nya Alby nr 16 eller Strand nr 2, allt
inom Lilla Alby municipalsamhälle uti Solna socken av Stockholms län,
ävensom för bestridande av kostnaderna för vissa i samband med post
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 64 käft. (Nr 74.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
verkets övertagande därav erforderliga ändringsarbeten inom fabriks- och
kontorsbyggnaderna måtte å tilläggsstat för år 1921 anvisas ett reservationsanslag
å 1,850,000 kronor.
Bygqnads- Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 23 september 1920
S%fmoen avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens förevarande framställning.
Styrelsen har därvid, ehuru styrelsen funne det tomtmarken åsätta värdet
vara väl högt, likväl i betraktande av de med köpet förenade stora
fördelarna för postverket och då därigenom dess lokalbehov beträffande
såväl verkstads- och magasinsutrymmen som även bostäder kunde vinna
en tillfredställande lösning ansett sig icke böra avstyrka fastighetsköpet
ifråga.
Departe- Den rörelse, som bedrives genom postverkets verkstad, tryckeri
ehefen’ och bokbinderi, har redan länge vunnit stöd av statsmakterna, i det att
Redogörelse betydande belopp under anslagstiteln »Inventarier för postverkets behov»
för rörelsens beviljats för anskaffande av nya maskiner och andra anordningar för
utveckling. p0Stverkets nämnda verksamhetsgrenar; även hava vissa nya tjänster för
rörelsen efter hand uppförts å postverkets stat. Av styrelsen nu lämnad
utredning giver vid handen, att rörelsen på dessa områden varit och
fortfarande är föremål för en stål k utveckling.
Så har postverkets verkstad från att år 1914 hava börjat med en
verkmästare och några arbetare numera en arbetsstyrka av omkring 60
personer, och bedrives arbetet därstädes på ej mindre än sex avdelningar,
nämligen en avdelning för mekaniska arbeten, en för bleckslageriarbeten, en
för snickeriarbeten, en för måleriarbeten, en för elektriska arbeten samt eu
för arbeten med hopsättning och reparationer av velocipeder, motorcyklar
och automobiler med mera. Verksamheten, som först avsåg mindre reparationer
och dylikt, omfattar nu jämväl tillverkning av ett flertal för posttjänsten
erforderliga inventarier och effekter, såsom stämpelmaskiner, frimärksautomater,
brevlådor, stämplar, fack med mera, ävensom anläggning’
och reparationer av elektriska belysnings-, kraft- och transportanordningar
med mera. Tillverkningskostnaderna uppgingo år 1919 till närmare 330,000
kronor och under år 1920 till omkring 400,000 kronor. På grund av de
arbets- och kostnadsbesparande metoder, som tillämpas vid verkstaden, kan
postverkets behov av ovan angivna inventarier och effekter fyllas på ett
för verket ekonomiskt mera fördelaktigt sätt än om desamma skulle anskaffas
från enskilda företagare. Verkstadens lokaler, som upptaga en
golvyta av tillhopa 593 kvadratmeter, äro numera till fullo utnyttjade
samt därjämte genom sin belägenhet till större delen i centralposthusets
vindsvåning ägnade att försvåra arbetets rationella bedrivande. Då någon
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
11
utvidgning inom den nuvarande lokalen icke kan ske, måste behövliga
större utrymmen för verkstaden sökas på annat håll.
Jämväl persedelförrådet, som är inrymt i posthuset vid Lilla Nygatan
och vars uppgift är att tillhandahålla postanstalterna vissa
centralt upphandlade eller av verkstaden tillverkade inventarier och
effekter med mera, har utvecklats starkt och kämpar med lokalsvårigheter.
Vidare äro persedelförrådet och verkstaden, vilken senare tillverkar och
reparerar en stor del av de i nämnda förråd ingående effekterna, belägna
i vitt skilda lokaler, så att tidsödande och dyrbara transporter dem emellan
bliva nödvändiga. Dessa omständigheter tala för att åt persedelförrådet
böra beredas bättre och i förhållande till verkstaden mera välbelägna
lokaler än de nuvarande.
