Sök i Ratio Lex

Angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

1922-03-14 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:217, Angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

1

Nr 21?.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dels vissa ändringar

i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst; given Stockholms slott den 14 mars 1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notion, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson, anför efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement:

Genom beslut vid 1921 års riksdag genomfördes som bekant lönereglering

för statsdepartementen och de flesta centrala ämbetsverk. Vid

denna lönereglering lades kommunikationsverkens lönesystem till grund.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 höft. {Nr 217.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

Det av riksdagen godkända avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

(allmänna civilförvaltningen) utfärdades den 22 juni 1921

(Svensk författningssamling nr 451). Detta avlöningsreglemente ansluter

sig visserligen i det stora hela till avlöningsreglementet den 19 juni

1919 (nr 343) för befattningshavare vid kommunikationsverken men innehåller

likväl i särskilda punkter åtskilliga avvikelser av icke blott formell

utan även saklig innebörd.

Med skrivelse den 22 november 1921 har kommunikationsverkens

lönenämnd framlagt förslag till ändringar i vissa delar av avlöningsreglementet

för dessa verk, gående, bland annat, ut på införande, där

detta ansetts lämpligt, av vissa för allmänna civilförvaltningens del antagna

bestämmelser jämväl vid kommunikationsverken. I sitt över detta

förslag avgivna utlåtande har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

framhållit, att vid bifall till förslaget en del jämkningar syntes böra

vidtagas även i det för befattningshavare vid statsdepartement m. fl.

verk gällande avlöningsreglementet. I överensstämmelse härmed har

lönenämnden sedermera i skrivelse den 3 mars 1922 framlagt förslag

till vissa ändringar i sistberörda avlöningsreglemente. Lönenämnden anför

därvid till en början, att, då det nya lönesystemet för allmänna civilförvaltningens

del varit i tillämpning allenast sedan ingången av år

1922, tillräcklig erfarenhet givetvis i de flesta fall saknades för ett

självständigt bedömande av detsammas verkningar i olika hänseenden.

De ändringar i vissa av avlöningsreglementets paragrafer, som lönenämnden

hade för avsikt att föreslå, vore därför till stor del endast

sådana, som för ästadkommande på förevarande område av största möjliga

enhetlighet mellan de olika verksgrupperna ansetts böra upptagas

från det av kommunikationsverkens lönenämnd framlagda förslaget.

Beträffande ändringarna i 11 och 12 §§ grundade sig dessa emellertid

delvis även på hittills vunna erfarenheter rörande tillämpningen av kungörelsen

den 7 maj 1920 (nr 212) med vissa bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst.

Jag torde härefter få i avlöningsreglementets ordning redogöra

för de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd nu ifrågasatta ändringarna

i sagda reglemente.

10 § 3 mom. sista stycket.

Beträffande sitt förslag till ändring av avlöningsreglementet i förevarande

del yttrar lönenämnden följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

»Beslut om uppskov med uppflyttning i löneklass på grund av mindre

väl vitsordad tjänstgöring kan enligt nu gällande bestämmelser avse vid allmänna

civilförvaltningen minst ett och högst tre år och vid kommunikationsverken

minst ett kalenderkvartal och högst ett år. Ur likformighetssynpunkt

har kommunikationsverkens lönenämnd föreslagit, att tidsgränserna måtte bestämmas

till minst ett halvt och högst tre år, och har nämnden därvid framhållit

bl. a., att en minimitid av ett år syntes väl lång och att det måhända

vore att befara, att, därest sagda tid fastställdes såsom den minsta, ett uppskovsbeslut

kunde avse, vederbörande myndigheter skulle tveka att använda sig

av bestämmelsen i vissa fall, då en kortare uppskovstid likväl kunnat vara till

nytta.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd vill för sin del icke motsätta

sig den ändring av minimitiden från ett till ett halvt år, som för allmänna civilförvaltningens

del skulle erfordras för ernående härvidlag av full enhetlighet

på grundval av kommunikationsverkens lönenämnds förslag. Nämnden

föreslår därför sådan ändring av förevarande stadgande, att sådant uppskovsbeslut,

varom fråga är, må avse minst ett halvt och högst tre år.»

Den 10 mars 1922 har Kungl. Maj:t avlåtit proposition angående

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vatten fallsverk. Därvid har den berörda stadgande motsvarande bestämmelse

avfattats i enlighet med vad kommunikationsverkens lönenämnd

föreslagit. Jag har intet att erinra mot att 10 § 3 mom. sista stycketi

nu förevarande avlöningsreglemente erhåller samma lydelse.

