Sök i Ratio Lex

Angående vissa lönefrågor vid armén och marinen m. in.)

1922-04-13 · 304 sidor, varav 257 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 257 av 304 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:248, Angående vissa lönefrågor vid armén och marinen m. in.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lönefrågor

vid armén och marinen m. in.) given Stockholms

slott den 13 april 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementscbefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock„

kohus slott den 13 april 1922.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Hansson,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av frågorna rörande regleringen

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för tiden 1 januari —

30 juni 1923 erinrade jag därom, att utredning för det dåvarande påBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) 4ii sa 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Arméns och

marinens

avlöningssakkunniga.

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

ginge angående vissa lönefrågor vid armén och marinen, samt förklarade

mig hava för avsikt att framdeles under loppet av innevarande års

riksdag föreslå avlåtande till riksdagen av proposition i ämnet.

Sedan berörda utredning numera slutförts, anhåller jag att få underställa

hithörande frågor Kungl. Maj:ts prövning och att i sammanhang

därmed få framlägga förslag angående beräknandet av medelsbehovet

å vissa anslag under fjärde huvudtiteln, i vilka olika hänseenden

framställningar torde böra, med stöd av 54 § riksdagsordningen, nu göras

hos riksdagen.

I. Vissa lönefrågor vid armén och marinen.

Fortsatt provisorisk giltighet av avlöningsreglementet för

officerare och underofficerare m. fl.

Den av nästlidet års riksdag beslutade löneregleringen för arméns

och marinens personal erhöll allenast för det fast anställda manskapets

vidkonimande definitiv karaktär. Beträffande officerare och underofficerare

med vederlikar ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till

den pågående revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk

natur, i anledning varav det nya avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen av riksdagen antogs allenast provisoriskt

för år 1922.

Framställning torde nu böra göras hos riksdagen om förlängd provisorisk

giltighet av ifrågavarande avlöningsreglemente under första

halvåret 1923, dock från och med ingången av nämnda år med viss

ändrad lydelse. Till sistberörda fråga återkommer jag i det följande.

Ifrågasatta jämkningar i lönesystemet. Marinöverläkarens

avlöningsförmåner.

I det betänkande (del II) med förslag till lönereglering för officerare

in. fl., som den 10 februari 1921 avgavs av arméns och marinens avlöningssakkuuniga

och vilket låg till grund för den till 1921 års riksdag

avlåtna propositionen (nr 350) i detta ämne, anförde nämnda sakkunniga

i fråga om lönebeloppen för överstar (kommendörer), bland annat, följande

(sid. 52 och 53).

Vid lönebeloppens bestämmande för, bland andra högre militära beställningshavare,

överstar (kommendörer) hade de sakkunniga ansett sig

böra söka ledning i det förslag till ordnandet av avlöningsförhållandena

för chefer och vissa därmed jämförliga befattningshavare inom den civila

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

3

statsförvaltningen, som inginge i den av Kungl. Maj:t till 1921 års

riksdag gjorda framställningen om lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartement och centrala ämbetsverk. I löneplanen för nämnda

verk hade för tjänstemän i chefs eller därmed jämförlig ställning upptagits

fyra olika lönegrader, vardera med en löneklass och omfattande i

huvudsak följande personal: 1. lönegraden chefer i den dåvarande s. k.

lägre överdirektörsgraden, 2. lönegraden chefer i den dåvarande s. k.

högre överdirektörsgraden, 3. lönegraden chefer i generaldirektörs ställning

samt 4. lönegraden justitieråd och regeringsråd. Med hänsyn till

arten och omfattningen av vederbörandes tjänstgöring och tjänsteansvar

hade de sakkunniga trott sig finna, att löneförhållandena för överstar

(kommendörer) skulle bliva på ett tillfredsställande sätt ordnade, om

dessa beställningshavare jämställdes med överdirektörer av lägre grad.

Bland de sakkunniga Träde emellertid fråga väckts därom, att för

överstarna eller åtminstone viss del av dem, exempelvis cheferna för

infanteriregementena samt de större kavalleri- och artilleriregementena

m. fl., borde inrättas en särskild lönegrad med belopp mellan avlöningarna

för överdirektör av högre och överdirektör av lägre grad. Med

hänsyn, därtill, att en del överste-(kommendörs-)beställningar vore avsedda

för uppehållande inom den militära förvaltningen av vissa befattningar,

som i de civila verken tillhörde personal i allenast byråchefs

tjänsteställning, och då de arbetsuppgifter, som ålåge en del regementschefer

(kommendörer), torde vara mindre omfattande, hade de sakkunniga

emellertid icke ansett sig böra ifrågasätta en sådan uppflyttning i avlöningshänseende

av ifrågavarande beställningshavare. Icke heller hade de

sakkunniga ansett sig böra föreslå en på värdesättandet av de särskilda

överste-(kommendörs-)beställningarna grundad uppdelning av dessa beställningar

på lönegraden för den lägre överdirektörsgraden och en dylik

nyinrättad mellangrad. En sådan åtgärd skulle nämligen innebära en

organisationsändring, varom det icke borde tillkomma de sakkunniga att

väcka förslag.

På grund av vad sålunda förekommit hade de sakkunniga i sitt

förslag till löneplan för officerare upptagit lönen i den för överstar

(kommendörer) avsedda 6. lönegraden med samma belopp, som utginge

enligt 1. lönegraden för de civila verkscheferna, nämligen å A-ort med

11,580 kronor jämte ortstillägg till belopp av 240 kronor för varje ny

ortsgrupp, varigenom lönen på G-ort skulle uppgå till 13,020 kronor.

I fråga om avlöningen till överstar (kommendörer) avgåvo vissa

bland de sakkunniga särskilt yttrande, däri framhölls, att de funne det

vara tydligt, att vid en lönereglering en särskild lönegrad icke kunde

Särskilt

yttrande av

\issa

de sakkunniga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

inrättas för var och en beställningshavare, vars tjänst med avseende på

omfattning och ansvar i något avseende vore avvikande från flertalet

sådana beställningshavare, med vilka han dock i stort sett kunde anses

likställd. Men å andra sidan syntes avlöningen för en viss lönegrad

böra bestämmas så, att den fullt motsvarade vad som kunde anses skäligt

för det övervägande flertalet beställningshavare, som hänfördes till ifrågavarande

lönegrad. Utav sammanlagda antalet överstar och kommendörer

innehade det vida övervägande flertalet regementschefs- och motsvarande

befattning. Denna befattning borde alltså vara utgångspunkten för bestämmande

av överste-(kommendörs-)gradens avlöning.

De sakkunnigas uttalande, att överste-(kommendörs-)lönen icke

ansetts kunna sättas högre än som föreslagits, bland annat, av det skälet,

att en del överstebeställningar vore avsedda för befattningar, som i de

civila verken tillhörde personal i allenast byråchefs tjänsteställning, syntes

reservanterna ganska oegentligt med hänsyn till det ringa fåtal beställningshavare,

det här kunde vara fråga om. I själva verket torde

hava avsetts tre å fyra militära byråchefer i arméförvaltningen.

Om man sökte jämföra omfattningen av den verksamhet med åtföljande

tjänsteansvar, som i de flesta fall tillkomme en regementschef,

icke minst med tanke på hans grannlaga ställning såsom chef för stora,

sinsemellan ganska olikartade personalgrupper, med motsvarande tjänsteförhållanden

för överdirektörer, syntes det reservanterna icke riktigt att

jämställa dylik befattnings innehavare med överdirektör av lägre grad,

till vilken hänförts cheferna för ämbetsverk med mindre omfattning,

under det att sådana överdirektörer, som vore chefer för större verk,

placerats i den högre lönegraden. Toges därtill hänsyn till det ekonomiska

ansvar, som påvilade regementschef i hans egenskap av beslutande

i förvaltningsangelägenheter av betydande räckvidd, borde enligt reservanternas

åsikt goda skäl tala för, att han jämställdes med överdirektör

i den högre lönegraden. Detta skulle emellertid medföra, att överste

(kommendör) bleve i avlöningshänseende likställd med de beställningshavare,

som av sakkunniga placerats i 7. lönegraden (inspektören för kavalleriet,

kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gottland), vilket

givetvis icke vore önskvärt. En skillnad i avlöningsförmåner av omkring

1,000 kronor, såsom då vore förhållandet, syntes reservanterna

fortfarande lämplig. Uppflyttning av sistnämnda beställningshavare till

än högre avlöning skulle å andra sidan göra skillnaden mellan dem och

generalspersoner (flaggmän) väl ringa. Reservanterna hade nämligen

icke ansett sig böra yrka på en uppflyttning av de senare över den av

de sakkunniga föreslagna generaldirektörsgraden, oaktat skäl härför icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Proposition Nr 248.

f>

skulle, enligt reservanternas förmenande, saknas beträffande vissa av

desamma. På grund härav ansåge reservanterna, att överste (kommendör)

borde tillerkännas eu avlöning, som läge ungefär 1,000 kronor

under den av de sakkunniga föreslagna 7. lönegraden (motsvarande högre

överdirektörsgrad), d. v. s. ungefär mitt emellan lägre och högre överdirektörsgraderna.

Enligt dessa reservanters förslag skulle avlöningen för överstar

(kommendörer) utgöra å A-ort 12,480 kronor, vartill skulle komma ortstillägg

med 240 kronor för varje ny ortsgrupp, så att avlöningen å Gfort

komme att uppgå till 13,920 kronor.

I avgivna yttranden (se proposition nr 350 sid. 139) över berörda

betänkande och förslag yrkades av olika myndigheter beträffande lönebeloppen

för överstar och kommendörer, dels att dessa beställningshavare

måtte hänföras till 7. lönegraden eller att sådan uppflyttning måtte äga

rum åtminstone i fråga om regementschef vid infanteriet, som förordnats

att upprätthålla brigadchefsbefattning, dels ock att överstar och kommendörer

måtte placeras i den av förenämnda reservanter föreslagna

mellangraden mellan 6. och 7. lönegraderna.

Vid avlåtande till 1921 års riksdag av ovanberörda proposition (nr

350) yttrade föredragande departementschefen i fråga om avlöningen till

överBtar och kommendörer, bland annat, följande (sid, 141—142):

Vid bedömandet av frågan om avlöningen för ifrågavarande beställningshavare

borde givetvis behörig hänsyn tagas därtill, att befordran från

dessa beställningar kunde vinnas till generalmajor (konteramiral) och att beställningarna

därför i viss mån vore att betrakta såsom övergångsplatser.

Å andra sidan vore emellertid att uppmärksamma, att överste-(kommendörs-)beställningen.

för det vida övervägande flertalet regementsofficerare

utgjorde den slutliga chefsplatsen.

Då man från denna utgångspunkt sökte finna en jämförelse med

chefsplatserna inom den civila förvaltningen, ville departementschefen

erinra, att enligt det av riksdagen dåmera godkända avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk de centrala förvaltningsverken

med hänsyn till chefsavlöningen indelats i tre grupper

med respektive generaldirektör, överdirektör av högre grad och överdirektör

av lägre grad såsom chefer. De sakkunnigas förslag att jämställa

överste (kommendör) med överdirektör av lägre grad syntes departementschefen

icke innebära en tillfyllestgörande värdesättning av de åligganden

och det ansvar, som påvilade överste-(kommendörs-)beställningarnas

innehavare. Fasthellre torde det kunna ifrågasättas, huruvida icke överste

Yttranden

över de sakkunnigas

förslag

Propositionen

nr 350 vid

1921 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

Riksdagens

beslut.

(kommendör) borde, på sätt av flera militära myndigheter påyrkats, jämställas

med överdirektör av högre grad. Departementschefen ville i

sådant avseende nämna, att de sakkunniga i sitt den 5 mars 1918 avgivna

betänkande i fråga om riktlinjer för en definitiv lönereglering för

arméns och marinens personal anfört, bland annat, att en jämförelse

mellan överstar och överdirektörer av högre grad utvisade, att de förra

med av de sakkunniga då förslagsvis upptaget avlöningsbelopp skulle

ernå en avlöning, ungefär motsvarande sistnämnda överdirektörers. Det

borde ock erinras därom, att 1920 års riksdag, efter förslag av Kungl.

Maj:t, på försvarsdepartementets stat uppfört två beställningar för chefer

för eu var av lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner,

avsedda att bestridas av överste respektive kommendör, med samma

avlöning som expeditionschef i statsdepartement, vilken i förutnämnda

avlöningsreglemente i lönehänseende jämställts med överdirektör av högre

grad. Då departementschefen emellertid ansett sig böra ansluta sig till

den av reservanterna bland de sakkunniga gjorda framställningen att för

överstarna (kommendörerna) skapa en mellangrad mellan överdirektör

av högre och lägre grad med en avlöning, som med 900 kronor överstege

avlöningen för sistnämnda befattningshavare, hade det bestämmande

skälet för departementschefen varit, att vissa av beställningarna i överste(kommendörs-)graden

icke syntes kunna likställas med överdirektör av

högre grad samt att det enligt departementschefens mening jämväl beträffande

en del övriga beställningar i denna grad kunde vara tvivelaktigt,

huruvida eu sådan placering finge anses fullt berättigad. Då

departementschefen icke heller funne sig böra föreslå en uppdelning i

avlöningshänseende av ifrågavarande beställningar — en åtgärd, vilken

i viss mån skulle innebära en organisationsförändring — hade departementschefen

stannat vid att förorda reservanternas förslag, vilket syntes

väl ägnat att på ett tillfredsställande sätt lösa den föreliggande frågan.

I enlighet med departementschefens hemställan upptog det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget till avlöningsreglemente för officerare m. fl.

löner i 6. lönegraden för överstar och kommendörer till belopp, som, i

överensstämmelse med vad reservanterna därutinnan föreslagit, avveko

från de sakkunnigas förslag på sätt här angives:

A B C D E F G

De sakkunnigas förslag............ 11,580 11,820 12,060 12,300 12,540 12,780 13,020

Kungl. Maj :ts » ............ 12,480 12,720 12,960 13,200 13,440 13,680 13,920

I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351), däri riksdagen anmälde sitt

beslut angående den föreslagna löneregleringen för arméns och marinens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

personal, anförde riksdagen, att riksdagen icke ansett sig kunna godkänna

det från de sakkunniga avvikande förslaget om höjning av avlöningen

till överste-(kommendörs-)graden (6. lönegraden). Riksdagen

ville dock icke förneka, att vissa skäl kunde anföras för ett bättre tillgodoseende

i avlöningshänseende av vissa överstar och regementschefer,

men å andra sidan syntes inga vägande skäl föreligga för att andra

överstar, såsom t. ex. byråcheferna å de militära byråerna i arméförvaltningen,

samt kommendörerna vid flottan placerades högre än som av

de sakkunniga föreslagits. Riksdagen hade alltså ansett sig i denna del

böra godkänna det av de sakkunniga framlagda förslaget.

Under den överläggning, som i denna fråga förekom inom riksdagens

kamrar, uttalades, bland annat, av en talare i andra kammaren,

att det förefölle, som om statsutskottet, vilket haft detta ärende till förberedande

behandling, icke varit alldeles främmande för tanken på att det

skulle behövas en jämkning i vad som föreslagits, då utskottet nämligen

antytt i fråga om överstarnas avlöning, att det kunde vara möjligt, att

man skulle komma att behöva dela upp överstegraden i olika lönegrader.

Genom brev den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns

och marinens avlöningssakkunniga att, bland annat, taga under övervägande,

huruvida i anledning av uttalanden av 1921 års riksdag eller

under kamrarnas överläggning rörande den militära löneregleringen vissa

i löneplanerna för officerare och underofficerare upptagna befattningshavare

borde bättre tillgodoses i avlöningshänseende, än enligt nämnda

löneplaner skett, samt avgiva därav föranledda förslag.

Sedermera har genom beslut den 31 december 1921 Kungl. Maj:t

förordnat, att, jämte andra i berörda brev den 29 juni 1921 omförmälda

uppdrag, det nu ifrågavarande skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets

lönenämnd. *)

Vid fullgörande av det lönenämnden sålunda lämnade uppdraget

har lönenämnden haft att tillgå särskilda, på framställning från de sakkunniga

under hösten år 1921 infordrade yttranden i ämnet från cheferna

för general- och marinstaberna. Av dessa yttranden, dagtecknade resp.

den 21 och den 24 oktober 1921, inhämtas i huvudsak följande:

*) Försvarsväsendets lönenämnd består av: ledamöter: kanslirådet A. E. M. Ericsson, tilllika

ordförande, kammarrättsrådet A. Gr. Afzelius, kamreraren R. C. T. Näsman, ledamöterna av

riksdagens andra kammare C. B. Jansson i Falun och. P. Nilsson i Bonarp, överstelöjtnanten

O. G. Thömell och styrmannen av andra graden A. G. V. Ericsson; suppleanter: krigsrådet

C. E. T. Sterky, kanslirådet J. L. Norrman, t. f. statskommissarien G. A. Bäckström, ledamöterna

av riksdagens andra kammare A. Ljungberg i Lysekil och J. Olofsson i Digernäs, kommendörkaptenen

av första graden N. E. F. Selander och fanjunkaren E. Nyquist.

Överläggning

inom riksdagens

kamrar.

■Ytterligare

utredning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Yttrande av

chefen för

generalstaben.

Yttrande av

chefen för

marinstaben.

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Chefen för generalstaben har åberopat ett tidigare av honom avgivet

utlåtande, däri han gent emot de sakkunnigas majoritet framhållit,

att med regementschefsbefattningen följde en verksamhet, som till omfattning

och ansvar syntes vara fullt jämförlig med de överdirektörers,

vilka såsom chefer för större verk placerats i den högre lönegraden.

Skulle emellertid en uppdelning av överstegraden i avlöningshänseende

äga rum, syntes beträffande armén den högre avlöningen främst böra

tillkomma cheferna för infanteriregementena, de båda större kavalleriregementena

samt artilleriregementena, varjämte inspektören för trängen

borde hänföras till denna kategori. På nämnda regementschefer vilade

ett betydande tjänsteansvar för utbildningen av stora regementen, vartill

komme det ekonomiska ansvaret i deras egenskap av beslutande i förvaltningsangelägenheter

samt för flertalet infanteriregementschefer även

befattning såsom inskrivningsbefälhavare. I frågans nuvarande läge ansåge

generalstabschefen särskilt ovannämnda överstar böra komma i åtnjutande

av en löneförhöjning, vilken borde bestämmas till 900 kronor för år.

Chefen för marinstaben, som i ett tidigare utlåtande anslutit sig till

det inom de sakkunniga reservationsvis framförda yrkandet angående

avlöningen till överstar (kommendörer), har därutöver anfört, att de

befattningar inom flottans kommendörsgrad, vilka i första hand borde

i avlöningshänseende bättre tillgodoses, vore varvscheferna vid flottans

stationer. Beträffande dessa befattningshavares avlöningsförmåner ville

marinstabschefen på det livligaste instämma i ett av avlöningssakkunniga

i deras ovanberörda betänkande gjort uttalande därom,

att det arbete, som ålåge innehavarna av nämnda befattningar, vore

av synnerligen krävande art samt att, även om befattningarnas

innehavare åtnjöte kommendörs avlöning, de härigenom icke kunde

anses erhålla mot sin ställning såsom ansvariga ledare av driften vid

flottans varvs stora anläggningar svarande avlöning.

Till belysande av detta uttalande har marinstabschefen meddelat,

att kostnaderna för vid Karlskrona varv under ett år utförda arbeten

kunna uppgå till 10 miljoner kronor, att den på Karlskrona varv sysselsatta

personalen kan uppgå till omkring 2,500 man, att de örlogsfartyg,

för vilkas underhåll m. m. Karlskrona ‘varv har att sörja, till antalet

uppgå till över 60 med ett sammanlagt deplacement av över 80,000

ton, samt att ungefärliga värdet av statsverkets under varvschefens i

Karlskrona förvaltning stående fasta och lösa egendom uppgår till över

126 miljoner kronor.

Av dessa siffror syntes det marinstabschefen otvetydigt framgå, att

tilldelandet av särskilt arvode till de beställningshavare, vilka bestrede

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung]. May.ts Proposition Nr 248.

9

varvschefsbefattningarna i Karlskrona och Stockholm, måste såväl med

hänsyn till övriga militära beställningshavares löneförmåner som med

avseende fästat vid inom den civila förvaltningen i motsvarande fall

utgående löneförmåner anses vara synnerligen väl motiverat.

Det funnes emellertid även tvenne andra befattningar inom flottans

kommendörsgrad, för vilka en tillökning i avlöningen, enligt chefens

för marinstaben förmenande, vore fullt motiverad, nämligen cheferna för

underofficers- och sjömanskårerna (kårcheferna). Till belysande härav

har marinstabschefen anställt en jämförelse mellan den personalstyrka,

varöver en flottans kårchef för befälet, och numerären av den personal,

över vilken inom armén officer av överstes grad för befäl. Enligt denna

jämförelse är den under en flottans kårchef ställda personalen i medeltal

sju gånger, större beträffande stampersonalen och avsevärt större i fråga

om de värnpliktiga än motsvarande medelnumerär vid arméns regementen.

Vidare har marinstabschefen uttalat, att innehavarna av befattningarna

såsom regementschefer vid kustartilleriets båda regementen syntes

böra inbegripas bland de regementschefer, beträffande vilka riksdagen

ansett vissa skäl föreligga för ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende.

Såsom skäl härför anför marinstabschefen, dels att ifrågavarande

båda regementschefer tillika bestrede befattningarna såsom artilleribefälhavare

i Vaxholms resp. Karlskrona fästning, dels att den mängd materiel

av mycket skiftande slag, som förefunnes inom kustfästningarna och

med vilken personalen måste utbildas, ävensom kustartilleriregementenas

spridda förläggning i hög grad ökade regementschefernas arbetsbörda,

dels ock att numerären av under regementscheferna lydande personal

voi’e avsevärt stor.

Slutligen har chefen för marinstaben framhållit, att hans ifrågavarande

utredning finge anses utvisa, att flottans varvschefer hade fått

sig tilldelade förvaltningsuppgifter av ojämförligt mycket större omfattning

än dem, som pålagts regementscheferna vid armén, ävensom att

de administrativa uppgifter, som ålåge flottans kårchefer och kustartilleriets

regementschefer, vore betydligt mera omfattande än vid arméns

regementen. Ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende av vissa

överstar vid armén utan att samtidigt avlöningsförmånerna för vissa

kommendörer och överstar Aud marinen höjdes, skulle därför, enligt

marinstabschefens åsikt, innebära en orättvisa mot marinen, som icke

kunde anses motiverad.

Uti skrivelse den 13 februari 1922 har försvarsväsendets lönenämnd

i ämnet anfört följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höjt. (Nr 248.)

Försvars
väsendets
lönenämnd.

411 22 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungt. Maj:ts Proposition Nr 248.

Vid övervägande av det spörsmål, vari lönenämnden hade att på

grund av det meddelade uppdraget avgiva utlåtande, hade lönenämnden

icke kunnat bortse från den omständigheten, att det nu gällande avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare m. fl. varit tillämpat

allenast sedan ingången av år 1922 och att till följd därav något tillräckligt

mått av erfarenhet rörande de nya avlöningsbestämmelsernas

verkningar icke kunde läggas till grund för ett eventuellt förslag om

ändringar i desamma. Lönenämnden hade funnit det så mycket mera

tveksamt, huruvida några dylika ändringar av mera avsevärd omfattning

nu borde äga rum, som frågan om vårt försvarsväsendes omorganisation

för närvarande vore under utredning och fördenskull varje åtgärd, som

kunde anses på ett eller annat sätt föregripa resultatet av denna utredning,

givetvis borde så vitt möjligt undvikas. Vad särskilt anginge den

ifrågasatta fördelningen på olika lönegrupper av de beställningshavare,

som det lönenämnden lämnade uppdraget i främsta rummet torde avse,

nämligen överstar och kommendörer, syntes denna fråga knappast kunna

frånkännas ett rätt nära samband med det organisatoriska spörsmålet.

Under dessa förhållanden hade lönenämnden funnit sig icke vara beredd

att för närvarande framlägga något förslag till en dylik omgruppering.

Den ståndpunkt, lönenämnden sålunda ansett sig böra intaga till

förevarande spörsmål, innebure tydligtvis icke, att lönenämnden skulle

finna sig förhindrad att i enstaka fall, där särskild anledning kunde

anses föreligga, ifrågasätta någon mindre jämkning i de gällande avlöningsbestämmelserna.

Ett dylikt undantagsförhållande hade lönenämnden

ansett vara för handen beträffande två i detta ärende åsyftade befattningshavare,

vilka i avseende å arbetsbörda och tjänsteansvar torde böra

betraktas såsom relativt särstående, nämligen de regementsofficerare, vilka

placerades såsom varvschefer vid flottans båda stationer.

Såsom framginge av chefens för marinstaben skrivelse den 24

oktober 1921, hade dessa varvschefer vid löneregleringsfrågans tidigare

behandling varit föremål för särskilt beaktande. Lönenämnden tilläte

sig i detta sammanhang återgiva vad arméns och marinens avlöningssakkunniga

i sitt förut omförmälda betänkande (sid. 106 och 107) anfört

beträffande nämnda båda befattningshavare.

De sakkunniga hade funnit, att det arbete, som ålåge innehavarna

av nämnda befattningar, vore av synnerligen krävande art. Åven om

på ifrågavarande befattningar alltid plägade placeras beställningshavare

med lön såsom kommendör, d. v. s. enligt 6. lönegraden i den av de

sakkunniga föreslagna löneplanen för officerare, kunde befattningarnas

innehavare härigenom icke anses erhålla en avlöning, som motsvarade

deras ställning såsom ansvariga ledare av driften vid de stora anlägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

11

ningar, som tillhörde flottans varv. De sakkunniga hade övervägt olika

alternativ för lösningen av förevarande fråga. Så både, bland annat,

under de sakkunnigas överläggningar ifrågasatts, att för varvscheferna

borde inrättas särskilda beställningar med lön enligt 7. lönegraden i

den för officerare föreslagna löneplanen, varigenom varvscheferna i lönehänseende

skulle komma att föras upp i samma ställning som de officerare

vid armén, vilka placerats mellan regementscheferna (överstarna)

samt arméfördelningscheferna och med dem likställda generalspersoner.

Häremot hade emellertid gjorts gällande, att en sådan åtgärd skulle

innebära eu organisationsändring, varom det icke tillkomme de sakkunniga

att väcka förslag. Inrättandet av särskilda beställningar för

varvschefsbefattningarna skulle för övrigt medföra den olägenheten, att

möjligheten att genom omplacering inom vederbörliga regementsofficersgrader

vid varje tillfälle erhålla de lämpligaste krafterna inom flottans

officerskår för uppehållande av varvschefsbefattningarna komme att bortfalla.

Vidare hade framställts förslag därom, att för varvscheferna

borde införas arvoden till sådana belopp, att den sammanlagda avlöningen

för vardera av de båda varvscheferna komme att uppgå till

15,000 kronor eller det belopp, vartill avlöningen enligt kommunikationsverkens

avlöningsreglemente fastställts för den med varvscheferna

jämförlige verkstadsdirektören vid telegrafverket. Ej heller detta förslag

hade synts de sakkunniga tillfredsställande. Ett fullständigt likställande

i avlöningshänseende av de båda varvscheferna kunde nämligen

enligt de sakkunnigas mening icke ifrågasättas, särskilt med hänsyn

till den olika omfattningen av de båda varven i Karlskrona och

Stockholm. Härtill komme, att det icke synts lämpligt att bestämma

arvodet efter en sådan grund, att arvodesbeloppet bleve växlande allt

efter storleken av den lön, som tillkomme vederbörande i hans ordinarie

beställning såsom kommendör eller kommendörkapten. De sakkunniga

hade därför stannat vid att föreslå fixa belopp såsQm arvoden

för de båda varvscheferna, och hade arvodena ansetts böra bestämmas

till 1,800 kronor för varvschefen i Karlskrona och till 900 kronor för

varvschefen i Stockholm. Under förutsättning att såsom varvschefer

placerades kommendörer samt att nämnda båda orter fortfarande komme

att hänföras till ortsgrupperna D, resp. G, skulle sammanlagda avlöningen

för varvschefen i Karlskrona komma att uppgå till 14,100 kronor

och för varvschefen i Stockholm till 13,920 kronor.

I häröver avgivet yttrande (se prop. nr 350, sid. 204) hade dock

stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm ansett skäl icke

föreligga att bestämma de föreslagna arvodena till olika belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Beträffande denna fråga Både föredragande departementschefen (prop.

nr 350, sid. 205) anfört, att, ehuru införandet i lönesystemet av nya arvoden

borde om möjligt undvikas, han dock icke velat motsätta sig de

sakkunnigas förslag om arvoden till, bland andra, de regementsofficerare,

som förordnades till varvschefer vid flottans båda stationer, då goda

skäl syntes förebragta härför. Den av stationsbefälhavaren vid flottans

station i Stockholm gjorda framställning om bestämmande av arvodena

till enahanda belopp för de båda regementsofficerare, som placerades

såsom varvschefer vid flottans stationer, kunde departementschefen icke

understödja. Det syntes nämligen givet, att de väsentligt större anläggningarna

å varvet i Karlskrona, där flottans huvudstation vore belägen,

och den därmed förenade mera omfattande verksamheten för

varvschefen därstädes betingade, att arvodet för nämnda varvschef bestämdes

till högre belopp än för varvschefen i Stockholm. Någon anledning

att med hänsyn till den av departementschefen förordade höjningen

av lönen för beställningshavare i överste-(kommendörs-)graden

nedsätta ifrågavarande arvoden under de av de sakkunniga föreslagna

beloppen syntes dock icke föreligga.

På grund härav hade i det vid propositionen nr 350 fogade förslaget

till stat för flottans officerskår m. fl. uppförts arvoden till varvscheferna

vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm till belopp

av resp. 1,800 och 900 kronor.

Riksdagen hade emellertid, såsom framginge av dess skrivelse nr

351 (sid. 11), ansett tillräckliga skäl icke föreligga för införande av

särskilda arvoden i detta fall.

Ehuru sålunda frågan om tilläggande av särskilda arvoden åt varvscheferna

i Karlskrona och Stockholm år 1921 varit föremål för riksdagens

prövning, hade dock lönenämnden — särskilt med hänsyn till det uttalande

av riksdagen, som föranlett upptagandet av det allmänna spörsmålet

om löneförhållandena för beställningshavare i överste-(kommendörs-)graden

— ansett hinder icke böra möta att nu taga förevarande,

mera begränsade fråga under förnyat övervägande.

Av vad chefen för marinstaben i sin skrivelse den 24 oktober 1921

anfört och i övrigt i ärendet förekommit hade lönenämnden blivit övertygad

därom, att starka skäl förelåge för ett bättre tillgodoseende i

lönehänseende av de regementsofficerare, vilka placerades såsom varvschefer

vid flottans båda stationer. I själva verket torde de tjänsteåligganden,

som vore dessa båda befattningshavare anförtrodda, vara

till arten och omfattningen närmast jämförliga med dem, som inom

den enskilda verksamheten tillhörde cheferna för större industriella verk.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.

13

Innan ett tillgodoseende, som nu vore nämnt, eventuellt kunde

komma till uttryck genom en organisationsändring, syntes det lönenämnden

lämpligast, att för tiden efter 1922 års utgång — därest

det nuvarande officersavlöningsreglementet då bleve i huvudsak fortfarande

gällande — särskilda arvoden för ifrågavarande två befattningshavare

uppfördes å staten för flottans officerskår. Beträffande storleken

av sådana arvoden hade nämnden, efter inhämtande av ytterligare

upplysningar beträffande omfattningen av den verksamhet, som bedreves

vid flottans varv i Stockholm kommit till den uppfattningen, att de

ovan angivna, tidigare ifrågasatta beloppen skulle kunna anses lämpliga

och att sålunda de särskilda arvodena borde bestämmas för varvschefen

i Karlskrona till 1,800 kronor och för varvschefen i Stockholm

till 900 kronor för år.

Lönenämnden tilläte sig alltså hemställa om avlåtande till riksdagen

av framställning i nu angivet syfte.

Lönenämnden hade i detta sammanhang haft anledning uppmärksamma

den löneställning, som från innevarande års början tillkomme

en av de civilmilitära beställningshavarna vid marinen, nämligen marinöverläkaren.

Denne hade förut i lönehänseende varit jämställd med

kommendör. Arméns och marinens avlöningssakkunniga hade ansett,

att marin överläkaren fortfarande borde åtnjuta samma avlöning som

kommendör och fördenskull hänfört honom till häremot svarande lönegrad

i den för civilmilitär personal avsedda löneplanen, eller 15. lönegraden,

vilken i de sakkunnigas förslag upptagit enahanda lön som 6.

lönegraden i löneplanen för officerare m. fl. Härigenom skulle, anförde

de sakkunniga, marinöverläkaren bliva likställd även med den till nyssnämnda

6. lönegrad hänförda marinöverintendenten, som intoge en med

marinöverläkaren ungefär likartad ställning, i det båda vore såväl avdelningschefer

i marinförvaltningen som chefer för en särskild till flottan

hörande kår.

Propositionen (nr 350) till 1921 års riksdag hade, såsom i det föregående

nämnts, för de till 6. lönegraden för officerare m. fl. hänförda

beställningshavarna upptagit något högre lönebelopp, än som av de

sakkunniga föreslagits, och i samband därmed hade gjorts motsvarande

jämkning även i löneplanen för civilmilitär personal.

Riksdagens beslut i ämnet hade inneburit, att lönebeloppen för

de till 6. lönegraden för officerare hörande beställningshavarna nedsattes

till vad av de sakkunniga föreslagits, under det att för 15. lönegraden

i löneplanen för civilmilitär personal —- till vilken lönegrad

ingen annan befattningshavare än marinöverläkaren vore hänförd — de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen bibehållits oförändrade. Härigenom

hade lönen för marinöverläkaren kommit att utgöra 13,920 kronor, men

för kommendör i Stockholm 13,020 kronor.

Enligt lönenämndens mening borde det sålunda rubbade förhållandet

återställas, och hemställde lönenämnden i sådant syfte, att i det

förslag till avlöningsreglemente, som torde komma att föreläggas riksdagen

att gälla från ingången av år 1923, lönebeloppen för 15. lönegraden

enligt löneplanen för civilmilitär personal upptoges lika med

dem, som komme att föreslås för 6. lönegraden enligt löneplanen för

officerare m. fl., sålunda — därest beträffande sistnämnda lönegrad

någon ändring icke ifrågakomme — med resp. 11,580, 11,820, 12,060,

12,300, 12,540, 12,780 och 13,020 kronor för de olika ortsgrupperna.

Därest denna framställning vunne Kungl. Maj:ts bifall, syntes det

tjänstledighetsavdrag, varom förmäldes i 14 § 1 mom. i avlöningsreglementet,

höra för civilmilitär personal, tillhörande 28. löneklassen

(15. lönegraden), bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 10 kronor 50

öre för dag, eller samma belopp, som nu vore stadgat i fråga om

officerare m. fl. tillhörande 14. löneklassen (6. lönegraden). I motsatt

fall borde givetvis avdraget för civilmilitär personal i 28. löneklassen i

någon mån höjas, förslagsvis till 11 kronor 50 öre för dag.

Försvarsväsendets lönenämnd har, såsom nämnt, haft i uppdrag att

taga under övervägande, huruvida i anledning av uttalande av 1921 års

riksdag eller under kamrarnas överläggning rörande den militära löneregleringen

vissa i löneplanerna för officerare och .underofficerare upptagna

befattningshavare borde bättre tillgodoses i avlöningshänseende.

Lönenämnden har därvid principiellt funnit förslag om ändringar i hithörande

delar av gällande avlöningsbestämmelser icke böra framläggas,

men ansett ett undantagsförhållande råda beträffande två befattningshavare,

vilka i avseende å arbetsbörda och tjänsteansvar finge betraktas

såsom relativt särstående, nämligen de regementsofficerare, vilka placeras

såsom varvschefer vid flottans båda stationer. För dem har lönenämnden

föreslagit särskilda årliga arvoden av 1,800 kronor för varvschefen

i Karlskrona och 900 kronor för varvschefen i Stockholm.

Visserligen har lönenämnden förebragt goda skäl för sitt förslag

om avlåtande till riksdagen av framställning i förevarande avseende.

Enär emellertid riksdagen så sent som i fjol förklarat sig icke anse

tillräckliga skäl föreligga för införande av särskilda arvoden åt varvscheferna,

och då det icke kan anses uteslutet, att varvschefernas ställning

kan beröras av den förestående omorganisationen av försvarsväsendet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 248.

15

synes mig framställning i enlighet med lönenämndens förslag för närvarande

icke böra avlåtas till riksdagen.

1 detta sammanhang har lönenämnden erinrat, att den såväl i arméns

och marinens avlöningssakkunnigas förslag till '' avlöningsbestämmelser

som i proposition nr 350 till 1921 års riksdag bibehållna likställigheten

i avlöningshänseende mellan 6. lönegraden i löneplanen för officerare

(överste, kommendör, marinöverintendent) och 15. lönegraden i löneplanen

för civilmilitär personal in. fl. (marinöverläkaren) blivit rubbad genom

nämnda riksdags beslut, som inneburit, att avlöningen för berörda ö.

lönegrad sänkts från de i propositionen föreslagna beloppen (å G-ort

13,920 kronor) till de belopp, de sakkunniga förordat (å G-ort 13,020

kronor), medan motsvarande ändring ej vidtagits i de för omförmälda

15. lönegrad i propositionen föreslagna beloppen (å G-ort 13,920 kronor).

Lika med lönenämnden anser jag det rubbade förhållandet mellan nämnda

båda lönegrader böra återställas på så sätt, att 15. lönegraden i löneplanen

för civilmilitär personal in. fl. för tiden från och med 1923 års

ingång upptages med följande lönebelopp för de olika ortskategorierna,

nämligen resp. 11,580, 11,820, 12,060, 12,300, 12,540, 12,780 och

13,020 kronor.

Reglering av vissa arvoden m. fl. ersättningar till personal

, vid försvarsväsendet.

1 sitt den 10 februari 1921 avgivna betänkande med förslag till Arméns och

lönereglering för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställ- marinens av
j

o löninessak
ningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen upptogo arméns kunnigas booch

marinens avlöningssakkunniga i en särskild avdelning (sid. 91—104) och

till behandling frågan om reglering av vissa, enligt äldre avlöningsbestämmelser

till arméns och marinens personal utgående arvoden och ersättningar.

Härvid framhöllo de sakkunniga till en början, att arvoden i stor

omfattning vore anvisade på olika av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

stater under fjärde huvudtiteln (avdelningarna för lantförsvaret,

respektive för sjöförsvaret) ävensom att till förhöjning av vissa bland

dessa arvoden från och med år 1918 utginge särskilda belopp jämlikt

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut rörande tillfällig löneförbättring till

viss personal vid armén och marinen.

En annan del av de nu utgående arvodena — anförde vidare de

sakkunniga — hade icke fastställts på nämnda sätt, utan reglerats genom

beslut allenast av Kungl. Maj:t, varvid emellertid grunderna för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

arvodenas bestämmande i vissa fall underställts riksdagens prövning eller

eljest bragts till riksdagens kännedom. Sedan vid 1919 års riksdag

beslutats ändrad uppställning av de olika riksstatsanslagen beträffande

lantförsvaret, vore sistnämnda slags arvoden vid armén från och med år

1920 upptagna på en särskild förteckning över i stat icke uppförda arvoden,

en förteckning, vilken årligen delgåves riksdagen i samband med

beräkningen av anslaget till avlöning åt personal vid staber och truppförband

m. fl. Motsvarande anordning vore, enligt vad som meddelats

i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag, avsedd att från och med

år 1922 vinna tillämpning rörande sådana arvoden vid sjöförsvaret, vilka

icke blivit upptagna i av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater.

Vid utarbetandet av sitt förslag till lönereglering för arméns och

marinens personal hade de sakkunniga funnit, att frågan om reglerandet

av sistnämnda slag av arvoden icke vore av den art, att den kunde

anses falla inom ramen för det åt de sakkunniga lämnade uppdraget.

De ändringar beträffande dessa arvoden, som vid löneregleringens genomförande

eventuellt kunde befinnas erforderliga, syntes i stället enligt

de sakkunnigas mening böra av Kungl. Maj:t beslutas, sedan de på stat

uppförda arvodena reglerats av Kungl. Maj:t och riksdagen, därvid de

grunder, som vid denna reglering blivit tillämpade, torde behörigen beaktas.

I samband med aviåtande till riksdagen av proposition rörande

löneregleringen för den på stat uppförda personalen syntes emellertid

vid beräkningen av vederbörliga avlöningsanslag böra tagas hänsyn till

de arvodesökningar, som kunde ifrågakomma för den på arvodesförteckningarna

uppförda personalen.

De sakkunnigas utredning och förslag i nu förevarande hänseende

hade alltså, med allenast visst undantag, begränsats till de arvoden,

vilka utginge enligt de för år 1921 gällande, av Kungl. Maj:t och riksdagen

fastställda staterna.

Med hänsyn till arten och ändamålet med de arvoden, vilkas reglerande

sålunda upptogs till behandling av de sakkunniga, funno de sakkunniga,

att arvodena kunde uppdelas på följande fyra grupper:

A. Arvoden, som utöver avlöningen för vederbörlig tjänstegrad

(tjänsteklass) utgå till vissa å stat uppförda beslällningshavare och som

avse att ersätta ett med beställningarna förenat särskilt ansvar eller eljest

möjliggöra avlöningens höjande till skäligt belopp.

B. Arvoden eller motsvarande ersättningar, som utgå för uppehållande

av vissa befattningar, vilka icke äro uppförda på stat såsom

särskilda beställningar utan avsetts att bestridas av till vederbörande

truppförband (kårer) hörande, i de särskilda befattningarna för viss tid

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

placerade och med deras uppehållande uteslutande sysselsatta officerare,

underofficerare eller civilmilitära beställningshavarc.

C. Arvoden eller motsvarande ersättningar, vilka utgå för uppehållande

av befattningar, som äro avsedda att skötas antingen av officerare,

underofficerare eller civilmilitär personal såsom bitjänster vid

sidan av deras ordinarie beställningar på aktiv stat eller ock av annan

(civil eller pensionerad militär) personal, utan att befattningen tager vederbörandes

hela arbetstid i anspråk.

D. Arvoden, som utgå till innehavare av vissa befattningar, vilka

taga vederbörandes hela arbetstid i anspråk och för vilka arvodet utgör

den enda kontanta avlöningsförmånen på sådant sätt, att avlöningen antingen

allenast består i arvodet eller att däri jämväl ingår en eller flera

naturaförmåner, såsom bostad, bränsle och lyse samt eventuellt kost.

För bedömandet av frågan, huru vid löneregleringen lämpligen

borde förfaras med angivna arvoden eller däremot svarande ersättningar,

verkställde de sakkunniga vissa undersökningar. Beträffande resultatet

av dessa undersökningar anförde de sakkunniga i betänkandet, att de

funnit, att detta spörsmål, som i och för sig vore av en synnerligen

komplicerad natur, i vissa avseenden ägde sådant samband med organisationen

av försvaret, att dess lösande måste anses falla utom ramen

för det åt de sakkunniga lämnade uppdraget. På grund härav hade de

sakkunniga ansett sig icke kunna framlägga ett slutgiltigt förslag beträffande

frågan om bibehållande eller uteslutande ur vederbörande stater

av ifrågavarande arvoden. De sakkunniga hade därför begränsat sig

till att dels i ett mindre antal fall föreslå arvodenas ersättande genom

särskilda anordningar i samband med löneregleringen, dels ock i andra

fall, då en sådan åtgärd funnits vara motiverad av den förbättring av

övriga avlöningsförmåner, som löneregleringen skulle medföra för vederbörande

arvodestagare, förorda arvodenas (de särskilda ersättningarnas)

uteslutande ur lönesystemet utan någon särskild kompensation.

I det stora flertalet fall hade däremot de sakkunniga ansett sig

endast kunna föreslå eu tillfällig lösuing av frågan om arvodenas reglerande.

Beträffande de arvoden, som kunde antagas komma att kvarstå

efter den förestående omorganisationen av försvaret, hade med vissa

undantag föreslagits, att arvodena skulle från och med år 1922 tills

vidare upptagas i staterna med belopp, som med omkring 16 procent

överstege de tidigare beloppen. Härigenom skulle avlöningen för vederbörande

befattningshavare jämlikt grunderna för kommunikationsverkens

lönereglering bringas upp till prisnivån vid början av 1920-talet. I fråga

åter om de arvoden, vilkas fortsatta bibehållande efter försvarets omorBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248). <n 22 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

ganisation syntes mera ovisst, föresloge de sakkunniga, att desamma i

1922 års stater upptoges med oförändrade belopp, med anmärkning att

desamma finge utgå med dessa belopp allenast intill dess annorlunda

bleve beslutat.

För åskådlighetens skull sammanfattade de sakkunniga sina förslag

i två vid betänkandet fogade bilagor (tryckta jämväl såsom bilagor till

propositionen nr 350 vid 1921 års riksdag), i anslutning till ovan angivna

fyra grupper A—D, å vilka arvodena av de sakkunniga ansetts

kunna uppdelas, lämnade de sakkunniga en närmare redogörelse för sina

förslag, sådana de tagit sig uttryck i nämnda bilagor, och anförde de

sakkunniga härvid, bland annat, följande.

Beträffande först de arvoden, som vore att hänföra under grupp A,

avsåge dessa, att på grund av vissa beställningars ansvarsfulla art e. d.

bereda deras innehavare ett visst försteg i lönehänseende framför annan

personal i samma lönegrad-. Den undersökning, de sakkunniga verkställt

i förevarande avseende,, hade ådagalagt att detta försteg i huvudsak

borde bibehållas. För detta ändamål hade i viss mån olika tillvägagångssätt

ansetts böra anlitas.

Sålunda hade arvodena till inspektören för kavalleriet, kommendanten

i Boden och militärbefälhavaren på Gottland föreslagits skola kompenseras

genom dessa beställningshavares hänförande till en särskild 7. lönegrad

inom löneplanen för officerare.

De till trängens överstelöjtnanter och majorer utgående arvodena

borde enligt de sakkunnigas mening uteslutas ur avlöningss}^stemet. På

grund av det särskilda ansvar, som måste anses påvila såväl nyssnämnda

beställningshavare som övriga chefer för särskilt för sig bestående militära

kårer och då avlöningen i 4. lönegradens lägsta löneklass, d. v. s.

11. löneklassen av löneplanen för officerare, måste anses vara väl knapp

för major, som förordnades i chefsbefattning av nämnda slag, hade emellertid

de sakkunniga i 9 § av sitt förslag till avlöningsreglemente intagit

en bestämmelse i syfte att sådan major, även om han eljest icke skulle

vara berättigad därtill, i allt fall finge åtnjuta lön enligt 12. löneklassen.

Beträffande chefen för krigsskolan, vilken åtnjöte dels lön, som med

500 kronor överstege överstelöjtnats, dels ock särskilda arvoden av sammanlagt

600 kronor för år i hans egenskap av chef för reservofficerskurserna,

ansåge de sakkunniga, att lian borde såsom ordinarie beställningshavare

likställas med överstelöjtnant och hänföras till 5. lönegraden

i den av de sakkunniga föreslagna löneplan för officerare. Med hänsyn

till vikten av de arbetsuppgifter, som ålåge denne chef och det honom

påvilande ansvaret borde han emellertid till förhöjning av den för honom

opaginerad Kontrollera mot PDF

I!)

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

föreslagna lönen komma i åtnjutande av ett arvode av 2,040 kronor för

år räknat, motsvarande den av de sakkunniga föreslagna skillnaden i

lön på G-ort för personal i 5. och G. lönegraderna i nämnda löneplan.

Vidkommande fälttygmästaren hade de sakkunniga, med hänsyn

därtill att enligt gällande organisation flertalet av de militära byråcheferna

i arméförvaltningen innehade överstebeställningar samt att fälttygmästarens

avlöning med inräknande av det nu utgående arvodet endast

oväsentligt understege överstes avlöning, funnit skäligt, att fälttygmästarens

avlöning genom särskilt arvode bringades upp till ett belopp, motsvarande

överstes lön. Detta arvode syntes därlör böra bestämmas till

samma belopp som nyssnämnda arvode till chefen för krigsskolan eller

2,040 kronor för år räknat.

Vad härefter anginge styresmännen för artilleriets fabriker, hade de

sakkunniga ansett, att de för dem avsedda beställningarna borde hänföras

till 4. lönegraden och sålunda likställas med majorer. Oavsett den

förbättring i lönehänseende, som härigenom skulle komma nämnda beställningshavare

till del, borde de emellertid, liksom hittills, genom visst

arvode beredas en avlöning, som motsvarade deras krävande befattningar.

De sakkunniga hade funnit, att detta syfte skulle på lämpligt sätt ernås,

om de nuvarande arvodena å 2,400 kronor bibehölles oförändrade.

Beträffande slutligen de till grupp A hänförliga arvoden, vilka tillkomme

innehavarna av vissa läkarbeställningar (överläkaren, tillika chefläkare

vid garnisonssjukhuset i Stockholm, överläkaren med bataljonsläkares

lön vid samma sjukhus, regements- och bataljonsläkarna i Boden

ävensom de marinläkare av 1. graden, som vore sjukhusläkare i Karlskrona)

och av fästningsveterinärbeställningen i Boden, ansåge de sakkunniga

sig böra förorda deras bibehållande. De skäl, som föranlett

dessa arvodens införande, nämligen antingen vederbörliga beställningars

betydelse eller — vad anginge den till Boden hörande personalen — behovet

att för beställningarnas behöriga rekrytering kompensera den ringa

möjligheten att på nämnda ort utöva enskild praktik, syntes även vid

löneregleringen böra för ifrågavarande beställningshavare betinga ett försteg

i lönehänseende. Vad beträffade arvodenas belopp, syntes däri icke

behöva göras annan ändring än som föranleddes därav, att avlöningarna

i allmänhet funnits böra höjas med omkring 16 procent för deras uppbringande

till prisnivån vid 1920-talets början. I enlighet härmed föresloge

de sakkunniga, att nu förevarande arvoden, samtliga å 1,000 kronor,

höjdes till 1,170 kronor för år räknat.

Beträffande härefter de arvoden, vilka av de sakkunniga ansetts

böra hänföras till grupp B, anförde de sakkunniga, att dit hörde, vad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj\ts Proposition Nr 248.

armén'' anginge, exempelvis de arvoden, som utginge till artilleristabsodi

fortifikationsstabsofficerare, till adjutanter vid de militära läroverken,

till kompanichef, kadettofficerare och vissa lärare vid krigsskolan, till

artilleriofficerare vid truppförbanden utom Stockholm, vilka förordnades

såsom lärare vid artilleri- och ingenjörhögskolan, och till lärare vid ridskolan.

Hit vore vidare att räkna de särskilda ersättningar, som i form

av fyllnad till fanjunkares dagavlöning utginge till sergeanter, vilka placerades

såsom skrivbiträden vid arméfördelningarnas expeditioner, resp.

vid kommendantens i Boden expedition, eller som kommenderades såsom

biträden hos regementsintendenter.

Beträffande marinen hörde till förevarande grupp av arvoden exempelvis

följande ersättningar, nämligen: det årliga tillägg till fasta lönen

å 2,000 kronor, som utginge till beställningshavare med lägre lön än

flaggmans i de fäll, då sådan beställningshavare förordnades såsom chef

för marinförvaltningen eller för marinstaben, såsom stationsbefälhavare

eller såsom högste befälhavare över kustflottan; det arvode å 3,000

kronor, som utginge till beställningshavare, vilken vid placering såsom

stationsbefälhavare i Karlskrona förordnades att samtidigt uppehålla ämbetet

såsom befälhavande amiral därstädes; arvoden till adjutant och vissa

kadettofficerare vid sjökrigsskolan; arvode till torpedingenjör, vilken placerades

såsom föreståndare för torpedverkstaden i Karlskrona; arvode

till den marinläkare av 1. graden, vilken placerades å Oscar-Fredriksborg;

samt arvoden åt underofficerare, vilka vid flottans stationer placerades

såsom tillsyningsman för därvarande häkten och arrester.

I fråga om reglerandet av ifrågavarande till gruppen B hänförliga

arvoden anförde de sakkunniga i huvudsak följande. Frågan om dessa

arvodens bibehållande i eller uteslutande ur lönesystemet stode i nära

samband med försvarets blivande organisation. På grund härav hade

ifrågavarande arvoden i de sakkunnigas förslag till största delen föreslagits

böra för år 1922 i vederbörande stater uppföras med oförändrade

belopp att under samma år utgå, intill dess annorlunda bleve beslutat.

De sakkunniga hade härvid tänkt sig, att därest deras förslag till lönereglering

bleve framlagt för 1921 års riksdag och av riksdagen bifölles,

de nuvarande arvodena skulle, oberoende av löneregleringens genomförande,

få utbetalas under förra delen av år 1922, intill dess samma års

riksdag fattat beslut i anledning av den förnyade framställning i ämnet,

som Kungl. Maj:t efter särskild utredning torde komma att till riksdagen

avlåta.

Vid tillämpning av det av de sakkunniga förordade förfaringssättet

torde, därest nämnda beslut komme att gå i den riktningen, att visst

arvode skulle upphöra, böra förutsättas, att redan utbetalt arvode, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 24P.

belöpte på tid före beslutets ikraftträdande, icke skulle återfordras av

den, som uppehållit vederbörande befattning. Å andra sidan syntes,

därest i visst fall utredningen skulle leda därtill, att arvoden tunnes

böra höjas, sådan höjning icke heller böra vinna retroaktiv tillämpning.

Då de ifrågavarande arvodena alltså icke skulle komma att höjas

till belopp, motsvarande prisläget vid 1920-talets början, syntes det möjligen

kunna ifrågasättas, att dyrtidstillägg å dessa arvoden borde beräknas

efter de grunder, som komme att gälla personal, vilken icke fått

avlöningen reglerad efter nämnda prisläge. Med hänsyn därtill att ifrågavarande

arvoden i varje fall utginge till beställningshavare, vilkas huvudsakliga

avlöning vore avsedd att regleras efter sagda prisläge, torde dock

någon särskild grund för beräkningen av dyrtidstillägg å omförmälda

arvoden icke böra ifrågasättas.

Vissa av de arvoden, som hörde till den nu omhandlade gruppen,

vore emellertid enligt de sakkunnigas mening av den natur, att desamma

redan från och med år 1922 borde uteslutas ur resp. stater. Detta vore

fallet med de arvoden, som nu utginge till en adjutant, tillika redogörare,

vid krigshögskolan, till ytterligare en adjutant därstädes, till en

adjutant vid artilleri- och ingen]örhögskolan, till eu adjutant vid krigsskolan

och till en adjutant vid sjökrigsskolan. De sakkunniga hade för

sin del funnit uppenbart, att uppehållandet av dessa befattningar ''icke

kunde erfordra större kvalifikationer än dem, som i allmänhet krävdes

av officerare i expeditionstjänst, ävensom att förordnande att uppehålla

någon av dessa befattningar snarast syntes vara mindre krävande än

förordnande å adjutantsbefattningar vid exempelvis arméfördelningsexpeditionerna,

för vilka särskilda arvoden icke vore anslagna. Ett ytterligare

skäl för uteslutandet av nu avsedda arvoden läge däri, att personal,

som erhölle förordnande å ifrågavarande befattningar, vid bifall till

de sakkunnigas förslag, skulle komma i åtnjutande av ersättning för

flyttningskostnad vid förflyttning i anledning av förordnandet.

De sakkunniga ansåge vidare, att ur vederbörliga stater borde helt

uteslutas de särskilda ersättningar, vilka vore anslagna på staterna för

generalitetet och för kommendantskapen i form av fyllnad till lanjunkares

dagavlöning för vissa såsom skrivbiträden förordnade sergeanter. Befattningarna

i fråga syntes nämligen icke i någon män erfordra några sådana

kvalifikationer, att deras uppehållande gåve anledning till särskild ersättning

utöver den lön, som enligt löneplanen tillkomme vederbörande sergeant

i den lönegrad, vartill hans beställning vore att hänföra.

Under vederbörligt avlöningsanslag vid lantförsvaret vore särskilda

medel anvisade för att bereda sergeanter, vilka kommenderades såsom

biträden hos regementsintendenter, fyllnad till fanjunkares dagavlöning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Enligt upplysningar, som de sakkunniga inhämtat, syntes ifrågavarande

befattningshavare i stor utsträckning hava att fullgöra arbete av lika

krävande art som fanjunkare. Vid sådant förhållande hade de sakkunniga

funnit riktigast föreslå, att ifrågavarande anslagspost bibehölles

oförändrad i avbidan på närmare utredning, huruvida den nu medgivna

ersättningen borde bibehållas eller bortfalla.

Under staten för intendenturkåren vore vidare uppförd en anslagspost

å 15,000 kronor för beredande av dagarvode enligt 42 § i nu gällande

avlöningsreglemente till den, som, utan att uppbära lön eller arvode

från intendenturkårens stat och utan att vara berättigad till dagtraktamente,

tjänstgjorde inom intendenturkåren. Då härmed avsåges att lämna

ersättning åt officer eller underofficer, vilken vid förfall för regementsintendent

eller förrådsförvaltare förordnades såsom vikarie, ansåge de

sakkunniga, att denna ersättning fortfarande borde utgå enligt gällande

grunder i avvaktan på närmare utredning i ämnet.

Efter att hava framhållit, att de arvoden och ersättningar, som hörde

till grupp C, avsåge befattningar av vitt skilda slag och att ett fullständigt

angivande av desamma icke syntes erforderligt, anförde de sakkunniga

rörande dessa arvodens reglerande följande.

I olikhet med vad som anförts i fråga om de till gruppen B hänförliga

arvodena, syntes någon indragning av förstnämnda arvoden —

i den män vederbörande befattningar vid försvarets omorganisation överhuvudtaget

komme att bibehållas — icke kunna ifrågasättas. Vid sådant

förhållande syntes i avseende ''å dessa arvoden böra tillämpas den förut

av de sakkunniga angivna huvudregeln, enligt vilken de från och med

år 1922 borde upptagas till belopp, som med omkring 16 procent överstege

de nuvarande beloppen.

I detta sammanhang hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå,

att motsvarande avlöningsförhöjning måtte tillerkännas vissa å flottans

ecklesiastikstat upptagna befattningshavare, som visserligen icke uppbure

arvoden, men vilkas ställning i lönesystemet likväl närmast syntes motsvara

den, som intoges av här ifrågavarande personal. Dessa befattningshavare

vore regementspastorn vid flottans station i Stockholm, bataljonspredikanten

vid samma station samt klockaren vid Skeppsholms församling.

Det nu nämnda förfaringssättet hade de sakkunniga emellertid icke

ansett sig böra föreslå för de arvoden, som utginge till de militära beställningshavare

på aktiv stat, vilka såsom bitjänster uppehölle befattningar

av den beskaffenhet, att deras bibehållande kunde antagas bliva

beroende på resultatet av den pågående utredningen rörande omorganisationen

av försvaret. Hit hörde exempelvis arvodena till de regements
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 23

chefer vid infanteriet, som förordnades såsom brigadchefer, samt arvodena

till flertalet lärare vid de militära läroverken. En ytterligare avvikelse

från berörda huvudregel om arvodenas höjande borde enligt de

sakkunnigas mening äga rum beträffande avlöningen åt vissa ecklesiastika

befattningshavare, nämligen garnisonspastorn å Kaidsborg, organisten därstädes

samt kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Frågan

om höjning av den av statsmedel ingående avlöningen till omförmälda

befattningshavare syntes böra upptagas endast i samband med eventuella

ändringar i gällande lönekonventioner. Beträffande nu nämnda arvoden

hade de sakkunniga därför funnit sig böra föreslå tillämpande av samma

förfaringssätt, som förordats beträffande de till gruppen B hörande

arvodena, eller att de borde utgå med oförändrade belopp under år 1922,

intill dess annorlunda bleve beslutat av Kungl. Maj:t och riksdagen. I

fråga om grunderna för beräkning av dyrtidstillägg å sagda arvoden ansåge

de sakkunniga, att ovan gjorda uttalanden beträffande de till gruppen

B hörande arvodena i allmänhet borde äga motsvarande tilllämpning.

I ett fall — nämligen i fråga om arvodet till advokatfiskalen vid

flottans station i Karlskrona — hade de sakkunniga föreslagit viss ytterligare

förhöjning av arvodet. Anledningen härtill hade varit, att arvodet

för .denne tjänsteman ansetts böra ställas i visst förhållande till arvodet

för advokatfiskalen i marinförvaltningen, vilken tillika hade att förrätta

advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms station. Då sistnämnda

arvode, 3,000 kronor, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslagits

skola höjas till 4,000 kronor, hade det ansetts skäligt, att advokatfiskalens

vid Karlskrona station arvode höjdes från 2,500 kronor till

3,000 kronor.

Beträffande slutligen arvodena under grupp D framhöllo de sakkunniga,

att dessa tillkomme flertalet bland de befattningshavare vid försvarsväsendet,

som inom den civila förvaltningen vore att hänföra till

ständigt tjänstgörande, icke ordinarie personal. I stor utsträckning

uppehölles ifrågavarande befattningar av pensionerade militära beställningshavare

eller annan personal i reserven, men i övrigt toges för

deras uppehållande i anspråk civil personal. Av sistnämnda personal

vore en stor del kvinnlig.

Såsom exempel på olika dylika befattningar vid armén resp. marinen

anfördes av de sakkunniga följande.

1) Arvodestagare vid armén.

Bibliotekarien och aktuariema vid generalstaben, kommendanten i

Stockholm, kommendanten å Karlsborg, rullföringspersonalen (d. v. s.

rullföringsbefälhavare, vid Stockholms stads rullföringsområde anställda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

rullföringsofficerare samt rullföringsbiträden), redogöraren vid remonteringsstyrelsen,

förvaltaren vid ridskolan, förvaltaren samt väbeln vid

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, maskinisterna vid de militära

undervisningsanstalterna, personalen vid arméns sjuksköterskekår samt

slutligen all icke-ordinarie personal vid garnisonssjukhusen i Stockholm, i

Boden och å Karlsborg, nämligen dels vissa läkare och annan manlig

sjukvårdspersonal (underläkare, apotekare m. fl.), dels viss förvaltningspersonal

(sjukhusväblar, förrådsförvaltare, maskinister m. fl.), dels slutligen

husmödrar, översköterskor ävensom kvinnlig betjäningspersonal.

2) Arvodestagare vid marinen.

Bibliotekarien vid marinstaben, portvakten vid sjökrigsskolan samt

rullföringspersonalen (d. v. s. sjörullföringsbefälhavare och sjörullföringsbiträden).

Beträffande reglerandet av arvodena under grupp D omnämnde de

sakkunniga, att arvodena till extra konstaplar vid fästningspolisen i

Boden samt extra mariningenjörer föreslagits skola utgå ''med belopp,

som motsvarade lön i 1. lönegraden i den av de sakkunniga föreslagna

löneplanen för civilmilitära beställningshavare, resp. lön i 14. löneklassen

i samma löneplan. I fråga om övriga arvoden under förevarande grupp

anförde de sakkunniga, att de med hänsyn till de grunder, efter vilka

förslaget i dess helhet vore uppgjort, funnit det vara följdriktigt, att

den talrika icke ordinarie personal vid försvarsväsendet, som folie under

gruppen, finge sina nuvarande kontanta avlöningsförmåner uppförda till

en nivå, som motsvarade prisläget vid början av 1920-talet. Liksom

för en del av de arvoden, som hänförts under grupp C, hade de sakkunniga

därför i sitt förslag i regel upptagit arvodena inom nu förevarande

grupp med belopp, som med omkring 16 procent överstege de nuvarande

beloppen. I ett fall hade de sakkunniga ansett sig böra frångå

nämnda beräkningsgrund och i stället föreslå en mera väsentlig förhöjning

i arvodet. Enligt gällande stat åtnjöte biträdena vid Stockholms

stads rullföringsområde ett arvode av 3 kronor 50 öre för dag,

medan arvodet åt biträde vid övriga rullföringsområden på fastlandet

vore bestämt till allenast 3 kronor för dag. I avseende härå hade 1917

års militära avlöningssakkunniga uttalat, att, då Stockholms lantrullföringsområde

hade och borde hava sin expedition förlagd till Stockholm,

det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke dess personal borde åtnjuta

samma ersättning som personalen vid stadsrullföringsområdet. Bemälda

sakkunniga, som i sitt förslag till tillfällig löneförbättring för rullföringspersonalen

upptagit sådan löneförbättring till samma belopp för alla

rullföringsbiträden, hade vidare framhållit, att vid ett mera definitivt

ordnande av rullföringspersonalens avlöningsförhållanden spörsmålet om

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

25

utjämnande av ifrågavarande olikhet syntes böra tagas i övervägande.

I anslutning härtill och då även sjörullföringsbiträdet i Stockholm tillerkänts

det högre dagarvodet, hade de sakkunniga ansett skäligt, att biträdena

vid Stockholms lantrullföringsområde måtte komma i åtnjutande

av arvode till samma belopp som övriga motsvarande befattningshavare vid

rull fö rings väsendet, vilka hade sin tjänstgöringsort förlagd till huvudstaden.

De till grupp D hörande befattningshavare syntes, i likhet med

icke-ordinarie befattningshavare vid kommunikationsverken, böra i förekommande

fall åtnjuta kallortstillägg.

Enligt dittills gällande stater ägde i flera fall vederbörande befattningshavare

att efter viss tids tjänst — 5, resp. 10 år — vinna förhöjning

i arvodet. Så vore exempelvis fallet med förvaltaren vid ridskolan,

översköterskorna vid garnisonssjukhusen samt poliskommissarien

i Karlskrona m. fl. Vid beräkningen av de arvodesbelopp, som borde

tillkomma dessa befattningshavare, hade de sakkunniga ansett böra förfaras

på det sätt, att förhöjning med 16 procent beräknats på det för

vederbörlig befattning upptagna slutliga arvodet, varefter begynnelsearvodet,

efter förut angiven grund för avjämningen, bestämts till skillnaden

mellan summan av dåvarande slutavlöningen och nyssnämnda

förhöjning därav, å ena, samt summan av de medgivna arvodesförhöjningarna

efter viss tids tjänst, å andra sidan. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle sagda arvodesförhöjningar fortfarande utgå med oförändrade

belopp och efter då gällande tidsintervaller.

A id föredragning den 8 april 1921 av de sakkunnigas förslag om

lönereglering för arméns och marinens personal anförde statsrådet och

chefen för försvarsdepartementet i fråga om reglerandet av de på stater

under fjärde huvudtiteln uppförda arvodena till statsrådsprotokollet (prop.

nr 350 sid. 204 och 205) i huvudsak följande.

Av de. till vissa beställningshavare eller särskilda personalgrupper

för det dåvarande utgående arvoden, vilka ej kompenserats genom personalens

hänförande till vissa högre lönegrader eller motsvarande åtgärd,

skulle enligt de sakkunnigas förslag en del vid löneregleringens genomförande

bortfalla, under det andra ansetts böra tills vidare kvarstå och

höjas med 16 % samt åter andra, i avvaktan på vidare utredning, skulle

tills vidare utgå med oförändrade belopp. Den av de sakkunniga i

förevarande avseende verkställda utredningen och därpå grundade förslag

hade givit anledning till erinran endast såvitt anginge de arvoden, som

enligt de sakkunnigas mening skulle kvarstå oförändrade.

Beträffande åtnjutandet av dyrtidstillägg å sistnämnda slag av arvoden

hade de sakkunniga ansett, att dyrtidstillägg å dessa arvoden

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 4ii 22 4

Propositionen

nr 350 vid

1921 års

riksdag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

borde beräknas enligt grnnder, gällande för personal, som fått sin

avlöning reglerad efter det normala prisläget vid 1920-talets början.

Till stöd härför hade av de sakkunniga änförts, att ifrågavarande arvoden

skulle tillkomma beställningshavare, vilkas huvudsakliga avlöning

vore avsedd att regleras efter sagda prisläge. Den av de sakkunniga

sålunda åberopade omständigheten syntes emellertid icke rättvisligen

böra föranleda därtill, att dyrtidstillägget å nämnda, utöver 1914 års

prisnivå icke förhöjda arvoden skulle utgå efter lägre beräkningsgrund

än den, som enligt allmänna regler för dyrtidstilläggs utgående skulle

tillämpas beträffande dessa arvoden.

Under förutsättning däremot, att dyrtidstillägg å ifrågavarande arvoden

komme att beräknas enligt allmänna regler, skulle de sakkunnigas

förslag om bibehållande tills vidare av dessa arvoden vid oförändrade

belopp kunna biträdas. Då emellertid hinder särskilt ur lönetekniska

synpunkter syntes möta mot en sådan anordning, varigenom dyrtidstillägg

skulle utgå efter olika beräkningsgrunder å skilda delar av samma

beställningshavares totalavlöning, hade departementschefen i stället ansett

sig böra föreslå, att även förevarande arvoden tills vidare höjdes med

omkring 16 %. Härtill hade funnits så mycket större anledning, som

de arvoden, vilkas indragning ej ansetts påkallad redan i samband med

löneregleringens genomförande, icke borde, innan resultatet av en slutlig

utredning i ämnet förelåge, regleras på sådant sätt, att en minskning i

vederbörande arvodestagares inkomst av arvodet komme att uppstå.

Nu avsedda arvoden utgjordes, som av det föregående framginge,

av sådana, som utginge till vissa stabsofficerare (vid artilleristaben och

fortifikationsstaben), till lärare vid militära högskolor och vissa andra

militära läroanstalter, till såsom brigadchefer förordnade regementschefer

vid infanteriet in. fl. Däremot torde någon anledning icke förefinnas

att föreslå höjning av de särskilda ersättningar, som nu utginge för

beredande dels av fyllnad till fanjunkares dagavlöning för sergeanter,

kommenderade såsom biträden hos regementsintendenter, och dels av

dagarvode för officerare och underofficerare, vilka, utan att tillhöra intendenturkåren,

förordnades att uppehålla befattning vid denna kår.

Dessa ersättningar vore nämligen icke av samma natur som omförmälda

arvoden. Icke heller syntes ökning böra äga rum av de till

vissa ecklesiastika befattningshavare utgående arvoden, vilkas reglering

sammanhängde med ändringar i gällande lönekonventioner.

Vad särskilt beträffade arvodena till lärare vid militära högskolor,

vore det med hänsyn till de betydande svårigheter, vilka för närvarande

mötte att på lämpligt sätt besätta lärarplatserna vid nämnda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

27

högskolor, -av synnerlig vikt, att någon nedsättning icke vidtoges av

den extra inkomst, som nu i form av arvode ntginge till dessa lärare.

I de förslag till stater för arméns och marinens truppförband (kårer),

staber, anstalter m. m., vilka förelädes riksdagen för fastställelse i samband

med löneregleringsförslaget, uppfördes arvoden och ersättningar

till vederbörande personalgrupper i allmänhet på sätt, avlöningssakkunniga

angivit i bilagorna vid deras betänkande. I enlighet med departementschefens

nyss åberopade yttrande förhöjdes dock även flertalet

av de arvoden, som enligt de sakkunnigas mening skulle kvarstå oförändrade,

med omkring 16 procent.

I förberörda yttrande till statsrådsprotokollet (prop. nr 350 sid. 258)

erinrade departementschefen vidare om arméns och marinens avlöningssakkunnigas

ovanberörda uttalanden dels rörande beskaffenheten av de

arvoden, som vore upptagna på de särskilda »förteckningarna över i stat

icke uppförda arvoden in. m.», dels ock därom, att vid beräkning av

vederbörliga avlöningsanslag hänsyn borde tagas till de arvodesökningar,

som i samband med genomförandet av lönereglering för arméns och

marinens på stat anställda personal kunde böra ifrågakomma för den

på arvodesförteckningarna uppförda personalen. I samband därmed, att

vissa andra frågor rörande de på arvodesförteckningarna upptagna arvoden

anmäldes för 1921 års riksdag, framhöll också departementschefen

(prop. nr 350 sid. 275 och 307), att vid beräkningen av vederbörliga

anslagsposter hänsyn borde, på sätt de sakkunniga föreslagit, tagas till

eventuellt erforderliga arvodesökningar, ävensom att för beredande av

de för sådant ändamål erforderliga medel de olika arvodesförteckningarnas

slutsummor borde ökas med 16 procent. Slutligen uttalade departementschefen,

att det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan

löneregleringen beslutats, pröva frågor om dylika förhöjningar i arvodena

enligt förteckningarna.

I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anmälde riksdagen sitt beslut

rörande Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringen för arméns

och marinens personal. Härvid yttrade riksdagen, bland annat, att, vad

anginge frågan om särskilda arvoden och ersättningar, riksdagen icke

funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om redan utgående arvoden, än att de arvoden, som av avlöningssakkunniga

ansetts böra utgå med oförändrade belopp, men av Kungl.

Maj:t föreslagits till förhöjning, enligt riksdagens mening icke borde utgå

på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre än till den 1 juli 1922. Det

1921 års

riksdaga

beslut rörande

reglerandet

av arvoden

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Officersavlöningsreglementets

bestämmelser

rörande arvoden

m. m.

syntes riksdagen önskvärt, att frågan om samtliga arvoden underställdes

1922 års riksdags prövning.

I sin skrivelse den 17 juni 1921 nr 4 A, angånde reglering av utgifterna

under riksstatens för år 1922 fjärde huvudtitel, anmälde riksdagen

vidare, att vad anginge frågan om fastställande av de särskilda

staterna, det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna varje stats

slutsumma, sådan den skulle bliva på grund av riksdagens beslut rörande

löneregleringen. Riksdagen hade därför ansett sig böra fastställa

staterna i överensstämmelse med departementschefens förslag, dock med

iakttagande av att de ändringar, som påkallades av riksdagens nyss angivna

beslut, överlämnades åt Ivungl. Maj:t.

I anslutning till arméns och marinens avlöningssakkunnigas uttalanden

rörande reglerandet av de arvoden, vilka av de sakkunniga ansetts hänförliga

till grupp A, upptogo de sakkunniga i 81 § av sitt förslag till

avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen följande

bestämmelse rörande dessa arvoden:

Till innehavare av nedannämnda beställningar utgår enligt av Kung!. Maj:t

meddelade närmare bestämmelser, såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad,

arvode till följande belopp, nämligen:

vid armén:

till chefen för krigsskolan 2,040 kronor;

till fälttygmästaren 2,040 kronor;

till styresman vid artilleriets fabriker 2,400 kronor;

till regementsläkare i Boden 1,170 kronor;

till bataljonsläkare i Boden 1,170 kronor;

till regementsveterinär i Boden 1,170 kronor;

till överläkare, tillika chefläkare, vid garnisonssjukliuset i Stockholm 1,170

kronor;

till överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm

1,170 kronor; samt

vid marinen:

till marinläkare av 1. graden, som är sjukhusläkare i Karlskrona, 1,170 krönor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit intogs i det förslag till avlöningsreglemente,

som av KungL Maj:t underställdes 1921 års riksdag;

och då riksdagen häremot icke gjorde någon erinran, återfinnes den av

de sakkunniga föreslagna bestämmelsen i det sedermera den 29 juni

1921 utfärdade officersavlöningsreglementet.

Beträffande de av de sakkunniga till grupperna B och C hänförda

arvodena framhöllo de sakkunniga, att de visserligen förutsatt, att fastställandet

av dessa arvodena skulle ske genom beslut av Kungl. Maj:t

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts ''Proposition Nr 248.

ocli riksdagen, men att de icko ansett nödigt eller lämpligt, att arvodesbeloppen

upptoges i a v 1 ii n i n gs regi em en tet. I anslutning härtill föreslogo

do sakkunniga i 32 § 1 mom. av reglementsförslaget följande bestämmelse

rörande de till gruppen B hörande arvodena:

köi uppehållande, pa grund av förordnande eller kommendering, av vissa

befattmngar kan, i den män medel för ändamålet finnas på stat uppförda, utgå

särskilt arvode utöver lön för vederbörandes egen beställning.

I fråga om de till gruppen 0 hörande arvodena, i vad de avsågo

ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare, föreslogs i 32 8

2 mom. följande stadgande:

Till vissa beställningshavare utgår för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda

att fullgöras vid sidan av egen tjänst, arvode enligt grunder, som i behörig ordning

fastställas.

Såsom gemensam föreskrift, avseende saväl det ena som det andra

slaget av nu berörda arvoden, föreslogs i 32 § 3 mom. eu föreskrift så

lydande:

Beträffande tillgodonjutande av arvode, som i denna paragraf avses, skola

gälla de närmare bestämmelser^ som meddelas av Kungl. Maj:t.

I fråga om de talrika, .å de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

staterna uppförda arvoden, som voro avsedda att tillkomma ickeordinarie

. befattningshavare vid försvarsväsendet och vilka voro hänförliga

delvis till gruppen O, men huvudsakligen till gruppen D, föreslogo

slutligen de sakkunniga i 39 § av reglementsförslaget följande stadgande:

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgå arvoden med i vederbörlig

stat angivna belopp; och skola beträffande tillgodonjutande av sådant arvode

galla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Beträffande slutligen de arvoden, som icke utginge enligt beslut av

Kungl. Maj:t och riksdagen, utan allenast uppförts på de särskilda förteckningarna

över i stat icke uppförda arvoden, föreslogo de sakkunniga

i 40 § av reglementsförslaget en så lydande bestämmelse:

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för

avlöningsförmånerna av Kungl. Maj:t.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om 32, 39 och 40 §§ i reglementsförslaget

upptogs i den till riksdagen avlåtna propositionen om

löneregleringen; och återfinnas de särskilda bestämmelserna i det av riksdagen

godkända, av Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 utfärdade officersavlöningsreglementet.

V issa närmare bestämmelser rörande sättet för åtnjutande av arvoden

enligt såväl förberörda tre paragrafer som 31 § hava sedermera med
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

1922 års

stater m. in.

Ytterligare

utredning.

30 Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.

delats av Kungl. Maj:t genom kungörelsen den 31 december 1921 med

vissa tilläggsbestämmelser till, bland annat, nyssnämnda reglemente.

Då Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande fastställde lönestaterna

under fjärde huvudtiteln, blevo de arvoden och ersättningar, vilka

de militära avlöningssäkkunniga i sitt löneregleringsförslag ansett böra

under år 1922 tillsvidare utgå med oförändrade belopp, med allenast de

av departementschefen särskilt angivna undantag, upptagna med samma

förhöjning, som flertalet övriga arvoden, eller med omkring 16 procent

av de tidigare beloppen. Samtidigt hava till staterna ifråga — nämligen

staterna för generalitetet, för artilleristaben, _ för krigshögskolan, för artilleri-

och ingenjörhögskolan, för ridskolan, lör skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet, för artilleriskjutskolorna, för krigsskolan, för officerare

och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen, för flottans officerskår

in. in., för sjökrigshögskolan, för sjökrigsskolan samt för marinintendentskolan

— beträffande förevarande arvoden införts anmärkningar

av innehåll, att samma arvoden må utgå med vederbörligt i staten uppfört

belopp endast i den mån detsamma belöper på förra halvaret 1922,

samt att framdeles kommer att angivas, huruvida och med vilket belopp

arvodet må utgå för senare halvåret 1922.

Beträffande de arvoden, som finnas uppförda på ovanberörda förteckningar

över i stat icke uppförda arvoden med flera ersättningar till

viss personal vid armén och marinen, har Kungl. Majit, efter det arméförvaltningen,

resp. marinförvaltningen inkommit med infordrade förslag

rörande sådana ändringar i arvodesbeloppen, som betingades av riksdagens

beslut rörande löneregleringen för viss personal vid armén och

marinen, samt dessa förslag i huvudsak godkänts, genom särskilda brev

till ämbetsverken den 28 oktober 1921 medgivit, att de avlöningsförmåner,

som upptagits i breven bifogade förteckningar, finge utgå med

högst de i förteckningarna angivna belopp. I sammanhang härmed har

föreskrivits, att i förteckningarna upptagna arvoden, som vore avsedda

att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare vid armén,

resp. marinen, finge utgå med i förteckningarna angivna belopp endast

i den män desamma belöpte på första halvåret 1922, varjämte förklarats,

att Kungl. Maj:t framdeles komme att meddela bestämmelse, huruvida

och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret 1922.

Av den redogörelse, som i det föregående lämnats, framgår, att

frågan om reglerandet av det stora antal arvoden, som utgå till personal

vid försvarsväsendet antingen enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

stater eller på den grund att de uppförts på vederbörlig förteck
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 31

ning över i stat icke uppförda arvoden, icke vunnit någon slutgiltig

lösning i samband med den lönereglering för försvarsväsendets personal

i övrigt, som genomförts efter beslut av 1921 års riksdag.

Med anledning av riksdagens förutnämnda uttalande om önskvärdheten,

att frågan om samtliga arvoden underställdes 1922 års riksdags

prövning, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1921 åt arméns

och marinens avlöningssakkunniga eller den eller de personer, som chefen

för försvarsdepartementet i deras ställe kunde utse, att avgiva, bland

annat, de förslag, som erfordrades för underställande av frågan om -samtliga

enligt beslutet om löneregleringen utgående arvoden 1922 års riksdags

prövning. Sedermera har Kungl. Maj:t enligt brev den 31 december

1921 förordnat, att ovannämnda uppdrag skulle övertagas och slutföras

av försvarsväsendets lönenämnd.

Vidare har lönenämnden anmodats att, i samband med verkställandet

av nyssnämnda uppdrag, avgiva yttrande och förslag jämväl rörande de

arvoden, vilka jämlikt förut omförmälda särskilda brev den 28 oktober

1921 och därvid fogade förteckningar över i stat icke ujjpförda arvoden

vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare

vid armén, resp. marinen, och som finge utgå med de i förteckningarna

angivna belopp, endast i den mån desamma belöpte på

första halvåret 1922.

I skrivelse den 8 mars 1922 har nu lönenämnden avgivit utlåtande

och förslag i ämnet.

Lönenämnden har därvid inledningsvis anfört, att nämnden, då den

gått att fullgöra nu ifrågavarande uppdrag, till eu början haft att taga

ståndpunkt till frågan om vilka av dessa arvoden m. m. kunde anses

falla inom nämnda uppdrag. Enligt riksdagens förut anförda skrivelse

den 16 juni 1921 hade visserligen riksdagen, jämte det riksdagen beslutat,

att vissa arvoden, som av Kungl. Maj:t föreslagits till förhöjning,

icke borde utgå på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre än till den 1

juli 1922, uttalat, att det syntes riksdagen önskvärt, att frågan om

samtliga arvoden underställdes 1922 års riksdags prövning. Lönenämnden

hade emellertid funnit hinder möta att nu upptaga frågan i hela

dess vidd närmast av det skäl, som av arméns och marinens avlöningssakkunniga

anförts såsom stöd därför, att de sakkunniga, i sitt löneregleringsförslag

funnit sig i fråga om reglerandet av flertalet arvoden

kunna föreslå endast en tillfällig lösning. De sakkunniga hade nämligen

i sådant hänseende framhållit, att reglerandet av arvodena i vissa av
-

Försvars
väsendets
lönenämnd.

Uppdragets

begränsning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departe
ments*
ehefen.

32 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

seenden ägde omedelbart- samband med den blivande organisationen av

försvaret.

Då resultatet av försvarsrevisionens arbete ännu icke förelåge, hade

lönenämnden alltså funnit sig böra begränsa sig till att i första hand

till behandling upptaga sådana arvoden, som enligt de för år 1922 fastställda

staterna förklarats få utgå med fastställda belopp, endast i den

mån desamma belöpte på första halvåret 1922, eller, närmare bestämt,

de i det föregående berörda, å vederbörliga stater till siffran upptagna

arvoden m. m., som av avlöningssakkunniga med oförändrade belopp

upptagits i bilagorna till deras ovanberörda betänkande den 10 februari

1921, men sedermera av Kungl. Maj:t och riksdagen höjts med 16 procent,

att med sålunda fastställda belopp utgå under första halvåret 1922.

Utöver de på ordinarie stat med bestämda belopp upptagna arvoden

av ifrågavarande art, vilka varit föremål för avlöningssakkunnigas yttrande

och förslag, hade lönenämnden emellertid ansett sig böra till

behandling upptaga jämväl vissa arvoden, vilka ägde omedelbart sammanhang

med förstnämnda arvoden, nämligen de, som sedan en följd

av år enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut utginge till en del

befattningshavare från två på extra stat uppförda anslag nämligen till

»ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet» samt till »vissa kostnader för krigsskolans verksamhet».

Vidare hade nämnden, i samband med utredningen rörande arvoden enligt

de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staterna sådan denna

utredning blivit av nämnden begränsad, i anledning av det nämnden

särskilt meddelade uppdrag, även haft att taga under övervägande reglerandet

av det icke obetydliga antal arvoden, vilka vore uppförda på

vederbörliga förteckningar över i stat icke uppförda arvoden och som

vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare

vid armén och marinen.

