Angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst
1922-03-14 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:217, Angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
1
Nr 21?.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dels vissa ändringar
i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens
tjänst; given Stockholms slott den 14 mars 1922.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notion, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson, anför efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement:
Genom beslut vid 1921 års riksdag genomfördes som bekant lönereglering
för statsdepartementen och de flesta centrala ämbetsverk. Vid
denna lönereglering lades kommunikationsverkens lönesystem till grund.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 höft. {Nr 217.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
Det av riksdagen godkända avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
(allmänna civilförvaltningen) utfärdades den 22 juni 1921
(Svensk författningssamling nr 451). Detta avlöningsreglemente ansluter
sig visserligen i det stora hela till avlöningsreglementet den 19 juni
1919 (nr 343) för befattningshavare vid kommunikationsverken men innehåller
likväl i särskilda punkter åtskilliga avvikelser av icke blott formell
utan även saklig innebörd.
Med skrivelse den 22 november 1921 har kommunikationsverkens
lönenämnd framlagt förslag till ändringar i vissa delar av avlöningsreglementet
för dessa verk, gående, bland annat, ut på införande, där
detta ansetts lämpligt, av vissa för allmänna civilförvaltningens del antagna
bestämmelser jämväl vid kommunikationsverken. I sitt över detta
förslag avgivna utlåtande har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
framhållit, att vid bifall till förslaget en del jämkningar syntes böra
vidtagas även i det för befattningshavare vid statsdepartement m. fl.
verk gällande avlöningsreglementet. I överensstämmelse härmed har
lönenämnden sedermera i skrivelse den 3 mars 1922 framlagt förslag
till vissa ändringar i sistberörda avlöningsreglemente. Lönenämnden anför
därvid till en början, att, då det nya lönesystemet för allmänna civilförvaltningens
del varit i tillämpning allenast sedan ingången av år
1922, tillräcklig erfarenhet givetvis i de flesta fall saknades för ett
självständigt bedömande av detsammas verkningar i olika hänseenden.
De ändringar i vissa av avlöningsreglementets paragrafer, som lönenämnden
hade för avsikt att föreslå, vore därför till stor del endast
sådana, som för ästadkommande på förevarande område av största möjliga
enhetlighet mellan de olika verksgrupperna ansetts böra upptagas
från det av kommunikationsverkens lönenämnd framlagda förslaget.
Beträffande ändringarna i 11 och 12 §§ grundade sig dessa emellertid
delvis även på hittills vunna erfarenheter rörande tillämpningen av kungörelsen
den 7 maj 1920 (nr 212) med vissa bestämmelser angående
ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst.
Jag torde härefter få i avlöningsreglementets ordning redogöra
för de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd nu ifrågasatta ändringarna
i sagda reglemente.
10 § 3 mom. sista stycket.
Beträffande sitt förslag till ändring av avlöningsreglementet i förevarande
del yttrar lönenämnden följande:
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
»Beslut om uppskov med uppflyttning i löneklass på grund av mindre
väl vitsordad tjänstgöring kan enligt nu gällande bestämmelser avse vid allmänna
civilförvaltningen minst ett och högst tre år och vid kommunikationsverken
minst ett kalenderkvartal och högst ett år. Ur likformighetssynpunkt
har kommunikationsverkens lönenämnd föreslagit, att tidsgränserna måtte bestämmas
till minst ett halvt och högst tre år, och har nämnden därvid framhållit
bl. a., att en minimitid av ett år syntes väl lång och att det måhända
vore att befara, att, därest sagda tid fastställdes såsom den minsta, ett uppskovsbeslut
kunde avse, vederbörande myndigheter skulle tveka att använda sig
av bestämmelsen i vissa fall, då en kortare uppskovstid likväl kunnat vara till
nytta.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd vill för sin del icke motsätta
sig den ändring av minimitiden från ett till ett halvt år, som för allmänna civilförvaltningens
del skulle erfordras för ernående härvidlag av full enhetlighet
på grundval av kommunikationsverkens lönenämnds förslag. Nämnden
föreslår därför sådan ändring av förevarande stadgande, att sådant uppskovsbeslut,
varom fråga är, må avse minst ett halvt och högst tre år.»
Den 10 mars 1922 har Kungl. Maj:t avlåtit proposition angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vatten fallsverk. Därvid har den berörda stadgande motsvarande bestämmelse
avfattats i enlighet med vad kommunikationsverkens lönenämnd
föreslagit. Jag har intet att erinra mot att 10 § 3 mom. sista stycketi
nu förevarande avlöningsreglemente erhåller samma lydelse.
