Sök i Ratio Lex

Angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen m. in

1922-03-14 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:228, Angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lån

till främjande av bostadsproduktionen m. in.; given

Stockholms slott den 14 mars 1922.

Under åbei’opande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Herm. Lindqvist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

. anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, följande:

Bihang till riksdagms protokoll 1922. 1 saml. 196 käft. (Nr 228.) 385 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts ''proposition nr 228.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, erinrade jag under

punkt 133 om de spörsmål rörande bostadsproduktionens främjande, som

syntes böra föreläggas riksdagen, och ifrågasatte därvid dels att till ökning

av statens bostadslånefond skulle få disponeras ytterligare 15,000,000

kronor såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel och dels att

till vissa ändamål, som indirekt åsyfta bostadsproduktionens främjande,

skulle få användas besparingar å de utav riksdagen tidigare beviljade

anslagen med ändamål att åt byggnadsföretagare bereda statsbidrag utan

rånte- eller återbetalningsskyldighet. Jag förutsatte därvid, att en särskild

proposition härom senare skulle föreläggas riksdagen.

Vidare har Kung!. Maj:t i propositionen nr 2 beträffande tilläggsstaten

för år 1922 under titeln »utgifter för kapitalökning» (bil. 3) föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som senare

kunde varda riksdagen förelagd, för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby beräkna ett reservationsanslag av 320,000

kronor att utgå av lånemedel. Vid ärendets anmälande i statsrådet uttalade

jag, att detta spörsmål syntes böra behandlas i samband med

frågan om andra åtgärder till främjande av bostadsproduktionen.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga omförmälda frågor.

Statsunderstöd till främjande av bostadsproduktionen.

1920 års

riksdag.

I skrivelse den 18 juni 1920, nr 468, anmälde riksdagen, att riksdagen,

med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 314, beslutat,

bland annat,

att en särskild fond, benämnd statens bostadslånefond, skulle inrättas,

från vilken fond, som skulle förvaltas av statskontoret, lån finge

av Kungl. Maj:t beviljas kommuner med flera till visst bostadsbyggande,

samt att för bildande av denna fond finge såsom lån från statsverkets

fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1920 ett belopp av 15,000,000

kronor samt för år 1921 likaledes ett belopp av 15,000,000 kronor med

skyldighet för bostadslånefonden att för de medel, som sålunda kunde

bliva från rusdrycksmedelsfonden utlämnade, gottgöra sistnämnda fond

ränta efter 5 %; samt

att till understöd (statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet)

åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa dels för ar 1921 a

extra stat under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 6,500,000

kronor, att direkt utgå av byggnadsskattemedel, dels ock å tilläggsstat

för år 1920 under sjätte huvudtiteln ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

3

Tillika anmälde riksdagen i skrivelse samma dag (nr 469), att riksdagen

för sin del antagit en förordning om byggnadsskatt i syfte att

bereda medel till främjande av bostadsproduktionen.

År 1921 anmälde riksdagen i skrivelse den 17 juni, nr 330, bland annat,

att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 357, beslutat

att till återbetalning av det å 1920 års tilläggsstat anvisade reservationsanslag

å 4,000,000 kronor till understöd åt kommuner med derå

för uppförande av vissa bostadsbyggnader å riksstaten för år 1922 bland

utgifter för kapitalökning under rubrik »återbetalning av tillfälliga lånemedel»

anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000,000 kronor att direkt utgå

av byggnadsskattemedel; samt

att till statsbidrag åt kommuner n,ied flera för uppförande av vissa

bostadsbyggnader å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

å 1,500,000 kronor att direkt utgå av byggnadsskattemedel.

Något förslag om bostadslånefondens utökande hade icke framställts

i 1921 års proposition. Vid frågans behandling i statsrådet hade emellertid

föredragande departementschefen förklarat sig bestämt förutsätta,

att sådant förslag skulle framläggas vid 1922 års riksdag.

Med anledning av riksdagens omförmälda år 1920 fattade beslut

utfärdade Kungl. Maj:t den 9 juli 1920 kungörelse angående statsunderstöd

till främjande av bostadsproduktionen (sv. förf.-saml. nr 520), för

vars innehåll närmare redogjorts i den till 1921 års riksdag avlåtna

propositionen (nr 357, sid. 4). Här må emellertid erinras, att enligt

nämnda kungörelse lån kan utgå med högst 50 procent och statsbidrag

utan rånte- eller återbetalningsskyldighet med högst 15 procent av byggnadskostnaden,

tomtkostnaden ej inberäknad, dock att, om både lån och

bidrag utgå, sammanlagda understödet må utgöra högst 50 procent av

nämnda kostnad. Ytterligare har den begränsningen gjorts, att understöd

ej må utgå med högre belopp än 15,000 kronor för lägenhet, därav

högst 4,500 kronor såsom statsbidrag.

Lån är under ett år räntefritt och förräntas under den återstående

lånetiden efter 5 procent. Amortering skall verkställas från och med

sjunde kalenderåret och, jämte räntan (5 %\ utgöras genom en årlig

annuitet av 7 procent.

Ansökningstiden fastställdes i denna kungörelse endast med avseende

å 1920 års understödsmedel. Beträffande 1921 års medel föreskrev

Kungl. Maj:t sedermera i särskild kungörelse den 27 maj 1921 (sv. förf.- saml. nr 264), att ansökning om statsunderstöd skulle göras senast den

15 september 1921,

1921 års

riksdag.

Författningar

i ämnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts i 1921 års proposition framställda,

av riksdagen godkända förslag blevo vissa jämkningar i de

gällande grunderna för meddelandet av statsunderstöd fastställda genom

en kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml. nr 467) om ändring i vissa

delar av kungörelsen den 9 juli 1920. Därvid blev en förut gällande

föreskrift, enligt vilken egnahemsföretag och kooperativa byggnadsföretag

ägt visst företräde till erhållande av statsunderstöd, ersatt av en bestämmelse,

att vid fördelningen av statsunderstöd särskilt borde främjas

företag av direkt allmännyttig natur eller med anordningar, som avsåge

att bereda den boende äganderätt eller annan stadigvarande rätt till

bostaden (kommunala eller halvkommunala företag, kooperativa företag,

egnahemsföretag och liknande). Vidare föreskrevs, att lån kunde beviljas

för lägenhetsklyvning till ett belopp av högst 5,000 kronor för varje

genom uppdelning vunnen lägenhet, för vilket ändamål finge ur bostadslånefonden

disponeras sammanlagt högst 750,000 kronor. Dessutom

stadgades, att understöd ej, med mindre särskilda skäl därtill föranledde,

finge lämnas för byggnadsföretag, som påbörjats tidigare än den 1 januari

1921, och i intet fall för byggnadsföretag, som påbörjats före den 1

januari 1920. Slutligen föreskrevs, att byggnadsföretag, för vilket lämnats

statsunderstöd, skulle vara fullbordat före utgången av året efter

det, då understödet beviljats, dock att statens byggnadsbyrå i särskilda

fall ägde medgiva anstånd under ett år med byggnadsföretagets fullbordande.

invändningen Under erinran, att till 1921 års bostadsproposition (nr 357, sid. 6)

av 1921 års finnea fogad en särskild redogörelse för användningen av de medel, som

anoch8stats-an för år 1920 funnos tillgängliga för beredande av dels lån ur bostadsMdrag.

lånefonden och dels statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet,

övergår jag nu till en redogörelse för dispositionen av motsvarande för

år 1921 tillgängliga belopp om 15,000,000 och 6,500,000 kronor.

Till en början må nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 31

december 1920, i överensstämmelse med förslag, som underställts riksdagen

och därvid lämnats utan erinran, för uppehållande av statens

byggnadsbyrås verksamhet under år 1921 ställt till förfogande ett belopp

av 45,000 kronor att utgå av nämnda anslag å 6,500,000 kronor.

Jämlikt § 6 i kungörelsen den 9 juli 1920 må förslag till understöd

åt visst byggnadsföretag redan före ansökningstidens utgång av

statens byggnadsbyrå överlämnas till Kungl. Maj:ts prövning, såvida

särskilda skäl därtill äro. Byggnadsbyrån har vid några tillfällen funnit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 5

denna föreskrift tillämplig beträffande ingivna ansökningar och med anledning

därav hos Kungl. Maj:t hemställt, att understöd måtte i förvägbeviljas

vissa kommuner. Med bifall härtill har Kungl. Maj:t genom

särskilda beslut beviljat understöd enligt följande tablå:

Lån,

Statsbidrag

kronor

kronor

Mariestads stad den

»Vh

1920........................

................. .

20.000

Lidingö köping »

8A

1921.......................

59,400

14,800

Huddinge kommun »

10/«

»)

................. 100,000

_

Stockholms stad »

V»

443,100

189,900

Hallsbergs köping »

Vt

11,000

Östersunds stad »

3%>

»

................. 118.000

33,000

Summa 765,500 268,700

Understöden hava för Stockholms stads vidkommande avsett kooperativa byggnadsföretag

och i de övriga fallen enskilda egnahemsföretag.

Vid ansökningstidens utgång den 15 september 1921 förelågo hos

byggnadsbyrån till Kungl. Maj:t ställda ansökningar om statsunderstöd

från det antal sökande och till de belopp, som följande tablå utvisar:

Lån,

kronor

81 städer...................................................................... 26,637,120: —

13 köpingar ......................................................... 825,125: —

67 municipalsamhällen och landskommuner ....................... 4,792,840: 40

1 enskild person............................................................... 10,500:_

Summa 32,265,5ö5:40

Statsbidrag,

kronor

11,892,361:50

308,025: - 889,156: 60

4,500: —

13,094,043:10

Då det, enligt vad verkställda beräkningar givit vid handen, vore

ovisst, huruvida byggnadsskatten för året komme att inbringa så stort

belopp som 6,500,000 kronor — det debiterade skattebeloppet har numera

visat sig hava uppgått till 5,937,801: 88 kronor —, anmodade chefen

för socialdepartementet genom ämbetsskrivelse den 14 september 1921

statens byggnadsbyrå att tillsvidare, i avvaktan på att den verkliga

storleken av förevarande skatteintäkt bleve känd, begränsa förslagen med

avseende å statsbidrag till att avse fördelning av högst 4,500,000 kronor.

1 ör tillgodoseende av det behov av understöd, som kommit till uttryck

i omförmälda ansökningar, funnos sålunda, efter avdrag av nyss

berörda, tidigare disponerade medel, tillgängliga 14,234,500 kronor till

lån och 4,186,300 kronor till statsbidrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statens byggnadsbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

I skrivelse den 22 oktober 1921 framlade statens byggnadshjelp till

Kungl. Maj:ts prövning förslag till fördelning mellan de sökande kommunerna

av de sålunda tillgängliga medlen. Efter att hava lämnat eu

redogörelse för de inkomna ansökningarna anförde byrån härvid följande

rörande de grundsatser, som'' varit vägledande vid förslagets uppgörande:
Vid

bedömandet av ansökningarna och uppgörandet av förslag till statsunderstödens

fördelning hava i främsta rummet beaktats de i nådiga kungörelsen den 9

juli 1920 angående statsunderstöd till främjande av bostadsproduktionen, med däri

enligt kungörelsen den 7 juli 1921 föreskrivna ändringar, meddelade villkor och föreskrifter

för understöds åtnjutande, men dessutom hava även de synpunkter, som

legat till grund för förslaget till fördelning av 1917, 1918, 1919 och 1920 års statsunderstöd

till uppförande av bostadshus varit bestämmande. Sålunda har givetvis i

främsta rummet hänsyn tagits till inom respektive kommun förefintlig bostadsbrist, och

har kännedom härom vunnits icke blott genom de företedda ansökningshandlingarna

utan även genom från socialstyrelsen inhämtade upplysningar.

På grund av den i § 2 av förenämnda kungörelse givna föreskriften att understöden

skola så fördelas, att därigenom särskilt främjas företag av direkt allmännyttig

natur eller med anordningar, som avsåge att bereda den boende äganderätt

eller annan stadigvarande rätt till bostaden, har vid förslagets uppgörande i främsta

rummet statsunderstöd föreslagits åt kommunala eller halvkommunala företag, egnahemsföretag

och kooperativa byggnadsföretag. Härvid har, i likhet med vad som

tillämpats under föregående år, såsom »eget hem» ansetts sådan byggnad, som, utom

bostad för ägaren, innehållit ytterligare en lägenhet, avsedd för uthyrning. Byggnad,

innehållande tre eller flera lägenheter, ävensom sådan mindre byggnad, i vilken icke

ägaren skulle hava sin bostad, har betraktats såsom hyreshus.

Den i § 4 av kungörelsen fastställda högsta procent å byggnadskostnaden, med

vilken lån och statsbidrag kan utgå, har byggnadsbyrån, i överensstämmelse med de

principer, som tillämpades vid fördelningen av 1920 års understöd, ansett böra åtnjutas

endast av byggnadsföretag i kommun, där byggnadskostnaden för eldstad varit

högst. Å övriga orter har byrån beräknat statsunderstöd böra utgå med belopp, varierande

mellan 30 % och 45 % av byggnadskostnaden, varvid särskilt tagits i beaktande,

om byggnadskostnaden varit relativt låg och det på grund härav kunde antagas,

att företaget även med sålunda reducerat understöd kunde komma till stånd,

eller att en nedsättning vore möjlig, utan att företagets ekonomi äventyrades. En

sådan reduktion har ansetts så mycket hellre böra ske, som den beräknade kostnaden

för eldstad å de flesta orter angivits med belopp, som ofta avsevärt understiga föregående

års priser.

Givet är, att vid ansökningarnas bedömande byrån även nu haft sin uppmärksamhet

fäst därpå, att icke sådana omständigheter varit för handen, att genom understödjande

av byggnadsverksamheten inom en kommun en av förhållandena ej ovillkorligen

påkallad inflyttning från landsbygden skulle befordras.

Utom de synpunkter, som sålunda av byrån tillämpats vid uppgörandet av nu

föreliggande förslag, har även särskild hänsyn tagits till inom respektive kommuner

konstaterad folktillväxt och förefintligt bostadsbestånd under nästlidet år, varjämte

byggnadsbyrån sökt att, i den mån sådant låtit sig göra, tillmötesgå framställningar

från sådana kommuner, som under föregående år anhållit om statsbidrag men, oaktat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 228.

de synts förtjänta av dylikt understöd, icke då kunnat på grund av anslagens otillräcklighet

tilldelas sådant.

Med bifall till byggnadsbyråns förslag beviljade Kungl. Maj:t genom Kungi. Mans

brev den 28 oktober 1921 vissa kommuner statsunderstöd att''i enlighet fobre^1untln“en

med gällande bestämmelser med angivna högsta belopp utgå dels såsom '' °

lån och dels såsom statsbidrag, under förutsättning dock beträffande lån *

att vederbörande kommun, därest jämlikt bestämmelserna i § 74 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, § 73 i förordningen

av samma dag om kommunalstyrelse på landet eller § 30 i förordningen

den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm så erfordrades,

erhölle Kungl. Maj:ts tillstånd till lånets upptagande. 1 sistnämnda

hänseende skulle vederbörande länsstyrelse tillse, att framställning

i ämnet, jämte länsstyrelsens yttrande, så vitt möjligt före den 1

december 1921, inkomme till Kungl. Maj:t. Brevet innefattade tillika

föreskrifter om de slag av byggnadsföretag, till vilka understöden, i

huvudsak, skulle utgå. Jag får här framlägga eu förteckning över de

sålunda beviljade understöden.

