Angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten ro. ro
1922-03-10 · 75 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 58 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:181, Angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten ro. ro
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av löneförhållandena
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten ro. ro.;
given Stockholms slott den 10 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
C. E. Svensson.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:
Vid tiden för avlåtandet av 1922 års statsverksproposition bedrevs
efter av Kungl. Maj:t den 19 augusti 1921 meddelat uppdrag av lotsstyrelsen
med biträde av två lönesakkunniga arbete med utredning av
frågan rörande ny definitiv lönereglering för personalen å lots- och fyrinrättningens
lokalstater. Då det syntes antagligt, att förslag i ämnet
skulle föreligga i sådan tid, att ärendet kunde underställas den nu pågående
riksdagen, beslöt Kungl. Maj:t, såsom framgår av det vid nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 käft. (Nr 181.) 1
Inledning.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden,
punkten 17 under tionde huvudtiteln, föreslå riksdagen att, i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för tiden 1 januari—30 juni 1923 allenast beräkna det ordinarie
förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
med ett till 3,200,000 kronor preliminärt upptaget belopp.
Sedan lotsstyrelsen och de lönesakkunniga med utlåtande den 25
februari 1922 överlämnat ett till trycket befordrat betänkande med utredning
och förslag rörande lönereglering för befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten m. m., får jag nu för Kungl. Maj:t anmäla detta ärende
ävensom frågan om lots- och fyrinrättningens behov av anslag för budgetperioden
1 januari—30 juni 1923, därvid jag till en början tillåter
mig erinra om följande.
Vid föredragning den 7 januari 1921 av frågorna rörande regleringen
för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel
framhöll min företrädare i ämbetet, att definitiv lönereglering i anslutning
till de vid kommunikationsverken tillämpade nya avlöningsprinciperna
borde, så fort ske kunde, komma till stånd för, bland andra,
personalen vid lots- och fyrinrättningen. Han tilläde emellertid, att,
då löneregleringsfrågan för lotspersonalens vidkommande i viss mån
sammanhängde med de den 22 september 1917 tillkallade lotsförfattningskommitterades
arbete, utredning i lönefrågan icke syntes böra igångsättas,
förrän kommitterades arbete avslutats.
Sedan kommitterade den 23 mars 1921 inkommit med slutligt
betänkande samt infordrade yttranden däröver avgivits, anmälde min
nyssnämnde företrädare den 19''augusti 1921 betänkandet för Kungl.
Maj:t, och angav han i yttrande till statsrådsprotokollet sin ställning till
de i betänkandet framlagda huvudförslagen. Samtidigt upptog han till
behandling frågan om lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningen,
därvid han i huvudsak anförde följande.
Det förhölle sig visserligen beträffande en personalgrupp, nämligen
lotsarna, så, att dessa enligt gällande bestämmelser åtnjöte icke blott
avlöning med vissa i stat uppförda belopp utan jämväl ägde sig emellan
fördela . 40 procent av de till respektive lotsplatser inflytande lotsavgifterna.
En ändring i systemet för lotsavgifternas utgörande kunde
sålunda tänkas komma att påverka storleken av de s. k. lotslotterna och
därmed också lotsarnas totalinkomster. Emellertid vore att märka, att
något dylikt icke av lotsförfattningskommitterade ifrågasatts. Tvärtom
hade kommitterade uttryckligen uttalat sig för, att en av deras förslag
Kanyl. Maj.ts proposition Nr 181. 3
föranledd minskning i lotsningsfrekvensen skulle kompenseras genom
höjning av lotstaxorna. Under sådana omständigheter och då den lönereglering
för lotspersonalen, varom nu vore fråga, givetvis icke skulle
avse annat än att, i likhet med vad som redan skett eller komme att
ske beträffande övriga personalgrupper i statens tjänst, anpassa lotsarnas
i stat uppförda avlöningsförmåner efter de nya löneregleringsprinciperna,
syntes ifrågavarande regleringsspörsmål kunna lösas oberoende av de
frågor, som berördes i lotsförfattningskommitterades betänkande. Med
hänsyn härtill ävensom till angelägenheten av att en enhetlig, lots- och
fyrinrättningens hela personal omfattande lönereglering vid 1922 års
riksdag komme till stånd, borde den för ändamålet erforderliga utredningen
omedelbart igångsättas.
För utredningen ansåg departementschefen böra gälla samma direktiv,
som givits åt löneregleringskommittén, då kommittén den 3 december
1920, på föredragning av chefen för finansdepartementet, erhöll i uppdrag
att utarbeta förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid
vissa grenar av den civila statsförvaltningen. Nämnda direktiv inneburo,
dels att utredningen i huvudsak skulle inskränka sig till rent lönetekniska
spörsmål och sålunda i regel icke beröra frågor av organisatorisk natur,
dels att det för kommunikationsverkeu gällande avlöningssystemet borde
tjäna till ledning vid utredningsarbetet, varigenom man komme att utgå
från det prisläge, som, att döma av stegringen i levnadskostnaderna
under åren närmast före världskriget, skulle under normala förhållanden
varit rådande i början av 1920-talet, dels att dyr tid stillägg å avlöningarna
borde utgå efter motsvarande grunder som vid kommunikationsverken,
dels ock att vid utredningen borde tagas under övervägande,
i vilken utsträckning mot löneregleringen svarande åtgärder borde vidtagas
beträffande pensioneringen.
På departementschefens hemställan uppdrog därefter Kungl. Maj:t
åt lotsstyrelsen att med biträde av två lönetekniskt sakkunniga personer
jämte en sekreterare, vilka Kungl. Maj:t, på framställning av lotsstyrelsen,
ville förordna, skyndsamt, i enlighet med de av departementschefen
angivna riktlinjerna, verkställa utredning och framlägga förslag
till reglering av avlöningsförmånerna för personalen vid lots- och fyrinrättningen
med undantag av lotsstyrelsen, för vilken senare, i likhet
med övriga centrala ämbetsverk, lönereglering redan genomförts för
tiden från och med den 1 januari 1922.
Därefter förordnade Kungl. Maj:t, på framställningar av lotsstyrelsen,
dels den 30 september och den 4 november 1921 ledamoten
av riksdagens första kammare, redaktören N. August Nilsson i Kabbarp
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
och byråchefen i fångvårdsstyrelsen Elis Theodor Sidenbladh att i egenskap
av sakkunniga biträda lotsstyrelsen vid ifrågavarande utredning,
dels ock • nämnda den 30 september andre kanslisekreteraren i handelsdepartementet
Karl Lindström att tjänstgöra såsom sekreterare vid utredningen.
Utredningsarbetet, som omedelbart igångsattes inom lotsstyrelsen,
fortgick under år 1921 med sammanträden mellan lotsstyrelsen in pleno
och de lönesakkunniga, varjämte dels ombud för lots- och fyrpersonalen
bereddes tillfälle att framföra sina önskemål, dels ock besök avlades,
förutom å lotskaptensexpeditionen i Stockholm, jämväl å lotskaptensexpeditionen
och lotskontoret i Göteborg samt å Vinga lotsuppassningsställe
och Vinga fyrplats.
Sedermera tillkallade jag, jämlikt bemyndigande den 13 januari
1922, lotskaptenen i västra lotsdistriktet O. H. Stenberg, ombudsmannen
i lotsförbundet J. H. Bent, fyrmästaren å fyrskeppet Grundkallen C. J.
Gräsman samt fyrmästaren å Segerstads fyr C. G. Hagström att såsom
representanter för vederbörande personalgrupper såsom sakkunniga biträda
vid löneregleringsarbetet, med rätt för dem att, utan att deltaga i
besluten, få avvikande meningar antecknade till protokollet.
Lots- Såsom jag förut nämnt, hava nu lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
Dct^deMöne- mec^ skrivelse den 25 februari 1922 överlämnat betänkande rörande lönesakkunnigas
reglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. in., vid vilket
förslag. betänkande fogats protokollsutdrag, innefattande av vissa bland personalrepresentanterna
avgivna särskilda yttranden i ärendet.
Förutom förslag till lönereglering för befattningshavarna vid lotsoch
fyrinrättningens lokalstater — vilka stater jag i likhet med lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga vill sammanföra till en stat med benämning
lots- och fyrstaten — innehåller det nu föreliggande betänkandet
av motivering åtföljt förslag till provisoriskt ordnande från och med år
1923 av pensionsförhållandena för ifrågavarande personal, vilket förslag
avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna för de provisoriska
pension sregleringar, som ägt rum i samband med 1921 års löneregleringar.
Bestämmelserna rörande pensionsregleringen hava i betänkandet
sammanförts i ett »förslag till kungörelse med bestämmelser
för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga om rätt till pension».
Till detta förslag, över vilket statskontoret avgivit infordrat utlåtande,
torde jag framdeles få återkomma, i samband med att vissa i
betänkandet jämväl tillstyrkta ändringar i 5 § av lagen den 11 oktober
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 5
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension av chefen för
finansdepartementet för Kungl. Maj:t anmälas.
Innan jag ingår på en närmare redogörelse för och ställningstagande
till det nu föreliggande förslaget till lönereglering för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, anser jag mig böra erinra därom, att
anslagen till samtliga till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
hörande stater äro i riksstaten sammanförda i ett gemensamt
anslag. På grund härav innefattar förutnämnda, i 1922 års statsverksproposition
för första halvåret 1923 beräknade förslagsanslag å 3,200,000
kronor icke blott anslag till avlönande av befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten, utan även anslag till avlöningsstateu för lotsstyrelsen, till
övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten, till pensionsstat
för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för
lots- och fyrinrättningen. Frågan om anslagsbehovet under första haivaret
1923 för samtliga nu nämnda ändamål ämnar jag upptaga till
behandling efter det föreliggande löneregleringsförslaget.
Vad nu detta sistnämnda förslag beträffar, vill jag redan från
början tillkännagiva, att jag kunnat i allt väsentligt godtaara detsamma.
Min framställning i ämnet kommer därför att nära ansluta sig till vad
lotsstyrelsen och de löuesakkunniga i betänkandet anfört. För närmare
kännedom om innehållet i de av vissa personalrepresentanter avgivna
särskilda yttrandena tillåter jag mig hänvisa till det vid betänkandet
fogade protokollsutdraget.
Jag övergår härefter till en kortfattad redogörelse för de nuvarande
avlönings- och organisationsförhållandena inom verket.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 18 oktober 1912 sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning och avfattande av förslag
beträffande lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket jämte i samband
därmed stående frågor. Ifrågavarande sakkunniga (lotsverkets
löneregleringskommission) avgåvo den 15 mars 1913 tryckt betänkande
i ämnet, innefattande jämväl förslag till pensionsreglering. Sedan vissa
yttranden infordrats öt^er betänkandet samt departementschefen, med
hänsyn till att därvid delvis nya synpunkter och uppslag i frågan framkommit,
anlitat biträde av ytterligare sakkunniga, avlät Kungl. Maj:t
till 1914 års senare riksdag proposition, nr 228, angående anslag till
1914 års
lönereglering.
Nuvarande
organisation
m. m.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. m., vilken proposition
bland annat innefattade förslag till lönereglering för personalen.
Propositionen blev av riksdagen i huvudsak bifallen.
Nu förevarande utredning har i stort sett utgått från den vid
1914 års lönereglering genomförda organisationen. Beträffande tidigare
gällande organisations- och avlöningsförhållanden torde få hänvisas till
den redogörelse härför, som finnes intagen i det vid Kungl. Maj:ts
berörda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet.
Överinseendet Över lotsverket (lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna)
utövas av lotsstyrelsen, och regleras förhållandena
mellan sjöfarten och lotsverket huvudsakligen genom förordningen den
15 februari 1881 angående lotsverket med i nämnda förordning senare
vidtagna ändringar.
Med avseende å'' de särskilda lots- och fyrplatserna samt livräddningsstationerna
för skeppsbrutna äro rikets kuster och närliggande farvatten
enligt kungl. brev den 30 september 1904 från och med år
1905 indelade i sex lotsdistrikt, vart och ett under befäl av en lotskapten,
som lyder omedelbart under lotsstyrelsen. De olika distrikten
ära följande (platsen för vederbörande lotskaptensexpedition angives
inom parentes):
Övre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken
av Norrbottens och Västerbottens län (Umeå);
Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet av
Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt av Stockholms län
intill Väddö sockens norra gräns (Gävle);
Mellersta lotsdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande
kuster från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan
Bälinge och Tyst berga socknar i Södermanlands län, sjöarna Mälaren
och Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar ävensom
Gottland och kringliggande öar (Stockholm);
Östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön från gränsen
mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen
mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, sjön Vättern,
Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt ön
Öland (Kalmar);
Södra lotsdistriktet, omfattande kusterna "vid Östersjön, Öresund
och Kattegat av Blekinge län från gränsen mellan Kristianopels och
Torhamns socknar samt av Kristianstads och Malmöhus län (Malmö);
Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegatt och Skage
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
rack av Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta
kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar
(Göteborg).
b rån lotsstyrelsens överinseende äro undantagna lotsningarna å
Vänern samt å Trollhätte kanal. Den förra lotsningen regleras av
Vänerns seglationsstyrelse och den senare står under vattenfallsstyrelsens
omvårdnad.
Avlöningsförhållandena för de olika personalgrupperna vid lotsverket,
med undantag av lotsstyrelsen, vilken i likhet med övriga
centrala ämbetsverk nyreglerats från och med år 1922, äro — bortsett
från att under senare år i viss utsträckning utgått tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg — i huvudsak sådana de, på framställning av
Kungl. Magt, fastställdes av 1914 års senare riksdag att gälla från och
med år 1915. Den väsentligaste förändring, som då genomfördes, bestod
däri, att lotspersonalen, vilken tidigare icke åtnjutit någon fast avlöning
från staten utan ägt uppbära och sig emellan fördela de jämlikt fastställd
lotsledsförteckning efter olika taxor utgående avgifterna för verkställd
lotsning, de s. k. lotspenningarna, tillförsäkrades vissa fasta avlöningsförmåner
å ordinarie stat. I samband därmed föreskrevs emellertid,
att personalen ägde åtnjuta 40 fi av de vederbörande lotsplats tillfallande
lotspenningarna, under det att återstoden skulle tillfalla statsverket.
Ehuru lotsverkets organisation och avlöningsförhållandena därstädes,
sedan Kungl. Magt år 1914 fastställde stater för verket, med undantag
för lotsstyrelsen undergått endast smärre förändringar, har emellertid
den omständigheten, att beloppen av vissa i staterna uppförda särskilda
anslag vid olika tillfällen i betydande mån ändrats, föranlett fastställandet
av eu ^del nya stater, nämligen avlöningsstat för befälet vid lotsverket
senast år 1919, avlöningsstat för lotspersonalen senast år 1921, avlöningsstat
för fyrpersonalen senast år 1921, avlöningsstat för personalen vid
livräddningsanstalterna senast år 1915 samt omkostnads- och pensionsstater
senast år 1921. Den år 1914 fastställda övergångs- och indragningsstaten
har successivt minskats till följd av vissa i densamma upptagna
personers avgång. Oförändrade sedan löneregleringen äro avlöningsstaten
för personalen å lotsverkets ångfartyg samt staten för
lotsverkets undervisningsanstalter (de s. k. lotsbarnskolorna).
Med föranledande av den år 1914 beslutade löneregleringen utfärdade
Kungl. Maj:t dels den 1 oktober 1914 kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staterna för befälet vid
lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets
ångfartyg upptagna avlöningsförmåner (nr 270), dels ock den 23
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
december 1914 Förnyat tjänstgöringsreglemente för lotsverket (nr 442),
i vilket reglemente sedermera vidtagits vissa ändringar och tillägggenom
kungörelse den 23 december 1915 (nr 553).
Allmänna I enlighet med de för utredningen givna direktiven hava lots
PiönerPeeL!nr
styrelsen och de lönesakkunniga vid utarbetandet av sitt förslag till
gen. lönereglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten sökt inpassa
de olika personalgrupperna i det vid kommunikationsverken samt
statsdepartementen med flera verk gällande avlöningssystemet. Då det
emellertid visat sig erforderligt att hava tillgång till vissa mellangrader
mellan en del av de i löneplanerna för nämnda verk upptagna lönegrader
och då jämväl i övrigt ett stort antal avvikelser från de i avlöningsreglementena
för sagda verk upptagna stadganden befunnits påkallade,
har det synts Iotsstyrelsen och de lönesakkunniga nödvändigt
att för nu ifrågavarande personal uppgöra förslag till ett särskilt avlöningsreglemente,
vilket dock så nära som möjligt ansluter sig till
nyssnämnda reglementen.
För egen del vill jag i nu förevarande avseende uttala, att, ehuru
det givetvis varit önskvärt, att lots- och fyrpersonalen kunnat direkt
inordnas under något av de redan utfärdade nya avlöningsreglementena,
jag likväl efter noggrant övervägande funnit mig — med hänsyn till
de i åtskilliga hänseenden för lotsverket säregna förhållandena och den
mångfald ändringar i och tillägg till dessa avlöningsreglementen, som
ett inordnande däri av lots- och fyrpersonalen skulle hava föranlett —
böra ansluta mig till den ståndpunkt, som av Iotsstyrelsen och de lönesakkunniga
intagits.
Jag skall nu till behandling upptaga varje personalgrupp för sig.
Lotsbefälet. Lotsbefälet utgöres av, förutom lotskaptenerna, vilka — enligt vad
förut är nämnt — förestå de olika lotsdistrikten, en lotslöjtnant i varje
distrikt med undantag av det mellersta, där två lotslöjtnanter finnas med
placering en i Stockholm och en i Visby.
Lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten åtnjuta i
lön och tjänstgöringspenningar en var 5,200 kronor, varjämte lotskaptenen
i mellersta distriktet (Stockholm) är tillförsäkrad ett ortstillägg å
400 kronor. Lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra distrikten
äga i lön och tjänstgöringspenningar uppbära 4,800 kronor. Samtliga
lotskaptener kunna därjämte erhålla ålderstillägg efter respektive 5, 10
och 15 år, vart och ett å 500 kronor. I tillfällig löneförbättring utgår
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
till lotskaptenen i Stockholm 950 kronor samt till övriga lotskaptener
900 kronor.
Lotslöjtnanterna hava en var i lön och tjänstgöringspenuingar
tillhopa 3,200 kronor, vartill för lotslöjtnanten i Stockholm kommer ett
ortstillägg å 250 kronor. Lotslöjtnanterna äga därjämte åtnjuta ålderstillägg
i likhet med lotskaptenerna. Såsom tillfällig löneförbättring uppbär
lotslöjtnanten i Stockholm 800 kronor och övriga lotslöjtnanter 750
kronor.
Vid lotskaptensexpeditionerna äro för expeditioDsgöromål anställda
manliga och kvinnliga biträden, vilka emellertid icke äro uppförda å
ordinarie stat utan avlönas från ett under avlöningsstaten för lotsbefälet
uppfört särskilt anslag.
Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra:
»I fråga om lotsdistriktens indelning samt lotsbefälets antal och
fördelning mellan de olika distrikten anse sig lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
sakna anledning föreslå någon förändring i nu sällande förhållanden.
Beträffande därefter frågan om befälets avlöningsförmåner finnes
visserligen på grund av lotsverkets civila natur ingen direkt anledning
att vid den lönereglering för verket, vilken nu är avsedd att genomföras,
taga hänsyn till de avlöningar, som från och med år 1922 tilllämpas
vid marinen. Då emellertid lotsbefälet hittills i allmänhet plägat
rekryteras från flottans officerskår samt det på grund av lotsbefälets
arbetsuppgifter fortfarande måste anses önskvärt, att vid verket må
kunna fästas yngre, dugliga sjöofficerare, torde vid löneregleringen viss
hänsyn böra tagas till de vid flottan gällande nya avlöningarna. För
att möjliggöra en dylik rekrytering torde nämligen med avseende å
den omständigheten, att en officer, som inträder i lotsverkets tjänst
såsom lotslöjtnant, efter utnämning till lotskapten i regel icke kan påräkna
någon ytterligare befordran, avlöningsförmånerna för lotsbefälet
böra så avvägas, att en övergång från flottan till lotsverket icke blir
ekonomiskt ofördelaktig.
