Angående vissa lönefrågor vid armén och marinen m. in.)
1922-04-13 · 304 sidor, varav 257 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 257 av 304 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:248, Angående vissa lönefrågor vid armén och marinen m. in.)
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
1
Nr 248.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lönefrågor
vid armén och marinen m. in.) given Stockholms
slott den 13 april 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementscbefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock„
kohus slott den 13 april 1922.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Hansson,
Linders, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
Vid anmälan den 7 januari 1922 av frågorna rörande regleringen
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för tiden 1 januari —
30 juni 1923 erinrade jag därom, att utredning för det dåvarande påBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) 4ii sa 1
2
Arméns och
marinens
avlöningssakkunniga.
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
ginge angående vissa lönefrågor vid armén och marinen, samt förklarade
mig hava för avsikt att framdeles under loppet av innevarande års
riksdag föreslå avlåtande till riksdagen av proposition i ämnet.
Sedan berörda utredning numera slutförts, anhåller jag att få underställa
hithörande frågor Kungl. Maj:ts prövning och att i sammanhang
därmed få framlägga förslag angående beräknandet av medelsbehovet
å vissa anslag under fjärde huvudtiteln, i vilka olika hänseenden
framställningar torde böra, med stöd av 54 § riksdagsordningen, nu göras
hos riksdagen.
I. Vissa lönefrågor vid armén och marinen.
Fortsatt provisorisk giltighet av avlöningsreglementet för
officerare och underofficerare m. fl.
Den av nästlidet års riksdag beslutade löneregleringen för arméns
och marinens personal erhöll allenast för det fast anställda manskapets
vidkonimande definitiv karaktär. Beträffande officerare och underofficerare
med vederlikar ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till
den pågående revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk
natur, i anledning varav det nya avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen av riksdagen antogs allenast provisoriskt
för år 1922.
Framställning torde nu böra göras hos riksdagen om förlängd provisorisk
giltighet av ifrågavarande avlöningsreglemente under första
halvåret 1923, dock från och med ingången av nämnda år med viss
ändrad lydelse. Till sistberörda fråga återkommer jag i det följande.
Ifrågasatta jämkningar i lönesystemet. Marinöverläkarens
avlöningsförmåner.
I det betänkande (del II) med förslag till lönereglering för officerare
in. fl., som den 10 februari 1921 avgavs av arméns och marinens avlöningssakkuuniga
och vilket låg till grund för den till 1921 års riksdag
avlåtna propositionen (nr 350) i detta ämne, anförde nämnda sakkunniga
i fråga om lönebeloppen för överstar (kommendörer), bland annat, följande
(sid. 52 och 53).
Vid lönebeloppens bestämmande för, bland andra högre militära beställningshavare,
överstar (kommendörer) hade de sakkunniga ansett sig
böra söka ledning i det förslag till ordnandet av avlöningsförhållandena
för chefer och vissa därmed jämförliga befattningshavare inom den civila
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
3
statsförvaltningen, som inginge i den av Kungl. Maj:t till 1921 års
riksdag gjorda framställningen om lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk. I löneplanen för nämnda
verk hade för tjänstemän i chefs eller därmed jämförlig ställning upptagits
fyra olika lönegrader, vardera med en löneklass och omfattande i
huvudsak följande personal: 1. lönegraden chefer i den dåvarande s. k.
lägre överdirektörsgraden, 2. lönegraden chefer i den dåvarande s. k.
högre överdirektörsgraden, 3. lönegraden chefer i generaldirektörs ställning
samt 4. lönegraden justitieråd och regeringsråd. Med hänsyn till
arten och omfattningen av vederbörandes tjänstgöring och tjänsteansvar
hade de sakkunniga trott sig finna, att löneförhållandena för överstar
(kommendörer) skulle bliva på ett tillfredsställande sätt ordnade, om
dessa beställningshavare jämställdes med överdirektörer av lägre grad.
Bland de sakkunniga Träde emellertid fråga väckts därom, att för
överstarna eller åtminstone viss del av dem, exempelvis cheferna för
infanteriregementena samt de större kavalleri- och artilleriregementena
m. fl., borde inrättas en särskild lönegrad med belopp mellan avlöningarna
för överdirektör av högre och överdirektör av lägre grad. Med
hänsyn, därtill, att en del överste-(kommendörs-)beställningar vore avsedda
för uppehållande inom den militära förvaltningen av vissa befattningar,
som i de civila verken tillhörde personal i allenast byråchefs
tjänsteställning, och då de arbetsuppgifter, som ålåge en del regementschefer
(kommendörer), torde vara mindre omfattande, hade de sakkunniga
emellertid icke ansett sig böra ifrågasätta en sådan uppflyttning i avlöningshänseende
av ifrågavarande beställningshavare. Icke heller hade de
sakkunniga ansett sig böra föreslå en på värdesättandet av de särskilda
överste-(kommendörs-)beställningarna grundad uppdelning av dessa beställningar
på lönegraden för den lägre överdirektörsgraden och en dylik
nyinrättad mellangrad. En sådan åtgärd skulle nämligen innebära en
organisationsändring, varom det icke borde tillkomma de sakkunniga att
väcka förslag.
På grund av vad sålunda förekommit hade de sakkunniga i sitt
förslag till löneplan för officerare upptagit lönen i den för överstar
(kommendörer) avsedda 6. lönegraden med samma belopp, som utginge
enligt 1. lönegraden för de civila verkscheferna, nämligen å A-ort med
11,580 kronor jämte ortstillägg till belopp av 240 kronor för varje ny
ortsgrupp, varigenom lönen på G-ort skulle uppgå till 13,020 kronor.
I fråga om avlöningen till överstar (kommendörer) avgåvo vissa
bland de sakkunniga särskilt yttrande, däri framhölls, att de funne det
vara tydligt, att vid en lönereglering en särskild lönegrad icke kunde
Särskilt
yttrande av
\issa
de sakkunniga.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
inrättas för var och en beställningshavare, vars tjänst med avseende på
omfattning och ansvar i något avseende vore avvikande från flertalet
sådana beställningshavare, med vilka han dock i stort sett kunde anses
likställd. Men å andra sidan syntes avlöningen för en viss lönegrad
böra bestämmas så, att den fullt motsvarade vad som kunde anses skäligt
för det övervägande flertalet beställningshavare, som hänfördes till ifrågavarande
lönegrad. Utav sammanlagda antalet överstar och kommendörer
innehade det vida övervägande flertalet regementschefs- och motsvarande
befattning. Denna befattning borde alltså vara utgångspunkten för bestämmande
av överste-(kommendörs-)gradens avlöning.
De sakkunnigas uttalande, att överste-(kommendörs-)lönen icke
ansetts kunna sättas högre än som föreslagits, bland annat, av det skälet,
att en del överstebeställningar vore avsedda för befattningar, som i de
civila verken tillhörde personal i allenast byråchefs tjänsteställning, syntes
reservanterna ganska oegentligt med hänsyn till det ringa fåtal beställningshavare,
det här kunde vara fråga om. I själva verket torde
hava avsetts tre å fyra militära byråchefer i arméförvaltningen.
Om man sökte jämföra omfattningen av den verksamhet med åtföljande
tjänsteansvar, som i de flesta fall tillkomme en regementschef,
icke minst med tanke på hans grannlaga ställning såsom chef för stora,
sinsemellan ganska olikartade personalgrupper, med motsvarande tjänsteförhållanden
för överdirektörer, syntes det reservanterna icke riktigt att
jämställa dylik befattnings innehavare med överdirektör av lägre grad,
till vilken hänförts cheferna för ämbetsverk med mindre omfattning,
under det att sådana överdirektörer, som vore chefer för större verk,
placerats i den högre lönegraden. Toges därtill hänsyn till det ekonomiska
ansvar, som påvilade regementschef i hans egenskap av beslutande
i förvaltningsangelägenheter av betydande räckvidd, borde enligt reservanternas
åsikt goda skäl tala för, att han jämställdes med överdirektör
i den högre lönegraden. Detta skulle emellertid medföra, att överste
(kommendör) bleve i avlöningshänseende likställd med de beställningshavare,
som av sakkunniga placerats i 7. lönegraden (inspektören för kavalleriet,
kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gottland), vilket
givetvis icke vore önskvärt. En skillnad i avlöningsförmåner av omkring
1,000 kronor, såsom då vore förhållandet, syntes reservanterna
fortfarande lämplig. Uppflyttning av sistnämnda beställningshavare till
än högre avlöning skulle å andra sidan göra skillnaden mellan dem och
generalspersoner (flaggmän) väl ringa. Reservanterna hade nämligen
icke ansett sig böra yrka på en uppflyttning av de senare över den av
de sakkunniga föreslagna generaldirektörsgraden, oaktat skäl härför icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. May.ts Proposition Nr 248.
f>
skulle, enligt reservanternas förmenande, saknas beträffande vissa av
desamma. På grund härav ansåge reservanterna, att överste (kommendör)
borde tillerkännas eu avlöning, som läge ungefär 1,000 kronor
under den av de sakkunniga föreslagna 7. lönegraden (motsvarande högre
överdirektörsgrad), d. v. s. ungefär mitt emellan lägre och högre överdirektörsgraderna.
Enligt dessa reservanters förslag skulle avlöningen för överstar
(kommendörer) utgöra å A-ort 12,480 kronor, vartill skulle komma ortstillägg
med 240 kronor för varje ny ortsgrupp, så att avlöningen å Gfort
komme att uppgå till 13,920 kronor.
I avgivna yttranden (se proposition nr 350 sid. 139) över berörda
betänkande och förslag yrkades av olika myndigheter beträffande lönebeloppen
för överstar och kommendörer, dels att dessa beställningshavare
måtte hänföras till 7. lönegraden eller att sådan uppflyttning måtte äga
rum åtminstone i fråga om regementschef vid infanteriet, som förordnats
att upprätthålla brigadchefsbefattning, dels ock att överstar och kommendörer
måtte placeras i den av förenämnda reservanter föreslagna
mellangraden mellan 6. och 7. lönegraderna.
Vid avlåtande till 1921 års riksdag av ovanberörda proposition (nr
350) yttrade föredragande departementschefen i fråga om avlöningen till
överBtar och kommendörer, bland annat, följande (sid, 141—142):
Vid bedömandet av frågan om avlöningen för ifrågavarande beställningshavare
borde givetvis behörig hänsyn tagas därtill, att befordran från
dessa beställningar kunde vinnas till generalmajor (konteramiral) och att beställningarna
därför i viss mån vore att betrakta såsom övergångsplatser.
Å andra sidan vore emellertid att uppmärksamma, att överste-(kommendörs-)beställningen.
för det vida övervägande flertalet regementsofficerare
utgjorde den slutliga chefsplatsen.
Då man från denna utgångspunkt sökte finna en jämförelse med
chefsplatserna inom den civila förvaltningen, ville departementschefen
erinra, att enligt det av riksdagen dåmera godkända avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk de centrala förvaltningsverken
med hänsyn till chefsavlöningen indelats i tre grupper
med respektive generaldirektör, överdirektör av högre grad och överdirektör
av lägre grad såsom chefer. De sakkunnigas förslag att jämställa
överste (kommendör) med överdirektör av lägre grad syntes departementschefen
icke innebära en tillfyllestgörande värdesättning av de åligganden
och det ansvar, som påvilade överste-(kommendörs-)beställningarnas
innehavare. Fasthellre torde det kunna ifrågasättas, huruvida icke överste
Yttranden
över de sakkunnigas
förslag
Propositionen
nr 350 vid
1921 års
riksdag.
6
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
Riksdagens
beslut.
(kommendör) borde, på sätt av flera militära myndigheter påyrkats, jämställas
med överdirektör av högre grad. Departementschefen ville i
sådant avseende nämna, att de sakkunniga i sitt den 5 mars 1918 avgivna
betänkande i fråga om riktlinjer för en definitiv lönereglering för
arméns och marinens personal anfört, bland annat, att en jämförelse
mellan överstar och överdirektörer av högre grad utvisade, att de förra
med av de sakkunniga då förslagsvis upptaget avlöningsbelopp skulle
ernå en avlöning, ungefär motsvarande sistnämnda överdirektörers. Det
borde ock erinras därom, att 1920 års riksdag, efter förslag av Kungl.
Maj:t, på försvarsdepartementets stat uppfört två beställningar för chefer
för eu var av lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner,
avsedda att bestridas av överste respektive kommendör, med samma
avlöning som expeditionschef i statsdepartement, vilken i förutnämnda
avlöningsreglemente i lönehänseende jämställts med överdirektör av högre
grad. Då departementschefen emellertid ansett sig böra ansluta sig till
den av reservanterna bland de sakkunniga gjorda framställningen att för
överstarna (kommendörerna) skapa en mellangrad mellan överdirektör
av högre och lägre grad med en avlöning, som med 900 kronor överstege
avlöningen för sistnämnda befattningshavare, hade det bestämmande
skälet för departementschefen varit, att vissa av beställningarna i överste(kommendörs-)graden
icke syntes kunna likställas med överdirektör av
högre grad samt att det enligt departementschefens mening jämväl beträffande
en del övriga beställningar i denna grad kunde vara tvivelaktigt,
huruvida eu sådan placering finge anses fullt berättigad. Då
departementschefen icke heller funne sig böra föreslå en uppdelning i
avlöningshänseende av ifrågavarande beställningar — en åtgärd, vilken
i viss mån skulle innebära en organisationsförändring — hade departementschefen
stannat vid att förorda reservanternas förslag, vilket syntes
väl ägnat att på ett tillfredsställande sätt lösa den föreliggande frågan.
I enlighet med departementschefens hemställan upptog det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget till avlöningsreglemente för officerare m. fl.
löner i 6. lönegraden för överstar och kommendörer till belopp, som, i
överensstämmelse med vad reservanterna därutinnan föreslagit, avveko
från de sakkunnigas förslag på sätt här angives:
A B C D E F G
De sakkunnigas förslag............ 11,580 11,820 12,060 12,300 12,540 12,780 13,020
Kungl. Maj :ts » ............ 12,480 12,720 12,960 13,200 13,440 13,680 13,920
I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351), däri riksdagen anmälde sitt
beslut angående den föreslagna löneregleringen för arméns och marinens
7
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
personal, anförde riksdagen, att riksdagen icke ansett sig kunna godkänna
det från de sakkunniga avvikande förslaget om höjning av avlöningen
till överste-(kommendörs-)graden (6. lönegraden). Riksdagen
ville dock icke förneka, att vissa skäl kunde anföras för ett bättre tillgodoseende
i avlöningshänseende av vissa överstar och regementschefer,
men å andra sidan syntes inga vägande skäl föreligga för att andra
överstar, såsom t. ex. byråcheferna å de militära byråerna i arméförvaltningen,
samt kommendörerna vid flottan placerades högre än som av
de sakkunniga föreslagits. Riksdagen hade alltså ansett sig i denna del
böra godkänna det av de sakkunniga framlagda förslaget.
Under den överläggning, som i denna fråga förekom inom riksdagens
kamrar, uttalades, bland annat, av en talare i andra kammaren,
att det förefölle, som om statsutskottet, vilket haft detta ärende till förberedande
behandling, icke varit alldeles främmande för tanken på att det
skulle behövas en jämkning i vad som föreslagits, då utskottet nämligen
antytt i fråga om överstarnas avlöning, att det kunde vara möjligt, att
man skulle komma att behöva dela upp överstegraden i olika lönegrader.
Genom brev den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns
och marinens avlöningssakkunniga att, bland annat, taga under övervägande,
huruvida i anledning av uttalanden av 1921 års riksdag eller
under kamrarnas överläggning rörande den militära löneregleringen vissa
i löneplanerna för officerare och underofficerare upptagna befattningshavare
borde bättre tillgodoses i avlöningshänseende, än enligt nämnda
löneplaner skett, samt avgiva därav föranledda förslag.