På grund av den avfattning, som givits åt brevet den 29 juni

1921, i vad detsamma avsåge ifrågavarande uppdrag, hade lönenämnden

emellertid i en del fall, då särskild framställning därom blivit gjord

eller då synnerliga skäl därtill eljest funnits föreligga, ansett sig böra

till behandling upptaga jämväl vissa andra arvoden än de nyssnämnda.

I intet av dessa fall hade dock nämnden ansett sig böra behandla andra

förmåner än sådana, som på ett eller annat sätt berörts i samband med

den lönereglering i övrigt, vilken jämlikt avlöningssakkunnigas förslag

underställts 1921 års riksdags prövning.

Av den ovan lämnade redogörelsen rörande de olika slag av arvoden

m. fl. särskilda ersättningar, vilka efter genomförandet av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248. 38

vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för försvarsväsendets

personal kvarstå i lönesystemet och utgå från medel under fjärde huvudtiteln,

framgår, att dessa förmåner till stor del äro avsedda för personal,

som uppehåller befattningar, beträffande vilkas bestridande väsentliga

förändringar torde kunna ifrågakomma i samband med den förestående

omorganisationen av försvarsväsendet. Vid sådant förhållande har jag

icke funnit anledning till någon erinran däremot, att den framställning

rörande arvodenas reglerande, som bör avlåtas till 1922 års riksdag,

begränsas på sätt lönenämnden föreslagit.

Efter det lönenämnden angivit, på vad sätt den av nämnden verkställda

utredningen begränsats, har nämnden övergått till att yttra

sig om de frågor rörande ändringar i vissa arvoden, som synts böra

underställas 1922 års riksdag. I sin framställning har nämnden härvid,

i den mån så befunnits lämpligt, följt den uppdelning av arvodena på

olika grupper, som av avlöningssakkunniga gjorts vid avgivande av det

förslag till arvodesfrågans provisoriska lösning, som förelagts 1921 års

riksdag. För att åskådliggöra sin framställning har nämnden låtit uppgöra

tablåer (se Bil. I och II) utvisande nämndens förslag rörande reglerandet

av vissa arvoden å lantförsvarets respektive sjöförsvarets stater

ävensom en tablå (se Bil. III) upptagande .de å vederbörande arvodesförteckningar

förekommande arvoden m. m., vilka utgå till ordinarie

beställningshavare utöver fastställd lön, samt lönenämndens förslag till

samma arvodens reglerande.

Arvoden enligt 31 § i officersavlöningsreglementet.

Beträffande de arvoden, vilka av avlöningssakkunniga hänförts till

gruppen Å, har lönenämnden framhållit, att vissa av dessa arvoden vid

löneregleringen uteslutits på den grund, att för vederbörande beställningshavare

inrättats särskilda lönegrader, eller därigenom att särskilda

bestämmelser införts i avlöningsreglementet, varigenom vederbörande

beställningshavare erhållit kompensation för arvodet. Någon förändring

i dessa delar av de nya avlöningsbestämmelserna hade, så vitt lönenämnden

hade sig bekant, icke satts i fråga, och hade nämnden icke

heller eljest funnit anledning att föreslå några jämkningar i desamma.

För återstoden av de till gruppen A hörande beställningshavarna

hade'' arvoden ansetts böra även efter lönereregleringens genomförande

bibehållas, och hade dessa med till siffran bestämda belopp upptagits i

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.) in n 5

Löne
nämndeu
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

31 § av officersavlöningsreglementet. Lönenämnden liade för sin del funnit

nämnda nu gällande bestämmelser vara i det hela ägnade att bereda de

särskilda beställningshavarna det försteg i lönehänseende framför övrig

personal i vederbörliga lönegrader, som betingades av deras arbetsuppgifters

vikt och ansvar eller av deras särskilda tjänstgöringsförhållanden.

Beträffande den överläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, som

åtnjöte lön såsom bataljonsläkare i 9. lönegraden i löneplan C och därjämte

ett till 1,170 kronor för år bestämt arvode enligt nämnda paragraf

i avlöningsreglementet, hade till lönenämnden under hand överlämnats

en framställning, däri, med hänsyn till det mer omfattande och framför

allt större utbildning krävande arbete, som fordrades av sjukhusöverläkaren

i jämförelse med övriga bataljonsläkare, ifrågasatts, om icke den

förstnämnde borde beredas en något förbättrad ställning i lönehänseende.

Såsom skäl härför hade ytterligare framhållits, att innehavaren av denna

beställning enligt den nya lönestaten först efter det ett större antal

tjänstår uppnåtts, komme att erhålla lika stor avlöning, som utgått enligt

äldre bestämmelser, samt att befordran till beställning såsom regementsläkare

vid truppförband för honom knappast kunde ifrågakomma.

Jämväl arméns och marinens avlöningssakkunniga hade uppmärksammat

(se proposition nr 350 vid 1921 års riksdag sid. 193 och 194), att

bland andra beställningshavare innehavaren av ifrågavarande beställningsåsom

sjukhusöverläkare med bataljonsläkares lön vid arvodets fastställande

till allenast 1,170 kronor skulle vid löneregleringen erhålla en

otillräcklig kompensation för sin tidigare särställning i lönehänseende.

Det oaktat hade'' de sakkunniga funnit sig icke kunna i detta fall föreslå

några avvikelser från grunderna för det föreslagna lönesystemet, men

hade de sakkunniga ansett, att den avlöningsminskning, som kunde uppstå

för den nuvarande tjänstinnehavaren, borde utjämnas genom bestämmelser

rörande personliga lönetillägg.

Med hänsyn därtill, att garnisonssjukhusets i Stockholm organisation

kunde komma att bliva beroende på resultatet av den förestående

revisionen av försvarsväsendet, hade lönenämnden ansett sig

sakna anledning att redan nu avgiva något förslag om förändrad placering

å gällande löneplan eller om ökat arvode för ifrågavarande överläkare.

I betraktande av önskvärdheten att kunna för ifrågavarande beställning

påräkna en högt kvalificerad läkare, syntes däremot framdeles

böra tagas under övervägande, huruvida icke innehavaren av beställningen

borde beredas förbättrad ställning i avlöningshänseende. Härvid

kunde ifrågasättas, om han icke borde likställas med sjukhusläkarna vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kutig1. Maj:ts Proposition Nr 248.

35

marinens sjukhus i Karlskrona, vilka, utom att de likaledes tillerkänts

arvoden å 1,170 kronor för år räknat, hänförts till 10. lönegraden enligt

löneplan C i officersavlöningsreglementet, under det den förre tillhörde

allenast 9. löneklassen.

I likhet med lönenämnden har jag funnit, att de arvoden, vilka Departemed

till siffran bestämda belopp upptagits i 31 § i officersavlönings- ,''pefen"

reglementet, måste anses vara efter nuvarande förhållanden lämpligt avvägda.

Jag ansluter mig följaktligen ''till lönenämndens förslag därom,

att någon ändring beträffande dessa arvoden nu icke bör ifrågasättas.

Arvoden enligt 82 § 1 och 2 inom. i officersavlöningsreglementet.

Medan lönenämnden, enligt vad förut nämnts, i fråga om de arvo- limeden,

vilka enligt 1921 års riksdags beslut och 31 § i det nya officers- llBmn<lc,u

avlöningsreglementet utgå till vissa ordinarie beställningshavare såsom

förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad, kommit till den uppfattningen,

att något förslag om ändring i avseende å dessa arvoden icke syntes

böra avlåtas till 1922 års riksdag, har nämnden däremot kommit till

annat resultat beträffande ett flertal av de arvoden, vilka, såsom förut

framhållits, nämnden ansett böra utgöra huvudföremålet för utredningen

och vilka till övervägande delen vore att hänföra till sådana, som enligt

officersavlöningsreglementets 32 § 1 mom. eller 2 mom. tillkomme ordinarie

militära och civilmilitära beställningshavare antingen utöver lönen

för vederbörandes egen beställning för uppehållande, på grund av förordnande

eller kommendering, av vissa befattningar (arvoden hänförliga

till den av avlöningssakkunniga med B betecknade grupp), eller såsom

ersättning för särskilda uppdrag, avsedda att fullgöras vid sidan av egen

tjänst (arvoden tillhörande den med C betecknade grupp).

I fråga om dessa arvoden hade — anför lönenämnden — utredningen

ådagalagt, att åtskilliga indragningar eller ändringar vore av nöden.

Vid artilleristaben hade arvoden förekommit alltsedan 1875 års löne- Artmeristabsreglering.

Särskilda arvoden för vid fortifikationsstaben placerade officerare

hade däremot tillkommit först från och med år 1903 i samband officerare,

med genomförandet av 1901 års härordning. Till statsrådsprotokollet

vid 1902 års statsverksproposition beträffande fjärde huvudtiteln hade

föredragande departementschefen härom anfört, att han, ehuru vid genomförandet

av då föreliggande förslag rörande lönereglering för arméns

officerare ett flertal arvoden borde uteslutas ur de särskilda staterna,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kwngl. Maj:ts Proposition Nr 248.

dock med hänsyn till dåvarande avlöningsförmåner och den trägna

tjänstgöringen för vissa vid fortifikationsstaben placerade officerare ansåge

sig böra biträda ett av chefen för generalstaben avgivet förslagtill

arvoden åt dessa officerare. Dessa arvoden hade sin motsvarighet

i de å staten för artilleristaben uppförda arvodena, vilka vore behövliga,

bland annat, på grund av officerarnas ofta för blott ett fåtal år skeende

förflyttning från landsorten till tjänstgöring i huvudstaden samt därmed

förenade extra kostnader.

Enligt de för närvarande gällande staterna för artilleristaben och

för officerare och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen utginge

ifrågavarande arvoden under förra halvåret 1922 med följande

belopp för helt år räknat, nämligen:

a) vid artilleristaben:

till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen kr. 1,740: —

» en var av 3 artilleristabsofficerare ....................................... » 1,410: —

» en var av 3 artilleristabsofficerare....................................... » 1,170: —

» en infanteriofficer vid artilleristaben.................................. » 1,170: —

» en var av 2 artilleristabsofficerare ...................................... » 870: —

b) vid fortifikationsstaben;

till en var av 3 avdelningschefer............................................ kr. 930: —

» en var av 10 stabsofficerare.................................................. » 720: —

Uti 1902 års riksdags skrivelse nr 113 hade i fråga om förslaget

rörande införandet av arvodena för fortifikationsstabens officerare anförts,

att riksdagen med hänsyn till de avlöningsförmåner, som vore fastställda

för artilleristaben, icke funnit sig böra göra någon erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, som innebure, att de arvoden, som förut utan hänsyn

till tjänstgöring utgått till alla officerare av vissa högre grader inom

fortifikationen, skulle försvinna, men däremot arvoden beredas dem, som

finge antagas hava strängare och mer maktpåliggande tjänstgöring än

övriga fortifikationsofficerare.

Då lönenämnden till behandling upptagit frågan, om och i vad mån

nu nämnda särskilda arvoden till artilleristabs- och fortifikationsstabsoffieerare

borde efter löneregleringen bibehållas i lönesystemet, hade

nämnden i första hand beaktat, att det för arvodenas införande åberopade

skäl, att stabsofficerare skulle åsamkas kostnader genom förflytt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

37

ning från landsorten till Stockholm, numera icke kunde innebära tillräcklig

grund för arvodenas bibehållande. Under en följd av år hade

nämligen de artilleriofficerare vid truppförband utom Stockholm, vilka

förordnats såsom artilleristabsofficerare, liksom även de fortifikationsofficerare,

som placerats i befattningar vid fortifikationsstaben, plägat

komma i åtnjutande av flyttningshjälp. På grund av bestämmelserna i

det nya officersavlöniugsreglementet och de av Kungl. Maj:t utfärdade

tilläggsbestämmelserna till samma reglemente vore ifrågavarande officerare

framdeles berättigade till sådan ersättning för flyttningskostnader, att

dessa kostnader i huvudsak torde bliva dem fullt ersatta. Enligt principerna

för den nya löneregleringen skulle vidare vederbörande beställningshavares

lön utgå med högre belopp på dyrare än på billigare orter,

och härigenom vunnes, att den ökning i levnadskostnader, som kunde

uppstå genom förflyttning till Stockholm, där stabsofficerarna i allmänhet

vore förlagda, i allt väsentligt kunde anses bliva kompenserad.

Oberoende av de nu framhållna synpunkterna, hade emellertid lönenämnden,

med hänsyn till de särskilda kvalifikationer i avseende å kunskaper

och duglighet, som krävdes av ifrågavarande stabsofficerare,

ävensom på grund av svårigheten att eljest erhålla en tillfredsställande

rekrytering, funnit nödvändigt att för vissa av dem fortfarande möjliggöra

ett försteg i lönehänseende framför övriga officerare i motsvarande

lönegrader. För vissa officerare vid generalstaben, där likaledes stora

krav måste ställas på personalen, hade avlöningsförhållandena ordnats

på det sätt, att i officersavlöningsreglementet 9 § 2 mom. införts föreskrift,

att kapten (ryttmästare), som vore eller hade varit anställd vid

genéralstaben, finge för bestämmandet av den löneklass, till vilken han

skulle hänföras, utöver vad eljest vore medgivet, tillgodoräkna sig tre

tjänstår. Att denna föreskrift befunnits erforderlig, hade berott därpå,

att såsom villkor för inträde i generalstaben gällde, att vederbörande

genomgått krigshögskolan (eventuellt den högre kursen vid artilleri- och

ingenjörhögskolan) ävensom fullgjort viss aspiranttjänstgöring. Då för

vinnande av förordnande såsom artilleristabsofficer eller placering såsom

fortifikationsstabsoffieer erfordrades genomgången högre kurs vid artillerioch

ingenjörhögskolan jämte i vissa fall även viss högre specialutbildning,

kunde det förväntas, att för de olika vapenslagens behov erforderligt

antal högre utbildade officerare icke skulle bliva tillgängligt, om

icke vissa ekonomiska förmåner fortfarande såsom hittills kunde ernås

av den, som genomginge endera av de högre kurserna vid sistnämnda

högskola. Närmast till hands skulle det ligga att söka ordna nu

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

föreliggande avlöningsfråga för artilleristaben och fortifikationsstaben

genom att utsträcka nyssnämnda föreskrift i avlöningsreglementet.

Ett förslag härutinnan hade lönenämnden dock icke funnit sig kunna

nu framlägga, enär nuvarande organisation innebure ett bestämt hinder

härför. Varken artilleristaben eller fortifikationsstaben utgjorde nämligen

såsom generalstaben särskild kår, som omfattade vissa ordinarie beställningar,

utan de artilleriofficerare, som för viss tid förordnades såsom

artilleristabsofficerare, kvarstode i sina beställningar vid resp. truppförband,

liksom de fortifikationsofficerare, vilka placerades vid fortifikationsstaben,

bibehölle sina beställningar på staten för officerare m. fl. vid

fortifikationen.

Av nu anförda skäl hade lönenämnden ansett, att det erforderliga

försteget i lönehänseende för artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerarna

fortfarande borde beredas dem genom uppförande på staterna av

vissa lämpligen avvägda arvoden. I anslutning därtill att ovan åberopade

stadgande rörande särskild lönetursberäkning för officerare vid generalstaben

endast gällde kaptener (ryttmästare), ansåge dock lönenämnden,

att arvoden icke längre borde upptagas för avdelningscheferna vid fortifikationsstaben.

För uppehållande av dessa befattningar avsåges nämligen

officerare, som samtidigt vore chefer för arméförvaltningens fortifikationsdepartements

militära byråer, och i sistnämnda egenskap kunde

allenast regementsofficerare placeras. I den mån regementsofficerare i

övrigt placerades vid fortifikationsstaben, syntes ej heller dessa böra

komma i åtnjutande av arvoden.

Vad artilleristaben beträffade, torde, vid det förhållande att den

såsom ordinarie beställningshavare på vederbörlig stat uppförde chefen

för staben icke tillhörde högre lönegrad än majors, icke komma i fråga,

att andra beställningshavare av högre lönegrad än kaptens tjänstgjorde

såsom stabsofficerare.

Å andra sidan torde det, i olikhet med vad fallet vore vid generalstaben,

där inga officerare av lägre grad än kaptens funnes anställda,

beträffande såväl artilleristaben som fortifikationsstaben föreligga behov

att kunna där anställa även löjtnanter. Lönenämnden föresloge därför,

att följande antal arvoden, avsedda för kompaniofficerare, från och med

år 1923 uppfördes, nämligen dels å staten för artilleristaben ett arvode,

avsett för eu artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen, åtta

arvoden för övriga artilleristabsofficerare och ett arvode för en vid staben

placerad infanteriofficer, dels ock å staten för officerare m. fl. vid fortifikationen

tillhopa tio arvoden för fortifikationsstabsofficerare.'' I anmärk
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

K mull. Maj:ts Proposition Nr 248.

39

ningar till staterna syntes i anslutning till lönenämndens nu avgivna

förslag böra uttryckligen stadgas, att arvodena endast Unge tilldelas

kompaniofficerare.

Vad anginge storleken av de arvoden för stabsofficerare, som enligt

lönenämndens nu avgivna förslag skulle komma att utgå, hade nämnden

funnit, att desamma borde sättas väsentligt lägre än de nu utgående

beloppen. Den förtur i lönehänseende, som på grund av merberörda

föreskrift i 9 § i officersavlöningsreglementet tillkomme kapten (ryttmästare),

som vore eller hade varit kapten i generalstaben, innebure, att eu sådan

officer, under förutsättning av placering i Stockholm, erhölle en lön,

som, allt efter vederbörandes tjänstålder, med minst G36 och högst (172

kronor överstege den lön, som han eljest skulle åtnjuta. På grund härav

och då, under förutsättning av nyss nämnd placering, skillnaden mellan

lön för löjtnant, tillhörande näst högsta löneklassen, och den för löjtnant

i högsta löneklassen utgjorde 588 kronor, hade lönenämnden funnit, att

arvodesbeloppen för ifrågavarande till artilleristaben eller fortifikationsstaben

hörande kompaniofficerare lämpligen kunde bestämmas till att i

allmänhet utgöra 600 kronor för år räknat. Undantag härifrån syntes

endast böra ifrågakomma för den artilleristabsofficer, som förordnades

till chef för konstruktionsavdelningen. Enligt vad lönenämnden inhämtat,

kunde denna befattnings innehavare i sin tjänst väsentligen inverka

på en ekonomisk förvaltning av de för anskaffning av artillerimateriel

anvisade medel, varjämte av honom krävdes en synnerligen ingående

kännedom om den moderna vapentekniken. På grund härav och då det

i allmänhet kunde vara synnerligen svårt att erhålla en för denna befattning

kvalificerad person, hade lönenämnden funnit det nödvändigt,

att arvodet för densamma bestämdes högre än för de övriga artilleristabsofficerarna.

Arvodet syntes lämpligen böra avvägas på sådant sätt,

att, om till befattningens uppehållande förordnades en äldre kapten,

denne, med inräknande av arvodet, skulle komma att uppnå ungefär

samma avlöning som en major i lägsta löneklassen. Enär chefen för

artilleristaben, under vilken artilleristabens officerare löde, jämlikt föreskrift

i officersavlöningsreglementets 9 § 1 inom., oberoende av tjänsteåldern

såsom major, i varje fall åtnjöte lön i den högsta löneklassen

för sådan beställning, funne lönenämnden sig kunna föreslå, att arvodet

för den av artilleristabsofficerarna, som vore chef för konstruktionsavdelningen,

bestämdes till 1,200 kronor. Vid tillämpning härav skulle

denna befattningshavare, även om lian undantagsvis skulle åtnjuta lön

i högsta löneklassen såsom kapten, med arvodets inräknande komma att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj. ts .Proposition Nr 248.

ernå en avlöning, söm med minst 300 kronor nnderstege lönen för chefen

för artilleristaben.

Yad lönenämnden föreslagit i fråga om antalet arvoden åt artilleristabs-

och fortifikationsstabsofficerare, om dessa arvodens belopp samt

om grunderna för deras utgående torde genom särskild föreskrift böra

givas tillämpning redan från och med den 1 juli 1922.

Lönenämnden funne sig i detta sammanhang böra framhålla, att,

därest i samband med den förestående revisionen av försvarsväsendet

sådan ändrad organisation av artilleristaben eller fortifikationsstaben

skulle varda beslutad, att dessa staber bleve, liksom generalstaben, inrättade

såsom särskilda kårer med därför avsedda ordinarie beställningar,

det möjligen kunde böra tagas i övervägande, om icke den förtur i

lönehänseende, som ansåges böra tillkomma innehavarna av dessa beställningar,

borde anordnas i huvudsaklig anslutning till vad i sådant hänseende

gällde för beställningshavare vid generalstaben.

I staten för officerare m. fl. vid fortifikationen vore för närvarande

uppfört ett belopp av 1,600 kronor, avsett till gratifikationer åt biträden

å byggnadsavdelningen m. m. Enligt vad nämnden inhämtat, disponerades

detta belopp av chefen för fortifikationen på viss vid fortifikationsdepartementets

kasernbyrå medelst kontrakt anställd extra personal,

som i övrigt avlönades från olika för byggnadsändamål anvisade anslag.

Vid detta förhållande funne nämnden sig böra föreslå, att nämnda för

gratifikationer avsedda belopp borde från och med år 1923 utéslutas

från vederbörlig stat och det för lantförsvaret avsedda avlöningsanslaget.

Såsom brigad- I den till -1914 års senare riksdag avgivna propositionen (nr 58)

Chnade ^Te*5" angående ny härordning hade föreslagits, att då i fred brigadchefer vore

mentschefer behövliga med hänsyn till utbildningsarbetet, 12 infanteriregements”teriet*11"

c^e^''er, en för varje brigad, skulle förordnas att, med bibehållande av

beställningen på stat och regementschefsbefälet, vara brigadchefer. Dessa

borde åtnjuta ett årligt arvode av 1,000 kronor, och hade Kungl. Maj:t

för den skull hemställt, att för ändamålet erforderliga medel måtte uppföras

å generalitetsstaten.

Riksdagen hade för sin del icke funnit något att erinra mot inrättandet

av särskilda arvoden för de infanteriregementschefer, som i fred

skulle förordnas till brigadchefer, men hade hållit före, att det med

ifrågavarande arvoden avsedda ändamål, nämligen underlättande av

lämpligt personval, kunde nås, även om arvodenas belopp sänktes till

500 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

1 mån liv härordningens genomförande hade 12 arvoden å 500

kronor uppförts på staten för generali tetet. 1 enlighet med 1921 års

riksdags beslut vore samma arvoden från och med år 1922 höjda till

000 kronor, varjämte till staten fogats eu anmärkning, i syfte att till

den 1 juli 1922 begränsa tiden för arvodets utgående med oförändrat

belopp.

Vid övervägande av frågan, om någon ändring beträdande nu berörda

arvoden i förevarande sammanhang borde ske, hade lönenämnden

icke funnit skäl att framställa något förslag i sådant hänseende. Nämnden

funne nämligen, att de förhållanden, som legat till grund för arvodenas

införande, fortfarande ägde giltighet, och att de infanteriregementschefer,

som pålades de med brigadchefsbefattningarnas uppehållande förenade

arbetsuppgifter och ansvar, alltjämt borde få åtnjuta ett visst

försteg i avlöningshänseende framför övriga överstar. I avvaktan på

slutförandet av försvarsrevisionens arbete syntes det för övrigt icke

lämpligt eller möjligt att genom särskilda anordningar av vederbörlig

löneplan bereda de såsom brigadchefer förordnade överstarna någon särskild

placering å löneplanen; och föresloge lönenämnden alltså, att ifrågavarande

arvoden finge med det på 1922 års stat uppförda beloppet

dels utgå under senare halvåret 1922, dels ock upptagas på 1923

års stat.

I anledning av väckt fråga, att med stationsbefälhavarbefattning

skulle, vad Karlskrona station anginge, förenas överkommendantsämbetet

därstädes, hade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i yttrande

till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 9 januari 1884 angående

regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för

år 1885 anfört, bland annat, följande.

Med avseende såväl på de ökade göromål av maktpåliggande och

ansvarsfull beskaffenhet, överkommendanten skulle erhålla genom övertagande

tillika av stationsbefälhavarbefattningen i Karlskrona som ock

på de högre. levnadskostnader, vilka vore oundgängliga för en ämbetsman

i den ifrågavarande stationsbefälhavarens och överkommendantens

ställning, syntes de fastställda avlöningsförmånerna för överkommendanten

i Karlskrona, om han tillika bleve stationsbefälhavare, böra förhöjas

med 3,000 kronor såsom särskilt arvode. Förslag i ämnet hade

framlagts för riksdagen, som i skrivelse den 11 maj 1884 medgivit, att,

därest Kungl. Maj:t skulle besluta tillsätta stationsbefälhavare vid flottans

stationer och med detta ämbete i Karlskrona förena överkommenBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) in *2 6

Innehavaren

av befalliavande

amirals- och

stationsbefålhavarämbetena

i

Karlskrona.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Tillägg till

lönen åt

vissa högre

militära

chefer vid

flottan.

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

dantsämbetet därstädes, åt innehavaren av dessa förenade ämbeten finge

såsom särskilt arvode utgå ett belopp av 3,000 kronor för år räknat.

Den 10 juli 1884 hade Kungl. Maj:t, i samband med fastställande

av nytt reglemente för flottan, förordnat, att styrelsen vid vardera av

flottans stationer skulle utövas av en stationsbefälhavare och att stationsbefälhavaren

i Karlskrona tillika skulle vara överkommendant i denna

stad med tillhörande befästningar.

Ifrågavarande arvode hade intill år 1892 utgått från vissa lönebesparingar,

men från och med sistnämnda år uppförts såsom särskilt

arvode i staten för flottans officerskår.

Sedermera hade arvodet kvarstått med oförändrat belopp intill år

1922, för vilket år arvodet under rubrik: »arvode till beställningshavare,

som förordnas att samtidigt uppehålla befälhavande amirals- och stationsbefälliavarämbetena

i Karlskrona», upptagits i staten för flottans officerskår

m. fl. till ett med 16 % förhöjt belopp eller 3,480 kronor. Samtidigt

hade meddelats särskild föreskrift, att arvodet utginge med det i

staten uppförda och för helt år beräknade beloppet endast under förra

halvåret 1922, varjämte förklarats, att storleken av det arvode, som finge

utbetalas under senare halvåret 1922, framdeles komme att angivas.

Lönenämnden hade funnit skäl för närvarande icke föreligga för

någon ändring beträffande ifrågavarande arvode, och föresloge nämnden

alltså, att det på 1922 års stat uppförda arvodet måtte förklaras skola

utgå jämväl under senare halvåret 1922, ävensom att arvodet med oförändrat

belopp uppfördes på 1923 års stat.

Sedan lång tid tillbaka hade å staten för flottans officerskår in. fl.

funnits uppfört ett belopp av 2,000 kronor, avsett att utgå såsom årligt

tillägg till lönen åt beställningshavare, som utan att uppbära flaggmans

lön förordnades att uppehålla någon av följande befattningar, nämligen:

chefsbefattningen i marinförvaltningen, chefsbefattningen i marinstaben,

stationsbefälhavarbefattning eller befattning såsom högste befälhavare

över kustflottan. Uti 1922 års stat för flottans officerskår m. fl. funnes

ifrågavarande lönetillägg upptaget till ett med 16 % förhöjt och till

2,340 kronor avrundat belopp. Beträffande lönetilläggets utgående hade

meddelats enahanda föreskrift som i fråga om arvodet till förutnämnda

beställningshavare i Karlskrona.

Tillkomsten av ifrågavarande lönetillägg hade föranletts därav, att

för bestridande av nämnda chefsbefattningar icke funnits att tillgå tillräckligt

antal flaggmansbeställningar. Från och med år 1919 hade dock

antalet dylika beställningar — i anslutning till 1914 års riksdags beslut

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts Proposition Nr 248.

43

i fråga om sjöförsvarets stärkande — bragts upp till ett mot dessa

chefsbefattningar svarande antal. Med hänsyn härtill syntes behovet av

detta lönetilläggs fortsatta utgående kunna ifrågasättas. Lönenämnden

hade emellertid inhämtat, att berörda lönetillägg för närvarande toges i

anspråk. Vid sådant förhållande och då antalet högre befälsposter vid

flottan kunde komma att bliva föremål för reglering i samband med den

förestående revisionen av försvarsväsendet, syntes det nämnden riktigast

att icke nu ifrågasätta indragning eller ändring av ifrågavarande lönetillägg.

Nämnden föresloge för den skull, att det på 1922 års stat uppförda

lönetillägget måtte utgå även under senare halvåret 1922 ävensom

att tillägget med oförändrat belopp uppfördes jämväl på 1923

års stat.

Enligt staten för krigsskolan vore vid såväl officerskursen som

reservoflicerskurserna uppförda följande arvoden, avsedda för officerare

med lön på stat, vilka anställdes såsom kompanibefäl, nämligen:

vid officerskursen:

till 1 kompanichef.................................................................... kronor 1,740: —

» en var av 5 subalternofficerare, därav 1 av kavalleriet

och 4 av infanteriet ............................................. » 1,410: —

vid vardera av de två reservofficer skur serna:

till 1 befälhavare (lärare)........................................................ kronor 720: —

» en var av 4 subalternofficerare (lärare)........................ )) 600: —

Enligt gällande instruktion för krigsskolan ålåge det vid officerskursen

kompanichefen att bestrida lärarbefattningen i krigslagar samt

tjänstgörings- och infanteriexercisreglementen ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet att bestrida lärarbefattningen i ridning, hästkännedom och

kavalleriexercisreglemente. Enligt staten för officerskursen utginge särskilda

arvoden för nämnda lärarbefattningar med 1,170 kronor, respektive

600 kronor. Beträffande reservofficerskurserna föreskreves i instruktionen,

att befälhavaren (kompanichefen) ävensom subalternofficerarna

(kadettofficerarna) skulle bestrida undervisningen i de olika läroämnena

och övningarna enligt av chefen bestämd fördelning av tjänstgöringen.

Det vid officerskurserna anställda kompanibefälet tjänstgjorde vid

krigsskolan hela året förutom under tiden för de årliga repetitionsövningarna

och uppehölle alltså i regel icke innehavande beställningar vid

respektive truppförband. För kompanibefälet vid reservofficerskurserna

Kompanichefer

och

kadettoffice

rare vid

krigsskolan,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

gestaltade sig tjänstgöringsförhållandena på det sätt, att, då vardera

kursen påginge en tid av mellan tre och fyra månader, personalen i regel

vore tjänstgörande vid krigsskolan allenast under omkring åtta månader

årligen med början i januari månad. Under återstoden av året kunde

däremot inträffa, att ifrågavarande officerare återginge till tjänstgöring

vid egna truppförband.

På grund av bestämmelserna i officersavlöningsreglementet den 29

juni 1921 och därtill hörande, av Kungl. Maj:t utfärdade tilläggsbestämmelser

torde från och med år 1922 för officerskursernas kompanibefäl

Karlberg komma att utgöra förläggningsort. Med stöd av samma bestämmelser

torde möjlighet jämväl förefinnas att träffa sådan anordning,

att även reservofficerskursens kompanibefäl förklarades skola vid Karlberg

fullgöra ordinarie tjänstgöring, till följd varav även för denna personal

Karlberg skulle bliva förläggningsort. Under angivna förutsättningar

skulle all ifrågavarande personal under tiden för sina kommenderingar

till krigsskolan bliva berättigad till lön i den ortsgrupp, vartill

Stockholm räknades, varjämte ersättning för flyttningskostnad i förekommande

fall torde komma att tillerkännas vederbörande. Av sålunda

anförda skäl och under åberopande av vad ovan anförts rörande arvodena

till artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerare skulle det kunna

ifrågasättas, huruvida anledning numera förefunnes att fortfarande bibehålla

särskilda arvoden för kompanibefälet på Karlberg efter den nya

löneregleringens genomförande. Med hänsyn till ifrågavarande befattningars

vikt för officersutbildningen och då, enligt vad lönenämnden

inhämtat, för förordnande till ifrågavarande befattningar i regel krävdes

att hava genomgått krigshögskolan, ansåge dock lönenämnden erforderligt,

att vissa begränsade arvoden bibehölles. Beträffande dessas avvägande

ville nämnden i huvudsak hänvisa till sitt förslag rörande arvodena

vid artilleristaben. Beträffande de särskilda befattningarna syntes

kompanichefen vid officerskursen, vilken chef i regel torde vara en äldre

kapten, böra erhålla ett arvode å 1,500 kronor, varigenom hans sammanlagda

avlöning komme att ungefär motsvara majors. Såsom villkor för

arvodets åtnjutande syntes böra stadgas skyldighet för kompanichefen att

utan särskild ersättning bestrida ovannämnda undervisning i ämnet krigslagar

m. m. I fråga om arvodena åt kadettofficerarna vid officerskursen

syntes desamma kunna bestämmas till samma belopp, som av lönenämnden

föreslagits för flertalet artilleristabsofficerare och fortifikationsstabsofficerare

eller 600 kronor för år. Kadettofficeren ur kavalleriet

borde dock såsom ersättning för den undervisningsskyldighet i ridning

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI Maj. ts Proposition Nr 248.

4 ö

m. m., som regleraentsenligt ålåge honom, erhålla ett arvode, som med

300 kronor överstege övriga kadettofficerares.

Vid bestämmandet av arvodena för kompanibefälet vid reservofficerskurserna

syntes särskild hänsyn böra tagas till deras undervisningsskyldighet

och det sålunda, att, oaktat de båda reservofficerskurserna

tillhopa påginge allenast omkring två tredjedelar av året, man i allt fall

utginge från följande för helt år beräknade belopp, nämligen för kompanichefen

efter 1,200 kronor och för en var av kadettofficerarna efter

600 kronor.

Nämnden föresloge följaktligen, att arvodena för senare halvåret

1922 och enligt blivande stat för år 1923 bestämdes på följande sätt:

vid officerskursen:

för kompanichefen, med skyldighet för honom att meddela

undervisning i krigslagar samt tjänstgörings
och

infanteriexercisreglementen................................ kronor 1,500: —

» kadettofficeren ur kavalleriet, med skyldighet för

honom att meddela undervisning i ridning, hästkännedom

och kavalleriexercisreglementen............... » 900: —

» en var av övriga kadettofficerare ................................. » 600: —

vid vardera reserv ofjicerskursen:

för kompanichefen ................................................................... » 600: —

» en var av kadettofficerarna ............................................ » 300: —

med skyldighet för de olika officerarna att bestrida kadetternas undervisning.

Enligt gällande stat för sjökrigsskolan utginge arvoden till följande

befälspersonal, sålunda:

Kadettöfficelare

vid sjökrigsskolan.

till en var av 6 kadettofficerare från flottan........................ kronor 540: —

» 1 kadettofficer från kustartilleriet ................................. » 540: —

» 1 kadettofficer från flottan, arvode å 45 kronor i 3

månader................................................................................. » 135: —

Enligt gällande reglemente för sjökrigsskolan ålåge det kadettofficer

från flottan att vid skolan i land undervisa i organisationslära, krigsoch

sjölagar å officerslinjen och kadettofficeren från kustartilleriet att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

undervisa i organisationslära, reglemente för marinen och krigslagar

m. m. å kustartillerilinjen. Kadettofficer, som uppehölle nu angivna

lärarbefattningar, åtnjöte härför arvode efter samma grunder som övriga

lärare.

Liksom av krigsskolans kadettoflicerare krävdes givetvis av kadettofficerarna

vid sjökrigsskolan särskild lämplighet att leda officersutbildningen.

Då befattningarna i fråga alltså vore fullt jämförliga, ansåge

lönenämnden sig böra förorda bibehållande av arvoden för sjökrigsskolans

kadettofficerare. Beträffande frågan om dessa arvodens storlek hade

inom nämnden ifrågasatts, att arvodena borde, i likhet med vad som

föreslagits beträffande kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan, sättas

högre för de kadettofficerare vid sjökrigsskolan, som hade ovannämnda

undervisningsskyldighet, än för de övriga. Även om sådant skulle låta

sig göra i fråga om kadettofficeren från kustartilleriet, mötte däremot

svårighet att tillämpa motsvarande förfaringssätt å kadettofficerarna från

flottan. Undervisningen i ämnet organisationslära samt krigs- och sjölagar

kunde nämligen — allt efter det sjökrigsskolans kurser på sjöofficers

linjen vore uppdelade på avdelningar — komma att uppehållas

av mer än en kadettofficer.

Då vid sådant förhållande det icke, såsom ifråga om nämnde kadettofficer

vid krigsskolan föreslagits, läte sig göra att i stat uppföra särskilt

högre arvode för viss bestämd kadettofficer från flottan på grund

av föreliggande särskild skyldighet för honom att fullgöra undervisning,

hade lönenämnden stannat vid att föreslå bibehållande av nuvarande anordning

med enhetliga arvoden för samtliga kadettofficerare vid sjökrigsskolan.

Beträffande den ersättning, som borde utgå för fullgörande av

nämnda särskilda skyldighet, ansåge lönenämnden, att densamma borde

utgå med visst reducerat lärararvode; och återkomme lönenämnden

längre fram till denna fråga.

I fråga om ersättningen för de åligganden, som ankomme på kadettofficerarna

vid sjökrigsskolan i denna deras egenskap, hade lönenämnden

icke lämnat obeaktat, att de under de tider, de tjänstgjorde vid skolan

i land, i viss mån vore mindre bundna av sina befattningar än vad

fallet vore med kompanibefälet vid krigsskolan. Medan officersaspiranterna

vid armén under sin vistelse vid krigsskolan vore kasernerade därstädes,

vore åter kadetterna vid sjökrigsskolan boende utom skolan. Härigenom

bleve kadettofficerarna befriade från viss kasern tjänst, som ålåge

kompanibefälet vid krigsskolan å Karlberg. Å andra sidan torde sjökrigsskolans

kadettofficerare under tjänstgöring vid skolan ombord vara

i hög grad bundna av att följa kadetternas övningar och utbildning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 248.

47

Lönenämnden hade följaktligen funnit, att sistnämnda kadettoflicerares

arvoden skulle bliva lämpligt avvägda i förhållande till vad som föreslagits

för kompanibefälet vid krigsskolan, om de nuvarande arvodena,

540 kronor för år räknat, bibehölles oförändrade. I 1923 års stat syntes

följaktligen arvodena böra upptagas med nämnda belopp, varjämte föreskrift

torde böra meddelas, att de i 1922 års stat upptagna arvodena

finge utgå jämväl för tiden efter den 1 juli 1922.

Vid den av lönenämnden anställda prövningen, om och i vad mån Lärare vid

nu utgående arvoden kunde finnas böra kvarstå i lönesystemet, hade Undervialönenämden

icke hyst någon tvekan därom, att denna löneform fortfa- ningsrande

måste bibehållas för sådana officerare och civilmilitära beställnings- anstalterhavare,

vilka mottoge förordnanden såsom lärare vid de militära undervisningsanstalterna,

nämligen krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleristutskolorna,

krigsskolan, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinintendentskolan.

För att vinna en fullgod utbildning av försvarsväsendets

personal i officers- eller motsvarande tjänsteställning krävdes nämligen

tillgång till högt kvalificerade lärarkrafter, och sådana torde icke vara

att påräkna, om icke särskilda förmåner bereddes sådana beställningshavare,

som underkastade sig de omfattande studier i olika läroämnen,

vilka krävdes av de särskilda lärarna.

För undervisningen i vissa ämnen användes civila lärare, som icke

hade fasta anställningar vid försvarsväsendet. Åven om de civila lärarbefattningar,

som sålunda måste finnas, till sin natur vore rena bitjänster,

syntes det jämväl beträffande dessa erforderligt, att arvodesbeloppen tillmättes

så högt, att kompetent personal i varje fall kunde erhållas.

\ id sin utredning hade lönenämnden ansett sig böra undersöka olika grunder

möjligheten av att i högre grad, än vad för närvarande torde vara fallet,

söka reglera de olika lärararvodena efter enhetliga grunder. För att bestämmande,

vinna ledning för sitt arbete i detta syfte hade nämnden under hand inhämtat

upplysningar, i fråga om armén från inspektören för militärläroverken

samt cheferna för krigshögskolan, för artilleri- och ingen jörhögskolan

och för krigsskolan ävensom beträffande marinen från cheferna

för sjökrigshögskolan och för sjökrigsskolan.

Innan lönenämnden närmare inginge på nu förevarande spörsmål,

ansåge lönenämnden sig böra förutskicka, att lärararvodena vid de olika

läroanstalterna för närvarande vore reglerade efter ganska växlande

grunder. Vad armén beträffade, vore ersättningarna för olika lärarbe
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 248.

fattningar fastställda såsom fasta årsbelopp vid samtliga läroanstalter

utom vid krigshögskolan. Vid sistnämnda anstalt hade däremot kommit

till användning ett system, som för flertalet lärararvoden .vunnit tillämpning

vid marinens motsvarande anstalter och som innebure, att ersättningarna

i vederbörliga stater beräknades efter visst belopp för varje

timmes undervisningsskyldighet i veckan under läsåret. Att nämnda

system, som även tillämpades i fråga om avlönandet av s. k. timlärare

vid rikets elementarläroverk och realskolor, hittills vunnit användning i

fråga om krigshögskolan och marinens samtliga läroanstalter, torde hava

sin grund däri, att lärarbefattningarna därstädes i regeln uppehölles såsom

bitjänster antingen av ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare

vid sidan av de befattningar, i vilka de i sådan egenskap vore

placerade, eller av civila lärare, som icke ägde fast anställning vid försvarsväsendet.

Vid arméns läroanstalter, med undantag av krigshögskolan,

vore åtskilliga av de lärarbefattningar, som uppehölles av ordinarie

militära och civilmilitära befattningshavare, av sådan beskaffenhet,

att befattningarna toge vederbörandes hela arbetstid i anspråk. Beträffande

dessa befattningar vore det givet, att det befunnits fördelaktigare

att upptaga arvoden med bestämda årsbelopp, som avpassats efter

arbetets besvärlighet och vikt i det hela, än att bestämma dem efter

vissa grundbelopp för den tid, som undervisningens meddelande i och

för sig toge i anspråk, t. ex. föreläsnings- eller lektionstimmar.

Då lönenämnden haft att taga ståndpunkt till frågan, om vilka förändringar

beträffande lärararvodena vid den nu förevarande arvodesregleringen

kunde anses påkallade, hade lönenämnden, vid det förhållande

att den förestående revisionen av försvarsväsendet torde kunna medföra

väsentliga ändringar i personalorganisationen vid de olika läroanstalterna,

begränsat sitt förslag till att omfatta närmast en utjämning av arvodenas

storlek, så att arvodena vid de särskilda läroanstalterna bleve så

vitt möjligt lika stora för undervisningsskyldighet av lika omfattning.

Däremot hade nämnden icke ansett sig böra taga ståndpunkt till sådana

frågor som huruvida arvoden, vilka hittills enligt vederbörliga stater utgått

efter visst belopp för varje timmes undervisningsskjddighet i veckan,

i stället borde upptagas med bestämda belopp för varje särskild lärarbefattning,

eller om ett motsatt förfaringssätt borde användas och det

sålunda, att såsom fasta årsbelopp upptagna arvoden i större omfattning,

än nu vore fallet, skulle regleras efter dylik timberäkning. Lönenämnden

förordade alltså, att fasta för år (kurs) bestämda arvoden fortfarande upptoges

i staterna för artilleri- och ingenjörhögskolan, krigsskolan, ridskolan,

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet samt artilleriskjutsko
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

49

loma, men att däremot i staterna för krigshögskolan, sjökrigshögskolan,

sjökrigsskolan och marinintendentskolan de för lärararvodena erforderliga

medlen i regel beräknades efter visst belopp för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan under läsåret.

I såväl ena som andra fallet hade det emellertid synts angeläget

att, jämte tillgodoseende av förenämnda behov av utjämning mellan de

särskilda läroanstalterna, tillse, om icke vid beloppens reglerande arvodena,

åtminstone till den del desamma vore avsedda att utgå till militära och

civilmilitära ordinarie beställningshavare, kunde i högre gradvän vad för

närvarande vore fallet avvägas efter de olika befattningarnas vikt och

beskaffenhet i örigt. Under sitt utredningsarbete hade nämnden därför

i sådant syfte sökt beakta, bland annat, följande synpunkter.

Beträffande lärare, vilka vore ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet,

syntes i första hand böra tagas hänsyn till huruvida

undervisningen vore av sådan omfattning, att vederbörande lärares arbetstid

i mer eller mindre huvudsaklig grad toges i anspråk för lärarbefattningen.

Förhölle det sig så, att läraren antingen icke alls eller

blott i begränsad omfattning uppehölle den tjänst, som tillhörde den

ordinarie beställning, för vilken han uppbure lön i vederbörlig lönegrad,

borde nämligen lärararvodet, om icke särskilda omständigheter gåve anledning

till avvikelse, ej tillmätas högre, än att det innebure en skälig

ersättning för det arbete — ofta förenat med ekonomisk uppoffring —

som erfordrats av den, vilken gjort sig kompetent för den särskilda

befattningen. Sköttes däremot lärarbefattningen såsom en bitjänst till

en ordinarie beställning på det sätt, att undervisningen meddelades

antingen å tid, som folie utom vederbörandes vanliga tjänstetid, eller så

att någon mera avsevärd inskränkning eljest icke skedde i fullgörandet

av de ordinarie arbetsuppgifterna, syntes ersättningen böra bestämmas

till belopp, som utgjorde icke blott ersättning för förvärvandet av den särskilda

kompetensen, utan även en skälig gottgörelse för det utförda

extra arbetet.

I såväl det ena som det andra av nu nämnda fall torde lärararvodenas

lämpliga gradering böra ske efter de olika befattningarnas större

eller mindre svårskötthet. Förutom själva läroanstaltens beskaffenhet av

att vara antingen en högskola för mera vetenskaplig undervisning eller

allenast en läroanstalt för personalens allmänna fackutbildning, syntes

härvid böra beaktas, huruvida undervisningen meddelades vid föreläsningar

med vidlyftiga förarbeten för läraren eller vid lektioner, konstruktions-

eller laborationsövningar eller dylikt, för vilka i regel endast

obetydlig förberedelse erfordrades.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) <ui 22 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Beträffande det lämpliga avvägandet av arvodena för de lärarbefattningar

vid de militära undervisningsanstalterna, som uppehölles av personer,

vilka icke innehade ordinarie beställningar vid försvarsväsendet,

ställde sig frågan i stort sett enklare än beträffande den nyss behandlade

gruppen befattningar. I fråga om förstnämnda befattningar, som

i regel torde fyllas av lärare vid civila högskolor, elementarläroverk

m. m., syntes det vara tillräckligt att, förutom till det antal undervisningstimmar,

som ålåge de olika lärarna, taga hänsyn till de mer eller

mindre omfattande förberedelser för undervisningens meddelande, som

kunde krävas i de olika läroämnena. I detta hänseende hade det exempelvis

synts nämnden otvivelaktigt, att ersättningen för undervisningen

i språk, handelsteknik eller dylikt i allmänhet borde, kunna sättas något

lägre än i vissa naturvetenskapliga ämnen, såsom fysik eller kemi, där

uppfinningar tid efter annan kunde för lärarna medföra omläggningar

i undervisningen i betydligt större omfattning än i andra ämnen.

Lärararvoden Efter att sålunda hava angivit, på vad sätt lönenämnden begränsat

skolan68^»6 s^u utredning om lärararvodenas reglerande, ville nämnden till en början

krigslag- framhålla, i vilken män jämkning funnits påkallad i fråga om de arMgsskohm

v°den, som för närvarande vore beräknade efter visst belopp för varje

och marin- timmes undervisningsskyldighet i veckan. Ifrågavarande arvoden ut''"koian"1

gjordes dels av samtliga lärararvoden i staterna för krigshögskolan, sjökrigshögskolan

och sjökrigsskolan — med undantag allenast för arvodena

till repetitörer vid de båda högskolorna, till lärare i ridning vid

krigshögskolan samt till läraren i gymnastik och vapenföring vid sjökrigsskolan

— dels ock av arvodena vid marinintendentskolan.

Vid berörda timberäkning syntes hittills hänsyn icke hava tagits till

vare sig läsårets längd vid de olika läroanstalterna eller till de större

eller mindre krav, som på grund av de olika ämnenas beskaffenhet

ställdes på de olika lärarna.

Vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan hade alla efter timme beräknade

lärararvoden i staterna upptagits efter 350 kronor för timmes

undervisningsskjddighet i veckan.

Vad sjökrigsskolan beträffade, hade en gradering av beräkningsgrunden

för arvodena så till vida genomförts, att arvodena för lärare i

fysik och franska språket upptagits efter 350 kronor för varje timmes

undervisningsskyldighet i veckan, men för lärarna i samtliga andra

ämnen vid skolan i land efter allenast 175 kronor för dylik timme.

Nämnda gradering torde, förutom av det förhållandet, att sistnämnda

lärare utövade sina lärarbefattningar såsom bitjänster vid sidan av ordi
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts Proposition Nr 248. 51

narie militära eller civilmilitära beställningar, hava föranletts därav, att

undervisningen i förstnämnda två civila ämnen meddelades såsom en

påbyggnad på kursen för studentexamen, under det att undervisningen

i övriga ämnen utgjordes av den grundläggande officersutbildningen och

följaktligen delvis vore av mer elementär art.

Beträffande lärararvodena vid marinintendentskolan vore dessa visserligen

i vederbörlig stat icke uttryckligen upptagna efter visst belopp för

varje timmes undervisningsskyldighet i veckan. Enligt vad som frarnginge

av statsrådsprotokollet till statsverkspropositionen angående femte

huvudtiteln vid 1919 års riksdag, hade emellertid arvodena för de lärarbefattningar,

som vid skolans avdelning (aspirantskolau) i Stockholm

uppehölles av ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren,

nämligen i läroämnena reglemente för marinen (1 timme i veckan) och

intendenturtjänst (3 timmar i veckan) beräknats efter 200 kronor för

varje timmes undervisningsskyldighet i veckan. I staten för år 1920

hade alltså nämnda arvoden upptagits med 200 kronor resp. 600 kronor.

Vad anginge lärarna i flertalet övriga ämnen, nämligen i bokföring,

aritmetik, handelsgeografi, nationalekonomi, handelslära, statskunskap och

handelsrätt samt krigs- och sjölagar ävensom engelska och franska

språken, hade arvodena beräknats efter samma grund, som då tilllämpats

i avseende å arvodena i ämnena fysik och franska språket

vid sjökrigsskolan, eller efter 300 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan. Då antalet veckotimmar i dessa ämnen utgjorde

20, hade därför beräknats ett sammanlagt belopp av (20x300=)

6,000 kronor. Med tillägg av dels 1,300 kronor såsom årsarvode för en

lärare i varukännedom med en undervisningsskyldighet i veckan av 5

timmar under höstterminen och 4 timmar under vårterminen, dels ock

200 kronor såsom årsarvode åt en lärare i stenografi, hade i staten

under rubriken »övriga lärare» upptagits ett sammanlagt belopp av 7,500

kronor.

I enlighet med den tillfälliga arvodesreglering, som beslutits vid

1921 års riksdag och varmed avsetts att genomföra en höjning av de

särskilda arvodena med omkring 16 procent, vore förenämnda poster å

200 kronor, 600 kronor och 7,500 kronor i vederbörlig stat för år 1922

höjda till respektive 240 kronor, 720 kronor och 8,700 kronor.

Utöver nu nämnda belopp vore i staten för marinintendentskolans

avdelning i Karlskrona (elevskolan) uppfört ett belopp av 990 kronor

till arvoden åt lärare i reglementet för marinen och i intendenturtjänst.

Enligt vad som framginge av förenämnda statsrådsprotokoll vid 1919

års riksdag, vore detta belopp ej beräknat efter visst belopp för timmes

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

undervisningsskyldighet i veckan, och syntes detsamma till följd härav

icke behöva i detta sammanhang tagas i betraktande.

Då lönenämnden undersökt möjligheten av att åstadkomma en utjämning

av nu ifrågavarande, efter viss timmes undervisningsskyldighet

i veckan beräknade lärararvoden, ville nämnden till en början framhålla,

att nämnden funnit riktigt, att arvoden till ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet, i den mån de tjänstgjorde såsom lärare vid de

läroanstalter, som meddelade mer elementär undervisning, nämligen sjökrigsskolan

och marinintendentskolan, sattes lägre än för dylika beställningshavare

vid förordnande såsom lärare vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan.

Den nuvarande beräkningen av lärararvoden efter visst belopp för

varje timmes undervisningsskyldighet i veckan lämnade emellertid, enligt

lönenänmdens mening, i övrigt i vissa detaljer icke rättvisa resultat.

Hittills hade man nämligen icke tagit tillbörlig hänsjm till läsårens olika

längd vid de ifrågavarande fyra olika läroanstalterna. Enligt gällande

föreskrifter kunde nämligen läsåret anses i genomsnitt omfatta följande

antal veckor

a) vid krigshögskolan .........

b) d sjökrigshögskolan......

c) » sjökrigsskolan............

d) » marinintendentskolan

30

25

25

35 (37)

veckor

D

»

Den ersättning, som belöpte, på verklig undervisning stimme vid de

olika läroanstalterna, bleve följaktligen ganska växlande, på sätt närmare

framginge av nedanstående tabell:

lärare i tvångsämnena vid krigshögskolan (alltid

ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet)

...................................................................... 3&0 kr. = 11 kr. 70 öre

oU

lärare i de valfria ämnena vid krigshögskolan,

nämligen i franska, tyska eller ryska språken

(civila personer med undantag för läraren i

ryska)......................................................................... kr. = 11 kr. 70 öre

oU

lärare vid sjökrigshögskolan (ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet utom lärarna

i matematik, fysik, kemi och internationell

rätt)............................................................................ ?jj? kr. =14 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

53

lärare vid sjökrigsskolan i fysik och franska språket

(civila personer) .................................................... kr. = 14 kr.

lärare vid sjökrigsskolan i de militära eller civilmilitära

ämnena (alltid ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet) ............................. ~ kr. — 7 kr.

'' 2o

lärare vid marinintendentskolan i ämnena reglemente

för marinen och intendenturtjänst (ordinarie

beställningshavare vid marinintendentur
kåren)

...................................................................... kr. = 6 kr. 85 öre

lärare vid. marinintendentskolan i övriga ämnen

(civila personer)...................................... omkring kr. = omkr. 10 kr.

OO

Vid granskning av de olika ersättningsbelopp, som sålunda framkomme

för verklig undervisningstimme, hade lönenämnden till en början

funnit, att den gottgörelse (7 kronor eller något mindre), som nu tillkomme

ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet för undervisning

i militära ämnen vid sjökrigsskolan liksom för undervisning i ämnena

reglemente för marinen och intendenturtjänst vid marinintendentskolan,

kunde anses vara efter nuvarande förhållanden väl avpassad. En minskning

i ersättningen borde dock göras beträffande lärarbefattningarna i

organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjökrigsskolans sjöofficerslinje

samt i organisationslära samt reglemente för marinen och krigslagar

m. m. å kustartillerilinjen. Dessa lärarbefattningar uppehölles nämligen,

på sätt förut omförmälts, av kadettofficerare, som föreslagits skola i

sådan egenskap åtnjuta särskilt arvode. Vid sådant förhållande hade

lönenämnden funnit, att lärararvodena i dessa fall borde begränsas till

75 kronor för undervisningstimme i veckan under läsåret (=3 kronor

för verklig undervisningstimme).

Vad härefter anginge beräkningsgrunden för arvodena åt lärarna i

de militära eller civilmilitära ämnena vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan,

ansåge lönenämnden ofrånkomligt, att en utjämning härutinnan

komme till stånd. På grund av de stora krav, som ställdes på

dessa lärare, och med hänsyn till vad av chefen för krigshögskolan vid

olika tillfällen gjorts gällande i fråga om svårigheten att få lärarbefattningarna

vid högskolan besatta med tillräckligt kvalificerade krafter, ansåge

lönenämnden sig böra föreslå en omläggning av arvodesberäkningen

för ifrågavarande lärarbefattningar vid krigshögskolan sålunda, att ersättningarna

för dessa befattningar, beräknade efter verklig undervis
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

ningstimme, komme att liksom vid sjökrigshögskolan uppgå till 14 kronor

för sådan timme. Då läsåret vid krigshögskolan omfattade 30 veckor,

erfordrades således, att arvodet för undervisningstimme i veckan bestämdes

till 420 kronor i stället för nuvarande 350 kronor.

Den härav betingade kostnadsökningen å krigshögskolans stat komme

att utgöra (32 x 70 kronor =) 2,240 kronor.

Beträffande lärarna i de civila läroämnena vid ifrågavarande fyra

läroanstalter torde den ersättning (omkring 10 kronor för verklig undervisningstimme),

som utginge till lärarna i de civila ämnena (de olika

språken häri inräknade) vid marinintendentskolan, i allmänhet få anses

vara tillräcklig. Ett stöd för en sådan uppfattning hade lönenämnden

funnit däri, att det enligt en av inspektören för militärläroverken till

lönenämnden överlämnad promemoria från chefen för krigshögskolan

framginge, att avvägandet av arvodena åt lärare i tyska, franska och

ryska språken vid högskolan möjligen skulle kunna ske efter en beräkning

av 10 kronor för undervisningstimme-. Nämnden föresloge alltså,

att beräkningsgrunden för arvodena åt dessa lärare vid krigshögskolan

nedsattes från 350 kronor till 300 kronor för undervisningstimme i.veckan,

varigenom ersättningen för verklig undervisningstimme skulle bliva 10

kronor. Med tillämpning härav skulle uppkomma ett minskat anslagsbehov

under krigshögskolans stat av (24 x 50 kronor =) 1,200 kronor.

I konsekvens härmed funne lönenämnden, att ersättningen åt läraren

i franska språket vid sjökrigsskolan kunde beräknas efter 250 kronor i

stället för efter 350 kronor för undervisningstimme i veckan, en åtgärd,

som skulle medföra en kostnadsminskning å staten för sjökrigsskolan

av (8 x 100 kronor —) 800 kronor.

Någon nedsättning i beräkningsgrunden för arvodena till läraren i

fysik vid sjökrigsskolan samt till lärarna i matematik, fysik och kemi

vid sjö krigshögskolan ansåge lönenämnden däremot icke böra ifrågasättas.

På dessa lärare torde det nämligen ankomma att ständigt lämpa

sin undervisning så, att eleverna med ledning av de kunskaper, de förvärvade

i dessa ämnen, under sin officersbana bleve i stånd att följa

sådana nya tekniska resultat, som hade betydelse för försvaret. Av sådan

anledning torde en ersättning för verklig undervisningstimme, som med

4 kronor överstege den, som skulle tillkomma lärarna i språken, kunna

anses skälig och lämplig.

I det föregående hade antytts, att vissa lärararvoden i staterna för

krigshögskolan, sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan i stället för att vara

beräknade efter visst belopp för undervisningstimme i veckan upptagits

med fasta årsbelopp. Så hade i staten för krigshögskolan upptagits

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Ö.’>

dels 1,170 kronor såsom arvoden åt lärare i ridning och dels 1,170 kronor

såsom ersättning åt repetitörer. I staten för sjökrigshögskolan voro

uppförda dels 175 kronor såsom arvode till ledare vid krigsspelsövningar

enligt chefens för högskolan fördelning, dels ock 1,392 kronor att enligt

sådan fördelning utgå med högst 116 kronor för månad såsom arvode

åt repetitör, som utövade repetitörstjänst med bibehållande av annan

tjänstebefattning. I staten för sjökrigsskolan hade slutligen upptagits

arvode med 1,170 kronor till en lärare i gymnastik och vapenövningar,

tillika ledare av kadetternas idrottsövningar.

I fråga om dessa arvodesbelopp funne lönenämnden sig allenast Ridiärare och

böra föreslå vissa mindre jämkningar. Enligt yttrande från chefen för J^kHgehögkrigshögskolan

uppehölles ridundervisningen vid högskolan av två lärare, skolan,

vardera med omkring 120 timmars undervisning om året, och hade

skolchefen föreslagit arvodets beräknande efter 5 kronor för timme eller

för båda lärarna tillhopa efter ett årsbelopp av 1,200 kronor. Häremot

hade lönenämnden icke funnit annat att erinra, än att ersättningen skäligen

syntes kunna beräknas efter 4 kronor för timme och att sammanlagda

årsbeloppet sålunda kunde begränsas till 960 kronor. Den undervisning,

som fullgjordes av repetitörerna vid krigshögskolan, hade av

chefen uppskattats till 225 timmar under läsåret. Ersättningen härför

hade lönenämnden ansett skäligen böra utgå efter 5 kronor för timme,

och föresloge lönenämnden alltså, att anslagsposten till arvoden åt

repetitörer vid krigshögskolan nedsattes från 1,170 kronor till 1,125

kronor.

I en av arméförvaltningen i dess framställning rörande lantförsvarets Gratifikamedelsbehov

för första halvåret 1923 omnämnd, genom inspektören för vid

militärläroverken insänd skrivelse hade chefen för krigshögskolan fram- krigslag,

hållit, bland annat, att högskolans lärare, utöver dem tillkommande ar- biträda vid

voden, icke åtnjöte någon ersättning för det betydande och maktpå- jntrsdeuliggande

arbete, som ålåge vissa av dem vid uppgörandet av förslag i,ro''mnsa,na

till och rättandet av de skrivningar, vilka inginge såsom prov för vinnande

av inträde vid högskolan. Med hänsyn härtill både skolchefen

föreslagit, att ett belopp av 1,600 kronor måtte ställas till chefens för

krigshögskolan förfogande att utbetalas såsom gottgörelse för vissa lärares

extra arbete vid inträdesprövningarna.

Enligt gällande stadga för prövning till vinnande av inträde vid

krigshögskolan skulle denna prövning ske skriftligt och omfatta ämnena

taktik (2 prov), vapenlära, krigsbyggnadskonst, allmän historia samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ledare av

krigsepelsövningar

vid

sjdkrigehögskolan.

Lärare i

gymnastik vid

sjökrigsskolan.

56 Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248,

franska ock tyska språken. För vinnande av inträde i de båda andra

militära högskolorna — artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigshögskolan

— erfordrades däremot icke någon inträdesprövning.

Då antalet inträdessökande till krigshögskolan, enligt vad lönenämnden

inhämtat, kunde beräknas årligen uppgå till i medeltal 50,

innefattade genomgåendet och bedömandet av nämnda skriftliga prov

en icke oväsentlig ökning i arbetet för de lärare vid denna högskola,

som ålades dessa uppgifter. Lönenämnden, som ansåge skäligt, att viss

ersättning, högst 4 kronor för varje prov, bereddes ifrågavarande lärare,

tillstyrkte därför, att i staten för krigshögskolan upptoges en särskild

anslagspost, beräknad till (7x50x4=) 1,400 kronor, under rubrik: »till

chefens för högskolan disposition för beredande av ersättning till lärare,

som tages i anspråk för rättande av och bedömande av skrivningar vid

inträdesprövningarna med högst 4 kronor för varje sådan skrivning».

Beträffande den å sjökrigshögskolans stat upptagna anslagsposten

till ledare av krigsspelsövningar hade chefen för högskolan i en till

lönenämnden ingiven promemoria anfört, att enligt gällande bestämmelser

sådana övningar måste anordnas för eleverna i den vartannat år sammandragna

stabskursen genom anordnande under en timme i veckan av

vardera av följande tre slag av krigsspel, nämligen strategiska sjökrigsspel,

gemensamma för sjöofficers- och kustartillerilinjerna, taktiska sjökrigsspel

samt taktiska kustfästningsspel.

Skolchefen hade föreslagit, att ersättning för denna undervisning

borde beräknas efter samma grund, som tillämpats beträffande övriga

lärararvoden, eller efter 350 kronor för varje veckotimme under läsåret.

Med hänsyn härtill skulle för detta ändamål erfordras ett belopp av

1,050 kronor för varje'' tvåårsperiod, och hade chefen därför hemställt,

att det i staten nu upptagna årliga beloppet av 175 kronor till ledare

av krigsspelsövningar måtte höjas till 525 kronor. Lönenämnden

funne sig böra tillstyrka bifall till vad sålunda föreslagits. Det i sistnämnda

stat för repetitörer uppförda och till chefens förfogande ställda

beloppet av 1,392 kronor ansåge lönenämnden, med hänsyn särskilt till

de många olika fortsättningskurser, som anordnades vid sjökrigshögskolan

och härav betingat behov av repetitörer, böra i vederbörlig stat bibehållas

med oförändrat belopp.

Arvodet till den vid sjökrigsskolan anställde läraren i gymnastik

och vapenföring, nu 1,170 kronor, ansåge lönenämnden böra nedsättas.

De studier, som fordrades för utbildning till lärare i gymnastik, syntes

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248.

57

nämligen icke vara på långt när så krävande, som de, vilka fordrades

av lärare i andra militära ämnen.

Med hänsyn härtill och i anslutning till lönenämndens ovan framställda

förslag om sättet för beräknande av arvodena till lärare i ridning

vid krigshögskolan, ansåge lönenämnden, att arvodet till ifrågavarande

gymnastiklärare borde beräknas efter 4 kronor för lektionstimme.

Då den med befattningen förenade undervisningsskyldigheten torde

omfatta 5 timmar i veckan under det till 25 veckor beräknade läsåret,

skulle arvodet följaktligen böra upptagas med 500 kronor för år. Med

hänsyn till de grunder, som tillämpats vid den år 1921 genomförda

arvodesregleringen och enligt vilka arvodena upptagits med belopp, som

vid delning med 12 gå ve på hel krona eller 50 öre slutande belopp,

borde ifrågavarande arvode i staten för år 1923 uppföras med 510 kronor.

Genom särskild föreskrift syntes böra stadgas, att det i 1922 års stat

uppförda arvodet under sista hälften av samma år skulle utgå efter

sålunda beräknat belopp.

I nu förevarande sammanhang funne lönenämnden sig böra meddela,

att nämnden uppmärksammat de två nu utgående arvodena till en

läkare och en intendent vid sjökrigsskolan å 1,020 kronor respektive

1,290 kronor, vilka upptagits å skolans stat för år 1922 utan föreskrift,

att desamma finge utgå med angivna belopp endast under förra halvåret

1922. Lönenämnden hade ifråga om dessa arvoden funnit önskvärt,

att en utredning komme till stånd för fastställande, huruvida icke å ena

sidan läkarvården för sjökrigsskolans kadetter skulle kunna utan särskild

ersättning åläggas någon av de å Stockholms station placerade ordinarie

beställningshavarna vid marinläkarkåren samt, å andya sidan, kassagöromålen

vid sjökrigsskolan skulle kunna, likaledes utan särskild ersättning,

bestridas av ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren.

1 avvaktan på en sådan utrednings resultat torde emellertid ovannämnda

båda arvoden å 1,020 kronor respektive 1,290 kronor böra med

oförändrade belopp upptagas på 1923 års stat för sjökrigsskolan.

Sedan lönenämnden i det föregående behandlat lärararvodena vid

de militära läroanstalter, i vilkas stater arvodesberäkningen i huvudsak

skett efter visst belopp för timmes undervisningsskyldighet i veckan,,

överginge lönenämnden till att behandla frågan om lärararvodenas bestämmande

vid de återstående läroanstalterna, nämligen artilleri- och

ingenjörhögskolan, krigsskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet samt artilleriskjutskolorna. Vid dessa anstalter hade, såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) 4U as 8

Läkare och

intendent vid

sjökrigsskolan.

*

Larararvoden,

som i stat

upptagits med

bestämda årsbelopp.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

ovan framhållits, nyssnämnda beräkningsgrund icke ansetts kunna följas,

enär — åtminstone vad anginge lärarna i de militära ämnena — undervisningen

i stor omfattning vore anordnad så, att lärarbefattniirgarna

toge vederbörandes fulla arbetstid i anspråk, och att lärarna följaktligen

icke alls eller i oväsentlig grad upphölie de ordinarie beställningar, för

vilka de åtnjöte lön i vederbörliga lönegrader.

Artilleri- och 1922 års stat för artilleri- och ingenjörhögskolan upptog^ följande

T*8'' arvoden till lärare, nämligen:

*

Lärare

i artilleri och tillämpad mekanik vid högre

artillerikursen..............................................................~

kronor

2,460: —

x>

i artilleri vid allmänna artillerikursen med under- visningsskyldighet jämväl vid högre fortifika- tionskursen .....................................................................

3>

1,740: —

3>

i befästningskonst vid högre och allmänna forti- fikationskurserna............................................................

y>

1,980: —

3>

i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre

fortifikationskursen med undervisningsskyldighet

i befästningskonst med förbindelselära vid all- männa artillerikursen.................................................

i

1,410: —

3>

i krigskonst vid högre artilleri- och fortifika- tionskurserria .................................................................

»

1,050: —

»

i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifika- tionskurserna ..................................................................

»

1,650: —

3>

i matematik.....................................................................

»

4,080: —

3>

i byggnadskonst och beskrivande geometri.........

3)

1,410: —

3>

i fysik .............................................................................

3)

2,580: —

D

i kemi.........................................................................

X)

2,460: —

Biträdande lärare och repetitörer..........................................

3)

4,650: —

Den undervisningsskyldighet, som ålåge flertalet av ovanstående

lärare i militära ämnen, vore, enligt vad som framginge av eu genom

inspektören för militärläroverken till lönenämnden avlämnad promemoria

från chefen för högskolan, av betydlig omfattning, i det den i medeltal

för läsår utgjorde för de båda lärarna i artilleri 340, respektive 255

timmar, för läraren i befästningskonst 395 timmar, för läraren i militär

förbindelselära m. m. 220 timmar samt för läraren i krigskonst vid

allmänna kurserna 270 timmar. Då samtliga dessa lärare under läsåret

i huvudsak ansetts bundna av sina lärarbefattningar, hade skolchefen

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

tagit hänsyn därtill vid avgivande av förslag rörande lärararvodenas

storlek; och hade i detta förslag såsom skälig grund för arvodenas

bestämmande räknats med i allmänhet 8 kronor för föreläsningstimme

och 5 kronor för övningstimme. Beträffande lärarna i krigskonst vid de

högre kurserna och i byggnadskonst m. m., vilka båda lärare uppehälle

bitjänster, och vilkas årliga undervisning omfattade allenast 105 respektive

163 timmar, hade till grund för ersättningens beräknande ansetts

böra läggas ett belopp av 12 kronor för föreläsningstimme och 5 kronor

för övningstimme. Då de grunder, skolchefen använt vid utarbetande

av sitt förslag, synts lönenämnden kunna godtagas, hade lönenämnden

funnit sig böra följa detta förslag, varvid emellertid nämnden, i de fall,

då de av skolchefen upptagtia arvoden företett endast obetydlig avvikelse

från i 1922 års stat upptaget arvode, bibehållit detta senare oförändrat.

I vissa andra fall hade lönenämnden gjort sådana jämkningar av arvodena,

att de upptagits till närmaste på jämnt tiotal slutande summor, som vid

delning med 12 gåve på hel krona eller 50 öre slutande belopp.

Lönenämnden föresloge alltså följande arvoden, nämligen:

för läraren i artilleri med tillämpad mekanik ................. kronor 2,460: —

» » » » vid allmänna artillerikursen............ b 1,740: —

D » » befästningskonst^............................................. » 2,100: •—

»»b förbindelselära m. m....................................... » 1,470: —

bb» krigskonst vid de högre kurserna » 1,050: —

» »b b » » allmänna kurserna......... » 1,650: —

»»» byggnadskonst m. m....................................... » 1,380: —

I fråga om reglerandet av arvodena i de civila ämnena (matematik,

fysik och kemi) hade chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan framhållit,

att dessa ämnen vore för högskolan specialiserade och därför

komme att innehålla dels en sammanträngd, men dock vetenskaplig

framställning av de olika ämnenas omfattning i allmänhet, dels en specialiserad,

särskilda förstudier krävande undervisning, berörande det militärtekniska

området. Då det vore av intresse att få kompetenta lärare,

vore det tydligt, att arvodena i nämnda ämnen måste fastställas efter

vad den allmänna marknaden krävde. Hittills hade vid arvodenas bestämmande

beräknats 15 kronor för föreläsningstimme och 10 kronor

för övningstimme, och vore dessa summor snarare för små än för stora.

Såsom eget förslag hade skolchefen beräknat ersättningen sålunda: a) för

lärarna i matematik och fysik efter följande belopp för timme, nämligen

för föreläsningar respektive övningar i de högre kurserna efter 17

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Ridskola]!.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

respektive 12 kronor samt för föreläsningar respektive övningar i de

lägre kurserna 12 respektive 6 kronor ävensom b) för läraren i kemi,

vilken måste specialisera sig särskilt inom sprängämnestekniken, uteslutande

för högskolans behov, efter 17 kronor för varje timmes föreläsning

eller laborationsövning. Sammanlagda arvodena enligt skolchefens

beräkningar skulle utgöra för läraren i matematik 4,100 kronor, för

läraren i fysik 2,665 kronor och för läraren i kemi 2,346 kronor.

Då ersättningen till lärarna i matematik, fysik och kemi vid sjökrigshögskolan

enligt nuvarande grunder, i vilka lönenämnden icke

ifrågasatt någon ändring, utginge med 14 kronor för såväl föreläsningssom

övningstimme, hade lönenämnden intet att erinra mot nu föreslagna

grunder för arvodenas beräknande vid artilleri- och ingenjörhögskolan.

För vinnande av belopp, som lämpade sig för delning med 12 enligt

förut angivna principer föresloge lönenämnden, att arvodena från och

med den 1 juli 1922 finge utgå sålunda: till läraren i matematik med

4,080 kronor, till läraren i fysik med 2,640 kronor och till läraren i

kemi med 2,340 kronor.

Beträffande den i artilleri- och ingenjörhögskolans stat upptagna

anslagsposten till biträdande lärare och repetitörer ansåge lönenämnden,

att en minskning däri torde kunna ske, liksom en nedsättning ansetts

böra föreslås i motsvarande post i staten för krigshögskolan. Lönenämnden

föresloge följaktligen, att förstnämnda post från och med den 1 juli

1922 sänktes från 4,650 kronor till 4,000 kronor eller till det belopp,

varmed anslagsposten funnes uppförd i 1921 års stat.

I staten för artilleri- och ingenjörhögskolan funnes uppfört ett särskilt

arvode å 360 kronor för »bibliotekets och samlingarnas vård och

redovisning». Jämlikt gällande instruktion för högskolan ankomme det

på den vid skolan anställde adjutanten att fullgöra nämnda arbete. På

sätt framginge av redogörelsen för arvodesfrågan vid 1921 års riksdag,

hade det förut anvisade arvodet till adjutanten från och med år 1922

uteslutits ur staten. Då några särskilda kvalifikationer, motsvarande

dem, som krävdes av lärare, icke torde erfordras för vården av biblioteket

m. m. och då detta arbete torde kunna utföras på adjutantens

vanliga arbetstid, föresloge lönenämnden, att även nu ifrågavarande särskilda

arvode åt adjutanten uteslötes ur staten.

På staten för ridskolan funnes följande arvoden anvisade, nämligen

till 1 förste lärare i ridning ................................................. kronor 2,910: —

» en var av 2 andre lärare i ridning.............................. » 2,100: —

» 1 lärare i krigsvetenskap ................................................ » 1,170: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj.ts Proposition-Nr 238.

(il

Då varje årskurs vid ridskolan enligt gällande reglemente påginge

10 månader av året, uppehölle de officerare, vilka förordnades till lärare,

icke sina ordinarie beställningar annat än tillfälligtvis mellan de olika

kurserna.

Beträffande samtliga dessa befattningshavare gällde alltså, att de,

jämlikt det nya officersavlöningsreglementet med tillhörande tilläggsbestämmelser,

under tiden för sina förordnanden vid ridskolan komme

att erhålla förläggningsort vid Strömsholm. Likaledes torde de numera

bliva berättigade till ersättning för flyttningskostnader vid flyttning från

och till sina egna truppförband vid förordnandenas början och slut.

Såsom villkor för att erhålla förordnande såsom lärare i ridning

torde fordras, att vederbörande, utöver den för varje kavalleriofficer

obligatoriska kursen vid ridskolan, genomgått särskild högre utbildning

vid ridskolan under ytterligare ett år samt därjämte helst utbildning vid

någon utländsk ridskola. Av läraren i krigsvetenskap krävdes, att han

genomgått krigshögskolan. Utöver eljest stadgad undervisningsskvldighet

ålåge det andre lärare i ridning eller läraren i krigsvetenskap, om

han därtill förordnades, att undervisa i gymnastik och vapenföring.

Sistnämnde lärare hade därjämte att biträda chefen med vissa adjutantsgöromål.

Med hänsyn till de kompetensfordringar, som gällde för ifrågavarande

befattningar, syntes det lönenämnden uppenbart, att arvoden

för desamma fortfarande borde bibehållas. Vid dessa förmåners avvägande

syntes, jämte angelägenheten av att få dessa för kavalleriofficerarnas

utbildning viktiga lärarposter besatta med de lämpligaste krafterna, visst

avseende böra fästas därvid, att de nuvarande förläggningsförhållandena

vid Strömsholm icke möjliggjorde upplåtande därstädes av familjebostäder

i kronans hus åt lärarna, på samma gång som möjligheterna att på

platsen få till rimligt pris förhyra bostäder torde vara små. Förordnande

såsom lärare vid ridskolan kunde följaktligen medföra, att officer, som

icke kunde ordna bostadsförhållandena vid Strömsholm, kunde nödgas

att för sin familj anskaffa bostad på dyrare ort än den, efter vilken han,

såsom ägande sin förläggningsort vid Strömsholm, komme att åtnjuta

lön enligt vederbörlig löneplan. I varje fall kunde officer, som förordnades

i lärarbefattning vid ridskolan, om han hade barn i skolåldern,

drabbas av särskilda kostnader för ordnandet av dessas skolgång.

På grund av samtliga nu framhållna synpunkter hemställde lönenämnden,

att arvoden för lärarpersonalen vid skolan såväl för senare

halvåret 1922 som enligt stat för år 1923 bestämdes sålunda: för förste

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

läraren i ridning till 1,800 kronor, för de båda andre lärarna i ridning

till 1,350 kronor ävensom för läraren i krigsvetenskap till 1,200 kronor.

Skjutskolan Till och med år 1921 både på staten för skjutskolan för infanteriet

01 in0cheuct och kavalleriet varit upptagna följande arvoden, nämligen: för en var

kavalleriet, av 3 förste lärare 400 kronor och för eu var av 5 andre lärare 200

kronor. Dessa arvoden vore i 1922 års stat höjda till 480 kronor,

respektive 240 kronor.- Emellertid hade alltsedan år 1918, då det extra

anslaget till ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan första

gången uppförts på riksstaten, tilläggsarvoden utgått till nämnda lärare

med 600 kronor till förste lärare och 300 kronor till andre lärare. Från

samma anslag utginge vidare, likaledes från och med år 1918, arvoden

å 200 kronor till en var av 5 repetitörer.

I en av chefen för ifrågavarande skjutskola till arméförvaltningen

överlämnad skrivelse, vilken till Kungl. Maj:t överlämnats med ämbetsverkets

framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret

1923, hade föreslagits, att för den budgetperiod, som vore avsedd

att omfatta första halvåret 1923, ifrågavarande extra anslag borde bortfalla

och de från anslaget utgående arvodena inräknas under det ordinarie

anslaget för infanteriskjutskolan.

Då lönenämnden behandlat ifrågavarande lärararvoden, hade lönenämnden

funnit skolchefens nyssnämnda hemställan böra vinna beaktande,

och hemställde nämnden, att de arvodesbelopp för ifrågavarande personal,

som lönenämnden nedan föresloge, måtte i sin helhet uppföras på

staten för infanteriskjutskolan, under det förenämnda extra anslag i

stället uteslötes ur riksstaten.

De olika kurser, som plägade årligen anordnas vid skjutskolan,

hade i allmänhet haft endast kortare varaktighet. Bestämmelserna rörande

skolan hade därför icke såsom för övriga militära läroanstalter

reglerats genom någon instruktion utan allenast genom i kommandoväg

meddelade föreskrifter.

Den undervisning, som ålåge förste och andre lärarna, torde, enligt

vad lönenämnden under hand inhämtat, i icke obetydlig utsträckning

meddelas i form av föreläsningar. Särskilt gällde detta läroämnet teknik.

Yad beträffade tillsättandet av lärarna i detta ämne, torde såsom oundgängligt

villkor gälla, att vederbörande officer — i regel tillhörande

infanteriet — genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans högre artillerikurs

eller annan specialutbildning. Viss sådan utbildning torde jämväl

fordras av de officerare, som förordnades såsom lärare i övriga ämnen

vid skjutskolan. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden och i be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj.ts Proposition Nr 248.

t»; i

traktande jämväl därav, att i de uppdrag, som ålades de vid skjutskolan

förordande lärarna — ehuru de i regel torde vara av högst kaptens

grad — inginge skyldighet att leda undervisningen i särskilda utbilduingskurser

för, bland andra, majorer, funne lönenämnden det uppenbart,

att vissa icke alltför obetydliga lärararvoden borde bibehållas vid infanteriskjutskolan,

om tillräckligt kvalificerad personal skulle vara att

påräkna. Härtill komme, att de under år 1921 fastställda nya avlöningsföreskrifterna

icke torde möjliggöra att beträffande lärarförordnandena

vid infanteriskjutskolan, vilka omfattade allenast omkring 5

månader årligen, träffa sådan anordning, att desamma förklarades utgöra

vederbörandes ordinarie tjänstgöring. För lärarna komme alltså Rosersberg

icke att bliva förläggningsort med därmed följande rätt till lön

enligt den ortsgrupp, vartill denna plats vore att hänföra, ej heller torde

möjlighet förefinnas att bereda lärarna ersättning för flyttningskostnader,

för det fall de under de år, lärarbefattningarna skulle uppehållas, skulle

önska taga sin stadigvarande bostad å Rosersberg eller i dess närhet,

exempelvis Stockholm.

Visserligen vore lärarna — liksom de till skjutskolan såsom elever

beordrade officerarna — berättigade att under den tid, de vistades vid

skolan, uppbära vissa i vederbörlig stat till siffran bestämda dagtraktamenten

jämte tillfällig förhöjning däri. Sålunda utgående ersättning

avsåge emellertid icke att utgöra någon ersättning för det kvalificerade

arbete, som följde med läraruppdraget, utan innebure blott, liksom övriga

tjänstgöringstraktamenten, att bereda vederbörande beställningshavare

gottgörelse för de direkta kostnader, som förorsakades dem av tjänstgöringen

utom den egna förläggningsorten.

I betraktande av vad sålunda anförts och särskilt med hänsyn därtill,

att infanterist utskolans organisation kunde förväntas röna inverkan

av den pågående försvarsrevisionen, hade lönenämnden ansett sig hava

skäl föreslå, att arvoden för nämnda lärare med de nuvarande sammanlagda

beloppen uppfördes i 1923 års stat för infanteriskjutskolan,

sålunda:

till en var av 3 förste lärare ................................................ kronor 1,080: —

» » » » 5 andre lärare.............................................. J> 540: —

Åven de nu från extra anslaget utgående arvodena till en var av

5 repetitörer å 200 kronor syntes från och med år 1923 böra uppföras

å vederbörlig stat för skjutskolan. .

Genom särskild föreskrift torde slutligen böra medgivas, att de för

år 1922 anvisade arvodena, vare sig de uppförts på staten eller be
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Artilleriskjut
skolorna.

64 Kungl. May.ts Proposition Nr 248. *

räknats på berörda extra anslag, finge från och med den 1 juli oförändrat

utgå.

I detta sammanhang hade lönenämnden ansett sig böra inför Kungl.

Maj:t framhålla, huruvida icke, vid avlåtande till 1922 års riksdag av

förslag till stat för infanterist utskolan, det kunde finnas lämpligt, i

stället för att i staten upptaga dagtraktamenten efter särskilda grunder

till lärare, repetitörer, adjutant, gevärshantverkare, skrivbiträde och köksföreståndare

samt såsom elever kommenderade officerare i olika grader,

å staten uppföra en förslagsvis beräknad anslagspost till beredande för

all nu avsedd till skolan beordrad personal av tjänstgöringstraktamenten

enligt 8 kap. 1 § i kungörelsen den 31 december 1921 med tilläggsbestämmelser

till officersavlöningsreglementet. den 29 juni 1921.*

Å 1922 års stat för artilleriskjutskolorna funnes följande arvoden

uppförda, nämligen:

a) för fältartilleriets skjutskola:

till

chefen......................................................................................

kronor

360

—

»

1 andre lärare ...............................................................

»

180

—

»

1 målkapten........................................................................

»

180

—

))

chefen för instruktionsbatteriet .......................................

»

240

—

»

chefen för spanings- och förbindelseavdelningen

»

120

—

b) för fästnings- och positionsartilleriets skjutskola:

till

chefen...................................................................................

- »

240

_

»

1 andre lärare .................................................................

»

180

—

»

1 mål kapten...................................................................

»

180

—

chefen för instruktionsbatteriet ......................................

