Sök i Ratio Lex

Angående understöd å allmänna indragning sstaten till avlidne extra vaktmästaren C. G. Hultgrens minderåriga barn

1922-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:192, Angående understöd å allmänna indragning sstaten till avlidne extra vaktmästaren C. G. Hultgrens minderåriga barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående understöd

å allmänna indragning sstaten till avlidne extra vaktmästaren

C. G. Hultgrens minderåriga barn; given Stockholms

slott den 10 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

* P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 augusti 1920 överlämnade

arméförvaltningens fortilikationsdepartement en till departementet inkommen

ansökning, däri avlidne extra vaktmästaren och skrivbiträdet vid

fortifikationsdepartementets kasernbyrå Claes Gustaf Hultgrens änka Karin

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 163 höft. (Nr 192—193.)

513 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 192.

Charlotta Hultgren, född Bergqvist, med förmälan att, sedan hennes man

den 26 april 1920 avlidit, hon helt och hållet saknade medel att på ett

nödtorftigt sätt försörja sig och sina tre små barn, anhållit, att fortifikationsdepartementet

måtte för lindrande av hennes ekonomiska svårigheter

söka utverka, att hon bleve tilldelad något årligt bidrag i form

av pension.

I sin berörda skrivelse anförde fortijikationsdepartementet följande.

Av företedda int}7g inhämtades, att änkan, som vore född den 23

juni 1897, hade tre barn, nämligen Margit Charlotta, född den 8 september

1914, Ingrid Anna Margareta, född den 22 maj 1916, och Brita

Maria, född den 17 juni 1918, samt att hon vore medellös.

Enligt vad fortifikationsdepartementet under hand inhämtat vore

av nämnda tre barn de två yngsta eller Ingrid Anna Margareta och

Brita Maria födda under makarna Hultgrens äktenskap, under det att

det äldsta av barnen eller Margit Charlotta blivit av änkan Hultgren

fött före hennes äktenskap med Hultgren, men sedermera blivit av denne

erkänt som hans barn. Vid detta förhållande vore tydligen alla tre

barnen att betrakta såsom makarnas barn.

I fråga om mannen Hultgrens anställning i statens tjänst hade

fortifikationsdepartementet låtit verkställa utredning inom departementets

kasernbyrå, och hade därvid utretts, att Hultgren varit anställd vid

departementets kasernavdelning, sedermera kasernbyrån, såsom extra

vaktmästare och skrivbiträde från augusti månad 1901 till sin död i

april månad 1920 mot månadsavlöning; att denna avlöning, som år 1912

utgjort 175 kronor, därefter ökats till följande belopp, nämligen under

år 1916 till 200 kronor, under år 1918 till 250 kronor och under år

1920 till 276 kronor, allt jämte krigstids- qller dyrtidstillägg såsom till

andra statens befattningshavare enligt gällande författningar; att Hultgren

enligt vitsord av hans förmän å kasernbyrån i sin tjänst ådagalagt

stor flit och mycken skicklighet; samt att, då hans anställning icke varit

upptagen å av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd stat, hans avlöning

bestritts av de till fortifikationsdepartementets disposition ställda extra

anslagen till uppförande av nya byggnader för armén.

Såsom nämnts hade Hultgren icke haft fast anställning i statens

tjänst. Han hade följaktligen ej heller kunnat vinna inträde i civilstatens

eller annan allmän kassa för pensionering av hans änka och för

lämnande av pupillunderstöd till hans barn efter hans död. Hans änka,

som vore medellös, vore därför nu för sin och makarnas barns försörjning

uteslutande hänvisad till sin arbetsförtjänst. Då emellertid denna

förtjänst måste anses för ändamålet alldeles otillräcklig under den tid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Proposition Nr 192.

barnen växte tipp och icke själva kunde bidraga något till sin försörjning,

ansåge fortifikationsdepartementet, vid det förhållande att, såsom

framginge av det ovan anförda, Hultgren varit anställd i statens tjänst

under nära 20 år, att billigheten krävde, att staten trädde hjälpande

emellan och gåve understöd åt hans efterlämnade familj under barnens

uppväxtår. Detta understöd syntes böra utgå i form av uppfostringsbidrag

till barnen, beräknat till visst belopp per år för varje barn, tills

detsamma uppnådde 16 år eller tidigare avlede. Någon pension till änkan

syntes däremot, åtminstone för det dåvarande, icke vara behövlig, då

hon, som ännu vore en helt ung människa, endast 23 år gammal, samt

arbetsför, sedan barnen vuxit upp, sannolikt utan svårighet torde kunna

draga försorg om sig själv. I fråga om det belopp, som lämpligen

borde utgå för varje barn, ansåge fortifikationsdepartementet, att detta

lämpligen borde bestämmas till 300 kronor om året.