Sedermera har genom beslut den 31 december 1921 Kungl. Maj:t
förordnat, att, jämte andra i berörda brev den 29 juni 1921 omförmälda
uppdrag, det nu ifrågavarande skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets
lönenämnd. *)
Vid fullgörande av det lönenämnden sålunda lämnade uppdraget
har lönenämnden haft att tillgå särskilda, på framställning från de sakkunniga
under hösten år 1921 infordrade yttranden i ämnet från cheferna
för general- och marinstaberna. Av dessa yttranden, dagtecknade resp.
den 21 och den 24 oktober 1921, inhämtas i huvudsak följande:
*) Försvarsväsendets lönenämnd består av: ledamöter: kanslirådet A. E. M. Ericsson, tilllika
ordförande, kammarrättsrådet A. Gr. Afzelius, kamreraren R. C. T. Näsman, ledamöterna av
riksdagens andra kammare C. B. Jansson i Falun och. P. Nilsson i Bonarp, överstelöjtnanten
O. G. Thömell och styrmannen av andra graden A. G. V. Ericsson; suppleanter: krigsrådet
C. E. T. Sterky, kanslirådet J. L. Norrman, t. f. statskommissarien G. A. Bäckström, ledamöterna
av riksdagens andra kammare A. Ljungberg i Lysekil och J. Olofsson i Digernäs, kommendörkaptenen
av första graden N. E. F. Selander och fanjunkaren E. Nyquist.
Överläggning
inom riksdagens
kamrar.
■Ytterligare
utredning.
8
Yttrande av
chefen för
generalstaben.
Yttrande av
chefen för
marinstaben.
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Chefen för generalstaben har åberopat ett tidigare av honom avgivet
utlåtande, däri han gent emot de sakkunnigas majoritet framhållit,
att med regementschefsbefattningen följde en verksamhet, som till omfattning
och ansvar syntes vara fullt jämförlig med de överdirektörers,
vilka såsom chefer för större verk placerats i den högre lönegraden.
Skulle emellertid en uppdelning av överstegraden i avlöningshänseende
äga rum, syntes beträffande armén den högre avlöningen främst böra
tillkomma cheferna för infanteriregementena, de båda större kavalleriregementena
samt artilleriregementena, varjämte inspektören för trängen
borde hänföras till denna kategori. På nämnda regementschefer vilade
ett betydande tjänsteansvar för utbildningen av stora regementen, vartill
komme det ekonomiska ansvaret i deras egenskap av beslutande i förvaltningsangelägenheter
samt för flertalet infanteriregementschefer även
befattning såsom inskrivningsbefälhavare. I frågans nuvarande läge ansåge
generalstabschefen särskilt ovannämnda överstar böra komma i åtnjutande
av en löneförhöjning, vilken borde bestämmas till 900 kronor för år.
Chefen för marinstaben, som i ett tidigare utlåtande anslutit sig till
det inom de sakkunniga reservationsvis framförda yrkandet angående
avlöningen till överstar (kommendörer), har därutöver anfört, att de
befattningar inom flottans kommendörsgrad, vilka i första hand borde
i avlöningshänseende bättre tillgodoses, vore varvscheferna vid flottans
stationer. Beträffande dessa befattningshavares avlöningsförmåner ville
marinstabschefen på det livligaste instämma i ett av avlöningssakkunniga
i deras ovanberörda betänkande gjort uttalande därom,
att det arbete, som ålåge innehavarna av nämnda befattningar, vore
av synnerligen krävande art samt att, även om befattningarnas
innehavare åtnjöte kommendörs avlöning, de härigenom icke kunde
anses erhålla mot sin ställning såsom ansvariga ledare av driften vid
flottans varvs stora anläggningar svarande avlöning.
Till belysande av detta uttalande har marinstabschefen meddelat,
att kostnaderna för vid Karlskrona varv under ett år utförda arbeten
kunna uppgå till 10 miljoner kronor, att den på Karlskrona varv sysselsatta
personalen kan uppgå till omkring 2,500 man, att de örlogsfartyg,
för vilkas underhåll m. m. Karlskrona ‘varv har att sörja, till antalet
uppgå till över 60 med ett sammanlagt deplacement av över 80,000
ton, samt att ungefärliga värdet av statsverkets under varvschefens i
Karlskrona förvaltning stående fasta och lösa egendom uppgår till över
126 miljoner kronor.
Av dessa siffror syntes det marinstabschefen otvetydigt framgå, att
tilldelandet av särskilt arvode till de beställningshavare, vilka bestrede
Kung]. May.ts Proposition Nr 248.
9
varvschefsbefattningarna i Karlskrona och Stockholm, måste såväl med
hänsyn till övriga militära beställningshavares löneförmåner som med
avseende fästat vid inom den civila förvaltningen i motsvarande fall
utgående löneförmåner anses vara synnerligen väl motiverat.
Det funnes emellertid även tvenne andra befattningar inom flottans
kommendörsgrad, för vilka en tillökning i avlöningen, enligt chefens
för marinstaben förmenande, vore fullt motiverad, nämligen cheferna för
underofficers- och sjömanskårerna (kårcheferna). Till belysande härav
har marinstabschefen anställt en jämförelse mellan den personalstyrka,
varöver en flottans kårchef för befälet, och numerären av den personal,
över vilken inom armén officer av överstes grad för befäl. Enligt denna
jämförelse är den under en flottans kårchef ställda personalen i medeltal
sju gånger, större beträffande stampersonalen och avsevärt större i fråga
om de värnpliktiga än motsvarande medelnumerär vid arméns regementen.
Vidare har marinstabschefen uttalat, att innehavarna av befattningarna
såsom regementschefer vid kustartilleriets båda regementen syntes
böra inbegripas bland de regementschefer, beträffande vilka riksdagen
ansett vissa skäl föreligga för ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende.
Såsom skäl härför anför marinstabschefen, dels att ifrågavarande
båda regementschefer tillika bestrede befattningarna såsom artilleribefälhavare
i Vaxholms resp. Karlskrona fästning, dels att den mängd materiel
av mycket skiftande slag, som förefunnes inom kustfästningarna och
med vilken personalen måste utbildas, ävensom kustartilleriregementenas
spridda förläggning i hög grad ökade regementschefernas arbetsbörda,
dels ock att numerären av under regementscheferna lydande personal
voi’e avsevärt stor.
Slutligen har chefen för marinstaben framhållit, att hans ifrågavarande
utredning finge anses utvisa, att flottans varvschefer hade fått
sig tilldelade förvaltningsuppgifter av ojämförligt mycket större omfattning
än dem, som pålagts regementscheferna vid armén, ävensom att
de administrativa uppgifter, som ålåge flottans kårchefer och kustartilleriets
regementschefer, vore betydligt mera omfattande än vid arméns
regementen. Ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende av vissa
överstar vid armén utan att samtidigt avlöningsförmånerna för vissa
kommendörer och överstar Aud marinen höjdes, skulle därför, enligt
marinstabschefens åsikt, innebära en orättvisa mot marinen, som icke
kunde anses motiverad.
Uti skrivelse den 13 februari 1922 har försvarsväsendets lönenämnd
i ämnet anfört följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höjt. (Nr 248.)
Försvars
väsendets
lönenämnd.
411 22 2
10
Kungt. Maj:ts Proposition Nr 248.
Vid övervägande av det spörsmål, vari lönenämnden hade att på
grund av det meddelade uppdraget avgiva utlåtande, hade lönenämnden
icke kunnat bortse från den omständigheten, att det nu gällande avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare m. fl. varit tillämpat
allenast sedan ingången av år 1922 och att till följd därav något tillräckligt
mått av erfarenhet rörande de nya avlöningsbestämmelsernas
verkningar icke kunde läggas till grund för ett eventuellt förslag om
ändringar i desamma. Lönenämnden hade funnit det så mycket mera
tveksamt, huruvida några dylika ändringar av mera avsevärd omfattning
nu borde äga rum, som frågan om vårt försvarsväsendes omorganisation
för närvarande vore under utredning och fördenskull varje åtgärd, som
kunde anses på ett eller annat sätt föregripa resultatet av denna utredning,
givetvis borde så vitt möjligt undvikas. Vad särskilt anginge den
ifrågasatta fördelningen på olika lönegrupper av de beställningshavare,
som det lönenämnden lämnade uppdraget i främsta rummet torde avse,
nämligen överstar och kommendörer, syntes denna fråga knappast kunna
frånkännas ett rätt nära samband med det organisatoriska spörsmålet.
Under dessa förhållanden hade lönenämnden funnit sig icke vara beredd
att för närvarande framlägga något förslag till en dylik omgruppering.
Den ståndpunkt, lönenämnden sålunda ansett sig böra intaga till
förevarande spörsmål, innebure tydligtvis icke, att lönenämnden skulle
finna sig förhindrad att i enstaka fall, där särskild anledning kunde
anses föreligga, ifrågasätta någon mindre jämkning i de gällande avlöningsbestämmelserna.
Ett dylikt undantagsförhållande hade lönenämnden
ansett vara för handen beträffande två i detta ärende åsyftade befattningshavare,
vilka i avseende å arbetsbörda och tjänsteansvar torde böra
betraktas såsom relativt särstående, nämligen de regementsofficerare, vilka
placerades såsom varvschefer vid flottans båda stationer.
Såsom framginge av chefens för marinstaben skrivelse den 24
oktober 1921, hade dessa varvschefer vid löneregleringsfrågans tidigare
behandling varit föremål för särskilt beaktande. Lönenämnden tilläte
sig i detta sammanhang återgiva vad arméns och marinens avlöningssakkunniga
i sitt förut omförmälda betänkande (sid. 106 och 107) anfört
beträffande nämnda båda befattningshavare.
De sakkunniga hade funnit, att det arbete, som ålåge innehavarna
av nämnda befattningar, vore av synnerligen krävande art. Åven om
på ifrågavarande befattningar alltid plägade placeras beställningshavare
med lön såsom kommendör, d. v. s. enligt 6. lönegraden i den av de
sakkunniga föreslagna löneplanen för officerare, kunde befattningarnas
innehavare härigenom icke anses erhålla en avlöning, som motsvarade
deras ställning såsom ansvariga ledare av driften vid de stora anlägg
-
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
11
ningar, som tillhörde flottans varv. De sakkunniga hade övervägt olika
alternativ för lösningen av förevarande fråga. Så både, bland annat,
under de sakkunnigas överläggningar ifrågasatts, att för varvscheferna
borde inrättas särskilda beställningar med lön enligt 7. lönegraden i
den för officerare föreslagna löneplanen, varigenom varvscheferna i lönehänseende
skulle komma att föras upp i samma ställning som de officerare
vid armén, vilka placerats mellan regementscheferna (överstarna)
samt arméfördelningscheferna och med dem likställda generalspersoner.
Häremot hade emellertid gjorts gällande, att en sådan åtgärd skulle
innebära eu organisationsändring, varom det icke tillkomme de sakkunniga
att väcka förslag. Inrättandet av särskilda beställningar för
varvschefsbefattningarna skulle för övrigt medföra den olägenheten, att
möjligheten att genom omplacering inom vederbörliga regementsofficersgrader
vid varje tillfälle erhålla de lämpligaste krafterna inom flottans
officerskår för uppehållande av varvschefsbefattningarna komme att bortfalla.
Vidare hade framställts förslag därom, att för varvscheferna
borde införas arvoden till sådana belopp, att den sammanlagda avlöningen
för vardera av de båda varvscheferna komme att uppgå till
15,000 kronor eller det belopp, vartill avlöningen enligt kommunikationsverkens
avlöningsreglemente fastställts för den med varvscheferna
jämförlige verkstadsdirektören vid telegrafverket. Ej heller detta förslag
hade synts de sakkunniga tillfredsställande. Ett fullständigt likställande
i avlöningshänseende av de båda varvscheferna kunde nämligen
enligt de sakkunnigas mening icke ifrågasättas, särskilt med hänsyn
till den olika omfattningen av de båda varven i Karlskrona och
Stockholm. Härtill komme, att det icke synts lämpligt att bestämma
arvodet efter en sådan grund, att arvodesbeloppet bleve växlande allt
efter storleken av den lön, som tillkomme vederbörande i hans ordinarie
beställning såsom kommendör eller kommendörkapten. De sakkunniga
hade därför stannat vid att föreslå fixa belopp såsQm arvoden
för de båda varvscheferna, och hade arvodena ansetts böra bestämmas
till 1,800 kronor för varvschefen i Karlskrona och till 900 kronor för
varvschefen i Stockholm. Under förutsättning att såsom varvschefer
placerades kommendörer samt att nämnda båda orter fortfarande komme
att hänföras till ortsgrupperna D, resp. G, skulle sammanlagda avlöningen
för varvschefen i Karlskrona komma att uppgå till 14,100 kronor
och för varvschefen i Stockholm till 13,920 kronor.
I häröver avgivet yttrande (se prop. nr 350, sid. 204) hade dock
stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm ansett skäl icke
föreligga att bestämma de föreslagna arvodena till olika belopp.
12
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Beträffande denna fråga Både föredragande departementschefen (prop.
nr 350, sid. 205) anfört, att, ehuru införandet i lönesystemet av nya arvoden
borde om möjligt undvikas, han dock icke velat motsätta sig de
sakkunnigas förslag om arvoden till, bland andra, de regementsofficerare,
som förordnades till varvschefer vid flottans båda stationer, då goda
skäl syntes förebragta härför. Den av stationsbefälhavaren vid flottans
station i Stockholm gjorda framställning om bestämmande av arvodena
till enahanda belopp för de båda regementsofficerare, som placerades
såsom varvschefer vid flottans stationer, kunde departementschefen icke
understödja. Det syntes nämligen givet, att de väsentligt större anläggningarna
å varvet i Karlskrona, där flottans huvudstation vore belägen,
och den därmed förenade mera omfattande verksamheten för
varvschefen därstädes betingade, att arvodet för nämnda varvschef bestämdes
till högre belopp än för varvschefen i Stockholm. Någon anledning
att med hänsyn till den av departementschefen förordade höjningen
av lönen för beställningshavare i överste-(kommendörs-)graden
nedsätta ifrågavarande arvoden under de av de sakkunniga föreslagna
beloppen syntes dock icke föreligga.
På grund härav hade i det vid propositionen nr 350 fogade förslaget
till stat för flottans officerskår m. fl. uppförts arvoden till varvscheferna
vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm till belopp
av resp. 1,800 och 900 kronor.
Riksdagen hade emellertid, såsom framginge av dess skrivelse nr
351 (sid. 11), ansett tillräckliga skäl icke föreligga för införande av
särskilda arvoden i detta fall.
Ehuru sålunda frågan om tilläggande av särskilda arvoden åt varvscheferna
i Karlskrona och Stockholm år 1921 varit föremål för riksdagens
prövning, hade dock lönenämnden — särskilt med hänsyn till det uttalande
av riksdagen, som föranlett upptagandet av det allmänna spörsmålet
om löneförhållandena för beställningshavare i överste-(kommendörs-)graden
— ansett hinder icke böra möta att nu taga förevarande,
mera begränsade fråga under förnyat övervägande.
Av vad chefen för marinstaben i sin skrivelse den 24 oktober 1921
anfört och i övrigt i ärendet förekommit hade lönenämnden blivit övertygad
därom, att starka skäl förelåge för ett bättre tillgodoseende i
lönehänseende av de regementsofficerare, vilka placerades såsom varvschefer
vid flottans båda stationer. I själva verket torde de tjänsteåligganden,
som vore dessa båda befattningshavare anförtrodda, vara
till arten och omfattningen närmast jämförliga med dem, som inom
den enskilda verksamheten tillhörde cheferna för större industriella verk.
Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.
13
Innan ett tillgodoseende, som nu vore nämnt, eventuellt kunde
komma till uttryck genom en organisationsändring, syntes det lönenämnden
lämpligast, att för tiden efter 1922 års utgång — därest
det nuvarande officersavlöningsreglementet då bleve i huvudsak fortfarande
gällande — särskilda arvoden för ifrågavarande två befattningshavare
uppfördes å staten för flottans officerskår. Beträffande storleken
av sådana arvoden hade nämnden, efter inhämtande av ytterligare
upplysningar beträffande omfattningen av den verksamhet, som bedreves
vid flottans varv i Stockholm kommit till den uppfattningen, att de
ovan angivna, tidigare ifrågasatta beloppen skulle kunna anses lämpliga
och att sålunda de särskilda arvodena borde bestämmas för varvschefen
i Karlskrona till 1,800 kronor och för varvschefen i Stockholm
till 900 kronor för år.
Lönenämnden tilläte sig alltså hemställa om avlåtande till riksdagen
av framställning i nu angivet syfte.
Lönenämnden hade i detta sammanhang haft anledning uppmärksamma
den löneställning, som från innevarande års början tillkomme
en av de civilmilitära beställningshavarna vid marinen, nämligen marinöverläkaren.