Vad då. lotskaptenerna beträffar, må till en början erinras, att —
frånsett ortstillägget för lotskaptenen i Stockholm — lotskaptenerna i
mellersta, södra och västra distrikten med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena
åtnjuta något högre avlöning än lotskaptenerna i övre
norra, nedre norra och östra distrikten. En dylik åtskillnad synes även
för framtiden böra bibehållas. För de lotskaptener, som sålunda åtnjuta
lägre avlöning, har lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett en placeBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181.) 2
Lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga.
10
Departementschefen.
Personalen
distrikts
expeditio
nerna.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
rino- i 16:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan vara
befogad. De till den andra gruppen nu hänförliga lotskaptenerna synas
skäligen böra placeras i närmast högre lönegrad eller den 17:e enligt
kommunikationsverkens löneplan. Det torde böra erinras, att till 16:e
lönegraden vid kommunikationsverken hänföras exempelvis baningenjör
och trafikinspektör samt till 17:e lönegraden förste baningenjör och förste
trafikinspektör vid statens järnvägar, vilka samtliga i regeln äro sektionsföreståndare.
Lotslöjtnanterna, vilka biträda lotskaptenerna med dem åliggande
göromål och vid förfall för dessa senare inträda såsom deras ställföreträdare,
torde lämpligen böra inordnas i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens
löneplan. Till 12:e lönegraden vid kommunikationsverken
hänföras exempelvis ingen]örsassistent vid telegrafverket samt
underingenjör och underinspektör vid statens järnvägar.
I detta sammanhang torde med anledning av framställning från
lotsbefälets sida böra upptagas frågan om förändrade benämningar å de
hittillsvarande befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant. Vid
granskning av olika förslag till förändrad benämning för lotskaptenerna
har den av vissa lotskaptener föreslagna titeln ''distriktschefi synts på
ett lämpligt sätt avpassad efter vederhörandes såväl befalsställning som
verksamhetsområde. Titeln lotslöjtnant torde med hänsyn till sådan
befattningshavares ofta förekommande tjänstgöring såsom befälhavare
å chefsångare kunna utbytas mot förslagsvis ’distriktskapten .))
De av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framhållna synpunkterna
beträffande lotsbefälets arbetsuppgifter och rekrytering synas mig motivera
ett uppförande av befattningarna i de föreslagna lönegraderna. Beträffande
de ifrågasatta nya tjänstetitlarna för befälet har jag hyst tvekan om
lämpligheten av att frångå vad i dylikt hänseende nu gäller men dock
icke velat motsätta mig det förslag, varom lotsstyrelsen och de sakkunniga
enat sig. Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka,
att vid uppdelningen av distriktschefsbefattningarna i två grupper med
något olika avlöning men med samma tjänsteställning hänsyn tagits
såväl till de för närvarande fastställda avlöningarna som till arbetets
omfattning i de olika distrikten.
i Uti avlöningsstaten för lotsbefälet finnes uppfört ett bestämt
anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna.
Ifrågavarande anslag, som vid 1914 års lönereglering
fastställdes till 9,400 kronor, har sedermera genom beslut av 1919 års
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
11
riksdag höjts till 17,100 kronor. Från anslaget hava utgått särskilda
arvoden, avpassade efter vederbörande expeditioners arbetsbörda och
den å expeditionerna tjänstgörande personalens kvalifikationer. Å arvodena
har förutom dyrtidstdlägg under de senaste åren utgått tillfällig
löneförbättring enligt de för extra personal fastställda grunder.
För närvarande äro å expeditionerna anställda: i Umeå ett kvinnligt
och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga biträden, i Stockholm
ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar ett manligt biträde, .i
Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två manliga biträden.
Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å vardera av expeditionerna
i Umeå och Malmö.
Tillika torde böra uppmärksammas, att två ordinarie befattningshavare
vid fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och
Göteborg.
Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra:
»För verkställande av åtskilligt expeditionsarbete, såsom förande av
räkenskaper, diarier o. d., förefinnes ett stadigvarande behov av arbetskrafter
å distriktsexpeditionerna. Med hänsyn härtill synes billigheten
kräva, att åtminstone en del av de för sådant ändamål å expeditionerna
tjänstgörande befattningshavarna beredes ordinarie anställning. Omfattningen
av expeditionsarbetet å de särskilda expeditionerna giver vid
handen, att distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg
äro i behov av större expeditionspersonal än de övriga expeditionerna.
Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anse därför lämpligt, att å var
och en av förstnämnda tre expeditioner anställas två ordinarie biträden
samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och Kalmar ett dylikt biträde.
Med hänsyn till såväl de å expeditionerna för närvarande tjänstgörande
biträdena som önskvärdheten av att för framtiden kunna å varje expedition
erhålla för densamma lämpligen avpassad arbetskraft, torde
tjänsterna böra i staten uppföras såsom alternativt manliga eller kvinnliga.
Befattningshavarna, som lämpligen kunna benämnas expeditionsbiträden,
synas böra hänföras, om innehavaren är man, till 4:e lönegraden
för manliga tjänstemän och, om innehavaren är kvinna, till l:a
lönegraden för kvinnliga tjänstemän, allt enligt kommunikationsverkens
löneplan. Dessa befattningar skulle därigenom i lönehänseende likställas
med manliga, respektive kvinnliga kontorsbiträdestjänster vid kommunikationsverken.
Med den sålunda förordade anordningen skulle å vardera distrikts
-
Lotsstyrelsen
och de löftesakkunniga.
12
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.
Departements
chefen.
Im
personale!).
expeditionen i Stockholm och Göteborg den nuvarande förrådsmästaren
ersättas av det ena expeditionsbiträdet. På grund härav torde innehavarna
av nämnda förrådsmästartjänster böra beredas tillfälle att i
egenskap av expeditionsbiträden övergå på den nya staten. För den
händelse förrådsmästare skulle vilja kvarstå å äldre stat bör givetvis
motsvarande expeditionsbiträdesbefattning tillsvidare icke tillsättas.
Då utöver de sålunda föreslagna ordinarie expeditionsbiträdesbefattningarna
åtminstone tidvis torde erfordras ytterligare arbetshjälp
å distriktsexpeditionerna, böra medel för sådant ändamål avses vid beräknande
av anslag till icke-ordinarie befattningshavare.»
Beträffande den nu omhandlade personalen anser jag mig obetingat
kunna förorda, att densamma till det antal lotsstyrelsen och de
lönesakkunniga föreslagit beredes ordinarie anställning. Ej heller har
jag någon erinran att framställa mot befattningarnas benämning och
placering i lönegrader eller mot att befattningarna uppföras såsom alternativt
manliga eller kvinnliga. En förändring av de för närvarande
under fyrstaten uppförda förrådsmästartjänsterna till expeditionsbiträdestjänster
synes mig vidare både befogad och lämplig.
För lotspersonalens vidkommande innebar, såsom förut nämnts,
den år 1914 genomförda löneregleringen, att lotsarna — som förut uppburit
och emellan sig fördelat lotspenningarna i deras helhet — för
framtiden samtliga tillförsäkrades fast avlöning å stat samt berättigades
uppbära 40 procent av lotspenningarna.
I den från och med år 1922 gällande avlöningsstaten äro uppförda
18 överlotsbefattningar och 569 lotsbefattuingar. Denna personal
är uppdelad på de olika lotsplatserna, vilkas antal på grund av indragning,
i den mån platserna icke längre ansetts erforderliga för sjöfarten,
så småningom nedgått och för närvarande utgör 106. Antalet ordinarie
lotspersonal växlar för olika platser mellan 1—23, vartill kommer ickeordinarie
personal. A vederbörande lotsplats utövas närmaste befälet,
varmed är förenat bestyret med uppbörd, fördelning och redovisning
av till platsen inflytande lotspenningar samt tillsyn över lotslärlingars
utbildning m. m., av överlotsar eller lotsar med särskilt förordnande
såsom lotsförmän. Vid 18 lotsplatser finnas överlotsar, under det att
de övriga förestås av lotsförmän.
Avlöningen å stat uppgår för överlots till 2,000 kronor, därav
100 kronor i beklädnadsbidrag, samt för lots till 1,400 kronor, därav
100 kronor i beklädnadsbidrag. Till lotsförmännen utgå, utöver av
-
13
Kungl. Maj.ts proposition Nr 181.
löningen såsom lots, från ett under avlöningsstaten uppfört förslagsanslag
särskilda årliga arvoden av 100, 200 eller 300 kronor. Arvodet brukar
utgöra 100 kronor vid lotsplats med högst 3 lotsar, 200 kronor vid lotsbåt8
med 4—6 lotsar samt 300 kronor, då lotsarna äro flera än 6.
Intill ett antal, dock ej överstigande hälften av det i stat uppförda antalet
lotsar, kan lots eller lotsförman efter väl vitsordad tjänstgöring i ordinarie
befattning vid lotsplats under minst 15 år utnämnas till mästerlots,
varmed är förenat ett lönetillägg av 100 kronor årligen, vilket jämväl
medför förhöjning av pensionsunderlaget. För personal med station
och bostad i Stockholm tillkommer vidare ortstillägg med 200 kronor
till överlots och 100 kronor till lots. Vid såväl överlots- som lotsbefattningar
utgå slutligen ålderstillägg å lönen efter 3, 6 och 9 år, varje gång
med 100 kronor. Utöver avlöningen äger lotspersonal enligt vissa grunder
åtnjuta tillfällig löneförbättring, varom nedan närmare förmäles.
Därjämte kunna vissa befattningshavare tillhörande lotspersonalen
förordnas å befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid
rikets kuster, med vilka förordnanden förenats vissa mindre arvoden.
De avgifter för själva lotsningen, som skola erläggas av sjöfarten,
utgå efter vissa taxor jämlikt fastställd lotsledsförteckning. De i nämnda
taxor angivna avgiftsbeloppen äro emellertid enligt riksdagens beslut från
och med den 1 juli 1921 med visst undantag tillsvidare höjda med 50
procent. I fråga om fördelningen av personalens ovan omförmälda andel
i dessa avgifter är föreskrivet, att densamma skall fördelas i lika lotter mellan
överlots eller lotsförman och en var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie
lotsarna ävensom de extra lotsar, som på eget ansvar lotsa efter uppgjord
tur. Lotslotterna utgå i enahanda oi-dning som tjänstgöringspenningar.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att enligt gällande tjänstgöringsreglemente
överlots, ehuru han äger åtnjuta hel lotslott, icke är intagen
i lotsningstur, men är skyldig deltaga i lotsning på sätt lotskaptenen
bestämmer, för så vitt han icke på grund av särskilda omständigheter blivit
av lotsstyrelsen befriad från lotsningsskyldighet, vilket senare emellertid
icke utgör hinder för honom att, då anledning gives, utföra lotsning.
Overlotsarna kunna emellertid på grund av omfattningen av dem åliggande
expeditionsarbete och andra särskilda uppgifter endast undantagsvis
verkställa lotsning. Beträffande lotsförman åter föreskrives i tjänstgöringsreglementet,
att denne efter lotskaptenens bestämmande antingen
skall lotsa i tur med lotsplatsens övriga lotsar eller, då han icke finnes
å turlistan upptagen, ändock skall söka medhinna lika antal lotsningar
som en var bland platsens lotsar.
Lotslotternas storlek vid de särskilda lotsplatserna är synnerligen
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
varierande. Framför allt har detta varit fallet under och efter världskriget.
De olika belopp, till vilka de för helt år beräknade lotslotterna
för ordinarie lotspersonal i medeltal skulle hava uppgått under den
senaste normala femårsperioden 1909—1913, framgå av nedanstående
sammanställning. Ehuru lotsarna under nämnda år ägde uppbära lotspeuningarna
oavkortade, har på grund av nu gällande förhållanden ansetts
lämpligt i sammanställningen beräkna lotslotterna till 40 procent av
lotspenningarna. Däremot har hänsyn icke tagits till den här ovan
omförmälda provisoriska höjningen av lotspenningarna.
Lotslotternas storlek i medeltal för åt* under perioden 1909-1913.
Antal lotslotter.
34.............................
.................... mindre än 100
kronor
101 .............................
.................... 101— 500
b
216.............................
................. 501—1,000
»
163...............................
................ 1,001 — 1,500
B
64............................
. . . 1,501—1,800
B
14..............................
2,052
B
Jämte avgift för själva lotsning^ äger vederbörande lots av
det lotsade fartyget uppbära och lör sig behålla s. k. hemvägsersättning,
som är avsedd att bereda ersättning för lotsens inställelse till och hemresa
efter lotsning. Förutom till direkta utgifter i berörda hänseenden
användes hemvägsersättningen jämväl till bestridande av lotsarnas kostnader
för anskaffning, underhåll och drift av tjänstebåtar. Flertalet
tjänstebåtar tillhöra nämligen lotsarna själva och bekostas av dessa.
Emellertid är härvid att märka, att i åtskilliga fall bidrag av statsmedel
utgår till underhåll, komplettering och drift av berörda båtar. För
sådant ändamål finnes å lotsverkets omkostnadsstat uppfört ett förslagsanslag,
högst, å för närvarande 100,000 kronor.
I fråga om naturaförmåner finnes för lotspersonalen föreskrivet,
att, då sådana åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners
värde och förhållandena i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens bestämmande
göras å avlöningen. Bland förmåner, för vilka dylikt avdrag
göres, må nämnas bostad samt andra naturaförmåner till lotsarna å de
sedan äldre tider kvarvarande lotshemmanen, exempelvis vedbrand, skogstäkt
och mulbete ävensom fiskerättigheter, bland vilka särskilt märkes
hummerfisket vid Väderöarnes lotsplats. Därjämte förekommer i vissa
fall, att kommun förklarats skyldig tillhandahålla lotsar byggnadsplats
m. m. eller till dem utgiva däremot svarande kontant ersättning. Aven
för sådana fall har avdrag å avlöningen ägt rum.
15
Kungl. Maj:Is proposition Nr 181.
Såsom förut antytts, utgår till lotspersonalen tillfällig löneförbättring.
Därvid bär emellertid hänsyn tagits till vederbörandes inkomst
av lotspenningar. I de för åren 1919—1921 i ämnet utfärdade författningarna
bestämdes löneförbättringen för ordinarie befattningshavare
(överlots och lots) till 300 kronor, men föreskrevs tillika, bland annat,
att avlöningstillägg ej finge utgå med högre belopp, än att det tillsammans
med inkomsten av lotspenningar uppginge till högst 1,000 kronor,
varvid till grund för beräkningen av berörda inkomst .skulle läggas
förhållandena under viss föregående tidsperiod.
Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra för egen del följande:
»Vid försök att inordna lotspersonalen i den för kommunikationsverken
gällande löneplanen har omedelbart uppställt sig frågan, i vad
mån avseende bör fästas därvid att denna personal, förutom fast avlöning,
åtnjuter andel i de vederbörande lotsplatser tillfallande lotspenningarna.
Denna fråga kompliceras ytterligare därigenom, att lotslotterna
vid de särskilda lotsplatserna även under för sjöfarten normala
förhållanden xitgå med sins emellan synnerligen olika belopp.
Såsom förut nämnts, åtnjuta för närvarande samtliga lotsar —
frånsett överlotsar och lotsförmän — enahanda fasta avlöning, om hänsyn
icke tages till den mot ålderstillägg svarande löneförhöjniugen för
mästerlots. Den mer eller mindre krävande tjänstgöringen vid de olika
lotsplatserna kompenseras visserligen till en del genom lotslottens större
eller mindre belopp, men det torde med fog kunna ifrågasättas, huruvida
denna kompensering i och för sig är tillfyllest. Arbetet vid de
särskilda lotsplatserna ställer sig nämligen till följd av flera samverkande
orsaker mycket skiftande. Under det att å ena sidan finnes en
del lotsplatser, där vakthållningen och lotsningstjänsten äro mycket omfattande
och betungande, förekommer å andra sidan eu del lotsplatser,
där lotsarnas tjänstgöring tidvis är av jämförelsevis lindrig art och kan
lämna befattningshavarna tillfälle till annan sysselsättning vid sidan av
tjänstgöringen. I nämnda hänseende torde i detta sammanhang böra
framhållas, att ett flertal dylika mindre lotsplatser under de senaste årtiondena
blivit indragna och att lotsstyrelsen städse har sin uppmärksamhet
fästad på möjligheten att vidtaga ytterligare indragningar samt
minskning av lotsarnas antal vid en och annan lotsplats; men med
hänsyn till sjöfartens berättigade intressen torde man härvid nödgas
framgå med stor försiktighet. I varje fall lärer det även för framtiden
icke kunna undvikas, att en del lotsplatser med mindre krävande tjänstgöring
måste bibehållas. Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslå
Lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga.
16 Kungl. Maj.ts proposition Nr 181.
dock nu, att två nu vakanta lotsbefattningar, en vid Ronehamns lotsplats
och en vid Torekovs lotsplats, från och med år 1923 indragas.
Vid nu antydda förhållanden hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke även
den fasta avlöningen till lotsar på olika lotsplatser bör i viss mån graderas
allt efter tjänstgöringens beskaffenhet. Från personalhåll har visserligen
yrkande framkommit, att samtliga lotsar fortfarande skulle bibehållas
i en enda lönegrupp, men har därvid tillika föreslagits en placering
i löneavseende, som, särskilt med hänsyn därtill att lönegruppen även
skulle omfatta de minst betungade bland lotsarna, måste anses alltför
hög. Genom den ovan ifrågasatta uppdelningen av lotsarna i olika
lönegrupper skulle det däremot kunna bliva möjligt att i skälig mån
tillgodose personalintressena genom att bereda vissa personalgrupper
avlöningar, som väl skulle understiga de från personalhåll påyrkade,
men dock i allt fall skulle överstiga vad som vid samtliga lotsars placering
i eu och samma lönegrad torde kunna ifrågakomma.
Efter noggrant övervägande av olika på spörsmålet inverkande
omständigheter hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett sig böra
till grund för lotspersonalens fördelning i lönegrupper föreslå en klassificering
av de särskilda lotsplatserna i tre olika klasser.
Vid denna klassificering hava följande omständigheter ansetts böra
beaktas, nämligen den vid lotsplatsen anställda ordinarie personalens
storlek, antalet lotsningar och influtna lotspenningar i medeltal för år
under den senaste normala femårsperioden (1909 —1913), storleken i
allmänhet av de lotsade fartygen under samma period, antalet lotsuppassningsställen
vid varje lotsplats i förhållande till personalens storlek,
lotsningarnas beskaffenhet i allmänhet samt huruvida nattuppassning
erfordras eller icke. Med ledning av nämnda synpunkter hava för närvarande
synts böra upptagas 37 lotsplatser i l:a (högsta) klassen, 27 i
2:a klassen och 42 i 3:e (lägsta) klassen. De olika lotsplatsernas uppdelning
i klasser framgår av bilaga I.1 Att framdeles vissa jämkningar
i nämnda gruppering kunna befinnas erforderliga på grund av förändrade
sjöfartsförhållanden torde ligga i sakens natur.
Här torde få behandlas en organisationsfråga, som sammanhänger
med bestämmandet av antalet befattningshavare å lotsplatser, tillhörande
de särskilda klasserna, samt dessa befattningshavares placering i lönegrader.
Såsom förut omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för
närvarande icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta
allenast uppdrag för lots (mästerlots) att mot visst arvode utöver lots
1
Här ej intagen; se betänkandet sid. 70.
Kanal. Maj:in proposition Nr 181.
17
avlöningen tills vidare utföra vissa åligganden. Från persouulhåll bär
hemställts om förändring av lotsförmansbefattningarna till ordinarie
tjänster. Då vid vissa av de större lotsplatserna motsvarande åligganden,
som vid andra lotsplatser tillkomma lotsförmän, ansetts böra anförtros
åt särskilda ordinarie tjänstemän, överlotsar, bär det synts
lotsstyrelsen och de lönesakkunniga billigt, att även lotsförmansbefattningarna
ombildas till ordinarie tjänster. Någon olägenhet av en dylik
åtgärd synes knappast vara att befara. Tillräcklig erfarenhet om vederbörandes
lämplighet att förestå en lotsplats torde nämligen kunna
vinnas under föregående tjänstgöring inom lotsverket. Vid förändring
av lotsförmanstjänsterna till ordinarie befattningar bör naturligen antalet
lotsbefattningar minskas i förhållande härtill. Å andra sidan torde
de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom en särskild avlöningsgrad
icke vidare böra förekomma, då enligt det nya lönesystemet lots skulle
kunna komma i åtnjutande av fyra löneförhöjningar. Vad nu är sagt
avser emellertid icke, att tjänstetiteln mästerlots skulle behöva försvinna,
utan torde densamma fortfarande kunna såsom en utmärkelse tilldelaB
mera förtjänta lotsar.