11 §.

Lönenämnden yttrar sig angående förslaget till ändring av 11 §

sålunda:

»De i förevarande paragraf intagna bestämmelserna angående rätt att

för placering i löneklass vid tillträdandet av ordinarie befattning under vissa

förutsättningar tillgodoräkna föregående tjänstgöring eller arbete äro, vad beträffar

bestämmelserna i 1 och 4 momenten, hämtade från nyssnämnda kungörelse

den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila

befattningshavare i statens tjänst, och grunda sig till övriga delar på ett av

1902 års löneregleringskommitté den 29 maj 1920 avgivet utlåtande (nr 198

av kommitténs skriftliga iitlåtanden). Nyssnämnda kungörelse, som fortfarande

äger giltighet i fråga om andra områden av statsförvaltningen än de

verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken

och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningssystemet, avser,

liksom motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet den 22 juni 1921,

tillgodoräknande av sådant tidigare arbete, som utförts i statens tjänst. För

kommunikationsverkens vidkommande återfinnas hithörande bestämmelser i

11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919. Vid allmänna civilförvaltningen

kan därjämte enligt 2 mom. i förevarande 11 under vissa förutsätt
-

Lötie•

nämnden

Departements
chefen.

Lönenämnden

.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 217.

ningar, tillgodoräknas en befattningshavare tid, varunder han utfört arbete

utom statens tjänst. Någon motsvarande rätt är icke inedgiven enligt kommunikationsverkens

avlöningsreglemente. Däremot innehåller detta reglemente i

13 § en i viss mån likartad bestämmelse av innehåll, att Kungl. Maj:t undantagsvis,

och så framt vederbörande verks intressen sådant oundgängligen

fordra, må, för förvärvande av särskilt kvalificerad person till viss tjänst

inom verket eller för sådan persons bibehållande i tjänst, kunna, med viss begränsning,

tilldela honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken han enligt

allmänna grunder eljest skolat hänföras.

Beträffande rätten att tillgodoräkna föregående arbete i statens tjänst

äro de vid kommunikationsverken gällande bestämmelserna av betydligt inskränktare

omfattning än de stadganden, som innehållas i IT §, 1 och 3 momenten,

uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen. Vid kommunikationsverken

äro bestämmelserna sålunda tillämpliga allenast då fråga

är om övergång från icke-ordinarie anställning till ordinarie tjänst men icke

vid övergång från en ordinarie befattning till annan sådan. Vidare kan tillgodoräknande,

varom nu är fråga, vid kommunikationsverken avse endast föregående

anställningstid vid samma statsverk, inom vilket befordran sker, och

icke tid, varunder annat arbete i statens tjänst utförts. Ytterligare gäller

vid dessa verk, att tillgodoräknandet endast må avse den tid utöver tre år, under

vilken befattningshavaren efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning,

varom fråga är; vid allmänna civilföi’valtningen åter är allenast den inskränkningen

föreskriven, att hänsyn icke må tagas till tid, som infallit, innan

befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år, vartill kommer, att fråga

om tillgodoräknande av tid, som icke varit sammanhängande, eller under vilken

uppburits mindre vederlag än i allmänhet utgående ersättning, skall i

varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Slutligen kräves vid

kommunikationsverken, att den föregående anställningen skall i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnas svara mot eller vara jämförbar

med den ifrågavarande ordinarie tjänsten, under det att för allmänna civilförvaltningen

motsvarande bestämmelse är sålunda avfattad, att det tidigare

arbetet skall anses likvärdigt med eller av högre värde än det, vederbörande

har att utföra å befattningen.

Enligt kommunikationsverkens lönenämnds förslag av den 22 november

1921 skulle 11 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken fortfarande

avse allenast förhållandena vid övergång från icke-ordinarie anställning

till ordinarie befattning. Det tillgodoräknande av föregående tjänstetid för

placering i löneklass, som i vissa fall borde komma i fråga vid befordran från

en ordinarie befattning till en högre sådan, hade ansetts böra regleras genom

ett stadgande, infört i 12 I sistnämnda paragraf skulle nämligen, såsom hittills

vid kommunikationsverken skett, lämnas föreskrifter för sådana fall, då

övergång ägde rum från en ordinarie tjänst till en annan. Rätten att under

vissa förhållanden för placering i löneklass tillgodoräkna föregående ickeordinarie