180

—

Ifrågavarande skjutskolor, som avsåge att förskaffa artilleriets

officerare av olika grader tillfälle till högre skjututbildning och vidgad

erfarenhet rörande nyare artilleritekniska rön, vore så till vida av permanent

karaktär, att de årligen sammandroges, vanligen till Skillingaryds

skjutfält. Tiden, då skolorna vore i verksamhet, vore däremot

begränsad och omfattade endast omkring sex veckor. Liksom vid skjutskolan

för infanteriet bleve alltså platsen, dit artilleriskjutskolorna förlädes,

icke förläggningsort för den lärarpersonal, som toges i anspråk

vid skolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f.5

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Visserligen vore såväl cheferna för artilleriskjutskolorna, vilka i

första hand svarade för undervisningen, som de därstädes anställda

andre lärarna, målkaptenerna m. 11. berättigade att under den tid, skolorna

påginge, uppbära vissa i vederbörlig stat till siffran bestämda

traktamenten jämte tillfällig förhöjning däri. Då emellertid denna

sistnämnda ersättning, som även tillkomme till skolorna såsom elever

beordrade officerare m. fl., blott avsåge att bereda vederbörande personal

gottgörelse för sådana direkta kostnader, som förorsakades personalen

av tjänstgöringen utom den egna förläggningsorten, kunde det

ifrågasättas, om icke samtliga de nuvarande arvodena borde såsom ersättning

för kvalificerat arbete bibehållas för ovannämnda personal, som

ombesörjde undervisningen.

Lönenämnden hade emellertid icke funnit sig övertygad om behovet

av särskilda arvoden för målkaptenerna, cheferna för de båda instruktionsbatterierna

eller för chefen för spanings- och förbindelseavdelningen

vid fältartilleriets skjutskola. På grund härav hemställde lönenämnden

om åtgärder i syfte, dels att dessa arvoden indroges för senare halvåret

1922, dels ock att desamma uteslötes iir 1923 års stat. Beträffande

övriga arvoden, nämligen till de båda cheferna å 360 kronor, respektive

240 kronor samt till de båda andre lärarna, vartdera å 180 kronor, föresloge

lönenämnden icke någon ändring vare sig för senare halvåret

1922 eller för år 1923.

Under hänvisning till vad lönenämnden här ovan ifrågasatt beträffande

ändrade grunder för beredande av tjänstgö ringstraktamenten

åt lärare, elever m. fl. vid infanteristutskolan, ansåge lönenämnden sig

böra framhålla önskvärdheten därav, att det toges i övervägande, om

icke vid uppgörande av stat för artilleriskjutskolorna för år 1923 dylika

ändrade grunder jämväl borde komma till stånd ifråga om tjänstgöringstraktamenten

vid sistnämnda skola.

1 samband med avgivande av sitt ovan framlagda förslag rörande Krigsskolan,

reglerandet av arvodena till kompanibefälet vid krigsskolan hade lönenämnden

redan till behandling upptagit frågan om reglerandet av de i

staten för skolan, officerskursen, upptagna arvodena till lärarna i ämnena

krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente samt ridning,

hästkännedom och kavalleriexercisreglemente. Den ersättning för meddelande

av ifrågavarande undervisning, som lönenämnden funnit skälig,

hade nämnden ansett böra sammanföras med arvodena för kompanichefen

och för den kadettofficer, som tillhörde kavalleriet, enär i dessas åligganBihavg

till riksdagens x>rotokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) u\ 22 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

den såsom sådana reglementsenligt inginge att uppehålla ifrågavarande

lärarbefattningar.

Enligt staten för krigsskolan utginge härutöver • följande lärararvoden:
-

till 1 förste lärare i krigskonst............................................

» 1 andre :» i » ...........................................

» 1 förste » i vapenlära och artilleriexercisreglemente

............................................

» 1 andre » i vapenlära och artilleriexercisreglemente

.............................................

» 1 förste » i krigsbyggnadskonst...........................

» 1 andre » i »

» 1 förste » i topografi................................................

» 1 andre » i »

» 1 lärare i gymnastik och vapenföring.......................

» 1 lärare i stats- och samhällslära...............................

)) 1 lärare i militärförvaltning ........................................

» 1 lärare i militär sundhets- och förbandslära...........

kronor 1,740: —

» 1,170: —

» 1,740: —

» 1,170: —

j> 1,740: —

» 1,170: —

)) 1,740: —

» 1,170: —

» 1,740: —

» 870: —

)) 870: —

» 360: —

I det föregående hade lönenämnden framhållit, att anledningen,

varför lärararvodena vid flertalet av arméns läroanstalter — däribland

krigsskolan — hittills fastställts till fasta årsbelopp och icke beräknats

såsom ersättning för varje veckotimmes undervisningsskyldighet, vore

att söka däri, att lärarbefattningarna i regel upptoge vederbörandes

hela arbetstid och att lärarna följaktligen icke alls eller blott i begränsad

utsträckning uppehälle de befattningar, som tillhörde deras ordinarie

beställningar. Detta förhållande hade sin särskilda ''giltighet beträffande

ovannämnda åtta lärare i ämnena krigskonst, vapenlära och artilleriexercisreglemente,

krigsbyggnadskonst och topografi. Med undantag för

lärarna i krigsbyggnadskonst, vilka plägade förordnas bland de fortifikationsofficerare,

som vore placerade vid fortifikationens huvudstation

eller något av fortifikationens till Stockholm förlagda truppförband,

torde övriga ifrågavarande lärare i allmänhet tillhöra truppförband, som

vore förlagda i landsorten. Vid sådant förhållande gällde beträffande

avlöningsförhållandena för dessa lärare i huvudsak vad som sagts rörande

kompanichefen och kadettofficerarna vid krigsskolan. Då ifrågavarande

befattningshavare sålunda under tid, då de vore förordnade såsom lärare,

torde bliva berättigade till lön i den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,

och desamma i förekommande fall jämväl torde komma att vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248. P>7

förflyttning till och från krigsskolan tillerkännas ersättning för flyttningskostnader,

hade lönenämnden ansett sig böra föreslå en sådan omreglering

av lärararvodena, att desamma begränsades till att utgöra en

ersättning närmast för förvärvandet av den kompetens, som krävdes av

de officerare, vilka kunde ifrågakomma till förordnande å ifrågavarande

befattningar.

Med denna utgångspunkt och med stöd av särskilda uppgifter angående

undervisningens omfattning i olika ämnen, som meddelats i en av chefen

för krigsskolan uppgjord, genom inspektören för militärläroverken till lönenämnden

överlämnad promemoria, hade lönenämnden trott sig finna, att

förste lärarna i krigskonst, vapenlära och artilleriexercisreglemente, krigsbyggnadskonst

och topografi i allmänhet skulle kunna anses bliva tillfredsställande

gottgjorda för sina läraruppdrag, om arvodena bestämdes

till belopp, motsvarande omkring två tredjedelar av de i 1922 års stat

fastställda arvodena. De härvid framkommande beloppen, nämligen

jjx 1,740 kronor 1,160 kronor hade lönenämnden ansett lämpligen böra

avjämnas till närmast liggande 100-tal kronor eller alltså till 1,200 kronor.

Arvodena för andre lärarna syntes i förhållande härtill i allmänhet böra

bestämmas till 900 kronor. Från det nu framställda förslaget hade

emellertid de båda lärarna i krigskonst ansetts böra undantagas, i det

deras undervisningsskyldighet betydligt överstege den, som ålåge lärarna

i de övriga ämnena. För de förstnämnda lärarna föresloge därför lönenämnden

arvoden till belopp av 1,350 kronor för förste läraren och av

1,020 kronor för andre läraren. Arvodena för nu ifrågavarande åtta

lärare borde därför enligt lönenämndens mening i 1923 års stat upptagas

sålunda:

för förste lärare

i

krigskonst ................................................

kronor

1,350:

»

andre

»

i

» ...............................................

»

1,020:

förste

»

i

vapenlära och artilleriexercisregle-

mente ..............................................

1,200:

»

andre

i

vapenlära och artilleriexercisregle-

mente ...............................................

»

900:

X)

förste

i

krigsbyggnadskonst .............................

1,200:

andre

»

i

» .............................

900:

»

förste

»

i

topografi .................................................

»

1,200:

»

andre

»

i

» ...................................................

»

900:

Samtliga övriga ovan nämnda lärare vid krigsskolans officerskurs

vore antingen ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet, vilka

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

utövade sina befattningar såsom bitjänster vid sidan av sina ordinarie

militära eller civilmilitära beställningar, eller ock civila personer. Lönenämnden

både därför ansett, att de för befattningarna avsedda arvodena

borde avpassas så, att de i de fall, då sådant vore möjligt, komme att

utgå efter samma grunder, enligt vilka arvodena för motsvarande befattningar

föreslagits skola utgå vid sjökrigsskolan eller marinintendentskolan.

I enlighet härmed föresloge lönenämnden, att arvodet till

läraren i gymnastik och vapenföring, vars antal lektionstimmar för

år uppgivits vara 250, beräknades efter 4 kronor för lektionstimme.

Det härigenom framkommande arvodesbeloppet för år torde

för vinnande av lämpligt med 12 delbart tal böra bestämmas till 1,020

kronor.

Arvodet för undervisningen i stats- och samhällslära, som uppehölles

av eu civil person, syntes liksom arvodena för de civila lärarna

vid marinintendentskolan böra beräknas efter omkring 10 kronor för

verklig undervisningstimme. Då antalet sådana undervisningstimmar

enligt meddelad uppgift utgjorde omkring 100 för år, föresloge lönenämnden,

att nu utgående arvodet å 870 kronor bibehölles oförändrat.

För läraren i militärförvaltning, som i regel vore officer vid intendenturkåren

och vilkens årliga undervisningsskyldighet uppgivits omfatta

omkring 70 timmar, skulle, därest man följde den vid förenämnda läroanstalter

vid marinen tillämpade beräkningsgrunden för ersättningen av

7 kronor för verklig undervisningstimme, årsarvodet böra upptagas till

allenast 490 kronor. Med hänvisning till de stora krav, som ställdes

på läraren i detta ämne, och under framhållande, att den kunskap i

detsamma, som förvärvades vid krigsskolan, för flertalet officerare bleve

den enda teoretiska grundvalen för de viktiga förvaltningsuppgifter, som

ålåge dem under deras hela tjänstetid, hade chefen för krigsskolan uttalat

sig för en höjning av förevarande lärararvode från 870 kronor till 1,170

kronor. Lönenämnden ansåge sig visserligen icke kunna förorda någon

höjning av arvodet, men funne sig dock — med hänsyn till de av skolchefen

åberopade förhållanden, som icke ägde motsvarighet vid marinen

— böra föreslå arvodets beräknande efter 10 kronor för undervisningstimme.

Det härvid framkommande årsbeloppet torde, för vinnande av

lämpligt med 12 delbart tal, böra bestämmas till 720 kronor.

Samtliga de ändringar ifråga om lärararvoden vid krigsskolan, som

nu föreslagits av lönenämnden, syntes böra iakttagas såväl vid uppgörande

av 1923 års stat som vid meddelande av föreskrifter om arvodenas

utgående under senare halvåret 1922.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Beträffande slutligen befattningen såsom lärare i militär sundhetsocli

förbandslära, skulle densamma jämlikt gällande instruktion för krigsskolan

bestridas av den på krigsskolans stat uppförda bataljonsläkaren.

Då nämnda undervisning jämlikt de i kungörelsen den 22 juni 1011,

angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av nya avlöningsförmåner

vid fältläkarkåren, meddelade föreskrifter om ordinarie militärläkares

undervisningsskyldighet syntes kunna, utan särskild gottgörelsc,

åläggas bataljonsläkaren, ansåge lönenämnden sig böra ifrågasätta arvodets

uteslutande ur staten för år 1923 ävensom utfärdande av föreskrift,

att det nuvarande arvodet icke finge utgå för senare halvåret 1922.

För det fall Kungl. Maj:t skulle finna, att de av lönenämnden åberopade

föreskrifterna icke kunde givas sådan tolkning, som antytts av

lönenämnden, torde arvodet under senare halvåret 1922 böra utgå oförändrat

ävensom i 1923 års stat uppföras med samma belopp som i

1922 års stat eller 360 kronor.

I den för krigsskolan nu gällande stat upptoges under rubrik: »biträdande

lärare» eu särskild anslagspost å 5,940 kronor, vilket belopp

innefattade det tidigare för ändamålet anvisade beloppet å 5,100 kronor,

förhöjt med 16 procent. Enligt vad som framginge av statsverkspropositionen

vid 1914 års senare riksdag, hade sistnämnda summa beräknats

för anställande i mån av behov vid officerskursen av nio biträdande

lärare med arvoden av 500 kronor för var och en, varjämte 600 kronor

anslagits för att möjliggöra den dubblering av de ordinarie lärarna, som

understundom erfordrades för att undvika ombyte av lärare under pågående

kurs. Lönenämnden ansåge sig sakna anledning att föreslå upptagande

i staten av bestämda arvoden till biträdande lärare, utan syntes

för ändamålet endast böra uppföras en gemensam anslagspost. I syfte

att vid beloppets användande ifrågakommande arvoden till biträdande

lärare måtte bliva på lämpligt sätt avvägda i förhållande till de ordinarie

lärarnas arvoden, syntes anslagsposten böra ställas till Kungl.

Maj:ts disposition. Enär samtliga biträdande lärare under den närmaste

tiden, då kadettantalet kunde förväntas förbliva ganska ringa, troligen

icke behövde besättas samt de biträdande lärarnas arvoden givetvis

torde böra avpassas med hänsyn till den sänkning av de ordinarie

lärarnas arvoden, som föreslagits av lönenämnden, syntes så högt

belopp, som under anslagsposten upptagits i 1922 års stat, i framtiden

knappast behöva beräknas för de ändamål, varför anslagsposten nu vore

avsedd.

Biträdande

lärare vid

krigsskolan.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Det syntes emellertid i detta sammanhang kunna ifrågasättas, om

icke framställning borde avlåtas till riksdagen i syfte att möjliggöra

utbetalande av särskild ersättning till viss personal vid krigsskolans

officerskurs för extra undervisning. Enligt reglementet för krigsskolan

ålåge det adjutanten och kadettofficerarna vid skolan att i vissa fall

tjänstgöra såsom instruktörer vid tillämpningsövningar. Enahanda skyldighet

kunde åläggas lärare, i vad avsåge dylika tillämpningsövningar i

annat ämne än det, i vilket han vore anställd såsom lärare. Intill utgången

av år 1921 hade särskild ersättning för nämnda skyldigheters

fullgörande'' kunnat utgå på grund av ett i § 37 mom. 4 av fredsavlöningsreglementet

för armén den 11 oktober 1907 intaget stadgande

därom, att vid krigsskolan anställd adjutant, kompaniofficer och lärare,

de senare vid instruktionstjänst i annat än eget läroämne, skulle äga

åtnjuta visst reducerat dagtraktamente för biträde vid tillämpningsövningar

i taktik, vapenlära, krigsbyggnadskonst och topografi. Enligt

de av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 utfärdade tilläggsbestämmelserna

till officersavlöningsreglementet in. m. utginge tjänstgöringstraktamente

endast vid tjänstgöring utom egen förläggningsort. Vid sådant förhållande

gåve nämnda tilläggsbestämmelser icke möjlighet att bereda krigsskolans

personal någon särskild ersättning för meddelande vid skolan av

extra undervisning av ifrågavarande art. Då gottgörelse härför i viss

utsträckning kunde finnas skälig i sådant fall, då vederbörande icke ägde

åtnjuta tjänstgöringstraktamente, hade lönenämnden ansett sig böra hemställa,

att Kungl. Maj:t utverkade riksdagens medgivande därtill, att

anslagsposten till biträdande lärare in. m. finge användas jämväl för

detta ändamål. Fastställandet av grunderna för berörda gottgörelses

utgående syntes böra, efter vederbörande skolchefs förslag, bestämmas

av Kungl. Maj:t.

Med ^ hänsyn till vad ovan anförts om minskat behov av medel

under ifrågavarande anslagspost för därmed förut avsedda ändamål, torde

det kunna antagas, att densamma, om den npptoges med det nuvarande

beloppet eller i avrundat tal till 5,900 kronor, skulle kunna lämna tillgång

jämväl för bestridande av den nu ifrågasatta särskilda gottgörelsen.

Lönenämnden föresloge alltså, att å 1923 års stat för krigsskolan,

offieerskursen, uppfördes en anslagspost å 5,900 kronor under rubrik:

»För bestridande jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda föreskrifter

av arvoden åt biträdande lärare, av arvoden vid s. k. dubblering av

lärare samt av ersättning åt adjutant, kadettofficer eller lärare, åt de

sistnämnda dock endast då fråga är om annat än eget läroämne, för tjänst
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

71

Röring såsom instruktör vid tillämpningsövningar under sådana förhållanden,

att tjänstgöringstraktamente därunder icke utgår».

Beträffande användande under senare halvåret 1922 av den nuvarande

anslagsposten till biträdande lärare syntes föreskrifter böra meddelas

av innehåll, motsvarande vad som föreslagits skola gälla i fråga om

1923 års stat.

Under det av lönenämnden ovan omnämnda extra anslag till vissa

kostnader för krigsskolans verksamhet vore för år 1922 beräknat, förutom

vissa andra arvoden, särskilda belopp av 000 kronor för anställande

vid vardera reservofficerskursen av en förste lärare i krigskonst

och topografi.

I anslutning till lönenämndens här ovan avgivna förslag, enligt

vilket arvodet till förste läraren i krigskonst vid officerskursen skulle

utgå med ett belopp av 1,350 kronor för år räknat, och under förutsättning

att i de fall, då för ändamålet toges i anspråk officer från

truppförband utom Stockholm, en anordning motsvarande den, som ifrågasatts

beträffande reservofficerskursernas kompanibefäl, kunde träffas därom,

att ifrågavarande lärare under kommenderingstiden förklarades fullgöra

ordinarie tjänstgöring, ansåge lönenämnden sig böra hemställa, att i

den beräkning av nyssnämnda anslag för år 1923, som Kungl. Maj:t

komme att. underställa 1922 års riksdag, ifrågavarande arvode för en var

av reservofficerskurserna beräknades till en tredjedel av nämnda belopp,

1,350 kronor, eller till 450 kronor.

Genom den reglering av arvodena till lärare vid de militära läroverken,

som innefattades i lönenämndens förslag, komme dessa förmåner

att minskas för, bland andra, vissa lärare, som icke vore ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet. Då sådana lärare icke vore underkastade

den i 42 § av officersavlöningsreglementet intagna föreskriften

därom, att den, som överginge till de nya lönebestämmelserna, vore

pliktig underkasta sig minskning eller upphörande av de ersättningar,

som avsåges i, bland annat, 32 § i officersavlöningsreglementet, syntes

den ifrågasatta minskningen av arvodena böra föranleda till särskild bestämmelse,

att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet icke

hänförlig befattningshavare, som före ingången av år 1922 erhållit förordnande

å lärarbefattning, finge bibehållas vid det för första halvåret

1922 fastställda arvodet, så länge förordnandet ännu vore gällande. I

samband med att förslag om utfärdande av dylik bestämmelse underställdes

riksdagen, syntes böra utverkas riksdagens medgivande att av

Lärare

i krigskonst

vid krigsskolans

reservofficerskurser.

Övergångsbestämmelse

för lärare,

vilka icke äro

ordinarie

beställningshavare

vid

försvarsväsendet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!. Maj.is Proposition Nr 248.

Departe
ments
chefen.

bestämmelsen föranledda kostnader utöver vederbörliga stater finge utgå

från lantförsvarets respektive sjöförsvarets avlöningsanslag.

För den, vilkens förordnande att uppehålla lärarbefattning, som nu

berörts, meddelats först efter ingången av år 1922, syntes däremot särskild

övergångsbestämmelse icke erforderlig, då den i vederbörliga stater

för detta år intagna föreskriften, att framdeles skulle angivas, huruvida

och med vilket belopp arvodet finge utgå för senare halvåret 1922, varit

gällande redan vid tiden för förordnandets meddelande.

Beträffande lönenämndens förslag i fråga om uppförande i staten

för krigshögskolan av en särskild anslagspost, avsedd för att bereda ersättning

till lärare, som tagas i anspråk för rättande och bedömande av

skrivningar vid inträdesprövningarna, har skiljaktig mening uttalats av

en ledamot i lönenämnden, herr Jansson, vilken ansett tillräckliga skäl

för närvarande icke föreligga att till riksdagen avlåta framställning i

ämnet.

Lönenämndens förslag rörande de arvoden in. m., vilka behandlats

under nu ifrågavarande avdelning av lönenämndens utlåtande, innebära i

huvudsak, att vissa av de nuvarande arvodena icke skulle uppföras å vederbörliga

stater för första halvåret 1923, att en icke obetydlig del av arvodena

skulle i staterna för första halvåret 1923 uppföras med lägre belopp än

i 1922 års stater, att beträffande en annan del av arvodena någon ändring

i de belopp, som skulle ujiptagas på staterna för nämnda halvår, icke satts

i fråga, att vissa för särskilda ändamål avsedda anslagsposter skulle omräknas

och givas förändrad rubricering i respektive stater samt att ett fåtal

arvoden skulle undergå viss jämkning uppåt. Beträffande samtliga nu

berörda olika grupper , av arvoden och ersättningar —med undantag för

de å fortifikationens stat upptagna gratifikationer till biträden å byggnadsavdelningen

m. m. — innebära lönenämndens förslag, att genom

särskild föreskrift bör stadgas, att vad som därutinnan föreslagits i fråga

om staterna för första halvåret 1923 skall vinna tillämpning redan under

senare halvåret 1922.

Då de grunder i fråga om arvodenas reglerande, som lönenämnden

följt vid upprättandet av sina förslag, synas mig vara efter förhållandena

lämpligen avvägda, har jag med vissa undantag, vartill jag nedan återkommer,

icke funnit anledning att göra några särskilda uttalanden rörande

de olika förmånernas storlek eller att i övrigt ifrågasätta någon

avvikelse från nämndens förslag. Jag anser följaktligen, att nämndens

framställningar i allmänhet böra följas vid upprättandet • av förslag till

vederbörliga stater för första halvåret 1923.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

73

Beträffande det till läraren i militär sundhets- och förbandslära vid

krigsskolan nu utgående arvodet å 360 kronor har lönenämnden dels

erinrat om att denna lärarbefattning enligt bestämmelse i gällande instruktion

för krigsskolan skall bestridas av den på krigsskolans stat

uppförde bataljonsläkaren, dels ifrågasatt, huruvida icke — med hänsyn

till de i kungörelsen den 22 juni 1911, angående villkor och

bestämmelser för åtnjutande av nya avlöningsförmåner vid fältläkarkåren,

meddelade föreskrifter om ordinarie militärläkares undervisningsskyldighet

— arvodet skulle kunna uteslutas ur staten för första

halvåret 1923.

I anledning av lönenämndens förevarande uttalande har arméförvaltningens

civila departement genom remiss anbefallts att avgiva utlåtande;

och har departementet och arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

som jämväl deltagit i remissens besvarande, anfört följande. De av

lönenämnden åberopade bestämmelserna rörande ordinarie militärläkares

undervisningsskyldighet syntes närmast avse läkare vid truppförbanden.

Nämnda undervisningsskyldighet kunde dock enligt sjukvårdsstyrelsens

förmenande icke vare sig till arten eller omfattningen jämföras med den,

som ålåge bataljonsläkare vid krigsskolan. Enligt instruktionen för

krigsskolan skulle den sistnämnde bestrida lärarbefattningen i militär

hälsolära vid krigsskolan. Härför måste förutsättas särskild kompetens

hos läkaren, vartill komme att, då ämnet ifråga vore särskilt läroämne,

läkaren vore ålagd den synnerligen betungande skyldigheten att verkställa

tentamina med eleverna. På grund härav och med hänsyn till

nödvändigheten av att för bataljoneläkartjänsten vid krigsskolan kunna

förvärva och bibehålla kompetent person ansåge departementet och styrelsen

sig icke kunna tillstyrka, att i framställningen avsett arvode uteslötes

ur staten. I varje fall syntes ändring härutinnan icke skäligen

böra vidtagas under nuvarande innehavarens tjänstetid.

Vid den omorganisation av fältläkarkåren, som i anledning av Kungl.

Maj:ts till 1911 års riksdag avlåtna proposition nr 126 beslöts vid samma

års riksdag, ifrågasattes icke någon ändrad anordning i fråga om läkarvårdens

uppehållande vid krigsskolan, utan bibehölls för detta ändamål

den på staten för krigsskolan uppförda batalj onsläkarbeställningen.

Härvid förutsattes emellertid, att avlöningsförmånerna för innehavaren

av denna beställning skulle i samband med omprganisationens genomförande

vid truppförbanden regleras enligt nämnda organisation. I statsverkspropositionen

till 1913 års riksdag punkt 11 föreslogs ock sådan

ändring av staten för krigsskolan från och med år 1914, att bataljonsBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) in 22 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung]. Maj:ts Proposition Nr 248.

läkarens avlöning upptogs enligt den nya organisationen. Sedan riksdagen

bifallit detta förslag, hava löneförmånerna för ifrågavarande beställningshavare

varit bestämda på samma sätt som för bataljonsläkarna vid truppförbanden,

ett förhållande, som gäller även efter genomförandet av den

vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för arméns och marinens

personal.

Enligt vad som framgår av berörda proposition vid 1911 års riksdag,

hade de sakkunniga, vilka utarbetat det förslag angående fältläkarkårens

omorganisation, som lades till grund för propositionen, föreslagit

att, om med läkarbeställning vid truppförband skulle förenas mera avsevärda

''undervisningsåligganden, skälig ersättning därför borde beredas.

Föredragande departementschefen anmärkte emellertid häremot, att, då

förslaget ginge ut på att bereda läkarna ökade löner, deras skyldigheter

syntes icke böra minskas utan snarare tvärtom.- I anledning

härav föreslogs bland villkoren för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna,

att ordinarie läkare vid ett truppförband skulle vara skyldig

att utan särskild gottgörelse bestrida läkarvård och till militärläkarbeställning

hörande undervisningsskyldighet bland annat vid till truppförbandet

förlagd utbildningskurs.

På grund av vad jag anfört rörande tillämpningen från och med

år 1914 å bataljonsläkaren vid krigsskolan av de vid 1911 års riksdag

beslutade löneförmånerna vid fältläkarkåren synes berörda villkor, som i

oförändrad form återfinnes i den av lönenämnden omnämnda kungörelsen

den 22 juni 1911, hava kunnat bringas i tillämpning på nämnda beställningshavare

från och med år 1914. Emellertid har det särskilda

arvode för läraren i militär sundhets- och förbandslära, som sedan länge

varit uppfört på staten för krigsskolan, även efter 1914 års ingångbibehållits

på staten. Vid sådant förhållande och ehuru den nuvarande

innehavaren av bataljonsläkarbeställningen vid krigsskolan, vilken övergått

till de genom officersavlöningsreglementet den 29 juni 1921 fastställda

avlöningsbestämmelserna, på grund av föreskrift i 42 § i nämnda

reglemente lärer vara skyldig underkasta sig indragande av det särskilda

lärararvodet, anser jag det vara skäligt, att den nuvarande bataljonsläkaren,

som innehaft denna -beställning sedan år 1903, må under

sin tjänstetid bibehållas vid arvodet. Jag hemställer därför, att detsamma

på staten för första halvåret 1923 uppföres med oförändrat belopp,

360 kronor, ävensom att såsom anmärkning till staten införes ett stadgande

därom, att arvodet till läraren i militär sundhets- och förbandslära

må utgå endast så länge den nuvarande bataljousläkaren vid krigsskolan

kvarstår i tjänst.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248. 75

Genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t torde böra förklaras, att det

på 1922 års stat uppförda arvodet må utgå jämväl under senare halvåret

1922.

Av löneuämndens framställningar rörande reglerandet dels av de

på staten för krigsskolan uppförda arvodena för kompanichefen och

kadettofficerarna vid reservofficerskurserna, dels ock av det från extra

anslaget till »vissa kostnader för krigsskolans verksamhet utgående arvodet

till läraren i krigskonst vid reservofficerskurserna framgår, att lönenämnden

funnit sig kunna föreslå begränsning i de nuvarande arvodenas

belopp under den förutsättningen att, därest för befattningarna tagas i

anspråk officerare från truppförband utom Stockholm, sådan anordningträffas,

att beställningshavarna i fråga förklaras skola vid Karlberg fullgöra

ordinarie tjänstgöring, till följd varav Karlberg för dem bliver förläggningsort.

Då de numera utfärdade tilläggsbestämmelserna till officersavlöningsreglementet,

på sätt lönenämnden jämväl framhållit, möjliggöra

en sådan anordning som den ifrågasatta, anser jag, att vid meddelande

i framtiden av förordnanden eller kommenderingar att uppehålla ifrågavarande

befattningar vid krigsskolans reservofficerskurser denna möjlighet

bör i förekommande fall tagas i anspråk.

I ett särskilt fall har lönenämnden ifrågasatt, att från och med år

1923 borde, för beredande av en mot arvode svarande ersättning till

vissa befattningshavare, i vederbörlig stat uppföras en ny anslagspost.

Nämnden har nämligen föreslagit upptagande å staten för krigshögskolan

av ett anslagsbelopp till chefens för högskolan disposition

för beredande av ersättning till lärare, som tagas i anspråk för rättande

och bedömande av skrivningar vid inträdesprövningarna, med högst 4

kronor för varje sådan skrivning. Beträffande sistnämnda förslag har,

såsom ovan nämnts, en bland löneuämndens ledamöter uttalat skiljaktig

mening, i det han ansett tillräckliga skäl för närvarande icke föreligga

att till riksdagen avlåta framställning i ämnet.

Då, enligt vad jag inhämtat, särskild ersättning för motsvarande

arbete icke utgår till lärare vid statens civila läroanstalter, anser jagning

icke kunna tillstyrka bifall till vad lönenämndens flertal i förevarande

avseende hemställt.

I detta sammanhang anser jag mig böra uttala min anslutning

till vad lönenämnden yttrat om önskvärdheten därav, att en utredning

kommer till stånd, huruvida icke läkarvården för sjökrigsskolans

kadetter respektive kassagöromålen vid sjökrigsskolan må kunna utan särskild

ersättning åläggas ordinarie beställningshavare vid marinläkarkåren

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. ''

respektive marinintendenturkåren. På grund av det samband förevarande

fråga äger med marinens personalorganisation torde emellertid med anordnandet

av en dylik utredning lämpligen böra anstå i avvaktan på

den förestående omorganisationen av försvars väsendet.

Med anledning av lönenämndens förslag om utfärdande av bestämmelser

rörande vissa arvodens utgående under senare halvåret 1922

torde av riksdagen böra äskas bemyndigande för Kungl. *Maj:t att utfärda

föreskrift därom, att de av mig nu förordade ändringar i vissa

stater skola, i den mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna

tillämpning redan från och med den 1 juli 1922.

I betänkandet bär lönenämnden framhållit, att genom den regleringav

arvodena till lärare vid de militära läroverken, som innefattades i

nämndens förslag, dessa förmåner komme att minskas för, bland andra,

vissa lärare, som icke vore ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet.

Med anledning härav har lönenämnden ifrågasatt viss övergångsanordning

beträffande sådan till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet

icke hänförlig befattningshavare, som före ingången av år 1922

erhållit förordnande å lärarbefattning.

I huvudsaklig anslutning till vad lönenämnden i förevarande hänseende

föreslagit torde framställning böra avlåtas till riksdagen om

medgivande, dels att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet

icke hänförlig arvodestagare, som före ingången av år 1922 erhållit

förordnande å befattning såsom lärare vid någon av arméns eller marinens

fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet enligt den

föreslagna löneregleringen kommer att utgå med lägre belopp än det,

varmed arvodet utgått för första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda

arvodesbelopp, så länge förordnandet ännu är gällande, dels ock att

kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas av vederbörliga

under fjärde huvudtiteln uppförda avlöningsanslag.

Arvoden enligt 39 § i officersavlöningsreglementet.

ätande h)å lönenämnden härefter övergått till att yttra sig rörande regle
randet

av återstående på fjärde huvudtitelns olika stater uppförda arvobc,

fattnings''-6 den, har nämnden till en början erinrat därom, att till dessa arvoden vore

havaie. att räkna dels vissa bland de av arméns och marinens avlöningssakkunniga

till grupp C hänförda arvoden, vilka utginge antingen till på aktiv stat icke

anställd militär personal, vare sig pensionerad eller icke, eller till civil personal

för uppehållande av sådana icke-ordinarie befattningar, som icke toge

vederbörandes hela arbetstid i anspråk, dels ock sådana arvoden, som av

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.

77

de sakkunniga hänförts till grupp D och vilka likaledes utginge till på

stat icke -anställd militär personal eller civil personal för uppehållande

av det Störa antal icke-ordinarie befattningar vid försvarsväsendet, som

toge vederbörandes hela arbetstid i anspråk.

Vid angivande av den ståndpunkt, lönenämnden, funnit sig böra intaga

till spörsmålet, om i vilken omfattning lönenämnden, jämlikt 1921

års riksdags uttalande i arvodesfrågan och det nämnden meddelade uppdrag,

haft att behandla arvodenas reglerande, hade nämnden erinrat

därom, att arméns och marinens avlöningsakkunniga såsom skäl för att

de ansett sig beträffande reglerandet av nu angivna arvoden kunna

föreslå endast en tillfällig lösning, anfört, att denn^ fråga ägde samband

med försvarets blivande organisation. Åven för lönenämnden hade det

stått klart, att nämnden för närvarande, då resultatet av försvarare visionens

arbete i fråga om en blivande försvarsorganisation ännu icke

förelåge färdigt, icke kunde framlägga något mer omfattande förslag

rörande avlöningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna

vid försvarsväsendet. Ett sådant förslag måste givetvis på. ett flertal

punkter komma att beröra organisatoriska frågor, vars ordnande folie

utom lönenämndens uppgift. Nämnden ville i detta hänseende allenast

framhålla, dels hurusom en omreglering av regementspastorernas m. fl.

prästmäns avlöningsförhållanden krävde kännedom om, huru den andliga

vården vid armén och marinen framdeles komme att ordnas, dels att

rullförings- och sjörullföringspersonalens ställning i lönehänseende så till

vida måste bliva beroende på en ny härordningsorganisation, att fråga

därvid kunde uppstå, om de till rullföringsväsendet hörande arbetsuppgifter

kunde överlämnas till ordinarie militära eller möjligen till civila

myndigheter, dels slutligen att det icke vore möjligt att för den talrika

icke-ordinarie personal, som för förvaltnings-, sjukvårds- och ekonomiändamål

vore mot arvoden anställd vid sådana anstalter, verk och inrättningar

som de militära undervisningsanstalterna, arméns garnisonssjukhus

m. m., på något mera definitivt sätt ordna anställnings- och avlöningsförhållandena,

förrän beslut fattats, om dessa anstalter över huvud

taget komme att bibehållas och i sådant fall, vilken personal för deras

uppehållande kunde finnas erforderlig och huru densamma borde vara

organiserad. Det torde alltså enligt lönenämndens mening först efter

genomförd omorganisation av försvarsväsendet bliva möjligt att taga

ståndpunkt till sådana frågor, som huruvida exempelvis åt förvaltnings-,

sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhusen borde,

liksom åt motsvarande personal vid statens hospital och asyler, givas

ställning såsom ordinarie befattningshavare.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Rullföringsbiträden,

som

icke äro berättigade

till

pension och

fyllnadspension.

Redogöraren

vid remonteringsstyrelsen.

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

Av de skäl, som lönenämnden nu framhållit, hade nämnden i fråga

om här förevarande arvoden funnit sig böra inskränka sig till att avgiva

vissa förslag, som betingats av en del föreliggande, till nämnden

överlämnade framställningar eller eljest av nämnden ansetts böra upptagas

för åstadkommande av viss utjämning i avlöningsförhållandena

för eljest likställd personal. För dessa förslag komme nu att redogöras

i anslutning till de olika stater, på vilka respektive arvoden funnes

uppförda.

Till lönenämnden hade överlämnats en till Kungl. Maj:t ingiven

framställning från ett flertal rullföringsbiträden, vilka —. under framhållande

att de visserligen vore underofficerare i reserven, men i sådan

egenskap ej åtnjöte pension och fyllnadspension — hemställt, att avlöningsförmånerna

för till reserven hörande till dylika pensionsförmåner

icke berättigad underofficer, som vunnit eller vunne anställning vid rullföringsväsendet,

måtte, oberoende av storleken av arvodena till rullföringspersonalen

i övrigt, bestämmas sålunda, att de motsvarade underofficers

på stat avlöning, med rätt för sådan underofficer i reserven att vid 65

års ålder bliva berättigad till pension.

Enär gällande organisation av inskrivningsväsendet förutsatte rekrytering

av rullföringspersonalen bland f. d. militära beställningshavare,

som avgått med pension och fyllnadspension samt då de nuvarande arvodena

blivit bestämda med hänsyn härtill, finge lönenämnden — under

erinran tillika om de skäl, som ovan anförts till stöd för nämndens åtgärd

att icke nu till behandling upptaga frågan om löneförhållandena

för rullförings- och sjörullföringspersonalen i allmänhet — anmäla, att

nämnden funnit sig icke kunna föreslå någon särskild åtgärd i anledningav

nu omförmälda framställning.

Å den för år 1922 fastställda staten för remonteringsstyrelsen vore

arvode för redogöraren upptaget till 2,100 kronor för år.

I arméförvaltningens skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov

för tiden 1 januari—30 juni 1923, vilken skrivelse varit för lönenämnden

tillgänglig, hade arméförvaltningen meddelat, att chefen för remonteringsstyrelsen

hemställt om sådan ändring i styrelsens stat, att redogöraren

måtte upptagas såsom ordinarie beställningshavare med lön enligt lönegraden

O. 3 i gällande officersavlöningsreglemente.

I likhet med chefen för intendenturkåren, som yttrat sig i anledning

av chefens för remonteringsstyrelsen berörda skrivelse, hade dock

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

79

arméförvaltningen, med hänsyn till den pågående revisionen av försvarsväsendet,

funnit sig icke kunna biträda det i skrivelsen framställda förslaget.

Arméförvaltningen ansåge nämligen, att framställningen borde

överlämnas till försvarsrevisionen för att tagas i övervägande vid fullgörandet

av dess uppdrag.

Med anledning av vad sålunda förekommit torde det ej ankomma

på lönenämnden att taga ståndpunkt till frågan om uppförande å remonteringsstyrelsens

stat av en ordinarie beställning för styrelsens redogörare.

Emellertid funne nämnden skäligt, att oberoende av den utredningav

nämnda fråga, som kunde komma till stånd, viss förbättring i redogörarens

avlöningsförhållanden redan från och med år 1923 borde åvägabringas.

Under en lång följd av år hade ifrågavarande arvode utgått med

allenast 1,500 kronor för år. I samband med genomförandet av 1918

års beslut om tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén, hade

innehavaren av ifrågavarande redogörarbefattuing, i olikhet med övriga

arvodestagare, vilkas befattningar toge deras hela arbetstid i anspråk,,

icke kommit i åtnjutande av någon löneförbättring. Sedan emellertid

chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse den 1 juli 1918 hemställt,

att arvodet till redogöraren måtte höjas från 1,500 kronor till 3,000

kronor, hade i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag föreslagits,

att arvodet från och med år 1920 måtte höjas med 20 procent eller med

300 kronor, vilken höjning motsvarade storleken av den tillfälliga löneförbättring,

som från och med år 1918 kommit övriga arvodestagare till

del. I den proposition (nr 203) angående tillfällig löneförbättring för år

1920, som avlåtits den 14 mars 1919, hade beräkningsgrunden för den

tillfälliga löneförbättringen till ett flertal arvodestagare höjts från 20

till 25 procent på de ursprungliga arvodena, men hade i detta sammanhang,

utöver vad som i statsverkspropositionen föreslagits, icke ifrågasatts

någon ytterligare arvodesförhöjning för redogöraren vid remonteringsstyrelsen.

Då riksdagen godkänt ovannämnda i 1919 års statsverksproposition

gjorda framställning, hade redogörarens arvode från och med år 1921

varit uppfört med 1,800 kronor, varefter detsamma på innevarande års

stat upptagits till ett med 16 procent förhöjt och. till 2,100 kronor avrundat

belopp.

Aven i betraktande av de sålunda vidtagna förhöjningarna ansåge

lönenämnden ifrågavarande arvode vara otillräckligt, med hänsyn såväl

till omfattningen av nämnde redogörares arbete som ock till det därmed

förenade ekonomiska ansvaret. Lönenämnden hade nämligen inhämtat,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bibliotekarien

och aktuarierna

vid generalstaben

samt bibliotekarien

vid

marinstaben.

att innehavaren av redogörarbefattningen — för vars uppehållande,

liksom för närvarande vore fallet, även i framtiden torde komma att avses

en pensionerad kapten — i sin egenskap av chef för remonteringsstyrelsens

kassalörvaltning hade att ombesörja alla likvider för styrelsens

remontuppköp ävensom redovisningen av de särskilda remontdepåernas

utgifter för furage m. m.

Härtill komme, att innehavaren av redogörarbefattningen enligt

kungörelsen den 3 juni 1904 angående remonteringen vid armén hade

att biträda vid expeditionsföringen hos styrelsen, ett uppdrag, som vore

ganska omfattande, med hänsyn därtill att styrelsens chef i stor utsträckning

måste för remontuppköpen vistas utom huvudstaden.

Efter övervägande av nu angivna förhållanden hade lönenämnden

lunnit skäligt, att arvodet åt redogöraren vid remonteringsstyrelsen

bringades upp till enahanda belopp som det, med vilket arvode utginge

till officerare vid Stockholms rullföringsområde, eller 3,180 kronor för år.

Lönenämnden hemställde för den skull, att arvodet åt redogöraren

vid remonteringsstyrelsen måtte å 1923 års stat upptagas med ett från

2,100 kronor till 3,180 kronor för år förhöjt belopp.

I likhet med vad som rörande uppehållande av vissa befattningar

vid generalstaben stadgats i vederbörlig stat för år 1922, torde i staten

för remonteringsstyrelsen böra stadgas, att arvodet till redogöraren icke

finge utgå, därest för befattningens uppehållande förordnades officer på

aktiv stat.

I anslutning till lönenämndens nu gjorda förslag om avlöningen till

nyssnämnda redogörare hade lönenämnden ansett sig böra upptaga

frågan om reglering jämväl av arvodena- till följande befattningshavare

vid generalstaben, nämligen en bibliotekarie och tre aktuarier, ävensom

av arvodet till bibliotekarien vid marinstaben.

Arvodena till befattningshavarna vid generalstaben hade tidigare

var för sig utgått med ett belopp av 1,500 kronor. Under åren 1918

och 1919 hade å varje arvode utgått tillfällig löneförbättring till belopp

av 300 kronor, vilket belopp höjts för år 1920 till 375 kronor och för år

1921 till 750 kronor. Sedermera hade i innevarande års stat de särskilda

arvodena, med inräknande av löneförbättringen, uppförts till ett

med 16 procent förhöjt samt till 2,610 kronor avrundat belopp. Med

sistnämnda belopp funnes även å staten för marinstaben uppfört ett

arvode till bibliotekarien därstädes, vilket förut utgått med 1,800 kronor

enligt stat, vartill kommit tillfällig löneförbättring med 360 kronor under

åren 1918 och 1919 samt med 450 kronor under åren 1920 och 1921.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 81

Ifrågavarande bibliotekarier och aktuarier fullgjorde, enligt vad

nämnden inhämtat, ett arbete, som i avseende å omfattningen av göromålen,

daglig arbetstid in. m. kunde anses i huvudsak likställt med det

arbete, som ålåge officer vid Stockholms stads rullföringsområde.

I likhet med vad som gällde beträffande nyssnämnda befattningar

vid rullföringsväsendet och på sätt framginge av anmärkningar vid de

särskilda staterna, vore ifrågavarande aktuarie- och bibliotekariebefattningar

avsedda att uppehållas av personal, som icke innehade ordinarie

beställning vid försvarsväsendet.

Lönenämnden funne de anförda förhållandena motivera en förhöjning

av nu omhandlade arvoden till enahanda belopp som det, varmed

arvode för närvarande utginge till officer vid Stockholms stads rullföringsområde;

och hemställde lönenämnden på den grund, att arvodena

till en bibliotekarie och tre aktuarier å generalstabens stat samt bibliotekarien

å marinstabens stat i 1923 års stater upptoges med till 3,180

kronor förhöjda belopp. Såsom villkor för arvodenas utgående borde

bibehållas de gällande föreskrifterna i sådant avseende.

o

A 1922 års stat för ridskolan funnes under rubriken »övrig personal»

uppförd eu förvaltarbefattning med, förutom rätt till fri bostad och

bränsle samt planteringsland, årligt arvode av 1,650 kronor jämte två

tillägg till arvodet å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter

10 års väl vitsordad tjänst.

Till lönenämnden hade överlämnats eu vid arméförvaltningens framställning

rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923

fogad skrivelse från chefen för ridskolan, däri gjorts framställning om,

bland annat, förhöjning i avlöningen för förvaltaren vid skolan. Skolchefen

hade därvid framhållit, att det läte tänka sig, att en äldre, stadgad

och pålitlig och för underofficersbefordran lämplig furir, som tillika

visat fallenhet för förvaltningstjänst, skulle kunna tillfredsställande sköta

förvaltartjänsten vid ridskolan. För sådant fall måste, enligt skolchefens

förmenande, givetvis de löne- och naturaförmåner, som förenades med

tjänsten, vara närmast lika med dem, som för vederbörande stode i utsikt

vid fortsatt militäranställning. På grund härav föresloge skolchefen,

att åtgärd måtte vidtagas i syfte att förvaltaren vid ridskolan komme i

åtnjutande av avlöningsförmåner, lika med förrådsvaktmästares, och

därjämte de nuvarande naturaförmånerna.

Lönenämnden ville till en början erinra därom, att frågan om förvaltarens

vid ridskolan ställning varit föremål för prövning i samband

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.) 41122 It

Förvaltaren

vid ridskolan.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

med den vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen. A ena sidan

hade sålunda chefen för ridskolan föreslagit, att å ridskolans stat måtte

för år 1922 upptagas en ordinarie beställning för en förvaltare med

avlöning av, förutom fri bostad med bränsle och lyse samt planteringsland,

2,112 kronor 50 öre, motsvarande de på 1921 års stat uppförda

löneförmånerna för förvaltare vid intendenturkåren, å andra sidan hade

arméns och marinens avlöningssakkunniga i sitt löneregleringsförslag

allenast gjort en hemställan därom, att arvodet till förvaltaren, vilket

under år 1921 varit upptaget till 1,375 kronor, inberäknat tillfällig löneförbättring,

måtte höjas till 1,650 kronor, varutöver borde bibehållas’två

arvodestillägg å 150 kronor efter fem resp. tio år.

I avgivet yttrande över denna ridskolechefens framställning hade

arméförvaltningen anfört, att uppförandet å ridskolans stat av en befattningshavare

med avlöningsförmåner såsom förvaltare vid intendenturkåren

syntes ämbetsverket innebära en sådan organisationsförändring,

som icke utan alldeles tvingande skäl borde genomföras annorledes än i

samband med försvarsrevisionen; däremot hade arméförvaltningen ansett

sig böra tillstyrka bifall till den av avlöningssakkunniga föreslagna ökningen

av ifrågavarande arvode.

Enligt det vid löneregleringspropositionen fogade statsrådsprotokollet

(sid. 233) hade föredragande departementschefen, i likhet med arméförvaltningen,

funnit sig icke kunna förorda det av chefen för ridskolan i

hans sistnämnda framställning gjorda förslag, utan ansett arvodet böra

upptagas till det av de sakkunniga föreslagna beloppet, 1,650 kronor,

jämte två arvodestillägg.

Ehuru det icke skulle kunna anses uteslutet, att ifrågavarande tjänst

lämpligen skulle kunna i likhet med andra motsvarande befattningar

uppehållas av en pensionerad underofficer och att under sådan förutsättning

det nuvarande arvodet kunde vara tillräckligt, hade dock nämnden,

då enligt nu gällande bestämmelser för ridskolan även annan person

kunde antagas till och innehava tjänsten — något som för närvarande

torde vara fallet — funnit skäligt, att ■ arvodet åt förvaltaren

något förhöjdes. Nämnden hade därvid ansett, att frågan skulle, i avvaktan

på försvarsrevisionens resultat, lämpligen kunna lösas på det

sättet, att grundarvodet höjdes till 1,950 kronor för år, mot det att

arvodestilläggen indroges.

Lönenämnden föresloge alltså, att å ridskolans stat för år 1923

måtte för förrådsförvaltaren upptagas, förutom fri bostad och bränsle

samt planteringsland, ett arvode av 1,950 kronor utan arvodestillägg.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Proposition Nr 248.

83

Husmödrar

och översköterskor

vid arméns

garnisonssjukhus
-

ävensom

kår.

Till lönenämndens handläggning hade överlämnats vissa framställningar

berörande avlöningsförhållandena för husmödrar och översköterskor

vid armöns garnisonssjukhus ävensom sjuksköterskorna vid arméns

sjuksköterskekår.

I en till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ställd, den 5 juli 1921

dagtecknad skrivelse, som i avskrift bifogats arméförvaltningens fram- ai“ikdak"rt"éB^aor

ställning rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923, »jukskaterskehade

sålunda kommendanten i Boden hemställt om ökade avlöningsförmåner

åt den vid garnisonssjukhuset i Boden anställda husmodern ävensom

åt översköterskorna därstädes.

I framställningen hade, bland annat, uttalats önskvärdheten därav,

att översköterskorna vid garnisonssjukhusen bleve i avlöningshänseende

likställda med sjuksköterskorna vid arméns sjuksköterskekår, att husmoderns

avlöning borde ökas i samma proportion som översköterskornas,

samt att hittills medgivna förhöjningar i arvodena till såväl husmodern

som översköterskorna hädanefter borde utgå efter 3, 6 och 9 års väl

vitsordad tjänstgöring.

I en genom remiss den 9 januari 1922 till lönenämnden överlämnad

ansökning hade översköterskan vid garnisonssjukhuset i Stockholm Agnes

Eriksson — under erinran därom, att i gällande stat för nämnda sjukhus

vore medgivet, att sköterska vid sjukhuset ägde för erhållande av

arvodestillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vare sig i samma

befattning eller i befattning såsom sjuksköterska vid annat arméns garnisonssjukhus,

med vilken rätt till arvodestillägg vore förenat — anhållit,

att sökanden för erhållande av arvodestillägg i sin nuvarande

befattning måtte få tillgodoräkna sig viss tid, hon innehaft befattning

såsom sköterska vid Västernorrlands regementes sjukhus. Uti ett över

ansökningen den 27 september 1921 avgivet yttrande hade arméförvaltningens

civila departement och sjukvårdsstyrelse dels meddelat, att arméförvaltningen

i sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för

första halvåret 1923 föreslagit sådan ändring i staterna för garnisonssjukhusen,

att översköterska vid dessa sjukhus måtte medgivas rätt att

för vinnande av arvodestillägg få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring

jämväl vid annat arméns garnisonssjukhus eller vid arméns sjuksköterskekår,

dels ock hemställt, att Kungl. Maj:t, i sammanhang med

avlåtande av proposition härom, måtte utverka riksdagens medgivande,

att de sålunda föreslagna ändrade bestämmelserna måtte få gälla redan

från och med år 1922.

Genom remiss den 21 februari 1922 hade lönenämnden slutligen

fått till sig överlämnad en av samtliga översköterskor vid garnisons
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

sjukhuset i Stockholm till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

den 10 februari 1922 gjord framställning rörande deras avlöningsförhållanden.

I denna ansökning hade anförts, bland annat, följande.

Att den avlöning, som enligt stat nu utginge till de i arméns sjukvård

anställda sköterskorna, vore för låg, framginge av en jämförelse med

de avlöningsbelopp, som vid regleringen utav avlöningen till Stockholms

stads befattningshavare ansetts skäliga. En sjuksköterska i stadens tjänst

uppbure i begynnelseavlöning 2,400 kronor och i slutavlöning 3,300

kronor. Ett liknande förhållande vore rådande i fråga om avlöningen

till sköterskor i statens tjänst vid anstalterna för vård av sinnessjuka.

För denna grupp av sköterskor hade även föreslagits betydligt högre

avlöning än den, som utginge till sökandena. Visserligen skulle båda

de nyss nämnda kategorierna sköterskor ersätta såväl bostad som kost,

då däremot sökandena åtnjöte ifrågavarande förmåner in natura, men

skillnaden i avlöning vore dock så stor, att sedan ersättning för berörda

förmåner erlagts, återstode en avlöning per månad, som vore ungefär

dubbelt så stor, som den kontanta avlöning sökandena ägde uppbära.

Enligt ett av chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm uppgjort

förslag borde begynnelselönen bliva 1,500 kronor för översköterska,

vartill skulle såsom för närvarande komma fri bostad och fri kost, vilka

förmåner beräknats motsvara skillnaden mellan nyss nämnda avlöning

och den, som utginge till sköterskor i Stockholms stads tjänst. Därest

detta förslag skulle vinna bifall av 1922 års riksdag, kunde emellertid

den högre avlöningen icke utgå förrän från och med år 1923. Sökandena

måste sålunda i lyckligaste fall under ännu ett år utföra sitt ansvarsfulla

och mödosamma arbete för en avlöning, som vore otillräcklig,

h ör att sköterskornas ekonomiska ställning, som genom för låg avlöning

under de senaste åren blivit synnerligen brydsam, icke måtte bliva ännu

mera försämrad, vore det i hög grad önskvärt, om ett provisoriskt arvodestillägg

kunde beredas sköterskorna under år 1922.

I infordrat utlåtande över nu berörda ansökning hade dels arméförvaltningens

civila departement uttalat, att en blivande reglering av

avlöningsförhållandena för arméns sjuksköterskor icke syntes kunna

givas retroaktiv tillämpning från den 1 januari 1922, dels ock arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse anfört, att styrelsen, med hänsyn till den

ringa avlöning, som hittills tillkommit sjuksköterskorna vid armén,

funnit sig böra tillstyrka åtgärder för ernående av löneförbättring från

och med den 1 januari 1922 för såväl arméns sjuksköterskekår som

garnisonssjukhusens översköterskor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

SÖ

I anledning av de sålunda gjorda framställningarna hade lönenämnden

ansett sig böra undersöka, om icke ett allmänt reglerande av arvodena

åt översköterskor vid arméns garnisonssjukhus ävensom sjuksköterskorna

vid arméns sjiiksköterskekår i nu förevarande sammanhang

borde komma till stånd, varjämte erforderlig jämkning synts böra ske

även i fråga om husmödrarnas arvoden.

För närvarande vore nämnda personals avlöningsförhållanden ordnade

på det sätt, att personalen, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, såsom arvoden uppbure

följande kontanta belopp, nämligen:

husmödrar vid garnisonssjukhusen i Stockholm och

Boden, arvoden.................................................................. kronor 1,020: —

samt därjämte 2 tillägg å arvodet å 200 kronor,

det ena efter 5 års och det andra efter 10

års väl vitsordad tjänst,

översköterskor vid garnisonssjukhusen i Stockholm,

Boden och Karlsborg ..................................................... » 780: —

samt därjämte 2 tillägg å arvodet såsom för husmödrarna,

sjuksköterskor vid arméns sjuksköterskekår ..................... » 930: —

dock utan rätt för de sistnämnda att komma i åtnjutande

av något tillägg å arvodet.

Då, enligt vad lönenämnden inhämtat, sjuksköterskorna vid sjuk

sköterskekåren beträffande ledningen av sjukvården på de olika truppförbandssjukhusen

intoge en ställning, som vore jämförlig med den,

som tillkomme översköterskorna vid garnisonssjukhusen, och då enahanda

kompetensfordringar gällde för vinnande av anställning i såväl

den ena som den andra gruppen av befattningar, torde en utjämning av

de nuvarande olikheterna i dessa befattningshavares kontanta avlöning

snarast möjligt böra åvägabringas. Enär vidare husmödrarna, förutom

vissa uppgifter i fråga om materialvården, såsom sitt åliggande hade

att öva tillsyn över översköterskornas verksamhet och även plägade rekryteras

bland sköterskepersonalen, ansåge lönenämnden ofrånkomligt,

att även de förras avlöningsförhållanden nu bleve föremål för reglering.

Ett särskilt skäl för att en lönereglering för arméns nu omnämnda,

till antalet ganska betydande personal komme till stånd, hade lönenämnden

slutligen funnit däri, att Kungl. Maj:t, enligt vad nämnden

inhämtat, torde komma att vid 1922 års riksdag framlägga förslag till

definitiv lönereglering för, jämte övrig personal vid statens hospital och

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

asyler, därstädes anställda förestånderskor och översköterskor, vilka, med

hänsyn till tjänsteställning och uppgifter, syntes kunna jämföras med

husmödrar resp. översköterskor vid] garnisonssjukhusen (sköterskor vid

sköterskekåren).

Enligt berörda förslag, som torde komma att grundas på ett av

1902 års iöneregleringskommitté i ämnet den 31 oktober 1921 avgivet

betänkande, skulle såsom ordinarie befattningshavare å stat uppföras

dels förestånderskor av 2. klass med avlöning i fjärde lönegraden i

avd. C av den löneplan, som intagits i gällande avlöningsreglemente

för befattningshavare i statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, dels ock översköterskor i 3. lönegraden,

likaledes i avd. C av nyssnämnda löneplan.

Att för nu ifrågavarande personal vid arméns sjukvård i avlöningshänseende

söka åstadkomma direkt överensstämmelse med berörda kvinnliga

sjukvårdspersonal vid hospitalen, ansåge lönenämnden dock icke

vara möjligt. Sålunda ansåge lönenämnden uteslutet, att, så länge frågan

om arméns organisation vore föremål för utredning, arméns kvinnliga

sjukvårdspersonal skulle kunna givas ställning såsom ordinarie befattningshavare.

Men även under förutsättning att sistnämnda personal

bibehölles såsom icke-ordinarie befattningshavare med arvoden, torde av

budgettekniska skäl å densamma icke kunna direkt tillämpas förslaget

rörande personalens vid hospitalen lönereglering. Detta förslag vore

nämligen byggt på den grundsatsen, att befattningshavarnas avlöning

skulle bestämmas såsom kontant bruttoavlöning och att alltså vederbörande

löntagare, i den mån de på statens bekostnad bereddes naturaförmåner,

därför skulle erlägga full ersättning. Tillämpningen härav

torde utan omgång låta sig genomföras vid sådana statsanstalter som

hospitalen, enär alla kostnader för dessas drift och underhåll — personalavlöningen

inbegripen — bestredes från ett och samma anslag. Vid

armén åter bestredes kostnader för avlöning, byggnadsunderhåll, bränsle

och lyse, förplägnad och tvätt var för sig från olika riksstatsanslag.

Ett bestämmande av lönen för den kvinnliga sjukvårdspersonalen i form

av bruttoavlöning skulle alltså, vid det förhållandet att personalen måste

begagna sig av bostad i kronans hus och in natura uttaga övriga angivna

förmåner, förorsaka synnerligen omständliga bokföringsåtgärder

för överförande till de olika anslagen av de ersättningsbelopp, som genom

avdrag å lönen skulle gälla för de särskilda naturaförmånerna.

Lönenämnden ansåge därför, att all ifrågavarande personal vid armén

fortfarande såsom hittills borde vara i åtnjutande av fri bostad

med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt. Under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:ts Proposition Nr 248. H7

sådant förhållande syntes det kontanta arvodet, som borde utgå vid sidan

av naturaförmånerna, kunna avvägas till samma belopp för all personal

i eu var av de olika kategorierna och utan hänsyn till om personalen

vore anställd på dyrare eller billigare ort.

Beträffande härefter storleken av begynnelsearvodena för husmödrar,

ansåge lönenämnden densamma böra sättas i relation till begynnelselönen

å s. k. A-ort för personal i 4. lönegraden i avd. C av vederbörlig löneplan.

Denna begynnelselön utgjorde 2,280 kronor. Från detta belopp

borde dock dragas värdet av naturaförmånerna. Vid det förhållande

att, beträffande husmödrars (översköterskors samt sjuksköterskors vid

sjuksköterskekåren) förplägnad sådana anordningar vore träffade, att

personalen ägde åtnjuta en i förhållande till vanlig manskapsportion

förbättrad kost, och då den fria kosten alltså, även vid fallande prisläge,

skäligen torde kunna värderas till 2 kronor för dag, syntes värdet av

samtliga naturaförmåner icke kunna sättas lägre än till omkring 1,000

kronor för år. I enlighet härmed föresloge lönenämnden, att förslag

måtte avlåtas till riksdagen därom, att arvodet måtte höjas för husmödrar

från 1,020 kronor till 1,290 kronor.

1 syfte att för översköterskorna vid garnisonssjukhusen och sjuksköterskorna

vid sjuksköterskekåren erhålla en i förhållande till husmödrarnas

arvoden lämpad avlöning, ansåge lönenämnden skäligt, att

man såsom utgångspunkt för de förras begynnelsearvode borde utgå

från en löneklass under den lägsta i 3. lönegraden i avd. C i merberörda

löneplan. Lönebeloppet i denna löneklass å A-ort utgjorde 2,040

kronor, och skulle alltså, efter avdrag av naturaförmånernas värde, begynnelsearvodet

för översköterskor vid garnisonssjukhusen, respektive

sjuksköterskor vid sjuksköterskekåren, böra bestämmas till 1,05.0 kronor.

Därest vad lönenämnden sålunda förordat vunne bifall, borde alltså förslag

avlåtas till riksdagen därom, att översköterskornas (sjuksköterskornas)

arvoden höjdes från 780 kronor respektive 930 kronor till 1,050

kronor.

All ifrågavarande personal borde vidare, liksom redan nu vore fallet

med husmödrarna och översköterskorna vid garnisonssjukhusen, medgivas

förhöjningar i arvodet efter vissa tidsintervaller. I enlighet med

samtliga på senare tiden genomförda löneregleringar syntes dessa böra

sättas till 3 år. Vidkommande de särskilda arvodestilläggens storlek

skulle närmast kunna ifrågasättas, att desamma sattes till samma belopp,

som utgjorde skillnaden i lönen för en var av de 3 högre löneklasser i

löneplanen, som i de olika fallen läge närmast över dem, som tagits

till utgångspunkt för begynnelsearvodenas bestämmande. I enlighet

s. 88 Kontrollera mot PDF

Förrådsföryaltaren

vid

garnisonssjukhuset

i

Stockholm.

88 Kung1. Maj:ts Proposition Kr 248.

härmed skulle avlöningstilläggets storlek bliva växlande, så att vissa av

dem skulle uppgå till 120 kronor, andra åter till 150 kronor. Då lönenämndens

förslag emellertid vore grundat därpå, att ifrågavarande sjukvårdspersonal

vid armén fortfarande skulle bibehålla ställningen såsom

icke-ordinarie befattningshavare, hade lönenämnden funnit det vara

mindre lämpligt att för avlöningstilläggens bestämmande följa den växlande

stegring, som följde med löneplanens konstruktion. Lönenämnden

föresloge i stället, att nämnda tillägg för båda personalkategorierna

genomgående sattes till 120 kronor. Med tillämpning härav skulle

högsta arvodet komma att utgöra för husmoder 1,650 kronor ävensom

för översköterska (respektive sjuksköterska vid arméns sjuksköterskekår)

1,410 kronor.

I fråga om personalens rätt att för tillträdande av arvodestilläggen

få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring ansåge lönenämnden det i

ovanberörda ansökan framförda och av arméförvaltningen i viss omfattning

tillstyrkta önskemål lämpligast kunna tillgodoses, genom att såsom

anmärkningar vid vederbörliga stater infördes stadgande därom, att beträffande

nyss berörda rätt skulle för husmoder, översköterska eller sjuksköterska

vid sjuksköterskekåren i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§

i avlöningsreglementet för officerare m. fl. den 29 juni 1921 funnes

stadgat om uppflyttning till högre löneklass.

Någon retroaktiv tillämpning av detta medgivande redan från och

med år 1922, på sätt av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

ifrågasatts i ovannämnda utlåtande den 27 september 1921,

funne lönenämnden sig dock icke kunna tillstyrka.

Vidkommande den i översköterskornas vid garnisonssjukhuset i

Stockholm ansökning den 10 februari 1922 väckta frågan om beredande

åt sköterskepersonalen av provisoriskt avlöningstillägg för tiden från

och med den 1 januari 1922, ansåge lönenämnden sig böra ansluta sig

till vad arméförvaltningens civila departement i sådant avseende anfört.

Genom remiss den 4 januari 1922 hade lönenämnden anbefallts avgiva

utlåtande i ett ärende rörande en av förrådsförvaltaren vid garnisonssjukhuset

i Stockholm F. E. Lööw, tillika biträde åt intendenten

därstädes, gjord ansökning om ökad avlöning.

Chefläkaren vid sjukhuset hade yttrat sig i ärendet och därvid anfört,

att ifrågavarande förvaltarbefattning visserligen vore avsedd att

beklädas av en pensionerad person — vilket Lööw ej vore — men att

befattningen dock vore så krävande, att en pensionerad person icke

kunde sköta densamma. Förvaltaren hade nämligen att ombesörja hela

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. 89

kassabokföringen, utskrivningen av sjukhusräkningar samt kontroll över

desamma, bränsleuppbörden, uppbörden av renhållningsmateriel och tvättmedel

samt diverse persedlar. Härjämte ålåge det förvaltaren att vara

sjukhusintendentens biträde vid byggnadsvården samt skötseln av sjukhusets

tvättinrättning, elektricitetsverk m. m. Beträffande storleken av

förvaltarens avlöning ansåge chefläkaren, under förutsättning att en

icke-pensionerad person koinme att innehava befattningen, att densamma

borde bestämmas att motsvara den lön, som tillkomme ordinarie beställningshavare,

vilken tillhörde 3. lönegraden i löneplanen Uo i vederbörligt

avlöningsreglemente.

I ärendet hade arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

avgivit yttrande och därvid anfört, bland annat, att då

det med hänsyn till den pågående försvarsrevisionen icke syntes kunna

ifrågakomma att för förrådsförvaltaren inrätta en ordinarie beställning,

avlöningen till denne fortfarande syntes böra bestämmas i form av

arvode. I fråga om hur detta lämpligen borde avvägas, ansåge departementet

och styrelsen sig icke böra avgiva något bestämt förslag, då

frågan härom i allt fall borde komma att upptagas i samband med den

reglering av samtliga på de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

stater uppförda arvoden, varom förslag vore avsett att underställas 1922

års riksdag.

Lönenämnden, som under hand inhämtat, att Lööw numera avgått

från ifrågavarande befattning och att denna i stället komme att inom

kort besättas med en pensionerad underofficer, ansåge, i likhet med

civila departementet och sjukvårdsstyrelsen, att försvarsrevisionens resultat

borde avvaktas, innan man frånginge den nuvarande anordningen,

enligt vilken för ifrågavarande befattnings bestridande borde anställas

en icke-ordinarie befattningshavare. Då arvodet för närvarande motsvarade

den ersättning, som utginge för uppehållande av vissa likartade

befattningar vid arméns anstalter och verk, vilka vore avsedda att uppehållas

av pensionerade underofficerare, funne nämnden sig, ehuru ifrågavarande

befattning syntes vara synnerligen krävande, icke kunna ifrågasätta

någon höjning av det i gällande stat för befattningen nu fastställda

arvodesbeloppet.

/

I skrivelser, som dagtecknats den 30 juni 1921, respektive den 5

juli 1921 och vilka i avskrift bifogats arméförvaltningens framställningrörande

lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923, hade chefläkaren

vid garnisonssjukhuset i Stockholm och kommendanten i Boden

gjort framställningar rörande ändrade avlöningsförhållanden för viss vid

sjukhusen anställd personal.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.)

411 22 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Apotekare vid

garnisonssjukhuset

i

Stockholm.

Maskinist

och maskinistbiträden

vid garnisonssjukhuset

i

Stockholm.

Enär nämnda framställningar överlämnats till lönenämnden för att

vara tillgängliga vid fullgörande av dess uppdrag, hade nämnden ansett

sig böra upptaga desamma till handläggning i nu förevarande sammanhang.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset hade till en början — under

framhållande att de på sjukhusets stat uppförda nuvarande arvodena till

en apotekare, 6,960 kronor, och till en apotekare, biträde, 4,650 kronor,

jämte de å dessa arvoden utgående dyrtidstillägg väsentligen understege

de avlöningsförmåner, som numera tillkomme å civila apotek tjänstgörande

apotekare — föreslagit, att de båda apotekarnas avlöning borde

bestämmas enligt de grunder, som gällde för motsvarande befattningshavare

inom det civila apoteksväsendet. I chefläkarens skrivelse hade

anförts att, om förslaget icke vunne beaktande, det vore fara värt, att

arbetet med och slutförandet av militärapoteksväsendets organisation,

på vilket arbete ifrågavarande befattningshavare genom förstudier in. in.

nedlagt ett synnerligen intresserat arbete, i hög grad komrne att bliva

lidande och fördröjas ävensom att nämnda tjänster vid eventuell nytillsättning

ej komme att locka kvalificerade sökande.

Då ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet hittills

icke kommit till stånd och vad chefläkaren anfört icke syntes nödvändiggöra

en omedelbar förändring av avlöningsförhållandena för de två

vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställda apotekarna, ansåge lönenämnden

sig icke . kunna nu avgiva något förslag i förevarande hänseende.

Nämnden föresloge alltså, att de till nämnda befattningshavare

nu anslagna arvoden upptoges med oförändrade belopp i 1923 års stat.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade vidare gjort

framställning om ändrade avlöningsförhållanden för maskinisten och de

två maskinistbiträdena vid sjukhuset.

Enligt chefläkarens mening borde dessa befattningshavare — vilka

enligt 1922 års stat ägde åtnjuta följande förmåner, nämligen: maskinisten

kontant arvode 1,740 kronor jämte fri bostad med bränsle och

lyse, och en var av de båda maskinistbiträdena allenast kontant arvode

av 1,410 kronor — beredas en sådan avlöning, att de bleve likställda

med de vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare (maskinistbiträden).

I anledning av den sålunda väckta frågan ville lönenämnden anföra

följ ande.

De av chefläkaren omnämnda befattningshavarnas vid truppförbanden

avlöningsförmåner vore, i olikhet med vad som gällde ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ls Proposition Nr 24ti. 91 .

tre befattningshavare vid garnisonssjukhuset, icke fastställda av Kungl.

Maj:t och riksdagen, utan utginga enligt beslut av vederbörliga förvaltningsmyndigheter

dels med vissa växlande kontanta arvodesbelopp, dels

med bostad samt ersättning för bränsle och lyse, dels med rätt till en

manskapsportion dagligen. Enligt vad som framginge av lantförsvarets

förteckning över i stat icke uppförda arvoden för år 1922, hade

de kontanta arvodena till maskinister vid truppförbanden i regel upptagits

till 2,550 kronor, liksom arvodena till maskinistbiträden uppförts

med 1,710 kronor för förste maskinistbiträden och 1,500 kronor till

andre maskinistbiträden.

Åven om maskinistgöromålen vid garnisonssjukhuset i Stockholm

icke kunde direkt likställas med motsvarande göromål vid arméns truppförband,

funne lönenämnden det icke kunna förnekas, att de förmåner,

som utgiuge till maskinpersonalen vid sjukhuset, vore väl knappt tillmätta.

Vad särskilt anginge avlöningsförhållandena för maskinisten vid

sjukhuset, skulle emellertid en ändring häri kräva en samtidig reglering

av avlöningen för viss med honom likställd personal, såäom maskinisten

vid garnisonssjukhuset i Boden, maskinisterna vid de militära högskolorna,

ridskolan m. fl. Vid sådant förhållande och enär lönenämnden,

på sätt framginge av ovan gjorda allmänna uttalanden, med hänsyn till

den förestående omorganisationen av försvarsväsendet begränsat sitt nu

förevarande utredningsarbete sålunda, att lönenämnden icke till allmän

reglering upptagit frågan om arvodena åt ekonomipersonalen vid de

militära anstalterna, hade lönenämnden funnit sig icke kunna föreslå någon

ändring i fråga om arvodet åt maskinisten vid garnisonssjukhuset

i Stockholm.

Oberoende av de av lönenämnden nu antydda grunderna för arvodesregleringens

omfattning, hade lönenämnden dock ansett en viss jämkning

i de nuvarande arvodena åt maskinistbiträdena vid garnisonssjukhuset i

Stockholm böra redan nu komma till stånd. Dessa befattningshavare

syntes nämligen vara fullt jämförbara med gårdskarlen och eldaren vid

garnisonssjukhuset å Karlsborg samt gårdskarlen, tillika portvakt, vid

garnisonssjukhuset i Boden. Dessa två sistnämnda åtnjöte emellertid

dels kontanta arvoden av 1,050 kronor för år, dels ock fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt. Då värdet

av naturaförmånerna, i vilka inginge eu manskapsportion för dag, syntes

kunna uppskattas till minst 600 kronor för år, kunde de båda gårdskarlarnas

avlöning anses uppgå till minst 1,650 kronor för år. På

grund härav föresloge lönenämnden, att arvodena för de båda maski
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Gårds vaktmästaren

tillika trädgårdsmästare

vid garnisons-sjukhuset

i

Stockholm.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

nistbiträdena vid garnisonssjukhuset i Stockholm i staten för år 1923

upptoges med från 1,410 till 1,650 kronor förhöjda belopp.

I sin merberörda skrivelse den 30 juni 1921 hade chefläkaren vid

garnisonssjukhuset i Stockholm slutligen hemställt om viss höjning av

arvodet åt den av de båda vid sjukhuset anställda gårdsvaktmästarna,

som tillika tjänstgjorde såsom trädgårdsmästare.

Chefläkaren hade därvid till eu början erinrat därom, att denna

befattningshavare, som icke kunnat beredas bostad med bränsle och

lyse inom sjukhuset, för tiden före det den med 1922 års ingång

medgivna och efter 16 procent beräknade arvodesförhöjningen blivit

gällande, haft sitt arvode, bestämt till 1,500 kronor, samtidigt som sjukhusets

andre gårdsvaktmästare, vilken tjänstgjorde såsom snickare, jämte

det han beretts förenämnda naturaförmåner, haft ett arvode av 1,000

kronor. Genom nämnda skillnad å 500 kronor i arvodet hade alltså

den förre en så mycket högre kontant ersättning, att den täckt värdet

av de förmånet, som in natura tillkommit den senare. Emellertid hade

gårdsvaktmästaren, snickaren, under en följd av år jämte arvodet fått

åtnjuta en tillfällig löneförbättring å 250 kronor för år, varigenom

nämnda skillnad minskats till 250 kronor. Att för eu summa av 250

kronor jämte djTtidstillägg därå i Stockholm eller dess närhet anskaffa

en bostad om ett rum och kök med bränsle och lyse vore givetvis under

nuvarande förhållanden omöjligt. Då de båda gårdsvaktmästarna vore i

avseende å arbete fullt jämställda, innebure olikheten i deras avlöningsförhållanden

alltså en uppenbar orättvisa; och hemställde därför chefläkaren,

att arvodet till gårdsvaktmästaren, tillika trädgårdsmästare, måtte

höjas med 250 kronor, så att detsamma komme att med 500 kronor

överstiga arvodet för gårdsvaktmästaren, snickaren.

Sedan ovanberörda arvodes förhöjning med 16 procent å tidigare

arvoden med detta års ingång trätt i kraft, utginge arvodet till gårdsvaktmästaren,

trädgårdsmästaren, med ett belopp av 1,740 kronor, medan

gårdsvaktmästaren, snickaren, ägde uppbära ett kontant arvode av 1,470

kronor jämte de av chefläkaren angivna naturaförmånerna. Skillnaden

i den kontanta avlöningen utgjorde alltså under år 1922 allenast 270

kronor. Då lönenämnden i likhet med chefläkaren funne, att detta belopp

vore för obetydligt för att åstadkomma överensstämmelse i avlöningsförhållandena

för ifrågavarande båda eljest likställda befattningshavare,

föresloge nämnden, att arvodet för gårdsvaktmästaren, trädgårdsmästaren,

i staten för år 1923 höjdes med 180 kronor till 1,920 kronor. Härigenom

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248. 93

skulle hans arvode komma att med 450 kronor överstiga arvodet åt den

andre gårdsvaktmästaren, som åtnjöte fri bostad med bränsle och lyse.

I sin förut omförmälda skrivelse den 5 juli 1921 hade kommendanten

i Boden — under förmälan att sjukhusväbeln vid garnisonssjukhuset

därstädes komme att under år 1922 avgå vid fyllda 65 år — hemställt,

att då det vore nödvändigt att söka erhålla eu fullt arbetsför och duglig

innehavare av befattningen, men det redan tidigare visat sig svårt att

få kompetenta sökande till tjänsten, åtgärd borde vidtagas för att till

2,000 kronor höja det arvode å 1,740 kronor, som, jämte förmånen av

fri bostad med bränsle och lyse, enligt 1922 års stat utginge till sjukhusväbeln.

Enär avlöningsförhållandena för sjukhusväbeln vid garnisonssjukhuset

i Boden hittills varit reglerade på samma sätt, som för ett flertal

av de för förvaltningsändamål inrättade befattningarna vid arméns anstalter

och verk, som vore avsedda att uppehållas av underofficerare i

reserven, vilka åtnjöte pension och fyllnadspension, funne lönenämnden

sig för närvarande icke kunna biträda kommendantens förslag eller

eljest ifrågasätta någon höjning i det kontanta arvode, som nu vore

fastställt för innehavaren av ifrågavarande befattning.

Från det förut omförmälda, å extra stat anvisade anslaget till bestridande

av vissa kostnader för krigsskolans verksamhet hade från och

med år 1917 utgått, bland annat, ett arvode å 600 kronor till en

kompaniadjutant vid vardera av krigsskolans reservofficerskurser tillika

vapenunderofficer.

Från nyssnämnda anslag utginge vidare från och med år 1919

arvoden till en köksföreståndare och furageuppbördsman med 1,500 kronor

samt till en bataljonsadjutant, tillika biträde åt intendenten, med 1,200

kronor.

Innehavarna av ifrågavarande tre befattningar, vilka uppehölles av

pensionerade underofficerare, åtnjöte dessutom fri bostad.

I den till 1921 års riksdag framlagda statsverkspropositionen (fjärde

huvudtiteln, punkt 24) hade nu berörda arvoden beräknats utan sådan

förhöjning, som vid den lönereglering, som senare underställdes samma

års riksdag, tillämpats beträffande arvoden på ordinarie stat, eller med i

genomsnitt 16 procent. Då ifrågavarande icke ordinarie befattningshavare

i allo vore likställda med de motsvarande befattningshavare, som

åtnjöte arvoden från ordinarie stat, syntes de förras arvoden böra höjas

efter samma grund som de senares. Fn dylik förhöjning av nu avsedda

Sjukhusväbeln

vid

garnisonssjukhuset

i

Boden.

Vissa befattningshavare

vid krigsskolan,

avlönade

från

anslag på

extra stat.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

Departe
ments
chefen.

arvoden vore särskilt motiverad ur synpunkten av önskvärdheten, att

beträffande personal vid försvarsväsendet i största möjliga omfattning

måtte kunna tillämpas enhetliga grunder vid beräknandet av dyrtidstillägg.

På grund av det anförda hemställde lönenämnden, att vid beräkning

av det anslag för vissa kostnader för krigsskolans verksamhet,

som kunde komma att äskas av riksdagen för första halvåret 1923,

arvodena till nedan angivna befattningshavare måtte i anslutning till de

grunder, som tillämpats vid de i samband med 1921 års lönereglering

beslutade arvodesförhöjningar, upptagas med följande belopp nämligen:

för 1 kompaniadjutant vid krigsskolans reservofficerskurser, tillika

vapenunderofficer, med 705 kronor för vardera reservofficerskursen eller

med 1,410 kronor för år,

för 1 köksföreståndare och furageuppbördsman med 1,740 kronor

för år,

för 1 bah

kronor för år.

Den härav föranledda merkostnaden av 660 kronor för helt år räknat

syntes, med hänsyn till den under förevarande anslag hittills beräknade

avsevärda posten till oförutsedda utgifter m. m., vid anslagsberäkningen

för år 1923 icke påkalla någon ökning i det hela av det nuvarande

anslagsbeloppet.

Under nu ifrågavarande avdelning av lönenämndens betänkande bär

till behandling upptagits frågan om reglerande av de arvoden, vilka

utgå för uppehållandet av de icke-ordinarie befattningar vid försvarsväsendet,

som icke redan berörts i samband med arvodena till ordinarie

beställningshavare för utövande av dylika befattningar vid sidan av egen

tjänst. Nämnden har i fråga om ifrågavarande arvoden inskränkt sig

till att avgiva vissa förslag, som betingats av en del föreliggande, till

nämnden överlämnade framställningar eller vilka av nämnden ansetts

böra upptagas för åstadkommande av utjämning i avlöningsförhållandena

för eljest likställd personal.

Vid granskning av nämndens framställning i förevarande del har

jag funnit mig böra ansluta mig till vad nämnden föreslagit om vissa

jämkningar i arvodena för följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen

redogöraren vid remonteringsstyrelsen, bibliotekarien och aktuarierna

vid generalstaben, bibliotekarien vid marinstaben, förvaltaren vid ridskolan,

maskinistbiträdena och gårdsvaktmästaren (tillika trädgårdsmästare)

vid garnisonssjukhuset i Stockholm, kompaniadjutanten .(tillika vapen
-

iljonsadjutant, tillika biträde hos intententen, med 1,410

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

95

underofficer) vid krigsskolans reservofficerskurser, köksföreståndaren (tilllika

furageuppbördsman) vid krigsskolan samt bataljonsadjutanten (tillika

biträde hos intendenten) därstädes.

Vad beträffar det av lönenämnden utarbetade förslaget rörande

reglerandet av avlöningsförhållandena för husmödrarna vid garnisonssjukhusen

i Stockholm och i Boden, för översköterskorna vid arméns

samtliga garnisonssjukhus ävensom för sjuksköterskorna vid arméns sjuksköterskekår

är detta förslag, såsom lönenämnden framhållit, utarbetat i

viss anslutning till nu förestående lönereglering för förestånderskorna

av 2. klass ävensom för översköterskorna vid hospital och asyler. I eu

den 3 mars 1922 dagtecknad, till riksdagen numera avlåten proposition

(ur 146) har Kungl. Maj:t föreslagit, att avlöningen till sistnämnda båda

grupper befattningshavare skulle erhålla den placering å vederbörlig

löneplan, som utgjort förutsättningen för lönenämndens förslag till

reglerandet av avlöningen för ifrågavarande sjukvårdspersonal vid armén.

Lika med lönenämnden finner jag skäligt, att denna personal från

och med år 1923 kommer i åtnjutande av en avlöning, som gör densamma

såvitt möjligt jämnställd med de övriga befattningshavare i statens

tjänst, vilka hava i huvudsak samma arbetsuppgifter. Då jag icke

funnit anledning till någon erinran vare sig mot de beräkningar rörande

storleken av de olika grundarvodena och de ifrågasatta arvodestilläggen

eller mot vad lönenämnden i övrigt föreslagit i förevarande del av betänkandet,

anser jag mig följaktligen böra tillstyrka att avlöningen för

husmödrar och översköterskor vid garnisonssjukhusen ävensom sjuksköterskor

vid arméns sjuksköterskekår från och med år 1923 regleras

i enlighet med vad lönenämnden hemställt. De erforderliga bestämmelserna

beträffande ifrågavarande personalkategoriers rätt att för tillträdande

av arvodestillägg få tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring,

synas mig böra meddelas i form av anmärkningar till vederbörliga stater

av det innehåll lönenämnden föreslagit.

I förevarande del av lönenämndens betänkande har nämnden redogjort

för vissa framställningar om ändringar beträffande en del arvoden,

vilka framställningar lönenämnden emellertid funnit sig icke kunna biträda.

I det stora hela finner jag mig kunna ansluta mig till den ståndpunkt,

vartill lönenämnden i angivna hänseende kommit.

Beträffande den av chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm

väckta frågan om höjning av arvodena för de båda på staten för sjukhuset

uppförda apotekarna har jag emellertid kommit till en annan uppfattning

än lönenämnden. På sätt av nämndens betänkande framgår,

har nämnden, enär ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

hittills icke kommit till stånd och vad chefläkaren anfört icke syntes

nödvändiggöra en omedelbar förändring av avlöningsförhållandena för

de båda apotekarna, uttalat, att de till dem nu anslagna arvodena syntes

böra upptagas med oförändrade belopp i 1923 års stat, eller med 6,9G0

kronor till den apotekare, som förestår garnisonssjukhusets apotek, och

med 4,650 kronor till den apotekare, som tjänstgör såsom biträde på

apoteket, jämte i båda fallen dyrtidstillägg enligt de särskilda grunder,

som gälla för personal vid nyreglerade verk.