Med iakttagande av vad sålunda i skilda hänseenden beräknats
och föreslagits skulle lotspersonalens antal inom olika befattningsgrupper
komma att utgöra: 18 överlotsar, 19 lotsförmän å l:a klass lotsplatser,
341 lotsar å l:a klass lotsplatser, 27 lotsförmän å 2:a klass
lotsplatser, 87 lotsar å 2:a klass lotsplatser, 42 lotsförmän å 3:e klass
lotsplatser och 51 lotsar å 3:e klass lotsplatser.
Vid avvägandet av lönebeloppen för lotspersonalen må uppmärksammas,
hurusom av en var sådan befattningshavare måste krävas, att
vederbörande redan före befordran till lots förvärvat ett icke obetydligt
mått av kunskaper och erfarenhet i sjömansyrket, i vilket hänseende
kan erinras, att ett stort antal lotsar avlagt styrmans- eller sjökaptensexamen.
Därjämte må framhållas det särskilda ansvar, som är förenat
med lotstjänsten, vartill kommer att befattningshavaren genom sin
tjänstgöring är utsatt för kroppsliga vådor. Nu anförda omständigheter
hava synts lotsstyrelsen och de lönesakkunniga vara av beskaffenhet
att böra tagas i betraktande vid värdesättande av ifrågavarande tjänster.
Med hänsyn härtill har lots å 3:e klass lotsplats ansetts böra
hänföras till 2:a lönegraden enligt den för kommunikationsverken gällande
löneplanen och lotsförmän å sådan lotsplats till närmast högre
grad eller 3:e lönegraden. I samma lönegrad torde böra inordnas lots
å 2:a klass lotsplats samt i 4:e lönegraden lots å l:a klass lotsplats.
Lotsförmän å 2:a klass lotsplats har ausetts skäligen böra placeras i eu
Bihang till riksdagens ''protokoll 1922- 1 samt. 154 käft. (Nr 181.) 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departement»-
chefen.
\ 18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
lönegrad, som skulle ligga mellan den 4:e och den 5:e enligt kommunikationsverkens
löneplan. Behovet av en dylik mellangrad har föranletts
därav, att steget mellan nämnda 4:e och 5:e lönegrader omfattar
två löneklasser, något som för här ifrågavarande personal ansetts medföra
allt för stor skillnad mellan de olika befattningshavarnas löner.
Den föreslagna mellangraden skulle sålunda komma att omfatta 5:e—
9:e löneklasserna. Jämväl för lotsförman å l:a klass lotsplats har av
motsvarande anledning befunnits nödigt att föreslå en mellangrad mellan
5:e och 6:e lönegraderna enligt kommunikationsverkens löneplan, vilken
mellangrad skulle omfatta 7:e—ll:e löneklasserna. För överlots torde
lönen lämpligen kunna bestämmas i överensstämmelse med 6:e lönegraden
enligt kommunikationsverkens löneplan. Placeringen av lotsförman
å 2:a klass lotsplats över lots å l:a klass lotsplats samt lotsförman
å sistnämnda klass lotsplats omedelbart .under överlots betingas
därav, att, å ena sidan, förmanskapet även å en 2:a klass lotsplats
medför ett icke oväsentligt arbete, och att, å andra sidan, skillnaden
mellan en lotsförmans å l:a klass lotsplats och en överlots befälsställning
och expeditionsarbete, särskilt å vissa platser, är jämförelsevis
obetydlig.
Av skäl, som närmare anföras å sid. — — — '', skulle personalen
vid några lotsplatser åtnjuta i 12 § i reglementsförslaget omförmält enslighetstillägg.
Såsom av det föregående framgår, förutsätta lotsstyrelsen och de
lönesakkunniga, att lotspersonalen, utöver de sålunda föreslagna lönerna,
alltjämt skall äga uppbära andel i lotspenningar samt vissa nu utgående
ersättningar från sjöfarten, såsom hemvägsersättning o. d.»
Enligt det av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framlagda förslaget.
skulle lotspersonalen, med bibehållande av nu utgående 40 procent
av lotspenningarna, erhålla en viss förbättring i den fasta avlöningen.
Att härvid till grund för avlöningen lägga eu indelning av lotsplatserna
i klasser synes mig, trots det att lotsarna i stort sett hava samma
arbetsuppgifter på alla platser, likväl motiverat med hänsyn till den
olika arbetsbördan å de skilda lotsplatserna. Denna olikhet torde icke
kunna helt utjämnas genom vederbörande lotslotter. Att, på sätt lotspersonalens
representant vid utredningen ifrågasatt, fortfarande ställa
alla lotsar i en klass samt låta enbart lotslotternas större belopp vid
vissa lotsplatser kompensera merarbetet å dessa platser, i samband
varmed emellertid lotsarnas andel i lotspenningarna å alla platser skulle
Sid. 31 och 32 bär efteråt.
Kanal. Ma j ds proposition Nr 181.
19
höjas från 40 till 50 procent, linner jag mig icke kunna tillstyrka redan
av den anledningen, att någon höjning av andelsprocenten icke synes
mig böra ifrågakomma.
Den av nämnda representant ifrågasatta åtgärden att, för vinnande
av besparing och därmed också av möjlighet till en gynnsammare placering
av lotsarna å löneskalan, indraga några av de minsta lotsplatserna
anser jag mig ej heller kunna förorda. Dels måste man nämligen,
för att icke genom en sådan åtgärd sjöfartens berättigade intressen
skola eftersättas, bygga på erfarenheten under en längre tid med normal
sjöfart, något som för närvarande icke är möjligt på grund av de störningar,
som världskriget och den därpå följande* depressionen medfört,
dels skulle på grund av de indragningar av lotsplatser, som under de
senaste årtiondena redan skett, en så obetydlig minskning av lotspersonalen
på detta sätt kunna åstadkommas, att besparingarna härav för
statsverket, oavsett den omständigheten, att indragen personal måste
uppföras på indragningsstat, icke kunde, såsom avsetts, möjliggöra en
högre placering av de återstående lotsarna än nu föreslagits.
Redan det förslag, som av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
framlagts, skulle emellertid, såsom jag redan antytt, medföra en viss
förhöjning av lotsarnas nuvarande avlöningsförmåner. Jag anser emellertid
denna motiverad av de skäl, lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
anfört. Vad angår klassificeringen av de olika lotsplatserna kunna
givetvis gränsfall förekomma, där olika mening kan hysas om till vilken
klass en lotsplats rätteligen bör hänföras. Jag har emellertid icke funnit
anledning ifrågasätta någon ändring i vad i betänkandet härutinnan
föreslagiis. Mot att uppföra lotsförmansbefattningarna såsom ordinarie
tjänster har jag ingen erinran att framställa liksom icke heller mot den
för dessa tjänster förordade placeringen å löneskalan.
Sedan jag noggrant övervägt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas
förslag i förevarande del, har jag sålunda funnit detsamma vara i olika
hänseenden väl avvägt, varför jag finner mig böra tillstyrka detsamma.
Fyrpersonalen har sin tjänstgöring i regeln förlagd till fyrskepp eller
fyrar. Bland fyrskeppen, av vilka 20 vid 1923 års ingång avses skola
vara bemannade, kunna särskiljas tre grupper, nämligen dels 12 ång- eller
motorfyrskepp under befäl av fyrmästare, dels 6 icke maskindrivna fyrskepp
under befäl av fyrmästare och dels 2 mindre likaledes icke
maskindrivna fyrskepp, vartdera under befäl av en fyrvaktare och befälhavare.
Fyrar med ständig bevakning finnas vid 85 fyrplatser, av vilka
17 betecknade såsom »större fyrar» och 53 såsom »mindre fyrar» stå
Fyr
personalen.
20
Kungl. Maj.ts proposition Nr 18L
under befäl av fyrmästare, under det att de 15 minsta fyrplatserna
förestås av uppbördsfyrvaktare. Av fyrplatser med uppbördsfyrvaktare
bör emellertid en kunna indragas på grund därav att Gåsörens fyr förändrats
till fyr utan ständig bevakning. Å fyrskepp och fyrar med
ständig bevakning finnas, förutom vederbörande befäl, anställda sammanlagt
97 fyrvaktare och 108 fyrbiträden ävensom extra personal.
Vid fyrar utan ständig bevakning, vilka i stor utsträckning äro
försedda med agabelysning, utövas tillsyn i allmänhet av s. k. tillsyningsmän.
Härvid är dock att märka, att några av dessa fyrar anses tillhöra
vederbörande fyrplats och att till följd därav tillsynen av sådan
fyr ingår i fyrpersonalens vanliga tjänstutövning. Tillsynen över flertalet
å västkusten belägna agafyrar utövas icke heller av tillsyningsmän
utan av personalen å den åren 1917—1919 uppförda gasstationen
å Erholmen i närheten av Marstrand. Där särskilda tillsyningsman
finnas, åtnjuta dessa mindre arvoden, avpassade efter antalet och beskaffenheten
av de fyrar, tillsynen avser. Såsom ^syningsmän förordnas
antingen privatpersoner eller ock befattningshavare vid lots- och
fyrstaten.
Å gällande avlöningsstat för fyrpersonalen är vidare såsom ordinarie
befattningshavare uppförd en i Malmö placerad distriktsfyrmästare,
som har att utöva tillsyn över intagna fyrskepp och reservfyrskepp samt
tjänstgöra såsom befälhavare å s. k. vrakfyrskepp, allt inom södra
distriktet. Slutligen upptager staten, såsom förut nämnts, två förrådsmästare,
en i Stockholm och en i Göteborg, med uppdrag att tillse
mellersta respektive västra distriktets förråd samt med tjänstgöring i
övrigt å vederbörande distrikts lotskaptensexpedition.
I lön, tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag åtnjuta fyrmästare
å ång- eller motorfyrskepp samt distriktsfyrmästaren 2,100
kronor, fyrmästare å större fast fyr 2,000 kronor, fyrmästare å icke
maskindrivet fyrskepp 1,900 kronor, fyrmästare å mindre fast fyr 1,800
kronor, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp ävensom förrådsmästare
1,550 kronor, uppbördsfyrvaktare å fast fyr 1,450 kronor, fyrvaktare
1,300 kronor och fyrbiträde 1,200 kronor. Av nämnda belopp utgöra
för samtliga befattningar 100 kronor beklädnadsbidrag. Ålderstillägg
å lönen utgå efter 3, 6 och 9 år till samtliga fyrmästare med 150 kronor
och till övrig ordinarie personal med 100 kronor varje gång.
I likhet med vad förhållandet är beträffande en del lotsar kunna
vissa befattningshavare, tillhörande personalen å fasta fyrar, förordnas å
befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid rikets
kuster.
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Personal å fyrskepp äger under den tid av månaderna december,
januari, februari och mars, varunder fyrskeppet är rustat — ej under
ut- eller avrustning — åtnjuta särskild dagavlöning med 2 kronor till
fyrmästare, 1 krona 50 öre till fyrvaktare samt 1 krona till övrig fyrpersonal.
Till fyrvaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman
eller maskinist å fyrskepp, utgår ett årligt arvode av 100 kronor. Dagavlöningen
och de särskilda arvodena räknas såsom tjänstgöringspenningar.
I tillfällig löneförbättring erhålla samtliga ordinarie befattningshavare
vid fyrstaten 300 kronor.
Förutom kontant avlöning åtnjuter den vid fast fyr anställda
personalen fri bostad jämte ved och lyse eller, där bostad undantagsvis
icke kan beredas, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande
jämte ved och lyse in natura. Till distriktsfyrmästare och förrådsmästare
samt till personal å fyrskepp utgår hyresbidrag, nämligen med
300 kronor till distriktsfyrmästare och fyrmästare, 250 kronor till förrådsmästare
och fyrvaktare tillika befälhavare samt 200 kronor till fyrvaktare
och fyrbiträde. Samtliga ifrågavarande förmåner utgå i enahanda ordning,
som gäller i fråga om lön. Under tjänstgöring å fyrskepp åtnjuter
personalen dessutom proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter
eller i stället för proviant spisningspenningar enligt lotsBtyrelsens bestämmande.
För att vid inträffande tjocka, då skenet från fyrarna icke tjänar
till ledning, kunna varna de sjöfarande äro samtliga fyrskepp samt
vissa å.yttre skär belägna fyrar med ständig bevakning utrustade med
mistsignaleringsapparater med mer eller mindre invecklade anordningar.
Vid mistsignalering utgår särskild ersättning med för närvarande
50 öre i timmen, vilken ersättning brukar å fyrskepp fördelas mellan ''
personalen i dess helhet samt vid fyrarna tillfalla dem, som fullgjort
signaleringen, vare sig vederbörande själva äro anställda vid fyren eller,
såsom ofta är fallet, tillhöra någon av personalens familjer. 1 gällande
stat finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag å 10,000
kronor.
Därjämte må omnämnas, att från ett under avlöningsstaten för
fyrpersonalen uppfört bestämt anslag å för närvarande 9,950 kronor
utgår till personalen å några avlägset belägna fyrar dels provianteringsbidrag,
dels ock ersättning för uppehållande av förbindelse med land.
Därjämte utgår bidrag till fyrpersonalen å Gotska Sandön för anskaffande
av kofoder.
22
Lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga
-
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 181.
Sedan lotsstyrelsen och de lönesakkunniga i fråga om fyrpersonalen
anfört vad nu av mig återgivits, utlåta de sig för egen del på följande sätt:
»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, äro
såväl fyrskepp som fyrar med ständig bevakning i avlöningshänseende
fördelade i tre grupper. Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan
maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl av fyrmästare, samt
sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl av fyrvaktare.
Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av
fvrmältare samt fyrar, som förestås av uppbördsfyrvaktare.
Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening synes en dylik
uppdelning av såväl fyrskepp som fyrar i tre klasser vara fullt befogad
med hänsyn till de olika stora krav, som måste ställas åtminstone
på befälet. Vad fyrskeppen beträffar torde den nuvarande klassificeringen
kunna oförändrad'' bibehållas. Sålunda skulle av fyrskeppen 12 tillhöra
l:a (högsta) klassen, 6 räknas till 2:a klassen och 2 hänföras till 3:e
(lägsta) klassen. Däremot synes i fråga om klassificeringen av fyrarna
vissa jämkningar böra vidtagas, i syfte att vinna en lämpligare fördelning
av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande torde
vara fallet.
De förhållanden vid de särskilda fyrplatserna, som synts lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassificeringen,
äro förekomsten av mists’gnalapparater, dessas art, storlek och
svårskötthet, fyrapparateroas storlek och behov av tillsyn, till platsen
hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra
och därav orsakat större eller mindre arbete vid fyring och mistsignalering,
underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas
allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huruvida
och i vilken grad svårighet förefinnes att skydda platsens båtar
ävensom uppehålla förbindelse med land på grund av dåliga hamnförhållanden
och utsatt belägenhet.
Från personalhåll har visserligen uti en till lotsstyrelsen tidigare
ingiven framställning, under förutsättning att särskild ersättning för mistsignalering
icke vidare skulle förekomma, föreslagits en klassificering av
fyrarna, vid vilken avseende fästats så gott som uteslutande vid förekomsten
av dylik signalering eller ej. Då emellertid lotsstyrelsen och
de lönesakkunniga, såsom närmare framgår av specialmotiveringen till
28 § i förslaget till avlöningsreglemente, ansett ersättning för mistsignalering
fortfarande böra utgå, torde särskilt med nämnda utgångspunkt
en klassificering grundad på de olika förhållanden, som förut
angivits, vara att föredraga.
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
lifter eu i enlighet med angivna grunder företagen undersökning
har befunnits, att av de 84 fyrar, som fortfarande skulle hava ständigbevakning,
borde uppföras 26 i l:a (högsta) klass, 37 i 2:a klass och
21 i 3:e (lägsta) klass. De olika fyrplatsernas uppdelning i klasser
framgår av bilaga II.1
Vad därefter angår bemanningen å fyrskepp och fyrar må till eu
början framhållas, att samtliga befattningshavare, vilka hava att utöva
befäl, synas lämpligen böra benämnas fyrmästare, visserligen med viss
gradering i avlöningshänseende alltefter den klass, vederbörande fyrskepp
eller fyr skulle tillhöra. Vid bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna
’fyrvaktare och befälhavare’ å fyrskepp samt uppbördsfyrvaktare’ utbytas
mot benämningarna ''fyrmästare å 3:e klass fyrskepp’ och ''fyrmästare
å 3:e klass fyr’.
Fyrvaktarna å såväl fyrskepp som fyrar äro — frånsett nyss omförmälda
''fyrvaktare och befälhavare’ — för närvarande samtliga likställda.
Då emellertid i fråga om fyrvaktare å fyrskepp av l:a klass
och å fyr av l:a klass måste ställas ej oväsentligt större fordringar än
å övriga fyrvaktare, vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån
också redan kommit till uttryck genom det särskilda arvode, vilket utgår
till den, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å sådant skepp,
anse styrelsen och de lönesakkunniga, att fyrvaktare å fyrskepp av l:a
klass och å fyr av l:a klass böra föras i en avlöningsgrupp för sig, under
det att övriga fyrvaktare torde kunna tillhöra eu och samma grupp.
I likhet med vad för närvarande är fallet synas samtliga fyrbiträden
kunna innefattas i en avlöningsgrupp.
Med beaktande av förut angivna klassificering av fyrskepp och
fyra!- samt med iakttagande av nvssberörda gruppering av den där anställda
personalen har befunnits, att antalet ifrågavarande befattningshavare
skulle uppgå till:
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.
26
l:a
))
fyr.
6
»
2:a
»
fyrskepp.
37
»
»
2:a
»
fyr.
2
»
»
3:e
))
fyrskepp.
21
3:e
»
fyr.
24
fyrvaktare
»
l:a
»
fyrskepp.
27
»
»
l:a
»
fyr.
8
2:a
och
3:e klass fyrskepp.
48
»
»
2:a
och
3:e » fyr.
99
fyrbiträden
å
fyr
skepp och fyr.
1 Hör ej intagen; se betänkandet sid. 71.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Vad därefter angår ifrågavarande personals avlöningsförmåner hava
lotsstyrelsen och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att
den fasta avlöningen för befattningshavare å fyrskepp bör vara densamma
som för innehavare av motsvarande befattningar vid fyrar. Härigenom
skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som ej
sällan söker förflyttning till land fyr, skulle kunna erhålla dylik transport,
utan att därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera
lägre pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur statsverkets
synpunkt i vissa fall önskvärt utbyte av personal mellan
fyrskepp och fyrar skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänstgöringen
å ett i öppen sjö till ankars liggande fyrskepp, som dessutom
i regel endast sparsamt kan uppehålla förbindelse med land, otvivelaktigt
måste anses mera betungande än tjänstgöringen å eu landfyr,
har det synts skäligt att, i anslutning till vad som gäller i fråga
om befattningshavare vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår
under tjänstgöring ombord. Detta tillägg, som förslagsvis benämnts
fyrskeppstillägg, skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta
är utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrskeppstillägget
är avsett att utgå med olika belopp allt efter vederbörandes
tjänstegrad samt fyrskeppets mer eller mindre ensliga stationsort.
På sätt framgår av de i 25 § av förslaget till avlöningsreglemente
intagna bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med
hänsyn till stationsortens belägenhet fördelas i tre stationsgrupper, betecknade
A, B och C. Fyrskeppstillägget skulle för de särskilda befattningshavarna
variera inom grupp A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,
inom grupp B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom
grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden
den 16 november—-15 mars skulle fyrskeppstillägget utgå med 50
procents förhöjning, till följd varav den nuvarande särskilda dagavlöningen
under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma.
