Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

1922-02-24 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:123, Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer; given

Stockholms slott den 24 februari 1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departemenschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Sedan Kungl. Magt den 3 februari 1922 beslutat att för riksdagen

framlägga proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, ber jag att nu för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om

dylika bidrag åt f. d. befattningshavare i statens tjänst och vissa med

dem jämställda pensionärer.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 109 käft. (Nr 123—125.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

Historik. Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av

dyrtidsbidrag åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag till en början

få erinra om att jämväl dessa dyrtidsbidrag år 1919 omlades till systemet

med glidande skala.

Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

vill jag erinra, att de vid denna riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen

åt befattningshavare i statens tjänst kommo även pensionärerna

till del. Kungörelse angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer utfärdades den 30 juni 1920

(nr 365).

* Vid 1921 års riksdag vidtogos i åtskilliga avseenden beskärningar

av dyrtidstilläggen till befattningshavare i statens tjänst. I stället för

att dittills vid grundtalets bestämmande avdrag från talet för levnadskostnadsökningen

skett med fem eller sex enheter bestämdes grundtalet

till det tal, som motsvarar nämnda ökning, minskat med VioVidare

blev, i sammanhang med vidgandet av begreppet familjeförsörjare

att omfatta icke blott den, som har minderåriga barn att försörja,

utan jämväl den, som har hustru, även om han icke därjämte

har barn, den ändring vidtagen, att endast familjeförsörjaren erhöll dyrtidstillägget

efter den normala beräkningsgrunden, varemot för^ ickefamiljeförsörjaren

förmånen reducerades, allt eftersom han uppnått 25

års ålder eller icke, till 7io respektive 76 av vad eljest skulle i dyrtidstillägg

utgått. Dyrtidstillägget till befattningshavare med nyreglerad

avlöning begränsades ytterligare, i det att dyrtidstillägg får räknas

endast å 80 procent av avlöningsförmånerna samt att grundtalet i varje

fall skall minskas med 20. Några dylika inskränkande ändringar vidtogos

däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer, icke ens

för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos de allmänna

grunderna för denna förmån i fråga om pensionärerna oförändrade. Men

detta skedde under uttryckligt angivande, att det vore att betrakta såsom

ett provisorium i avvaktan på allsidig utredning om, å ena sidan, frågan

om höjning av låga pensioner och, å andra sidan, genomförande av en

rättvis åtskillnad mellan olika slag av pensionärer i fråga om dyrtidstilläggsberäkningen.

Jag ber i sistberörda avseende få hänvisa till Kung]. Maj:ts proposition

den 18 mars 1921, nr 327. På grund av väckt fråga om

beredande av lämplig pensionsförhöjning åt sådana statstjänares änkor,

vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande omständigheter,

och med föranledande av åtskilliga till Kungl. Maj:t från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

3

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst inkomna framställningar

om beredande av förhöjning av utgående pensioner, hade inom

finansdepartementet verkställts vissa preliminära undersökningar, varom,

så vitt angår f. d. befattningshavare, redogörelse lämnades i det utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden, som bifogats förenämnda

proposition. Föredragande departementschefen förklarade sig därvid icke

kunna finna annat än att frågan om åtgärder till förbättring av särskilt

sådana f. d. statstjänares läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket

låga belopp, vore förtjänt av ett allvarligt övervägande. Såsom den

verkställda preliminära utredningen givit vid handen, mötte emellertid

stora betänkligheter av både principiell och statsfinansiell art mot en

mer definitiv pensionsförbättring. En dylik reglering syntes möjlig först

efter en grundlig och allsidig utredning av alla de synpunkter, som här

tarvade beaktande. Om emellertid den för statens befattningshavare i

allmänhet föreslagna beskärningen av dyrtidstilläggen gjordes tillämplig

jämväl för f. d. statstjänstemän, måste följden bliva en ytterligare försämring

av pensionärernas ställning. För att förekomma detta borde

den föreslagna reduktionen för icke-familjeförsörjare få bortfalla, när det

gällde pensionärer, varjämte för de sistnämndas del dittillsvarande regler

för grundtalets bestämmande alltjämt borde bibehållas. Denna gynnsammare

beräkning av dyrtidstilläggen syntes icke utan högst betydande

praktiska svårigheter kunna begränsas till dem, vilkas pensioner i och

för sig vore mycket låga, eller endast till sådana pensionärer, som ej

åtnjöte pensioner enligt på senare tid givna förmånligare bestämmelser,

utan borde tillsvidare komma samtliga f. d. befattningshavare till

godo.

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet bifölls av riksdagen. I sin skrivelse

den 8 juni 1921, nr 291, anförde riksdagen emellertid att, då riksdagen,

ehuru med tvekan, ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag även

såvitt detsamma avsåge att jämställa samtliga f. d. befattningshavare,

detta skett på grund av de skäl, departementschefen angivit, nämligen

att det - skulle leda till högst betydande praktiska svårigheter att utan

en grundlig och allsidig utredning något så när rättvist genomföra en

åtskillnad mellan olika slag av pensionärer. En dylik utredning syntes

riksdagen böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg. Riksdagen

ville för sin del i detta sammanhang särskilt uttala önskvärdheten av

att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden förutsättningarna

för en jämkning i dyrtidstillägget å de högre pensioner, som fastställts

genom beslut av de senaste årens riksdagar, närmare undersöktes. Riksdagen

hade därvid utgått från, att ett förslag i sådant syfte redan näst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

kommande år skulle framläggas för riksdagen, varför det nu godkända

förslaget vore att anse såsom ett provisorium.

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer utfärdades den 29

juni 1921 (nr 345); och gäller denna kungörelse för senare halvåret

1921 samt tillsvidare under år 1922. Grundtalet motsvarar talet för

levnadskostnadsökningen, minskat med 6, därest talet är jämnt, eljest

med 5. Å sådan del av pensionen, som icke överstiger 175 kronor för

kvartal, utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet,

medan för eventuellt överskjutande del dyrtidstillägget beräknas

efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet.

Beträffande pensionär, som på grund av försörjningsplikt underhåller

barn under 16 års ålder, ökas den del av pensionen, för vilken dyrtidstillägget

utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 25 kronor

för varje dylikt barn.

Förslag av

1921 års

pensionskommitté.

Den utredning av hithörande förhållanden, som enligt det sagda

befunnits nödvändig för genomförande av en pensionsreglering, uppdrogs

den 29 juni 1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande av vissa

till pensionsväsendet hörande frågor (1921 års pensionskommitté), vilken

anbefalldes, bland annat, att verkställa utredning såväl av frågan om

förbättring i vissa fall av redan utgående pensioner, särskilt sådaua, som

i och för sig äro mycket låga, som ock av spörsmålet om jämkning i

dyrtidstillägget för pensionärer, vilka åtnjuta pensioner enligt på senare

tid i samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare

bestämmelser.

I betänkande den 16 december 1921 har kommittén avgivit förslag

i fråga om, bland annat, dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.

Kommittén erinrar därvid till en början, hurusom i de framställningar,

som till Kungl. Maj:t inkommit om beredande av förhöjning av

utgående pensioner till f. d. befattningshavare i statens tjänst och

som i sin mån föranlett den preliminära undersökning, varom ovan

nämnts, i huvudsak framhållits, att de tid efter annan vidtagna löneregleringarna

föranlett till högre pensioner än dem, som utginge till

befattningshavare, vilka pensionerats medan de äldre staterna ännu varit

gällande; att detta förhållande syntes böra leda till vidtagande periodvis

av reglering av f. d. statstjänares pensionsbelopp, samt att nuvarande

pensioner därvid borde höjas till enahanda belopp, som komme att utgå

till nu i tjänst varande befattningshavare i samma eller motsvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

lönegrad, då dessa efter uppnådd pensionsålder från tjänsten avginge.

Till stöd för yrkandet om pensionsreglering hade ytterligare åberopats

den omständigheten, att, då pensionsförhållandena genom beslut av 1919

års lagtima riksdag ordnats för dem, som blivit delägare i statens anstalt

lör pensionering av folkskollärare in. fl., genom vissa övergångsstadganden

i anstaltens reglemente blivit bestämt, att de vid reglementets

ikraftträdande med ingången av år 1920 till f. d. folkskollärare

utgående pensioner skulle efter vissa grunder regleras i förhållande

till de pensionsbelopp, som enligt de nya pensionsgrunderna komme

att utgå till nya pensionärer. Vidare omnämner kommittén, att i en till

kommittén remitterad framställning från 1920 års statstjänstemannakongress

hemställan gjorts, i syfte att en pensionerad tjänstemans pension

bleve ökad samtidigt med höjningen av avlöningen för den tjänst,

i vilken han pensionerats.

Härefter framhåller kommittén, att frågan om höjning av de låga

pensionerna i själva verket under nuvarande förhållanden måste anses i

hög grad beroende av vad som kunde firmas böra i dyrtidstillägg beviljas

pensionerade f. d. befattningshavare samt att därför det senare spörsmålet

syntes böra utredas, innan man kunde fatta bestämd ståndpunkt till

frågan om och i vilken utsträckning förbättring av själva pensionen

kunde anses påkallad.

