Sök i Ratio Lex

Angående iståndsättande av Barsebäcks hamn

1922-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:132, Angående iståndsättande av Barsebäcks hamn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Moj:ts proposition till riksdagen angående iståndsättande

av Barsebäcks hamn; given Stockholms slott den

10 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommnnikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt

1921 års riksdag vissa ändringar i sättet och ordningen för utförande

av statens fiskehamnar m. m. Sålunda medgav riksdagen, att vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 116 käft. (Nr 132.) 49022 1

<.

1921 års

riksdags

beslut.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Framställningar

om

iståndsätta^

de snarast

möjligt av

Barsebäcks

hamn.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 132.

smärre, i huvudsak av muddringar bestående hamnförbättringar skulle

bilda eu särskild grupp (fiskehamnsg nipp II), vilken skulle utföras jämsides

med övriga fiskehamnar (fiskehamnsgrapp I), varjämte riksdagen

bestämde ordningsföljden för fiskehamnarnas färdigställande inom de

båda grupperna. För utförande av dessa arbeten beviljade riksdagen

följande reservationsanslag, nämligen till arbeten inom fiskehamnsgrupp

I på extra stat för år 1922 2,000,000 kronor samt till arbeten inom fiskehamnsgrupp

II på tilläggsstat för år 1921 500,000 kronor och på extra

stat för år 1922 likaledes 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit

riksdagen att pa extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa till

företag inom fiskehamnsgrupp I 500,000 kronor och till arbeten inom

fiskehamnsgrupp II 250,000 kronor.

Enligt riksdagens beslut intager Barsebäck femte platsen i ordningsföljden

bland hamnarna inom fiskehamnsgrupp I. Av dessa företag hava

de första, andra och fjärde i ordningen, nämligen hamnbyggnaderna vid

Hällevik, Gislöv och Smögenholmarna, påbörjats; arbetet å det tredje i

ordningen, Ilerrevik, kan ännu ej på någon tid igångsättas, då vissa frågor

om markupplåtelser ej blivit ordnade. Hamnbyggnaden vid Barsebäck

skulle sålunda stå närmast i tur och under vanliga förhållanden kunna

igångsättas senast under loppet av år 1923.

Med skrivelse den 23 december 1921 har lantbruksstyrelsen överlämnat

framställningar från fiskeriintendenten i södra distriktet G. Swenander

samt från hamnstyrelsen i Barsebäck och fiskeriföreningen Svea därstädes

angående ett skyndsamt iståndsättande av Barsebäcks hamn. Sedermera

har ytterligare en framställning om arbetets omedelbara påbörjande

gjorts av greve A. Hamilton i Barsebäck med flera. I de inkomna handlingarna

bär i huvndsak anförts följande:

Barsebäcks hamn bestocle av två vågbrytare, av vilka den norra vore fristående

och den södra utginge från stranden. Inne i den av vågbrytaren omfattade

hamnen funnes en från stranden utskjutande hamnpir med kajer. Hamnen,

som redan förut varit skadad och uppgrundad, hade under de våldsamma

stormar, som rasade den 23—24 oktober 1921, den 31 oktober—2 november 1921

och den 31 december 1921—1 januari 1922, tillfogats ytterligare svåra skador.

Sålunda hade på norra vågbrytaren svåra ras ägt rum. En betydande mängd av

de största blocken hade rubbats ur sitt läge och delvis slungats ut i havet. Övre

bröstvärnet vore genombrutet på en sträcka av 2-> meter. Fogarna i vågbrytarens

yttersida hade berövats allt bindemedel, och på grund härav hade vågbrytaren,

särskilt på den yttersta delen, satt sig samt lutade så, att densamma vid en förnyad

storm sannolikt komme att rasa och möjligen igenfylla hamninloppet. Den

på södra vågbrytaren belägna fyren hade helt sönderslagits och bortspolats. Även

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 132.

här hade ras ägt rum och bröstvärnet vore demolerat. Den ursprungliga fyllningen

vore till större delen bortspolad och hela kajen försvagad av sprickor.

Den sjö, som inträngde genom det mot väster öppna hamngattet, hade nästan

fullständigt nedbrutit kajbeklädnaden å hamnpirens’ västra sida, varvid ras ägt

rum, samt spolat den innanför liggande fyllningen över piren i den inre hamnbassängen

i så stora mängder, att torrt landgrund där uppstått. Den träbeklädnad,

som funnes på hamnpirens innersida och som i likhet med all träbeklädnad

i hamnen vore betänkligt rutten, kunde knappast motstå ytterligare påfrestning.

Slutligen vore den i hamnens södra del befintliga sliprännan på grund av att

dess norra kaj rasat och den södra jämväl svårt skadats numera så gott som

obrukbar.

Därest en ny svår storm inträffade, skulle hamnen sannolikt komma att fullständigt

raseras, och detta skulle få katastrofala följder för hela Barsebäcks fiskläge,

varest funnes 50 fiskare med 24 större båtar, därav 13 med motor, och däromkring

200 personer hade sin utkomst enbart genom fisket. Varje uppskov

med hamnens iståndsättande kunde därför bliva av ödesdiger och fördyrande inverkan.

För egen del har lantbruksstyrelsen under åberopande av det sålunda

anförda framhållit angelägenheten av att arbetena med iståndsättande av

Barsebäcks hamn måtte påbörjas snarast möjligt och jämsides med de

hamnbyggnader i fiskehamnsgrppp I, som närmast stode i tur att komma

till utförande.