anställning har kommunikationsverkens lönenämnd, med hänsyn till

vad som redan gäller för allmänna civilförvaltningen, ansett böra utsträckas

från att avse allenast anställning vid samma verk, där befordran äger rum, till

att omfatta jämväl anställning vid annat statens verk. Vad åter beträffar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217. 5

frågan om tillgodoräknande jämväl av tid, varunder vederbörande utom statens

tjänst utfört arbete av visst slag, har ko.mmunikationsverkens lönenämnd

iunmt anledning saknas att vid dessa verk införa en dylik utvidgning av de

nuvarande bestämmelserna.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i överensstämmelse härmed

föreslagit, att 11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919 måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

. den, som konstitueras till ordinarie tjänst innehar anställning i saan

icke-ordinarie befattning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelse!?“

1 denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass

tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18

år i en följd innehaft nämnda anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

’

Det torde, såvitt allmänna civilförvaltningens lönenämnd kunnat finna,

vara ovedersägligt, att de för statsförvaltningen med undantag av kommunikationsverken

i förevarande avseende gällande bestämmelserna på vissa punkter

äro rätt oklart avfattade och kunna lämna rum för olika tolkningar. Då

härtill kommer, att dessa bestämmelser äro meddelade att gälla för befattningshavare

inom vitt skilda förvaltningsområden, kan det icke vara ägnat att

förvåna, att tillämpningen av desamma varit förenad med betydande svårigheter

och 1 själva verket blivit ganska olikformig. Särskilt kan den mycket

obestämda och allmänna karaktäriseringen av det föregående arbetet såsom

likvärdigt med eller av högre värde än’ det senare vara ägnat att framkalla

krav på tillgodoräknande av tid, som tagits i anspråk för utförande av allehanda

göromål, vilka rent materiellt sett icke kunna anses fylla fordringarna

på kvalitativ likvärdighet med ordinarie statstjänst av den art, varom i varje

särskilt fall kan vara fråga. Såsom exempel kan nämnas anställning av olika

slag hos de under kristiden förekommande statliga kommissionerna, varjehanda

kommittéarbete m. m., som esomoftast åberopats för tillgodonjutande av

loneuppflyttning i ordinarie tjänst även i de fall, då arbetet icke torde vara av

beskaffenhet att böra medföra dylik rätt.

Utan tvivel skulle en mera enhetlig och restriktiv tillämpning av de nu

gällande bestämmelserna kunna åstadkommas efter någon tids handhavande

av desamma. Genom åtgärder för vinnande av en dylik enhetlighet skulle

man dock icke nå själva roten till de rådande missförhållandena; en fullt tillfredsställande

anordning på ifrågavarande område kan säkerligen icke komma

till stånd utan ändring av själva stadgandena i ämnet. Då numera dessa stadgande^

i vad angår verksamhet i statens tjänst, varit för allmänna civilförvaltningen

gällande under inemot två års tid, torde tillräcklig erfarenhet förelysa

för att en omarbetning av bestämmelserna skall kunna därpå grundas.

Lönenämnden anser det riktigt och av behovet påkallat, att en skärpning

av ifrågavarande bestämmelser kommer till stånd, och har i sådant syfte över

vägt möjligheten av att, i fråga om arbete i statens tjänst, för allmänna civilförvaltningens

del avfatta föreskrifterna i överenstämmelse med den av kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Muj:ts proposition Nr 217.

munikationsverkens lönenämnd föreslagna förändrade 11 § i avlöningsreglementet

för sistnämnda verk.

Förutsättningen för en dylik omarbetning är, att även vid allmänna civilförvaltningen

reglerandet av löneförhållandena vid övergång från en ordinarie

tjänst till en annan i sin helhet förlägges till 12 §, en anordning, som i och

för sig icke torde möta någon betänklighet.

Efter närmare prövning av detta spörsmål har lönenämnden ansett sig

böra i fråga om tillgodoräknande av föregående verksamhet i statens tjänst

för allmänna civilförvaltningens del godtaga den av kommunikationsverkens

lönenämnd föreslagna förändringen av 11 §, dock med någon jämkning i syfte

att även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma i betraktande.