Då kommittén sålunda till behandling upptagit spörsmålet om de

allmänna grunderna för dyrtidstillägget åt ifrågavarande pensionärer, har

kommittén i första rummet yttrat sig angående dyrtidstillägg å nyreglerade

pensioner. Kommittén anför härom följande:

»Vid fastställandet av de nya löneregleringarna för befattningshavare vid

kommunikationsverken, domänverket samt statsdepartementen och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, samt för officerare och underofficerare

ävensom civilmilitära beställningshavare på aktiv stat med flera vid

armén och marinen har till utgångspunkt tagits det prisläge, som, att döma av

stegringen i levnadskostnader åren närmast före världskrigets utbrott, skulle

under normala förhållanden hava varit rådande i början av 1920-talet. På grund

härav och med hänsyn därtill, att dyrtidstillägget beräknats i förhållande till

hela prisstegringen under kristiden och att sålunda däri ingått kompensation

icke blott för den extraordinära ökningen i lev-nadskostnaderna under kristiden

utan även för den normala prisstegringen efter tiden för krigsutbrottet, alltså

efter ingången av augusti månad 1914, har, såsom ovan nämnts, dyrtidstillägget

för befattningshavarna med nyreglerad avlöning bestämts att utgå efter reducerad

beräkningsgrund i syfte att summan av lön enligt de nya avlöningsbestämmelserna

och dyrtidstillägget icke skulle komma att i stort sett överstiga

summan av avlöning enligt dessförinnan gällande bestämmelser och dyrtidstill
-

Allmänna

grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:tg proposition Nr 123.

lägg därå enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Samma

synpunkter måste enligt kommitterades mening göras gällande i fråga om pensionärer.

Då nämligen pension, som grundats på den förhöjda lönen i de nya

avlöningsbestämmelserna, till följd därav måste anses innefatta kompensation

för den normala stegringen i levnadskostnaderna intill början av 1920-talet, är

det icke annat än riktigt, att innehavaren av sådan pension får vidkännas en

reduktion av dyrtidstillägget i överensstämmelse med vad som tillämpas i fråga

om dyrtidstillägg till befattningshavare vid nyreglerade verk. Den sålunda

ifrågasatta reduktionen av dyrtidstillägget, vars detaljer kommitterade här nedan

komma att närmare angiva, torde böra komma till tillämpning å f. d. befattningshavare

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

som pensionerats enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk, å den personal,

som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått

i statens järnvägars tjänst, såvitt denna personal pensionerats enligt bestämmelserna

i kungl. brevet den 4 juni 1920, ävensom å f. d. befattningshavare,

som komma att åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med

bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till

den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, samt å

f. d. landshövding, som pensionerats efter det från och med den 1 juli 1922 gällande

förhöjda pensionsunderlaget. Däremot kommer den lönereglering för officerare

och underofficerare med flera, som genom avlöningsreglementet av den

29 juni 1921 (nr 388) fastställts att provisoriskt lända till efterrättelse under år

1922, icke att medföra någon förhöjning av pensionerna; utan dessa bliva såsom

framgår av 1921 års riksdags skrivelse nr 395 oförändrade med rätt tillika för

den, som avgår med pension, sedan nämnda avi ön ings r e gl emen t e trätt i kraft,

att i likhet med dem, som vid avgången innehade tillfällig löneförbättring,

komma i åtnjutande av pensionsförbättring enligt de i kungörelserna den 20

augusti 1919 (nr 538) och den 29 augusti 1919 (nr 569) fastställda grunder; och då

berörda pensionsförbättring i likhet med den tillfälliga löneförbättringen bereder

vederbörande ersättning för prisförhöjningen endast intill år 1914, lära de

f. d. militära befattningshavare, som innehava pensionsförbättring, icke böra i

fråga om dyrtidstillägg jämställas med f. d. befattningshavare med nyreglerade

pensioner.

I detta sammanhang vilja kommitterade fästa uppmärksamheten därpå,

att det lärer vara avsett att för 1922 års riksdag framlägga förslag i fråga om

pensionsregleringar för befattningshavare vid tullverket, lotsverket och domänverket;

och då dessa pensionsregleringar lära komma att grundas på avlöningar

med tagen hänsyn till normal levnadskostnadsökning intill början av 1920-talet,

torde de f. d. befattningshavare, som komma att pensioneras efter dessa pensionsregleringar,

böra i fråga om dyrtidstillägg bänföras till pensionärer med

nyreglerade pensioner.

Liksom beträffande nyreglerad avlöning dyrtidstillägg får beräknas endast

å 80 procent av löneförmånens belopp med iakttagande tillika, att grundtalet

i varje fall minskas med 20, så böra samma begränsningar också bliva gällande

beträffande dyrtidstillägg å nyreglerad pension, varjämte grundtalet för

dyrtidstilläggsberäkningen synes böra bliva detsamma, som tillämpas vid dyr
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

7

tidstilläggsberäkning å avlöning, d. v. s. talet för levnadskostnad sokn ingen

minskat med en tiondel. Enligt nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare beräknas dyrtidstillägget å den del av

pensionen, som icke överstiger 175 kronor för kvartal eller alltså 700 kronor för

år, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, och för överskjutande del av

pensionen efter ett lägre procenttal. En liknande anordning vid beräkningen av

dyrtidstillägget, som har sitt berättigande i det att därigenom på ett enkelt sätt

beredes åt de små pensionerna en jämförelsevis större kompensation för levnadskostnadsökningen,

bör givetvis i fortsättningen bibehållas; men det synes

föreligga anledning att i fråga om nyreglerade pensioner i någon mån höja

gränsen. Bibehållandet av nuvarande gräns skulle nämligen medföra, att även

de lägsta nyreglerade pensionerna skulle få vidkännas den minskning av förmånen,

som föranledes därav, att dyrtidstillägget å en del av pensionen beräknas

efter lägre procenttal än å den andra delen. Då alltså den nuvarande gränsen

vid tillämpning av förenämnda restriktioner skulle medföra alltför kraftig

beskärning av dyrtidstillägget, hålla kommitterade före, att dyrtidstillägg å nyreglerad

pension bör få beräknas efter ett procenttal, motsvarande grundtalet

minskat med 20, å ett månadsbelopp av 85 kronor eller alltså 1,020 kronor för år

räknat, i likhet med vad som gäller i fråga om dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning.

»

Sedan kommittén sålunda angivit sin ståndpunkt i fråga om grunderna

för dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner, framhåller kommittén,

att det givetvis skulle innebära stora praktiska fördelar, om enhetliga

grunder för dyrtidstillägget åt alla pensionerade f. d. befattningshavare

kunde fortfarande bliva gällande. Eu förutsättning härför anser emellertid

kommittén vara, att själva pensionsbeloppen höjdes, så att alla

pensioner kunde betraktas såsom nyreglerade. Kommittén ingår härefter

på en undersökning, huruvida icke genom en reglering av nu utgående

pensioner eller annan dylik åtgärd själva pensionsbeloppen skulle

kunna höjas, så att å de sålunda förändrade pensionerna ovan föreslagna

grunder för dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner skulle kunna tillämpas

med tillfredsställande resultat. Härom yttrar kommittén:

»Såsom ovan nämnts hava yrkanden från åtskilliga håll framställts därom,

att i sammanhang med varje löne- och pensionsregleringjör i tjänst varande

löntagare även deras redan pensionerade företrädare i tjänsten skulle erhålla

pensionsförhöjning. Då pensionen till befattningshavare i statens tjänst emellertid

avpassas i visst förhållande till den avlöning, som uppbäres vid avgången,

har sålunda beviljad pension hittills ansetts böra under vederbörandes hela återstående

livstid utgå med oförändrat belopp, oberoende därav att avlöningen för

den befattning, pensionären innehaft, må hava blivit mer eller mindre förändrad

efter hans avgång. Den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst kommit

i åtnjutande av den pension, vartill då gällande pensioneringsgrunder och avlöningsstat

föranledde, har ansetts icke hava något som helst befogat anspråk

på ytterligare underhåll eller ökad pension av staten. Vid denna princip har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

det hittills ansetts vara av vikt att fasthålla; och någon egentlig avvikelse från

densamma har vad angår pensionerade statstjänare ej heller ägt rum utom beträffande

de under åren 1915—1918 pensionerade befattningshavare vid statens

järnvägar, åt vilka enligt beslut av 1919 års riksdag beviljats vissa tilläggspensioner

att utgå från och med den 1 januari 1919. Emellertid har denna principiella

ståndpunkt icke utgjort hinder för att med statsmedel i form av krigstids-

eller dyrtidstillägg bringa hjälp åt statens pensionerade f. d. befattningshavare,

när förskjutningen i prisförhållandena blev alltför betungande, liedan

detta visar, att berörda princip icke kan under nuvarande exceptionella förhållanden

uppehållas. Då härtill kommer, att staten beträffande en stor grupp

pensionärer, vilka, ehuru de icke innehaft statstjänst, dock pensionerats med

väsentliga bidrag av statsmedel, bekostat förhöjning av redan utgående pensioner,

såsom framgår av den i förenämnda preliminära undersökning (se propositionen

nr 327/1921 sid. 15—17) lämnade redogörelse för pensionsreglering för redan

pensionerade f. d. folkskollärare, måste man draga den slutsatsen, att en

ändrad uppfattning numera framträtt, uppenbarligen under påverkan av de

säregna förhållanden, som med avseende å levnadskostnaderna under de senare

åren inträtt och alltjämt råda. I sådant avseende tillåta sig kommitterade åberopa

vad bankoutskottet vid 1920 års riksdag i utlåtande nr 54 anförde därom,

att en allmän reglering av äldre pensioner måste anses vara av omständigheterna

betingad och ej borde fördröjas alltför länge. Detta uttalande vann också

tillslutning under kamrarnas överläggningar i anledning av berörda utlåtande.