Städer.

Alingsås

för

enskilda

egnahemsbyggnader............

Arvika

»

»

» ..........

Boden

»

»

hyreshus..............................

Borås

»

»

egnahemsbyggnader............

Djursholm

»

»

» ......

Eksjö

»

»

»

Eskilstuna

»

»

» .......

Eslöv

»

»

» ____

Falkenberg

»

» .........

Falköping

»

»

» ........

Falun

Gävle

»

»

» 1............

för av kommunen uppförda bostadshus ... 23,000

för av halvkommunalt bostadsbolag uppförda

bostadshus .................................. —

för enskilda egnahemsbyggnader .............. 288,000

Göteborg

för av kommunen uppförda hyreshus ......... 980,000

för av kommunen uppförda egnahem ...... 452,000

för av bostadsföreningar uppförda kooperativa

byggnader samt enskilda egnahemsbyggnader

................................................ 668,000

Halmstad

för av kommunen uppfört hyreshus ......... 55,000

för av en kooperativ egnahemsförening uppförda

egnahem ...................................... 148,000

Lån,

Statsbidrag,

kronor

kronor

64,000

16,000

60,000

15,000

140,000

35,000

225,000

56,000

39,000

10,000

23,000

6,000

200,000

50,000

50,000

12,000

80,000

20,000

40,000

10,000

200,000

50,000

6,000

9,000

311,000

72,000

87,000

400,000

143,000

2,100,000

212,000

755,000

14,000

203,000 37,000

51,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 228.

Statsbidrag,

kronor

Hudiksvall

för av kommunen uppförda hyreshus......

för enskilda egnahemsbyggnader ............

Huskvarna för enskilda egnahemsbyggnader .

Hälsingborg

för kooperativt byggnadsföretag...............

för enskilda egnahemsbyggnader ............

Härnösand för enskilda egnahemsbyggnader

Jönköping

för av bostadsförening uppförd byggnad

för enskilda egnahemsbyggnader.............

Kalmar

för kooperativt byggnadsföretag..............

för enskilda egnahemsbyggnader ...........

Karlshamn för enskilda egnahemsbyggnader

Län,

kronor

J

. 20,000

. 23,000

43.000

35.000

5.000

6.000

7,000

.. 413,000

420.000

100.000

2,000

105,000

.. 34,000

.. 194,000

228,000

8,000

48,000

.. 50,000

.. 80,000

130,000

64,000

12,000

20,000

Karlskrona

för av bostadsförening uppförda egnahemsbyggnader

Karlstad för enskilda egnahemsbyggnader...............

Kristianstad » » * ...............

Kristinehamn » » * ...............

Kungälv » » * ...............

Köping » » * ...............

Laholm » » * ..............

82,000

100,000

64.000

58.000

16.000

7,000

32,000

Landskrona

för av kommunen uppfört hyreshus............

för av kooperativ bostadsförening uppförda

egnahem ...................................................

Lidköping för enskilda egnahemsbyggnader .....

Lindesberg » » * .....

Linköping » » *

Ludvika » » * .....

Luleå » » * ••• ■

85,000

85,000

21,000

170.000 21,000

32.000

40.000

100,000

80.000

100,000

Lund

för av kommunen uppfört hyreshus

för enskilda egnahemsbyggnader......

43.000

40.000

10,000

83.000 10,000

Malmö

för av kommunen uppfört hyreshus.......

för enskilda egnahemsbyggnader ..........

Mjölby för enskilda egnahemsbyggnader

Motala » » *

Norrköping » » »

Norrtälje » » *

Nyköping » » *

... 44,000

... 160,000

11,000

204.000 40,000

64.000

80.000

18,000

34,000

11,000

8,000

107,000

25,000

56,000

32.000

16.000

20,000

25.000

16.000

14,000

4.000

5.000

8.000

42.000

8,000

10.000

25.000

20.000

28,000

20,000

51.000

16.000

20,000

136,000

4.000

8.000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majits proposition nr 228.

9

Lån,

kronor

Statsbidrag,

kronor

Nässjö för enskilda egnahemsbyggnader .

Oskarshamn» » »

Piteå » » »

Sala för av kommunen uppfört hyreshus.......

Skövde för enskilda egnahemsbyggnader .

Sollefteå » '' » » .

Stockholm

för av bostadsföreningar uppförda kooperativa byggnader

samt enskilda egnahemsbyggnader

Söderhamn för enskilda egnahemsbyggnader

Södertälje

för av aktiebolag uppförda hyreshus .........

för enskilda egnahemsbyggnader ..............

Sölvesborg för enskilda egnahemsbyggnader ...

Tranås » », »

Trelleborg » » »

Trollhättan » » »

Uddevalla

för av kommunen uppförda egnahemsbygg

nader .......................................................

för enskilda egnahemsbyggnader ...............

Ulricehamn för enskilda egnahemsbyggnader ...

Umeå

för av kommunen uppförda hyreshus.........

för enskilda egnahemsbyggnader ..............

Uppsala

för av bostadsförening uppförd byggnad ...

för enskilda egnahemsbyggnader ..............

Vadstena för enskilda egnahemsbyggnader .......

Varberg » » * .......

Vaxholm » » » .......

Vänersborg

för av kommunen uppfört hyreshus............

för enskilda egnahemsbyggnader .............

Värnamo för enskilda egnahemsbyggnader .......

Västervik » , . » » ......

Västerås

för av kommunen uppförda bostadshus ...

för enskilda egnahemsbyggnader .............

Växjö för enskilda egnahemsbyggnader.............

Ystad » » » ............

Örebro

för av kooperativ förening uppförda byggnader.

........................................................

för enskilda egnahemsbyggnader ..............

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 196 käft.

64,000

16,000

24,000

6,000

64,000

16,000

16,000

5,000

64,000

16,000

96,000

24,000

tiva bygg-

r ...........

4,000,000

1,494,000

64,000

16,000

. 76,000

19,000

. 105,000

181,000 30,000

49,000

26,000

6,000

35,000

9,000

32,000

8,000

28,000

8,000

. 57,000

14,000

. 64,000

121,000 16,000

30,000

16,000

4,000

. 44,000

11,000

. 96,000

140,000 24,000

35,000

30,000

8,000

. 170,000

200,000 42,000

50,000

27,000

6,000

31,000

8,000

56,000

14,000

. 38,000

9,000

38,000

76,000 9-000

18,000

70,000

—

—

12,000

72,000

18,000

96,000

168,000 24,000

42,000

100,000

25,000

31,000

—

45,000

15,000

325,000

370,000_ 85,000

100,000

(Nr 228.)

385 52

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Lån, Statsbidrag,

kronor kronor

Örnsköldsvik för enskilda egnahemsbyggnader

Östersund

för av bostadsförening uppförd byggnad

32.000 8,000

14.000 4,000

eller tillsammans kronor 12,265,000 3,937,000

Köpingar.

Lidingö för

Mörbylånga »

Saltsjöbaden »

Tierp »

Älmhult »

enskilda egnahemsbyggnader

» »

» »

eller tillsammans kronor

160,000

40,000

31,000

—

87,000

22,000

12,000

3,000

64,000

16,000

354,000

81,000

Municipalsamliällen och landskommuner.

Almby

Aringsås

Botkyrka

Bromstens

Byarums

Danderyds

Enebybergs villastads

Falköpings förstäders

Fosie

Frösöns

Fäss bergs

Gnesta

Grava

Gudmundrå

Hässelby villastads

Jokkmokks

Karlsborgs

Knivsta

Rumla

Längbro

Mölndals

Nacka

Råsunda

Sandseryds

Sköns

Snöstorps

Solhems

Sollentuna

Stora Tuna

Storviks

Sura

s:n för enskilda egnahemsbyggnader........

50,000

—

» »

»

» ........

26,000

—

» »

»

» .......

15,000

—

m:e »

»

» .......

32,000

8,000

s:n »

»

» .......

25,000

—

» »

»

» .......

37,000

—

inre »

»

» ......

40,000

10,000

» »

»

» .......

32,000

8,000

Sill »

»

» .......

58,000

—

» »

»

» ......

120,000

30,000

» »

«

» ......

180,000

—

m:e »

»

» .......

19,000

5,000

s:n »

»

» .......

35,000

—

» »

»

» .......

35,000

—

inte »

»

» .......

18,000

—

s:n »

»

» .......

70,000

20,000

» »

»

» .......

35,000

—

» »

»

» .......

7,000

—

» »

»

» .......

25,000

6,000

» »

»

» ......

25,000

—

m:e »

»

» .......

48,000

12,000

Sill »

»

» .......

85'',000

—

m:e »

»

» ......

42,000

10,000

Sill »

»

» ......

20,000

—

» »

»

» ... .

175,000

25,000

» »

»

» ......

27,000

—

m:e »

»

» ......

45,000

11,000

s:n »

»

» ......

12,000

—

» »

»

» ......

20,000

—

m:e »

»

* ......

10,000

2,000

sin »

»

» ......

45,000

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 228.

11

Timrå

s:n

för

enskilda

egnahemsbyggnader......

Lån,

kronor

60,000

Statsbidrag,

kronor

Tuna s:n

(i Västernorrl. län)

»

»

» ......

30,000

—

Täby

sin

»

» ......

35,000

—

Vansbro

m:e

»

» ......

20,000

5,000

Vännäs

»

»

»

» ......

—

6,000

Orgryte

s:n

»

» ......

40,000

10,000

Överluleå

»

»

»

» ......

17,000

—

eller tillsammans kronor

1,615,000

168.000

Sammanfattning.

70 städer....................................................................................... 12,265,000 3,937,000

5 köpingar ................................................................................. 354,000 81,000

38 municipalsamhällen och landskommuner .............................. 1,615,000 168,000

Samma kronor 14,234,000 4,186,000

Genom samma brev bemyndigade Kungl. Maj:t statens byggnadsbyrå

att, efter framställning av vederbörande kommun, med iakttagande

av bestämmelserna i § 2 i kungörelsen den 7 juli 1921, i särskilda fall

överflytta kommunen för visst slag av byggnadsföretag beviljat statsunderstöd

till annat slag av byggnadsföretag samt anbefallde byggnadsbyrån

att, därest besparing skulle uppstå å beviljade statsunderstöd, inkomma

med förslag till fördelning av de belopp, som sålunda bleve

tillgängliga.

Statens byggnadsbyrå har i skrivelse den 5 november 1921 inkom- Fortsätta

mit med förslag till fortsatta statsåtgärder på hithörande område. Efter 8tateAtgtoder

att hava lämnat en översikt över de åtgärder, som staten sedan år 1917 jandet

vidtagit, samt påpekat, att vissa medel till statsbidrag utan rånte- eller ^BUdBpr°- återbetalningsskyldighet alltjämt funnes tillgängliga, anför byggnads- * °nen

byrån i sin skrivelse följande: '' byggnadsbyrå.

Till en början må erinras, att de medel, som av 1920 års riksdag ställts till förfogande

för bostadsproduktionens befrämjande, blivit föremål för stark efterfrågan.

Ansökningarna om statsunderstöd avsågo sålunda, vad angår 1920 års medel, ett sammanlagt

lånebelopp av omkring 67,984,000 kronor och ett sammanlagt bidragsbelopp

av omkring 26,682,000 kronor och, vad angår 1921 års medel, ett sammanlagt belopp

av respektive omkring 32,265,000 och 13,094,000 kronor. Av dessa siffror framgår,

att efterfrågan å saväl lån ur bostadslånefonden som statsbidrag högst avsevärt överskridit,

vad som för ändamålet funnits tillgängligt. Det har sålunda icke under någotdera

året varit möjligt att tillmötesgå den företagarelust, som, trots den rådande kristiden,

förefunnits på bostadsproduktionens område. En jämförelse mellan de sökta

beloppen under de båda åren synes måhända giva vid handen, att efterfrågan å stats
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

understöd undergått en minskning från år 1920 till år 1921. Enligt den uppfattning

byggnadsbyrån erhållit vid prövningen av de föreliggande ansökningarna lärer emellertid

denna minskning till avsevärd del vara endast skenbar. De ansökningar, som

under år 1920 inlämnades, buro i åtskilliga fall prägel av något löst utformade projekt

samt av en viss osäkerhet från vederbörande kommuners sida angående de verkliga

byggnadsavsikterna hos de sökande. Detta torde huvudsakligen höra tillskrivas

den omständigheten, att medel till understöd tillmätts med väsentligt större belopp

än under de föregående åren, vilket, i förening med den nya, ännu ej prövade formen

för dessas utgående, framlockade en del ansökningar på så att säga vinst och

förlust. Innevarande års ansökningar synas däremot från de sökandes sida genomgående

hava varit baserade på en bestämdare avsikt hos de sökande att fullfölja de

utarbetade byggnadsplanerna, varjämte även från kommunernas sida eu noggrannare

gallring torde hava skett. Byggnadsbyrån anser sig därför efter årets prövning av

inkomna ansökningar hava anledning konstatera, att från enskilda byggnadsföretagares

sida i stort sett oförminskad lust att genom egen produktion avhjälpa den ännu synnerligen

trängande bostadsbristen alltjämt föreligger.

För ett riktigt bedömande av det spörsmål, som här upptagits till behandling,

är det givetvis av vikt att äga kännedom om, ej blott i vilken grad tillgängliga understödsmedel

varit begärliga, utan även i vilken utsträckning de fördelade medlen kommit

till användning. Härutinnan kunna av naturliga skäl inga uppgifter meddelas

beträffande de medel, som under den senaste tiden blivit fördelade. Det må dock

framhållas, att de byggnadsföretagare, som komma i åtnjutande av senast fördelade

understöd, hava att påräkna väsentligt lägre byggnadskostnader än exempelvis 1920

års understödstagare och att 1921 års understödsverksamhet med hänsyn till dessa

gynnsammare produktionsbetingelser torde kunna leda till minst lika goda resultat.

I följande tablå meddelas uppgift om de byggnadsföretag, för vilka byggnadsbyrån,

enligt bestämmelsen i § 8 av kungörelsen den 9 juli 1920 angående statsunderstöd

till främjande av bostadsproduktionen, hittills medgivit, att understöd" av 1920 års

medel må utgå, ävensom sammanlagda byggnadskostnads- och understödsbeloppen för

dessa byggnader.

A

n t a

1

B o v i

lj åt

Hyres-

Koop.

bygga.

Egna

Lägeu-

Eld-

städer

era ku au

byggnads- kostnad

lån

statsbidrag

j

kronor

k ronor

Städer.....................

31

19

i u

1,264

2,280

7,913

42,912,603

12

!

12,053,66145

3,400,156

45;

Köpingar ................

3

—

58

117

373

1,704,317

39

463,009-

121,863

—

Landskommuner och

municipalsamhiillon.