I chefläkarens av lönenämnden omnämnda framställning har föreslagits,

att de båda apotekarnas avlöning borde bestämmas enligt samma

grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare inom det civila

apoteksväsendet. Enligt vad jag inhämtat äro avlöningsförhållandena

för legitimerade apotekare vid de civila apoteken i riket för närvarande

reglerade genom ett mellan Sveriges apotekarförbund och Sveriges

farmaceutförbund den 7 september 1919 träffat avtal angående tjänstgöringsförhållanden

och lönevillkor vid apoteksinrättningarna i riket.

Enligt detta avtal, som gäller till och med utgången av år 1922,

ävensom med stöd av ett därtill hörande, den 30 november 1920 uppgjort

tilläggsavtal mellan de båda förbunden åtnjuter legitimerad apotekare

en grundlön av 6,000 kronor jämte fem ålderstillägg å 500 kronor,

vilka intjänas efter växlande tidsintervaller, det femte efter 18 tjänstår.

Dessutom utgå dels ortstillägg, som i Stockholm beräknas efter 25 procent

å grundlönen, dels ock dyrtidstillägg med ursprungligen 20 procent

av sammanlagda beloppen av lön och ålderstillägg, vilket dyrtidstillägg

halvårsvis omregleras efter socialstyrelsens indextal för den 1 april och

den 1 oktober, jämförda med samma indextal för den 1 januari 1920.

Genom särskild föreskrift i avtalet är legitimerad apotekare, vilken tjänstgör

såsom apoteksföreståndares särskilda förtroendeman, tillförsäkrad rätt

att i form av provision eller tantiéme uppbära högre grundlön än som

tillkommer dylik apotekare enligt avtalet.

Det synes mig visserligen klart, att då fråga gäller reglerandet av

avlöningen för vissa befattningshavare i statens tjänst, man icke kan

taga till utgångspunkt vissa lönesatser, som äro fastställda i ett mellan

vissa enskilda organisationer träffat, för begränsad tid gällande arbetsavtal.

Oberoende härav och även om det kan förväntas, att vid tiden

för detta avtals utlöpande en icke obetydlig reduktion i avlöningen till

de legitimerade apotekarna vid apoteksinrättningarna i riket kommer att

äga rum, torde det i allt fall icke kunna bestridas, att de båda apotekarna

vid garnisonssjukhuset äro relativt lågt avlönade. Jag finner mig

därför böra förorda, att arvodena till dessa båda befattningshavare i

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr 248.

97

staten för första halvåret 1923 upptagas med viss förhöjning utöver de

för innevarande år fastställda beloppen. För den apotekare, som tjänstgör

såsom föreståndare vid garnisonssjukhusets apotek, anser jag avlöningen

böra bestämmas till omkring 8,000 kronor, och föreslår jag därför, att

arvodet, som lämpligen torde böra bestämmas så, att det efter delning med

tolv giver ett på jämnt krontal slutande belopp, höjes med 1,020 kronor

eller från 6,960 kronor till 7,980 kronor. För den apotekare, som tjänstgör

såsom biträde på apoteket, synes en arvodesökning, motsvarande

hälften av den föreslagna höjningen för apotekets föreståndare vara

skälig; och föreslår jag alltså, att arvodet till förstnämnda befattningshavare

å staten för första halvåret 1923 höjes från 4,650 kronor med

510 kronor till 5,160 kronor.

Arvoden enligt arvodesf orteckningarna.

Å vederbörliga förut omnämnda förteckningar över i stat icke uppförda

arvoden för armén, respektive marinen äro, förutom arvoden till

icke ordinarie befattningshavare, såsom maskinister, maskinistbiträden,

kokerskor vid truppförband och kårer m. fl., upptagna åtskilliga arvoden,

vilka utgå till ordinarie militära eller civilmilitära beställningshavare utöver

fastställd lön enligt vederbörliga löneplaner.

I samband med utredningen rörande de av -Kung!. Maj:t och riksdagen

fastställda, på ståt uppförda arvodena har lönenämnden på grund

av det nämnden särskilt meddelade uppdrag till behandling upptagit

frågan om eventuella ändringar av sistnämnda arvoden enligt arvodesförteckningarna.

Lönenämnden har därvid erinrat, hurusom, på sätt förut omnämnts,

ifråga om dessa arvoden genom brev den 28 oktober 1921 föreskrivits,

att arvodena finge utgå med de å respektive arvodesförteckning angivna

belopp endast i den mån de belöpte på första halvåret 1922, varjämte

förklarats, att framdeles komme att bestämmas, huruvida och med vilka

belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret 1922.

1 arvodesförteckningen för armén förekomme två större grupper av

arvoden, avsedda för ordinarie beställningshavare, nämligen arvoden till

de vid truppförband, skolor eller dylikt såsom köksföreståndare eller

furageuppbördsmän förordnade underofficerare. Enligt förteckningen utginge

dessa arvoden med högst 348 kronor för år räknat. Aven i

marinens arvodesförteckning vore upptagna vissa arvoden till belopp av

högst 348 kronor för underofficerare, som förordnades såsom uppbördsmän

vid vissa mat inrättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) 411 52 13

Lönenämn

den.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Köksföreståndare

och

furageupphördsmän.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

För att vinna ledning för bedömande av vilka ytterligare avlöningsförmåner

enligt arvodesförteckningarna, som jämlikt ovannämnda uppdrag

skulle göras till föremål för lönenämndens granskning, hade nämnden

från vederbörande myndigheter vid armén införskaffat upplysningar rörande

de i lantförsvarets arvodesförteckning under rubriken »övrig personal»

uppförda arvoden eller ersättningar, som utginge till ordinarie

beställningshavare utöver fastställd lön. Av de inkomna svaren hade

framgått, att så vore fallet dels med vissa i allmänhet relativt obetydliga

ersättningar, högst 120 kronor, vilka utginge till ordinarie beställningshavare

(exempelvis vapenofficerare vid åtskilliga artilleritruppförband för

resor till och från respektiv^ skjutfält) såsom ersättning för vissa tjänsteresor

i stället för eljest medgiven rese- och traktamentsersättning, dels

ock med ett flertal under avd. c) å en vid nämndens skrivelse fogad

tablå (Bilaga III) förtecknade arvoden eller liknande ersättningar. Förmånerna

ifråga utginge utöver fastställd lön i vederbörlig löneklass till

ordinarie beställningshavare, vilka antingen icke utövade andra befattningar

än dem, för vilka arvodena vore anslagna, eller fullgjorde vissa

uppdrag vid sidan av de ordinarie beställningarna.

Efter att sålunda hava angivit, vilka arvoden enligt arvodesförteckningarna,

som av lönenämnden upptagits till behandling, överginge

nämnden till att yttra sig om dessa arvodens reglerande.

Beträffande de i arméns arvodesförteckning uppförda ersättningarna

till köksföreständare och furageuppbördsmän ville lönenämnden framhålla

följande.

Sedan Kungl. Maj:t genom särskilda brev medgivit, att köksföreståndare

och furageuppbördsmän finge mot arvöden tillsättas vid vissa

truppförband, både arméförvaltningen i skrivelse den 15 maj 1906 avgivit

ett förslag om enhetliga bestämmelser rörande köks föreståndarnas

och furageuppbördsmännens anställning och avlöning. Med förslaget

hade avsetts, att köksföreståndare skulle få anställas vid arméns samtliga

regementen och kårer ävensom vid självständigt förlagt fästningskompani

och skola med egen förvaltning samt furageuppbördsmän vid

de beridna truppförbanden, ävensom att genom ombyte av personer i

dessa befattningar skulle åstadkommas, att de bleve skötta på ett fullt

tillfredsställande sätt. I fråga om gottgörelse för uppehållandet av dessa

befattningar både arméförvaltningen anfört, att, ehuru arméförvaltningen

visserligen hyste den uppfattningen, att särskilda arvoden i regel icke

borde utgå för bestridande av de befattningar av olika slag i lantförsvarets

ärenden, vartill militär personal kunde vara beordrad, arméför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

91)

valtningen likväl ansåge det vara av rättvisa och billighet påkallat, att

undantag från denna regel medgåves beträffande sådana under längre

tid fortgående uppdrag, vilka krävde arbete och omtanke utöver vad

som erfordrades i den rent militära tjänsten. Utövandet av befattningen

såsom köksloreståndare krävde ett oavlåtligt arbete — helg- och vardagar

lika — från tidigt på morgonen till sent på aftonen; och vore

fördenskull befattningen, vilken delvis måste förrättas i den varma och

ånguppfyllda kokinrättningen, mycket ansträngande. Samma anledningar,

som förefunnes för särskild ersättning åt köksföreståndare, förelåge även

i flera avseenden för beviljande av särskild gottgörelse åt furageuppbördsmän

för utförandet av de med furageuppbörden förenade åligganden.

Intagningen, utlämningen och vården av foderartiklarna upptoge furageuppbördsmännens

tid så fullständigt, att de icke kunde påräkna de fritider

från arbetet, som komme deras vederlikar till del i den rent militära

tjänsten.

Beträffande formen för och beloppen av ifrågavarande gottgörelse

ansåge arméförvaltningen, att den borde utgå såsom månatligt arvode

sålunda:

för köksföreståndare, 25 kronor vid infanteriregemente, 20 kronor

vid kavalleri- och fältartilleriregemente, 15 kronor vid Gottlands artillerikår,

en var av dåvarande Boden-Karlsborgs artilleriregementes båda

bataljoner, Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer, ävensom trängkårerna

samt 10 kronor vid självständigt förlagt fästningsingenjörkompani och

skola med egen förvaltning; samt

för furageuppbördsman 25 kronor vid kavalleriregemente, 20 kronor

vid fältartilleriregemente samt 15 kronor vid Gottlands artillerikår, Positionsartilleriregementet,

Svea och Göta ingenjörkårer samt trängkårerna.

Enär ifrågavarande förslag, i vad det avsåge särskild avlöning åt

köksföreståndare och furageuppbördsmän för fullgörandet av de med

dessa befattningar förenande göromål, innebure, att denna angelägenhet

skulle ordnas beträffande arméns alla truppförband, vid vilka sådana befattningar

vore erforderliga, hade frågan ansetts icke böra slutligen avgöras

utan att riksdagen erhållit tillfälle att därom yttra sig. Förslaget

hade därför upptagits i samband med avlåtandet av 1908 års statsverksproposition

angående fjärde huvudtiteln, och hade därvid departementschefen

till statsrådsprotokollet (sid. 96 ff.) anfört, bland annat,

följande.

De av arméförvaltningen anförda skälen för den ifrågasatta avlöningen

åt köksföreståndare och furageuppbördsmän syntes beaktansvärda,

och särskilt borde i detta avseende framhållas det ansvar, som

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Uppbördsman

vid matinrättningar.

ålåge dem såsom uppbördsman. De dittills vid några få truppförband

medgivna särskilda gottgörelserna hade utgått för köksföreståndare från

anslaget till arméns mathållning och för furageuppbördsmän från anslaget

till furagering av arméns hästar. Då dessa befattningar erfordrades

för ordnandet av förplägnaden och furageringen på ett ändamålsenligt

och ekonomiskt sätt, syntes det departementschefen lämpligt, att ifrågavarande

utgifter fortfarande utginge från nämnda anslag. Beträffande

arvodesbeloppens ifrågasatta storlek anslöte departementschefen sig till

vad arméförvaltningen föreslagit.

I sin skrivelse nr 4 1908 hade riksdagen icke framställt någon

erinran rörande de anförda grunderna för beredande av arvoden till

ifrågavarande befattningshavare. Med stöd härav hade Kungl. Maj:t tid

efter annan medgivit dylika arvodens utbetalande vid nyuppsatta truppförband

eller då nya befattningar blivit erforderliga på grund av ändringar

i härorganisationen.’ I sistnämnda hänseende syntes särskilt böra

erinras därom, att enligt brev den 31 december 1915 medgivits anställande

av furageuppbördsmän vid infanteriets truppförband, sedan dessa

blivit tilldelade visst antal stamhästar.

Enligt fredsförplägnadsreglementet för armén den 11 oktober 1907

skulle sergeant eller fanjunkare (styckjunkare) förordnas såsom köksföreståndare

respektive furageuppbördsmän för en tid av högst tre år. Förordnande

kunde förnyas, dock icke förrän efter det två år förflutit från

den dag, beställningshavaren senast innehaft befattningen. Förordnande

skulle helst meddelas, där fråga vore om köksföreståndare, för den, som

genomgått kurs för utbildning såsom sådan eller förvaltar kurs, eller, beträffande

furageuppbördsmän, för den, som genomgått förvaltarkurs.

Frågan om arvoden åt de vid marinen anställda, med köksföreståndarna

vid armén likställda uppbördsmännen vid marinens matinrättningar

i land hade jämväl varit underställd riksdagens prövning.

Till statsrådsprotokollet vid statsverkspropositionen till 1911 års

riksdag angående femte huvudtiteln (sid. 47) hade sålunda anmälts, att

marinförvaltningen, i anledning av en utav vederbörande lokala myndigheter

väckt fråga om införande av arvoden åt uppbördsmän vid marinens

matinrättningar i land, funnit, att det arbete och ansvar, som ålåge

uppbördsmännen, vore av den beskaffenhet och omfattning, att rättvisa

och billighet krävde, att dessa uppbördsmän tilldelades en särskild ersättning

utöver dagavlöningen. Då mycken vikt låge därpå, att i avseende

på tillgodogörandet av den uppköpta provianten, på vilken stora

fordringar för leveransgiltighet måste ställas, god ekonomi iakttoges,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

101

förefölle det synnerligen önskvärt, att de underofficerare, som hade ledningen

av matinrättningarna, särskilt uppmuntrades därtill. Härjämte

förtjänade nämnas, att vederbörande myndigheter av dessa underofficerare

kunde fordra arbete även på sådana tider, då andra underofficerare plägade

njuta fritid. I den mån det för att nedbringa underhållskostnaderna

bleve nödvändigt att vid matinrättningarna hålla smärre proviantförråd,

skulle ersättningen för den risk uppbördsmännen därvid bleve underkastade

få anses inbegripen i det föreslagna särskilda arvodet. Ett

ytterligare stöd för det befogade i lokalmyndigheternas framställning om

arvode till ifrågavarande uppbördsman vore, enligt vad marinförvaltningen

vidare framhållit, jämväl att finna i förhållandena uti detta hänseende

vid armén. I fråga om beloppet av de ifrågasatta arvodena till nämnda

uppbördsman vid vissa av marinens matinrättningar förklarade marinförvaltningen

sig anse, att storleken därav borde lämpas efter de grunder,

som vore gällande beträffande köksföreståndare vid armén.

Föredragande departementschefen hade biträtt marinförvaltningens

ifrågavarande framställning, och hade densamma icke föranlett någon

erinran från riksdagens sida (skrivelse nr 5 1911, sid. 7), utan hade

riksdagen framhållit, att det såväl på grund av det ökade arbete, vilket

proviantförråden medförde, som med hänsyn till uppbördsmännens åligganden

i övrigt syntes skäligt, att en särskild ersättning bleve dem tilldelad.

Efter det sedermera till 1918 års riksdag gjorts särskild framställning

om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

dittills följda grunder medgiva, i vilka fall och för vilken tid särskild

ersättning finge utgå till uppbördsmännen vid marinens matinrättningar

i land, hade riksdagen i skrivelse nr 5-A/1918 sid. 9 meddelat, att berörda

förslag icke givit riksdagen anledning till erinran.

Nu avhandlade arvoden åt köksföreståndare, furageuppbördsmän och

uppbördsmän vid vissa av marinens matinrättningar, som från början

utgått från vederbörliga mathållnings-, furagerings- eller förplägnadsanslag,

hade sedermera, i överensstämmelse med de s. k. riksstatssakkunnigas

förslag, beträffande armén från och med år 1920 samt i fråga

om marinen från och med år 1922, överflyttats till vederbörliga avlöningsanslag

och uppförts i respektive förteckningar över i stat icke uppförda

arvoden.

Då de förhållanden, som föranlett medgivandet av ifrågavarande

arvoden, kvarstode oförändrade efter genomförandet av den år 1921 beslutade

löneregleringen för arméns och marinens underofficerare, ansåge

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Tillsyningsman

vid

häkten och

arrester vid

flottans

stationer.

Ersättningar

för vissa resor

och förrättningar.

lönenämnden, att någon ändring beträffande arvodenas utgående icke

borde ifrågakomma. Särskilt funne nämnden, att den till stöd för arvodenas

införande åberopade omständigheten, att bestridandet av omförmälda

befattningar i väsentlig utsträckning krävde arbete på tid, då

övriga likställda beställningshavare åtnjöte fritid, betingade arvodenas bibehållande

i lönesystemet. Åven det med befattningarna förenade uppbördsansvaret

hade synts nämnden utgöra skäl för de särskilda ersättningarnas

fortsatta åtnjutande. De i de olika arvodesförteckningarna

för särskilda befattningshavare upptagna arvodesbeloppen syntes lönenämnden

vara efter nuvarande förhållanden lämpligen avvägda.

På grund härav föresloge lönenämnden, dels att ifrågavarande arvoden

måtte under innevarande år få utgå med nu gällande belopp jämväl

för tiden efter den 1 juli 1922, dels att desamma måtte oförändrat

upptagas på de arvodesförteckningar för år 1923, som kunde komma

att bifogas vederbörlig proposition till 1922 års riksdag.

I arvodesförteckningen för marinen funnes upptagna två arvoden å

vartdera 174 kronor, avsedda för tillsyningsman vid häkten och arrester

vid flottans stationer. Då de underofficerare, vilka förordnades att uppehålla

dessa befattningar, i likhet med uppbördsmännen vid matinrättningarna,

syntes få sin fritid i hög grad kringskuren, ansåge lönenämnden,

att beträffande nämnda två arvoden borde förfaras på enahanda

sätt, so.m nyss föreslagits i avseende å arvodena till nämnda uppbördsmän.

Ovan hade framhållits, hurusom i lantförsvarets arvodesförteckning

funnes uppförda ersättningar till åtskilliga ordinarie beställningshavare

för vissa resor, som det ålåge dem att utföra i tjänsten. I den av

Kungl. Maj:t den 31 december 1921 utfärdade kungörelsen (nr 831) med

vissa tilläggsbestämmelser till officersavlöningsreglementet m. m. återfunnes

i 7 kap. 5 § ett härtill anslutet stadgande därom, att, därest

enligt fastställd stat eller gällande förteckning över vissa i stat icke

uppförda arvoden, ersättning för vissa tjänsteresor skulle utgå enligt

särskilda grunder, sådan föreskrift skulle lända till efterrättelse, utan

avseende å vad i kapitlet stadgades. Att ifrågavarande ersättningar

blivit anvisade, syntes vara betingat därav, att det befunnits kunna i

fall, då vissa beställningshavare hade att regelbundet utföra vissa tjänsteresor,

vara ur såväl statsverkets som beställningshavarnas intresse fördelaktigare

att fastställa visst årligt ersättningsbelopp för resorna än

att söka begränsa kostnaderna därför exempelvis genom föreskrifter

rörande högsta antalet resor under varje år.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 248.

103

För att tillförlitligen kunna bedöma, huruvida eu anordning sådan

som den, vilken i nu avsedda fall kommit till användning, borde bibehållas

och eventuellt utsträckas även till andra fall, erfordrades emellertid

utredning och förslag från vederbörande myndigheter, dels beträffande

vilka olika slags tjänsteresor som kunde finnas vara av beskaffenhet att

lämpligen böra ersättas med bestämda årsbelopp, dels ock huru dessa

belopp borde avvägas. Då lönenämnden i nu förevarande sammanhang

icke varit i tillfälle att föranstalta om dylik utredning, hade lönenämnden

funnit sig för närvarande endast böra föreslå, att de nuvarande ersättningarna

av ifrågavarande art finge utgå med oförändrade belopp ixnder

senare halvåret 1922, liksom att de på enahanda sätt uppfördes å lantförsvarets

arvodesförteckning för år 1923.

Sedan lönenämnden behandlat de arvoden å arvodesförteckningarna, vissa arvodesvilka

utginge till personalen inom sådana grupper, som omfattade ett ^tforavarfts

flertal befattningshavare, överginge nämnden till att yttra sig om de i arvodosförenämnda

tablå (se Bil. Ill) under avd. c) särskilt förtecknade arvodena. förtecknmg
Ett

fullständigt reglerande av sistnämnda arvoden förutsatte en

mera genomgående undersökning av de olika befattningshavarnas särskilda

arbetsuppgifter, än det varit för lönenämnden möjligt att nu

verkställa. På grund härav hade lönenämnden inskränkt sig till att

under nedan angivna punkter behandla endast de arvoden av ifrågavarande

slag, som utginge till ordinarie beställningsliavare, vilka uteslutande

vore upptagna av respektive befattningar. I den män så varit

möjligt, hade nämnden vid reglerandet av dessa arvoden sökt följa enahanda

grundsatser, som använts vid reglerandet av de motsvarande på

fjärde huvudtitelns olika stater uppförda arvoden, vilka i det föregående

varit föremål för nämndens behandling.

Beträffande övriga nu ifrågavarande arvoden, vilka för närvarande

utginge till ordinarie beställningshavare för fullgörande av särskilda

uppdrag vid sidan av tjänsten, hade nämnden ansett sig sakna anledning

att nu föreslå ändringar i avseende å de nuvarande förmånernas

belopp vare sig i fråga om deras utgående under senare halvåret 1922

eller beträffande deras upptagande på arvodesförteckningen för år 1923.

Det syntes emellertid böra beaktas, att sådan ändring i avseende å xxppehållandet

av någon särskild av de befattningar, för vilka ifrågavarande

arvoden vore anvisade, möjligen kunde inträda, att befattningen icke

vidare komme att uppehållas såsom bitjänst utan i stället bleve innehavarens

uteslutande sysselsättning. För sådant fall kunde det befinnas

nödvändigt, att en prövning komme till stånd, om och i vad mån

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

arvodet finge utgå. I fråga om nu behandlade arvoden syntes det därför

böra stadgas, att det skulle åligga vederbörande myndigheter att,

därest vederbörlig befattning icke vidare komme att uppehållas såsom

bitjänst vid sidan av ordinarie tjänst, till Kungl. Maj:t därom göra

anmälan.

Chefen för

arméns

beklädnadsverkstad.

I arvodesförteckningen för lantförsvaret funnes upptaget ett arvode

av 1,740 kronor åt chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad.

Detta arvode hade tillkommit år 1918 i samband med anordnande i

Stockholm av en dylik verkstad. Enligt det förslag härom, som förelagts

1918 års riksdag (prop. om 1918 års tilläggsstat, fjärde huvudtiteln,

statsrådsprotokollet sid. 25), hade avsetts, att chefen för beklädnadsverkstaden

skulle vara en kapten vid intendenturkåren. Enär emellertid

kaptensavlöningen ej stode i rimligt förhållande till det ansvar, som

skulle påvila verkstadschefen, borde till honom därjämte anslås ett arvode,

vilket lämpligen borde bestämmas till 1,500 kronor för år, motsvarande

den ungefärliga skillnaden mellan kaptens av 1. klassen och majors dåvarande.

avlöningsförmåner i Stockholm. Detta tillvägagångssätt syntes

vara lämpligare än att i stat uppföra majorsavlöning för chefen. Det

vore nämligen icke alltid visst, att bland intendenturkårens majorer eller

dess till majorsbefordran i tur stående kaptener den lämpligaste chefen

för anstalten i fråga funnes att tillgå. Utsikterna härför ökades givetvis

i hög grad, om valet kunde göras inom en större personalgrupp.

Riksdagen hade häremot icke uttalat någon erinran (skrivelse nr

118/1918, sid. 11).

Berörda arvode vore, såsom ovan blivit nämnt, i arvodesförteckningen

för år 1922 upptaget med 1,740 kronor. Det ursprungliga arvodesbeloppets

förhöjning hade härvid bestämts enligt de principer, som

använts vid förhöjning av andra arvoden.

Lönenämnden ansåge för sin del, att den anordning beträffande

chefsskapet för arméns centrala beklädnadsverkstad, som, enligt vad

ovan anförts, för närvarande gällde, lämpligen borde bestå. Då emellertid

den år 1921 beslutade löneregleringen åstadkommit ändrat förhållande

mellan kaptens- och majorsavlöningarna, syntes tilläggsarvodet

böra med hänsyn härtill modifieras. *

På grund härav funne lönenämnden skäligt föreslå att ett arvode,

beräknat efter 1,500 kronor för år, finge utgå till chefen för arméns

centrala beklädnadsverkstad under innevarande år för tiden efter den 1

juli 1922 ävensom uppföras å vederbörlig arvodesförteckning för år 1923.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 105

Å lantförsvarets arvodesförtoekning funnes uppfört dels ett arvode

å 348 kronor till en tillsyningsman vid skjutbanorna å Järvafältet, dels

ock ett arvode å 210 kronor till en kyrkogårdsfogde därsammastädes.

Enligt uppgift från chefen för fjärde arméfördelningen uppehölles

dessa båda befattningar av en underofficer vid ett av de till Stockholm

förlagda truppförbanden.

Då de uppdrag, som ålagls denne ordinarie beställningshavare, till

sin natur vore sådana, att han vore i särskilt hög grad bunden av sin

tjänstgöring och icke kunde påräkna att komma i åtnjutande av regelbundna

fritider, och då förvaltningen av målskjutningsmaterielen för

honom medförde ett omfattande uppbördsmannaansvar, funne nämnden

skäligt, att arvoden fortfarande finge utgå för uppehållande av ifrågavarande

båda befattningar. I fråga om arvodenas storlek föresloge

lönenämnden, att desamma finge med oförändrade belopp dels utgå

under senare halvåret 1922 dels ock uppföras på 1923 års arvodesförteckning.

I arvodesförteckningen för lantförsvaret upptoges arvoden dels till

4 kontrollofficerare med 1,410 kronor för vardera, dels till 4 kontrollbiträden,

av vilka två befattningar, vardera med arvode av 870 kronor,

vore avsedda att bestridas av underofficerare och de två andra, vardera

med arvode å 348 kronor, av manskapsunderbefäl. Ifrågavarande arvoden,

vilka ursprungligen fastställts genom brev den 2 september 1892

och den 27 april 1917, vore avsedda att utgå till viss särskilt utbildad

personal, som stode till arméförvaltningens artilleridepartements förfogande

för fullgörande av dess uppgift i avseende å anskaffning, tillverkning

och kontroll av artillerimateriel. Enligt det av departementet

den 7 maj 1906 (Sv. förf.-saml. bill. nr 21) utfärdade reglemente för

nämnda anskaffning in. m. skulle officer, för att klarna av Kungl. Maj:t

förordnas till kontrollofficer, äga erforderliga '' teoretiska insikter och

dessutom till den utsträckning, vederbörande funne ändamålet erfordra,

hava vid verkstad såsom biträde åt kontrollofficer erhållit undervisning

i allt vad hans befattning som kontrollofficer kunde kräva. Enligt vad

lönenämnden inhämtat, innebure- det fastställda kravet på teoretiska

insikter, att vederbörande officer genomgått högre kurs vid artilleri- och

ingenjörhögskolan ävensom särskild kurs vid tekniska högskolan.

I nämnda reglemente stadgades vidare, att anskaffning av artillerimateriel,

därest den icke vore förut känd och prövad, i regel skulle

föregås av försök, varigenom lämpligheten hos konstruktion, materiel

m, m. noggrant prövades och de för materielens ändamålsenlighet erforderBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) 41122 14

Tillsyningsmannon

vid

skjutbanorna

å Järvafältet,

tillika kyrkogårdsfogde.

Kontrolloflicerare

och

kontrollbiträden.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kling!. Maj. ts Proposition Nr 248.

Arbets*

officerare.

liga egenskaperna utröntes. På grund härav hade kontrollofficerarna,

förutom att utöva uppsikt över tillverkning av beställd materiel, såsom

sin huvudsakligaste uppgift att inom artilleridepartementet biträda med

konstruktions- och försöksarbeten. Då dessa göromål krävde grundliga

kunskaper och stor artilleriteknisk färdighet, ansåge lönenämnden skäligt,

att arvoden åt ifrågavarande kontrollofficerare bibehölles. I anslutning

till de uttalanden, nämnden gjort ifråga om arvodet till den artilleristabsofficer,

som vore chef för konstroktionsavdelningen, funne lönenämnden

sig böra förorda, att arvodena till kontrollofficerarna från och

med den 1 juli 1922 bestämdes att utgå med ett efter 1,200 kronor

för år beräknat belopp.

Vad anginge arvodena åt kontrollbiträden, finge lönenämnden till

en början i fråga om tilldelande av sådan förmån åt manskapsunderbefäl

framhålla, att det nya manskapsavlöningsreglementets bestämmelser

icke syntes kunna anses innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t att

fortfarande medgiva arvoden åt manskap, som förordnades såsom kontrollbiträden.

Därest det skulle befinnas erforderligt att vid anställande

i framtiden av manskapsunderbefäl i kontrollbiträdesbefattning bereda

sådan befattningshavare särskilt arvode, syntes följaktligen bliva nödvändigt,

att riksdagens medgivande utverkades därtill, att dylikt arvode

finge utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Beträffande de arvoden, som avsåges för de två underofficerare,

vilka förordnades såsom kontrollbiträden, funne lönenämnden, med hänsyn

till behovet att möjliggöra ett lämpligt personval bland artilleriets

för ändamålet utbildade underofficerare, icke anledning till någon erinran

mot deras fortsatta utgående. Då lönenämnden ansett en nedsättning i

arvodena åt kontrollofficerarna böra ske från 1,410 kronor till 1,200

kronor, funne nämnden skäligt, att de årliga arvodena för underofficerare,

som förorduades såsom kontrollbiträden, från och med den 1 juli 1922

minskades från 870 kronor till 750 kronor för år räknat.

I arvodesförteckningen funnes vidare uppförda arvoden för tre arbetsofficerare,

av vilka en, som vore anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning

å Karlsborg, åtnjöte ett årligt belopp av 1,650 kronor, en, som

uppehölle befattningen vid Åkers krutbruk, ägde uppbära 1,410 kronor

för år samt en, vilken vore anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg, åtnjöte årligt arvode av 1,170 krouor.

Enligt de av arméförvaltningens artilleridepartement för ammunitionsfabriken

respektive Åkers krutbruk den 20 februari 1908 utfärdade

instruktioner erfordrades såsom villkor för att av Kungl. Maj:t kunna

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

förordnas såsom arbetsofficer vid dessa anstalter att vara artilleriofficer,

att hava genomgått artilleri- och ingen]''örhögskolans högre kurs, att

minst 6 månader hava tjänstgjort såsom elev vid respektive verk samt

att, efter erhållet vitsord av vederbörande styresman om lämplighet, hava

med godkännande genomgått kemisk-teknisk kurs vid tekniska högskolan.

Enligt nämnda instruktioner ålåge det arbetsofficer att närmast under

vederbörande styresman leda driften vid vederbörande verk och därvid,

bland annat, utföra förekommande försök. Arbetsofficeren vid ammunitionsfabrikens

avdelning å Karlsborg, vilken avdelning löde under den

i Stockholm placerade styresmannen för nämnda fabrik, intoge i sådant

avseende en särställning framför de övriga arbetsofficer ärna, att han hade

att fullgöra flertalet av de uppgifter, som eljest ålåge vederbörande

styresmän för artilleriets fabriker. Det ålåge honom sålunda, bland

annat, att utöva ständig befälsrätt över den vid avdelningen anställda

eller dit kommenderade personalen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande de kompetensfordringar,

som krävdes av de särskilda arbetsofficerarna, ävensom i fråga om

derås arbetsuppgifter hyste lönenämnden icke någon tvekan om, att

arvoden till ganska avsevärda belopp borde bibehållas för ifrågavarande

befattningshavare. Under hänvisning till vad nämnden anfört ifråga

om arvodet till chefen för arméns beklädnadsverkstad, ansåge nämnden,

att arvodet till arbetsofficeren å Karlsborg borde för tiden från och med

den 1 juli 1922 bestämmas till 1,500 kronor för år. Arvodena till en

var av de två övriga arbetsofficerarna syntes böra likaledes för tiden

från och med den 1 juli 1922 bestämmas till samma belopp, som föreslagits

dels för den artilleristabsofficer, som vore chef för konstruktionsavdelningen,

dels ock för kontrollofficerarna eller till 1,200 kronor för år.

En ytterligare grupp med särskilda arvoden enligt lantförsvarets

arvodesförteekning avlönade befattningar uppehölles av vissa ordinarie

beställnings!)avare, vilka vore avsedda såsom biträden vid förvaltningen

av artilleriets fabriker och tyganstalter, nämligen två besiktningsofficerare

vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, en besiktningsofficer vid vardera

av ammunitionsfabrikens båda avdelningar, en^tygofficer vid Stockholms

tygstation samt ett besiktningsbiträde vid Åkers krutbruk. För

sistnämnda befattning avsåges en underofficer eller ett underbefäl av

manskapet.

De nuvarande arvodenas årsbelopp utgjorde, för besiktningsofficerarna

vid gevärsfaktoriet 1,170 kronor, för besiktningsofficerarna vid

Besiktningsofficerare

m.fl.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

ammunitionsfabriken ävensom för nyssnämnde tygofficer 720 kronor samt

för besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk 870 kronor.

Bestämmelser rörande villkoren för anställning i de olika för officerare

avsedda befattningarna hade meddelats dels i särskilda den 20

lebruari 1908 av arméförvaltningens artilleridepartement för de olika

fabrikerna utfärdade instruktioner dels ock i samma departements den

30 december 1907 utfärdade instruktion rörande artilleriförråden. Av

besiktningsofficer vid gevärsfaktoriet krävdes att hava genomgått artillerioch

ingenjörhögskolans allmänna artillerikurs och att, med vitsord av

vederbörande styresman om lämplighet, hava genomgått särskild kurs

för utbildning till gevärsbesiktningsofficer. För vinnande av förordnande

såsom besiktningsofficer vid ammunitionsfabriken eller såsom tygofficer

vid Stockholms tygstation erfordrades, att vederbörande genomgått

vapenofficerskurs jämte för de olika uppdragens fullgörande inrättade

specialkurser. Utom vissa uppgifter beträffande arbetsledningen vid

vederbörlig anstalt hade nu ifrågavarande officerare till åliggande att

besiktiga beskaffenheten av de olika tillverkningarna. För besiktningsofficerarna

vid gevärsfaktoriet tillkomme skyldighet att handleda eleverna

vid de årliga vapenofficerskurserna.

Liksom beträffande kontrollpersonalen och arbetsofficerarna ansåge

lönenämnden, att nu ifrågavarande besiktningsofficerare och tygofficer

borde, i anseende till de särskilda kompetensfordringar, som krävdes av

dem, ävensom till vikten av deras arbetsuppgifter, fortfarande komma i

åtnjutande av särskilda arvoden utöver lön i respektive ordinarie beställningar.

Så syntes jämväl böra vara fallet med besiktningsbiträdet vid

Åkers krutbruk, i den mån denna befattning uppehölles av underofficer.

Beträffande arvodenas lämpliga avvägande för nu ifrågavarande

officerare hänvisade lönenämnden till vad nämnden föreslagit rörande

jämkning av arvodena till kontrollofficerarna; och föresloge lönenämnden

alltså, att motsvarande jämkningar måtte komma till stånd jämväl för

de olika besiktningsofficerarna. I enlighet härmed syntes för tiden från

och med den 1 juli 1922 arvodena böra bestämmas till 1,020 kronor

för besiktningsofficerarna vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori samt till

600 kronor för besiktningsofficerarna vid vardera av ammunitionsfabrikens

båda avdelningar ävensom till tygofficeren vid Stockholms tygstation,

allt för år räknat.

Beträffande arvodet åt besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk syntes

detsamma, därest befattningen uppehölles av ordinarie beställningshavare,

som vore underofficer, böra för tiden från och med den 1 juli 1922 skäligen

bestämmas till det belopp, som av lönenämnden föreslagits såsom arvode

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248. 109

åt underofficer, vilken förordnades såsom kontrollbiträde, eller till 750

kronor för år räknat.

Under förutsättning att den hittills gällande anordningen, enligt

vilken manskapsunderbefäl vid kommendering såsom besiktningsbiträde

tilldelades arvode, funnes böra för framtiden bibehållas, syntes riksdagens

medgivande därtill böra utverkas, och hänvisade lönenämnden i detta

hänseende till vad nämnden ovan anfört i fråga om åtgärder för möjliggörande

av arvodens utbetalande till manskapsunderbefäl vid förordnande

såsom kontrollbiträde.

Enligt arvodesförteckningen för armén utginge ett arvode å 468

kronor till ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium. Befattningen,

vilken vore avsedd att uppehållas av en tygförvaltare, som vore

placerad å Stockholms tygstation, krävde, enligt vad som från artilleridepartementet

under hand meddelats lönenämnden, av innehavaren stor

omtanke och ständig eftersyn till förekommande av explosionsolyckor

under arbetet på laboratoriet. Vid sådant förhållande ville det synas

lönenämnden, som om skäl skulle föreligga, för att ifrågavarande beställningshavare

fortfarande bibehölles vid förmånen av visst arvode utöver

lönen i tygförvaltarbeställningen; och föresloge nämnden, att arvodet

för tiden från och med den 1 juli 1922 finge utgå med det nuvarande

beloppet oförändrat.

Ehuru lönenämnden icke till närmare behandling upptagit sådana

arvoden, som utginge till ordinarie beställningshavare för uppehållande

av vissa befattningar vid sidan av deras ordinarie beställningar, hade

nämnden dock ansett sig böra i detta sammanhang erinra om de ersättningar,

vilka vore anslagna för avlönande av läkare för personal vid

ammunitionsfabrikens avdelningar å Marieberg och å Karlsborg samt

för tygarbetarna vid Stockholms, Karlsborgs och Bodens tygstationer.

Enligt till lönenämnden meddelad uppgift utginge dessa ersättningar till

innehavare av ordinarie läkarbeställningar vid lantförsvaret. Vid det förhållande

att för läkare vid arméns truppförband för närvarande icke

förelåge skyldighet att bestrida läkarvård för civil personal, som vore

anställd vid till truppförbandet icke hörande anstalter, hade lönenämnden

visserligen funnit det vara för'' närvarande ofrånkomligt att bibehålla

särskild ersättning för uppehållande av ifrågavarande läkarvård.

Lönenämnden hade dock ansett sig böra framhålla'' önskvärdheten

därav, att åtgärder måtte vidtagas i sådant syfte, att ordinarie militärläkare

framdeles måtte kunna åläggas att utan särskild gottgörelse be
-

Ledaren av

arbetena vid

artilleriets

huvudlaboratorium.

Läkare för

arbetare vid

fabriker m. m.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Styresmannens

vid Åkers

krutbruk ersättning

för

representationskostnader.

110 Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.

strida läkarvåi’d för personal vid sådana arméns anstalter, som inrättats

å orter, där truppförband funnes förlagda.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 december 1916 hade arméförvaltningens

artilleridepartement aumält, bland annat, följande. Åkers

krutbruk besöktes tid efter annan av personer i tjänsteärenden. Den

tid, ett sådant besök varade, uppginge i allmänhet till eu eller annan

dag, men utsträcktes emellanåt avsevärt längre. Under denna tid måste

styresmannen vid krutbruket tillhandahålla de besökande kost och logi,

då intet hotell eller gästgivargård funnes i närheten. Med anledning

härav hade på statens bekostnad en del gästrum anordnats i styresmannens

bostad.

De flesta besökande hade utgjorts av ingenjörer av olika slag, då

kostnadsberäkningar m. m. måst uppgöras å platsen, och hade antalet

av sådana besök särskilt under utvidgningen åren 1915 och 1916 varit

mycket stort. Av det anförda framginge, att det vore avsevärda utgifter,

styresmannen måste vidkännas för dessa besök i tjänsten, och

syntes inom svenska armén något liknande icke förekomma. Huru stora

dessa extra utgifter vore, syntes svårt att avgöra, då, förutom de direkta

utgifterna för mat, en del utgifter för ökat hushåll, uppassning, in. m.

medföljde. De syntes därför artilleridepartementet skäligt, att någon

ersättning härför tillerkändes styresmannen. En sådan ersättning skulle

lämpligast utgöras av ett årligt belopp av förslagsvis 750 kronor.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 januari 1917 hade arméförvaltningen

i samband med framställning angående medelsbehovet för år

1918 under ordinarie vapenanslaget hemställt, att ersättning till styresmannen

för de med hans befattning förenade representationskostnader

finge utgå från nämnda anslag med skäliga ansedda 750 kronor om året.

Till statsrådsprotokollet till den vid 1917 års riksdag sedermera

avlåtna propositionen nr 113 angående vapenanslagets beräknande (sid.

33) hade dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet beträffande

ifrågavarande representationskostnader anfört följande.

Med hänsyn till vad artilleridepartementet upplyst angående omfattningen

av den representationsskyldighet, som påvilade styresmannen för

Åkers krutbruk, syntes det vara med rättvisa och billighet förenat, att

någon ersättning härför av statsmedel bereddes honom. Vid sådant förhållande

och då intet vore att erinra mot det föreslagna beloppet eller

mot dess utgående från ordinarie vapenanslaget, syntes vederbörlig titel

under anslaget böra höjas med 750 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t i anslutning härtill avlåtit förslag i ämnet, hade

riksdagen uti skrivelse nr 4 (1917 sid. 36) meddelat, att riksdagen ansett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

in

det tveksamt, huruvida den föreslagna ersättningen för representationskostnader

vore den lämpligaste formen för betalande av utgifter av

ifrågavarande art. Med hänsyn till de vid Åkers krutbruk rådande säregna

förhållanden funne emellertid riksdagen sig böra godkänna Kungl.

Maj ris förslag.

Ifrågavarande ersättning hade sedermera, efter att i överensstämmelse

med förslag av sakkunniga för ändrad uppställning av fjärde

huvudtiteln hava överförts till ordinarie avlöningsanslaget, från och med

år 1920 uppförts å arméns arvodesförteckning. Liksom övriga ersättningar

enligt förteckningen hade även denna från och med år 1922

förhöjts med 16 procent eller till 870 kronor.

Då de förhållanden, som nödvändiggjort anvisandet åt styresmannen

av ifrågavarande särskilda ersättning, fortfarande ägde giltighet och

även framdeles komme att göra sig gällande, så länge statens kruttillverkning

vore anordnad såsom för närvarande, hade lönenämnden ansett

sig sakna anledning att ifrågasätta någon ändring beträffande ersättningens

utgående eller storleken därav.

Enligt det lönenämnden meddelade särskilda uppdrag har nämnden

under nu ifrågavarande avdelning av betänkandet avgivit yttrande och förslag

rörande de arvoden, som enligt vederbörliga arvodesförteckningar utöver

fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare vid armén, respektive

marinen. Härvid har lönenämnden inskränkt sig till att i detalj

granska endast den del av dessa arvoden, som utgå till ordinarie beställningshavare,

vilka uteslutande äro upptagna av respektive befattningar.

Däremot har nämnden beträffande de arvoden, vilka utgå till

ordinarie beställningshavare för fullgörande av särskilda uppdrag vid

sidan av tjänsten, icke föreslagit några ändringar i avseende å de nuvarande

förmånernas belopp, och har nämnden till stöd härför anfört,

att ett fullständigt reglerande av sistberörda arvoden förutsatte en mera

genomgående undersökning av de olika befattningshavarnas särskilda

arbetsuppgifter än det varit möjligt för lönenämnden att nu verkställa.

I den mån sådan ändring komme att inträda, att viss befattning icke

vidare komme att uppehållas såsom bitjänst utan bleve innehavarens

uteslutande sysselsättning, har lönenämnden ansett det böra stadgas, att

det skall åligga vederbörande myndigheter att därom göra anmälan till

Kungl. Maj:t för möjliggörande av särskild prövning, om och i vad mån

arvodet vidare må utgå.

Vid den granskning, jag underkastat lönenämndens förslag under

förevarande avdelning av betänkandet, har jag med ett par undantag,

Departe
ments
chefen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

vartill jag nedan återkommer, ej funnit anledning till erinran mot att

de arvoden, som däri behandlats, upptagas enligt av nämnden angivna

grunder i de arvodesförteckningar för lantförsvaret respektive sjöförsvaret,

som böra bifogas beräkningarna av de olika avlöningsanslagen

för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923. Till frågan om, efter vilka

belopp de på 1922 års arvodesförteckningar uppförda arvoden må utgå

för senare halvåret 1922, torde jag få återkomma i annat sammanhang;

och synes därvid böra tagas i övervägande, vilka föreskrifter kunna

behöva meddelas vederbörande myndigheter om att till Kungl. Maj:t

lämna meddelande om sådana ändringar beträffande vissa befattningars

uppehållande, som av lönenämnden ansetts erforderliga för prövning, om

och i vad mån respektive arvoden vidare må utgå.

Från arvodesförteckningen för lantförsvaret anser jag böra uteslutas

de arvoden, som hittills varit avsedda för såsom kontrollbiträden kommenderat

underbefäl av manskapet. Lönenämnden har för sin del erinrat

därom, att det nya manskapsavlöningsreglementets bestämmelser icke

syntes innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t att fortfarande medgiva

arvoden åt manskap, och har nämnden på grund härav ifrågasatt, att

riksdagens medgivande måtte utverkas därtill, att arvoden enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder finge utgå till manskapsunderbefäl, som

förordnas i befattning såsom kontrollbiträde.

Genom proposition till innevarande års riksdag (nr 139) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen godkänna viss ändring av manskapsavlöningsreglementet

i syfte att arbetspenningar må kunna tillerkännas hantverksbeställningsmän

vid artilleriet under tjänstgöring vid artilleriets verkstäder.

Att ifrågasätta ytterligare ändring i nämnda reglemente för möjliggörande

av utbetalande av arvoden åt manskapsunderbefäl vid förordnande såsom

kontrollbiträden anser jag desto mindre vara av behovet påkallat, som

det icke kan antagas, att skyldighet för manskap att utan särskild gottgörelse

mottaga förordnanden av nämnda slag kan menligt inverka på

manskapets rekrytering.

I enlighet med den ståndpunkt, jag sålunda funnit mig böra intaga

till nu berörda fråga, anser jag, att vad lönenämnden anfört om behovet

av särskild åtgärd för att kunna disponera det för besiktningsbiträde vid

Åkers krutbruk avsedda arvodet på manskapsunderbefäl, i stället bör

föranleda till särskild föreskrift, att nämnda arvode hädanefter icke må

utgå till nämnda slags beställningshavare utan allenast till underofficer,

där sådan tages i anspråk för befattningen.

Vid behandling av de på lantförsvarets arvodesförteckning uppförda

ersättningar, vilka utgå till åtskilliga ordinarie beställningshavare för

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. 113

vissa resor, som åligga dem att utföra i tjänsten, har lönenämnden anfört,

att för ett tillförlitligt bedömande, huruvida anordningen ifråga

borde bibehållas och eventuellt utsträckas, det vore erforderligt, att från

vederbörande myndigheter införskaffades utredning och förslag i vissa

av nämnden angivna hänseenden. I annat sammanhang torde jag få

återkomma till de åtgärder, vartill lönenämndens sålunda gjorda uttalande

synes mig böra föranleda.

Beträffande de på lantförsvarets arvodesförteckning upptagna ersättningar,

vilka utgå till innehavare av ordinarie läkarbeställningar vid lantförsvaret

för läkarvård åt civil personal vid vissa till truppförband icke

hänförliga anstalter, har lönenämnden framhållit önskvärdheten därav,

att åtgärder måtte vidtagas i sådant syfte, att ordinarie militärläkare

måtte kunna åläggas att utan särskild gottgörelse bestrida läkarvård för

personal vid sådana arméns anstalter, som inrättats å orter, där truppförband

finnas förlagda. Detta lönenämndens uttalande finner jag beaktansvärt;

men torde den för angivna syftemåls vinnande erforderliga

utredningen, i likhet med vad jag tidigare framhållit beträffande eu av

lönenämnden ifrågasatt motsvarande utredning om uppehållande av vissa

göromål vid sjökrigsskolan, lämpligen böra anstå i avvaktan på den

förestående omorganisationen av försvarsväsendet.

Vid avgivande av sina särskilda förslag till reglerandet av vissa

arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvarsväsendet har lönenämnden

förutsatt, att i den mån dessa förmåner vore sådana, att enligt

vederbörliga författningar hänsyn därtill finge tagas vid beräkning av

dyrtidstillägg, sådant tillägg finge utgå å respektive förmån. Då ifrågavarande

arvodens utgående i varje fall- grundades på officersavlöningsreglementet

den 29 juni 1921, borde dyrtidstilläggen i förekommande fäll

utgå enligt sådana reducerade grunder, som för närvarande vore fastställda

i 4 § av kungörelsen av nyssnämnda dag angående allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Vad lönenämnden sålunda uttalat giver mig icke anledning till

någon erinran. '' •

Tillhandahållande av vissa utredningspersedlar in. m.

I det vid propositionen nr 350 till 1921 års riksdag fogade förslag

till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen hade

under 22 § införts ett så lydande stadgande:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)

411 8» 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Arméns och

marinens

avlöningssakkunniga.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

»Ekiperingshjälp tillkommer officer och underofficer samt vederlike,

vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen

såsom sådan med ett belopp av högst 1,000 kronor till beställningshavare

i officers tjänsteställning och högst 600 kronor till beställningshavare

i underofficers tjänsteställning samt utgår enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Magt.»

Detta stadgande hade av arméns och marinens avlöningssakkunniga,

som den 10 februari 1921 avgivit betänkande med förslag till lönereglering

för ovannämnda personalgrupper, motiverats huvudsakligen därmed,

att, medan skyldigheten för civila befattningshavare att bära tjänstedräkt

vore inskränkt till ett mindretal grupper av tjänstemän och i allmänhet

torde avse allenast anskaffning av mindre omfattande beklädnad,

motsvarande skyldighet för ifrågavarande militära personal innebure anskaffning

och underhåll av fullständig beklädnadsuppsättning av för olika

tjänstgöringsförhållanden och årstider lämpade tjänstedräkter. På grund

häi-av syntes det de sakkunniga uppenbart, att betydande kostnader i detta

avseende förorsakades den militära personalen i jämförelse med den civila.

Ekiperingshjälp borde tillkomma officer och underofficer samt vederlike,

vilken vore skyldig att i tjänsten bära uniform, samt utgå endast vid

första anställningen i sådan beställning. De utgifter, varom här vore

fråga, vore nämligen särskilt kännbara vid den första anställningen, då

vederbörande ännu icke iippburit någon lön och därför måste, därest han

icke ägde enskilda tillgångar för bestridandet av nämnda utgifter, sätta

sig i skuld. De belopp, som i förevarande avseende borde ifrågakomma,

syntes lämpligen böra avvägas på sådant sätt, att de å ena sidan beredde

en verklig lättnad vid ekiperingens anskaffning, men å andra sidan finge

karaktären av att utgöra allenast ett bidrag vid denna anskaffning. Det

borde överlämnas åt Kungl. Maj:t att inom vissa i avlöningsreglementet

upptagna maximibelopp bestämma de bidrag, som borde utgå. De sakkunniga

erinrade i detta sammanhang, att ekiperings-(beklädnads-)hjälp

redan i vissa fall utginge till reservpersonal vid armén och marinen.

En av de sakkunniga, herr Widell, med vilken herr N. A. Nilsson

instämt, hade i fråga om ekiperingshjälpen avgivit särskilt yttrande och

därvid anfört, att han icke kunnat ansluta sig till de sakkunnigas förslag

på denna punkt, särskilt som det enligt hans mening måste befaras,

att införandet av denna nya avlöningsförmån komme att medföra konsekvenser

i fråga om åtskilliga civila befattningar. Däremot ansåge reservanten

lämpligt, att staten under tjänstgöring tillhandahölle vapen, kikare

och skidor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj.ts Proposition Nr 248.

115

Föredragande departementschefen anslöt sig till de sakkunnigas förslag

och erinrade därvid att, då man — enligt departementschefens förmenande

med all rätt —- syftade till, att oflicersbanan borde vara öppen

för ynglingar från olika samhällsgrupper, en sådan strävan mötte ett

väsentligt hinder i de stora kostnader, som anskaffningen av den första

militära beklädnadsutrustningen medförde. Det vore sålunda även ur

rekryteringssynpunkt av stort intresse, att bestämmelse om denna förmån

bleve införd i avlöningsreglementet. Den av reservanterna uttalade

betänkligheten, att medgivandet av denna avlöningsförmån skulle medföra

konsekvenser i fråga om åtskilliga civila befattningar, syntes departementschefen

icke äga fog, • då militärtjänsten påfordrade bärande av

uniform i en helt annan utsträckning än civil tjänst samt uniform för

den senare tjänsten betingade väsentligen mindre kostnader än för den

förra.

De sakkunniga hade, efter vad departementschefen erinrade, icke

uttalat sig om, huruvida dyrtidstillägg vore avsett att utgå å ekiperingshjälpen.

Departementschefen funne sig icke för det dåvarande höra föreslå,

att dyrtidstillägg skulle beräknas å ifrågavarande förmån.

Beträffande den av reservanterna väckta frågan om tillhandahållande

under tjänstgöring genom statens försorg av vapen, kikare, skidor och

dylik utrustning kunde det även enligt departementschefens mening

ifrågasättas, huruvida ej sådan förmån borde beredas den militära persosonalen.

Därest vid utredning i ärendet skulle befinnas, att så borde

ske, syntes böra övervägas, huruvida icke däremot svarande minskning

av ekiperingshjälpens belopp borde äga rum.

I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anförde riksdagen beträffande

den föreslagna ekiperingshjälpen samt ytterligare en av Kungl. Maj:t

ifrågasatt förmån — särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å

egen förläggningsort — att riksdagen icke velat fatta ståndpunkt till

frågan, om dessa förmåner över huvud borde utgå, innan ytterligare utredning

i ärendet skett. I varje fall syntes emellertid denna fråga böra

underställas riksdagens prövning. Riksdagen hade på grund härav ur

förslaget till avlöningsreglemente uteslutit hithörande bestämmelser.

Genom brev den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns

och marinens avlöningssakkunniga, bland annat, att i anledning av riksdagens

uttalande i ämnet verkställa utredning och eventuellt avgiva förslag

till bestämmelser att underställas riksdagens prövning angående

Ärendet inför

Kungl. Maja.

Riksdagens

skrivelse nr

351/1921.

Ytterligare

utredning.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

särskild ekiperingshjälp vid första anställningen som officer eller underofficer.

Sedermera liar Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december 1921

förordnat, att uppdraget skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets

lönenämnd.

Uti skrivelse den 13 februari 1922 har lönenämnden avgivit utlåtande

och förslag i ämnet. Innan jag ingår på detta utlåtande, tillåter

jag mig emellertid att något beröra vissa yttranden i denna fråga, vilka

på framställning av arméns och marinens avlöningssakkunniga på sin

tid inhämtats från arméns och marinens myndigheter och till vilka lönenämnden

haft tillgång vid ärendets handläggning.

Arméförvaltningens

artilleri-,

intendentsoch

civila

departement.

Med skrivelse den 15 november 1921 hava armé förvaltningens artilleri-,

intendents- och civila departement överlämnat yttranden i ärendet,

som efter hörande av vederbörande trnppförbandschefer m. fl. avgivits

av samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden, militärbefälhavaren

på Gottland, samtliga triippslagsinspektörer, chefen för fortifikationen

och inspektören för militärläroverken.

För egen del hava departementen till en början erinrat, hurusom i

kungörelsen den 15 november 1912 (nr 413) angående arméns reserver

av befäl och civilmilitär personal stadgades, att officerare och underofficerare,

vilka inom reserv erhållit sin första officers- eller underoföcersanställning,

ägde vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp, officer

med 500 kronor och underofficer med 300 kronor, samt att dessa belopp

jämlikt beslut av 1921 års riksdag skulle för åren 1921 och 1922 höjas

med 100 procent. På skäl, som anförts i propositionen nr 350 till 1921

års riksdag, ansåge departementen — i likhet med samtliga i ärendet

hörda myndigheter utom sekundchefen för ett av kavalleriregementena

och delvis även chefen för ett infanteriregemente — att även officerare

och underofficerare å aktiv stat (surnumerära fänrikar och sergeanter i

regemente eller kår medräknade) ävensom sådan civilmilitär personal av

motsvarande tjänsteklass, som jämlikt gällande bestämmelser ägde att

bära fastställd tjänstedräkt, borde vid sin första utnämning erhålla en

dylik förmån. Såsom grund vid bestämmande av ekiperingshjälpens

storlek borde enligt departementens mening läggas kostnaderna för anskaffande

av de till den personliga fältutrustningen hörande persedlar

och vapen, vilka kostnader för det dåvarande uppginge till följande belopp,

nämligen:

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj: Is Proposition Nr 24.8.

117

för officerare:

beklädnadspersedlar....................................................................

utrednings- och remtygspersedlar utom skidor med stavar

samt sabelhandrem (portepé) ..............................

skidor med stavar ................................................................

sabelhandrem (portepé).............................................................

pistol................................................................................................

sabel med balja...........................................................................

kronor 1,150: —

)>

);

))

»

»

175

25

15

100

95

eller tillhopa kronor 1,560

beklädnadspersedlar

sabelhandrem (portepé)

sabel med balja.............

underofficerare:

.............................................. kronor

1,018: —

............................................. ))

12: —

.............................................. »

85: —

eller tillhopa kronor

1,115: —

Ifrågavarande kostnader, som sålunda för det dåvarande utgjorde

omkring 1,600 kronor för officer och vederlike och omkring 1,100 kronor

för underofficer och vederlike, komme framdeles möjligen att på grund

av sjunkande priser något minskas.

Såsom framginge av den senare bland nyssnämnda uppgifter, skulle

emellertid underofficer och vederlike av utrednings- och remtygspersedlar

samt vapen själv anskaffa och bekosta endast sabelhandrem (portepé)

och sabel med balja, varemot övriga dylika persedlar ävensom pistol

tillhandahölles av kronan enligt i gällande fältutrustningslistor och intendenturmaterielreglemente

särskilt meddelade bestämmelser. Enligt departementens

förmenande borde motsvarande förmån även tillkomma nyutnämnda

officerare med vederlikar, och borde i sådant fall det belopp,

som skulle såsom ekiperingshjälp utgå till dessa, enligt då gällande priser

reduceras med 300 kronor (därav för utrednings- och remtygspersedlar

utom skidor med stavar samt sabelhandrem — portepé — 175 kronor,

för skidor med stavar 25 kronor och för pistol 100 kronor) eller till

omkring 1,300 kronor.

Det kunde enligt departementens förmenande jämväl ifrågasättas,

huruvida icke sistnämnda förmån även borde tillkomma de äldre officerare

och vederlikar, som vid tidpunkten för besluts meddelande i förevarande

avseende tillhörde armén.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits borde härav betingade ändringar

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

i fältutrustningslistorna och i intendenturmaterielreglementet anbefallas,

varjämte föreskrift borde meddelas därom, att ekiperingshjälp ej finge

utbetalas, med mindre de persedlar och vapen, som av nyutnämnda officerare

och underofficerare jämte vederlikar skulle innehavas och bekostas,

blivit av dem anskaffade och av vederbörande chef godkända.

Då frågan om ekiperingshjalpens storlek bleve beroende på om och

i vad mån nya bestämmelser komme att meddelas om tillhandahållande

på statens bekostnad av utrednings- och remtygspersedlar ävensom pistol,

kunde departementen icke avgiva annat förslag i nämnda hänseende, än

att departementen hemställde, att vid blivande framställning till riksdagen

de av departementen gjorda beräkningarna måtte följas.

Departementen ville i detta sammanhang framhålla, att, därest här

omnämnda förmåner i kontant eller in natura bei’eddes nyssnämnda beställningsliavare

på aktiv stat, vissa ändringar erfordrades i gällande

föreskrifter rörande ekiperingshjälp för i reserven direkt utnämnda officerare

och underofficerare jämte vederlikar ävensom att särskilda bestämmelser

vore av nöden beträffande ekiperingshjälp till sådana beställningshavare

på aktiv stat, söm tidigare haft anställning i reserven och vid

inträdet i densamma uppburit ekiperingshjälp enligt reservbefälsförordningen.

Vidare hade departementen anställt vissa beräkningar rörande kostnaderna

för kronan för anskaffning och underhåll av de persedlar och

vapen, som enligt departementens förslag borde av statsmedel tillhandahållas

officerare och vederlikar. Därest det medgivande härutinnan, som

av departementen ifrågasatts, komme att gälla även sådana officerare och

vederlikar, som vid tidpunkten för besluts meddelande redan tillhörde

armén, syntes anskaffningen vad denna personal anginge huvudsakligen

kunna ske genom iniösen av sådana, efter vederbörlig besiktning och

värdering godkända persedlar och vapen, som tillhörde officerare och

vederlikar, vilka gjorde framställning om dylik inlösen. Då emellertid

åtskilliga beställningshavare icke torde använda sig av berörda medgivande

utan i stället fortsatte med användningen av egna persedlar och

vapen, syntes det för ändamålet erforderliga beloppet böra beräknas för

endast halva antalet av de vid. nämnda tidpunkt armén tillhöriga officerare

och vederlikar samt efter eu anskaffningskostnad för varje officer

och vederlike av (175 + 25 + 100 =) 300 kronor.

Beträffande kostnaderna för anskaffning av de persedlar och vapen,

■ som erfordrades för de officerare och vederlikar, vilka efter besluts

meddelande i detta ärende nyutnämndes, krävdes för dessa kostnaders

bestridande årlig ökning av vederbörliga underhållsanslag med belopp,

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

. 119

som för det dåvarande kunde beräknas efter följande anskaffningskostnader

för varje nyutnämnd officer och vederlike, nämligen:

å munderingsanslaget (för utrednings- och remtygspersedlar

utom skidor med stavar och sabelhand
-

rem [portepé])....................................................................... kronor 175: —

å skidmaterielanslaget (för skidor med stavar) ................. » 25: -

å vapeuanslaget (för pistol) ..................................................... » 100: —

Dessa kostnader syntes dock framdeles på grund av minskade anskaffningspris

möjligen kunna reduceras.

Vad slutligen anginge kostnaderna för här omnämnda persedlars

och vapens underhåll, syntes, enär slitningstiden för samtliga persedlar

och vapen, utom skidor med stavar, i allmänhet kunde beräknas omfatta

en officers eller vederlikes hela tjänstetid, dessa kostnader icke bliva

större, än att de utan särskild anslagsökning kunde bestridas av vederbörliga

ordinarie underhållsanslag. För underhåll av skidor med stavar,

som i avsevärd mån förbrukades, torde däremot årligt underhållsanslag

böra beräknas för varje par enligt ovannämnda grunder nyanskaffade

skidor med ett belopp, som med stöd av statistiska uppgifter tills vidare

borde bestämmas till 5 kronor.

Marinförvaltningen har med skrivelse den 24 november 1921 överlämnat

yttranden från stationsbefälhavarna vid flottans stationer samt

regemente- och kårchefer vid kustartilleriet och därvid för egen del anfört

huvudsakligen följande.

För den unge officeren, som måst bekosta en dyrbar utbildning,

bleve den ifrågavarande ekiperingen särskilt betungande. Eu fullständig

beklädnadsutrustning betingade för närvarande ett betydande belopp.

Därest enskild förmögenhet icke funnes, måste skuldsättning givetvis

bliva följden. Det vore tydligt, att officersyrket under sådana förhållanden

måste verka mindre eftersträvansvärt och försvåra rekryteringen

samt utestänga begåvade ynglingar tillhörande de mindre bemedlade

klasserna, en omständighet som givetvis vore ur försvarets synpunkt

ofördelaktig. Ungefär detsamma torde gälla officers vederlike.

För underofficeren ställde sig förhållandet ungefär enahanda. Visserligen

hade han icke behöft vidkännas några kostnader för sin utbildning,

men å andra sidan vore befordran till underofficer med nuvarande

avlöningsbestämmelser ekonomiskt sett mindre fördelaktig, då den ej medförde

någon väsentlig avlönings förhöj ning. I vissa fall medförde den

till och med avlöningsminskning, för vilken dock för närvarande kom
-

Marinförvalt
ningen.

\

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Försvars
väsendets
lönenämnd.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

pensation medgivits genom personlig lönefyllnad. Att under sådana

förhållanden ekiperingen för den nyvordne underofficeren, som kanske

därtill redan bildat familj, måste bliva betungande, vore självklart. Enligt

av chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona verkställd

utredning belöpte sig kostnaden i Karlskrona för en fullständig beklädnadsutrustning

för underofficer av 3:e graden till 1,352 kronor. Om

övergången till underofficersgraden icke ekonomiskt underlättades, inställde

sig givetvis frestelsen att lämna krigstjänsten, varmed följde

avskedspremie, just vid det tillfälle staten stode i begrepp att i full ''utsträckning

tillgodogöra sig den anställdes utbildning och kunskaper.

Mot de av avlöningssakkunniga föreslagna beloppen, som syntes väl

avvägda, funne marinförvaltningen intet att erinra. Dessa belopp, 1,000

kronor för officer och 600 kronor för underofficer, vore avsedda att utgöra

maximibelopp, inom vilka det skulle överlämnas åt Kungl. Maj:t

att bestämma, med vilka belopp ekiperingshjälpen i förekommande fall

skulle utgå. Någon minskning i dessa belopp syntes icke kunna ifrågakomma

beträffande officer och underofficer vid flottan och kustartilleriet,

marinunderintendent, extra mariningenjör och marinläkarstipendiat (respektive

annan mariningenjör eller marinläkare, som utnämndes därtill

utan föregående anställning som extra mariningenjör eller marinläkarstipendiat).

V ad anginge poliskåren, vore den föreskrivna uniformen av

så enkel beskaffenhet, att förmånen syntes böra begränsas till hälften av

det belopp, som skulle ''tillkomma underofficer.

Marinförvaltningen föresloge emellertid, till förekommande av missbruk,

en bestämmelse av innehåll, att den, som uppburit ekiperingshjälp

och som på egen ansökan avginge inom två år efter första anställningen,

skulle vara skyldig återbära, vad han uppburit i ekiperingshjälp.

Vad beträffade tillhandahållande under militär tjänstgöring genom

statens försorg och på dess bekostnad av vapen, skidor, kikare och dylik

utrustning, ansåge marinförvaltningen behovet därav, för marinens vidkommande,

vara i erforderlig utsträckning tillgodosett genom gällande

bestämmelser.

I sin förenämnda skrivelse den 13 februari 1922 har försvarsväsendets

lönenämnd, innan densamma gått att för egen del uttala sig i ärendet,

ansett sig böra erinra om den rätt att mot viss ersättning utbekomma

beklädnadspersedlar m. m., som enligt gällande bestämmelser

tillkomme personal vid såväl försvarsväsendet -som vissa grenar av den

civila förvaltningen, samt därvid framhållit, hurusom enligt 22 § i

officersavlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) i nämnda reg
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

121

lemente avsedd beställningshavare ägde att mot ersättning från kronans

vederbörande förråd och dylika anstalter utbekomma bland annat beklädnads-

och utrustningsartiklar ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka

och reparera uniformspersedlar och övrig tjänstutrustning, allt

enligt bestämmelser, som meddelades av Kungl. Maj:t. Kungörelsen den

31 december 1921 (nr 831) med vissa tilläggsbestämmelser till de militära

avlöningsreglementena innehöll e i detta hänseende (4 kap.) allenast

en hänvisning till vad därom vore i vederbörliga förvaltningsreglementen

för armén och i reglemente för marinen särskilt stadgat.

I avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

återfunnes under 25 § eu föreskrift därom att, där tjänsteman

enligt av styrelsen för vederbörande verk meddelade föreskrifter vore

pliktig att under tjänstutövning vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken

eller där tjänstgöringens art påkallade nyttjandet av särskild

beklädnad, för ändamålet erforderliga klädespersedlar eller materialier,

som ansåges icke böra -utlämnas såsom lån, kunde tillhandahållas av

verket mot ersättning enligt grunder, som meddelades av Kungl. Maj:t.

Beträffande de befattningshavare vid statsdepartementen och andra verk,

tillhörande den civila förvaltningen, å vilka avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) ägde tillämpning, gällde i detta hänseende ett i

24 § av sistnämnda reglemente infört stadgande av enahanda innebörd,

som nu nämnts.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av dessa stadganden

hade av Kungl. Maj:t meddelats dels i avd. C av kungörelsen den 30

juni 1920 (nr 529) angående vissa tilläggsbestämmelser till kommunikationsverkens

avlöningsreglemente, dels ock i 4 § av kungörelsen den

31 december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till nyssberörda

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartementen med

flera verk. Dessa tillämpningsföreskrifter vore emellertid av sins emellan

något avvikande innehåll.

Till följd av de vid kommunikationsverken rådande tjänstgöringsförhållandena

hade det nämligen beträffande vissa befattningsgrupper vid

dessa verk mer än i fråga om andra sådana ansetts ligga i verkets intresse,

att befattningshavaren alltid uppträdde i väl vårdad uniform.

Detta vore fallet särskilt vad anginge tjänstemän, vilka, såsom exempelvis

tågpersonalen vid statens järnvägar, hade att i den dagliga rörelsen

representera verket i förhållande till allmänheten. Åvenså funnes tjänstemannagrupper

vid dessa verk, vilka regelbundet hade sådant arbete, att

beklädnaden i särskild hög grad utsattes för slitning eller för inverkan

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) *1122 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

av väder och vind. För att icke dessa tjänstemän skulle vara nödgade

att vidkännas större utgifter för sin beklädnad än andra befattningshavare,

med vilka de eljest borde vara jämoställda, hade det ansetts

riktigt att till förmån för de förra stadga en reduktion av den ersättning,

som av tjänstemannen skulle till verket erläggas för tillhandahållna

klädespersedlar eller materialier. Denna reduktion hade bestämts

till 30 procent av verkets självkostnadspris.

Någon motsvarande nedsättning för särskilda fall hade icke ansetts

behövlig vid de verk, å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921

ägde tillämpning. Vid vissa av dessa verk — såsom fångvårdsstaten

och tvångsarbetsanstalterna — förekomme väl, att uniformspliktig personal

ledde och deltoge i arbete, som utsatte beklädnaden för starkare

slitning, men i dylika fall torde verket vara i tillfälle att tillhandahålla

överdragskläder. I övrigt hade vid dessa verk sådana förhållanden icke

ansetts föreligga, som vid kommunikationsverken befunnits betinga ifrågavarande

nedsättning.

Den skyldighet att på egen bekostnad anskaffa och underhålla uniform

och en del andra för tjänstebruk avsedda effekter, som ålåge å

aktiv stat anställda officerare och underofficerare med vederlikar, hade

endast i förhållandevis ringa omfattning någon motsvarighet vid den

civila förvaltningen. I många fall, särskilt vid den första utrustningenT

torde denna skyldighet kännas mycket betungande. Det skulle fördenskull

helt naturligt vara önskvärt, bland annat med hänsyn till rekryteringen

av officers- och underofficerskårerna, om staten här kunde på ett

eller annat sätt träda hjälpande emellan, och detta så mycket hellre,

som, efter vad i det föregående nämnts, särskild gottgörelse i form av

ekiperings-(beklädnads-)hjälp redan tillerkänts motsvarande personal i

arméns och marinens reserver.

Lönenämnden hade hittills icke varit i tillfälle att i denna fråga

åvägabringa någon närmare utredning utöver den, som, på sätt förut

omförmälts, kommit till stånd på framställning av arméns och marinens

avlöningssakkunniga. Under överläggningen i detta ämne hade emellertid

inom nämnden fråga väckts, huruvida icke även andra utvägar än

beviljande av kontant ersättning i form av ekiperingshjälp lämpligen

skulle kunna anlitas för att bereda personalen den lättnad, som här

kunde anses erforderlig. I sådant hänseende hade närmast kommit i

betraktande den vid kommunikationsverken tillämpade anordningen, enligt

vilken i vissa fall klädespersedlar och materialier kunde till befattningshavare

utlämnas mot ersättning, som med 30 procent understege

verkets självkostnadspris.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 123

Då redan för närvarande tillverkning av uniformspersedlar och en

del andra för tjänsten avsedda artiklar i viss omfattning ägde rum på

arméns och marinens egna verkstäder, hölle lönenämnden för antagligt,

att sådana anordningar skalle kunna träffas, varigenom det bleve möjligt

för officerare och underofficerare att därifrån, åtminstone i vida

större utsträckning än hittills varit fallet, fylla sitt behov av dylika persedlar.

Vid en sålunda anordnad tillverkning syntes man kunna räkna

med ett relativt lågt självkostnadspris. Och därest en ytterligare utredning

i förevarande ärende skulle giva vid handen, att ersättningen för

den tillverkade varan lämpligen borde bestämmas att i vissa fall utgå

med något lägre belopp, än som motsvarade självkostnaden, skulle tydligen

på detta sätt, utan allt för stor kostnad för statsverket, en betjTdande

förmån kunna beredas personalen.

Lönenämnden tilläte sig därför förorda, att en utredning åvägabringades

i syfte att ådagalägga, huruvida och i vilken utsträckning tillverkning

av persedlai-, om vilka här vore fråga, skulle kunna ske på

arméns och marinens egna verkstäder, samt huru denna tillverkning

lämpligen borde anordnas.

Av vad i det föregående anförts framginge, att lönenämnden för

närvarande icke vore beredd att framlägga förslag om beredande åt

officerare och underofficerare med vederlikar av kontant ekiperingshjälp

eller någon sådan däremot svarande förmån, som ovan antytts. Lönenämnden

hade emellertid ansett sig böra taga under övervägande, huruvida

icke, på sätt ifrågasatts, staten lämpligen skulle kunna redan nu,

i större utsträckning än som skedde, tillhandahålla personalen för

tjänstebruk avsedda utrednings- och remtygspersedlar ävensom vapen.

Beträffande arméns personal torde denna fråga endast beröra officerare

och vederlikar, då nämligen, efter vad i handlingarna meddelats, underofficerare

och vederlikar hade att av dylika persedlar anskaffa och bekosta

endast sabelhandrem (portepé) och sabel med balja samt någon

ändring härutinnan icke syntes höra ifrågasättas. Vad åter marinen

anginge, hade marinförvaltningen ansett behovet av utrustning, varom

här vore fråga, vara i erforderlig utsträckning tillgodosett genom gällande

bestämmelser. Vid sådant förhållande hade lönenämnden funnit

sig icke hava anledning att i förevarande sammanhang upptaga denna

fråga till behandling i vidare mån än såvitt densamma hade avseende

å. arméns officerare och vederlikar.

Arméförvaltningens artilleri-, intendents- och civila departement Kade

i detta hänseende uttalat sig för att följande persedlar och vapen, som

det hittills ålegat den enskilde officeren att bekosta, hädanefter måtte

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

tillhandahållas av staten, nämligen utrednings- och remtyg spersedlar till

ett beräknat pris av omkring 200 kronor (därav 1 kikare med fordral

120 kronor, 1 officersränsel 35 kronor samt 1 par skidor med stavar

25 kronor, vartill komme några smärre artiklar) samt av vapen 1 pistol

till ett beräknat pris av 100 kronor, tillhopa alltså omkring 300 kronor.

Slitningstiden hade för samtliga persedlar och vapen, med undantag av

skidor och stavar, av departementen beräknats i allmänhet motsvara en

officers hela tjänstetid.

Lönenämnden för sin del hade ansett billigheten kräva, att sålunda

angivna persedlar och vapen för framtiden genom statens försorg tillhandahölles

arméns officerare på aktiv stat med vederlikar, varvid givetvis

de utlämnade effekterna alltjämt skulle förbliva statens egendom.

I fråga om utsträckningen av ett sådant medgivande hade emellertid

lönenämnden icke kunnat biträda departementens mening, att berörda

förmån eventullt skulle beredas även de officerare med vederlikar, som

i sådan egenskap redan tillhörde armén. Då dessa beställningshavare

redan försett sig med de persedlar och vapen, varom här vore fråga,

och det även enligt departementens mening kunde förutsättas, att endast

en del av personalen skulle komma att begagna sig av ett -medgivande

i antydd riktning, vilket medgivande för dess del väl huvudsakligen

skulle innebära rätt att få de anskaffade effekterna inlösta av statsverket,

hade lönenämnden ansett övervägande skäl tala för att ifrågavarande

förmån begränsades till att gälla allenast den, som framdeles, efter viss

angiven tidpunkt, komme att tillträda beställning såsom officer eller

vederlike vid armén.

För skidor och stavar hade av departementen beräknats en underhållskostnad

av 5 kronor för år, vilket motsvarade en förbrukningstid

av 5 år. Med avseende å den starka förbrukning, dessa effekter vore

underkastade, kunde det måhända befinnas lämpligt att i fråga om desamma

göra ett undantag från vad nyss vore nämnt på det sätt, att

skidor och stavar, där sådant befunnes påkallat av tjänstens behov, tillhandahölles

även dem, som i egenskap av officerare eller vederlikar

redan tillhörde armén.

Kostnaden för anskaffning av ifrågavarande persedlar och vapen

hade av departementen beräknats för varje officer och vederlike utgöra,

enligt de i november 1921 gällande pris, omkring 300 kronor, varav

skulle falla på munderingsanslaget 175 kronor, på skidmaterielanslaget

25 kronor och på vapenanslaget 100 kronor. Då antalet nyutnämnda

officerare och vederlikar för närvarande torde kunna beräknas till omkring

ett hundratal för år, komme sålunda den årliga anskaffningen att

betinga en förhållandevis, måttlig kostnad. Härtill komme emellertid

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

125

någon årlig utgift för underhållet, i vilket hänseende dock departementen,

såsom redan nämnts, ansett sig icke behöva taga i beräkning annan

kostnad än den, som föranleddes av underhållet av skidor med stavar.

Lönenämnden tilläte sig sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

vidtaga erforderliga åtgärder för tillhandahållande åt arméns officerare

på aktiv stat och vederlikar av utrednings- och remtygspersedlar samt

vapen i den utsträckning, lönenämnden ovan angivit.

Förslag om ekiperingshjälp vid första anställningen som officer eller

underofficer förelåg vid nästlidet års riksdag, som emellertid förklarade

sig icke vilja fatta ståndpunkt till frågan, om ekiperingshjälp över huvud

borde utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. Med anledning

härav har lönenämnden haft i uppdrag att verkställa utredning och

eventuellt avgiva förslag till bestämmelser i ämnet. I sitt till följd av

uppdraget avgivna utlåtande har nu lönenämnden tillkännagivit sig icke

vara beredd att framlägga förslag om beredande av ekiperingshjälp åt

personalkategorierna i fråga, men anse, att närmare angivna utredningsoch

remtygspersedlar samt vapen borde tillhandahållas arméns officerare

med vederlikar, vilka framdeles vinna anställning på aktiv stat, varvid

de utlämnade effekterna alltjämt skulle förbliva statens egendom. Därjämte

har nämnden ifrågasatt, huruvida icke skidor och stavar, vilka

effekter tillhörde berörda utredningspersedlar, lämpligen borde, där sådant

befunnes påkallat av tjänstens behov, tillhandahållas även dem, som i

egenskap av officerare eller vederlikar redan tillhörde armén. Vad beträffar

arméns underofficerare med vederlikar och marinen, vore, enligt

vunnen utredning, behovet av utrustning, varom nu är fråga, tillgodosett

genom gällande bestämmelser.

Vad lönenämnden sålunda föreslagit om tillhandahållande kostnadsfritt

åt arméns officerare med vederlikar, som framdeles vinna anställning

å aktiv stat, av vissa persedlar och vapen, vilka likväl skulle förbliva

statens egendom, anser jag mig utan tvekan kunna tillstyrka, desto

hellre som, enligt vad upplyst blivit, liknande förmåner i erforderlig utsträckning

redan åtnjutas av såväl arméns underofficerare med vederlikar

som marinens officerare och underofficerare med vederlikar. Enligt föreskrift

i fältutrustningslistor utlämnas för övrigt redan nu kikare till

tjänstebruk åt viss officerspersonal vid armén bland annat åt samtliga

officerare vid artilleriet ävensom regementschefer, regementskvartermästare

och kompani- eller skvadronschefer vid infanteriet och kavalleriet.

Givetvis böra nu föreslagna förmåner tillkomma även dem, vilka vinna

anställning såsom surnumerära fänrikar eller underlöjtnanter i armén.

Departements
chefen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Med hänsyn till den starka förbrukning, för vilken skidmaterielen

är utsatt, finner jag även skäligt att, såsom lönenämnden ifrågasatt,

skidor med stavar, där sådant av tjänstens behov påkallas, tillhandahållas

jämväl dem, som i egenskap av officerare eller vederlikar redan tillhöra

armén. I viss mån har ett dylikt förfaringssätt även vunnit tillämpning,

i det att under en följd av år på grund av Kungl. Maj:ts årligen därom

fattade beslut, skidor med stavar tillhandahållits all personal vid deltagande

i vinterövningar.

De kostnader, ett medgivande av ovan omförmälda förmåner åt

personalen ifråga skulle medföra, fördela sig å flera anslag och kunna

icke anses vara av betydenhet att åtminstone för närvarande behöva

föranleda anslagshöjningar. Tiden, från vilken förmånerna ifråga böra

tillerkännas vederbörande, torde, på det att jämväl från pågående officerskurs

utexaminerade må bliva delaktiga därav, lämpligen kunna bestämmas

till den 1 juli 1922.

Huruvida utöver vad nu förordats ekiperingshjälp i någon form bör

beredas arméns och marinens aktiva officerare och underofficerare med

vederlikar, torde få bero på ytterligare utredning, sedan, på sätt lönenämnden

föreslagit, undersökning verkställts rörande möjligheten att å

försvarsväsendets egna verkstäder anordna tillverkning av persedlar för

nämnda personals räkning i större utsträckning än för närvarande må

vara fallet.

Ett bifall till ovan omförmälda förslag synes kunna föranleda jämkning

av gällande bestämmelser om ekiperingshjälp åt officerare med

vederlikar, vilka erhålla sin första anställning i arméns reserv. I avbidan

på utredning därom torde emellertid nämnda fråga få tillsvidare anstå.

Särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å

egen förläggningsort.

Enligt 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén och marinen må beställningshavare under

tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)

kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till

högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglementet bestämda

traktamentsersättning. På liknande sätt är i 9 § 1 mom. uti

avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap

vid armén och marinen föreskrivet, att ersättning för, bland annat,

tjänstgöring å annan ort än eget regementes (kårs) förläggningsort eller

s. 127 Kontrollera mot PDF

• Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

127

egen station må till sådant manskap utgå enligt de bestämmelser, som

av Kungl. Maj:t meddelas.

Närmare bestämmelser rörande ersättning för här avsedd tjänstgöring

utom förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten) äro av Kungl.

Maj:t givna genom 8 kap. i kungörelsen den 31 december 1921 (nr

831) med vissa tilläggsbestämmelser till nyssnämnda avlöningsreglementen.

Detta kapitel innehåller, såvitt officerare och underofficerare

angår, dels vissa allmänna föreskrifter i ämnet (1 §) dels ock särskilda

föreskrifter om ersättning under officers- och underofficersövningar, fältövningar

m. m. (2 §) samt under övningsmarscher och annan till vanliga

vapenövningar och skolor hänförlig tjänstgöring med egen trupp

(3 §), varjämte i 4 § meddelas vissa undantagsbestämmelser av mera

begränsad omfattning. I 5 § lämnas föreskrifter rörande tjänstgöringstraktamente

för manskap. _

Nämnda kungörelse innehåller jämväl i 1 kap. 3 § stadganden om

vad med förläggningsort skall förstås.

Arméns och marinens avlöningssakkunniga hade i sitt betänkande

och förslag rörande lönereglering för arméns och marinens personal

(del. I sid. 132 och del II sid. 129) ifrågasatt, att särskild gottgörelse

(tjänstgöringstraktamente) skulle kunna utgå även vid tjänstgöring å

egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret

icke kunde bibehållas. I sådant hänseende erinrade de sakkunniga,

att redan då mässpenningar i vissa fall utginge vid tjänstgöring å kustfästning.

De sakkunniga ansåge, att exempelvis jämväl den förläggningtill

olika fort inom Bodens fästning, som icke sällan förekomme för

personalen vid de dit förlagda truppförbanden, kunde anses betinga

särskild gottgörelse.

I enlighet härmed hade de sakkunniga avfattat sitt förslag till

avlöningsreglementen för de olika personalkategorierna på det sätt, att

under 27 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare m. fi.

införts föreskrift därom, att särskilda förmåner skulle kunna enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder utgå, förutom under sjökommendering

in. m., »i vissa fall vid kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan

bibehållas», under det att i manskapsavlöningsreglementet, 9 § 2 inom.,

motsvarande bestämmelse erhållit den formuleringen, att särskilda förmåner

skulle kunna enligt av Kungl. Maj-.t meddelade föreskrifter utgå,

bland annat, under »kommendering till tjänstgöring av särskilt krävande

art å egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga

kvarteret icke kan bibehållas».

Arméns och

mannas

avlöningssakkunniga.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

KungI. Maj:ts Proposition Nr 248.

Proposition

till 1921 års

riksdag.

Riksdagens

skrivelse.

Ytterligare

utredning.