Till följd av särskilda remisser har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 2 mars 1922 avgivit utlåtande i ärendet. Styrelsen framhåller därvid,

att styrelsen med hänsyn till nödvändigheten att redan år 1922

snarast möjligt igångsätta arbetet för iståndsättande av Barsebäcks

hamn låtit arbetschefen vid statens fiskehamnsbyggnader, kaptenen Sv.

Stenberg utarbeta en plan för berörda arbetens utförande. Enligt denna

plan, vilken upptoge de oundgängligen nödvändiga arbeten, som nu

måste verkställas för ändamålet, skulle den norra vågbrytaren dels förbindas

med land och dels förlängas utåt med 62,5 meter på sådant sätt,

att hamnen bleve skyddad mot nordvästliga stormar. Den södra vågbrytaren

och hamnpiren skulle förses med kajer av betong till en längd

av sammanlagt 223 respektive 198,3 meter, varjämte nödiga reparationsoch

förstärkningsarbeten skulle utföras å samtliga vågbrytare och pirål-.

•Vidare skulle i inre hamnen anordnas släpställe med sidomurar och kaj

av betong. Slutligen skulle vissa muddringsarbeten verkställas i inloppsrännan

och själva hamnen. Kostnaderna för dessa arbeten beräknades

till 744,000 kronor.

Väg och vattenbyggnadsstyrelsen anför härefter:

»Alla de nu pågående fiskehamnsbyggnaderna med undantag för Smögenholmarna

beräknas bliva färdiga under år 1922 med användande av de för samma

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 132.

år anslagna byggnadsmedlen till fiskehamnsgruppen I. Storleken av den mindre

rest av dessa byggnadsmedel. som kan komma att återstå, niir de nu pågående

hamnarna äro fullbordade, kan icke med tillförlitlighet fastställas förr än mot

slutet av år 1922. Med nämnda års anslag för fiskehamnsgruppen I kan därför

icke heller räknas för påbörjande av iståndsättandet av Barsebäcks hamn så

tidigt samma år, som nu borde ske.

Av de till fiskehamnsgruppen II hörande s. k. muddringshamnarna äro de

vid Gårdskär och Fågelsundet avsedda att påbörjas våren 1922, så snart naturförhållandena

det medgiva. Av de till utförande av fiskehamnsgruppen II anvisade

och under år 1922 disponibla byggnadsmedlen komma arbetena vid Gårdskär

och Fågelsundet under detta år icke att taga i anspråk större andel än att

från anslaget till gruppen II medel kunde förskjutas till fiskeliamnsarbetet vid

Barsebäck, så att detta kunde börjas snarast möjligt under år 1922, om nämligen

medel, anvisade till utförande av fiskehamnsgruppen II, kunna till erforderlig

del få anlitas för hamnarbeten, tillhörande fiskehamnsgruppen I, med

skyldighet av framtida återbetalning till anslaget för gruppen II.»

För att de nu nödvändiga arbetena för iståndsättandet av Barsebäcks

hamn må kunna bringas till utförande snarast möjligt och börjas

på våren 1922, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t ville endera ställa de för iståndsättande av Barsebäcks fiskehamn erforderliga

medlen till styrelsens förfogande eller ock medgiva, att nödiga

medel finge av styrelsen förskjutas från de för fiskehamnsgruppen II

anvisade medlen, med skyldighet att framdeles återbetala de sålunda

disponerade medlen till fiskehamnsgruppen II från de medel, som komme

att anvisas för fiskehamnsgruppen I.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att Barsebäcks hamn numera

befinner sig i ett sådant skick, att man icke utan fara för att densamma

skall fullständigt förstöras synes kunna avvakta den tidpunkt,

då medel för hamnens iståndsättande bliva tillgängliga från anslag, som

anvisats eller äskats för de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnbyggnader.

Det synes därför nödvändigt att bereda medel för påbörjande

av ifrågavarande arbeten snarast möjligt under innevarande vår, därvid

till grund för arbetenas bedrivande torde kunna läggas den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen. Till undvikande av

att nytt anslag skall behöva äskas torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

alternativt föreslagit, de medel, som erfordras föi*

arbetenas bedrivande innevarande år, lämpligen kunna förskjutas från

förenämnda av 1921 års riksdag till arbeten inom fiskehamnsgrupp II

beviljade anslag å tillhopa 1,000,000 kronor, vilket belopp i varje fall

icke i sin helhet lärer komma att tagas i anspråk för sitt ändamål under

innevarande år. Vad sålunda förskjutits torde framdeles böra återbetalas

från anslag, som komme att beviljas till företag inom fiskehamnsgrupp I.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 132.

Då emellertid en dylik anordning skulle innebära en ändring i dispositionen

av omförmälda, av riksdagen anvisade anslag, har jag ansett mig

böra underställa ifrågavarande ärende riksdagens provning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att för påbörjande under år 1922 av arbetena med iståndsättande

av Barsebäcks hamn i huvudsaklig överensstämmelse

med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagd plan må,

mot framdeles skeende återbetalning enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder, användas erforderligt beloj^p av de reservationsanslag

å tillhopa 1,''000,000 kronor, som riksdagen på tillläggsstat

för år 1921 och på extra stat för år 1922 anvisat

för till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

August Wrede.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 116 käft. (Nr 132.)

490 22 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i ämnet s. 5 i texten
  2. SU 1922:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i ämnet väckta motion s. 2 i texten