Denne hade förut i lönehänseende varit jämställd med
kommendör. Arméns och marinens avlöningssakkunniga hade ansett,
att marin överläkaren fortfarande borde åtnjuta samma avlöning som
kommendör och fördenskull hänfört honom till häremot svarande lönegrad
i den för civilmilitär personal avsedda löneplanen, eller 15. lönegraden,
vilken i de sakkunnigas förslag upptagit enahanda lön som 6.
lönegraden i löneplanen för officerare m. fl. Härigenom skulle, anförde
de sakkunniga, marinöverläkaren bliva likställd även med den till nyssnämnda
6. lönegrad hänförda marinöverintendenten, som intoge en med
marinöverläkaren ungefär likartad ställning, i det båda vore såväl avdelningschefer
i marinförvaltningen som chefer för en särskild till flottan
hörande kår.
Propositionen (nr 350) till 1921 års riksdag hade, såsom i det föregående
nämnts, för de till 6. lönegraden för officerare m. fl. hänförda
beställningshavarna upptagit något högre lönebelopp, än som av de
sakkunniga föreslagits, och i samband därmed hade gjorts motsvarande
jämkning även i löneplanen för civilmilitär personal.
Riksdagens beslut i ämnet hade inneburit, att lönebeloppen för
de till 6. lönegraden för officerare hörande beställningshavarna nedsattes
till vad av de sakkunniga föreslagits, under det att för 15. lönegraden
i löneplanen för civilmilitär personal —- till vilken lönegrad
ingen annan befattningshavare än marinöverläkaren vore hänförd — de
14
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen bibehållits oförändrade. Härigenom
hade lönen för marinöverläkaren kommit att utgöra 13,920 kronor, men
för kommendör i Stockholm 13,020 kronor.
Enligt lönenämndens mening borde det sålunda rubbade förhållandet
återställas, och hemställde lönenämnden i sådant syfte, att i det
förslag till avlöningsreglemente, som torde komma att föreläggas riksdagen
att gälla från ingången av år 1923, lönebeloppen för 15. lönegraden
enligt löneplanen för civilmilitär personal upptoges lika med
dem, som komme att föreslås för 6. lönegraden enligt löneplanen för
officerare m. fl., sålunda — därest beträffande sistnämnda lönegrad
någon ändring icke ifrågakomme — med resp. 11,580, 11,820, 12,060,
12,300, 12,540, 12,780 och 13,020 kronor för de olika ortsgrupperna.
Därest denna framställning vunne Kungl. Maj:ts bifall, syntes det
tjänstledighetsavdrag, varom förmäldes i 14 § 1 mom. i avlöningsreglementet,
höra för civilmilitär personal, tillhörande 28. löneklassen
(15. lönegraden), bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 10 kronor 50
öre för dag, eller samma belopp, som nu vore stadgat i fråga om
officerare m. fl. tillhörande 14. löneklassen (6. lönegraden). I motsatt
fall borde givetvis avdraget för civilmilitär personal i 28. löneklassen i
någon mån höjas, förslagsvis till 11 kronor 50 öre för dag.
Försvarsväsendets lönenämnd har, såsom nämnt, haft i uppdrag att
taga under övervägande, huruvida i anledning av uttalande av 1921 års
riksdag eller under kamrarnas överläggning rörande den militära löneregleringen
vissa i löneplanerna för officerare och .underofficerare upptagna
befattningshavare borde bättre tillgodoses i avlöningshänseende.
Lönenämnden har därvid principiellt funnit förslag om ändringar i hithörande
delar av gällande avlöningsbestämmelser icke böra framläggas,
men ansett ett undantagsförhållande råda beträffande två befattningshavare,
vilka i avseende å arbetsbörda och tjänsteansvar finge betraktas
såsom relativt särstående, nämligen de regementsofficerare, vilka placeras
såsom varvschefer vid flottans båda stationer. För dem har lönenämnden
föreslagit särskilda årliga arvoden av 1,800 kronor för varvschefen
i Karlskrona och 900 kronor för varvschefen i Stockholm.
Visserligen har lönenämnden förebragt goda skäl för sitt förslag
om avlåtande till riksdagen av framställning i förevarande avseende.
Enär emellertid riksdagen så sent som i fjol förklarat sig icke anse
tillräckliga skäl föreligga för införande av särskilda arvoden åt varvscheferna,
och då det icke kan anses uteslutet, att varvschefernas ställning
kan beröras av den förestående omorganisationen av försvarsväsendet,
Kung!. Maj:ts proposition Nr 248.
15
synes mig framställning i enlighet med lönenämndens förslag för närvarande
icke böra avlåtas till riksdagen.
1 detta sammanhang har lönenämnden erinrat, att den såväl i arméns
och marinens avlöningssakkunnigas förslag till '' avlöningsbestämmelser
som i proposition nr 350 till 1921 års riksdag bibehållna likställigheten
i avlöningshänseende mellan 6. lönegraden i löneplanen för officerare
(överste, kommendör, marinöverintendent) och 15. lönegraden i löneplanen
för civilmilitär personal in. fl. (marinöverläkaren) blivit rubbad genom
nämnda riksdags beslut, som inneburit, att avlöningen för berörda ö.
lönegrad sänkts från de i propositionen föreslagna beloppen (å G-ort
13,920 kronor) till de belopp, de sakkunniga förordat (å G-ort 13,020
kronor), medan motsvarande ändring ej vidtagits i de för omförmälda
15. lönegrad i propositionen föreslagna beloppen (å G-ort 13,920 kronor).
Lika med lönenämnden anser jag det rubbade förhållandet mellan nämnda
båda lönegrader böra återställas på så sätt, att 15. lönegraden i löneplanen
för civilmilitär personal in. fl. för tiden från och med 1923 års
ingång upptages med följande lönebelopp för de olika ortskategorierna,
nämligen resp. 11,580, 11,820, 12,060, 12,300, 12,540, 12,780 och
13,020 kronor.
Reglering av vissa arvoden m. fl. ersättningar till personal
, vid försvarsväsendet.
1 sitt den 10 februari 1921 avgivna betänkande med förslag till Arméns och
lönereglering för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställ- marinens av
j
o löninessak
ningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen upptogo arméns kunnigas booch
marinens avlöningssakkunniga i en särskild avdelning (sid. 91—104) och
till behandling frågan om reglering av vissa, enligt äldre avlöningsbestämmelser
till arméns och marinens personal utgående arvoden och ersättningar.
Härvid framhöllo de sakkunniga till en början, att arvoden i stor
omfattning vore anvisade på olika av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
stater under fjärde huvudtiteln (avdelningarna för lantförsvaret,
respektive för sjöförsvaret) ävensom att till förhöjning av vissa bland
dessa arvoden från och med år 1918 utginge särskilda belopp jämlikt
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut rörande tillfällig löneförbättring till
viss personal vid armén och marinen.
En annan del av de nu utgående arvodena — anförde vidare de
sakkunniga — hade icke fastställts på nämnda sätt, utan reglerats genom
beslut allenast av Kungl. Maj:t, varvid emellertid grunderna för
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
arvodenas bestämmande i vissa fall underställts riksdagens prövning eller
eljest bragts till riksdagens kännedom. Sedan vid 1919 års riksdag
beslutats ändrad uppställning av de olika riksstatsanslagen beträffande
lantförsvaret, vore sistnämnda slags arvoden vid armén från och med år
1920 upptagna på en särskild förteckning över i stat icke uppförda arvoden,
en förteckning, vilken årligen delgåves riksdagen i samband med
beräkningen av anslaget till avlöning åt personal vid staber och truppförband
m. fl. Motsvarande anordning vore, enligt vad som meddelats
i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag, avsedd att från och med
år 1922 vinna tillämpning rörande sådana arvoden vid sjöförsvaret, vilka
icke blivit upptagna i av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater.
Vid utarbetandet av sitt förslag till lönereglering för arméns och
marinens personal hade de sakkunniga funnit, att frågan om reglerandet
av sistnämnda slag av arvoden icke vore av den art, att den kunde
anses falla inom ramen för det åt de sakkunniga lämnade uppdraget.
De ändringar beträffande dessa arvoden, som vid löneregleringens genomförande
eventuellt kunde befinnas erforderliga, syntes i stället enligt
de sakkunnigas mening böra av Kungl. Maj:t beslutas, sedan de på stat
uppförda arvodena reglerats av Kungl. Maj:t och riksdagen, därvid de
grunder, som vid denna reglering blivit tillämpade, torde behörigen beaktas.
I samband med aviåtande till riksdagen av proposition rörande
löneregleringen för den på stat uppförda personalen syntes emellertid
vid beräkningen av vederbörliga avlöningsanslag böra tagas hänsyn till
de arvodesökningar, som kunde ifrågakomma för den på arvodesförteckningarna
uppförda personalen.
De sakkunnigas utredning och förslag i nu förevarande hänseende
hade alltså, med allenast visst undantag, begränsats till de arvoden,
vilka utginge enligt de för år 1921 gällande, av Kungl. Maj:t och riksdagen
fastställda staterna.
Med hänsyn till arten och ändamålet med de arvoden, vilkas reglerande
sålunda upptogs till behandling av de sakkunniga, funno de sakkunniga,
att arvodena kunde uppdelas på följande fyra grupper:
A. Arvoden, som utöver avlöningen för vederbörlig tjänstegrad
(tjänsteklass) utgå till vissa å stat uppförda beslällningshavare och som
avse att ersätta ett med beställningarna förenat särskilt ansvar eller eljest
möjliggöra avlöningens höjande till skäligt belopp.
B. Arvoden eller motsvarande ersättningar, som utgå för uppehållande
av vissa befattningar, vilka icke äro uppförda på stat såsom
särskilda beställningar utan avsetts att bestridas av till vederbörande
truppförband (kårer) hörande, i de särskilda befattningarna för viss tid
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
placerade och med deras uppehållande uteslutande sysselsatta officerare,
underofficerare eller civilmilitära beställningshavarc.
C. Arvoden eller motsvarande ersättningar, vilka utgå för uppehållande
av befattningar, som äro avsedda att skötas antingen av officerare,
underofficerare eller civilmilitär personal såsom bitjänster vid
sidan av deras ordinarie beställningar på aktiv stat eller ock av annan
(civil eller pensionerad militär) personal, utan att befattningen tager vederbörandes
hela arbetstid i anspråk.
D. Arvoden, som utgå till innehavare av vissa befattningar, vilka
taga vederbörandes hela arbetstid i anspråk och för vilka arvodet utgör
den enda kontanta avlöningsförmånen på sådant sätt, att avlöningen antingen
allenast består i arvodet eller att däri jämväl ingår en eller flera
naturaförmåner, såsom bostad, bränsle och lyse samt eventuellt kost.
För bedömandet av frågan, huru vid löneregleringen lämpligen
borde förfaras med angivna arvoden eller däremot svarande ersättningar,
verkställde de sakkunniga vissa undersökningar. Beträffande resultatet
av dessa undersökningar anförde de sakkunniga i betänkandet, att de
funnit, att detta spörsmål, som i och för sig vore av en synnerligen
komplicerad natur, i vissa avseenden ägde sådant samband med organisationen
av försvaret, att dess lösande måste anses falla utom ramen
för det åt de sakkunniga lämnade uppdraget. På grund härav hade de
sakkunniga ansett sig icke kunna framlägga ett slutgiltigt förslag beträffande
frågan om bibehållande eller uteslutande ur vederbörande stater
av ifrågavarande arvoden. De sakkunniga hade därför begränsat sig
till att dels i ett mindre antal fall föreslå arvodenas ersättande genom
särskilda anordningar i samband med löneregleringen, dels ock i andra
fall, då en sådan åtgärd funnits vara motiverad av den förbättring av
övriga avlöningsförmåner, som löneregleringen skulle medföra för vederbörande
arvodestagare, förorda arvodenas (de särskilda ersättningarnas)
uteslutande ur lönesystemet utan någon särskild kompensation.
I det stora flertalet fall hade däremot de sakkunniga ansett sig
endast kunna föreslå eu tillfällig lösuing av frågan om arvodenas reglerande.
Beträffande de arvoden, som kunde antagas komma att kvarstå
efter den förestående omorganisationen av försvaret, hade med vissa
undantag föreslagits, att arvodena skulle från och med år 1922 tills
vidare upptagas i staterna med belopp, som med omkring 16 procent
överstege de tidigare beloppen. Härigenom skulle avlöningen för vederbörande
befattningshavare jämlikt grunderna för kommunikationsverkens
lönereglering bringas upp till prisnivån vid början av 1920-talet. I fråga
åter om de arvoden, vilkas fortsatta bibehållande efter försvarets omorBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248). <n 22 3
18
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
ganisation syntes mera ovisst, föresloge de sakkunniga, att desamma i
1922 års stater upptoges med oförändrade belopp, med anmärkning att
desamma finge utgå med dessa belopp allenast intill dess annorlunda
bleve beslutat.
För åskådlighetens skull sammanfattade de sakkunniga sina förslag
i två vid betänkandet fogade bilagor (tryckta jämväl såsom bilagor till
propositionen nr 350 vid 1921 års riksdag), i anslutning till ovan angivna
fyra grupper A—D, å vilka arvodena av de sakkunniga ansetts
kunna uppdelas, lämnade de sakkunniga en närmare redogörelse för sina
förslag, sådana de tagit sig uttryck i nämnda bilagor, och anförde de
sakkunniga härvid, bland annat, följande.
Beträffande först de arvoden, som vore att hänföra under grupp A,
avsåge dessa, att på grund av vissa beställningars ansvarsfulla art e. d.
bereda deras innehavare ett visst försteg i lönehänseende framför annan
personal i samma lönegrad-. Den undersökning, de sakkunniga verkställt
i förevarande avseende,, hade ådagalagt att detta försteg i huvudsak
borde bibehållas. För detta ändamål hade i viss mån olika tillvägagångssätt
ansetts böra anlitas.
Sålunda hade arvodena till inspektören för kavalleriet, kommendanten
i Boden och militärbefälhavaren på Gottland föreslagits skola kompenseras
genom dessa beställningshavares hänförande till en särskild 7. lönegrad
inom löneplanen för officerare.
De till trängens överstelöjtnanter och majorer utgående arvodena
borde enligt de sakkunnigas mening uteslutas ur avlöningss}^stemet. På
grund av det särskilda ansvar, som måste anses påvila såväl nyssnämnda
beställningshavare som övriga chefer för särskilt för sig bestående militära
kårer och då avlöningen i 4. lönegradens lägsta löneklass, d. v. s.
11. löneklassen av löneplanen för officerare, måste anses vara väl knapp
för major, som förordnades i chefsbefattning av nämnda slag, hade emellertid
de sakkunniga i 9 § av sitt förslag till avlöningsreglemente intagit
en bestämmelse i syfte att sådan major, även om han eljest icke skulle
vara berättigad därtill, i allt fall finge åtnjuta lön enligt 12. löneklassen.
Beträffande chefen för krigsskolan, vilken åtnjöte dels lön, som med
500 kronor överstege överstelöjtnats, dels ock särskilda arvoden av sammanlagt
600 kronor för år i hans egenskap av chef för reservofficerskurserna,
ansåge de sakkunniga, att lian borde såsom ordinarie beställningshavare
likställas med överstelöjtnant och hänföras till 5. lönegraden
i den av de sakkunniga föreslagna löneplan för officerare. Med hänsyn
till vikten av de arbetsuppgifter, som ålåge denne chef och det honom
påvilande ansvaret borde han emellertid till förhöjning av den för honom
opaginerad Kontrollera mot PDF
I!)
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
föreslagna lönen komma i åtnjutande av ett arvode av 2,040 kronor för
år räknat, motsvarande den av de sakkunniga föreslagna skillnaden i
lön på G-ort för personal i 5. och G. lönegraderna i nämnda löneplan.
Vidkommande fälttygmästaren hade de sakkunniga, med hänsyn
därtill att enligt gällande organisation flertalet av de militära byråcheferna
i arméförvaltningen innehade överstebeställningar samt att fälttygmästarens
avlöning med inräknande av det nu utgående arvodet endast
oväsentligt understege överstes avlöning, funnit skäligt, att fälttygmästarens
avlöning genom särskilt arvode bringades upp till ett belopp, motsvarande
överstes lön. Detta arvode syntes därlör böra bestämmas till
samma belopp som nyssnämnda arvode till chefen för krigsskolan eller
2,040 kronor för år räknat.