11 §.
Lönenämnden yttrar sig angående förslaget till ändring av 11 §
sålunda:
»De i förevarande paragraf intagna bestämmelserna angående rätt att
för placering i löneklass vid tillträdandet av ordinarie befattning under vissa
förutsättningar tillgodoräkna föregående tjänstgöring eller arbete äro, vad beträffar
bestämmelserna i 1 och 4 momenten, hämtade från nyssnämnda kungörelse
den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila
befattningshavare i statens tjänst, och grunda sig till övriga delar på ett av
1902 års löneregleringskommitté den 29 maj 1920 avgivet utlåtande (nr 198
av kommitténs skriftliga iitlåtanden). Nyssnämnda kungörelse, som fortfarande
äger giltighet i fråga om andra områden av statsförvaltningen än de
verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningssystemet, avser,
liksom motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet den 22 juni 1921,
tillgodoräknande av sådant tidigare arbete, som utförts i statens tjänst. För
kommunikationsverkens vidkommande återfinnas hithörande bestämmelser i
11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919. Vid allmänna civilförvaltningen
kan därjämte enligt 2 mom. i förevarande 11 under vissa förutsätt
-
Lötie•
nämnden
Departements
chefen.
Lönenämnden
.
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 217.
ningar, tillgodoräknas en befattningshavare tid, varunder han utfört arbete
utom statens tjänst. Någon motsvarande rätt är icke inedgiven enligt kommunikationsverkens
avlöningsreglemente. Däremot innehåller detta reglemente i
13 § en i viss mån likartad bestämmelse av innehåll, att Kungl. Maj:t undantagsvis,
och så framt vederbörande verks intressen sådant oundgängligen
fordra, må, för förvärvande av särskilt kvalificerad person till viss tjänst
inom verket eller för sådan persons bibehållande i tjänst, kunna, med viss begränsning,
tilldela honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken han enligt
allmänna grunder eljest skolat hänföras.
Beträffande rätten att tillgodoräkna föregående arbete i statens tjänst
äro de vid kommunikationsverken gällande bestämmelserna av betydligt inskränktare
omfattning än de stadganden, som innehållas i IT §, 1 och 3 momenten,
uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen. Vid kommunikationsverken
äro bestämmelserna sålunda tillämpliga allenast då fråga
är om övergång från icke-ordinarie anställning till ordinarie tjänst men icke
vid övergång från en ordinarie befattning till annan sådan. Vidare kan tillgodoräknande,
varom nu är fråga, vid kommunikationsverken avse endast föregående
anställningstid vid samma statsverk, inom vilket befordran sker, och
icke tid, varunder annat arbete i statens tjänst utförts. Ytterligare gäller
vid dessa verk, att tillgodoräknandet endast må avse den tid utöver tre år, under
vilken befattningshavaren efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning,
varom fråga är; vid allmänna civilföi’valtningen åter är allenast den inskränkningen
föreskriven, att hänsyn icke må tagas till tid, som infallit, innan
befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år, vartill kommer, att fråga
om tillgodoräknande av tid, som icke varit sammanhängande, eller under vilken
uppburits mindre vederlag än i allmänhet utgående ersättning, skall i
varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Slutligen kräves vid
kommunikationsverken, att den föregående anställningen skall i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnas svara mot eller vara jämförbar
med den ifrågavarande ordinarie tjänsten, under det att för allmänna civilförvaltningen
motsvarande bestämmelse är sålunda avfattad, att det tidigare
arbetet skall anses likvärdigt med eller av högre värde än det, vederbörande
har att utföra å befattningen.
Enligt kommunikationsverkens lönenämnds förslag av den 22 november
1921 skulle 11 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken fortfarande
avse allenast förhållandena vid övergång från icke-ordinarie anställning
till ordinarie befattning. Det tillgodoräknande av föregående tjänstetid för
placering i löneklass, som i vissa fall borde komma i fråga vid befordran från
en ordinarie befattning till en högre sådan, hade ansetts böra regleras genom
ett stadgande, infört i 12 I sistnämnda paragraf skulle nämligen, såsom hittills
vid kommunikationsverken skett, lämnas föreskrifter för sådana fall, då
övergång ägde rum från en ordinarie tjänst till en annan. Rätten att under
vissa förhållanden för placering i löneklass tillgodoräkna föregående ickeordinarie
anställning har kommunikationsverkens lönenämnd, med hänsyn till
vad som redan gäller för allmänna civilförvaltningen, ansett böra utsträckas
från att avse allenast anställning vid samma verk, där befordran äger rum, till
att omfatta jämväl anställning vid annat statens verk. Vad åter beträffar
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217. 5
frågan om tillgodoräknande jämväl av tid, varunder vederbörande utom statens
tjänst utfört arbete av visst slag, har ko.mmunikationsverkens lönenämnd
iunmt anledning saknas att vid dessa verk införa en dylik utvidgning av de
nuvarande bestämmelserna.
