Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring

1922-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:173, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 173.

1

Nr 173.

Kungl.*Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920

om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot

värnpliktstjänstgöring; given Stockholms slott den 10

mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga bifogade förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen

den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot

värnpliktstj änstgöring.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 147 käft. (Nr 173.)

485 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

Härigenom förordnas, att § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, skall

hava följande ändrade lydelse:

Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten på sätt

i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid tjänstgöra

ett antal dagar, som i förra fallet med en fjärdedel och i senare

fallet med hälften överstiger det sammanlagda antalet dagar, varunder

tjänstgöring i fredstid enligt § 27 mom. 1 A eller B samt mom. 3 ävensom

§ 36 mom. 1 värnpliktslagen åligger rytteriet, fält- och positionsartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna tilldelade värnpliktiga.

Vid beräkning av dagantalet uppkommande bråktal bortfalla.

Tjänstgöringen skall fullgöras i en följd eller i två omgångar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

men skall äga tillämpning jämväl beträffande värnpliktiga, som dessförinnan

inskrivits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung], May.ts Proposition Nr 173.

3

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 10

mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Uti §§ 1 och 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka

hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, (Svensk författningssamling

nr 303) stadgas följande:

§ I
Värnpliktig,

som hyser allvarliga, på religiös övertygelse grundade samvetsbetankligheter

mot värnpliktstjänstgöring i den ordning, gällande värnpliktslag

ioruisatter, nui,

a) därest hans samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, fullgöra

sm värnplikt vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen eller

ammunition, samt

• , därest samvetsbetänkligheterna avse varje tjänstgöring vid krigsmakten,

i stället för honom åliggande värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete för statens

rakning.

§ 3-

. Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten på sätt i § 1 a)

angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring utföra

civilt arbete, är skyldig att under fredstid i en följd tjänstgöra ett antal

dagar, som i förra fallet med en fjärdedel och i senare fallet med hälften överstiger

det sammanlagda antalet dagar, varunder tjänstgöring i fredstid enligt

§ 27 mom. 1 A eller B samt mom. 3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen åligger

rytteriet, fält- och positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttegraftrupperna

tilldelade värnpliktiga. Vid beräkning av dagantalet uppkommande bråktal

bortfalla.

Enligt det förslag till lagstiftning i ämnet, som av tillkallade sakkunniga

framlades, skulle de s. k. samvetsömma värnpliktigas tjänstgöring

fördelas å särskilda omgångar, i likhet med vad i allmänhet är fallet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 173.

med den tjänstgöring, som åligger dem, vilka i vanlig ordning fullgöra

sin värnplikt.

Mot den sålunda föreslagna anordningen framhöll emellertid dåvarande

statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet. vid ärendets

anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 13 februari 1920 (se

Kungl. Maj:ts proposition nr 165), att en uppdelning av tjänstgöringen

på olika tjänstgöringsomgångar i förevarande fall icke vore påkallad av

något statens intresse, utan att det tvärtom syntes vara för staten förmånligare,

att ifrågavarande tjänstgöring fullgjordes i en följd, bland

annat på den grund, att den största möjliga valuta kunde dragas av

den värnpliktiges arbetsskicklighet, därest han en längre tid i följd finge

utöva det arbete, vari han blivit inlärd. Den omständigheten, att den

värnpliktige härigenom skulle komma i åtnjutande av en oförtjänt förmån

i jämförelse med dem av hans kamrater, vilka fullgjorde värnplikten

i vanlig ordning, syntes icke utgöra tillräcklig anledning att

ordna tjänstgöringen på ett för staten mindre fördelaktigt sätt, men

väl borde härtill tagas hänsyn vid utmätandet av tjänstgöringstidens

längd.

I överensstämmelse härmed intogs i den av mig citerade § 3 i

lagen uttrycklig föreskrift därom, att ifrågavarande tjänstgöring skall

fullgöras i en följd.

I lagen har icke närmare preciserats arten av det civila arbete, som

skall åläggas värnpliktig, vilkens samvetsbetänkligheter avse varje tjänstgöring

vid krigsmakten, utan har det ansetts böra ankomma på Kungl.