Vad härefter anginge styresmännen för artilleriets fabriker, hade de
sakkunniga ansett, att de för dem avsedda beställningarna borde hänföras
till 4. lönegraden och sålunda likställas med majorer. Oavsett den
förbättring i lönehänseende, som härigenom skulle komma nämnda beställningshavare
till del, borde de emellertid, liksom hittills, genom visst
arvode beredas en avlöning, som motsvarade deras krävande befattningar.
De sakkunniga hade funnit, att detta syfte skulle på lämpligt sätt ernås,
om de nuvarande arvodena å 2,400 kronor bibehölles oförändrade.
Beträffande slutligen de till grupp A hänförliga arvoden, vilka tillkomme
innehavarna av vissa läkarbeställningar (överläkaren, tillika chefläkare
vid garnisonssjukhuset i Stockholm, överläkaren med bataljonsläkares
lön vid samma sjukhus, regements- och bataljonsläkarna i Boden
ävensom de marinläkare av 1. graden, som vore sjukhusläkare i Karlskrona)
och av fästningsveterinärbeställningen i Boden, ansåge de sakkunniga
sig böra förorda deras bibehållande. De skäl, som föranlett
dessa arvodens införande, nämligen antingen vederbörliga beställningars
betydelse eller — vad anginge den till Boden hörande personalen — behovet
att för beställningarnas behöriga rekrytering kompensera den ringa
möjligheten att på nämnda ort utöva enskild praktik, syntes även vid
löneregleringen böra för ifrågavarande beställningshavare betinga ett försteg
i lönehänseende. Vad beträffade arvodenas belopp, syntes däri icke
behöva göras annan ändring än som föranleddes därav, att avlöningarna
i allmänhet funnits böra höjas med omkring 16 procent för deras uppbringande
till prisnivån vid 1920-talets början. I enlighet härmed föresloge
de sakkunniga, att nu förevarande arvoden, samtliga å 1,000 kronor,
höjdes till 1,170 kronor för år räknat.
Beträffande härefter de arvoden, vilka av de sakkunniga ansetts
böra hänföras till grupp B, anförde de sakkunniga, att dit hörde, vad
20
Kungl. Maj\ts Proposition Nr 248.
armén'' anginge, exempelvis de arvoden, som utginge till artilleristabsodi
fortifikationsstabsofficerare, till adjutanter vid de militära läroverken,
till kompanichef, kadettofficerare och vissa lärare vid krigsskolan, till
artilleriofficerare vid truppförbanden utom Stockholm, vilka förordnades
såsom lärare vid artilleri- och ingenjörhögskolan, och till lärare vid ridskolan.
Hit vore vidare att räkna de särskilda ersättningar, som i form
av fyllnad till fanjunkares dagavlöning utginge till sergeanter, vilka placerades
såsom skrivbiträden vid arméfördelningarnas expeditioner, resp.
vid kommendantens i Boden expedition, eller som kommenderades såsom
biträden hos regementsintendenter.
Beträffande marinen hörde till förevarande grupp av arvoden exempelvis
följande ersättningar, nämligen: det årliga tillägg till fasta lönen
å 2,000 kronor, som utginge till beställningshavare med lägre lön än
flaggmans i de fäll, då sådan beställningshavare förordnades såsom chef
för marinförvaltningen eller för marinstaben, såsom stationsbefälhavare
eller såsom högste befälhavare över kustflottan; det arvode å 3,000
kronor, som utginge till beställningshavare, vilken vid placering såsom
stationsbefälhavare i Karlskrona förordnades att samtidigt uppehålla ämbetet
såsom befälhavande amiral därstädes; arvoden till adjutant och vissa
kadettofficerare vid sjökrigsskolan; arvode till torpedingenjör, vilken placerades
såsom föreståndare för torpedverkstaden i Karlskrona; arvode
till den marinläkare av 1. graden, vilken placerades å Oscar-Fredriksborg;
samt arvoden åt underofficerare, vilka vid flottans stationer placerades
såsom tillsyningsman för därvarande häkten och arrester.
I fråga om reglerandet av ifrågavarande till gruppen B hänförliga
arvoden anförde de sakkunniga i huvudsak följande. Frågan om dessa
arvodens bibehållande i eller uteslutande ur lönesystemet stode i nära
samband med försvarets blivande organisation. På grund härav hade
ifrågavarande arvoden i de sakkunnigas förslag till största delen föreslagits
böra för år 1922 i vederbörande stater uppföras med oförändrade
belopp att under samma år utgå, intill dess annorlunda bleve beslutat.
De sakkunniga hade härvid tänkt sig, att därest deras förslag till lönereglering
bleve framlagt för 1921 års riksdag och av riksdagen bifölles,
de nuvarande arvodena skulle, oberoende av löneregleringens genomförande,
få utbetalas under förra delen av år 1922, intill dess samma års
riksdag fattat beslut i anledning av den förnyade framställning i ämnet,
som Kungl. Maj:t efter särskild utredning torde komma att till riksdagen
avlåta.
Vid tillämpning av det av de sakkunniga förordade förfaringssättet
torde, därest nämnda beslut komme att gå i den riktningen, att visst
arvode skulle upphöra, böra förutsättas, att redan utbetalt arvode, som
21
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 24P.
belöpte på tid före beslutets ikraftträdande, icke skulle återfordras av
den, som uppehållit vederbörande befattning. Å andra sidan syntes,
därest i visst fall utredningen skulle leda därtill, att arvoden tunnes
böra höjas, sådan höjning icke heller böra vinna retroaktiv tillämpning.
Då de ifrågavarande arvodena alltså icke skulle komma att höjas
till belopp, motsvarande prisläget vid 1920-talets början, syntes det möjligen
kunna ifrågasättas, att dyrtidstillägg å dessa arvoden borde beräknas
efter de grunder, som komme att gälla personal, vilken icke fått
avlöningen reglerad efter nämnda prisläge. Med hänsyn därtill att ifrågavarande
arvoden i varje fall utginge till beställningshavare, vilkas huvudsakliga
avlöning vore avsedd att regleras efter sagda prisläge, torde dock
någon särskild grund för beräkningen av dyrtidstillägg å omförmälda
arvoden icke böra ifrågasättas.
Vissa av de arvoden, som hörde till den nu omhandlade gruppen,
vore emellertid enligt de sakkunnigas mening av den natur, att desamma
redan från och med år 1922 borde uteslutas ur resp. stater. Detta vore
fallet med de arvoden, som nu utginge till en adjutant, tillika redogörare,
vid krigshögskolan, till ytterligare en adjutant därstädes, till en
adjutant vid artilleri- och ingen]örhögskolan, till eu adjutant vid krigsskolan
och till en adjutant vid sjökrigsskolan. De sakkunniga hade för
sin del funnit uppenbart, att uppehållandet av dessa befattningar ''icke
kunde erfordra större kvalifikationer än dem, som i allmänhet krävdes
av officerare i expeditionstjänst, ävensom att förordnande att uppehålla
någon av dessa befattningar snarast syntes vara mindre krävande än
förordnande å adjutantsbefattningar vid exempelvis arméfördelningsexpeditionerna,
för vilka särskilda arvoden icke vore anslagna. Ett ytterligare
skäl för uteslutandet av nu avsedda arvoden läge däri, att personal,
som erhölle förordnande å ifrågavarande befattningar, vid bifall till
de sakkunnigas förslag, skulle komma i åtnjutande av ersättning för
flyttningskostnad vid förflyttning i anledning av förordnandet.
De sakkunniga ansåge vidare, att ur vederbörliga stater borde helt
uteslutas de särskilda ersättningar, vilka vore anslagna på staterna för
generalitetet och för kommendantskapen i form av fyllnad till lanjunkares
dagavlöning för vissa såsom skrivbiträden förordnade sergeanter. Befattningarna
i fråga syntes nämligen icke i någon män erfordra några sådana
kvalifikationer, att deras uppehållande gåve anledning till särskild ersättning
utöver den lön, som enligt löneplanen tillkomme vederbörande sergeant
i den lönegrad, vartill hans beställning vore att hänföra.
Under vederbörligt avlöningsanslag vid lantförsvaret vore särskilda
medel anvisade för att bereda sergeanter, vilka kommenderades såsom
biträden hos regementsintendenter, fyllnad till fanjunkares dagavlöning.
22
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Enligt upplysningar, som de sakkunniga inhämtat, syntes ifrågavarande
befattningshavare i stor utsträckning hava att fullgöra arbete av lika
krävande art som fanjunkare. Vid sådant förhållande hade de sakkunniga
funnit riktigast föreslå, att ifrågavarande anslagspost bibehölles
oförändrad i avbidan på närmare utredning, huruvida den nu medgivna
ersättningen borde bibehållas eller bortfalla.
Under staten för intendenturkåren vore vidare uppförd en anslagspost
å 15,000 kronor för beredande av dagarvode enligt 42 § i nu gällande
avlöningsreglemente till den, som, utan att uppbära lön eller arvode
från intendenturkårens stat och utan att vara berättigad till dagtraktamente,
tjänstgjorde inom intendenturkåren. Då härmed avsåges att lämna
ersättning åt officer eller underofficer, vilken vid förfall för regementsintendent
eller förrådsförvaltare förordnades såsom vikarie, ansåge de
sakkunniga, att denna ersättning fortfarande borde utgå enligt gällande
grunder i avvaktan på närmare utredning i ämnet.
Efter att hava framhållit, att de arvoden och ersättningar, som hörde
till grupp C, avsåge befattningar av vitt skilda slag och att ett fullständigt
angivande av desamma icke syntes erforderligt, anförde de sakkunniga
rörande dessa arvodens reglerande följande.
I olikhet med vad som anförts i fråga om de till gruppen B hänförliga
arvodena, syntes någon indragning av förstnämnda arvoden —
i den män vederbörande befattningar vid försvarets omorganisation överhuvudtaget
komme att bibehållas — icke kunna ifrågasättas. Vid sådant
förhållande syntes i avseende ''å dessa arvoden böra tillämpas den förut
av de sakkunniga angivna huvudregeln, enligt vilken de från och med
år 1922 borde upptagas till belopp, som med omkring 16 procent överstege
de nuvarande beloppen.
I detta sammanhang hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå,
att motsvarande avlöningsförhöjning måtte tillerkännas vissa å flottans
ecklesiastikstat upptagna befattningshavare, som visserligen icke uppbure
arvoden, men vilkas ställning i lönesystemet likväl närmast syntes motsvara
den, som intoges av här ifrågavarande personal. Dessa befattningshavare
vore regementspastorn vid flottans station i Stockholm, bataljonspredikanten
vid samma station samt klockaren vid Skeppsholms församling.
Det nu nämnda förfaringssättet hade de sakkunniga emellertid icke
ansett sig böra föreslå för de arvoden, som utginge till de militära beställningshavare
på aktiv stat, vilka såsom bitjänster uppehölle befattningar
av den beskaffenhet, att deras bibehållande kunde antagas bliva
beroende på resultatet av den pågående utredningen rörande omorganisationen
av försvaret. Hit hörde exempelvis arvodena till de regements
-
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 23
chefer vid infanteriet, som förordnades såsom brigadchefer, samt arvodena
till flertalet lärare vid de militära läroverken. En ytterligare avvikelse
från berörda huvudregel om arvodenas höjande borde enligt de
sakkunnigas mening äga rum beträffande avlöningen åt vissa ecklesiastika
befattningshavare, nämligen garnisonspastorn å Kaidsborg, organisten därstädes
samt kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Frågan
om höjning av den av statsmedel ingående avlöningen till omförmälda
befattningshavare syntes böra upptagas endast i samband med eventuella
ändringar i gällande lönekonventioner. Beträffande nu nämnda arvoden
hade de sakkunniga därför funnit sig böra föreslå tillämpande av samma
förfaringssätt, som förordats beträffande de till gruppen B hörande
arvodena, eller att de borde utgå med oförändrade belopp under år 1922,
intill dess annorlunda bleve beslutat av Kungl. Maj:t och riksdagen. I
fråga om grunderna för beräkning av dyrtidstillägg å sagda arvoden ansåge
de sakkunniga, att ovan gjorda uttalanden beträffande de till gruppen
B hörande arvodena i allmänhet borde äga motsvarande tilllämpning.
I ett fall — nämligen i fråga om arvodet till advokatfiskalen vid
flottans station i Karlskrona — hade de sakkunniga föreslagit viss ytterligare
förhöjning av arvodet. Anledningen härtill hade varit, att arvodet
för .denne tjänsteman ansetts böra ställas i visst förhållande till arvodet
för advokatfiskalen i marinförvaltningen, vilken tillika hade att förrätta
advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms station. Då sistnämnda
arvode, 3,000 kronor, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslagits
skola höjas till 4,000 kronor, hade det ansetts skäligt, att advokatfiskalens
vid Karlskrona station arvode höjdes från 2,500 kronor till
3,000 kronor.
Beträffande slutligen arvodena under grupp D framhöllo de sakkunniga,
att dessa tillkomme flertalet bland de befattningshavare vid försvarsväsendet,
som inom den civila förvaltningen vore att hänföra till
ständigt tjänstgörande, icke ordinarie personal. I stor utsträckning
uppehölles ifrågavarande befattningar av pensionerade militära beställningshavare
eller annan personal i reserven, men i övrigt toges för
deras uppehållande i anspråk civil personal. Av sistnämnda personal
vore en stor del kvinnlig.
Såsom exempel på olika dylika befattningar vid armén resp. marinen
anfördes av de sakkunniga följande.
1) Arvodestagare vid armén.
Bibliotekarien och aktuariema vid generalstaben, kommendanten i
Stockholm, kommendanten å Karlsborg, rullföringspersonalen (d. v. s.
rullföringsbefälhavare, vid Stockholms stads rullföringsområde anställda
24
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
rullföringsofficerare samt rullföringsbiträden), redogöraren vid remonteringsstyrelsen,
förvaltaren vid ridskolan, förvaltaren samt väbeln vid
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, maskinisterna vid de militära
undervisningsanstalterna, personalen vid arméns sjuksköterskekår samt
slutligen all icke-ordinarie personal vid garnisonssjukhusen i Stockholm, i
Boden och å Karlsborg, nämligen dels vissa läkare och annan manlig
sjukvårdspersonal (underläkare, apotekare m. fl.), dels viss förvaltningspersonal
(sjukhusväblar, förrådsförvaltare, maskinister m. fl.), dels slutligen
husmödrar, översköterskor ävensom kvinnlig betjäningspersonal.
2) Arvodestagare vid marinen.
Bibliotekarien vid marinstaben, portvakten vid sjökrigsskolan samt
rullföringspersonalen (d. v. s. sjörullföringsbefälhavare och sjörullföringsbiträden).
Beträffande reglerandet av arvodena under grupp D omnämnde de
sakkunniga, att arvodena till extra konstaplar vid fästningspolisen i
Boden samt extra mariningenjörer föreslagits skola utgå ''med belopp,
som motsvarade lön i 1. lönegraden i den av de sakkunniga föreslagna
löneplanen för civilmilitära beställningshavare, resp. lön i 14. löneklassen
i samma löneplan. I fråga om övriga arvoden under förevarande grupp
anförde de sakkunniga, att de med hänsyn till de grunder, efter vilka
förslaget i dess helhet vore uppgjort, funnit det vara följdriktigt, att
den talrika icke ordinarie personal vid försvarsväsendet, som folie under
gruppen, finge sina nuvarande kontanta avlöningsförmåner uppförda till
en nivå, som motsvarade prisläget vid början av 1920-talet. Liksom
för en del av de arvoden, som hänförts under grupp C, hade de sakkunniga
därför i sitt förslag i regel upptagit arvodena inom nu förevarande
grupp med belopp, som med omkring 16 procent överstege de nuvarande
beloppen. I ett fall hade de sakkunniga ansett sig böra frångå
nämnda beräkningsgrund och i stället föreslå en mera väsentlig förhöjning
i arvodet. Enligt gällande stat åtnjöte biträdena vid Stockholms
stads rullföringsområde ett arvode av 3 kronor 50 öre för dag,
medan arvodet åt biträde vid övriga rullföringsområden på fastlandet
vore bestämt till allenast 3 kronor för dag. I avseende härå hade 1917
års militära avlöningssakkunniga uttalat, att, då Stockholms lantrullföringsområde
hade och borde hava sin expedition förlagd till Stockholm,
det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke dess personal borde åtnjuta
samma ersättning som personalen vid stadsrullföringsområdet. Bemälda
sakkunniga, som i sitt förslag till tillfällig löneförbättring för rullföringspersonalen
upptagit sådan löneförbättring till samma belopp för alla
rullföringsbiträden, hade vidare framhållit, att vid ett mera definitivt
ordnande av rullföringspersonalens avlöningsförhållanden spörsmålet om
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
25
utjämnande av ifrågavarande olikhet syntes böra tagas i övervägande.