Kommunikationsverkens lönenämnd har i överensstämmelse härmed
föreslagit, att 11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919 måtte erhålla följande
ändrade lydelse:
. den, som konstitueras till ordinarie tjänst innehar anställning i saan
icke-ordinarie befattning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelse!?“
1 denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass
tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18
år i en följd innehaft nämnda anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
’
Det torde, såvitt allmänna civilförvaltningens lönenämnd kunnat finna,
vara ovedersägligt, att de för statsförvaltningen med undantag av kommunikationsverken
i förevarande avseende gällande bestämmelserna på vissa punkter
äro rätt oklart avfattade och kunna lämna rum för olika tolkningar. Då
härtill kommer, att dessa bestämmelser äro meddelade att gälla för befattningshavare
inom vitt skilda förvaltningsområden, kan det icke vara ägnat att
förvåna, att tillämpningen av desamma varit förenad med betydande svårigheter
och 1 själva verket blivit ganska olikformig. Särskilt kan den mycket
obestämda och allmänna karaktäriseringen av det föregående arbetet såsom
likvärdigt med eller av högre värde än’ det senare vara ägnat att framkalla
krav på tillgodoräknande av tid, som tagits i anspråk för utförande av allehanda
göromål, vilka rent materiellt sett icke kunna anses fylla fordringarna
på kvalitativ likvärdighet med ordinarie statstjänst av den art, varom i varje
särskilt fall kan vara fråga. Såsom exempel kan nämnas anställning av olika
slag hos de under kristiden förekommande statliga kommissionerna, varjehanda
kommittéarbete m. m., som esomoftast åberopats för tillgodonjutande av
loneuppflyttning i ordinarie tjänst även i de fall, då arbetet icke torde vara av
beskaffenhet att böra medföra dylik rätt.
Utan tvivel skulle en mera enhetlig och restriktiv tillämpning av de nu
gällande bestämmelserna kunna åstadkommas efter någon tids handhavande
av desamma. Genom åtgärder för vinnande av en dylik enhetlighet skulle
man dock icke nå själva roten till de rådande missförhållandena; en fullt tillfredsställande
anordning på ifrågavarande område kan säkerligen icke komma
till stånd utan ändring av själva stadgandena i ämnet. Då numera dessa stadgande^
i vad angår verksamhet i statens tjänst, varit för allmänna civilförvaltningen
gällande under inemot två års tid, torde tillräcklig erfarenhet förelysa
för att en omarbetning av bestämmelserna skall kunna därpå grundas.
Lönenämnden anser det riktigt och av behovet påkallat, att en skärpning
av ifrågavarande bestämmelser kommer till stånd, och har i sådant syfte över
vägt möjligheten av att, i fråga om arbete i statens tjänst, för allmänna civilförvaltningens
del avfatta föreskrifterna i överenstämmelse med den av kom
-
6
Kungl. Muj:ts proposition Nr 217.
munikationsverkens lönenämnd föreslagna förändrade 11 § i avlöningsreglementet
för sistnämnda verk.
Förutsättningen för en dylik omarbetning är, att även vid allmänna civilförvaltningen
reglerandet av löneförhållandena vid övergång från en ordinarie
tjänst till en annan i sin helhet förlägges till 12 §, en anordning, som i och
för sig icke torde möta någon betänklighet.
Efter närmare prövning av detta spörsmål har lönenämnden ansett sig
böra i fråga om tillgodoräknande av föregående verksamhet i statens tjänst
för allmänna civilförvaltningens del godtaga den av kommunikationsverkens
lönenämnd föreslagna förändringen av 11 §, dock med någon jämkning i syfte
att även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma i betraktande.