Postverkets tryckeri verkställer numera med 14 tryckpressar jämte
andra maskiner tryckningen såväl av samtliga för postverket erforderliga
blanketter som ock av generalpoststyrelsens cirkulär; där sysselsättas 35
personer. Det med tryckeriet förenade bokbinderiet ombestyr utförandet av
allt med blankettillverkningen sammanhängande bindnings- och häftningsarbete
ävensom övrigt för postverket erforderligt bokbinderiarbete. Arbetsstyrkan
i bokbinderiet uppgår till omkring 35 personer. Tillverkningsvärdet
av vid postverkets tryckeri och bokbinderi under år 1919 utförda
arbeten uppgick till omkring 590,000 kronor. Av en jämförelse med de
priser, som, enligt en i slutet av år 1919 från trycket utgiven prislista,
torde hava tillämpats vid enskilda tryckerier i Stockholm, framgår, att
de senares minimipriser för tryckning i genomsnitt ställa sig omkring 150 %
högre än postverkets självkostnader för tryckning under senare delen av
år 1919. Även i andra avseenden synas kostnaderna för tryckeri- och
bokbinderirörelsen vara lägre än vid enskilda företag. Det ekonomiska
resultatet av verksamheten vid postverkets tryckeri och bokbinderi måste
alltså anses tillfredsställande, och det synes därför ligga i statens intresse,
att berörda verksamhet må kunna allt framgent bibehållas och utvecklas.
De nuvarande lokalerna för tryckeriet och bokbinderiet i centralposthuset
med ett sammanlagt golvutrymme av 1,225 kvadratmeter äro emellertid
icke ägnade att i någon avsevärd grad främja detta syfte. Dels äro
lokalerna till fullo utnyttjade och i avsaknad av utvidgningsmöjligheter,
och dels äro desamma belägna inom olika delar av centralposthuset,
vilket förorsakar transportkostnader och i övrigt försvårar rörelsens rationella
bedrivande. Det synes därför påkallat, att samtliga lokalerna för
ifrågavarande verksamhet sammanföras i högre grad än vad för närvarande
är fallet.
Postverkets blankettförråd har till uppgift att tillhandahålla post
-
12
Sammanförande
av
statens blankettryck.
Kungl. May.ts proposition nr 74.
anstalterna de i posttjänsten använda blanketter, papperssorter och kuvert
med mera ävensom skrivmaterialier med flera förbrukningsartiklar. Med poströrelsens
fortgående utveckling och postverkets övertagande av allt flera
verksamhetsgrenar har följt ett betydligt ökat behov av blanketter.
Detta har emellertid medfört, att blankettförrådets nuvarande lokaler om
sammanlagt 323 kvadratmeter i centralposthuset — sex rum i våningen
en trappa upp, två större förvaringsrum i vindsvåningen och ett mindre
utrymme i källarvåningen — blivit för trånga, så att till och med korridorerna
i posthuset måste anlitas såsom upplagsplats för blanketter och
papper. Då härtill kommer, att blankettförrådets lokaler i våningen en
trappa upp äro avsedda att efter erforderlig omändring ingå i det ökade
lokalutrymme för den ankommande avdelningen av huvudpostkontoret, för
vars utvidgning i samband med ombyggnaden av centralposthuset riksdagen
delvis redan anvisat medel, blir en flyttning av blankettförrådet,
inom en nära framtid oundviklig.
Vad slutligen postverkets transportväsen beträffar, kunna ä den för
automobilreparationer avsedda delen av postverkets verkstad med nuvarande
utrymmen endast smärre reparationer verkställas. Postverkets i
centralposthuset inrymda garage för automobiler och motorcyklar är
redan nu för trångt, varför det ytterligare antal dylika fordon, som med
poströrelsens tillväxt blir behövligt, måste inhysas på annat håll. Tillräckligt
utrymme för en avsevärd tid framåt för förvaring och reparationer
med mera av postverkets motorfordon kan emellertid erhållas, om
tryckeriet bortflyttas och dess lokaler, som till större delen äro belägna
intill de nuvarande lokalerna för automobiler och motorcyklar, få tagas
i anspråk för nu ifrågavarande ändamål.
Av det föregående torde alltså med önskvärd tydlighet framgå, att
postverket för sin nu omförmälda rörelse är i stort och snart behov av
lämpligare lokaler. Vad särskilt postverkets tryckeri beträffar, skulle detta
behov bliva ännu mera framträdande, därest, såsom ifrågasatts, nämnda,
tryckeri skulle komma att utföra blankettryck jämväl för andra statens
verk. För bedömande av detta spörsmål torde det vara nödigt att något
ingå på frågan om ordnandet av statens tryck i allmänhet.