I anslutning härtill och då även sjörullföringsbiträdet i Stockholm tillerkänts
det högre dagarvodet, hade de sakkunniga ansett skäligt, att biträdena
vid Stockholms lantrullföringsområde måtte komma i åtnjutande
av arvode till samma belopp som övriga motsvarande befattningshavare vid
rull fö rings väsendet, vilka hade sin tjänstgöringsort förlagd till huvudstaden.
De till grupp D hörande befattningshavare syntes, i likhet med
icke-ordinarie befattningshavare vid kommunikationsverken, böra i förekommande
fall åtnjuta kallortstillägg.
Enligt dittills gällande stater ägde i flera fall vederbörande befattningshavare
att efter viss tids tjänst — 5, resp. 10 år — vinna förhöjning
i arvodet. Så vore exempelvis fallet med förvaltaren vid ridskolan,
översköterskorna vid garnisonssjukhusen samt poliskommissarien
i Karlskrona m. fl. Vid beräkningen av de arvodesbelopp, som borde
tillkomma dessa befattningshavare, hade de sakkunniga ansett böra förfaras
på det sätt, att förhöjning med 16 procent beräknats på det för
vederbörlig befattning upptagna slutliga arvodet, varefter begynnelsearvodet,
efter förut angiven grund för avjämningen, bestämts till skillnaden
mellan summan av dåvarande slutavlöningen och nyssnämnda
förhöjning därav, å ena, samt summan av de medgivna arvodesförhöjningarna
efter viss tids tjänst, å andra sidan. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle sagda arvodesförhöjningar fortfarande utgå med oförändrade
belopp och efter då gällande tidsintervaller.
A id föredragning den 8 april 1921 av de sakkunnigas förslag om
lönereglering för arméns och marinens personal anförde statsrådet och
chefen för försvarsdepartementet i fråga om reglerandet av de på stater
under fjärde huvudtiteln uppförda arvodena till statsrådsprotokollet (prop.
nr 350 sid. 204 och 205) i huvudsak följande.
Av de. till vissa beställningshavare eller särskilda personalgrupper
för det dåvarande utgående arvoden, vilka ej kompenserats genom personalens
hänförande till vissa högre lönegrader eller motsvarande åtgärd,
skulle enligt de sakkunnigas förslag en del vid löneregleringens genomförande
bortfalla, under det andra ansetts böra tills vidare kvarstå och
höjas med 16 % samt åter andra, i avvaktan på vidare utredning, skulle
tills vidare utgå med oförändrade belopp. Den av de sakkunniga i
förevarande avseende verkställda utredningen och därpå grundade förslag
hade givit anledning till erinran endast såvitt anginge de arvoden, som
enligt de sakkunnigas mening skulle kvarstå oförändrade.
Beträffande åtnjutandet av dyrtidstillägg å sistnämnda slag av arvoden
hade de sakkunniga ansett, att dyrtidstillägg å dessa arvoden
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 4ii 22 4
Propositionen
nr 350 vid
1921 års
riksdag.
26
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
borde beräknas enligt grnnder, gällande för personal, som fått sin
avlöning reglerad efter det normala prisläget vid 1920-talets början.
Till stöd härför hade av de sakkunniga änförts, att ifrågavarande arvoden
skulle tillkomma beställningshavare, vilkas huvudsakliga avlöning
vore avsedd att regleras efter sagda prisläge. Den av de sakkunniga
sålunda åberopade omständigheten syntes emellertid icke rättvisligen
böra föranleda därtill, att dyrtidstillägget å nämnda, utöver 1914 års
prisnivå icke förhöjda arvoden skulle utgå efter lägre beräkningsgrund
än den, som enligt allmänna regler för dyrtidstilläggs utgående skulle
tillämpas beträffande dessa arvoden.
Under förutsättning däremot, att dyrtidstillägg å ifrågavarande arvoden
komme att beräknas enligt allmänna regler, skulle de sakkunnigas
förslag om bibehållande tills vidare av dessa arvoden vid oförändrade
belopp kunna biträdas. Då emellertid hinder särskilt ur lönetekniska
synpunkter syntes möta mot en sådan anordning, varigenom dyrtidstillägg
skulle utgå efter olika beräkningsgrunder å skilda delar av samma
beställningshavares totalavlöning, hade departementschefen i stället ansett
sig böra föreslå, att även förevarande arvoden tills vidare höjdes med
omkring 16 %. Härtill hade funnits så mycket större anledning, som
de arvoden, vilkas indragning ej ansetts påkallad redan i samband med
löneregleringens genomförande, icke borde, innan resultatet av en slutlig
utredning i ämnet förelåge, regleras på sådant sätt, att en minskning i
vederbörande arvodestagares inkomst av arvodet komme att uppstå.
Nu avsedda arvoden utgjordes, som av det föregående framginge,
av sådana, som utginge till vissa stabsofficerare (vid artilleristaben och
fortifikationsstaben), till lärare vid militära högskolor och vissa andra
militära läroanstalter, till såsom brigadchefer förordnade regementschefer
vid infanteriet in. fl. Däremot torde någon anledning icke förefinnas
att föreslå höjning av de särskilda ersättningar, som nu utginge för
beredande dels av fyllnad till fanjunkares dagavlöning för sergeanter,
kommenderade såsom biträden hos regementsintendenter, och dels av
dagarvode för officerare och underofficerare, vilka, utan att tillhöra intendenturkåren,
förordnades att uppehålla befattning vid denna kår.
Dessa ersättningar vore nämligen icke av samma natur som omförmälda
arvoden. Icke heller syntes ökning böra äga rum av de till
vissa ecklesiastika befattningshavare utgående arvoden, vilkas reglering
sammanhängde med ändringar i gällande lönekonventioner.
Vad särskilt beträffade arvodena till lärare vid militära högskolor,
vore det med hänsyn till de betydande svårigheter, vilka för närvarande
mötte att på lämpligt sätt besätta lärarplatserna vid nämnda
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
27
högskolor, -av synnerlig vikt, att någon nedsättning icke vidtoges av
den extra inkomst, som nu i form av arvode ntginge till dessa lärare.
I de förslag till stater för arméns och marinens truppförband (kårer),
staber, anstalter m. m., vilka förelädes riksdagen för fastställelse i samband
med löneregleringsförslaget, uppfördes arvoden och ersättningar
till vederbörande personalgrupper i allmänhet på sätt, avlöningssakkunniga
angivit i bilagorna vid deras betänkande. I enlighet med departementschefens
nyss åberopade yttrande förhöjdes dock även flertalet
av de arvoden, som enligt de sakkunnigas mening skulle kvarstå oförändrade,
med omkring 16 procent.
I förberörda yttrande till statsrådsprotokollet (prop. nr 350 sid. 258)
erinrade departementschefen vidare om arméns och marinens avlöningssakkunnigas
ovanberörda uttalanden dels rörande beskaffenheten av de
arvoden, som vore upptagna på de särskilda »förteckningarna över i stat
icke uppförda arvoden in. m.», dels ock därom, att vid beräkning av
vederbörliga avlöningsanslag hänsyn borde tagas till de arvodesökningar,
som i samband med genomförandet av lönereglering för arméns och
marinens på stat anställda personal kunde böra ifrågakomma för den
på arvodesförteckningarna uppförda personalen. I samband därmed, att
vissa andra frågor rörande de på arvodesförteckningarna upptagna arvoden
anmäldes för 1921 års riksdag, framhöll också departementschefen
(prop. nr 350 sid. 275 och 307), att vid beräkningen av vederbörliga
anslagsposter hänsyn borde, på sätt de sakkunniga föreslagit, tagas till
eventuellt erforderliga arvodesökningar, ävensom att för beredande av
de för sådant ändamål erforderliga medel de olika arvodesförteckningarnas
slutsummor borde ökas med 16 procent. Slutligen uttalade departementschefen,
att det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan
löneregleringen beslutats, pröva frågor om dylika förhöjningar i arvodena
enligt förteckningarna.
I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anmälde riksdagen sitt beslut
rörande Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringen för arméns
och marinens personal. Härvid yttrade riksdagen, bland annat, att, vad
anginge frågan om särskilda arvoden och ersättningar, riksdagen icke
funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om redan utgående arvoden, än att de arvoden, som av avlöningssakkunniga
ansetts böra utgå med oförändrade belopp, men av Kungl.
Maj:t föreslagits till förhöjning, enligt riksdagens mening icke borde utgå
på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre än till den 1 juli 1922. Det
1921 års
riksdaga
beslut rörande
reglerandet
av arvoden
m. m.
28
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Officersavlöningsreglementets
bestämmelser
rörande arvoden
m. m.
syntes riksdagen önskvärt, att frågan om samtliga arvoden underställdes
1922 års riksdags prövning.
I sin skrivelse den 17 juni 1921 nr 4 A, angånde reglering av utgifterna
under riksstatens för år 1922 fjärde huvudtitel, anmälde riksdagen
vidare, att vad anginge frågan om fastställande av de särskilda
staterna, det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna varje stats
slutsumma, sådan den skulle bliva på grund av riksdagens beslut rörande
löneregleringen. Riksdagen hade därför ansett sig böra fastställa
staterna i överensstämmelse med departementschefens förslag, dock med
iakttagande av att de ändringar, som påkallades av riksdagens nyss angivna
beslut, överlämnades åt Ivungl. Maj:t.
I anslutning till arméns och marinens avlöningssakkunnigas uttalanden
rörande reglerandet av de arvoden, vilka av de sakkunniga ansetts hänförliga
till grupp A, upptogo de sakkunniga i 81 § av sitt förslag till
avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen följande
bestämmelse rörande dessa arvoden:
Till innehavare av nedannämnda beställningar utgår enligt av Kung!. Maj:t
meddelade närmare bestämmelser, såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad,
arvode till följande belopp, nämligen:
vid armén:
till chefen för krigsskolan 2,040 kronor;
till fälttygmästaren 2,040 kronor;
till styresman vid artilleriets fabriker 2,400 kronor;
till regementsläkare i Boden 1,170 kronor;
till bataljonsläkare i Boden 1,170 kronor;
till regementsveterinär i Boden 1,170 kronor;
till överläkare, tillika chefläkare, vid garnisonssjukliuset i Stockholm 1,170
kronor;
till överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm
1,170 kronor; samt
vid marinen:
till marinläkare av 1. graden, som är sjukhusläkare i Karlskrona, 1,170 krönor.
Vad de sakkunniga sålunda föreslagit intogs i det förslag till avlöningsreglemente,
som av KungL Maj:t underställdes 1921 års riksdag;
och då riksdagen häremot icke gjorde någon erinran, återfinnes den av
de sakkunniga föreslagna bestämmelsen i det sedermera den 29 juni
1921 utfärdade officersavlöningsreglementet.
Beträffande de av de sakkunniga till grupperna B och C hänförda
arvodena framhöllo de sakkunniga, att de visserligen förutsatt, att fastställandet
av dessa arvodena skulle ske genom beslut av Kungl. Maj:t
29
Kung!. Maj:ts ''Proposition Nr 248.
ocli riksdagen, men att de icko ansett nödigt eller lämpligt, att arvodesbeloppen
upptoges i a v 1 ii n i n gs regi em en tet. I anslutning härtill föreslogo
do sakkunniga i 32 § 1 mom. av reglementsförslaget följande bestämmelse
rörande de till gruppen B hörande arvodena:
köi uppehållande, pa grund av förordnande eller kommendering, av vissa
befattmngar kan, i den män medel för ändamålet finnas på stat uppförda, utgå
särskilt arvode utöver lön för vederbörandes egen beställning.
I fråga om de till gruppen 0 hörande arvodena, i vad de avsågo
ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare, föreslogs i 32 8
2 mom. följande stadgande:
Till vissa beställningshavare utgår för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda
att fullgöras vid sidan av egen tjänst, arvode enligt grunder, som i behörig ordning
fastställas.
Såsom gemensam föreskrift, avseende saväl det ena som det andra
slaget av nu berörda arvoden, föreslogs i 32 § 3 mom. eu föreskrift så
lydande:
Beträffande tillgodonjutande av arvode, som i denna paragraf avses, skola
gälla de närmare bestämmelser^ som meddelas av Kungl. Maj:t.
I fråga om de talrika, .å de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
staterna uppförda arvoden, som voro avsedda att tillkomma ickeordinarie
. befattningshavare vid försvarsväsendet och vilka voro hänförliga
delvis till gruppen O, men huvudsakligen till gruppen D, föreslogo
slutligen de sakkunniga i 39 § av reglementsförslaget följande stadgande:
Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgå arvoden med i vederbörlig
stat angivna belopp; och skola beträffande tillgodonjutande av sådant arvode
galla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
Beträffande slutligen de arvoden, som icke utginge enligt beslut av
Kungl. Maj:t och riksdagen, utan allenast uppförts på de särskilda förteckningarna
över i stat icke uppförda arvoden, föreslogo de sakkunniga
i 40 § av reglementsförslaget en så lydande bestämmelse:
Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för
avlöningsförmånerna av Kungl. Maj:t.
Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om 32, 39 och 40 §§ i reglementsförslaget
upptogs i den till riksdagen avlåtna propositionen om
löneregleringen; och återfinnas de särskilda bestämmelserna i det av riksdagen
godkända, av Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 utfärdade officersavlöningsreglementet.
V issa närmare bestämmelser rörande sättet för åtnjutande av arvoden
enligt såväl förberörda tre paragrafer som 31 § hava sedermera med
-
1922 års
stater m. in.
Ytterligare
utredning.
30 Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.
delats av Kungl. Maj:t genom kungörelsen den 31 december 1921 med
vissa tilläggsbestämmelser till, bland annat, nyssnämnda reglemente.
Då Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande fastställde lönestaterna
under fjärde huvudtiteln, blevo de arvoden och ersättningar, vilka
de militära avlöningssäkkunniga i sitt löneregleringsförslag ansett böra
under år 1922 tillsvidare utgå med oförändrade belopp, med allenast de
av departementschefen särskilt angivna undantag, upptagna med samma
förhöjning, som flertalet övriga arvoden, eller med omkring 16 procent
av de tidigare beloppen. Samtidigt hava till staterna ifråga — nämligen
staterna för generalitetet, för artilleristaben, _ för krigshögskolan, för artilleri-
och ingenjörhögskolan, för ridskolan, lör skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, för artilleriskjutskolorna, för krigsskolan, för officerare
och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen, för flottans officerskår
in. in., för sjökrigshögskolan, för sjökrigsskolan samt för marinintendentskolan
— beträffande förevarande arvoden införts anmärkningar
av innehåll, att samma arvoden må utgå med vederbörligt i staten uppfört
belopp endast i den mån detsamma belöper på förra halvaret 1922,
samt att framdeles kommer att angivas, huruvida och med vilket belopp
arvodet må utgå för senare halvåret 1922.
Beträffande de arvoden, som finnas uppförda på ovanberörda förteckningar
över i stat icke uppförda arvoden med flera ersättningar till
viss personal vid armén och marinen, har Kungl. Majit, efter det arméförvaltningen,
resp. marinförvaltningen inkommit med infordrade förslag
rörande sådana ändringar i arvodesbeloppen, som betingades av riksdagens
beslut rörande löneregleringen för viss personal vid armén och
marinen, samt dessa förslag i huvudsak godkänts, genom särskilda brev
till ämbetsverken den 28 oktober 1921 medgivit, att de avlöningsförmåner,
som upptagits i breven bifogade förteckningar, finge utgå med
högst de i förteckningarna angivna belopp. I sammanhang härmed har
föreskrivits, att i förteckningarna upptagna arvoden, som vore avsedda
att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare vid armén,
resp. marinen, finge utgå med i förteckningarna angivna belopp endast
i den män desamma belöpte på första halvåret 1922, varjämte förklarats,
att Kungl. Maj:t framdeles komme att meddela bestämmelse, huruvida
och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret 1922.