De viktigaste härigenom inträdande skärpningarna av nu gällande bestämmelser
äro för det första, att den föregående anställning, som må tillgodoräknas,
icke blott skall kunna betecknas såsom likvärdig med eller av högre
värde än den senare, utan skall densamma i avseende å tjänstgöringens art
och omfattning svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågava-,
rande ordinarie tjänsten. Vidare skola städse, oberoende av befattningshavarens
levnadsålder, de första tre åren av den tidigare anställningen frånräknas,
och slutligen skall den tidigare anställningen hava innehafts i en följd.
Beträffande det sistnämnda villkoret torde höra framhållas, att därmed avses,
att avbrott icke bör få hava förekommit i själva anställningen vid verket,
men synas tillfälliga uppehåll eller avbrott i tjänstgöringen på grund av semester,
sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande fortfarande bibehållit
sin anställning, icke böra utesluta ett tillgodoräknande jämväl av den tjänstgöring,
som inträffat före dylikt avbrott. På samma sätt torde, då det gäller
förordnande å högre befattning, vare sig förordnandet innehafts av en ickeordinarie
tjänsteman och 11 § sålunda är tillämplig, eller, i enlighet med vad
som föreslås vid behandlingen av 12 §, förordnandet innebär uppehållandet av
högre ordinarie tjänst än den egna, tillfälliga eller kortare avbrott icke böra
beröva förordnandet dess karaktär av sammanhängande sådant. Ehuru författningen
icke torde böra telastas med några detaljföreskrifter härutinnan, tilllåter
sig lönenämnden, med hänsyn till uppkommande tolkningsfrågor, att i
■detta sammanliang erinra, hurusom bl. a. i 6 § uti kungörelsen den 31
december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet den
22 juni 1921 i fråga om långvarig tjänstgöring utom stationsorten föreskrivits,
att semester ävensom tillfälligt avbrott om högst 7 dagar i tjänstutövning av
angivet slag icke skall anses upphäva dess natur av tjänstutövning i sammanhängande
tidsföljd.
Då de nu föreslagna bestämmelserna torde böra tillämpas även vid de
verk, vilka för närvarande icke omfattas av det nya lönesystemet, har lönenämnden
ansett sig böra föreslå en motsvarande omredigering av kungörelsen
den 7 maj 1920. Härvid har hänsyn tagits jämväl till vissa i 12 § föreslagna
ändringar och tillägg.
Möjligheten att under särskilda förhållanden för placering i löneklass
tillgodoräkna jämväl sådant arbete, som utförts utom statens tjänst, torde för
allmänna civilförvaltningens del böra bibehållas, men synes den i 2 mom. av
11 § uti avlöningsreglementet intagna bestämmelsen härom böra erhålla eu
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217. 7
något tydligare affattning än för närvarande är fallet. För att dylikt arbete
ma berättiga till förböjd avlöning vid tillträdandet av viss statstjänst torde
nämligen den fordran böra uppställas, att verksamheten varit av sådan direkt
allmännyttig art, som ur samhällets synpunkt kan anses motsvara den statstjänst,
vederbörande erhåller. Av 1902 års löneregleringskommitté har härvmlag
huvudsakligen åsyftats dels viss lärareverksamhet i kommunal tjänst,
som föregått liknande anställning vid statsläroverk, och dels — vid tillträdandet
av statens domareämbeten — föregående likartad verksamhet vid städernas
domstolar Det bestämmande har sålunda i varje fall ansetts böra vara det
.?r<!^aevnt® arbetets beskaffenhet att, på samma gång det varit likartat eller
jamtorbart med utövning av den statstjänst, som tillträdes, tjäna ett verkligt
samhallsandamål. Däremot torde, då det gäller arbete utom statens tjänst, avgörande
betydelse icke böra fästas ensamt vid den utbildning, vederbörande
kunnat förskaffa sig i ett enskilt intresses tjänst, även om den verksamhet, som
därunder utövats, varit likartad eller jämförbar med den erhållna statstjänsten
och bibringat vederbörande särskilda kvalifikationer för densamma.
..... , enlighet med nu utvecklade tankegång synes 2 mom. i 11 § böra erhålla
följande undrade lydelse:
För samma ändamål, som avses i 1 inom., må befattningshavare, efter
provning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas
järn val flen tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig
beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmannas
synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det
arbete, han har att utföra å befattningen’.
På grund av de föreslagna ändringarna i 11 § 1 mom., torde 3 monn av
samma paragraf böra utgå. Likaledes torde 4 mom., vilket närmast synes vara
avsett såsom ett övergångsstadgande för vissa speciella fall, kunna bortfalla.
