Sök i Ratio Lex

Angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten ro. ro

1922-03-10 · 75 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 58 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:181, Angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten ro. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av löneförhållandena

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten ro. ro.;

given Stockholms slott den 10 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:

Vid tiden för avlåtandet av 1922 års statsverksproposition bedrevs

efter av Kungl. Maj:t den 19 augusti 1921 meddelat uppdrag av lotsstyrelsen

med biträde av två lönesakkunniga arbete med utredning av

frågan rörande ny definitiv lönereglering för personalen å lots- och fyrinrättningens

lokalstater. Då det syntes antagligt, att förslag i ämnet

skulle föreligga i sådan tid, att ärendet kunde underställas den nu pågående

riksdagen, beslöt Kungl. Maj:t, såsom framgår av det vid nämnda

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 käft. (Nr 181.) 1

Inledning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden,

punkten 17 under tionde huvudtiteln, föreslå riksdagen att, i

avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för tiden 1 januari—30 juni 1923 allenast beräkna det ordinarie

förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

med ett till 3,200,000 kronor preliminärt upptaget belopp.

Sedan lotsstyrelsen och de lönesakkunniga med utlåtande den 25

februari 1922 överlämnat ett till trycket befordrat betänkande med utredning

och förslag rörande lönereglering för befattningshavare vid lotsoch

fyrstaten m. m., får jag nu för Kungl. Maj:t anmäla detta ärende

ävensom frågan om lots- och fyrinrättningens behov av anslag för budgetperioden

1 januari—30 juni 1923, därvid jag till en början tillåter

mig erinra om följande.

Vid föredragning den 7 januari 1921 av frågorna rörande regleringen

för år 1922 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel

framhöll min företrädare i ämbetet, att definitiv lönereglering i anslutning

till de vid kommunikationsverken tillämpade nya avlöningsprinciperna

borde, så fort ske kunde, komma till stånd för, bland andra,

personalen vid lots- och fyrinrättningen. Han tilläde emellertid, att,

då löneregleringsfrågan för lotspersonalens vidkommande i viss mån

sammanhängde med de den 22 september 1917 tillkallade lotsförfattningskommitterades

arbete, utredning i lönefrågan icke syntes böra igångsättas,

förrän kommitterades arbete avslutats.

Sedan kommitterade den 23 mars 1921 inkommit med slutligt

betänkande samt infordrade yttranden däröver avgivits, anmälde min

nyssnämnde företrädare den 19''augusti 1921 betänkandet för Kungl.

Maj:t, och angav han i yttrande till statsrådsprotokollet sin ställning till

de i betänkandet framlagda huvudförslagen. Samtidigt upptog han till

behandling frågan om lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningen,

därvid han i huvudsak anförde följande.

Det förhölle sig visserligen beträffande en personalgrupp, nämligen

lotsarna, så, att dessa enligt gällande bestämmelser åtnjöte icke blott

avlöning med vissa i stat uppförda belopp utan jämväl ägde sig emellan

fördela . 40 procent av de till respektive lotsplatser inflytande lotsavgifterna.

En ändring i systemet för lotsavgifternas utgörande kunde

sålunda tänkas komma att påverka storleken av de s. k. lotslotterna och

därmed också lotsarnas totalinkomster. Emellertid vore att märka, att

något dylikt icke av lotsförfattningskommitterade ifrågasatts. Tvärtom

hade kommitterade uttryckligen uttalat sig för, att en av deras förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 181. 3

föranledd minskning i lotsningsfrekvensen skulle kompenseras genom

höjning av lotstaxorna. Under sådana omständigheter och då den lönereglering

för lotspersonalen, varom nu vore fråga, givetvis icke skulle

avse annat än att, i likhet med vad som redan skett eller komme att

ske beträffande övriga personalgrupper i statens tjänst, anpassa lotsarnas

i stat uppförda avlöningsförmåner efter de nya löneregleringsprinciperna,

syntes ifrågavarande regleringsspörsmål kunna lösas oberoende av de

frågor, som berördes i lotsförfattningskommitterades betänkande. Med

hänsyn härtill ävensom till angelägenheten av att en enhetlig, lots- och

fyrinrättningens hela personal omfattande lönereglering vid 1922 års

riksdag komme till stånd, borde den för ändamålet erforderliga utredningen

omedelbart igångsättas.

För utredningen ansåg departementschefen böra gälla samma direktiv,

som givits åt löneregleringskommittén, då kommittén den 3 december

1920, på föredragning av chefen för finansdepartementet, erhöll i uppdrag

att utarbeta förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid

vissa grenar av den civila statsförvaltningen. Nämnda direktiv inneburo,

dels att utredningen i huvudsak skulle inskränka sig till rent lönetekniska

spörsmål och sålunda i regel icke beröra frågor av organisatorisk natur,

dels att det för kommunikationsverkeu gällande avlöningssystemet borde

tjäna till ledning vid utredningsarbetet, varigenom man komme att utgå

från det prisläge, som, att döma av stegringen i levnadskostnaderna

under åren närmast före världskriget, skulle under normala förhållanden

varit rådande i början av 1920-talet, dels att dyr tid stillägg å avlöningarna

borde utgå efter motsvarande grunder som vid kommunikationsverken,

dels ock att vid utredningen borde tagas under övervägande,

i vilken utsträckning mot löneregleringen svarande åtgärder borde vidtagas

beträffande pensioneringen.

På departementschefens hemställan uppdrog därefter Kungl. Maj:t

åt lotsstyrelsen att med biträde av två lönetekniskt sakkunniga personer

jämte en sekreterare, vilka Kungl. Maj:t, på framställning av lotsstyrelsen,

ville förordna, skyndsamt, i enlighet med de av departementschefen

angivna riktlinjerna, verkställa utredning och framlägga förslag

till reglering av avlöningsförmånerna för personalen vid lots- och fyrinrättningen

med undantag av lotsstyrelsen, för vilken senare, i likhet

med övriga centrala ämbetsverk, lönereglering redan genomförts för

tiden från och med den 1 januari 1922.

Därefter förordnade Kungl. Maj:t, på framställningar av lotsstyrelsen,

dels den 30 september och den 4 november 1921 ledamoten

av riksdagens första kammare, redaktören N. August Nilsson i Kabbarp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

och byråchefen i fångvårdsstyrelsen Elis Theodor Sidenbladh att i egenskap

av sakkunniga biträda lotsstyrelsen vid ifrågavarande utredning,

dels ock • nämnda den 30 september andre kanslisekreteraren i handelsdepartementet

Karl Lindström att tjänstgöra såsom sekreterare vid utredningen.

Utredningsarbetet, som omedelbart igångsattes inom lotsstyrelsen,

fortgick under år 1921 med sammanträden mellan lotsstyrelsen in pleno

och de lönesakkunniga, varjämte dels ombud för lots- och fyrpersonalen

bereddes tillfälle att framföra sina önskemål, dels ock besök avlades,

förutom å lotskaptensexpeditionen i Stockholm, jämväl å lotskaptensexpeditionen

och lotskontoret i Göteborg samt å Vinga lotsuppassningsställe

och Vinga fyrplats.

Sedermera tillkallade jag, jämlikt bemyndigande den 13 januari

1922, lotskaptenen i västra lotsdistriktet O. H. Stenberg, ombudsmannen

i lotsförbundet J. H. Bent, fyrmästaren å fyrskeppet Grundkallen C. J.

Gräsman samt fyrmästaren å Segerstads fyr C. G. Hagström att såsom

representanter för vederbörande personalgrupper såsom sakkunniga biträda

vid löneregleringsarbetet, med rätt för dem att, utan att deltaga i

besluten, få avvikande meningar antecknade till protokollet.

Lots- Såsom jag förut nämnt, hava nu lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

Dct^deMöne- mec^ skrivelse den 25 februari 1922 överlämnat betänkande rörande lönesakkunnigas

reglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. in., vid vilket

förslag. betänkande fogats protokollsutdrag, innefattande av vissa bland personalrepresentanterna

avgivna särskilda yttranden i ärendet.

Förutom förslag till lönereglering för befattningshavarna vid lotsoch

fyrinrättningens lokalstater — vilka stater jag i likhet med lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga vill sammanföra till en stat med benämning

lots- och fyrstaten — innehåller det nu föreliggande betänkandet

av motivering åtföljt förslag till provisoriskt ordnande från och med år

1923 av pensionsförhållandena för ifrågavarande personal, vilket förslag

avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna för de provisoriska

pension sregleringar, som ägt rum i samband med 1921 års löneregleringar.

Bestämmelserna rörande pensionsregleringen hava i betänkandet

sammanförts i ett »förslag till kungörelse med bestämmelser

för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga om rätt till pension».

Till detta förslag, över vilket statskontoret avgivit infordrat utlåtande,

torde jag framdeles få återkomma, i samband med att vissa i

betänkandet jämväl tillstyrkta ändringar i 5 § av lagen den 11 oktober

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 5

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension av chefen för

finansdepartementet för Kungl. Maj:t anmälas.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för och ställningstagande

till det nu föreliggande förslaget till lönereglering för befattningshavare

vid lots- och fyrstaten, anser jag mig böra erinra därom, att

anslagen till samtliga till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

hörande stater äro i riksstaten sammanförda i ett gemensamt

anslag. På grund härav innefattar förutnämnda, i 1922 års statsverksproposition

för första halvåret 1923 beräknade förslagsanslag å 3,200,000

kronor icke blott anslag till avlönande av befattningshavare vid lotsoch

fyrstaten, utan även anslag till avlöningsstateu för lotsstyrelsen, till

övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten, till pensionsstat

för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för

lots- och fyrinrättningen. Frågan om anslagsbehovet under första haivaret

1923 för samtliga nu nämnda ändamål ämnar jag upptaga till

behandling efter det föreliggande löneregleringsförslaget.

Vad nu detta sistnämnda förslag beträffar, vill jag redan från

början tillkännagiva, att jag kunnat i allt väsentligt godtaara detsamma.

Min framställning i ämnet kommer därför att nära ansluta sig till vad

lotsstyrelsen och de löuesakkunniga i betänkandet anfört. För närmare

kännedom om innehållet i de av vissa personalrepresentanter avgivna

särskilda yttrandena tillåter jag mig hänvisa till det vid betänkandet

fogade protokollsutdraget.

Jag övergår härefter till en kortfattad redogörelse för de nuvarande

avlönings- och organisationsförhållandena inom verket.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen

för sjöförsvarsdepartementet den 18 oktober 1912 sakkunniga för

att inom departementet biträda med utredning och avfattande av förslag

beträffande lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket jämte i samband

därmed stående frågor. Ifrågavarande sakkunniga (lotsverkets

löneregleringskommission) avgåvo den 15 mars 1913 tryckt betänkande

i ämnet, innefattande jämväl förslag till pensionsreglering. Sedan vissa

yttranden infordrats öt^er betänkandet samt departementschefen, med

hänsyn till att därvid delvis nya synpunkter och uppslag i frågan framkommit,

anlitat biträde av ytterligare sakkunniga, avlät Kungl. Maj:t

till 1914 års senare riksdag proposition, nr 228, angående anslag till

1914 års

lönereglering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation

m. m.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. m., vilken proposition

bland annat innefattade förslag till lönereglering för personalen.

Propositionen blev av riksdagen i huvudsak bifallen.

Nu förevarande utredning har i stort sett utgått från den vid

1914 års lönereglering genomförda organisationen. Beträffande tidigare

gällande organisations- och avlöningsförhållanden torde få hänvisas till

den redogörelse härför, som finnes intagen i det vid Kungl. Maj:ts

berörda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet.

Överinseendet Över lotsverket (lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna)

utövas av lotsstyrelsen, och regleras förhållandena

mellan sjöfarten och lotsverket huvudsakligen genom förordningen den

15 februari 1881 angående lotsverket med i nämnda förordning senare

vidtagna ändringar.

Med avseende å'' de särskilda lots- och fyrplatserna samt livräddningsstationerna

för skeppsbrutna äro rikets kuster och närliggande farvatten

enligt kungl. brev den 30 september 1904 från och med år

1905 indelade i sex lotsdistrikt, vart och ett under befäl av en lotskapten,

som lyder omedelbart under lotsstyrelsen. De olika distrikten

ära följande (platsen för vederbörande lotskaptensexpedition angives

inom parentes):

Övre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken

av Norrbottens och Västerbottens län (Umeå);

Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet av

Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt av Stockholms län

intill Väddö sockens norra gräns (Gävle);

Mellersta lotsdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande

kuster från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan

Bälinge och Tyst berga socknar i Södermanlands län, sjöarna Mälaren

och Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar ävensom

Gottland och kringliggande öar (Stockholm);

Östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön från gränsen

mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen

mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, sjön Vättern,

Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt ön

Öland (Kalmar);

Södra lotsdistriktet, omfattande kusterna "vid Östersjön, Öresund

och Kattegat av Blekinge län från gränsen mellan Kristianopels och

Torhamns socknar samt av Kristianstads och Malmöhus län (Malmö);

Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegatt och Skage
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

rack av Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta

kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar

(Göteborg).

b rån lotsstyrelsens överinseende äro undantagna lotsningarna å

Vänern samt å Trollhätte kanal. Den förra lotsningen regleras av

Vänerns seglationsstyrelse och den senare står under vattenfallsstyrelsens

omvårdnad.

Avlöningsförhållandena för de olika personalgrupperna vid lotsverket,

med undantag av lotsstyrelsen, vilken i likhet med övriga

centrala ämbetsverk nyreglerats från och med år 1922, äro — bortsett

från att under senare år i viss utsträckning utgått tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg — i huvudsak sådana de, på framställning av

Kungl. Magt, fastställdes av 1914 års senare riksdag att gälla från och

med år 1915. Den väsentligaste förändring, som då genomfördes, bestod

däri, att lotspersonalen, vilken tidigare icke åtnjutit någon fast avlöning

från staten utan ägt uppbära och sig emellan fördela de jämlikt fastställd

lotsledsförteckning efter olika taxor utgående avgifterna för verkställd

lotsning, de s. k. lotspenningarna, tillförsäkrades vissa fasta avlöningsförmåner

å ordinarie stat. I samband därmed föreskrevs emellertid,

att personalen ägde åtnjuta 40 fi av de vederbörande lotsplats tillfallande

lotspenningarna, under det att återstoden skulle tillfalla statsverket.

Ehuru lotsverkets organisation och avlöningsförhållandena därstädes,

sedan Kungl. Magt år 1914 fastställde stater för verket, med undantag

för lotsstyrelsen undergått endast smärre förändringar, har emellertid

den omständigheten, att beloppen av vissa i staterna uppförda särskilda

anslag vid olika tillfällen i betydande mån ändrats, föranlett fastställandet

av eu ^del nya stater, nämligen avlöningsstat för befälet vid lotsverket

senast år 1919, avlöningsstat för lotspersonalen senast år 1921, avlöningsstat

för fyrpersonalen senast år 1921, avlöningsstat för personalen vid

livräddningsanstalterna senast år 1915 samt omkostnads- och pensionsstater

senast år 1921. Den år 1914 fastställda övergångs- och indragningsstaten

har successivt minskats till följd av vissa i densamma upptagna

personers avgång. Oförändrade sedan löneregleringen äro avlöningsstaten

för personalen å lotsverkets ångfartyg samt staten för

lotsverkets undervisningsanstalter (de s. k. lotsbarnskolorna).

Med föranledande av den år 1914 beslutade löneregleringen utfärdade

Kungl. Maj:t dels den 1 oktober 1914 kungörelse angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staterna för befälet vid

lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets

ångfartyg upptagna avlöningsförmåner (nr 270), dels ock den 23

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

december 1914 Förnyat tjänstgöringsreglemente för lotsverket (nr 442),

i vilket reglemente sedermera vidtagits vissa ändringar och tillägggenom

kungörelse den 23 december 1915 (nr 553).

Allmänna I enlighet med de för utredningen givna direktiven hava lots
PiönerPeeL!nr

styrelsen och de lönesakkunniga vid utarbetandet av sitt förslag till

gen. lönereglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten sökt inpassa

de olika personalgrupperna i det vid kommunikationsverken samt

statsdepartementen med flera verk gällande avlöningssystemet. Då det

emellertid visat sig erforderligt att hava tillgång till vissa mellangrader

mellan en del av de i löneplanerna för nämnda verk upptagna lönegrader

och då jämväl i övrigt ett stort antal avvikelser från de i avlöningsreglementena

för sagda verk upptagna stadganden befunnits påkallade,

har det synts Iotsstyrelsen och de lönesakkunniga nödvändigt

att för nu ifrågavarande personal uppgöra förslag till ett särskilt avlöningsreglemente,

vilket dock så nära som möjligt ansluter sig till

nyssnämnda reglementen.

För egen del vill jag i nu förevarande avseende uttala, att, ehuru

det givetvis varit önskvärt, att lots- och fyrpersonalen kunnat direkt

inordnas under något av de redan utfärdade nya avlöningsreglementena,

jag likväl efter noggrant övervägande funnit mig — med hänsyn till

de i åtskilliga hänseenden för lotsverket säregna förhållandena och den

mångfald ändringar i och tillägg till dessa avlöningsreglementen, som

ett inordnande däri av lots- och fyrpersonalen skulle hava föranlett —

böra ansluta mig till den ståndpunkt, som av Iotsstyrelsen och de lönesakkunniga

intagits.

Jag skall nu till behandling upptaga varje personalgrupp för sig.

Lotsbefälet. Lotsbefälet utgöres av, förutom lotskaptenerna, vilka — enligt vad

förut är nämnt — förestå de olika lotsdistrikten, en lotslöjtnant i varje

distrikt med undantag av det mellersta, där två lotslöjtnanter finnas med

placering en i Stockholm och en i Visby.

Lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten åtnjuta i

lön och tjänstgöringspenningar en var 5,200 kronor, varjämte lotskaptenen

i mellersta distriktet (Stockholm) är tillförsäkrad ett ortstillägg å

400 kronor. Lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra distrikten

äga i lön och tjänstgöringspenningar uppbära 4,800 kronor. Samtliga

lotskaptener kunna därjämte erhålla ålderstillägg efter respektive 5, 10

och 15 år, vart och ett å 500 kronor. I tillfällig löneförbättring utgår

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

till lotskaptenen i Stockholm 950 kronor samt till övriga lotskaptener

900 kronor.

Lotslöjtnanterna hava en var i lön och tjänstgöringspenuingar

tillhopa 3,200 kronor, vartill för lotslöjtnanten i Stockholm kommer ett

ortstillägg å 250 kronor. Lotslöjtnanterna äga därjämte åtnjuta ålderstillägg

i likhet med lotskaptenerna. Såsom tillfällig löneförbättring uppbär

lotslöjtnanten i Stockholm 800 kronor och övriga lotslöjtnanter 750

kronor.

Vid lotskaptensexpeditionerna äro för expeditioDsgöromål anställda

manliga och kvinnliga biträden, vilka emellertid icke äro uppförda å

ordinarie stat utan avlönas från ett under avlöningsstaten för lotsbefälet

uppfört särskilt anslag.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra:

»I fråga om lotsdistriktens indelning samt lotsbefälets antal och

fördelning mellan de olika distrikten anse sig lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

sakna anledning föreslå någon förändring i nu sällande förhållanden.

Beträffande därefter frågan om befälets avlöningsförmåner finnes

visserligen på grund av lotsverkets civila natur ingen direkt anledning

att vid den lönereglering för verket, vilken nu är avsedd att genomföras,

taga hänsyn till de avlöningar, som från och med år 1922 tilllämpas

vid marinen. Då emellertid lotsbefälet hittills i allmänhet plägat

rekryteras från flottans officerskår samt det på grund av lotsbefälets

arbetsuppgifter fortfarande måste anses önskvärt, att vid verket må

kunna fästas yngre, dugliga sjöofficerare, torde vid löneregleringen viss

hänsyn böra tagas till de vid flottan gällande nya avlöningarna. För

att möjliggöra en dylik rekrytering torde nämligen med avseende å

den omständigheten, att en officer, som inträder i lotsverkets tjänst

såsom lotslöjtnant, efter utnämning till lotskapten i regel icke kan påräkna

någon ytterligare befordran, avlöningsförmånerna för lotsbefälet

böra så avvägas, att en övergång från flottan till lotsverket icke blir

ekonomiskt ofördelaktig.