Tanken på en pensionsreglering under förhandenvarande omständigheter

kan alltså enligt kommitterades mening icke anses böra utan vidare avvisas.

Syftet med en sådan reglering skulle emellertid icke vara att nu bereda större

förmåner över hela linjen, utan pensionsregleringen skulle kombineras med en

kraftig beskärning av dyrtidstillägget med resultat att ökad förmån nu skulle

framträda endast för de pensionärer, som hava låga pensioner; för de övriga

skulle förbättringen huvudsakligen bestå däruti, att de bleve i minskad mån

beroende av det tillfälliga dyrtidstillägget. Därigenom skulle också möjliggörasatt

tidigare än eljest kunde äga rum låta dyrtidstillägget till pensionärer helt

bortfalla.

Vid en reglering av nu utgående pensioner synes det emellertid icke

kunna ifrågakomma, att i varje fall öka förmånen till samma belopp, vartill den

nyreglerade pensionen i samma befattning blivit bestämd. Den nyreglerade

pensionen är satt i förhållande till en nyreglerad avlöning, vars belopp i sin ordning

kan vara påverkat även av andra omständigheter än levnadskostnadsfördyringen,

exempelvis organisatoriska förändringar med avseende å tjänstens beskaffenhet,

ökning av arbetstiden, strävan att lyfta befattningens innehavare

till högre levnadsstandard in. m. Redan av sålunda antydda skäl måste det anses

uteslutet att likställa de äldre pensionärerna med f. d. befattningshavare

med nyreglerade pensioner; även av hänsyn till kostnaden i framtiden bör detta

icke ifrågakomma. Emellertid torde en pensionsreglering lämpligen böra ställas i

visst förhållande till den nyreglerade pensionen, så att till den oreglerade pensionen

lägges viss del av skillnaden dem emellan. Då en tjänstemans pension i regel

är avsedd att till en tredjedel motsvaras av erlagda avgifter, under det att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

9

återstoden utgör statens bidrag, skulle man kunna tänka sig en pensionsreglering

lämpligen genomförd på sådant sätt, att, medan den tredjedel av pensionen,

som motsvarar vederbörandes egna avgifter, lämnas orubbad, återstoden eller

den egentliga statspensionen liöjes till motsvarighet med enahanda del av den

nyreglerade pensionen. Pensionsförhöjningen skulle med andra ord motsvara

två tredjedelar av skillnaden mellan vederbörandes nu utgående pension å ena

och den pension å andra sidan, som skulle hava tillkommit honom, om pensionen

med tillämpning av de vid hans pensionering gällande grunder avpassats efter

det förhöjda pensionsunderlag, som blivit fastställt för samma eller motsvarande

befattning.

Även om kommitterade för sin del skulle anse en sådan lösning av frågan

vara att förorda, saknas emellertid för närvarande en av förutsättningarna

för planens förverkligande. Då pensionsregleringen såsom ovan nämnts borde

grundas på skillnaden mellan en pension av äldre typ och en nyreglerad pension,

måste över hela linjen föreligga nyreglerade pensioner. I annat fall kan

någon allmän pensionsreglering med därtill anslutna enhetliga bestämmelser

om dyrtidstillägg icke genomföras. Nu har visserligen under de sista åren för

en stor mängd befattningshavare i sammanhang med lönereglering även fastställts

högre pensionsunderlag, som alltså medföra s. k. nyreglerade pensioner;

men för icke obetydliga grupper av befattningshavare, exempelvis häradshövdingarna,

befattningshavare vid länsstyrelserna och landsstaten, de allmänna

läroverken m. fl. föreligger ännu icke någon ny löne-och pensionsreglering. Vid

sådant förhållande skulle visserligen exempelvis för en f. d. länsman med pension

å 1,200 kronor en pensionsförhöjning enligt ovan angivna grunder kunna

ske genom jämförelse med landsfiskals nuvarande pension å 2,800 kronor, men

det stora antalet f. d. landsfiskaler med sistnämnda oreglerade pensionsbelopp

skulle icke kunna erhålla någon pensionsförbättring och därmed skulle också

bortfalla möjligheten att å dessa landsfiskalspensioner tillämpa de strängare

dyrtidstilläggsbestämmelserna. Den åsyftade fördelen med enhetliga bestämmelser

skulle alltså gå förlorad.

Väl skulle man kunna tänka sig, att för varje befattning vid de ännu

oreglerade verken fastställdes ett nytt pensionsunderlag; och kommitterade,

vilka i anledning av 1921 års riksdags beslut om höjt pensionsunderlag för

landshövding anbefallts taga under övervägande, huruvida tilläventyrs några

åtgärder av provisorisk natur böra vidtagas för att bereda en motsvarande

förmån även för andra befattningshavare vid ännu icke nyreglerade verk, hava

undersökt förhållandena, men kommit till den slutsats att, även om beträffande

en del befattningar vid oreglerade verk man med ledning av de nya pensionsunderlagen

för jämförliga befattningar vid nyreglerade verk skulle kunna

utan större risk fastställa nya pensionsunderlag, likväl möjligheten av ett föregripande

av resultaten av pågående utredningar om löne- och pensionsreglering

skulle beträffande en stor mängd befattningar ingalunda vara utesluten.

På grund härav och då de i tjänst varande befattningshavare, som skulle

beröras av en sådan anordning — i olikhet med landshövdingarna, vilka åtnjuta

avlöning å så gammal stat, att skyldighet icke föreligger för dem att erlägga

avgift för egen pensionering — i allmänhet skulle genom fastställande

av nytt pensionsunderlag nödgas erlägga förhöjda avgifter för egen pensioBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 109 käft- (Nr 123—125.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

K un gl. Maj:ts proposition Nr 123.

nering ävensom eventuellt även ökade insatser i vederbörande änka- och pupillkassa

utan att samtidigt erhålla någon förbättring av sina avlöningsförmåner,

hava kommitterade funnit sig icke kunna förorda någon provisorisk åtgärd

i nu berörda syfte. Därmed hava kommitterade också nödgats övergiva

tanken på att redan nu skulle kunna genomföras en verklig reglering av

pensionerna och därvid tillika vinnas enhetliga bestämmelser om dyrtidstilllägg

för pensionärer.

Vid sina undersökningar beträffande nu utgående pensioner hava kommitterade

uppmärksammat en del förhållanden, som framkallat tanken på att

söka få fram en pensionsreglering, där förbättringen avpassades icke enbart

efter pensionsbeloppet i och för sig utan där hänsyn tillika toges till tidpunkten

för pensionens beviljande och vissa därmed sammanhängande omständigheter.

Exempelvis har det visat sig, att en f. d. länsman, som pensionerats enligt

pensionsunderlag, som gällde intill utgången av år 1914, åtnjuter i pension

1,200 kronor, och samma belopp tillkommer i pension en vaktmästare,

som pensionerats efter ingången av år 1920. För länsmannens nuvarande motsvarighet,

landsfiskalen, gäller nu ett pensionsunderlag av 2,800 kronor, dock

ej nyreglerat, under det att det nyreglerade pensionsunderlaget för vaktmästare

(expeditionsvakt) är 1,644 kronor. Vissa f. d. kaptener, som avgått

före år 1897, uppbära i pension och fyllnadspension 1,600 kronor; deras efterträdare

få nu 3,990 kronor. En fanjunkare, pensionerad under år 1918, uppbär

1,625 kronor i pension och, om avgången ägt ram efter ingången av år

1919, är pensionen 2,250 kronor. Högre pension än de förstnämnda kaptenernas

uppnås även av sergeanter, som pensionerats efter utgången av år 1918,

nämligen 1,910 kronor. För att i någon mån råda bot på dessa nu antydda och

dylika oegentligheter, vilka ju skulle väsentligen reduceras genom en verklig

pensionsreglering av ovan angiven innebörd, hava kommitterade övervägt

någon åtgärd i syfte att bringa de äldre pensionerna så att säga på samma

nivå. Vid de löneregleringar, som under senare åren ägt rum, har man räknat

med en s. k. normal levnadskostnadsökning av 2 procent per år. Med

detta såsom utgångspunkt hava kommitterade övervägt möjligheten av att

pensionerna allt efter som de grundades på äldre eller nyare bestämmelser

skulle genom tillägg av 2 procent för varje år kunna föras fram till belopp,

motsvarande ställningen vid början av 1920-talet. Men även en sådan åtgärd

medför liknande risker, som befunnits vidlåda förslaget att redan nu vidtaga

en verklig pensionsreglering. Exempelvis skulle för en f. d. befattningshavare

av första normalgraden vid centralt ämbetsverk (revisor, notarie) pensionen

som enligt reglering från och med år 1908 utgör 3,700 kronor, komma att med

tillägg av 2 procent därav för varje år till början av 1920-talet överstiga den

pension å 4,200 kronor, som enligt nyreglering fastställts för sådan befattningshavare;

och även om ett sådant överskridande skulle i nyssberörda fall kunna

förekommas genom ett stadgande, att den äldre pensionen jämte tillägget ej

må överstiga den nyreglerade pensionen för samma befattning, så kvarstår

dock risken av ett sådant överskridande beträffande de pensioner, där jämförelse

med nyreglerad pension ännu icke kan äga rum. Även andra svårigheter

lägga hinder i vägen för tillämpning av nu ifrågasatt förfarande, i det

att det i vissa fall är synnerligen vanskligt att avgöra för huru många år det

procenttuella tillägget borde beräknas, exempelvis där ny lönestat tillkommit,

som måhända grundar sig på prisförhållanden flera år tidigare, såsom fallet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