De 1 berörda 4 mom. omnämnda ojämnheterna torde nämligen för framtiden
förebyggas genom den ändring, som nedan föreslås i 12 § 1 mom.?
Två ledamöter i lönenämnden hava på anförda skäl föreslagit, att keserranter i
11 § 1 mom. måtte erhålla följande lydelse: ° ’ ^nämnden.
»Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinane
tjänst, förut i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å arten och omfattningen
finnes -svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,
han har att utföra å den ordinarie befattningen, må för bestämmandet av hans
begynnelselon 1 -den ordinarie befattningen och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver ett och ett halvt
ayt.under vilken han efter fyllda 20 år utan väsentligt avbrott i statens tjänst
utfört sadant arbete.»
Därjämte hava. dessa ledamöter ansett något stadgande om att vid
tillgodoräknande enligt 11 § hänsyn icke tages till del av kalenderkvartal
ej böra givas.
En annan ledamot har förklarat sig kunna i huvudsak ansluta sig
till vad i den av förbemälda ledamöter avgivna reservationen anförts5,
ehuru han helst skulle sett att någon inskränkning icke gjordes i den
Departements•
chefen.
8 Kungl. Maj:ts preposition Nr 217.
nuvarande rätten att tillgodoräkna den tid, under vilken man utfört
likvärdigt arbete i statens tjänst.
Slutligen bär ännu en ledamot av nämnden anmält avvikande mening.
Denna ledamot har på angivna skäl ansett orden »i en följd» i
11 § 1 mom. böra utgå.
Jämväl i vad avser nu förevarande paragraf bar Kungl. Maj:t i
förberörda den 10 mars 1922 avlåtna proposition i buvudsak upptagit
den av kommunikationsverkens lönenämnd föreslagna lydelsen. Då för
allmänna civilförvaltningens del lönesystemet är byggt på samma principer
som vid kommunikationsverken, synes det nödigt att man även i
fråga om rätten till uppflyttning i löneklass åvägabringar överensstämmelse
mellan de båda avlöningsreglementena så långt detta utan större olägenheter
kan ske.
Lönenämndens förslag till lydelse av 11 § 1 mom., som avser
förhållanden vid befordran till första ordinarie tjänst, innebär anslutning
på förevarande punkt till vad av kommunikationsverkens lönenämnd föreslagits
för dessa verks del, allenast med en mindre jämkning i syfte att
även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma i betraktande.
För de personalgrupper, varom nu är fråga, innebär detta
en avsevärd inskränkning i rätten att tillgodoräkna sig tid för uppflyttning
i löneklass.
I första hand är sålunda att märka, att den föregående anställning,
som må tillgodoräknas, icke blott bär kunna betecknas som likvärdig
med eller av högre värde än den, till vilken befordran sker, utan skall
densamma i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara
mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie
tjänsten. Det har av reservanter inom lönenämndeu ifrågasatts, huruvida
ett offentligt uppdrag, exempelvis ett lagstiftningsuppdrag, vartill
en befattningshavare förordnas, skulle kunna betraktas såsom sådan
anställning i statens tjänst, som enligt den föreslagna lydelsen utgör
förutsättning för rätten att tillgodoräkna föregående tjänstgöring. Med
anledning härav vill jag såsom min mening uttala, atr intet hinder bör
möta att på sådant sätt betrakta dylika uppdrag, därest de i övrigt
uppfylla fordringarna på sådan anställning, som må i förevarande avseende
tillgodoräknas.
Vidare innebär lönenämndens förslag, att de första tre åren av
den tidigare anställningen städse frånräknas. I detta avseende har,
såsom av det föregående framgår, inom lönenämnden uttalats den mening,
att frånräknande av ett och ett halvt år skulle vara för allmänna
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
civilförvaltningens del tillräckligt. Åven om så i en del fall sknlle
kunna anses vara förhållandet, måste man emellertid taga i betraktande,
att i fråga om vissa personalgrupper, vilka för övrigt torde komma att
utvidgas, förhållandena äro så ensartade med dem vid kommunikationsverken,
att någon avvikelse från vad för sistnämnda verk föreslagits i
detta avseende icke synes kunna förordas. Jag biträder sålunda härutinnan
löuenämndens förslag.