Såsom en av tjänstgöringens art betingad förmån synes personalen
å fyrskepp fortfarande böra åtnjuta fri kost eller kostpenningar under
tjänstgöring ombord. Det torde i sådant hänseende fa erinras, att motsvarande
förmån utgår till befattningshavare å statens järnvägars ångfärjor
och ångfartyg samt till befattningshavare vid marinen enligt
senaste regleringar.
Det må i detta sammanhang påpekas, att, såsom nedan i specialmotiveringen
till 12 § i förslaget till avlöningsreglemente närmare förmäles,
särskilt enslighetstillägg enligt vissa grunder skulle utgå till
tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 25
sådan ort, diir vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet
kan, frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter.
Med hänsyn till belägenheten av ett flertal fyrplatser, skulle
sålunda enslighetstillägg komma åtskilliga bland fyrpersonalen till godo.
Då detta tillägg är avsett att vara förknippat med bosättningsorten,
skulle tillägget icke kunna komma ifråga för befattningshavare med
tjänstgöring å fyrskepp, vilka emellertid genom fyrskeppstilläggens bestämmande
till olika belopp med hänsyn till fyrskeppens stationsorters
belägenhet komma att i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.
\ id inordnande av ifrågavarande personal i den för kommunikationsverken
gällande löneplanen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga,
som icke ansett sig kunna tillstyrka de från personalhåll framkomna alltför
höga löneanspråken, enats om följande placering: samtliga fyrbiträden
skulle åtnjuta lön enligt l:a lönegraden, fyrvaktare å 2:a och 3:e klass
fyrskepp samt å 2:a och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare
å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare
å 3:e klass fyrskepp och å 3:e klass fyr enligt 4:e lönegraden,
fyrmästare a 2:a klass fyrskepp och å 2:a klass fyr enligt 5:e lönegraden
samt fyrmästare å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 6:e
lönegraden. Några mellangrader mellan de för kommunikationsverken
gällande särskilda lönegraderna hava icke ansetts erforderliga för fyrpersonalen,
men, då för lotspersonalens vidkommande vissa mellangrader
föreslagits, skulle de lönegrader, som motsvara 5:e och 6:e lönegraderna
enligt kommunikationsverkens löneplan, i den nu ifrågavarande löneplanen
erhålla andra ordningsnummer.
I detta sammanhang bör erinras därom, att tillämpningen av det
nya lönesystemet förutsätter, att vissa hittills utgående förmåner såsom
fri bostad med bränsle och lyse eller hyresersättning, provianteringsbidrag
o. d. icke vidare skulle förekomma, enär värdet av dylika förmåner
skall anses inbegripet i den efter olika dyrortsförhållanden graderade
lönen. De hittills medgivna särskilda arvodena till befattningshavare,
som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å fyrskepp, synas
icke heller erforderliga för framtiden med hänsyn till den högre ställning
i lönegrad, som skulle tillkomma fyrvaktare å l:a klass fyrskepp, vilka
befattningshavare i regeln bestrida dylik styrmans- eller maskinisttjänst.
Förutom nu omhandlade befattningshavare på fyrskepp och fyrar
finnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen uppförd
en distriktsfyrmästare. Denne torde, såsom för närvarande är förBihung
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 höft. (Nr 181.) 4
Departement»■
chefen.
26 Kun yl. Maj:ts proposition Nr 181.
hållandet, böra likställas med fyrmästare å l:a klass fyrskepp och sålunda
hänföras till 6:e lönegraden enligt kommnnikationsverkens löneplan.
Tillika äro i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna två förrådsmästarbefattningar,
vilka emellertid, såsom redan framhållits vid behandlingen
av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditionsbiträdesbefattningar.
Å andra sidan synes en del av personalen å Erholmens gasstation
lämpligen böra uppföras å ordinarie stat. Å nämnda gasstation finnas,
förutom ett extra biträde, för närvarande anställda en gasmästare med
samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde
och ett andra biträde med avlöning såsom fyrvaktare, respektive fyrbiträde.
Den skedda utvecklingen av agabelysningen vid fyrarna
inom västra distriktet samt den årliga besparing i utgifter, som gasstationen
å Erholmen medför, har synts styrelsen och de lönesakkunniga
väl motivera, att ifrågavarande gasmästare samt första och
andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom ett ytterligare stöd
för denna uppfattning torde kunna åberopas, att vederbörande departementschef
vid framläggande av förslag till 1916 års riksdag om beviljande
av medel till avlönande av personalen vid gasstationen förklarade,
att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle tagas från
det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till komsumtionsartiklar
för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast
kunde godkännas såsom en anordning tills vidare, och att fördenskull
lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i gång och erfarenhet
vunnits rörande personalbehovet vid densamma, till Kungl. Maj:t inkomma
med definitivt förslag till personalfrågans ordnande. Då personalen å
gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta
tillsynen över ett sextiotal agafyrar, synas gasmästarens samt första
och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen
böra förändras till respektive fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde å
gasstation, och torde befattningarna skäligen kunna i avlöningshänseende
likställas med fyrmästare och fyrvaktare å l:a klass fyr samt fyrbiträde.))
1 fråga om indelningen av fyrskepp och fyrar i klasser synes mig
det av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framlagda förslaget vara väl
avvägt. Beträffande fyrskeppen innebär ju detsamma endast ett fastslående
av nu gällande förhållanden, och vad fyrarna angår bero förändringarna
därpå, att vid förslagets uppgörande hänsyn tagits jämväl
till åtskilliga andra på fyrtjänsten inverkande omständigheter än de,
som vid nuvarande uppdelning av fyrarna vunnit beaktande. Att i
27
Kanyl. Maj:tu proposition Nr 181.
Bilmband härmed tilldela befälhavarna å samtliga fyrskepp titeln fyrmästare
och utbyta benämningen fyrvaktare med uppbörd mot fyrmästare
torde icke vara annat än lämpligt.
Vad därefter angår placeringen i lönehänseende av personalen å
fyrskepp och fyrar innebär det av lotsstyrelsen och de lönesakkunuiga
framlagda förslaget i regeln eu i förhållande till nuvarande avlöningsförmåner
icke oväsentlig förbättring, vilken emellertid på grund av personalens
krävande tjänstgöring och de hittillsvarande avlöningarnas jämförelsevis
låga belopp enligt min mening måste anses berättigad. Att, på
sätt vederbörande personalrepresentanter hemställt, i dylikt hänseende
gå än längre än vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslagit anser
jag mig däremot icke kunna förorda. Med anledning av personalens
önskan att fortfarande få åtnjuta fri bostad ber jag få framhålla, att,
ehuru vissa skäl obestridligen kunna anföras till stöd härför,'' en dylik
anordning dock näppeligen låter sig förena med det nya avlöningssystemet.
Klart synes mig emellertid vara, att bestämmandet av ersättning
för bostad å avlägset belägna fyrplatser bör ske med hänsyn
tagen till platsernas avskilda belägenhet.
Upptagandet bland avlöningsförmånerna av särskilda fyrskeppsoch
enslighetstillägg finner jag väl motiverat, varför jag tillstyrker
förslaget även i dessa delar. Ersättningen för mistsignalering anser jag
lämpligen böra bibehållas, men saknar jag, då densamma så sent som
vid 1921 års riksdag blivit höjd, anledning nu föroi’da personalrepresentanternas
förslag om ytterligare höjning.
Såsom lotsverkets ångfartyg pläga betecknas dels det till lotsstyrelsens
disposition stående ångfartyget Vega, som användes till transport-
och prickningsarbeten in. m., dels sex tjänstefartyg, s. k. chefsångare,
en för varje lotsdistrikt och benämnda efter vederbörande lotskaptens
förläggningsort, vilka ångare under befäl av lotskaptenen eller
lotslöjtnanten användas vid inspektioner, transporter samt utläggande och
intagande av fyrskepp och bojar m. m., dels ock av lotsångarna Skanör
och Viken, som äro stationerade vid Öresunds södra respektive norra
lotsplats och som begagnas vid lotsuppassningen i Sundet ävensom understundom
vid prickningsarbeten och bogsering av fyrskepp m. m.
Före 1914 års lönereglering var all personal å ångfartygen anställd
mot hyra jämte portionsersättning under tjänstgöring ombord. Genom
löneregleringen uppfördes emellertid å stat såsom ordinarie befattningshavare
befälhavaren å Vega, eu maskinist och uppbördsman å samma fartyg
ävensom en maskinist och uppbördsman å var och eu av chefsångarna.
Personalen
lotsverkets
ängfartyg.
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Befälhavaren å Vega åtnjuter i lön och tjänstgöringspenningar
3,000 kronor samt i orLtillägg 250 kronor eller tillhopa 3,250 kronor.
Lönen kan efter 3, 6 och 9 år höjas med 300 kronor för varje gång.
Till maskinist och uppbördsman utgår avlöning med 1,650 kronor i lön,
tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag, vartill komma ålderstillägg
å 100- kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Dessutom erhålla maskinisterna
å Vega och å chefsångaren Stockholm ortstillägg med 100
kronor validera.
I tillfällig löneförbättring erhåller befälhavaren å Vega 750 kronor
samt maskinist och uppbördsman 300 kronor.
Under den tid av månaderna december, januari, februari och mars,
då vederbörande fartyg är rustat — ej under ut- och avrustning — utgår
vidare dagavlöning till befälhavaren å Vega med 2 kronor och till
maskinist och uppbördsman med 1 krona 50 öre.
I likhet med personalen å fyrskepp åtnjuter personalen å lotsverkets
ångfartyg under tjänstgöring ombord fri proviant eller spisningspenningar.
Besättningen i övrigt å lotsverkets ångfartyg utgöres av förhyrd
personal.
Fråga om beredande av ordinarie befattning jämväl åt maskinisterna
å Skanör och Viken var före vid 1914 års lönereglering men föranledde
då ingen åtgärd, enär det upplj-stes, att nämnda uppassningsfart}rg framdeles
eventuellt komme att utbytas mot motorfartyg.
Lotaityrelsen
och de Innesakkunniga.
Lotsst)7relsen och de lönesakkunniga anföra för egen del:
»Vad först angår befälhavaren å Vega torde dennes befattningpraktiskt
taget vara att betrakta såsom en sluttjänst. Innehavaren
skall självständigt kunna utföra utsjöprickning och utläggning av bojar
och fyrskepp samt verkställa transport av fyrapparater, maskinerier,
byggnadsmaterialier m. m. till lots- och f)rrplatser. Utförandet av dessa
åligganden, som ofta måste ske under synnerligen svåra förhållanden,
fordrar hos befälhavaren ett mycket gott omdöme och kunskap att kunna
noga bestämma rätt plats för respektive prickar, bojar och fyrskepp.
Då lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anse, att denne befattningshavare
bör i lönehänseende jämställas med distriktskapten, föreslås han till placering
i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan.
Beträffande maskinisterna å Vega samt å vederbörande chefsångare
vilja lotsstyrelsen och de sakkunniga förorda en placering i 5:e lönegraden
enligt kommunikationsverkens löneplan. Ett inordnande av ifrågavarande
befattningar i denna lönegrad, som enligt förslaget skulle jämnställa
innehavarna med fyrmästare å 2:a klass fyrplats, torde få anses
29
Kanal. Maj:ts proposition Nr 181.
berättigat med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på dessa
maskinister, särskilt vid utläggning och intagning av bojar och andra
större sjömärken, vartill kommer, att maskinisterna i ej ringa omfattning
få utföra reparationsarbete å maskinella och andra mekaniska anordningar
icke blott ombord utan även vid fyrar o. d.
Vid en placering i sålunda föreslagna lönegrader synes någon särskild
vintertidsersättning icke längre böra utgå varken till befälhavaren å Vega
eller till de ifrågavarande maskinisterna. Däremot bör i likhet med fyrskeppspersonalen
befattningshavare å lotsverkets ångfartyg, såsom hittills
vant fallet, under tjänstgöring ombord åtnjuta fri kost eller kostpenningar.
Ett uppförande å ordinarie stat av några ytterligare befattningar
å ångfartygen anse sig lotsstyrelsen och de lönesakkunniga icke för
närvarande böra förorda.»
Under åberopande av den nu återgivna motiveringen ber jag få
tillstyrka lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas förslag.
Vid sitt betänkande hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga såsom
bilaga fogat förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid . lots- och fyrstaten, vilket reglemente torde få — med en obetydlig
jämkning däri, som jag i det följande skall vidare beröra —
jämte tillhörande tjänsteförteckning såsom bilaga fogas vid detta
protokoll.
Jag tillåter mig härefter återgiva vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
yttrat såsom specialmotivering för reglementsförslaget:
»Vid uppgörande av förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, vilket såsom bilaga III fogats vid detta betänkande,
hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga utgått från det för
lotsstyrelsen gällande avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
(nr 451/1921). Härvid må emellertid inledningsvis framhållas,
att några bestämmelser, motsvarande de i 2 kap. av sistberörda reglemente
upptagna, ej erfordras. Övriga väsentligare förändringar i förhållande
till sistnämnda avlöningsreglemente omnämnas här nedau under
vederbörande paragrafer:
Reglementsförsl agets 1—4 §§ äro av samma innehåll som motsvarande
paragrafer i avlöningsreglementet för statsdepartementen.
Departements
chefen.
Förslaget till
avlöningsreglemente.
Lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga.
1-4 §§■
30
5 §.
6 §.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Den föreslagna paragrafen motsvarar 5 § i avlöningsreglementet
för statsdepartementen.
Då enligt förslagets 5 § 1 mom. 3 stycket förutsattes, att lotsstyrelsen
bestämmer de orter, där tjänstemännen skola anses stationerade,
är detta föranlett av de säregna tjänstgöringsförhållandena vid lotsverket.
I sådant hänseende må erinras, att vid detta verk ej sällan tjänstemannens
normala bostadsort är en annan än tjänstgöringsorten, såsom
förhållandet exempelvis är beträffande fyrskeppspersonal. För sådana
fall torde såsom stationeringsort böra bestämmas den ort, som för utövande
av tjänstgöringen kan anses såsom lämplig bostadsort för vederbörande
tjänsteman, oavsett om han där verkligen är bosatt.
I 3 mom. av samma paragraf hava vissa ändringar måst vidtagas
på grund av innehållet ill och 12 §§ samt tillkomsten av vissa nya paragrafer.
Vid uppgörande av den i 6 § intagna löneplanen hava i huvudsak
tillämpats samma lönegrader och löneklasser, som gälla för kommunikationsverken
och statsdepartementen, men har därvid, såsom förut är nämnt,
visat sig erforderligt att inskjuta vissa mellangrader. Med hänsyn till sistberörda
förhållande och då i löneplanen med ett undantag upptagits
allenast de lönegrader, i vilka befattningar vid lots- och fyrstaten avses
skola placeras, har en delvis förändrad numrering av lönegrader och
löneklasser måst vidtagas. Under den för kvinnliga befattningshavare
avsedda avdelningen B i den nu föreslagna löneplanen har det emellertid
ansetts lämpligt att för eventuellt framtida behov införa en mot den
lägsta kvinnliga lönegraden enligt löneplanen för statsdepartementen
svarande lönegrad.
Här nedan angives, vilka lönegrader och löneklasser, som motsvara
varandra enligt, å ena sidan, reglementsförslaget och, a andra sidan,
kommunikations verkens och statsdepartementens avlöningsreglementen.
Avlöningsreglementena för kommunikaReglementsförslaget.
tionsverken och statsdepartementen.
Lönegrad
»
>''
»
»
Manliga tjänstemän.
1 omfattande löneklasserna
2 i, t
3 » »
4 » »
5 » »
6 » '' »
7 » »
<S » »
0 » »
» 10 » »
»It» »
1— 5
2— 6
3— 7
4- 8
5— 9
6- 10
7— 11
8— 12
13-16
17— 20
18- 21
Manliga tjänstemän.
—
Lönegrad
1
omfattande löneklasserna
1-5
_
»
2
»
»
2—6
—
»
3
»
»
3—7
=
>
4
>
»
4—8
—
»
—
—
»
5
6—10
»
—
»
—-
—
6
»
8—12
—
»
12
»
»
16—19
—
»
in
y>
»
22—25
=
17
»
»
23—26
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 181. 31
Kvinnliga tjänstemän. Kvinnliga tjänstemän.
Lönegrad 1 omfattande löneklasseina 1—4 = Lönegrad 1 omfattande löneklasserna 1—41
»2 :> » 4_7 __ I » 2 » » 4—7l
1 » 1 » » i_ 4a
1 Statsdepartement ens löneplan.
* Kommunikationsverkens löneplan.
■förslagets 7 § ;ir i sak likalydande med It) § i avlöningsregle- ? §■
mentet för statsdepartementen.
Bestämmelserna i de töreslagna 8 och 9 §§ äro formulerade i s och 9 §§.
enlighet med stadgandena i 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet för
statsdepartementen, vilka senare paragrafer, om ock med vissa skiljaktigheter,
motsvara 10—12 §§ i avlöningsreglementet för kommunikationsverken.
Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga hava sig visserligen bekant,
att en revision av berörda bestämmelser i nyssnämnda särskilda reglementen
är ifrågasatt, men torde, i avvaktan på ett avgörande härutinnan,
de föreslagna paragraferna lämpligen kunna avfattas i enlighet
med den nuvarande lydelsen av stadgandena i avlöningsreglementet för
statsdepartementen. kör att emellertid underlätta genomförandet av
förändrade föreskrifter i ämnet har en särskild övergångsbestämmelse
intagits i 35 § av innebörd, att tjänsteman skall vara skyldig underkasta
sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande
bland andra, de i 8 och 9 §§ i förslaget berörda hänseenden.
Förslagets 10 § motsvarar 13 § 3 och 4 mom. i avlöningsregle- io s
mentet för statsdepartementen.
^en j0re8laSna 11 § innehåller stadganden om den lotspersonalen n s.
tillkommande ratt till andel i lotspenningar. Bestämmelserna i fråo-a
ansluta sig till vad hittills i allmänhet gäller i berörda hänseende.
Kall orts tillägg enligt de i 14 § i avlöningsreglementet för stats- ia s
departementen meddelade grunder hava synts lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
icke påkallade beträffande befattningshavare vid lots- och
fyrstaten. Det torde nämligen icke kunna bestridas, att de av dessa
befattningshavare, som ät o stationerade å sådana orter inom de norra
delarna av landet, där eljest kallortstillägg skulle kunna ifrågakomma,
undei vintermånaderna i regeln hava lindrigare tjänstgöring än annorstädes.
Däremot synes den synnerligen ensliga belägenhet, som utmarker
några lotspla.ser och ett flertal fyrplatser inom olika delar av
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
landet, väl motivera, att den personal, som nödgas av sin tjänstgöring vara
bosatt å dylik plats, beredes någon särskild gottgörelse för de betydande
olägenheter i skilda hänseenden, som, frånsett ökade levnadskostnader,
medfölja en sådan bostadsort. För nämnda ändamål bär det synts
lämpligt, att dylik personal tillerkännes enslighetstillägg med belopp
växlande mellan GO och 240 kronor, allt efter graden av enslighet.
Bestämmelser härom äro intagna i 12 § i förslaget.
I detta sammanhang torde böra framhållas, att det i 25 § föreslagna
fyrskeppstillägget, vilket under tjänstgöring skulle tillkomma å fyrskepp
placerad personal, jämväl är avsett att i viss mån motsvara nyssberörda
enslighetstillägg.
is §. Förslagets 13 § överensstämmer i sak med 15 § i avlöningsreglementet
för statsdepartementen. I nu förevarande paragraf meddelas bestämmelser
rörande tjänstemans rätt att under där angivna förhållanden uppbära
oavkortad lön jämte i förekommande fall enslighetstillägg. I fråga
om lotspersonals rätt att åtnjuta den del av avlöningen, som utgöres av
lotslott, återfinnas föreskrifter i förslagets 11 §.
14 §. 1 14 § uti reglementsförslaget, vilken har sin motsvarighet i 16 §
i avlöningsreglementet för statsdepartementen, hava inryckts bestämmelser
om ersättning. för mistad lotslott i vissa fall. I sådant hänseende
gäller för närvarande, att, därest tjänstinnehavare till följd av kroppsskada
eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidäre
oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för
honom till äventyrs tillkommande andel i lotspenningar må kunna efter
lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad under högst sex
månader, och ankommer det, i händelse sådant tjänstgöringshinder efter
utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl. Maj:t till huru
stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter bör till tjänstinnehavare
utgå.