De viktigaste härigenom inträdande skärpningarna av nu gällande bestämmelser

äro för det första, att den föregående anställning, som må tillgodoräknas,

icke blott skall kunna betecknas såsom likvärdig med eller av högre

värde än den senare, utan skall densamma i avseende å tjänstgöringens art

och omfattning svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågava-,

rande ordinarie tjänsten. Vidare skola städse, oberoende av befattningshavarens

levnadsålder, de första tre åren av den tidigare anställningen frånräknas,

och slutligen skall den tidigare anställningen hava innehafts i en följd.

Beträffande det sistnämnda villkoret torde höra framhållas, att därmed avses,

att avbrott icke bör få hava förekommit i själva anställningen vid verket,

men synas tillfälliga uppehåll eller avbrott i tjänstgöringen på grund av semester,

sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande fortfarande bibehållit

sin anställning, icke böra utesluta ett tillgodoräknande jämväl av den tjänstgöring,

som inträffat före dylikt avbrott. På samma sätt torde, då det gäller

förordnande å högre befattning, vare sig förordnandet innehafts av en ickeordinarie

tjänsteman och 11 § sålunda är tillämplig, eller, i enlighet med vad

som föreslås vid behandlingen av 12 §, förordnandet innebär uppehållandet av

högre ordinarie tjänst än den egna, tillfälliga eller kortare avbrott icke böra

beröva förordnandet dess karaktär av sammanhängande sådant. Ehuru författningen

icke torde böra telastas med några detaljföreskrifter härutinnan, tilllåter

sig lönenämnden, med hänsyn till uppkommande tolkningsfrågor, att i

■detta sammanliang erinra, hurusom bl. a. i 6 § uti kungörelsen den 31

december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet den

22 juni 1921 i fråga om långvarig tjänstgöring utom stationsorten föreskrivits,

att semester ävensom tillfälligt avbrott om högst 7 dagar i tjänstutövning av

angivet slag icke skall anses upphäva dess natur av tjänstutövning i sammanhängande

tidsföljd.

Då de nu föreslagna bestämmelserna torde böra tillämpas även vid de

verk, vilka för närvarande icke omfattas av det nya lönesystemet, har lönenämnden

ansett sig böra föreslå en motsvarande omredigering av kungörelsen

den 7 maj 1920. Härvid har hänsyn tagits jämväl till vissa i 12 § föreslagna

ändringar och tillägg.

Möjligheten att under särskilda förhållanden för placering i löneklass

tillgodoräkna jämväl sådant arbete, som utförts utom statens tjänst, torde för

allmänna civilförvaltningens del böra bibehållas, men synes den i 2 mom. av

11 § uti avlöningsreglementet intagna bestämmelsen härom böra erhålla eu

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217. 7

något tydligare affattning än för närvarande är fallet. För att dylikt arbete

ma berättiga till förböjd avlöning vid tillträdandet av viss statstjänst torde

nämligen den fordran böra uppställas, att verksamheten varit av sådan direkt

allmännyttig art, som ur samhällets synpunkt kan anses motsvara den statstjänst,

vederbörande erhåller. Av 1902 års löneregleringskommitté har härvmlag

huvudsakligen åsyftats dels viss lärareverksamhet i kommunal tjänst,

som föregått liknande anställning vid statsläroverk, och dels — vid tillträdandet

av statens domareämbeten — föregående likartad verksamhet vid städernas

domstolar Det bestämmande har sålunda i varje fall ansetts böra vara det

.?r<!^aevnt® arbetets beskaffenhet att, på samma gång det varit likartat eller

jamtorbart med utövning av den statstjänst, som tillträdes, tjäna ett verkligt

samhallsandamål. Däremot torde, då det gäller arbete utom statens tjänst, avgörande

betydelse icke böra fästas ensamt vid den utbildning, vederbörande

kunnat förskaffa sig i ett enskilt intresses tjänst, även om den verksamhet, som

därunder utövats, varit likartad eller jämförbar med den erhållna statstjänsten

och bibringat vederbörande särskilda kvalifikationer för densamma.

..... , enlighet med nu utvecklade tankegång synes 2 mom. i 11 § böra erhålla

följande undrade lydelse:

För samma ändamål, som avses i 1 inom., må befattningshavare, efter

provning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas

järn val flen tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig

beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmannas

synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det

arbete, han har att utföra å befattningen’.

På grund av de föreslagna ändringarna i 11 § 1 mom., torde 3 monn av

samma paragraf böra utgå. Likaledes torde 4 mom., vilket närmast synes vara

avsett såsom ett övergångsstadgande för vissa speciella fall, kunna bortfalla.