Som bekant utföres större delen av statens tryck genom enskilda
tryckerier efter beställningar från vederbörande verk, myndigheter och
kommittéer. Bristen på enhetlighet och planmässig organisation å detta
område vållar emellertid staten stora utgifter. De år från år alltjämt
ökade kostnaderna för statens tryck hava också vid upprepade tillfällen
varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda avlät Kungl.
13
Kuriffl. Majds proposition nr 74.
Maj:t till 1913 års riksdag proposition om inrättande av eu statens
tryckeriexpedition, vilken var avsedd att tillhandagå vederbörande verk
och myndigheter med råd och upplysningar i fråga om tryckeriarbetens
planläggning och uppställning samt att verkställa granskning av tryckeriräkningar.
Propositionen vann emellertid ej riksdagens bifall. Sedermera
hava vid 1913, 1914, 1915 och 1917 års riksdagar väckts motioner angående
utredning om nedbringande av statens tryckningskostnader genom
inrättande av ett statstryckeri. I med anledning av motionen vid 1917
års riksdag till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse den 23 maj 1917, nr 160,
uttalade riksdagen bland annat, att tanken på ett statstryckeri i någon
form enligt riksdagens åsikt icke borde definitivt avföras, men att det
likväl vid nämnda tidpunkt icke förefunnes särskild anledning att forcera
fram frågan härom, särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunde förväntas
sänka tryckningskostnaden, betydligt lättare och utan ekonomisk
risk kunde genomföras. Såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte framhöll
riksdagen i främsta rummet det goda uppslag, som generalpoststyrelsen
givit genom upprättandet av ett specialtryckeri för tryckning av
blanketter och andra trycksaker, varav postverket vore i behov. Enligt
riksdagens mening syntes skäl föreligga för att även andra statens verk
förskaffade sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använde sig av
det, som postverket redan upprättat, därest möjlighet förefunnes för utvidgning
av detsamma. På grund härav ansåg riksdagen, att utredning
borde verkställas särskilt i angivna hänseende. Efter att vidare som en
andra åtgärd, vilken borde bliva föremål för omprövning, hava framhållit
frågan om inrättande av en statens tryckeriexpedition, anhöll riksdagen,
att utredning måtte åvägabringas om och i vad mån kostnaderna för
statens tryck kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition
och specialtryckerier för vissa ämbetsverk eller genom andra
anordningar.
I anledning härav tillkallades sakkunniga för att verkställa den av
riksdagen begärda utredningen, och avgåvo dessa den 28 februari 1919
betänkande med utredning och förslag angående ordnandet av statens
tryck.
De sakkunniga hava framhållit, att det med hänsyn till de ständigt
ökade kostnader, som statstryeket drager, måste anses vara ett
viktigt statsintresse, att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa
dessa kostnader. Härvid hava de sakkunniga som sin uppfattning
uttalat, att statstryeket icke skulle bliva billigare genom inrättande
av ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning, att allt statens tryck
kunde där ombesörjas. De sakkunnigas uttalande härvidlag är bland
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
annat grundat därpå, att om staten på eget tryckeri körnare att framställa
allt sitt tryck, så skulle med hänsyn till riksdagstrycket, vilket är
av betydande omfattning och särskilt brådskande slag samt hänför sig till
en begränsad tidsperiod, tryckeriet under den tid av året, då riksdagstryck
ej förekomme, icke kunna ekonomiskt utnyttjas. Å andra sidan
hava de sakkunniga även framhållit de olägenheter, bland annat för riksdagstryckets
vidkommande, som vore förbundna med inrättandet av ett
statens tryckeri i den mindre omfattning, att möjlighet förefunnes för
jämn drift året om. I stället för inrättande av ett statstryckeri hava de
sakkunniga av dessa och i övrigt anförda skäl föreslagit en sådan anordning,
att allt statens tryck skulle överlämnas till vissa större enskilda
tryckeriföretag att utföras mot ersättning, baserad på företagens självkostnader,
ökad med viss på förhand bestämd vinstprocent. Härjämte
hava de sakkunniga upptagit förslaget om inrättande av en statens tryckeriexpedition.