En ytterligare skärpning av villkoren för rätt att tillgodräkna sig
tidigare anställning ligger i förslaget, att anställningen skall hava innehafts
i en följd fram till tillträdet av den nya befattningen. Beträffande
detta villkor har lönenämnden framhållit, att avbrott i anställningen icke
bör anses hava förekommit vid tillfälliga uppehåll i tjänstgöriugen på
grund av semester, sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande
fortfarande bibehållit sin anställning. Vidare har nämnden i detta sammanhang
erinrat, hurusom bland annat i 6 § av kungörelsen den 31
december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 i fråga om långvarig tjänstgöring utom stationsorten
föreskrivits, att semester ävensom tillfälligt avbrott om högst sju
dagar i tjänstutövning av angivet slag icke skall anses upphäva dess
natur av tjänstutövning i sammanhängande tidsföljd. Inom nämnden
har reservationsvis uttalats den meningen, att sistberörda grundsats borde
på något sätt komma till uttryck i författningstexten. På sätt lönenämnden
framhållit, är det utan vidare klart, att med den av nämnden
föreslagna formuleringen varje uppehåll i själva anställningen föranleder,
att det ifrågavarande villkoret brister. Däremot saknas i författningen
direkt bestämmelse om hur förhållandet skall bedömas, när uppehåll i
tjänstgöriugen ägt rum utan att detta föranlett avbrott i anställningen.
I detta avseende delar jag lönenämndens i motiveringen uttalade uppfattning.
Givetvis bör ej vid tillämpning av bestämmelserna i förevarande
moment icke-ordinarie befattningshavare tillgodoräknas tjänstgöring
enligt för befattningshavaren förmånligare grunder än vad som
medgives ordinarie befattningshavare. I den mån detalj föreskrifter kunna
vara erforderliga — jag erinrar därvid om att för kommunikationsverkens
vidkommande sådana icke hittills förefunnits — lära de hava sin plats
i av Kungl. Maj:t utfärdade tilläggsbestämmelser.
I övrigt synes mig icke annat vara att erinra mot lönenämndens
förslag än att i 1 mom. en förändring bör äga rum, i syfte att flera
till tiden sammanhängande men olika anställningar må få för ifrågavarande
ändamål tillgodoräknas. Med den av lönenämnden föreslagna
lydelsen skulle nämligen följden bliva den, att, om innehavare av viss
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 käft. (Nr 217.) 2
Korum unikationsvcrkens
lönenämnd.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
anställning, vilken må tillgodoräknas, frånträder denna anställning och
omedelbart tillträder annan jämställd eller högre dylik, honom berövas
möjligheten att få tillgodoräkna sig båda ifrågavarande anställningar,
ett förhållande som för allmänna civilförvaltningens del ofta skulle leda
till orimliga konsekvenser och näppeligen torde hava varit av lönenämnden
avsett. För det avsedda ändamålet bör uttrycket »nämnda
anställning» utbytas mot »dylik anställning».
12 § 1 mom.
Under åberopande av den utav kommunikationsverkens lönenämnd
förebragta utredningen rörande de olägenheter, som äro förbundna med
den i shitet av andra stycket utav förevarande moment stadgade inskränkningen
i rätten att tillgodoräkna så kallad sneddning, har allmänna
civilförvaltningens lönenämnd hemställt, att orden »dock att vad
sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre
lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående
befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande» måtte uteslutas ur
detta moment.
Lönenämnden har i övrigt förordat införandet jämväl i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen av de utav kommunikationsverkens
lönenämnd föreslagna tilläggen till 12 § 1 mom., vilka
tillägg avse dels åstadkommande av reciprocitet i fråga om tillgodoräknande
av anställning vid befordran mellan olika verksgrupper, för
vilka det nya lönesystemet antagits att gälla, dels rätt för ordinarie
tjänsteman att vid befordran till högre tjänst i viss omfattning tillgodoräkna
föregående förordnandetid, dels ock slutligen rätt att efter Kungl.
Maj:ts prövning i varje särskilt fall tillgodoräkna visst föregående arbete
i statens tjänst. Med hänsyn till den föreslagna avfattningen av 11 §
har dock nämnden ansett, att på den tjänstgöring eller verksamhet i
övrigt, som må tillgodoräknas enligt något av de två sista styckena av
momentet i dess nya avfattning, bör uppställas kravet att densamma
skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.
Såsom motivering för lönenämndens ifrågavarande förslag har
nämnden åberopat, vad kommunikationsverkens lönenämnd anfört till
stöd för sitt förslag till avfattning av motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet
för dessa verk. Kommunikationsverkens lönenämnd
yttrade i detta avseende följande:
»Såsom tidigare här ovan antytts, har lönenämnden vidare funnit sig
höra ifrågasätta, att en tjänsteman, som befordras från en ordinarie tjänst
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
till annan sådan inom högre lönegrad, und^r vissa förhållanden må för placering
i löneklass kunna tillgodoräknas tjänstetid, som infallit före befordringen
till den högre befattningen.