I särskilt yttrande anförde en av de sakkunniga, herr Widell, med

vilken herr N. A. Nilsson instämde, att han icke kunde ansluta sig till

de sakkunnigas förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att vid viss

tjänstgöring å egen förläggningsort medgiva särskilda avlöningsförmåner

i analogi med vad som gällde under sjökommendering.

Vid avlåtande till 1921 års riksdag av proposition i ämnet (nr 350)

anförde föredragande departementschefen (sid. 218), att han i likhet med

de sakkunniga ansåge lämpligt, att Kungl. Maj:t skulle kunna, därest

efter närmare utredning så befunnes lämpligt, för vissa fall medgiva

särskild gottgörelse vid kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunde

bibehållas. Departementschefen fann sig därför böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag, och i enlighet därmed avfattades den till riksdagen

avlåtna propositionen i ämnet.

Förslaget vann emellertid i denna del icke riksdagens bifall. I

skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anförde riksdagen beträffande denna

och en annan av Kungl. Maj:t ifrågasatt förmån — särskild ekiperingshjälp

vid första anställning såsom officer resp. underofficer — att riksdagen

icke velat fatta ståndpunkt till frågan, om dessa förmåner över

huvud borde utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. I varje

fall syntes emellertid denna fråga böra underställas riksdagens prövning.

Riksdagen hade på grund härav ur förslaget till avlöningsreglemente

uteslutit hithörande bestämmelser.

Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns

och marinens avlöningssakkunniga att i anledning av riksdagens uttalande

i ämnet verkställa utredning och eventuellt avgiva förslag till

bestämmelser att underställas riksdagens prövning rörande bland annat

särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort,

varefter jämlikt brev den 31 december 1921 förordnades, att detta

uppdrag skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets lönenämnd.

I anledning av det sålunda mottagna uppdraget anmodade lönenämnden

genom cirkulärskrivelse den 9 februari 1922 arméförvaltningen,

chefen för generalstaben, samtliga arméfördelningschefer, kommendanten

i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, chefen för fortifikationen,

chefen för intendenturkåren, samtliga truppslagsinspektörer ävensom

marinförvaltningen att, sistnämnda myndighet i samråd med chefen för

marinstaben och chefen för kustartilleriet, till nämnden inkomma med

det yttrande och förslag i denna fråga, vartill förhållandena kunde föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KiivijL Maj tis ''Proposition År 218. 121*

Sedan de sålunda infordrade yttrandena jämte i samma ärende avgivna

yttranden av vissa truppförbandschefer ävensom av stationsbefälbavarna

vid flottans stationer numera inkommit till lönenämnden, bär

nämnden med skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 mars 1922 överlämnat

de inkomna handlingarna samt därvid anfört följande.

Efter vad den införskaffade utredningen syntes giva vid handen,

torde förevarande spörsmål icke hava någon större räckvidd annat än

så vitt anginge sådan till armén och marinen hörande personal, som

hade sin förläggningsort inom fästning. I övrigt skulle, såsom av utredningen

framginge, ett stadgande sådant som det ifrågasatta kunna

vånna tillämpning huvudsakligen i sådana fall, då särskilda truppavdelningar

anväudes inom den egna förläggningsorten för uppehållande av

allmän ordning, för biträde vid eldsläckning o. d. samt därvid det vanliga

nattkvarterert icke kunde bibehållas, eller då uppkomna epidemier

gjorde det nödvändigt att för vissa delar av truppen anordna särskild

förläggning.

Vad till en början anginge de till armén hörande trupper, som hade

sin förläggningsort inom fästning, hade behovet av särskild gottgörelse

vid den förläggning till olika fort inom fästningsområdet, som icke sällan

ifrågakomme, framhållits bland annat i de yttranden, som inkommit från

chefen för sjätte arméfördelningen, kommendanten i Boden, inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen samt cheferna för Karlskrona

grenadjärregemente och Vendes artilleriregemente. Under hänvisning i

övrigt till dessa yttranden ville lönenämnden här endast återgiva vissa

uttalanden av kommendanten i Boden och chefen för fortifikationen.

Kommendanten i Boden hade erinrat, hurusom genom kungörelsen

den 31 december 1921 (nr 831) blivit fastslaget (1 kap. 3 §), att såsom

förläggningsort för beställningshavare vid kasernerat truppförband skulle

förstås den ort (fästning), där truppförbandet eller den del därav beställningshavaren

tillhörde hade sin stadigvarande förläggning. För bestäilningshavare,

tillhörande Bodens garnison, omfattade, såsom framginge

av en vid kommendantens skrivelse fogad karta, förläggningsorten ett

jämförelsevis stort område, och torde till Boden förlagda officerare och

underofficerare därigenom bliva väsentligt ogynnsammare ställda än de

flesta andra, vilka ju vore förlagda till platser, där förläggningsorten

endast omfattade en stads o. s. v. planlagda område. Så läge samtliga

forten tillhörande Bodens fästning inom den fastställda förläggningsorten,

vilket gjorde att,, fastän officerare och underofficerare i regel minst tre

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 218.) 41122 17

Framställning

av

försvarsväsendets

lönenämnd.

Kommendanten

i

Boden.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Chefen för

fortifikationen.

130 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

veckor årligen vore förlagda till de från vederbörliga bostäder (kaserner)

ända till 9 km. avlägsna forten och därvid ej knnde intaga sina måltider

i hemmen och sålunda finge vidkännas extra kostnader, de icke enligt

nuvarande bestämmelser komme i åtnjutande av någon som helst ersättning

härför.

I regel måste två å tre kompanier av Norrbottens regemente under

regementsövningarna förläggas till de å fronterna belägna barackerna,

3—5 km. från regementets kaserner, och kunde givetvis vid dessa kompanier

tjänstgörande officerare och underofficerare därvid varken bibehålla

sina vanliga nattkvarter eller intaga sina måltider i hemmen. Dylik

förläggning vore ur kostnadssynpunkt för den enskilde fullt jämförlig

med förläggning till forten.

Såväl vid truppförbandens övningar som vid av kommendanten anordnade

fälttjänstövningar förekomme, att en del av de i övningarna

deltagande truppförbanden förlädes utom fästningsområdet, under det att

återstoden vore förlagd inom detsamma men utanför kasernetablissemangen.

Enligt nuvarande bestämmelser komme vid de senare tjänstgörande

officerare och underofficerare icke i åtnjutande av någon särskild ersättning,

men väl efter viss tid vid de förra tjänstgörande, oaktat samtliga

tjänstgjorde under fullt likartade förhållanden. Det syntes härav, att

orättvisa uppstode på grund av att ersättnings utgående vore beroende

av huruvida tjänstgöringen ägde rum inom eller utom förläggningsorten.

Större rättvisa skapades, om rätt till ersättning bleve beroende av huruvida

under tjänsteförrättning det vanliga nattkvarteret kunde bibehållas

eller ej.

Såväl rättvisa som billighet syntes sålunda kräva, att särskild ersättning

utginge till officerare och underofficerare jämväl vid förrättning

inom förläggningsorten, då det vanliga nattkvarteret icke kunde bibehållas.

Dock borde enligt kommendantens mening av skäl, som syntes

icke behöva närmare anföras, det undantag göras från sagda bestämmelser,

att dagbefälstjänst och vakttjänstgöring ej borde medföra rätt till

här avhandlat tjänstgöringstraktamente.

Chefen för fortifikationen hade anfört, att icke minst vid ingenjörtrupperna

förekomme titt och ofta fall, då övningarnas natur dreve till

att för längre eller kortare tid förlägga dem, visserligen inom föriägguingsorten,

men dock på ett sådant avstånd från etablissemanget och

befälets hemvist, att det vanliga kvarteret icke kunde bibehållas. Så

bleve t. ex. ofta fallet för Gröta ingenjörkår å Karlsborg vid förläggning

till Vaberget e. d., för fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karls
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:t$ Proposition Nr 248.

131

krona vid förläggning ut till någon mera avlägsen ö inom resp. fästningsområden

eller för Bodens ingenjörkår vid övningarnas förläggning

till fästningens yttre delar.

Beträffande därefter marinens inom fästningarna förlagda trupper

hade förevarande spörsmål betydelse företrädesvis för kustartilleriet. Enligt

de intill utgången av år 1921 gällande föreskrifter hade kustartilleriets

officerare och underofficerare m. fi. varit berättigade att vid förläggning

genom kronans försorg och på dess bekostnad i land på sådan

plats inom kustfästning, att den av vederbörande eljest inom fästningen

använda bostaden icke kunde av honom begagnas, uppbära mässpenningar

med visst belopp, underofficer dessutom naturaportion eller ersättning

därför. Sedan den nya löneregleringen för officerare och underofficerare

m. fl. trätt i tillämpning med innevarande års början, vore någon dylik

särskild förmån icke vidare medgiven kustartilleriets ifrågavarande bestal

lningshavare; de vore genom bestämmelserna i 8 kap. av ovanberörda

kungörelse den 31 december 1921 (nr 831) i förevarande hänseende likställda

med övrig till försvarsväsendet hörande personal och ägde sålunda

under tjänstgöring i land visserligen uppbära tjänstgöringstraktamente,

men allenast där tjänstgöringen ägde rum utom förläggningsorten (fästningen)

och under de villkor i övrigt, som vore angivna i nyssnämnda

författningsrum.

1 skrivelse den 1 februari 1922 hade officerare och underofficerare

vid Karlskrona kustartilleriregemente på utförligt angivna skäl hemställt

om avlåtande till 1922 års riksdag av framställning därom, att skälig

ersättning fortfarande måtte få utgå till kustartilleriets officerare och

underofficerare med vederlikar för de extra kostnader, som i tjänsten

åsamkades dem genom kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunde

bibehållas, samt att denna ersättning måtte tillerkännas personalen från

och med årets början.

Denna framställning hade tillstyrkts av chefen för Karlskrona kustartilleriregemente,

vilken därvid framhållit, hurusom de för stora delar

av kustartilleriet säregna förhållanden, att den materiel, som dess personal

skulle betjäna vid strid och varmed den således även måste i fredstid

utbildas, vore till största delen fast befintlig på försvarsanstalter, som

vore belägna på annan plats än den, där personalens fredskaserner och

ordinarie bostäder läge, tvingade till att anordna övningar under stora

Framställning

av officerarn

och underofficerare

vid

Karlskrona

kustartilleriregemente.

Chefen för

Karlskrona

kustartilleriregemente.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kung1. Maj is Proposition Nr 248.

Chefen för

Vaxholms

kustartilleriregemente.

delar av året på dessa försvarsanstalter och i dem omgivande terräng’.

Dessa övningar måste jämväl allt som oftast försiggå nattetid för att göra

truppen förtrogen med den försvarsberedskap, som enligt gällande föreskrifter

städse skulle vara iakttagen vid en kustfästning. Det vore således

icke här fråga om att för en eller annan dag eller vecka för övnings

skull företaga en marsch eller annan förflyttning för att på sätt som

ofta skedde vid armén kunna öva personalen i annan terräng än den

vanliga å förläggningsorten. Vad Karlskrona kustartilleriregemente särskilt

beträffade, måste fastmera allra största delen av regementet varje

år under hela sommartiden för övningar förläggas till befästningar och

minörbaracker på öarna utanför Karlskrona, dit förbindelse således icke

funnes annat än sjövägen. Denna förbindelse upprätthölles huvudsakligen

genom fästningens ordinarie kommunikationsbåtar, men båtturerna kunde

icke dels i saknad av tillräckliga anslagsmedel, dels emedan båtarna

icke rymde annat än mindre styrkor, samt dels på grund av försvarsanstalternas

stora avstånd från staden och den tid, som sålunda varje

resa toge i anspråk, så ordnas, att personalen kunde färdas till och från

vederbörlig försvarsanstalt för varje övningstillfälle och mellan dagens

måltider. Den sålunda nödvändiga förläggningen på försvarsanstalterna

medförde ovillkorligen betydande extra utgifter för ordnande av officerares

och underofficerares kosthåll, under det att för manskapet kokinrättningar

funnes på de olika platserna anordnade. De från och med

år 1922 utgående nya lönerna för officerare och underofficerare vid kustartilleriet

komme därför, om särskild ersättning för nämnda kosthåll icke

medgåves, att bliva väsentligt förminskade och mindre än för motsvarande

. personal vid alla andra vapenslag. Under sådana förhållanden och

då förläggningen för övning på försvarsanstalterna vore ofrånkomlig, om

regementets tjänstbarhet skulle kunna bibehållas, samt i än högre grad

bleve nödvändig, därest övningstiden för de värnpliktiga minskades, Syntes

den av officerarna och underofficerarna gjorda framställningen böra

bifallas icke blott för individens skull utan jämväl i statens eget intresse.

Chefen för Vaxholms kustartilleriregemente hade hemställt, att

möjlighet måtte beredas till utbetalande av något slags gottgörelse åt

kustartilleriets officerare och underofficerare för de extra kostnader, som

på grund av vapnets natur med nödtvång bleve dem pålagda, därest utbildningen

skulle kunna anordnas och bedrivas så, att den lämnade erforderligt

utbyte. Regementschefen både vidare erinrat, hurusom med förläggningsort

förstodes fästningen, d. v. s. i fredstid fästningens freds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kmull. Maj: t# Proposition Nr 3-4 ti. IM

område. Vaxholms fästnings fredsområde utgjordes, förutom av denna

fästnings ursprungliga område, av ännu tre områden vid Siare, vid

(faltholinen och vid Djurönäs, vart och ett omfattande befästningar, till

vilka avståndet sjöledes från personalens ordinarie förläggningsplatser

vore 2 å 3 mil. Inom eu snar framtid tillkomme två nya områden, av

vilka det ena bleve cirka 2 3 i mil avlägset och det andra visserligen något

närmare men i alla händelser på så stort avstånd, att behövliga kommunikationer

fram och åter bleve ej mindre dyrbara än även, vad värre

vore, så tidsödaude, att utbildningen därav måste bliva lidande. Det

vore att beakta, att vid kustartilleriet materielen i regel icke vore flyttbar

och att sålunda truppen för övningar måste förflyttas till materielen.

Eu liknande framställning hade gjorts av chelen för Älvsborgs

kustartillerikår, som därvid framlagt förslag till detaljerade bestämmelser

rörande tjänstgöringstraktamente i nu angivna och vissa andra fall.

Chefen för kustartilleriet hade anfcrt bland annat följande.

Sådan tjänstgöring å egen förläggningsort, under vilken särskild

ersättning borde utgå, vore dels av längre, dels av kortare varaktighet.

Till det förstnämnda slaget kunde hänföras förläggning iinder sommarmånaderna

till fort och andra befästningar för att därigenom möjliggöra

övningar med den fasta materielen ävensom förläggning av mineringsskola

till sådan plats, att mineral gsövningar kunde bedrivas i dess

närhet, eller till sådan plats, där minspärrning vid mobilisering skulle

anordnas och där övningar för den skull måste bedrivas. Till tjänstgöring

av kortare varaktighet kunde i främsta rummet hänföras de

befäls- och krigsövningar, som varje år anordnades inom respektive

fästningar och under vilka den däri deltagande personalen icke kunde

begagna sitt ordinarie kvarter.

Det förra slaget av tjänstgöring sjmtes i förevarande avseende

vara jämförligt med flottans sjötjänstgöring, vadan den särskilda ersättningen

därunder borde beräknas enligt samma grunder som mässpenningarna

vid flottan (kungörelsen den 31 december 1921, 16 kap. 1 §).

Vad åter anginge tjänstgöringen av kortare varaktighet, vore denna av

samma art som de i nyssnämnda kungörelse 8 kap. 2 § omnämnda

befäls- och krigsövningarna. Att dessa övningar i ena fallet ägde rum

inom fästningen, i det andra fallet utom densamma, ändrade i ingen

mån deras karaktär och innebure, då den eljest använda bostaden icke

kunde begagnas, ingen skillnad i personalens möjlighet att begagna sin

bostad och dylikt.

Chefen för

Älvsborgs

kustartillerikar.

Chefen för

kustartilleriet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Arméförvalt
ningen.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Chefen för kustartilleriet hade i sammanhang därmed framlagt ett

detaljerat förslag till föreskrifter rörande rätt till tjänstgöringstraktamente

för vid kustartilleriet tjänstgörande officer, underofficer och civilmilitära

tjänstemän.

Åven de myndigheter, vilka ej i första hand yttrat sig rörande den

till fästningarna förlagda personalen, hade i allmänhet tillstyrkt, att

särskild ersättning under här ifrågavarande förhållanden måtte få utgå

till officerare och underofficerare samt deras vederlikar. Vad i övrigt

anginge den utsträckning, i vilken denna förmån borde medgivas, samt

de närmare reglerna för densamma, hade åsikterna varit något mera

skiftande, även om i stort sett enighet rått därom, att de bestämmelser,

som gällde rörande ersättning för tjänstgöring utom förläggningsorten

(kungörelsen den 31 december 1921,'' 8 kap.), borde i detta fall tjäna till

förebild..

Sålunda hade arméförvaltningen uttalat sig för att särskild ersättning

måtte få utgå till officerare och underofficerare i alla de fall, då

tjänstgöring inom egen förläggningsort men utanför eget etablissemangägde

rum under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke

kunde bibehållas. Rimligast vore, att skälig ersättning utginge under

hela den tid, den påtvungna bortovaron varade, eller åtminstone från

och med andra dager), men i betraktande av bestämmelserna i kungörelsen

den 31 december 1921, 8 kap. 3 §, enligt vilka bestämmelser

beställningshavare för deltagande i övningsmarscher m. m. utom förläggningsorten

ägde åtnjuta tjänstgöringstraktamente först från och med

fjärde dagen, ansåge sig arméförvaltningen icke kunna påyrka ett tidigare

tillgodonjutande av dylikt traktamente vid övningar e. d. inom nämnda

ort. Skulle emellertid nyssberörda bestämmelser, på sätt av arméförvaltningen

i annat sammanhang tillstyrkts, komma att ändras, så att traktamente

under där avsedda förhållanden komme att utgå redan från och

med andra tjänstgöringsdagen, borde samma föreskrift gälla i de fall,

om vilka nu vore fråga. Då arméförvaltningens förslag ej omfattade

manskapet, hade detta sin grund däri, att manskapet under alla förhållanden

hade sin inkvartering och förplägnad ombesörjd av kronan, vare

sig tjänstgöringen ägde rum å ena eller andra stället inom förläggningsorten,

under det att officer och underofficer, som i de flesta fall beträffande

sin förplägnad vore hänvisad till sin familj, sin mäss e. d., i regel

icke kunde undgå att vidkännas ökade utgifter för sitt uppehälle vid

tjänstgöring av ifrågavarande art även inom förläggningsorten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 1 35

Marinförvaltningen hade efter samråd med chefen för marinstaben

och chefen för kustartilleriet funnit sig med hänsyn till gällande bestämmelser

angående tjänstgörings traktamente böra föreslå, alt dylikt traktamente

till ett belopp, motsvarande 30 procent av traktamentsersättningen

enligt resereglementet, måtte få utgå till officer, underofficer och civilmilitär

jämväl vid sådan tjänstgöring i land inom egen förläggningsort,

att den eljest använda bostaden icke kunde begagnas såsom nattkvarter.

Sådant tjänstgöringstraktamente syntes böra bibehållas under sjukdom,

till dess den kommendering, som föranledde hinder att använda den

vanliga bostaden, upphörde, men däremot icke utgå för dygn, då traktamentsersättning

enligt resereglementet åtnjötes.

Det förut omnämnda förslaget av chefen för kustartilleriet innebure,

att traktamente, varom här vore fråga, skulle utgå med ett belopp för

dygn, motsvarande 40 procent av traktamentsersättningen enligt resereglementet.

Sedan lönenämnden sökt i detta ärende åstadkomma den utredning,

till vilken riksdagen i sin skrivelse den 16 juni 1921 hänvisat, hade det

ankommit på lönenämnden att själv taga ståndpunkt till det föreliggande

spörsmålet.

Lönenämnden hade därvid till en början ansett sig kunna bortse

från de fall, då andra trupper än sådana, som hade sin förläggningsort

inom fästning, hade att å förläggningsorten fullgöra sådan tjänstgöring,

att särskild ersättning därför skulle kunna ifrågakomma. Dylika fall förekomme

endast undantagsvis och syntes knappast vara av beskaffenhet

att påkalla någon allmän föreskrift i ämnet.

Vad åter anginge den inom fästningarna förlagda personalen, hade

det synts lönenämnden, som om de i förevarande avseende nu gällande

bestämmelserna icke kunde anses fullt tillfredsställande. Såsom den förut

lämnade redogörelsen gåve vid handen, kunde enligt dessa bestämmelser

särskild ersättning under vissa förutsättningar utgå vid tjänstgöring

utom förläggningsorten, men icke i något fall, då tjänstgöring fullgjordes

inom förläggningsorten. Begreppet förläggningsort, sådant detta

begrepp genom kungörelsen den 31 december 1921 1 kap. 3 § nu vore

bestämt, omfattade i fråga om fästningarna förhållandevis störa områden, i

vissa fall t. o. m. platser, som vore belägna 2 å 3 mil från fästningens

ursprungliga område, under det att eljest med förläggningsort såsom regel

förstodes allenast viss stad eller annat samhälle. Härigenom komme

rätten att vid tjänstgöring uppbära särskild ersättning i själva verket att bliva

väsentligt mera begränsad beträffande trupper, tillhörande fästningarna,

Marinförvalt
liingen.

Lönenämndens

eget

yttrande.*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Proposition Nr 248.

13G

än då fråga vore om andra truppförband, och denna ojämnhet vore så

mycket mera framträdande, som den inom fästningarna förlagda personalen

i stor utsträckning hade att bestrida tjänstgöring inom mera avlägsna

delar av fästningsområdet.

Det hade vid sådant förhållande synts lönenämnden angeläget, att

en utjämning härutinnan åvägabragtes till fästningstruppernas förmån.

I detta hänseende ville lönenämnden erinra, att kustartilleriets personal

ända till utgången av år 1921 ägt vid förläg*gning i land under sådana

förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunnat bibehållas, tillgodonjuta

en särskild förmån i form av mässpenningar.

Beträffande det sätt, varpå denna utjämning skulle kunna genomföras,

hade lönenämnden till en början tagit under övervägande, huruvida

icke begreppet förläggningsort, vilket i fråga om fästningarna avsåge

dessas hela fredsområde, skulle kunna på annat sätt bestämmas, så

att därunder inbegrepes allenast eu mindre del av detta område. Det hade

sålunda ifrågasatts, huruvida icke i förevarande fall borde med förläggningsort

förstås allenast det samhälle (stad etc.), som tillhörde fästningens

område, eller den del av detta område, som läge inom ett visst

avstånd från fästningens centrum. Oavsett andra skäl, som talade mot

denna lösning av frågan, mötte emellertid, efter vad erfarenheten tididigare

i liknande fall givit vid handeu, betydande svårigheter att på ett

tillfredsställande sätt genomföra en dylik snävare begreppsbestämning.

Lönenämnden hade på grund därav måst avstå från att söka på denna

väg vinna den önskade utjämningen.

Under dessa förhållanden hade lönenämnden stannat vid den uppfattningen,

att det bästa sättet att vinna det åsyftade målet vore att, utan

ändring av det nu fastställda begreppet förläggningsort, söka utverka

medgivande därtill, att särskild ersättning finge under vissa förutsättningar

utgå även vid tjänstgöring å den egna förläggningsorten. Det

syntes dock lönenämnden icke nödvändigt, att detta medgivande gåves

den vidsträckta innebörd, som ifrågasatts i propositionen nr 350 till

1921 års riksdag,- utan torde detsamma lämpligen kunna i dera hänseenden

begränsas.

I enlighet med vad lönenämnden här ovan anfört, syntes sålunda

berörda medgivande till eu början böra avse allenast den personal, som

hade sin förläggningsort inom fästning.

Vidare hade det synts lönenämnden, som om nås\ra starkare skäl

knappast kunde anses tala för att bereda även manskapet den förmån,

om vilken här vore fråga. Denna förmån syntes nämligen, lika litet som

det redan nu medgivna tjänstgöringstraktamentet vid tjänstgöring utom

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

137

förläggningsorten, vara att betrakta såsom en gottgörelse för tjänstgöringen

såsom sådan; dess syfte vore att bereda personalen någon ersättning för

de av tjänstgöringen föranledda särskilda kostnaderna. Några dylika kostnader

torde manskapet icke hava att vidkännas, då, såsom av flera myndigheter

framhållits, manskapet under sådan tjänstgöring, som här avsåges,

städse bereddes inkvartering och förplägnad genom kronans försorg.

På grund härav ansåge lönenämnden, att särskild ersättning vid

tjänstgöring å den egna förläggningsorten borde utgå allenast till de

officerare och underofficerare med vederlikar, som hade sin förläggningsort

inom fästning, och endast vid sådan tjänstgöring, då det vanliga

kvarteret icke kunde bibehållas. I fråga om formen för denna särskilda

ersättning syntes det lönenämnden lämpligast, att densamma, liksom den

därmed jämförliga ersättningen vid tjänstgöring utom förläggningsorten,

finge utgå såsom tjänstgöringstraktamente.

Lönenämnden hemställde sålunda, att till riksdagen avlätes framställning

rörande den ändring i avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare m. fl., som för nu angivet ändamål erfordrades. Denna

ändring syntes lämpligen kunna ske genom att till 25 § i berörda reglemente

foga ett nytt andra moment, så att nämnda paragraf komme

att erhålla följande lydelse:

25 §.

1. Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)

må beställningsliavare kunna komma i åtnjutande av tj änstg öringstraktamente

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till

högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglemente!; bestämda

traktamentsersättning.

2. Beställningsliavare, som har sin förläggningsort (ordinarie''tjänstgöringsort)

inom fästning, må jämväl vid tjänstutövning å förläggningsorten (ordinarie

tjänstgöringsorten) under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan

bibehållas, kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.

Därest detta tillägg till avlöningsreglemenet komme till stånd, torde

närmare bestämmelser rörande ifrågavarande förmån böra införas i

kungörelsen den 31 december 1921 (nr 831).

I 8 kap. 3 § 1 mom. av denna kungörelse stadgades, att för deltagande

i övningsmarscher och annan till vanliga vapenövningar och skolor

hänförlig tjänstgöring med egen trupp utom förläggningsorten (beträffande

personal vid icke kasernerat truppförband utom förläggningsorten eller

den vanliga övningsplatsen) officer eller underofficer ägde från och med

fjärde tjänstgöringsdagen åtnjuta tjänstgöringstraktamente med 30 procent

av den i resereglementet stadgade traktamentsersättningen. Färd i trupp

till och från övningsområde ansåges därvid ingå i själva övningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 4u 22 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Departe
ments
chefen.

Då den tjänstgöring å egen förläggningsort, under vilken enligt

lönenämndens mening tjänstgöringstraktamente skulle kunna utgå, i allmänhet

torde vara att likställa med de övningsmarscher m. in., som avsåges

i nyssberörda författningsrum, ansåge lönenämnden, i likhet med vissa

av de i ärendet hörda myndigheterna, att de här ovan återgivna bestämmelserna

borde vinna motsvarande tillämpning även i de fall, om

vilka nu närmast vore fråga. Skulle, såsom i motion vid innevarande

års riksdag föreslagits, dessa bestämmelser komma att ändras, borde givetvis

motsvarande ändring ske i bestämmelserna om tjänstgöringstraktamente

vid tjänstgöring å den egna förläggningsorten.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av lönenämndens nu framlagda

förslag skulle det ligga närmast till hands, att de nya bestämmelserna

finge träda i tillämpning först från och med den 1 januari 1923. Då

emellertid dessa bestämmelser skulle gälla även kustartilleriet, för vars

personal rätten till mässpenningar med utgången av år 1921 bortfallit,

hade lönenämnden ansett sig böra hemställa, huruvida icke de föreslagna

bestämmelserna borde vinna tillämpning från och med den 1 juli 1922.

Två av lönenämndens ledamöter hava i ärendet uttalat särskilda

meningar, nämligen herr Jansson, som ansett tillräckliga skäl för närvarande

icke föreligga att till riksdagen avlåta framställning i ämnet,

samt herr A. G. V. Ericsson, vilken anfört följande:

»Jag anser, att den av nämnden ifrågasatta traktamentsgottgörelsen bort,

såsom intill den 1 januari innevarande år varit fallet beträffande den till kustartilleriets

personal under ovanberörda förhållande utgående förmånen av mässpenningar

och i enlighet med såväl kustartillerichefens som marinförvaltningens

och marinstäbschefens förslag, föreslås att utgå redan från och med första förläggningsdagen.

Då tjänstgöringen å fästningarna ofta pågår oavbrutet under

4 ä 5 månader, ibland under längre tid, synes mig icke någon som helst anledning

föreligga att begränsa rätten till traktamentsersättningen på sätt nämnden

föreslagit.

Yad beträffar tidpunkten för de nu föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande

anser jag, att nämnden bort i sådant avseende föreslå den 1 januari innevarande

år, enär, åtminstone vad beträffar kustartilleriet, medel torde i innevarande

års stat finnas upptagna för täckande av de kostnader, som kunna föranledas

av ifrågavarande traktamentsgottgörelses utgående redan från nämnda

dag, vartill kommer, att utryckningen till fästningarna för kustartilleriets vidkommande

äger rum redan under nästkommande maj månad.»

Den av lönenämnden verkställda utredningen synes mig hava ådagalagt

obehövligheten av ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj:t att

medgiva utbetalande till den militära personalen av särskild ersättning

vid fullgörande av tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

139

förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan bibehållas. För manskapets

del torde någon'' sådan förmån icke över huvud taget böra ifrågakomma,

med hänsyn till att denna personal under dylik tjänstgöring

äger åtnjuta såväl inkvartering som förplägnad på kronans bekostnad.

Vad angår officerare och underofficerare med vederlikar, har lönenämnden

ansett bestämmelser om beredande av berörda förmån vara av behovet

påkallade allenast beträffande beställningshavare, vilka hava sin

förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) inom fästning och till följd

därav, på sätt i det föregående närmare angivits, med tillämpning av

nuvarande avlöningsföreskrifter kommit i ett ogynnsamt läge i jämförelse

med den övriga militära personalen. Då det givetvis måste anses vara

med rättvisa och billighet överensstämmande, att åtgärder vidtagas för

att avlägsna berörda missförhållande, som i all synnerhet för kustartilleriets

personal gör sig på ett kännbart sätt gällande, finner jag mig böra

tillstyrka det av lönenämnden framlagda förslaget till ändring av officersavlöningsreglementet,

varigenom de inom fästningarna förlagda officerare

och underofficerare med vederlikar skulle under sådan tjänstgöring, om

vilken här är fråga, kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente.

Den nya bestämmelsen torde, i enlighet med vad nämnden föreslagit,

böra vinna tillämpning redan från och med den 1 juli innevarande

år.

Kostnaderna för ifrågavarande tjänstgöringstraktamenten torde, liksom

fallet är med redan nu utgående traktamentsersättning, böra bestridas

av de anslag, från vilka utgifterna för vederbörliga tjänsteförrättningar

i övrigt gäldas.

Emellertid äro dessa anslag (med undantag av kustartilleriets

övningsanslag, i vilket sedan gammalt medräknats mässpenningar åt

officerare och underofficerare) icke beräknade med hänsyn till den

ytterligare utgiftsbelastning, som därav blir en följd. Härtill kommer

en annan omständighet, som i detta sammanhang torde böra beaktas.

I förenäinnda kungörelse den 31 december 1921 (nr 831), med tilläggsbestämmelser

till de militära avlöningsreglementena, hava meddelats nya

föreskrifter angående ersättning för tjänsteresa och färd i trupp samt

för tjänstgöring utom förläggningsorten. Enligt dessa föreskrifter utgår

traktamente i vissa fall, då jämlikt tidigare bestämmelser sådan förmån

icke kommit vederbörande till del, och i andra fall medgiva de nya

föreskrifterna ett högre traktamentsbelopp än de tidigare gällande. Detta

förhållande medför givetvis för de anslag, varifrån utgifterna för traktamenten

äro avsedda att bestridas och av vilka åtskilliga äro av reserva
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.

tionsanslags natur, en ökad belastning, som icke varit förutsedd vid

anslagens beräknande.

På grund av nu angivna omständigheter torde det lätt kunna inträffa,

att ett eller annat av dessa anslag icke lämnar tillgång till gäldande

av de ökade traktamentskostnaderna. Vid sådant förhållande och

då någon mera tillförlitlig beräkning av ifrågavarande merutgifter icke

för närvarande torde kunna uppgöras, synes mig den lämpligaste utvägen

vara, att såväl å tilläggsstat för innevarande år som å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptages ett särskilt förslagsanslag,

varifrån, efter Knngl. Maj:ts beprövande, i de fall, då så befinnes vara

oundgängligen erforderligt, vederbörande anslag må kunna beredas ersättning

för uppkommande merkostnader av den art, varom här är fråga.

Detta merkostnadsanslag torde böra upptagas till förslagsvis 100,0O0 kronor

för år 1922 och 50,000 kronor för första halvåret 1923. För tiden därefter

torde givetvis, sedan någon erfarenhet vunnits angående storleken

av berörda merkostnader, för ändamålet erforderliga medel böra beräknas

under de särskilda anslag, från vilka traktamentskostnaderna i övrigt utgå.

Till frågan om anvisande av nyssnämnda merkostnadsanslag återkommer

jag i annat sammanhang.

Avlöningsförmåner för viss reservpersonal.

Enligt det av Kungl. Maj:t i proposition nr 350 för nästlidet års

riksdag framlagda förslaget rörande lönereglering för personal vid armén

och marinen skulle, bland andra, reservpersonalen undantagas från löneregleringen

och tillsvidare, i avvaktan på resultatet av den pågående

försvarsrevisionen, bibehållas vid dittillsvarande avlöningsförmåner. I

sådant syfte och då föreskrifterna rörande ifrågavarande personals avlöningsförhållanden

voro i viss mån anknutna till de dittills gällande av.

löningsbestämmelserna för personalen å aktiv stat, föreslog Kungl. Maj: t

riksdagen medgiva, att till beställningshavare, vilken tillhörde arméns

eller marinens reserv av befäl och civilmilitär personal, finge, oavsett

de nya avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års riksdag

kunde bliva gällande för personal å aktiv stat, tillsvidare utgå de vederbörande

författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande

'' därvid, att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner

skulle så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater

fortfarande ägt giltighet.

Emellertid framställdes motionsvis inom riksdagen förslag om att

berörda personals avlöning måtte utgå per tjänstgöringsdag med 7365 av

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj ds Proposition Nr 248.

141

årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomme den aktiva

personalen i motsvarande tjänstegrad.

Under framhållande att ett bifall till motionen icke syntes kunna i

nämnvärd utsträckning föregripa det resultat i fråga om reservernas

organisation, vartill försvarsrevisionen kunde komma, samt att det enligt

riksdagens mening måste anses billigt, att reservpersonalens avlöning

under tjänstgöring höjdes i samma proportion som den ordinarie personalens,

medgav riksdagen, att till beställningshavare tillhörande arméns

eller marinens reserv av befäl och civilmilitär personal finge utgå per

tjänstgöringsdag 1 3«s av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som

tillkomme fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad.

Genom brev till armé- och marinförvaltningarna den 29 juni 1921

föreskrev Kungl. Maj:t, att avlöning till ifrågavarande personal skulle

utgå i enlighet med vad riksdagen sålunda medgivit.

Uti skrivelse den 28 oktober 1921 anförde arméförvaltningens civila Framställning

departement, att en inom departementet verkställd undersökning ådaga- a^r^anlagt,

att riksdagens nyssnämnda beslut icke läte sig utan vidare till- ningens civiia

lämpas jämte å ena sidan bestämmelserna i förordningen den 15 novem- dePaitementber

1912 angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal

(Svensk författningssamling nr 413) och å andra sidan de för år 1922

fastställda avlöningsreglementena för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

samt för arméns och marinens manskap. Sålunda syntes vid avfattandet

av riksdagens beslut hänsyn icke hava tagits till de i reservbefälsförordningen

§§ 16—20 omnämnda fem olika kategorierna av personal

i reserven, nämligen 1) i reserven direkt utnämnda officerare och underofficerare

(reservutnämnda), 2) från beställning på stat utan fyllnadspension

avgångna officerare och underofficerare, som inträtt i reserven (förtidsavgångna),

3) till reserven hörande officerare och underofficerare, som

erhållit avsked med fyllnadspension (pensionsavgångna), 4) civilmilitärer,

tillhörande fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal, samt

5) underbefälet i reserven.

Av vad som förekommit vid frågans behandling i riksdagen ville

det visserligen synas, som om med ifrågavarande beslut närmast avsetts

att bereda reservutnämnda och förtidsavgångna officerare och underofficerare

och motsvarande civilmilitärer i reserven likställighet i avlöningshänseende

med på aktiv stat anställda officerare och underofficerare

och civilmilitära beställningshavare, å vilka det nya officersavlöningsreglementet

komme att vinna tillämpning.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Men även under antagande att beslutet skulle gälla endast dessa

kategorier av reservpersonalen, måste för beslutets tillämpning klarläggas,

om och på vad sätt den nya löneregleringens bestämmelser rörande

respektive lönegraders uppdelning på olika löneklasser skulle kunna

göras gällande i avseende å sagda reservpersonal.

På grund av beslutets allmänna avfattning både dock departementet

funnit angeläget att nu framlägga yttrande och förslag, i syfte att genom

erforderligt tillägg till riksdagsbeslutet klarhet måtte vinnas beträffande

avlöningsförhållandena under år 1922 för alla de olika kategorierna av

arméns reservpersonal.

Härvid syntes först böra redogöras för de nu gällande föreskrifterna

i ämnet. Jämlikt §§ 16 och 17 av reservbefälsförordningen ägde

reservutnämnda och förtidsavgångna officerare och underofficerare under

färd i och tjäDstgöring med trupp åtnjuta lön och dagavlöning samt

dagtraktamente, där sådant utginge, med samma belopp, som fast anställd

personal av motsvarande grader i lägre löneklassen inom graden

vid liknande tjänstgöringstillfällen ägde åtnjuta, varvid dock lön icke

utginge till den, som tillträtt pension; och beräknades eljest lönen för

dag med V365 av årsbeloppet. Dylik avlöning utginge dock endast under

tjänstgöring, som aVsåges i § 4 mom. 3 och § 5 mom. 3 av förordningen,

d. v. s. sådan tjänstgöring, som vederbörande vore skyldig att

fullgöra; vid färd i och tjänstgöring med trupp under annan kommendering

tillämpades avlöningsreglementets bestämmelser eller i särskilda

fall av Kungl. Maj:t givna föreskrifter.

Vad åter anginge pensionsavgångna officerare och underofficerare,

åtnjöte dessa jämlikt § 18 i förordningen under färd i och tjänstgöring

med trupp allenast dagavlöning samt, där sådant utginge, dagtraktamente

enligt innehavande grad.

I fråga om avlöningsförmånerna åt civilmilitärer, tillhörande fältläkarkårens

och fältveterinärkårens reservpersonal, vore i § 19 av förordningen

införda bestämmelser, som i huvudsak motsvarade dem, vilka

enligt vad ovan angivits gällde beträffande officerare och underofficerare.

Vad slutligen anginge underbefäl av manskapet, åtnjöte detta jämlikt

§ 20 i förordningen under tjänstgöring, förutom underhåll in natura

och avlönjng enligt bestämmelserna i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning

enligt innehavande grad.

För marinens reserver gällde bestämmelser, som vore fördelaktigare.

för persoualen, i det som regel föreskrivits, att personalen under tjänstgöring

skulle åtnjuta enahanda avlöning och övriga förmåner, som enligt

hittills gällande stater tillkomme innehavare av motsvarande tjänstegrad

vid stammen.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248. 143

Såsom förut framhållits, kunde riksdagens ifrågavarande beslut icke

utan vidare tillämpas på de olika personalkategorier, som avsåges M912

års reservbefälsförordning. Härvid framträdde i första hand behovet av en

lösning beträffande frågan, till vilken löneklass inom den lönegrad, som

omfattade personal å stat av motsvarande tjänstegrad, reservpersonal i

varje särskilt fall skulle hänföras. Ytterligare ett spörsmål, som icke

vunnit sin lösning genom riksdagens beslut, vore huruvida »pensionsavgången»

reservpersonal skulle äga uppbära den bestämda avlöningen

jämsides med ifrågavarande kategori tillkommande pension och fyllnadspension

samt pensionsförbättring, eller om från avlöningen avdrag borde

ske för dessa förmåner. Ifrågavarande av riksdagen beslutade avlöningsbestämmelse

syntes slutligen icke kunna anpassas på den fredstjänstgöring,

som underbefäl i reserven av manskapsklass hade att fullgöra

enligt reservbefälsförordningen, enär densamma motsvarade tjänstgöring

enligt värnpliktslagen och därför såsom hittills allenast borde medföra

rätt till underhåll in natura* och avlöning enligt bestämmelserna i värnpliktslagen

jämte något ytterligare mindre belopp, och icke under några

förhållanden syntes böra medföra förmånen av den avlöning, som efter

genomförd lönereglering tillkomme underbefäl på aktiv stat.

Då departementet haft att taga ståndpunkt till frågan, vilka ändrade

föreskrifter erfordrades för att möjliggöra eu tillämpning av riksdagens

ifrågavarande beslut, ville departementet förutskicka, att ett beslut i

sådant avseende givetvis måste föregås av en utredning i syfte att åvägabringa

full likställighet för reservpersonalen vid armén och marinen.

Departementet ansåge därför, att frågan eventuellt borde överlämnas till

den lönenämnd, som enligt § 41 av avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen den 29 juni 1921 kunde komma att tillsättas.

Då det här rörde sig om ändrade bestämmelser i anledning av ett

riksdagens beslut, som icke innefattade något bemyndigande för Kungl.

Maj:t att utfärda sådana bestämmelser, syntes det ligga närmast till

hands, att frågan underställdes riksdagens prövning. Skulle Kungl. Maj:t

i allt fall finna sig befogad att meddela de ändrade föreskrifter, som

erfordrades för tillämpningen av ifrågavarande avlöningsbestämmelser i

enlighet med de grunder, varpå riksdagens beslut vilade, torde de till

äventyrs meddelade föreskrifterna lämpligen böra anmälas för riksdagen.

Oberoende av den ståndpunkt, som komme att tagas till den nu berörda

konstitutionella frågan, måste provisoriska föreskrifter, som möjlig
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

gjorde en tillämpning av riksdagens beslut, i vad det anginge armén,

emellertid komma till stånd så tidigt, att de kunde bliva gällande från

och med den 1 januari 1922.

Härvid yppade sig två vägar. Antingen syntes — i anslutning till

det i Kungl. Maj:ts förberörda proposition n:r 350 till riksdagen i ämnet

framställda förslag — föreskrift, att provisoriskt gälla under år 1922,

böra meddelas därom, att, i avbidan på nytt beslut av riksdagen, till

beställningshavare, vilken tillhörde arméns reserver av befäl och civilmilitär

personal, skulle, i avräkning å de avlöningsförmåner, som kunde

komma att fastställas, tillsvidare utgå de personalen enligt då gällande

bestämmelser tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande därvid

att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner skulle så anses,

som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt

giltighet.

.Skulle Kungl. Maj:t däremot finna sig oförhindrad att för möjliggörande

av en tillämpning under år 1922 -av 1921 års riksdags beslut

utfärda nya i gällande reservbefäls förordning icke intagna föreskrifter,

syntes dessa såvitt möjligt böra ansluta sig till de grunder, vara riksdagsbeslutet

finge anses vila.

Vad då först anginge kategorierna »reservutnämnda» och »förtidsavgångna»

officerare, underofficerare ävensom läkare och veterinärer i reserven,

syntes böra stadgas, att till dem finge utgå avlöning efter lägsta

löneklassen i den lönegrad i löneplanerna O, UÖ, respektive C enligt

det nya officersavlöningsreglementet, vilken omfattade beställningshavare

på aktiv stat i den beställning, vederbörande innehade i reserven, med

iakttagande därvid, att lönen skulle utgå efter den ortsgrnpp, till vilken

vore att hänföra förläggningsorten, eller, vad anginge beställningshavare,

som ej tillhörde visst truppförband, tjänstgöringsorten för det truppförband,

vederbörande tillhörde.

En särskild föreskrift syntes vidare erfordras därom, att fältläkarstipendiat

i reserven skulle i förevarande hänseende likställas med underlöjtnant

(fänrik) eller löjtnant, allt efter den mot dessa tjänstegrader

svarande tjänsteklass han tillhörde. Beträffande åter »pensionsavgången»

officer och underofficer ävensom läkare eller veterinär i reserven torde

böra föreskrivas, att till sådan beställningshavare skulle utbetalas skillnaden

mellan den lön, han omedelbart före avgången från aktiv tjänst

skulle ägt uppbära, om det nya avlöningsreglementet då varit gällande,

och den pension, fyllnadspension och pensionsförbättring, han vid tjänstgöring

stillfället vore berättigad att uppbära. Vidkommande slutligen

underbefäl av manskapet syntes föreskrift böra meddelas, att dithörande

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 24S. 145

personal skulle, utöver penningbidrag och naturaförmåner, erhålla eu

ytterligare ersättning, som på det sätt anslöte sig till beloppet av det

löneavdrag, som fast anställt manskap enligt § 4 mom. 1 av avlöningsreglementet

för fast anställt manskap vid armén och marinen den 29

juni 1921 i vissa fall skulle avstå, att ersättningen, oavsett vederbörandes

tjänstålder, bestämdes till 50 öre för dag till vicekorpral, 75 öre till

korpral och 1 krona till furir i reserven.

Genom brev den 16 december 1921 fastställde Kungl. Maj:t följande Kungi. Harts

bestämmelser, att gälla tillsvidare under år 1922. be december*6

1921.

1. I stället för de i § 16 mom. 1 av förordningen den 15 november 1912 (nr

413), angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal, angivna förmåner

av lön och dagavlöning skall till de i nämnda paragraf avsedda officerare och

underofficerare under däri åsyftad färd och tjänstgöring utgå avlöning med för

dag V,,- av den lön, för år räknat, som enligt avlöningsreglementet den 29

juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen tillkommer beställningshavare

av motsvarande tjänstegrad i lägsta löneklassen inom den ortsgrupp, dit

förläggningsorten för det truppförband, vid vilket vederbörande tjänstgör, blivit

hänförd.

2. I stället för de i § 17 av ovanberörda förordning åsyftade förmåner av

lön och dagavlöning skola till de i samma paragraf avsedda officerare och underofficerare

utgå enahanda förmåner, som i ovanstående punkt 1 angivits.

3. I mån som stadgandet i § 19, första stycket, av sagda förordning hänvisar

till föreskrifterna i §§ 16 och 17, skola här ovan meddelade bestämmelser

i tillämpliga delar träda i stället för sistnämnda föreskrifter, därvid fältläkarstipendiat

i fältläkarkårens reserv och fältveterinärstipendiat i fältveterinärkårens

reserv likställas med underlöjtnant (fänrik) eller löjtnant, allt efter den mot dessa

tjänstegrader svarande tjänsteklass, vederbörande tillhör.

4. Beträffande utbetalning av ifrågavarande avlöning skola de i ovannämnda

avlöningsreglemente den 29 juni 1921 meddelade bestämmelser i tillämpliga

delar gälla.

Genom de sålunda meddelade föreskrifterna hava avlöningsförhål- yttrande av

landena reglerats för såväl »reservutnämnda» som »förtidsavgångna» officerare,

underofficerare och civilmilitära befattningshavare i arméns re- nämnd,

server. Beträffande övriga hithörande personalgrupper, nämligen dels

»pensionsavgångna» officerare, underofficerare och civilmilitärer, dels ock

underbefäl av manskapet, har försvarsväsendets lönenämnd uti infordrat

yttrande av den 7 mars 1922 i förevarande hänseende anfört följande.

Yad först anginge »pensionsavgångna» officerare och underofficerare

samt civilmilitärer, ville lönenämnden erinra om att dessa enligt reservbefälsförordningen

vore skyldiga att tjänstgöra allenast i krig och då

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) in 22 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

värnpliktiga eljest inkallades för rikets försvar ävensom vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildande

av beväringens andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld.

Hittills gällande föreskrifter rörande avlöning till denna personal återfunnes

i reservbefälsförordningen och innehölle bland annat (§ 18), att

dylik beställningshavare ägde att under färd i och tjänstgöring med

trupp åtnjuta dagavlöning samt, där sådant utginge, dagtraktamente

enligt innehavande grad.

Försvarsväsendets lönenämnd vore för sin del visserligen av den

meningen, att vid tillämpningen av riksdagens beslut därom, »att till

beställningshavare tillhörande arméns eller marinens reserv av befäl och

civilmilitär personal må utgå per tjänstgöringsdag ''Ags av årsbeloppet

av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd personal av

motsvarande tjänstegrad», de pensionsavgångna beställningshavarna icke

borde helt uteslutas, men måste å andra sidan hålla före, att nämnda

beslut icke kunde efter sin ordalydelse vinna tillämpning å denna personalgrupp.

Därav skulle nämligen följa, att exempelvis en pensionerad

kapten vid tjänstgöring enligt reservbefälsförordningen skulle äga uppbära,

utöver sin kaptenspension, full avlöning i likhet med vad som

tillkomme eu kapten på aktiv stat. En dylik löneställning torde icke

hava varit för denna personal avsedd.

Det förslag, som i detta hänseende framlagts av arméförvaltningens

civila departement, innebure, att »pensionsavgången» officer

och underofficer ävensom »pensionsavgången» läkare eller veterinär i

reserven skulle vid tjänstgöring komma i åtnjutande av avlöning till

så stort belopp, att summan av denna avlöning och den honom vid

tjänstgöriugstillfället tillkommande pension (jämte fyllnadspension och

pensionsförbättring) komme att motsvara den lön, vederbörande omedelbart

före avgången från aktiv tjänst skulle ägt uppbära, om det nya

avlöningsreglementet då för honom varit gällande. Lönenämnden funne

för sin del detta förslag innebära en lämplig utväg att lösa det föreliggande

spörsmålet. I sådant hänseende ville lönenämnden särskilt anmärka,

att döt syntes billigt, att man i detta fall, då det gällde personal,

som före inträdet i reserven under längre tid innehaft beställning

på aktiv stat, räknade med den lön, som skulle hava till vederbörande

utgått omedelbart före hans avgång från aktiv tjänst, och icke, såsom

skett beträffande den »reservutnämnda» och den »förtidsavgångna» personalen,

med lönen i lägsta löneklassen för motsvarande beställningshavare

på aktiv stat.

Lönenämnden ansåge sig sålunda böra hemställa, att föreskrifter

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.is Proposition Nr 248.

147

beträffande avlöning till den »pensionsavgångna» personalen måtte utfärdas

i enlighet med civila departementets förslag.

Vad vidare anginge underbefälspersonalen av manskapet, utgjordes

denna personal enligt reservbefälsförordningen (§ 6) av två skilda grupper,

nämligen dels f. d. stamanställda — furirer (distinktionskorpraler, förste

konstaplar), korpraler (andre konstaplar) och vice korpraler (vice konstaplar)

— vilka vid eller efter avgång från beställning på stat på ansökan

vunnit inträde i regementes reserv, och dels värnpliktiga, som

efter att hava fullgjort viss utbildning på ansökan befordrats till underbefälsbeställning

i regementes reserv. Underbefälspersonalen av manskapet

vore skyldig att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallades

för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande av

härens krigsberedskap kunde bliva anbefalld. Den vore ock pliktig

fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge densamma. Särskilda

bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet lör värnpliktig, som

innehaft fast anställning vid hären eller marinen eller vid härens eller

marinens reserv under sammanlagt minst två resp. tre år, vore givna i

i § 34 värnpliktslagen.

Rörande avlöning till underbefäl av manskapet vore i reservbefälsförordningen

(§ 20) stadgat, att sådan personal skulle under tjänstgöring

åtnjuta, förutom underhåll in natura och avlöning enligt bestämmelserna

i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning enligt innehavande grad.

Enligt § 35 värnpliktslagen ägde till beväringen hörande värnpliktig

åtnjuta — förutom ersättning under marsch eller annan färd till och från

övningsort — underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och

annan erforderlig utrustning samt dessutom penningbidrag och, där den

värnpliktige tjänstgjorde såsom underbefäl, särskilt tillskott i penningar

under tiden för sådan tjänstgöring, allt enligt särskilda bestämmelser.

Värnpliktig, tillhörande landstormen, erhölle enligt § 39 mom. 1 under

deltagande i landstormsövning beklädnad eller beklädnadsersättning samt

dessutom penningbidrag. Enligt § 6 i kungörelsen den 31 december

1921 (nr 850) skulle penningbidrag utgå med 50 öre om dagen under

tjänstgöring i linjen samt med 1 krona om dagen under reservtruppövning

och landstormsövning. Penningtillskottet skulle enligt samma

författningsrum utgå med 50 öre om dagen till värnpliktig, som uttagits

enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen och tjänstgjorde såsom underbeläl

under tredje repetitions- (regements-)övningen vid fotfolket, i övrigt med

25 öre om dagen. Till nu nämnda förmåner komme i vissa fall enligt

förordningen den 1 juni 1912 (nr 84), med däri vidtagna ändringar och

tillägg, understöd åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

KungL Maj:ts Proposition Nr 248.

Den dagavlöning enligt innehavande grad, som jämlikt reservbefälsförordningen

tillkommit underbefäl av manskapet, tillhörande arméns reserver,

hade, med inräknande av den under de senare åren medgivna tillfälliga

förhöjningen i dagavlöningen, utgjort för furir och likställd 1 krona, för

korpral, konstapel och likställd 7 5 öre samt för vice korpral och likställd

50 öre.

Vid en jämförelse mellan de avlöningsförmåner, som enligt sålunda

givna stadganden hittills utgått till underbefäl i reserven, och vad som

skulle tillkomma ifrågavarande beställningshavare, därest det nya avlöningsreglementet

för fast anställt manskap vore för dem gällande, visade det

sig, att en tillämpning av avlöningsreglementets föreskrifter visserligen

oftast skulle bereda denna personal en gynnsammare löneställning, men

att i eu del fall — nämligen där sådana förhållanden förelåge, att familjeunderstöden

komme att utgå med relativt höga belopp — de hittills

gällande föreskrifterna skulle leda till gynnsammare lönevillkor för här

avsedd personal än avlöningsreglementets bestämmelser.

Lönenämnden måste för sin del ställa sig mycket tveksam vid bedömande

av frågan, huruvida ovan återgivna beslut av 1921 års riksdag

rörande avlöning till befäl och civilmilitär personal i arméns reserver

borde sålunda tolkas, att detsamma skulle gälla även underbefäl av

manskapet. Såsom av det tidigare anförda framginge, utgjordes denna

personal av två olika grupper, nämligen dels f. d. stamanställda, dels till

underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga. För beställningshavare

inom vardera av dessa grupper vore tjänstgöringsskyldigheten av två

väsentligen olika slag: den omfattade dels tjänstgöring i krig och då

värnpliktiga eljest inkallades för rikets försvar ävensom vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap kunde bliva anbefalld, dels

ock de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge personalen. Åven om

det finge anses, att de i riksdagens skrivelse angivna reglerna för avlöningens

beräknande borde tillämpas i fråga om f. d. stamanställdas

tjänstgöring, vare sig denna vore av det förra eller senare slaget, eller

i fråga om all tjänstgöring av det förra slaget, vare sig den fullgjordes

av f. d. stamanställda eller av till underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga,

måste dock starka betänkligheter möta mot en sådan tillämpning,

då fråga vore om de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge till

underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga. För den händelse Kungl.

Maj:t icke skulle finna skäl underställa förevarande spörsmål riksdagens

förnyade prövning, skulle sålunda lönenämnden närmast vara böjd att

förorda, att de hittills gällande avlöningsbestämmelserna fortfarande måtte

få, med någon jämkning, tillämpas å all den till arméns reserver hörande

underbefälspersonalen av manskapet, oberoende av tjänstgöringens art.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

149

Den jämkning, lönenämnden för dylikt fall, i anslutning till vad

arméförvaltningens civila departement härutinnan hemställt, tilläte sig

ifrågasätta, hade sin grund däri, att någon avlöningsform, motsvarande

den »dagavlöning enligt innehavande grad», som enligt reservbefälsförordningen

tillkommit underbefäl av manskapet, enligt det nya avlöningsreglementet

icke förekomme i vidare mån, än att dylik avlöning i övergångsbestämmelserna

upptagits för i tjänst kvarstående indelt manskap. En

kompletterande föreskrift i detta hänseende syntes sålunda vara av nöden.

Det av arméförvaltningens civila departement avgivna förslaget

innebure, att i stället för dagavlöning skulle till j)ersonalen få utgå kontant

ersättning med 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral och 1

krona till furir, allt för dag räknat. Dessa belopp motsvarade vad som

före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande utgått såsom dagavlöning,

jämte tillfällig förhöjning däri, till motsvarande beställningshavare

bland det fast anställda manskapet. Då sistnämnda personal

genom sagda reglemente kommit i åtnjutande av en betydlig förbättring

i sina avlöningsförmåner, hade det synts lönenämnden, som om en förhöjning

av ifrågavarande särskilda ersättningsbelopp borde beredas även

den till arméns reserver hörande underbefälspersonalen av manskapet.

Enär emellertid någon dylik höjning icke torde kunna genomföras utan

riksdagens medverkan, ansåge sig lönenämnden — under förut angiven

förutsättning att frågan om löneförmånerna för berörda underbefälspersonal

icke komme att i hela sin omfattning underställas riksdagens

förnyade prövning — icke böra ifrågasätta någon åtgärd i nyss angivna

syfte, för så vitt anginge tiden intill 1922 års utgång. Lönenämnden

hemställde fördenskull, att föreskrift måtte utfärdas därom, att till omförmälda

personal skulle för år 1922 utgå särskild ersättning, under

namn av dagavlöning, med 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral

och 1 krona till furir. Vid bifall härtill torde dyrtidstillägg a denna

löneförmån komma att utgå enligt vanliga regler.

Den förhöjning i nu omförmälda särskilda förmån, som enligt lönenämndens

mening borde beredas personalen för tiden från 1923 års

ingång, torde i varje fall icke böra understiga 16 procent, d. v. s. det

procenttal, som vid den år 1921 genomförda löneregleringen lagts till

grund för den då beslutade höjningen i dagavlöningen för indelt manskap

(jfr prop. 350, sid. 89).

Arméförvaltningens civila departement hade i sin förevarande skrivelse

uttalat sig för att eu utredning måtte ske i syfte att åvägabringa

full likställighet i lönehänseende för reservpersonalen vid armén och

marinen. Lönenämnden ansåge visserligen en sådan likställighet önsk
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

Departements
chefen.

vard, men måste för sin del finna det tvivelaktigt, huruvida rätta tidpunkten

nu kunde vara inne att igångsätta en dylik utredning. I detta

hänseende tilläte sig lönenämnden anmärka, att, såvitt lönenämnden

kunnat finna, erforderliga åtgärder redan blivit vidtagna för verkställighet

av riksdagens ovan om förmälda beslut, i vad anginge de till marinens

reserver hörande grupper av beställningshavare, som icke vore att hänföra

till »pensionsavgångna» sådana. Beträffande sistnämnda grupp syntes

det kunna ifrågasättas, huruvida ej föreskrifter borde meddelas av

enahanda innehåll som de, vilka i det föregående av lönenämnden

föreslagits att gälla »pensionsavgången» personal vid arméns reserver.

Såsom förut nämnts, hava genom kungl. brev den 16 december

1921 erforderliga förtydligande bestämmelser utfärdats rörande avlöning

till såväl »reservutnämnda» som »förtidsavgångna» officerare, underofficerare

och civilmilitära befattningshavare i arméns reserv. Beträffande

marinens reservpersonal av motsvarande kategorier hava några generella

föreskrifter icke ansetts behövliga utöver vad som i förevarande hänseende

är stadgat uti den av Kungl. Maj:t fastställda staten för denna

personal.

Vidkommande härefter den »pensionsavgångna» personalen, håller jag

i likhet med lönenämnden före, att en tillämpning efter ordalydelsen av

riksdagens beslut å denna personalgrupp leder till ett resultat, som

näppeligen kan hava varit av riksdagen avsett. Frågan synes mig därför

böra ånyo underställas riksdagens prövning, och finner jag mig härvid

böra förorda de av arm é fö r val t n i nge n s civila departement föreslagna och

av lönenämnden tillstyrkta grunder för bestämmande av avlöningens

belopp. I enlighet härmed skulle till »pensionsavgången» beställningshavare

i arméns reserv utgå avlöning, motsvarande skillnaden mellan å

ena sidan den lön, han omedelbart före avgången från aktiv tjänst enligt

det nya avlöningsreglementet ägde uppbära, respektive skulle ägt

uppbära, om nämnda reglemente då varit gällande, och å andra sidan

den sammanlagda pensionsförmån, han vid tjänstgöringstillfället är berättigad

att åtnjuta.

Vid marinen åtnjuter enligt tidigare meddelade bestämmelser den

»pensionsavgångna» reservpersonalen under tjänstgöring, envar efter den

beställning, för vilken han blivit pensionerad, enahanda avlöning och

övriga förmåner som innehavare av motsvarande beställning vid stammen,

dock att fyllnadspension under tiden innehålles. Ehuru det givetvis

vore önskvärt, att, på sätt av lönenämnden ifrågasatts, likformiga föreskrifter

i ämnet komme till stånd för arméns och marinens ifrågavarande

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr 24S.

151

personal, finner jag mig likväl icke för närvarande, innan vederbörande

marinmyndigheter satts i tillfälle att däröver avgiva yttrande, kunna

tillstyrka vidtagandet av en sådan anordning, utan synes därmed kunna

tillsvidare anstå.

Vad slutligen angår reservbefälet av manskaps grad, synes, i anslutning

till vad lönenämnden därutinnan anfört och föreslagit, den särskilda

förmån, som under namn av dagavlöning tidigare utgått till ifrågavarande

personal, nämligen 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral och 1 krona

till furir, allt för dag räknat, lämpligen böra höjas till respektive 60

öre, 90 öre och 1 krona 20 öre, och torde dagavlöningen få utgå med

sålunda föreslagna belopp redan under innevarande år. Jämväi denna

fråga torde böra underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och med framhållande

tillika, att jag i sammanhang med framläggande av förslag till anslagsberäkning

återkommer till vissa i det föregående berörda frågor, får jag

nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag

(Bil. A) till kungörelse om ändrad lydelse av 25 §

i avlöningsreglemeutet den 29 juni 1921 (nr 388) för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen;

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag

(Bil. B) till kungörelse angående förlängd giltighetstid

av avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr

388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen m. m.;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift

därom, att de av mig ovan under rubriken »Arvoden

enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet»

förordade ändringar i vissa stater skola, i den

mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna

tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;

dels medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande

föranledda kostnader må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
dels

medgiva, att till ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet icke hänförlig arvodestagare, som

Departe
ments
chefens
hemställan.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 24.8.

före ingången av år 1922 erhållit förordnande å befattning

såsom lärare vid någon av arméns eller marinens

fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet

enligt den föreslagna löneregleringen kommer att utgå

med lägre belopp än det, varmed arvodet utgått för

första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,

så länge förordnandet ännu är gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
dels

medgiva, att utrednings- och remtygspersedlar

samt vapen, i den utsträckning som av mig förut tillstyrkts,

må kostnadsfritt tillhandahållas officerare med

vederlikar, vilka efter den 1 juli 1922 vid armén vinna

anställning på aktiv stat eller såsom surnumerära fänrikar

eller underlöjtnanter, ävensom att skidor jämte

stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas,

kostnadsfritt tillhandahållas arméns övriga officerare

med vederlikar;

dels medgiva, att till de officerare, underofficerare

och civilmilitära beställningshavare i arméns reserver,

vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning

på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå avlöning

till belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan

den lön, vederbörande omedelbart före avgången från

aktiv tjänst enligt avlöningsreglementet den 29 juni 1921

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära,

om nämnda reglemente vid tiden för avgången varit

gällande, och å andra sidan den sammanlagda pensionsförmån,

han vid tjänstgöringstillfället är berättigad

att åtnjuta;

dels ock medgiva, att underbefäl av manskapet i

reserv må under tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll

in natura och avlöning enligt bestämmelserna i

värnpliktslagen, jämväl dagavlöning till belopp av 1

krona 20 öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel)

och 60 öre för vice korpral (vice konstapel).

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

153

II. Anslagsberäkning.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag liava följande

anslag under fjärde huvudtiteln tillsvidare, i avvaktan på en blivande

proposition angående vissa lönefrågor vid armén och marinen,

upptagits med nedan angivna beräknade belopp, nämligen:

under avd. lantförsvaret,

anslaget till

» »

» »

» »

avlöning till personal vid staber och

truppförband m. fl. ..........................

ökade arvoden åt lärarpersonalen vid

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

.................................................

arméns personal över stat.....................

Aussa kostnader för krigsskolans verksamhet

...............................................

kronor 19,780,000: —

i> 2,150: —

» 120,000: —

» ‘ 27,500: —

under avd. sjöförsvaret,

anslaget till marinförvaltningen ................................ kronor

» » avlöning till personal vid kårer och

stater in. m........................................ »

» » personliga lönetillägg................... »

» » marinens reservpersonal ....................... »

111,335: -

8,057,500: —

1,500: —

54,182: —

Jag övergår nu till behandling av frågan om medelsbehovet under

dessa anslag för tiden 1 januari—30 juni 1923.

LANTFÖRSVARET.

Avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.

(Avlöningsanslaget.)

I proposition (nr 350) till nästlidet års riksdag föreslog Kung].

Maj:t riksdagen att i riksstaten för år 1922 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. till

42,437,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)

411 22 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Majds Proposition Nr 24S.

Anslaget var beräknat sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater...............''...................................................

B. Kallortstillägg...............................................

C. Ekiperings hjälp

D. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband....................

E. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade

såsom biträden hos regementsinten
-

kronor 47,623,925: —

» 66,000: —

» 114,000: —

» 5,000: —

denter

. »

11,497:

50

F.

Hyresbidrag åt vissa furirer

»

45,000:

—

G.

Anställningspenningar

150,000:

—

H.

Dagavlöning åt indelt manskap ...............

»

66,497:

40

I.

Kostnader för musikelever vid infanteriet

x>

9,000:

—

.1.

Ersättning åt vissa löntagare i följd av

arméns omorganisation..................................................

K. Gottgörelse för tjänstehästar ..................

L. Vissa arvoden m. in. ................................

M. Oförutsedda utgifter för uppehållande till
fälligtvis

av furage- och sjukvårdsuppbördsmannasamt

köksföreståndarbefattningar ävensom för anställande

tillfälligtvis av maskinister, eldare, kokerskor,

tillsyningsmän m. fl. och för ändring i

utgående arvoden ..........................................................

898

393,265

840.812

78

12,000:

Summa kronor 49,337,895: 68

Med anledning av beslutat uppskov med uppsättandet av Norrbottens

kavallerikår, för vilken förslag till stat framlades, minskades berörda

summa, 49,337,895 kronor 68 öre, med de å nämnda stat beräknade

avlöniugsmedel för officerare och underofficerare eller med 90,915

kronor. Med hänsyn till inträffande vakanser nedsattes det återstående

beloppet, 49,246,980 kronor 68 öre, med 12 procent till 43,337,343

kronor. Härifrån drogs slutligen ett belopp av 900,000 kronor, motsvarande

beräknad ersättning för tjänstebostäder, varefter återstoden avrundades

till nyssnämnda summa, 42,437,000 kronor.

Uti de av Kungl. Maj:t i förenämnda proposition framlagda förslag

vidtogos av riksdagen vissa ändringar, bland annat, i avseende å de

föreslagna avlöningsbeloppen, varjämte ekiperingshjälpen uteslöts ur lönesystemet.

I sammanhang därmed reducerades det äskade anslagsbeloppet,

och upptogs anslaget i riksstaten för år 1922 med 39,273.000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

155

Beträffande de särskilda i avlöningsanslaget ingående staterna anmälde

riksdagen, att det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna

varje stats slutsumma, sådan densamma skulle bliva på grund av riksdagens

beslut rörande löneregleringen. På grund bärav bemyndigade

riksdagen Kungl. Maj:t att med iakttagande av de av riksdagen beslutade

ändringarna samt i övrigt i överensstämmelse med de för riksdagen

framlagda förslagsstater fastställa nya stater att tillämpas under år 1922.

Berörda stater hava av Kungl. Makt fastställts genom brev den 29

juni 1921.

För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde anslagsbehovet böra beräknas

under följande rubriker:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Kallortstillägg.

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband.

1). Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade såsom biträden

hos regementsintendenter.

E. Hyresbidrag åt vissa furirer.

F. Anställningspenningar.

G. Dagavlöning åt indelt manskap.

H. Kostnader för musikelever vid infanteriet.

I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.

J. Gottgörelse för tjänstehästar.

K. Vissa arvoden in. m.

L. Oförutsedda utgifter för upprätthållande tillfälligtvis av furageoch

sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarbefattningar ävensom

för anställande tillfälligtvis av maskinister, maskinistbiträden, kokerskor,

tillsyningsman m. fl. och för ändring i utgående arvoden.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik äro upptagna

dels generalitetet, staber in. in., innefattande staterna för generalitetet,

generalstaben, artilleristaben, kommendantskapen, rullföringsbefälhavare

med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater

samt remonteringsstyrelsen,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet, artillerist)utskolorna och krigsskolan,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Arméförvalt
ningen.

dels truppförbanden in. in., innefattande staterna för infanteriet,

kavalleriet, artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trängen samt

intendenturen,

dels garnisonssjukhusen in. in., innefattande staterna för garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns

sjuksköterskekår,

dels ock polispersonalen, innefattande staten för polispersonalen i

Boden och Karlsborg.

I. Genei''alitetet, staber in. m.

I fråga om de under denna rubrik upptagna staterna ifrågasättas

icke några sakliga ändringar utöver dem, som redan i annat sammanhang

upptagits till behandling.

A den för år 1922 fastställda staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt fältläkarstipendiater finnas upptagna 24 fältläkarstipendiatbefattningar.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren

skall fältläkarstipendiatinstitutionen efter hand avvecklas. Uti 1914 års

härordning förutsattes, att behovet av extra läkare vid armén under de

genom samma härordning väsentligt utsträckta vapenövningarna delvis

skulle fyllas därigenom, att de värnpliktiga läkarna finge fullgöra eu del

av dem i sådan egenskap åliggande tjänstgöring i fred i form av tjänstgöring

i läkarbefattning (s. k. facktjänstgöring). Antalet dylika värnpliktiga

läkare, vilka under facktjänstgöring på eget ansvar kunna bestrida

läkarbefattning vid armén, har emellertid varit så ringa, att detsamma

i ingen mån varit tillräckligt att utfylla det behov av läkare vid

armén, som förefunnits på grund av de talrika vakanserna inom bataljonsläkarbeställningarna

vid truppförbanden. Med hänsyn härtill hava

med riksdagens medgivande fältläkarstipendiatbefattningarna hittills icke

indragits.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1921 angående lantförsvarets

medelsbehov för första halvåret 1923 har arméförvaltningen anfört, att

vakanserna inom fältläkarkåren fortfarande vore betydande. För det dåvarande

funnes sålunda obesatta 2 regementsläkarbeställningar och 20

bataljonsläkarbeställningar vid truppförbanden samt 9 beställningar å

reservstat. Vid sådant förhållande vore behovet av extra läkare stort,

och de svårigheter att fylla detta behov, som redan nu ständigt yppade

sig, skulle utan tvivel bliva allt större, om antalet fältläkarstipendiatbeställningar

skiille minskas.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248. 157

Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört torde någon

minskning av antalet fältläkarstipendiater för första halvåret 1923 icke

böra vidtagas.

Med beaktande av vad jag i annat sammanhang föreslagit beträffande

ändringar å vissa under förevarande rubrik upptagna stater hava

uppgjorts förslag till stater för generalitetet, generalstaben, artilleristaben,

kommendantskapen, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare

vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater samt remonteringsstyrelsen,

att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 1—7). Då de i staterna

uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen

för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters slutsummor.

II. Undervisningsverken.

Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för krigshögskolan

och krigsskolan ifrågasättas icke några ändringar utöver dem,

jag redan i annat sammanhang förordat.

Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får jag anföra

följande.

1. Artilleri- och ingrenjörhögskolan.

Å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan tinnes upptagen en

maskinist med arvode av 1,740 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, har ifrågavarande befattningshavare beretts

bostad i kronans hus. Vid sådant förhållande torde i en vid staten

fogad anmärkning böra föreskrivas, att därest maskinisten i sådan egenskap

åtnjuter tjänstebostad, han därför skall erlägga ersättning enligt

de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

siadgade grunder.

2. Ridskolau.

Å ridskolans stat är under rubriken ordinarie beställningshavare

uppförd en redogörare med avlöning enligt lönegraden U o 4 i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen.

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 16 juli

1921 har chefen för ridskolan gjort framställning om förhöjning i av
-

Departementtt
chefen.

Framställning

av chefen för

ridskolan.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Yttrande av

arméförvaltningen.

Departe
ments
chefen.

158 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

löningen åt ifrågavarande beställningshavare samt därvid anfört, bland

annat, följande.

Redogöraren vid ridskolan borde sättas i högsta för befattningshavare

med underofficersutbildning förekommande lönegrad eller lika

med departementsskrivare. Lika väl som man vid besättandet av dessa

platser måste välja dem, som vore fullt lämpliga, så måste till redogörarbefattningen

vid ridskolan också väljas person med särskild fallenhet

för tjänsten. Härtill komme, att redogöraren vid ridskolan hade ett icke

ringa ekonomiskt ansvar, som icke förefunnes för departementsskrivarna.

I enlighet härmed borde redogöraren vid ridskolan placeras i lönegraden

L 6 enligt avlöningsreglementet för officerare och underofficerare m. fl.

Arméförvaltningen har uti sin förenämnda skrivelse den 31 augusti

1921 framhållit, att redogöraren vid ridskolan, som vid tjänstens inrättande

enligt beslut vid 1919 års riksdag likställts med förvaltarna vid

intendenturkåren, i samband med den nu genomförda löneregleringen

för arméns personal i likhet med nyssnämnda förvaltare placerats i den

högsta för underofficerare avsedda lönegraden. Vid sådant förhållande

och innan det nya avlöningsreglementet ens trätt i kraft, ansåge sig

arméförvaltningen icke kunna ifrågasätta någon förändring i hans löneförmåner.

1 likhet med arméförvaltningen finner jag skäl icke föreligga att nu

tillstyrka någon ändring i förevarande hänseende.

3. Skjut,skolan för infanteriet ocli kavalleriet.

Sedan Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, den 29 juni 1921 fastställt

stat för infanteriskjutskolan att gälla för år 1922, har chefen för skolan

i skrivelse den 8 december 1921 hemställt om vidtagande av vissa

ändringar uti berörda stat i syfte att skolan måtte kunna, utöver hittills

meddelad undervisning, bibringa eleverna fullständig förmåga i kulsprutegevärets

handhavande ävensom, vid sidan av de fältmässiga skjutningarna,

ägna ökad tid åt övningar, avseende kompaniets och dess underavdelningars

utbildning för och uppträdande under eldstrid.

Med anledning härav har Kung]. Maj:t den 17 februari 1922 fastställt

ny stat för skjutskolan. A den nya staten hava upptagits ytterligare

två repetitörer utöver de fem, som tidigare varit å skolans stat

uppförda. Vidare hava dagtraktamenten för till skolan beordrade lärare,

elever in. fl. beräknats för ett ökat antal dagar. Å andra sidan har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kandi. Muy.tts Proposition Nr 248. 1T>9

antalet elever minskats, varigenom statens slutsumma kunnat bibehållas

oförändrad.

De sålunda vidtagna förändringarna torde böra iakttagas jämväl vid

uppgörandet av förslag till stat för skjutskolan, att gälla under första

halvåret 1923.

A den för innevarande år gällande staten för infanteriskjutskolan

har beräknats dagtraktamente under 333 dagar för adjutanten vid skolan.

Uti kungörelsen den 31 december 1921 med vissa tilläggsbestämmelser

till de militära avlöningsreglementena har stadgats, att därest

Kungl. Maj:t genom allmän föreskrift eller för särskilt fall meddelad

bestämmelse förklarat, att den, som för längre tid beordras eller kommenderas

till tjänstgöring ä annan ort än förläggningsorten, skall anses

därvid fullgöra ordinarie tjänstgöring, betraktas förstnämnda ort under

tiden för berörda tjänstgörings fullgörande såsom förläggningsort.

I anslutning härtill torde uti eu anmärkning vid staten böra föreskrivas,

att traktamente icke utgår till adjutanten, därest han förklaras

fullgöra ordinarie tjänstgöring vid skjutskolan.

Å skjutskolans stat hava upptagits säi-skilda medel till ersättning

åt skolans läkare. Då emellertid denna ersättning i regel jämlikt gällande

föreskrifter bestrides från andra anslag, synes å skjutskolans stat,

vars slutsumma har karaktär av förslagsanslag, icke vidare böra för

ändamålet upptagas något särskilt belopp, och torde i eu anmärkningvid

staten höra föreskrivas, att läkaren under tjänstgöring vid skolan

åtnjuter ersättning från skolans anslag allenast under förutsättning, att

ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser utgå av andra anslagsmedel.

4. Artilleriskjutskolor.

Av skäl, som nyss anförts, torde icke heller å staten för artilleriskjutskolorna

böra beräknas några särskilda medel för till dessa skolor

beordrade läkare och veterinär. Vid denna stat torde i stället böra

fogas en anmärkning av innehåll, att läkare och veterinär under tjänstgöring-

vid skjutskola åtnjuta ersättning från skolans anslag allenast

under förutsättning, att ersättningen icke skäll enligt särskilda bestämmelser

utgå av andra anslagsmedel.

I enlighet med vad sålunda anförts och under iakttagande av vad

jag i annat sammanhang föreslagit beträffande ändringar å undervisnings
-

,Sammanfattning.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

Övergången

till 1914 års

härordning.

Infanteriet.

verkens stater, hava statförslag uppgjorts för krigshögskolan, artillerioch

ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

artiileriskjutskolorna och krigsskolan, avsedda att gälla för tiden

1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 8—13). Då de i staterna upptagna beloppen

äro beräknade för helt år, torde för första halvåret 1923 i anslagsberäkningen

kunna upptagas hälften av respektive staters slutsummor utan

avseende å de mindre förskjutningar i fråga om utgiftsbelastningen, som

kunna föranledas av att verksamheten vid undervisningsverken icke är

jämnt fördelad å förra och senare hälften av kalenderåret. Ett undantag

härifrån synes dock böra göras, nämligen beträffande staten för krigsskolan.

" Å denna stat äro medel upptagna för två reservofficerskurser.

Den första av dessa kurser, den s. k. vinterkursen, plägar vara helt och

hållet förlagd till förra halvåret, under det att den andra kursen, den

s. k. sommarkursen, plägar falla med omkring hälften på vartdera halvåret.

Vid sådant förhållande torde, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen

härutinnan föreslagit, i anslagsberäkningen för tiden 1

januari—30 juni 1923 böra upptagas, förutom hälften av övriga å staten

för krigsskolan upptagna belopp, kostnaderna för en och en halv reservoflicerskurs.

III. Truppförbanden m. in.

1. Infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trän gen.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna

för övergången till den nya härordningen skulle övergången i

avseende å truppförbanden numera vara fullt genomförd. Detta är

också i stort sett fallet. Emellertid förefinnas ännu vissa skiljaktigheter

mellan de nu gällande staterna och de genom 1914 års härordning

fastställda. Vissa av dessa skiljaktigheter torde för tiden 1 januari—

30 juni 1923 kunna undanröjas.

Vid infanteriet äro samtliga truppförband organiserade i enlighet

med 1914 års härordning med undantag därav, att i staterna för Hälsinge,

Västmanlands och Kalmar regementen äro uppförda, i stället för

1 gevärshantverkare, 2 dylika beställningshavare enligt gammal stat.

Vid vissa truppförband kvarstå därjämte indelta korpraler och vicekorpraler.

Enligt inhämtade upplysningar måste förenämnda övertaliga gevärshantverkare

vid Kalmar regemente kvarstå i staten för första halvåret

1923, varemot de övertaliga gevärshantverkarbeställningarna vid Hälsinge

och Västmanlands regementen kunna på grund av beställningshavarnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. Löl

avgång indragas. Härjämte kan ett mindre antal indelta korpraler och

vicekorpraler ur staterna avföras.

Vid kavalleriet äro staterna för de sex mindre kavalleriregementena

ävensom staten för Norrbottens kavallerikår bragta i överensstämmelse

med 1914 års härordningsbeslut. Detta är däremot ännu icke fallet med

staterna för Skånska husar- och Skånska dragonregementena. Enligt

1914 års härordning skola dessa båda regementen i samband med uppsättandet

av Norrbottens kavallerikår organiseras på 8 skvadroner i

stället för 10. Då staten för nämnda kår vid 1918 års riksdag fastställdes,

överfördes i enlighet härmed till denna stat från staterna för de

båda skånska kavalleriregementena det antal underbefäl och volontärer,

som voro för kåren avsedda. Någon motsvarande överflyttning av officers-

och underofficersbeställningar till kavallerikåren kunde däremot icke

äga rum, då någon skyldighet för officerare och underofficerare att

underkasta sig tvångsförflyttning till annat truppförband icke förefanns.

Med anledning härav upptog^ staterna för Skånska husar- och dragonregementena

även efter 1919 års ingång 13 ryttmästare, 26 löjtnanter,

11 underlöjtnanter och fänrikar, 11 fanjunkare och 20 sergeanter i stället

för enligt härordningsbeslutet 11 ryttmästare, 21 löjtnanter, 9 underlöjtnanter

och fänrikar, 9 fanjunkare och 16 sergeanter. I anmärkning

till staterna har emellertid föreskrivits, att intill dess antalet beställningar

av nu .ifrågavarande slag nedbringats till det i staterna för genomförd

härordning angivna, Kungl. Maj:t skall vid uppkommande vakans bestämma,

huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller

indragas.

Med anledning därav, att de för Norrbottens kavallerikår avsedda

byggnaderna icke. voro färdiga, kunde denna kår icke, såsom avsett

varit, uppsättas vid ingången av år 1919, då den för kåren fastställda

staten skulle träda i tillämpning. Härav blev en följd, att den beslutade

omorganisationen av Skånska husar- och dragonregementena på 8 skvadroner

icke kunde genomföras. Då emellertid en del av dessa regementens

underbefäl och volontärer överförts till kavallerikårens stat,

medgav Kungl. Maj:t den 23 december 1918, att cheferna för Skånska

husar- och dragonregementena finge även för tid efter ingången av år

1919 och tillsvidare antaga manskap till det antal, som funnes upptaget

i respektive regementens stater för år 1918, under villkor att det antal

dylika beställningshavare, som antoges utöver vad som medgåves enligt

1919 ars stater för nämnda regementen, anställdes vid Norrbottens kavallerikår

med tjänstgöringsskyldighet dock tillsvidare vid respektive

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) in 22 21

Kavalleriet.

s. 162 Kontrollera mot PDF

Artilleriet.

162 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Skånska husar- och dragonregementena; och skulle avlöning och övriga

förmåner till det manskap, som sålunda anställdes-vid Norrbottens kavallerikår,

bestridas av medel, varifrån djdika kostnader gäldades för

övrigt inom armén fast anställt manskap.

Emellertid förordnade Kungl. Maj:t, efter försvarskommissionens

hörande, genom brev den 7 februari 1919, att med vidtagande av åtgärder

för uppsättningen av Norrbottens kavallerikår skulle, i avvaktan på den

förestående allmänna revisionen av försvarsväsendet, tillsvidare anstå.

Det oaktat har stat för kåren ansetts böra för såväl år 1921 som innevarande

år fastställas. Ett uteslutande av staten skulle nämligen medföra,

att de å densamma upptagna manskapsbeställningarna skulle återuppföras

på staterna för Skånska husar- och dragonregementena, en

anordning som icke ansetts lämplig med hänsyn till den pågående försvarsrevisionen.

Vid avlöningsanslagets beräkning har emellertid hänsyn

tagits till det beslutade uppskovet med kavallerikårens uppsättning.

I staterna för Skånska husar- och dragonregementena har i nu

förevarande hänseende ingen annan ändring vidtagits än att antalet beställningar

i underlöjtnants- och fänriksgraden, där talrika vakanser uppkommit,

nedbringats till det enligt härordningen bestämda eller 9 vid

vartdera regementet.

För första halvåret 1923 torde, under, avvaktan på resultatet av den

pågående försvarsrevisionen, staterna för såväl de skånska kavalleriregementena

som Norrbottens kavallerikår böra bibehållas oförändrade.

Däremot bör givetvis, liksom för innevarande år skett, det beslutade

uppskovet med sistnämnda kårs uppsättning vinna beaktande vid avlöningsanslagets

beräkning.