Vad då. lotskaptenerna beträffar, må till en början erinras, att —

frånsett ortstillägget för lotskaptenen i Stockholm — lotskaptenerna i

mellersta, södra och västra distrikten med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

åtnjuta något högre avlöning än lotskaptenerna i övre

norra, nedre norra och östra distrikten. En dylik åtskillnad synes även

för framtiden böra bibehållas. För de lotskaptener, som sålunda åtnjuta

lägre avlöning, har lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett en placeBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181.) 2

Lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departementschefen.

Personalen

distrikts
expeditio
nerna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

rino- i 16:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan vara

befogad. De till den andra gruppen nu hänförliga lotskaptenerna synas

skäligen böra placeras i närmast högre lönegrad eller den 17:e enligt

kommunikationsverkens löneplan. Det torde böra erinras, att till 16:e

lönegraden vid kommunikationsverken hänföras exempelvis baningenjör

och trafikinspektör samt till 17:e lönegraden förste baningenjör och förste

trafikinspektör vid statens järnvägar, vilka samtliga i regeln äro sektionsföreståndare.

Lotslöjtnanterna, vilka biträda lotskaptenerna med dem åliggande

göromål och vid förfall för dessa senare inträda såsom deras ställföreträdare,

torde lämpligen böra inordnas i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens

löneplan. Till 12:e lönegraden vid kommunikationsverken

hänföras exempelvis ingen]örsassistent vid telegrafverket samt

underingenjör och underinspektör vid statens järnvägar.

I detta sammanhang torde med anledning av framställning från

lotsbefälets sida böra upptagas frågan om förändrade benämningar å de

hittillsvarande befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant. Vid

granskning av olika förslag till förändrad benämning för lotskaptenerna

har den av vissa lotskaptener föreslagna titeln ''distriktschefi synts på

ett lämpligt sätt avpassad efter vederhörandes såväl befalsställning som

verksamhetsområde. Titeln lotslöjtnant torde med hänsyn till sådan

befattningshavares ofta förekommande tjänstgöring såsom befälhavare

å chefsångare kunna utbytas mot förslagsvis ’distriktskapten .))

De av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framhållna synpunkterna

beträffande lotsbefälets arbetsuppgifter och rekrytering synas mig motivera

ett uppförande av befattningarna i de föreslagna lönegraderna. Beträffande

de ifrågasatta nya tjänstetitlarna för befälet har jag hyst tvekan om

lämpligheten av att frångå vad i dylikt hänseende nu gäller men dock

icke velat motsätta mig det förslag, varom lotsstyrelsen och de sakkunniga

enat sig. Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka,

att vid uppdelningen av distriktschefsbefattningarna i två grupper med

något olika avlöning men med samma tjänsteställning hänsyn tagits

såväl till de för närvarande fastställda avlöningarna som till arbetets

omfattning i de olika distrikten.

i Uti avlöningsstaten för lotsbefälet finnes uppfört ett bestämt

anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna.

Ifrågavarande anslag, som vid 1914 års lönereglering

fastställdes till 9,400 kronor, har sedermera genom beslut av 1919 års

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

11

riksdag höjts till 17,100 kronor. Från anslaget hava utgått särskilda

arvoden, avpassade efter vederbörande expeditioners arbetsbörda och

den å expeditionerna tjänstgörande personalens kvalifikationer. Å arvodena

har förutom dyrtidstdlägg under de senaste åren utgått tillfällig

löneförbättring enligt de för extra personal fastställda grunder.

För närvarande äro å expeditionerna anställda: i Umeå ett kvinnligt

och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga biträden, i Stockholm

ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar ett manligt biträde, .i

Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två manliga biträden.

Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å vardera av expeditionerna

i Umeå och Malmö.

Tillika torde böra uppmärksammas, att två ordinarie befattningshavare

vid fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga

tjänstgöring förlagd till lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och

Göteborg.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra:

»För verkställande av åtskilligt expeditionsarbete, såsom förande av

räkenskaper, diarier o. d., förefinnes ett stadigvarande behov av arbetskrafter

å distriktsexpeditionerna. Med hänsyn härtill synes billigheten

kräva, att åtminstone en del av de för sådant ändamål å expeditionerna

tjänstgörande befattningshavarna beredes ordinarie anställning. Omfattningen

av expeditionsarbetet å de särskilda expeditionerna giver vid

handen, att distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg

äro i behov av större expeditionspersonal än de övriga expeditionerna.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anse därför lämpligt, att å var

och en av förstnämnda tre expeditioner anställas två ordinarie biträden

samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och Kalmar ett dylikt biträde.

Med hänsyn till såväl de å expeditionerna för närvarande tjänstgörande

biträdena som önskvärdheten av att för framtiden kunna å varje expedition

erhålla för densamma lämpligen avpassad arbetskraft, torde

tjänsterna böra i staten uppföras såsom alternativt manliga eller kvinnliga.

Befattningshavarna, som lämpligen kunna benämnas expeditionsbiträden,

synas böra hänföras, om innehavaren är man, till 4:e lönegraden

för manliga tjänstemän och, om innehavaren är kvinna, till l:a

lönegraden för kvinnliga tjänstemän, allt enligt kommunikationsverkens

löneplan. Dessa befattningar skulle därigenom i lönehänseende likställas

med manliga, respektive kvinnliga kontorsbiträdestjänster vid kommunikationsverken.

Med den sålunda förordade anordningen skulle å vardera distrikts
-

Lotsstyrelsen

och de löftesakkunniga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.

Departements
chefen.

Im
personale!).

expeditionen i Stockholm och Göteborg den nuvarande förrådsmästaren

ersättas av det ena expeditionsbiträdet. På grund härav torde innehavarna

av nämnda förrådsmästartjänster böra beredas tillfälle att i

egenskap av expeditionsbiträden övergå på den nya staten. För den

händelse förrådsmästare skulle vilja kvarstå å äldre stat bör givetvis

motsvarande expeditionsbiträdesbefattning tillsvidare icke tillsättas.

Då utöver de sålunda föreslagna ordinarie expeditionsbiträdesbefattningarna

åtminstone tidvis torde erfordras ytterligare arbetshjälp

å distriktsexpeditionerna, böra medel för sådant ändamål avses vid beräknande

av anslag till icke-ordinarie befattningshavare.»

Beträffande den nu omhandlade personalen anser jag mig obetingat

kunna förorda, att densamma till det antal lotsstyrelsen och de

lönesakkunniga föreslagit beredes ordinarie anställning. Ej heller har

jag någon erinran att framställa mot befattningarnas benämning och

placering i lönegrader eller mot att befattningarna uppföras såsom alternativt

manliga eller kvinnliga. En förändring av de för närvarande

under fyrstaten uppförda förrådsmästartjänsterna till expeditionsbiträdestjänster

synes mig vidare både befogad och lämplig.

För lotspersonalens vidkommande innebar, såsom förut nämnts,

den år 1914 genomförda löneregleringen, att lotsarna — som förut uppburit

och emellan sig fördelat lotspenningarna i deras helhet — för

framtiden samtliga tillförsäkrades fast avlöning å stat samt berättigades

uppbära 40 procent av lotspenningarna.

I den från och med år 1922 gällande avlöningsstaten äro uppförda

18 överlotsbefattningar och 569 lotsbefattuingar. Denna personal

är uppdelad på de olika lotsplatserna, vilkas antal på grund av indragning,

i den mån platserna icke längre ansetts erforderliga för sjöfarten,

så småningom nedgått och för närvarande utgör 106. Antalet ordinarie

lotspersonal växlar för olika platser mellan 1—23, vartill kommer ickeordinarie

personal. A vederbörande lotsplats utövas närmaste befälet,

varmed är förenat bestyret med uppbörd, fördelning och redovisning

av till platsen inflytande lotspenningar samt tillsyn över lotslärlingars

utbildning m. m., av överlotsar eller lotsar med särskilt förordnande

såsom lotsförmän. Vid 18 lotsplatser finnas överlotsar, under det att

de övriga förestås av lotsförmän.

Avlöningen å stat uppgår för överlots till 2,000 kronor, därav

100 kronor i beklädnadsbidrag, samt för lots till 1,400 kronor, därav

100 kronor i beklädnadsbidrag. Till lotsförmännen utgå, utöver av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition Nr 181.

löningen såsom lots, från ett under avlöningsstaten uppfört förslagsanslag

särskilda årliga arvoden av 100, 200 eller 300 kronor. Arvodet brukar

utgöra 100 kronor vid lotsplats med högst 3 lotsar, 200 kronor vid lotsbåt8

med 4—6 lotsar samt 300 kronor, då lotsarna äro flera än 6.

Intill ett antal, dock ej överstigande hälften av det i stat uppförda antalet

lotsar, kan lots eller lotsförman efter väl vitsordad tjänstgöring i ordinarie

befattning vid lotsplats under minst 15 år utnämnas till mästerlots,

varmed är förenat ett lönetillägg av 100 kronor årligen, vilket jämväl

medför förhöjning av pensionsunderlaget. För personal med station

och bostad i Stockholm tillkommer vidare ortstillägg med 200 kronor

till överlots och 100 kronor till lots. Vid såväl överlots- som lotsbefattningar

utgå slutligen ålderstillägg å lönen efter 3, 6 och 9 år, varje gång

med 100 kronor. Utöver avlöningen äger lotspersonal enligt vissa grunder

åtnjuta tillfällig löneförbättring, varom nedan närmare förmäles.

Därjämte kunna vissa befattningshavare tillhörande lotspersonalen

förordnas å befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid

rikets kuster, med vilka förordnanden förenats vissa mindre arvoden.

De avgifter för själva lotsningen, som skola erläggas av sjöfarten,

utgå efter vissa taxor jämlikt fastställd lotsledsförteckning. De i nämnda

taxor angivna avgiftsbeloppen äro emellertid enligt riksdagens beslut från

och med den 1 juli 1921 med visst undantag tillsvidare höjda med 50

procent. I fråga om fördelningen av personalens ovan omförmälda andel

i dessa avgifter är föreskrivet, att densamma skall fördelas i lika lotter mellan

överlots eller lotsförman och en var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie

lotsarna ävensom de extra lotsar, som på eget ansvar lotsa efter uppgjord

tur. Lotslotterna utgå i enahanda oi-dning som tjänstgöringspenningar.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att enligt gällande tjänstgöringsreglemente

överlots, ehuru han äger åtnjuta hel lotslott, icke är intagen

i lotsningstur, men är skyldig deltaga i lotsning på sätt lotskaptenen

bestämmer, för så vitt han icke på grund av särskilda omständigheter blivit

av lotsstyrelsen befriad från lotsningsskyldighet, vilket senare emellertid

icke utgör hinder för honom att, då anledning gives, utföra lotsning.

Overlotsarna kunna emellertid på grund av omfattningen av dem åliggande

expeditionsarbete och andra särskilda uppgifter endast undantagsvis

verkställa lotsning. Beträffande lotsförman åter föreskrives i tjänstgöringsreglementet,

att denne efter lotskaptenens bestämmande antingen

skall lotsa i tur med lotsplatsens övriga lotsar eller, då han icke finnes

å turlistan upptagen, ändock skall söka medhinna lika antal lotsningar

som en var bland platsens lotsar.

Lotslotternas storlek vid de särskilda lotsplatserna är synnerligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

varierande. Framför allt har detta varit fallet under och efter världskriget.

De olika belopp, till vilka de för helt år beräknade lotslotterna

för ordinarie lotspersonal i medeltal skulle hava uppgått under den

senaste normala femårsperioden 1909—1913, framgå av nedanstående

sammanställning. Ehuru lotsarna under nämnda år ägde uppbära lotspeuningarna

oavkortade, har på grund av nu gällande förhållanden ansetts

lämpligt i sammanställningen beräkna lotslotterna till 40 procent av

lotspenningarna. Däremot har hänsyn icke tagits till den här ovan

omförmälda provisoriska höjningen av lotspenningarna.

Lotslotternas storlek i medeltal för åt* under perioden 1909-1913.

Antal lotslotter.

34.............................

.................... mindre än 100

kronor

101 .............................

.................... 101— 500

b

216.............................

................. 501—1,000

»

163...............................

................ 1,001 — 1,500

B

64............................

. . . 1,501—1,800

B

14..............................

2,052

B

Jämte avgift för själva lotsning^ äger vederbörande lots av

det lotsade fartyget uppbära och lör sig behålla s. k. hemvägsersättning,

som är avsedd att bereda ersättning för lotsens inställelse till och hemresa

efter lotsning. Förutom till direkta utgifter i berörda hänseenden

användes hemvägsersättningen jämväl till bestridande av lotsarnas kostnader

för anskaffning, underhåll och drift av tjänstebåtar. Flertalet

tjänstebåtar tillhöra nämligen lotsarna själva och bekostas av dessa.

Emellertid är härvid att märka, att i åtskilliga fall bidrag av statsmedel

utgår till underhåll, komplettering och drift av berörda båtar. För

sådant ändamål finnes å lotsverkets omkostnadsstat uppfört ett förslagsanslag,

högst, å för närvarande 100,000 kronor.

I fråga om naturaförmåner finnes för lotspersonalen föreskrivet,

att, då sådana åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners

värde och förhållandena i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens bestämmande

göras å avlöningen. Bland förmåner, för vilka dylikt avdrag

göres, må nämnas bostad samt andra naturaförmåner till lotsarna å de

sedan äldre tider kvarvarande lotshemmanen, exempelvis vedbrand, skogstäkt

och mulbete ävensom fiskerättigheter, bland vilka särskilt märkes

hummerfisket vid Väderöarnes lotsplats. Därjämte förekommer i vissa

fall, att kommun förklarats skyldig tillhandahålla lotsar byggnadsplats

m. m. eller till dem utgiva däremot svarande kontant ersättning. Aven

för sådana fall har avdrag å avlöningen ägt rum.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:Is proposition Nr 181.

Såsom förut antytts, utgår till lotspersonalen tillfällig löneförbättring.

Därvid bär emellertid hänsyn tagits till vederbörandes inkomst

av lotspenningar. I de för åren 1919—1921 i ämnet utfärdade författningarna

bestämdes löneförbättringen för ordinarie befattningshavare

(överlots och lots) till 300 kronor, men föreskrevs tillika, bland annat,

att avlöningstillägg ej finge utgå med högre belopp, än att det tillsammans

med inkomsten av lotspenningar uppginge till högst 1,000 kronor,

varvid till grund för beräkningen av berörda inkomst .skulle läggas

förhållandena under viss föregående tidsperiod.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anföra för egen del följande:

»Vid försök att inordna lotspersonalen i den för kommunikationsverken

gällande löneplanen har omedelbart uppställt sig frågan, i vad

mån avseende bör fästas därvid att denna personal, förutom fast avlöning,

åtnjuter andel i de vederbörande lotsplatser tillfallande lotspenningarna.

Denna fråga kompliceras ytterligare därigenom, att lotslotterna

vid de särskilda lotsplatserna även under för sjöfarten normala

förhållanden xitgå med sins emellan synnerligen olika belopp.

Såsom förut nämnts, åtnjuta för närvarande samtliga lotsar —

frånsett överlotsar och lotsförmän — enahanda fasta avlöning, om hänsyn

icke tages till den mot ålderstillägg svarande löneförhöjniugen för

mästerlots. Den mer eller mindre krävande tjänstgöringen vid de olika

lotsplatserna kompenseras visserligen till en del genom lotslottens större

eller mindre belopp, men det torde med fog kunna ifrågasättas, huruvida

denna kompensering i och för sig är tillfyllest. Arbetet vid de

särskilda lotsplatserna ställer sig nämligen till följd av flera samverkande

orsaker mycket skiftande. Under det att å ena sidan finnes en

del lotsplatser, där vakthållningen och lotsningstjänsten äro mycket omfattande

och betungande, förekommer å andra sidan eu del lotsplatser,

där lotsarnas tjänstgöring tidvis är av jämförelsevis lindrig art och kan

lämna befattningshavarna tillfälle till annan sysselsättning vid sidan av

tjänstgöringen. I nämnda hänseende torde i detta sammanhang böra

framhållas, att ett flertal dylika mindre lotsplatser under de senaste årtiondena

blivit indragna och att lotsstyrelsen städse har sin uppmärksamhet

fästad på möjligheten att vidtaga ytterligare indragningar samt

minskning av lotsarnas antal vid en och annan lotsplats; men med

hänsyn till sjöfartens berättigade intressen torde man härvid nödgas

framgå med stor försiktighet. I varje fall lärer det även för framtiden

icke kunna undvikas, att en del lotsplatser med mindre krävande tjänstgöring

måste bibehållas. Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslå

Lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition Nr 181.

dock nu, att två nu vakanta lotsbefattningar, en vid Ronehamns lotsplats

och en vid Torekovs lotsplats, från och med år 1923 indragas.

Vid nu antydda förhållanden hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke även

den fasta avlöningen till lotsar på olika lotsplatser bör i viss mån graderas

allt efter tjänstgöringens beskaffenhet. Från personalhåll har visserligen

yrkande framkommit, att samtliga lotsar fortfarande skulle bibehållas

i en enda lönegrupp, men har därvid tillika föreslagits en placering

i löneavseende, som, särskilt med hänsyn därtill att lönegruppen även

skulle omfatta de minst betungade bland lotsarna, måste anses alltför

hög. Genom den ovan ifrågasatta uppdelningen av lotsarna i olika

lönegrupper skulle det däremot kunna bliva möjligt att i skälig mån

tillgodose personalintressena genom att bereda vissa personalgrupper

avlöningar, som väl skulle understiga de från personalhåll påyrkade,

men dock i allt fall skulle överstiga vad som vid samtliga lotsars placering

i eu och samma lönegrad torde kunna ifrågakomma.

Efter noggrant övervägande av olika på spörsmålet inverkande

omständigheter hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett sig böra

till grund för lotspersonalens fördelning i lönegrupper föreslå en klassificering

av de särskilda lotsplatserna i tre olika klasser.

Vid denna klassificering hava följande omständigheter ansetts böra

beaktas, nämligen den vid lotsplatsen anställda ordinarie personalens

storlek, antalet lotsningar och influtna lotspenningar i medeltal för år

under den senaste normala femårsperioden (1909 —1913), storleken i

allmänhet av de lotsade fartygen under samma period, antalet lotsuppassningsställen

vid varje lotsplats i förhållande till personalens storlek,

lotsningarnas beskaffenhet i allmänhet samt huruvida nattuppassning

erfordras eller icke. Med ledning av nämnda synpunkter hava för närvarande

synts böra upptagas 37 lotsplatser i l:a (högsta) klassen, 27 i

2:a klassen och 42 i 3:e (lägsta) klassen. De olika lotsplatsernas uppdelning

i klasser framgår av bilaga I.1 Att framdeles vissa jämkningar

i nämnda gruppering kunna befinnas erforderliga på grund av förändrade

sjöfartsförhållanden torde ligga i sakens natur.

Här torde få behandlas en organisationsfråga, som sammanhänger

med bestämmandet av antalet befattningshavare å lotsplatser, tillhörande

de särskilda klasserna, samt dessa befattningshavares placering i lönegrader.

Såsom förut omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för

närvarande icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta

allenast uppdrag för lots (mästerlots) att mot visst arvode utöver lots
1

Här ej intagen; se betänkandet sid. 70.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:in proposition Nr 181.