Av den redogörelse, som i det föregående lämnats, framgår, att
frågan om reglerandet av det stora antal arvoden, som utgå till personal
vid försvarsväsendet antingen enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
stater eller på den grund att de uppförts på vederbörlig förteck
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 31
ning över i stat icke uppförda arvoden, icke vunnit någon slutgiltig
lösning i samband med den lönereglering för försvarsväsendets personal
i övrigt, som genomförts efter beslut av 1921 års riksdag.
Med anledning av riksdagens förutnämnda uttalande om önskvärdheten,
att frågan om samtliga arvoden underställdes 1922 års riksdags
prövning, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1921 åt arméns
och marinens avlöningssakkunniga eller den eller de personer, som chefen
för försvarsdepartementet i deras ställe kunde utse, att avgiva, bland
annat, de förslag, som erfordrades för underställande av frågan om -samtliga
enligt beslutet om löneregleringen utgående arvoden 1922 års riksdags
prövning. Sedermera har Kungl. Maj:t enligt brev den 31 december
1921 förordnat, att ovannämnda uppdrag skulle övertagas och slutföras
av försvarsväsendets lönenämnd.
Vidare har lönenämnden anmodats att, i samband med verkställandet
av nyssnämnda uppdrag, avgiva yttrande och förslag jämväl rörande de
arvoden, vilka jämlikt förut omförmälda särskilda brev den 28 oktober
1921 och därvid fogade förteckningar över i stat icke ujjpförda arvoden
vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare
vid armén, resp. marinen, och som finge utgå med de i förteckningarna
angivna belopp, endast i den mån desamma belöpte på
första halvåret 1922.
I skrivelse den 8 mars 1922 har nu lönenämnden avgivit utlåtande
och förslag i ämnet.
Lönenämnden har därvid inledningsvis anfört, att nämnden, då den
gått att fullgöra nu ifrågavarande uppdrag, till eu början haft att taga
ståndpunkt till frågan om vilka av dessa arvoden m. m. kunde anses
falla inom nämnda uppdrag. Enligt riksdagens förut anförda skrivelse
den 16 juni 1921 hade visserligen riksdagen, jämte det riksdagen beslutat,
att vissa arvoden, som av Kungl. Maj:t föreslagits till förhöjning,
icke borde utgå på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre än till den 1
juli 1922, uttalat, att det syntes riksdagen önskvärt, att frågan om
samtliga arvoden underställdes 1922 års riksdags prövning. Lönenämnden
hade emellertid funnit hinder möta att nu upptaga frågan i hela
dess vidd närmast av det skäl, som av arméns och marinens avlöningssakkunniga
anförts såsom stöd därför, att de sakkunniga, i sitt löneregleringsförslag
funnit sig i fråga om reglerandet av flertalet arvoden
kunna föreslå endast en tillfällig lösning. De sakkunniga hade nämligen
i sådant hänseende framhållit, att reglerandet av arvodena i vissa av
-
Försvars
väsendets
lönenämnd.
Uppdragets
begränsning.
Departe
ments*
ehefen.
32 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
seenden ägde omedelbart- samband med den blivande organisationen av
försvaret.
Då resultatet av försvarsrevisionens arbete ännu icke förelåge, hade
lönenämnden alltså funnit sig böra begränsa sig till att i första hand
till behandling upptaga sådana arvoden, som enligt de för år 1922 fastställda
staterna förklarats få utgå med fastställda belopp, endast i den
mån desamma belöpte på första halvåret 1922, eller, närmare bestämt,
de i det föregående berörda, å vederbörliga stater till siffran upptagna
arvoden m. m., som av avlöningssakkunniga med oförändrade belopp
upptagits i bilagorna till deras ovanberörda betänkande den 10 februari
1921, men sedermera av Kungl. Maj:t och riksdagen höjts med 16 procent,
att med sålunda fastställda belopp utgå under första halvåret 1922.
Utöver de på ordinarie stat med bestämda belopp upptagna arvoden
av ifrågavarande art, vilka varit föremål för avlöningssakkunnigas yttrande
och förslag, hade lönenämnden emellertid ansett sig böra till
behandling upptaga jämväl vissa arvoden, vilka ägde omedelbart sammanhang
med förstnämnda arvoden, nämligen de, som sedan en följd
av år enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut utginge till en del
befattningshavare från två på extra stat uppförda anslag nämligen till
»ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet» samt till »vissa kostnader för krigsskolans verksamhet».
Vidare hade nämnden, i samband med utredningen rörande arvoden enligt
de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staterna sådan denna
utredning blivit av nämnden begränsad, i anledning av det nämnden
särskilt meddelade uppdrag, även haft att taga under övervägande reglerandet
av det icke obetydliga antal arvoden, vilka vore uppförda på
vederbörliga förteckningar över i stat icke uppförda arvoden och som
vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare
vid armén och marinen.
På grund av den avfattning, som givits åt brevet den 29 juni
1921, i vad detsamma avsåge ifrågavarande uppdrag, hade lönenämnden
emellertid i en del fall, då särskild framställning därom blivit gjord
eller då synnerliga skäl därtill eljest funnits föreligga, ansett sig böra
till behandling upptaga jämväl vissa andra arvoden än de nyssnämnda.
I intet av dessa fall hade dock nämnden ansett sig böra behandla andra
förmåner än sådana, som på ett eller annat sätt berörts i samband med
den lönereglering i övrigt, vilken jämlikt avlöningssakkunnigas förslag
underställts 1921 års riksdags prövning.
Av den ovan lämnade redogörelsen rörande de olika slag av arvoden
m. fl. särskilda ersättningar, vilka efter genomförandet av den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248. 38
vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för försvarsväsendets
personal kvarstå i lönesystemet och utgå från medel under fjärde huvudtiteln,
framgår, att dessa förmåner till stor del äro avsedda för personal,
som uppehåller befattningar, beträffande vilkas bestridande väsentliga
förändringar torde kunna ifrågakomma i samband med den förestående
omorganisationen av försvarsväsendet. Vid sådant förhållande har jag
icke funnit anledning till någon erinran däremot, att den framställning
rörande arvodenas reglerande, som bör avlåtas till 1922 års riksdag,
begränsas på sätt lönenämnden föreslagit.
Efter det lönenämnden angivit, på vad sätt den av nämnden verkställda
utredningen begränsats, har nämnden övergått till att yttra
sig om de frågor rörande ändringar i vissa arvoden, som synts böra
underställas 1922 års riksdag. I sin framställning har nämnden härvid,
i den mån så befunnits lämpligt, följt den uppdelning av arvodena på
olika grupper, som av avlöningssakkunniga gjorts vid avgivande av det
förslag till arvodesfrågans provisoriska lösning, som förelagts 1921 års
riksdag. För att åskådliggöra sin framställning har nämnden låtit uppgöra
tablåer (se Bil. I och II) utvisande nämndens förslag rörande reglerandet
av vissa arvoden å lantförsvarets respektive sjöförsvarets stater
ävensom en tablå (se Bil. III) upptagande .de å vederbörande arvodesförteckningar
förekommande arvoden m. m., vilka utgå till ordinarie
beställningshavare utöver fastställd lön, samt lönenämndens förslag till
samma arvodens reglerande.
Arvoden enligt 31 § i officersavlöningsreglementet.
Beträffande de arvoden, vilka av avlöningssakkunniga hänförts till
gruppen Å, har lönenämnden framhållit, att vissa av dessa arvoden vid
löneregleringen uteslutits på den grund, att för vederbörande beställningshavare
inrättats särskilda lönegrader, eller därigenom att särskilda
bestämmelser införts i avlöningsreglementet, varigenom vederbörande
beställningshavare erhållit kompensation för arvodet. Någon förändring
i dessa delar av de nya avlöningsbestämmelserna hade, så vitt lönenämnden
hade sig bekant, icke satts i fråga, och hade nämnden icke
heller eljest funnit anledning att föreslå några jämkningar i desamma.
För återstoden av de till gruppen A hörande beställningshavarna
hade'' arvoden ansetts böra även efter lönereregleringens genomförande
bibehållas, och hade dessa med till siffran bestämda belopp upptagits i
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.) in n 5
Löne
nämndeu
-
34
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
31 § av officersavlöningsreglementet. Lönenämnden liade för sin del funnit
nämnda nu gällande bestämmelser vara i det hela ägnade att bereda de
särskilda beställningshavarna det försteg i lönehänseende framför övrig
personal i vederbörliga lönegrader, som betingades av deras arbetsuppgifters
vikt och ansvar eller av deras särskilda tjänstgöringsförhållanden.
Beträffande den överläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, som
åtnjöte lön såsom bataljonsläkare i 9. lönegraden i löneplan C och därjämte
ett till 1,170 kronor för år bestämt arvode enligt nämnda paragraf
i avlöningsreglementet, hade till lönenämnden under hand överlämnats
en framställning, däri, med hänsyn till det mer omfattande och framför
allt större utbildning krävande arbete, som fordrades av sjukhusöverläkaren
i jämförelse med övriga bataljonsläkare, ifrågasatts, om icke den
förstnämnde borde beredas en något förbättrad ställning i lönehänseende.
Såsom skäl härför hade ytterligare framhållits, att innehavaren av denna
beställning enligt den nya lönestaten först efter det ett större antal
tjänstår uppnåtts, komme att erhålla lika stor avlöning, som utgått enligt
äldre bestämmelser, samt att befordran till beställning såsom regementsläkare
vid truppförband för honom knappast kunde ifrågakomma.
Jämväl arméns och marinens avlöningssakkunniga hade uppmärksammat
(se proposition nr 350 vid 1921 års riksdag sid. 193 och 194), att
bland andra beställningshavare innehavaren av ifrågavarande beställningsåsom
sjukhusöverläkare med bataljonsläkares lön vid arvodets fastställande
till allenast 1,170 kronor skulle vid löneregleringen erhålla en
otillräcklig kompensation för sin tidigare särställning i lönehänseende.
Det oaktat hade'' de sakkunniga funnit sig icke kunna i detta fall föreslå
några avvikelser från grunderna för det föreslagna lönesystemet, men
hade de sakkunniga ansett, att den avlöningsminskning, som kunde uppstå
för den nuvarande tjänstinnehavaren, borde utjämnas genom bestämmelser
rörande personliga lönetillägg.
Med hänsyn därtill, att garnisonssjukhusets i Stockholm organisation
kunde komma att bliva beroende på resultatet av den förestående
revisionen av försvarsväsendet, hade lönenämnden ansett sig
sakna anledning att redan nu avgiva något förslag om förändrad placering
å gällande löneplan eller om ökat arvode för ifrågavarande överläkare.
I betraktande av önskvärdheten att kunna för ifrågavarande beställning
påräkna en högt kvalificerad läkare, syntes däremot framdeles
böra tagas under övervägande, huruvida icke innehavaren av beställningen
borde beredas förbättrad ställning i avlöningshänseende. Härvid
kunde ifrågasättas, om han icke borde likställas med sjukhusläkarna vid
Kutig1. Maj:ts Proposition Nr 248.
35
marinens sjukhus i Karlskrona, vilka, utom att de likaledes tillerkänts
arvoden å 1,170 kronor för år räknat, hänförts till 10. lönegraden enligt
löneplan C i officersavlöningsreglementet, under det den förre tillhörde
allenast 9. löneklassen.
I likhet med lönenämnden har jag funnit, att de arvoden, vilka Departemed
till siffran bestämda belopp upptagits i 31 § i officersavlönings- ,''pefen"
reglementet, måste anses vara efter nuvarande förhållanden lämpligt avvägda.
Jag ansluter mig följaktligen ''till lönenämndens förslag därom,
att någon ändring beträffande dessa arvoden nu icke bör ifrågasättas.
Arvoden enligt 82 § 1 och 2 inom. i officersavlöningsreglementet.
Medan lönenämnden, enligt vad förut nämnts, i fråga om de arvo- limeden,
vilka enligt 1921 års riksdags beslut och 31 § i det nya officers- llBmn<lc,u
avlöningsreglementet utgå till vissa ordinarie beställningshavare såsom
förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad, kommit till den uppfattningen,
att något förslag om ändring i avseende å dessa arvoden icke syntes
böra avlåtas till 1922 års riksdag, har nämnden däremot kommit till
annat resultat beträffande ett flertal av de arvoden, vilka, såsom förut
framhållits, nämnden ansett böra utgöra huvudföremålet för utredningen
och vilka till övervägande delen vore att hänföra till sådana, som enligt
officersavlöningsreglementets 32 § 1 mom. eller 2 mom. tillkomme ordinarie
militära och civilmilitära beställningshavare antingen utöver lönen
för vederbörandes egen beställning för uppehållande, på grund av förordnande
eller kommendering, av vissa befattningar (arvoden hänförliga
till den av avlöningssakkunniga med B betecknade grupp), eller såsom
ersättning för särskilda uppdrag, avsedda att fullgöras vid sidan av egen
tjänst (arvoden tillhörande den med C betecknade grupp).
I fråga om dessa arvoden hade — anför lönenämnden — utredningen
ådagalagt, att åtskilliga indragningar eller ändringar vore av nöden.
Vid artilleristaben hade arvoden förekommit alltsedan 1875 års löne- Artmeristabsreglering.
Särskilda arvoden för vid fortifikationsstaben placerade officerare
hade däremot tillkommit först från och med år 1903 i samband officerare,
med genomförandet av 1901 års härordning. Till statsrådsprotokollet
vid 1902 års statsverksproposition beträffande fjärde huvudtiteln hade
föredragande departementschefen härom anfört, att han, ehuru vid genomförandet
av då föreliggande förslag rörande lönereglering för arméns
officerare ett flertal arvoden borde uteslutas ur de särskilda staterna,
36
Kwngl. Maj:ts Proposition Nr 248.
dock med hänsyn till dåvarande avlöningsförmåner och den trägna
tjänstgöringen för vissa vid fortifikationsstaben placerade officerare ansåge
sig böra biträda ett av chefen för generalstaben avgivet förslagtill
arvoden åt dessa officerare. Dessa arvoden hade sin motsvarighet
i de å staten för artilleristaben uppförda arvodena, vilka vore behövliga,
bland annat, på grund av officerarnas ofta för blott ett fåtal år skeende
förflyttning från landsorten till tjänstgöring i huvudstaden samt därmed
förenade extra kostnader.
Enligt de för närvarande gällande staterna för artilleristaben och
för officerare och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen utginge
ifrågavarande arvoden under förra halvåret 1922 med följande
belopp för helt år räknat, nämligen:
a) vid artilleristaben:
till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen kr. 1,740: —
» en var av 3 artilleristabsofficerare ....................................... » 1,410: —
» en var av 3 artilleristabsofficerare....................................... » 1,170: —
» en infanteriofficer vid artilleristaben.................................. » 1,170: —
» en var av 2 artilleristabsofficerare ...................................... » 870: —
b) vid fortifikationsstaben;
till en var av 3 avdelningschefer............................................ kr. 930: —
» en var av 10 stabsofficerare.................................................. » 720: —
Uti 1902 års riksdags skrivelse nr 113 hade i fråga om förslaget
rörande införandet av arvodena för fortifikationsstabens officerare anförts,
att riksdagen med hänsyn till de avlöningsförmåner, som vore fastställda
för artilleristaben, icke funnit sig böra göra någon erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, som innebure, att de arvoden, som förut utan hänsyn
till tjänstgöring utgått till alla officerare av vissa högre grader inom
fortifikationen, skulle försvinna, men däremot arvoden beredas dem, som
finge antagas hava strängare och mer maktpåliggande tjänstgöring än
övriga fortifikationsofficerare.