Vad artilleriet angår, äro staterna för samtliga artilleritruppförband

numera bragta i överensstämmelse med 1914 års härordningsbeslut.

Den för innevarande år fastställda staten för artilleriets fabriker och

tyganstalter, vilken ännu icke kunnat bringas i full överensstämmelse

med 1914 års härordningsbeslut, upptager, jämte annan personal, 12

tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen, 6 tygförvaltare av andra

klassen, 2 tygunderofficerare och 14 tyg- eller fabriksskrivare. I en vid

staten fogad anmärkning har föreskrivits,

att, intill dess antalet tyg- eller fabriksförvaltarbeställningar av

första klassen nedgått till 11, i stället för avgången sådan beställningshavare

skall tillsättas tygförvaltare av andra klassen,

att, enär samtliga tygunderofficersbeställningar skola indragas, återbesättande

av vakant sådan beställning ej må äga rum, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Ki3

att återbesättande av tyg- eller fabriksskrivarbeställning må äga

rum först sedan genom avgång utan motsvarande återbesättande beställningarnas

antal nedgått till 9.

Jämväl för första halvåret 1923 lärer samma antal beställningar av

ifrågavarande slag böra i staten bibehållas samt den vid staten fogade

anmärkningen upptagas oförändrad.

Beträffande fortifikationen och ingenjörtrupperna har övergången

till 1914 års härordning redan tidigare genomförts.

Vid trängkårerna är mcinskapspersonalen organiserad enligt 1914 års

härordningsbeslut.

Vad officers- och underofficerspersonalen angår, torde i enlighet med

inspektörens för trängen därom avgivna förslag och särskilda av Kungl.

Maj:t meddelade beslut 1 fanjimkarbeställning och 1 sergeantsbeställning

böra indragas. Därjämte böra till den för officerare och underofficerare

med vederlikar vid trängen gemensamma staten från de särskilda kårernas

stater överföras 1 kapten, 1 löjtnant, 1 musiksergeant och 1 förrådsvaktmästare.

Vid truppförbandens stater finnes fogad en anmärkning av innehåll,

att därest uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke kan besättas

till följd därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er)

icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänstålder eller — beträffande

vissa speeialtruppslag — genomgått för sådan befordran fastställd utbildning,

må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära underlöjtnant

på stat anvisade avlöningsförmåner.

Med hänsyn därtill, att enligt det nya avlöningssystemet underlöjtnants

lönegrad är uppdelad på två löneklasser, torde orden »underlöjtnant

på stat anvisade avlöningsförmåner» böra utbytas mot »avlöning

enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente».

I enlighet med vad jag nu anfört och med beaktande tillika av de

ändringar på förevarande område, som av mig i annat sammanhang

förordats, har jag låtit uppgöra förslag till stater för truppförband av

infanteriet, kavalleriet och artilleriet, militärbefälet på Gottland, överstelöjtnanter

och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena,

artilleriets fabriker och tyganstalter, fortifikationen, ingenjörkårerna och

Fortifikationen

och

ingenjörtrupperna.

Trängen.

Ändring av

en anmärkning

vid

truppförfcandsstaterna.

Samman
fattning.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Ifrågasatt

anställande

ay ett expeditionsbiträde.

Framställning

av chefläkaren.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. ''

fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen

Bamt trängkårerna (Bil. 14—46) att gälla under tiden 1 januari—30 juni

1923. I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 torde böra upptagas

hälften av de för respektive truppförband för helt år beräknade

belopp.

2. Intendeutnrkåren.

Beträffande staten för intendenturkåren torde allenast böra vidtagas

vissa formella ändringar i syfte att ernå en bättre anpassning till det

nya avlöningssystemet.

I anslagsberäkningen för tiden 1 januari—30 juni 1923 torde böra

upptagas hälften av slutsumman å det förslag till stat för kåren, att

gälla under nyssnämnda tid, som jag låtit uppgöra (se Bil. 47).

*

IV. Garnisonssjlikhusen in. in.

1. Garnisonssjuklniset i Stockholm.

I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har chefläkaren

vid garnisonssjukhusfet i Stockholm gjort framställning om anställande

av ett expeditionsbiträde i förvaltningsexpeditionen samt i sådant hänseende

anfört följande.

Enligt staten för sjukhuset skulle förrådsförvaltaren tillika vara

biträde åt sjukhusintendenten. Då förrådsförvaltaren emellertid dessutom

skulle tjänstgöra både såsom kasernunderofficer och bränsleuppbördsman

samt såsom uppbördsman för renhållnings- och förbrukningsmateriel,

hade det för sjukhusintendenten visat sig outförbart att med biträde av

förrådsförvaltaren och två till förvaltningsexpeditionen kommenderade

värnpliktiga skrivbiträden fullgöra de skyldigheter, som jämlikt reglementet

för sjukhuset samt de för armén gällande förvaltningsreglementen

ålåge honom. Sedan de värnpliktigas övningstid förkortats, hade svårigheterna

mer och mer ökats genom de ofta återkommande utbytena

av värnpliktiga skrivbiträden. Så snart ett skrivbiträde blivit något så

när förtroget med de många olika detaljerna i förvaltningsexpeditionen,

hade hans värnplikt i de flesta fall varit fullgjord, och en ny hade måst

uppövas. Givet vore, att dessa förhållanden i längden bleve olidliga

och omöjliggjorde tjänstens behöriga skötande i reglementenas anda.

Mycket skulle däremot vara vunnet, därest i expeditionen funnes, förutom

förrådsförvaltaren, stadigvarande anställd ytterligare ett biträde. Till

detta skulle kunna överlämnas kassabokföringsarbetet eller det bokföringsarbete,

som erfordrades för redovisning och kontroll av persedlar

och bränsle in. in., varigenom en välbehövlig lättnad i förrådsförvaltarens

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. . 165

arbete skulle ernås. Med hänsyn till det ansvarsfulla arbete, som skulle

anförtros åt biträdet, borde avlöningen sättas till minst 2,400 kronor.

Arméförvaltningen bär erinrat om att chefläkaren redan tidigare

framhållit behovet av att förrådsförvaltarbeställningen skildes från befattningen

såsom biträde åt intendenten samt att vid garnisonssjukhuset

anställdes en särskild förråd sförvaltare. Med hänsyn till pågående ut.

redning av frågan, huruvida en omläggning av vissa förvaltningsbestyr

vid garnisonssjukhuset kunde anses erforderlig, hade denna framställning

icke kunnat av arméförvaltningen tillstyrkas. På de av chefläkaren

nu anförda skäl ansåge sig emellertid arméförvaltningen icke böra motsätta

sig uppförandet på sjukhusets stat av arvode till ett expeditionsbiträde.

Då avlöningen till förvaltaren enligt den från och med år 1922

genomförda löneregleringen för arméns personal fastställts till 2,440

'' kronor, syntes arvodet till expeditionsbiträdet skäligen böra utgå med

2,100 kronor för år räknat.

Då något definitivt ordnande av förevarande fråga icke lämpligen

synes mig nu böra äga rum, finner jag mig icke kunna tillstyrka den

gjorda framställningen om uppförande av en expeditionsbiträdesbefattning

å garnisonssjukhusets stat. Liksom hittills skett, torde tillsvidare

alltjämt det oundgängliga behovet av biträde å sjukhusets expedition

böra tillgodoses, genom att erforderligt antal värnpliktiga kommenderas

till tjänstgöring därstädes.

Å garnisonssjukhusets stat finnes uppförd en automobilförare med,

förutom fri bostad samt bränsle och lyse, arvode av 2,100 kronor.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset har nu anhållit, att ytterligare en

automobilförare måtte få anställas vid sjukhuset, samt därvid anfört, bland

annat, att ehuru sjukhuset hittills haft allenast en fast anställd automobilförare,

detta kunnat passera utan olägenhet, så länge någon av de värnpliktiga

automobilförare, som varit placerade vid sjukhuset, kunnat användas

till körning av ambulansautomöbilen. Sedan emellertid bristen på

värnpliktiga automobilförare omöjliggjort kommendering av sådana till

sjukhuset, måste nu sjukhusets automobilförare ensam sköta ifrågavarande

särskilt vid epidemier synnerligen krävande tjänst. Ytterligare en

automobilförare vore därför erforderlig. Då denne icke kunde beredas

förmånen av fri bostad med bränsle och lyse, borde hans avlöning utgå

Yttrande av

améförvaltningen.

Departements
chefen.

Ifrågasatt

anställande

av ytterligare

eu

antomobilförare.

Framställning

av cliefläkaren.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

Yttrande av

arméförvaltningen.

Departements
chefen.

Ifrågasatt

höjning av

posten för

beredande

av tjänstledighet

åt

sjukhusets

personal.

Framställning

av chefläkaren.

Yttrande

av arméförförvaltningen.

Departements
chefen.

med dels arvode till enahanda belopp, som åtnjötes av den nu anställde

automobilföraren, dels ock därutöver särskilt hyresbidrag beräknat till

500 kronor.

Arméförvaltningen har anfört, att behov av en andre automobilförare

vid garnisonssjukhuset torde bliva bestående, i anledning varav

arvode för honom syntes böra beräknas i staten för sjukhuset och

erforderliga medel äskas av riksdagen. Beträffande arvodesbeloppet syntes

detsamma böra upptagas med 2,100 kronor jämte 600 kronor i

hyresersättning, därest fri bostad icke kunde beredas vederbörande i

kronans hus.

Enligt vad jag inhämtat, finnes alltjämt en värnpliktig automobilförare

kommenderad till tjänstgöring vid garnisonssjukhuset. Intill dess

det verkligen visat sig omöjligt att genom sådan kommendering tillgodose

sjukhusets behov av en biträdande automobilförare, synas mig

skäl icke föreligga att upptaga frågan om anvisande av särskilda medel

för avlönande av ytterligare en automobilförare.

För beredande av tjänstledighet åt garnisonssjukhusets personal har

i staten för sjukhuset upptagits en post å 7,400 kronor.

Chefläkaren vid sjukhuset har föreslagit viss förhöjning av ifrågavarande

post samt härvid erinrat om, att det för ändamålet beräknade

beloppet vore avsett till ersättning åt vikarier för den personal,

som angåves i brevet den 16 maj 1919 angående tjänstledighet för viss

personal vid garnisonssjukhuset i Stockholm m. m. Sedan nämnda brev

utfärdats, hade emellertid tillkommit flera befattningshavare, vilka likaledes

syntes med bibehållen avlöning böra komma i åtnjutande av viss

tids ledighet årligen. Då anslagsposten emellertid icke beräknats med

hänsyn härtill, borde densamma höjas med visst angivet belopp.

Arméförvaltningen har av skäl, som anförts i ämbetsverkets skrivelse

den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år

1920 (se 1919 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, sid. 187

och 188), funnit sig icke . kunna tillstyrka denna chef läkarens framställning.

Då, såsom av arméförvaltningen framhållits uti den åberopade skrivelsen

av den 31 augusti 1918, det icke torde vara erforderligt, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

107

tjänstledighet för den personal, varom här är fråga, i varje fall skall medföra

kostnader för vikariers anställande, synes mig någon ökning av nu

förevarande anslagspost icke vara av behovet oundgängligen påkallad.

2. Unringonssjukhuset å Karlsborg.

I staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg linnes upptagen en

gårdskarl och eldare.

Med anledning av en utav styrelsen för arméns maskinbefälsförening

gjord framställning i ämnet har arméförvaltningen föreslagit, att den å

vissa stater, däribland den nu förevarande, ävensom å arvodesförteckningen

förekommande benämningen »eldare» måtte utbytas mot »maskinistbiträde».

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.

3. Garnisonssjukliuset i Boden.

Å staten för garnisonssjukhuset i Boden finnas uppförda, bland

andra, en maskinist, ett eldarbiträde och en automobilförare.

Kommendanten i Boden har i skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

anfört, att den vid sjukhuset anställde maskinisten, vilken

vore fullt utbildad chaufför, syntes kunna utan särskild avlöning biträda

vid ambulansautomobilens skötsel och vård.

I enlighet härmed har arméförvaltningen föreslagit, att i staten för

garnisonssjukhuset efter ordet »maskinist» måtte införas orden »tillika

biträdande automobilförare».

Det i staten uppförda eldarbiträdet har synts ämbetsverket i likhet

med vad ovan föreslagits beträffande eldaren vid garnisonssjukhuset å

Karlsborg, böra benämnas »maskinistbiträde».

Slutligen har arméförvaltningen — under erinran att i staten funnes

uppfört visst belopp »för beredande av tjänstledighet åt sjuksköterskorna

samt till vikariatsersättning jämväl under sjukdom åt övrig tjänstepersonal»

— hemställt, att då från denna post torde böra bestridas

vikariatsersättning jämväl under sjuksköterskornas (översköterskornas)

sjukdom, posten måtte omformuleras till överensstämmelse med den i

staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg för motsvarande ändamål upptagna

posten.

Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.

Framställning

av kommendanten

i Boden.

Armé
förvaltningen.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G8

Samman
fattning.

Kutig!. Maj:ts Proposition Nr 248.

4. Arméns sjuksköterskekår.

Beträffande staten för arméns sjuksköterskekår hava icke några

ändringar ifrågasatts utöver dem, som redan i annat sammanhang upptagits

till behandling.

I enlighet med vad jag nu anfört och med iakttagande av vad jag

i annat sammanhang förordat i fråga om vissa ändringar å hithörande

stater hava nya statförslag uppgjorts för garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden samt för arméns sjuksköterskekår, att gälla

för tiden 1 januari—30 juni 1923 (Bil. 48—51). I avseende å sistnämnda

tre stater har, för möjliggörande av en lämpligare beräkning

av anslagsposterna till arvodestillägg, den ändring vidtagits, att staternas

slutsummor givits karaktär av förslagsanslag i stället för, såsom med de nu

gällande staterna är fallet, förslagsanslag, högst. Enär de i staterna uppförda

beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen

för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters

slutsummor.

V. Polispersonalen.

Under denna rubrik är endast upptagen staten för polispersonalen

i Boden och å Karlsborg. Beträffande denna stat hava icke några

ändringar ifrågasatts. I anslagsberäkningen för tiden 1 januari—30 juni

1923 torde böra upptagas hälften av statens slutsumma.

B. Kallortstillägg. C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid

vissa infanteritruppförband. D. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade

såsom biträden hos regementsiutendenter. E. Hyresbidrag

åt vissa furirer.

Under dessa rubriker hava för innevarande år beräknats följande

belopp, nämligen:

B. Kallortstillägg .................................................................. kronor 66,000: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband............................ j> 5,000: —

D. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade

såsom biträden hos regementsintendenter............ » 11,497: 50

E. Hyresbidrag åt vissa furirer ...................................... » 45,000: —

För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde böra beräknas hälften av

ovanstående belopp eller således

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

under

rubriken

B

kronor

33,000:

»

C.....

j>

2,500: —

»

D

5,748: 75

»

»

E

F. Anställningspenningar.

»

22,500: -

Uti 7 § i avlöningsreglementet för fast anställt manskap vid armén

och marinen har föreskrivits, att till den, som erhåller fast anställningvid

armén eller marinen och icke förut innehaft sådan anställning vid

krigsmakten, skall utgå anställningspenning med 60 kronor.

Den härav föranledda årliga kostnaden har för arméns vidkommande

beräknats för förslagsvis Vs av de meniga volontärerna till 150,000

kronor.

Med hänsyn därtill, att nyanställningen av volontärer till övervägande

delen äger rum på hösten, torde man för första halvåret 1923 icke behöva

för nu ifrågavarande ändamål räkna med så stora kostnader som

hälften av det för helt år beräknade beloppet, utan synes i anslagsberäkningen

för tiden 1 januari—30 juni 1923 kunna upptagas ett lägre

belopp, förslagsvis en tredjedel av årskostnaden, eller alltså 50,000 kronor.

G. Dagavlöning åt iudelt manskap.

Enligt föreskrift i mom. 3 av övergångsbestämmelserna till avlöningsreglementet

för fast anställt manskap vid armén och marinen skall

till i tjänst kvarstående indelt manskap vid armén under all tjänstgöring,

till vilken ifrågavarande manskap inkallas, utgå dagavlöning med 90 öre

för dag till korpral och med 60 öre för dag till övrigt manskap.

För bestridande av härmed förenade kostnader har för innevarande

år beräknats ett belopp av 66,497 kronor 40 öre.

Enligt verkställd beräkning skulle för beredande av dagavlöning åt

indelt manskap under tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras 19,758

kronor.

H. Kostnader för nmsikelever vid infanteriet.

För första halvåret 1923 torde under denna rubrik böra beräknas

hälften av det för helt år upptagna beloppet 9,000 kronor, eller således

4,500 kronor.

I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.

För bestridande av vissa i vederbörande stater förut upptagna avlöningsförmåner,

som skola utgå endast så länge vederbörande befattningshavare

kvarstå i vissa befattningar, avsedda att indragas, är

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) «i 22 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

under förevarande rubrik för innevarande år upptaget ett belopp av

898 kronor.

Med anledning av att en av ifrågavarande befattningshavare, enligt

vad upplyst blivit, kommer att avgå ur tjänst under år 1922, torde anslagsposten

för tiden därefter kunna minskas till, för helt år räknat,

500 kronor, därav hälften eller 250 kronor torde böra upptagas för

första halvåret 1923.

J. (botgörelse för tjäusteliästar.

Enligt de nya bestämmelserna angående hästhållningen för officerare

vid armén skola i allmänhet chefer och vissa andra högre officerare

samt alla officerare vid kavalleriet utom fänrikar vara beridna å

två hästar, därav dock den ena skall vara en kronan tillhörig stamhäst.

I de fall, då kronan för officer eller veterinär, som är beriden på egen

tjänstehäst, övertager anskaffning av mundering samt tillhandahåller in

natura stallrum, furage, skoning och skötsel m. m., utgår allenast lönetillägg

med 250 kronor för år, eljest lönetillägg med 400 kronor och

furageersättning med 365 kronor.

För bestridande av härmed förenade kostnader har för innevarande

år beräknats ett belopp av 393,265 kronor.

Med hänsyn till den ytterligare övergång till den nya ordningen

för hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén, som kommer

att äga rum under år 1923, torde man för nämnda år kunna räkna med

en minskning av ifrågavarande utgifter. Enligt en med ledning av från

arméförvaltningen inkomna uppgifter verkställd beräkning (se Bil. 53)

skulle för ändamålet under år 1923 erfordras ett belopp av 343,220

kronor, därav för förra halvåret synes böra beräknas hälften, eller således

171,610 kronor.

K. Vissa arvoden in. in.

Den »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. in.,» som

delgavs 1921 års riksdag, var upprättad utan avseende å de förhöjningar

i utgående arvoden, som kunde finnas betingade av den för personal å

stat föreslagna löneregleringen. Däremot togs i så måtto hänsyn till

dylika eventuella arvodesförhöjningar, att i den för riksdagen framlagda

anslagsberäkningen arvodesförteckningens slutsumma, 724,838 kronor 60

öre, höjdes med 16 procent till 840,812 kronor 78 öre.

Sedan löneregleringen blivit av riksdagen beslutad, anbefallde Kungl.

Maj:t genom brev den 29 juni 1921 arméförvaltningen att inkomna med

förslag rörande de av löneregleringen betingade ändringar i de enligt

arvodesförteckningen utgående arvodesbelopp.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts Proposition Nr 248. 171

Till åtlydnad härav avgav armé förvaltningen den 14 september 1921

förslag i ämnet.

Genom brev den 28 oktober 1921 medgav Kungl. Maj:t, att de i

en brevet bilagd »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden» upptagna

avlöningsförmåner finge under år 1922 utgå med högst de i förteckningen

angivna belopp, dock att i förteckningen upptagna arvoden,

som vore avsedda att utöver fastställd löu tillkomma ordinarie beställningshavare

vid armén, finge utgå med de i förteckningen angivna belopp

endast i den mån desamma belöpte på första halvåret 1922; och

förklarade sig Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela bestämmelse, huruvida

och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret

1922.

Rörande sistnämnda kategori av arvoden har jag redan uttalat mig

i sammanhang med redogörelsen för lönenämndens utlåtande och förslag

angående reglering av vissa arvoden.

Härutöver får jag i nu förevarande avseende anföra följande.

Sedan försvarsdepartementet under juli månad 1921 inflyttat i nya,

utökade ämbetslokaler och det i anledning därav visat sig nödvändigt

att vid departementet anställa en person för fullgörande av en portvakt

åliggande göromål, vilken befattningshavare jämväl skulle biträda med

vissa vaktmästarsysslor inom departementet, har Kungl. Maj:t genom

brev den 30 juli 1921 förordnat, att en sådan befattningshavare finge

anställas i försvarsdepartementet mot åtnjutande av, förutom fri bostad

jämte värme och lyse, ett arvode beräknat efter 1,500 kronor för år, att

utgå av avlöningsanslaget. Arvodet har för tiden från och med ingången

av år 1922 höjts till 1,740 kronor.

Då behovet av ifrågavarande befattningshavare är av mera stadigvarande

natur, har arvode för eu portvakt vid försvarsdepartementet

ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.

jGenom särskilda kungl. brev hava nedannämnda belopp anvisats

från avlöningsanslaget för anställande av eldare vid följande truppförband

nämligen,

genom brev den 22 oktober 1920, kr. 1,460: — vid Fälttelegrafkåren,

» » s> 31 december » » 1,460:— » Bodens ingenjörkår,

» » » 31 » » » 1,460: — » » artillerireg:te,

» » » 31 » » » .1,277:50 » .Kronobergs reg:te,

» » » 18 februari 1921, » 1,642: 50 » Kalmar reg:te,

» » »18 juli » » 1,642: 50 » Västernorrlands

reg:te,

Portvakt vid

försvarsdeparte

mentet.

Maskinist
biträden.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Kokerskor

och

kokerske
biträden.

varvid i de två sistnämnda arvodena inberäknats en hyresersättning av

1 krona för dag. Härjämte har Kungl. Maj:t genom brev den 21

januari 1921 medgivit, att, utöver tidigare anvisade medel till arvode åt

en eldare vid Livregementets dragoner, ett belopp av ytterligare 200

kronor för år finge för bestridande av ökad hyreskostnad för den av

eldaren bebodda, privat person tillhöriga lägenheten inom regementets

kasernområde från och med den 1 oktober 1920, så länge bostad

i kronans hus icke kunde beredas eldaren, utbetalas från avlöningsanslaget.

Efter i samband med löneregleringens genomförande vidtagen förhöjning

hava ifrågavarande arvoden, ävensom nyssnämnda belopp för

bestridande av ökad hyreskostnad, upptagits å arvodesförteckningen.

Av skäl, som i annat sammanhang angivits, har benämningen »eldare»

å arvodesförteckningen ändrats till »maskinisthiträde».

Arméförvaltningen har anmält, att ämbetsverket bemyndigat chefen

för Norrbottens regemente att tillsvidare under år 1922 anställa ytterligare

ett maskinistbiträde av 2. klass vid regementet.

Då ifrågavarande maskinistbiträde, enligt vad arméförvaltningen

framhållit, torde bliva för framtiden erforderligt, synes å arvodesförteckningen

böra för Norrbottens regemente upptagas arvode för ytterligare

ett maskinistbiträde med 1,950 kronor, därav 450 kronor såsom ersättning

för bostad.

Å arvodesförteckningen har tidigare funnits upptaget ett belopp av

2,190 kronor för arvoden till kokerskor och kokerskebiträden vid Livregementets

grenadjärer. Då vid regementet finnas anställda allenast en

kokerska och ett kvinnligt köksbiträde, har beloppet å arvodesförteckningen

kunnat nedsättas till 1,956 kronor, varav såsom arvode för kokerskan

upptagits 870 kronor och för köksbiträdet 1,086 kronor, ersättning

för bostad, bränsle och lyse till den sistnämnda däri inbegripen.

I skrivelse den 26 maj 1921 till arméförvaltningens civila departement

har chefen för Fälttelegrafkåren — med förmälan att flygkompaniet

från och med juli månad 1921 komme att få egen utspisning anordnad

å Malmslätt och att intendentsdepartementet tillfälligt för år 1921

ställt medel till förfogande för anställning av en kokerska därstädes —

hemställt, att civila departementet måtte föranstalta om att från och

med 1922 års ingång och tills vidare under varje år medel måtte anvisas

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

173

till eu kokerska, i likhet med vad fallet vore vid kårens huvuddel å

Marieberg, och att detta arvode i sinom tid måtte upptagas å arvodesförteckningen.

Då ifrågavarande befattningshavare torde bliva erforderlig även för

år 1923, har arméförvaltningen föreslagit, att medel till arvode åt kokerskan

måtte beräknas under avlöningsanslaget och med belopp av 660

kronor upptagas å arvodesförteckningen.

Häremot har jag icke något att erinra.

Genom brev den 6 augusti 1920 medgav Kungl. Maj:t, att arvodet Tiiisyningstill

tillsyningsmannen över kronans byggnader å Ljungbyhed, vilket ™yggnåderna

upptagits å arvodesförteckningen med 200 kronor, finge från och med å Ljungbyar

1920 utgå med 400 kronor. ted

I skrivelse till arméförvaltningens fortiiikationsdepartement den 11

december 1920 har emellertid chefen för första arméfördelningen, under

hänvisning till bestämmelserna i förordningen den 31 december 1919

angående förvaltningen av lantförsvaret tillhörande fastigheter § 2 mom.

1, framhållit, att, därest vården och förvaltningen av övningsfältet Ljungbyhed,

som nu ombesörjdes av Skånska husarregementet, överlämnades

till arméfördelningschefen, och Skånska husarregementet således ansvarade

för och vårdade allenast dess byggnader å fältet, arvodet till Skånska

husarregementets tillsyningsman å Ljungbyhed, vilket utginge med 400

kronor jämlikt förberörda brev den 6 augusti 1920, lämpligen borde

uppdelas mellan arméfördelningschefen och chefen för Skånska husarregementet,

så att för ifrågavarande ändamål 200 kronor ställdes till

arméfördelningschefens förfogande och 200 kronor till chefens för Skånska

husarregementet förfogande.

På grund härav har omförmälda uppdelning ansetts böra vidtagas

i arvodesförteckningen, varvid beloppen i samband med löneregleringens

genomförande funnits böra höjas till 234 kronor.

Å den för nästlidet års riksdag framlagda arvodesförteckningen funnos Tmsyningsupptagna

arvoden till tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält med 200 m^“^“by1<i

kronor, till tillsyningsmannen vid Näsby fält med 180 kronor och till skjutna t

vaktaren vid etablissemanget å den s. k. Blekedammen med 400 kronor. m- fl
Chefen

för Vendes artilleriregemente har anfört, att det till tillsyningsmannen

vid Rinkaby skjutfält utgående arvodet vore allt för lågt.

Visserligen krävde befattningen icke innehavarens hela arbetskraft, men

den fordrade dock daglig närvaro och tillsyn vid etablissemanget. Vad

den nu anställde tillsyningsmannen beträffade, ägde denne icke å arvodet

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kung!. Majds Proposition Nr 248.

Uppbördsman

för intendenturmaterlel

vid

volontärskoleetablissemanget

i

Norrköping.

Besiktningsman

vid

intendenturkompaniets

å Karlsborg

slakteri.

beräkna fullt dyrtidstillägg, enär lian innehade pension från arméns pensionskassa.

Härtill komme också, att uppbörden av inventarier å skjutfältet

för närvarande måste åläggas en särskild uppbördsman, underofficer

vid regementet, vilkens ordinarie tjänstgöring i avsevärd grad förrycktes

därigenom, att han måste för inventariernas avlämnande eller

mottagning tjänstgöra å Rinkaby. Om däremot arvodet höjdes, kunde

uppbörden av inventarier åläggas tillsyningsmannen. Denna ökning av

arvodet kunde genomföras, utan att anslaget i sin helhet ökades med

mer än 20 kronor om året. Regementschefen ansåge nämligen, att det

å förteckningen uppförda och till 180 kronor beräknade arvodet till en

tillsyningsman å Näsby fält numera kunde indragas, samt att det för

vaktaren vid den s. k. Blekedammen uppförda arvodet å 400 kronor

kunde minskas till 300 kronor. På grund härav föresloge regementschefen,

att från och med år 1923 å arvodesförteckningen arvodena för

tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält och vaktaren vid etablissemanget

å den s. 1c. Blekedammen upptoges med respektive 500 kronor och

300 kronor samt att arvodet till tillsyningsmannen vid Näsby fält 180

kronor måtte xir förteckningen utgå.

Arméförvaltningen, som ansett den föreslagna förhöjningen i arvodet

till tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält skälig med hänsyn till de

nya arbetsuppgifter, som avsåges skola åläggas denne, har tillstyrkt de

sålunda föreslagna förändringarna å arvodesförteckningen, men tillika

framhållit, att hänsyn härvid icke tagits till de förhöjningar, som vore

betingade av den genomförda löneregleringen.

Under åberopande av vad sålunda förekommit finner jag mig böra

förorda, att å förteckningen upptages arvode för tillsyningsmannen vid

Rinkaby skjutfält m''ed 582 kronor och för vaktaren vid etablissemanget

å den s. k. Blekedammen med 348 kronor samt att det för en tillsyningsman

vid Näsby fält upptagna arvodet uteslutes ur arvodesförteckningen.

Genom brev den 4 februari 1921 har Kung!. Maj:t medgivit, att

till en under år 1921 förordnad uppbördsman för den i volontärskoleetablissemanget

i Norrköping befintliga intendenturmaterielen finge från

avlöningsanslaget utbetalas ett arvode, beräknat efter 200 kronor för år.

Ifrågavarande arvode, som i samband med löneregleringens genomförande

höjts till 234 kronor, har ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.

Genom brev den 22 april 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, bland

annat, att bataljonsveterinären för Karlsborgs garnison finge för uppdrag

som besiktningsman And intendenturkompaniets å Karlsborg slakteri

ävensom vid korvfabriken därstädes från och med den 1 februari 1921 till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. Ilo

arets utgång komma i åtnjutande av ett arvode, beräknat efter 1,200

kronor för år. Arvodet, som i sammanhang med löneregleringens genomförande

höjts till 1,410 kronor, liar upptagits å arvodesförteckningen.

Kungl. Maj:t har genom brev den 3 december 1920 från avlöningsanslaget

för år 1921 anvisat ett belopp av högst 250 kronor för uppehållande

av regementspastor åliggande göromål vid Positionsartilleriregementet.

1 samband med löneregleringens genomförande har arvodet höjts till

282 kronor, vilket sistnämnda belopp upptagits å arvodesförteckningen.

Arméförvaltningen har anmält, att ämbetsverkets fortifikationsdepartement

genom beslut den 12 februari 1921 anvisat ett belopp av 360

kronor för år 1921 från byggnadsanslaget till arvode till den maskinist

i Boden, som anlitats för tillsyn av den för garnisonen gemensamma

brandredskapen samt för eldning av garnisonens ångsprutor m. m. Då

det syntes arméförvaltningen skäligt, att för omhänderhavande av berörda

göromål arvode finge utgå även för år 1923, borde arvodet få

bestridas av avlöningsanslaget, och syntes detsamma, med hänsyn till

löneregleringen förhöjt till 420 kronor, böra upptagas å arvodesförteckningen.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.

För bestridande av vissa arvoden, att utbetalas genom sjätte arméfördelningens

stab, har å arvodesförteckningen tidigare varit upptaget

ett belopp av 1,100 '' kronor. Av skäl, som utav arméförvaltuingen i

särskild skrivelse den 31 augusti 1921 anförts, har detta belopp å arvodesförteckningen

ansetts böra höjas till 1,524 kronor.

Å arvodesförteckningen har funnits upptaget ett arvode av 200

kronor till en tillsyningsman vid Dofta skjutfält. Genom brev den 8

april 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, att ifrågavarande arvode finge

för tiden från och med den 1 maj 1921 och tillsvidare utgå med ett

till 500 kronor förhöjt belopp. Sedermera har arvodet i sammanhang

med löneregleringens genomförande ytterligare förhöjts till 582 kronor,

vilket belopp upptagits å arvodesförteckningen.

Genom brev den 22 juli 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, att för

tillsyn och vård av kronans byggnader, fästningsverk och fortifikationsförråd

i Tingstäde finge från och med den 1 augusti 1921 tillsvidare

intill utgången av år 1922 anställas en därtill lämplig civil person mot

åtnjutande härför av ett arvode av 600 kronor för år räknat; och skulle

härav föranledda kostnader bestridas från avlöningsanslaget.

Prästerligt

biträde vid

Positionsartilleriregementet.

Tlllsynings

man för

Bodens

garnisons

brandredskap.

Vissa

arvoden att

utbetalas

från sjätte

arméfördelningens

stab.

Tillsyningsmannen

å

Tofta skjutfält.

Tillsyningsman

vid kronans

byggnader

i

Tingstäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17(3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Ifrågasatt

anställande

av en radioingenjör.

Framställning

av befälhavaren

för

fortifikationen.

Yttrande av

arméförvaltningen.

Berörda arvode, i samband med löneregleringens genomförande förhöjt

till 720 kronor, har ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.

I skrivelse till arméförvaltningens eivila departement har befälhavaren

för fortifikationen anfört i huvudsak följande.

På grund av den betydelse de trådlösa förbindelserna och särskilt

radiotelegrafien numera ägde för försvaret, måste det i synnerhet för vårt

land med dess stora avstånd och mångenstädes oländiga terräng vara av

vikt, att beskaffenheten, användningen och underhållet av hithörande

materiel stode på höjden av sin tid. Ett synnerligen viktigt villkor

härför syntes vara att, i likhet med vad redan ägt rum beträffande flygmaterielen,

en specialutbildad tekniker, en »radioingenjör)), anställdes vid

armén för att biträda vid förefallande frågor av alla slag rörande radioväsendet

och övriga elektriska, trådlösa förbindelsemedel samt följa teknikens

utveckling härutinnan såväl utom som inom landet.

Denne radioingenjör torde liksom fl}Tgingenjörerna böra av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement anställas såsom biträde vid handläggandet

av radiofrågor m. m. såväl vid fälttelegrafkåren och det denna

för närvarande underställda flygväsendet som inom fortifikationsdepartementet,

allt enligt tjänstgöringsinstruktion, som utfärdades av nämnda

departement i samråd med chefen för fortifikationen och eventuellt chefen

för flygväsendet, därest detta ej framdeles komme att sortera under

nyssnämnde chef.

1 överensstämmelse med våd dåvarande statsrådet och chefen för

lantförsvarsdepartementet anfört i statsverkspropositionen till 1920 års

riksdag (sid. 70) syntes radioingenjörens arvode böra sättas till 8,000

kronor samt dyrtidstillägg få därå beräknas. Rese- och traktamentsersättning

för förekommande tjänsteresor borde få utgå liksom för flygingenjörerna

enligt fjärde klassen av resereglementet samt gäldas alltefter

resans ändamål av vederbörliga övnings- och materielanslag.

Med hänsyn till sakens vikt borde nämnda radioingenjör anställas

från den 1 juli 1922.

Arméförvaltningen har förklarat sig anse behovet av en radioingenjör

till fullo ådagalagt genom vad befälhavaren för fortifikationen sålunda

anfört. Medel till arvode åt radioingenjören syntes därför böra beräknas

i riksstaten och uppföras å arvodesförteckningen från och med år 1923.

Vad anginge arvode till en radioingenjör för senare halvåret 1922, syntes

härför erforderligt belopp kunna anvisas från medel, ställda till Kungl.

Maj:ts disposition.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

Då frågan om anställande av en särskild specialingenjör för arméns Dopartoradioväsende

synes mig vara av beskaffenhet att böra upptagas till prov- ''hofoit

ning först i samband med försvarsrevisionens genomförande, finner jag

mig icke kunna tillstyrka bifall till nu förevarande framställning.

Å arvodesförteckningen finnas särskilda belopp upptagna dels för Remontremontdepåernas

personal, dels ock för arvoden och expenser åt land- p^onai*

stormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsforvaltare att utgå enligt Arvoden och

av Kungl. Maj:t fastställda stater. Dessa staters slutsummor, som för ^“torrnsår

1921 uppgingo till respektive 102,640 kronor 75 öre och 156,560 kronor, områdeshava

för innevarande år höjts till respektive 119,915 kronor 5 öre och

181,600 kronor. Dessa höjningar hava betingats huvudsakligen av den stormaför

den aktiva personalen genomförda löneregleringen. Fn mindre höj- förvaltare.

ning har därjämte föranletts av att antalet landstormsförrådsförvaltare

ökats, till följd av att nya landstormsförråd tillkommit.

För första halvåret 1923 ifrågasättes icke någon förhöjning av nu

ifrågavarande anslagsposter.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en ny samman»Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. m.» (se Bil. 54). Denna fattnilisförteckning

slutar å ett belopp av 862,077 kronor 5 öre, varav hälften

eller 431,038 kronor 53 öre torde böra upptagas i anslagsberäkningen

för första halvåret 1923.

L. • Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av furage- och sjukvårdsuppbördsmanua-

samt köksföreståndarbefattningar ävensom för anställande

tillfälligtvis av maskinister, maskinistbiträden, kokerskor, tillsyningsman

m. fl. och för ändring i utgående arvoden.

Under denna rubrik har för innevarande år beräknats ett belopp av

förslagsvis 12,000 kronor.

I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 synes böra upptagas

hälften av nämnda belopp eller således 6,000 kronor.

I detta sammanhang torde lämpligen böra till behandling upptagas

frågan om

Avlönings fyllnad för vissa beställning smän.

I enlighet med av Kungl. Maj:t i proposition n:r 350 till 1921 års

riksdag avlåtet förslag medgav riksdagen, att under åren 1921 och 1922

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) 411 82 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Arméförvalt
ningen.

Departe
ments
chefen,

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

finge efter Kungl. Maj:ts beprövande beredas fyllnad till furirs av första

klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid trapp förbanden anställda

beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra klassen, vilka

genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke kunde

komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar

av lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhörde,

funnes i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att genom

vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat

inbesparades erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Arméförvaltningen har nu anfört, att, såvitt ej i samband med försvarsrevisionen

åtgärder hunne vidtagas för undanröjande redan från

och med år 1923 av de skäl, vilka föranlett inhämtande av ifrågavarande

bemyndigande, förslag syntes böra till riksdagen avlåtas om lämnande

av motsvarande medgivande även för år 1923. v

Då ifrågavarande beställningsmän ävén efter utgången av år 1922

komma att intaga samma ogynnsamma ställning i befordringshänseende

som hittills, torde hos riksdagen böra göras framställning om bemyndigande

att jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1923 till berörda personal

utbetala den lönefyllnad, varom här är fråga.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en

beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid

staber och truppförband m. fl. för tiden 1 januari—30 juni 1923. Denna

beräkning ^se Bil. 55) slutar å 22,885,507 kronor 21 öre.

På grund av det beslutade uppskovet med uppsättande av Norrbottens

kavallerikår bör nämnda belopp minskas med de i kavallerikårens

stat beräknade avlöningsförmåner för officerare och underofficerare

eller med 43,790 kronor. Det skulle då återstå 22,841,717 kronor 21 öre.

Med anledning av inträffande vakanser i såväl befäls- som manskapsgraderna

torde, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anslaget

böra nedsättas med 12 procent av det beräknade beloppet, eller med

2,741,006 kronor 7 öre till 20,100,711 kronor 14 öre.

Härifrån torde slutligen kunna dragas ett belopp av 350,000 kronor,

motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Anslaget skulle

följaktligen för första halvåret 1923 uppgå till 19,750,711 kronor 14 öre,

vilket belopp torde böra avrundas till 19,750,000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida under nu rådande rekryteringsförhållanden

tillräcklig grund förefinnes för eu nedsättning, åtminstone

i ovannämnda utsträckning, av det belopp, vartill utgifterna under

avlöningsanslaget beräknats. Tillströmningen av rekryter bar nämligen

under den sista tiden tagit sådan omfattning, att vakansantalet i manskapsgraden

den 1 februari 1922 utgjorde endast 16,49 % av styrkan

enligt stat mot 47 % samma dag år 1921. Denna omständighet såväl

som den förestående omorganisationen av försvarsväsendet kunde för

visso giva anledning att taga under övervägande vidtagandet av särskilda

åtgärder i syfte att begränsa de nuvarande utgifterna under anslaget

samt att beträffande personalen av alla grader förbereda övergången

till den nya försvarsorganisationen. De åtgärder, som för vinnande

av dessa ändamål närmast skulle komma i beaktande, torde vara

dels att inskränka rekryteringen och inkallelse av reservpersonal till

annan tjänstgöring än den sagda personal författningsenligt-åliggande,

dels att besluta uppskov tillsvidare i viss utsträckning med tillsättande

av officers- och underofficersbeställningar samt civilmilitära beställningar

av motsvarande tjänsteklasser. Jag är emellertid icke beredd att i detta

sammanhang framlägga förslag om dylika åtgärder, men har likväl ansett

mig böra erinra därom, att sådana åtgärder kunna framdeles visa sig

behövliga till förhindrande av förevarande anslags överskridande.

Jag får emellertid hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels — med godkännande av de uppgjorda förslagen

till nya stater för generalitetet, generalstaben,

artilleristaben, kommendantskapen, rullföringsbefälhavare

med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren

samt fältläkarstipendiater, remonteringsstyrelsen, krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan,

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolorna,

krigsskolan, truppförband av infanteriet,

kavalleriet och artilleriet, militärbefälet på Gottland,

överstelöjtnanter'' och majorer vid de sex fördelaingskavalleriregementena,

artilleriets fabriker och tyganstalter,

fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,

officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen, trängkårerna, intenden turkår en, garnisonssjukhusen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å

Karlsborg (se Bil. 1—52), att gälla under tiden 1 januari

■—30 juni 1923 — upptaga ordinarie förslagsanslaget

till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl.,

nu .................................................... kronor 39,273,000: —

med ................................................... » 19,750,000: —

dels ock medgiva, att under tiden 1 januari—30

juni 1923 må, efter Kung). Maj:ts beprövande, beredas

fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt

därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän

med avlöning såsom furirer av andra klassen,

vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser

och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan

avlöning i följd därav, att endast beställningar av

lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhöra,

finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under

förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna

å vederbörligt trnppförbands stat inbesparas

erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet.

För beredande av ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet har riksdagen för vart och ett'' av åren

1918—1922 å extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,300 kronor.

I årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln punkt 7, har Kung].

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde

komma att avlåtas angående vissa lönefrågor vid armén och marinen,

tillsvidare för samma ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,150 kronor.

Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, skulle emellertid

enligt lönenämndens av mig tillstyrkta förslag i ämnet arvodesbeloppen

för ifrågavarande personal i sin helhet uppföras å skjutskolans stat och

således utgå av ordinarie avlöningsanslaget. Under sådan förutsättning

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 248. 181

skulle nu förevarande extra anslag icke vidare erfordras efter utgången

av innevarande år.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen

tillkänna,

att det i årets statsverksproposition under punkten

7 av fjärde huvudtiteln för ökade arvoden åt lärarpersonalen

vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräknade

förslagsanslag, högst, 2,150 kronor icke erfordras.

Arméns personal över stat.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat är i riksstaten

för innevarande år upptaget med 360,000 kronor.

Från nämnda anslag bestridas kostnaderna för, bland annat, ekiperingshjälp

åt sådana officerare och underofficerare, vilka inom reserv

erhållit sin första officers- eller underofficersanställning. Enligt § 16

mom. 2 i förordningen den 15 november 1912 angående arméns reserver

av befäl och civilmilitär personal utgår ekiperingshjälpen med 500

kronor till officer och 300 kronor till underofficer och utbetalas vid

första utnämning, dock först sedan föreskrivna persedlar blivit behörigen

anskaffade.

Uppå därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1921 års

riksdag, att förevarande anslag finge tagas i anspråk för utbetalande till

de officerare och underofficerare, som under åren 1921 och 1922 inom

reserven erhölle sin första officers- eller underofficersanställning, av tillfällig

förhöjning uti den enligt nyssnämnda förordning den 15 november

1912 medgivna ekiperingshjälpen med 100 procent av de i nämnda författning

angivna, belopp.

Arméförvaltningen har anfört, att ett liknande medgivande syntes

av 1922 års riksdag böra utverkas till förmån för dem, som under första

halvåret 1923 vunne motsvarande anställning i reserven. Storleken av

den tillfälliga förhöjningen syntes, oaktat en viss prissänkning numera

gjort sig gällande, höra fortfarande bestämmas till 100 procent av de i

författningen angivna belopp.

Arméförvalfningen ville i detta sammanhang erinra om att, enligt

§ 19 i åberopade förordning angående arméns reserver, civilmilitärer,

tillhörande fältläkarkårens och fältveterinärkårens reserver, ägde upp
-

Arméförvaltningens

framställning.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

Departementschefen.

bära avlönings- m. fl. förmåner, i likhet med vad som stadgats rörande

officerare och underofficerare i reserven. Civilmilitära beställningshavare,

som inom respektive kårers reserv vunnit sin första anställning, hade

med tillämpning av detta stadgande kommit i åtnjutande av ekiperingshjälp

med förut angivet belopp av 500 kronor. På grund av avfattningen

av åberopade stadgandet i § 19 av reservbéfälsförordningen torde

det få anses ligga i sakens natur, att jämväl omförmälda civilmilitära

beställningshavare i reserven borde komma i åtnjutande av den utav

riksdagen medgivna förhöjningen i ekiperingshjälpen. För undanröjande

av varje tvekan härom syntes emellertid det ifrågasatta medgivandet

böra givas ändrad avfattning.

I fråga om anslagets belopp hade arméförvaltningen icke att föreslå

annan ändring, än som betingades av budgetårets omläggning. Då den

personalen över stat åliggande tjänstgöring huvudsakligen torde fullgöras

under senare halvåret, kunde det ifrågasättas, om icke för tiden 1

januari—30 juni 1923 skulle erfordras allenast en mindre del av anslaget.

Emellertid torde utbetalning av ekiperingshjälp i regel äga rum

i början av respektive år. Med hänsyn härtill syntes för tiden 1 januari

—30 juni 1923 böra beräknas hälften av det för år 1922 anvisade

anslaget.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 uppföra

ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat med

180,000 kronor, dels ock medgiva, att anslaget till arméns personal över

stat finge tagas i anspråk för utbetalande till de officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare i fältläkarkårens och

fältveterinärkårens reserv, som under tiden 1 januari—30 juni 1923 inom

reserven erhölle sin första anställning i officers eller underofficers tjänstegrad

eller'' tjänsteklass, av tillfällig förhöjning uti den enligt förordningen

den 15 november 1912, angående arméns reserver av befäl och

civilmilitär personal, medgivna ekiperingshjälpen med 100 procent av

de i nämnda författning angivna belopp.

Vad arméförvaltningen föreslagit rörande tillfällig förhöjning under

förra halvåret 1923 av den till arméns reservpersonal författningsenligt

utgående ekiperingshjälpen finner jag mig böra tillstyrka.

Vidkommande härefter frågan om storleken av det under nyssnämnda

halvår erforderliga anslagsbeloppet, synes mig detsamma av

arméförvaltningen hava upptagits onödigt högt. Eu approximativ beräkning

av utgifterna för ekiperingshjälp under år 1923 giver nära
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

ligen vid handen, att även om, såsom ämbetsverket framhållit, utbetalningen

av ekiperingshjälp huvudsakligen äger rum i början av kalenderåret,

denna omständighet likväl i förevarande avseende är av mindre

betydelse i jämförelse med det förhållandet, att de från detta anslagutgående

utgifterna för avlöning åt här ifrågavarande personal så gott

som helt och hållet torde falla på senare halvåret. Jag anser mig därför

böra förorda en nedsättning av anslaget till en tredjedel av det för

helt år beräknade beloppet, 360,000 kronor, eller således 120,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels upptaga ordinarie förslagsanslaget till arméns

personal över stat,

nu ........................................................... kronor 360,000: —

med ............................................. » 120,000: —

dels ock medgiva, att anslaget till arméns personal

över stat må tagas i anspråk för utbetalande

till de officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare i fältläkarkårens och fältveterinärkårens

reserv, som under tiden 1 januari—30 juni

1923 inom reserven erhålla sin första anställning i

officers eller underofficers tjänstegrad eller tjänsteklass,

av tillfällig förhöjning uti den enligt förordningen

den 15 november 1912, angående arméns reserver

av befäl och civilmilitär personal, medgivna

ekiperingshjälpen med 100 procent av de i nämnda

författning angivna belopp.

Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.

För bestridande av vissa kostnader för krigsskolans verksamhet har

å extra stat för innevarande år anvisats ett förslagsanslag, högst, 55,000

kronor.

Från detta anslag, som är avsett till förstärkning av de å ordinarie

stat för krigsskolan anvisade medel, bestridas dels vissa arvoden m. m.,

dels ock omkostnader för praktiska övningar, bränsle och lyse samt

betjäningens kasernering, oförutsedda utgifter m. m.

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement har chefen för

krigsskolan hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte å extra stat

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Departements
chefen.

Marinförvalt
ningen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

för första halvåret 1923 anvisas hälften av det för innevarande år beviljade

beloppet, eller 27,500 kronor.

Häremot har arméförvaltningen icke funnit något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda förekommit och då någon höjning

av anslagsbeloppet icke synes påkallad av den jämförelsevis obetydliga

kostnadsökning, som uppkommer genom vidtagandet av den utav

mig i annat sammanhang förordade jämkningen i beloppen av vissa

från detta anslag utgående arvoden, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av vissa kostnader för krigsskolans

verksamhet å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,500

kronor.

SJÖFÖRSVARET.

Marinf Örvaltningen.

Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen är i riksstaten för

år 1922 upptaget med ett belopp av 222,670 kronor.

Uti sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov

för första halvåret 1923 har marinförvaltningen anfört, att marinförvaltningen

icke funne sig nu böra föreslå någon ändring i beräkningen

av den för år 1922 godkända staten för ämbetsverket, vadan

staten för första halvåret 1923 syntes böra fastställas till hälften av det

för år 1922 beviljade beloppet. I själva ordalydelsen av staten borde

emellertid företagas den jämkning, som föranleddes därav, att jämväl

sekreterarebefattningar inginge bland de 10 tjänster, som vore upptagna

med lön enligt avdelning B 13 i löneplanen.

Mot marinförvaltningens förslag, att för första halvåret 1923 måtte

beräknas hälften av det för år 1922 beviljade anslagsbeloppet eller således

111,335 kronor, har jag intet att erinra. Vad beträffar den av

marinförvaltningen ifrågasatta jämkningen i den för ämbetsverket gällande

staten vill jag framhålla, att nu avsedda befattningshavare i den

vid vederbörligt avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen benämnas

, notarier, vadan berörda ändring lämpligen synes böra vidtagas i

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

185

överensstämmelse härmed. I anslutning till vad jag sålunda anfört har

jag låtit uppgöra förslag till ny stat för marinförvaltningen, att tillämpas

under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 56), vilket statförslag slutar

å enahanda belopp som den för år 1922 gällande staten.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda förslag till stat för marinförvaltningen

att tillämpas under tiden 1 januari—30

juni 1923,

dels ock upptaga ordinarie förslagsanslaget till

marinförvaltningen,

nu...................................................... kronor 222,670: —

med halva beloppet eller ............... » 111,335: —.

Avlöning till personal vid kårer och stater in. fl.

(Avlöningsanslaget.)

1 proposition (nr 350) till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att i riksstaten för år 1922 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. till 17,125,000 kronor.

Anslaget var beräknat sålunda:

A.

B.

C.

D.

E.

F.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater .........................................................................

Ekiperingshjälp......................................................*

Båtsmanskompanierna, förslagsvis .....................

Månadslön, arvoden m. m. .till personal vid

flottans sjukhus i Karlskrona, högst............

Arvoden m. m.........................................................

Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis

av uppbördsmannabefattningar m. m.

samt för eventuellt behövliga ändringar i

arvoden, förslagsvis ..........................................

kronor 19,405,590: 50

» 50,000: —

» 492: —

» 40,000: —

» 94,46 7:. 50

» 12,000: —

Summa kronor 19,602,550: —

Med hänsyn till inträffande vakanser nedsattes ifrågavarande belopp,

19,602,550 kronor, med 12 procent till 17,250,244 kronor. Härifrån drogs

ett belopp av 125,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för

tjänstebostäder, varefter återstoden avrundades till nyssnämnda summa,

17,125,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)

411 22 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

I sammanhang med de ändringar, vilka, på sätt förut nämnts under

lantförsvarets anslag till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl., av riksdagen vidtogos uti de av Kungl. Maj:t i förenämnda

proposition framlagda förslag, underkastades det äskade anslagsbeloppet

en reducering, och upptogs anslaget i riksstaten för år 1922 med

15,903,000 kronor. Från anslaget skulle enligt riksdagens beslut bestridas

jämväl kostnaderna för ålderstillägg, vilka i propositionen upptagits under

särskilt anslag.

Beträffande de särskilda i avlöningsanslaget ingående staterna anmälde

riksdagen, att det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna

varje stats slutsumma sådan densamma skulle bliva på grund av riksdagens

beslut rörande löneregleringen. På grund härav bemyndigade

riksdagen Kungl. Maj:t att med iakttagande av de av riksdagen beslutade

ändringarna samt i övrigt i överensstämmelse med de för riksdagen

framlagda förslagsstater fastställa nya stater att tillämpas under år 1922.

Berörda stater hava av Kungl. Maj:t fastställts genom brev den 29

juni 1921.

För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde anslagsbehovet böra beräknas

under följande rubriker, nämligen:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Båtsmanskompanierna.

C. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans sjukhus i

Karlskrona.

D. Arvoden m. m.

E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av uppbördsmannabefattningar

m. m. samt för eventuellt behövliga ändringar i

arvoden.

F. Ålderstillägg.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik upptagas

dels kårer och stater m. in., innefattande staterna för flottans officerskår,

flottans underofficerskår, flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår,

kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår och

kustartilleriets manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid

marinstaben anställd personal samt sjörullföringsbefälhavare med biträden,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan,

sjökrigsskolan, marinintendentskolan samt skeppsgosseskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

1H7

I. Kärer och »tåtel- in. in.

Militära kårer.

1 Bin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov

för första halvåret 1923 har marinförvaltningen anfört, att chefen

för marinstaben i en till ämbetsverket avgiven promemoria förklarat

sig anse, att någon förändring beträffande personalnumerären i de nuvarande

staterna för den militära personalen icke för närvarande borde

påyrkas.

Chefen för kustartilleriet hade i sitt till marinförvaltningen avgivna

förslag till beräknande av utgifterna för kustartillerichefen och honom

underlydande truppförband för tiden 1 januari—30 juni 1923 ifrågasatt,

att, enär ett överskridande av beräknade medel till anställningspenning

kunde befaras, till staten för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets

underofficerskår och kustartilleriets manskap m. fl. borde fogas en anmärkning

av innehåll, att erforderlig del av obesatta korpralslöner finge

användas till bestridande av anställningspenning. Därjämte hade kustartillerichefen

ansett, att av föreskriften i den i bilaga till vederbörande

avlöningsreglemente upptagna tjänsteförteckning, enligt vilken musikdirektör,

som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien,

åtnjöte lön i 4:e lönegraden av den för underofficerare m. fl. gällande

löneplan, betingades motsvarande anmärkning till omförmälda stat. Vidare

hade kustartillerichefen funnit önskvärt, att såsom anmärkning till

staten infördes ett medgivande, att vakanta manskapslöner i högre lönegrad

finge till erforderlig del användas till avlöning åt manskap i lägre

lönegrad.

För egen del har marinförvaltningen "anfört, att ej heller marinförvaltningen

funne skäl nu föreligga att föreslå ändringar i personalstaterna

för de militära kårerna.

Vad chefen för kustartilleriet föreslagit i fråga om ändring i staten

med avseende å där upptagna medel för anställningspenningar funne

marinförvaltningen ej påkalla någon särskild åtgärd, enär anvisningen

vore upptagen förslagsvis och sålunda i händelse av behov kunde överskridas.

Ej heller funne marinförvaltningen erforderligt eller lämpligt,

att i staten infördes den föreslagna anmärkningen rörande musikdirektörerna,

då det, som härmed avsåges, återfunnes i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen för underofficerare m. fl. och ej

syntes behöva i staten upprepas.

Chefens för kustartilleriet förslag, att vakanta manskapslöner i den

högre lönegraden skulle till erforderlig del få användas till avlöning åt

Marinförvalt
ningen.

✓

s. 188 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

188 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

manskap i den lägre lönegraden, ansåge sig marinförvaltningen för sin

del böra förorda.

I anledning härav ansåge marinförvaltningen, att för flottans officerskår,

flottans underofficerskår, flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår

ävensom för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår,

kustartilleriets manskap m. fl. borde för förra halvåret 1923

beräknas hälften av de belopp, varå respektive stater för år 1922 slutade.

I likhet med marinförvaltningen och av de utav nämnda ämbetsverk

åberopade skäl finner jag mig sakna anledning tillstyrka, att, såsom

chefen för kustartilleriet ifrågasatt, genom anmärkning till vederbörlig

stat medgivande skulle lämnas att få disponera vakanta korpralslöner för

bestridande av anställningspenningar till manskapet. Ej heller synes

mig påkallat, att i enlighet med kustartillerichefens förslag föreskrift i

staten skulle meddelas rörande placering å löneplanen av musikdirektör,

som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien. Däremot

finner även jag mig böra förorda, att, i överensstämmelse med vad som

redan gäller vid armén, vakanta manskapslöner i högre lönegrad må

kunna användas till avlöning av manskap i lägre lönegrad, och torde

föreskrift härom böra i vederbörande stat införas beträffande såväl sjömanskårens

som kustartilleriets manskap.

I anslutning till vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag

till nya stater för flottans officerskår, flottans underofficerskår, flottans

sjömanskår och flottans skeppsgossekår samt kustartilleriets officerskår,

kustartilleriets underofficerskår, kustartilleriets manskap m. fl., att gälla

för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 57 — 58). Då de i staterna

uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen

för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters slutsummor.

Civilmilitttra kårer.

Beträffande staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl. får

jag anföra följande.

Enligt kungl. brev den 14 februari 1919 äro för antagning till

sjökadett stadgade vissa minimifordringar beträffande synskärpa.

Genom särskilda skrivelser av den 3 respektive den 5 mars 1921

anbefalldes dels högste befälhavaren över kustflottan att gemensamt med

marinöverläkaren inkomma med yttrande beträffande de minimifordringar

s. 189 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Proposition Nr 2å8.

189

i avseende å synförmåga, som lämpligen syntes böra läggas till grund

för bedömande av officers tjänstduglighet föi olika slags befattningar

ombord och dels chefen för sjökrigsskolan att inkomma med yttrande

och eventuellt förslag beträffande de ändringar i eller tillägg till för

sjökrigsskolan gällande stadganden i fråga om synförmåga m. m., som

kunde anses av behovet påkallade. Efter framställning av marinöverläkaren

uppdrogs vidare genom brev den 18 mars 1921 åt dåvarande

marinläkaren av l:a graden i marinläkarkåren i flottans reserv C. G.

Boström att såsom sakkunnig i oftalmologi biträda vid utredningen.

I skrivelse till Kung]. Maj:t den 13 juni 1921 hava nämnda personer

anfört, att det syntes vara nödvändigt, att sjökadett särskilt före

konstituering till fänrik underkastades undersökning av specialutbildad

läkare för utrönande av, huruvida de för antagningen fastställda ininimifordringarna

fortfarande uppfylldes. Samtidigt med nämnda undersökning

av de kadetter, som vore färdiga att avlägga sjöofficersexamen, syntes

vara lämpligt att undersöka även övriga kadetter för utrönande, huruvida

någon förändring hos dem inträtt i sagda avseende. Vidare borde sjöofficer

omedelbart före befordran till högre beställning till och med

kaptens tjänstegrad undergå dylik undersökning samt däröver erhålla

intyg att företes i och för befordran. Kostnaderna för ifrågavarande

undersökningar borde bestridas av statsmedel.

Nyssnämnda förslag har i avgivna yttranden av den 8 respektive

den 27 augusti 1921 tillstyrkts av chefen för marinstaben och medicinalstyrelsen.

Marinförvaltningen, som den 29 september 1921 avgivit utlåtande

i ärendet, har därvid förordat berörda förslag samt anfört, att ersättning

för omförmälda av utbildad ögonläkare utfärdade intyg syntes böra

utgå med 15 kronor för varje intyg. Under de senaste åren hade årligen

förekommit 50—90 befordringar, vid vilka sådana intyg skulle hava

erfordrats. Totalkostnaden för år beräknades sålunda till högst 1,350

kronor. Dessa medel syntes lämpligast böra efter riksdagens medgivande

bestridas av avlöningsanslaget.

Sedermera har marinöverläkaren i en infordrad promemoria meddelat,

att ersättning för ögonundersökning av sjökadetterna borde utgå

med 10 kronor för varje kadett samt att kostnaderna för den ifrågasatta

ögonundersökningen av kadetterna, då antalet av dessa kunde uppskattas

till i medeltal 75 kadetter, syntes böra beräknas till 750 kronor.

Med hänsyn till den stora vikten för sjöofficer, särskilt vid förande

av fartyg, att icke rubbningar förefinnas i hans synförmåga, finner jag

Departement»

chefen.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Marinförvalt
ningen.

mig böra tillstyrka det föreliggande förslaget om verkställande genom

specialutbildad läkare av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjökadetter.

Då nämnda undersökningar icke kunna åläggas de ögonspecialister,

med vilka stationsbefälhavarna träffat avtal rörande verkställande

av ögonundersökningar och ögonbehandling vid stationerna och till vilka

härför utgå å förevarande stat upptagna arvoden, torde särskilda medel

böra för ändamålet avses. Vad beträffar kostnaderna för föreslagna ögonundersökningar

av officerare i och för befordran torde dessa hava av

marinförvaltningen upptagits för högt. Det synes vara tillfyllest, att till

grund för beräkningen av nyssberörda kostnadsbelopp lägges en kontingent

av högst 50 officerare, vadan kostnaden härför skulle belöpa sig till

(15 x 50 =) 750 kronor. Sammanlagda kostnadsbeloppet för nu ifrågavarande

ändamål skulle sålunda uppgå till (750 + 750 =) 1,500 kronor.

Sistnämnda belopp synes böra uppföras å staten för mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans

poliskår m. fl.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag

till ny stat för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., avsedd att

tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 59). Som de i

staten uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen

för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av statens

slutsumma.

Vid niariustaben anställd personal.

I sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov

för första halvåret 1923 har marinförvaltningen meddelat, att

chefen för marinstaben uti till ämbetsverket avgiven promemoria, under

åberopande att medel för tillgodoseende av marinstabens behov av skrivhjälp

utginge från anslaget till skrivmaterialier och expenser m. in.,

hemställt, att då detta förfaringssätt finge anses såsom ett provisorium,

å marinstabens stat måtte upptagas två skrivbiträdesbefattningar. Som

det icke syntes lämpligt, att ett konstant föreliggande behov av skrivbiträden

på längden fylldes på sätt nu ägde rum och det efter omläggningen

av sjöförsvarets anslag strede mot principerna för denna omläggning

att låta kostnaderna utgå av nämnda anslag, tillstyrkte marinförvaltningen

chefens för marinstaben framställning och föresloge, att

å stat för vid marinstaben anställd personal uppfördes 2 kontorsbiträden,

kvinnliga, med avlöning i 2:a lönegraden, »Avdelning C. För kvinnliga

tjänstemän» enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid stats
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

191

departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Då ingen annan ändring för förra halvåret 1923 föresloges i den

för år 1922 fastställda staten, borde för sagda halvår sålunda för vid

marinstaben anställd personal beräknas halva beloppet av statens slutsumma

för år 1922 med tillägg av för 2 skrivbiträden för samma halvår

erforderliga kostnader.

Såsom av det ovan anförda torde framgå, har marinstabens behov Depaitementsav

skrivhjälp hittills tillgodosetts medelst extra personal. Att nu å ordi- clisfennarie

stat uppföra två extra skrivbiträden finner jag mig icke kunna

förorda. I överensstämmelse härmed och under iakttagande av vad jag

i annat sammanhang anfört rörande ändring i vissa stater har jag låtit

uppgöra förslag till ny stat för vid marinstaben anställd personal, avsedd

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 60). Av statens

slutsumma bör hälften beräknas för omförmälda budgetperiod.

Sjörullföringsbefälliavare med biträden.

Beträffande denna personal ifrågasättes nu icke någon ändring. I

anslutning härtill har jag låtit upprätta förslag till ny stat för sjörullföringsbefälhavare

med biträden, att gälla under första halvåret 1923

(se Bil. 61), och bör av statens slutsumma hälften upptagas vid anslagsberäkningen

för nyssnämnda halvår.

II. Undervisningsverken.

Uti den under förevarande'' rubrik upptagna staten för marinintendentskolan

ifrågasättes ingen ändring. I staten för sjökrigsskolan ifrågasättas

icke några ändringar utöver dem, jag redan i annat sammanhang

förordat. Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får

jag anföra följande.

Sjäkrigghögskolan.

Enligt gällande undervisningsstadga för sjökrigshögskolan äro eleverna

i torped- och minkurserna skyldiga att under två timmar vaije vecka å

lärorummet utföra ritningar och beräkningar. För härvid meddelad

handledning må lärare ej beräkna arvode, och är vederbörande lärare

ej skyldig att närvara under dessa .timmar.

I skrivelse den 6 mars 1922, som till Kungl. Maj:t inkommit efter Framstandet

lönenämnden avgivit sitt tidigare omnämnda utlåtande beträffande cheffn^ör

reglering av vissa arvoden m. m., har''chefen för sjökrigshögskolan an- Bjokrigshög
skolan.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.

fört, att, enligt vad erfarenheten givit vid handen, det hade visat sig

erforderligt, att vederbörande lärare vore närvarande vid nämnda timmar,

vilket också vanligen av lärarna frivilligt utförts. Det syntes med anledning

härav billigt, att de härför komme i åtnjutande av någon ersättning,

vilken likväl icke borde beräknas i likhet med arvode för undervisningstimme

utan endast med hälften därav. Sedan från och med

1922 års ingång arvodet för undervisningstimme i veckan under läsåret

höjts till 350 kronor, syntes arvodet för här ifrågavarande övningstimmar

böra upptagas till 175 kronor. För fyra timmar (två i torpedkursen och

två i minkursen) skulle alltså utgå 700 kronor, vilket, då dessa kurser

endast påginge vartannat år, skulle medföra en höjning av sjökrigshögskolans

stat med 350 kronor.

Yttrande av

försvarsväsendets

lönenämnd.

I yttrande den 13 mars 1922 över chefens för sjökrigshögskolans

berörda framställning har försvarsväsendets lönenämnd anfört, att under

årens lopp uppkommit behov av sådan omläggning av undervisningen i

torpedlära och minlära, att däri måste, utöver ritningar och beräkningar,

ingå praktiska tillämpningsövningar, såsom demonstration av metallbearbetningsmetoder

m. m., utförande av mätningar, avvägning och

dylikt, ävensom att vederbörande lärare, vilka hittills icke varit skyldiga

att närvara under de timmar, då eleverna å lärorummet utfört ritningar

och beräkningar, måste leda dessa tillämpningsövningar, vilka i regel

förlädes till flottans varv.

Då ett anordnande av undervisningen på nu angivet sätt synts

lönenämnden höra för framtiden möjliggöras, torde framställning böra

göras till riksdagen om upptagande å staten för sjökrigshögskolan av

en särskild anslagspost, avsedd att bereda vissa arvoden åt nämnda

lärare för den utvidgade tjänstgöringsskyldighet, som kunde bliva en

följd av att i gällande undervisningsstadga för sjökrigshögskolan infördes

sådan ändring, att lärarna i torpedlära och minlära ålades skyldighet

att var för sig under två timmar i veckan leda elevernas ritningar, beräkningar

och andra tillämpningsövningar. Vid det förhållande att läsåret

vid sjökrigshögskolan i medeltal omfattade 25 veckor, skulle ett bifall

till den gjorda framställningen innebära, att ersättningen för varje verklig

175

timme av ifrågavarande undervisning skulle utgöra = 7 kronor.

Med hänsyn till ifrågavarande undervisnings art ansåge emellertid lönenämnden

ersättningens belopp böra lämpligen nedsättas till 5 kronor för

varje övningstimme under läsåret. Lönenämnden föresloge alltså, att

vid beräkning av staten för sjökrigshögskolan för år 1923 under an
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

193

slagspösten till arvoden för lärare i fortsättningskursen beräknades

sådan ersättning å 125 kronor för varje timme i veckan, varunder

lärarna i torped- och minlära vore skyldiga leda elevernas ritningar, beräkningar

och andra tillämpningsövningar.

Vid bifall till lönenämndens förslag skulle den erforderliga ökningen

4 X 125

i merberörda anslagspost komma att uppgå till--^-= 250 kronor.

Från lönenämndens förenämnda yttrande har avvikande mening anmälts

av en av nämndens ledamöter (herr Jansson i Falun), vilken ansett,

att, då den föreliggande utredningen icke syntes hava ådagalagt, att ifrågavarande

undervisnings anordnande på föreslaget sätt betingade särskild

ersättning därför till vederbörande lärare, skäl icke förelåge för avlåtande

av framställning till riksdagen om införande av sådan ersättning.

I likhet med lönenämndens flertal finner jag lämpligt, att skyldighet

stadgas för lärarna i ämnena torpedlära och minlära i sjökrigshögskolans

fortsättningskurs att meddela handledning vid omförmälda praktiska

tillämpningsövningar. Härför synes mig särskild ersättning böra beredas

nämnda lärare. Beträffande storleken av sagda gottgörelse ansluter jag

mig till det av lönenämndens flertal i sådant hänseende avgivna förslag.

Skeppsgosseskolorna. ,

I staten för skeppsgosseskolorna finnas upptagna två arvoden till

lärare i slöjd vid skeppsarosseskolan i Karlskrona, vartdera arvodet å

300 kronor.

Sedan stationsbefälhavaren i Karlskrona hos Kungl. Maj:t framhållit,

att ifrågavarande arvoden visat sig otillräckliga, enär de dittills anställda

lärarna, vilka vore förmän vid varvet i Karlskrona, förklarat sig icke

vilja förnya sina kontrakt, med mindre årsarvodet utginge med 400

kronor till vardera samt andra sådana lärare ej kunnat anskaffas, har

Kungl. Maj:t för ettvart av åren 1919—1921 medgivit, att utöver för

ändamålet i stat anvisade medel finge från sjöförsvarets anslag till extra

utgifter utbetalas ett belopp av 200 kronor.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har nu i

skrivelse till marinförvaltningen anfört, att, då berörda ytterligare medelsbehov

visat sig vara årligen återkommande, detsamma ej vidare syntes

böra bestridas från anslaget till extra utgifter utan upptagas på vederbörlig

stat.

Bihang till riksdagms protokoll 1922. 1 sand. 215 Käft. (Nr 248.)

Departements
chefen.

Framställning

av stationsbefålhavaren

i Karlskrona.

411 22 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Marinförvalt
ningen.

Departements
chefen.

Samman
fattning1.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för första halvåret

1923 har marinförvaltningen tillstyrkt stationsbefälhavarens förenämnda

framställning samt avgivit förslag till därav påkallad förhöjning i staten

för skeppsgosseskolorna.

Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.

I enlighet med vad sålunda anförts och under iakttagande av vad

jag i annat sammanhang föreslagit beträffande ändringar å undervisningsverkens

stater, hava statförslag uppgjorts för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,

marinintendentskolan samt skeppsgosseskolorna, avsedda att

gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 62—65). Då de i staterna

upptagna beloppen äro beräknade för helt år, torde för första halvåret

1923 i anslagsberäkningen kunna upptagas hälften av respektive staters

slutsummor utan avseende å de förskjutningar i fråga om utgiftsbelastningen,

som kunna föranledas av att verksamheten vid undervisningsverken

icke är jämnt fördelad å förra och senare hälften av kalenderåret.

B. Båtsmanskompanierna.

För år 1922 är under denna rubrik upptaget ett belopp av förslagsvis

492 kronor.

Marinförvaltningen har nu föreslagit, att för första halvåret 1923

måtte för båtsmanskompanierna beräknas 250 kronor.

Häremot har jag intet att erinra.

C. Månadslön, arvoden m. in. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona.

För första halvåret 1923 torde i enlighet med av marinförvaltningen

framställt förslag under denna rubrik böra beräknas hälften av

det för innevarande år upptagna beloppet, 40,000 kronor, eller således

20,000 kronor.

D. Arvoden m. in.

Den »förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.», som

delgavs 1921 års riksdag, var upprättad utan avseende å de förhöjningar

i utgående arvoden, som kunde finnas betingade av den för personal

å stat föreslagna löneregleringen. Däremot togs i så måtto hänsyn till

dylika eventuella arvodesförhöjningar, att i den för riksdagen framlagda

anslagsberäkningen arvodesförteckningens slutsumma, 81,437 kronor 50

öre, höjdes med 16 procent till 94,467 kronor 50 öre.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

195

Sedan löneregleringen blivit av riksdagen beslutad, anbefallde Kungl.

Maj:t genom brev den 29 juni 1921 marinförvaltningen att inkomma

med förslag rörande de av löneregleringen betingade ändringar i de

enligt arvodesförteckningen utgående arvodesbelopp.

Till åtlydnad härav avgav marinförvaltningen den 14 september

1921 förslag i ämnet.

Genom brev den 28 oktober 1921 medgav Kungl. Maj:t, att de i

en brevet bilagd »förteckning över i stat icke uppförda arvoden m, m.»

upptagna avlöningsförmåner finge under år 1922 utgå med högst de i

förteckningen angivna belopp, dock att i förteckningen upptagna arvoden,

som vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare

vid marinen, finge utgå med de i förteckningen angivna

belopp endast i den mån desamma belöpte på första halvåret 1922, och

förklarade sig Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela bestämmelser, huruvida

och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret

1922.

Rörande sistnämnda kategori av arvoden har jag redan uttalat mig

i sammanhang med redogörelsen för lönenämndens utlåtande och förslag

angående reglering av vissa arvoden.

I överensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra en ny »förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. m.», och slutar denna förteckning

å ett belopp av 95,878 kronor. Som berörda belopp är beräknat

för helt år, torde hälften därav eller 47,939 kronor höra upptagas

i anslagsberäkningen för första halvåret 1923.

E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av uppbördsmaniiabefattniugar

in. in. samt för eventuellt behövliga ändringar i arvoden.

Under denna rubrik har för innevarande år beräknats ett belopp

av förslagsvis 12,000 kronor.

I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 synes böra upptagas

hälften av nämnda belopp eller således 6,000 kronor.

F. Ålderstillägg.

Efter genomförande av den utav 1921 års riksdag beslutade löneregleringen

för arméns och marinens personal utgår ålderstillägg endast

till ett fåtal befattningshavare vid sjöförsvaret. Såsom förut nämnts

skola jämlikt beslut av samma riksdag kostnaderna för ålderstillägg be
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

stridas från avlöningsanslaget. För ändamålet har för år 1922 beräknats

ett belopp av 11,700 kronor.

Marinförvaltningen bar nu hemställt, att för bestridande av kostnaderna

för ålderstillägg under första halvåret 1923 måtte beräknas förslagsvis

6,000 kronor.

Häremot bar jag intet att erinra.

S am m anrättning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, bar jag låtit uppgöra en

beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid

kårer och stater m. fl. för tiden 1 januari—30 juni 1923. Denna beräkning

(se Bil. 67) slutar å 9,110,878 kronor 75 öre.

Med anledning av inträffande vakanser i såväl befäls- som manskapsgraderna

torde, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anslaget

böra nedsättas med 12 procent av det beräknade beloppet, eller med

1,093,305 kronor 45 öre till 8,017,573 kronor 30 öre.

Härifrån torde slutligen kunna dragas ett belopp av 100,000 kronor,

motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Anslaget skulle

följaktligen för första halvåret 1923 uppgå till 7,917,573 kronor 30 öre,

vilket belopp torde höra avrundas till 7,918,000 kronor.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra om vad jag å sidan 179

vid beräknandet av lantförsvarets avlöningsanslag anfört rörande nedsättningen

av det beräknade avlöningsbeloppet och frågan om vidtagande

av särskilda åtgärder i syfte att begränsa de nuvarande utgifterna under

anslaget samt att beträffande personalen av alla grader förbereda övergången

till den nya försvarsorganisationen. Vad jag där yttrat äger

motsvarande tillämpning i fråga om marinens avlöningsanslag.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, med godkännande av de uppgjorda förslagen''

till nya stater för flottans officerskår, flottans underofficerskår,

flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår,

kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår,

kustartilleriets manskap m. fl., mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans

ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben

anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med

biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinintendentskolan

och skeppsgosseskolorna (se Bil. 57—65), att

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

197

tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923, upptaga

ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal

vid kårer och stater m. fl.

nu ..................................................... kronor 15,903,000: —

med ................................................ d 7,918,000: —

Personliga lönetillägg.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 350 till 1921 års

riksdag gjord framställning medgav riksdagen jämlikt skrivelse den 16

juni 1921, nr 351, att marindirektören av l:a graden i flottan C. E.

Richson och förutvarande sergeanten över stat vid kustartilleriet, numera

flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist finge för år 1922

uppbära personliga lönetillägg i enlighet med av departementschefen

i propositionen närmare angivna grunder.

Vidare anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj ds förslag

till beredande av personliga lönetillägg under år 1922 åt Richson och

Sjöqvist å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

Marinförvaltningen har nu anfört, att lönetillägg enligt ovan an- MarinföiTaitgivna

grunder syntes böra utgå till de nämnda befattningshavarna även nl“®®“sn.*ram‘

under första halvåret 1923 och att anslaget härför lämpligen kunde, g

såsom i 1922 års riksstat, upptagas som förslagsanslag och beräknas

till halva det för år 1922 avsedda beloppet, 3,000 kronor, eller alltså

1,500 kronor.

Under förutsättning att riksdagen kommer att medgiva, att den Departements

av 1921 års riksdag antagna löneregleringen för arméns och marinens ohefenpersonal

må gälla jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1923, torde personliga

lönetillägg enligt omförmälda grunder böra utgå till Richson

och Sjöqvist även för nämnda tid. Som för Sjöqvists del lönetillägget

avser att bereda honom samma avlöningsförmåner som om han kvarstått

vid armén och övergått såsom tyghantverkare till artilleriets tygstat

(se propositionen nr 350/1921, sid. 222), bör han givetvis åtnjuta

det dyrtidstillägg, som skulle hava tillkommit honom i dylik befattning.

Då uttrycklig framställning därom ej gjordes till 1921 års riksdag,

torde medgivande i sådant avseende nu böra utverkas jämväl beträffande

år 1922.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva, att marin direktören av l:a graden

i flottan C. E. Richson och flaggkvartersmannen i

marinen A. G. Sjöqvist må för tiden 1 januari—30

juni 1923 uppbära personliga lönetillägg i enlighet

med de grunder, som av mig här ovan tillstyrkts,

dels till beredande av personliga lönetillägg under

omförmälda tid åt Richson och Sjöqvist å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 1,500 kronor;

dels ock medgiva, att Sjöqvist för samma tid ävensom

för innevarande år må åtnjuta det dyrtidstillägg,

som skulle hava tillkommit honom, om han kvarstått

vid armén och övergått såsom tyghantverkare till artilleriets

tygstat.

Marinens reservpersonal.

Efter framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1921 års riksdag i

riksstaten för år 1922 ett nytt ordinarie anslag, benämnt »Marinens

reservpersonal, förslagsanslag», och anvisade riksdagen under detta anslag

ett belopp av 119,017 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgav riksdagen därvid, att

till marinunderintendent i flottans reserv — vilken kategori icke förut

varit i åtnjutande av beklädnadshjälp — finge från anslaget utbetalas

beklädnadshjälp från och med år 1922 med samma belopp, som utginge

till fänrik i reserven, eller med 200 kronor för en gång.

Kungl. Maj:t bemyndigades av riksdagen att fastställa stat för

marinens reservpersonal från och med år 1922 i enlighet med vid statsrådsprotokollet

fogat statförslag, dock med iakttagande av de ändringar,

som kunde föranledas av riksdagens beslut i fråga om lönereglering

för marinens personal.

Detta beslut avvek från Kungl. Maj:ts förslag i fråga om reservpersonalens

avlöningsförhållanden däruti, att riksdagen medgav, att till

beställningshavare tillhörande marinens reserv av befäl och civilmilitär

personal finge utgå per tjänstgöringsdag Vass av årsbeloppet av samt
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 199

liga avlöningsförmåner, som tillkomme fast anställd personal av motsvarande

tjänstegrad.

Den av Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut utfärdade

stat för marinens reservpersonal år 1922 upptager i följd härav en

högre slutsumma än det under anslaget beviljade beloppet, 119,017

kronor, eller 139,246 kronor.

Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till fänrik i

reserven med 200 kronor och till reservofficersaspirant med 300 kronor

för en gång samt till reservmarinintendentsaspirant med 20 kronor

i månaden.

Å tilläggsstat för ettvart av åren 1919 -1921 har, på grund av

rådande höga pris på beklädnadspersedlar, för beredande av extra beklädnadshjälp

åt nyssnämnda personal anvisats ett särskilt förslagsanslag,

högst. Den extra beklädnadshjälpen belöper sig till 100 procent

av den ordinarie beklädnadshjälpens belopp med undantag för reservmarinintendentsaspirant,

för vilken befattningshavare den extra beklädnadshjälpen

bestämts till 360 kronor.

Såsom förut nämnts tillerkände 1921 års riksdag marinunderintendent i

flottans reserv beklädnadshjälp från och med år 1922 i likhet med fänrik

i reserven eller med 200 kronor för en gång. I anledning av motion

medgav riksdagen därjämte, att beklädnadshjälp med 200 kronor ävensom

extra beklädnadshjälp finge från vederbörande anslag utbetalas till

en var av de marinunderintendenter i flottans reserv, som under år

1921 utnämndes.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 22 augusti 1921 angående

särskilda medelsbehov å tilläggsstat för år 1922 beträffande

extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven m. fl. anfört, bland annat,

följande.

1921 års riksdag hade å tilläggsstat för samma år anvisat ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor till extra beklädnadshjälp åt fänrikar

i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter.

Anslaget vore beräknat på följande sätt:

^ Flottan.

16 fänrikar i reserven 16x200 ....................................... kronor 3,200: —

20 reservofficersaspiranter 20x300................................. » 6,000: —

5 reservmarinintendentsaspiranter 5x360 ................. » 1,800: —

Extra beklädnadabjälp

åt

fänrikar i

reserven m. fl.

Marinförvaltningens

skrivelse den

22 augusti

1921 rörande

1922 års tillläggsstat.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Kustartilleriet.

28 fänrikar i reserven 28x200......

28 reservofficersaspiranter 28x300

.............. kronor 5,600: —

............. » 8,400: -

Summa kronor 25,000: —

Som beklädnadshjälpen fortfarande kvarstode oreglerad och priserna

på uniformskläder alltjämt finge anses onormalt höga, ansåge

marinförvaltningen, att behov av extra beklädnadshjälp fortfarande

förelåge.

Med hänsyn till den obetydliga nedgången i priserna å uniformskläder,

som hittills ägt rum, ansåge ämbetsverket ej för närvarande

anledning föreligga att föreslå någon ändrad beräkning av anslaget

utan hemställde, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år

1922 måtte anvisas ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Marinför- Sedermera har marinförvaltningen i särskild skrivelse den 29 okto
BkrfveioTTen

^er 1921 hemställt, att då samma skäl, som förefunnes för beviljande

29 oktober av extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, jämväl kunde åberopas

1921'' för medgivande av dylik ersättning åt marinunderintendenter i flottans

reserv, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att extra beklädnadshjälp

finge utgå jämväl till de marinunderintendenter, som hösten 1922 komme

att utnämnas i flottans reserv. Kostnaden härför beräknades i anslutning

till i stat för år 1922 upptaget antal reservmarinintendentsaspiranter

under sistnämnda år till 5x200 eller 1,000 kronor.