I fråga om beloppet av det tjänstledighetsavdrag, tjänsteman skall
vara skyldig vidkännas under tjänstledighet i vissa fall, har en särskild
beräkningsgrund ansetts påkallad beträffande lotspersonal. Då denna
personal endast under tjänstgöring äger uppbära lotslott, skulle sådan
befattningshavare, därest de vanliga reglerna om tjänstledighetsavdrag
tillämpades å denne, under sådan tjänstledighet, som medför tjänstledighetsavdrag,
komma i en alltför ogynnsam ställning i avlöningshänseende.
Vid nu angivna förhållande har det synts skäligt, att för lotspersonal
tjänstledighetsavdraget bestämmes enligt den löneklass, som är två
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition Nr 181. 38
klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej
linnes, enligt lägsta förekommande löneklass.
Bestämmelserna i 15 och 10 §§ i förslaget äro i sak lika med isochis§§.
föreskrifterna i 17 och 18 §§ i avlöningsreglementet för statsdepartementen.
Den föreslagna 17 § motsvarar 19 § i avlöningsreglementet för 17 §■
statsdepartementen. I anslutning till vad som x-edan stadgats beträffande
personal vid fångvården och statens tvångsarbetsanstalter, torde tjänsteman
vid lots- och fyrstaten böra vara skyldig att under viss tid såsom
vikarie bestrida befattning ej blott inom högre utan även inom lönegrad,
motsvarande den tjänstemannen själv innehar. Att vid ett verk,
sådant som lotsverket, med central förvaltning och därunder lydande lokalförvaltning
tjänsteman tillhörande den senare skall hava skyldighet att
vikariera jämväl inom det centrala verket, ligger i sakens natur, och torde
härom icke i och för sig krävas någon särskild föreskrift. Då emellertid
för lotsstyrelsen gäller annat avlöningsreglemente än som nu föreslagits
för lots- och fyrstaten, torde det vara lämpligt att för tydlighetens skull
uttryckligen angiva, att dylik skyldighet förefinnes.
Vid bestämmande av de belopp, varmed vikariatsersättning
skall utgå, har ej ansetts lämpligt att taga hänsyn till den i förslagets
14 § angivna särskilda beräkningsgrunden vid tjänstledighetsavdr-ag
för lotspersonal.
Enligt 19 § 3 mom. i avlöningsreglementet för statsdepartementen
skola stadgandena om vikariatsersättning äga motsvarande tilllämpning
i fråga om tjänsteman, som erhållit uppdrag att bestrida göromål,
vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad. En
dylik bestämmelse synes icke böra givas beträffande nu ifrågavarande
personal, enär, enligt vad under förslagets 19 § närmare omförmäles,
för vissa befattningar skulle medgivas tjänstfrihet, motsvarande semester,
allenast under förutsättning att därav icke förorsakas någon
kostnad för statsverket. Detta betingar nämligen i sin ordning, att
tjänsteman skall utan ersättning bestrida, utöver honom eljest i innehavande
befattning tillkommande göromål, jämväl den tjänstfries åligganden.
Ett uteslutande av förberörda bestämmelse bör dock icke förhindra, att,
där i andra fall än nyss angivits tjänsteman erhållit uppdrag att bestrida
göromål, som eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad,
särskild gottgörelse må kunna jämlikt 31 § i förslaget av Kungl.
Maj:t medgivas vederbörande.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 höft. (Nr 181.) 5
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Den i 4 mom. föreslagna bestämmelsen avser, att en tjänsteman,
som eljest är berättigad till lotslott, skall, om så erfordras, kunna utan ekonomisk
uppoffring mottaga vikariatsförordnande å befattning, vilken ej
är förenad med lotslott.
is §■ Förslagets 18 § är av samma lydelse som 20 § i ^vlöningsregle
mentet
för statsdepartementen.
19 §. Enligt gällande avlöningsbestämmelser för personalen vid lots- och
fyrstaten må semester årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av maskinist och uppbördsman å lotsverkets
ångfartyg ävensom av tjänstinnehavare vid fast fyr under 15
dagar samt av tjänstinnehavare å fyrskepp under tid, växlande från 15
dagar till två och en halv månader, beroende på huru länge skeppets
besättning av lotsstyrelsen beräknas vara påmönstrad under året. Semestertiden
för fyrskeppspersonal utgör sålunda för närvarande:
2 7s månader, om skeppet beräknas vara påmönstrat under hela året
1 7* månad » » » » » » , 10 månader
1 » » » » » » '' » 8 »
15 dagar » )> » » » mindre än 8 »
Såsom ovan under 17 § antytts, äga för närvarande vissa befattningshavare
vid lots- och fyrstaten icke åtnjuta semester men kunna i
stället tilldelas tjänstfrihet, därest densamma kan beredas utan hinder
för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket Sådan
tjänstfrihet må beviljas lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv
månad samt befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega och lotspersonalen
under en månad årligen.
Enligt 19 § 1 mom. av här föreliggande förslag till avlöningsreglemente
har för personalen å fyrar och gasstation — distriktsfyrmästaren
inberäknad — för maskinister ävensom för expeditionsbiträden semester
ansetts böra utgå efter i huvudsak samma grunder, som gälla vid nyreglerade
verk. Vad åter beträffar personalen å fyrskepp har det nuvarande
systemet synts böra bibehållas på grund av denna personals
egenartade tjänstgöringsförhållanden. Då emellertid av fyrskeppspersonalen
uttalade önskemål i fråga om semester ansetts i viss mån berättigade,
har i allmänhet en ökning av semestertiderna i förening med
en efter förhållandena mera avpassad uppdelning iakttagits, på sätt
framgår av föreliggande förslag. I anslutning till vad för närvarande
är föreskrivet torde i fråga om semester böra iakttagas, att, där göro
-
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
målen under viss del av året äro av väsentligt mindre omfattning än eljest,
semestern bör i skälig utsträckning förläggas till sådan tid, då antingen
tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare uppehåller förordnande
å den lediges befattning, lämpligen kan lämnas utan vikarie. Bestämmelse
härom torde dock icke hava sin plats i avlöningsreglementet utan
böra meddelas i annan ordning.
Enligt 2 mom. har tjänstfrihet i stället för semester ansetts böra
bibehållas för samma befattningshavare, som för närvarande äga åtnjuta
ledighet i nämnda form. Då lotskapten och lotslöjtnant eller, som de
enligt förslaget skola benämnas, distriktschef och distriktskapten för beredande
av tjänstfrihet måste jämte egen tjänst bestrida varandras
åligganden, synes billigheten kräva, att bägge även för framtiden kunna
erhålla tjänstfrihet under lika lång tid, vilken emellertid vid nämnda
förhållande ansetts böra begränsas till 40 dagar. För övriga ifrågavarande
befattningshavare synes tiden för tjänstfrihet kunna bestämmas till
högst 30 dagar, eller samma tid som för dem nu gäller.
På grund av de särskilda förhållandena vid lotsverket har 3 mom.
erhållit en något olika avfattning mot liknande bestämmelse uti 21 §
av avlöningsreglementet för statsdepartementen, vilket emellertid icke
innebär någon ändring i sak.
Förslagets 20 § har i huvudsak samma lydelse som 22 § i avlöningsreglementet
för statsdepartementen. Ett under b) gjort tillägg
i fråga om beräkning av ersättning för bostad in natura är föranlett
av omöjligheten att i vissa fall, exempelvis då nu ifrågavarande befattningshavare
äro de enda å orten boende, kunna utröna något därstädes
gällande hyrespris.
Föreskrifterna i 21 § hava sin närmaste motsvarighet i 23 § i
avlöningsreglementet för statsdepartementen. Likartade skäl, som
kunna åberopas för att staten, när särskilda omständigheter föreligga,
tillhandahåller bränsle, torde, vad särskilt fyrpersonal beträffar, tala för
tillhandahållande av lysämnen i vissa fall, helst lotsverket under alla
förhållanden måste för fyrarna anskaffa sådana ämnen; och har ett härav
betingat tillägg införts i paragrafen. På grund av fyrplatsernas ofta
avlägsna läge och de därav föranledda synnerligen höga transportkostnaderna
för bränsle och lysämnen, har ersättningen för tillhandahållandet
av dylika naturaförmåner ansetts höra beräknas med hänsyn allenast till
verkets inköpspris.
36
• Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
äa §. Förelagets 22 § motsvarar 24 § i avlöningsreglementet för stats
departementen.
23 §. Den föreslagna 23 § motsvarar 25 § i avlöningsreglementet för
statsdepartementen. Enligt sistnämnda avlöningsreglemente erhåller
tjänsteman på vederbörande verks bekostnad läkarvård jämte läkemedel
i regeln allenast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten. Dock förutsättes,
att en utvidgad rätt i berörda hänseende skall kunna medgivas
genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen; och bar dylikt medgivande
lämnats beträffande vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten och statens
tvåhgsarbetsanstalter. På grund av gällande avlöningsvillkor må
till person, tillhörande besättning å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,
vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgå ersättning för
sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande, och gäller detta
sålunda jämväl, då sjukdomen icke föranletts av olycksfall i tjänsten.
Därjämte är i tjänstgöringsreglementet stadgat, att, därest lotsstyrelsen
iinner ersättning för sjukvårdskostnad i andra fall än nu nämnts böra
beredas, frågan härom skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med
hänsyn särskilt tagen till tjänstgöringsförhållandena för personal vid
lotsverket, synes densamma höra med viss jämkning bibehållas vid sagda
förmåner, varom ock bestämmelser föreslagits i nu förevarande paragraf.
24 §. De föreslagna bestämmelserna i 24 § hava sin närmaste motsvarig
het
i stadgandena i 26 § av avlöningsreglementet för statsdepartementen.
Då resor i stor utsträckning ingå i lotsbefälets vanliga tjänstutövning,
har det ansetts lämpligt, att bestämmelser rörande reseersättning
under dylika resor meddelas i särskild ordning, varom • stadgande intagits
i 2 mom. av förevarande paragraf.
För vissa av tjänsteman i lotsverkets tjänst företagna färder i och
för transport av annan befattningshavare, överbringande av bud o. d.,
vilka resor icke kunna anses innefattade i tjänstemannens vanliga
tjänstutövning, har hittills utgått ersättning enligt särskilda grunder.
Då dessa resor näppeligen kunna betraktas såsom till extra förrättning
hänförliga tjänsteresor, torde särskild föreskrift härutinnan vara erforderlig,
och har sådan intagits i 3 mom.
Enligt bestämmelsen i 4 mom. skulle fri kost eller kostpenningar,
såsom redan i det föregående är nämnt, tillkomma å fyrskepp eller å lotsverkets
ångfartyg anställd befattningshavare under tjänstgöring ombord.
I 5 mom., som motsvarar 3 mom. i 26 § av avlöningsreglementet
för statsdepartementen, är en mindre omformulering vidtagen på grund
Kun yl. Maj.ts proposition Nr 181.
37
därav att vid lotsverket tjänstgöringsorten och stationeringsorten i vissa
fall icke sammanfalla.
Uti 25 § i förslaget meddelas bestämmelser i fråga om fyrskepps- 26 §.
tillägg. I sådant hänseende hänvisas till vad förut yttrats i sammanhang
med frågan om fyrskeppspersonalens avlöningsförhållanden ävensom
vid motiveringen till reglementsförslagets 12 §.
De föreslagna 26 och 27 §§ hava samma lydelse som 27 och 28 26 och 27§§.
§§ i avlöningsreglementet för statsdepartementen. Huruvida felräkningspenningar
enligt 27 § över huvud taget böra utgå vid lots- och fyrstaten,
torde emellertid få bliva beroende på framtida prövning.
De under 28, 29 och 30 §§ föreslagna bestämmelserna sakna motsvarighet
i andra avlöningsreglementen, men innebära allenast bibehållandet
av vissa till fyr- och lotspersonalen sedan gammalt utgående
ersättningar, vilka icke ansetts lämpligen böra innefattas i den fasta
avlöningen.
Det skulle visserligen kunna sättas i fråga, huruvida den särskilda
ersättningen för mistsignalering fortfarande bör utgå. Från personalens
sida har sålunda föreslagits, att i stället för bibehållande av nämnda
ersättning vid tjänstemännens placering i lönegrader avgörande betydelse
skulle fästas vid det förhållandet, om vid den fyr, där vederbörande
tjänstgör, mistsignalering förekommer eller ej. Enligt styrelsens och
de lönesakkunnigas mening böra emellertid, såsom redan nämnts, i viss
mån andra grunder vara bestämmande vid tjänstemans placering i lönehänseende,
då även andra tjänsteåligganden än mistsignalering därvid
böra spela in. Då skyldighet att verkställa mistsignalering i varje fall
medför en särskild bundenhet och ökat arbete, har det synts billigt, att
ersättning fortfarande må utgå för dylik signalering. Beträffande ifrågavarande
ersättning må vidare erinras, att densamma i vissa fall är att
betrakta såsom en gottgörelse åt befattningshavares familjemedlemmar
för erforderligt biträde vid signaleringens utförande. Beloppet av ifrågavarande
ersättning har från och med den 1 juli 1921 höjts från 25 öre
till 50 öre för timme. Uti 28 § 1 mom. har föreslagits bestämmelse
rörande ersättning för mistsignalering, och har därvid en timersättning
av 50 öre bibehållits.
Bestämmelsen i 28 § 2 mom. föranledes av den ersättning efter
400 kronor per vinterperiod, som jämlikt kungl. brev den 11 november
1921 från handels- och sjöfartsfonden utgår till föreståndaren för östra
29, 29 och
30 §§.
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
issignaleringsområdet för hans arbete under sön- och helgdagar med
sammanställandet och inlämnandet å centraltelegrafstationen i Stockholm
under de tider av året, då issignaltjänsten är i verksamhet, av radiotelegrafiska
meddelanden om is- och seglationsförliållanden m. m.
Den i 29 § av förslaget omförmälda hemvägsersättningen utgår
enligt bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 27 november 1896,
vilken ersättning för år 1922 enligt Kungl. Maj:ts beslut på visst sätt
förhöjts. Övriga i förevarande paragraf omförmälda till lotspersonalen, från
sjöfarten utgående ersättningar och förmåner utgöras av i §§ 23 och
31 — 36 av förordningen den 15 februari 1881 angående lotsverket omnämnda
ersättningar och förmåner såsom fri kost vid lotsning samt sovplats
ombord i det lotsade fartyget ävensom ersättningar för meddelande av
upplysningar m.m., då lots genom signalering tillkallats för sådant ändamål.
Vad beträffar den i 30 § i förslaget avsedda prickuingsersättningen
gäller enligt § 83 i tjänstgöringsreglementet för lotsverket, att
den ersättning, som tillkommer lotsarna för prickar, vilka av dem skola
anskaffas, utsättas och underhållas, bestämmes av lotsstyrelsen med avseende
ej mindre å de utprickade ställenas än å de utsatta prickarnas
beskaffenhet. Där utsättning, tillsyn och intagning av bojar, konprickar
m. fl. dylika sjömärken, vilka av kronan anskaffas, åligga lots, åtnjuter
han därför särskild ersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande.
I fråga om denna ersättnings natur må hänvisas till vad statskontoret
därom yttrat i samband med 1914 års lönereglering, vilket
yttrande finnes återgivet å sid. 196 i Kungl. Maj:ts proposition, nr 228,
den 20 juni 1914 angående anslag till lots- och fyrinrättningen med
livräddning0,,:Listalterna m. m.
31 och 3-2§§. Förslagets 31 och 32 §§ hava sin motsvarighet i 31 och 32 §§
i avlöningsreglementet för statsdepartementen.
33 §. Den föreslagna 33 § motsvarar 34 § i avlöningsreglementet för
statsdepartementen. Då i staten icke torde böra uppföras särskilda
arvoden till icke-ordinarie befattningshavare, är någon paragraf av det
i 33 § av sistnämnda reglemente angivna innehåll icke erforderlig.
34 §. Då det näppeligen torde vara lämpligt att för en personal av icke
större omfattning än den vid lots- och fyrstaten inrätta en särskild lönenämnd,
hava styrelsen och de lönesakkunniga förutsatt, att de ärenden beträffande
ifrågavarande personalgrupp, som böra behandlas av en lönenämnd,
anförtros åt antingen allmänna civilförvaltningens lönenämnd eller
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 39
kommunikationsverkeus lönenämnd, varvid dock vederbörande nämnd
torde yid behov böra på lämpligt sätt förstärkas med representanter för
nu ifrågavarande förvaltningsgren och personal.
Uti förslagets 35 § meddelas i anslutning till 36 § i avlöningsleglementet
för statsdepartementen vissa bestämmelser rörande de nya
avlöningsbestämmelsernas tillämplighet m. m. Härvid torde dock höra
uppmärksammas vad i sådant hänseende här ovan anförts i motiveringen
till 8 och 9 §§.» &
Till vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga i specialmotiverino^en
anfört vill jag beträffande 8 och 9 §§ foga den upplysningen, att allmänna
civilförvaltningens lönenämnd numera avgivit förslag till ändrad
lydelse av motsvarande paragrafer i avlöningsreglementet för statsdepartementen,
samt att, efter vad jag under hand inhämtat, chefen för finansdepartementet
under den närmaste framtiden torde komma att förorda
en framställning i ämnet till riksdagen. De ändrade bestämmelser i fråga
om uppflyttning i löueklasser, som sålunda kunna komma att införas i
avlöningsreglementet för statsdepartementen, böra givetvis föranleda, att
motsvarande ändringar vidtagas jämväl i avlöningsreglementet för lotsoch
fyrstaten. Redan av denna anledning torde den av lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga beträffande 8 och 9 §§ i reglementsförslaget införda
särskilda övergångsbestämmelsen, vilken saknar motsvarighet i
avlöningsreglementet för civilförvaltningen, vara överflödig och sålunda
lämpligen böra utgå.
I likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anser jag, att
någon särskdd _ lönenämnd för personalen vid lots- och fyrstaten icke
erfordras. Då i betänkandet förordas, att den av de redan förefintliga
lönenämnderna, som må få i uppdrag att handlägga ärenden rörande
lotsverket, vid behov på lämpligt sätt förstärkes med representanter för
nu ifrågavarande förvaltningsgren samt personalen, vill jag framhålla,
att härvid i likhet med vad chefen för finansdepartementet enligt det
vid Kungl. Maj:ts proposition den 17 nästlidna februari, nr 89, fogade
utdraget av statsrådsprotokollet uttalat i fråga om tullverket — lämpligen
torde böra förfaras så, att lönenämnden för hörande inkallar en
eller flera representanter för verket och personalen. Jag vill vidare
framhålla, att icke heller någon särskild bostadsnämnd för lots- och fyrstaten
synes mig erforderlig; jag utgår sålunda från att åt allmänna
civilförvaltningens eller kommunikationsverkeus bostadsnämnd bör uppdragas
att handlägga frågor även rörande lots- och fyrpersonalen. Av
33 g.
Departements
chefen.
40 Kungl„ Maj:ts proposition Nr 181.
praktiska skäl synes mig slutligen ett medgivande av riksdagen höra
utverkas, att vederbörande bostads- och lönenämnder, därest Kungl.
Maj:t så finner erforderligt, må redan under år 1922 upptaga frågor
rörande lots- och fyrstaten.
Innan jag lämnar de frågor, som angå själva avlöningsreglementet,
skall jag tillåta mig i korthet beröra ett par spörsmål, som stå i visst
samband därmed. c..
Det ena av dessa spörsmål rör beräkningen av dyrtidstillagg för
den personal, å vilken ovannämnda avlöningsreglemente skulle äga
Härvid ber jag först få erinra om att chefen för finansdepartementet
i sitt vid Kungl. Maj:ts proposition den 3 nästlidna februari, nr
84, angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst lögade
yttrande till statsrådsprotokollet omnämnde, att ny definitiv lönereglering
vore avsedd att genomföras vid 1922 års riksdag för vissa grupper av
befattningshavare, bland annat för lots- och fyrinrättningens lokalstater.