17

avlöningen tills vidare utföra vissa åligganden. Från persouulhåll bär

hemställts om förändring av lotsförmansbefattningarna till ordinarie

tjänster. Då vid vissa av de större lotsplatserna motsvarande åligganden,

som vid andra lotsplatser tillkomma lotsförmän, ansetts böra anförtros

åt särskilda ordinarie tjänstemän, överlotsar, bär det synts

lotsstyrelsen och de lönesakkunniga billigt, att även lotsförmansbefattningarna

ombildas till ordinarie tjänster. Någon olägenhet av en dylik

åtgärd synes knappast vara att befara. Tillräcklig erfarenhet om vederbörandes

lämplighet att förestå en lotsplats torde nämligen kunna

vinnas under föregående tjänstgöring inom lotsverket. Vid förändring

av lotsförmanstjänsterna till ordinarie befattningar bör naturligen antalet

lotsbefattningar minskas i förhållande härtill. Å andra sidan torde

de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom en särskild avlöningsgrad

icke vidare böra förekomma, då enligt det nya lönesystemet lots skulle

kunna komma i åtnjutande av fyra löneförhöjningar. Vad nu är sagt

avser emellertid icke, att tjänstetiteln mästerlots skulle behöva försvinna,

utan torde densamma fortfarande kunna såsom en utmärkelse tilldelaB

mera förtjänta lotsar.

Med iakttagande av vad sålunda i skilda hänseenden beräknats

och föreslagits skulle lotspersonalens antal inom olika befattningsgrupper

komma att utgöra: 18 överlotsar, 19 lotsförmän å l:a klass lotsplatser,

341 lotsar å l:a klass lotsplatser, 27 lotsförmän å 2:a klass

lotsplatser, 87 lotsar å 2:a klass lotsplatser, 42 lotsförmän å 3:e klass

lotsplatser och 51 lotsar å 3:e klass lotsplatser.

Vid avvägandet av lönebeloppen för lotspersonalen må uppmärksammas,

hurusom av en var sådan befattningshavare måste krävas, att

vederbörande redan före befordran till lots förvärvat ett icke obetydligt

mått av kunskaper och erfarenhet i sjömansyrket, i vilket hänseende

kan erinras, att ett stort antal lotsar avlagt styrmans- eller sjökaptensexamen.

Därjämte må framhållas det särskilda ansvar, som är förenat

med lotstjänsten, vartill kommer att befattningshavaren genom sin

tjänstgöring är utsatt för kroppsliga vådor. Nu anförda omständigheter

hava synts lotsstyrelsen och de lönesakkunniga vara av beskaffenhet

att böra tagas i betraktande vid värdesättande av ifrågavarande tjänster.

Med hänsyn härtill har lots å 3:e klass lotsplats ansetts böra

hänföras till 2:a lönegraden enligt den för kommunikationsverken gällande

löneplanen och lotsförmän å sådan lotsplats till närmast högre

grad eller 3:e lönegraden. I samma lönegrad torde böra inordnas lots

å 2:a klass lotsplats samt i 4:e lönegraden lots å l:a klass lotsplats.

Lotsförmän å 2:a klass lotsplats har ausetts skäligen böra placeras i eu

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922- 1 samt. 154 käft. (Nr 181.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departement»-

chefen.

\ 18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

lönegrad, som skulle ligga mellan den 4:e och den 5:e enligt kommunikationsverkens

löneplan. Behovet av en dylik mellangrad har föranletts

därav, att steget mellan nämnda 4:e och 5:e lönegrader omfattar

två löneklasser, något som för här ifrågavarande personal ansetts medföra

allt för stor skillnad mellan de olika befattningshavarnas löner.

Den föreslagna mellangraden skulle sålunda komma att omfatta 5:e—

9:e löneklasserna. Jämväl för lotsförman å l:a klass lotsplats har av

motsvarande anledning befunnits nödigt att föreslå en mellangrad mellan

5:e och 6:e lönegraderna enligt kommunikationsverkens löneplan, vilken

mellangrad skulle omfatta 7:e—ll:e löneklasserna. För överlots torde

lönen lämpligen kunna bestämmas i överensstämmelse med 6:e lönegraden

enligt kommunikationsverkens löneplan. Placeringen av lotsförman

å 2:a klass lotsplats över lots å l:a klass lotsplats samt lotsförman

å sistnämnda klass lotsplats omedelbart .under överlots betingas

därav, att, å ena sidan, förmanskapet även å en 2:a klass lotsplats

medför ett icke oväsentligt arbete, och att, å andra sidan, skillnaden

mellan en lotsförmans å l:a klass lotsplats och en överlots befälsställning

och expeditionsarbete, särskilt å vissa platser, är jämförelsevis

obetydlig.

Av skäl, som närmare anföras å sid. — — — '', skulle personalen

vid några lotsplatser åtnjuta i 12 § i reglementsförslaget omförmält enslighetstillägg.

Såsom av det föregående framgår, förutsätta lotsstyrelsen och de

lönesakkunniga, att lotspersonalen, utöver de sålunda föreslagna lönerna,

alltjämt skall äga uppbära andel i lotspenningar samt vissa nu utgående

ersättningar från sjöfarten, såsom hemvägsersättning o. d.»

Enligt det av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framlagda förslaget.

skulle lotspersonalen, med bibehållande av nu utgående 40 procent

av lotspenningarna, erhålla en viss förbättring i den fasta avlöningen.

Att härvid till grund för avlöningen lägga eu indelning av lotsplatserna

i klasser synes mig, trots det att lotsarna i stort sett hava samma

arbetsuppgifter på alla platser, likväl motiverat med hänsyn till den

olika arbetsbördan å de skilda lotsplatserna. Denna olikhet torde icke

kunna helt utjämnas genom vederbörande lotslotter. Att, på sätt lotspersonalens

representant vid utredningen ifrågasatt, fortfarande ställa

alla lotsar i en klass samt låta enbart lotslotternas större belopp vid

vissa lotsplatser kompensera merarbetet å dessa platser, i samband

varmed emellertid lotsarnas andel i lotspenningarna å alla platser skulle

Sid. 31 och 32 bär efteråt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanal. Ma j ds proposition Nr 181.

19

höjas från 40 till 50 procent, linner jag mig icke kunna tillstyrka redan

av den anledningen, att någon höjning av andelsprocenten icke synes

mig böra ifrågakomma.

Den av nämnda representant ifrågasatta åtgärden att, för vinnande

av besparing och därmed också av möjlighet till en gynnsammare placering

av lotsarna å löneskalan, indraga några av de minsta lotsplatserna

anser jag mig ej heller kunna förorda. Dels måste man nämligen,

för att icke genom en sådan åtgärd sjöfartens berättigade intressen

skola eftersättas, bygga på erfarenheten under en längre tid med normal

sjöfart, något som för närvarande icke är möjligt på grund av de störningar,

som världskriget och den därpå följande* depressionen medfört,

dels skulle på grund av de indragningar av lotsplatser, som under de

senaste årtiondena redan skett, en så obetydlig minskning av lotspersonalen

på detta sätt kunna åstadkommas, att besparingarna härav för

statsverket, oavsett den omständigheten, att indragen personal måste

uppföras på indragningsstat, icke kunde, såsom avsetts, möjliggöra en

högre placering av de återstående lotsarna än nu föreslagits.

Redan det förslag, som av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

framlagts, skulle emellertid, såsom jag redan antytt, medföra en viss

förhöjning av lotsarnas nuvarande avlöningsförmåner. Jag anser emellertid

denna motiverad av de skäl, lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

anfört. Vad angår klassificeringen av de olika lotsplatserna kunna

givetvis gränsfall förekomma, där olika mening kan hysas om till vilken

klass en lotsplats rätteligen bör hänföras. Jag har emellertid icke funnit

anledning ifrågasätta någon ändring i vad i betänkandet härutinnan

föreslagiis. Mot att uppföra lotsförmansbefattningarna såsom ordinarie

tjänster har jag ingen erinran att framställa liksom icke heller mot den

för dessa tjänster förordade placeringen å löneskalan.

Sedan jag noggrant övervägt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas

förslag i förevarande del, har jag sålunda funnit detsamma vara i olika

hänseenden väl avvägt, varför jag finner mig böra tillstyrka detsamma.

Fyrpersonalen har sin tjänstgöring i regeln förlagd till fyrskepp eller

fyrar. Bland fyrskeppen, av vilka 20 vid 1923 års ingång avses skola

vara bemannade, kunna särskiljas tre grupper, nämligen dels 12 ång- eller

motorfyrskepp under befäl av fyrmästare, dels 6 icke maskindrivna fyrskepp

under befäl av fyrmästare och dels 2 mindre likaledes icke

maskindrivna fyrskepp, vartdera under befäl av en fyrvaktare och befälhavare.

Fyrar med ständig bevakning finnas vid 85 fyrplatser, av vilka

17 betecknade såsom »större fyrar» och 53 såsom »mindre fyrar» stå

Fyr
personalen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition Nr 18L

under befäl av fyrmästare, under det att de 15 minsta fyrplatserna

förestås av uppbördsfyrvaktare. Av fyrplatser med uppbördsfyrvaktare

bör emellertid en kunna indragas på grund därav att Gåsörens fyr förändrats

till fyr utan ständig bevakning. Å fyrskepp och fyrar med

ständig bevakning finnas, förutom vederbörande befäl, anställda sammanlagt

97 fyrvaktare och 108 fyrbiträden ävensom extra personal.

Vid fyrar utan ständig bevakning, vilka i stor utsträckning äro

försedda med agabelysning, utövas tillsyn i allmänhet av s. k. tillsyningsmän.

Härvid är dock att märka, att några av dessa fyrar anses tillhöra

vederbörande fyrplats och att till följd därav tillsynen av sådan

fyr ingår i fyrpersonalens vanliga tjänstutövning. Tillsynen över flertalet

å västkusten belägna agafyrar utövas icke heller av tillsyningsmän

utan av personalen å den åren 1917—1919 uppförda gasstationen

å Erholmen i närheten av Marstrand. Där särskilda tillsyningsman

finnas, åtnjuta dessa mindre arvoden, avpassade efter antalet och beskaffenheten

av de fyrar, tillsynen avser. Såsom ^syningsmän förordnas

antingen privatpersoner eller ock befattningshavare vid lots- och

fyrstaten.

Å gällande avlöningsstat för fyrpersonalen är vidare såsom ordinarie

befattningshavare uppförd en i Malmö placerad distriktsfyrmästare,

som har att utöva tillsyn över intagna fyrskepp och reservfyrskepp samt

tjänstgöra såsom befälhavare å s. k. vrakfyrskepp, allt inom södra

distriktet. Slutligen upptager staten, såsom förut nämnts, två förrådsmästare,

en i Stockholm och en i Göteborg, med uppdrag att tillse

mellersta respektive västra distriktets förråd samt med tjänstgöring i

övrigt å vederbörande distrikts lotskaptensexpedition.

I lön, tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag åtnjuta fyrmästare

å ång- eller motorfyrskepp samt distriktsfyrmästaren 2,100

kronor, fyrmästare å större fast fyr 2,000 kronor, fyrmästare å icke

maskindrivet fyrskepp 1,900 kronor, fyrmästare å mindre fast fyr 1,800

kronor, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp ävensom förrådsmästare

1,550 kronor, uppbördsfyrvaktare å fast fyr 1,450 kronor, fyrvaktare

1,300 kronor och fyrbiträde 1,200 kronor. Av nämnda belopp utgöra

för samtliga befattningar 100 kronor beklädnadsbidrag. Ålderstillägg

å lönen utgå efter 3, 6 och 9 år till samtliga fyrmästare med 150 kronor

och till övrig ordinarie personal med 100 kronor varje gång.

I likhet med vad förhållandet är beträffande en del lotsar kunna

vissa befattningshavare, tillhörande personalen å fasta fyrar, förordnas å

befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid rikets

kuster.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Personal å fyrskepp äger under den tid av månaderna december,

januari, februari och mars, varunder fyrskeppet är rustat — ej under

ut- eller avrustning — åtnjuta särskild dagavlöning med 2 kronor till

fyrmästare, 1 krona 50 öre till fyrvaktare samt 1 krona till övrig fyrpersonal.

Till fyrvaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman

eller maskinist å fyrskepp, utgår ett årligt arvode av 100 kronor. Dagavlöningen

och de särskilda arvodena räknas såsom tjänstgöringspenningar.

I tillfällig löneförbättring erhålla samtliga ordinarie befattningshavare

vid fyrstaten 300 kronor.

Förutom kontant avlöning åtnjuter den vid fast fyr anställda

personalen fri bostad jämte ved och lyse eller, där bostad undantagsvis

icke kan beredas, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande

jämte ved och lyse in natura. Till distriktsfyrmästare och förrådsmästare

samt till personal å fyrskepp utgår hyresbidrag, nämligen med

300 kronor till distriktsfyrmästare och fyrmästare, 250 kronor till förrådsmästare

och fyrvaktare tillika befälhavare samt 200 kronor till fyrvaktare

och fyrbiträde. Samtliga ifrågavarande förmåner utgå i enahanda ordning,

som gäller i fråga om lön. Under tjänstgöring å fyrskepp åtnjuter

personalen dessutom proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter

eller i stället för proviant spisningspenningar enligt lotsBtyrelsens bestämmande.

För att vid inträffande tjocka, då skenet från fyrarna icke tjänar

till ledning, kunna varna de sjöfarande äro samtliga fyrskepp samt

vissa å.yttre skär belägna fyrar med ständig bevakning utrustade med

mistsignaleringsapparater med mer eller mindre invecklade anordningar.

Vid mistsignalering utgår särskild ersättning med för närvarande

50 öre i timmen, vilken ersättning brukar å fyrskepp fördelas mellan ''

personalen i dess helhet samt vid fyrarna tillfalla dem, som fullgjort

signaleringen, vare sig vederbörande själva äro anställda vid fyren eller,

såsom ofta är fallet, tillhöra någon av personalens familjer. 1 gällande

stat finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag å 10,000

kronor.

Därjämte må omnämnas, att från ett under avlöningsstaten för

fyrpersonalen uppfört bestämt anslag å för närvarande 9,950 kronor

utgår till personalen å några avlägset belägna fyrar dels provianteringsbidrag,

dels ock ersättning för uppehållande av förbindelse med land.

Därjämte utgår bidrag till fyrpersonalen å Gotska Sandön för anskaffande

av kofoder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga
-

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 181.

Sedan lotsstyrelsen och de lönesakkunniga i fråga om fyrpersonalen

anfört vad nu av mig återgivits, utlåta de sig för egen del på följande sätt:

»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, äro

såväl fyrskepp som fyrar med ständig bevakning i avlöningshänseende

fördelade i tre grupper. Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan

maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl av fyrmästare, samt

sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl av fyrvaktare.

Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av

fvrmältare samt fyrar, som förestås av uppbördsfyrvaktare.

Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening synes en dylik

uppdelning av såväl fyrskepp som fyrar i tre klasser vara fullt befogad

med hänsyn till de olika stora krav, som måste ställas åtminstone

på befälet. Vad fyrskeppen beträffar torde den nuvarande klassificeringen

kunna oförändrad'' bibehållas. Sålunda skulle av fyrskeppen 12 tillhöra

l:a (högsta) klassen, 6 räknas till 2:a klassen och 2 hänföras till 3:e

(lägsta) klassen. Däremot synes i fråga om klassificeringen av fyrarna

vissa jämkningar böra vidtagas, i syfte att vinna en lämpligare fördelning

av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande torde

vara fallet.

De förhållanden vid de särskilda fyrplatserna, som synts lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassificeringen,

äro förekomsten av mists’gnalapparater, dessas art, storlek och

svårskötthet, fyrapparateroas storlek och behov av tillsyn, till platsen

hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra

och därav orsakat större eller mindre arbete vid fyring och mistsignalering,

underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas

allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huruvida

och i vilken grad svårighet förefinnes att skydda platsens båtar

ävensom uppehålla förbindelse med land på grund av dåliga hamnförhållanden

och utsatt belägenhet.

Från personalhåll har visserligen uti en till lotsstyrelsen tidigare

ingiven framställning, under förutsättning att särskild ersättning för mistsignalering

icke vidare skulle förekomma, föreslagits en klassificering av

fyrarna, vid vilken avseende fästats så gott som uteslutande vid förekomsten

av dylik signalering eller ej. Då emellertid lotsstyrelsen och

de lönesakkunniga, såsom närmare framgår av specialmotiveringen till

28 § i förslaget till avlöningsreglemente, ansett ersättning för mistsignalering

fortfarande böra utgå, torde särskilt med nämnda utgångspunkt

en klassificering grundad på de olika förhållanden, som förut

angivits, vara att föredraga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

lifter eu i enlighet med angivna grunder företagen undersökning

har befunnits, att av de 84 fyrar, som fortfarande skulle hava ständigbevakning,

borde uppföras 26 i l:a (högsta) klass, 37 i 2:a klass och

21 i 3:e (lägsta) klass. De olika fyrplatsernas uppdelning i klasser

framgår av bilaga II.1

Vad därefter angår bemanningen å fyrskepp och fyrar må till eu

början framhållas, att samtliga befattningshavare, vilka hava att utöva

befäl, synas lämpligen böra benämnas fyrmästare, visserligen med viss

gradering i avlöningshänseende alltefter den klass, vederbörande fyrskepp

eller fyr skulle tillhöra. Vid bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna

’fyrvaktare och befälhavare’ å fyrskepp samt uppbördsfyrvaktare’ utbytas

mot benämningarna ''fyrmästare å 3:e klass fyrskepp’ och ''fyrmästare

å 3:e klass fyr’.

Fyrvaktarna å såväl fyrskepp som fyrar äro — frånsett nyss omförmälda

''fyrvaktare och befälhavare’ — för närvarande samtliga likställda.

Då emellertid i fråga om fyrvaktare å fyrskepp av l:a klass

och å fyr av l:a klass måste ställas ej oväsentligt större fordringar än

å övriga fyrvaktare, vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån

också redan kommit till uttryck genom det särskilda arvode, vilket utgår

till den, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å sådant skepp,

anse styrelsen och de lönesakkunniga, att fyrvaktare å fyrskepp av l:a

klass och å fyr av l:a klass böra föras i en avlöningsgrupp för sig, under

det att övriga fyrvaktare torde kunna tillhöra eu och samma grupp.

I likhet med vad för närvarande är fallet synas samtliga fyrbiträden

kunna innefattas i en avlöningsgrupp.

Med beaktande av förut angivna klassificering av fyrskepp och

fyra!- samt med iakttagande av nvssberörda gruppering av den där anställda

personalen har befunnits, att antalet ifrågavarande befattningshavare

skulle uppgå till:

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.

26

l:a

))

fyr.

6

»

2:a

»

fyrskepp.

37

»

»

2:a

»

fyr.

2

»

»

3:e

))

fyrskepp.

21

3:e

»

fyr.

24

fyrvaktare

»

l:a

»

fyrskepp.

27

»

»

l:a

»

fyr.

8

2:a

och

3:e klass fyrskepp.

48

»

»

2:a

och

3:e » fyr.

99

fyrbiträden

å

fyr

skepp och fyr.

1 Hör ej intagen; se betänkandet sid. 71.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Vad därefter angår ifrågavarande personals avlöningsförmåner hava

lotsstyrelsen och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att

den fasta avlöningen för befattningshavare å fyrskepp bör vara densamma

som för innehavare av motsvarande befattningar vid fyrar. Härigenom

skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som ej

sällan söker förflyttning till land fyr, skulle kunna erhålla dylik transport,

utan att därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera

lägre pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur statsverkets

synpunkt i vissa fall önskvärt utbyte av personal mellan

fyrskepp och fyrar skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänstgöringen

å ett i öppen sjö till ankars liggande fyrskepp, som dessutom

i regel endast sparsamt kan uppehålla förbindelse med land, otvivelaktigt

måste anses mera betungande än tjänstgöringen å eu landfyr,

har det synts skäligt att, i anslutning till vad som gäller i fråga

om befattningshavare vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår

under tjänstgöring ombord. Detta tillägg, som förslagsvis benämnts

fyrskeppstillägg, skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta

är utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrskeppstillägget

är avsett att utgå med olika belopp allt efter vederbörandes

tjänstegrad samt fyrskeppets mer eller mindre ensliga stationsort.