1

_

271

439

1,388

4,888,330

28

1,425,095 50

136,479

60

Summa

35

12

1,593

2,836

9,674

49,505,250

79

13,941,765 95

3,658,499

05

För eldstad............

-

—

—

■—

5,117

—

1,441 -

378

—

Av de för år 1920 anvisade medlen hava, genom att ansökningarna icke blivit

helt eller delvis fullföljda, uppstått besparingar, uppgående till sammanlagt kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. ''Majds proposition nr 228. 13

601,577: 10 lånemedel och kronor 159,525:40 statsbidragsmedel. 1 särskilda underdanrga

skrivelser har byggnadsbyrån hemställt, att av förevarande besparingar vissa

kommuner matte tilldelas understöd med sammanlagt 562,160 kronor såsom lån

och 144,745 kronor såsom statsbidrag. Dessa framställningar äro dels bifallna dels

ännu beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning. Vinna de sistnämnda nådigt bifall

‘ aV 1920 ärS medel för närvarande finnas disponibelt kronor

39,417. 10 lånemedel och kronor 14,780: 40 statsbidragsmedel. Sedan den förberedande

prövningen av inkomna ansökningar om understöd från de besparade medlen

avslutats, har byggnadsbyrån för avsikt att inkomma med förslå o- till medlens

användning.

,.. . Av förestående redogörelse framgår, att jämväl de besparingar, som uppkommit

dangenom att de en gång anvisade medel av en eller annan anledning icke kommit

till användning, begärligt absorberats för andra byggnadsföretag.

Under dessa förhållanden synes man kunna påräkna, att eu fortsatt unuerstödsverksamhet

på området skulle verksamt bidraga till att lindra bostadsnöden inom

landet. Byran kan med hänsyn till den rådande arbetslösheten ej underlåta att tilllika

erinra om de arbetstillfällen, som skulle beredas i samband med en härigenom

framkailad byggnadsverksamhet.

Vid övervägandet av de former, under vilka staten lämpligast synes böra lämna

ett eventuellt fortsatt stöd till bostadsproduktionen, har byrån alltmera kommit till

den uppfattningen, att byggnadskostnaderna under den närmare framtiden knappast

torde påkalla direkta statsbidrag utan återbetalningsskyldighet. I allt fall skulle dessa

bidrag säkerligen ej utgöra den del av ett statsunderstöd, som komme att spela den

avgörande rollen för den byggnadsverksamhet, vilken söker det allmännas stöd. Byrån

anser sig därför böra förorda, att statsbidrag utan ränte- och återbetalningsskyldighet

ej mätte vidare utgå. ® °

^ Det allvarligaste hindret för en byggnadsverksamhet av det slag, varom här är

truga, vållas otvivelaktigt av svårigheterna att anskaffa erforderliga byggnadslån.

Dessa svårigheter, som sedan länge varit föremål för uppmärksamhet och ansetts påkalla

särskilda åtgärder av statsmakterna, hava helt naturligt till ytterlighet skärpts

under nu rådande tider av penningknapphet. För egnahemsbyggare inom städer och

stadsliknande samhallen lärer det sålunda för närvarande vara hart när omöjligt att

ens mot de dyraste räntesatser kunna hos enskilda penninginrättningar erhålla nödig

kredit, åtminstone vad augår lån mot högre liggande inteckningar. Den omständigheten,

att lån ur bostadslånefonden lämnas såsom sekundärlån, torde därför för byo-<rnadsföretagarna

vara av synnerligen stort värde. Dels beredes nämligen härigenom

den kredit, vilken, som nämnt, eljest är ojämförligt svårast att erhålla, dels under

hittar detta kreditstod säkerligen i väsentlig grad även anskaffningen av den primära

krediten. r

.. . Under sådana förhållanden, har byggnadsbyrån ansett sig böra hos Eders Kungl.

Mayt hemställa, att även för år 1922 måtte ställas till bostadsproduktionens förfogande

ett ytterligare tillskott till den inrättade bostadslånefonden. Därmed skulle beredas

eu ökad möjlighet för byggnadsverksamheten att inom vissa gränser erhålla lån till

skälig ränta och därmed skulle även för närmast kommande år de väsentligaste svårigheterna

vara undanröjda för de byggnadsföretagare, och däribland särskilt eo-nahemsbyggare,

som trots de osäkra tiderna vilja med egna krafter bidraga till bostadsproduktionens

ökande.

Fn förutsättning för att denna åtgärd från statens sida skall komma till avsedd

nytta är givetvis, att vederbörande kommuner alltjämt skola befinnas villiga att för

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

14 Kung1. Maj.is proposition nr 228.

sin del garantera bostadslånens placering i nya företag med så högt inteckningsläge,

att medlen därigenom tillgodose sekundärkreditbehovet och sålunda möjliggöra företagens

finansiering. Ehuru byggnadsbyrån är val medveten om de risker, som detta

ytterligare kommer att pålägga de, ej minst av uppoffringar för bostadsbristens avhjälpande

ekonomiskt hårt ansträngda kommunerna, så vågar dock byrån med stöd av

de erfarenheter, som vunnits under dess hittills varande verksamhet, utgå ifrån, att

kommunerna jämväl i fortsättningen skola finna det angeläget att genom erforderliga

lånegarantier skapa förutsättningar för en bostadsproduktion inom de gränser, behovet

på varje ort anvisar.

Angående storleken av det lånebelopp, som för nästkommande år bör ställas till

förfogande för bostadslånefondens ökning, har byggnadsbyrån ansett sig böra föreslå

samma belopp, 15,000,000 kronor, som hittills anvisats för vart och ett av åren 1920

och 1921.

Ehuru byggnadsbyrån för sin del saknar anledning att närmare ingå på frågan,

varifrån de för ändamålet erforderliga lånemedlen lämpligen skola tagas, har byrån

dock velat ifrågasätta, huruvida icke allt fortfarande bostadslånefonden borde tillföras

erforderliga medel ur statsverkets fond av rusdrycksmedel; ändamålet med denna fond

synes väl tillgodoses genom en dylik användning.

Yrad angår behovet av fortsatta statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen

kan jag i det stora hela ansluta mig till vad statens

byggnad sbyrå härom uttalat. Alltjämt råder bostadsnöd inom störa delar

av landet. Särskilt är bristen på lägenheter, avsedda för de mindre bemedlade

klassernas och för medelklassens behov, undantagslöst kännbar.

De åtgärder, som från det allmännas sida vidtagits för att råda bot

härför, hava visserligen lett till beaktansvärda resultat, men hava ej

kunnat uppväga verkningarna av stagnationen i den enskilda byggnadsverksamheten.

Den svaga ljusning, som på en del håll kan skönjas på

bostadsmarknaden, hänför sig allenast till de relativt fåtaliga och ur

social synpunkt mindre betydelsefulla stora bostadslägenheterna.

En förbättring av dessa förhållanden torde endast så småningom

kunna åvägabringas, och, enligt vad chefen för justitiedepartementet

meddelat, ämnar han med hänsyn härtill senare hemställa om avlåtande

av proposition med förslag att* lagen mot oskälig hyresstegring m. m.,

som gäller till och med den 30 september 1923, måtte förlängas att

gälla ytterligare ett år.

Det synes uteslutet, att den produktion av medelstora och mindre

bostäder, som erfordras, skall komma till stånd utan kraftigt stöd från

det allmännas sida. Visserligen hava byggnadskostnaderna, i vad angår

materialen, särskilt under våren och sommaren 1921 nedgått avsevärt,

och det synes antagligt, att jämväl arbetslönerna komma att sjunka, då

det nu gällande riksavtalet med utgången av innevarande mars upphör

att gälla. Men den starka åtstramning av krediten, som till följd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

av depressionen gör sig gällande på den allmänna lånemarknaden, utg01’

rnara n?S oöverstigligt hinder för bostadsbyggande. Det svnes

mig darfor riktigt, att, såsom byggnadsbyrån föreslagit, statens ansträngningar

för lindrande av bostadsnöden i främsta rummet inriktas på att

undanröja detta hinder genom att ställa ytterligare lånemedel till bostadsproduktionens

förfogande. ■ Detta synes lämpligast böra ske genom

ett utökande av statens bostadslånefond.

i a Be*räffando storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden suu“.

°or utökas, synes erfarenheten hava utvisat, att det belopp om

15,(JOD,000 kronor, som för vartdera av åren 1920 och 1921 fått ur

fonden disponeras, varit väl avvägt. Alla omständigheter tala för, att

samma belopp bör ställas till förfogande under år 1922.

I detta sammanhang kan jag ej underlåta att i förbigående erinra

P?1 de arbetstillfällen, som beredas genom förevarande låueverksamhet.

Med stod av hittills gjorda erfarenheter kan man beräkna, att med en

sammanlagd lånesumma av nyssnämnda storlek skola bringas till stånd

byggnader för en sammanlagd kostnad av cirka 45,000,000 kronor, av

vilken summa ungefär en tredjedel torde utgå i form av arbetslön på

ggnadsplatseina. lagas jämväl i betraktande de arbetsprestationer,

som utföras vid byggnadsmaterialens framställning och framforsling,

blir arbetslönens andel i berörda kostnadssumma betydligt större

Den ifrågasatta ökningen av bostadslånefonden skulle sålunda få betydelse

jämväl såsom ett led i statens åtgärder till lindrande av arbetslösheten.

Medlen för bostadslånefondens utökande synas böra på samma sätt

som skedde vid fondens inrättande och i enlighet med de grunder, som

av riksdagen år 1921 blivit i närmare preciserad form godkända, få

disponeras såsom _ lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. Enligt

vad chefen för finansdepartementet meddelat, medgiva tillgångarna i

rusdrycksmedelsfonden den sålunda ifrågasatta åtgärden.

Med avseende å de villkor, på vilka lån ur bostadslånefonden i A„d.ad.

fortsättningen höra ställas till bostadsproduktionens förfogande, får jag villkorförl""

till en början återgiva vad statens byggnadsbyrå i sin nyss omnämnda state“i

sknvelse den 5 november 1921 härom anfört:

Angående de villkor, under vilka bostadslånen skulle genom vederbörande

kommuner-stallas tall byggnadsföretagarnas förfogande, har byggnadsbyrån ansett sig

b°ra 1 huvudsak föreslå de gamla bestämmelsernas fortsatta tillämpning. Med avseende

på rantan synes dock ingen olägenhet behöva befaras genom borttagande av

den rantefrihet under ett år, som byggnadsföretagaren, enligt nuvarande bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts proposition nr 228.

meker har att tillgodoräkna sig. Ej heller synes det byrån nödvändigt, att, i den

mån normala förhållanden åter bliva rådande inom byggnadsindustrien, någon särskild

räntesubvention beredes byggnadsföretagarna. Byggnadsbyrån anser sig därför for

sin del kunna förorda, att de ur bostadslånefonden i fortsättningen* lamnade lanen

skola löpa med den lägsta ränta, som staten själv får vidkännas för sin upplåning.

Härvid förutsätter dock .byrån, att en på sådana grunder fastställd räntesats angives

i vederbörande kungörelse i ämnet samt att den sedermera ej skulle hojas under

lånetiden. Byrån vill framhålla, att denna förändring har sin betydelse även i och

för bildandet av en naturlig övergång till en ordnad sekundärkredit, för vilken

byggnadsindustrien uppenbarligen aldrig kan komma att påräkna någon lägre rantetot,

än vad som betingas av läget på den allmänna penningmarknaden.

Beträffande bostadslånens amortering föreslår byrån ingen ändring i nu gällande

bestämmelser. Byrån tillstyrker sålunda, att . 6 års amorteringsfrihet, liksom hittills,

härvid får åtnjutas. . .. , .

Med avseende å lånens relativa storlek har byrån ej heller ansett någon ändring

av nu gällande bestämmelser, enligt vilka lån må åtnjutas intill högst 50 % av

byggnadsvärdet, vara påkallad. Visserligen är å den allmänna byggnadsmarknaden

en sänkning av byggnadskostnaderna att påräkna, men denna torde, enligt vad byrån

ovan anfört, i huvudsak böra elimineras genom statsbidragens indragande, kock vi

byrån understryka, att bostadslånen i regel böra, såsom hittills, kunna begränsa^

till ett något lägre belopp, i vilket avseende hittills tillämpade ungefarliga hogs a

o-räns av 35 % synes lämplig, men att frihet dock hör föreligga för by rån att, da

särskilda omständigheter därtill föranleda, kunna höja lånets storlek intill nu medgivet

maximum av 50 %. Med avseende å lånens absoluta storlek, for närvarande

bestämd till högst 15,000 kronor för lägenhet,'' anser byrån, att byggnadskostnadernas

sänkning kan motivera eu nedsättning till 12,000 kronor.

Departements
chefen.

Lika med statens byggnadsbyrå finner jag, att den hittills medo-ivna

räntefriheten under ett år bör bortfalla och att lanen således skola

löpa med samma ränta under hela lånetiden. Beträffande den hittills

tillämpade räntesatsen av 5 procent föreslår jag ingen ändring. Denna

räntesats synes nämligen, på samma gång som den torde få anses tillräckligt

förmånlig för låntagaren, erbjuda en tillfredsställande förräntning

av de medel, som för ifrågavarande ändamål disponeras ur rusdrycksmedelsfonden.

I det senare hänseendet må erinras, dels att den allmänna

låneräntan sjunkit, sedan riksdagen år 1920 medgav, att medel

finge mot räntegottgörelse enligt nämnda räntefot disponeras ur fonden,

och dels att fonden enligt det nyss förordade förslaget ej får vidkännas

någon ränteförlust under det första aret av'' lånetiden. ^ •

Den av byggnadsbyrån föreslagna nedsättningen av lånemaximum

för lägenhet från 15,000 till 12,000 kronor finner jag väl motiverad.

Det relativa lånemaximum av 50 procent av byggnadsminnen synes

böra bibehållas. Om jämväl statsbidrag utan rånte- eller återbetala mgsskyldighet

utgår, synes lånemaximum, liksom hittills, böra minskas

med motsvarande belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 228.

Enligt riksdagens medgivande fick av bostadslånefondens medel

för år 1921 ett belopp av 750,000 kronor disponeras till lån för lägenhetsklyvning.

Sådana lån hava emellertid icke sökts. En av anledningarna

härtill torde hava varit, att riksdagens beslut i ämnet fattades

först i juni, vadan allt för kort tid återstod till närmast påföljande flyttningsdag,

den 1 oktober. Vidare synes ifrågavarande lånetillfälle ej

hava blivit mera allmänt känt.

Ehuru fjolårets rent negativa resultat icke är uppmuntrande, vill

jag dock förorda, att även av de nu ifrågasatta nya lånemedlen för år

1922 högst 750,000 kronor måtte tå användas för lägenhetsklyvning

enligt samma grunder, som föregående år godtogos av riksdagen. Jag

betraktar detta såsom ett försök, vilket, om det lyckas, torde kunna

lända till icke ringa gagn, men av vilket man i motsatt fall, lika litet

som under år 1921, behöver befara någon som helst praktisk olägenhet.

Vad angår villkoren i övrigt för de nu ifrågasatta nya lånen ur

statens bostadslånefond synas hittills gällande bestämmelser härutinnan

fortfarande böra vara tillämpliga. Jag ansluter mig jämväl till vad

byggn ad sbyrån uttalat om tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser.