Departementschefen anförde i sammanhang härmed i huvudsak föl]ande.
Till personal, som bleve på dylikt sätt lönereglerad från ingången
av år 1923, borde dyrtidstillägg utgå för år 1922 enligt § 3 i_ den allmänna
dyrtidstilläggskungörelsen och för första halvåret 1923 en ig
§ 4- i samma kungörelse. Om emellertid särskilt avlöningsreglemente
komme att införas från och med inträdandet av en sådan ny lönereglering,
ehuruväl med avseende å lönebeloppens avvägande samma prisnivå tagits
till utgångspunkt som vid löneregleringen för kommumkationsverken
kunde den avsedda beräkningen av dyrtidstillägg åt vederbörande personal
från ingången av år 1923 icke utan vidare följa av den lydelse, som
givits berörda § 4. Vid sådant förhållande och då slutligt beslut angående
de nya löneregleringarna torde komma att fattas först efter riksdagens
blivande beslut angående dyrtidstilläggen, syntes det erforderligt,
att vid avlåtande till riksdagen av proposition rörande definitiv lönereglering
för sådan förvaltningsgren, beträffande vilken särskilt avlöningsreglemente
vore avsett att tillämpas, förslag framlades om att dyrtidstillägg
till vederbörande personal skulle utgå enligt bestämmelserna i
sistnämnda paragraf.
Då, såsom förut nämnts, befattningshavarnas vid lots- och fyrstaten
egenartade arbetsförhållanden påkallar utfärdandet av ett särskilt
avlöningsreglemente, torde beträffande denna personal i samband med
löneregleringen föreskrift i det av chefen för finansdepartementet omförmälda
hänseende böra meddelas. Likaledes torde av riksdagen böra
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
äskas medgivande till att dyrtidstillägg må beräknas å de i reglementet
upptagna nya avlöningsformerna ensliglietstillägg och fyrskeppstillägg.
Det andra av de av mig här ovan åsyftade särskilda spörsmål
rör de till lots- och fyrpersonalen i vissa fall utgående naturaförmånerna.
I det föregående har jag erinrat, hurusom i fråga om naturaförmåner
för lotspersonalen för närvarande finnes föreskrivet, att, då sådana
åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners värde och förhållandena
i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens bestämmande göras
å avlöningen. Såsom exempel på förmåner,'' för vilka dylikt avdrag
göres, nämnde jag bostad, vedbrand, skogstäkt, mulbete och fiske. Därjämte
förekomme i vissa fall, att kommun förklarats skyldig tillhandahålla
lotsar byggnadsplats m. m. eller till dem utgiva däremot svarande
kontant ersättning, i vilka fall även avdrag å avlöningen ägt rum.
I fråga om ordningen för erläggandet av ersättning för bostad ävensom
för bränsle eller lysämnen finnas i reglementsförslagets 20 och 21 §§
meddelade särskilda förskrifter. Det synes mig emellertid erforderligt,
att föreskrift tillika blir meddelad om på vad sätt ersättning skall erläggas
för övriga till befattningshavarna vid lots- och fyrstaten upplåtna
förmåner eller ersättningar för sådana förmåner. I överensstämmelse
med vad i 21 § av reglementsförslaget är stadgat beträffande bränsle
och lysämnen, torde böra gälla, att, där befattningshavare vid lots- och
fyrstaten åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ reglementsförslaget
omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,
skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren
genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske
å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen
utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.
Inordnandet av personalen vid lots- och fyrstaten i det nya avlö- övergångsningssystemet
påkallar vissa övergångsbestämmelser. I likhet med vad anordningar,
som skett beträffande kommunikationsverken samt statsdepartement m. fl.
verk synes det lämpligen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
föreskrifter i ämnet, varvid i huvudsak motsvarande synpunkter
böra beaktas, som kommit till uttryck i de för de nyssnämnda verken
meddelade övergångsbestämmelserna.
I sammanhang med övergång även för lots- och fyrstatens vidkommande
till ett lönesystem med efterskottsutbetalning av hela avlöningen
torde, på sätt medgivits beträffande kommunikationsverken samt
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 höft. (Nr 181.) 6
Stater.
42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
statsdepartement m. fl. verk, böra medgivas, att, där tjänsteman vid lotsoch
fyrstaten enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, må vid ingången av januari månad
1923 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid
utgången av år 1922 innehade, i förskott uppburit för januari månad
1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter
fri bostad jämte fritt bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt
lotsstyrelsens uppskattning, av denna förmån för en månad. —
Kostnaderna för nämnda övergångsanorduing torde kunna bestridas
från den under avlöningsstaten för lots- och fyrstaten avsedda auslagsposten
till avlöning åt ordinarie tjänstemän, vilken anslagspost skulle
erhålla förslagsanslags natur.
För närvarande kvarstå ett antal av lotspersonalen och en fyrmästare
å den före år 1915 gällande staten. I överensstämmelse med
vad som skett beträffande statsdepartement m. fl. verk synes det vara
lämpligt att av riksdagen äska ett generellt medgivande för Kungl. Maj:t
att för dem medgiva övergång på den nu föreslagna staten.
I fråga om personal, som föredrager att kvarstå på nu gällande
stat, torde i detta sammanhang böra framhållas, att, i anslutning till
vad som gäller beträffande liknande befattningshavare vid statsdepartement
m. fl. verk, nu utgående tillfällig löneförbättring icke bör efter
den nya statens ikraftträdande tillkomma tjänsteman, som anmäler sig
ej vara villig att övergå på denna stat.
Beträffande slutligen den å övergångs- och indragningsstat uppförda
personalen ber jag att få nämna, att, enligt vad jag från lotsstyrelsen
inhämtat, tillfällig löneförbättring eller personliga lönetillägg hittills icke
utgått till denna personal och därför väl icke heller nu böra ifrågasättas.
Förutom anslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen å 188,100 kronor,
omkostnadsstat för lotsverket å 1,529,049 kronor och pensionsstat för
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna å 276.000 kronor,
till vilka jag senare skall återkomma, ingå i det å riksstaten för år
1922 för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna uppförda
ordinarie förslagsanslaget å 4,885,114 kronor anslag till följande avlöningsstater
för lots- och fyrstaten, nämligen:
dels avlöningsstat för befälet vid lotsverket, för vilken stat anvisats
ett förslagsanslag å 81,150 kronor, därav bestämt anslag 70,150 kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition Nr 181. 48
dels avlöningsstat för lotspersoualen, för vilken stat anvisats ett
förslagsanslag å 1,950,200 kronor, därav bestämt anslag 860,900 kronor,
dels avlöningsstat för fyrpersonalen, för vilken stat anvisats ett
förslagsanslag å 741,000 kronor, därav bestämt anslag 461,700 kronor,
dels avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg, för
vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 86,750 kronor, därav bestämt
anslag 15,000 kronor,
dels avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna, för
vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 9,570 kronor,
dels stat för undervisningsanstalterna, för vilken stat anvisats ett
förslagsanslag å 13,000 kronor,
dels ock övergångs- och indragningsstat, för vilken stat anvisats
ett bestämt anslag å 10,295 kronor.
Därest det av mig föreslagna nya avlöningsreglementet skall vinna
tillämpning från och med år 1923 å lots- och fyrstaten, betingas därav
förändrad uppställning av nyssberörda, nu gällande avlöningsstater. Därvid
S3?nas böra tillämpas de allmänna grunder, som iakttagits vid den år
1921 genomförda nya definitiva löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk och som finnas angivna i
1902 års löneregleringskommittés betänkande, delen LXII, sid. 130—133.
I enlighet härmed skulle kostnaderna för löner till de ordinarie
tjänstemännen vid lots- och fyrstaten angivas i en anslagspost,
från vilket särskilda anslag jämväl skulle bestridas de i lönerna ingående
belopp, som motsvara nuvarande ålderstilläggen. Denna anslagspost
bör av skäl, som i löneregleringskommitténs nyss åberopade betänkande
angivits, erhålla förslagsanslags natur, vilket måste vara så mycket mer
nödvändigt, som i avseende å lots- och fyrstaten behov förefinnes att
kunna företaga omplaceringar av tjänstemän, varigenom till följd av
ortsgrupperingen differenser i avlöningsbelopp kunna uppstå.
De nu i staterna uppförda anslagen till ålderstillägg och ortstilllägg
skulle däremot icke vidare förekomma. Det föreslagna avlöningsreglementet
innebär därjämte, att följande anslag ej heller skulle vidare
bibehållas, nämligen: de å avlöningsstaten för lotspersonalen uppförda
anslagen till lönetillägg åt mästerlotsar samt till förmansarvoden, de å
avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna anslagen till provianteringsbidrag
samt särskilda arvoden och ersättningar, till hyresbidrag, till
dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp, till arvoden till å fyrskepp
anställda personer, som tjänstgöra såsom styrmän eller maskinister,
samt till kostnader för ved och lyse in natura, ävensom det å
Avlöningsstaten
för
lots- och fyrstaten.
44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
avlöningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg uppförda anslaget
till dagavlöning under vintertjänstgöring. Vad nu sagts i fråga om
anslaget till »provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar»
gäller emellertid allenast med en viss modifikation, till vilken
jag senare skall återkomma.
Vid beräkningen av storleken av anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän har det i nämnda post ingående beloppet för bestridande
av »lön» i enlighet med nyss åberopade grunder bestämts sålunda,
att kostnaden för en var ordinarie tjänsteman beräknats efter avlöningen
i näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, varvid ortsgruppen
med tillämpning av den för kommunikationsverken fastställda
gruppering bestämts efter den tjänstgöringsort respektive den bostadsort,
till vilken vederbörande befattningshavare enligt i lotsstyrelsens och
de lönesakkunnigas betänkande föreslagna grunder till placering skulle
vara att hänföra. Då emellertid tjänstemän tillhörande lots- och fyrstaten
äro till en del placerade å sådana platser, vilka i dyrortshänseende
icke finnas upptagna i nyssnämnda ortsgruppering, har i sådana fall
måst företagas en ungefärlig uppskattning, vilket medfört, att det slutliga
resultatet måst bliva i viss mån approximerat.
Från ifrågavarande anslagspost torde, i anslutning till vad som
i sådant hänseende gäller beträffande statsdepartement m. fl. verk,
jämväl böra bestridas kostnaderna för i 32 § av förslaget till avlöningsreglemente
omförmäld begravningshjälp vid ordinarie tjänstemans frånfälle
ävensom för läkarvård till sådan tjänsteman enligt 23 § i samma
förslag. Vidare synes det lämpligt, att från samma anslagspost bestridas
kostnaderna för de i 12 och 25 §§ i avlöningsreglementet föreslagna
nya avlöningsformerna enslighetstillägg och fyrskeppstillägg.
Enligt nu angivna beräkningsgrunder har anslagsposten »avlöningar
till ordinarie tjänstemän» vid lots- och fyrstaten upptagits till förslagsvis
2,880,000 kronor.
I den mån medel erfordras såväl till fast avlöning åt ordinarie
befattningshavare, vilka kvarstå å äldre eller nu gällande stat, som till
den inkomstfyllnad, vilken, därest lotspersonal å gammal stat icke kommer
att övergå å den nya avlöningsstaten, skall enligt i samband med 1914
års lönereglering givna bestämmelser utgå, lärer nyssnämnda anslagspost
böra tagas i anspråk. Härvid torde vara att uppmärksamma, att
avlöningar till motsvarande å den nya staten uppförda befattningar icke
skulle under tiden komma att utgå.
Å avlöningsstaten för lotspersonalen finnes uppfört ett förslagsanslag
benämnt »andel i lotspenningar», vilket anslag för år 1922 upp
-
45
Kunyl. Maj.ts proposition, Nr 181.
tagits till ett belopp av 720,000 kronor, utgörande 40 procent å beloppet
av de å riksstatens inkomstsida för samma år beräknade lotspenningar!^
Nämnda relation mellan inkomster och utgifter av lotspenningar
bör givetvis jämväl för framtiden iakttagas, varför jag i likhet
med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett lämpligt, att särskilt anslag
upptages å ifrågavarande avlöningsstat för lotspersonalen tillkommande
lotslott, vilket anslag bör givas natur av förslagsanslag och benämnas
»lotspersonalens andel i lotspenningar». Från anslaget skulle jämväl utgå
likaledes till 40 procent beräknad lotslott till å äldre stat ''kvarstående
befattningshavare. Återstoden av sådan lotspersonal tillförsäkrad inkomst
av lotspenningar skulle, såsom förut antytts, i form av inkomstfyllnad
utgå av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. — Vid det förhållande
att Kungl. Maj:t efter förslag av lotsstyrelsen i 1922 års statsverksproposition
beräknat inkomsten av lotspenningar för första halvåret
1923 till allenast 750,000 kronor torde samma inkomst för hela året
1923 förty böra uppskattas till dubbla beloppet eller 1,500,000 kronor.
Anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar har därför i förslaget
till avlöningsstat upptagits till 600,000 kronor.
Vidare torde böra för lots- och fyrstaten uppföras en särskild
anslagspost till ersättningar åt vikarier å ordinarie befattningar, från
vilken _ anslagspost jämväl kostnaden för ersättning för mistad lotslott
lämpligen synes kunna bestridas. Med de i förslaget till avlöningsreglemente
angivna grunder för vikariatsersättningar kunna emellertid
även vad beträffar vikarier, som själva äro ordinarie tjänstemän, kostnaderna
härför endast approximativt beräknas. Och då det framdeles
torde ankomma på Kungl. Maj:t att vid bestämmande av grunder för
avlöningsförmåner åt ieke-ordinarie personal även meddela föreskrifter
rörande vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare, vilka
vikariera å ordinarie tjänster, måste de nu gjorda beräkningarna i förevarande
hänseende betraktas såsom helt och hållet provisoriska. Under
alla förhållanden skulle ifrågavarande anslagspost hava förslagsanslags
natur. Anslagsposten har förslagsvis upptagits till 25,000 kronor.
Såsom en fjärde anslagspost i den nya avlöningsstaten för lotsoch
fyrstaten torde böra upptagas ett belopp till bestridande av kostnaderna
för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare. Av vad
jag tidigare föreslagit i fråga om den framtida organisationen av distriktsexpeditionerna
framgår, att även för framtiden tillgång till extra arbetskrafter
å dessa expeditioner måste finnas, varför medel för sådant ändamål
böra beräknas. Vidare förekomma i de för år 1922 gällande
staterna följande anslag, avsedda till avlöning av icke-ordinarie personal,
46
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
nämligen i avlöningsstaten för lotspersonalen ett förslagsanslag till arvoden
åt extra lotspersonal, i avlöningsstaten för fyrpersonalen ett förslagsanslag
till arvoden åt extra biträden vid såväl fasta fyrar som å
fyrskepp samt i avlöningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg
ett förslagsanslag för tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg
samt lotsångarna Skanör och Viken.
Då antalet ieke-ordinarie befattningshavare med hänsyn till sjöfartens
omfattning under olika tider av året samt under olika år måste
undergå avsevärda växlingar samt då härtill kommer, att grunderna för avlöningsförmånerna
för icke-ordinarie befattningshavare skulle fastställas av
Kungl. Maj:t, så kan anslagsposten i fråga icke begränsas till ett högsta
belopp, utan bör den hava förslagsanslags natur.
Vid beräkningen av anslagspostens belopp, vilken beräkning måste
åtminstone för närvarande bliva helt approximativ, har lagts till grund
summan av nyss omförmälda anslag för år 1922. Då emellertid
ifrågavarande anslag under de senare åren visat sig icke vara för sitt
ändamål tillräckliga utan måst överskridas, har nämnda summa ansetts
böra något höjas, varefter densamma, bland annat för ersättande av nu
utgående tillfällig löneförbättring åt dylik personal, ökats med i runt
tal 33 procent. Med hänsyn vidare därtill, att det ansetts lämpligt att
låta såväl den i 28 § 1 mom. av förslaget till avlöningsreglemente upptagna
ersättningen för mistsignalering som ock kostnaderna för semester åt
vid lotsverket anställda arbetare, vilka kostnader i 1922 års riksstat bestridas
från ett under tionde huvudtiteln F VII för ändamålet uppfört
särskilt förslagsanslag å extra stat, utgå från ifrågavarande anslagspost,
har vid beräknande av postens storlek härför avsetts erforderliga medel.
Ifrågavarande anslagspost har förslagsvis uppförts till 400,000 kronor.
Enligt vad förut nämnts, skulle det nu å avlöningsstaten för fyrpersonalen
upptagna anslaget till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden
och ersättningar icke vidare förekomma. Emellertid ingå bland
nämnda ersättningar gottgörelse till fyrpersonal, som har sin tjänstgöring
förlagd till avlägset liggande orter, för bestridande av kostnaderna för
uppehållande medelst egna båtar av förbindelse med land. Då denna
gottgörelse icke torde kunna betraktas såsom någon avlöningsförmån och
då densamma skäligen bör för framtiden utgå i enlighet med hittills tilllämpade
grunder, har jag i likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
tänkt mig, att gottgörelsen, såsom av i viss mån liknande art som den
för resekostnad utgående ersättning, hädanefter lämpligen bör utgå från
omkostnadsstatens förslagsanslag till rese- och traktamentskostnader. Sistnämnda
anslag bör därför erhålla en benämning, som i sig kan innefatta
47
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
även ifrågavarande gottgörelse, och föreslås, att anslaget benämnes »reseoch
traktamentskostnader rn. m.» Gottgörelse av ifrågavarande art torde
komma att utgå allenast i ett mycket begränsat antal fäll och till ringa
belopp
Å avlöningsstaten för fyrpersonalen finnas uppförda ytterligare
två förut ej berörda förslagsanslag, nämligen ett till »arvoden åt personal
vid mindie fyrar» a 39,000 kronor samt ett till »proviant eller spisuingspenningar
till personalen å fyrskepp» å 47,500 kronor. Jag har funnit,
att för omförmälda båda ändamål särskilda auslagsposter böra uppföras
jämväl i den nya avlöningsstaten om ock med något ändrade benämningar.
Då förenämnda anslags belopp visat sig icke på långt när
förslå för avsedda ändamål, torde en förhöjning av beloppen böra i
detta sammanhang vidtagas. I enlighet härmed föreslås, att i staten
uppföras särskilda förslagsanslag »för skötsel av fyrar utan ständig bevakning»
å 50,000 kronor och till »kost eller kostpenningar till personalen
å fyrskepp» å 60,000 kronor.
Slutligen har jag, i likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
ansett, att i stället för en särskild avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna
samt en särskild stat för undervisningsanstalterna
lämpligen borde i den nya avlöningsstaten uppföras två särskilda anslagsposter
av förslagsanslags natur under benämning »för betjäning av livräddningsanstalterna»
samt »lotsverkets undervisningsanstalter m. m.».
För ifrågavarande stater äro, såsom förut nämnts, för närvarande anvisade
förslagsanslag å respektive 9,570 och 13,000 kronor. Då nu utgående
arvoden för betjäning av livräddningsanstalterna skäligen torde böra
något^ förhöjas samt anslaget till undervisningsanstalterna under senare
år måst. ej oväsentligt överskridas, hava anslagen nu beräknats till
förslagsvis respektive 11,000 och 19,000 kronor.
Såsom framgår av det framlagda förslaget till avlöningsreglemente,
skulle utöver de ordinarie avlöningarna — i vissa fall förmåner och
ersättningar av olika slag utgå till ordinarie tjänstemän. I det föregående
har redan behandlats frågan om från vilken anslagspost å den
nya avlöningsstaten vissa av dessa förmåner och ersättningar skulle
bestridas. Här torde nu allenast böra ytterligare framhållas följande.
Vad beträffar i 24 § omförmäld ersättning för tjänsteresa samt tjänstgöringstraktamente
ävensom i 26 § berörd ersättning för flyttningskostnad,
torde nämnda ersättningar lämpligen böra bestridas av det
förslagsanslag, som må komma att i omkostnadsstaten för lotsverket
upptagas till rese- och traktamentskostnader m. in. Därest den i 27 §
omnämnda förmånen av felräkningspenningar kommer att tillerkännas
48
Övergånysoeh
indragningsstaten
-
Pensions
staten.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
någon tjänsteman, synas härför erforderliga medel kunna utgå av den
såsom förslagsanslag ifrågasatta anslagsposten »avlöningar till ordinarie
tjänstemän». Den i 30 § omförmälda prickningsersättning torde liksom
hittills varit fallet böra utgå från omkostnadsstatens anslag till bojars
och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning.