Maj:t att, efter verkställd ytterligare utredning, därom besluta och meddela

erforderliga föreskrifter.

Inom försvarsdepartementet har numera av särskilt tillkallade sakkunniga

utarbetats förslag rörande ordnandet av tjänstgöringsförhållandena

m. m. för ifrågavarande värnpliktiga.

Den av de sakkunniga verkställda utredningen har ådagalagt, att

större delen av de värnpliktiga, söm erhållit tillstånd att fullgöra civilt

arbete för statens räkning, äro lantbruksarbetare, samt att ytterst få

hava sådana kvalifikationer, att de med fördel kunna uttagas för utförande

av något specialarbete. Redan av denna anledning — framhålla

de sakkunniga — synas dessa värnpliktiga böra sammanföras i en eller

flera arbetsavdelningar och användas för utförande av fredligt kulturarbete,

såsom lantbruk, skogsvård, väganläggningar eller dylikt.

En annan av de sakkunniga åberopad anledning till dessa värnpliktigas

sammanförande i särskilda arbetsgrupper är den egendomliga ställ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj: t a Proposition Nr 173.

£.,nfiLde ?nta&a vid jämförelse med andra arbetare, i det att de ej hava

i j arbete utan endast penningbidrag jämte ersättning för egna

beklädnadspersedlar, samt att deras rättsliga ställning är en annan än

vanliga arbetares ävensom att, därest arbetskonflikt skulle uppstå å

arbetsplats, där dessa värnpliktiga arbetare vore sammanförda med andra

arbetare, de lörra säkerligen komme i en brydsam situation.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att den kostnad staten iklätt

Sig för underhåll och inkvartering är jämförelsevis så ringa, att kontant

ersättning för dessa förmåner icke tillnärmelsevis skulle täcka kostnaderna

for av den värnpliktige själv anskaffad föda och bostad, vadan

det vore nödvändigt, att portion och inkvartering lämnades in natura.

Beträffande frågan, varest det civila arbetet för statens räkning

under ovan . angivna betingelser skulle kunna utföras, hava de sakkunniga

företagit undersökning, som givit vid handen, att möjlighet därtill

kan beredas endast av vattenfallsstyrelsen och socialstyrelsen. Sålunda

kan vattenfallsstyrelsen i allmänhet bereda arbete åt hela årskontingenten,

i forsta hand med torvupptagning, och har styrelsen möjlighet att inkvartera

och utspisa sådana arbetsgrupper. För socialstyrelsen skulle

möjlighet föreligga att inom statsarbetenas ram bereda samtliga arbete

inkvartering och utspisning.

Såväl vattenfallsstyrelsen som socialstyrelsen har framhållit, att det

sannolikt komme att möta vissa svårigheter att ordna arbetet under

vintern, varför det kunde bliva nödvändigt att uppdela arbetet i två

(sommar-Jomgångar.

. Tanken att låta de s. k. samvetsömma värnpliktiga fullgöra sin tjänst- Departementsgoring

i en följd vilade, såsom av det föregående framgår, på den förut- chefensättningen,

att det för staten vore förmånligare, att tjänstgöringen fullgjordes

l en följd. Vid närmare undersökning av möjligheterna för beredande

av lämpligt civilt arbete åt ifrågavarande värnpliktiga har det emeller
l

ir?T“* r-att 6tt tmfredsställande ordnande av arbetsfrågan sannolikt

skulle bliva förenat med vissa svårigheter, med mindre tjänstgöringen

kan uppdelas å två omgångar. Vid sådant förhållande synes det mignödvändigt

att i gällande lagbestämmelse vidtaga ändring, som möjliggör

dylik uppdelning. J &

Uppdelningen av tjänstgöringen bör kunna tillämpas även beträffande

värnpliktiga, som redan inskrivits.

.... PePartemeiitschefen uppläser härefter ett inom departementet upprattat

förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 147 höft- (Nr 173.) 485 22 2 ''

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 173.

1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

samt hemställer, att sagda förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

Stockholm, K- L. Beckmans Boktr., 192 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:106 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka h s. 2 i texten
  2. 2LU 1922:11 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvet a1 i texten