I avseende å specialtryckerier för framställande av statens tryck av
viss bestämd art och omfattning hava de sakkunniga bland annat yttrat
sig angående blankettrycket, vilket tryck, enligt vad de sakkunniga
framhålla, är ganska olikartat mot övriga tryckeriarbeten och kräver
i viss mån särskilda anordningar. Efter en utredning beträffande
kostnaderna för blankettrycket för vissa verk och myndigheter hava de
sakkunniga uttalat, att endast beträffande postverket och statens järnvägar
blankettrycket vore av sådan omfattning, att det kunde sättas i
fråga att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Rörande
dylika specialtryckerier — vilka enligt de sakkunnigas uttalande hade
förutsättningar för att kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk
fördel — gällde emellertid liksom beträffande tryckerier i allmänhet,
att de icke borde drivas i allt för liten skala, om tillverkningen skulle
kunna ordnas ekonomiskt. De sakkunniga hava med hänsyn härtill
även uttalat, att det för att ordna rörelsen vid postverkets blanketttryckeri
så ekonomiskt som möjligt vore fördelaktigt, om med detta
tryckeri kunde förenas även tryckningen av blanketter för statens järnvägar,
telegrafverket med flera. Härigenom skulle nämligen vinnas en
enhetlig behandling i större skala av statens blankettryck på samma gång
som möjlighet även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder
och de modernaste maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt
stora upplagor. Emellertid förefanns, enligt vad generalpoststyrelsen
meddelat, vid tidpunkten för utredningens verkställande icke möjlighet till
sådan utvidgning av postverkets tryckeri, som med nödvändighet krävdes,
därest åt detsamma skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 14.
för andra statens verk och inrättningar. Med hänsyn bland annat härtill
och till fördelarna av en koncentrering av statsverkets blankettryck
hava de sakkunniga för sin del ansett lämpligast, att det av postverket
bedrivna blankettryckeriet — liksom för övrigt enligt förslaget övriga
specialtryckerier — inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med
vilka avtal koinme att träffas om utförande av statens tryck i allmänhet.
Inrättande av ytterligare specialtryckerier utöver de befintliga hava de
sakkunniga ej ansett böra äga rum.
Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget att överlämna allt
statens tryck till vissa större enskilda tryckeriföretag hava emellertid starka
betänkligheter uttalats av såväl de flesta i ämnet hörda myndigheter
som boktryckeriidkarna.
Beträffande lösningen av frågan om ett ekonomiskt ordnande av
statens tryck har chefen för finansdepartementet vid behandlingen inför
Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av hithörande spörsmål förklarat sig
icke kunna tillstyrka, att de sakkunnigas förslag, i vad det avser tryckets
överlämnande åt vissa större enskilda tryckeriföretag, lägges till grund
för framställning till riksdagen. Däremot är, enligt vad chefen för finansdepartementet
meddelat, frågan om andra åtgärder i angivna syfte
för närvarande föremål för ytterligare beredning inom detta departement.
Vad särskilt statens blankettryck angår, torde det emellertid vara
uppenbart och av de sakkunnigas utredning styrkt, att avsevärda besparingar
skulle kunna vinnas för statsverket, om detta tryck, som för närvarande
utföres å ett flertal tryckerier, sammanfördes till ett större sådant. Att
märka är härvid, att kostnaderna för statens blankettryck för närvarande
äro högst betydande. Enligt vad generalpoststyrelsen i en till mig avlåten
promemoria i ämnet framhållit, beräknas dessa kostnader för närvarande
uppgå till inemot 4 miljoner kronor om året. Styrelsen har
vidare meddelat, att de årliga utgifterna för blankettanskaffningen från
år 1916 till år 1919 ökats vid postverket från 279,500 kronor till 590,000
kronor samt, såvitt man kunnat inhämta, vid statens järnvägar från
306,000 kronor till 1,627,100 kronor. Ökningen i kostnader för postverkets
vidkommande har sålunda varit förhållandevis avsevärt mindre
än för statens järnvägar. Då, även om vissa andra faktorer härvid medverkat,
kostnadsökningen för de olika verken i stort sett torde hava
berott på de stegrade utgifterna för tryckets framställande, har sålunda
postverket haft betydande ekonomisk fördel av att kunna betjäna sig av
den egna tryckerirörelsen.