De 1 berörda 4 mom. omnämnda ojämnheterna torde nämligen för framtiden

förebyggas genom den ändring, som nedan föreslås i 12 § 1 mom.?

Två ledamöter i lönenämnden hava på anförda skäl föreslagit, att keserranter i

11 § 1 mom. måtte erhålla följande lydelse: ° ’ ^nämnden.

»Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinane

tjänst, förut i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å arten och omfattningen

finnes -svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,

han har att utföra å den ordinarie befattningen, må för bestämmandet av hans

begynnelselon 1 -den ordinarie befattningen och sedermera för hans uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver ett och ett halvt

ayt.under vilken han efter fyllda 20 år utan väsentligt avbrott i statens tjänst

utfört sadant arbete.»

Därjämte hava. dessa ledamöter ansett något stadgande om att vid

tillgodoräknande enligt 11 § hänsyn icke tages till del av kalenderkvartal

ej böra givas.

En annan ledamot har förklarat sig kunna i huvudsak ansluta sig

till vad i den av förbemälda ledamöter avgivna reservationen anförts5,

ehuru han helst skulle sett att någon inskränkning icke gjordes i den

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements•

chefen.

8 Kungl. Maj:ts preposition Nr 217.

nuvarande rätten att tillgodoräkna den tid, under vilken man utfört

likvärdigt arbete i statens tjänst.

Slutligen bär ännu en ledamot av nämnden anmält avvikande mening.

Denna ledamot har på angivna skäl ansett orden »i en följd» i

11 § 1 mom. böra utgå.

Jämväl i vad avser nu förevarande paragraf bar Kungl. Maj:t i

förberörda den 10 mars 1922 avlåtna proposition i buvudsak upptagit

den av kommunikationsverkens lönenämnd föreslagna lydelsen. Då för

allmänna civilförvaltningens del lönesystemet är byggt på samma principer

som vid kommunikationsverken, synes det nödigt att man även i

fråga om rätten till uppflyttning i löneklass åvägabringar överensstämmelse

mellan de båda avlöningsreglementena så långt detta utan större olägenheter

kan ske.

Lönenämndens förslag till lydelse av 11 § 1 mom., som avser

förhållanden vid befordran till första ordinarie tjänst, innebär anslutning

på förevarande punkt till vad av kommunikationsverkens lönenämnd föreslagits

för dessa verks del, allenast med en mindre jämkning i syfte att

även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma i betraktande.

För de personalgrupper, varom nu är fråga, innebär detta

en avsevärd inskränkning i rätten att tillgodoräkna sig tid för uppflyttning

i löneklass.

I första hand är sålunda att märka, att den föregående anställning,

som må tillgodoräknas, icke blott bär kunna betecknas som likvärdig

med eller av högre värde än den, till vilken befordran sker, utan skall

densamma i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara

mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie

tjänsten. Det har av reservanter inom lönenämndeu ifrågasatts, huruvida

ett offentligt uppdrag, exempelvis ett lagstiftningsuppdrag, vartill

en befattningshavare förordnas, skulle kunna betraktas såsom sådan

anställning i statens tjänst, som enligt den föreslagna lydelsen utgör

förutsättning för rätten att tillgodoräkna föregående tjänstgöring. Med

anledning härav vill jag såsom min mening uttala, atr intet hinder bör

möta att på sådant sätt betrakta dylika uppdrag, därest de i övrigt

uppfylla fordringarna på sådan anställning, som må i förevarande avseende

tillgodoräknas.

Vidare innebär lönenämndens förslag, att de första tre åren av

den tidigare anställningen städse frånräknas. I detta avseende har,

såsom av det föregående framgår, inom lönenämnden uttalats den mening,

att frånräknande av ett och ett halvt år skulle vara för allmänna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

civilförvaltningens del tillräckligt. Åven om så i en del fall sknlle

kunna anses vara förhållandet, måste man emellertid taga i betraktande,

att i fråga om vissa personalgrupper, vilka för övrigt torde komma att

utvidgas, förhållandena äro så ensartade med dem vid kommunikationsverken,

att någon avvikelse från vad för sistnämnda verk föreslagits i

detta avseende icke synes kunna förordas. Jag biträder sålunda härutinnan

löuenämndens förslag.