Det i 28 §.2 mom. avsedda arvode för viss befattning med
issignaleringstjänsten synes fortfarande såsom hittills böra utgå från
handels- och sjöfartsfonden.
Vad den för år 1922 gällande övergångs- och indragning sstaten
angår, kan densamma med hänsyn till under år 1921 skedd avgång
från staten, upptagas med ett från 10,295 till 6,875 kronor minskat
belopp.
Såsom förut antytts, finnes för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
— lotsstyrelsen däri inbegripen fastställd särskild
pensionsstat, i vilken äro upptagna följande anslag, nämligen:
dels ett bestämt anslag å 15,000 kronor till beredande av understöd åt
vissa förutvarande befattningshavare vid lots verket eller deras änkor
och barn, dels ett förslagsanslag å 50,000 kronor till pensionering av
lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, från vilket anslag pensionering äger rum till sådana befattningshavare,
som med eller efter år 1915 erhållit eller erhålla pension
med undantag av det fåtal personer, som kvarstår å gammal stat eller
tillhör övergångs- och indragningsstat, dels ett förslagsanslag å 199,000
kronor till pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens
och lotsverkets personal, från vilket anslag pensionering äger rum till
befattningshavare, vilka erhållit pension före år 1915 eller som ^ därefter
erhålla pension, då de avgå från gammal stat eller övergångsoch
indragningsstat, dels ock ett förslagsanslag å 12,000 kronor till livräntor
åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket enligt
förordningen den 22 oktober 1909.
I fråga om det förstnämnda anslaget å 15,000 kronor föreslås
ingen förändring.
De båda därefter omförmälda anslagen, nämligen de å 50,000 och
199,000 kronor, hava alltsedan år 1914, då de fastställdes, icke undergått
någon förändring. Det har emellertid visat sig, att det förstnämnda
anslaget under årens lopp blivit alldeles otillräckligt för sitt ändamål.
Däremot har det sistnämnda, större anslaget allt mindre behöft tagas i
49
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
anspråk till följd av avgång bland pensionärerna. 1 följande uppställning
meddelas tillgängliga uppgifter rörande de verkliga utgifterna å
de båda anslagen under åren 1918—1921 respektive 1917—1920:
År 50,000-kronors anslaget:
1918 .................................................. kronor 115,781: 87
1919 ..................................................... » 130,872: 24
1920 ................................................... j> 142,337: 02
1921 .........................................- ......... » 159,002: 65
År 199,000-kronors anslaget:
1917 .................................................... kronor 160,236: 0 3
1918 .................................................... » 153,301:70
1919 ...................................................... » 139,185:87
1920 ..................................................... » 127,292:77.
Med hänsyn till den avgång bland pensionärerna, som ägt rum
under år 1921 och som beräknas komma att äga rum under år 1922,
torde det hittillsvarande större anslaget kunna för år 1923 upptagas
till förslagsvis 100,000 kronor. För samma år torde det nuvarande
mindre anslaget lämpligen böra beräknas till förslagsvis 175,000 kronor.
1 fråga slutligen om det å pensionsstaten uppförda anslaget till
livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket har
en höjning av anslaget ägt rum vid 1921 års riksdag, varför nu ej
föreslås någon ändring i anslagsbeloppet.
Det återstår slutligen att behandla frågan om medelsbehovet för
finansierandet av omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen för budgetperioden
1 januari—30 juni 1923.
Nämnda omkostnadsstat har för år 1922 följande utseende:
Omkostnads*
staten.
Bihang till riksdages protokoll 1922. 1 saml. 154 höft. (Nr 181.)
50
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Omkostnadsstat
att tillämpas från och med år 1922.
142,500
1
80,000
—
87,500
—
111,000
—
100,000
1
68,000
_
10,000
9,500
45,000
—
5,000
—
30,000
—
3,500
—
35,000
—
1,080
—
560
_
409
729,049
_1
_
_
800,000
—
—
1,529,049
—
Förslagsanslag.
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer
...............................................;......................... •
» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser
samt livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke
här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inventarieper
sedlar
............................................_ .....■■■•_.......;..... -'';•••
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, dnit
kostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar .....................
» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll och komplettering,
rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar
.......................................................- ........•■•••• •••
> bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lots
platser,
högst ..................................................................
» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intag
-
ning
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen ...
» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal....................................
» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten.....................
» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand .................
» rese- och traktamentskostnader..........................................
> utbildande av personal för gnisttelegrafering .......................
» extra utgi fter ............................................-.............•••-••■
» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap
Spartel...................................................................
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å
Kap Guardafui ................................................. ..........
» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång
Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande brister i förestående
förslagsanslag, förslagsanslag, högst ...........................
Summa kronor
Då de flesta av de i staten uppförda förslagsanslagen blivit under en
följd av år högst väsentligt överskridna, har riksdagen på Kung!. Maj:ts
förslag till täckande av uppkommande brister i dessa anslag såväl för år
1921 som, enligt vad av nyss återgivna omkostnadsstat framgår, för år
1922 beviljat särskilda förstärkningsanslag, med natur av förslagsanslag
högst, vartdera å 800,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1921 har lotsstyrelsen i samband med
övriga äskanden för första halvåret 1923 erinrat härom samt meddelat,
att till följd av rådande höga arbets- och materialkostnader omkostnadsstatens
titlar även under år 1920 högst väsentligt överskridits.
Enligt verkställd uträkning uppgingo för nämnda år utgifterna å omkostnadsstatens
olika titlar till sammanlagt 2,582,154 kronor 61 öre.
51
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
I sin nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1921 anför lotsstyrel- L0u,tyreUen.
sen i ämnet vidare följande:
• Unf.er innevarar,de år visa sig anvisningarna å dessa anslagstitlar
icke pa långt när förslå till bestridande av de nödvändiga utgifterna under desamma.
Aven om en nedgång i arbets- och materialpris förmärkts, har detta hittills föga
inverkat på utgiftssummorna i sin helhet för anskaffningar och arbeten för lotsverket
under detta år.
. v i.Undeii nuvarancle förhållanden, särskilt med hänseende till prisfluktuationerna
ä arbets- och materialmarknaden, som huvudsakligen bestämma utgifternas storlek
för de flesta av ifrågavarande anslagstitlar, torde också ett fastställande av siffrorna
för desamma bliva föga tillförlitligt, varför styrelsen håller före, att en tidpunkt
med stabilare grunder för beräknande av ifrågavarande anslagsbehov bör inväntas,
och anser sig därför icke nu böra avgiva något förslag till reglering av anvisningarna
under denna stat, vilka äro av förslagsanslags natur, utan inskränker
S1-m j en ’:)era^n*ng av vad som erfordras under omförmälda budgetstid efter i
gällande omkostnadsstat uppförda belopp och föreslår anvisande av ett förstärkningsanslag
till bristernas täckande.
Utgifterna ^ omkostnadsstatens olika anslagstitlar ställa sig något olika
under första och andra hälften av varje år, men någon väsentlig skillnad i samtliga
utgifters slutsumma för de olika årshalvorna föreligger icke, varför styrelsen
hemställer, att de för varje titel under sistberörda stat förekommande anvisningsbeloppen
uppföras för tiden 1 januari-30 juni 1923, under förutsättning att någon
ändring däri ej sker, med hälften av nu upptagna belopp med undantag av anvisningarna
till bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lotsplatser,
varom närmare här nedan, samt till bestridande av Sveriges bidrag till underhåll
T en? sfyc, å Kap SPartel- som plägar utbetalas under första halvåret, och till bidrag
från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guardafui, vilket
ock, när sådant ifrågakommer, torde komma att avfordras styrelsen under samma
tidsperiod.
Beträffande särskilt anslaget till underhåll, komplettering och drift av båtar
vid lotsplatser har detta på lotsstyrelsens hemställan för år 1922 höits från 60 000
kronor till 100,000 kronor. ’
. närvarande sker regleringen av detta anslag så, att lotsstyrelsen med
ledning av inkommande uppgifter från lotsdistrikten rörande dels kostnaderna för
lotsplatsernas tjänstebåtar, deras underhåll, komplettering och drift, dels influtna
hemvägsersättningar och deras användande till därmed avsedda kostnader, bland
andra underhållet m. m. av dessa båtar, allt avseende närmast föregående år tilldeiar
lotspersonalen vid de olika platserna efter dessa uppgifter och föreliggande
omständighet61,, i övrigt lämpade ersättningar. Som det vore önskvärt, att"-denna
tilldelning kunde verkställas under första halvåret av ett påföljande år, har lotsstyrelsen
bibehållit detta anslag oavkortat för första halvåret 1923.»
Enligt uppgift, som jag under hand erhållit från lotsstyrelsen,
hava utgifterna å omkostnad sstaten under år 1921 nedgått till ett belopp
av 2,011,059 kronor 20 öre.
52
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
En höjning av de särskilda anslagen å omkostnadsstaten för lotsoch
fyrinrättningen torde i längden icke kunna undvikas. Att nu — i
brist på tillräckligt fasta hållpunkter — företaga en sådan höjning
torde emellertid icke vara tillrådligt, utan tillstyrker jag, att tillsvidare,
till dess mera stadgade förhållanden inträtt på det ekonomiska området
och man därigenom erhållit en bättre grund för bedömandet av dessa
frågor, omkostnadsstaten förstärkes med ett särskilt anslag.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra om vad jag vid anmälan
den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde regleringen för
tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel yttrade under punkten 17 i förevarande ämne.
Jag anförde därvid följande:
»Med hänsyn till den å snart sagt alla förnödenheter redan inträdda
starka prissänkningen, vilken torde kunna antagas komma att
än ytterligare accentueras, synes det mig emellertid icke kunna ifrågakomma
att, på sätt lotsstyrelsen föreslagit, för första halvåret 1923
upptaga denna förstärkning med samma belopp som det nuvarande för
helt år avsedda anslaget av enahanda art. Detta skulle ju i själva
verket, för halvår räknat, innebära en fördubbling av det nu utgående
anslaget. Utan att för närvarande intaga slutlig ståndpunkt till trågan,
med vilket belopp omkostnadsstatens anslag böra å övergångsbudgeten
förstärkas, har jag under sådana omständigheter ansett mig höra vid
den preliminära anslagsberäkning, varom nu är fråga, utgå ifrån, att
detsamma i varje fall icke bör sättas högre än till hälften av det för
hela året 1922 beviljade anslaget eller sålunda till 400,000 kronor.»
Sedan nu utgifterna för år 1921 å omkostnadsstaten blivit kända
och det därvid visat sig, att desamma överstigit omkostnadsstatens förslagsanslag
med icke mindre än 1,282,010 kronor 20 öre, anser jag
mig höra föreslå, att tilläggsanslaget för första hälften av ar 1923 sättes
till^ det av mig vid statsverkspropositionen avlåtande preliminärt angivna
beloppet eller 400,000 kronor.
Anslaget torde i enlighet med vid den nu pågående riksdagen
fattat beslut i fråga om benämning av vissa förstärkningsanslag böra
angivas med rubriken »Till täckande av motsedda brister i förestående
förslagsanslag» samt jämväl i fortsättningen givas karaktär av förslagsanslag,
högst.
Vad därefter angår fördelningen av de under omkostnadsstaten
uppförda särskilda anslagen å årets båda hälfter, är jag på de av lots
-
53
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
styrelsen anförda skäl ense med nämnda styrelse härutinnan, att anslagen
till bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid
lotsplatser å 100,000 kronor, till bestridande av Sveriges bidrag till
underhåll av en fyr å Kap Spartel å 1,080 kronor samt till bidrag från
Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guardafui å
560 kronor böra i sin helhet anvisas å budgeten för första halvåret
1923, varemot samtliga övriga anslag med undantag av två, till vilka
jag strax skall återkomma, tillstyrkas till uppförande med allenast hälften
av de i omkostnadsstaten nu upptagna beloppen.
Sedan Kungl. Maj:t den 13 januari 1922 på framställning av lotsstyrelsen
bemyndigat styrelsen att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar
träffa avtal om fortsatt förhyrande tills vidare, från och med den 1
oktober 1922, för styrelsens räkning av de av styrelsen nu disponerade
lokaler i fastigheten med adressnummer 2 vid Kornhamnstorg i Stockholm
mot en årlig hyra av 14,000 kronor, torde anslaget å omkostnadsstaten
till hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal, nu 9,500 kronor, böra
uppföras till förstnämnda belopp för helt år räknat samt sålunda för nu
ifrågavarande budgetperiod till halva beloppet eller 7,000 kronor.
Vad anslaget till friheter och ersättningar angår, hava utbetalningarna
från detsamma numera i det närmaste upphört. Sålunda har
under de senaste åren från anslaget utanordnats endast ett belopp av
75 öre. Anslaget torde sålunda kunna ur staten uteslutas och de utbetalningar,
som till äventyrs för framtiden kunna ifrågakomma, bestridas
från annat i staten upptaget anslag, exempelvis anslaget till extra utgifter.
Jag erinrar till sist därom att anslaget å omkostnadsstaten till
»rese- och traktamentskostnader», i enlighet med vad jag tidigare tillstyrkt,
hädanefter torde böra benämnas »rese- och traktamentskostnader
m. m.»
Den föreslagna löneregleringen kan givetvis icke träda i kraft
förrän med ingången av år 1923. Samtliga stater med undantag av
omkostnadsstaten torde böra fastställas att, för helt år räknat, lända till
efterrättelse tillsvidare från och med den 1 januari sagda år. Vad omkostnadsstaten
beträffar torde densamma av här förut angivna skäl böra
givas giltighet allenast för första halvåret 1923.
Godtages vad jag sålunda i olika hänseenden föreslagit, skulle
staterna erhålla följande utseende:
54
Kungl. Maj:ts vrovosition Nr 181.
Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... kronor 2,880,000
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag... » 60<»,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... » 25,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag....................................................................... » 400,000
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag » 50,000
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp,
förslagsanslag..................................................................... » 60,000
För betjäning av livräddningsanstalterna,/öVsZagrsawsZa£r » 11,000
Lotsverkets undervisningsanstalter m. m., förslagsanslag »_19,000
Summa förslagsanslag kronor 4,045,000.
Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.
• Bestämt anslag.
Svenska Högarnas lotsplats, mästerlotsen J. R. Norman.
Furusunds lotsplats, lotsen J. A. österman........................
Husarö » , mästerlotsen K. A. Sjöberg................
» » , » G. R. Sundström ..........
Berghamns » , x> J. V. Söderman............
Kylejs » , lotslärlingen O. P. Klintberg.............
Håskö » , mästerlotsen A. Kjellberg..................
Torrö » , y> L. R. Larsson................
Botorps » , » C. A. Sjögren................
Bokö )) , '' » P. V. Boqvist................
Kåreholms » , lotsen A. T. Holmberg.......................
Långörens » , » M. Hansson................................
O. Ysberg
Pukaviks
Ångelholms
Hönö
, mästerlotsen J. A. Svensson...............
, lotsen H. P. Zachariasson .................
Stora Askeröns lotsplats, lotsen G. Eliasson .....................
Grönskärens » , mästerlotsen O. B. Bergström
Sydkosters )> , )> G. F. Rödström ..
kronor 350
» 420
» 500
500
500
75
220
120
600
270
600
120
40
600
380
380
600
600
»
»
D
»
))
))
»
)>
»
X)
))
))
))
))
Summa bestämt anslag
kronor 6,875.
Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.
Bestämt anslag.
Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000.
55
Kungl. Maj:ts proposition TVr 181.
Förslagsanslag.
Till pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens
personal i enlighet med bestämmelserna i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension ............ kronor 175,000
Till pensionering genom flottans pensionskassa
av lotsstyrelsens samt lots
och
fyrstatens personal ...................... » 100,000
Till livräntor åt änkor och barn efter
befattningshavare vid lotsverket enligt
förordningen den 22 oktober 1909 »_12,000 kronor 287,000
Summa kronor 302,000.
Omkostnadsstat
att tillämpas för tiden 1923.
Förslagsanslag.
Till
stationer
särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ..
fyrskeppens reparation, rastning, utläggning och intagning,
kostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..............
drift
-
ring, rustning
persedlar .......
och
konst.
«l, | ---— — UUJUlUIllig UVI1 till
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen
hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ................................
kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten..................
grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ...............
rese- och traktamentskostnader m. m.........................
utbildande av personal för gnisttelegrafering .................
extra utgifter
bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartei
bidrag från Sverige för uppförande''och underhåll av en fyr å Köp
Guardafui...........................................................................
täckande av motsedda brister i förestående förslagsanslag, förslaosanslag,
högst........................................................................
Summa kronor] —
71,250
40,000
—
43,750
—
55,500
—
100,000
_
34,000
5,000
—
7,000
—
22,500
—
2,500
—
15,000
—
1,750
—
17,500
—
l,0öt;
—
560
—
417,390
—
—
400,000
_
_
-
817,890
—
56
Kostnads
beräkning
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Vid bedömandet av den kostnadsökning, som en tillämpning av
föreliggande förslag till lönereglering m. m. skulle medföra, må följande
sammanställning tjäna till ledning.
Nedanstående för år 1922 fastställda avlöningsstater sluta å följande
belopp, nämligen:
avlöningsstaten för befälet vid lotsverket... kronor 81,150
» » lotspersonalen ...............
» fyrpersonalen................
» » personalen å lotsver
kets
ångfartyg ......................:................
avlöningsstaten för personalen vid livrädd
ningsanstalterna.
.......................................
staten för undervisningsanstalterna..............
Läggas härtill kostnaderna för tillfällig löneförbättring till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, beräknade efter
förhållandena år 1922, omkring .......................... kronor 180,000,
erhålles en totalsumma av kronor 3,061,670.
Den nu föreslagna nya avlöningsstaten slutar å ett belopp av kronor
4,045,000.
Vid en jämförelse mellan den näst förut återgivna totalsumman
och det sist angivna beloppet är emellertid att märka följande.
I den för de nuvarande kostnaderna upptagna summan ingår icke
värdet av bostad, som av fyrpersonalen åtnjutes. Beträffande den föreslagna
nya avlöningsstaten bör å andra sidan uppmärksammas, att däri
upptagna avlöningsbelopp komma att i viss mån minskas på grund av
skyldigheten för all personal att hädanefter erlägga ersättning för
tjänstebostad m. m.
Därjämte må beträffande vissa av de i staterna för år 1922 upptagna
poster av förslagsanslags natur framhållas, att de torde komma
att ej oväsentligt överskridas.
Vidare må framhållas, hurusom särskilt de för vikariatsersättningar
och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare av lotsstyrelsen och
de lönesakkunniga beräknade anslag måste, såsom redan förut nämnts,
betraktas såsom synnerligen approximativa.
Ytterligare må erinras, att genom den av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
föreslagna anordning vid övergång till efterskottsutbetalning
av hela avlöningen en kostnadsökning föranledes första året, då den nya
staten börjar tillämpas.
» ’74l’,000
» 86,750
» 9,570
» 13,000 2,881,670.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
57
Slutligen är att märka, hurusom vid ovanstående kostnadsberäkningar
hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg, vare sig de, som nu
utgå, eller de, som efter regleringens genomförande kunna antagas komma
att utgå. Enligt vad jag från lotsstyrelsen inhämtat har under år 1921
till den ordinarie och extra personalen å lokalstaterna i dyrtidstillägg
utbetalats sammanlagt kronor 2,302,225: 2 0 Genom tillämpning av de
för nyreglerade verk nu gällande dyrtidstilläggsgrunderna skulle emellertid
i avseende å dyrtidstilläggen en högst väsentlig besparing komma att
uppstå. En på anmodan av mig av lotsstyrelsen verkställd överslagsberäkning
har härutinnan givit vid handen att, därest det av lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga avgivna förslaget varit tillämpligt
under år 1921, dyrtidstillägg enligt för kommunikationsverken gällande
grunder under nämnda år skulle hava uppgått till i runt tal 1,800,000
kronor.