Onekligen synas även flera skäl tala för att postverkets tryckeri,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
som under flera år drivits med gott resultat och där givetvis en god
erfarenhet i fråga om blankettryeket vunnits, finge övertaga sådant tryck
även för andra statens verk. Enligt vad tidigare omnämnts, har även
riksdagen år 1917 alternativt uttalat sig för en sådan anordning, därest
en utvidgning av tryckeriet kunde komma till stånd. Att de sakkunniga
ej upptagit förslag om ytterligare användning av postverkets tryckeri
synes delvis hava varit beroende på att möjlighet till utvidgning av detta
ej tidigare förelegat. Emellertid torde det ej låta sig göra att utan att
föregripa frågan om slutligt ordnande av statens tryck i allmänhet nu fatta
definitiv ståndpunkt till spörsmålet om ett enhetligt sammanförande av
statens blankettryck. Det måste dock anses vara av nödig förtänksamhet
påkallat, att, om postverkets tryckeri överflyttas till andra lokaler, därvid
tillses, att möjlighet förefinnes att tillgodose det ökade lokalbehovet för
ett eventuellt utvidgat blankettryckeri. Hinder torde för övrigt ej böra
möta för generalpoststyrelsen att tillsvidare efter avtal med vederbörande
statsmyndigheter övertaga annat blankettryck, i den mån tillgängliga
resurser sådant medgiva. Skulle den allmänna frågan om statens tryck
framdeles anses böra ordnas helt eller delvis genom inrättande av ett
statstryckeri, omfattande jämväl blankettrycket, skulle de nu till inköp
föreslagna fastigheterna kunna bereda utrymme för ett dylikt tryckeri,
om så i övrigt ansåges lämpligt. Å andra sidan skulle ett förläggande
till fastigheterna redan nu av postverkets blankettryck ej föregripa frågan
om inrättande av ett statstryckeri.
Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att någon
flyttning av postverkets frimärkstryckeri ej för närvarande är påtänkt,
varför ett bifall till föreliggande förslag ej skulle föregripa av riksdagen
i skrivelse den 24 mars 1920, nr 95, begärd utredning om sättet för
handhavande av statens värdetryck.
De föreslag- De fastigheter i Lilla Alby municipalsamliälle i Solna socken, dit
nheternas enbgt generalpoststyrelsens föreliggande förslag postverkets verkstad —
lämplighet med undantag av automobilavdelningen — postverkets tryckeri och bok°m
m1S binderi ävensom persedel- och blankettförråd skulle flyttas, måste anses
synnerligen lämpliga för ändamålet. Fastigheterna hava ett i förhållande till
järnvägs- och sjökommunikationer mycket förmånligt läge. Den å tomterna
uppförda fabriksbyggnaden är av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt,
att samtliga ifrågavarande verkstads- och förrådslokaler kunna inrymmas
i densamma, utan att större ändringar behöva ske. Detta medför den
fördelen, att rörelsen kan koncentreras inom en byggnad och att sålunda
den intima samverkan, som äger ruin mellan de olika grenarna av ro
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
relsen, kan försiggå utan den tidsödande och dyrbara omgång, som
transporterna under nuvarande lokalförhållanden förorsaka. Vidare erbjuda
fastigheternas storlek och fabriksbyggnadens beskaffenhet så gott
som obegränsade möjligheter till utvidgning av lokalerna, så att desamma
även för framtiden bliva tillräckliga för den alltjämt växande rörelsen,
och är detta särskilt av betydelse, därest, såsom ovan antytts, postverkets
tryckeri till äventyrs skulle komma att ombesörja blankettrycket
för jämväl andra statens verk. Övriga byggnader kunna efter mindre
omändring användas till kontors- och expeditionslokaler eller till bostädei
för vederbörande personal. Härtill kommer slutligen, att de för rörelsen
för närvarande disponerade lokalerna med hänsyn till sitt läge huvudsakligen
i det dyrbara centralposthuset skulle kunna bättre utnyttjas
såsom expeditionslokaler.
Vad köpeskillingen för fastigheterna angår, synes densamma i betraktande
av deras läge och beskaffenhet samt vad som upplysts i fråga
om fastighetsprisen inom orten kunna godtagas. Enligt vad generalpoststyrelsen
beräknat, torde även köpeskillingen med säkerhet kunna förräntas.