Ett dylikt tillgodoräknande synes huvudsakligen böra ifrågakomma, då
befattningshavaren under längre tid såsom ordinarie tjänsteman innehaft förordnande
å sådan tjänst, som är jämförbar med eller högre än den, han vid befordringen
tillträder. Med förordnande torde böra jämställas uppehållande
av befattning å extra stat. För att förordnande eller tjänstgöring, som här avses,
må anses lika med innehavande av ordinarie tjänst i den högre graden,
torde förordnandet eller tjänstgöringen böra omfatta en tid av minst sex månader
i ett sammanhang. I överensstämmelse med de grunder för tillgodoräknande
av icke-ordinarie tjänstetid, som kommit till uttryck i 11 §, torde vidare
endast tid, som överstiger tre år, böra få tillgodoräknas. Allt för långt
tillbaka i tiden liggande förordnanden, under vilka tjänstgöringsförhållandena
kanske varit väsentligt annorlunda än senare, torde icke heller böra få medräknas.
Lönenämliden bär på grund härav ansett bestämmelsen böra avfattas
så, att tjänstemannen må kunna tillgodoräknas den tid utöver tre år, under
vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen
på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som är jämförbar
med eller högre än den, han vid befordringen tillträder. Härvid må
dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet
än sex månader i ett sammanhang.
Det tillgodoräknande, varom nu är fråga, synes böra göras beroende av
prövning i varje särskilt fall. Vid dylik prövning torde böra observeras, att
rätten till sneddning under vissa förhållanden vid befordran till högre tjänst,
sammanställd med möjligheten att på nu angivet sätt tillgodoräkna föregående
tjänstetid för placering i löneklass i den högre tjänsten, skulle kunna medföra,
att en tjänsteman, som erhölle befordran efter viss tids förordnande, k om me i
ett förmånligare läge å löneskalan än vad som skulle hava varit fallet, om han
tidigare — vid förordnandets början eller annan tidpunkt — befordrats till
den högre tjänsten. Lönenämnden förutsätter, att dessa förhållanden ägnas
tillbörlig uppmärksamhet, då det gäller att avgöra, huruvida tillgodoräknande
av förordnandetid, varom nu är fråga, må äga rum eller icke. Självfallet bör
tillgodoräknandet icke få tillämpas i en utsträckning, som medför nyssnämnda
oegentliga förhållande.
I vissa fall kan inträffa, att eu ordinarie tjänsteman utan att innehava
förordnande eller uppehålla befattning å extra stat, under längre tid i sin innehavda
tjänst utfört arbete, som kan anses likvärdigt med eller av högre värde
än det, som är förenat med en högre befattning, till vilken han senare befordras.
Lönenämnden har haft anledning att uppmärksamma detta förhållande
vid behandling av ett flertal framställningar, bland annat en sådan från Sveriges
statsbanors kontorsbiträdesförbund, över vilken framställning lönenämnden
den 11 juni 1921 till Kungl. Maj:t avgivit infordrat yttrande. I anslutning
till de däri framförda synpunkterna har lönenämnden ansett sig böra föreslå
införande av en bestämmelse, som under vissa förutsättningar möjliggör tillgodoräknande
jämväl av sådant arbete, varom nu är fråga. I tillämpliga delar
torde härvid böra gälla vad här ovan föreslagits beträffande tillgodoräk
-
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
ilande av tid för förordnande m. m. Sådant tillgodoräknande, som nu avses,
torde dock i varje särskilt fall böra göras beroende av Kungl. Maj:ts prövning.
»
Mot vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i anslutning till
motsvarande förslag beträffande kommunikationsverken, förordat i fråga
om rätt för ordinarie tjänsteman att vid befordran till tjänst inom högre
lönegrad få tillgodoräkna tid, varunder han uppehållit likvärdig eller
högre befattning, hava två ledamöter i nämnden riktat, bland annat, den
anmärkningen, att ett dylikt tillgodoräknande icke borde inskränkas
allenast till tid, varunder vederbörande såsom ordinarie tjänsteman uppehållit
befattning, som nyss sagts.