För den händelse Kungl. Maj:t gillade, vad fortifikationsdepartementet

sålunda uttalat, torde Kungl. Maj:t komma att avlåta proposition

till riksdagen med begäran om anslags beviljande för ändamålet å allmänna

indragningsstaten. Då emellertid vad genom riksdagens bifall till propositionen

sålunda kunde komma att tillfalla änkan Hultgren ej torde

kunna utbetalas till henne förrän om cirka ett år, men hon vore i stort

behov av medel för sin och sina barns existens, ansåge fortifikationsdepartementet

sig böra hemställa om tilldelande åt änkan Hultgren såsom

understöd för år 1920 av en gratifikation å förslagsvis 600 kronor.

Statskontoret avgav den 11 september 1920 utlåtande i ärendet samt

anförde därvid, att statskontoret ansåge billigt, att något understöd av

statsmedel bereddes extra vaktmästaren Hultgrens efterlämnade familj,

samt att statskontoret i likhet med fortifikationsdepartementet funne

lämpligt, att understödet anvisades i form av uppfostringsbidrag till de

tre minderåriga döttrarna. Vad däremot beträffade de föreslagna beloppen

eller 300 kronor årligen till en var av döttrarna kunde statskontoret

icke biträda detta förslag. Om Hultgren blivit i egenskap av vaktmästare

delaktig i civilstatens änke- och pupillkassa, hade delaktighetsbeloppet

blivit 300 kronor, och till efterlämnade familjen skulle vid sådant

förhållande hava utgått, utom änkepension å 300 kronor, pupilltillägg å

180 kronor, allt för år räknat. Tre barn utan pensionsberättigad moder

skulle vid sådant delaktighetsbelopp hava ägt att från kassan bekomma

tillhopa 420 kronor.

På grund härav och då dyrtidstillägg komme att utgå å de belopp,

som beviljades, så att de föreslagna beloppen å tillhopa 900 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 192.

för år enligt då gällande föreskrifter om dyrtidstillägg till pensionsberättigade

änkor och barn skulle höjas till inemot 2,500 kronor, syntes

det statskontoret, som om understöden i förevarande fall borde begränsas

till 100 kronor för år till vart barn. Inberäknat utgående dyrtidstillägg

skulle sammanlagda beloppet för de tre barnen för år uppgå till 852

kronor. Ifrågavarande understöd torde böra anvisas att till barnen (icke

till änkan) utgå från allmänna indragningsstaten; och därest icke, såsom

av fortifikationsdepartementet ifrågasatts, i avvaktan på riksdagens beslut

i detta ärende anvisades en gratifikation för tiden intill utgången av år

1920, syntes understöden från allmänna indragningsstaten böra utgå från

och med månaden näst efter Hultgrens död eller alltså från och med

den 1 maj 1920. Skulle Kungl. Maj:t finna skäl bifalla framställningen

om gratifikation, i vilket fall beloppet synes böra begränsas till I 2 A av

det av statskontoret föreslagna årsunderstödet med därå belöpande dyr
tidstillägg

eller alltså till i runt tal 550 kronor, torde framställningen

till riksdagen böra innebära, att understöden från allmänna indragningsstaten

finge utgå först från och med ingången av år 1921.

Genom brev den 24 september 1920 medgav Kungl. Maj:t, att en

gratifikation av 550 kronor finge till änkan Hultgren utbetalas från fjärde

huvudtitelns anslag till extra utgifter.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1921 har arméförvaltningens

förtifikationsdep ar tern ent ånyo gjort framställning om understöd

till änkan Hultgren samt därvid anfört följande.