I en härom avgiven promemoria, till vilken må närmare hänvisas,
antages detta kunna ske enbart medelst överskottet från postverkets
tryckeri. Styrelsen har härvid utgått från att tryckeriet efter utflyttningen
till Lilla Alby endast skulle utföra postverkets eget tryck, därvid den
nuvarande fabriksbyggnaden därstädes är fullt tillräcklig att tillgodose
lokalbehovet för rörelsen i dess helhet. De belopp, som skola förräntas,
hava av styrelsen under dylik förutsättning upptagits sålunda:
köpeskillingen, till den del densamma utgör likvid för
den fastighet, inom vilken rörelsen skulle inrymmas 1,650,000 kronor
kostnader för vissa ändringsarbeten........ 50,000
i tryckeriet nedlagt kapital......... • • • 250,000
Summa 1,950,000 kronor
10 % ränta härå utgör...........• • •
varifrån bör avdragas hyresvärdet för de lokaler i Stockholm,
som genom utflyttningen till Lilla Alby
utrymmas och vilket enligt särskild utredning
uppskattats till.....-...... • • •
Återstod
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 64 Käft.
195,000 kronor
80,000 »
115,000 kronor
(Nr 74.) 3
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 7i.
Nettobehallningen av postverkets tryckerirörelse har för år 1919
ansetts kunna beräknas till minst 150,000 kronor. Då tillverkningskostnaderna
uppgått till inemot 600,000 kronor, skulle bruttotil] verkningsvardet
for samma år kunna uppskattas till omkring 750,000 kronor och
iubesparade beloppet sålunda motsvara 20 % å sistnämnda summa.
För år 1921, från och med vilket år postverkets tryckeri utför även det
etikett- och blankettryck samt cirkulärtryck för postverkets räkning, som
dittills veikställts å enskilda tryckerier och för vilket kostnaderna under
ar 1920 ° uppgått till omkring 250,000 kronor, skulle brutto till verkningsvärdet
således kunna uppskattas till omkring 1,000,000 kronor, vadan,
med tillämpning av ovan angivna procentsats, besparingen för år 1921
skulle uppgå till omkring 200,000 kronor. Enligt dessa av styrelsen
lamnade uppgifter skulle sålunda en fullt tillfredsställande förräntning
kunna påräknas å det kapital, som nedlägges å ifrågavarande fastigheter
i Lilla Alby, och detta även om ingen hyra beräknas för de övriga grenamn
av rörelsen och vinsten av verkstadsdriften icke tages i beräkning.
?ni trJTckeriet skulle utvidgas att övertaga allt blankett- och cirkulartrvck
för kommunikationsverken, varvid en påbyggnad av fabriksbyggnad011
måste ske, skulle, enligt styrelsens beräkning, icke blott en fullt
tillfredsställande förräntning av det i anläggningen investerade kapitalet
kunna äga ruin, utan även uppkomma en avsevärd vinst därutöver.
Emelleitid har även ett annat alternativ i fråga om förvärv av
fastighet för ifrågavarande ändamål framkommit. Enligt vad jag inhämtat,
hax styrelsen nämligen erhållit anbud att inköpa en inom Brännkyrka
församling belägen fastighet med därå befintlig fabriksbyggnad
innehållande en golvyta av sammanlagt 2,253 kvadratmeter och ett kubikfv
9’800t kubikmeter. Priset för denna fastighet uppgår till
b30,000 kronor. Inom fabriksbyggnaden skulle kunna inrymmas själva
verkstaden, tryckeriet, bokbinderi samt persedel- och blankettförråden,
byggnaden saknar källare, och ej heller finnas några andra byggnader
som kunna användas till upplagsplatser för papper och övriga för driften
erforderliga materialier med mera. För ifrågavarande ändamål finge därför
uppföras särskilda byggnader. I Lilla Alby däremot finnas förrådsutrymmen
i överflöd inom redan färdiga byggnader.
Tomtarealen innehåller 8,815 kvadratmeter och lämnar, sedan förrådsbyggnader
uppförts, icke rum för någon större utvidgning. Själva
fabriksområdet i Lilla Alby innehåller tillhopa cirka 58,200 kvadratmeter,
hor att erhålla motsvarande utvidgningsmöjligheter för fastigheten i Brännkyrka
skulle sålunda få inköpas omkring 49,000 kvadratmeter av bredvidliggande
områden. Detta torde låta sig göra, och lärer man i så fall
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
höra räkna med ett genomsnittspris av 6 kronor per kvadratmeter, en
kostnad alltså av omkring 295,000 kronor.
Såsom nyss nämnts och i generalpoststyrelsens förenämnda skrivelse
närmare angivits, omfattar fastigheten i Lilla Alby, förutom själva
fabriksbyggnaden, ett flertal byggnader innehållande kontors- och förrådslokaler,
bostadslägenheter om tillhopa 41 eldstäder, stall, vagnbodar,
bilgarage med mera. Dessutom finnas smedja, skjul, kolbodar och dylikt.’
Brandförsäkringsvärdet för dessa byggnader är nu omkring 600,000 kronor.
Skulle ungefärligen motsvarande utrymmen anordnas genom nybyggnader,
kunna dessa icke beräknas draga mindre kostnad än i runt tal 550,000
kronor.
Vid jämförelse mellan fabriksbyggnaderna i Brännkyrka och Lilla
Alby är att märka, att den förstnämnda är uppförd med yttermurar av
tegel, under det att den sistnämnda är av betong och betydligt solidare
utförd, vilket givetvis bar stor betydelse, då det, som i nu förevarande
fall, gäller att placera tryckpressar och andra tunga maskiner. Den utvidgning
av lokalerna för postverkets tryckeri, som torde bliva erforderlig
därest tiyckeiiet skulle utföra annat blankettryck för statens räkning,
kunde i Lilla Alby ske genom en påbyggnad av den nuvarande
fabriksbyggnaden därstädes. En sådan påbyggnad har beräknats draga
en kostnad av 230,000 kronor. Skulle en motsvarande lokalutvidgning
ske i Brännkyrka, måste en tillbyggnad uppföras, för vilken erfordrades
grundläggningsarbeten. Dessa senare kunna uppskattas draga en merkostnad
av omkring 50,000 kronor. Detta belopp bör givetvis tagas
i betraktande vid en jämförelse mellan de båda fastigheterna.
Vid° en jämförande värdering av de båda ifrågavarande fastigheterna
får man ej heller bortse från det otvivelaktigt betydligt högre
värde, som fabrikstomterna i Lilla Alby äga i förhållande till områdena kring
den ifrågavarande fabriksbyggnaden i Brännkyrka, då hänsyn tages till
kommunikationerna. Avståndet fågelvägen mellan centralposthuset och
de båda byggnaderna är ungefärligen lika långt. Ändpunkten för spårvägen
till Tellusborg ligger 3 å 4 minuters väg från fabriksbyggnaden i
Brännkyrka. Avståndet från fastigheten i Lilla Alby till spårvagnshållplats
i Sundbyberg är cirka 1 kilometer. Vägen från sistnämnda fastighet
till Sundbybergs järnvägsstation är endast 750 meter, under det att
avståndet från fabriksbyggnaden i Brännkyrka till närmaste fullständiga
järnvägsstation, Liljeholmen, är omkring 2 V2 kilometer. En ytterligare
alldeles avgjord fördel har emellertid fastigheten i Lilla Alby genom sin
cirka 400 meter långa strandremsa vid Bällstaviken, utefter vilken den
nuvarande kaj byggnaden på tomten kan utsträckas och varigenom ett
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
synnerligen förmånligt hamnområde erhålles. Det torde icke böra råda
någon tvekan om att med hänsyn härtill sjötomterna i Lilla Alby få
anses representera minst dubbelt så högt värde som ett eventuellt inköpt
område av motsvarande storlek av den kring fabriksbyggnaden i
Brännkyrka liggande marken.
En jämförande värdering av de båda fastigheterna med nu angivna
beräkningssätt ger följande resultat:
Fastigheten i Brännkyrka:
För inköp av fabriken med tomt...............
Inköp av ytterligare tomtmark...............
Uppförande av byggnader för erhållande av lika störa utrymmen
Prisskillnad vid utförande av tillbyggnad..........
Fastigheterna i Lilla Alhy
kosta i inköp, bortsett från de tomter, som uteslutande äro avsedda för bostadsbyggen
och vilka i detta sammanhang ej böra medräknas......... 1,650,000 kronor
Om vid jämförelsen hänsyn tages till det ovan berörda mervärdet
av fastigheterna vid Lilla Alby, vilket enligt nyss angivna grunder kan
uppskattas till minst 295,000 kronor, framgår som resultat, att under i
övrigt lika förhållanden en förläggning av rörelsen till Lilla Alby skulle
ställa sig mera fördelaktig.
Såsom en ytterligare vinst härvid tillkommer på grund av sjökommunikationen,
att bostadsbyggen för personalen skulle bliva billigare i
Lilla Alby än i Brännkyrka. Vid Lilla Alby kunde nämligen alla materialier
direkt ur pråmar eller fartyg på decauvillebana eller dylikt forslas
till den endast ungefär 200 meter avlägsna arbetsplatsen. I Brännkyrka
däremot krävdes långa transporter med häst eller automobil. Slutligen
må ej heller förbises, att byggnadstomterna för personalens bostadshus i
Lilla Alby, sett från personalens synpunkt, i alla hänseenden på grund
av läge, omgivning med mera torde vara betydligt att föredraga framför
de områden, som kunde ifrågakomma för samma ändamål i Brännkyrka.
Visserligen blir det omedelbara kapitalutlägget större vid inköp av
fastigheten i Lilla Alby, men detta synes mig mer än väl uppvägas
därav, att staten på detta sätt skulle förvärva en synnerligen välbelägen
fastighet, som kan antagas ej blott bibehålla utan även öka sitt värde
på grund av den därå befintliga hamnplatsen och som för framtiden ej
blott lämnar fullt tillräckligt utrymme för en nästan obegränsad utvidgning
av den statens rörelse, varom nu är fråga, utan även med samma fördel
kan användas för annan statens verksamhet, om så skulle visa sig erforderligt.
.... 630,000 kronor
.... 295,000 »
.... 550,000 i
.... 50,000 »
Tillhopa 1,525,000 kronor
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
21
Vid nu angivna förhållanden synas fördelarna med det av generalpoststyrelsen
förordade fastighetsförvärvet vara så stora, att jag anser
mig böra tillstyrka, att fastigheterna i Lilla Alby inköpas för postverkets
räkning.
På grund av de vid de preliminära köpeavtalen fastade villkoren
torde det för köpeskillingens gäldande erforderliga beloppet 1,800,000
kronor böra anvisas å tilläggsstaten för innevarande år. Å samma stat
lärer jämväl böra uppföras det av generalpoststyrelsen begärda beloppet
av 50,000 kronor för en del mindre ändringsarbeten, som måste utföras å
vissa byggnader, innan desamma kunna tagas i anspråk för sitt nya ändamål.
Då något anslag för ifrågavarande ändamål icke beräknats i statsverkspropositionen,
torde de i tilläggsstaten bland inkomsterna under
rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel böra höjas med
1,850,000 kronor. Någon ökning i slutsumman av lånemedlen torde
emellertid ej av nu förevarande anledning bliva påkallad. I statsverkspropositionen
bar nämligen för en radiostation för trafik med Amerikas
Förenta Stater i avbidan på ytterligare framställning beräknats dels å
tilläggsstaten 2,000,000 kronor och dels för år 1922 likaledes 2,000,000
kronor. Enligt vad chefen för telegrafstyrelsen meddelat mig, har emellertid
på grund av mellankommande omständigheter, varöver telegrafstyrelsen
icke rått, trafiköverenskommelse med vederbörande i Amerika
ännu icke kunnat träffas, på grund varav det å tilläggsstaten beräknade
beloppet ej torde behöva för ändamålet tagas i anspråk. Till denna
fråga återkommer jag vid ett senare tillfälle.
Vid bifall till det framlagda förslaget måste den inom postverkets
ifrågavarande rörelse sysselsatta personalen beredas bostäder invid den nya
arbetsplatsen. Medel härför behöva emellertid icke anvisas i förevarande
ordning. Det antal bostäder, som generalpoststyrelsen ansett skola uppföras
å ifrågavarande plats, har nämligen av styrelsen upptagits i eu av
styrelsen den 7 december 1920 framlagd plan för bostadsbyggande med
anlitande av den på postverket belöpande andelen av de anslag om
tillhopa 17,500,000 kronor, som av 1920 års riksdag anvisats till bostadshus
åt tjänstemän vid de fyra kommunikationsverken. I en den 28 januari
1921 dagtecknad proposition, nr 53, har Kungl. Maj:t framlagt förslag
om fördelningen och användningen av berörda anslag, vilket förslag i nu
förevarande hänseende överensstämmer med den av generalpoststyrelsen
upprättade planen.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. DepartcMaj:t
måtte föreslå riksdagen att defens
hemställan.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
dels för inköp för postverkets räkning av vissa
fastigheter i Lilla Alby’municipalsamhälle i Solna socken
med därå uppförda byggnader ävensom för vissa ändringsarbeten
å nämnda byggnader på tilläggsstat för
år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag
av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels
ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget
till nämnda tilläggsstat bland inkomsterna under
rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola
höjas med 1,850,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
V. Wessberg.
Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
210469
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1921:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy municipalsamhälle i Solna socken in. in. j s. 5 i texten