En ytterligare skärpning av villkoren för rätt att tillgodräkna sig

tidigare anställning ligger i förslaget, att anställningen skall hava innehafts

i en följd fram till tillträdet av den nya befattningen. Beträffande

detta villkor har lönenämnden framhållit, att avbrott i anställningen icke

bör anses hava förekommit vid tillfälliga uppehåll i tjänstgöriugen på

grund av semester, sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande

fortfarande bibehållit sin anställning. Vidare har nämnden i detta sammanhang

erinrat, hurusom bland annat i 6 § av kungörelsen den 31

december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 i fråga om långvarig tjänstgöring utom stationsorten

föreskrivits, att semester ävensom tillfälligt avbrott om högst sju

dagar i tjänstutövning av angivet slag icke skall anses upphäva dess

natur av tjänstutövning i sammanhängande tidsföljd. Inom nämnden

har reservationsvis uttalats den meningen, att sistberörda grundsats borde

på något sätt komma till uttryck i författningstexten. På sätt lönenämnden

framhållit, är det utan vidare klart, att med den av nämnden

föreslagna formuleringen varje uppehåll i själva anställningen föranleder,

att det ifrågavarande villkoret brister. Däremot saknas i författningen

direkt bestämmelse om hur förhållandet skall bedömas, när uppehåll i

tjänstgöriugen ägt rum utan att detta föranlett avbrott i anställningen.

I detta avseende delar jag lönenämndens i motiveringen uttalade uppfattning.

Givetvis bör ej vid tillämpning av bestämmelserna i förevarande

moment icke-ordinarie befattningshavare tillgodoräknas tjänstgöring

enligt för befattningshavaren förmånligare grunder än vad som

medgives ordinarie befattningshavare. I den mån detalj föreskrifter kunna

vara erforderliga — jag erinrar därvid om att för kommunikationsverkens

vidkommande sådana icke hittills förefunnits — lära de hava sin plats

i av Kungl. Maj:t utfärdade tilläggsbestämmelser.

I övrigt synes mig icke annat vara att erinra mot lönenämndens

förslag än att i 1 mom. en förändring bör äga rum, i syfte att flera

till tiden sammanhängande men olika anställningar må få för ifrågavarande

ändamål tillgodoräknas. Med den av lönenämnden föreslagna

lydelsen skulle nämligen följden bliva den, att, om innehavare av viss

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 käft. (Nr 217.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Korum unikationsvcrkens

lönenämnd.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

anställning, vilken må tillgodoräknas, frånträder denna anställning och

omedelbart tillträder annan jämställd eller högre dylik, honom berövas

möjligheten att få tillgodoräkna sig båda ifrågavarande anställningar,

ett förhållande som för allmänna civilförvaltningens del ofta skulle leda

till orimliga konsekvenser och näppeligen torde hava varit av lönenämnden

avsett. För det avsedda ändamålet bör uttrycket »nämnda

anställning» utbytas mot »dylik anställning».

12 § 1 mom.

Under åberopande av den utav kommunikationsverkens lönenämnd

förebragta utredningen rörande de olägenheter, som äro förbundna med

den i shitet av andra stycket utav förevarande moment stadgade inskränkningen

i rätten att tillgodoräkna så kallad sneddning, har allmänna

civilförvaltningens lönenämnd hemställt, att orden »dock att vad

sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre

lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående

befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande» måtte uteslutas ur

detta moment.

Lönenämnden har i övrigt förordat införandet jämväl i avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen av de utav kommunikationsverkens

lönenämnd föreslagna tilläggen till 12 § 1 mom., vilka

tillägg avse dels åstadkommande av reciprocitet i fråga om tillgodoräknande

av anställning vid befordran mellan olika verksgrupper, för

vilka det nya lönesystemet antagits att gälla, dels rätt för ordinarie

tjänsteman att vid befordran till högre tjänst i viss omfattning tillgodoräkna

föregående förordnandetid, dels ock slutligen rätt att efter Kungl.

Maj:ts prövning i varje särskilt fall tillgodoräkna visst föregående arbete

i statens tjänst. Med hänsyn till den föreslagna avfattningen av 11 §

har dock nämnden ansett, att på den tjänstgöring eller verksamhet i

övrigt, som må tillgodoräknas enligt något av de två sista styckena av

momentet i dess nya avfattning, bör uppställas kravet att densamma

skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.