Jag övergår nu till frågan om statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet

och får därvid till en början i korthet beröra de

statsfinansiella förutsättningarna för frågans bedömande. Riksdagen har,

såsom jag förut erinrat, för ifrågavarande ändamål anvisat för vart och ett

av åren 1920, 1921 och 1922 särskilda reservationsanslag å resp. 4,000,000,

6,500,000 och 1,500,000 kronor. Alla tre anslagen skola, direkt eller

indirekt, täckas genom de för åren 1921 och 1922 inflytande byggnadsskattemedlen.

Denna skatt belöpte sig, såsom nämnts, år 1921 till

5,937,801: 88 kronor, och då den under innevarande år skall utgå efter

samma grunder som under år 1921, torde den komma att inbringa ytterligare

ett ungefärligen lika stort belopp. Den sammanlagda skatteintäkten

kan sålunda med tämligen stor visshet beräknas till omkring 11,875,000

kronor. Det sammanlagda beloppet av nyssnämnda trenne reservationsanslag

måste följaktligen reduceras till detta belopp. Nu äro av 1920

års anslag hela beloppet och av 1921 års anslag ett belopp av 4,500,000

kronor fördelade, varjämte 55,000 kronor ur 1922 års anslag ställts till

förfogande för byggnadsbyråns verksamhet. Utöver dessa förfoganden

å tillhopa 8,555,000 kronor skulle sålunda återstå ett disponibelt belopp

av i runt tal 3,300,000 kronor.

Statsbidrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 196 käft. (Nr 228.)

385 22 o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departe
mentschefen.

Använd - ningen av inbesparade

statsbidragsmcdel.

Byggnads
byrån.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Jag" anser visserligen, att byggnadsbyrån anfört bärande skäl för sin

uppfattning, att statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet

icke vidare bör utgå till byggnadsföretagare. Emellertid anser jag mig

ej böra tillstyrka, att Kungl. Magt alldeles avhänder sig rätten att förfoga

över ifrågavarande medel för deras ursprungliga ändamål. Det

kan nämligen komma att visa sig nödvändigt att bereda byggnadsföretagare

statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet. Jag förutsätter

dock, att det bör vara synnerliga skäl, som skola föranleda dylik

användning av medlen i fråga.

I den mån statsbidrag kan komma att utgå, synes maximum för

detsamma böra nedsättas i ungefär samma proportion som maximum för

lån ur bostadslånefonden eller från 4,500 till 3,500 kronor för lägenhet,

dock med bibehållande av nu gällande relativa maximum eller 15 procent

av byggnadskostnaden.

Byggnadsbyrån har i sin skrivelse berört frågan om användningen

av sådana besparingar, vilka kunna uppstå å de anslag, som anvisats

för beredande av statsbidrag, och jag ber att få återgiva, vad byrån

sålunda anfört:

Yad slutligen de ännu disponibla byggnadsskattemedlen angår, så är, som ovan

framhållits, deras slutliga belopp ännu icke känt. Redan denna omständighet försvårar

ett ståndpunktstagande till frågan angående beloppets lämpliga användande. Byrån

förutsätter emellertid, att dessa medel, såsom härflytande ur byggnadsskatten, vilken

enligt § 1 i skatteförordningen i ämnet skall utgå »för beredande av medel till främjande

av bostadsproduktionen», också skola användas för angivna ändamål i den ena

eller andra formen. Att under nu rådande svävande förhållanden bestämma sättet för

ifrågavarande medels disponerande, så att därav den största effekten ur bostadsfrågans

synpunkt erhålles, är synnerligen vanskligt. Byggnadsbyrån anser sig i detta avseende

endast böra omnämna ett par önskemål, som under överläggningen i denna fråga

trätt i förgrunden. Enligt dessa skulle medlen kunna användas antingen för lindring

av de risker, som kommuner och enskilda under kristiden mast ikläda sig i samband

med vidtagna åtgärder för lindrande av bostadsnöden, eller ock för att bereda ett

ytterst värdefullt garantikapital vid en framtida lösning av ett utav bostadsfrågans

mest centrala spörsmål, nämligen sekundärkreditens ordnande. Angående dessa frågor

anhåller byrån att framdeles få till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslag.

Jag anser det e] böra ifrågasättas annat än att ifrågavarande besparingar

skola användas för ändamål, som avser bostadsproduktionens

främjande. Dock är jag ej beredd att nu taga ståndpunkt till de förslag,

som byggnadsbyrån antytt. I första hand måste man givetvis

avvakta utvecklingen och se till, i vad mån medlen behöva tagas i anspråk

för deras ursprungliga ändamål. Jag återkommer dock i det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 228.

19

följande till frågan om disponerandet för särskilda ändamål av en mindre

dei av dessa medel, nämligen ett sammanlagt belopp av 100,000 kronor.

Tid efter annan uppkomma besparingar å redan beviljade understöd,

huvudsakligen på den grund att den verkliga byggnadskostnaden blivit

mindre än den beräknade. Sådana besparingar synas mig lämpligen

böra liksom hittills användas till beredande av nya understöd åt byggnadsföretagare.

I den mån besparingarna hänföra sig till de av 1917 —1919

års riksdagar under sjätte huvudtiteln anvisade anslagen till uppförande

av bostadshus med smålägenheter, synas de, om riksdagen ej gör någon

erinran däremot, böra få utgå på samma villkor som statsbidragen utan

rånte- eller återbetalningsskyldighet ur senare anvisade anslag.

Byggnadsbyråns verksamhet har under år 1921 bedrivits enligt de

i samma års proposition (nr 357, sid. 44—48) angivna, av riksdagen

godkända riktlinjerna. I överensstämmelse med dessa riktlinjer utfärdade

Kungl. Maj:t den 26 september 1921 (sv. förf.-saml. nr 56Ö) instruktion

för statens byggnadsbyrå.

Ur en av byggnadsbyrån den 22 februari 1922 avgiven berättelse

över byråns verksamhet de fem år, 1917—1921, under vilka byrån haft

bestånd, må här återgivas följande utdrag:

Kostnaderna för statens byggnadsbyrås verksamhet hava utgjort:

under år 1917 (20/3-31/j,) '') .......................................................................... 9,238:99

» » 1918 ( Vx—3% )*) .............1.............................................. 5,546: 65

» * * ( ‘/t—3,/u) ...........................................................- 5,501:57 11,048:22

» » 1919 .......................................................................................... 13,147:26

» • » 1920 ............................................................................................ 24,534: 32

» » 1921 .................................... ..................................................... 38,496:41

Av de till bestridande av byggnadsbyråns verksamhet under åren 1917—1921

anvisade medlen, tillsammans 105,000 kronor, har således tagits i anspråk 96,465

kronor 20 öre, i vilken summa även ingår förenämnda till inköp av inventarier använda

belopp 4,952 kronor 60 öre.

Kostnaden för den centrala ledningen av den statsunderstödda byggnadsverksamheten

intill utgången av år 1921 har alltså uppgått till 0.35 % av det till sagda tid

av byggnadsbyrån fördelade understödsbelÖppet.

Jämlikt föreskrift i nådigt brev den 1 juli 1918 havä statens byggnadsbyrås

räkenskaper och förvaltning intill 1920 års utgång granskats av de för granskning

av statens industrikommissions medelsförvaltning tillsatta överrevisorerna.

Genom nådigt brev den 4 oktober 1921 förordnade Eders Kungl. Maj:t, att

nyssnämnda föreskrift skulle upphöra att gälla i och med avslutandet av granskningen

Statens

byggnads
byrås
verksamhet.

l) »Statens industrikommissions byggnadsbyrå.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!,. May.ts proposition nr 228.

av statens byggnadsbyrås räkenskaper och förvaltning för tiden intill 1921 års ingång

samt att beträffande redovisning av de medel, som av Eders Knngl. Maj:t anvisats

till bestridande för byggnadsbyråns verksamhet för tiden från och med år 1921, skulle

tillämpas gällande bestämmelser om redovisning av medel, som omhänderhavas av

kommitté. “

Under år 1921 hava till byggnadsbyrån inkommit

Kungl. brev och departementsskrivelser ...................................................... 230 st.

övriga ärenden............................................................................................ 1,672 *

summa 1,902 st.,

vilka föranlett 1,711 utgående skrivelser. Rapporter och cirkulärskrivelser äro ej

medräknade. >

Vid årsskiftet voro oavgjorda endast några få ärenden, som inkommit under sista

dagarna av december månad.

I sill skrivelse den 5 november 1921 uttalar byggnadsbyrån, att

några organisatoriska förändringar icke synas påkallade och att de kostnader

för upprätthållandet av byråns verksamhet, som bliva erforderliga

för den fortsatta låneverksamheten, liksom hittills böra bestridas av tillgängliga

byggnadsskattemedel.

Byggnadsbyrån har sedermera den 4 mars 1922 inkommit med en

skrivelse av huvudsakligen följande innehåll:

Vid den byrån åvilande granskningen av byggnadsritningar till egnahemsbyggen

hade det visat sig, att dessa mången gång röjde vederbörandes bristande kompetens

att på ett tillfredsställande sätt lösa sin uppgift. Icke desto mindre hade byrån sett

sig nödsakad att i stor utsträckning godkänna sådana ritningar — givetvis för så vitt

de icke ådagalade uppenbar vårdslöshet eller vore av rent underhaltig beskaffenhet.

Ofta hade nämligen byggnadsarbetet fortskridit så långt, att eljest lämpliga ändringar

i byggnadsplanen skulle föranleda oproportionerligt stora kostnader. Att förvägra

byggnadsföretagaren det understöd, som han i enlighet med av kommunen upprättat

förslag hade påräknat, vore liktydigt med ruin för honom.

Ifrågavarande olägenhet beträffande granskningsarbetet skulle kunna avlägsnas,

om byggnadsbyrån, såsom också tidigare ifrågasatts, vore i tillfälle att redan före

byggets igångsättande tillhandahålla företagaren typritningar till en enkel, redigt och

ekonomiskt planlagd och på samma gång smakfull byggnad av den storlek och med

de utrymmen, han hehövde och önskade. En sådan väl planlagd byggnad vore proportionsvis

billigast både att uppföra och att sedermera underhålla. Byggnadsbyrån

hade därför för avsikt att låta utföra ett antal typritningar i lämplig skala och med

angivande av fullständiga mått. Dessa ritningar skulle därefter mångfaldigas samt,

på rekvisition, tillhandahållas för ett pris, svarande mot reproduktionskostnaden, vilken

torde belöpa sig till allenast en eller annan* krona per ritning.

Byggnadsbyrån betonade vidare angelägenheten av att den ifrågasätta anordningen

vidtoges med sådan skyndsamhet, att typritningarna kunde föreligga utarbetade,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj. ts proposition nr 228.

21

när egnahemsbyggarna vid den stundande vårens inträde påbörjade planläggningen

av sina byggen. Kostnaderna för åtgärdens genomförande beräknade byrån till samman

lagt högst 10,000 kronor. På grund av byråns ökade utgifter ej minst till följd av

det utvidgade arbetet med granskning av byggnadsritningar ansåge byrån det uteslutet,

att berörda engångsutgift skulle kunna täckas av de medel, 45,000 kronor, som

ställts till förfogande för uppehållande av byråns verksamhet under år 1922, och

hemställde därför, att ett ytterligare belopp av 10,000 kronor måtte för året ställas

till byggnadsbyråns förfogande.

För egen del fann jag den av byggnadsbyrån föreslagna åtgärden,

som helt och hållet skulle bliva av rådgivande och hjälpande natur, enkel

och praktisk samt ägnad att i många fall befordra uppkomsten av bättre

egnahemsbygge åder och att leda till besparingar för de statsunderstödda

egnahemsbyggarna, vilket uppenbarligen vore liktydigt med en mera

rationell och ekonomisk användning av understöden. Tillika syntes mig

typritningarna kunna tjäna till hjälp och vägledning jämväl för andra

egnahemsbyggare inom landet, bland andra sådana, som erhölle lån ur

statens egnahemslånefond. Om emellertid åtgärden skulle leda till åsyftat

resultat med avseende å egnaliemsbyggandet redan under år 1922, var

den största skyndsamhet av nöden. Med anledning härav hemställde

jag, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga byggnadsbyrån att i huvudsaklig

överensstämmelse med de i byråns skrivelse angivna riktlinjerna låta

utarbeta och mångfaldiga typritningar till egnahemsbyggnader — enligt

förslaget åtta typer förutom ett antal varianter — jämte, i mån av behov,

anvisningar till desamma, ävensom att ett ytterligare belopp av

högst 10,000 kronor måtte ställas till byggnadsbyråns förfogande att, i

likhet med de tidigare för bestridande av kostnaderna för byråns verksamhet

under ar 1922 anvisade 45,000 kronor, utgå av 1922 års anslag

till statsbidrag. Denna min hemställan bifölls av Kungl. Maj:t genom

beslut den 10 mars 1922, vilket synes mig böra bringas till riksdagens

kännedom.

Byggnadsbyråns nuvarande organisation synes mig ändamålsenlig

och har fungerat på ett i allo tillfredsställande sätt, Jag har därför

i denna del icke någon ändring att föreslå.

Vad angår kostnaden för byråns verksamhet under första hälften av

år 1923 må framhållas, att byråns arbetsbörda successivt växer, enär

byrån vid sidan av det löpande arbetet med fördelning av tillgängliga

understödsmedel jämväl har att handlägga en hel del ärenden, som föranledas

av tidigare beviljade understöd, men jag hoppas å andra sidan,

att den vidtagna åtgärden med avseende å typritningar skall i någon

Deporti
mente
-''■he!e«.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Teknisktr

etenskapliga

undersökningar

på

fjyggnadsområdet

genom

hngenjörsoetenskapsakademicn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

män minska arbetet med granskning av byggnadsritningar. Jag anser

mig därför kunna beräkna, att, vid bifall till förslaget om ökning av

statens bostadslånefond, kostnaden för byråns verksamhet under första

halvåret 1923 ej kommer att uppgå till mera än hälften av det belopp,

45,000 kronor, som för ändamålet ställts till förfogande för år 1922,

eller till 22,500 kronor. Jag förutsätter dock möjligheten av att ett

något högre belopp, dock högst 25,000 kronor, kän bliva erforderligt.

Medel till förevarande ändamål hava hittills utgått ur vederbörande

anslag till statsbidrag. Någon ändring härutinnan synes ej böra ifrågakomma,

varför nu ifrågavarande belopp torde få utgå ur det för år 1922

till statsbidrag anvisade reservationsanslaget å 1,500,000 kronor.

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar ni. ni.

Jag övergår nu till frågan om understöd till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien

av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Till en början må erinras, att Kungl. Maj:t år 1920 i proposition

nr 316 äskade anslag till ifrågavarande ändamål. Ett av akademien

framlagt program för de planerade undersökningarna finnes återgivet i

nämnda proposition. Undersökningarna beräknades då draga en sammanlagd

kostnad av 210,000 kronor.

I skrivelse den 28 maj 1920 (nr 282) anmälde riksdagen, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts sålunda framlagda förslag, till förevarande

ändamål anvisat dels å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 75,000 kronor, dels ock . å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor.