Då lönenämnden till behandling upptagit frågan, om och i vad mån
nu nämnda särskilda arvoden till artilleristabs- och fortifikationsstabsoffieerare
borde efter löneregleringen bibehållas i lönesystemet, hade
nämnden i första hand beaktat, att det för arvodenas införande åberopade
skäl, att stabsofficerare skulle åsamkas kostnader genom förflytt
-
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
37
ning från landsorten till Stockholm, numera icke kunde innebära tillräcklig
grund för arvodenas bibehållande. Under en följd av år hade
nämligen de artilleriofficerare vid truppförband utom Stockholm, vilka
förordnats såsom artilleristabsofficerare, liksom även de fortifikationsofficerare,
som placerats i befattningar vid fortifikationsstaben, plägat
komma i åtnjutande av flyttningshjälp. På grund av bestämmelserna i
det nya officersavlöniugsreglementet och de av Kungl. Maj:t utfärdade
tilläggsbestämmelserna till samma reglemente vore ifrågavarande officerare
framdeles berättigade till sådan ersättning för flyttningskostnader, att
dessa kostnader i huvudsak torde bliva dem fullt ersatta. Enligt principerna
för den nya löneregleringen skulle vidare vederbörande beställningshavares
lön utgå med högre belopp på dyrare än på billigare orter,
och härigenom vunnes, att den ökning i levnadskostnader, som kunde
uppstå genom förflyttning till Stockholm, där stabsofficerarna i allmänhet
vore förlagda, i allt väsentligt kunde anses bliva kompenserad.
Oberoende av de nu framhållna synpunkterna, hade emellertid lönenämnden,
med hänsyn till de särskilda kvalifikationer i avseende å kunskaper
och duglighet, som krävdes av ifrågavarande stabsofficerare,
ävensom på grund av svårigheten att eljest erhålla en tillfredsställande
rekrytering, funnit nödvändigt att för vissa av dem fortfarande möjliggöra
ett försteg i lönehänseende framför övriga officerare i motsvarande
lönegrader. För vissa officerare vid generalstaben, där likaledes stora
krav måste ställas på personalen, hade avlöningsförhållandena ordnats
på det sätt, att i officersavlöningsreglementet 9 § 2 mom. införts föreskrift,
att kapten (ryttmästare), som vore eller hade varit anställd vid
genéralstaben, finge för bestämmandet av den löneklass, till vilken han
skulle hänföras, utöver vad eljest vore medgivet, tillgodoräkna sig tre
tjänstår. Att denna föreskrift befunnits erforderlig, hade berott därpå,
att såsom villkor för inträde i generalstaben gällde, att vederbörande
genomgått krigshögskolan (eventuellt den högre kursen vid artilleri- och
ingenjörhögskolan) ävensom fullgjort viss aspiranttjänstgöring. Då för
vinnande av förordnande såsom artilleristabsofficer eller placering såsom
fortifikationsstabsoffieer erfordrades genomgången högre kurs vid artillerioch
ingenjörhögskolan jämte i vissa fall även viss högre specialutbildning,
kunde det förväntas, att för de olika vapenslagens behov erforderligt
antal högre utbildade officerare icke skulle bliva tillgängligt, om
icke vissa ekonomiska förmåner fortfarande såsom hittills kunde ernås
av den, som genomginge endera av de högre kurserna vid sistnämnda
högskola. Närmast till hands skulle det ligga att söka ordna nu
38
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
föreliggande avlöningsfråga för artilleristaben och fortifikationsstaben
genom att utsträcka nyssnämnda föreskrift i avlöningsreglementet.
Ett förslag härutinnan hade lönenämnden dock icke funnit sig kunna
nu framlägga, enär nuvarande organisation innebure ett bestämt hinder
härför. Varken artilleristaben eller fortifikationsstaben utgjorde nämligen
såsom generalstaben särskild kår, som omfattade vissa ordinarie beställningar,
utan de artilleriofficerare, som för viss tid förordnades såsom
artilleristabsofficerare, kvarstode i sina beställningar vid resp. truppförband,
liksom de fortifikationsofficerare, vilka placerades vid fortifikationsstaben,
bibehölle sina beställningar på staten för officerare m. fl. vid
fortifikationen.
Av nu anförda skäl hade lönenämnden ansett, att det erforderliga
försteget i lönehänseende för artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerarna
fortfarande borde beredas dem genom uppförande på staterna av
vissa lämpligen avvägda arvoden. I anslutning därtill att ovan åberopade
stadgande rörande särskild lönetursberäkning för officerare vid generalstaben
endast gällde kaptener (ryttmästare), ansåge dock lönenämnden,
att arvoden icke längre borde upptagas för avdelningscheferna vid fortifikationsstaben.
För uppehållande av dessa befattningar avsåges nämligen
officerare, som samtidigt vore chefer för arméförvaltningens fortifikationsdepartements
militära byråer, och i sistnämnda egenskap kunde
allenast regementsofficerare placeras. I den mån regementsofficerare i
övrigt placerades vid fortifikationsstaben, syntes ej heller dessa böra
komma i åtnjutande av arvoden.
Vad artilleristaben beträffade, torde, vid det förhållande att den
såsom ordinarie beställningshavare på vederbörlig stat uppförde chefen
för staben icke tillhörde högre lönegrad än majors, icke komma i fråga,
att andra beställningshavare av högre lönegrad än kaptens tjänstgjorde
såsom stabsofficerare.
Å andra sidan torde det, i olikhet med vad fallet vore vid generalstaben,
där inga officerare av lägre grad än kaptens funnes anställda,
beträffande såväl artilleristaben som fortifikationsstaben föreligga behov
att kunna där anställa även löjtnanter. Lönenämnden föresloge därför,
att följande antal arvoden, avsedda för kompaniofficerare, från och med
år 1923 uppfördes, nämligen dels å staten för artilleristaben ett arvode,
avsett för eu artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen, åtta
arvoden för övriga artilleristabsofficerare och ett arvode för en vid staben
placerad infanteriofficer, dels ock å staten för officerare m. fl. vid fortifikationen
tillhopa tio arvoden för fortifikationsstabsofficerare.'' I anmärk
-
K mull. Maj:ts Proposition Nr 248.
39
ningar till staterna syntes i anslutning till lönenämndens nu avgivna
förslag böra uttryckligen stadgas, att arvodena endast Unge tilldelas
kompaniofficerare.
Vad anginge storleken av de arvoden för stabsofficerare, som enligt
lönenämndens nu avgivna förslag skulle komma att utgå, hade nämnden
funnit, att desamma borde sättas väsentligt lägre än de nu utgående
beloppen. Den förtur i lönehänseende, som på grund av merberörda
föreskrift i 9 § i officersavlöningsreglementet tillkomme kapten (ryttmästare),
som vore eller hade varit kapten i generalstaben, innebure, att eu sådan
officer, under förutsättning av placering i Stockholm, erhölle en lön,
som, allt efter vederbörandes tjänstålder, med minst G36 och högst (172
kronor överstege den lön, som han eljest skulle åtnjuta. På grund härav
och då, under förutsättning av nyss nämnd placering, skillnaden mellan
lön för löjtnant, tillhörande näst högsta löneklassen, och den för löjtnant
i högsta löneklassen utgjorde 588 kronor, hade lönenämnden funnit, att
arvodesbeloppen för ifrågavarande till artilleristaben eller fortifikationsstaben
hörande kompaniofficerare lämpligen kunde bestämmas till att i
allmänhet utgöra 600 kronor för år räknat. Undantag härifrån syntes
endast böra ifrågakomma för den artilleristabsofficer, som förordnades
till chef för konstruktionsavdelningen. Enligt vad lönenämnden inhämtat,
kunde denna befattnings innehavare i sin tjänst väsentligen inverka
på en ekonomisk förvaltning av de för anskaffning av artillerimateriel
anvisade medel, varjämte av honom krävdes en synnerligen ingående
kännedom om den moderna vapentekniken. På grund härav och då det
i allmänhet kunde vara synnerligen svårt att erhålla en för denna befattning
kvalificerad person, hade lönenämnden funnit det nödvändigt,
att arvodet för densamma bestämdes högre än för de övriga artilleristabsofficerarna.
Arvodet syntes lämpligen böra avvägas på sådant sätt,
att, om till befattningens uppehållande förordnades en äldre kapten,
denne, med inräknande av arvodet, skulle komma att uppnå ungefär
samma avlöning som en major i lägsta löneklassen. Enär chefen för
artilleristaben, under vilken artilleristabens officerare löde, jämlikt föreskrift
i officersavlöningsreglementets 9 § 1 inom., oberoende av tjänsteåldern
såsom major, i varje fall åtnjöte lön i den högsta löneklassen
för sådan beställning, funne lönenämnden sig kunna föreslå, att arvodet
för den av artilleristabsofficerarna, som vore chef för konstruktionsavdelningen,
bestämdes till 1,200 kronor. Vid tillämpning härav skulle
denna befattningshavare, även om lian undantagsvis skulle åtnjuta lön
i högsta löneklassen såsom kapten, med arvodets inräknande komma att
40 Kungl. Maj. ts .Proposition Nr 248.
ernå en avlöning, söm med minst 300 kronor nnderstege lönen för chefen
för artilleristaben.
Yad lönenämnden föreslagit i fråga om antalet arvoden åt artilleristabs-
och fortifikationsstabsofficerare, om dessa arvodens belopp samt
om grunderna för deras utgående torde genom särskild föreskrift böra
givas tillämpning redan från och med den 1 juli 1922.
Lönenämnden funne sig i detta sammanhang böra framhålla, att,
därest i samband med den förestående revisionen av försvarsväsendet
sådan ändrad organisation av artilleristaben eller fortifikationsstaben
skulle varda beslutad, att dessa staber bleve, liksom generalstaben, inrättade
såsom särskilda kårer med därför avsedda ordinarie beställningar,
det möjligen kunde böra tagas i övervägande, om icke den förtur i
lönehänseende, som ansåges böra tillkomma innehavarna av dessa beställningar,
borde anordnas i huvudsaklig anslutning till vad i sådant hänseende
gällde för beställningshavare vid generalstaben.
I staten för officerare m. fl. vid fortifikationen vore för närvarande
uppfört ett belopp av 1,600 kronor, avsett till gratifikationer åt biträden
å byggnadsavdelningen m. m. Enligt vad nämnden inhämtat, disponerades
detta belopp av chefen för fortifikationen på viss vid fortifikationsdepartementets
kasernbyrå medelst kontrakt anställd extra personal,
som i övrigt avlönades från olika för byggnadsändamål anvisade anslag.
Vid detta förhållande funne nämnden sig böra föreslå, att nämnda för
gratifikationer avsedda belopp borde från och med år 1923 utéslutas
från vederbörlig stat och det för lantförsvaret avsedda avlöningsanslaget.
Såsom brigad- I den till -1914 års senare riksdag avgivna propositionen (nr 58)
Chnade ^Te*5" angående ny härordning hade föreslagits, att då i fred brigadchefer vore
mentschefer behövliga med hänsyn till utbildningsarbetet, 12 infanteriregements”teriet*11"
c^e^''er, en för varje brigad, skulle förordnas att, med bibehållande av
beställningen på stat och regementschefsbefälet, vara brigadchefer. Dessa
borde åtnjuta ett årligt arvode av 1,000 kronor, och hade Kungl. Maj:t
för den skull hemställt, att för ändamålet erforderliga medel måtte uppföras
å generalitetsstaten.
Riksdagen hade för sin del icke funnit något att erinra mot inrättandet
av särskilda arvoden för de infanteriregementschefer, som i fred
skulle förordnas till brigadchefer, men hade hållit före, att det med
ifrågavarande arvoden avsedda ändamål, nämligen underlättande av
lämpligt personval, kunde nås, även om arvodenas belopp sänktes till
500 kronor.
41
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
1 mån liv härordningens genomförande hade 12 arvoden å 500
kronor uppförts på staten för generali tetet. 1 enlighet med 1921 års
riksdags beslut vore samma arvoden från och med år 1922 höjda till
000 kronor, varjämte till staten fogats eu anmärkning, i syfte att till
den 1 juli 1922 begränsa tiden för arvodets utgående med oförändrat
belopp.
Vid övervägande av frågan, om någon ändring beträdande nu berörda
arvoden i förevarande sammanhang borde ske, hade lönenämnden
icke funnit skäl att framställa något förslag i sådant hänseende. Nämnden
funne nämligen, att de förhållanden, som legat till grund för arvodenas
införande, fortfarande ägde giltighet, och att de infanteriregementschefer,
som pålades de med brigadchefsbefattningarnas uppehållande förenade
arbetsuppgifter och ansvar, alltjämt borde få åtnjuta ett visst
försteg i avlöningshänseende framför övriga överstar. I avvaktan på
slutförandet av försvarsrevisionens arbete syntes det för övrigt icke
lämpligt eller möjligt att genom särskilda anordningar av vederbörlig
löneplan bereda de såsom brigadchefer förordnade överstarna någon särskild
placering å löneplanen; och föresloge lönenämnden alltså, att ifrågavarande
arvoden finge med det på 1922 års stat uppförda beloppet
dels utgå under senare halvåret 1922, dels ock upptagas på 1923
års stat.
I anledning av väckt fråga, att med stationsbefälhavarbefattning
skulle, vad Karlskrona station anginge, förenas överkommendantsämbetet
därstädes, hade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i yttrande
till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 9 januari 1884 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för
år 1885 anfört, bland annat, följande.
Med avseende såväl på de ökade göromål av maktpåliggande och
ansvarsfull beskaffenhet, överkommendanten skulle erhålla genom övertagande
tillika av stationsbefälhavarbefattningen i Karlskrona som ock
på de högre. levnadskostnader, vilka vore oundgängliga för en ämbetsman
i den ifrågavarande stationsbefälhavarens och överkommendantens
ställning, syntes de fastställda avlöningsförmånerna för överkommendanten
i Karlskrona, om han tillika bleve stationsbefälhavare, böra förhöjas
med 3,000 kronor såsom särskilt arvode. Förslag i ämnet hade
framlagts för riksdagen, som i skrivelse den 11 maj 1884 medgivit, att,
därest Kungl. Maj:t skulle besluta tillsätta stationsbefälhavare vid flottans
stationer och med detta ämbete i Karlskrona förena överkommenBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) in *2 6
Innehavaren
av befalliavande
amirals- och
stationsbefålhavarämbetena
i
Karlskrona.
42
Tillägg till
lönen åt
vissa högre
militära
chefer vid
flottan.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
dantsämbetet därstädes, åt innehavaren av dessa förenade ämbeten finge
såsom särskilt arvode utgå ett belopp av 3,000 kronor för år räknat.
Den 10 juli 1884 hade Kungl. Maj:t, i samband med fastställande
av nytt reglemente för flottan, förordnat, att styrelsen vid vardera av
flottans stationer skulle utövas av en stationsbefälhavare och att stationsbefälhavaren
i Karlskrona tillika skulle vara överkommendant i denna
stad med tillhörande befästningar.
Ifrågavarande arvode hade intill år 1892 utgått från vissa lönebesparingar,
men från och med sistnämnda år uppförts såsom särskilt
arvode i staten för flottans officerskår.
Sedermera hade arvodet kvarstått med oförändrat belopp intill år
1922, för vilket år arvodet under rubrik: »arvode till beställningshavare,
som förordnas att samtidigt uppehålla befälhavande amirals- och stationsbefälliavarämbetena
i Karlskrona», upptagits i staten för flottans officerskår
m. fl. till ett med 16 % förhöjt belopp eller 3,480 kronor. Samtidigt
hade meddelats särskild föreskrift, att arvodet utginge med det i
staten uppförda och för helt år beräknade beloppet endast under förra
halvåret 1922, varjämte förklarats, att storleken av det arvode, som finge
utbetalas under senare halvåret 1922, framdeles komme att angivas.
Lönenämnden hade funnit skäl för närvarande icke föreligga för
någon ändring beträffande ifrågavarande arvode, och föresloge nämnden
alltså, att det på 1922 års stat uppförda arvodet måtte förklaras skola
utgå jämväl under senare halvåret 1922, ävensom att arvodet med oförändrat
belopp uppfördes på 1923 års stat.
Sedan lång tid tillbaka hade å staten för flottans officerskår in. fl.
funnits uppfört ett belopp av 2,000 kronor, avsett att utgå såsom årligt
tillägg till lönen åt beställningshavare, som utan att uppbära flaggmans
lön förordnades att uppehålla någon av följande befattningar, nämligen:
chefsbefattningen i marinförvaltningen, chefsbefattningen i marinstaben,
stationsbefälhavarbefattning eller befattning såsom högste befälhavare
över kustflottan. Uti 1922 års stat för flottans officerskår m. fl. funnes
ifrågavarande lönetillägg upptaget till ett med 16 % förhöjt och till
2,340 kronor avrundat belopp. Beträffande lönetilläggets utgående hade
meddelats enahanda föreskrift som i fråga om arvodet till förutnämnda
beställningshavare i Karlskrona.