11

torde vara med de från och med år 1919 gällande löneregleringarna för landsstaten

samt för lärarpersonalen vid allmänna läroverken med flera läroanstalter.

Dessa svårigheter hava synts kommitterade vara så stora, att det näppeligen

vore möjligt att på denna väg åstadkomma en eljest lämplig utjämning

mellan äldre och nyare pensioner. Med tillgodoseende av detta önskemål torde

således få anstå, till dess att tiden kan anses vara inne att genomföra en verklig

pensionsreglering.

Såsom ovan framhållits, skulle de allmänna grunder för dyrtidstillägg,

som av kommitterade förordats i fråga om nyreglerade pensioner, icke kunna

tillämpas beträffande övriga pensioner annat än under vissa förutsättningar.

Då dessa förutsättningar, såsom kommitterade tro sig nu hava visat, icke för

närvarande föreligga eller lämpligen kunna tillskapas, måste tillsvidare andra

och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg å de äldre pensionerna bliva gällande.

»

Den av kommittén sålunda verkställda undersökningen har alltså

bibragt kommittén den uppfattningen, att det vore ofrånkomligt att

fastställa andra och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg å äldre

pensioner. I fråga om dylika grunder yttrar kommittén följande:

»Vid frågans lösning på detta sätt, som kommitterade vilja beteckna såsom

ett provisorium, har det synts kommitterade riktigt, att för dyrtidstilllägg

å oreglerade pensioner må tillämpas i huvudsak samma allmänna grunder,

som nu gälla beträffande dyrtidstillägg å oreglerad avlöning enligt kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 344). Grundtal it skulle bestämmas på sätt i

nämnda kungörelse angives, d. v. s. till ett levnadskostnadsökningen motsvarande

tal minskat med en tiondel. Dyrtidstillägg skulle få beräknas å pensionens

hela belopp. Beträffande den del av pensionen, varå dyrtidstillägg må beräknas

efter ett procenttal, motsvarande hela grnndtalet, är gränsen i detta avseende

för närvarande satt till 175 kronor för kvartal eller alltså till 700 kronor för år.

I fråga om dessa äldre pensioner kunna visserligen icke de skäl anses föreligga

för uppflyttande av gränsen, som av kommitterade åberopats till stöd

för ändringsförslaget i detta hänseende beträffande nyreglerade pensioner;

men vid det förhållande att kommitterade i annat sammanhang tillstyrkt en

omläggning av utbetalning av egentliga pensioner till f. d. befattningshavare

från att avse kvartal till att gälla månad, synes gränsen lämpligen böra sättas

till ett jämnt månadsbelopp av 60 kronor eller 720 kronor för år räknat.

Oaktat denna höjning av den del av pensionen, varå dyrtidstillägg må utgå

efter helt grundtal, komma likväl de sålunda föreslagna grunderna att till

följd av det begränsade grundtalet medföra en minskning av förmånen över

hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra, i det att

pensionärerna icke synas böra undgå att i sin mån vidkännas den reduktion

av dyrtidstilläggsförmånen, som för befattningshavarnas del genomfördes

vid 1921 års riksdag. Med tillämpning av det grundtal, som nu är fastställt

för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare (117), ävensom av övriga

ovan angivna grunder skulle dyrtidstillägget minskas för pensioner intill ett

årsbelopp av 700 kronor med 9 procent av pensionen; och vid högre belopp

komme minskningen att ungefär motsvara summan av 9 procent å 700 kronor

eller 63 kronor och 5 procent å återstående del av pensionen. För jämförelse

upptagas här följande exempel:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:tsi proposition Nr 123.

Pension

Nuvarande

dyrtids-

tillägg

(126)

Föreslaget

dyrtids-

tillägg

(117)

Differens

Pension

Nuvarande

dyrtids-

tillägg

(126)

Föreslaget

dyrtids-

tillägg

(117)

Differens

200

_

252

_

234

_

- 18

_

4,000

_

3,159

2,941

60

—217

40

500

—

630

-

585

—

— 45

—

4,500

—

3,504

—

3,261

60

—242

40

700

—

882

—

819

-

— 63

—

5,000

—

3,849

—

3,581

60

—267

40

900

—

1,020

—

957

60

— 62

40

5,500

—

4,194

—

3,901

60

—292

40

1,000

—

1,089

—

1,021

60

— 67

40

6,000

—

4,539

—

4,221

60

—317

40

1,500

—

1,434

—

1,341

60

— 92

40

6,500

—

4,884

—

4,541

60

—342

40

2,000

—

1,779

—

1,661

60

— 117

40

7,000

—

5,229

—

4,861

60

—367

40

2,500

—

2,124

—

1,981

60

—142

40

7,500

—

5,574

—

5,181

60

—392

40

3,000

—

2,469

-

2,301

60

—167

40

8,000

—

5,919

—

5,501

60

—417

40

3,500

—

2,814

—

2,621

60

—192

40

Härav framgår, att minskningen blir genomgående över hela linjen men

inskränker sig till jämförelsevis måttliga belopp. Emellertid är det givet, att

de mindre pensionsbeloppen icke tåla vid en sådan beskärning utan måste på

något sätt hjälpas upp, helst som pensionärers med låga pensioner ställning

ansetts redan med nu utgående dyrtidstillägg tarva förbättring.»

Hur kommittén tänkt sig, att de mindre pensionerna skulle förbättras,

torde jag få tillfälle att i annat sammanhang närmare omförmäla.

För belysande av nu föreliggande spörsmål torde det vara tillfyllest

att återgiva innehållet av följande sammanställning rörande verkningarna

av kommitténs förslag att med s. k. pensionstillägg upphjälpa

lägre pensioner:

Nuvarande

pension

Pension -f- dyrtidstillägg

enligt nu gäl- lande grunder

(126)

Pensionstillägg

enligt före- slagna grunder

Pension +

pensionstillägg

(= ny pension)

Ny pension -f- dyrtidstillägg

enligt före- slagna grunder

(117)

Differens

50

_

113

_

50

_

100

217

+ 104

100

—

226

—

100

—

200

—

434

—

+ 208

—

200

—

452

—

180

—

380

—

824

60

+ 372

60

300

—

678

-

180

—

480

—

1,041

60

+ 363

60

400

—

904

—

180

—

580

—

1,258

60

+ 354

60

500

—

1,130

-

180

-

680

—

1,475

60

+ 345

60

600

—

1,356

—

180

—

780

—

1,660

80

+ 304

80

700

—

1,582

—

180

—

880

—

1,824

80

+ 242

80

800

—

l'',751

-

180

—

980

—

1,988

80

+ 237

80

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

13

Nuvarande

pension

Pension +

dyrtidstillägg

enligt nu gäl- lande grunder

(126)

Pensionstillägg

enligt före- slagna grunder

Pension +

pensionstillägg

1= ny pension)

Ny pension +

dyrtidstillägg

enligt före- slagna grunder

(117)

Differens

900

_

1,920

_

180

_

1,080

_

2,152

80

+ 232

80

1,000

—

2,089

—

180

—

1,180

—

2,316

80

+ 227

80

1,100

—

2,258

—

180

-

1,280

—

2,480

80

+ 222

80

1,200

—

2,427

—

180

—

1,380

—

2,644

80

+ 217

80

1,300

—

2,596

—

180

—

1,480

—

2,808

80

+ 212

80

1,400

—

2,765

—

180

—

1,580

—

2,972

80

+ 207

80

1,450

—

2,849

50

170

—

1,620

—

3,038

40

+ 188

90

1,500

—

2,934

—

120

—

1,620

—

3,038

40

+ 104

40

1,550

—

3,018

^0

120

—

1,670

—

3,120

40

+ 101

90

1,600

—

3,103

—

120

—

1,720

—

3,202

40

+ 99

40

1,700

—

3,272

—

120

—

1,820

—

3,366

40

+ 94

40

1,800

-

3,441

—

120

-

1,920

—

3,530

40

+ 89

40

1,900

—

3,610

—

120

—

2,020

—

3,694

40

+ 84

40

1,950

—

3,694

50

no

—

2,060

—

3,760

—

+ 65

50

2,000

—

3,779

—

60

—

2,060

—

3,760

—

— 19

—

2,050

—

3,863

50

60

—

2,110

-

3,842

—

— 21

50

2,100

—

3,948

—

60

—

2,160

—

3,924

—

— 24

—

2,200

—

4,117

—

60

—

2,260

—

4,088

—

— 29

—

2,300

—

4,286

—

60

—

2,360

—

4,252.