Med anledning av ny framställning från akademien äskade Kungl.

Magt år 1921 (prop. nr 357) ytterligare anslag å tillhopa 125,000 kronor

för'' att bereda akademien tillfälle att fullfölja sina undersökningar enligt

ett något ändrat och utvidgat program.

Riksdagen anmälde med anledning härav i skrivelse den 17 juni

1921 (nr 330) — under framhållande, att anslagen till förevarande undersökningar

torde kunna hållas inom gränserna för det ursprungliga beräknade

totalbeloppet, 210,000 kronor — att riksdagen för utförande av

ifrågavarande undersökningar å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 85,000 kronor.

Samtliga tre nu omförmälda anslag om tillhopa 210,000 kronor hava

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

av Kungl. Maj:t ställts till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för

utförande av undersökningar i huvudsak, ehuru med smärre jämkningar,

enligt det tidigare framlagda programmet.

Med avseende å 1921 års undersökningar har akademien den 30

januari 1922 avgivit föreskriven berättelse. Efter att häri hava utförligt

redogjort för de arbeten, som utförts, sammanfattar akademien sin berättelse

i några korta punkter, innehållande tillika en specifikation av

användningen av 1921 års anslag. Jag får här återgiva dessa sammanfattande

punkter.

Det för tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsom rådet under år

1921 till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande ställda statsanslaget — 75,000

kronor — har använts sålunda:

för fortsättning och avslutande av undersökningar för utarbetande

av ny metod för bestämmande av värmeisoleringsförmågan

hos byggnadsmaterial och -konstruktioner.................................

för fortsättning av observationer på färdiga och för utförande planerade

byggnader; värmeprov å färdiga byggnader, utredning

rörande möjliga förbättringar och förenklingar vid uppförandet

av enklare bostadsbyggnader.....................................................

för systematiska undersökningar av ytbehandlingar av byggnadsfasader

av olika material vid olika klimatiska förhållanden ...

för utfinnande av lämpliga konstruktioner och material för ytteroch

innerväggar samt bjälklag i bostadshus av enkla och

billiga typer, särskilt med hänsyn till dessas benägenhet att

ansamla ohyra ........................................................................

för bestridande av utgifter, som varit förenade med det ovannämnda

undersökningsarbetet såsom ersättning åt sekreterare, experter

in. m..............................................................................

kronor 17,861:67

» 40,954:59

4,678: 45

» 1,561:45

»_9,943: 84

Summa kronor 75,000: —

Det må jämväl nämnas, att såsom nr 7 i serien »Ingenjörsvetenskapsakademiens

handlingar)) för innevarande år under titel »Undersökningar

rörande byggnadskonstruktioners värmeisoleringsförmåga» av professor

H. Kreiiger och arkitekten A. Eriksson utgivits en tryckt redogörelse

för de undersökningar, som omnämnas i den första av de nyss återgivna

punkterna.

Akademien har i skrivelse den 31 augusti 1921 anhållit, att understöd

för fortsatta undersökningar på ifrågavarande områden under år

1923 måtte ställas till förfogande. Efter att hava erinrat om det tidigare

framlagda undersökningsprogrammet och de anslag, som anvisats

för dess genomförande, meddelar akademien i skrivelsen, att de i pro
-

iugenjör.s
vetenskaps
akademien.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Maj:ts proposition nr 22S.

grammet upptagna undersökningarna under vissa förutsättningar — som

numera äro förhanden — beräknas bliva avslutade under år 1922. En

del resultat härav hava, såsom nyss nämnts, redan publicerats. Akademien

anför vidare:

Utöver den serie undersökningar, som sålunda beräknas vara genomarbetad

med 1922 års utgång, föreligger alltjämt behovet av en mångfald ytterligare undersökningar

på byggnadsområdet, särskilt betingade av nödvändigheten av fortgående

förbättringar inom byggnadstekniken för uppnående av största möjliga ekonomi inom

byggena. Visserligen hava priserna å byggnadsmaterial i någon mån sjunkit, men

arbetskostnaderna befinna sig fortfarande på ungefär samma nivå. De dryga byggnadskostnaderna

i samband med svårigheten att under nuvarande tidsläge uppbringa

nödigt ''kapital för det byggande, varav landet fortfarande är i det största behov,

utöva alltjämt sin hämmande inverkan på byggnadsverksamheten. Detta skärper

ytterligare behovet av fortsatta undersökningsarbeten i syfte att utfinna ändamålsenliga

byggnadskonstruktioner, vilka genom ett rationellt utnyttjande av material

och genom enkelhet i utförande äro i mesta möjliga mån ekonomiska.

Ett viktigt arbetsfält är även att ytterligare utarbeta och förbättra sådana

normer för bedömning och undersökning av byggnadsmaterial och -konstruktioner,

vilka för närvarande äro mindre tillfredsställande eller alldeles saknas.

Vissa bestämmelser behöva väl genomarbetas för utrönande av i vad mån de

kunna omarbetas för att mera tillfredsställa tidens krav. En dylik utredning torde

kunna framvisa möjligheter för väsentliga besparingar.

I nedanstående tablå hava sammanställts några undersökningar inom det byggnadstekniska

området, vilka akademien på ovan angivna grunder finner vara angeläget

att genomföra.

l:o. Med hänsyn till vikten icke minst ur ekonomisk synpunkt av att erhålla

i värmeisoleringsavseende fullt tillfredsställande bostäder äro fortsatta undersökningar

av vissa isoleringsmaterial av behovet synnerligen påkallade.

För de värmeundersökningar, som komma att utgöra en väsentlig del av ovannämnda

undersökningar, ämnar akademien använda sig av den metod, som av akademien

för statsmedel nu blivit till fullo utexperimenterad.

Bland de isoleringsmaterial, som därvid böra komma under omprövning, är så

kallad slaggbetong, vilket material under vissa omständigheter kan erhålla god

värmeisoleringsförmåga, ringa vikt och relativt god hållfasthet och därför försöksvis

använts i stor omfattning i utlandet. Även olika torvmateriel böra prövas.

Akademien har uppskattat kostnaden för ovannämnda undersökningar till

25,000 kronor.

2:o. Ehuru under gångna tider en del omfattande undersökningar över olika

slags trävirke och deras egenskaper blivit gjorda, saknas dock en hel del uppgifter,

som äro behövliga för ett rationellt utnyttjande av trävirke till byggnadsverk av

olika slag efter sista tidens teoretiskt och ekonomiskt utformade konstruktioner.

Särskilt har alltför liten uppmärksamhet fästs vid fuktighetshaltens inverkan å

virkets fysikaliska egenskaper samt virkets förhållande vid belastningar i ena eller

andra formen vinkelrätt eller snett mot fibrernas längdriktning.

Likaså hava icke konstruktivt riktiga och betryggande anordningar blivit genomförda

vid sammansättningen av eller förbindelsen mellan olika virkeselement inom

vanliga träkonstruktioner, varför dylika böra studeras och laboratorieprov å olika

modeller utföras och kalkyleras.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 228.

Som senare årens tendenser inom byggnadsområdet alltmera peka hän mot

användningen av trävirke till byggnadskonstruktioner av olika slag, är det önskvärt

att få de undersökningar utförda, som synas nödvändiga för trävirkets rationella

användande.

För undersökningar av ovannämnda slag anser akademien 10,000 kronor erforderliga.

3:o. Då på grund av de inom landet rådande klimatiska förhållandena det ofta

blir nödvändigt att utföra byggnader under rådande kyla, är det nödvändigt, att vid

sådana tillfällen särskilda försiktighetsmått vidtagas vid utförandet av byggnadsverk

av betong eller andra murverk. Ofta nog vid utförande av såväl större som mindre

byggnader, exempelvis småbostäder uppstå olägenheter på grund av bristande kännedom

om olika bindemedels förhållande vid frost. För vinnande av klarhet i hithörande

spörsmål hava vissa undersökningar redan utförts av akademiens medlem,

professor H. Kreiiger, men äro dessa i behov av kompletteringar.

Härför beräknas en summa av 5,000 kronor.

4:o. Vid uppförande av bostäder har på senare tid ur besparingssynpunkt gjorts

en mängd inskränkningar av dimensionerna vid exempelvis bjälklag och lägenhetsskiljande

väggar. Dessa besparingar drivas ofta så långt, att allvarliga olägenheter

uppstå på grund av konstruktionernas icke tillräckliga ljudisolerande förmåga. I

andra fall tillgripas på grund av osäkerheten på detta område onödigt dyrbara konstruktioner.

Även vid uppförande av skolor, sjukhus och dylikt äro dessa spörsmål

av stor betydelse.

Av stor vikt är därför att genom på objektiv vetenskaplig grund lagda undersökningar

bereda möjligheter för ökad kännedom om olika konstruktioners ljudisoleringsförmåga.

Till en början behöva för detta ändamål fullt lämpliga och tillförlitliga metoder

utexperimenteras, och beräknas härför en summa av 5,000 kronor vara erforderlig.

5:o. Svårigheten att på vissa platser inom landet erhålla lämpliga material för

framställning av betong har på grund av dyrbara transporter förorsakat allt för stora

kostnader, som mången gång torde hava kunnat undvikas. Det har nämligen visat

sig vid flera tillfällen, att man genom krossning av bergarter kan erhålla en ersättning

för naturlig sand. Erfarenheten har emellertid visat, att icke alla bergarter

lämpa sig för nämnda ändamål, och synes därför en principiell utredning för utrönande

dels av vilka bergarter, som äro de mest lämpliga, dels av övriga med

frågan sammanhängande spörsmål kunna bliva av icke oväsentlig ekonomisk betydelse.

Kostnaderna för dessa undersökningar uppskattar akademien till 10,000 kronor.

6:o. Under det senaste decenniet har i utlandet i mycket stor omfattning begagnats

så kallad planbjälklag (mushroom-systems, flat-slabs) av betong. Dylika

bjälklag hava fördelen, att man fritt kan indela utrymmen utan att vara beroende

av bjälkar. Därtill kommer, att de vid lika pelarindelning bliva väsentligt mera

ekonomiska än vanliga betongbjälklag med balkar. Omöjligheten att matematiskt

behandla de faktorer, som inverka på spänningsfördelningen inom bjälklaget, har gjort,

att detsamma erhållit en synnerligen begränsad användning inom landet. Genom

empiriska undersökningar å modellbjälklag kan material samlas, som möjliggör uppställande

av riktiga och noggranna konstruktions- och beräkningsmetoder. Härigenom

skulle vinnas möjligheten att enhetligt och riktigt utnyttja detta bjälklags stora fördelar.

Kostnaden för dessa undersökningar har av akademien uppskattats till

10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 196 käft. (Nr 228.) 385 22 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Byggnads
styrelser!.

Akademien

angående viss

jämkning av

programmet.

7:o. En av ålder begagnad, men i viktigare delar stundom slentrianmässigt

tillämpad byggnadsmetod, är grundläggning å träpålar, nedslagna till fast botten.

Åtskilliga byggnader grundlagda å träpålar visa större eller mindre, under stundom

ganska oroväckande symptom till sättningar. För att utröna den teoretiska grundvalen

för beräkning av dessa pålar har av akademiens ledamot professor Carl Forssell

utförts bilagda [här ej medtagen] utredning, »Beräkning av pålar». Härigenom har

vunnits förklaring på vissa fenomen, men för undersökningens slutförande därhän att

exakta regler kunna uppställas för pålarnas konstruktion och pålningsarbetets utförande

tarvas en del empiriska rön. För dessa undersökningar beräknas en kostnad av

15.000 kronor.

8:o. Säkerheten mot skador till liv och lem samt till egendom är en grundläggande

faktor för kostnaderna, som tarvas för byggnader, broar m. m. Sättet för

beräknande av denna säkerhet bör därför vara resultatet av synnerligen omsorgsfull

prövning. Detta, synes emellertid ej alltid vara fallet och ofta hava på grund av

bristande erfarenhet främmande förordningar måst bliva rättesnöret för bestämmelser

om erforderlig säkerhet i ena eller andra fallet.

Ett angränsande område, där säkerhetsbegreppet är om möjligt än mer svävande

är byggnadens brandsäkerhet. Den störa ekonomiska vådan av felaktiga bestämmelser

i denna sak — vare sig felet ligger i för stor stränghet eller för stor eftergivenhet

— gör, att den ekonomiska betydelsen av brandsäkerhetskraven måste noga prövas.

Den ledande principen, som bör läggas till grund för en undersökning av lämplig

säkerhetsfaktor är, att summan av byggnadskostnader samt inträffade skador och

reparationer skall bliva minimum för landet i dess helhet. För en sådan utredning

tarvas kännedom dels om byggnadskostnadens variation med säkerhetsgraden, dels

om frekvensen av inträffade olyckstillbud. Kostnaderna för en dylik utredning torde

komma att belöpa sig till 10,000 kronor.

För de extra utgifter, vilka äro förenade med ovannämnda undersökningsarbeten

exempelvis för den centrala ledningen av arbetena ävensom kostnaderna för resultatens

publicering, varigenom först resultaten av undersökningarna kunna komma

allmänheten till godo och nyttiggöras i det allmänna livet, anses en summa av

10.000 kronor erforderlig.

För de här föreslagna undersökningarna erfordras således ett belopp av tillhopa

100.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts anhåller akademien, att

Kungl. Maj:t måtte vid uppgörande av riksstaten för första halvåret

1923 betäkna ett anslag å 50,000 kronor å extra stat för bedrivande

under första halvåret 1923 genom akademiens försorg av tekniskt-vetenskapliga

undersökningar på byggnadsområdet.

Över akademiens framställning har byggnadsstyrelsen den 8 september

1921 avgivit infordrat utlåtande och däri anmält, att styrelsen

icke funnit något att erinra i ärendet.

Sedermera har akademien i en av byggnadsstyrelsen med skrivelse

den 25 februari 1922 överlämnad skrift jiå grund av nytillkomna,

tidigare icke förutsedda omständigheter föreslagit en jämkning av det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 228. 27

nyss återgivna programmet. Efter att hava erinrat om detta anför

akademien:

Av de sålunda till utförande föreslagna undersökningarna äro de rörande olika

materials och konstruktioners värmeegenskaper de angelägnaste. Akademien har

här redan kommit ett gott stycke på väg till vinnande av klarhet rörande själva

byggnadsmaterialiernas värde ur värmegenomsiäppningssynpunkt, och i den mån

dessa undersökningar få slutföras enligt utstakad plan, torde man därigenom komma

fram till pålitliga utgångspunkter för i praktiken erforderliga beräkningar över det

grundläggande värmebehovet i olika fall. De resultat, som man härav väntar, torde

vara i sitt slag enastående. Emellertid kunna dessa beräkningar ej bliva för praktiskt

bruk fullt tillfredsställande utan kännedom om ytterligare en faktor, nämligen

den roll, som den naturliga ventilationen spelar, d. v. s. storleken av de värmeförluster,

som betingas av dels konstruktionen av dörrar och fönster, dels ock framför

allt av hopfogningen av de olika delarna i byggnaden. De av ventilationen betingade

förlusterna måste man tillsvidare helt gissningsvis uppskatta, då det gäller beräkningar

i praktiken. Akademien har från början haft sin uppmärksamhet riktad på

denna punkt, men bär icke tidigare lyckats finna någon metod att lösa det mycket

svåra problemet att göra mätningar i det berörda syftet. Numera har emellertid

ledamoten av akademien och dess byggnadstekniska delegation, professor K. Sondén,

anmält, att han lyckats. rrtarbeta en efter all sannolikhet synnerligen tillförlitlig och

noggrann metod för uppmätning av berörda förlustfaktor — den s. k. kolsyremetoden.

