Med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare
1922-02-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:121, Med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
1
Nr 121.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära
befattningshavare; given Stockholms slott den 17 februari
1922.
Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av
protokollet över utrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att godkänna
likaledes bilagda förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt
diplomatiska och konsulära befattningshavare.
GUSTAF.
Hj. Branting.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 107 käft. (Nr 121.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Utdrag av protokollet över utrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Ronungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari
1922.
Närvarande:
Statsministern, ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist,
Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Sciilyter, Örne.
Herr statsministern och ministern för utrikes ärendena anför:
»Vid anmälan den 7 januari 1922 av frågan rörande regleringen
av utgifterna å riksstatens tredje huvudtitel för tiden 1 januari—30 juni
1923 ävensom å 1922 års tilläggsstat hemställde jag, att Kungl. Maj:t
måtte '' föreslå riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst tillhörande utrikesdepartementet
samt beskickningar och konsulat å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 400,000 kronor
ävensom å tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 950,000 kronor.
Ifrågavarande proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst bar numera blivit av Eders Kungl. Maj:t för riksdagen
framlagd, varvid av riksdagen begärts ovan angivna belopp, och får jag
därför, med åberopande av vad finansministern den 3 innevarande februari
vid föredragning av ifrågavarande proposition anfört, underställa
Eders Kungl. Maj:t det förslag till kungörelse om dyrtidstillägg åt diplomatiska
och konsulära tjänstemän, som torde böra framläggas till riksdagens
godkännande.
Enligt den för närvarande gällande den 30 juli 1921 utfärdade
kungörelsen angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän
skulle dylikt tillägg ifrågakomma för diplomatiska och konsulära
tjänstemän, som åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni
1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk
tillhörande den civila statsförvaltningen eller enligt arvodesstaterna för
viss extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
3
så ock för tjänstemän, vilka tilldelats expektansarvoden ävensom handelsoch
socialattachéer, drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt
attachéer (aspiranter); och skulle dyrtidstillägg för dessa befattningshavare
utgå å lön, fast
expektansarvode samt vikariatsersättning.
Med allenast några mindre jämkningar torde gällande bestämmelser
böra förlänas fortsatt giltighet.
Riksdagen har i sin skrivelse angående reglering av utgifterna
under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel förklarat, att riksdagen
vid beviljandet av anslagen till extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat, från vilka anslag avlöningen åt drogmanen i
Konstantinopel utgår, förutsatte, att dyrtidstillägg. ej komme att utgå å
avlöningar, bestridda från ifrågavarande anslag, vadan något dyrtidstillägg
till sistnämnda tjänsteman icke vidare bör utgå.
Då vidare handels- och sociälattachéer icke åtnjuta avlöningsförmåner
enligt avlöningsreglementet synas mig desamma böra erhålla dyrtidstillägg
jämlikt de allmänna bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
I anledning av vad finansministern i sitt yttrande den 3 innevarande
februari anfört, att den enligt § 2 mom. 2 tjänsteman tillkommande rätt
att i vissa fall åtnjuta personligt dyrtidstillägg icke bör få åtnjutas av
andra än ordinarie befattningshavare vill jag framhålla, hurusom dé befattningshavare,
som åtnjuta avlöning enligt arvodesstaterna för viss
extra personal i utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen, torde
böra åtnjuta denna rätt.
På de skäl, som finansministern i sitt ovan åberopade uttalande
till statsrådsprotokollet vidare anfört rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare,
som är tjänstledig för offentligt uppdrag, torde bestämmelsen härom
böra ur kungörelsen utgå, varvid det även synes obehövligt att bibehålla
bestämmelsen om dyrtidstillägg under semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, enär ifrågavarande rätt regleras genom den allmänna bestämmelsen,
att den för månaden uppburna avlöningen ligger till grund
för dyrtidstillägget.
Statsministern och ministern för utrikes ärendena uppläser härefter
det av honom omförmälda förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg
åt diplomatiska och konsulära tjänstemän samt hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen
att godkänna ifrågavarande förslag till kungörelse.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Vad föredragande departementschefen sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse bilagan
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Oldenburg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
5
Förslag
till
kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Mom. 1. Diplomatiska och konsulära, befattningshavare, som åtnjuta
avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss
extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så
ock befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden
ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande
i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;
expektansarvode; samt
vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente
och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär
befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare
som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till
handels- och socialattachéer.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal
än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.
§ 2.
Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår
dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
kungörelsen med allmänna grunder för dvrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse
fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.
Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstilllägg
enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst
närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg
enligt bestämmelserna i- § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig *
i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en
löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,
han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått
med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den
nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda
kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiran
ter).
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
§ 4.
Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 5.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningsha s. 2 i texten
- SU 1922:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtid stillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare. s. 1 i texten