—

— 34

—

2,400

—

4,455

—

60

—

2,460

—

4,416

—

— 39

—

2,450

—

4,539

50

60

—

2,510

—

4,498

—

— 41

50

2,500

—

4,624

—

60

—

2,560

—

4,580

—

— 44

—

2,550

—

4,708

50

10

—

2,560

—

4,580

—

— 128

50

2,600

—

4,793

—

—

—

2,600

—

4,645

6,

— 147

40

3,000

—

5,469

—

—

—

3,000

—

5,301

60

— 167

40

3,500

—

6,314

—

—

—

3,500

—

6,121

60

— 192

40

4,000

—

7,159

—

—

—

4,000

—

6,941

60

— 217

40

4,500

—

8,004

—

—

—

4,500

—

7,761

60

— 242

40

5,000

—

8,849

—

—

—

5,000

—

8,581

60

— 267

40

5,500

-

9,694

—

—

—

5,500

—

9,401

60

— 292

40

6,000

—

10,539

» —

—

6,000

—

10,221

60

— 317

40

6,500

—

11,384

—

—

—

6,500

—

11,041

60

— 342

40

7,000

—

12,229

—

—

—

7,000

—

11,861

60

— 367

40

7,500

—

13,074

—

—

—

7,500

—

12,681

60

— 392

40

8,000

—

13,919

—

—

—

8,000

—

13,501

60

— 417

40

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är den nuvarande

ordningen i fråga om dyrtid stillägg till f. d. befattningshavare och med

dem jämställda pensionärer allenast ett provisorium, nödvändigt med

hänsyn därtill att man icke utan vidare kunde för de många pensionärerna

med låga pensioner genomföra motsvarande beskärningar av

dyrtidstilläggen som dem, vilka vid 1921 års riksdag beslutades för

ännu i tjänst varande befattningshavare. Det faller av sig självt, att,

så snart man lyckats uppnå en lämplig väg för genomförande av en

reglering av de lägre pensionerna, dyrtidstilläggen till f. d. befattningshavare

böra, liksom tidigare, i stort sett följa samma bestämmelser som

för nuvarande befattningshavare. Då jag ansett en dylik pensionsreglering

kunna åstadkommas efter de linjer, pensionskommittén föreslagit, är

jag sålunda nu beredd tillstyrka kommitténs förslag att låta grunderna

för dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare bliva i huvudsak

normerande jämväl för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare. Vad

angår pensionsregleringen anhåller jag att senare i dag få för Kungl.

Maj:t framlägga förslag.

Mitt förslag i fråga om grunderna för pensionärernas dyrtidstillägg

innebär sålunda till en början, att grundtalet blir detsamma som för

nuvarande befattningshavare. Jag vill i detta sammanhang erinra, att

Kungl. Maj:t i förenämnda proposition den 3 februari 1922 angående

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i syfte att undvika

grundtalets ändring vid varje om än aldrig så ringa förskjutning i

levnadskostnadsindex, föreslagit en sådan modifikation i reglerna för

grundtalets bestämmande, att avjåmning av grundtalet skall ske till

helt 5-tal.

Beträffande den, så vitt angår nuvarande befattningshavare, för

icke-familjeförsörjare gällande särskilda reduktionen av dyrtidstillägget

har densamma av kommittén lämnats å sido. Kommitténs förslag upptager

sålunda icke någon bestämmelse motsvarande den, som återfinnes

i § 3 fjärde stycket i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Ehuru jag för min del

anser, att grunderna för dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare

så långt sig göra låter böra bringas i tillämpning jämväl för

pensionärer, måste jag dock finna goda skäl tala för att den särskilda

reduktion, varom nu är fråga, härvidlag uteslutes. De synpunkter, som

lågo till grund för införande av ifrågavarande begränsning av dyrtidstilläggen

för i tjänst varande befattningshavare, synas icke kunna åberopas

när det gäller äldre personer, vilka, åtminstone i regel, efter lång
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123. '' 15

varigt arbete i statens tjänst icke äga annan ersättning än en sparsamt

tilltagen pension.

Då det gäller pensioner, som grundats på förböjda löner enligt de

nya avlöningsreglementena för definitivt lönereglerade personalgrupper

och till följd därav måste anses innefatta kompensation för den normala

stegringen i levnadskostnaderna intill början av 1920-talet, är jag ense

med kommittén därom, att innehavare av sådana pensioner, böra vidkännas

en reduktion av dyrtidstillägget i överensstämmelse med vad

som tillämpas i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare vid nyreglerade

verk. Likaledes biträder jag kommitténs förslag i vad det

avser att bestämma de grupper av pensionärer, vilka böra anses hava

nyreglerade pensioner. I jämförelse med vad som nu gäller i fråga om

dyrtidstillägg åt ifrågavarande pensionärer innebära de föreslagna grunderna

en högst väsentlig nedsättning. Emellertid kan någon obillighet

ingalunda anses ligga häri, då nämligen de nuvarande grunderna i själva

verket äro för dessa pensionärer avsevärt förmånligare än vad som sakligt

sett kan försvaras. Då nyreglerade pensioner ännu icke torde hunnit

tillträdas av mer än ett fåtal personer, lära berörda, oberättigat stora

förmåner i avseende å dyrtidstillägg icke kunnat i många fall förekomma.

Kommitténs undersökningar angående förutsättningarna för en sådan

reglering av äldre pensioner, att de föreslagna grunderna för dyrtidstillägg

å nyreglerade pensioner skulle kunna tillämpas jämväl i fråga om

pensioner av förstnämnda kategori, synas mig ådagalägga, att en dylik

reglering åtminstone för närvarande måste lämnas å sido. Den avgörande

omständigheten härvidlag är enligt min uppfattning den, att vid många

befattningar några nyreglerade pensioner ännu icke finnas fastställda

och att man sålunda i stor utsträckning saknar erforderliga jämförelsepunkter.

Då man alltså för närvarande icke synes kunna åstadkomma en

sådan pensionsreglering, att man över hela linjen erhåller pensioner,

vilka kunna betecknas såsom nyreglerade, torde det vara nödvändigt,

att särskilda och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg å de äldre

pensionerna bliva gällande. I likhet med kommittén anser jag dessa

bestämmelser höra bliva i huvudsak de samma, som gälla för dyrtidstillägg

å oreglerad avlöning enligt den allmänna kungörelsen angående

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Vidkommande nyreglerade pensioner har kommittén — under erinran

att dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare för närvarande utgår

efter helt grundtal allenast å den del av pensionen, som icke överstiger

175 kronor för kvartal eller alltså 700 kronor för år, samt för över
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

skjutande del av pensionen efter femtiofem hundradelar av grundtalet —

anfört, att anledning syntes föreligga att i fråga om nyreglerade pensioner

i någon mån höja gränsen, enär eljest även de lägsta nyreglerade

pensionerna skulle få vidkännas den minskning av förmånen, som föranledes

därav, att dyrtidstillägget å en del av pensionen beräknas efter

lägre procenttal än å den andra delen. Gränsen har av kommittén föreslagits

till 1,020 kronor för år eller alltså densamma som för i tjänst

varande befattningshavare. Beträffande oreglerade pensioner har kommittén

däremot bibehållit den nuvarande gränsen, allenast med avjämning

till 720 kronor för år.

Då det synts mig eftersträvansvärt att i allt väsentligt anpassa

dyrtidstilläggsbestämmelserna för f. d. befattningshavare efter motsvarande

bestämmelser för i tjänst varande befattningshavare, har jag haft

under övervägande ett förslag, gående ut på att samma gräns för den

högre dyrtidstilläggsberäkningen skulle fastställas för såväl reglerade som

oreglerade pensioner; och har jag därvid tänkt mig gränsen nåtiot högre

än den, som av kommittén föreslagits för oreglerade pensioner, förslagsvis

840 kronor för år. Att för alla pensioner sätta gränsen vid 720 kronor

synes mig nämligen medföra alltför stor beskärning av dyrtidstilläggen

icke blott för innehavare av nyreglerade pensioner utan dessutom, vid

tillämpning av det utav kommittén i § 5 föreslagna stadgande, jämväl

för innehavare av oreglerade pensioner. Därest man emellertid höjde

gränsen till 840 kronor, skulle kostnaden för dyrtidstilläggen undergå

en icke obetydlig ökning, vilken icke lämpligen torde kunna undkommas

på annat sätt än genom en motsvarande beskärning av de utav kommittén

föreslagna pensionstilläggen. Det system, vara kommitténs förslag

i sistberörda hänseende vilar, synes mig emellertid icke kunna undgå

att på ett oförmånligt sätt förryckas av en sådan beskärning. Jag har

med anledning härav funnit mig böra avstå från att i förevarande avseende

föreslå en och samma gräns för reglerade och oreglerade pensioner

och i stället ansett kommitténs förslag jämväl på denna punkt

böra godtagas.