På sätt framgår av de i 25 § av förslaget till avlöningsreglemente

intagna bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med

hänsyn till stationsortens belägenhet fördelas i tre stationsgrupper, betecknade

A, B och C. Fyrskeppstillägget skulle för de särskilda befattningshavarna

variera inom grupp A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,

inom grupp B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom

grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden

den 16 november—-15 mars skulle fyrskeppstillägget utgå med 50

procents förhöjning, till följd varav den nuvarande särskilda dagavlöningen

under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma.

Såsom en av tjänstgöringens art betingad förmån synes personalen

å fyrskepp fortfarande böra åtnjuta fri kost eller kostpenningar under

tjänstgöring ombord. Det torde i sådant hänseende fa erinras, att motsvarande

förmån utgår till befattningshavare å statens järnvägars ångfärjor

och ångfartyg samt till befattningshavare vid marinen enligt

senaste regleringar.

Det må i detta sammanhang påpekas, att, såsom nedan i specialmotiveringen

till 12 § i förslaget till avlöningsreglemente närmare förmäles,

särskilt enslighetstillägg enligt vissa grunder skulle utgå till

tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 25

sådan ort, diir vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet

kan, frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter.

Med hänsyn till belägenheten av ett flertal fyrplatser, skulle

sålunda enslighetstillägg komma åtskilliga bland fyrpersonalen till godo.

Då detta tillägg är avsett att vara förknippat med bosättningsorten,

skulle tillägget icke kunna komma ifråga för befattningshavare med

tjänstgöring å fyrskepp, vilka emellertid genom fyrskeppstilläggens bestämmande

till olika belopp med hänsyn till fyrskeppens stationsorters

belägenhet komma att i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.

\ id inordnande av ifrågavarande personal i den för kommunikationsverken

gällande löneplanen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga,

som icke ansett sig kunna tillstyrka de från personalhåll framkomna alltför

höga löneanspråken, enats om följande placering: samtliga fyrbiträden

skulle åtnjuta lön enligt l:a lönegraden, fyrvaktare å 2:a och 3:e klass

fyrskepp samt å 2:a och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare

å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare

å 3:e klass fyrskepp och å 3:e klass fyr enligt 4:e lönegraden,

fyrmästare a 2:a klass fyrskepp och å 2:a klass fyr enligt 5:e lönegraden

samt fyrmästare å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 6:e

lönegraden. Några mellangrader mellan de för kommunikationsverken

gällande särskilda lönegraderna hava icke ansetts erforderliga för fyrpersonalen,

men, då för lotspersonalens vidkommande vissa mellangrader

föreslagits, skulle de lönegrader, som motsvara 5:e och 6:e lönegraderna

enligt kommunikationsverkens löneplan, i den nu ifrågavarande löneplanen

erhålla andra ordningsnummer.

I detta sammanhang bör erinras därom, att tillämpningen av det

nya lönesystemet förutsätter, att vissa hittills utgående förmåner såsom

fri bostad med bränsle och lyse eller hyresersättning, provianteringsbidrag

o. d. icke vidare skulle förekomma, enär värdet av dylika förmåner

skall anses inbegripet i den efter olika dyrortsförhållanden graderade

lönen. De hittills medgivna särskilda arvodena till befattningshavare,

som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å fyrskepp, synas

icke heller erforderliga för framtiden med hänsyn till den högre ställning

i lönegrad, som skulle tillkomma fyrvaktare å l:a klass fyrskepp, vilka

befattningshavare i regeln bestrida dylik styrmans- eller maskinisttjänst.

Förutom nu omhandlade befattningshavare på fyrskepp och fyrar

finnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen uppförd

en distriktsfyrmästare. Denne torde, såsom för närvarande är förBihung

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 höft. (Nr 181.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departement»■

chefen.

26 Kun yl. Maj:ts proposition Nr 181.

hållandet, böra likställas med fyrmästare å l:a klass fyrskepp och sålunda

hänföras till 6:e lönegraden enligt kommnnikationsverkens löneplan.

Tillika äro i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna två förrådsmästarbefattningar,

vilka emellertid, såsom redan framhållits vid behandlingen

av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditionsbiträdesbefattningar.

Å andra sidan synes en del av personalen å Erholmens gasstation

lämpligen böra uppföras å ordinarie stat. Å nämnda gasstation finnas,

förutom ett extra biträde, för närvarande anställda en gasmästare med

samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde

och ett andra biträde med avlöning såsom fyrvaktare, respektive fyrbiträde.

Den skedda utvecklingen av agabelysningen vid fyrarna

inom västra distriktet samt den årliga besparing i utgifter, som gasstationen

å Erholmen medför, har synts styrelsen och de lönesakkunniga

väl motivera, att ifrågavarande gasmästare samt första och

andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom ett ytterligare stöd

för denna uppfattning torde kunna åberopas, att vederbörande departementschef

vid framläggande av förslag till 1916 års riksdag om beviljande

av medel till avlönande av personalen vid gasstationen förklarade,

att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle tagas från

det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till komsumtionsartiklar

för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast

kunde godkännas såsom en anordning tills vidare, och att fördenskull

lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i gång och erfarenhet

vunnits rörande personalbehovet vid densamma, till Kungl. Maj:t inkomma

med definitivt förslag till personalfrågans ordnande. Då personalen å

gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta

tillsynen över ett sextiotal agafyrar, synas gasmästarens samt första

och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen

böra förändras till respektive fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde å

gasstation, och torde befattningarna skäligen kunna i avlöningshänseende

likställas med fyrmästare och fyrvaktare å l:a klass fyr samt fyrbiträde.))

1 fråga om indelningen av fyrskepp och fyrar i klasser synes mig

det av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga framlagda förslaget vara väl

avvägt. Beträffande fyrskeppen innebär ju detsamma endast ett fastslående

av nu gällande förhållanden, och vad fyrarna angår bero förändringarna

därpå, att vid förslagets uppgörande hänsyn tagits jämväl

till åtskilliga andra på fyrtjänsten inverkande omständigheter än de,

som vid nuvarande uppdelning av fyrarna vunnit beaktande. Att i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kanyl. Maj:tu proposition Nr 181.

Bilmband härmed tilldela befälhavarna å samtliga fyrskepp titeln fyrmästare

och utbyta benämningen fyrvaktare med uppbörd mot fyrmästare

torde icke vara annat än lämpligt.

Vad därefter angår placeringen i lönehänseende av personalen å

fyrskepp och fyrar innebär det av lotsstyrelsen och de lönesakkunuiga

framlagda förslaget i regeln eu i förhållande till nuvarande avlöningsförmåner

icke oväsentlig förbättring, vilken emellertid på grund av personalens

krävande tjänstgöring och de hittillsvarande avlöningarnas jämförelsevis

låga belopp enligt min mening måste anses berättigad. Att, på

sätt vederbörande personalrepresentanter hemställt, i dylikt hänseende

gå än längre än vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslagit anser

jag mig däremot icke kunna förorda. Med anledning av personalens

önskan att fortfarande få åtnjuta fri bostad ber jag få framhålla, att,

ehuru vissa skäl obestridligen kunna anföras till stöd härför,'' en dylik

anordning dock näppeligen låter sig förena med det nya avlöningssystemet.

Klart synes mig emellertid vara, att bestämmandet av ersättning

för bostad å avlägset belägna fyrplatser bör ske med hänsyn

tagen till platsernas avskilda belägenhet.

Upptagandet bland avlöningsförmånerna av särskilda fyrskeppsoch

enslighetstillägg finner jag väl motiverat, varför jag tillstyrker

förslaget även i dessa delar. Ersättningen för mistsignalering anser jag

lämpligen böra bibehållas, men saknar jag, då densamma så sent som

vid 1921 års riksdag blivit höjd, anledning nu föroi’da personalrepresentanternas

förslag om ytterligare höjning.

Såsom lotsverkets ångfartyg pläga betecknas dels det till lotsstyrelsens

disposition stående ångfartyget Vega, som användes till transport-

och prickningsarbeten in. m., dels sex tjänstefartyg, s. k. chefsångare,

en för varje lotsdistrikt och benämnda efter vederbörande lotskaptens

förläggningsort, vilka ångare under befäl av lotskaptenen eller

lotslöjtnanten användas vid inspektioner, transporter samt utläggande och

intagande av fyrskepp och bojar m. m., dels ock av lotsångarna Skanör

och Viken, som äro stationerade vid Öresunds södra respektive norra

lotsplats och som begagnas vid lotsuppassningen i Sundet ävensom understundom

vid prickningsarbeten och bogsering av fyrskepp m. m.

Före 1914 års lönereglering var all personal å ångfartygen anställd

mot hyra jämte portionsersättning under tjänstgöring ombord. Genom

löneregleringen uppfördes emellertid å stat såsom ordinarie befattningshavare

befälhavaren å Vega, eu maskinist och uppbördsman å samma fartyg

ävensom en maskinist och uppbördsman å var och eu av chefsångarna.

Personalen

lotsverkets

ängfartyg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Befälhavaren å Vega åtnjuter i lön och tjänstgöringspenningar

3,000 kronor samt i orLtillägg 250 kronor eller tillhopa 3,250 kronor.

Lönen kan efter 3, 6 och 9 år höjas med 300 kronor för varje gång.

Till maskinist och uppbördsman utgår avlöning med 1,650 kronor i lön,

tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag, vartill komma ålderstillägg

å 100- kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Dessutom erhålla maskinisterna

å Vega och å chefsångaren Stockholm ortstillägg med 100

kronor validera.

I tillfällig löneförbättring erhåller befälhavaren å Vega 750 kronor

samt maskinist och uppbördsman 300 kronor.

Under den tid av månaderna december, januari, februari och mars,

då vederbörande fartyg är rustat — ej under ut- och avrustning — utgår

vidare dagavlöning till befälhavaren å Vega med 2 kronor och till

maskinist och uppbördsman med 1 krona 50 öre.

I likhet med personalen å fyrskepp åtnjuter personalen å lotsverkets

ångfartyg under tjänstgöring ombord fri proviant eller spisningspenningar.

Besättningen i övrigt å lotsverkets ångfartyg utgöres av förhyrd

personal.

Fråga om beredande av ordinarie befattning jämväl åt maskinisterna

å Skanör och Viken var före vid 1914 års lönereglering men föranledde

då ingen åtgärd, enär det upplj-stes, att nämnda uppassningsfart}rg framdeles

eventuellt komme att utbytas mot motorfartyg.

Lotaityrelsen

och de Innesakkunniga.

Lotsst)7relsen och de lönesakkunniga anföra för egen del:

»Vad först angår befälhavaren å Vega torde dennes befattningpraktiskt

taget vara att betrakta såsom en sluttjänst. Innehavaren

skall självständigt kunna utföra utsjöprickning och utläggning av bojar

och fyrskepp samt verkställa transport av fyrapparater, maskinerier,

byggnadsmaterialier m. m. till lots- och f)rrplatser. Utförandet av dessa

åligganden, som ofta måste ske under synnerligen svåra förhållanden,

fordrar hos befälhavaren ett mycket gott omdöme och kunskap att kunna

noga bestämma rätt plats för respektive prickar, bojar och fyrskepp.

Då lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anse, att denne befattningshavare

bör i lönehänseende jämställas med distriktskapten, föreslås han till placering

i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan.

Beträffande maskinisterna å Vega samt å vederbörande chefsångare

vilja lotsstyrelsen och de sakkunniga förorda en placering i 5:e lönegraden

enligt kommunikationsverkens löneplan. Ett inordnande av ifrågavarande

befattningar i denna lönegrad, som enligt förslaget skulle jämnställa

innehavarna med fyrmästare å 2:a klass fyrplats, torde få anses

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kanal. Maj:ts proposition Nr 181.

berättigat med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på dessa

maskinister, särskilt vid utläggning och intagning av bojar och andra

större sjömärken, vartill kommer, att maskinisterna i ej ringa omfattning

få utföra reparationsarbete å maskinella och andra mekaniska anordningar

icke blott ombord utan även vid fyrar o. d.

Vid en placering i sålunda föreslagna lönegrader synes någon särskild

vintertidsersättning icke längre böra utgå varken till befälhavaren å Vega

eller till de ifrågavarande maskinisterna. Däremot bör i likhet med fyrskeppspersonalen

befattningshavare å lotsverkets ångfartyg, såsom hittills

vant fallet, under tjänstgöring ombord åtnjuta fri kost eller kostpenningar.

Ett uppförande å ordinarie stat av några ytterligare befattningar

å ångfartygen anse sig lotsstyrelsen och de lönesakkunniga icke för

närvarande böra förorda.»

Under åberopande av den nu återgivna motiveringen ber jag få

tillstyrka lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas förslag.

Vid sitt betänkande hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga såsom

bilaga fogat förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare

vid . lots- och fyrstaten, vilket reglemente torde få — med en obetydlig

jämkning däri, som jag i det följande skall vidare beröra —

jämte tillhörande tjänsteförteckning såsom bilaga fogas vid detta

protokoll.

Jag tillåter mig härefter återgiva vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

yttrat såsom specialmotivering för reglementsförslaget:

»Vid uppgörande av förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare

vid lots- och fyrstaten, vilket såsom bilaga III fogats vid detta betänkande,

hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga utgått från det för

lotsstyrelsen gällande avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

(nr 451/1921). Härvid må emellertid inledningsvis framhållas,

att några bestämmelser, motsvarande de i 2 kap. av sistberörda reglemente

upptagna, ej erfordras. Övriga väsentligare förändringar i förhållande

till sistnämnda avlöningsreglemente omnämnas här nedau under

vederbörande paragrafer:

Reglementsförsl agets 1—4 §§ äro av samma innehåll som motsvarande

paragrafer i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

Departements
chefen.

Förslaget till

avlöningsreglemente.

Lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga.

1-4 §§■

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

5 §.

6 §.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Den föreslagna paragrafen motsvarar 5 § i avlöningsreglementet

för statsdepartementen.

Då enligt förslagets 5 § 1 mom. 3 stycket förutsattes, att lotsstyrelsen

bestämmer de orter, där tjänstemännen skola anses stationerade,

är detta föranlett av de säregna tjänstgöringsförhållandena vid lotsverket.

I sådant hänseende må erinras, att vid detta verk ej sällan tjänstemannens

normala bostadsort är en annan än tjänstgöringsorten, såsom

förhållandet exempelvis är beträffande fyrskeppspersonal. För sådana

fall torde såsom stationeringsort böra bestämmas den ort, som för utövande

av tjänstgöringen kan anses såsom lämplig bostadsort för vederbörande

tjänsteman, oavsett om han där verkligen är bosatt.

I 3 mom. av samma paragraf hava vissa ändringar måst vidtagas

på grund av innehållet ill och 12 §§ samt tillkomsten av vissa nya paragrafer.

Vid uppgörande av den i 6 § intagna löneplanen hava i huvudsak

tillämpats samma lönegrader och löneklasser, som gälla för kommunikationsverken

och statsdepartementen, men har därvid, såsom förut är nämnt,

visat sig erforderligt att inskjuta vissa mellangrader. Med hänsyn till sistberörda

förhållande och då i löneplanen med ett undantag upptagits

allenast de lönegrader, i vilka befattningar vid lots- och fyrstaten avses

skola placeras, har en delvis förändrad numrering av lönegrader och

löneklasser måst vidtagas. Under den för kvinnliga befattningshavare

avsedda avdelningen B i den nu föreslagna löneplanen har det emellertid

ansetts lämpligt att för eventuellt framtida behov införa en mot den

lägsta kvinnliga lönegraden enligt löneplanen för statsdepartementen

svarande lönegrad.

Här nedan angives, vilka lönegrader och löneklasser, som motsvara

varandra enligt, å ena sidan, reglementsförslaget och, a andra sidan,

kommunikations verkens och statsdepartementens avlöningsreglementen.

Avlöningsreglementena för kommunikaReglementsförslaget.

tionsverken och statsdepartementen.

Lönegrad

»

>''

»

»

Manliga tjänstemän.

1 omfattande löneklasserna

2 i, t

3 » »

4 » »

5 » »

6 » '' »

7 » »

<S » »

0 » »

» 10 » »

»It» »

1— 5

2— 6

3— 7

4- 8

5— 9

6- 10

7— 11

8— 12

13-16

17— 20

18- 21

Manliga tjänstemän.

—

Lönegrad

1

omfattande löneklasserna

1-5

_

»

2

»

»

2—6

—

»

3

»

»

3—7

=

>

4

>

»

4—8

—

»

—

—

»

5

6—10

»

—

»

—-

—

6

»

8—12

—

»

12

»

»

16—19

—

»

in

y>

»

22—25

=

17

»

»

23—26

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 181. 31

Kvinnliga tjänstemän. Kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad 1 omfattande löneklasseina 1—4 = Lönegrad 1 omfattande löneklasserna 1—41

»2 :> » 4_7 __ I » 2 » » 4—7l

1 » 1 » » i_ 4a

1 Statsdepartement ens löneplan.

* Kommunikationsverkens löneplan.

■förslagets 7 § ;ir i sak likalydande med It) § i avlöningsregle- ? §■

mentet för statsdepartementen.

Bestämmelserna i de töreslagna 8 och 9 §§ äro formulerade i s och 9 §§.

enlighet med stadgandena i 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet för

statsdepartementen, vilka senare paragrafer, om ock med vissa skiljaktigheter,

motsvara 10—12 §§ i avlöningsreglementet för kommunikationsverken.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga hava sig visserligen bekant,

att en revision av berörda bestämmelser i nyssnämnda särskilda reglementen

är ifrågasatt, men torde, i avvaktan på ett avgörande härutinnan,

de föreslagna paragraferna lämpligen kunna avfattas i enlighet

med den nuvarande lydelsen av stadgandena i avlöningsreglementet för

statsdepartementen. kör att emellertid underlätta genomförandet av

förändrade föreskrifter i ämnet har en särskild övergångsbestämmelse

intagits i 35 § av innebörd, att tjänsteman skall vara skyldig underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande

bland andra, de i 8 och 9 §§ i förslaget berörda hänseenden.

Förslagets 10 § motsvarar 13 § 3 och 4 mom. i avlöningsregle- io s

mentet för statsdepartementen.

^en j0re8laSna 11 § innehåller stadganden om den lotspersonalen n s.

tillkommande ratt till andel i lotspenningar. Bestämmelserna i fråo-a

ansluta sig till vad hittills i allmänhet gäller i berörda hänseende.

Kall orts tillägg enligt de i 14 § i avlöningsreglementet för stats- ia s

departementen meddelade grunder hava synts lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

icke påkallade beträffande befattningshavare vid lots- och

fyrstaten. Det torde nämligen icke kunna bestridas, att de av dessa

befattningshavare, som ät o stationerade å sådana orter inom de norra

delarna av landet, där eljest kallortstillägg skulle kunna ifrågakomma,

undei vintermånaderna i regeln hava lindrigare tjänstgöring än annorstädes.

Däremot synes den synnerligen ensliga belägenhet, som utmarker

några lotspla.ser och ett flertal fyrplatser inom olika delar av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

landet, väl motivera, att den personal, som nödgas av sin tjänstgöring vara

bosatt å dylik plats, beredes någon särskild gottgörelse för de betydande

olägenheter i skilda hänseenden, som, frånsett ökade levnadskostnader,

medfölja en sådan bostadsort. För nämnda ändamål bär det synts

lämpligt, att dylik personal tillerkännes enslighetstillägg med belopp

växlande mellan GO och 240 kronor, allt efter graden av enslighet.

Bestämmelser härom äro intagna i 12 § i förslaget.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att det i 25 § föreslagna

fyrskeppstillägget, vilket under tjänstgöring skulle tillkomma å fyrskepp

placerad personal, jämväl är avsett att i viss mån motsvara nyssberörda

enslighetstillägg.

is §. Förslagets 13 § överensstämmer i sak med 15 § i avlöningsreglementet

för statsdepartementen. I nu förevarande paragraf meddelas bestämmelser

rörande tjänstemans rätt att under där angivna förhållanden uppbära

oavkortad lön jämte i förekommande fall enslighetstillägg. I fråga

om lotspersonals rätt att åtnjuta den del av avlöningen, som utgöres av

lotslott, återfinnas föreskrifter i förslagets 11 §.