När sålunda utsikt öppnar sig att kunna ernå en synnerligen önskvärd komplettering

och avrundning av de värmetekniska undersökningar på byggnader och

byggnadselement, som akademien har under arbete, har akademien icke velat underlåta

att göra framställning om erforderliga medel för den ifrågavarande undersökningens

snara utförande. Kostnaderna för densammas genomförande har av förslagsställaren

beräknats till 8,000 kronor. Då emellertid en ökning av det belopp, varom

akademien gjort framställning till bedrivande av tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på det byggnadstekniska området, icke lär vara möjlig under nuvarande

tryckta förhållanden, har akademien velat sätta ifråga, att den i akademiens skrivelse

den 31 augusti 1921 upptagna punkt 7, avseende undersökningar rörande pålning,

måtte tillsvidare undanskjutas och i stället i planen för första halvåret 1923

upptagas ovanberörda undersökning till en beräknad kostnad av 7,500 kronor.

Bygggnadsstyrelsen har i berörda skrivelse den 25 februari 1922

tillstyrkt bifall till akademiens sålunda gjorda framställning men tillika

ansett sig böra framhålla önskvärdheten av att nödiga medel till undersökningarna

rörande pålning måtte snarast möjligt ställas till akademiens

förfogande.

Om kunskapen på byggnadsindustriens område tidigare huvudsakligen

varit grundad på lång tids praktisk erfarenhet, ställes man med

de ständigt ökade kraven på ekonomisering på området allt oftare inför

rent tekniskt-vetenskapliga problem av stor nationalekonomisk och praktisk

betydelse. Sådana undersökningar som de av ingenjörs vetenskaps
-

Byggnads
styrelsen.

Departe
mentschefen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Standardisering

av hustyper

och

byggnadsdetaljer

m. in

Kungi. Maj:ts proposition nr 228.

akademien hittills bedrivna och de ifrågasatta nya torde kraftigt bidraga

att lösa sådana problem. Då det knappast kan förväntas, att någon enskild

skall bekosta dylika undersökningar i syfte att genom utnyttjande

av patent eller på annat sätt tillförsäkra sig ekonomiskt utbyte av de

vunna resultaten, synes det påkallat, att staten fortfarande bereder understöd

för undersökningarnas bedrivande.

Kostnaderna för genomförande av det av akademien den 31 augusti

1921 framlagda nya programmet med däri senare föreslagna ändringar

beräknar akademien, i vad avser första halvåret 1923, till 50,000 kronor

och anhåller, att detta belopp måtte ställas till akademiens förfogande.

Då de i programmet upptagna undersökningarna torde kunna bliva

av mycket stor praktisk betydelse och intet synes vara att erinra mot

kostnadsberäkningarna, anser jag, att de lör första halvåret 1923 begärda

medlen böra ställas till akademiens förfogande. Med hänsyn till

möjligheten, att några medel för samma ändamål på grund av den

statstinansiella situationen icke komma att beviljas för senare delen av

nämnda år, torde det planerade arbetet böra läggas så, att slutgiltiga

resultat kunna framgå redan av det första halvårets undersökningar.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga ytterligare några

spörsmål, som indirekt åsyfta bostadsproduktionens främjande. Det må

härvid erinras, att riksdagen i skrivelse den 18 juni 1920 (nr 468) anmälde,

att riksdagen med anledning av framställning från Kungl. Maj:t

(prop. nr 314) beslutat,’ blaud annat,

att för anordnande av pristävlingar om standardmaterial och därav

föranledda åtgärder i enlighet med av Kungl. Majrt meddelade bestämmelser

å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor, samt

att till resestipendier åt arkitekter, byggmästare och arbetare i byggnadsfacket,

ävensom åt personer med medicinsk-hygienisk utbildning,

för studier i utlandet av bostadsfrågan å tilläggsstat för år 1920 under

sjätte huvudtiteln anvisa och ställa till Kung]. Maj:ts förfogande ett

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Ur det senare anslaget har Kungl. Maj:t hittills utdelat resestipendier

om sammanlagt 43,800 kronor.

Ur det förra anslaget beviljade Kungl. Maj:t för den på initiativ av

svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst och Sveriges

industriförbund tillsatta kommittén för standardisering av byggnads
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 29

material ett understöd av 5,000 kronor, under det att återstoden inbesparades

till statsverket.

Med anledning av framställning i 1921 års bostadsproposition anmalde

riksdagen (skrivelse nr 330) bland annat, att riksdagen till åto-ärder,

ägna''ie att främja standardisering av hustyper och byggeadsdetaljer

in. m., a tuläggsstat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag å 25 000

kronor samt medgivit Kung]. Maj:t rätt att i lämplig utsträckning disponera

medel ur det av riksdagen å tilläggsstat för år 1920 anvisade

reservationsanslag å 75,000 kronor till resestipendier åt arkitekter med

Mera för studier i utlandet jämväl för omförmälda standardiseringsändamål.

... Avanslaget å 25,0(10 kronor har Kungl. Maj :t sedermera, i överensstämmelse

med vad vid anslagets äskande förutsattes, beviljat understöd

dels a 5,000 kronor till samfundet för hembygdsvård och dels å 20 000

kronor till omförmälda standardiseringskommitté. Anslaget är följaktligen

förbrukat, men ager Kungl. Maj it enligt riksdagens nyss omförmälda

bestut att lor dithörande ändamål i lämplig utsträckning disponera ännu

tillgängliga medel ur reservationsanslaget för resestipendier. Dessa medel

uppgå lör närvarande, sedan Kungl. Maj:t helt nvligen utdelat ett ytterligare

stipendium å 1,000 kronor, till 31,200 kronor.

. Nl.1 ,iar st)7relsen för samfundrf för hembygdsvärd i en till Kungl. samfundet ro,

Mapt mgiven skrift hemställt, att ett understöd å 5,000 kronor måtte hemD.gdsbeviljas

jämväl för samfundets verksamhet under år 1922. Styrelsen

anlör följande:

Samfundet for hembygdsvård verkar sedan 1916 bland annat för ett bättre

byggnadssätt ylandet, dels genom konsulterande byrå i Stockholm, dels genom br<™.

mastarekurser i landsorten och allmän propaganda i form av föredrag och tryck ° I

denna verksamhet har samfundet lyckats i viss omfattning påverka byggandet till en

mer ekonomiserad planläggning och därmed samhörande enklare och billigare bygvnadssatt,

därvid senaste rön på byggnadstekniska området tillgodogjorts, men sam1?''®t

“f1! 0ch "ler en estetisk* god utformning av icke minst små byggnader

nåtts. För att kunna fortfara med denna, särskilt i nuvarande tid, viktiga verksamhet

och om möjligt vidga den, ansökte samfundet i underdånig skrivelse den 21 februari

921 0ma“slfS ä 5>000 kronor för detta år, vilken summa Eders Kungl. Makt

genom nådigt beslut den 7 oktober 1921 enligt skrivelse från kungl. socialdepartementet

den 15 oktober ställt till samfundets förfogande under villkor:

att samfundet dels, där så av statens byggnadsbyrå påfordras, i frågor, som

sammanhänga med samfundets uppgift, med råd och anvisningar kostnadsfritt tilländagå.

!- byggna(^företagare, vilka erhållit eller sökt statsunderstöd, dels ock ställer

sig till efterrättelse de bestämmelser i övrigt beträffande statsbidragets användning

som kommerskollegium må meddela.

bestämmelserk0mmerSk0lleSiUm ^ * skrivelse den 7 december 1921 meddelat följande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kommers
kollegium.

Kung1. Maj.is proposition nr 228.

1. Den ined statsbidraget bedrivna verksamheten skall avse att ur såväl teknisk

som estetisk synpunkt sprida ökad kunskap och insikt i byggnadsfrågor dan in - räknat såväl användande av de för olika förhållanden och trakter av landet amphga

hustyper som planläggning av uppväxande-samhällen samt ordnande därstädes a

tnmtpr trädffå.rd.ar och. cillrnäniici plcitsGr. ,

2 Nämnda upplysningsverksamhet bedrives på sätt samfundets s jre se nät

mars «-«, Ms genom kors,,. avsedda åt. verka för »tve<M.ng av bj^n.da

väsendet i riktning mot.sund enkelhet, med tdlvaratagande i fråga om stil av göda

nationella traditioner i olika landsändar och på samn« gång med ^dogorande^

uvare rön och erfarenheter beträffande ett ekonomiskt och tekniskt rationellt byög

nadssätt, dels genom en av samfundet anordnad upplysningsbyrå som på darom gjord

framställning lämnar skriftliga och muntliga anvisningar och råd i byggnadsfrågor

ävensom förmedlar tillhandahållandet eller utarbetandet av lampliga skisser och

ningar. ^ utövandet av verksamheten bör samfundet samarbeta med andra organ

och sammanslutningar för liknande strävanden, särskilt de som avse standardisering

av byggnadsdetaljer. ^ ^ ^ ^ ^ J922 till kommerskollegium inkomma

med redogörelse för sin verksamhet under föregående år samt för anslagets anvandmng^

Samfundets verksamhet har under 1921 bedrivits efter dessa linjer och] har^det

visat sig att särskilt genom den kontakt, som vid byggmästarekurserna erhållits med

landsortens och landsbygdens byggmästare och som genom

av samfundets byrå vidmakthålles, dels erfarenheter från de senaste tiden beclr

standardiseringsarbetena och byggnadstekniska undersökningarna omedelbart kunnat

tillgodogöras vid byggen, som kursdeltagarna haft om hand, dels eu del sporsma , som

av byglmästarna framförts, särskilt beträffande uppvärmningsanordningar kunnat

frambäras för behandling vid ingenjörsvetenskapsakademiens. undersökning^ beta*

fande bränslebesparande eldstadsanordnmgar. barn und. t utgörr p& detta* skt

eu förmedlande länk mellan den byggande allmänheten och de verk, som tekniskt

och vetenskapligt arbeta med byggnadsproblemen...... framstå

Just härigenom öppnar sig för samfundet större möjlighet att fylla sitt framstå

mål: en god estetisk för skilda trakter utformad bebyggelse. . . . sökt

Ehuru icke direkt härmed samhörande ma dock namnas, att samfundet sokt

bidraga till påverkan av hemmens inredning genom att under året aven en kurs

möbefsnickare anordnats, vilken uppenbarligen var av nytta för tillblivelsen av mobeltyper

med såväl estetiskt som praktiskt och ekonomiskt god utformn g.

^ Samfundet vågar uttala den förmodan, att dess arbete vant av sådant värde

att detsamma bör fortsättas och om möjligt vidgas under näste år. Dåm«äUei-tid

samfundets verksamhet hittills ekonomiskt vant till väsentlig del be oende av ^

gåvor som för detta ändamål stått att erhålla från enskilt håll och då möjligheten

St Jude” närmaste tiden på denna väg ernå tillräckliga medel för verksamhetens

uppehållande äro på grund av det ekonomiska tidsläget licklagl^t ibrsa^ade v^ar

samfundets styrelse härmed i underdånighet anhålla att Eders Kungh Mabt tacktes

fortfarande stödja samfundets konsulterande verksamhet genom att aven ior år

till dess förfogande ställa ett belopp av o,000 kronor.

Kommerskollegium, som till följd av remiss haft att yttra sig över

denna framställning, har i ett den 5 januari 1922 avgivet utlåtande anfört

följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungi. Maj. ts proposition nr 228.

Därest Eders Kung! Majrt finner det statsflnansiella läget medgiva äskandet

I . ag fv riksdagen for beredande av understöd för år 1922 åt samfundet för

krraorS5,00å0.d’ ***** b°ra beräknaS tiU det av samfundet begärda beloppet

ske lära tiv^ ^ £ramställai"S tiU riksdagen i sådant syfte icke anses böra

ske tara, såvitt kollegium har sig bekant, icke andra medel för närvarande finnas

® „ or ändamålet an återstoden av det reservationsanslag å 75,000 kronor

som 1920 års riksdag ursprungligen under sjätte huvudtiteln anvisat å tilläggsstat

hnltaTfT dr tlU resestipendier åt arkitekter med flera för studier i utlandet av

rätt att1! if’ T* k6tt fnS,ag- 1921 årS rlksda§ sedermera medgivit Eders Kungl. Maja

ratt att i lämplig utsträckning disponera jämväl till åtgärder, ägnade att främja standardisering

av hustyper och byggnadsdetaljer in. m.

Enligt vad kollegium inhämtat, återstår av sistnämnda reservationsanslag odisponerat

ett belopp av 32,200 kronor [numera: 31,200],

mrvit^l!68111111 hai emelI°rtid under övervägande förslag till åtgärder åsvftande bland

ifråna nn JlTT^ 611 «ammanfattning av utredningsresultaten

fråga om standardisering av hustyper. Standardiseringsarbetet ifråga om byggnadsetaljer,

de med statsmedel bekostade resestudierna i utlandet rörande bostadsfrågan

lngenj0rsvetenskapsakademiens tekniskt vetenskapliga undersökningar inom bygg
bve-andetde

MerVar * Zf ,å8tadkomma eu god grund för ny utveckling inom bostadfyg^,

det. Men for att bringa utredningsarbetet på området i eu slutlig gripbar

form, som kunde utöva direkt inflytande på det praktiska byggandet, torde hela ut
rättådTn

10tamv ryTa 1 en S6rie fÖrslag tU1 stanöardtyper för bostadshus, upprattade

med tillbörlig hänsyn till resultaten av de grundläggande undersökningarna.

Enligt kollega mening borde åtminstone huvudparten av sagda resterande 3* 200

bostadsf råvan K i^T^ den“ viktiga del av utredning;'' i

bostadsfrågan. Kollegium har for avsikt att i sinom tid till Eders Kuiml Makt in
bedöma

“torde^T6 f”mställning härutinnan. Såvitt kollegium nu kan

andra1 än dandy.1 harå h°gSt 3’°°° kr°n0r av ans!aSct böra användas för

därest för jiu ifrågavarande ändamål medel icke skulle kunna beredas genom

åskande av anslag av riksdagen eller på annat sätt, vill kollegium förde nskufl icke

motsatta sig att av namn da till Eders Kungl. Maj:ts förfogande stående odisponerade

anslagsmedel 32,200 kronor, högst 3,000-kronor tilldelas samfundet för hembygdsvard

såsom bidrag for understödjande av dess konsulterande verksamhet under år 1922

. Understöden till samfundet för hembygdsvård och till standardiserings

kommittén — vilka utgått ur berörda anslag- å 25.000 kronor

för ar 1921 — hava på grund av vissa skäl kunnat av Kungl. Makt

bevil|as törst helt nyligen, nämligen den 15 oktober 1921 och den 23

januari 1922. I följd härav kunna resultaten av statens bistånd åt

ifrågavarande verksamhet icke ännu bedömas, vadan jag icke nu är

beredd att taga ståndpunkt till frågan om fortsatt understöd åt denna

verksamhet. Emellertid synes det mig i hög grad önskvärt, att Kund.