Mitt förslag i fråga om dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare

och med dem likställda pensionärer innebär sålunda, att gruudtalet blir

detsamma som för i tjänst varande befattningshavare, att för oreglerade

pensioner dyrtidstillägg utgår ä belopp intill 720 kronor för år efter ett

procenttal motsvarande grundtalet samt å överskjutande del av pensionen

efter ett procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet

samt att för nyreglerade pensioner grundtalet alltid minskas med 20

enheter och dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av pensionsbeloppet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

17

varefter detsamma beräknas å belopp intill 1,020 kronor för år efter

ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, och å överskjutande

belopp efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar

av det sålunda reducerade grundtalet.

Kommittén, som ansett sina förslag i fråga om dyrtidstillägg och Författnings.

pensionstillägg höra genomföras från och med den 1 april 1922 och fdr8,aflet*

särskilt uttalat, att i varje fall bestämmelserna om pensionstillägg borde

träda i kraft samtidigt med de nya bestämmelserna om dyrtidstillägg,

har utarbetat och framlagt ett förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer, innefattande jämväl de närmare föreskrifter rörande

utbetalningen av dyrtidstillägget, som enligt bestämmelse i kungörelseförslaget

skola av Kungl. Maj:t meddelas. Vad angår sistnämnda

förslag, så vitt detsamma avser grunderna för dyrtidstillägget, torde

jag kunna inskränka mig till en hänvisning till det förslag till kungörelse

i ämnet, som jag sedermera kommer att underställa Kungl. Maj:ts

prövning. Vid föreskrifterna angående dyrtidstilläggets utbetalning torde

jag icke behöva i detta sammanhang närmare uppehålla mig.

I en specialmotivering har kommittén vid varje paragraf i den

föreslagna kungörelsen angivit de närmare skäl, varå förslaget grundar

sig. Jag skall i det följande återgiva det huvudsakliga av denna motivering

och därvid närmare uttala mig i de delar, där jag finner anledning

att särskilt tillkännagiva min uppfattning.

Kommittén har under § 1 uttalat, att det pensionstillägg, varom § ikommittén

framlagt förslag, måste betraktas som en del av pensionen,

vadan det utan särskilt stadgande vore klart, att dyrtidstillägg skulle

därå utgå.

Efter förebild från stadgandena om dyrtidstillägg åt befattnings- §§ 3 och 4.

havare i statens tjänst har kommittén i § 3 upptagit bestämmelserna

om dyrtidstillägg å pensioner av äldre typ, medan kommittén i § 4

behandlat grunderna för dyrtidstilläggets beräkning, när det gäller nyreglerade

pensioner. I sistnämnda fall skulle enligt kommitténs förslag

dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med iakttagande

därav,

a) att dyrtidstillägg beräknas endast å 80 procent av pensionsförmånen

;

b) att dyrtidstillägget å den del av sålunda beräknat pensions
belopp,

som icke överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 109 höft. (Nr 123—125.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

ett procenttal, motsvarande grandtalet minskat med 20, samt å återstoden

efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet

minskat med 20; samt

c) att det månadsbelopp, vara dyrtidstillägget sålunda må utgå

efter högre procenttal, skall i fall av försörjningsplikt för barn, som i

§ 3 sägs, ökas med 10 kronor för varje barn.

Beträffande innehållet i dessa paragrafer är vidare att märka, att

dyrtidstilläggsberäkningen hänförts till pensionens månadsbelopp i stället

för till dess belopp för kvartal, varav blivit en följd, att för varje barn,

för vilket pensionären har försörjningsplikt, förhöjningen av det belopp,

varå dyrtidstillägg må utgå efter helt .grundtal, förändrats från 25

kronor för kvartal till ett avrundat belopp av 10 kronor för månad. I

stället för att i fråga om dyrtidstillägget för befattningshavare den allmänna

regeln avser befattningshavare med viss försörjningsplikt och

tillägget väl ökas i vissa fall men minskas, där försörjningsplikt icke

föreligger, har beträffande pensionärer bibehållits vad i sådant avseende

hittills tillämpats eller att den allmänna regeln om dyrtidstillägget avser

ensam pensionär och att tillägget ökas till följd av viss försörjningsplikt.

Ej heller har anledning ansetts föreligga att i fråga om pensionärerna

vidga begreppet försörjningsplikt att, såsom numera gäller i

fråga om befattningshavare, omfatta även det fall, att vederbörande är

gift men ej har barn under 16 år.

Från bestämmelserna om dyrtidstillägg åt befattningshavare har

kommittén upptagit ett stadgande därom, att gift kvinnlig f. d. befattningshavare,

även om hennes man icke såsom befattningshavare i

statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt

än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel,

likväl äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast, om

mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Slutligen har kommittén fäst uppmärksamheten därpå, att de

grupper av pensionärer, som falla under bestämmelserna i § 4, vidgas

allteftersom ytterligare delar av till statsförvaltningen hörande verk

och inrättningar undergå liknande löne- och pensionsreglering som den,

vilken genomfördes år 1920 för kommunikationsverken och år 1921 för

statsdepartementen och vissa andra till den civila statsförvaltningen

hörande verk, och att det måhända redan vid förslagets framläggande

för riksdagen kunde bliva erforderligt att bland de grupper av pensionärer,

som skola vara underkastade reducerade grunder för dyrtids
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123. 19

tillägget, upptaga även andra än dem, som omförmälas i kommitténs

förslag.

På sätt jag redan angivit är jag ense med kommittén därom, att departement.

någon beskärning av dyrtidstillägget för pensionärer, som icke äro cliefenfamiljeförsörjare,

ej bör äga rum. Å andra sidan synes ej heller någon

annan försörjningsplikt än för minderåriga barn böra läggas till grund

för höjning av dyrtidstillägget. Mot bestämmandet av denna höjning

på sätt kommittén föreslagit har jag intet att erinra.

Beträffande avfattningen av de särskilda bestämmelser, som skola

iakttagas i fråga om dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner, vilken av- •

fattning är något utförligare än motsvarande bestämmelser i den allmänna

dyrtidstilläggskungörelsen, har jag intet att erinra.

Med anledning av vad kommittén yttrat angående eventuellt införande

av nya grupper pensionärer under bestämmelserna i § 4 vill jag

framhålla, att, i den mån kungörelsen den 29 juni 1921, nr 456, erhåller

tillämpning i fråga om pension vid förvaltningsgrenar, som erhålla definitiv

lönereglering, därav berörda pensionärer utan vidare bliva hänförliga

under § 4. Skulle däremot för någon personalgrupp, som erhåller

definitiv lönereglering vid 1922 års riksdag, särskilda bestämmelser

meddelas i fråga om pension, torde stadgande om dyrtidstilläggets

beräkning å sådan pension böra givas i sammanhang med prövningen

av pensioneringsgrunderna.

Till motivering av de i § 5 föreslagna bestämmelserna har kom- § 5.

mittén anfört följande:

»I vissa fall är skillnaden mellan ny regi erad pension och pension av

äldre typ för samma befattning jämförelsevis obetydlig; och därför skulle det

kunna inträffa, att pension av äldre typ med därå belöpande dyrtidstillägg

komme att överstiga den nyreglerade pensionen för samma befattning med

dyrtidstillägg därå efter reducerade grunder. Då ett sådant förhållande icke

ansetts kunna godtagas utan funnits böra förekommas, har här införts ett

stadgande av innehåll, att dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 icke må

tillsammans med pensionen överstiga vad i § 4 avsedd f. d. befattningshavare,

som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande

verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena i sistnämnda

paragraf. Detta gäller exempelvis f. d. tjänsteman i andra normalgraden vid

centralt ämbetsverk, i det att pensionen av äldre typ, 4,600 kronor, jämte därå

enligt nu gällande grundtal (117) och med tillämpning av bestämmelserna i §

3 belöpande dyrtidstillägg, 3,325 kronor 60 öre, skulle tillsammans utgöra 7,925

kronor 60 öre, medan den nyreglerade pensionen för samma befattning, 5,076

kronor, jämte dyrtidstillägg därå enligt stadgandena i § 4, 2,601 kronor 2 öre,

alltså skulle utgöra endast 7,677 kronor 2 öre.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

Ett motsvarande förhållande äger ram beträffande kvinnliga biträden.