14 §. 1 14 § uti reglementsförslaget, vilken har sin motsvarighet i 16 §

i avlöningsreglementet för statsdepartementen, hava inryckts bestämmelser

om ersättning. för mistad lotslott i vissa fall. I sådant hänseende

gäller för närvarande, att, därest tjänstinnehavare till följd av kroppsskada

eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidäre

oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för

honom till äventyrs tillkommande andel i lotspenningar må kunna efter

lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad under högst sex

månader, och ankommer det, i händelse sådant tjänstgöringshinder efter

utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl. Maj:t till huru

stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter bör till tjänstinnehavare

utgå.

I fråga om beloppet av det tjänstledighetsavdrag, tjänsteman skall

vara skyldig vidkännas under tjänstledighet i vissa fall, har en särskild

beräkningsgrund ansetts påkallad beträffande lotspersonal. Då denna

personal endast under tjänstgöring äger uppbära lotslott, skulle sådan

befattningshavare, därest de vanliga reglerna om tjänstledighetsavdrag

tillämpades å denne, under sådan tjänstledighet, som medför tjänstledighetsavdrag,

komma i en alltför ogynnsam ställning i avlöningshänseende.

Vid nu angivna förhållande har det synts skäligt, att för lotspersonal

tjänstledighetsavdraget bestämmes enligt den löneklass, som är två

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 181. 38

klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej

linnes, enligt lägsta förekommande löneklass.

Bestämmelserna i 15 och 10 §§ i förslaget äro i sak lika med isochis§§.

föreskrifterna i 17 och 18 §§ i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

Den föreslagna 17 § motsvarar 19 § i avlöningsreglementet för 17 §■

statsdepartementen. I anslutning till vad som x-edan stadgats beträffande

personal vid fångvården och statens tvångsarbetsanstalter, torde tjänsteman

vid lots- och fyrstaten böra vara skyldig att under viss tid såsom

vikarie bestrida befattning ej blott inom högre utan även inom lönegrad,

motsvarande den tjänstemannen själv innehar. Att vid ett verk,

sådant som lotsverket, med central förvaltning och därunder lydande lokalförvaltning

tjänsteman tillhörande den senare skall hava skyldighet att

vikariera jämväl inom det centrala verket, ligger i sakens natur, och torde

härom icke i och för sig krävas någon särskild föreskrift. Då emellertid

för lotsstyrelsen gäller annat avlöningsreglemente än som nu föreslagits

för lots- och fyrstaten, torde det vara lämpligt att för tydlighetens skull

uttryckligen angiva, att dylik skyldighet förefinnes.

Vid bestämmande av de belopp, varmed vikariatsersättning

skall utgå, har ej ansetts lämpligt att taga hänsyn till den i förslagets

14 § angivna särskilda beräkningsgrunden vid tjänstledighetsavdr-ag

för lotspersonal.

Enligt 19 § 3 mom. i avlöningsreglementet för statsdepartementen

skola stadgandena om vikariatsersättning äga motsvarande tilllämpning

i fråga om tjänsteman, som erhållit uppdrag att bestrida göromål,

vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad. En

dylik bestämmelse synes icke böra givas beträffande nu ifrågavarande

personal, enär, enligt vad under förslagets 19 § närmare omförmäles,

för vissa befattningar skulle medgivas tjänstfrihet, motsvarande semester,

allenast under förutsättning att därav icke förorsakas någon

kostnad för statsverket. Detta betingar nämligen i sin ordning, att

tjänsteman skall utan ersättning bestrida, utöver honom eljest i innehavande

befattning tillkommande göromål, jämväl den tjänstfries åligganden.

Ett uteslutande av förberörda bestämmelse bör dock icke förhindra, att,

där i andra fall än nyss angivits tjänsteman erhållit uppdrag att bestrida

göromål, som eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad,

särskild gottgörelse må kunna jämlikt 31 § i förslaget av Kungl.

Maj:t medgivas vederbörande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 höft. (Nr 181.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Den i 4 mom. föreslagna bestämmelsen avser, att en tjänsteman,

som eljest är berättigad till lotslott, skall, om så erfordras, kunna utan ekonomisk

uppoffring mottaga vikariatsförordnande å befattning, vilken ej

är förenad med lotslott.

is §■ Förslagets 18 § är av samma lydelse som 20 § i ^vlöningsregle
mentet

för statsdepartementen.

19 §. Enligt gällande avlöningsbestämmelser för personalen vid lots- och

fyrstaten må semester årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av maskinist och uppbördsman å lotsverkets

ångfartyg ävensom av tjänstinnehavare vid fast fyr under 15

dagar samt av tjänstinnehavare å fyrskepp under tid, växlande från 15

dagar till två och en halv månader, beroende på huru länge skeppets

besättning av lotsstyrelsen beräknas vara påmönstrad under året. Semestertiden

för fyrskeppspersonal utgör sålunda för närvarande:

2 7s månader, om skeppet beräknas vara påmönstrat under hela året

1 7* månad » » » » » » , 10 månader

1 » » » » » » '' » 8 »

15 dagar » )> » » » mindre än 8 »

Såsom ovan under 17 § antytts, äga för närvarande vissa befattningshavare

vid lots- och fyrstaten icke åtnjuta semester men kunna i

stället tilldelas tjänstfrihet, därest densamma kan beredas utan hinder

för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket Sådan

tjänstfrihet må beviljas lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv

månad samt befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega och lotspersonalen

under en månad årligen.

Enligt 19 § 1 mom. av här föreliggande förslag till avlöningsreglemente

har för personalen å fyrar och gasstation — distriktsfyrmästaren

inberäknad — för maskinister ävensom för expeditionsbiträden semester

ansetts böra utgå efter i huvudsak samma grunder, som gälla vid nyreglerade

verk. Vad åter beträffar personalen å fyrskepp har det nuvarande

systemet synts böra bibehållas på grund av denna personals

egenartade tjänstgöringsförhållanden. Då emellertid av fyrskeppspersonalen

uttalade önskemål i fråga om semester ansetts i viss mån berättigade,

har i allmänhet en ökning av semestertiderna i förening med

en efter förhållandena mera avpassad uppdelning iakttagits, på sätt

framgår av föreliggande förslag. I anslutning till vad för närvarande

är föreskrivet torde i fråga om semester böra iakttagas, att, där göro
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

målen under viss del av året äro av väsentligt mindre omfattning än eljest,

semestern bör i skälig utsträckning förläggas till sådan tid, då antingen

tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare uppehåller förordnande

å den lediges befattning, lämpligen kan lämnas utan vikarie. Bestämmelse

härom torde dock icke hava sin plats i avlöningsreglementet utan

böra meddelas i annan ordning.

Enligt 2 mom. har tjänstfrihet i stället för semester ansetts böra

bibehållas för samma befattningshavare, som för närvarande äga åtnjuta

ledighet i nämnda form. Då lotskapten och lotslöjtnant eller, som de

enligt förslaget skola benämnas, distriktschef och distriktskapten för beredande

av tjänstfrihet måste jämte egen tjänst bestrida varandras

åligganden, synes billigheten kräva, att bägge även för framtiden kunna

erhålla tjänstfrihet under lika lång tid, vilken emellertid vid nämnda

förhållande ansetts böra begränsas till 40 dagar. För övriga ifrågavarande

befattningshavare synes tiden för tjänstfrihet kunna bestämmas till

högst 30 dagar, eller samma tid som för dem nu gäller.

På grund av de särskilda förhållandena vid lotsverket har 3 mom.

erhållit en något olika avfattning mot liknande bestämmelse uti 21 §

av avlöningsreglementet för statsdepartementen, vilket emellertid icke

innebär någon ändring i sak.

Förslagets 20 § har i huvudsak samma lydelse som 22 § i avlöningsreglementet

för statsdepartementen. Ett under b) gjort tillägg

i fråga om beräkning av ersättning för bostad in natura är föranlett

av omöjligheten att i vissa fall, exempelvis då nu ifrågavarande befattningshavare

äro de enda å orten boende, kunna utröna något därstädes

gällande hyrespris.

Föreskrifterna i 21 § hava sin närmaste motsvarighet i 23 § i

avlöningsreglementet för statsdepartementen. Likartade skäl, som

kunna åberopas för att staten, när särskilda omständigheter föreligga,

tillhandahåller bränsle, torde, vad särskilt fyrpersonal beträffar, tala för

tillhandahållande av lysämnen i vissa fall, helst lotsverket under alla

förhållanden måste för fyrarna anskaffa sådana ämnen; och har ett härav

betingat tillägg införts i paragrafen. På grund av fyrplatsernas ofta

avlägsna läge och de därav föranledda synnerligen höga transportkostnaderna

för bränsle och lysämnen, har ersättningen för tillhandahållandet

av dylika naturaförmåner ansetts höra beräknas med hänsyn allenast till

verkets inköpspris.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

• Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

äa §. Förelagets 22 § motsvarar 24 § i avlöningsreglementet för stats
departementen.

23 §. Den föreslagna 23 § motsvarar 25 § i avlöningsreglementet för

statsdepartementen. Enligt sistnämnda avlöningsreglemente erhåller

tjänsteman på vederbörande verks bekostnad läkarvård jämte läkemedel

i regeln allenast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten. Dock förutsättes,

att en utvidgad rätt i berörda hänseende skall kunna medgivas

genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen; och bar dylikt medgivande

lämnats beträffande vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten och statens

tvåhgsarbetsanstalter. På grund av gällande avlöningsvillkor må

till person, tillhörande besättning å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,

vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgå ersättning för

sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande, och gäller detta

sålunda jämväl, då sjukdomen icke föranletts av olycksfall i tjänsten.

Därjämte är i tjänstgöringsreglementet stadgat, att, därest lotsstyrelsen

iinner ersättning för sjukvårdskostnad i andra fall än nu nämnts böra

beredas, frågan härom skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med

hänsyn särskilt tagen till tjänstgöringsförhållandena för personal vid

lotsverket, synes densamma höra med viss jämkning bibehållas vid sagda

förmåner, varom ock bestämmelser föreslagits i nu förevarande paragraf.

24 §. De föreslagna bestämmelserna i 24 § hava sin närmaste motsvarig
het

i stadgandena i 26 § av avlöningsreglementet för statsdepartementen.

Då resor i stor utsträckning ingå i lotsbefälets vanliga tjänstutövning,

har det ansetts lämpligt, att bestämmelser rörande reseersättning

under dylika resor meddelas i särskild ordning, varom • stadgande intagits

i 2 mom. av förevarande paragraf.

För vissa av tjänsteman i lotsverkets tjänst företagna färder i och

för transport av annan befattningshavare, överbringande av bud o. d.,

vilka resor icke kunna anses innefattade i tjänstemannens vanliga

tjänstutövning, har hittills utgått ersättning enligt särskilda grunder.

Då dessa resor näppeligen kunna betraktas såsom till extra förrättning

hänförliga tjänsteresor, torde särskild föreskrift härutinnan vara erforderlig,

och har sådan intagits i 3 mom.

Enligt bestämmelsen i 4 mom. skulle fri kost eller kostpenningar,

såsom redan i det föregående är nämnt, tillkomma å fyrskepp eller å lotsverkets

ångfartyg anställd befattningshavare under tjänstgöring ombord.

I 5 mom., som motsvarar 3 mom. i 26 § av avlöningsreglementet

för statsdepartementen, är en mindre omformulering vidtagen på grund

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj.ts proposition Nr 181.

37

därav att vid lotsverket tjänstgöringsorten och stationeringsorten i vissa

fall icke sammanfalla.

Uti 25 § i förslaget meddelas bestämmelser i fråga om fyrskepps- 26 §.

tillägg. I sådant hänseende hänvisas till vad förut yttrats i sammanhang

med frågan om fyrskeppspersonalens avlöningsförhållanden ävensom

vid motiveringen till reglementsförslagets 12 §.

De föreslagna 26 och 27 §§ hava samma lydelse som 27 och 28 26 och 27§§.

§§ i avlöningsreglementet för statsdepartementen. Huruvida felräkningspenningar

enligt 27 § över huvud taget böra utgå vid lots- och fyrstaten,

torde emellertid få bliva beroende på framtida prövning.

De under 28, 29 och 30 §§ föreslagna bestämmelserna sakna motsvarighet

i andra avlöningsreglementen, men innebära allenast bibehållandet

av vissa till fyr- och lotspersonalen sedan gammalt utgående

ersättningar, vilka icke ansetts lämpligen böra innefattas i den fasta

avlöningen.

Det skulle visserligen kunna sättas i fråga, huruvida den särskilda

ersättningen för mistsignalering fortfarande bör utgå. Från personalens

sida har sålunda föreslagits, att i stället för bibehållande av nämnda

ersättning vid tjänstemännens placering i lönegrader avgörande betydelse

skulle fästas vid det förhållandet, om vid den fyr, där vederbörande

tjänstgör, mistsignalering förekommer eller ej. Enligt styrelsens och

de lönesakkunnigas mening böra emellertid, såsom redan nämnts, i viss

mån andra grunder vara bestämmande vid tjänstemans placering i lönehänseende,

då även andra tjänsteåligganden än mistsignalering därvid

böra spela in. Då skyldighet att verkställa mistsignalering i varje fall

medför en särskild bundenhet och ökat arbete, har det synts billigt, att

ersättning fortfarande må utgå för dylik signalering. Beträffande ifrågavarande

ersättning må vidare erinras, att densamma i vissa fall är att

betrakta såsom en gottgörelse åt befattningshavares familjemedlemmar

för erforderligt biträde vid signaleringens utförande. Beloppet av ifrågavarande

ersättning har från och med den 1 juli 1921 höjts från 25 öre

till 50 öre för timme. Uti 28 § 1 mom. har föreslagits bestämmelse

rörande ersättning för mistsignalering, och har därvid en timersättning

av 50 öre bibehållits.

Bestämmelsen i 28 § 2 mom. föranledes av den ersättning efter

400 kronor per vinterperiod, som jämlikt kungl. brev den 11 november

1921 från handels- och sjöfartsfonden utgår till föreståndaren för östra

29, 29 och

30 §§.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

issignaleringsområdet för hans arbete under sön- och helgdagar med

sammanställandet och inlämnandet å centraltelegrafstationen i Stockholm

under de tider av året, då issignaltjänsten är i verksamhet, av radiotelegrafiska

meddelanden om is- och seglationsförliållanden m. m.

Den i 29 § av förslaget omförmälda hemvägsersättningen utgår

enligt bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 27 november 1896,

vilken ersättning för år 1922 enligt Kungl. Maj:ts beslut på visst sätt

förhöjts. Övriga i förevarande paragraf omförmälda till lotspersonalen, från

sjöfarten utgående ersättningar och förmåner utgöras av i §§ 23 och

31 — 36 av förordningen den 15 februari 1881 angående lotsverket omnämnda

ersättningar och förmåner såsom fri kost vid lotsning samt sovplats

ombord i det lotsade fartyget ävensom ersättningar för meddelande av

upplysningar m.m., då lots genom signalering tillkallats för sådant ändamål.

Vad beträffar den i 30 § i förslaget avsedda prickuingsersättningen

gäller enligt § 83 i tjänstgöringsreglementet för lotsverket, att

den ersättning, som tillkommer lotsarna för prickar, vilka av dem skola

anskaffas, utsättas och underhållas, bestämmes av lotsstyrelsen med avseende

ej mindre å de utprickade ställenas än å de utsatta prickarnas

beskaffenhet. Där utsättning, tillsyn och intagning av bojar, konprickar

m. fl. dylika sjömärken, vilka av kronan anskaffas, åligga lots, åtnjuter

han därför särskild ersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande.

I fråga om denna ersättnings natur må hänvisas till vad statskontoret

därom yttrat i samband med 1914 års lönereglering, vilket

yttrande finnes återgivet å sid. 196 i Kungl. Maj:ts proposition, nr 228,

den 20 juni 1914 angående anslag till lots- och fyrinrättningen med

livräddning0,,:Listalterna m. m.

31 och 3-2§§. Förslagets 31 och 32 §§ hava sin motsvarighet i 31 och 32 §§

i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

33 §. Den föreslagna 33 § motsvarar 34 § i avlöningsreglementet för

statsdepartementen. Då i staten icke torde böra uppföras särskilda

arvoden till icke-ordinarie befattningshavare, är någon paragraf av det

i 33 § av sistnämnda reglemente angivna innehåll icke erforderlig.

34 §. Då det näppeligen torde vara lämpligt att för en personal av icke

större omfattning än den vid lots- och fyrstaten inrätta en särskild lönenämnd,

hava styrelsen och de lönesakkunniga förutsatt, att de ärenden beträffande

ifrågavarande personalgrupp, som böra behandlas av en lönenämnd,

anförtros åt antingen allmänna civilförvaltningens lönenämnd eller

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181. 39

kommunikationsverkeus lönenämnd, varvid dock vederbörande nämnd

torde yid behov böra på lämpligt sätt förstärkas med representanter för

nu ifrågavarande förvaltningsgren och personal.

Uti förslagets 35 § meddelas i anslutning till 36 § i avlöningsleglementet

för statsdepartementen vissa bestämmelser rörande de nya

avlöningsbestämmelsernas tillämplighet m. m. Härvid torde dock höra

uppmärksammas vad i sådant hänseende här ovan anförts i motiveringen

till 8 och 9 §§.» &

Till vad lotsstyrelsen och de lönesakkunniga i specialmotiverino^en

anfört vill jag beträffande 8 och 9 §§ foga den upplysningen, att allmänna

civilförvaltningens lönenämnd numera avgivit förslag till ändrad

lydelse av motsvarande paragrafer i avlöningsreglementet för statsdepartementen,

samt att, efter vad jag under hand inhämtat, chefen för finansdepartementet

under den närmaste framtiden torde komma att förorda

en framställning i ämnet till riksdagen. De ändrade bestämmelser i fråga

om uppflyttning i löueklasser, som sålunda kunna komma att införas i

avlöningsreglementet för statsdepartementen, böra givetvis föranleda, att

motsvarande ändringar vidtagas jämväl i avlöningsreglementet för lotsoch

fyrstaten. Redan av denna anledning torde den av lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga beträffande 8 och 9 §§ i reglementsförslaget införda

särskilda övergångsbestämmelsen, vilken saknar motsvarighet i

avlöningsreglementet för civilförvaltningen, vara överflödig och sålunda

lämpligen böra utgå.

I likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga anser jag, att

någon särskdd _ lönenämnd för personalen vid lots- och fyrstaten icke

erfordras. Då i betänkandet förordas, att den av de redan förefintliga

lönenämnderna, som må få i uppdrag att handlägga ärenden rörande

lotsverket, vid behov på lämpligt sätt förstärkes med representanter för

nu ifrågavarande förvaltningsgren samt personalen, vill jag framhålla,

att härvid i likhet med vad chefen för finansdepartementet enligt det

vid Kungl. Maj:ts proposition den 17 nästlidna februari, nr 89, fogade

utdraget av statsrådsprotokollet uttalat i fråga om tullverket — lämpligen

torde böra förfaras så, att lönenämnden för hörande inkallar en

eller flera representanter för verket och personalen. Jag vill vidare

framhålla, att icke heller någon särskild bostadsnämnd för lots- och fyrstaten

synes mig erforderlig; jag utgår sålunda från att åt allmänna

civilförvaltningens eller kommunikationsverkeus bostadsnämnd bör uppdragas

att handlägga frågor även rörande lots- och fyrpersonalen. Av

33 g.

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl„ Maj:ts proposition Nr 181.

praktiska skäl synes mig slutligen ett medgivande av riksdagen höra

utverkas, att vederbörande bostads- och lönenämnder, därest Kungl.

Maj:t så finner erforderligt, må redan under år 1922 upptaga frågor

rörande lots- och fyrstaten.

Innan jag lämnar de frågor, som angå själva avlöningsreglementet,

skall jag tillåta mig i korthet beröra ett par spörsmål, som stå i visst

samband därmed. c..