Såsom motivering för lönenämndens ifrågavarande förslag har

nämnden åberopat, vad kommunikationsverkens lönenämnd anfört till

stöd för sitt förslag till avfattning av motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet

för dessa verk. Kommunikationsverkens lönenämnd

yttrade i detta avseende följande:

»Såsom tidigare här ovan antytts, har lönenämnden vidare funnit sig

höra ifrågasätta, att en tjänsteman, som befordras från en ordinarie tjänst

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

till annan sådan inom högre lönegrad, und^r vissa förhållanden må för placering

i löneklass kunna tillgodoräknas tjänstetid, som infallit före befordringen

till den högre befattningen.

Ett dylikt tillgodoräknande synes huvudsakligen böra ifrågakomma, då

befattningshavaren under längre tid såsom ordinarie tjänsteman innehaft förordnande

å sådan tjänst, som är jämförbar med eller högre än den, han vid befordringen

tillträder. Med förordnande torde böra jämställas uppehållande

av befattning å extra stat. För att förordnande eller tjänstgöring, som här avses,

må anses lika med innehavande av ordinarie tjänst i den högre graden,

torde förordnandet eller tjänstgöringen böra omfatta en tid av minst sex månader

i ett sammanhang. I överensstämmelse med de grunder för tillgodoräknande

av icke-ordinarie tjänstetid, som kommit till uttryck i 11 §, torde vidare

endast tid, som överstiger tre år, böra få tillgodoräknas. Allt för långt

tillbaka i tiden liggande förordnanden, under vilka tjänstgöringsförhållandena

kanske varit väsentligt annorlunda än senare, torde icke heller böra få medräknas.

Lönenämliden bär på grund härav ansett bestämmelsen böra avfattas

så, att tjänstemannen må kunna tillgodoräknas den tid utöver tre år, under

vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen

på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som är jämförbar

med eller högre än den, han vid befordringen tillträder. Härvid må

dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet

än sex månader i ett sammanhang.

Det tillgodoräknande, varom nu är fråga, synes böra göras beroende av

prövning i varje särskilt fall. Vid dylik prövning torde böra observeras, att

rätten till sneddning under vissa förhållanden vid befordran till högre tjänst,

sammanställd med möjligheten att på nu angivet sätt tillgodoräkna föregående

tjänstetid för placering i löneklass i den högre tjänsten, skulle kunna medföra,

att en tjänsteman, som erhölle befordran efter viss tids förordnande, k om me i

ett förmånligare läge å löneskalan än vad som skulle hava varit fallet, om han

tidigare — vid förordnandets början eller annan tidpunkt — befordrats till

den högre tjänsten. Lönenämnden förutsätter, att dessa förhållanden ägnas

tillbörlig uppmärksamhet, då det gäller att avgöra, huruvida tillgodoräknande

av förordnandetid, varom nu är fråga, må äga rum eller icke. Självfallet bör

tillgodoräknandet icke få tillämpas i en utsträckning, som medför nyssnämnda

oegentliga förhållande.

I vissa fall kan inträffa, att eu ordinarie tjänsteman utan att innehava

förordnande eller uppehålla befattning å extra stat, under längre tid i sin innehavda

tjänst utfört arbete, som kan anses likvärdigt med eller av högre värde

än det, som är förenat med en högre befattning, till vilken han senare befordras.

Lönenämnden har haft anledning att uppmärksamma detta förhållande

vid behandling av ett flertal framställningar, bland annat en sådan från Sveriges

statsbanors kontorsbiträdesförbund, över vilken framställning lönenämnden

den 11 juni 1921 till Kungl. Maj:t avgivit infordrat yttrande. I anslutning

till de däri framförda synpunkterna har lönenämnden ansett sig böra föreslå

införande av en bestämmelse, som under vissa förutsättningar möjliggör tillgodoräknande

jämväl av sådant arbete, varom nu är fråga. I tillämpliga delar

torde härvid böra gälla vad här ovan föreslagits beträffande tillgodoräk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

ilande av tid för förordnande m. m. Sådant tillgodoräknande, som nu avses,

torde dock i varje särskilt fall böra göras beroende av Kungl. Maj:ts prövning.

»

Mot vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i anslutning till

motsvarande förslag beträffande kommunikationsverken, förordat i fråga

om rätt för ordinarie tjänsteman att vid befordran till tjänst inom högre

lönegrad få tillgodoräkna tid, varunder han uppehållit likvärdig eller

högre befattning, hava två ledamöter i nämnden riktat, bland annat, den

anmärkningen, att ett dylikt tillgodoräknande icke borde inskränkas

allenast till tid, varunder vederbörande såsom ordinarie tjänsteman uppehållit

befattning, som nyss sagts.