Emellertid är i fråga om dessa tillika att märka, hurusom genom under senare

år vidtagen lönereglering, som gällt dylika befattningshavare vid samtliga

verk, pensionerna för alla dem, som därefter avgått, höjts till vissa belopp, medan

däremot nyreglerade pensioner för dessa befattningshavare ännu icke föreligga

över hela linjen. På grund härav skulle ett pensionerat kvinnligt biträde,

som tillhört verk med numera nyreglerade pensioner, bliva underkastat

ovan angivna beskärning av dyrtidstillägget, medan däremot en samtidigt pensionerad

dylik befattningshavare, vilken tillhört verk, som ännu icke blivit nyreglerat,

skulle gå fri från sådan beskärning. Då icke heller detta förhållande

har ansetts tillfredsställande, hava komrnitterade i mom. 2 av förevarande paragraf

intagit ett stadgande, varigenom samtliga f. d. befattningshavare av,

ifrågavarande slag bliva beträffande dyrtidstilläggets begränsning likställda.

Dylika omständigheter föreligga även beträffande vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare; men skillnaden mellan den högsta oreglerade

pensionen och den nyreglerade är där så pass stor att, då såsom kommitterade

föreslå de högsta oreglerade vaktmästarpensionerna undantagas från

pensionstillägg, någon risk icke föreligger att med tillämpning av de föreslagna

dyrtidstilläggsbestämmelserna något överskridande kan äga rum.

Bestämmelserna i förevarande paragraf kunna måhända synas bliva

något betungande i tillämpningen. Emellertid är det ju oftast den myndighet,

där pension stagaren varit anställd, som har att till honom utbetala pension och

dyrtidstillägg; och vid isådant förhållande lärer i regel icke förefinnas

någon svårighet att tillämpa de föreslagna bestämmelserna; och där utbetalningen

sker av annan myndighet, vilket är fallet — utom beträffande f. d.

militära beställningshavare, för vilka några nyreglerade pensioner icke finnas

och begränsningen alltså icke är tillämplig — endast i fråga om de pensionärer,

som erhålla pension och dyrtidstillägg genom statskontorets försorg.

Här erfordras givetvis en undersökning om vederbörande pensionärs tjänsteställning

vid avgången; men sedan sådan undersökning, som i regel icke

torde bliva vidare betungande, en gång verkställts och resultatet antecknats*

torde det ytterligare besvär, som vid varje utbetalning må föranledas, icke,

vara av någon synnerlig betydelse.»

Den i mom. 1 av förevarande paragraf föreslagna bestämmelsen

har jag redan i det föregående haft tillfälle att beröra. Åven om densamma

i vissa fall synes kunna medföra mindre önskliga konsekvenser,

torde den emellertid i stort sett vara ägnad att tillgodose rättvisa och

god ordning. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag i förevarande

avseende.

Vad angår bestämmelsen i mom. 2 skulle väl ett och annat fall

kunna inträffa, där stadgandet ifråga kunde vara erforderligt även för

annan befattningshavare än kvinnligt biträde. Någon större betydelse

torde emellertid dylika fall icke få, och då det dessutom synes medföra

svårighet att avgöra, huruvida motsvarighet mellan viss reglerad och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

21

viss oreglerad tjänst äger rum, har jag funnit mig böra på denna punkt

stanna vid att tillstyrka vad kommittén föreslagit.

Beträffande det föreslagna innehållet i § 0 yttrar kommittén:

»Liksom nu är stadgat, att, där pensionen åtnjutes från mer än ett håll,

beloppen skola sammanräknas och å sammanlagda beloppet beräknas dyrtidstillägg,

så är det ock givet, att i fortsättningen sådant tillägg ej må beräknas

å varje pension särskilt. Äro alla pensionerna utav den beskaffenhet,

att bestämmelserna i § 3 äro å dem tillämpliga, så bör liksom nu pensionernas

sammanlagda belopp läggas till grund för dyrtidstilläggsberäkningen med

tillämpning av de i § 3 angivna grunder. Är emellertid någon av pensionerna

av beskaffenhet, som i § 4 avses, böra enligt grunderna för denna paragraf

endast 80 procent av sådan pension inräknas i det belopp, varå dyrtidstillägg

må beräknas. Det kan visserligen vara i någon män tveksamt, huruvida de

gynnsammare bestämmelserna i § 3 eller de strängare i § 4 böra komma till

tillämpning å en på sådant sätt sammansatt pensionsförmån, och man kunde

även tänka sig vissa mera invecklade bestämmelser för att träffa full rättvisa;

men kommitterade hava för sin del med hänsyn till frågans jämförelsevis

ringa ekonomiska betydelse stannat vid att föreslå att, om någon av pensionerna

är av beskaffenhet, som i § 3 avses, d. v. s. oreglerad, den gynnsammare

dyrtidstilläggsberäkningen må komma till användning, men eljest

— d. v. s. om samtliga pensionerna äro nyreglerade, därest över huvud

taget en sådan förening kan äga rum — dyrtidstillägget beräknas med iakttagande

av bestämmelserna i § 4. Att kommitterade likväl i visst fall funnit

sig böra föreslå en avvikelse från vad sålunda ansetts böra såsom regel bliva

gällande, framgår av § 8; och hava därför i nu förevarande paragraf inskjuti

ts orden ’där ej annat föranledes av bestämmelsen i § 8’.

De båda olika beräkningssätten för dyrtidstillägget vålla vissa svårigheter

även då det gäller att utforma föreskrifter för det fall, att pensionstagare

åtnjuter dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst eller äger såsom

innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens uppbära

dyrtidstillägg av statsmedel. Kommitterade hava emellertid ansett tillfyllest

att i dessa avseenden stadgas, att vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3

och 4 dyrtidstillägget å pensionen skall beräknas efter helt grundtal, respektive

helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning

eller den del av avlöningen, å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom

befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,

som ovan nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är av beskaffenhet,

som i § 4 avses, 1,020 kronor för år, varvid emellertid i förekommande

fall skall iakttagas vad som finnes stadgat om ökad förmån i anledning

av försörjningsplikt. Om exempelvis en pensionär med oreglerad pension

å 1,500 kronor tillika åtnjuter dyrtidstillägg för en avlöning i statstjänst

å 1,500 kronor, äger han å pensionen åtnjuta dyrtidstillägg endast efter ett procenttal,

motsvarandeffemtiofem hundradelar av grundtalet; är avlöningen endast

600 kronor, får han å 120 kronor av pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter

ett procenttal motsvarande fullt grundtal,^och å återstoden efter förenämnda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

lägre procenttal. Är hans pension nyreglerad, får han i förra fallet å 80 procent

av pensionsbeloppet åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande

femtiofem hundradelar av grundtalet minskat med 20, och i senare fallet

å den del av 80 procent av pensionen, som överstiger 600 kronor men understiger

1,020 kronor, räkna dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet minskat med 20, och å återstoden efter nyss nämnda lägre procenttal

(femtiofem hundradelar av grundtalet — 20).

Slutligen har i denna paragraf bibehållits stadgande därom, att dyrtidstillägg

å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare,

vid sådan läroanstalt, som ovan nämnts, och dyrtidstillägg å pension icke

må beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad; varvid

det utan särskilt stadgande torde vara uppenbart, att härvid skall beträffande''

nyreglerad pension tagas hänsyn endast till 80 procent därav, liksom i denna

summa må inberäknas endast SO procent av nyreglerad avlöning.»

DePchefenntS'' Kommitténs förslag till lydelse av förevarande paragraf har icke

‘ e''en'' givit mig anledning till erinran.

§ 7. Kommittén anför i fråga om § 7:

»Att dyrtidstillägget för dem, som enligt denna paragraf skola vara i

avseende å rätt till sådan förmån likställda med f. d. befattningshavare i statens

tjänst, bör beräknas enligt de gynnsammare, i § 3 angivna grunderna,

har ansetts uppenbart, enär ingen av dem, som tillhöra ifrågavarande grupper

av befattningshavare eller pensionärer, för närvarande kan anses innehava

nyreglerad förmån. Emellertid skulle det beträffande en av ifrågavarande

grupper, nämligen den, som omfattar befattningshavare, som åtnjuta avlöning

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, snart nog kunna inträffa, att

en sådan befattningshavare kommer att åtnjuta nyreglerad avlöning; och när

så blir fallet, torde detta förhållande böra föranleda till, att i ett särskilt moment

av förevarande paragraf stadgas, att, där sådan befattningshavares avlöning

är nyreglerad, dyrtidstillägget skall beräknas enligt bestämmelserna i

§ 4, men eljest enligt bestämmelserna i § 3.»

Departements- Vad kommittén härutinnan jdtrat föranleder mig endast till det

chefen. uttalandet, att de löneregleringar, vilka kunna komma att genomföras

vid 1922 års riksdag, icke torde medföra nyi-eglerad avlöning för någon

befattningshavare å indragningsstat utan t jänstgöringsskyldighet.

§ s. 1 § 8 hava bestämmelser införts rörande de i § 6 av nu gällande

kungörelse angivna pensioner, vilka ansetts fortfarande såsom nu är

fallet böra i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställas med pension

. av i § 1 angivet slag. Om paragrafens innehåll i övrigt yttrar kommittén

följande:

»Emellertid gäller det numera att tillika bestämma, huruvida dyrtidstilllägget

skall beräknas enligt § 3 eller enligt § 4. Därvid har pension, som ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

23

går till sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,

vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den

övertagits av staten, befunnits böra likställas med icke-nyreglerad pension;

och bör alltså dyrtidstilläggsberäkningen i detta fall äga rum enligt bestämmelserna

i § 3. Vad däremot beträffar till f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar utgående pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller

med denna jämförlig pensionsinrättning torde böra skiljas mellan olika fall.