Det ena av dessa spörsmål rör beräkningen av dyrtidstillagg för

den personal, å vilken ovannämnda avlöningsreglemente skulle äga

Härvid ber jag först få erinra om att chefen för finansdepartementet

i sitt vid Kungl. Maj:ts proposition den 3 nästlidna februari, nr

84, angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst lögade

yttrande till statsrådsprotokollet omnämnde, att ny definitiv lönereglering

vore avsedd att genomföras vid 1922 års riksdag för vissa grupper av

befattningshavare, bland annat för lots- och fyrinrättningens lokalstater.

Departementschefen anförde i sammanhang härmed i huvudsak föl]ande.

Till personal, som bleve på dylikt sätt lönereglerad från ingången

av år 1923, borde dyrtidstillägg utgå för år 1922 enligt § 3 i_ den allmänna

dyrtidstilläggskungörelsen och för första halvåret 1923 en ig

§ 4- i samma kungörelse. Om emellertid särskilt avlöningsreglemente

komme att införas från och med inträdandet av en sådan ny lönereglering,

ehuruväl med avseende å lönebeloppens avvägande samma prisnivå tagits

till utgångspunkt som vid löneregleringen för kommumkationsverken

kunde den avsedda beräkningen av dyrtidstillägg åt vederbörande personal

från ingången av år 1923 icke utan vidare följa av den lydelse, som

givits berörda § 4. Vid sådant förhållande och då slutligt beslut angående

de nya löneregleringarna torde komma att fattas först efter riksdagens

blivande beslut angående dyrtidstilläggen, syntes det erforderligt,

att vid avlåtande till riksdagen av proposition rörande definitiv lönereglering

för sådan förvaltningsgren, beträffande vilken särskilt avlöningsreglemente

vore avsett att tillämpas, förslag framlades om att dyrtidstillägg

till vederbörande personal skulle utgå enligt bestämmelserna i

sistnämnda paragraf.

Då, såsom förut nämnts, befattningshavarnas vid lots- och fyrstaten

egenartade arbetsförhållanden påkallar utfärdandet av ett särskilt

avlöningsreglemente, torde beträffande denna personal i samband med

löneregleringen föreskrift i det av chefen för finansdepartementet omförmälda

hänseende böra meddelas. Likaledes torde av riksdagen böra

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

äskas medgivande till att dyrtidstillägg må beräknas å de i reglementet

upptagna nya avlöningsformerna ensliglietstillägg och fyrskeppstillägg.

Det andra av de av mig här ovan åsyftade särskilda spörsmål

rör de till lots- och fyrpersonalen i vissa fall utgående naturaförmånerna.

I det föregående har jag erinrat, hurusom i fråga om naturaförmåner

för lotspersonalen för närvarande finnes föreskrivet, att, då sådana

åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners värde och förhållandena

i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens bestämmande göras

å avlöningen. Såsom exempel på förmåner,'' för vilka dylikt avdrag

göres, nämnde jag bostad, vedbrand, skogstäkt, mulbete och fiske. Därjämte

förekomme i vissa fall, att kommun förklarats skyldig tillhandahålla

lotsar byggnadsplats m. m. eller till dem utgiva däremot svarande

kontant ersättning, i vilka fall även avdrag å avlöningen ägt rum.

I fråga om ordningen för erläggandet av ersättning för bostad ävensom

för bränsle eller lysämnen finnas i reglementsförslagets 20 och 21 §§

meddelade särskilda förskrifter. Det synes mig emellertid erforderligt,

att föreskrift tillika blir meddelad om på vad sätt ersättning skall erläggas

för övriga till befattningshavarna vid lots- och fyrstaten upplåtna

förmåner eller ersättningar för sådana förmåner. I överensstämmelse

med vad i 21 § av reglementsförslaget är stadgat beträffande bränsle

och lysämnen, torde böra gälla, att, där befattningshavare vid lots- och

fyrstaten åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ reglementsförslaget

omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,

skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren

genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske

å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen

utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.

Inordnandet av personalen vid lots- och fyrstaten i det nya avlö- övergångsningssystemet

påkallar vissa övergångsbestämmelser. I likhet med vad anordningar,

som skett beträffande kommunikationsverken samt statsdepartement m. fl.

verk synes det lämpligen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

föreskrifter i ämnet, varvid i huvudsak motsvarande synpunkter

böra beaktas, som kommit till uttryck i de för de nyssnämnda verken

meddelade övergångsbestämmelserna.

I sammanhang med övergång även för lots- och fyrstatens vidkommande

till ett lönesystem med efterskottsutbetalning av hela avlöningen

torde, på sätt medgivits beträffande kommunikationsverken samt

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 höft. (Nr 181.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Stater.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

statsdepartement m. fl. verk, böra medgivas, att, där tjänsteman vid lotsoch

fyrstaten enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring — i förskott, må vid ingången av januari månad

1923 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1922 innehade, i förskott uppburit för januari månad

1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter

fri bostad jämte fritt bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt

lotsstyrelsens uppskattning, av denna förmån för en månad. —

Kostnaderna för nämnda övergångsanorduing torde kunna bestridas

från den under avlöningsstaten för lots- och fyrstaten avsedda auslagsposten

till avlöning åt ordinarie tjänstemän, vilken anslagspost skulle

erhålla förslagsanslags natur.

För närvarande kvarstå ett antal av lotspersonalen och en fyrmästare

å den före år 1915 gällande staten. I överensstämmelse med

vad som skett beträffande statsdepartement m. fl. verk synes det vara

lämpligt att av riksdagen äska ett generellt medgivande för Kungl. Maj:t

att för dem medgiva övergång på den nu föreslagna staten.

I fråga om personal, som föredrager att kvarstå på nu gällande

stat, torde i detta sammanhang böra framhållas, att, i anslutning till

vad som gäller beträffande liknande befattningshavare vid statsdepartement

m. fl. verk, nu utgående tillfällig löneförbättring icke bör efter

den nya statens ikraftträdande tillkomma tjänsteman, som anmäler sig

ej vara villig att övergå på denna stat.

Beträffande slutligen den å övergångs- och indragningsstat uppförda

personalen ber jag att få nämna, att, enligt vad jag från lotsstyrelsen

inhämtat, tillfällig löneförbättring eller personliga lönetillägg hittills icke

utgått till denna personal och därför väl icke heller nu böra ifrågasättas.

Förutom anslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen å 188,100 kronor,

omkostnadsstat för lotsverket å 1,529,049 kronor och pensionsstat för

lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna å 276.000 kronor,

till vilka jag senare skall återkomma, ingå i det å riksstaten för år

1922 för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna uppförda

ordinarie förslagsanslaget å 4,885,114 kronor anslag till följande avlöningsstater

för lots- och fyrstaten, nämligen:

dels avlöningsstat för befälet vid lotsverket, för vilken stat anvisats

ett förslagsanslag å 81,150 kronor, därav bestämt anslag 70,150 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 181. 48

dels avlöningsstat för lotspersoualen, för vilken stat anvisats ett

förslagsanslag å 1,950,200 kronor, därav bestämt anslag 860,900 kronor,

dels avlöningsstat för fyrpersonalen, för vilken stat anvisats ett

förslagsanslag å 741,000 kronor, därav bestämt anslag 461,700 kronor,

dels avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg, för

vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 86,750 kronor, därav bestämt

anslag 15,000 kronor,

dels avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna, för

vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 9,570 kronor,

dels stat för undervisningsanstalterna, för vilken stat anvisats ett

förslagsanslag å 13,000 kronor,

dels ock övergångs- och indragningsstat, för vilken stat anvisats

ett bestämt anslag å 10,295 kronor.

Därest det av mig föreslagna nya avlöningsreglementet skall vinna

tillämpning från och med år 1923 å lots- och fyrstaten, betingas därav

förändrad uppställning av nyssberörda, nu gällande avlöningsstater. Därvid

S3?nas böra tillämpas de allmänna grunder, som iakttagits vid den år

1921 genomförda nya definitiva löneregleringen för befattningshavare

vid statsdepartement och centrala ämbetsverk och som finnas angivna i

1902 års löneregleringskommittés betänkande, delen LXII, sid. 130—133.

I enlighet härmed skulle kostnaderna för löner till de ordinarie

tjänstemännen vid lots- och fyrstaten angivas i en anslagspost,

från vilket särskilda anslag jämväl skulle bestridas de i lönerna ingående

belopp, som motsvara nuvarande ålderstilläggen. Denna anslagspost

bör av skäl, som i löneregleringskommitténs nyss åberopade betänkande

angivits, erhålla förslagsanslags natur, vilket måste vara så mycket mer

nödvändigt, som i avseende å lots- och fyrstaten behov förefinnes att

kunna företaga omplaceringar av tjänstemän, varigenom till följd av

ortsgrupperingen differenser i avlöningsbelopp kunna uppstå.

De nu i staterna uppförda anslagen till ålderstillägg och ortstilllägg

skulle däremot icke vidare förekomma. Det föreslagna avlöningsreglementet

innebär därjämte, att följande anslag ej heller skulle vidare

bibehållas, nämligen: de å avlöningsstaten för lotspersonalen uppförda

anslagen till lönetillägg åt mästerlotsar samt till förmansarvoden, de å

avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna anslagen till provianteringsbidrag

samt särskilda arvoden och ersättningar, till hyresbidrag, till

dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp, till arvoden till å fyrskepp

anställda personer, som tjänstgöra såsom styrmän eller maskinister,

samt till kostnader för ved och lyse in natura, ävensom det å

Avlöningsstaten

för

lots- och fyrstaten.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

avlöningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg uppförda anslaget

till dagavlöning under vintertjänstgöring. Vad nu sagts i fråga om

anslaget till »provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar»

gäller emellertid allenast med en viss modifikation, till vilken

jag senare skall återkomma.

Vid beräkningen av storleken av anslagsposten för avlöningar till

ordinarie tjänstemän har det i nämnda post ingående beloppet för bestridande

av »lön» i enlighet med nyss åberopade grunder bestämts sålunda,

att kostnaden för en var ordinarie tjänsteman beräknats efter avlöningen

i näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, varvid ortsgruppen

med tillämpning av den för kommunikationsverken fastställda

gruppering bestämts efter den tjänstgöringsort respektive den bostadsort,

till vilken vederbörande befattningshavare enligt i lotsstyrelsens och

de lönesakkunnigas betänkande föreslagna grunder till placering skulle

vara att hänföra. Då emellertid tjänstemän tillhörande lots- och fyrstaten

äro till en del placerade å sådana platser, vilka i dyrortshänseende

icke finnas upptagna i nyssnämnda ortsgruppering, har i sådana fall

måst företagas en ungefärlig uppskattning, vilket medfört, att det slutliga

resultatet måst bliva i viss mån approximerat.

Från ifrågavarande anslagspost torde, i anslutning till vad som

i sådant hänseende gäller beträffande statsdepartement m. fl. verk,

jämväl böra bestridas kostnaderna för i 32 § av förslaget till avlöningsreglemente

omförmäld begravningshjälp vid ordinarie tjänstemans frånfälle

ävensom för läkarvård till sådan tjänsteman enligt 23 § i samma

förslag. Vidare synes det lämpligt, att från samma anslagspost bestridas

kostnaderna för de i 12 och 25 §§ i avlöningsreglementet föreslagna

nya avlöningsformerna enslighetstillägg och fyrskeppstillägg.

Enligt nu angivna beräkningsgrunder har anslagsposten »avlöningar

till ordinarie tjänstemän» vid lots- och fyrstaten upptagits till förslagsvis

2,880,000 kronor.

I den mån medel erfordras såväl till fast avlöning åt ordinarie

befattningshavare, vilka kvarstå å äldre eller nu gällande stat, som till

den inkomstfyllnad, vilken, därest lotspersonal å gammal stat icke kommer

att övergå å den nya avlöningsstaten, skall enligt i samband med 1914

års lönereglering givna bestämmelser utgå, lärer nyssnämnda anslagspost

böra tagas i anspråk. Härvid torde vara att uppmärksamma, att

avlöningar till motsvarande å den nya staten uppförda befattningar icke

skulle under tiden komma att utgå.

Å avlöningsstaten för lotspersonalen finnes uppfört ett förslagsanslag

benämnt »andel i lotspenningar», vilket anslag för år 1922 upp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kunyl. Maj.ts proposition, Nr 181.

tagits till ett belopp av 720,000 kronor, utgörande 40 procent å beloppet

av de å riksstatens inkomstsida för samma år beräknade lotspenningar!^

Nämnda relation mellan inkomster och utgifter av lotspenningar

bör givetvis jämväl för framtiden iakttagas, varför jag i likhet

med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett lämpligt, att särskilt anslag

upptages å ifrågavarande avlöningsstat för lotspersonalen tillkommande

lotslott, vilket anslag bör givas natur av förslagsanslag och benämnas

»lotspersonalens andel i lotspenningar». Från anslaget skulle jämväl utgå

likaledes till 40 procent beräknad lotslott till å äldre stat ''kvarstående

befattningshavare. Återstoden av sådan lotspersonal tillförsäkrad inkomst

av lotspenningar skulle, såsom förut antytts, i form av inkomstfyllnad

utgå av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. — Vid det förhållande

att Kungl. Maj:t efter förslag av lotsstyrelsen i 1922 års statsverksproposition

beräknat inkomsten av lotspenningar för första halvåret

1923 till allenast 750,000 kronor torde samma inkomst för hela året

1923 förty böra uppskattas till dubbla beloppet eller 1,500,000 kronor.

Anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar har därför i förslaget

till avlöningsstat upptagits till 600,000 kronor.

Vidare torde böra för lots- och fyrstaten uppföras en särskild

anslagspost till ersättningar åt vikarier å ordinarie befattningar, från

vilken _ anslagspost jämväl kostnaden för ersättning för mistad lotslott

lämpligen synes kunna bestridas. Med de i förslaget till avlöningsreglemente

angivna grunder för vikariatsersättningar kunna emellertid

även vad beträffar vikarier, som själva äro ordinarie tjänstemän, kostnaderna

härför endast approximativt beräknas. Och då det framdeles

torde ankomma på Kungl. Maj:t att vid bestämmande av grunder för

avlöningsförmåner åt ieke-ordinarie personal även meddela föreskrifter

rörande vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare, vilka

vikariera å ordinarie tjänster, måste de nu gjorda beräkningarna i förevarande

hänseende betraktas såsom helt och hållet provisoriska. Under

alla förhållanden skulle ifrågavarande anslagspost hava förslagsanslags

natur. Anslagsposten har förslagsvis upptagits till 25,000 kronor.

Såsom en fjärde anslagspost i den nya avlöningsstaten för lotsoch

fyrstaten torde böra upptagas ett belopp till bestridande av kostnaderna

för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare. Av vad

jag tidigare föreslagit i fråga om den framtida organisationen av distriktsexpeditionerna

framgår, att även för framtiden tillgång till extra arbetskrafter

å dessa expeditioner måste finnas, varför medel för sådant ändamål

böra beräknas. Vidare förekomma i de för år 1922 gällande

staterna följande anslag, avsedda till avlöning av icke-ordinarie personal,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

nämligen i avlöningsstaten för lotspersonalen ett förslagsanslag till arvoden

åt extra lotspersonal, i avlöningsstaten för fyrpersonalen ett förslagsanslag

till arvoden åt extra biträden vid såväl fasta fyrar som å

fyrskepp samt i avlöningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg

ett förslagsanslag för tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg

samt lotsångarna Skanör och Viken.

Då antalet ieke-ordinarie befattningshavare med hänsyn till sjöfartens

omfattning under olika tider av året samt under olika år måste

undergå avsevärda växlingar samt då härtill kommer, att grunderna för avlöningsförmånerna

för icke-ordinarie befattningshavare skulle fastställas av

Kungl. Maj:t, så kan anslagsposten i fråga icke begränsas till ett högsta

belopp, utan bör den hava förslagsanslags natur.

Vid beräkningen av anslagspostens belopp, vilken beräkning måste

åtminstone för närvarande bliva helt approximativ, har lagts till grund

summan av nyss omförmälda anslag för år 1922. Då emellertid

ifrågavarande anslag under de senare åren visat sig icke vara för sitt

ändamål tillräckliga utan måst överskridas, har nämnda summa ansetts

böra något höjas, varefter densamma, bland annat för ersättande av nu

utgående tillfällig löneförbättring åt dylik personal, ökats med i runt

tal 33 procent. Med hänsyn vidare därtill, att det ansetts lämpligt att

låta såväl den i 28 § 1 mom. av förslaget till avlöningsreglemente upptagna

ersättningen för mistsignalering som ock kostnaderna för semester åt

vid lotsverket anställda arbetare, vilka kostnader i 1922 års riksstat bestridas

från ett under tionde huvudtiteln F VII för ändamålet uppfört

särskilt förslagsanslag å extra stat, utgå från ifrågavarande anslagspost,

har vid beräknande av postens storlek härför avsetts erforderliga medel.

Ifrågavarande anslagspost har förslagsvis uppförts till 400,000 kronor.

Enligt vad förut nämnts, skulle det nu å avlöningsstaten för fyrpersonalen

upptagna anslaget till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden

och ersättningar icke vidare förekomma. Emellertid ingå bland

nämnda ersättningar gottgörelse till fyrpersonal, som har sin tjänstgöring

förlagd till avlägset liggande orter, för bestridande av kostnaderna för

uppehållande medelst egna båtar av förbindelse med land. Då denna

gottgörelse icke torde kunna betraktas såsom någon avlöningsförmån och

då densamma skäligen bör för framtiden utgå i enlighet med hittills tilllämpade

grunder, har jag i likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

tänkt mig, att gottgörelsen, såsom av i viss mån liknande art som den

för resekostnad utgående ersättning, hädanefter lämpligen bör utgå från

omkostnadsstatens förslagsanslag till rese- och traktamentskostnader. Sistnämnda

anslag bör därför erhålla en benämning, som i sig kan innefatta

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

även ifrågavarande gottgörelse, och föreslås, att anslaget benämnes »reseoch

traktamentskostnader rn. m.» Gottgörelse av ifrågavarande art torde

komma att utgå allenast i ett mycket begränsat antal fäll och till ringa

belopp

Å avlöningsstaten för fyrpersonalen finnas uppförda ytterligare

två förut ej berörda förslagsanslag, nämligen ett till »arvoden åt personal

vid mindie fyrar» a 39,000 kronor samt ett till »proviant eller spisuingspenningar

till personalen å fyrskepp» å 47,500 kronor. Jag har funnit,

att för omförmälda båda ändamål särskilda auslagsposter böra uppföras

jämväl i den nya avlöningsstaten om ock med något ändrade benämningar.

Då förenämnda anslags belopp visat sig icke på långt när

förslå för avsedda ändamål, torde en förhöjning av beloppen böra i

detta sammanhang vidtagas. I enlighet härmed föreslås, att i staten

uppföras särskilda förslagsanslag »för skötsel av fyrar utan ständig bevakning»

å 50,000 kronor och till »kost eller kostpenningar till personalen

å fyrskepp» å 60,000 kronor.

Slutligen har jag, i likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

ansett, att i stället för en särskild avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna

samt en särskild stat för undervisningsanstalterna

lämpligen borde i den nya avlöningsstaten uppföras två särskilda anslagsposter

av förslagsanslags natur under benämning »för betjäning av livräddningsanstalterna»

samt »lotsverkets undervisningsanstalter m. m.».

För ifrågavarande stater äro, såsom förut nämnts, för närvarande anvisade

förslagsanslag å respektive 9,570 och 13,000 kronor. Då nu utgående

arvoden för betjäning av livräddningsanstalterna skäligen torde böra

något^ förhöjas samt anslaget till undervisningsanstalterna under senare

år måst. ej oväsentligt överskridas, hava anslagen nu beräknats till

förslagsvis respektive 11,000 och 19,000 kronor.