Maj:t bär till sitt förfogande medel för att kunna utan dröjsmål befordra

n” na''m.nda eller annan ifrågakommande verksamhet, som indirekt avser

att förbilliga eller på annat- sätt främja bostadsproduktionen. För

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

sådant ändamål torde böra, bortsett från omförmäla reservation å

31,200 kronor, beräknas ett belopp av högst 25,000 kronor Medlen

böra, om så visar sig påkallat, få disponeras redan under ar 1922. .

Det nu nämnda beloppet å 25,000 kronor ävensom beloppet a

50 000 kronor till ingenjörsvetenskapsakadennen ior de tekmskt-vetePskapliga

undersökningarna under förra hälften av år 1923 torde, i likhet

med det ifrågasatta beloppet av 25,000 kronor för bestridande av kostnaderna

för byggnadsbyråns verksamhet under namnda tid, hora utgå

av 1922 års reservationsanslag å 1,500,000 kronor till statsbidrag, ur vilke

anslag alltså lör samtliga nu angivna ändamål skulle kunna disponeras

högst 100,000 kronor.

Avsättning till Mörbyfonden.

Jag övergår slutligen till frågan om anvisande av anslag för avsättning;

till lånefonden för tjänsteuiannasamhället vid Mörby. _ o

Å mark, som tillhör kronoegendomen Mörby och numera ingår i

Stocksunds köping, har under de senare åren med stöd av direkta statsåtgärder

uppvuxit ett egnahemssamhälle, huvudsakligen avsett för statsanställda.

Det torde ej vara påkallat att nu lämna eu närmare redogörelse

för de före år 1920 vidtagna åtgärderna då eu sådan redogörelse

lämnats i Kungl. Maj:ts proposition den 2. februari 1J20 ni

168. Nämnas må endast, att dylika åtgärder vidtogos forsta gången

år 1911 (riksdagens skrivelse nr 188) samt att de gått ut pa att med

tomträtt upplåta byggnadsmark, tillhörande ifrågavarande krön oegendom

ävensom att ur en för ändamålet inrättad statlig lånefond, benämnd

lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, bereda lan dels tor

bebyggande av de upplåtna tomterna och dels för lordnmgsta.lande av

väo-ar och öppna platser ävensom vatten- och avloppsledmngsnat inom

upplåtna områden. Det sålunda uppvuxna samhällets hithörande angelägenheter

handhavas närmast av en för ändamålet bildad förening,

benämnd tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahemsföienmg m. . p. a.

1920 års riks- Med anledning av nyss omförmälda proposition (nr 168) fåmälde

dagsbeslut, riksdagen i skrivelse den 15 juni 1920 (nr 37 7), att riksdagen

1 ;o) medgivit, dels att, sedan stadsplan och tomtmdelmng fastställts

för de områden av kronoegendomen 1 Va mantal Mörby nr 1 i Danderyds

socken av Stockholms län, som å en av arkitekten Sven Jonsson

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

upprättad karta över östra delen av nämnda kronoegendom angivits med

röda begränsningslinjer, till tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahemsförening

med begränsad personlig ansvarighet Unge i huvudsaklig

överensstämmelse med det enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1912

avslutade tomtsrättsavtalet med föreningen och däri enligt Kungl. Mapts

beslut den 31 december 1914 vidtagna ändringar med tomträtt under en

tid, icke överstigande (50 år, upplåtas de inom de nya områdena befintliga

tomterna mot en tomträttsavgift, som skulle uppgå till ett belopp,

motsvarande minst fem procent ränta å tomternas markvärde, beräknat

efter 25 öre kvadratmetern för tomt, som innehades av föreningen eller

statstjänsteman eller sådan tjänstemans änka eller barn, och°efter 75

öre kvadratmetern för tomt, som innehades av annan svensk medborgare,

dels ock att till föreningen finge tillsvidare utan avgift med nyttjanderätt

upplåtas de till vägar och öppna platser avsedda delar av områdena,

mot det att föreningen förbunde sig att iordningställa och väl underhålla

desamma, dock att denna skyldighet tillsvidare endast skulle gälla

beträffande de områden, som å förevarande karta vore utmärkta &med

gröna begränsningslinjer;

2:o) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

under utgifter för kapitalökning anvisat

a) å tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 40,000 kronor,

att utgå av lånemedel,

_ b) å riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag av 400,000 kronor,

att jämväl utgå av lånemedel;

3:°) medgivit, att ur nämnda lånefond av statskontoret finge beviljas

föreningen dels ett lånebelopp av högst 140,000 kronor för att,

enligt de närmare föreskrifter, som Kungl. Magt utfärdade, användas

till anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar

inom förenämnda, med gröna begränsningslinjer utmärkta

områden av kronoegendomen Mörby, med skyldighet för föreningen att

å lånet erlägga ränta efter fem procent om året och enligt plan, som

Kungl. Maj:t fastställde, amortera detsamma under en tid icke överstigande

fyrtio år, men med rätt för Kungl. Maj:t att under högst fem

år medgiva uppskov med erläggande av ränta och amortering å lånet,

<Iels ock, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder, lån för bebyggande av tomter inom de nya områdena

av tjänstemannasamhället, å vilka lån skulle erläggas ränta efter fem

procent om året, därest byggnadslånet belöpte å tomt, vilken innehades

av egnahems föreningen eller st atstjänsteman eller sådan tjänstemans

Bihang till riksdagens protokoll 1922, 1 samt. 196 käft. (Nr 228.) '' 355 • 2 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Av Kungl.

Maj :t vidtagna

åtgärder.

34 Kung1. Maj. ts proposition nr 928.

änka eller barn, samt efter sex procent, därest byggnadslånet belöpte å

annan tomt;

4:o) medgivit, att de kapitalavbetalningar, som verkställdes å ifrågavarande

lån, finge tillsvidare tilläggas fonden.

Genom beslut den 31 december 1920 har Kungl. Maj:t fastställt

stadsplan för den del av kronoegendomen Mörby, som å den i riksdagens

skrivelse omförmälda kartan angivits med röda begränsningslinjer,

i vilken stadsplan sedermera den 22 april 1921 gjorts vissa ändringar.

Samtidigt med stadsplanens fastställande medgav Kungl. Maj:t, att till

egnahemsföreningen finge tillsvidare utan avgift och på de villkor i

övrigt, som angivits i riksdagens skrivelse, upplåtas de enligt stadsplanen

till vägar och öppna platser avsedda områden av förevarande krono- ,

egendom, mot det att föreningen förbunde sig att iordningställa och väl

underhålla dessa vägar och öppna platser, dock att denna skyldighet tills

vidare endast skulle gälla beträffande de områden, som å förut omförmälda

karta vore utmärkta med gröna begränsningslinjer. Tillika medgav

Kungl. Maj:t, att ur ifrågavarande lånefond finge av statskontoret

beviljas föreningen det i riksdagens skrivelse omförmälda lånet å högst

140,000 kronor till anläggning av vägar och öppna platser in. in. För

lånet skulle gälla, bland andra, följande villkor:

Lånet skulle av statskontoret utbetalas till statens kontrollant rörande tjänstemannasamhället

mot avlämnande av föreningens förbindelse att å lånet erlägga ränta

efter fem procent om året och att enligt nedan angivna plan amortera detsamma

under en tid, icke överstigande fyrtio år.

Anstånd med räntans erläggande medgåves för fem år från lyftningsdagen,

och skulle vid femårsperiodens slut sålunda ogulden ränta läggas till kapitalskulden

samt därefter förräntas och amorteras i samma ordning som denna.

Annuiteten beräknades till 6.11 procent å kapitalskulden, däri inbegripet det

i näst föregående punkt omförmälda, till den ursprungliga kapitalskulden lagda räntebeloppet;

och skulle av annuiteten först gottgöras ränta å ogulden kapitalskuld samt

med återstoden gäldas avbetalning därå.

Betalning av annuiteten skulle första gången verk&tällas, sedan sex år förflutit

efter lyftningsdagen, varefter annuiteten skulle samma dag varje år erläggas, tills

kapitalskulden och all därå upplupen ränta blivit gulden.

Den 21 maj 1921 fastställde Kungl. Maj:ts befallningshavande tomtindelning

för det område, för vilket Kungl. Maj:t, såsom nyss nämnts,

fastställt stadsplan.

Genom beslut den 27 maj 1921 godkände Kungl. Maj:t ett i enlighet

med de utav riksdagen prövade grunder upprättat förslag till tomträttsavtal,

enligt vilket på angivna villkor för tiden till och med den

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 228.

35

31 december 1980 till egnahemsföreningen upplåta tomträtt till samtliga

de tomter som enligt nyssnämnda tomiindelning funnes upptagna inom

området ifråga, varefter avtalet underskrevs den 7 juni 1921. Den

sammanlagda arealen av de sålunda upplåtna tomterna uppgår enlio-t

därom utfärdat bevis till 12 bär 23 ar 1 kvm.

Genom beslut den 7 juli 1921 anbefallde Kung!. Maj:t slutligen

statskontoret att till egnahemsföreningen ur lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby, i den mån densamma därtill lämnade tillgång, bevilja

lån för bebyggande av tomter, som till föreningen upplåtits med

tomträtt inom sådan del av kronoegendomen Mörby, för vilken plan för

bebyggande blivit av Kung!. Maj:t fastställd.

För dessa lån skola gälla, bland andra, följande villkor:

Statstjänsteman skall hava företräde framför andra sökande till erhållande av

^byggnadslån.

.. . L^fen „skola amorteras under eu tid av högst 40 år, och skall därå erläggas

ranta efter o procent om året, därest byggnadslånet belöper å tomt, vilken innehaves

av egnahemsföreningen eller statstjänsteman eller sådan tjänstemans änka eller barn

samt efter sex procent om året, därest byggnadslånet belöper å annan tomt.

. Lånen beviljas för byggnadskostnad, bestämd på sätt i § 8 av det av Kung!.

Ma-] t den 27 maj 1921 godkända tomträttsavtalet med föreningen föreskriver, intill

ett belopp av 20,000 kronor efter 75 procent eller med högst 15,000 kronor för överskjutande

byggnadskostnad intill ett belopp av 30,000 kronor efter 66 procent eller

med högst 6,600 kronor samt för ytterligare byggnadskostnad intill 40,000 kronor

e ter 50 procent eller med högst 5,000 kronor, vadan ett byggnadslån högst kan uppgå

till sammanlagt 26,600 kronor.

1 byggnadskostnad inräknas kostnad för tomtens planering ävensom dess för

seende med vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt stängsel.

Medel utbetalas till föreningen från fonden, mot det att till statskontoret överlamnas,

bland annat, bevis av bankinrättning, vars bolagsordning blivit av Kungl.

Mayt stadfast, att föreningen i bankinrättningen för -statskontorets räkning deponerat

inteckningar, gällande med bästa förmånsrätt i tomträtter till tomter inom sådant

område av kronoegendomen Mörby, för vilket plan för bebyggande blivit av Kungl.

Mayt lasts talld, ävensom förbindelse av bankinrättningen att hålla berörda tomträttsintecknmgar

vid gällande kraft och icke utan statskontorets tillstånd till föreuingen

återställa någon av de deponerade inteckningarna, vid äventyr att hålla statskontoret

skadeslöst för den förlust, statskontoret genom uraktlåtenhet från bankens sida i uppfyllandet

av förevarande förbindelse kan komma att lida.

. Tilliba medgav Kungl. Maj:t, att genom amortering till lånefonden

aterbetalade medel åter finge från densamma utlämnas.

I en till Kungl. Maj.-t ingiven, den 2 november 1921 dagtecknad

skrivelse har nu egnahemsföreningen anhållit, att ytterligare medel måtte

avsättas till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, och därvid

anfört följande:

Mörbyför
eningeu
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.is proposition nr 228.

Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet för civilärenden för den 27 februari

1920, som åberopats uti kungl. proposition nr 168 till samma års riksdag angående

utvidgning av tjänstemannasamhället vid Mörby, förutsattes (sid. 17), att av de områden,

vilka å en av arkitekten Sven Jonsson upprättad karta över den obebyggda,

östra ''delen av kronohemmanet Mörby angivits med röda begränsningslinjer och som

sedermera enligt riksdagens beslut upplåtits till föreningen, till en början endast de

delar, vilka å Jonssons karta vore utmärkta med gröna begränsningslinjer skulle av

föreningen iordningställas med vägar samt vatten- och avloppsledningar för en kostnad,

som beräknats till 140,000 kronor, medan kostnaden för iordningställande av hela de

ifrågavarande områdena åter uppskattats till 200,000 kronor.

Beträffande byggnadslån för byggnader å de 41 tomter, som vore utlagda a om

förmälda mindre områden, både statskontoret (sid. 21) beraknat, att därför skulle åtgå

högst tillhopa 1,090,600 kronor.

Under åberopande att under de senare åren inom tjän^temannasamhäliet uppförts

mellan 15 och 20 byggnader om året, hade man räknat med, att under ar 1921

15 egnahemsbyggnader skulle komma till stånd och att lånen i medeltal uppginge

till 20,000 kronor, varför under nämnda år 300,000 kronor ansetts tillräckliga för utlämnande

av lån. .....

Under dessa förutsättningar anvisade 1920 års riksdag för avsättning till låne

fonden för tjänstemannasamhället vid Mörby dels å tilläggsstat för år 1920 40,000

kronor dels ock för år 1921 400,000 kronor samt medgav, att ur nämnda lånefond

Ange av statskontoret beviljas föreningen dels ett lånebelopp av högst 140,000 kronor

för anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar inom

förenämnda med gröna begränsningslinjer utmärkta områden dels ock lån för bebyg

gande av tomter inom de nya områdena.

Emellertid har efter riksdagens berörda beslut efterfrågan på tomterna inom hela

de av riksdagen nu upplåtna områdena visat sig vara större, än man på grund av

den tidigare utvecklingen beräknat, så att av de sammanlagt 75 tomter, som utlagta

inom dessa, med röda begränsningslinjer angivna områden, redan 49 äro upptagna

med 28 byggnader under uppförande till kostnader, som angivas uti bifogade [här ej

medtagen] promemoria.

Under sådana förhållanden har föreningen funnit det nödvändigt, att även åter

stoden av ifrågavarande områden omedelbart iordningställas med vägar samt vatten

och avloppsledningar; och vågar föreningen därför i underdånighet anhålla, att Eder»

Kungl. Maj:t i anslutning till vad som ovan åberopats från berörda proposition till

1920 års riksdag måtte utverka riksdagens medgivande till beviljande av ytterligare

lån till belopp av 60,000 kronor för fullbordande av dessa anläggningar.

För de byggnader, som redan äro under uppförande, skulle enligt bifogade pro

memoria och fastställda grunder för byggnadslån sådana kunna erhållas till sammanlagt

belopp av 684,950 kronor. Av de upptagna 49 tomterna äro tre enligt gällande

bestämmelser avsedda att begagnas i samband med andra tomter och komma därför

ej att på lång tid bebyggas.