Marin- I sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande medelsbehovet under

fskUveiseEden första halvåret 1923 har marinförvaltningen beträffande förevarande

22 augusti anslagsbehov anfört, att enligt meddelande från chefen för kustartilleriet

192medeis-nd° un<^er år 1923 högst två reservunderlöjtnanter kunde beräknas komma

behovet för att fullgöra föreskriven tjänstgöring (repetitionsövning) om 6 månader.

bd-Ä"1 ^ &run(l härav hade kustartillerichefen ansett, att anslaget kunde

1923. minskas med ett belopp, motsvarande kostnaderna för tjänstgöring av

tre reservunderlöjtnanter. Då samma skäl, som anförts för beviljande

av förhöjning i beklädnadshjälpen för år 1922 åt fänrikar i reserven

m. fl., syntes föreligga även beträffande första halvåret 1923, men anslag

till förstärkning av de ordinarie anslagen för sistnämnda tid icke

torde få påräknas, ansåge marinförvaltningen, att även det föreliggande

behovet av förhöjning i beloppet av beklädnadshjälpen borde tillgodoses

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

•201

vid uppgörande av riksstaten för företa halvåret 1923. Medelsbehovet

syntes böra bestämmas till samma belopp, som beräknats för år 1922.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle förevarande anslag, för

år räknat, böra beräknas till ett belopp av (189,246— 3,510 + 2(1,000=)

161,736 kronor. För första halvåret 1923 syntes halva beloppet eller

80,868 kronor vara erforderligt.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att extra beklädnadshjälp

för år 1922 bör tillerkännas fänrikar i reserven, marinunderintendenter

.i flottans reserv, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter,

ävensom att ifrågavarande förmån bör utgå med samma

belopp som för år 1921. Vad angår kostnaderna för sagda beklädnadshjälp

torde inga särskilda medel härför behöva anvisas. Då nämligen

det antal reservofficerare och reservofficersaspiranter, som under år 1922

kan förväntas fullgöra tjänstgöring, torde komma att i väsentlig mån

understiga det antal, som legat till grund för beräkningen av 1922

års anslag till marinens reservpersonal, lära utgifterna för omförmälda

extra beklädnadshjälp kunna rymmas inom ramen för det ordinarie anslaget.

I anledning härav lärer allenast riksdagens medgivande böra

utverkas därtill, att från det i 1922 års riksstat uppförda anslaget till

marinens reservpersonal må till nu ifrågavarande personal utbetalas extra

beklädnadshjälp för samma år enligt ovan angivna grunder.

Vad beträffar extra beklädnadshjälp för år 1923 anser jag mig

böra förorda, att dylik beklädnadshjälp under nyssnämnda år må till nu

ifrågavarande personal utgå enligt enahanda grunder som för år 1921

samt att utgifterna härför påföras förevarande anslag.

Såsom chefen för kustartilleriet påpekat kunna högst två reservunderlöjtnanter

vid kustartilleriet beräknas fullgöra föreskriven tjänstgöring

om 6 månader under år 1923. I anledning härav kommer

alltså i staten för år 1922 upptagen kostnad för tjänstgöring av ytterligare

tre dylika reservunderlöjtnanter att bortfalla beträffande år 1923.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag

till ny stat för marinens reservpersonal, avsedd att tillämpas under

tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 68).

Vidkommande härefter frågan om storleken av det under nyssnämnda

halvår erforderliga anslagsbeloppet synes mig detta hava av

marinförvaltningen upptagits onödigt högt. Enligt vad jag erfarit

torde ett betydligt lägre antal reservunderlöjtnanter vid flottan och

reservofficersaspiranter vid kustartilleriet, än av marinförvaltningen förutsatts,

kunna påräknas komma att fullgöra tjänstgöring under berörda

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) m 22 26

Departements
chefen.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

tid. Vidare är att uppmärksamma, att de officerare i kustartilleriets

reserv (underlöjtnanter och fänrikar), vilka äro skyldiga att vart tredje

år undergå 45 dagars repetitionsövning, fullgöra denna tjänstgöringunder

de till årets senare hälft förlagda regementsövningarna, vadan

för denna kategori inga kostnader erfordras under första halvåret 1923.

Härtill kommer, att inga utgifter behöva för första halvåret 1923 beräknas

för beklädnadshjälp till fänrikar i flottans och kustartilleriets

reserver, marinunderintendenter i flottans reserv samt reservofficersaspiranter

vid flottan, enär beklädnadshjälpen till dessa personalgrupper

utbetalas efter vederbörandes konstituering respektive antagning, som

äger rum under årets senare del.

I anslutning till det anförda har jag låtit verkställa beräkning

rörande anslagsbehovet för första halvåret 1923, och framgår av denna

beräkning, att det under omförmälda halvår erforderliga anslagsbeloppet

utgör 54,182 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels, med godkännande av berörda förslag till stat

för marinens reservpersonal, upptaga ordinarie förslagsanslaget

till marinens reservpersonal,

nu....................................................... kronor 119,017: —

med....................................................... » 54,182: —

dels ock medgiva, att från det i riksstaten för år

1922 uppförda förslagsanslaget till marinens reservpersonal

'' må utbetalas extra beklädnadshjälp enligt

ovan angivna grunder till fänrikar i reserven, marinunderintendenter

i flottans reserv, reservofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter.

GEMENSAMMA ANSLAG.

ökade kostnader för traktamenten.

Slutligen får jag, under åberopande av vad jag förut (sid. 139

och 140) anfört, hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av ökade kostnader för traktamenten

anvisa

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

203

å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag av

100,000 kronor och

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

Vad departementschefen här ovan hemställt behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på

tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

Förslag

till

Bil. A.

kungörelse om ändrad lydelse av 25 § i avlöniugsreglementet den 29 juni

1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare pa aktiv stat in. fl. vid armén och marinen.

Härigenom förordnas, att 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni

1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen skall hava följande

ändrade lydelse:

1. Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie

tjänstgöringsorten) må beställningshavare kvinna komma i åtnjutande av

tjänstgöring straktamente enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock

icke i något fall till högre belopp än den för beställningshavaren enligt

resereglementet bestämda traktamentsersättning.

2. Beställningshavare, som har sin förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort)

inom fästning, må jämväl vid tjänstutövning å förläggningsorten

(ordinarie tjänstgöringsorten) under sådana förhållanden, att det

vanliga kvarteret icke kan bibehållas, kunna komma i åtnjutande av

tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungi. Muj:ts Proposition Nr 248.

205

Förslag;

till

Bil. B.

kungörelse angående förlängd giltighetstid av avlöningsregleinentet den 20

juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen m. in.

Härigenom förordnas, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén och marinen med i nämnda reglemente

vidtagna ändringar skall provisoriskt lända till efterrättelse under tiden

1 januari—30 juni 1923, dock att 5 § skall från och med den 1 januari

1923 i nedan angiven del hava följande ändrade tydelse:

Luneplaner

Löneplan för civilmilitär personal m. 11. (C).

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ortsgrupp.

A.

B.

c.

D.

E.

F.

G.

15:e lönegraden...............

28

11,580

11,820

12,060

_

12,300

12,540

12,780

13,020

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 1.

Stat

för Generalitet

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Inspektör för infanteriet, inspek-

Inspektör för kavalleriet ....

1

O. 7

tör för militärläroverken m. m.,

arméfördelningschefer, general- fälttygmästare, chef för forti-

Civilmilitär personal.

fikationen, generalstabschef,

Fältläkare...........

6

C. 13

generalintendent.......

12

O. 8

Fältveterinärer ........

6

C. 11

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 330 360: —

Arvoden å 600 kronor till 12 såsom brigadchefer förordnade regementschefer

vid infanteriet........................... ,, 7 200: —

Summa förslagsanslag kronor 337 560: —

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

207

Bil. nr 2.

Stat

för Generalstaben

för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och lönc-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt!

vederbör-

tal.

vederbör- 1

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.)

Militärstaten.

Civilstaten.

Överadjutanter.

Professor...........

i

Avd. B. 20

Överstar............

Överstelöjtnanter . . . . s . .

2

4

O. 6

O. 5

Krigsarkivarie.........

Bibliotekarie..........

i

i

3

Avd. B. 15

Majorer............

13

O. 4

Förste expeditionsvakt.....

1

Avd. B. 3

Stäbsadjutanter.

Expeditionsvakter.......

3

Avd. B. 1

Kaptener...........

34

O. 3

•

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................kronor 440,768: —

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis......... » 32,304: —

Arvode till bibliotekarie.......................... » 3,180: —

Arvoden å 3,180 kronor till 3 aktuarier.................. » 9,540: —

Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare å civilstaten,

förslagsvis.......................... '' » 1,000: —

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare.......... » 18,500: —

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna........... » 15,110: —

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ............ »_1,530: —

Summa förslagsanslag kronor 521,932

Anm. 1. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars

uppehållande förordnas officerare på aktiv stat.

Anm. 2. Om brist uppstår i någon av de tre sista bär ovan upptagna posterna, må till täckande

därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under

villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 24S.

Stat

Bil. nr 3.

för Artilleristaben

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Enhcts-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Ordinarie beställningshavare.

Major, chef för staben.......

Expeditionsvakt..........

Lön till chefen ....

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis......

i

i

O. 4

Avd. B. 1

—

—

9,900

2,988

—

Övrig personal.

Artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen,

arvode .....

Artilleristabsofficerare, arvoden . .

Infanteriofficer, arvode . . .

i

8

1

—

600

—

1,200

4,800

600

—

Summa förslagsanslag kronor

19,488

—

Anm. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar

beställning högst såsom kompaniofficer.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

209

Bil. nr 4.

Stat

för Komiiiendantskapeii

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemento.

Summa

kronor.

a) Kommendantskapet 1 Stockholm.

Kommendant, arvode......................

i

■_

4 350

_

Vaktmästare, med skyldighet att bestrida vaktmästargöromålen så- väl vid expeditionen som för arrestanterna, arvode.......

b) Kommendantskapet å Karlsborg,

i

1320

Kommendant, arvode.......................

i

_

4350

_

Garnisonspastor.........................

i

—

») 3 000

—

Organist, arvode.........................

i

—

400

_

Regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus . .

i

C. 11

—

—

Bataljonsläkare för d:0 d:o..............

i

C. 9

—

—

Bataljonsveterinär för Karlsborgs garnison............

i

0. 8

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor

—

—

21 972

—

c) Kommendantskapet i Boden.

Ordinarie beställningshavare.

Kommendant..........................

i

O. 7

—

—

Begementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt

för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommen-

dantskapet..........................

2

C. 11

—

—

Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus ....

2

C. 9

—

—

Kegementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär vid

kommendantskapet.......................

1

C. 9

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . .

Arvoden å 1,170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljons-

—

f

55 620

—

läkarna och regementsveterinären i Boden...........

—

—

5 850

—

s Övrig personal.

Garnisonspastor, arvodea)....................

l|

—

4 200

—

Summa förslagsanslag kronor

101 062

—

*) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

2) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)

411 22 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

Stat

för rullförlngsbefölliaTare med biträden

Bil. nr 5.

för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Antal.

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde ....

i

3 600

Ttullföriiigsbcfälhavare i landsorten............

Bullföringsbefälhavare å Gott] and tillika landstormsområdes-

73

3180

—

232 140

befälhavare......................

4

2 760

—

11 040

—

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde.....

3

3180

_

9 540

—

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde......

6

2 340

—

14 040

—

Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.......

2

2 340

4 680

—

Biträden vid rullföringsområden i landsorten........

Biträden vid rullföringsområden å Gottland tillika landstorms-

83

-2130

176 790

förrådsförvaltare...................

4

1710

-

6 840

—

Summa kronor

—

—

458 670

Anm. i. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar

uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest

annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas

av Kungl. Maj:t.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen stadgade grunder.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj.ts Proposition Nr 248.

211

Stat

Bil. nr 6.

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Enhets-

Antal.

kostnad.

Lön.

(Arvode).

Kronor.

Summa

kronor.

Bataljonsläkare, löner...................

44

2 400

105 600

2 ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 års

och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.

Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 29

bataljonsläkare....................

—

—

26 100

—

Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 15

bataljonsläkare....................

—

—

6 750

—

Fältläkarstipendiater, arvoden...............

Dagarvoden å 12 kronor under 90 dagar för 24 fältläkar-

24

. 1 410

33 840

stipendiater......................

—

—

25 920

—

Summa kronor

198 210

—

Alderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis..........kronor 13 200: —

Summa förslagsanslag kronor 211 410: —

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kutig!. May.ts Proposition Nr 2å8.

Bil. nr 7.

Stat

för Remonteringsstyrelsen

för helt ftr räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

%

/

Antal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Summa

kronor.

Ordinarie beställnlngshavare.

Chef, arvode.............• • . .

Arvode till chefen, förslagsvis.........

i

O. 4

9 600

_

Övrig personal.

Redogörare, arvode............ . .

i

3180

Summa förslagsanslag kronor

12 780

-

Anm. Arvodet till redogöraren må icke utgå, därest för befattningens uppehållande förordnas

officer på aktiv stat.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kwngl. Majds Proposition Nr 248.

213

Stat

Bil. nr 8.

för Krigshögskolan

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och löne-

Antal.

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Summa

kronor.

nings-

reglemonte.

Ordinarie beställningshavare.

Chef...........................

i

O. 5

—

_

Förste expeditionsvakt..................

i

Avd. B. 3

—

—

Expeditionsvakt.......................

i

Avd. B. 1

—

—

Lön till chefen, förslagsvis................

—

—

10 500

Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....

—

—

6 288

Övrig personal.

Adjutant, tillika redogörare...............

i

—

—

Adjutant.........................

Till lärarna i tvångsämnena, arvoden för ett till 30 veckor

i

—

—

_j

beräknat läsår å 420 kronor för värjo timmes undervis- ningsskyldighet i veckan eller 32 X 420 ........

13 440

Till lärarna i de valfria ämnena, arvoden för ett till 30 veckor

beräknat läsår å 300 kronor för varje timmes undervis- ningsskyldighet i veckan eller 24 X 300 .........

7 200

Lärare i ridning, arvode ............

i

—

960

Kepetitörer..................

—

- -

1125

Maskinist, arvode...........

i

—

1740

—

Summa förslagsanslag kronor

41253

Anm. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 9.

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och löne-

An-

tal.

grad enligt

vederbör- ligt aylö- nings- reglemente.

Summa

kronor.

Ordinarie beställningsliavare.

Chef..............................

i

0. 4

—

—

Förste expeditionsvakt......................

i

Avd. B. 3

— •

—

Expeditionsvakt.........................

i

Avd. B. 1

—

—

Lön till chefen.........................

—

—

9 900

—

Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis........

—

—

6 288

—

Övrig personal.

Adjutant..................•.........

i

—

1050

—

Redogörare för medels- och persedeluppbörden, arvode......

Lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

i

~

arvode............................

i

—

2 460

—

Lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisnings-

skyldighet jämväl vid högre fortifikationskurs en, arvode ....

Lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikations-

i

—

1740

2100

kurserna, arvode.......................

Lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifika-

i

tionskursen med undervisningsskyldighet i befästningskonst med

förbindelselära vid allmänna artillerikursen, arvode.......

i

_

1 470

_

Lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1050

arvode ............................

i

—

—

Lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

1650

arvode ............................

i

—

—

Lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri, arvode ....

i

—

1380

—

Lärare i matematik, arvode....................

i

—

4 080

—

Lärare i fysik, arvode......................

i

—

2 640

—

Lärare i kemi, arvode......................

i

—

2 340

—

Till biträdande lärare och repetitörer...............

—

—

4 000

—

Maskinist, arvode........................

i

—

1 740

Summa förslagsanslag kronor

43 888

—

Anm. 1. Arvodet till redogöraren för medels- och persedeluppbörden må icke utgå, därest för

befattningens uppehållande förordnas officer eller underofficer på aktiv stat.

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

s. 215 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Proposition Nr 248.

215

Bil. nr 10.

Stat

för Ridskolan

för helt är räknat, att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Lönoplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

K n hets- kostnad.

Arvode.

(Dag- avlöning).

Summa

kronor.

reglemente.

Kronor.

Ordinarie beställningshavare.

#

Chef, arvode.....................

Bataljonsveterinär, med skyldighet att jämte egen tjänst

i

0. 4

—

—

bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå .

i

C. 8

—

—

—

—

Redogörare.....................

Arvode och löner till ovanstående ordinarie beställnings-

i

Uo. 4

—

-

—

havare, förslagsvis................

—

—

—

—

18 052

—

Övrig personal.

Läkare, arvode ...................

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt plante-

i

—

—

O

ce

<J5

—

ringsland, arvode.................

i

—

—

—

1 950

Förste lärare i ridning, arvode............

i

—

—

—

1800

_

Andre » » » , arvoden...........

2

—

1,350

—

2 700

_

Lärare i krigsvetenskap, arvode...........

Dagavlöning å 3 kronor pr dag åt två lönlösa kavalleri-

1

—

—

—

1200

—

officerare under 10 månader, förslagsvis......

—

.■- ''

909

—

1818

—

Maskinist, arvode..................

1

—

—

—

1 290

—

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kronor . . .

1

—

—

—

730

—

Stallbetjänte, förslagsvis...............

Beklädnadsersättning åt förvaltaren och 10 stallbetjänte

—

—

—

—

13 125

—

å 120 kronor ...................

—

—

—

—

1 320

—

Säger för övrig personal, högst kronor

—

—

—

—

26 863

—

Summa förslagsanslag kronor

44 915

—

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 11.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

An-

tal.

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

Ordinarie beställningshavare.

Chef, arvode......................

i

O. 5

—

—

—

—

Arvode till chefen, förslagsvis............

—

—

—

—

9 540

—

Övrig personal.

Adjutant, inbeordrad under 333 dagar........

i

—

—

—

—

—

Läkare, » » 151 » ........

i

—

—

—

—

—

Redogörare, arvode.................

Förvaltare (inkvartering, vedbrand och lyse in natura),

i

—

—

—

930

arvode .......................

i

—

—

—

1740

—

Väbel (d:o, d:o), arvode................

i

—

—

—

1740

—

Gtevärshantverkare, inbeordrad under 150 dagar ....

Skrivbiträde och köksföreståndare m. m. (sergeant), inbe-

i

—

—

—

—

—

ordrad under 158 dagar..............

i

—

—

—

—

—

Förste lärare, inbeordrade under 152 dagar, arvoden

3

—

1080

—

3 240

—

Andre lärare, » » 150 » , arvoden

5

—

540

-''

2 700

—

Repetitörer » » 150 » , arvoden

7

—

200

—

1400

—

Subalternofficerare ■> » 64 » ....

50

—

—

—

—

—

Kaptener » » 26 » ....

30

—

—

—

—

—

Majorer » » 26 » ....

Tj änstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive

7

,

dagantal åt adjutant, gevärshantverkare, skrivbiträde,

lärare, repetitörer och för utbildning kommenderade

officerare, förslagsvis................

fj änstgöringstraktamenten åt officerare och underoffi-

-

—

—

—

34 942

—

6 755

cerare vid övningstrupp, förslagsvis........

—

—

—

—

—

Säger för övrig personal

—

—

—

_

53 447

—

Summa förslagsanslag kronor

62 987

—

Anm. 1. De i staten för lärarna och repetitörerna beräknade tjänstgöringstraktamentena — vari

icke inräknas de under förekommande resdagar utgående traktamenten — skola, med

iakttagande av att det för varje lärare eller repetitör angivna antalet dagar för år icke

överskrides, till dem utgå enligt i vederbörlig författning gällande grunder under de

tider, då de äro inkallade till tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av

skjutförsök.

Anm. 2. Tjänstgöringstraktamente utgår icke till adjutanten, därest han förklaras fullgöra ordinarie

tjänstgöring vid skjutskolan.

Läkaren åtnjuter under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans anslag

allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser

utgå av andra anslagsmedel.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

217

Bil. nr 12.

Stat

för Artilleriskjutskolorna

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

Summa

tal.

kronor

:

i

a) Fältartilleriets skjutskola.

■

Staben.

Chef, inbeordrad under 42 dagar, arvode . .............

i

360

—

Andre lärare, » » 42 » . arvode..............

i

180

—

Adjutant, » » 42 » ..................

i

—

—

Läkare, » •> 42 » ..................

i

—

—j

Veterinär, » » 42 » ..................

i

Övrig personal

Överstelöjtnant, inbeordrad under 42 dagar................

i

» —

—

Majorer inbeordrade »» 42 » ................

5

—

—-

Kaptener » » 42 » ................

15

—

—!

Subalternofficerare » » 42 » .................

23

—

Underofficerare » » 42 » .................

12

—

Tyghantverkare, inbeordrad » 42 » ................

1

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar................

2

:

Subalternofficerare » » 8 » ................

4

-

Underofficerare » » 8 » ................

4

Tjänstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive dagantal åt chef,

1

lärare, adjutant, officerare och underofficerare samt tyghantverkare, för-

slagsvis.................................

-

11 918

—I

Säger för fältartilleriets skjutskola, förslagsvis kronor

12 458

—

b) Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.

Staben.

Chef, inbeordrad under 42 dagar, arvode..............

1

240

—

Andre lärare, » » 42 » , arvode..............

1

180

—i

Adjutant » » 42 » ..................

1

—I

Läkare » » 42 » ..................

1

—

Transport

—

420

—

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.)

411 22 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Transport

An-

tal.

Summa

kronor.

420

Övrig personal.

Major, inbeordrad under 42 dagar................

i

—

—

Kaptener, inbeordrade » 42 » ................

6

—

—

Subaltemofficerare » » 42 » ................

8

—

—

Underofficerare » » 42 » ................

6

—

—

Tyghantverkare, inbeordrad » i 42 » ................

1

—

—

Tjänstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive dagantal åt chef,

lärare, adjutant, officerare och underofficerare samt tyghantverkare, för-

slagsvis ................................

--

5112

—

Säger för fästnings- och positionsartilleriets skjutskola, förslagsvis kronor

—

5 532

—

Summa förslagsanslag kronor

17 990

—

Anm. 1. Därest artillériskjutskoloma sammandragas till en gemensam skjutskola, fördelas de

under fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskolor upptagna

arvodesbeloppen, tillsammans 960 kronor, på viss vid den gemensamma skolan tjänstgörande

personal på sätt Kungl. Maj:t bestämmer.

Anm. 2. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring vid skjutskola ersättning från skolans

anslag allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser

utgå av andra anslagsmedel.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

219

Bil. nr 13.

Stat

för Krigsskolan

för helt år räkuat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och lone-

grad enligt

Enhets-

vederbör-

kostnad

ligt avlö-

Kronor.

nings-

•

reglemente.

a) Offieerskursen.

Ordinarie beställnlngBhavare.

Chef........................

1

O. 5

—

—

—

—

Bataljonsläkare...................

1

C. 9

—

—

—

—

Intendent, officer vid intendenturkåren, uppbär avlö-

ningsförmåner frän intendenturkärens stat.....

1

—

—

—

—

—

Fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsynings-

man över kungsgårdens byggnader, park och utägor

1

Uo. 3

—

—

—

—

Fanjunkare......................

1

Uo. 3

—

—

—

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare,

förslagsvis.....................

—

—

—

26 568

Övrig personal.

Adjutant, tillika bibliotekarie.............

1

—

—

—

—

—

Slottspastor, arvode.................

1

—

—

—

1170

—

Kompanichef med skyldighet att meddela undervisning

i krigslagar samt tjänstgörings- och infanteriexercis-

reglemente, arvode.................

1

—

—

—

1 500

—

Kadettofficerare av infanteriet, arvoden........

4

—

600

—

2 400

—

» » kavalleriet med skyldighet att med-

dela undervisning i ridning, hästkännedom och ka-

valleriexercisreglemente, arvode..........

1

—

—

—

900

—

Förste lärare i krigskonst, arvode..........

1

—

—

—

1 350

—

Andre d:o i d:o , d:o ..........

1

—

—

--

1020

—

Förste d:o i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode ...............

1

—

—

—

1 200

—

Andre d:o i d:o, d:o................

1

—

—

—

900

—

Förste d:o i krigsbyggnadskonst, arvode......

1

—

—

—

1200

—

Andre d:o i d:o , d:o ......

1

—

—

—

900

—

Förste d:o i topografi, arvode...........

1

—

—

—

1200

—

Andre d:o i d:o , d:o ...........

1

—

—

—

900

—

Lärare i gymnastik och vapenföring, arvode.....

1

—

—

—

1020

—

D:o i stats- och samhällslära, arvode.......

1

—

—

—

870

-,

D:o i militärförvaltning, arvode..........

1

—

—

—

720

—

D:o i militär sundhets- och förbandslära, arvode . .

1

—

—

—

360

—

För bestridande jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade sär-

skilda föreskrifter av arvoden åt biträdande lärare,

av arvoden vid s. k. dubblering av lärare samt av

ersättning åt adjutant, kadettofficer eller lärare, åt de

sistnämnda dock endast då fråga är om annat än eget

läroämne, för tjänstgöring såsom instruktör vid till-

lämpningsövningar under sådana förhållanden, att

tjänstgöringstraktamente därunder icke utgår ....

—

—

—

—

5 900

—

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Löneplan

och löne-

An-

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

Summa

tal.

kostnad.

Kronor.

kronor.

nings-

reglemente.

Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, tillika

postbud, 1 tändare och uppsyningsman över led- ningarna, 18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska

med i allmänhet hel årstjänst samt 7 gårdskarlar för

en tid av 240 dagar om året............

1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å 1,50 kronor i 365

—

30 575

547

28

50

dagar .......................

—

—

—

—

1 spel, d:o, d:o....................

—

—

—

—

547

50

Säger för övrig personal vid officerskursen, högst kronor

—

—

—

—

55180

28

b) Reservoffieerskursen.

Kompanichef, lärare, arvode.............

i

—

—

—

600

—

Kadettoffieerare (subaltemofficeräre), lärare, arvoden .

4

—

300

—

1 200

—

Förslagsvis 4 gårdskarlar..............

—

—

—

—

981

36

För vtterligare en kurs...............

—

—

—

—

2 781

36

Säger för reservoffieerskursen, högst kronor

—

-■

-

-

5 562

72

Arvode till chefen för krigsskolan.....................kronor 2 040: —

Summa förslagsanslag kronor 89 351: —

Anm. 1. Betjäningen vid såväl officers- som reservoffieerskursen åtnjuter, utöver den i staten

uppförda kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt

bränsle och lyse.

Anm. 2. Arvodet till läraren i militär sundhets- och förbandslära utgår endast, så länge den

nuvarande bataljonsläkaren vid krigsskolan kvarstår i tjänst.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

221

Stat

Bil. nr 14.

för Svea och Göta livgarden

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avis-

ligt avlö-

ningB-

ninga-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Gevärshantverkarfurir av andra

Överste.......''.....

i

0. 6

klassen...........

i

Ma. 4

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Gevärshantverkarkorpral ....

i

Ma. 3

Majorer............

3

O. 4

Gevärshantverkarvicekorpral . .

i

Ma. 2

Kaptener...........

15

O. 3

Gevärshantverkarsoldat ....

i

Ma. 1

Löjtnanter...........

23

O. 2

Hovslagarvicekorpral......

i

Ma. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikfanjunkare........

i

Uo. 3(4)

Fanjunkare..........

13

Uo. 3

Musiksergeanter........

ii

Uo. 2

Musikfurirer av andra klassen .

4

Ma. 4

Sergeanter ..........

‘)25

Uo. 2

Musikkorpraler........

4

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

4

Ma. 2

Manskap.

Trumslagare eller hornblåsare .

12

Ma. 1

Furirer av första klassen . . .

14

Ma. 5

Civllmilitär personal.

Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

29

44

56

360

2

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 4

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

Gevärshantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

1

1

C. 11

C. 9

C. 3

C. 1

Sjukvårdskorpraler.......

2

Ma. 3

Civil personal.

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

Sjukvårdssoldater.......

2

Ma. 1

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för de båda

regementena förslagsvis.....................kronor 1115 526: —

Arvode till regementspastor..................''......»_1170: —

Summa förslagsanslag kronor 1 116 696: —

*) Vid Göta livgarde finnes ytterligare 1 sergeantsbeställning, avsedd för innehavaren av

befattningen såsom förrådsunderofficer vid regementet och till detsamma förlagt landstormsförråd.

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt, avlöningsreglemente.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 15.

för Livregementets grenadjärer, Första liTgrenadjärregementet, Andra livgrenadjiirregementet,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,

Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älrsborgs, Hallands, Bohusläns,

Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente,

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet

och Västernorrlands regemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

vederböra

vederbör-

ligt aylö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Gevärshantverkarfurir av andra

Överste............

i

0. 6

klassen...........

i

Ma. 4

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Gevärshantverkarkorpral ....

i

Ma. 3

Majorer............

3

O. 4

Gevärshantverkarvicekorpral . .

i

Ma. 2

Kaptener...........

15

O. 3

Gevärshantverkarsoldat ....

i

Ma. 1

Löjtnanter...........

23

O. 2

Hovslagarvicekorpral......

i

Ma. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikfanjunkare........

i

Uo. 3 (4)

Fanjunkare..........

13

Uo. 3

Musiksergeanter........

10

Uo. 2

Musikfurirer av andra klassen .

4

Ma. 4

Sergeanter ..........

26

Uo. 2

Musikkorpraler........

4

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

4

Ma. 2

Manskap.

Trumslagare eller hornblåsare .

10

Ma. 1

Furirer av första klassen . . .

14

Ma. 5

Clvilmilitär personal.

Furirer av andra klassen ....

29

Ma. 4

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

Gevärshantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

*)1

1

C. 11

C. 9

C. 3

C. 1

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Volontärer . •.........

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

*)44

2)44

60

2

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler.......

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

2

Ma. 3

Ma. 2

Civil personal.

Sjukvårdssoldater.......

2

Ma. 1

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen förslagsvis.......................kronor 761 693: —

Arvode till 1 regementspastor........................»_1 170: —

Summa förslagsanslag kronor 762 863: —

*) Av korpralsbeställningarna vid vart och ett av nedannämnda truppförband äro tillsvidare

följande avsedda för indelta korpraler nämligen: 4 vid Livregementets grenadjärer, 4 vid

Första livgrenadjärregementet, 2 vid Andra livgrenadjärregementet, 2 vid Västgöta regemente,

8 vid Upplands infanteriregemente, 2 vid Skaraborgs regemente, 1 vid Södermanlands regemente,

2 vid Kronobergs regemente, 1 vid Jönköpings regemente, 2 vid Dalregementet, 3 vid Hälsinge

regemente, 2 vid Alvsborgs regemente, 3 vid Hallands regemente, 4 vid Bohusläns regemente,

7 vid Västmanlands regemente, 3 vid Västerbottens regemente, 5 vid Kalmar regemente, 4 vid

Värmlands regemente, 2 vid Norra skånska infanteriregementet och 7 vid Södra skånska infanteriregementet.

Den indelt korpral''jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande

lön utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda avlöningsmedel.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts Proposition Nr 248.

223

*) Av vicekorpralsbeställningarna vid vart och ett av nedannämnda truppförband äro tillsvidare

följande avsedda för indelta vicekorpraler nämligen: 9 vid Livregementets grenadjärer,

5 vid Första livgrenadjärregementet, 5 vid Andra livgrenadjärregementet, 4 vid Upplands infanteriregemente,

5 vid Skaraborgs regemente, 6 vid Södermanlands regemente, 3 vid Kronobergs

regemente, 4 vid Jönköpings regemente, 2 vid Dalregementet, 2 vid Hälsinge regemente, 6 vid

Alvsborgs regemente, 5 vid Hallands regemente, 2 vid Västmanlands regemente, 7 vid Kalmar

regemente, 3 vid Värmlands regemente, 1 vid Jämtlands fältjägareregemente, 3 vid Norra skänska

infanteriregementet och 2 vid Södra skånska infanteriregementet. Den indelt vicekorpral jämlikt

gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast

anställda vicekorpraler avsedda avlöningsmedel.

s) Vid Kalmar regemente skall tillsvidare finnas ytterligare 1 gevärsbantverkare. Den honom

tillkommande avlöning utgår från regementets stat.

Anm. 1. Beträffande musikpersonalen skall iakttagas, att musikfanjunkaren, 3 musiksergeanter

och 2 trumslagare eller hornblåsare äro avsedda att vara i tjänstgöring hela året.

Övrig musikpersonal inå inbeordras till tjänstgöring i medeltal allenast under 278

dagar per år.

Anm. 2. Beträffande gevärshantverkarna vid Kalmar regemente skall iakttagas, att de må inbeordras

till tjänstgöring i sammanlagt 365 dagar per år.

Då efter genomförd härordning endast en gevärshantverkare skall förefinnas å stat

vid Kalmar regemente, skall vid avgång i sådan beställning tillsättning ifrågakomma

först, då den erfordras för upprätthållande av allenast en dylik beställning.

Anm. 3. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 4- Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.

Anm. 5. En sergeantsbeställning är avsedd för innehavaren av befattningen såsom förrådsunderofficer

vid regementet och till detsamma förlagt landstormsförråd.

Anm. 6. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning idke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 16.

Stat

för Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms grenadjärregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

ock löne-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

An

grad enligt

%

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

•

Överste............

i

O. 6

Gevärshantverkarfurir av andra

Överstelöjtnant........

i

O. 5

klassen...........

1

Ma. 4

Majorer............

3

O. 4

Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Kaptener...........

15

O. 3

Gevärshantverkarvicekorpral . .

1

Ma. 2

Löjtnanter...........

23

O. 2

Gevärshantverkarsoldat ....

1

Ma. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3 (4)

Fanjunkare..........

13

Uo. 3

Musiksergeanter........

6

Uo. 2

Sergeanter ..........

25

Uo. 2

Musikfurirer av andra klassen .

2

Ma. 4

Musikkorpraler........

2

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

3

Ma. 2

Manskap.

Trumslagare eller hornblåsare .

7

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

Furirer av andra klassen ....

14

29

Ma. 5

Ma. 4

Civilmilitär personal.

1

C. 11

Korpraler .•..........

944

Ma. 3

Regementsläkare........

Vicekorpraler.........

44

Ma. 2

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Volontärer...........

60

Ma. 1

Gevärshantverkare.......

1

C. 3

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Sjukvårdskorpraler.......

2

Ma. 3

Civil personal.

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

1

Sjukvårdssoldater.......

2

Ma. 1

Regementspastor, arvode ....

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för de båda

regementena förslagsvis.......................kronor 756 057: —

Arvode till 1 regementspastor........................”_1170: —

Summa förslagsanslag kronor 757 227: —

*) Av korpralsbeställningarna vid Karlskrona grenadjärregemente är tillsvidare 1 beställning

avsedd för indelt korpral. Den indelt korpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente

tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda

avlöningsmedel.

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

225

Stat

Bil. nr 17.

för Norrbottens regemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löuc-

och löne- <

grad enligt

grad onligt;

vederbör-

vederbör- j

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings- j

reglemente.

reglemente. (

Officerare.

Överste............

1

o. 6

Sjukvårdssoldater.......

2

Ma. 1 1

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Gevärshantverkarfurir av andra

! Majorer............

3

O. 4

klassen ...........

i

Ma. 4

Kaptener...........

19

O. 3

Gevärshp,ntverkarkorpral ....

i

Ma. 3 .

Löjtnanter...........

24

O. 2

Gevärshantverkarvicekorpral . .

i

Ma. 2 :

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Gevärshantverkarsoldat ....

i

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral......

i

Ma. 2

Underofficerare.

! Fanjunkare..........

15

Uo. 3

Musikpersonal.

; Sergeanter ..........

26

Uo. 2

Musikfanjunkare........

i

Uo. 3 (4)

Musiksergeanter........

10

Uo. 2

Musikfurirer av andra klassen .

4

Ma. 4

1 Furirer av första klassen . . .

14

Ma. 5

Musikkorpraler........

4

Ma. 3 1

Furirer av andra klassen ....

29

Ma. 4

Musikvicekorpraler.......

4

Ma. 2 j

Korpraler...........

‘)44

Ma. 3

Trumslagare eller hornblåsare .

10

Ma. 1

Vicekorpraler.........

-''44

Ma. 2

Volontärer...........

60

Ma. 1

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Civllmllitär personal.

Sjukvårdskorpraler.......

2

Ma. 3

Gevärshantverkare.......

1

C. 3 |

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

Förrådsvaktmästare .."....

1

c. i !

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavaie, förslagsvis.......kronor 816 298: —

Summa förslagsanslag kronor 816 298: -—

*) Av dessa 44 korpralsbeställningar äro tillsvidare 4 beställningar avsedda för indelta

korpraler. Den indelt korpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön

utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda avlöningsmedel.

21 Av dessa 44 vicekorpralsbeställningar äro tillsvidare 2 beställningar avsedda för indelta

vicekorpraler. Den indelt vicekorpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande

lön utgår från besparingarna å de för fast anställda vicekorpraler avsedda avlöningsmedel.

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.)

411 22 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 18.

Stat

för Militärbefälet på Gottland samt Gottlauds infanteriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

|

Löneplan

........ .....

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tall

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

/. Militärbefälet.

nings-

reglemente.

nings-

reglemente.

Officer.

1 Militärbefälhavare.......

1

O. 7

Korpraler...........

44

Ma. 3

Vicekorpraler.........

44

Ma. 2

Civilmllitär personal.

Yolontärer...........

170

Ma. 1

i Regementsläkare........

| Bataljonsläkare........

B atal jons veterinär.......

1

2

1

C. 11

0. 9

C. 8

•Vjukvårdsfurirer av andra klassen

Sjukvårdskorpraler.......

Sjukvårdsvicekorpraler.....

Sjukvårdssoldater.......

2

2

2

2

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Civil personal.

Gevärshantverkarfurir av andra

klassen...........

1

Ma. 4

| Regementspastor, arvode ....

1

—

Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Gevärshantverkarvicekorpral . .

1

Ma. 2

II. Gottiands infanteriregemente.

Gevärshantverkarsoldat ....

Hovslagarvicekorpral......

1

1

Ma. 1

Ma. 2

• Officerare.

1 Överstelöjtnant........

1

O. 5

Musikpersonal.

Uo. 3 (4)

| Majorer............

8

O. 4

Musikfanjunkare........

1

1 Kaptener...........

O. 3

Musiksergeanter........

10

Uo. 2

j Löjtnanter...........

O. 2

Musikfurirer av andra klassen .

4

Ma. 4

| Underlöjtnanter och fänrikar

10

O. 1

Musikkorpraler........

4

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

4

Ma. 2

Underofficerare.

Trumslagare eller hornblåsare .

10

Ma. 1

Fanjunkare..........

13

Ilo. 3/

Sergeanter...........

25

Uo. 2

Civilmllitär personal.

Manskap.

Gevärsliantverkare.......

1

C. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Furirer av första klassen ....

14

Ma. 5

Furirer av andra klas.sen ....

29

Ma. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 858 048: —

Yikariatsersättning till befälhavaren för infanteriregementet för den tid militärbefälhavaren

icke för omedelbart befäl över detsamma, förslagsvis . » 912: BO

Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 860 130: Bo

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm- 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underi öjtnant-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Knut)1. May.ts Proposition Nr 248.

227

Bil. nr 19.

stat

tor Livgardet till häst, Livregementets dragoner och Livregementets husarer

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

-------------

Löneplan

och löno-

och löne-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

O. 6

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

Ryttmästare..........

7

O. 3

Hovslagarryttare........

■5

Ma. 1

Löjtnanter...........

13

O. 2

Hantverkskorpral.......

1

Ma. 3

Underlöjtnanter och fänrikar . .

5

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikfanjunkare ........

1

Uo. 3 (4)

Fanjunkare..........

6

Uo. 3

Musiksergeanter........

4

Uo. 2

Sergeanter ...........

10

Uo. 2

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Musikkorpraler ........

2

Ma. 3

Manskap.

Musikvicekorpral........

Trumpetare..........

1

3

Ma. 2

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

5

Ma. 5

Furirer av andra klassen ....

20

Ma. 4

Civilmilltär personal.

Korpraler...........

V olontärer..........*)

Sjukvårdsfurir av andra klassen

30

228

1

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Bataljonsläkare........

Bataljonsveterinär.......

Gevärshantverkare.......

1

1

1

C. 9

.C. 8

C. 3

Sjukvårdskorpraler.......

2

Ma. 3

Sjukvårdsryttare........

2

Ma. 1

Civil personal.

Hovslagarfurir av första klassen

1

Ma. 5

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Kegementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie heställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen förslagsvis.......................kronor 570 956: —

Arvode till 1 regementspastor....................... ”_1170: —

Summa förslagsanslag kronor 572 126: —

*) Av volontärbeställningarna vid vart och ett av Livregementets dragoner och Livregementets

husarer är tillsvidare 1 beställning avsedd för indelt vicekorpral. Den indelt vicekorpral

jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön utgår från besparingarna å de

för fast anställda volontärer avsedda avlöningsmedel.

Anm. 1. "Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för

officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 20.

Stat

för Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och

Norrlands dragonregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

1

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

!

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

O. 6

Hovslagarryttare........

5

Ma. 1

j Hyttmästare..........

7

O. 3

Hantverkskorpral.......

1

Ma. 3

Löjtnanter...........

13

O. 2

Underlöjnanter och fänrikar . .

i

5

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3 (4)

Fanjunkare..........

6

Uo. 3

Musiksergeanter........

Musikfurir av andra klassen . .

4

1

Uo. 2

Ma. 4

Sergeanter ..........

10

Uo. 2

Musikkorpraler ........

2

Ma. 3

Manskap.

Musikvicekorpral ....... v.

1

Ma. 2

Trumpetare.........

3

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

5

Ma. 5

Furirer av andra klassen . .

20

Ma. 4

Civilmilitär personal.

Korpraler...........

Volontärer..........1)

Sjukvårdsfurir av andra klassen

30

228

Ma. 3

Ma 1

Bataljonsläkare........

1

C. 9

1

Ma. 4

Regementsveterinär......

1

C. 9

Sjukvårdskorpraler.......

Sjukvårdsryttare........

2

2

Ma. 3

Ma. 1

Bataljonsveterinär.......

Gevärshantverkare.......

C. 8

C. 3

Hovslagarfurir av första klassen

1

Ma, 5

Civil personal.

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hovslagarkorpraler .....

4

Ma. 3

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavar.e, i medeltal för samtliga

regementen förslagsvis.......................kronor 564 732: —

Arvode till 1 regementspastor....................... » 1 170;_

regementen förslagsvis.......................kronor 564 732: —

Arvode till 1 regementspastor....................... » 1 170;_

Summa förslagsanslag kronor 565 902: —

*) Av volontärbeställmngarna vid Smålands husarregemente äro tillsvidare 3 beställningar

avsedda för indelta vicekorpraler. Den indelt vicekorpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente

tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast anställda volontärer avsedda

avlöningsmedel.

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för

officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

229

Bil. nr 21.

Stat

för Skånska husarregementet

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löno-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste............

1

O. 6

Hovslagarkorpraler.......

6

Ma. 3

Överstelöjtnant........

1

O. 5

Hovslagarryttare........

7

Ma. 1

Majorer............

2

0. 4

Hantverkskorpral.......

1

Ma. 3

Hyttmästare..........

13

O. 3

Löjtnanter...........

26

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

9

O. 1

Musikpersonal.

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3 (4)

Underofficerare.

Musiksergeanter........

9

Uo. 2

Fanjunkare.........

11

Uo. 3

Musikfurirer av andra klassen .

3

Ma. 4

Sergeanter ........

20

TTo 2

Musikkorpraler ........

3

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

3

Ma. 2

Manskap.

Trumpetare ..........

9

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

8

Ma 5

Furirer av andra klassen .

32

Ma. 4

Civilmilitär personal.

Korpraler.........

48

Ma. 3

Regementsläkare........

1

C. 11

Yolontärer......

414

Ma. 1

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Sjukvårdsfurir av första klassen

1

Ma. 5

Bataljonsveterinärer......

2

C. 8

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Gevärshantverkare.......

2

C. 3

Sjukvårdskorpraler......

O

O

Ma. 3

Sjukvårdsryttare......

o

O

Ma. 1

Hovslagarfurir av första klassen

1

Ma. 5

Civil personal.

Hovslagarfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Regementspastor, arvode . . . . 1

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1,041 293: —

Arvode till 1 regementspastor...................... » l 17Q:_

Summa förslagsanslag kronor 1 042 463: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. ä. Intill dess antalet beställningar i följande grader nedbringats till det i staten för

genomförd härordning angivna eller för ryttmästare till 11, för löjtnanter till 21, för

fanjunkare till 9, för sergeanter till 16, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande

vakans, huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller indragas.

Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöj t na n t-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 22.

Stat

för Skånska dragonregementet

för helt år räknat att galla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

An-

tal.

^rad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste...........''.

i

O. 6

Hovslagarkorpraler......

6

Ma. 3

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Hovslagarryttare........

7

Ma. 1

Majorer............

2

O. 4

Hantverkskorpral.......

1

Ma. 3

Ryttmästare..........

O. 3

Löjtnanter...........

26

O. 2

Musikpersonal.

Underlöjtnanter och fänrikar . .

9

O. 1

Musikfanjunkare........

1

Uo. 3 (4)

Underofficerare.

Musiksergeanter........

6

Uo. 2

Musikfurirer av andra klassen .

3

Ma. 4

Fanjunkare..........

11

Uo. 3

Musikkorpraler........

3

Ma. 3

Sergeanter...........

20

Uo. 2

Musikvicekorpraler.......

3

Ma. 2

Trumpetare..........

9

Ma. 1

Manskap.

Furirer av första klassen . . .

8

Ma. 5

Civllmllltär personal.

Furirer av andra klassen . . .

32

Ma. 4

Regementsläkare........

1

C. 11

Korpraler...........

Volontärer...........

48

414

Ma. 3

Ma. 1

Bataljonsläkare........

Regements veterinär......

Bataljonsveterinärer......

Gevärshantverkare.......

1

1

C. 9

C. 9

Sjukvårdsfurir av första klassen

Sjukvårdsfurir av andra klassen

i

i

Ma. 5

Ma. 4

2

2

C. 8

C. 3

Sjukvårdskorpraler.......

3

Ma. 3

Sjukvårdsryttare........

3

Ma. 1

Civil personal.

Hovslagarfurir av första klassen

1

Ma. 5

1

1 Hovslagarfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Regementspastor, arvode ....

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1016 667: —

Arvode till 1 regementspastor.......................’_1170: —

Summa förslagsanslag kronor 1017 837: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1016 667: —

Arvode till 1 regementspastor.......................’_1170: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Intill dess antalet beställningar i följande grader nedbringats till det i staten för genomförd

härordning angivna eller för ryttmästare till 11, för löjtnanter till 21, för fanjunkare

till 9, för sergeanter till 16, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande

vakans, huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller indragas.

Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

231

Bil. nr 23.

Stat

för Norrbottens kavallorlkär

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

•

och lönc-

och löne-

grad enligt

grad enligt

till.

vederbör- ligt avlö-

tal.

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Manskap.

Överstelöjtnant.........

1

0. 5

Furirer av första klassen ....

3

Ma. 5

Ryttmästare..........

2

0. 3

Furirer av andra klassen ....

8

Ma. 4

Löjtnanter...........

6

O. 2

Korpraler...........

12

Ma. 3

Underlöjtnanter och fänrikar . .

3

0. 1

Volontärer...........

92

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Underofficerare.

Sjukvårdskorpral........

1

Ma. 3

Sjukvårdsryttare........

1

Ma. 1

Fanj unkare..........

3

Uo. 3

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Sergeanter ..........

4

Uo. 2

Hovslagarkorpral.......

1

Ma. 3

Hovslagarryttare........

2

Ma. 1

Gevärshantverkarkorpral . . . .

1

Ma 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 224 814: —

Summa förslagsanslag kronor 224 814: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 24.

för överstelöjtnanter och majorer vid de sex förd elningskavalleriregemen tona

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

•

-

“ '' -

Officerare.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Överstelöjtnanter...............................

3

0. 5

Majorer . .................................

3

0. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ....... kronor 57 180: —

Summa förslagsanslag kronor 57 180: —

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

233

Stat

Bil nr 25.

för Svea artilleriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vedorbör-

ligt avlö- nings- reglemento.

Officerare.

Överste............

i

O. 6

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Majorer............

3

• O. 4

Kaptener...........

18

O. 3

Löjtnanter...........

20

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Underofficerare.

Styckjunkare.........

15

Uo. 3

Sergeanter ..........

30

Uo. 2

Manskap.

j Furirer av första klassen ....

18

Ma. 5

j Furirer av andra klassen ....

37

Ma. 4

Konstaplar..........

44

Ma. 3

Yolontärer ... •.......

176

Ma. 1

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

1 Sjukvårdskonstaplar......

3

Ma. 3

1 Sjukvårdsartillerister......

3

Ma. 1

1 Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

An-

tal.

Löneplan

och löno- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglcmente.

Hantverkskonstaplar......

2

Ma. 3

Hantverksartillerister.....

3

Ma. 1

Hovslagarfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Hovslagarkonstaplar......

.5

Ma. 3

Hovslagarartillerister.....

5

Ma. 1

Musikpersonal.

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3(4)

Musiksergeanter........

10

Uo. 2

Trumpetare..........

9

Ma. 1

Civilmilitär personal.

Regementsläkare........

1

C. 11

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Regementsveterinär......

1

C. 9

B åt aljons veterinär.......

1

C. 8

Civil personal.

Regementspastor, arvode ....

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 938 766: —

Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 939 936: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller bestftllningsmans volontämummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Av de båda hovslagarfurirerna är den ene avsedd för hovslagargöromålen vid generalstabens

officerskårs f. d. stalletablissemang i Stockholm.

Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 Käft. (Nr 248.)

411 2! 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 26.

för Göta artilleriregemente, Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

[grad enligt

grad enligt

, , i veder!) ör- a '' 1 ligt avlö-

tal.

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

i Överste............

i

O. 6

Hantverksartillerister .....

3

Ma. 1

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Majorer............

3

O. 4

Hovslagarkonstaplar......

5

Ma. 3

Kaptener...........

18

O. 3

Hovslagarartillerister......

5

Ma. 1

1 Löjtnanter...........

20

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

10

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3 (4)

Musiksergeanter........

‘)8

Uo. 2

Styckjunkare.........

15

Uo. 3

Musikfurirer av andra klassen .

2

Ma. 4

Sergeanter ..........

30

Uo. 2

Musikkonstaplar........

2

Ma. 3

Musikvicekonstaplar......

Trumpetare..........

2

Ma. 2

Manskap.

3

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

18

Ma. 5

Civilmllitär personal.

Furirer av andra klassen ....

37

Ma. 4

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

1

1

C. 11

C. 9

Konstaplar..........

Volontärer ..........

44

176

Ma. 3

Ma. 1

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

Sjukvårdskonstaplar......

2

3

Ma. 4

Ma. 3

Tfegementsveterinär......

Bataljonsveterinär.......

1

1

C. 9

C. 8

Sjukvårdsartillerister......

3

Ma. 1

Civil personal.

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hantverkskonstaplar......

2

Ma. 3

Regementspastor, arvode ....

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen förslagsvis.......................kronor 894 548: —

Arvode till 1 regementspastor........................ » 1170: —

regementen förslagsvis.......................kronor 894 548: —

Arvode till 1 regementspastor........................ » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 895 718: —

'') Vid Smålands artilleriregemente finnes ytterligare 1 musiksergeantsbeställning.

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.

235

Bil. nr 27.

Stat

för Yendes artilleriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Lönoplan

och löne-

och löne*

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överste.............

i

O. 6

Hantverksartitlerister.....

4

Ma. 1

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Hovslagarfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Majorer............

4

O. 4

Hovslagarkonstaplar . . \ . . .

5

Ma. 3

Kaptener...........

20

O. 3

Hovslagarartillerister .....

6

Ma. 1

Löjtnanter...........

23

O. 2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

11

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3 (4)

Musiksergeanter........

10

Uo. 2

Styckjunkare.........

17

Uo. 3

Musikfurirer av andra klassen .

2

Ma. 4

Sergeanter ..........

36

‘ Uo. 2

Musikkonstaplar........

2

Ma. 3

Musikvicekonstaplar......

2

Ma. 2

Manskap.

Trumpetare..........

4

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

21

Ma. 5

Civllmllitär personal.

Furirer av andra klassen ....

Konstaplar..........

Volontärer . . •........

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

Sjukvårdskonstaplar......

44

52

208

2

3

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

Regementsveterinär......

Batalj onsveterinär.......

1

1

1

1

C. 11

C. 9

C. 9

C. 8

Sjukvårdsartillerister......

4

Ma. 1

Civil personal.

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hantverkskonstaplar......

2

Ma. 3

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 999 363: —

Arvode till 1 regementspastor.......................»_1 170: —

Summa förslagsanslag kronor 1 000 533: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 28.

Stat

för Norrlands artilleriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

''

Löneplan

och löne-

och löne-

grad .enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avis-

''

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

! Överste............

1

O. 6

Hantverkskonstaplar ......

2

Ma. 3

j Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Hantverksartillerister . . . . .

4

Ma. 1

| Majorer............

3

O. 4

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

1 Kaptener...........

20

O. 3

Hovslagarkonstaplar......

5

Ma. 3

Löjtnanter...........

21

O. 2

Hovslagarartillerister.....

6

Ma. 1

j Underlöjtnanter och fänrikar . .

11

O. 1

Musikpersonal.

Underofficerare.

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3(4)

1

Styckjunkare.........

[ Sergeanter..........

16

32

Uo. 3

Uo. 2

Musiksergeanter........

Musikfurirer av andra klassen .

Musikkonstaplar........

8

2

2

Uo. 2

Ma. 4

Ma. 3

Musikvicekonstaplar......

2

Ma. 2

Manskap.

Trumpetare..........

3

Ma. 1

j Furirer av första klassen ....

20

Ma. 5

Civllmllitär personal.

i Furirer av andra klassen ....

40

Ma. 4

i Konstaplar..........

48

Ma. 3

Regementsläkare........

1

C. 11

Yolontärer...........

192

Ma. 1

Bataljonsläkare........

1

C. 9

Sjukvårdsfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Bataljonsveterinär.......

1

C. 8

| Sjukvårdskonstaplar......

3

Ma. 3

Civil personal.

■ Sjukvårdsartillerister......

4

Ma. 1

| Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 935 090: —

Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 935 090: —

Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 936 260: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Yid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

237

Stat

för Gottlnmls arlillerikfir

Bil. nr 29.

för helt år räknat

att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löno-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avis-

Ull,

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Överstelöjtnant .........

1

O. 5

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Kaptener...........

6

O. 3

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

Löjtnanter...........

10

0. 2

Sjukvårdsartillerister......

2

Ma. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

4

O. 1

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hantverkskonstapel......

1

Ma. 3

Hantverks artillerister.....

2

Ma. 1

Underofficerare.

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Styckjunkare .........

4

Uo. 3

Hovslagarkonstapel......

1

Ma. 3

Sergeanter ..........

9

Uo. 2

Hovslagarartillerist......

1

Ma. 1

Musikpersonal.

Manskap.

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

Furirer av första klassen . . .

7

Ma. 5

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Furirer av andra klassen ....

15

Ma. 4

Musikkonstapel........

1

Ma. 3

Konstaplar..........

22

Ma. 3

Musikvicekonstapel......

1

Ma. 2

Volontärer ..........

88

Ma. 1

Trumpetare..........

2

Ma. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.......kronor 301 584: —

Summa förslagsanslag kronor 301 584: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal- underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 30.

Stat

för Bodens artilleriregemente

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

ninga-

reglemente

reglemente.

Officerare.

Överste............

i

O. 6

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Överstelöjtnant........

i

O. 5

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

Majorer............

3

O. 4

Sjukvårdsartillerister......

3

Ma. 1

Kaptener...........

16

O. 3

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Löjtnanter...........

17

0. 2

Hantverkskonstaplar......

2

Ma. 3

Underlöjtnanter och fänrikar . .

8

O. 1

Hantverksartillerister.....

3

Ma. 1

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Underofficerare.

Hovslagarkonstapel......

1

Ma. 3

Hovslagarartillerist ......

1

Ma. 1

Styckjunkare .........

16

Uo. 3

Sergeanter ..........

32

Uo. 2

Musikpersonal.

Manskap.

Musiks ty ckj vinkare.......

1

Uo. 3(4)

14

Musiksergeanter........

3

Uo. 2

Furirer av första klassen . . .

Ma. ö

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Furirer av andra klassen ....

26

Ma. 4

Musikkonstaplar........

2

Ma. 3

Konstaplar..........

32

Ma. 3

Musikvicekonstapel ......

1

Ma. 2

Volontärer...........

136

Ma. 1

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 735 977: —

Summa förslagsanslag kronor 735 977: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

239

Bil. nr SI.

Stat

för Positionsartilleriregemeiitet

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

i och löne-

och löne-

1

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

:

tal.

I vederbör- ligt avlö-

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.!

Officerare.

j Överste............

i

O. 6

Sjukvårdsartillerister......

2

Ma. 1

j Överstelöjtnant........

i

O. 5

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

| Majorer............

2

O. 4

Hantverkskonstapel......

1

Ma. 3

Kaptener............

10

O. 3

Hantverksartillerister.....

2

Ma. 1 1

Löjtnanter...........

12

O. 2

Hovslagarfurir av andra klassen

1

Ma. 4

1 Underlöjtnanter och fänrikar . .

6

O. 1

Hovslagarkonstaplar......

2

Ma. 3

Hovslagarartillerister .....

3

Ma. 1

Underofficerare.

Musikpersonal.

Styckjunkare .........

Sergeanter ...........

12

24

Uo. 3

Uo. 2

Musikstyckjunkare.......

Musiksergoanter........

1

4

Uo. 3 (4)!

Uo. 2 1

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4 1

Manskap.

Musikkonstapel........

1

Ma. 3

Furirer av första klassen ....

10

Ma. 5

Musikvicekonstaplar......

2

Ma. 2

Furirer av andra klassen ....

20

Ma. 4

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Konstaplar..........

24

Ma. 3

Civilmllitär personal.

Volontärer ...........

90

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Regementsläkare........

1

C. 11

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

Bataljonsveterinär.......

1

C. 8 !

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 573 054:_

Summa förslagsanslag kronor 573 054: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underiöjtalant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 32.

Stat

för Karlsborgs artillerikår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

A

grad enligt

ycderbör-

vederbör-

Ull.

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

i Överstelöjtnant........

1

O. 5

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

| Kaptener...........

7

0. 3

''Sjukvårdskonstapel......

1

Ma. 3

i Löjtnanter...........

8

0. 2

Sjukvårdsartillerist.......

1

Ma. 1

Underlöjtnanter och fänrikar . .

4

0. 1

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hantverkskonstapel......

1

Ma. 3

|

Hantverksartillerist......

1

Ma. 1

Underofficerare.

Hovslagarkonstapel......

1

Ma. 3

Styckjunkare .........

7

Uo. 3

Hovslagarartillerist......

1

Ma. 1

Sergeanter ..........

14

Uo. 2

Musikpersonal.

Manskap.

Musikstyckjunkare.......

1

Uo. 3 (4)

j Furirer av första klassen ....

6

Ma. 5

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

Furirer av andra klassen ....

14

Ma. 4

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

! Konstaplar..........

16

Ma. 3

Musikvicekonstapel ......

1

Ma. 2

t V olontärer...........

68

Ma. 1

Trumpetare..........

2

j Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie heställningshavare, förslagsvis.......kronor 321 387: —

Summa förslagsanslag kronor 321 387: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

241

Stat

Bil. nr 33.

för Artilleriets fabriker och lygnnstnlter

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löno-

och löne-

grad enligt

An-

grad enligt

vederbör-

Vederbör-

ligt avlö-

Däri .

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Fabriks- och tygpersonal.

i Fälttygmästare..........

1

O. 5

Besiktningsrustmästare eller tyg-

Styresman . . . ........

3

O. 4

verkmästare.........

18

C. 6

Tygmästare av första klassen . .

1

O. 4

Verkmästare av första klassen .

6

C. 6

D:o av andra klassen . .

2

O. 3

Tygförvaltare av andra klassen .

6

C. 5

Tyg- eller fabriksingenjörer . . .

4

C. 12

Verkmästare av andra klassen .

2

C. 4

Oververkmästare........

1

C. 8

Tygunderofficerare.......

2

Uo. 3

Tyg- eller fabriksförvaltare av

Tyg- eller fabriksskrivare ....

14

C. 3

första klassen ........

12

C. 7

Ty ghantv erkare.........

44

C. 3

Departementsskrivare.....

7

C. 6

Fortmaskinister.........

7

C. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor G89 270: —

Arvoden ä 2,040 kronor till fälttygm ästaren och å 2,400 kronor till en var av

3 styresmän vid artilleriets fabriker................. » 9 240: —

Summa förslagsanslag kronor 698 510: —

Anm. Vid inträffande avgång i tyg- eller fabriksförvaltar-, tygunderofficers-, tyg- eller fabriksskrivarbeställning

iakttages:

att, intill dess antalet tyg- eller fabriksförvaltarbeställningar av första klassen

nedgått till 11, i stället för avgången sådan beställningshavare skall tillsättas tygförvaltare

av andra klassen,

att, enär samtliga tygunderofficersbeställningar skola indragas, återbesättande

av vakant sådan beställning ej må äga rum, samt

att återbesättande av tyg- eller fabriksskrivarbeställning må äga rum först

sedan genom avgång utan motsvarande återbesättande beställningarnas antal nedgått

till 9.

Bihang till riksdagens protokoll 1922.

1 saml.

215 käft. (Nr 248.)

411 22

31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 34.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

Ull.

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Civilmllltär personal.

Överstar ...........

3

O. 6

Regementsläkare........

2

C. 11

Överstelöjtnanter.......

4

O. 5

Bataljonsläkare........

1

C. 9 1

Majorer............

10

O. 4

Bataljons veterinär er......

2

C. 8

Kaptener...........

58

O. 3

Fortifikationskassörer.....

11

C. 7 ;

böjtnanter...........

66

O. 2

Departementsskrivare.....

5

c. 6 :

Underlöjtnanter och fänrikar . .

32

O. 1

Tygverkmästare........

6

C. 6

Gevärshantverkare.......

5

C. 3 i

Underofficerare.

Tyghantverkare........

27

C. 3 |

Fanjunkare..........

49

Uo. 3

Förrådsvaktmästare......

5

C. 1

Sergeanter ..........

98

Uo. 2

Civil personal.

Musikpersonal.

Regementspastorer, arvode . . .

3

Musikfanjunkare........

3

Uo. 3 (4)

Expeditionsvakt vid fortifikations-

Musiksergeanter........

11

Uo. 2

stabens huvudstation ....

1

Avd. B. l!

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,

förslagsvis........................... . . kronor 1 893 700: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... » 2 988: —

Arvoden till 3 regementspastorer å 1,170 kr................ » 3 510: —

» » 10 stabsofficerare å 600 » » 6 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 906 198

Anm. 1. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. ä. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till

befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom

vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare

i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. I staten uppfört arvode till stabsofficerare utgår endast under förutsättning, att vederbörande

officer innehar beställning högst såsom kompaniofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

248

Bil. nr 35.

Stat

för Svea Ingonjörkfir

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

!

och lönc-

och lönc-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

bill •

ligt avlö-

ninga-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen . . .

6

Ma. 5

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Furirer av andra klassen ....

ii

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler.......

2

Ma. 3

Korpraler...........

18

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

Vicekorpraler..........

18

Ma. 2

Sjukvårdssolda,ter.......

2

Ma. 1

Volontärer..........

95

Ma 1

Hovslagarvioekorpral......

1

Ma. 2

Hantverks furir av första klassen

1

Ma. 5

Hovslagarsoldat . . . •.....

1

Ma. 1

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Hantverkskorpraler ......

6

Ma. 3

Musikmanskap.

Hantverksvicekorpraler.....

7

Ma. 2

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Musikkorpraler ........

2

Ma. 3

Gevärshantverkarvicekorpraler .

2

Ma. 2

Musikvieekorpraler.......

2

Ma. 2

Gevärshantverkarsoldat ....

1

Ma. 1

Trumpetare..........

3

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 215 064: —

Summa förslagsanslag kronor 215 064: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 36.

Stat

för Göta ingenjörkår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Sjukvårdsfurir av andra klassen

i

''

Ma. 4

Furirer av första klassen . . .

6

Ma. 5

Sjukvårdskorpraler ..... . .

2

Ma. 3

Furirer av .andra klassen . . .

10

Ma. 4

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2 1

1 Korpraler...........

17

Ma. 3

Sjukvårdssoldater.......

2

Ma. 1

j Vicekorpraler.........

17

Ma. 2

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Volon tärer...........

85

Ma. 1

Hovslagarsoldat........

1

Ma. 1

Hantverksfurir av första klassen

1

Ma. 5

Hantverksfurirer av andra klassen

1 Hantverkskorpraler......

2

6

Ma. 4

Ma. 3

Musikmanskap.

■

I Hantverksvicekorpraler.....

7

Ma. 2

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4 ,

j Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Musikkorpraler.....• . .

2

Ma. 3

j öevärshantverkarvicekorpral . .

1

Ma. 2

Musikvicekorpraler .......

2

Ma. 2

Gevärskantverkarsoldater . . .

2

Ma. 1

Trumpetare..........

3

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 201 072: —

Summa förslagsanslag kronor 201 072: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

•

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

245

Bil. nr 37.

stat

för Koden» ingenjörkår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

•

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen ....

3

Ma. 5

Furirer av andra klassen ....

6

Ma. 4

Korpraler...........

10

Ma. 3

Vicekorpraler.........

9

Ma. 2

Volontärer...........

60

Ma. 1

Hantverksfurir av första klassen

1

Ma. 5

Hantverksfurirer av andra klassen

2

Ma. 4

Hantverkskorpraler ......

5

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler.....

6

Ma. 2

Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Gevärshantverkarsoldat ....

1

Ma. 1

An-

tal.

Löneplan

och löno- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Sjukvårdskorpral........

i

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpral......

i

Ma. 2

Sjukvårdssoldat........

i

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral......

i

Ma. 2

Musikmanskap.

Musikfurir av andra klassen . .

i

Ma. 4

Musikkorpraler ........

2

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

2

Ma 2

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 133 548: —

Summa förslagsanslag kronor 133 548: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.

Stat

för Norrlands ingenjörkär

Bil. nr 38.

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

•

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Gevärshantverkarkorpral ....

i

Ma. 3

Furirer av första klassen ....

6

Ma. 5

Gevärshantverkarvicekorpral . .

i

Ma. 2

Furirer av andra klassen ....

10

Ma. 4

Gevärshantverkarsoldat ....

i

Ma. 1

Korpraler...........

16

Ma. 3

Sjukvårdsfurir av andra klassen

i

Ma. 4

Vicekorpraler.........

16

Ma. 2

Sjukvårdskorpral........

i

Ma. 3

Volontärer...........

75

Ma. 1

S jukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

Hantverksfurir av första klassen

1

Ma. 5

Sjukvårdssoldat........

1

Ma. 1

Hantverksfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Hovslagarkorpral.......

1

Ma. 3

Hantverkskorpraler......

4

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ......

1

Ma. 2

Hantverks vicekorpraler.....

5

Ma. 2

Hovslagarsoldater.......

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie best&llningshavare, förslagsvis

kronor 171 348: —

Summa förslagsanslag kronor 171348: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

247

Bil. nr 39.

Stat

för FHlttelegrnfkären

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Manskap.

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

Ma. 4

Furirer av första klassen . . .

10

Ma. 5

Sjukvårdskorpral .......

1

Ma. 3

Furirer av andra klassen ....

18

Ma. 4

Sjukvårdsvicekorpraler.....

2

Ma. 2

Korpraler...........

24

Ma. 3

Sjukvårdssoldat........

1

Ma. 1

Vicekorpraler.........

25

Ma. 2

Hovslagarkorpral.......

1

Ma. 3

Volontärer...........

125

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Hantverksfurirer av första klassen

2

Ma. 5

Hovslagarsoldat........

1

Ma. 1

Hantverksfurirer av andra klassen

3

Ma. 4

Hantverkskorpraler......

11

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler . . . ''.

16

Ma. 2

M uälkmaiibKap.

Gevärshantverkarkorpral ....

1

Ma. 3

Musikkorpral.........

1

Ma. 3

GevärshantVerkarvicekorpfal . .

1

Ma. 2

Musikvicekorpral........

1

Ma. 2

G-evärshantverkarsoldat ....

1

Ma. 1

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 293 664: —

Summa förslagsanslag kronor 293 664: —

Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

/

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 40.

för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen

för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avis-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

Överste............

i

0. 6

Musiksergeanter........

7

Uo. 2

Överstelöjtnanter.......

3

O. 5

Majorer............

3

O. 4

Civilmilitär personal.

Kaptener...........

Löjtnanter...........

Underlöjtnanter och fänrikar . .

27

36

12

O. 3

O. 2

O. 1

Regementsläkare .......

Bataljonsläkare........

Bataljonsveterinärer......

5

5

5

C. 11

C. 9

C. 8

Hantverkare..........

2

C. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Underofficerare.

Fanjunkare..........

21

Uo. 3

Civil personal.

Sergeanter ...........

60

Uo. 2

Regementspastor, arvode ....

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 838 093: —

Arvode till 1 regementspastor............ •.......... >_1 170: —

Summa förslagsanslag kronor 839 263: —

Anm. 1. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna

skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning

eller i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas,

överflyttas beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare

med vederlikar vid trängen».

b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär

beställning överflyttas till staten för »officerare och ^underofficerare med vederlikar

vid trängen», därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.

Anm. 2. Intill dess antalet kaptensbeställningar, underofficersbeställningar samt hantverkarbeställningar

nedbringats till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer

Kungl. Maj:t vid uppkommande vakans, .huruvida återbesättande skall ske eller

beställningen indragas.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran

eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran

fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant

eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen

å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Av de å staten upptagna bataljonsveterinärbeställningarna skall en beställning icke

tillsättas, så länge den nuvarande bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår kvarstår

å gammal stat.

Anm. 5. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts Proposition Nr 248.

249

Bil. nr 41.

stat

för Svea IriingMr

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1023.

Löneplan

..... ......

Lönoplan

och löne-

och löno-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör- ligt avlö-

tal.

vederbör- |

ligt avlö- 1

nings-

nings- |

reglemente.

reglemente.

Underofficerare.

Musikpersonal.

Fanjunkare..........

2

Uo. 3

Musiksergeant.........

Musikfurir av andra klassen . .

i

i

Uo. 2

Ma. 4

Musikkorpral.........

i

Ma. 3

Musikvicekorpraler .......

2

Ma. 2

Manskap.

Trumpetare..........

2

Ma. 1 |

Furirer av första klassen . . .

Furirer av andra klassen ....

4

8

Ma. 5

Ma. 4

Civilmilitär personal.

Korpraler...........

14

Ma. 3

Hantverkare..........

3

O. 3

Vicekorpraler.........

13

Ma. 2

Volontärer...........

Hovslagarkorpral.......

21

1

Ma. 1

Ma. 3

Civil personal.

Hovslagarvicekorpral .....

1

Ma. 2

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 109 734: —

Arvode till 1 regementspastor...........- , ........... »_1 170: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 109 734: —

Arvode till 1 regementspastor...........- , ........... »_1 170: —

Summa förslagsanslag kronor 110 904: —

Anm. 1.

Amu. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 3.

Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.

Underofficers- och musikunderoffieersbeställningarna samt de eivilmilitära beställningarna

skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller

i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas

beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med

vederlikar vid trängen».

b) Underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning

överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,

därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.

Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats

till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i

fanjunkarbeställning eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den

vakanta beställningen underställas Kungl. Maj ds prövning.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Majds prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 hiijt. (Nr 248.)

411 32 32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kung!. May.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 42.

Stat

för Göta triingkår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör- ligt avlö-

vederbör- ligt avlö-

nings-

nings-

j

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Musikpersonal.

j Kapten............

i

0. 3

Musiksergeant.........

i

Uo. 2

Musikfurir av andra klassen . .

i

Ma. 4

Manskap.

Musikkorpral.........

i

Ma. 3

Furirer av första klassen ....

4

Ma. 5

Musikvicekorpraler.......

2

Ma. 2

Furirer av andra ldassen .

8

Ma. 4

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Korpraler...........

14

Ma. 3

Civilmilitär personal

Vicekorpraler.........

13

Ma. 2

Volontärer...........

21

Ma. 1

Regementsläkare........

1

C. 11

Hovslagarkorpral........

1

Ma. 3

Hantverkare..........

4

C. 3 ''

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 119 103: —

Summa förslagsanslag kronor 119 103: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Officers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna

skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid

trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i officers- eller musikunderofficersbeställning eller i civilmilitär

beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen

före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen».

b) Officers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas

till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,

därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.

Intill dess antalet kaptens- och hantverkarbeställningar nedbringats till det i staten för

genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i hantverka inställning

frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj-.ts prövning.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 2-18.

251

Bil. nr 43.

Stat

för Norrlands IrilngkAr

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1023.

Löneplan

Löneplan

och lönc-

och löno-

An-

tal.

grad enligt

grad enligt

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Underofficerare.

Musikpersonal.

.

Fanjunkare..........

2

Uo. 3

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Sergeanter ...........

2

Uo. 4

Musikkorpral .........

1

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

2

Ma. 2

Manskap.

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Furirer av första klassen ....

4

Ma. 5

Civilmilitär personal.

Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

8

14

13

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Hantverkare..........

Förrådsvaktmästare......

3

1

C. 3

C. 1

Volontärer...........

Hovslagarkorpral .......

21

1

Ma. 1

Ma. 3

Civil personal.

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Regementspastor, arvode ....

1

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 117 180: —

Arvode till 1 regementspastor....................... »_1170: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 117 180: —

Arvode till 1 regementspastor....................... »_1170: —

Summa förslagsanslag kronor 118 350: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5

Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.

Underofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola överflyttas till

staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med

efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i underofficersbeställning eller i civilmilitär beställning

och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet

till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».

b) Underofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till staten för

»officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningshavare

därom gör framställning.

Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats

till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans

i fanjunkarbeställning, sergeantsbeställning eller hantverkarbeställning frågan oifi

återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj ds prövning.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 44.

Stat

för Skånska triingkåren

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

*

och löne-

och lönc-

grad enligt

-

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

•

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Underofficerare.

Fanjunkare..........

2

Uo 3.

Musikpersonal.

.

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Manskap.

Musikkorpral.........

1

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

Trumpetare..........

2

Ma. 2.

Furirer av första klassen ....

4

Ma. 5

2

Ma. 1

Furirer av andra klassen ....

8

Ma. 4

Korpraler...........

14

Ma. 3

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

13

21

Ma. 2

Ma. 1

Civilmilitär personal.

Hovslagarkorpral.......

1

Ma. 3

Hantverkare..........

4

C. 3

| Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Förrådsvaktmästare . . . . . .

1

C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 111520:.—

Summa förslagsanslag kronor 111 520: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Underofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola överflyttas till

staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med

efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i'' underofficersbesfcällning eller i civilmilitär beställning

och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet

till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».

b) Underofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till staten för

»officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningshavare

därom gör framställning.

Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till

det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning

eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den vakant.a

beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesät- ''

tande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts Proposition Nr 248.

2 53

Bil. nr 45.

stat

för Vital inun 1 nit ds trängkftr

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löncplan

Löneplan

och lönc-

och löne-

grad enligt

grud enligt

tal.

vederbör-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings- |

reglemente.

reglemente.

Officerare

Musikpersonal.

■

Kapten............

i

0. 3

Musiksergeant.........

1

Uo. 2

Musikfurir av andra klassen . .

1

Ma. 4

Underofficerare.

Musikkorpral.........

1

Ma. 3

Fanjunkare..........

Sergeanter...........

3

2

Uo. 3

Uo. 2

Musikvicekorpraler.......

Trumpetare..........

2

2

Ma. 2

Ma. 1

Manskap.

Civilmilitär personal.

Furirer av första klassen . . . .

Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

4

8

14

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Bataljonsläkare........

Hantverkare..........

Förrådsvaktmästare.....•.

1

3

1

C. 9

C. 3

C. 1

Vicekorpraler.........

13

Ma. 2

Volontärer ..........

Hovslagarkorpral.......

21

1

Ma. 1

Ma. 3

Civil personal.

Hovslagarvicekorpral .....

1

Ma. 2

Regementspastor, arvode ....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 135 538: —

Arvode till 1 regementspastor....................... » 1170: —

Summa förslagsanslag kronor 136 708: —

Anm. 1. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningama samt de civilmilitära beställningarna

skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbestälining

eller i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas

beställningen före återbesättandet "till staten för »officerare och underofficerare

med vederlikar vid trängen».

b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbestälining samt civilmilitär

beställning överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen». därest vederbörande beställningshavare därom gör framställning.

Anm. 2. Intill dess antalet kaptens- och underofficersbeställningar samt hantverkarbeställningar

nedbringats till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande

vakans i fanjunkarbeställning, sergeantsbeställning eller hantverkarbeställning

frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts

prövning.

Anm. 3. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal

underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kung!. Maj:ts prövning.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 46.

Stat

för Östgöta triingkår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan 1

och löne-

och löne-

grad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör- :

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Underofficerare.

Fanjunkare..........

2

Uo 3.

Musikpersonal.

Musiksergeanter . . •......

2

Uo. 2

Manskap.

Musikfurir av andra klassen . •

1

Ma. 4 !

Musikkorpral..........

1

Ma. 3 !

Furirer av första klassen ....

4

Ma. 5

Musikvicekorpraler.......

2

Ma. 2

Furirer av andra klassen ....

8

Ma. 4

Trumpetare..........

2

Ma. 1

Korpraler...........

14

Ma. 3

Vicekorpraler.........

Volon tärer...........

13

21

Ma. 2

Ma. 1

Civilmilitär personal.

Hovslagarkorpral........

1

Ma. 3

Hantverkare..........

4

C. 3

Hovslagarvicekorpral......

1

Ma. 2

Förråd svaktmästare.......

1

C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 122 310: •—

Summa förslagsanslag kronor 122 310: —

Anm. 1. Underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna

skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid

trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller

i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas

beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med

vederlikar vid trängen».

b) Underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning

överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,

därest vederbörande beställningshavare därom gör framställning.

Anm. 2- Intill dess antalet underofficensbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats

till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i

fanjunkarbeställning eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den

vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. S. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till

följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande

av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K un;/!. Maj itc Proposition Nr 248.

2r>r>

Bil. nr 47.

stut

för Inteiidentiirkfti-eii

för helt år räknat

att

gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

--

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löno-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

n inge-

nings-

|reglementc.

reglemente.

Officerare.

Manskap.

Överstar............

3

0. 6

Furirer av första klassen ....

10

Ma. 5

Överstelöjtnanter.......

5

O. 5

Furirer av andra klassen ....

15

Ma. 4

Majorer.............

8

O. 4

Kaptener..........

88

O. 3

Civilmilitär personal.

Löjtnanter...........

12

O. 2

Departementsskrivare.....

2

C. 6

Underofficerare.

Civil personal.

Förvaltare..........

79

Uo. 4

Expeditionsvakt vid intendentur-

Sergeanter ..........

16

Uo. 2

staben . ■...........

1

Avd. B. 1

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,

förslagsvis .............................kronor 1,293 934: —

Lön till ovanstående ordinarie expedition sv akt, förslagsvis......... > 2 988:_

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,

som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom

eget truppförhands förläggningsort................. » 11 491;_

Lagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön

å intendenturkårens stat eller vara berättigade till tjänstgöringstrakta
mente,

förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår...... » 15 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 323 413: —

Anm. Om brist uppstår å endera av de två sista här ovan upptagna posterna, må till täckande

därav användas den å den andra posten möjligen uppkommande besparing, under villkor

att summan av de båda posterna icke överskrides.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 48.

Stat

för garnisonssjukliuset i Stockholm,

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

An-

tal.

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

nings-

I. Avlöningar m. m.

reglemente.

Ordinarie beställningsliavare.

Överläkare, tillika chefläkare.............

i

C. 11

—

—

—

—

Överläkare .....................

Sjukhusintendent, uppbär löneförmåner på intendentur-

i

C. 9

~

“

-

kårens stat ....................

Löner, till ovanstående ordinarie beställningshavare, för-

~

17 208

slagsvis kronor..................

Arvoden å 1,170 kronor till vardera av ehefläkaren

—

och överläkaren..............'' ... .

—

—

—

—

2 340

—

Övrig personal.

Överläkare vid avdelningen för hud- och könssjukdomar,

tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjuk- domar, arvode ....... ............

i

_

- _

_

4 650

—

Underläkare, förutom fri bostad med möbler och säng-

3 480

6 960

servis, bränsle och lyse samt kost, arvoden.....

2

—

—

—

Underläkare, d:o, d:o.................

Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdo-

3

—

3 270

9 810

3 480

mar, arvode....................

i

—

—

—

Föreståndare för tandpolikliniken, arvode.......

i

—

—

2 910

—

Läkare vid ögonpolikliniken, arvode.........

i

—

—

2 340

—

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten, arvode

i

—

—

—

l) 2 440

—

Apotekare, arvode..................

i

—

—

—

7 980

—

Apotekare, biträde, arvode .....

i

—

—

—

5 160

—

Obducent, arvode..................

i

—

—

—

1170

—

Röntgenföreståndare, arvode.............

i

—

- -

—

3 480

—

, Sjukgymnast, arvode .................

i

—

—

—

1050

—

: Sjukhuspredikant, arvode...............

i

—

—

—

600

Juridiskt biträde, arvode...............

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och säng-

i

360

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första

i

''

1290

efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje

efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Översköterskor, förutom fri bostad med möbler och

sängservisj bränsle och lyse samt kost och tvätt,

arvoden ......................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första

8

—

1050

—

8 400

—

efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje

efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt,

arvoden ......................

; 8

_

480

_

3 840

—

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för kost

.

») 815

6 520

å 2 kronor per dag, arvoden............

8

—

—

Köksföreståndare, arvode ..............

1

—

—

—

!) 2 440

—

’) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

!) » 365 » i hyresbidrag.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248.

257

Löneplan

An-

tal.

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö-

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

nings-

reglemente.

överkokerska, förutom fri bostad med möbler och säng-

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter 5 års

i

900

och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och säng-

600

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler och säng-

i

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse,

4

450

1800

1740

“

arvode ......................

1

—

—

—

—

Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor per

*)815

dag, arvode......-............. • •

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

1

900

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler

2

450

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt,

arvode ......................

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter 5 års

1

—

—

—

870

-

och det andra efter 10 års val vitsordad tjänst.

Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2 kronor

4 075

per dag, arvoden .................

Sömmerska, förutom ersättning för kost med 2 kronor

5

*) 815

*)815

per dag, arvode..................

Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse,

1

1740

arvode .......................

1

—

—

—

—

Maskinistbiträden, arvoden..............

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och

2

1650

~

3 300

lyse, arvode....................

Gårdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri bostad

1

~

—

2100

1470

med bränsle och lyse, arvode...........

1

—

—

—

—

Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode . .

Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost med 2 kronor

1

1920

*)815

per dag, arvode..................

Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse,

1

arvode

Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 reglementet

1

~

1,410

3 500

för sjukhuset...................

—

—

—

—

—

Till vikariatsersättning under sjukdom........

—

—

—

—

600

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal

—

—

—

7 400

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal.......

—

—

—

—

500

Säger för övrig personal, högst kronor

—

—

- ''

—

112 150

—

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kr. (= 120 X 3) åt 1 husmoder och

8 översköterskor (360 X 9) kronor...... 3 240: —

Arvodestillägg å 200 kr. (= 100 X 2) åt 1 över-

kokerska och 1 tvättförestånderska (200 X 2)

kronor .................. 400: —

eller tillhopa kronor 3 640: —,

1820

varav beräknas förslagsvis hälften eller......

—

—

—

—

—

Summa förslagsanslag kronor

133 518

J) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

2) n 365 » i hyresbidrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 htijt. (Nr 248.)

4u is 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Anm. 1. Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas av

sjuksköterskeelever från Edda korset.

Anm. 2. Därest fri bostad tillbandabålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning enligt

de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

Amn. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad

i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fi. vid armén och marinen är stadgat i fråga

om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltar^n och köksföreståndaren,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och

lyse ej till dem utgå.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

259

Bil. nr 49.

Stat

för garn iNonssjuk huset å Karlsborg,

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Antal.

Enhets-

kostnad.

Summa

I. Arvoden m. m.

Arvodo.

Kronor.

kronor.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse . .

Översköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

i

—

—

1740

—

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

2

1050

—

2100

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad ‘tjänst.

Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt.......,..................

1

_

_

480

_

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt.........

1

—

—

360

—

Gårdskarl * och maskinistbiträde, förutom fri bostadmed möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt . .

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

1

*

1050

360

till vikariatsersättning under sjukdom . . ......

—

—

—

—

Säger för arvoden m. m. högst kronor''

—

—

—

6 090

—

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (=120 X 3) åt 2 översköterskor eller

tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften eller*

_

_

_

360

_

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

6 450

—

* Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära besfällningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 50.

för garnisonssjukhuset i Boden

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Enhetskostnad.

Antal.

Arvode.

Kronor.

kronor.

I. Arvoden m. m.

Sjukhusväbel, tillika sysslo- och uppbördsman, förutom fri

bostad med bränsle och lyse.............

i

—

--

1740

—

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt.........

i

—

—

1 290

—

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......

4

1050

—

4200

—

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt

2

450

—

900

—

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt . .......

1

—

—

600

—

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt.....• ...

1

—

—

450

—

Tvättförestånderska (för utförande av tvätt och lagning), för-

utom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och

lyse samt kost och tvätt.......•.......

1

—

—

600

—

Tvättbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt.........

1

—

—

420

—

Maskinist, tillika biträdande automobilförare, förutom fri bo-

stad med bränsle och lyse...............

1

—

—

1740

—

Maskinistbiträde, förutom fri bostad med möbler och säng-

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......

1

—

—

1050

—

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse .

1

—

—

2100

—

Gårdskarl *), tillika portvakt, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt . .

1

—

—

1050

—

Till chefläkarens förfogande för specialundersökningar . . .

—

—

—

500

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

till vikariatsersättning under sjukdom.........

—

'' —

—

540

—

Säger för arvoden m. m. högst kronor

—

—

—

17 180

-

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 1 husmoder och 4

översköterskor eller tillhopa kronor 1,800 (= 360 X 5),

varav beräknas förslagsvis hälften^eller........

—

—

—

900

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

18 080

—

*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7

§§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga om uppflyttning

till högre löneklass.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

armén och marinen stadgade grunder.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 348.

261

Bil. nr 51.

Stat

för arméns sjuksköterskekår

lör helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

1

Antal.

Enhetskostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Sjuksköterskor, utom fri bostad med möbler,, bränsle och

lyse samt kost, tvätt och fria resor..........

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

För anställande av extra sjuksköterskor..........

44

•

1050

46 200

13 590

—

Säger högst kronor

—

—

—

59 790

—

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 44 sjuksköterskor

eller tillhopa 15,840 kronor, varav beräknas förslagsvis

hälften eller.....................

7 920

Summa förslagsanslag kronor

—

—

67 710

—

Anm. 1. Sjuksköterska åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

Anm. 2. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat ifråga om uppflyttning

till högre löneklass.

Anm. 3. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor

dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester och sjukdom,

dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,

eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands

etablissemang m. m.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 52.

för polispersonalen 1 Boden och å Karlsborg
för

helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

vederbör-

vederbör-

till.

ligt avlö-

till.

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

I Boden. .

Å Karlsborg.

Poliskommissarie........

1

C. 6

Överkonstapel ...... ...

1

C. 3

Överkonstaplar........

5

C. 3

Konstaplar ..........

2

C. 2

Konstaplar ..........

18

C. 2

Extra konstaplar........

6

•

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 105 198: —

Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden

i löneplan O av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen, förslagsvis........................... 19 080: —

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning, högst » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 124 878: —

Anm. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

263

Bil. nr 53.

Beräkning

ht kostnaderna för gotlgörelse för egna tjlinstchiistar.

Löne- Itillftgg och

| furage- ers ättning

a

Löne-

tillägg

å

Kronor.

Summa

kronor.

■

Generalitet.

765

—

250

för 1 tjftnstehäst...............

" sammanlagt förslagsvis 21 tjänstehttstar . .

250

16 065

_

16 315

Generalstaben.

765

—

250

—

för 45 tjänstehästar.............

» sammanlagt förslagsvis 16 tjänstehästar . .

11 250

12 240

-

23 490

_

Kommendantskapen.

765

765

~

250

250

—

för 1 tjänstehäst åt kommendanten i Stockholm

» 1 » » kommendanten å Karlsborg

» 1 » » kommendanten i Boden

» 1 » » en adjutant vid kommen-

dantskapet i Boden . . .

765

250

765

250

2 030

Remonterlngsstyrelsen.

765

för 1 tjänstehäst åt chefen för remonterings- styrelsen ..................

—

—

765

—

Krigshögskolan.

765

—

—

—

för 1 tjftnstehäst ät chefen för krigshögskolan .

—

—

765

—

Ridskolan.

765

—

—

—

för 2 tjänstehästar åt chefen för ridskolan . .

—

—

1530

1

Krigsskolan.

765

—

—

—

för 1 tjänstehäst åt chefen för krigsskolan . .

—

—

765

-

Infanteriet.

765

—

250

—

för förslagsvis 9 hästar...........

ö n 40 »

2 250

30 600

—

32 850

Transport

—

—

78 510

—

i

s. 264 Kontrollera mot PDF

264 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Löne- tillägg och

furage- ersättning

å

Löne-

tillägg

å

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

78 510

—

Kavalleriet.

765

—

250

—

för förslagsvis 98 hästar...........

» » 303 >» ...........

24 500

231 795

—

256 295

_

Artilleriet.

765

765

—

—

—

för förslagsvis 9 hästar . . . ........

» » 1 häst åt fälttygmästaren . . .

6 885

765

_

7 650

—

Trängen.

765

—

—

—

för 1 tjänstehäst åt inspektören för trängen . .

—

—

765

—

Säger kronor

—

—

.343 220

—

Av förestående för helt år beräknade belopp, 343 220 kronor, beräknas för

tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften eller........».....kronor 171610:

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 2-iti.

2<>5

Förteckning

Bil. nr 54.

Over i stat icke uppförda arvoden in. in.*

1.

2.

3.

4.

5.

G.

7.

A

r v o

len t

i

1 :

köks-

före-

ståndare.

furage

uppbörc

män.

8-

maski-

nister.

maskinist-

biträden.

kokerskor

och

köks-

biträden.

övrig

personal.

kronor.

Försvarsdepartementet.

En officer vid lantförsvarets kom-

mandoexpedition........

3180

—

3180

—

Portvakt vid Försvarsdepartementet

1740

1740

~

Arméförvaltningen.

Värmeingenjör å arméförvaltningens

fortifikationsdepartement ....

Officer, sakkunnig i fråga om skjut-

11610

—

11 610

—

banor, för biträde å arméförvalt- ningens fortifikationsdepartement

_

_

_

—

_

_

_

—

—

—

1410

—

1 410

—

Biträde åt sjukvårdsstyrelsen . . .

Chefen för arméns centrala bekläd-

—

—

—

—

—

2 340

”

2 340

nadsverkstad ..........

Maskinisten och maskinistbiträdet

1500

—

1500

vid arméförvaltningens ämbetshus

Portvakt vid arméförvaltningens

—

—

—

—

2 340

—

1470

—

—

—

—

—

3 810

468

ämbetshus...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

468

—

—

Biträde vid arméförvaltningens arkiv

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

468

—

468

—

Föreståndaren för modellkammaren

2 340

—

2 340

—

Föreståndaren för livrustkammaren

Föreståndaren och uppbördsmannen

~

—

—

—

—

1050

1410

—

1050

1410

för artillerimuseum.......

—

—

—

—

_

_

—

—

—

Biträde vid artillerimuseum ....

Vaktmästaren vid artilleristabens lo-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

930

—

930

—

kaler å artillerigården, förutom fri

bostad och vedbrand ......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

960

—

960

—

Första arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid första armé- fördelningen ..........

Vissa arvoden att utbetalas från

—

—

—

—

—

—

-

—

—

348

—

348

—

första arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman för övningsfältet

—

—

~

1710

—

1710

Ljungby hed att disponeras av

arméfördelningschefen.....

—

—

—

—

—

—

—

—

234

—

234

—

Tillsyningsmannen över kronans

630

630

egendom i Varberg.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Karlskrona grenadjärregemente . .

348

—

144

2 550

—

1920

—

/ 660

it 660

=

} "

6 282

—

* Arvodesbeloppen äro beräknade för helt år.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)

in si 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 248.

1.

2-

3.

4-

5.

6.

7.

i

r v o

den 1

i

1 1:

Summa

kronor.

*

köks-

furage

maski

maskinist-

kokerskor

övrig

iore-

st&ndare.

uppDoras-

män.

nister.

biträden.

köks-

biträden.

personal.

Tillsyningsmannen vid volontär- skoleetablissemanget i Ronneby .

Tillsyningsmannen vid landstorms-

—

--

—

—

—

—

—

-

—

—

660

—

660

—

förrådet n:r 12 B........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

60

—

60

—

Tillsyningsmannen vid Sen oren . .

(1992

\ 1500

30

—

30

—

Kronobergs regemente......

Tillsyningsmannen över byggna-

348

—

144

—

2 832

—

—

1152

—

—

—

7 968

—

derna & Ljungbybed......

Tillsyningsmannen vid Kronobergs-

234

234

—

bed..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

—

234

—

Hallands regemente........

348

—

144

—

2 550

—

1920

—

660

—

—

—

5 622

—

Norra skånska infanteriregementet

348

—

144

—

/ 2 550

\ 2 550

_

1 710

1500

_

}■ 768

—

—

—

9 570

—

Södra skånska infanteriregementet

Skånska husarregementet i Hälsing-

/ 348

\ 282

—

} 144

—

2 940

—

1920

2 340

—

(1080

\ 1080

—

} -

—

7 794

—

borg..............

Skånska husarregementet i Lands-

282

—

348

—

2 550

—

_

1290

—

—

6 810

—

krona .............

Prästerligt biträde vid Skånska

282

—

348

—

2 760

_

—

—

750

—

—

—

4140

—

husarregementets avdelning i

Landskrona...........

582

582

Tillsyningsmannen för Skånska hu-

sarregementets byggnader å Ljung- byhed (disponeras av regements-

chefen).............

—

—■

—

—

—

_

—

—

—

234

—

234

—

Skånska dragonregementet ....

282

—

/ 348

\ 348

{■ 2 550

-

1710

—

660

—

—

-

5 898

—

Kronprinsens husarregemente . . .

282

—

348

—

2 550

2 250

—

750

—

—

—

6180

—

Yendes artilleriregemente.....

( 282

{ 282

1 210

—

1/ 282

A 282

-

2 550

2 550

11 710

—

( 660

) 660

1 .660

( 660

—

| -

—

10 788

—

Vapenofficeren vid Yendes artilleri-

regemente för resor till och från

kruthuset vid Råbelöv.....

—

60

_

60

För uppbörden och redovisningen

348

vid Råbelöv..........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

Vaktaren vid Råbelövs kruthus . .

468

—

468

—

Tillsyningsmannen vid Rinkaby

skjutfält.............

Vaktaren vid etablissemanget å s. k.

—

—

-

—

—

—

—

—

-

582

—

582

—

Blekedammen . . . .......

348

—

348

—

Skånska trängkåren........

210

—

210

2 550

2130

—

660

—

—

—

5 760

—

Andra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid andra

arméfördelningen........

348

—1

348

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.

207

1.

1

2.

3.

1

4.

6.

6.

7.

A

r v o

d e

n t

i

1:

köks-

furago

maski-

maskinist-

kokerskor

övrig

kronor.

före-

uppnoras-

nister.

biträden.

köks-

personal.

ståndare.

man.

biträden.

Första livgrenadjärregementet . . .

348

144

—

2 898

—

1710

—

I 660

t 660

—

) -

—

6 420

—

Andra livgrenadjärregementet . . .

348

—

144

—

2 550

—

1710

-

( 870

\ 660

i

—

6 282

—

Volontärskolan i Norrköping . . .

—

—

—

—

2130

—-

—

—

750

—

234

—

3114

—

Jönköpings regemente......

Tillsyningsmannen vid Skillingaryd

348

—

144

—

2 550

—

2130

—

660

—

—

—

5 832

—

1 2 100

j 1926

870

660

174

—

174

—

Kalmar regemente........

348

—

144

—

3138

—

—

z

}

-

9186

—

Smålands husarregemente.....

282

—

348

—

2 550

—

1920

—

( 660

\ 660

—

} -

—

6 420

—

Smålands artilleriregemente ....

Vapenofficeren vid Smålands artil-

282

—

282

—

2 550

—

2130

—

660

—

—

5 904

—

leriregemente för resor till och

från Skillingaryd .......

60

—

60

—

Förvaltaren vid Skillingaryds skjut-

1,410

fält..............

_

—

__

—

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

Östgöta trängkår.........

Prästerligt biträde vid Ostgöta träng-

210

—

210

—

2 550

—

2 058

—

660

—

582

5 688

582

~

kår...............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Tredje arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid tredje

arméfördelningen........

Vissa arvoden att utbetalas från

—

_

—

—

—

--

—

—

348

—

348

—

96

96

tredje arméfördelningens stab . .

—

—

—

—

—

—

—

—

Tillsyningsmannen över kronans

byggnader å Karlstens fästning .

Tillsyningsmannen över kronans

—

-

—

—

-

468

—

468

—

120

120

byggnader å skansen Kronan . .

—

—

—

—

—

—

j 1710

\ 1710

—

—

—

Västgöta regemente........

348

—

144

—

2 550

—

_

} 660

—

—

—

7122

—

Skaraborgs regemente ......

Tillsyningsmannen över byggnader

348

—

144

2 550

—

f 1710

\ 1500

—

| 660

—

348

—

6 912

348

—

å Axvall............

fl 710

\ 1 500

—

Älvsborgs regemente.......

348

—

144

2 550

—

_

| 660

—

—

—

6 912

—

Tillsyningsmannen vid Fristabed

-

—

—

-

—

—

—

—

—

234

—

234

—

Bohusläns regemente.......

Tillsyningsmannen över byggnader

348

—

144

—

2 550

/ 1 710

t 1500

—

j> 660

234

6 912

234

å Backamo...........

—

—

Livregementets busarer......

282

—

348

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

5 550

—

Göta artilleriregemente......

282

—

282

—

2 706

—

( 1 710

\ 1 710

z

| 660

—

—

—

7 350

—

Vaktaren vid Tånga hed.....

Tillsyningsmannen vid Eemmene

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

120

348

—

120

348

—

skjutfält............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

1.

2.

3.

5.

6.

7.

r v o

d

en ti

1 1:

Summa

kronor.

köks-

före-

6tåndare.

furage-

uppbörds-

män.

maski-

nister.

maskinist-

biträden.

kokerskor

och

köks-

biträden.

övrig

personal.

Karlsborgs artillerikår......

210

210

2 760

660

3 840

Göta ingenjörkår.........

/ 210

\ 144

—

} 210

-

2 550

—

—

—

/ 660

\ 660

—

} ■ -

-

4 434

—

Göta trängkår..........

210

—

210

—

2 550

_

1710

—

870

_

_

5 550

—

Prästerligt biträde vid Göta trängkår

—

—

—

—

—

_

—

_

_

582

_

582

_

Intendenturkompaniet å Karlsborg

—

—

—

—

—

—

—

—

660

_

_

_

660

—

Intendenturförrådet å Karlsborg . .

Besiktningsman vid intendenturkom-

144

—

144

—

paniets & Karlsborg slakteri även- som vid korvfabriken därstädes .

1410

1410

Vårdaren av tornuret å Karlsborgs

fästning............

Lykttändaren för Karlsborgs fäst-

—

—

—

—

—

• —

—

—

—

60

—

60

:

nings gatulyktor......''. .

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

840

—

840

Brandchefen å Karlsborg.....

—

—

__

_

_

_

__

_

_

_

720

_

720

_

Förrådsvaktmästaren å Karlsborg .

_

_

_

_

_

_

__

_

1740

_

1740

_

Vallmästaren å Karlsborg.....

_

_

_

_

_

_

1 740

_

1740

_

Kronorättaren å Karlsborg .

_

_

_

_

_

_

_

■_

__

174

_

174

_

Volontärskolan å Karlsborg ....

144

—

—

—

—

—

1920

—

660

—

—

2 724

—

Fjärde arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid fjärde armé-

fördelningen..........

—

—

_

_

_

_

—

_

_

_

348

_

348

_

Vaktaren vid Kaknäs skjutbana .

—

_

_

_

_

__

_

_

234

234

_

Kyrkogårdsfogden å Järvafältet . .

Tillsyningsmannen vid skjutbanorna

—

—

—

—

—

—

—

—

—

210

—

210

—

å Järvafältet..........

—

—

_

—

_

_

_

_

_

_

348

348

_

Svea livgarde...........

348

—

144

—

2 820

_

1830

_

870

_

_

6 012

_

Göta livgarde...........

348

—

144

—

2 550

—

1710

—

870

—

—

—

5 622

—

Livregementets grenadjärer ....

348

-

144

—

2 550

—

/ 1710

j 1500

_

870

1086

—

} -

—

8 208

—

Södermanlands regemente.....

348

—

144

—

2 550

—

1 1 710

11500

—

870

1362

—

> -

—

8 484

—

Vaxholms grenadjärregemente . . .

348

—

144

—

2 610

—

1920

—

870

—

—

5 892

_

Livgardet till häst........

282

—

348

—

2 610

—

1710

—

870

—

—

—

5 820

—

Svea artilleriregemente......

282

—

282

—

2 610

—

1 1710

11500

—

| 870

—

—

—

7 254

—

Positions artilleriregementet ....

Prästerligt biträde vid Positions-

210

—

210

—

2 550

—

—

—

660

—

—

—

3 630

—

artilleriregementet.......

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

282

_

282

_

Svea ingenjörkår.........

( 210

144

1 30

—

| 210

-

/ 2 550

\ 2 550

_

| 2 136

—

f 870

\ 660

=

! -

—

9 360

—

Fortifikationskassör och förrådsför-

valtare i Östersund (för vård av

intendenturmateriel).......

Tillsyningsman över byggnaderna

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

348

—

på Laxön............

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

120

__

120

_

Fälttelegrafkåren.........

210

—

210

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

5 340

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

2(59

1.

2.

3.

5.

6.

7.

—

%

Arvoden till:

Summa

kronor.

köks-

före

ståndare.

furage-

uppbörds-

män.

maski-

nister.

maskinist-

biträden.

kokerskor

och

köks-

biträden.

övrig

personal.

Flygetablissemanget å Malmen . .

Intendenten vid flygkompaniet 9

—

—

—

2 550

—

1 710

—

660

—

—

—

4 920

—

Malmslätt ...........

Tillsyningsmannen vid flygförrådet

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

1740

—

1740

—

å Malmslätt..........

—

—

—

—

174

—

174

—

Svea trängkår..........

210

—

210

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

5 340

—

Tillsyningsmannen å Sannahed . .

Arvoden åt civil personal vid sta-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

174

—

174

—

tens från generalstabens officers- kår iDlösta etablissemang i Stock- holm ..............

27 360

27 360

Prästerligt biträde vid intendentur-

kompaniet i Stockholm.....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

120

—

120

—

Infanteriskjutskolan........

Krigsskolan, en kokerska 930 kr., en

—

—

—

—

—

—

426

—

—

—

426

—

d:o 720 kr., 3 köksbiträden å 558

kr. samt en matsalsuppasserska och

2 diskerskor under vardera reserv- officerskursen, envar 372 kr., även- som övrig personal, en hushållerska

•

990 kr. och en kökskarl 1,290 kr.

—

—

—

—

—

—

—

4 440

—

2 280

—

6 720

—

Femte arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid femte armé-

fördelningen..........

—

—

—

—

348

—

348

—

Ridskolan ............

—

—

—

—

—

—

—

—

660

—

—

—

660

—

Upplands infanteriregemente . . .

348

—

144

—

2 550

—

I 1710

\ 1500

—

} 660

—

—

—

6 912

—

Dalregementet..........

348

—

144

—

2 550

—

(1920

\ 1500

—

}• 660

—

—

—

7122

—

Tillsyningsmannen & Rommehed . .

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

870

_

870

—

Västmanlands regemente.....

348

—

144

—

2 550

—

1920

_

660

—

_

_

5 622

_

Värmlands regemente.......

348

—

282

—

2 550

*

1710

_

876

_

_

_

5 766

_

1 livregementets dragoner.....

282

—

348

—

2 550

—

2 082

_

750

_

_

_

6 012

_

Upplands artilleriregemente ....

Vapenofficeren vid Upplands artil-

282

—

282

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

5 484

—

leriregemente, för resor till och

från Mar ma skjutfält......

60

60

Förrådsförvaltaren vid Manna skjut-

fält..............

—

—

—

—

1410

_

1410

_

Vaktaren vid Marma skjutfält . . .

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

1050

_

1050

_

Västmanlands trängkår......

210

—

210

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

5 340

—

Sjätte arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid sjätte armé- fördelningen ..........

Vissa arvoden att utbetalas från

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

-

348

-

sjätte arméfördelningens stab . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1524

—

1524

—

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

•

A

r v o

den t

i

1 1:

köks-

furage

maski-

maskinist-

kokerskor

övrig

kronor.

före-

upp Doras-

nister.

biträden.

köks-

personal.

ståndare.

man.

biträden.

Hälsinge regemente........

348

__

144

_

2 550

—

12136

\1500

—

} 660

—

—

—

7 338

%

—

Västerbottens regemente.....

348

—

144

—

/ 2 610

\ 2 550

11 920

—

660

—

—

-

8 232

—

Jämtlands fältjägarregemente . . .

348

—

144

—

1 2 550

\ 2 958

| 2 160

—

660

—

—

—

8 820

—

f 660

—

]

Västemorrlands regemente ....

348

—

144

—

2 550

—

/ 2 160

l 1 926

—

) 660

| 660

—

-

—

9 768

—

1 660

—

Norrlands dragonregemente ....

282

—

348

—

2 550

—

2130

—

660

—

—

—

5 970

—

Norrlands artilleriregemente i Öster-

/ 2 610

660

6 384

sund..............

282

—

282

—

\ 2 550

_

\ -

—

—

—

—

Vaktaren vid kruthuset i Östersund

522

—

522

—

Norrlands trängkår........

210

—

210

"

2 760

1710

660

5 550

Kommendantskapet i Boden.

Till juridiskt biträde vid kommen-

348

dantskapet i Boden ......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

—

Övermaskinisten vid Bodens fästning

Fyra fortväblar vid Bodens fästning

—

—

—

—

4 200

—

—

—

—

—

—

4 200

6 960

å 1,740 kronor.........

6 960

—

—

Brandchefen vid Bodens fästning .

Maskinistbiträde och gårdskarl vid

468

468

1740

kommendantskapet i Boden . . .

Förrådspersonal vid fortifikations-

1740

förvaltningen i Boden, därav 1

förrådsvaktmästare 2,460 kronor,

2 förrådshandräckningskarlar å

1,740 kronor, 1 skrivare och bok- förare 2,460 kronor samt 1 kon- torsvakt 1,050 kronor......

9 450

9 450

För tillsyn av den för garnisonen

gemensamma brandredskapen

420

420

m. m..............

—

—

Norrbottens regemente......

348

—

144

—

2 970

—

4 290

—

1290

—

—

—

9 042

—

Norrbottens kavallerikår.....

210

—

210

—

2 550

—

—

—

660

—

—

—

3 630

—

Norrlands artilleriregemente i Boden

210

—

210

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

5 340

—

Bodens artilleriregemente.....

282

—

210

—

2 550

—

1710

—

720

—

—

—

5 472

—

Bodens ingenjörkår........

210

—

210

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

5 340

—

Intendenturkompaniet i Boden . .

—

—

—

—

—

—

—-

—

660

—

—

—

660

—

Intendenturförrådet i Boden ....

Besiktningsman vid intendenturför-

144

—

144

2100

rådets i Boden slakteriavdelning

—

2100

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

271

1.

2-

3.

4-

5.

6.

7.

A

r v o

d

3 n t

i

1 1:

k5ks-

furage

maski

maskinist-

kokerskor

övrig

kronor.

före-

uppDoras-

nister.

biträden.

köks-

personal.

ståndare.

man.

biträden.

Militärbefälet pä Gottland.

Till juridiskt biträde vid militär-

befälet på Gottland.......

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

—

234

—

Militärbefälet på Gottland.....

—

—

—

—

—

—

—

—

870

—

—

—

870

—

Gottlands infanteriregemente . . .

348

—

144

—

2 610

—

1 920

—

/ 660

\ 660

1 -

1

—

6 342

—

Gottlands artillerikår.......

Vapenofficeren vid Gottlands artil-

210

—

210

—

2 550

—

—

—

660

—

—

3 630

—

lerikår för resor till och från för- råden i Tingstäde........

_

60

_

60

_

Förvaltaren vid Gottlands artilleri-

kår för resor till och från förråden

i Tingstäde...........

_

_

_

_

_

120

_

120

_

Tillsyningsmannen vid Tofta skjut- fält ..............

D:o vid Kronans byggnader, fäst-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

582

—

582

—

ningsverk och fortifikationens för- råd i Tingstäde.........

720

—

720

—

Artilleriets fabriker och tyganstalter

samt kontrollpersonal.

Fyra kontrollofficerare å 1,200 kro-

nor ..............

4 800

—

4 800

—

Två kontrollbiträden å 750 kronor

Ledaren av arbetena vid artilleriets

1500

—

1500

huvudlaboratorium.......

Förvaltaren vid Stockholms ammu-

468

—

468

—

nitionsförråd för resor till och från

Ridön .............

120

120

_

Förvaltaren vid Stockholms ammu-

nitionsförråd för resor till och

från kruthuset vid Hundudden å

Djurgården ...........

60

60

Vaktaren vid kruthuset å Ridön, med

skyldighet att där hålla båt . . .

Tygmästaren i Stockholm för resor

—

—

—

—

—

—

—

—

—

582

60

582

60

till och från kruthuset å Ridön .

Tygofficeren vid Stockholms tyg-

~

600

600

station.............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Läkaren vid Stockholms tygstation

Portvakten vid d:o, förutom fri bo-

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

348

—

348

—

stad, lyse och vedbrand.....

Två besiktningsofficerare vid Karl

—

—

—

—

—

—

348

348

Gustafs stads gevärsfaktori å 1,020

kronor .............

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

2 040

__

2 040

___

Läkaren vid d:o.........

Förrådsofficeren vid ammunitions-

—

—

—

—

—

—

—

—

930

—

930

—

förrådet å Karlsborg, för resor till

och från de utom fästningen för- lagda kruthusen........

_

_

_

_

_

_

_

90

_

90

_

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kung!. Maj-.ts Proposition Nr 248.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Arvo

d

e til

1:

■

Summa

kronor.

köks-

före-

ståndare.

furage-

uppbörds-

män.

maski-

nister.

maskinist

biträden.

kokerskor

och

köks-

biträden.

övrig

personal.

Tygförvaltaren vid ammunitionsför-

•

.

rådet å Karlsborg för resor till

och från de utom fästningen för- lagda kruthusen........

90

90

Arbetsofficeren vid ammunitions-

fabriken å Marieberg......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1200

—

1200

—

Besiktningsofficeren vid d:o ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

600

—

Läkaren vid d:o.........

Förrådsofficeren vid tygstationen å

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

720

—

720

—

Karlsborg, för resor till och från

det utom fästningen förlagda tyg- förrådet å Yaberget.......

60

60

Tygförvaltaren vid tygförrådet å

Karlsborg för resor till och från

det utom fästningen förlagda tyg- förrådet å Yaberget .......

60

60

Läkaren för tygarbetarna å Karls- borgs tygstation........

Vaktaren vid de till Karlsborgs fäst-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

—

234

—

ning hörande kruthusen.....

Arbetsofficeren vid ammunitions-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

720

—

720

—

fabriken å Karlsborg......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1500

—

1500

—

Besiktningsofficeren vid d:o ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

600

—

Läkaren vid d:o.........

Styresmannen vid Åkers krutbruk

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1050

—

1050

—

(representationskostnader) ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

870

—

870

—

Arbetsofficeren vid d:o......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 200

—

1 200

—

Läkaren vid d:o.........

Besiktningsbiträdet vid d:o, därest för

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

870

—

870

—

befattningen avses underofficer .

Läkaren för tygarbetarna å Bodens

750

—

750

—

tygstation...........

120

120

—

Flygingenjörer.

Två flygingenjörer å 9,300 kronor

till envar............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18 600

—

18 600

—

Remontdepåernas personal.....

119 915

05

119 915

05

Arvoden och expenser åt landstorms-

områdesbefälhavare och land- stormsförrådsförvaltare.....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

181 600

_

181 600

_

Säger kronor

862 077

05

Av förestående för helt år beräknade belopp, 862 077 kronor 5 öre, beräknas för tiden 1

januari—30 juni 1923 hälften eller .......................kronor 131088:53

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

273

Horäknin^

Bil. nr 55.

av statsanslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.,

tillhörande armén,

för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Kronor.

Krono)*.

—

Summa

*

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-

\

ter för:

Generalitet, staber m. m.

j Generalitetet..........''.........

168 780

—

Generalstaben..................

260 966

—

Artilleristaben..................

9 744

—

Kommendantskapen...............

50 531

—

Rullföringsbefälhavare med biträden.......

229 335

—

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-

stipendiater..................

105 705

—

Ttemonteringsstyrelsen..........■ ...

6 390

831 451

_

,

1 ''

Undervisningsverken.

'' Krigshögskolan .................

20 626

50

Artilleri- och ingenjörhögskolan..........

21 944

—

Ridskolan....................

22 457

50

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.....

31493

50

: Artilleriskjutskolorna...............

8995

—

i ^

\ Krigsskolan.................. .

46 066

18

151 582

68

Truppförband m. m.

Infanteriet.

i Svea livgarde..................

557 469

—

Göta » .................s

559 227

—

♦

Livregementets grenadjärer............

387 948

—

Första livgrenadjärregementet ..........

379 513

50

Andra » ..........

379 513

50

Västgöta regemente...............

379 513

50

, Karlskrona grenadjärregemente..........

366 442

50

Upplands infanteriregemente . ..........

387 948

—

Skaraborgs regemente.............

371 091

—

Södermanlands » .............

379 513

50

Kronobergs » ...........: .

362 656

50

Jönköpings » .............

371 091

—

! Dalregementet.................

387 948

—

Hälsinge regemente.............

396 370

50

Alvsborgs » ..........

379 513

50

Hallands » .........

379 513

50

; Bohusläns » .....

379 513

50

Västmanlands » ........

396 370

50

Norrbottens » ....

408 149

_

Västerbottens » .....

387 948

—

Transport

7 997 253 |50

983 033

68

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt.

215 käft.

(Nr X48.)

411 22 3S

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.

Kronor.

Krono!*.

Summa

kronor.

Transport

7 997 253

50

983 033

68

Kalmar regemente...............

362 656

50

Värmlands » ...............

387 948

—

Jämtlands fältj ägarregemente...........

387 948

—

Norra Skånska infanteriregementet

371 091

—

Södra » » ........

379 513

50

Vaxholms grenadjärregemente...........

Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteri-

■ 390 784

50

regemente...................

430 065

25

Västernorrlands regemente............

396 370

50

11 103 630

75

Kavalleriet.

Livgardet till häst................

291 345

—

Livregementets dragoner.............

291 345

—

» husarer..............

275 499

—

Smålands husarregemente ............

274 798

—

Skånska husarregementet.............

521 231

50

» dragonregementet............

508 918

50

Kronprinsens husarregemente...........

287 028

—

Norrlands dragonregemente............

287 028

—

Norrbottens kavallerikår.............

Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördel-

112 407

—

ningskavalleriregementena...........

28 590

—

2 878 190

Artilleriet.

Svea artilleriregemente............

469 968

—

Göta » ............

459 911

50

Vendes » ............

500 266

50

Norrlands » ............

468 130

—

Upplands » ............

450 915

—

Smålands » ............

432 750

—

Gottlands artillerikår...............

150 792

—

Bodens artilleriregemente.............

367 988

50

Positionsartilleriregementet............

286 527

—

Karlsborgs artillerikår..............

160 693

50

Artilleriets fabriker och tyganstalter.......

349 255

—

4 097 197

_

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Officerare och underofficerare med vederlikar vid

fortifikationen.................

953 099

—

Svea ingenjörkår..............

107 532

—

Göta » ..............

100 536

—

Bodens » ..............

66 774

—

Norrlands » ..............

85 674

—

Fälttelegrafkåren.................

146 832

-

1 460 447

_

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederlikar vid

trängen....................

419 631

50

Svea trängkår................

55 452

—

Transport

475 083

5o| 20 522 498] 43

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

275

1

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

475 083

50

20 522 498

43

Göta trängkår................

59 551

50

Norrlands » ................

59 175

—

Skånska trängkåren...............

55 760

—

Västmanlands trängkår..............

68 354

—

Östgöta » ..............

61 155

—

779 079

_

Intendenturen.

Intendenturkåren.................

—

—

661 706

50

Garnisonssjukhusen m. in.

Garnisonssjukhuset i Stockholm..........

66 759

—

» å Karlsborg.........

3 225

—

» i Boden............

9 040

—

Arméns sjuksköterskekår...........

33 855

—

112 879

_

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg .......

—

—

62 439

—

22 138 601

93

B. Kallortstillägg, förslagsvis ..........

—

—

—

—

33 000

—

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband.......

—

—

—

—

2 500

—

D. Särskild ersättning å 50 öre pr dag åt sergeanter,

kommenderade såsom biträden hos regements- intendenter, förslagsvis...........

—

—

—

—

5 748

75

E. Hyresbidrag å 112.50 kronor åt förslagsvis 200

furirer...................

—

—

—

—

22 500

—

F. Anställningspenningar för förslagsvis *,» av an-

talet menige volontärer . ..........

—

—

—

—

50 000

—

G. Dagavlöning åt indelt manskap:

Infanteriet.

Korpraler i förslagsvis 1360 dagar å 0.90 krona

Vice korpraler, beställningsmän och menige i för-

1224

17 544

—

slagsvis 29 240 dagar å 0.60 krona.....

—

18 768

—

Kavalleriet.

i

Vice korpraler, beställningsmän och menige i för-

990

slagsvis 1 650 dagar å 0.60 krona......

—

—

19 758

_

H. Kostnader för musikelever vid infanteriet:

2 regementen å 300 kronor.........

—

—

600

—

26 » »150 » .........

—

—

3 900

~

4 500

_

I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns

omorganisation...............

—

—

—

250

—

Transport

—

-1

—

—

22 276 858

68

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

—

—

22 276 858

68

J.

Gottgörelse för tjänstehästar .........

—

-

i

—

.171 610

—

K.

Vissa arvoden m. m..............

—

—

—

—

431 038

53

L.

Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt- vis av furage- och sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarebefattningar ävensom

för anställande tillfälligtvis av maskinister,

eldare, kokerskor, kokerskeb iträden, tillsynings-

män m. fl. och för ändring i utgående arvo- den, förslagsvis . /.............

—

—

—

_

6 000

—

Summa kronor

—

—

—

—

22 885 507

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj. ts proposition Nr 24H.

211

Stat

Bil. nr 56.

för Marinförvaltningen

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari 80 juni 1923.

An-

tal.

Löncplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Artilleriavdelningen.

Kemist............

i

C 12

Andre kemist.........

i

C 9

Fortifikationsavdelningen.

Chef ..............

i

—

Civilavdelningen.

Marinöverkommissarie.....

i

Avd. A 1

Amiralitetsråd.........

i

Avd. B 20

An-

tal.

Löncplan

och löne- grad enligt1

vederbör- ligt avlö- |

nings- reglemcntc..

Sekreterare, förste revisor, kam-

rerare ............

Aktuarie och registrator, notarier,

5

Avd. B 15

revisorer, marinkassör ....

Advokatfiskal, som tillika för- rättar advokatfiskalsgöromålen

10

Avd. B 13

vid Stockholms station ....

1

—

Kontorsbiträden, kvinnliga . . .

4

Avd. C 2

Förste expeditionsvakt.....

1

Avd. B 3

Expeditionsvakter.......

4

Avd. B ll

Löner till ovanstående kemist och andre kemist, förslagsvis.........kronor 18 000: —

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........ » 165 000: —

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... » 1170: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................... » 4 000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. (häri ingår arvode till

advokatfiskalen med 4.000 kronor), förslagsvis högst ......... » 34 500: —

Summa förslagsanslag kronor 222 670: —

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 57.

Stat

för flottans officerskår, flottans underoffleerskår, flottans sjömanskår

och flottans skeppsgossekår

för helt år räknat att gälla under tiden 1 .januari—30 juni 1923.

Antal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Antal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Flottans officerskår.

Flaggman...........

Kommendörer........

Kommendörkaptener av l:a

graden ..........

Kommendörkaptener av 2:a

graden..........

Kaptener..........

Löjtnanter..........

Underlöjtnanter och fänrikar .

5

9

22

22

131

no

55

O. 8

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

O. 2

O. 1

Flottans sjömanskår.

Korpraler .........

Menige...........

Flottans skeppsgossekår.

Skeppsgossar i 3:e årskursen .

Skeppsgossar i 2:a årskursen .

Skeppsgossar i l:a årskursen .

1100

2 625

174

189

237

Mm. 2

Mm. 1

Flottans underofficerskår.

Flaggunderofficerare.....

Underofficerare av 2:a graden

Underofficerare av 3:e graden

243

495

'';675

Uo. 3

Uo. 2

Uo. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor

Årligt tillägg till lönen åt beställningshavare, som utan att uppbära flaggmans

lön förordnas att uppehålla någon av följande befattningar, nämligen:

chefsbefattningen i marinförvaltningen, chefsbefattningen i marinstaben,

stationsbefälhavarbefattning eller befattning såsom högste

befälhavare över kustflottan, med iakttagande att tillägget skall utgå till

den, som längst innehaft någon eller några av nu nämnda befattningar »

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl
-

havande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona .... »

Anställningspenning för förslagsvis V« av de meniga............ »

Hyresbidrag åt korpraler och meniga, förslagsvis............. »

Dagavlöning till 174 skeppsgossar å 0,35 kronor.............. »

Dagavlöning till 189 skeppsgossar å 0,25 kronor.............. »

Dagavlöning till 237 skeppsgossar å 0,15 kronor.............. »

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar........."......... »

12 416 699: —

2 340: —

3 480

39 000

107 500

—

22 228

50

17 246

25

12 975

75

912

50

Summa förslagsanslag kronor 12 622 382

'') Av underofficersbeställningarna av 3:e graden äro högst 10 beställningar avsedda för

kockar och hovmästare, korpraler.

Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Mäj:ts Proposition Nr 248.

27!»

Bil, nr 58.

Stat

för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets uuderofflcerskftr,

kustartilleriets manskap m. 11.

för helt 4r räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

K rad enligt

An-

tal.

grad enligt

tal.

vederbör- ligt avlö-

vederbör- 1

ligt avlö-

långs-

nings-

reglemente.

reglemente.

Kustartilleriets officerskår.

Chef.............

1

O. 8

Kustartilleriets manskap.

Överstar ........

2

O. 6

Korpraler...........

Menige............

330

775

Mm. 2

Mm. 1

Överstelöjtnanter.......

■ Majorer............

4

8

O. 5

O. 4

Kaptener...........

52

O. 3

Löjtnanter...........

49

O. -2

Underlöjtnanter och fänrikar . .

24

O. 1

Civil personal.

Kustartilleriets underofflcerskår.

Regementspastor........

1

—

Underofficerare av l:a graden .

67

Uo. 3

Fästningspredikant.......

1

—

Underofficerare av 2:a graden .

133

Uo. 2

Underofficerare av 3:e graden . .

183

Uo. 1

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis......kronor 3 672 896: —

.Arvode till 1 regementspastor..................... » 1 170:_

Arvode till 1 fästningspredikant..................... » 150: —

Anställningspenning för förslagsvis V4 av de meniga........... » 12 000: —

Hyresbidrag åt korpraler, förslagsvis................... » 5 000:_

Summa förslagsanslag kronor 3 691 216: —

Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Stat

Bil. nr 59.

för mariningeiijörkåren, marinintendeuturkåren, uiariuläkarkåren, llottaus ecklesiastikstat

och flottans poliskår in. fl.

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Löneplan

och löne- grad enligt

vederbör-

ligt avlö-

nings- ; reglemente.

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektör.......

i

—

Marindirektörer av l:a graden .

3

C. 14

Marindirektörer av 2:a graden .

3

C. 13

Mariningenjörer av l:a graden l:a

löneklassen.........

11

C. 12

Mariningenjörer av l:a graden 2:a

löneklassen.........

5

C. 10

Mariningenjörer av 2:a graden .

8

C. 9

Extra mariningenjörer.....

4

—

Specialingenjörer av l:a graden

5

C. 13

Specialingenjörer av 2:a graden

10

C. 12

Specialingenjörer av 3:e graden

5

C. 10

Mariningenjörsstipendiater . . .

5

—

Marinintendenturkåren.

Marinöverintendent......

1

O. 6

Förste marinintendenter av l:a

löneklassen.........

2

O. 5

Förste marinintendenter av 2:a

löneklassen.........

5

O. 4

Marinintendenter av l:a graden .

40

O. 3

Marinintendenter av 2:a graden .

20

O. 2

Marinunderintendenter.....

10

O. 1

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare........

1

C. 15

Förste marinläkare ......

o

O

C. 13

Marinläkare av l:a graden . . .

13

C. 10

Marinläkare av 2:a graden . . .

20

—

Marinläkarestipendiater ....

10

—

•

An-

tal.

Löneplan !

och löna- !

grad enligt''

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Flottans ecklesiastikstat.

Regementspastorer.......

2

—

Bataljonspredikanter......

3

—

Klockare...........

2

—

Kyrkvaktare..........

Flottans poliskår.

(Arvoden enligt § 36 i avlöningsrcgle- mentet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare

pa aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen till:)

1

Poliskommissarie (Karlskrona) .

1

—

Överkonstaplar «

3

C. 3

Konstaplar »

Överkonstapel, tillika tjänstgö-

19

C. 2

rande såsom poliskommissarie

1

C. 4

Överkonstaplar (Stockholm) . .

2

C. 3

Konstaplar » . .

Civil personal.

20

C. 2

Advokatfiskal vid Karlskrona sta-

tion.............

Expeditionsvakter vid Karlskrona

1

—

station...........

Expeditionsvakter vid Stockholms

41 Avd. B. 1

station...........

4|Avd B. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis.......kronor

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis . • . . »

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis....... »

Arvode till marinöverdirektören...................... »

Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 4 extra mariningenjörer, förslagsvis »

Lönefyllnad till specialingenjör av 2:a eller 3:e graden, som förestår torpedverkstaden

i Karlskrona...................... »

Arvoden till 5 mariningenjörsstipendiater å 1,740 kronor......... »

Dagavlöning till marinintendenter över stat................ »

1 166 835: —

169 098: —

22 608: —

16 000: —

23000: —

480: - 8 700: —

2 190: —

Transport kronor 1408 911: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 2K1

Transport kronor 1 408 911: —

Arvoden till 2 marinläkare av l:n graden, sjukhusläkare, å 1,170 kronor . . » 2 340:—•

Två arvoden å 1,170 kronor för verkställande av ögonundersökningar och

ögonbehandling.......................... » 2,340: —

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjö
kadettor

.......................,...... » 1500: —

Arvode till 1 marinläkare av l:a graden, placerad å Oscar-Fredriksborg . . » 600: —

•Arvoden å 2,700 kronor till 20 marinläkare av 2:a graden......... » 54 000: —

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 20 marinläkare av 2:a graden..... » 6 000: —

Arvoden till 10 marinläkarstipendiater å 1,410 kronor .......... » 14 100: —

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2:a graden och marinläkarstipendiater

samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst...................... » 22 500: —

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över stat,

förslagsvis högst......................... » 5 000: —

Avlöning till 1 regementspastor (amiralitetspastor) vid flottans station i Karlskrona

............•......■........... » 2 000: —

Avlöning till 1 regementspastor vid flottans station i Stockholm ..... » 1860: —

Avlöning till 2 bataljonspredikanter å 1,200 kronor vid flottans station i Karlskrona

.............................. » 2 400: —

Avlöning till 1 bataljonspredikant vid flottans station i Stockholm .... » 1410: —

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 600: —

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling............ » 720: —

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor till

1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona....... » 500: —

Arvode till poliskommissarien i Karlskrona................ » 3 210: —

Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona................ » 1 500: —-

Arvoden till extra konstaplar i Stockholm ................ » 4 200: —

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis............. . » 4 500: —

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station............. » 3 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 543 191: —•

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2:a graden icke finnas fulltaligt,

må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,

användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2:a graden motsvarande

antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Regementspastorn (amiralitetspastom) vid flottans station i Karlskrona är skyldig att

själv hålla pastorsexpedition.

Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Anm. 4. Arvodet till poliskommissarien i Karlskrona utgår endast, när beställningen ej förenas

med överkonstapelsbeställning. Utöver arvodet utgår ålderstillägg å 200 kronor efter

5 respektive 10 års väl vitsordad tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)

in si

36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. May.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 60.

Stat

för vid Mariustaben anställd personal

för bett år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och löne- grad enligt

Antal.

.

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.

Bibliotekarie ....... ........ ............

Registrator och aktuarie med skyldighet att biträda vid övriga göromål

i

—

i marinstaben..........................

i

Avd. B. 13

Expeditionsvakt . . . . 1........................

i

Avd. B. 1

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis.......kronor 10 200: —

Arvode till 1 bibliotekarie................•........ » 3 180: —

Summa förslagsanslag kronor 13 380: —

Anm. Arvodet till bibliotekarien utgår endast under förutsättning, att befattningen uppehälles

av officer i reserven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.

28:

Bil. nr 61.

Stat

för sjörnllfiiringsbefiilhavare med bitrttden

för helt år r ii knat att galla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

tal.

Enhcts-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor.

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.............

i

3 600

Sjörullföringsbefälhavare i landsorten.............

5

3,180

—

15 900

—

Sjörullföringsbiträde i Stockholm...............

i

—

—

2 340

—

Sjörullföringsbiträden i landsorten...............

5

2 130

—

10 650

—

Summa kronor

_

_

—

32 490

—

Anm. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar

uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan

personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kung!. Maj. ts proposition Nr 248.

Stat

för Sjökrigsliögskolan,

Bil. nr 62.

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och löne-

An-

grad enligt

Summa

tal.

ligt avlo-

kronor.

nings-

reglemente.

1

Lärare.

:

Lärare i allmänna kursen, aryoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i

veckan ........................

11 900

Lärare i fortsättningskursen,

arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor för

varje timmes undervisningsskyldighet i veckan . 11,637: 50

samt å 125 kronor för varje veckotimmes handledning

vid praktiska övningar i torped- och minlära _ . . . 250: —

11887

50

Ledare av krigsspelsövningar, arvoden för ett till 25 veckor beräk- nat läsår å 3B0 kronor för varje timmes undervisningssyldighet i

veckan ............................

—

—

525

—

Arvoden å högst 116 kronor pr månad enligt chefens för högskolan

fördelning till repetitörer, som utöva repétitörstjänst med bibehål- lande av annan tjänstebefattning...............

—

—

1392

—

Summa högst kronor

—

25 704

50

Betjäning.

Expeditionsvakt........................

i

Avd. B. 1

—v

—

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis kronor.....

-

—

2 988

—

Summa förslagsanslag kronor

28 692

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts Proposition Nr 248.

28f>

Bil. nr 63.

Stat

för Sjtikrigsskolnn

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Löneplan

och löne-

grad enligt

Enhets-

tal.

vederbör- ligt avlö-

kostnad.

Kronor.

kronor.

nings-

reglcmcnte.

Lärare.

Lektor:

Lön................... 2 600: —

Tjänstgöringspenningar......... 1400: —

2

4 000

8 000

Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor

för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för

läraren i fysik, å 250kronor för lärarenifranska språket,

å 75 kronor för lärare i organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjöofficerslinjen ävensom i reglemente

för marinen och krigslagar å kustartillerilinjen samt,

å 175 kronor för lärare i övriga militära ämnen vid

skolan i land:

10 X 350 ............kronor 3 500: —

8x250 ............ » 2000: —

10 X 75 ............ .. 750: —

99 x 175 ............ » 17 325: —

23 575

A

Lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av

kadetternas idrottsövningar, arvode........

—

—

—

—

510

—1

Befälspersonal.

i

Adjutant, tillika bibliotekarie............

1

—

—

—

—

Kadettofficerare från flottan, arvoden.....

6

—

540

—

3 240

—

Kadettofficer från kustartilleriet, arvode.......

Kadettofficer från flottan, arvode å 45 kronor i 3

1

— •

—

—

540

_i

månader . ................

1

—

—

_

135

—i

Läkare, arvode...............

1

—

—

_

1020

—

Intendent, arvode................

1

—

—

—

1290

Betjäning.

Expeditionsvakt..................

1

Avd. B. 1

—

—

—

-

Portvakt, arvode jämte fri bostad.........

1

—

—

—

870

—

Summa högst kronor

39180

—1

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis............kronor 2 988: —

Summa förslagsanslag kronor 42 168: —

Anm. X. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade

bestämmelser tillkommer lektor, utgår av avlöningsanslaget.

Anm. 2. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera

möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget

till lärarna.

Skulle genom ändring i undervisningsplanen brist i arvodesanslaget uppstå,

äger chefen för skolan att av det å »förteckning över i stat icke uppförda arvoden

m. m.» under rubrik sjökrigsskolan upptagna beloppet, 1,160 kronor, till

undervisning i maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsersättning

fylla sådan brist.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 64.

Stat

för Marinintendentskolan

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

An-

Summa

''

tal.

kronor.

Vid Karlskrona station.

Lärare i reglemente för marinen |

Lärare i intendenturtjänst ... >....................

—

990

—

Lärare i övriga ämnen.....1

Vid Stockholms station.

!

Lärare i reglemente för marinen, arvode .......\.........

1

240

—

Lärare i intendenturtjänst, arvode.....................

1

'' 720

—

Lärare i Övriga ämnen.........................

—

8 700

—

•

Till Kungl. Maj:ts disposition.

För lärare arvoden............................;.

—

180

—

Summa kronor

__

10 830

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

2*7

Bil. nr 65.

Stil t

för SkcppsgosseHkolorna

. för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Antal.

Enhcts-

kostmnl.

Summa

1

Arvode.

Kronor.

kronor.

Skolan i Karlskrona.

1

Rektor:

Lön...................... 4 000: —

! Tjänstgöringspenningar............ 2 000: —

1

6 000

1 Ordinarie ämneslärare:

Lön..............•........ 2 200: —

Tjänstgöringspenningar ............ 1400: —

''6

3 600

21 600

! Extra ordinarie ämneslärare, arvoden...........

3

2 600

_

7 800

—

Lärare i slöjd, arvoden..................

För inövande av hornblåsare och trumslagare (därav 3,480

2

400

—

800

—

kronor arvode till musikledaren).............

Timlärare för 25 veckotimmar å 110 kronor för veckotimme,

—

—

—

3 900

—

arvode .........................

—

—

—

2 750

—

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa.......................

Statsbidrag för 6 ordinarie ämneslärare till folkskollärarnas

—

—

—

250

—j

änke- och pupillkassa..................

—

—

—

1200

— 1

Säger föi? skolan i Karlskrona

—

—

—

44 300

Skolan 1 Marstrand.

Rektor:

Lön...................... 4 000: —

Tjänstgöringspenningar............ 2 000: ■—

i

6 000

Ordinarie ämneslärare:

Lön...................... 2 200: —

Tjänstgöringspenningar............ 1400: —

4

3 600

14 400

Extra ordinarie ämneslärare, armoden...........

2

2 600

—

5 200

—

Lärare i slöjd, arvoden..................

2

300

—

600

—

För inövande av hornblåsare och trumslagare, arvode . . .

—

—

—

3 480

—

Timlärare för 15 veckotimmar å 110 kronor för veckotimme

Lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgosse-

—

—

—

1 650

—

kåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar, vilka äro för- lagda i Stockholm, å 50 kronor i månaden under 7 månader

_

_

_

350

_

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa........................

Statsbidrag för 4 ordinarie ämneslärare till folkskollärarnas

— ■

—

250

—

änke- och pupillkassa..................

-

—

—

800

—

Säger för skolan i Marstrand

—

32 730

-.

Summa högst kronor

77 030

—

Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare varit

tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas

honom tillgodo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

Anm. 2. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år med

ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

Anm. 3. Därest vid skeppsgosseskola anställd skollärare varder uppförd å övergångsstat, skall

motsvarande antal ordinarie ämneslärartjänster hållas vakanta under övergångstiden.

Å övergångsstat uppförd skollärare åtnjuter den enligt de före den 1 januari 1919

gällande bestämmelser honom tillkommande avlöning samt därutöver ett årligt lönetillägg

å 900 kronor, vilket sistnämnda lönetillägg utgår av den för motsvarande

befattning å ordinarie stat uppförda avlöningen. Därest å övergångsstat uppförd

befattningshavare inom viss angiven tid förvärvar behörighet till ordinarie ämneslärartjänst,

äger han rätt att utan tävlan befordras till ordinarie ämneslärare å sin

förut innehavda tjänst.

Anm. 4. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl.

Maj:t i varje fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.

Bil. nr 66.

Förteckning: över i stnt icke uppförda arvoden in. in.

Biträde vid bokdetaljen i sjöförsvarets kommandoexpedition............ 2 100: —

Sjökrigsskolan.

Till undervisning i maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariats
ersättning.

................................. 1 ISO:

Flottans station 1 Karlskrona.

1 biträde vid bokdetaljen..................._.......... 1590:

4 uppbördsman i sjömanskärens kompaniers rustkammare å 157:50 kronor per månad t 560: —

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.................. 348:

1 » » skeppsgossekårens matinrättning................ 282: —

1 » » sjöreservens matinrättning................... 210: —

1 » » flottans sjukhus matinrättning................. 144: —

1 » » torpedberedskapens matinrättning............... 144: —

Till båtsmän tjänstgörande utom varvet...................... 550:

1 eldare i stationsbefälhavarens kanslihus..................... 1 680: —

1 » i) sjömanskårens matinrättning....................... 2 400: —

1 » ii skeppsgossek&rens » ...................... 2 400:

1 ii ii sjöreservens » .....•................ 2 040:

1 tvättförestånderska............................... 1 500:

Flottans station i Stockholm.

4 uppbördsman i sjömanskårens kompaniers rustkammare ä 167:50 kronor per månad 8 040: —

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning........... 348:

1 » » sjöreservens » 204: —

1 » » torpedberedskapens » 144: —

1 ii ii minberedskapens » 144: —

1 tillsyningsman vid koldepå i Norrland...................... 600: —

Till båtsmän tjänstgörande utom varvet...................... 580: —

1 förestånderska för stationens tvätt- och badinrättning.............. 1170: —

1 uppbördsman, tillika maskinist, i stationens tvätt- och badinrättning....... 2 460: —

1 kontrollant i stationens tvätt- och badinrättning................. 348: —

Skeppsgossekåren 1 Marstrand.

1 musikinstruktör.................................'' 294: —

1 läkare..................................... 2 340:

1 sjuksköterska å 810 kr. per år jämte ersättning för kost med 1470 kr. per år . . . 2 280: —

Till vakthållning................................. B 34b:

Vaxholms fästning * •

och

Vaxholms kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten...................... 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg............. 282: —

1 » » »ii Vaxholmen................. 210: —

1 ii ii ii » Bindö redutt........•....... 144: —

1 ii * ii » Värmdön (3:e och 5:e batterierna)...... 36: —

1 » ii ii Hörningsholms fästning ............36: —

Transport kronor 49 914: —

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 411 22 37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

Transport kronor 49 914: —

Tillsyningspersonal för bevakning inom fästningen................. 4 800: —

» vid Norrlands mineringsavdelning............... 840: —

2 sjuksköterskor å 252 kronor 50 öre per månad................. 6 060: —

4 maskinister i belysningsstationerna å kronor 3 360: —.............. 13 440: —

Karlskrona fästning

och

Karlskrona kustartilleriregemente.

Juridiskt biträde åt regementschefen....................... 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen i regementets kaserner i Karlskrona...... 282: —

1 » » » å Kungsholms fort .............: 210: —

1 » » » » Västra Hästholmsfort............ 144: —

1 » » » » Ellenabbsbatteriet.............. 144: —

1 » » » » Almö.................... 72: —

1 » » » » Aspö.................... 72: —

1 » » » » Oscarsvärn................ . 144: —

Tillsyningspersonal för bevakning......................... 4128: —

1 eldare vid matinrättningen i stadskasernen................... 2 040: —

1 maskinist vid värmeledningen å Kungsholms fort................ 2 400: —

1 maskinist och eldare vid bad- och tvättinrättningen............... 1 740: —

2 eldare vid värmeledningen i stadskasernen.................... 2 520: —

1 kokerska å Kungsholms fort.......................... 1 500: —

Älvsborgs fästning

och

Älvsborgs kustartillerlkår.

1 uppbördsman vid matinrättningen å Nya Varvet eller å Oscar H:s fort ..... 210: —

Tillsyningspersonal................................ 1 450; _

1 sjuksköterska å 810 kronor per år jämte ersättning för kost med 1 470 kronor per år 2 280: —

Hemsö fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning . . . . •...................... 840: —

2 tillsyningsman vid stationernas häkten och arrester å 174 kr. . ......... 348: —

Av förestående för helt år beräknade belopp tillhopa kronor 95 878: —

beräknas för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften eller..........kronor 47 939: —

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 24S.

291

Bil nr 67.

Beräkning

av statsanslaget för avlöning till personal vid kärer och »later in. fl.,

tillhörande marinen,

för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater

för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, flottans underofficerskår,

flottans sjömanskår och flottans skeppsgosse- kår ....................

Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets under- officerskår och kustartilleriets manskap m. fl.

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, ma- rinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flot- tans poliskår m. fl.............

Vid marinstaben anställd personal......

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....

6 311191

1 845 608

771 595

6 690

16 245

50

8 951 329

50

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan..............

Sjökrigsskolan................

Marinintendentskolan............

Skeppsgosseskolorna.............

14 346

21084

5 415

38 515

25

79 360

25

9 030 689

75

B. Båtsmanskompanierna, förslagsvis.......

—

—

—

—

250

C. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans

sjukhus i Karlskrona, högst.........

—

—

—

—

20 000

—

D. Arvoden m. m. enligt förteckning.......

—

—

—

—

47 939

—

E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis

av uppbördsmannabefattningar m. m. samt för

eventuellt behövliga ändringar i arvoden, för- slagsvis ...................

6 000

F. Ålderstillägg.................

—

—

—

—

6 000

—

Summa kronor

—

—

—

—

9 110 878

75

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Stat

för marinens reservpersonal

Bil. nr 68.

för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.

Kronor.

Summa

kronor.

Reservofficerare vid flottan.

8 reservunderlöjtnanter under 6 månader (repetitionsövning).

16 fänrikar i reserven under 12 månader (första tjänstgöring).

Avlöningsmedel till ovanstående reservofficerare vid flottan, förslagsvis

56 520

1

Beklädnadsersättning för en gång till 16 fänrikar i reserven å 200 kronor

3 200

—

Extra » » » » »16 » » » » 200 »

3 200

—

62 920

—

Reservofficerare vid kustartilleriet.

2 reservlöjtnanter under 6 månader.

2 reservunderlöjtnanter under 6 månader.

28 fänrikar i reserven under 45 dagar.

Avlöningsmedel till ovanstående reservofficerare vid kustartilleriet,

-

förslagsvis..........................

16 485

—

Beklädnadshjälp för en gång till 28 fänrikar i reserven å 200 kronor

5 600

—

Extra » » » » »28 » » » » 200 »

5 600

—

27 685

—

Reservofficersasplranter vid flottan.

1 reservofficersaspirant:

dagavlöning å 3 kronor under 365 dagar...... 1 095: —

beklädnadsersättning för en gång.......... 300: —

extra beklädnadsersättning för en gång....... 300: —

1695

19 reservofficersaspiranter....................

32 205

—

33 900

—

Reservofficersasplranter vid kustartilleriet.

28 reservofficersaspiranter:

8 400

beklädnadshjälp å 300 kronor ................

—

extra » » 300 » ..........

8 400

—

16 800

—

Marinintendenturkåren 1 flottans reserv.

5 marinunderintendenter under 6 månader.

Avlöningsmedel till ovanstående reservmarinunderintendenter, för-

slagsvis........................

7146

—

Beklädnadshjälp för en gång till 5 marinunderintendenter ä 200 kronor

1000

—

Extra » » » » »5 » » 200 »

1000

~

9146

_

Reservmarlnintendentsaspiranter.

1 reservmarinintendentsaspirant:

dagavlöning ä 3 kronor eller för år........................... 1 095: —

beklädnadsersättning å 20 kronor i månaden eller för år 240: —

extra » » 30 » » » » » » 360: —

1695

4 reservmarinintendentsaspiranter.............

6 780

—

8 475

_

Marinläkarkåren,

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkare av 2:a graden

i

och marinläkarstipendiater, som utan föregående anställning vid

stammen utnämnts i reserven, förslagsvis högst ....

—

i

2,000 1

Summa förslagsanslag kronor

—

-

160 926

Anm. Den officerare och intendenter i reserven under tjänstgöring tillkommande avlöning utgår

med Vses av årsheloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd personal

av motsvarande tjänstegrad i lägsta löneklassen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.

29;$

Bil. 1.

Tablå

utvisande löiienäiundens förslag rörande reglerandet av vissa arvoden å staier

under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret.

Förslag

Befattning

Nuvarande

arvodes-

belopp

Årsbelopp

varefter

arvode skall

utgå för

senare halv- året 1922

O

Årsbelopp

att upptagas

å 1923 års

stat

Anmärkningar

Stat för generalitetet.

*

•

Såsom brigadchef förordnad

regementschef vid infante-

riet .(12) ..........................

Stat för generalstaben.

600

600

600

Bibliotekarie (1).....................

2 610

_

2 610

_

3180

—

Aktuarie (8) .........................

Stat för artilleristaben.

2 610

2 610

3180

Artilleristabsofficer, chef för

i

konstruktionsavdelningen (1)

1740

—

1 200

—

, 1200

—

Artilleristabsofficer (3) ..........

1410

—

600

—

600

—

I viss alun. till staten före-

Il o (3) ..........

1170

—

600

—

600

—

slagen; jfr betänkandet.

D:o (2) ..........

870

—

600

—

600

—

Infanteriofficer (1) ...............

1170

-

.600

—

600''

—

Stat för remonteringBstyrelsen.

Redogörare (1) ................:____

Stat för krigshögskolan.

Till lärarna i tvångsämnena

beräknas arvoden årligen till

350 kronor för varje timmes

undervisningsskyldighet i

2100

2100

3180

Arvodesposten föreslås att

upptagas under rubrik:

»Arvoden för ett till 30

veckor beräknat läsår

veckan, eller 350 x 32 .........

11 200

13 440

13 440

-

till lärare i tvångsämnen

å 420 kronor för varje

timmes undervisnings- skyldighet i veckan eller

32 X 420».

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.

Förslag

Befattning

Nuvarande

arvodes-

belopp

Arsbelopp

varefter

arvode skall

utgå för

senare halv- året 1922

Arsbelopp

att upptagas

å 1923 års

stat

Anmärkningar

Till lärarna i de valfria äm- nena beräknas arvoden till

350 kronor för varje timmes

undervisningsskyldighet i

veckan, eller 350x24 .......

8 400

7 200

7 200

Anslagsposten föreslås att

upptagas under rubrik:

»Arvoden för ett till 30

veckor beräknat läsår

i till lärare i de valfria

ämnena å 300 kronor

Lärare i ridning ..................

1 170

960

960

för varje timmes under- visningsskyldighet i vec- kan eller 24 X 300».

Viss övergångsbestämmelse

föreslagen; jfr betänkan- det.

Repetitörer...........................

1170

—

1 125

—

1125

—

1 400

Ny anslagspost, att i 1923

års stat uppföras under

rubrik: »Till chefens för

högskolan disposition för

beredande av ersättning

till lärare, som tages i

Stat för artilleri- och

Ingen! örhögskolan.

För bibliotekets och samlin- garnas vård och redovisning

I

360

anspråk för rättande och

bedömande av skriv- ningar vid inträdespröv- ningarna, med högst 4

kronor för varje sådan

skrivning».

[Arvodet föreslås skola in- \ dragas.

Lärare i artilleri- och tilläm- pad mekanik vid högre ar- tillerikursen (1)..................

2 460

• 2 460

2 460

Lärare i artilleri vid allmänna

artillerikursen med under- visningsskyldighet jämväl

vid högre fortifikationskur-

sen (1)..............................

1740

1740

1740

’

Lärare i befästningskonst vid

högre och allmänna fortifi- kationskurserna (1) .........

1980

2100

2100*

Lärare i förbindelseläran och

tillämpad mekanik vid högre

fortifikationskursen med un- dervisningsskyldighet i be- fästningskonst med förbin- delselära vid allmänna artil- lerikursen (1)...................

1410

1470

1470

1

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 248.

295

Förslag

Nuvarande

Årsbclopp

Befattning

arvodes

varefter

Ärsbelopp

Anmärkningar

belopp

arvode skall

att upptagas

utgå för

å 1923 års

senare halv-

stat

året 1922

Lärare i krigskonst vid högre

artilleri- och fortifikations- kurserna (1) ......................

1050

1050

1050

Lärare i krigskonst vid all-

manna artilleri- och fortifi- kationskurserna (1) ............

1650

1650

1 650

Lärare i byggnadskonst och

1410

beskrivande geometri (1) ....

—

1380

—

1380

—

Lärare i matematik (1) .........

4 080

—

4 080

—

4 080

—

Lärare i fysik (1) ................

2 580

—

2 640

—

2 640

—

[Viss övergångsbestämmel-

Lärare i kemi (1)..................

2 460

—

2 340

—

2 340

—

''v se föreslagen; jfr be-

Till biträdande lärare och re-

( tänkandet.

petitörer ..........................

4 650

—

4 000

—

4 000

—

Stat för ridskolan.

Förvaltare, förutom fri bostad

och bränsle samt planterings- land ................................

1650

1650

1950

För beredande av två tillägg

å arvodet åt förvaltaren å

150 kronor, det ena efter 5

Arvodestilläggen föreslås

års och det andra efter 10

skola indragas från och

års väl vitsordad tjänst......

300

—

300

—

—

—

med år 1923. Jfr när-

Förste lärare i ridning (1).....

2 910

—

1800

—

1800

—

mast föregående anslags-

Andre lärare i ridning (2)......

2100

—

1350

—

1350

—

post.

Lärare i krigsvetenskap (1). ..

1 170

—

1200

—

1 200

—

Stat för skjutskolan för lnfan-

terlet och kavalleriet jämte

extra anslaget till ökade

arvoden åt lärarperso-

nalen vid skolan.

*) = arvoden enligt staten.

2) = arvoden från extra an-

Förste lärare (3) ..................

•)480 + ‘)600

‘)480 + a)600

») 240 + *)300

*)200

1080

—

slaget.

Andre lärare (5) ...................

‘)240 + sj300

a)200

540

_

Arvodena uppföras från

och med år 1923 i sin

Eepetitörer (5) ....................

200

—

Stat för artlllerlskjutskolorna.

a) fältartilleriets skjutskola:

chef (1).................................

360

360

360

helhet på staten, från

vilket år extra anslaget

uteslutes ur riksstaten.

andre lärare (1)....................

180

_

180

_

180

_

målkapten (1).......................

180

_

_

_

X

chef för instruktionsbatterieFl)

240

—

—

—

—

—

(Arvodena föreslås skola

chef för spanings- och förbin-

| indragas.

delseavdelningen (1)...........

120

—

—

—

—

—

1

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

Förslag

Nuvarande

O

Arsbelopp

Befattning

arvodes-

varefter

Arsbelopp

Anmärkningar

belopp

arvode skall

att upptagas

utgå för

å 1923 års

senare halv-

stat

året 1922

b) fästnings- och positionsartillc- riets skjutskola:

chef (1).................................

240

240

240

andre lärare (1).....................

180

—

180

—

180

—

målkapten (1).......................

180

—

—

—

—

—

\Arvodena

chef för instruktionsbatteriet(l)

180

-

—

—

—

—

/ indragaö.

Stat för krigsskolan.

Befattningen föreslås skola

upptagas i staten såsom:

a) officer skur sen:

»Kompanichef med skyl-

kompanichef (1)....................

1 740

1500

1500

digliet att meddela

undervisning i krigslagar

samt tjänstgörings- och

infanteriexercisreglemen-

subalternofficer av infanteriet

(4) ....................................

1410

-

600

—

600

—

(»Kadettofficer av infante- \ riet.»

Befattningen föreslås skola

j upptagas i staten såsom

subalternofficer av kavalleriet

»Kadettofficer av kaval-

(1) ..............................

1410

_

900

_

900

_

leriet med skyldighet att

förste lärare i krigskonst (1)...

andre d:o i d:o (1) ..............

förste lärare i vapenlära och

1740

1170

—

1350

1020

—

1350

1020

meddela undervisning i

ridning, hästkännedom

och kavalleriexercis-

artilleriexercisreglemente (1)

1740

—

1200

—

1200

—

andre lärare i d:o d:o (1) ......

förste lärare i krigsbyggnads-

1170

900

—

900

konst (1) .........................

1740

—

1200

—

1200

—

andre d:o i dm (1) ...............

1170

—

900

—

900

—

förste lärare i topografi (1) ...

1740

—

1200

—

1 200

—

andre d:o i d:o (1) ................

lärare i gymnastik och vapen-

1 170

900

—

900

—

föring (1)...........................

lärare i krigslagar, tjänstgö-

1740

1020

—

1020

rings- och infanteriexercis- reglemente (1) ..................

lärare i st?,ts- och samhälls-

1170

—

—

—

—

-

I Arvodet föreslås skola in- \ dragas (jfr ovan korn- l panichefen).

lära (1)..............................

870

—

870

—

870

—

lärare i militärförvaltning (1)

lärare i militär sundhets- och

870

—

720

—

720

—

Arvodet föreslås skola

förbandslära (1)..................

360

—

—

—

—

J under viss förutsättning

| indragas; eljest kvarstå

lärare i ridning, hästkännedom

* oförändrat.

och kavalleriexereisregle-

[Arvodet föreslås skola in-

mente (1)..........................

600

~

~~

i dragas (jfr ovan kadett- ( officeren av kavalleriet.)

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.

297

Befattning

Nuvarande

arvodes-

belopp

För

Årsbelopp

varefter

arvode skall

utgå för

senare halv- året 1922

slag

Arsbelopp

att upptagas

å 1923 års

stat

Anmärkningar

biträdande lärare................

5 940

5 900

5 900

(Förslag ang. Undrad rubrik

•v för anslagsposten >»(jfr

b) reserv officer skursen :

befälhavare (lärare) (1) .........

720

600

■

_

600

l betänkandet).

Kompanichef (lärare).

lärare (subaltemofficer) (4) ...

600

—

300

—

300

—

Kadettofficer (lärare).

Extra anslaget till vissa kost- nader för krigsskolans

verksamhet.

Köksföreståndare och furage- uppbördsman (1) ..............

1500

1500

1740

Bataljonsadjutant, tillika bi- träde åt intendenten (1)......

1200

_

1200

_

1410

_

Lärare i krigskonst vid reserv- officerskurs (1) ..................

600

_

600

_

450

_

D:o för ytterligare en kurs ...

600,

—

600

—

450

—

Kompaniadjutant vid reserv- officerskurs, tillika vapen- underofficer (1) ..................

600

600

705

D:o för ytterligare en kurs ...

600

—

600

—

705

Stat för officerare m. fl. vid

fortifikationen.

Avdelningschef (3) ................

930

_

_

_

_

_

(Arvodena föreslås skola in- \ dragas.

Stabsofficerare (10) ...............

720

-

600

—

600

-

/Viss anm. till staten före- \ slagen; jfr betänkandet.

Gratifikationer till biträden på

byggnadsavdelningen m. m.

1600

—

1600

—

—

—

/Anslagsposten föreslås

\ skola indragas.

Stat för garnlsonssjukhuset 1

Stockholm.

Husmoder (1), förutom fri bo- stad med möbler och säng- servis, bränsle och lyse samt

kost och tvätt ..................

1020

1020

1 290

_

/Nuvarande naturaförmåner

< bibehållas oförändrade

Bihang till riksdagens proto

koll 1922

1 samt.

21

5 höft. (

Nt

efter 1923 års ingång.

248.) tu ss 38

in ss 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

29S

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 248.

Förslag

Befattning

[

Nuvarande

arvodes-

belopp

Årsbelopp

varefter

arvode skall

utgå för

senare halv- året 1922

Årsbelopp

att upptagas

å 1923 års

stat

Anmärkningar

2 tillägg å arvodet å 200 kro- nor, det ena efter 5 års och

det andra efter 10 års väl

vitsordad tjänst ................

Från och med ur 1923: 3

tillägg . å-arvodet å 120

kronor, att utgå, det

första efter 3 års, det

andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Viss anm, till 1923 års

stat, avsedd att ersätta

nuv. anm. 4, föreslagen

i betänkandet.

^Beträffande naturaförmå- | ner och arvodestillägg

. ävensom viss anm. till

1923 års stat, se ovan i

{ fråga om husmoder.

Översköterska (8), förutom na- turaförmåner och arvodes- til! ägg, som enligt ovan till- kommer husmoder ............

Maskinistbiträde (2)...............

Gårdsvaktmästare, tillika träd- gårdsmästare (1) ...............

780

1410

1740

-

780

1410

1740

_

1050

1 650

1920

—

Stat för garnisonssjukhuset å

Karlsborg.

Översköterska (2), förutom ena- handa naturaförmåner och

arvodestillägg, som tillkom- ma husmoder vid garnisons- sjukhuset i Stockholm .......

Stat för garnisonssjukhuset i

Boden.

780

—

780

—

1050

—

Beträffande naturaförmå- ner och arvodestillägg

ävensom viss anm. till

1923 års stat, se hus- moder vid garnisonssjuk- huset i Stockholm.

Husmoder (1), lika med hus- moder vid garnisonssjukhuset

1 020

1020

1290

Översköterska (4), förutom ena- handa naturaförmåner och

arvodestillägg, som tillkom- ma husmoder vid garnisons- sjukhuset i Stockholm .....

78Q

780

1050

D^o d:o d:o.

Stat för arméns sjuksköterske- kår.

Sjuksköterska (44), förutom fri

bostad med möbler, bränsle

och lyse samt kost, tvätt och

fria resor.........................

930

-

930

—

1 050

Nuvarande naturaförmåner

bibehållas oförändrade

efter 1923 års ingång.

Från och med år 1923: 3

tillägg å arvodet å 120

kronor, att utgå, det

första efter 8 års, det

andra efter 6 års och det

tredje efter 9 års väl

vitsordad tjänst.

Viss anm. till 1923 års

stat; jfr betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ls Proposition Nr 348.

2! t! t

K

Bil. II.

T it I) 1 it

iifvlsimdo löiienumiidoiis förslag rörande reglerandet av vissa arvoden A stater under

fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret.

.

Befattning

Nuvarande

arvodes
belopp
-

Förslag

t

Årsbelopp

varefter

arvode skall

utgå för se- nare halvåret

1922

Ärsbolopp att

upptagas ft

1923 års

stat

Anmärkningar

-

i

2 310 —

t

2 340

3 480 —

3 480

—

2 610 —

3180

—

11900 —

v 11900

—

11637 50

11 637

50

Stat för flottans officerskår m. fl.

Årligt tillägg till lönen åt beställningshavare,

som utan

att uppbära flaggmans lön

förordnas att uppehålla nå*

gon av följande befattningar,

nämligen: chefsbefattningen i

marinförvaltningen, chefsbefattningen

i marinstaben, stationsbefälhavarebefattning

eller befattning såsom högste

befälhavare över kustflottan,

med iakttagande att, tillägget

skall utgå till den som

längst innehaft någon eller

några av nu nämnda befattningar

..............................

Arvode till beställniugshavare,

som förordnas att samtidigt

uppehålla befälhavande amirals-

och stationsbefälhavarämbetena

i Karlskrona ......

Stat för marinstaben.

Bibliotekarie (1).....................

Stat för sjökrlgsbögskolan.

Lärare i allmänna kursen, arvoden

å 350 kronor för varje

timmes undervisningsskyldighet

i veckan..................

Lärare i fortsättningskursen,

arvoden å 350 kronor för [

varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan............

a 340

3 480

2 610

11900

11637

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kung!. May.ts Proposition Nr 248.

•Förslag

------

Nuvarande

Arsbelopp

Befattning

arvodes-

varefter

Ärsbolopp att

Anmärkningar

belopp

arvode skall

upptagas

å

utgå för se-

1923 års

nare halvåret

stat

1922

Ledare av krigsspelsövningar,

arvode enligt chefens för hög- skolan fördelning ..............

Repetitörer, arvoden å högst

116 kronor per månad enligt

chefens för högskolan för-

175

—

525

525

—

Anslagsposten föreslås att

upptagas under rubrik:

»Ledare av krigsspels- övningar, arvoden ä 350

kronor för varje timmes

undervisningsskyldigliet

i veckan».

delning till repetitör, som ut- övar repetitörtjänst med bi-

_beh.ållande av annan tjänste-

1 392

_

1392

1392

_

Anslagsposten föreslås att

Stat för sJökrlgsBkolan.

•

upptagas under rubrik:

Arvoden för läsår å 350 kronor

»Arvoden för ett till 25

för varje timmes undervis-

veckor beräknat läsår

ningsskyldighet i veckan för

lärare i ämnena fysik och

å 350 kronor för varje

timmes undervisnings-

franska språket och å 175

skyldighet i veckan för

kronor för lärare (icke lektor)

läraren i fysik, 250 kro-

i andra ämnen vid skolan i

nor för läraren i franska

•

språket, 75 kronor för

18 x 350 kronor ... 6 300: —

lärare i organisations-

109x175 » ... 19 075:-

25 375

—

23 575

—

23 575

—

lära samt krigs- och sjö- lagar å sjöofficerslinjen

Lärare i gymnastik och vapen-

5 ävensom i reglemente

föring, tillika ledare av ka-

för marinen och krigs-

detternas idrottsövningar (1)

1170

—

510

510

—

lagar å kustartilleri-

Kadettofficerare från flottan,

linjen och 175 kronor

arvode (6)...........................

540

—

540

—

540

—

för lärare i övriga mi-

Iiadettofficer från kustartille-

I litära ämnen vid skolan

riet, arvode (1) ..................

540

—

540

—

540 s

i land:

Kadettoflicer från flottan (1),

10X 350 kronor 3 600

arvode å 45 kronor i 3 må- nader.................................

135

—

135

—

135

8 X 250 » 2 000

10 X 75 » 750

99 X 175 » 17 325».

Stat för marlnintendentskolan.

Vid Karlskrona station.

| Lärare i reglemente för marinen

1 Lärare i intendenturtjänst......

! 990

990

990

1 Lärare i övriga ämnen .........

1

Vid Stockholms station.

\ Lärare i reglemente för marinen

240

—

240

—

240

—

1 Lärare i intendenturtjänst......

720

—

720

720

—

| Lärare i övriga ämnen .........

8 700

—

8 700

—

8 700

—

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr ditt.

301

Bil. III.

T a l» 1A

upptagande de ^ vederbörliga för lnntförsvaret, resp. sjöförsvaret avsedda »Förteckningar

över i stat icke uppförda arvoden» förekommande arvoden in. in., vilka utgå till ordinarie

bestftllningsliavnre utöver fastställd lön, ävensom lönenämudcns förslag till samma

arvodens reglerande.

F ö

r

slag

Befattning

Nuvarande

arvodes-

belopp

Årsbelopp

varefter arvode

skall utgå

för senare

halvåret 1922

Årsbelopp att

upptagas pä

vederbörlig

arvodes- förteckning

för är 1923 :

Avel. a.

Köksföreståndarna vid arméns truppförband, skolor

m. m..............................................................

högst 348

Ofö

r ändrade

Furageuppbördsmännen vid arméns truppförband.........

högst 348

—

Oförändrade

Uppbördsmännen vid marinens matinrättningar i land

högst 348

—

Oförändrade

Tillsyningsman vid häkten och arrester å flottans statio- ner (2) ........................................................

174

—

174

—

174

Avd. b.

Vapenofficerare m. fl. befattningshavare för vissa tjänste- resor................................................................

högst 120

_

Ofö

rär

idrade

Avd. c.

I. Lantförsvarets förteckning.

Arméförvaltningen.

Officer, sakkunnig i fråga om skjutbanor för biträde å

fortifikationsdepartementet ....................................

1410

1410

1 410

Chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad ......

1 740

—

1500

_

1500

—

Portvakt vid arméförvaltningens ämbetshus...............

468

—

468

—

468

—

Biträde vid arméförvaltningens arkiv ...............

468

—

468

—

468

—

Första arméfördelningen.

För uppbörden och redovisningen vid Råbelöf............

348

_

348

_

348

_

Andra arméfördelningen.

Uppbördsman för intendenturmateriel vid volontärskolan

i Norrköping......................................................

234

234

234

Tredje arméfördelningen.

Vissa arvoden att utbetalas genom arméfördelnings- staben................................................................

96

96

96

Tillsyningsmannen över kronans byggnader å skansen

Kronan.................................................................

120

—

120

—

120

—

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.

F ö

r

slag

Befattning

■

Nuvarande

arvodes-

belopp

.

År6belopp

varefter arvode

skall utgå

för senare

halvåret 1922

Årsbelopp att

upptagas på

vederbörlig

arvodes- förteckning

för år 1923

Besiktningsmannen vid intendenturkompaniets å Karls-

borg slakteri ........................................................

1410

—

1410

—

1410

—

Brandchefen ft Karlsborg .........................................

720

—

720

—

720

—

Kronorättaren å d:o ...............................................

174

—

174

—

174

—

Fjärde arméfördelningen.

Kyrkogårdsfogden1) å Järvafältet ..............................

210

—

210

—

210

—

TiUsyningsmannen1) vid skjutbanorna & Järvafältet ...

Fortifikationskassör och förrådsförvaltare i Östersund

348

—

348

—

348

—

(för vård av intendenturmateriel) ...........................

348

—

348

—

348

-1

Kommendantskapet 1 Boden.

Brandchefen vid Bodens fästning ..............................

Besiktningsmannen vid intendenturförrådets i Boden

468

—

468

—

468

—

slakteriavdelning ...................................................

2100

2100

—

2 100

—

Artilleriets fabriker m. m.

Kontrollofficer (4)......................................................

1 410

—

1200

—

1200

—

Kontrollbiträde (underofficer) (2).................................

870

—

750

—

750

—

Kontrollbiträde (manskapsunderbefäl) (2).....................

348

—

4 348

—

a)348

—

Ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium

468

—

468

—

468

Tygofficeren vid Stockholms tygstation ..................

720

—

600

—

600

—

Läkaren vid Stockholms tygstation ...........................

348

—

348

—

348

—

Besiktningsofficer vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori (2)

1170

—

1020

—

1020

—

Arbetsofficeren vid ammunition sfabriken å Marieberg...

Besiktningsofficeren vid ammunitionsfabriken & Marie-

1 170

—

1200

—

1 200

—

berg....................................................................

720

—

600

—

600

—

Läkaren vid ammunitionsfabriken å Marieberg............

720

—

720

—

720

—

Läkaren för tygarbetarna vid Karlsborgs tygstation ...

234

—

234

—

234

—

Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken å Karlsborg...

Besiktningsofficeren vid ammunitionsfabriken å Karls-

1650

—

1 500

—

1500

—

borg................................................ .................

720

—

600

—

600

—

Läkaren vid ammunitionsfabriken å Karlsborg............

Styresmannen vid Åkers krutbruk (representationskost-

1 050

—

1050

—

1050

—

nader) ..............................................................

870

—

870

—

870

—

l Arbetsofficeren vid Åkers krutbruk ...........................

1 410

—

1200

—

1 200

—

Besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk ....................

870

—

■)750

—

'')750

—i

Läkaren för tygarbetarna vid Bodens tygstation.........

120

—

120

—

120

—

II. Sjöförsvarets förteckning.

| Musikinstruktör vid skeppsgossekåren i Marstrand......

294

—

294

—

294

—

*) Dessa båda befattningar uppehållas av samma person.

*) Ang. arvodes utgående till manskapsunderbefäl; jfr betänkandet.

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248.

303

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

T. Vissa lönefrågor vid armén och marinen................................................... 2

Fortsatt provisorisk giltighet av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

m. fl.............................................................................................. 2

Ifrågasatta jämkningar i lönesystemet. Marinöverläkarens avlöningsförmåner 2

Reglering av vissa arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvars
väsendet

.................................................................!..................................... 15

Tillhandahållande av vissa utredningspersedlar m. m................................... 113

Särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort......... 126

Avlöningsförmåner för viss reservpersonal .................................................... 140

II. Anslagsberäkning............................................................................................. 153

Lantförsvaret ................................................................... 153

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. ............................. 153

Okade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet 180

Arméns personal över stat................................................................................ 181

Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet................................................... 183

Sjöförsvaret.................................................v........................................................... 184

Marinförvaltningen ............................................................................................. 184

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl........................................... 185

Personliga lönetillägg...................... 197

Marinens reservpersonal .................................................................................. 198

Gemensamma anslag ................................................................................................ 202

Ökade kostnader för traktamenten..................................................................... 202

Utlagor.

Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 25 § i avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen...... 204

Förslag till kungörelse angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen m. m. 205

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:te Proposition Nr 248.

'' Sid.

Stater m. m...................................................................................................... 206

Tablå utvisande lönenämndens förslag rörande reglerandet av visäa arvoden

å stater under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret .......................................... 293

Tablå utvisande lönenämndens förslag rörande reglerandet av vissa arvoden

å stater under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret............................................. 299

Tablå upptagande de å vederbörliga för lantförsvaret, resp. sjöförsvaret avsedda

»Förteckningar över i stat icke uppförda arvoden» förekommande

arvoden m. m., vilka utgå till ordinarie beställningshavare utöver fastställd

lön, ävensom lönenämndens förslag till samma arvodens reglerande ......... 301

Stockholm, K. L. Beckman* Boktr., 3 928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:237 Skrivelse till Konungen angående vissa anslag under fjärde huvudtiteln. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:262 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar i Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten
  3. SU 1922:104 Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!. May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. SU 1922:106 Utlåtande angående vissa anslag under fjärde huvudtiteln. . a1 i texten