Till nu ifrågavarande f. d. befattningshavare utgår nämligen därjämte pension

från statens järnvägar; och här föreligger sålunda alltid en förening av pensioner

från två håll, varom bestämmelse införts i § 6. Är pensionen från statens

järnvägar avpassad enligt äldre bestämmelser än dem, som meddelats i

kungl. brevet den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal, som

vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens

järnvägars tjänst, så torde hela sammanlagda pensionsförmånen vara att

anse såsom icke-nyreglerad; och vid sådant förhållande synas bestämmelserna

i § 3 böra tillämpas enligt den i § 6 angivna regeln. Men om pensionen från

statens järnvägar avpassats enligt föreskrifterna i berörda kungl. brev och

alltså utgår efter väsentligen samma grunder, som kommit till tillämpning i

pensionslagen för kommunikationsverken av den 4 juni 1920, har pensionsförmånen

i jämförelse med vad dittills tillkommit motsvarande pensionär

höjts i samma omfattning som enligt berörda pensionslag och bör alltså, i likhet

med pension enligt nämnda lag, anses såsom nyreglerad. Den sammanlagda

pensionsförmånen, som avpassats enligt föreskrifterna i omförmälda

kungl. brev, kan såsom fallet är jämväl med pension, som beviljas enligt pensionslagen

för kommunikationsverken, efter vissa i brevet angivna grunder

uppdelas i två delar, en avgiftspension och en statspension. Avgiftspensionen

sammanfaller dock icke med pensionen från den enskilda kassan. Under nu

angivna förhållanden och ehuru någon del av den sammanlagda pensionsförmånen

måste betraktas såsom icke-nyreglerad och dyrtidstillägg alltså enligt den

i § 6^ angivna regeln skulle beräknas enligt bestämmelserna i § 3, har vid det

förhållande att det vid sådan dyrtidstilläggsberäkning, som nyss nämnts,

skulle kunna inträffa att en ifrågavarande pensionärs förmåner komme att

överstiga vad som i pension och dyrtidstillägg tillkommer en motsvarande

pensionär, som åtnjuter hela sin pension från statens järnvägar, det befunnits''

lämpligt att — på samma gång som uttryckligen bestämts att dyrtidstillägg

må beräknas allenast å summan av den del av förmånen, som motsvarar avgiftspension,

och 80 procent av återstående delen — tillika såsom ett undantag

från regeln i § 6 stadga, att vid dyrtidstilläggsberäkningen skola tillämpas

l)estämmelserna i § 4 b) och c).

Kommitténs förslag i denna del föranleder ingen erinran från

min sida.

Beträffande tiden för ikraftträdande av den föreslagna kungörelsen

tillstyrker jag korpmitténs förslag, förutsatt att den nya kungörelsen

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst hinner träda

i tillämpning från den 1 april 1922.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

Kostnads
beräkningar.

Departe
mentschefens
hemställan.

Vid de beräkningar, vilka inom finansdepartementet verkställts

rörande storleken av de belopp, som erfordras för finansiering av dyrtidstilläggen

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

enligt de av mig nu förordade grunderna, har räknats med en genomsnittlig

levnadskostnadsindex för år 1922 av 205, vilket förutsätter en

index för de tre sista kvartalen år 1922 av i medeltal omkring 200; för

första halvåret 1923 har räknats med en index av 190. Med utgångspunkt

härifrån hava i propositionen om tilläggsstat och i statsverkspropositionen

förslag framlagts om beräkning å budgeten av följande anslagsbelopp

för ändamålet, nämligen

för år 1922:

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer ............................................................ kronor 11,900,000

» dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare » 4,100,000

för första halvåret 1923:

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer ..................... kronor 5,000,000

» dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare » 1,700,000.

Ehuru utvecklingen under sista tiden måhända skulle kunna giva

anledning att räkna med något lägre levnadskostnadsindex än som legat

till grund för nyssnämnda beräkningar, har jag likväl funnit försiktigheten

bjuda att för närvarande icke vidtaga någon nedsättning i de

anslagsbelopp, som upptagits i nyssberörda propositioner.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett i enlighet

med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen att

1) godkänna berörda förslag till kungörelse;

2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 11,900,000 kyonor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 4,100,000 kronor; samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

25

3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elfte

huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 5,000,000 kronor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 1,700,000 kronor.

• i

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t. Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 109 höft. (Nr 123—125.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition Nr 123.

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtids til lägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ I
F.

d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära d3^rtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, med ledning av det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under

vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken

Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3-

Där annorlunda icke är i §§ 4 och 5 av denna kungörelse eller

eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den

å månad belöpande pensionen, på följande sätt:

Å pension, som icke överstiger 60 kronor för månad, beräknas

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, överstiger

pensionen 60 kronor i månaden, beräknas dyrtidstillägg för den

del därav, som utgör 60 kronor, på sätt nyss sagts samt för överskjutande

delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar

av grundtalet; dock att beträffande pensionstagare, vilken vid början

av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

27

på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16 års

ålder, den del av pensionen, för vilken dyrtid stillägget beräknas efter

ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 10 kronor för varje

dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt

må icke beräknas för barn, som i egenskap av befattningshavare eller

pensionär är berättigat till dyrtidstillägg av statsmedel; och må för barn,

vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu

nämnd förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den

högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern.

Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare

i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt

än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara

fem tio fem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet

till närmast lägre hela tal.

Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående

öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 4.

Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen

den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920

meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,

som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått

i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare, vilka

åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension,

ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det

för landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget,

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock

med iakttagande därav,

a) att dyrtidstillägg beräknas endast å 80 procent av pensionsförmånen;
b)

att dyrtidstillägget å den del av sålunda beräknat pensionsbe
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

lopp, som icke överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter ett

procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, samt å återstoden

efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet

minskat med 20; samt

c) att det månadsbelopp, varå dyrtidstillägget sålunda må utgå

efter högre procenttal, skall i fall av försörjningsplikt för barn, som i

§ 3 sägs, ökas med 10 kronor för varje barn.

§ 6.

Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 3 må icke tillsammans

med pensionen överstiga vad i § 4 avsedd f. d. befattningshavare,

som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande

verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena

i sistnämnda paragraf.

Mom. 2. Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,

hon vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan

reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i § 4

här ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen

i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag

för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende

enligt förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att

gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.

§ 6.

Där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,

som i § 1 omförmäles, skola pensionerna eller beträffande pension, som

i § 4 avses, 80 procent av dess belopp sammanläggas; och å sammanlagda

beloppet skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 8,

dyrtidstillägg beräknas, om någon av pensionerna är av beskaffenhet,

som i § 3 avses, enligt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest

enligt ^bestämmelserna i § 4 b) och c).

Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i

statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid

annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall

vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägget å pemsionen

beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat

med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del av

avlöningen, å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare

i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,

som nyss nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

av beskaffenhet, som i § 4 avses, 1,020 kronor för år, dock att därvid skall

i förekommande fall iakttagas vad som finnes stadgat om ökad förmån

i anledning av försörjningsplikt. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,

som ovan sägs, och dyrtidstillägg å pension må dock icke beräknas å

sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.

§

Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 3 för vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
2:o)

f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller

kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d.

biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.

lärare och lärarinnor vid med folkskoleseihinarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata

småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda

skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem

ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt

därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension

från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under

förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de

grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965)

angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar, eller

jämlikt samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension,

därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit

det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;

6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte,

folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföre
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

anstalter, vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt;

samt

7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas

pensionering bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den

utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen å pensionen

eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens belopp

samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå från

vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,

där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de under 7:o)

omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas å hela pensionsbeloppet,

med inberäknande av det belopp, som i förekommande

fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med vad som av

hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel

utgående del av pensionen.

§ 8.

Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera

av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid

järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande

avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget

beräknas enligt bestämmelserna i § 3.

Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa

eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare

vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som jämte

sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad enligt

bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 iuni 1920 angående rätt till

pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, skall i fråga

om dyrtidstillägg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån

iakttagas, att dyrtidstillägg må beräknas endast å summan av

den del av sagda förmån, som enligt de i nämnda kungl. brev angivna

grunder motsvarar avgiftspension, samt 80 procent av återstående delen

av förmånen samt att därvid bestämmelserna i § 4 b) och c) av denna

kungörelse skola äga tillämpning.

§ 9-

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 123.

stärbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för

vilken pension får uppbäras.

§ 10.

Till bjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ ii.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de

närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 345) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

upphör att gälla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pens s. 2 i texten
  2. Rskr. 1922:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragni s. 18 i texten
  3. Rskr. 1922:196 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. s. 2 i texten
  4. BU 1922:55 Bankoutskottets utlåtande Nr 55 s. 1 i texten