Lönenämndens förslag i vad det avser 12 § sammanfaller i det
stora hela med den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av motsvarande
bestämmelser för kommunikationsverken. 1 vad förslaget avser att
undanröja de ojämnheter, som uppstått vid tillämpningen av stadgandet
om viss inskränkning i sneddningsprincipen, har jag intet att erinra.
Beträffande förslaget i övrigt, vilket innebär avsevärda inskränkningar
i den nuvarande rätten att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna
föregående tjänstgöring, har jag funnit mig icke böra ifrågasätta ändring.
Med anledning av vad som inom lönenämnden reservationsvis påyrkats,
i syfte att tidigare anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare
måtte få medräknas för uppflyttning i högre löneklass, vill jag såsom
min mening uttala, att ett dylikt medgivande synes kunna leda till mindre
önskvärda konsekvenser och i varje fall knappast vara mera motiveiat
för den allmänna civilförvaltningens del än så vitt angår kommunikationsverken.
Ålderstillägg vid oreglerade verk.
Såsom redan av det föregående framgår, har lönenämnden föreslagit
en mot de föreslagna ändringarna i avlöningsreglementets 11—12 §§
svarande omredigering av kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens
tjänst.
Mot förslaget till omredigering av ifrågavarande kungörelse har
jag den erinran, att jämväl här uttrycket »nämnda anställning» bör utbytas
mot »dylik anställning».
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
Övergångsbestämmelser.
Beträffande övergången till de nya bestämmelserna angående uppflyttning
i löneklass och angående ålderstillägg har lönenämnden anfört
dels att de föreslagna ändringarna lämpligen borde träda i kraft den 1
juli 1922, dels ock att framställning borde göras hos riksdagen om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att utfärda särskilda övergångsbestämmelser.
I fråga om övergången till de nya bestämmelserna har jag ingen
annan erinran än att, då rätt till ålderstillägg för befattningshavare vid
oreglerade verk normalt uppkommer allenast med ingången av kalenderår,
kungörelsen med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för
civila befattningshavare i statens tjänst synes böra träda i kraft först
från och med ingången av år 1923. I sammanhang härmed torde det
av lönenämnden i denna kungörelse föreslagna stadgandet, att ålderstillägg,
vartill rätt må uppkomma omedelbart med ikraftträdandet av
kungörelsen och på grund av dess bestämmelser, må åtnjutas från och
med den 1. juli 1922, böra utgå.
Då vid 1922 års riksdag beslut torde komma att fattas om ändring
av avlöningsreglementet jämväl i andra delar, förutsätter jag, att
de olika ändringarna av Kungl. Maj:t sammanföras och utfärdas i form
av en enda författning, eventuellt genom omtryckning av reglementet i
i dess helhet.
Föredragande departementschefen uppläser härefter inom departementet
utarbetade förslag till
dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr
451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, (Bilaga A), att träda i kraft den
1 juli 1922,
dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila
befattningshavare i statens tjänst (Bilaga B), att träda i kraft den 1
januari 1923,
samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen att
1) antaga ifrågavarande förslag samt
2) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna kunna
finnas erforderliga.
Departements
chefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skall proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga litt. . . vid detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
B. E. Brimberg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
15
Bilaga A.
Förslag
till
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 151) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen.
10 §.
3. Uppflyttning till---löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:
a) att han — — — militär tjänstgöring;
b) att uppskov — — — dess helhet; samt
c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under
nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
11 §.
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för
bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för
hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller
delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin
art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara
jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra
å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han
på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör
vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig tillgodo den tid
intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda
lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande
verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket
lönereglering genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta
reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till
högre löneklass kunpa tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under
vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före
befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,
vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande
eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett
sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,
efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
17
jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i
avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med
eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten
utföra.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 186 käft. (Nr 217.)
3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
Bilaga B.
Förslag
till
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i
statens tjänst.
I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila
statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken sarht statsdepartement
och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller
må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,
skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj
1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må
för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda
18 år i en följd och utan väsentligt avbrott i tjänstgöringen innehaft
dylik anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre
lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans
rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom
de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra
stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas
förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet
än sex månader i ett sammanhang.
3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter
prövning hvarje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende
å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
4. Om befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstlllägg hava kommit i
förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än
som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de ålderstillägg
vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- BU 1922:74 Memorial, med förslag till vissa ändringar i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk. s. 11 i texten
- Rskr. 1922:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid s. 1 i texten
- SU 1922:91 Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdeparte s. 7 i texten