Lönenämndens förslag i vad det avser 12 § sammanfaller i det

stora hela med den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av motsvarande

bestämmelser för kommunikationsverken. 1 vad förslaget avser att

undanröja de ojämnheter, som uppstått vid tillämpningen av stadgandet

om viss inskränkning i sneddningsprincipen, har jag intet att erinra.

Beträffande förslaget i övrigt, vilket innebär avsevärda inskränkningar

i den nuvarande rätten att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna

föregående tjänstgöring, har jag funnit mig icke böra ifrågasätta ändring.

Med anledning av vad som inom lönenämnden reservationsvis påyrkats,

i syfte att tidigare anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare

måtte få medräknas för uppflyttning i högre löneklass, vill jag såsom

min mening uttala, att ett dylikt medgivande synes kunna leda till mindre

önskvärda konsekvenser och i varje fall knappast vara mera motiveiat

för den allmänna civilförvaltningens del än så vitt angår kommunikationsverken.

Ålderstillägg vid oreglerade verk.

Såsom redan av det föregående framgår, har lönenämnden föreslagit

en mot de föreslagna ändringarna i avlöningsreglementets 11—12 §§

svarande omredigering av kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst.

Mot förslaget till omredigering av ifrågavarande kungörelse har

jag den erinran, att jämväl här uttrycket »nämnda anställning» bör utbytas

mot »dylik anställning».

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

Övergångsbestämmelser.

Beträffande övergången till de nya bestämmelserna angående uppflyttning

i löneklass och angående ålderstillägg har lönenämnden anfört

dels att de föreslagna ändringarna lämpligen borde träda i kraft den 1

juli 1922, dels ock att framställning borde göras hos riksdagen om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att utfärda särskilda övergångsbestämmelser.

I fråga om övergången till de nya bestämmelserna har jag ingen

annan erinran än att, då rätt till ålderstillägg för befattningshavare vid

oreglerade verk normalt uppkommer allenast med ingången av kalenderår,

kungörelsen med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för

civila befattningshavare i statens tjänst synes böra träda i kraft först

från och med ingången av år 1923. I sammanhang härmed torde det

av lönenämnden i denna kungörelse föreslagna stadgandet, att ålderstillägg,

vartill rätt må uppkomma omedelbart med ikraftträdandet av

kungörelsen och på grund av dess bestämmelser, må åtnjutas från och

med den 1. juli 1922, böra utgå.

Då vid 1922 års riksdag beslut torde komma att fattas om ändring

av avlöningsreglementet jämväl i andra delar, förutsätter jag, att

de olika ändringarna av Kungl. Maj:t sammanföras och utfärdas i form

av en enda författning, eventuellt genom omtryckning av reglementet i

i dess helhet.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom departementet

utarbetade förslag till

dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr

451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, (Bilaga A), att träda i kraft den

1 juli 1922,

dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila

befattningshavare i statens tjänst (Bilaga B), att träda i kraft den 1

januari 1923,

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

1) antaga ifrågavarande förslag samt

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,

som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna kunna

finnas erforderliga.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skall proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga litt. . . vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

15

Bilaga A.

Förslag

till

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 151) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen.

10 §.

3. Uppflyttning till---löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre

löneklass:

a) att han — — — militär tjänstgöring;

b) att uppskov — — — dess helhet; samt

c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke

fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall

sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under

nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

11 §.

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för

hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare,

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller

delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin

art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara

jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra

å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt

lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han

på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör

vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig tillgodo den tid

intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda

lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande

verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket

lönereglering genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta

reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till

högre löneklass kunpa tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under

vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före

befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande

eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett

sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,

efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

17

jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i

avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med

eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten

utföra.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 käft. (Nr 217.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

Bilaga B.

Förslag

till

ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i

statens tjänst.

I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila

statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken sarht statsdepartement

och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller

må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,

skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj

1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran

till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må

för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda

18 år i en följd och utan väsentligt avbrott i tjänstgöringen innehaft

dylik anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre

lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans

rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom

den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom

de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra

stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas

förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet

än sex månader i ett sammanhang.

3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter

prövning hvarje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.

tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende

å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.

4. Om befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstlllägg hava kommit i

förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än

som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de ålderstillägg

vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BU 1922:74 Memorial, med förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1922:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid s. 1 i texten
  3. SU 1922:91 Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdeparte s. 7 i texten