Om återstående 18 upptagna tomter bebyggas under nästa år (1922), skulle härför

erfordras ytterligare byggnadslån, och då medeltalet för dessa med hänsyn till sjunkande

byggnadspris torde kunna sättas lägre än för nyssnämnda redan under uppförande

varande byggnader eller till omkring 20,000 kronor för varje, skulle härföi

erfordras tillhopa omkring 360,000 kronor.

Sammanläggas angivna belopp för erforderliga byggnadslån, erhålles en summa.

av 1,044,950 kronor, eller i det närmaste det belopp, som statskontoret beräknat högst

kunna ifrågakomma för de först avsedda 41 tomterna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Pa j*arav redan för år 1921 anvisats 300,000 kronor, vågar föreningen vidare i

underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Majtt måtte hos riksdagen hemställa om an

visande för ar 1922 av 750,000 kronor till lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Morby for beviljande av byggnadslån enligt förut fastställda grunder.

Häröver har statskontoret den 7 januari 1922 avgivit infordrat ut- statskontoret,

låtande och däri anfört följande:

Kassabehållningen å Mörbyfonden, till vilken förut anvisats tillhopa 2 170 000

kronor, uppgår för närvarande till omkring 106,000 kronor. Av detta belopp höra

emellertid beraknas omkring 92,000 kronor till gottgörelse åt statsmedlen för låneräntor,

vadan den för utlämnande av lån disponibla behållningen torde kunna beraknas

till allenast omkring 14,000 kronor. Fonden kan sålunda med sin nuvarande

kapitaltillgång knappt i någon mån bidraga till fyllande av de lånekrav, som ave»nahemslöreningen

nu uppställts.

Vid bestämmandet av nytt kapitalökningsbelopp för ifrågavarande lån synes

statskontoret hänsyn böra tagas till nödvändigheten av att icke belasta budgeten med

större utgifter än vad som är av omständigheterna oundgängligen påkallat. Ur denna

synpunkt anser statskontoret anvisande av ytterligare medel för byggnadslån böra

inskränkas till lån för de byggnadsföretag, som igångsatts och redan äro färdiga eller

inom den närmaste tiden skola vara slutförda. Lånen för dessa förete hava beräknats

till sammanlagt 684,950 kronor. För uppförande av en del av Ifrågavarande

byggnader har emellertid nästlidet års riksdag anvisat 300,000 kronor, vadan nu

as* sklllle krävas ett lånebelopp för dessa byggnader av tillhopa 384,950 kronor.

Med hänsyn till den vid Mörbyfondens inrättande givna bestämmelsen att kapitalavbetalningar

å utlämnade lån skola tilläggas fonden, lärer man, förutom kassabehållningens

netto, 14,000 kronor, också kunna räkna med de avbetalningar, som under

innevarande och nästkommande år skola äga rum till sammanlagt omkring 61 000

kronor, och skulle sålunda det ytterligare belopp, som erfordras, kunna begränsas

till i runt tal 310,000 kronor.

Därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt att för ifrågavarande ändamål hos riks

(lagen åska berörda belopp, lärer detsamma böra i riksstaten uppföras under, titel ut£pter

kaPitalökni.ng’ statens utlåningsfonder, lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörbv, reservationsanslag, att täckas av lånemedel, och lärer jämväl beträffande

dessa medel riksdagens medgivande böra utverkas därtill att kapitalavbetalningarna

tillsvidare tilläggas fonden. °

I vilken män anvisande av ytterligare medel för iordningställande med vä^ar

samt vatten- och avloppsledningar av återstående delar utav de för sökandeföreningens

verksamhet av riksdagen upplåtna områdena nu kan anses vara av nöden, undandrager

sig statskontorets bedömande.

•ii förevarande spörsmål berördes vid behandlingen av -förslaget Departement».

till till äggsstaten för år 1922, antydde jag, att anslag syntes höra ifråga- cW“''

komma, men att det av föreningen begärda beloppet av 810,000 kronor

av statslån ansiella skäl i allt fall måste väsentligt nedsättas, förslagsvis

till 320,000 kronor. Jag anhåller nu att få närmare utveckla skälen för

denna min ståndpunkt.

föreningens framställning framgår, ätt byggnadsverksamheten

vi Mörby under den senare tiden bedrivits i långt större omfattning,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Knuff!. Maj.is proposition nr 228.

än man beräknade, då medel genom 1920 års riksdagsbeslut avsattes till

lånefonden. Föreningen beräknar själv, att ett underskott på erforderliga

lånemedel härigenom uppkommit, uppgående till i avrundat tal

385,000 kronor. Enligt vad statskontoret anfört, synes detta belopp

dock kunna nedsättas till cirka 310,000 kronor.

Då ledningen av föreningen medverkat till igångsättandet av en sa

omfattande byggnadsverksamhet, har den synbarligen förutsatt, att staten

under alla förhållanden kom me att till lånefonden avsätta de för beviljande

av byggnadslån enligt gällande grunder nödiga medlen. Det torde

ej behöva närmare utvecklas, att eu sådan uppfattning saknat grund,

och jag kan ej underlåta att framhålla, att ledningens tillvägagångssätt

härvidlag synts mig mindre välbetänkt. .

Emellertid kan man vid prövning av föreningens framställning

näppeligen underlåta att taga hänsyn till de företagare, som igångsatt

sina byggen före innevarande års ingång men som ännu ej erhållit lan.

Dessa äro försätta i en högst brydsam belägenhet. De hava igångsatt sina

byggen i förlitande på att erhålla lån ur fonden, och då som bekant

enskilda penninginrättningar visa stor obenägenhet att lämna lån mot

säkerhet av inteckning i tomträtt, skulle de sannolikt vid utebliven hjälp

från statens sida i många fall bliva nödsakade att med betydande e o
nomisk

förlust frånträda sina byggen.

Man bör icke heller förbise, att det under nu rådande bostadsbrist

får anses hava varit till betydande allmänt gagn, att ifrågavaran e o

städer bragts till stånd. Vidare må framhållas, att det stöd från statens

sida, som ifrågasättes, skulle lämnas i form av lån mot en icke alltför

låg ränta, 5 procent, och ganska god säkerhet och sålunda ej kan anses

medföra direkt förlust för staten.

Slutligen må erinras, att ifrågavarande mark upplåtits mot tomträtt.

Erfarenheten har visat, att tomträttsområden i allmänhet icke kunna

exploateras, med mindre markupplåtaren vidtager särskilda anordningar

för ordnande av belåningen av tomträttsinteckningarna. Sålunda hava

exempelvis både Stockholms stad och Göteborgs stad ansett sig böra

ta o-a sig an särskilda tomträttskassor, avsedda att bereda byggnadslån mot

inteckning i de tomter, som av dessa städer upplåtits med tomträtt.

Jag får därför förorda, att avsättning till fonden göres for att bereda

ifrågavarande byggnads företagare lån. Enligt vad nyss anförts,

har vid den provisoriska beräkningen ett belopp av sammanlagt 3 20,U JO

kronor ansetts böra avsättas till fonden, och jag anser mig med hänsyn

till det statsfmansiella läget icke kunna föreslå någon höjning av detta

belopp. Härav torde emellertid intill 60,000 kronor böra få anvandas till

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

anläggning av vägar m. m. — jag återkommer strax till denna fråga

varför endast återstående 260,000 kronor skulle kunna disponeras förberedande

av direkta byggnadslån. Enligt statskontorets beräkningar skulle,

såsom nämnts, för detta ändamål erfordras cirka 310,000 kronor. Åven

med bifall till vad jag sålunda förordat, skulle följaktligen återstå att

tacka en brist på erforderliga lånemedel, uppgående till cirka 50,000

kiouor. Man synes med anledning härav böra taga under övervägande

någon lämplig anordning, genom vilken lånemedlen kunde så att säga

utdrygas.

Närmast^ kunde härvid ifrågakomma att nedsätta nu gällande maximigräns

Jor lån ur fonden. För framtiden synes en sådan åtgärd väl

motiverad med hänsyn till byggnadskostnadernas fall. Det synes mig

därlör, att, därest överhuvud lån ur fonden kommer att utgå till byggnadsföretag,

som påbörjats efter 1922 års ingång, lånet ej bör få beräknas

med hänsyn till högre byggnadskostnad än 30,000 kronor. Lån

on ina 1 Dda utgå med 75 procent å en byggnadskostnad av intill

kronor och med 66 procent å en byggnadskostnad, Överskjutande

D),000 men ej 30,000 kronor, dock med tillhopa, i nedåt avrundat tal.

högst 20,000 kronor (för närvarande högst 26,600 kronor). Bvgo-nadskostnaden

skulle beräknas enligt därom nu gällande föreskrifter. För

de redan före 1922 års ingång påbörjade byggena synas dock nu gällande

grunder för beräknande av lånemaximum böra få tillämpas, och

da ifrågavarande lånemedel i första hand skola avses för sådana byo-g
nadsföretag,

lärer på nyss angivna sätt ingen besparing nu kunna åstadkommas.

nr- ,Jag]a“seijdet emellertid icke uteslutet, att byggnadsföretagare vid

Mor Dy skulle kunna åtminstone i någon mindre utsträckning anskaffa

lan pa den öppna lånemarknaden, låt vara att säkerheten utgöres av inteckning

i tomträtt. Det skulle dock vara nödvändigt, att de för ändamalet

hnge förfoga över inteckning med bästa förmånsrätt. Enligt

gällande bestämmelser fordras emellertid för lån ur AI örby fonden säkerhet

i sådan inteckning. Jag får nu föreslå, att staten måtte jämka på

detta krav och medgiva, att lån ur denna fond, liksom fallet är med lån

ur statens bostadslånefond, måtte kunna utgå såsom sekundärlån.

Härvid vill jag emellertid ej ifrågasätta någon ändring av lånebestammelserna,

i vad de gå ut på att fixera den högsta medgivna belåmngsgränsen.

Lån ur fonden bör sålunda säkerställas genom sådan inteckning,

. att det sammanlagda beloppet av dels eventuell annan, bättre

belägen inteckning, över vilken låntagaren skall kunna förfoga för anskaffande

av lån på annat håll, och dels den till säkerhet för lånet ur

fonden lamnade inteckningen ej överstiger det belopp, som enligt nyss

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 228.

angivna grunder högst må utlämnas såsom lån ur fonden. Om sålunda

en& byggnad är värd 20,000 kronor och följaktligen kan ur fonden belånas

intill ett belopp av 15,0o0 kronor, skulle ägaren vara, berättigad

att förfoga över en inteckning med bästa förmånsrätt, lydande exempelvis

å 7,500 kronor, samt att mot säkerhet av närmast efterföljande inteckning

erhålla lån ur fonden å intill 7,500 kronor. Det är tydligt, att

ett lån, som säkerställes på det nu förordade sättet, ej kan anses medföra

större risk för staten än ett lån, som utlämnas enligt hittills

gällande grunder. . .

Med avseende å lånens förräntning och amortering in. m. har jag

ingen ändring att föreslå i härom nu gällande bestämmelse!.

Föreningen har tillika anhållit, att ur fonden måtte få utgå ett lån

å 60,000 kronor för anläggning av vägar och öppna platser samt vattenoch

avloppsledningar inom viss del av det upplåtna Mörbyområdet. et

område, som enligt riksdagens år 1920 fattade beslut upplåtits till föreningen,

har å den förut omförmäldä, av arkitekten Sven Jonsson upprättade

kartan angivits med röda begränsningslmjer. Fn del harav har

å kartan utmärkts med gröna begränsningslmjer, och det ar 1920 be

viliade lånet å 140,000 kronor avsåg iordningställande av denna del.

Det är för iordningställande av den återstående delen av det å kartan

med röda linjer markerade området, som föreningen nu begär ytterligare

låu. , . , ,

Det kan för visso ifrågasättas, om en ytterligare del av det upplåtna

området lämpligen bör iordningställas på ifrågavarande satt, da

lån för bebyggande av därå belägna tomter för närvarande ej torde

kunna beredas ur fonden och det är ovisst, huruvida staten framdeles

kan göra nya avsättningar till fonden för sådant ändamål. Fmellei i

har föreningen redan vidtagit åtgärder för områdets iordningställande.

Och värdet av ifrågavarande kronomark ökas, allt efter det kapital

sålunda nedlägges i dess vägar och ledningar. Vidare synas dessa

anläggningar utgöra en nödvändig förutsättning för exploateringen av

det en gång till föreningens förlögande ställda området, och det är naturligen

ej helt uteslutet, att föreningen även utan statens direkta mellankomst

''skall kunna finna utvägar till områdets bebyggande. Vidare

synas byggnads företagare vid Mörby ej böra vara utestängda lian moj

ligheten att på samma villkor som byggnadsföretagare på andra pkV®er

erhålla lån från statens bostadslånefond, och lån kunna måhanda erhallas

även ur pensionsförsäkringsfonden. I båda fallen förutsattes dock,, att

Stocksunds köping är villig att förmedla lånen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts proposition nr 228.

41

Vid övervägande av dessa omständigheter har jag funnit betänkligheterna

mot föreningens framställning i denna punkt böra vika, varför

jag får förorda, att lån ur fonden å högst 60,000 kronor må få utgå för

berörda ändamål och att fonden förty ökas jämväl med nämnda belopp.

Lånet lärer böra ställas till förfogande på enahanda villkor, som uppställts

beträffande motsvarande lån av 1920 års medel.

Föreningens skyldighet att iordningställa och väl underhålla till

vägar och öppna platser avsedda områden gäller nu allenast det å nyssnämnda

karta med gröna begränsningslinjer angivna området. Givetvis

förutsätter beviljandet av det nu ifrågasatta lånet å 60,000 kronor, att

denna föreningens skyldighet utsträckes att gälla hela det å kartan med

röda begränsningslinjer utmärkta området.

Anslag till avsättning till Mörbyfonden för de ändamål, som nu angivits,

bör alltså äskas till belopp av 320,000 kronor och synes mig

böra upptagas såsom reservationsanslag i tilläggsstaten för år 1922 under

rubriken »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» samt täckas

av lånemedel. Kapitalavbetalningar, som verkställas å lån från fonden,

torde böra liksom hittills få läggas till densamma.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

l:o) medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond

må såsom lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras

för år 1922 ett belopp av 15,000,000 kronor;

2:o) medgiva Kungl. Maj:t rätt att ur ett av riksdagen

under femte huvudtiteln å extra stat för år 1922 till statsbidrag

åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisat reservationsanslag å 1,500,000 kronor disponera

dels till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien, under

första hälften av år 1923, av tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet ett belopp av 50,000 kronor och

dels till åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller eljest främja

bostadsproduktionen, ett belopp av 25,000 kronor; samt

3:o) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby under titel »utgifter för kapitalökning, statens

utlåningsfonder» å tilläggsstat för år 1922 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 320,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 196 höft. (Nr 228.)

385 22 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. a1 i texten
  2. SU 1922:122 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående vissa län till främjande av bostadsproduktionen m. m. s. 1 i texten
  3. SU 1922:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten