Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare

1922-02-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:121, Med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära

befattningshavare; given Stockholms slott den 17 februari

1922.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av

protokollet över utrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att godkänna

likaledes bilagda förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt

diplomatiska och konsulära befattningshavare.

GUSTAF.

Hj. Branting.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 107 käft. (Nr 121.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Utdrag av protokollet över utrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Ronungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari

1922.

Närvarande:

Statsministern, ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist,

Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Sciilyter, Örne.

Herr statsministern och ministern för utrikes ärendena anför:

»Vid anmälan den 7 januari 1922 av frågan rörande regleringen

av utgifterna å riksstatens tredje huvudtitel för tiden 1 januari—30 juni

1923 ävensom å 1922 års tilläggsstat hemställde jag, att Kungl. Maj:t

måtte '' föreslå riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst tillhörande utrikesdepartementet

samt beskickningar och konsulat å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 400,000 kronor

ävensom å tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 950,000 kronor.

Ifrågavarande proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst bar numera blivit av Eders Kungl. Maj:t för riksdagen

framlagd, varvid av riksdagen begärts ovan angivna belopp, och får jag

därför, med åberopande av vad finansministern den 3 innevarande februari

vid föredragning av ifrågavarande proposition anfört, underställa

Eders Kungl. Maj:t det förslag till kungörelse om dyrtidstillägg åt diplomatiska

och konsulära tjänstemän, som torde böra framläggas till riksdagens

godkännande.

Enligt den för närvarande gällande den 30 juli 1921 utfärdade

kungörelsen angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän

skulle dylikt tillägg ifrågakomma för diplomatiska och konsulära

tjänstemän, som åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni

1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk

tillhörande den civila statsförvaltningen eller enligt arvodesstaterna för

viss extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

3

så ock för tjänstemän, vilka tilldelats expektansarvoden ävensom handelsoch

socialattachéer, drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt

attachéer (aspiranter); och skulle dyrtidstillägg för dessa befattningshavare

utgå å lön, fast

expektansarvode samt vikariatsersättning.

Med allenast några mindre jämkningar torde gällande bestämmelser

böra förlänas fortsatt giltighet.

Riksdagen har i sin skrivelse angående reglering av utgifterna

under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel förklarat, att riksdagen

vid beviljandet av anslagen till extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat, från vilka anslag avlöningen åt drogmanen i

Konstantinopel utgår, förutsatte, att dyrtidstillägg. ej komme att utgå å

avlöningar, bestridda från ifrågavarande anslag, vadan något dyrtidstillägg

till sistnämnda tjänsteman icke vidare bör utgå.

Då vidare handels- och sociälattachéer icke åtnjuta avlöningsförmåner

enligt avlöningsreglementet synas mig desamma böra erhålla dyrtidstillägg

jämlikt de allmänna bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

I anledning av vad finansministern i sitt yttrande den 3 innevarande

februari anfört, att den enligt § 2 mom. 2 tjänsteman tillkommande rätt

att i vissa fall åtnjuta personligt dyrtidstillägg icke bör få åtnjutas av

andra än ordinarie befattningshavare vill jag framhålla, hurusom dé befattningshavare,

som åtnjuta avlöning enligt arvodesstaterna för viss

extra personal i utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen, torde

böra åtnjuta denna rätt.

På de skäl, som finansministern i sitt ovan åberopade uttalande

till statsrådsprotokollet vidare anfört rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare,

som är tjänstledig för offentligt uppdrag, torde bestämmelsen härom

böra ur kungörelsen utgå, varvid det även synes obehövligt att bibehålla

bestämmelsen om dyrtidstillägg under semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, enär ifrågavarande rätt regleras genom den allmänna bestämmelsen,

att den för månaden uppburna avlöningen ligger till grund

för dyrtidstillägget.

Statsministern och ministern för utrikes ärendena uppläser härefter

det av honom omförmälda förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg

åt diplomatiska och konsulära tjänstemän samt hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna ifrågavarande förslag till kungörelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Vad föredragande departementschefen sålunda

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilagan

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Oldenburg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

5

Förslag

till

kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Diplomatiska och konsulära, befattningshavare, som åtnjuta

avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss

extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så

ock befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden

ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande

i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;

expektansarvode; samt

vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente

och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär

befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare

som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till

handels- och socialattachéer.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal

än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.

§ 2.

Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår

dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

kungörelsen med allmänna grunder för dvrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett

belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse

fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.

Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstilllägg

enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst

närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna i- § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig *

i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en

löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,

han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått

med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den

nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda

kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiran

ter).

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

§ 4.

Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 5.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningsha s. 2 i texten
  2. SU 1922:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtid stillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare. s. 1 i texten