Vid bifall till vad av mig tidigare föreslagits skulle kostnaderna
för nedannämnda stater uppgå till, för helt år räknat, följande belopp,
nämligen:
Avlöningsstaten för lots- och fyrstaten
............................................. kronor 4,045,000
övergångs- och indragningsstaten » 6,875
Pensionsstaten ................................... » 302,000 kronor 4,353,875.
Härtill bör läggas kostnaden, jämväl för helt år räknat,
för den år 1921 fastställda avlöningsstaten för
lotsstyrelsen..................................................................... » 188,100
kronor 4,541,975.
Kostnaden för nu omförmälda fyra stater torde för
budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 böra upptagas
med hälften av nyssnämnda belopp eller,
med hänsyn till att anslag böra angivas i jämnt
krontal, med .................................................................. kronor 2,270,987.
Om till sistnämnda belopp ytterligare lägges den av
mig föreslagna omkostnadsstatens slutsumma eller » 817,390,
erhålles ett belopp av........................................................ kronor 3,088,377,
vilket belopp angiver storleken av för ifrågavarande budgetperiod erforderligt
anslag till lots- och fyrinrättningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181.) 8
Anslagsbehov
fOr forsta
halvåret 1923.
58
Departe
mentschefens
hemställan.
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att:
dels godkänna förberörda förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten jämte därtill hörande tjänsteförteckning,
dels från och med år 1923 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Dlstrlktsbefäl och personal å dlstriktsexpeditionerna.
Avlöningsgrad
3 distriktschefer......................................................... A 11
3 » ...................................................... A 10
7 distriktskaptener.........*....................................... A 9
9 expeditionsbiträden, manliga............................. A 4
• eller kvinnliga.. B 2
Lotspersonal.
18 överlotsar ............................................................ A 8
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ........................ A 7
27 » » 2:a » » A 5
341 lotsar å l:a klass lotsplats ........................ A 4
87 » » 2:a » » A 3
42 lotsförmän » 3:e )) » A 3
51 lotsar » 3:e » » A 2
Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp... .................. A 8
1 distriktsfyrmästare .......................................... A 8
26 fyrmästare å l:a klass fyr ................................. A 8
1 » » gasstation ....................................... A 8
6 » » 2:a klass fyrskepp........................ A 6
37 » » 2:a » fyr ................................. A 6
2 » » 3:e » fyrskepp........................ A 4
21 » » 3:e » fyr ................................ A 4
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.
59
Avlöningsgrad
24 fyrvaktare å l:a klase fyrskepp....................... A 3
27 » » l:a » fyr ................................ A 3
1 » » gasstation ..................................... A 3
8 • » » 2:a.och 3:e klass fyrskepp......... A 2
48 » » 2:a » 3:e » fyr................. A 2
100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ...Al
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare.............................................................. A 9
7 maskinister............................................................ A 6,
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med förut angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om
övergång på ny stat lör de tjänstemän, å vilka det föreslagna avlöningsreglementet
skall äga tillämpning,
dels besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken
det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i
förskott, skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år i 922 innehar,
i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt
bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad,
'' »
dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som av mig angivits,
60
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å
äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar
sig villig underkasta sig nämnda reglemente,
dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt, de
i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och
lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lots- och
fyrstaten,
dels förklara, att,'' där befattningshavare vid lots- och fyrstaten
åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente
omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,
skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren
genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske
å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen
utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,
* dels förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
här ovan omförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med
föreskrifterna i § 4 av det vid Kungl. Maj:ts proposition den 3 februari
1922, nr 84, fogade förslag till kungörelse med allmänna grnnder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom medgiva,
att dyrtidstillägg härvid må beräknas jämväl å till befattningshavare
utgående enslighetstillägg och fyrskeppstillägg,
dels godkänna de av mig framlagda förslagen till avlöningsstat för
lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat för lots- och
fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten
att, fo^ helt år räknat, lända till efterrättelse från och med den 1 januari
1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen att gälla
för tiden 1 januari—30 juni 1923,
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga under
rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslagsanslag å
3,088,377 kronor.
61
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Edström.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 käft. (Nr 181.)
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
inlaga.
Förslag
till
avlön ingsreg lem en te
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.
1 avel. Ordinarie tjänstemän.
1 §•
1. De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas, i enlighet med
därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.
2. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen.
1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna
föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.
2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den
dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av
avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten
är särskilt stadgat.
ks» q c
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens
stat, ej^ heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen,
å kommuns stat.
. 2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts
oktroj eller blivit''registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så
framt ej lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
4 §.
Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts
i varje särskilt fall lämnade medgivande.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 154 höft,. (Nr 181. Bilaga.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9*
Kungl. Majits proposition Nr 181.
Däfest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon
icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotsstyrelsen
finner det nödigt med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande.
5 §.
1. För ordinarie befattning utgår lön enligt den under 6 § införda löneplan,
vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgr
tipp er fastställda lönebelopp.
I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att nänföra. *
Fördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande
skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av
Kung! Maj :t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna
levnadskostnaderna.
Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes
i enlighet med föreskrifterna i 7—10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.
3. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena
i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstillägg enligt bestämmelserna i 12 §
ävensom de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 23—30 §§.
6 §.
Löneplan.
Avdelning A. För manliga tjänstemän.
Lönegrad.
Löne-
Ort
s g r
upp.
klase.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
1
kr.
1,980
kr.
2,070
kr.
2,160
kr.
2,250
kr.
2,340
kr.
2,430
kr.
2,520
2
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
l:a lönegraden.......j
1
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
1
5
2,460
2.574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
2
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
Ska lönegraden.......
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
,
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2.880
2,988
3:e lönegraden.......■(
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
l
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
a*
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
u p p.
A.
B.
C.
I).
E.
F.
G.
4
kr.
2,340
kr.
2,448
kr.
2,556
kr.
2,664
kr.
2,772
kr
2,880
kr.
2,988
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
4:e lönegraden.......<
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
5:e lönegraden.......
■ 7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
1
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
(
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
6:e lönegraden.......
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4.104
*
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
7:e lönegraden.......
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
11
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
8:e lönegraden.......
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
11
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
12
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
13
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
9:e lönegraden.......
14
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
15
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
•
16
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
opaginerad Kontrollera mot PDF
4*
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
n p p.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
17
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
18
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
10:e lönegraden.......<
19
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
1
20
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
•
18
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
19
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
ll:e lönegraden......•
20
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
21
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
upp.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
1,440
1,500
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
2
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
l:a lönegraden.......
3
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
5
1,920
1,983
2,046
2,109
2,172
2,235
2,298
2:a lönegraden.......<
6
2,040
2,106
2,172
2,238
2,304
2,370
2,436
7
2,160
2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut
innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till
vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse
härutinnan.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 8—10 §§. ■
3. "Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst
efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre
löneklassen tilländagått.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition AV 181. 5*
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande
av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan ^ statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
skall föras honom till last den ti(l, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet
med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;
b)
att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till
mindre väl vitsordad tjänstgöring, under den tid tjänstemannen tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen
särskilt bestraffats,^ icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn
därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen
i dess helhet; samt
c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att
tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss
tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske,
om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen
sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna
förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid
tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.
8 §.
1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört arbete,
som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen,
må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna befattning och sederniera
för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han
i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande
eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,
som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl.
Maj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken
mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo.
. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl
den tid,- han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må
anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen.
“• .j ^ sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn
till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år
9 §.
..!■ pärest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enligt
närmast högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt lönei
som år närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift
eller stadgandet i 7 § 1 inom. bör vid befordran hänföras, äger att, för ome
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6*
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
delbar eller framtida uppflyttning till, högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig
till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock
att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre lönegrad
inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran, som
medfört dylikt tillgodoräknande.
2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till
tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än
den högsta för den lägre tjänsten gällande.
10 §.
1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lotsverket
gällande instruktion och reglementariska föreskrifter som ock den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till
annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller
inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Yårder tjänsteman
utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad,
skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde.
Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något
tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den
lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i
den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd
för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass han förut tillhörde.
Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål, överflyttas
från lotsverket till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av innehavande
lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen
överflyttas.
2. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,
Sbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgar tran
ittningen i fråga.
11 §.
Av de enligt särskilda bestämmelser vederbörande lotsplats tillfallande lotspenningar
skall den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen äga åtnjuta fyrtio
procent. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser utgår av den
personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar lotslott till överlots, lotsförrnan
och lots.
För tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke uppbara
lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 mom. avsedd ledighet,
varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld
tjänstfrihet. _
Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 v,g.
12 §. o
Till tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan
ort, där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg
med nedanstående för fyra olika enslighetsklasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:
för enslighetsklass I
» » II
60 kronor för enslighetsklass III . . • 180 kronor
120 » » > IV ... 240 »
opaginerad Kontrollera mot PDF
7#
Kungl. Maj:(s proposition nr 181.
Det ankommer pa Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där enslighetstilläge må
utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser
13 §.
Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstill
gg
icke blott för den tid, lian tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket
eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid
verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 8 åtnjutit
semester eller annan med semester jämförlig tjänstfrihet, eller''vilken han
med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser
eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som
, gatt lor fullgörande av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem
fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd
pensionsanstalt, dan tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom
avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
ff!1’ enslighetstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att
ledigheten för sjukdom tillika_ med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet
tiänftpm9 §vlcke overstiger 45 dagar eller den längre tid, som för vederbörande
M vara.^ft^I?1d„sasom/ängsta semestertid, men skall, så framt ej
Kungl. Maj.t for särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å
lonen vidkännas ett tjanstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår
av nedanstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.
A. För manliga tjänstemän.
B. För kvinnliga tjänstemän.
Löneklass
enligt 6 §
avd. A.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass
enligt 6 §
avd. A.
Tjänstlcdig-
hetsavdrag.
.
Löneklass
enligt 6 §
avd. B.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
kr.
öre.
kr.
öre.
kr.
öre.
1
i
—
12
2
50
1
60
2
i
10
13
3
50
2
_
70
3
i
20
14
3
75
3
_
80
4
i
30
15
4
—
4
_
90
5
i
40
16
4
50
5
i
6
i
50
17
6
—
6
i
10
7
i
65
18
6
50
7
i
20 |
8
i
80
19
7
—
9
i
95
20
7
50
10
2
10
21
8
_
11
2
30
1
-\or overiots, iotslorman och lots bestämmes tjänstledighetsavdraget enligt den löneldas
som ar tva klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej finnes, enligt löneklass 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8*
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten ock därigenom blivit
kindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall kan:
al om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön järnte, i förekommande
fall ensligketstillägg ock ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen varar, samt
bi om olycksfallet, efter uppkörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under
längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden åtnjuta
de under a) angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess sex manader förflutit
från dagen för olycksfallet; men skall tjänstemannen för tid därutöver aga åtnjuta
allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, _ dock med avdrag a lönen
av ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, sa
framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag icke skall aga rum elkm skall
ske med lägre belopp än nyss sagts eller att ersättning för mistad lotslott ma helt
el^|r ''klar8 tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstillä-g
ock ersättning för mistad lotslott, dock högst under sex manader; men skalf
tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte i förekommande fall
enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen av ett belopp, motsvarande det i 1 mom.
angivna tjänstledigketsavdrag, sä framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sadant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts eller att
ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå. . r , •.
4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt v
därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten mträder.
15 §.
Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 13 och 14 §§ omförmäles
eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skalf
för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. angivna
tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avsta, vad
med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
16 §• .
Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, ankommer pa
lotsstyrelsen att bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid
må äga rum. ^
1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt
högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning
inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots- och fyrstaten som_ inom
lotsstyrelsen. Omfattar vikariat å tjänst inom högre lönegrad längre tid i
oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar uppbara särskild
vikariatsersättning med ett belopp för dag rakfat, motsvarande skillnaden
mellan vederbörande tjänstledighetsavdrag i lägsta löneklassen för, a ena sidan, den
högre befattningen och, å andra sidan, den vikanerandes egen tjänst, dock med
minst 50 öre om dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till den i
anmärkning vid 14 § 1 mom. föreskrivna särskilda beräkning av tjanstledighets
^^^Ersättning
till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 16 § omförmäld befrielse
från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikanatsersattnmg
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas
till det lägre belopp, som prövas skäligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
9*
3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,
som uppehåller ledig tjänst.
4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan
befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom
enligt 1—3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad
lotslott.
18 §■ .
1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans
avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.
_2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid
icke åtnjuta någon avlöning.
19 §''
1. Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under
nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:
Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år.
Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästare, maskinist och
manligt expeditionsbiträde.................... 20 dagar
Kvinnlig tjänsteman........................ 25 >
Tjänsteman å fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår påmönstrad:
Från och med
det år, under
vilket tjänstemannen
fyller
40 år.
30 dagar
35 >
12 månader......
11 men ej 12 månader
10 » »11
9 > » 10 >
8 > » 9 >
7 > > 8
6 > » 7 • »
90 dagar
75 >
65 >
55 »
45 >
35 »
25 >
mindre än 6 månader
15 »
2. Annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,
kunna medgivas^ tjänstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och
samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 dagar samt befälhavaren
å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 30 dagar.
. 3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd; är pliktig
att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av
semester eller tjänstfrihet å tid, som därvid kan varda bestämd.
20 §. .
Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,
skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,
som, utöver vad när nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens
begagnande och underhåll.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181. Bilaga.)
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10*
Kung!. May.ts proposition Nr 181.
a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.
Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning'' för föregående månad eller förslår ej
utgående aviöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället
kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, pa sätt i b)
sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,
med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma
vad han erlagt för mycket.
b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan linnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å
orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan
utrönas, till skäligt belopp och fastställes genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,
skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk ordförande samt representanter
för personal- och förvaltningsintressena. Over nämndens beslut i ärende,
som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.
Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst
ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.
c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,, därest
annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden a den fardag, som infaller
näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda
överenskommes, avflyttning ske: . .... ..
därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i
vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad
ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det
han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,
därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt .
därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande
månadens utgång.
d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme
i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.
21 §.
I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle som
lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris,
erläggas i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.
Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning
vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art
nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av lotsverket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.
23 §.
Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten pa lotsverkets
bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11*
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
lust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans böjande
nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
Insjuknar tjänsteman, som är anställd å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,
under tjänstgöring ombord, och kan han ej därstädes vårdas, må han även i andra
fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, av verkets medel kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;
dock att. vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid
sådant sjukdomsfall bestridas av lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen
åtnjuter oavkortad lön.
Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, som kan anses
hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsverkets tjänst, ankommer på
Kungl. Maj:t att bestämma om eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må
utgå av verkets medel.
24 §.
1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för
sådana fall, då Kungl.. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå
lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.
. 2. För sådana resor, som innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga
tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, som fastställas av
Kungl. Maj:t.
3. För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda transporter, som
icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
4. Under tjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där
anställd tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åtnjuta fri kost
eller kostpenningar.
5. Tjänsteman må under tjänstutövning å annan ort än hans stationeringsort
eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre
belopp än derför tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.
Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station eller är under färd
till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med
följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:
Fyrmästare å l:a klass fyrskepp . . .
Distriktsfyrmästare.........
Stations- grupp A.
Kr.
| 2:40
Stations- grupp B.
Kr.
2: 80
Stations- grupp C.
Kr.
3: 20
Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp . . .
1: 80
2: 20
2: 60
» > 3:e j » ...
1:40
1: 80
2: 20
Fyrvaktare » l:a » » ...
1: 30
1: 70
2: 10
» j 2:a ock 3:e klass fyrskepp
1: -
1: 40
1: 80
Fyrbiträde.............
0: 80
1: 20
1: 60
Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och med den 15 mars
förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12* Kungl. Alaj:ts proposition Nr 181.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å förenämnda
tre grupper.
26 §.
Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då
tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara
berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttning skostnad samt för den ökade
utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas, kostnad
för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
27 §.
Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer
kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Haj :t fastställda grunder
erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med hänsyn till de omständigheter,
under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den
större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall
till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat
än 600 kronor. .
För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,
uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.
28 §.
1. För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50 öre
för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Haj:t.
2. Till tjänsteman, som under sön- och helgdagar bestrider arbete med sammanställandet
och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrafiska meddelanden rörande
isförhållanden m. m., kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor
för vinterperiod.
29 §.
Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser äga åtnjuta hemväg sersättning och andra i gällande förordning
anstående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.
30 §.
För anskaffning, utsättning och underhall av prickar eller för utsättning,, tillsyn
och intagning av bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar
må till tjänsteman utgå prickning ser sättning efter grunder, som av Kungl. Maj:t
fastställas!
31 §.
Tjänsteman må icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten — annorledes än
såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant ändamål
åtnjuta ersättning eller annan förman utöver vad i detta reglemente förutsattes
eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för
fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens
vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner
skäl medgiva särskild gottgörelse.
32 §.
Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döusiallet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 181. 13*
dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksinb
gripen^ °ch särskild ^fattning utgående begravningshjälp anses
2 avd- Icke-ordinarie befattningshavare.
33 §. M
Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningspå
ToTsstyrelsIn RUDSL där °j 1 Särskilda faU KunSL Maj:t överlåter detta
3 avd. Lönenämnd.
34 §.
^ detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som om handlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande
tor etages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken löntagar- förva
nings- och de allmänna intressena böra vara representerade: och harlönenamnden
Jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur,
vilka Kungl, Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.
4 avd. Reglementets tillämplighet m.
35 §.
m.
Innehar tjänstemän omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i
kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underlif
sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller därtill
lagligen forbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen
a-v ,Kan?1; MaJ:t, bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda
tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom i förekommande
tall tillförsäkrad inkomst av lotspenningar ävensom, i den mån ej annat föranav
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den ratt till pension, som dittills tillkommit honom. ^
Kn var annan, som utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar
ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller som senare tillträder sådan befattning,
år pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor ävena
13 „andrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande ilig,
14 § 3 mora. ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i fråga om
°Cki, ™laskmnS i. eller upphörande av såväl extra inkomster, vilka
kunna, medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock
de formaner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.
Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14*
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Bilaga till avlöningsreglementet.
Tj änsteförteckning
angivande ordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda
lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § av avlöningsreglementet
intagna löneplan.
Befattningar.
Avdel- ning och
lönegrad
enligt
lönepla- nen.
Befattningar.
Avdel- ning och
lönegrad
enligt
lönepla- nen.
Distriktsbefttl och personal å
Personal & fyrskepp och fyr samt å
distriktsexpeditlon.
gasstation.
Distriktschef i mellersta, i södra och i väs-
Fyrmästare å l:a klass fyrskepp ....
A 8
tra lotsdistriktet..........
A 11
Distriktsfyrmästare ..........
A 8
Distriktschef i annat lotsdistrikt ....
A 10
Fyrmästare å l:a klass fyr......
A 8
Distriktskapten............
A 9
Fyrmästare ä gasstation........
A 8
| manligt .....
A 4
Fvrmästare å 2:a klass fyrskepp ....
A 6
Expeditlonsliiträde < kvinnligt
B 2
Fyrmästare ä 2:a klass fyr......
A 6
Fyrmästare ä 3:e klass fyrskepp ....
A 4
Lotspersonal.
Fyrmästare å 3:e klass fyr......
A 4
A 8
Fyrvaktare å l:a klass fyrskepp ....
A 3
Lotsförman ä l:a klass lotsplats ....
A 7
Fyrvaktare å l:a klass fyr......
A 3
Lotsförman & 2:a klass lotsplats ....
A 5
Fyrvaktare ä gasstation........
A 3
Lots ä l:a klass lotsplats.......
A 4
Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp
A 2>
Lots ä 2:a klass lotsplats.......
A 3
Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyr . . .
A 2
Lotsförmau & 3:e klass lotsplats ....
A 3
Fyrbiträde ä fyrskepp, fyr och gasstation
A 1
Lots & 3:e klass lotsplats.......
A 2
Personal & lotsverkets ångfartyg.
Befälhavare.............
A 9
A 6
Stockholm 1922. Kung! Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
220775
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten m. m. s. 4 i texten
- SU 1922:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch f yrstaten m. m. jämte i ämnet väck s. 1 i texten