Såsom framgår av det framlagda förslaget till avlöningsreglemente,

skulle utöver de ordinarie avlöningarna — i vissa fall förmåner och

ersättningar av olika slag utgå till ordinarie tjänstemän. I det föregående

har redan behandlats frågan om från vilken anslagspost å den

nya avlöningsstaten vissa av dessa förmåner och ersättningar skulle

bestridas. Här torde nu allenast böra ytterligare framhållas följande.

Vad beträffar i 24 § omförmäld ersättning för tjänsteresa samt tjänstgöringstraktamente

ävensom i 26 § berörd ersättning för flyttningskostnad,

torde nämnda ersättningar lämpligen böra bestridas av det

förslagsanslag, som må komma att i omkostnadsstaten för lotsverket

upptagas till rese- och traktamentskostnader m. in. Därest den i 27 §

omnämnda förmånen av felräkningspenningar kommer att tillerkännas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Övergånysoeh

indragningsstaten
-

Pensions
staten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

någon tjänsteman, synas härför erforderliga medel kunna utgå av den

såsom förslagsanslag ifrågasatta anslagsposten »avlöningar till ordinarie

tjänstemän». Den i 30 § omförmälda prickningsersättning torde liksom

hittills varit fallet böra utgå från omkostnadsstatens anslag till bojars

och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning.

Det i 28 §.2 mom. avsedda arvode för viss befattning med

issignaleringstjänsten synes fortfarande såsom hittills böra utgå från

handels- och sjöfartsfonden.

Vad den för år 1922 gällande övergångs- och indragning sstaten

angår, kan densamma med hänsyn till under år 1921 skedd avgång

från staten, upptagas med ett från 10,295 till 6,875 kronor minskat

belopp.

Såsom förut antytts, finnes för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

— lotsstyrelsen däri inbegripen fastställd särskild

pensionsstat, i vilken äro upptagna följande anslag, nämligen:

dels ett bestämt anslag å 15,000 kronor till beredande av understöd åt

vissa förutvarande befattningshavare vid lots verket eller deras änkor

och barn, dels ett förslagsanslag å 50,000 kronor till pensionering av

lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, från vilket anslag pensionering äger rum till sådana befattningshavare,

som med eller efter år 1915 erhållit eller erhålla pension

med undantag av det fåtal personer, som kvarstår å gammal stat eller

tillhör övergångs- och indragningsstat, dels ett förslagsanslag å 199,000

kronor till pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens

och lotsverkets personal, från vilket anslag pensionering äger rum till

befattningshavare, vilka erhållit pension före år 1915 eller som ^ därefter

erhålla pension, då de avgå från gammal stat eller övergångsoch

indragningsstat, dels ock ett förslagsanslag å 12,000 kronor till livräntor

åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket enligt

förordningen den 22 oktober 1909.

I fråga om det förstnämnda anslaget å 15,000 kronor föreslås

ingen förändring.

De båda därefter omförmälda anslagen, nämligen de å 50,000 och

199,000 kronor, hava alltsedan år 1914, då de fastställdes, icke undergått

någon förändring. Det har emellertid visat sig, att det förstnämnda

anslaget under årens lopp blivit alldeles otillräckligt för sitt ändamål.

Däremot har det sistnämnda, större anslaget allt mindre behöft tagas i

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

anspråk till följd av avgång bland pensionärerna. 1 följande uppställning

meddelas tillgängliga uppgifter rörande de verkliga utgifterna å

de båda anslagen under åren 1918—1921 respektive 1917—1920:

År 50,000-kronors anslaget:

1918 .................................................. kronor 115,781: 87

1919 ..................................................... » 130,872: 24

1920 ................................................... j> 142,337: 02

1921 .........................................- ......... » 159,002: 65

År 199,000-kronors anslaget:

1917 .................................................... kronor 160,236: 0 3

1918 .................................................... » 153,301:70

1919 ...................................................... » 139,185:87

1920 ..................................................... » 127,292:77.

Med hänsyn till den avgång bland pensionärerna, som ägt rum

under år 1921 och som beräknas komma att äga rum under år 1922,

torde det hittillsvarande större anslaget kunna för år 1923 upptagas

till förslagsvis 100,000 kronor. För samma år torde det nuvarande

mindre anslaget lämpligen böra beräknas till förslagsvis 175,000 kronor.

1 fråga slutligen om det å pensionsstaten uppförda anslaget till

livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket har

en höjning av anslaget ägt rum vid 1921 års riksdag, varför nu ej

föreslås någon ändring i anslagsbeloppet.

Det återstår slutligen att behandla frågan om medelsbehovet för

finansierandet av omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen för budgetperioden

1 januari—30 juni 1923.

Nämnda omkostnadsstat har för år 1922 följande utseende:

Omkostnads*

staten.

Bihang till riksdages protokoll 1922. 1 saml. 154 höft. (Nr 181.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Omkostnadsstat

att tillämpas från och med år 1922.

142,500

1

80,000

—

87,500

—

111,000

—

100,000

1

68,000

_

10,000

9,500

45,000

—

5,000

—

30,000

—

3,500

—

35,000

—

1,080

—

560

_

409

729,049

_1

_

_

800,000

—

—

1,529,049

—

Förslagsanslag.

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer

...............................................;......................... •

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser

samt livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke

här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inventarieper
sedlar

............................................_ .....■■■•_.......;..... -'';•••

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, dnit
kostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar .....................

» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll och komplettering,

rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar

.......................................................- ........•■•••• •••

> bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lots
platser,

högst ..................................................................

» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intag
-

ning

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen ...

» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal....................................

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten.....................

» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand .................

» rese- och traktamentskostnader..........................................

> utbildande av personal för gnisttelegrafering .......................

» extra utgi fter ............................................-.............•••-••■

» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap

Spartel...................................................................

» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å

Kap Guardafui ................................................. ..........

» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång

Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande brister i förestående

förslagsanslag, förslagsanslag, högst ...........................

Summa kronor

Då de flesta av de i staten uppförda förslagsanslagen blivit under en

följd av år högst väsentligt överskridna, har riksdagen på Kung!. Maj:ts

förslag till täckande av uppkommande brister i dessa anslag såväl för år

1921 som, enligt vad av nyss återgivna omkostnadsstat framgår, för år

1922 beviljat särskilda förstärkningsanslag, med natur av förslagsanslag

högst, vartdera å 800,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har lotsstyrelsen i samband med

övriga äskanden för första halvåret 1923 erinrat härom samt meddelat,

att till följd av rådande höga arbets- och materialkostnader omkostnadsstatens

titlar även under år 1920 högst väsentligt överskridits.

Enligt verkställd uträkning uppgingo för nämnda år utgifterna å omkostnadsstatens

olika titlar till sammanlagt 2,582,154 kronor 61 öre.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

I sin nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1921 anför lotsstyrel- L0u,tyreUen.

sen i ämnet vidare följande:

• Unf.er innevarar,de år visa sig anvisningarna å dessa anslagstitlar

icke pa långt när förslå till bestridande av de nödvändiga utgifterna under desamma.

Aven om en nedgång i arbets- och materialpris förmärkts, har detta hittills föga

inverkat på utgiftssummorna i sin helhet för anskaffningar och arbeten för lotsverket

under detta år.

. v i.Undeii nuvarancle förhållanden, särskilt med hänseende till prisfluktuationerna

ä arbets- och materialmarknaden, som huvudsakligen bestämma utgifternas storlek

för de flesta av ifrågavarande anslagstitlar, torde också ett fastställande av siffrorna

för desamma bliva föga tillförlitligt, varför styrelsen håller före, att en tidpunkt

med stabilare grunder för beräknande av ifrågavarande anslagsbehov bör inväntas,

och anser sig därför icke nu böra avgiva något förslag till reglering av anvisningarna

under denna stat, vilka äro av förslagsanslags natur, utan inskränker

S1-m j en ’:)era^n*ng av vad som erfordras under omförmälda budgetstid efter i

gällande omkostnadsstat uppförda belopp och föreslår anvisande av ett förstärkningsanslag

till bristernas täckande.

Utgifterna ^ omkostnadsstatens olika anslagstitlar ställa sig något olika

under första och andra hälften av varje år, men någon väsentlig skillnad i samtliga

utgifters slutsumma för de olika årshalvorna föreligger icke, varför styrelsen

hemställer, att de för varje titel under sistberörda stat förekommande anvisningsbeloppen

uppföras för tiden 1 januari-30 juni 1923, under förutsättning att någon

ändring däri ej sker, med hälften av nu upptagna belopp med undantag av anvisningarna

till bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lotsplatser,

varom närmare här nedan, samt till bestridande av Sveriges bidrag till underhåll

T en? sfyc, å Kap SPartel- som plägar utbetalas under första halvåret, och till bidrag

från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guardafui, vilket

ock, när sådant ifrågakommer, torde komma att avfordras styrelsen under samma

tidsperiod.

Beträffande särskilt anslaget till underhåll, komplettering och drift av båtar

vid lotsplatser har detta på lotsstyrelsens hemställan för år 1922 höits från 60 000

kronor till 100,000 kronor. ’

. närvarande sker regleringen av detta anslag så, att lotsstyrelsen med

ledning av inkommande uppgifter från lotsdistrikten rörande dels kostnaderna för

lotsplatsernas tjänstebåtar, deras underhåll, komplettering och drift, dels influtna

hemvägsersättningar och deras användande till därmed avsedda kostnader, bland

andra underhållet m. m. av dessa båtar, allt avseende närmast föregående år tilldeiar

lotspersonalen vid de olika platserna efter dessa uppgifter och föreliggande

omständighet61,, i övrigt lämpade ersättningar. Som det vore önskvärt, att"-denna

tilldelning kunde verkställas under första halvåret av ett påföljande år, har lotsstyrelsen

bibehållit detta anslag oavkortat för första halvåret 1923.»

Enligt uppgift, som jag under hand erhållit från lotsstyrelsen,

hava utgifterna å omkostnad sstaten under år 1921 nedgått till ett belopp

av 2,011,059 kronor 20 öre.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

En höjning av de särskilda anslagen å omkostnadsstaten för lotsoch

fyrinrättningen torde i längden icke kunna undvikas. Att nu — i

brist på tillräckligt fasta hållpunkter — företaga en sådan höjning

torde emellertid icke vara tillrådligt, utan tillstyrker jag, att tillsvidare,

till dess mera stadgade förhållanden inträtt på det ekonomiska området

och man därigenom erhållit en bättre grund för bedömandet av dessa

frågor, omkostnadsstaten förstärkes med ett särskilt anslag.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra om vad jag vid anmälan

den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde regleringen för

tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens tionde

huvudtitel yttrade under punkten 17 i förevarande ämne.

Jag anförde därvid följande:

»Med hänsyn till den å snart sagt alla förnödenheter redan inträdda

starka prissänkningen, vilken torde kunna antagas komma att

än ytterligare accentueras, synes det mig emellertid icke kunna ifrågakomma

att, på sätt lotsstyrelsen föreslagit, för första halvåret 1923

upptaga denna förstärkning med samma belopp som det nuvarande för

helt år avsedda anslaget av enahanda art. Detta skulle ju i själva

verket, för halvår räknat, innebära en fördubbling av det nu utgående

anslaget. Utan att för närvarande intaga slutlig ståndpunkt till trågan,

med vilket belopp omkostnadsstatens anslag böra å övergångsbudgeten

förstärkas, har jag under sådana omständigheter ansett mig höra vid

den preliminära anslagsberäkning, varom nu är fråga, utgå ifrån, att

detsamma i varje fall icke bör sättas högre än till hälften av det för

hela året 1922 beviljade anslaget eller sålunda till 400,000 kronor.»

Sedan nu utgifterna för år 1921 å omkostnadsstaten blivit kända

och det därvid visat sig, att desamma överstigit omkostnadsstatens förslagsanslag

med icke mindre än 1,282,010 kronor 20 öre, anser jag

mig höra föreslå, att tilläggsanslaget för första hälften av ar 1923 sättes

till^ det av mig vid statsverkspropositionen avlåtande preliminärt angivna

beloppet eller 400,000 kronor.

Anslaget torde i enlighet med vid den nu pågående riksdagen

fattat beslut i fråga om benämning av vissa förstärkningsanslag böra

angivas med rubriken »Till täckande av motsedda brister i förestående

förslagsanslag» samt jämväl i fortsättningen givas karaktär av förslagsanslag,

högst.

Vad därefter angår fördelningen av de under omkostnadsstaten

uppförda särskilda anslagen å årets båda hälfter, är jag på de av lots
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

styrelsen anförda skäl ense med nämnda styrelse härutinnan, att anslagen

till bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid

lotsplatser å 100,000 kronor, till bestridande av Sveriges bidrag till

underhåll av en fyr å Kap Spartel å 1,080 kronor samt till bidrag från

Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guardafui å

560 kronor böra i sin helhet anvisas å budgeten för första halvåret

1923, varemot samtliga övriga anslag med undantag av två, till vilka

jag strax skall återkomma, tillstyrkas till uppförande med allenast hälften

av de i omkostnadsstaten nu upptagna beloppen.

Sedan Kungl. Maj:t den 13 januari 1922 på framställning av lotsstyrelsen

bemyndigat styrelsen att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar

träffa avtal om fortsatt förhyrande tills vidare, från och med den 1

oktober 1922, för styrelsens räkning av de av styrelsen nu disponerade

lokaler i fastigheten med adressnummer 2 vid Kornhamnstorg i Stockholm

mot en årlig hyra av 14,000 kronor, torde anslaget å omkostnadsstaten

till hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal, nu 9,500 kronor, böra

uppföras till förstnämnda belopp för helt år räknat samt sålunda för nu

ifrågavarande budgetperiod till halva beloppet eller 7,000 kronor.

Vad anslaget till friheter och ersättningar angår, hava utbetalningarna

från detsamma numera i det närmaste upphört. Sålunda har

under de senaste åren från anslaget utanordnats endast ett belopp av

75 öre. Anslaget torde sålunda kunna ur staten uteslutas och de utbetalningar,

som till äventyrs för framtiden kunna ifrågakomma, bestridas

från annat i staten upptaget anslag, exempelvis anslaget till extra utgifter.

Jag erinrar till sist därom att anslaget å omkostnadsstaten till

»rese- och traktamentskostnader», i enlighet med vad jag tidigare tillstyrkt,

hädanefter torde böra benämnas »rese- och traktamentskostnader

m. m.»

Den föreslagna löneregleringen kan givetvis icke träda i kraft

förrän med ingången av år 1923. Samtliga stater med undantag av

omkostnadsstaten torde böra fastställas att, för helt år räknat, lända till

efterrättelse tillsvidare från och med den 1 januari sagda år. Vad omkostnadsstaten

beträffar torde densamma av här förut angivna skäl böra

givas giltighet allenast för första halvåret 1923.

Godtages vad jag sålunda i olika hänseenden föreslagit, skulle

staterna erhålla följande utseende:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts vrovosition Nr 181.

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... kronor 2,880,000

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag... » 60<»,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... » 25,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag....................................................................... » 400,000

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag » 50,000

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp,

förslagsanslag..................................................................... » 60,000

För betjäning av livräddningsanstalterna,/öVsZagrsawsZa£r » 11,000

Lotsverkets undervisningsanstalter m. m., förslagsanslag »_19,000

Summa förslagsanslag kronor 4,045,000.

Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.

• Bestämt anslag.

Svenska Högarnas lotsplats, mästerlotsen J. R. Norman.

Furusunds lotsplats, lotsen J. A. österman........................

Husarö » , mästerlotsen K. A. Sjöberg................

» » , » G. R. Sundström ..........

Berghamns » , x> J. V. Söderman............

Kylejs » , lotslärlingen O. P. Klintberg.............

Håskö » , mästerlotsen A. Kjellberg..................

Torrö » , y> L. R. Larsson................

Botorps » , » C. A. Sjögren................

Bokö )) , '' » P. V. Boqvist................

Kåreholms » , lotsen A. T. Holmberg.......................

Långörens » , » M. Hansson................................

O. Ysberg

Pukaviks

Ångelholms

Hönö

, mästerlotsen J. A. Svensson...............

, lotsen H. P. Zachariasson .................

Stora Askeröns lotsplats, lotsen G. Eliasson .....................

Grönskärens » , mästerlotsen O. B. Bergström

Sydkosters )> , )> G. F. Rödström ..

kronor 350

» 420

» 500

500

500

75

220

120

600

270

600

120

40

600

380

380

600

600

»

»

D

»

))

))

»

)>

»

X)

))

))

))

))

Summa bestämt anslag

kronor 6,875.

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare

vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition TVr 181.

Förslagsanslag.

Till pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens

personal i enlighet med bestämmelserna i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension ............ kronor 175,000

Till pensionering genom flottans pensionskassa

av lotsstyrelsens samt lots
och

fyrstatens personal ...................... » 100,000

Till livräntor åt änkor och barn efter

befattningshavare vid lotsverket enligt

förordningen den 22 oktober 1909 »_12,000 kronor 287,000

Summa kronor 302,000.

Omkostnadsstat

att tillämpas för tiden 1923.

Förslagsanslag.

Till

stationer

särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ..

fyrskeppens reparation, rastning, utläggning och intagning,

kostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..............

drift
-

ring, rustning

persedlar .......

och

konst.

«l, | ---— — UUJUlUIllig UVI1 till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen

hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ................................

kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten..................

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ...............

rese- och traktamentskostnader m. m.........................

utbildande av personal för gnisttelegrafering .................

extra utgifter

bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartei

bidrag från Sverige för uppförande''och underhåll av en fyr å Köp

Guardafui...........................................................................

täckande av motsedda brister i förestående förslagsanslag, förslaosanslag,

högst........................................................................

Summa kronor] —

71,250

40,000

—

43,750

—

55,500

—

100,000

_

34,000

5,000

—

7,000

—

22,500

—

2,500

—

15,000

—

1,750

—

17,500

—

l,0öt;

—

560

—

417,390

—

—

400,000

_

_

-

817,890

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kostnads
beräkning
-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Vid bedömandet av den kostnadsökning, som en tillämpning av

föreliggande förslag till lönereglering m. m. skulle medföra, må följande

sammanställning tjäna till ledning.

Nedanstående för år 1922 fastställda avlöningsstater sluta å följande

belopp, nämligen:

avlöningsstaten för befälet vid lotsverket... kronor 81,150

» » lotspersonalen ...............

» fyrpersonalen................

» » personalen å lotsver
kets

ångfartyg ......................:................

avlöningsstaten för personalen vid livrädd
ningsanstalterna.

.......................................

staten för undervisningsanstalterna..............

Läggas härtill kostnaderna för tillfällig löneförbättring till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, beräknade efter

förhållandena år 1922, omkring .......................... kronor 180,000,

erhålles en totalsumma av kronor 3,061,670.

Den nu föreslagna nya avlöningsstaten slutar å ett belopp av kronor

4,045,000.

Vid en jämförelse mellan den näst förut återgivna totalsumman

och det sist angivna beloppet är emellertid att märka följande.

I den för de nuvarande kostnaderna upptagna summan ingår icke

värdet av bostad, som av fyrpersonalen åtnjutes. Beträffande den föreslagna

nya avlöningsstaten bör å andra sidan uppmärksammas, att däri

upptagna avlöningsbelopp komma att i viss mån minskas på grund av

skyldigheten för all personal att hädanefter erlägga ersättning för

tjänstebostad m. m.

Därjämte må beträffande vissa av de i staterna för år 1922 upptagna

poster av förslagsanslags natur framhållas, att de torde komma

att ej oväsentligt överskridas.

Vidare må framhållas, hurusom särskilt de för vikariatsersättningar

och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare av lotsstyrelsen och

de lönesakkunniga beräknade anslag måste, såsom redan förut nämnts,

betraktas såsom synnerligen approximativa.

Ytterligare må erinras, att genom den av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

föreslagna anordning vid övergång till efterskottsutbetalning

av hela avlöningen en kostnadsökning föranledes första året, då den nya

staten börjar tillämpas.