Då änkan Hultgren fortfarande vore medellös och, såsom departementet

inhämtat, endast med tillhjälp av anhöriga och lån kunde skaffa

sig och sina barn livsuppehälle, ville departementet åter för henne anhålla

om uppfostringsbidrag, vilket vore för henne desto mera nödvändigt,

som hon nu hade ännu ett barn, avlat i äktenskapet, men först

efter mannens död framfött den 28 oktober 1920. Ankan Hultgren hade

i skrivelse till fortifikationsdepartementet anhållit om utverkande av understöd

jämväl åt detta barn, i dopet benämnt Ann-Marie. För att kunna

under år 1921 bestrida kostnaderna för sitt och barnens underhåll hade

änkan Hultgren nödgats, såsom förut nämnts, anlita anhörigas och andra

personers hjälp. Men dessa anhöriga vore, enligt vad för departementet

vore känt, icke i sådan ekonomisk ställning, att de även framdeles kunde

i någon avsevärd mån bispringa änkan Hultgren, för vilken givetvis

även lånevägen vore begränsad och bleve det desto mer ju mer den beträddes.

På grund härav hemställde fortifikationsdepartementet, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Kitngl. Maj:t måtte dels för år 1921 tillerkänna änkan Hultgren från

fjärde liuvudtitelns anslag till extra utgifter bidrag till underhåll åt hennes

fyra minderåriga barn medelst en gratifikation till belopp av 1,100 kronor

dels ock i proposition föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja änkan Hultgren ett årligt understöd för uppfostran av hennes

fyra barn, att utgå från och med år 1922 och beräknat efter 300 kronor

om året för varje barn, tills detsamma uppnått 16 år eller tidigare avlede.

Statskontoret har i utlåtande den 21 februari 1922 anfört, att statskontoret

beträffande frågan om utverkande av årligt understöd från allmänna

indragningsstaten åt barnen Hultgren finge åberopa sitt den 11

september 1920 avgivna utlåtande i ämnet, däri statskontoret föreslagit

understödsbeloppet till 100 kronor för vart och ett av barnen. Då frågan

härom icke kommit att föreläggas 1921 års riksdag och då de understöd,

som kunde bliva av riksdagen beviljade, väl alltså icke komme att

utgå förrän från och med ingången av år 1922, syntes billighetsskäl

tala för att en gratifikation anvisades åt änkan Hultgren såsom hjälp

till barnens uppfostran under år 1921.

Genom beslut den 22 december 1921 medgav Kungl. Maj:t, att en

gatifikation av 1,100 kronor finge till änkan Hultgren utbetalas från

fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. I

I likhet med myndigheterna anser jag billighetsskäl tala för, att Departementsunderstöd

å allmänna indragningsstaten utverkas såsom uppfostringsbi- chefen''

drag till makarna Hultgrens fyra minderåriga barn. Härvid finner jag

de av statskontoret föreslagna understödsbeloppen, 100 kronor årligen

för ett vart av barnen, alltför knappt tillmätta, men kan jag icke heller

biträda vad arméförvaltuingens fortifikationsdepartement föreslagit rörande

beloppen. En skäligare beräkningsgrund synes mig vara, vad barnen utan

pensionsberättigad moder skolat erhålla, därest fadern varit delaktig i

civilstatens änke- och pupillkassa, eller gemensamt 420 kronor årligen,

varav sålunda 140 kronor få anses belöpa å ett vart av barnen. Understöden

torde, i enlighet med vad i liknande fall plägar äga rum, böra

utgå intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 18

års ålder.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ett vart av avlidne extra vaktmästaren vid arméförvaltningens

fortifikationsdepartements kasernbyrå Claes Gustaf Hultgrens och hans

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts Proposition Nr 192.

änka Karin Charlotta Hultgrens, född Bergqvist, minderåriga barn Margit

Charlotta, Ingrid Anna Margareta, Brita Maria samt Ann-Marie må från

och med den 1 januari 1922 till och med det år, varunder det fyller

18 år, komma i åtnjutande av understöd å allmänna indragningsstaten

med 140 kronor årligen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

8tockholm, K. L- Bsekmaaa Boktr.. isig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1922:42 Bankoutskottets utlåtande Nr 42 s. 2 i texten