» ’74l’,000

» 86,750

» 9,570

» 13,000 2,881,670.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

57

Slutligen är att märka, hurusom vid ovanstående kostnadsberäkningar

hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg, vare sig de, som nu

utgå, eller de, som efter regleringens genomförande kunna antagas komma

att utgå. Enligt vad jag från lotsstyrelsen inhämtat har under år 1921

till den ordinarie och extra personalen å lokalstaterna i dyrtidstillägg

utbetalats sammanlagt kronor 2,302,225: 2 0 Genom tillämpning av de

för nyreglerade verk nu gällande dyrtidstilläggsgrunderna skulle emellertid

i avseende å dyrtidstilläggen en högst väsentlig besparing komma att

uppstå. En på anmodan av mig av lotsstyrelsen verkställd överslagsberäkning

har härutinnan givit vid handen att, därest det av lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga avgivna förslaget varit tillämpligt

under år 1921, dyrtidstillägg enligt för kommunikationsverken gällande

grunder under nämnda år skulle hava uppgått till i runt tal 1,800,000

kronor.

Vid bifall till vad av mig tidigare föreslagits skulle kostnaderna

för nedannämnda stater uppgå till, för helt år räknat, följande belopp,

nämligen:

Avlöningsstaten för lots- och fyrstaten

............................................. kronor 4,045,000

övergångs- och indragningsstaten » 6,875

Pensionsstaten ................................... » 302,000 kronor 4,353,875.

Härtill bör läggas kostnaden, jämväl för helt år räknat,

för den år 1921 fastställda avlöningsstaten för

lotsstyrelsen..................................................................... » 188,100

kronor 4,541,975.

Kostnaden för nu omförmälda fyra stater torde för

budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 böra upptagas

med hälften av nyssnämnda belopp eller,

med hänsyn till att anslag böra angivas i jämnt

krontal, med .................................................................. kronor 2,270,987.

Om till sistnämnda belopp ytterligare lägges den av

mig föreslagna omkostnadsstatens slutsumma eller » 817,390,

erhålles ett belopp av........................................................ kronor 3,088,377,

vilket belopp angiver storleken av för ifrågavarande budgetperiod erforderligt

anslag till lots- och fyrinrättningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181.) 8

Anslagsbehov

fOr forsta

halvåret 1923.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Departe
mentschefens
hemställan.

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att:

dels godkänna förberörda förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare

vid lots- och fyrstaten jämte därtill hörande tjänsteförteckning,

dels från och med år 1923 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Dlstrlktsbefäl och personal å dlstriktsexpeditionerna.

Avlöningsgrad

3 distriktschefer......................................................... A 11

3 » ...................................................... A 10

7 distriktskaptener.........*....................................... A 9

9 expeditionsbiträden, manliga............................. A 4

• eller kvinnliga.. B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar ............................................................ A 8

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ........................ A 7

27 » » 2:a » » A 5

341 lotsar å l:a klass lotsplats ........................ A 4

87 » » 2:a » » A 3

42 lotsförmän » 3:e )) » A 3

51 lotsar » 3:e » » A 2

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp... .................. A 8

1 distriktsfyrmästare .......................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr ................................. A 8

1 » » gasstation ....................................... A 8

6 » » 2:a klass fyrskepp........................ A 6

37 » » 2:a » fyr ................................. A 6

2 » » 3:e » fyrskepp........................ A 4

21 » » 3:e » fyr ................................ A 4

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 181.

59

Avlöningsgrad

24 fyrvaktare å l:a klase fyrskepp....................... A 3

27 » » l:a » fyr ................................ A 3

1 » » gasstation ..................................... A 3

8 • » » 2:a.och 3:e klass fyrskepp......... A 2

48 » » 2:a » 3:e » fyr................. A 2

100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ...Al

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare.............................................................. A 9

7 maskinister............................................................ A 6,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med förut angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om

övergång på ny stat lör de tjänstemän, å vilka det föreslagna avlöningsreglementet

skall äga tillämpning,

dels besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken

det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i

förskott, skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av år i 922 innehar,

i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt

bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,

av denna förmån för en månad,

'' »

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må

bestridas i enlighet med de grunder, som av mig angivits,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att

det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å

äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar

sig villig underkasta sig nämnda reglemente,

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt, de

i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och

lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lots- och

fyrstaten,

dels förklara, att,'' där befattningshavare vid lots- och fyrstaten

åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente

omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,

skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren

genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske

å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen

utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,

* dels förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare

vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt

här ovan omförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med

föreskrifterna i § 4 av det vid Kungl. Maj:ts proposition den 3 februari

1922, nr 84, fogade förslag till kungörelse med allmänna grnnder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom medgiva,

att dyrtidstillägg härvid må beräknas jämväl å till befattningshavare

utgående enslighetstillägg och fyrskeppstillägg,

dels godkänna de av mig framlagda förslagen till avlöningsstat för

lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat för lots- och

fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten

att, fo^ helt år räknat, lända till efterrättelse från och med den 1 januari

1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen att gälla

för tiden 1 januari—30 juni 1923,

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,

under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga under

rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslagsanslag å

3,088,377 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Edström.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 154 käft. (Nr 181.)

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

inlaga.

Förslag

till

avlön ingsreg lem en te

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

1 avel. Ordinarie tjänstemän.

1 §•

1. De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas, i enlighet med

därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

2. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen.

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna

föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den

dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av

avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten

är särskilt stadgat.

ks» q c

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens

stat, ej^ heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen,

å kommuns stat.

. 2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts

oktroj eller blivit''registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så

framt ej lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4 §.

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts

i varje särskilt fall lämnade medgivande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 154 höft,. (Nr 181. Bilaga.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9*

Kungl. Majits proposition Nr 181.

Däfest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon

icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotsstyrelsen

finner det nödigt med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande.

5 §.

1. För ordinarie befattning utgår lön enligt den under 6 § införda löneplan,

vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgr

tipp er fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad

varje särskild befattning är att nänföra. *

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande

skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av

Kung! Maj :t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna

levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes

i enlighet med föreskrifterna i 7—10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

3. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena

i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstillägg enligt bestämmelserna i 12 §

ävensom de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 23—30 §§.

6 §.

Löneplan.

Avdelning A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

Ort

s g r

upp.

klase.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

kr.

1,980

kr.

2,070

kr.

2,160

kr.

2,250

kr.

2,340

kr.

2,430

kr.

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden.......j

1

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

1

5

2,460

2.574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

Ska lönegraden.......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

,

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2.880

2,988

3:e lönegraden.......■(

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

l

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

a*

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p p.

A.

B.

C.

I).

E.

F.

G.

4

kr.

2,340

kr.

2,448

kr.

2,556

kr.

2,664

kr.

2,772

kr

2,880

kr.

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.......<

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

5:e lönegraden.......

■ 7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

(

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

6:e lönegraden.......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4.104

*

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7:e lönegraden.......

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

8:e lönegraden.......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

9:e lönegraden.......

14

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

15

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

•

16

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

opaginerad Kontrollera mot PDF

4*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

n p p.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

17

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

10:e lönegraden.......<

19

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

1

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

•

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

19

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

ll:e lönegraden......•

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

21

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden.......

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

2:a lönegraden.......<

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut

innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till

vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 8—10 §§. ■

3. "Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst

efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre

löneklassen tilländagått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition AV 181. 5*

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande

av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan ^ statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

skall föras honom till last den ti(l, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet

med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;
b)

att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till

mindre väl vitsordad tjänstgöring, under den tid tjänstemannen tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen

särskilt bestraffats,^ icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn

därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen

i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att

tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss

tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske,

om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen

sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna

förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid

tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

8 §.

1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört arbete,

som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen,

må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna befattning och sederniera

för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han

i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande

eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,

som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl.

Maj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken

mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo.

. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter prövning

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl

den tid,- han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må

anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen.

“• .j ^ sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn

till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år

9 §.

..!■ pärest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt

eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl

för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enligt

närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt lönei

som år närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift

eller stadgandet i 7 § 1 inom. bör vid befordran hänföras, äger att, för ome
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

delbar eller framtida uppflyttning till, högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig

till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock

att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre lönegrad

inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran, som

medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till

tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen

tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än

den högsta för den lägre tjänsten gällande.

10 §.

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lotsverket

gällande instruktion och reglementariska föreskrifter som ock den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till

annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller

inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Yårder tjänsteman

utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad,

skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde.

Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något

tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den

lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i

den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd

för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål, överflyttas

från lotsverket till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av innehavande

lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen

överflyttas.

2. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,

Sbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgar tran

ittningen i fråga.

11 §.

Av de enligt särskilda bestämmelser vederbörande lotsplats tillfallande lotspenningar

skall den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen äga åtnjuta fyrtio

procent. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser utgår av den

personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar lotslott till överlots, lotsförrnan

och lots.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke uppbara

lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 mom. avsedd ledighet,

varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld

tjänstfrihet. _

Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 v,g.

12 §. o

Till tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan

ort, där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg

med nedanstående för fyra olika enslighetsklasser bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

för enslighetsklass I

» » II

60 kronor för enslighetsklass III . . • 180 kronor

120 » » > IV ... 240 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

7#

Kungl. Maj:(s proposition nr 181.

Det ankommer pa Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där enslighetstilläge må

utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser

13 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstill
gg

icke blott för den tid, lian tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket

eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid

verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 8 åtnjutit

semester eller annan med semester jämförlig tjänstfrihet, eller''vilken han

med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser

eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som

, gatt lor fullgörande av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem

fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd

pensionsanstalt, dan tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom

avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

ff!1’ enslighetstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att

ledigheten för sjukdom tillika_ med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet

tiänftpm9 §vlcke overstiger 45 dagar eller den längre tid, som för vederbörande

M vara.^ft^I?1d„sasom/ängsta semestertid, men skall, så framt ej

Kungl. Maj.t for särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å

lonen vidkännas ett tjanstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår

av nedanstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.

A. För manliga tjänstemän.

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneklass

enligt 6 §

avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 6 §

avd. A.

Tjänstlcdig-

hetsavdrag.

.

Löneklass

enligt 6 §

avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1

i

—

12

2

50

1

60

2

i

10

13

3

50

2

_

70

3

i

20

14

3

75

3

_

80

4

i

30

15

4

—

4

_

90

5

i

40

16

4

50

5

i

6

i

50

17

6

—

6

i

10

7

i

65

18

6

50

7

i

20 |

8

i

80

19

7

—

9

i

95

20

7

50

10

2

10

21

8

_

11

2

30

1

-\or overiots, iotslorman och lots bestämmes tjänstledighetsavdraget enligt den löneldas

som ar tva klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej finnes, enligt löneklass 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten ock därigenom blivit

kindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall kan:

al om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön järnte, i förekommande

fall ensligketstillägg ock ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen varar, samt

bi om olycksfallet, efter uppkörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under

längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden åtnjuta

de under a) angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess sex manader förflutit

från dagen för olycksfallet; men skall tjänstemannen för tid därutöver aga åtnjuta

allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, _ dock med avdrag a lönen

av ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, sa

framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag icke skall aga rum elkm skall

ske med lägre belopp än nyss sagts eller att ersättning för mistad lotslott ma helt

el^|r ''klar8 tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstillä-g

ock ersättning för mistad lotslott, dock högst under sex manader; men skalf

tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte i förekommande fall

enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen av ett belopp, motsvarande det i 1 mom.

angivna tjänstledigketsavdrag, sä framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sadant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts eller att

ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå. . r , •.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt v

därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten mträder.

15 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 13 och 14 §§ omförmäles

eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skalf

för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. angivna

tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avsta, vad

med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

16 §• .

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, ankommer pa

lotsstyrelsen att bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid

må äga rum. ^

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt

högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning

inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots- och fyrstaten som_ inom

lotsstyrelsen. Omfattar vikariat å tjänst inom högre lönegrad längre tid i

oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar uppbara särskild

vikariatsersättning med ett belopp för dag rakfat, motsvarande skillnaden

mellan vederbörande tjänstledighetsavdrag i lägsta löneklassen för, a ena sidan, den

högre befattningen och, å andra sidan, den vikanerandes egen tjänst, dock med

minst 50 öre om dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till den i

anmärkning vid 14 § 1 mom. föreskrivna särskilda beräkning av tjanstledighets
^^^Ersättning

till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 16 § omförmäld befrielse

från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikanatsersattnmg

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas

till det lägre belopp, som prövas skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

9*

3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,

som uppehåller ledig tjänst.

4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan

befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom

enligt 1—3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad

lotslott.

18 §■ .

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans

avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

_2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid

icke åtnjuta någon avlöning.

19 §''

1. Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under

nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år.

Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästare, maskinist och

manligt expeditionsbiträde.................... 20 dagar

Kvinnlig tjänsteman........................ 25 >

Tjänsteman å fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår påmönstrad:

Från och med

det år, under

vilket tjänstemannen

fyller

40 år.

30 dagar

35 >

12 månader......

11 men ej 12 månader

10 » »11

9 > » 10 >

8 > » 9 >

7 > > 8

6 > » 7 • »

90 dagar

75 >

65 >

55 »

45 >

35 »

25 >

mindre än 6 månader

15 »

2. Annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,

kunna medgivas^ tjänstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och

samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 dagar samt befälhavaren

å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 30 dagar.

. 3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd; är pliktig

att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av

semester eller tjänstfrihet å tid, som därvid kan varda bestämd.

20 §. .

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,

skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,

som, utöver vad när nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens

begagnande och underhåll.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 154 käft. (Nr 181. Bilaga.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kung!. May.ts proposition Nr 181.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.

Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning'' för föregående månad eller förslår ej

utgående aviöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället

kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, pa sätt i b)

sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,

med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma

vad han erlagt för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan linnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å

orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan

utrönas, till skäligt belopp och fastställes genom överenskommelse mellan vederbörande

myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,

skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk ordförande samt representanter

för personal- och förvaltningsintressena. Over nämndens beslut i ärende,

som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst

ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,, därest

annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden a den fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda

överenskommes, avflyttning ske: . .... ..

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i

vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad

ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det

han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt .

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande

månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme

i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

21 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle som

lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris,

erläggas i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning

vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art

nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar

eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

av lotsverket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.

23 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten pa lotsverkets

bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

lust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans böjande

nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

Insjuknar tjänsteman, som är anställd å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,

under tjänstgöring ombord, och kan han ej därstädes vårdas, må han även i andra

fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, av verkets medel kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;

dock att. vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid

sådant sjukdomsfall bestridas av lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen

åtnjuter oavkortad lön.

Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, som kan anses

hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsverkets tjänst, ankommer på

Kungl. Maj:t att bestämma om eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må

utgå av verkets medel.

24 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för

sådana fall, då Kungl.. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå

lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

. 2. För sådana resor, som innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga

tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, som fastställas av

Kungl. Maj:t.

3. För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda transporter, som

icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning

enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

4. Under tjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där

anställd tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åtnjuta fri kost

eller kostpenningar.

5. Tjänsteman må under tjänstutövning å annan ort än hans stationeringsort

eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre

belopp än derför tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station eller är under färd

till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med

följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp . . .

Distriktsfyrmästare.........

Stations- grupp A.

Kr.

| 2:40

Stations- grupp B.

Kr.

2: 80

Stations- grupp C.

Kr.

3: 20

Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp . . .

1: 80

2: 20

2: 60

» > 3:e j » ...

1:40

1: 80

2: 20

Fyrvaktare » l:a » » ...

1: 30

1: 70

2: 10

» j 2:a ock 3:e klass fyrskepp

1: -

1: 40

1: 80

Fyrbiträde.............

0: 80

1: 20

1: 60

Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och med den 15 mars

förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12* Kungl. Alaj:ts proposition Nr 181.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å förenämnda

tre grupper.

26 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då

tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara

berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttning skostnad samt för den ökade

utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas, kostnad

för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

27 §.

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer

kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Haj :t fastställda grunder

erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med hänsyn till de omständigheter,

under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den

större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall

till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat

än 600 kronor. .

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,

uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

28 §.

1. För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50 öre

för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Haj:t.

2. Till tjänsteman, som under sön- och helgdagar bestrider arbete med sammanställandet

och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrafiska meddelanden rörande

isförhållanden m. m., kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor

för vinterperiod.

29 §.

Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser äga åtnjuta hemväg sersättning och andra i gällande förordning

anstående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.

30 §.

För anskaffning, utsättning och underhall av prickar eller för utsättning,, tillsyn

och intagning av bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar

må till tjänsteman utgå prickning ser sättning efter grunder, som av Kungl. Maj:t

fastställas!

31 §.

Tjänsteman må icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten — annorledes än

såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant ändamål

åtnjuta ersättning eller annan förman utöver vad i detta reglemente förutsattes

eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för

fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens

vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner

skäl medgiva särskild gottgörelse.

32 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döusiallet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 181. 13*

dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksinb

gripen^ °ch särskild ^fattning utgående begravningshjälp anses

2 avd- Icke-ordinarie befattningshavare.

33 §. M

Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningspå

ToTsstyrelsIn RUDSL där °j 1 Särskilda faU KunSL Maj:t överlåter detta

3 avd. Lönenämnd.

34 §.

^ detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som om handlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande

tor etages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken löntagar- förva

nings- och de allmänna intressena böra vara representerade: och harlönenamnden

Jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur,

vilka Kungl, Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

4 avd. Reglementets tillämplighet m.

35 §.

m.

Innehar tjänstemän omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i

kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underlif

sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller därtill

lagligen forbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen

a-v ,Kan?1; MaJ:t, bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda

tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom i förekommande

tall tillförsäkrad inkomst av lotspenningar ävensom, i den mån ej annat föranav

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den ratt till pension, som dittills tillkommit honom. ^

Kn var annan, som utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar

ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller som senare tillträder sådan befattning,

år pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor ävena

13 „andrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande ilig,

14 § 3 mora. ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i fråga om

°Cki, ™laskmnS i. eller upphörande av såväl extra inkomster, vilka

kunna, medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock

de formaner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande ordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda

lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § av avlöningsreglementet

intagna löneplan.

Befattningar.

Avdel- ning och

lönegrad

enligt

lönepla- nen.

Befattningar.

Avdel- ning och

lönegrad

enligt

lönepla- nen.

Distriktsbefttl och personal å

Personal & fyrskepp och fyr samt å

distriktsexpeditlon.

gasstation.

Distriktschef i mellersta, i södra och i väs-

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp ....

A 8

tra lotsdistriktet..........

A 11

Distriktsfyrmästare ..........

A 8

Distriktschef i annat lotsdistrikt ....

A 10

Fyrmästare å l:a klass fyr......

A 8

Distriktskapten............

A 9

Fyrmästare ä gasstation........

A 8

| manligt .....

A 4

Fvrmästare å 2:a klass fyrskepp ....

A 6

Expeditlonsliiträde < kvinnligt

B 2

Fyrmästare ä 2:a klass fyr......

A 6

Fyrmästare ä 3:e klass fyrskepp ....

A 4

Lotspersonal.

Fyrmästare å 3:e klass fyr......

A 4

A 8

Fyrvaktare å l:a klass fyrskepp ....

A 3

Lotsförman ä l:a klass lotsplats ....

A 7

Fyrvaktare å l:a klass fyr......

A 3

Lotsförman & 2:a klass lotsplats ....

A 5

Fyrvaktare ä gasstation........

A 3

Lots ä l:a klass lotsplats.......

A 4

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp

A 2>

Lots ä 2:a klass lotsplats.......

A 3

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyr . . .

A 2

Lotsförmau & 3:e klass lotsplats ....

A 3

Fyrbiträde ä fyrskepp, fyr och gasstation

A 1

Lots & 3:e klass lotsplats.......

A 2

Personal & lotsverkets ångfartyg.

Befälhavare.............

A 9

A 6

Stockholm 1922. Kung! Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

220775

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten m. m. s. 4 i texten
  2. SU 1922:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch f yrstaten m. m. jämte i ämnet väck s. 1 i texten