Tillkomsten av ifrågavarande lönetillägg hade föranletts därav, att
för bestridande av nämnda chefsbefattningar icke funnits att tillgå tillräckligt
antal flaggmansbeställningar. Från och med år 1919 hade dock
antalet dylika beställningar — i anslutning till 1914 års riksdags beslut
Kungl. Muj.ts Proposition Nr 248.
43
i fråga om sjöförsvarets stärkande — bragts upp till ett mot dessa
chefsbefattningar svarande antal. Med hänsyn härtill syntes behovet av
detta lönetilläggs fortsatta utgående kunna ifrågasättas. Lönenämnden
hade emellertid inhämtat, att berörda lönetillägg för närvarande toges i
anspråk. Vid sådant förhållande och då antalet högre befälsposter vid
flottan kunde komma att bliva föremål för reglering i samband med den
förestående revisionen av försvarsväsendet, syntes det nämnden riktigast
att icke nu ifrågasätta indragning eller ändring av ifrågavarande lönetillägg.
Nämnden föresloge för den skull, att det på 1922 års stat uppförda
lönetillägget måtte utgå även under senare halvåret 1922 ävensom
att tillägget med oförändrat belopp uppfördes jämväl på 1923
års stat.
Enligt staten för krigsskolan vore vid såväl officerskursen som
reservoflicerskurserna uppförda följande arvoden, avsedda för officerare
med lön på stat, vilka anställdes såsom kompanibefäl, nämligen:
vid officerskursen:
till 1 kompanichef.................................................................... kronor 1,740: —
» en var av 5 subalternofficerare, därav 1 av kavalleriet
och 4 av infanteriet ............................................. » 1,410: —
vid vardera av de två reservofficer skur serna:
till 1 befälhavare (lärare)........................................................ kronor 720: —
» en var av 4 subalternofficerare (lärare)........................ )) 600: —
Enligt gällande instruktion för krigsskolan ålåge det vid officerskursen
kompanichefen att bestrida lärarbefattningen i krigslagar samt
tjänstgörings- och infanteriexercisreglementen ävensom kadettofficeren ur
kavalleriet att bestrida lärarbefattningen i ridning, hästkännedom och
kavalleriexercisreglemente. Enligt staten för officerskursen utginge särskilda
arvoden för nämnda lärarbefattningar med 1,170 kronor, respektive
600 kronor. Beträffande reservofficerskurserna föreskreves i instruktionen,
att befälhavaren (kompanichefen) ävensom subalternofficerarna
(kadettofficerarna) skulle bestrida undervisningen i de olika läroämnena
och övningarna enligt av chefen bestämd fördelning av tjänstgöringen.
Det vid officerskurserna anställda kompanibefälet tjänstgjorde vid
krigsskolan hela året förutom under tiden för de årliga repetitionsövningarna
och uppehölle alltså i regel icke innehavande beställningar vid
respektive truppförband. För kompanibefälet vid reservofficerskurserna
Kompanichefer
och
kadettoffice
rare vid
krigsskolan,
44
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
gestaltade sig tjänstgöringsförhållandena på det sätt, att, då vardera
kursen påginge en tid av mellan tre och fyra månader, personalen i regel
vore tjänstgörande vid krigsskolan allenast under omkring åtta månader
årligen med början i januari månad. Under återstoden av året kunde
däremot inträffa, att ifrågavarande officerare återginge till tjänstgöring
vid egna truppförband.
På grund av bestämmelserna i officersavlöningsreglementet den 29
juni 1921 och därtill hörande, av Kungl. Maj:t utfärdade tilläggsbestämmelser
torde från och med år 1922 för officerskursernas kompanibefäl
Karlberg komma att utgöra förläggningsort. Med stöd av samma bestämmelser
torde möjlighet jämväl förefinnas att träffa sådan anordning,
att även reservofficerskursens kompanibefäl förklarades skola vid Karlberg
fullgöra ordinarie tjänstgöring, till följd varav även för denna personal
Karlberg skulle bliva förläggningsort. Under angivna förutsättningar
skulle all ifrågavarande personal under tiden för sina kommenderingar
till krigsskolan bliva berättigad till lön i den ortsgrupp, vartill
Stockholm räknades, varjämte ersättning för flyttningskostnad i förekommande
fall torde komma att tillerkännas vederbörande. Av sålunda
anförda skäl och under åberopande av vad ovan anförts rörande arvodena
till artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerare skulle det kunna
ifrågasättas, huruvida anledning numera förefunnes att fortfarande bibehålla
särskilda arvoden för kompanibefälet på Karlberg efter den nya
löneregleringens genomförande. Med hänsyn till ifrågavarande befattningars
vikt för officersutbildningen och då, enligt vad lönenämnden
inhämtat, för förordnande till ifrågavarande befattningar i regel krävdes
att hava genomgått krigshögskolan, ansåge dock lönenämnden erforderligt,
att vissa begränsade arvoden bibehölles. Beträffande dessas avvägande
ville nämnden i huvudsak hänvisa till sitt förslag rörande arvodena
vid artilleristaben. Beträffande de särskilda befattningarna syntes
kompanichefen vid officerskursen, vilken chef i regel torde vara en äldre
kapten, böra erhålla ett arvode å 1,500 kronor, varigenom hans sammanlagda
avlöning komme att ungefär motsvara majors. Såsom villkor för
arvodets åtnjutande syntes böra stadgas skyldighet för kompanichefen att
utan särskild ersättning bestrida ovannämnda undervisning i ämnet krigslagar
m. m. I fråga om arvodena åt kadettofficerarna vid officerskursen
syntes desamma kunna bestämmas till samma belopp, som av lönenämnden
föreslagits för flertalet artilleristabsofficerare och fortifikationsstabsofficerare
eller 600 kronor för år. Kadettofficeren ur kavalleriet
borde dock såsom ersättning för den undervisningsskyldighet i ridning
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungI Maj. ts Proposition Nr 248.
4 ö
m. m., som regleraentsenligt ålåge honom, erhålla ett arvode, som med
300 kronor överstege övriga kadettofficerares.
Vid bestämmandet av arvodena för kompanibefälet vid reservofficerskurserna
syntes särskild hänsyn böra tagas till deras undervisningsskyldighet
och det sålunda, att, oaktat de båda reservofficerskurserna
tillhopa påginge allenast omkring två tredjedelar av året, man i allt fall
utginge från följande för helt år beräknade belopp, nämligen för kompanichefen
efter 1,200 kronor och för en var av kadettofficerarna efter
600 kronor.
Nämnden föresloge följaktligen, att arvodena för senare halvåret
1922 och enligt blivande stat för år 1923 bestämdes på följande sätt:
vid officerskursen:
för kompanichefen, med skyldighet för honom att meddela
undervisning i krigslagar samt tjänstgörings
och
infanteriexercisreglementen................................ kronor 1,500: —
» kadettofficeren ur kavalleriet, med skyldighet för
honom att meddela undervisning i ridning, hästkännedom
och kavalleriexercisreglementen............... » 900: —
» en var av övriga kadettofficerare ................................. » 600: —
vid vardera reserv ofjicerskursen:
för kompanichefen ................................................................... » 600: —
» en var av kadettofficerarna ............................................ » 300: —
med skyldighet för de olika officerarna att bestrida kadetternas undervisning.
Enligt gällande stat för sjökrigsskolan utginge arvoden till följande
befälspersonal, sålunda:
Kadettöfficelare
vid sjökrigsskolan.
till en var av 6 kadettofficerare från flottan........................ kronor 540: —
» 1 kadettofficer från kustartilleriet ................................. » 540: —
» 1 kadettofficer från flottan, arvode å 45 kronor i 3
månader................................................................................. » 135: —
Enligt gällande reglemente för sjökrigsskolan ålåge det kadettofficer
från flottan att vid skolan i land undervisa i organisationslära, krigsoch
sjölagar å officerslinjen och kadettofficeren från kustartilleriet att
46
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
undervisa i organisationslära, reglemente för marinen och krigslagar
m. m. å kustartillerilinjen. Kadettofficer, som uppehölle nu angivna
lärarbefattningar, åtnjöte härför arvode efter samma grunder som övriga
lärare.
Liksom av krigsskolans kadettoflicerare krävdes givetvis av kadettofficerarna
vid sjökrigsskolan särskild lämplighet att leda officersutbildningen.
Då befattningarna i fråga alltså vore fullt jämförliga, ansåge
lönenämnden sig böra förorda bibehållande av arvoden för sjökrigsskolans
kadettofficerare. Beträffande frågan om dessa arvodens storlek hade
inom nämnden ifrågasatts, att arvodena borde, i likhet med vad som
föreslagits beträffande kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan, sättas
högre för de kadettofficerare vid sjökrigsskolan, som hade ovannämnda
undervisningsskyldighet, än för de övriga. Även om sådant skulle låta
sig göra i fråga om kadettofficeren från kustartilleriet, mötte däremot
svårighet att tillämpa motsvarande förfaringssätt å kadettofficerarna från
flottan. Undervisningen i ämnet organisationslära samt krigs- och sjölagar
kunde nämligen — allt efter det sjökrigsskolans kurser på sjöofficers
linjen vore uppdelade på avdelningar — komma att uppehållas
av mer än en kadettofficer.
Då vid sådant förhållande det icke, såsom ifråga om nämnde kadettofficer
vid krigsskolan föreslagits, läte sig göra att i stat uppföra särskilt
högre arvode för viss bestämd kadettofficer från flottan på grund
av föreliggande särskild skyldighet för honom att fullgöra undervisning,
hade lönenämnden stannat vid att föreslå bibehållande av nuvarande anordning
med enhetliga arvoden för samtliga kadettofficerare vid sjökrigsskolan.
Beträffande den ersättning, som borde utgå för fullgörande av
nämnda särskilda skyldighet, ansåge lönenämnden, att densamma borde
utgå med visst reducerat lärararvode; och återkomme lönenämnden
längre fram till denna fråga.
I fråga om ersättningen för de åligganden, som ankomme på kadettofficerarna
vid sjökrigsskolan i denna deras egenskap, hade lönenämnden
icke lämnat obeaktat, att de under de tider, de tjänstgjorde vid skolan
i land, i viss mån vore mindre bundna av sina befattningar än vad
fallet vore med kompanibefälet vid krigsskolan. Medan officersaspiranterna
vid armén under sin vistelse vid krigsskolan vore kasernerade därstädes,
vore åter kadetterna vid sjökrigsskolan boende utom skolan. Härigenom
bleve kadettofficerarna befriade från viss kasern tjänst, som ålåge
kompanibefälet vid krigsskolan å Karlberg. Å andra sidan torde sjökrigsskolans
kadettofficerare under tjänstgöring vid skolan ombord vara
i hög grad bundna av att följa kadetternas övningar och utbildning.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 248.
47
Lönenämnden hade följaktligen funnit, att sistnämnda kadettoflicerares
arvoden skulle bliva lämpligt avvägda i förhållande till vad som föreslagits
för kompanibefälet vid krigsskolan, om de nuvarande arvodena,
540 kronor för år räknat, bibehölles oförändrade. I 1923 års stat syntes
följaktligen arvodena böra upptagas med nämnda belopp, varjämte föreskrift
torde böra meddelas, att de i 1922 års stat upptagna arvodena
finge utgå jämväl för tiden efter den 1 juli 1922.
Vid den av lönenämnden anställda prövningen, om och i vad mån Lärare vid
nu utgående arvoden kunde finnas böra kvarstå i lönesystemet, hade Undervialönenämden
icke hyst någon tvekan därom, att denna löneform fortfa- ningsrande
måste bibehållas för sådana officerare och civilmilitära beställnings- anstalterhavare,
vilka mottoge förordnanden såsom lärare vid de militära undervisningsanstalterna,
nämligen krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleristutskolorna,
krigsskolan, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinintendentskolan.
För att vinna en fullgod utbildning av försvarsväsendets
personal i officers- eller motsvarande tjänsteställning krävdes nämligen
tillgång till högt kvalificerade lärarkrafter, och sådana torde icke vara
att påräkna, om icke särskilda förmåner bereddes sådana beställningshavare,
som underkastade sig de omfattande studier i olika läroämnen,
vilka krävdes av de särskilda lärarna.
För undervisningen i vissa ämnen användes civila lärare, som icke
hade fasta anställningar vid försvarsväsendet. Åven om de civila lärarbefattningar,
som sålunda måste finnas, till sin natur vore rena bitjänster,
syntes det jämväl beträffande dessa erforderligt, att arvodesbeloppen tillmättes
så högt, att kompetent personal i varje fall kunde erhållas.
\ id sin utredning hade lönenämnden ansett sig böra undersöka olika grunder
möjligheten av att i högre grad, än vad för närvarande torde vara fallet,
söka reglera de olika lärararvodena efter enhetliga grunder. För att bestämmande,
vinna ledning för sitt arbete i detta syfte hade nämnden under hand inhämtat
upplysningar, i fråga om armén från inspektören för militärläroverken
samt cheferna för krigshögskolan, för artilleri- och ingen jörhögskolan
och för krigsskolan ävensom beträffande marinen från cheferna
för sjökrigshögskolan och för sjökrigsskolan.
Innan lönenämnden närmare inginge på nu förevarande spörsmål,
ansåge lönenämnden sig böra förutskicka, att lärararvodena vid de olika
läroanstalterna för närvarande vore reglerade efter ganska växlande
grunder. Vad armén beträffade, vore ersättningarna för olika lärarbe
-
48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 248.
fattningar fastställda såsom fasta årsbelopp vid samtliga läroanstalter
utom vid krigshögskolan. Vid sistnämnda anstalt hade däremot kommit
till användning ett system, som för flertalet lärararvoden .vunnit tillämpning
vid marinens motsvarande anstalter och som innebure, att ersättningarna
i vederbörliga stater beräknades efter visst belopp för varje
timmes undervisningsskyldighet i veckan under läsåret. Att nämnda
system, som även tillämpades i fråga om avlönandet av s. k. timlärare
vid rikets elementarläroverk och realskolor, hittills vunnit användning i
fråga om krigshögskolan och marinens samtliga läroanstalter, torde hava
sin grund däri, att lärarbefattningarna därstädes i regeln uppehölles såsom
bitjänster antingen av ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare
vid sidan av de befattningar, i vilka de i sådan egenskap vore
placerade, eller av civila lärare, som icke ägde fast anställning vid försvarsväsendet.
Vid arméns läroanstalter, med undantag av krigshögskolan,
vore åtskilliga av de lärarbefattningar, som uppehölles av ordinarie
militära och civilmilitära befattningshavare, av sådan beskaffenhet,
att befattningarna toge vederbörandes hela arbetstid i anspråk. Beträffande
dessa befattningar vore det givet, att det befunnits fördelaktigare
att upptaga arvoden med bestämda årsbelopp, som avpassats efter
arbetets besvärlighet och vikt i det hela, än att bestämma dem efter
vissa grundbelopp för den tid, som undervisningens meddelande i och
för sig toge i anspråk, t. ex. föreläsnings- eller lektionstimmar.
Då lönenämnden haft att taga ståndpunkt till frågan, om vilka förändringar
beträffande lärararvodena vid den nu förevarande arvodesregleringen
kunde anses påkallade, hade lönenämnden, vid det förhållande
att den förestående revisionen av försvarsväsendet torde kunna medföra
väsentliga ändringar i personalorganisationen vid de olika läroanstalterna,
begränsat sitt förslag till att omfatta närmast en utjämning av arvodenas
storlek, så att arvodena vid de särskilda läroanstalterna bleve så
vitt möjligt lika stora för undervisningsskyldighet av lika omfattning.
Däremot hade nämnden icke ansett sig böra taga ståndpunkt till sådana
frågor som huruvida arvoden, vilka hittills enligt vederbörliga stater utgått
efter visst belopp för varje timmes undervisningsskjddighet i veckan,
i stället borde upptagas med bestämda belopp för varje särskild lärarbefattning,
eller om ett motsatt förfaringssätt borde användas och det
sålunda, att såsom fasta årsbelopp upptagna arvoden i större omfattning,
än nu vore fallet, skulle regleras efter dylik timberäkning. Lönenämnden
förordade alltså, att fasta för år (kurs) bestämda arvoden fortfarande upptoges
i staterna för artilleri- och ingenjörhögskolan, krigsskolan, ridskolan,
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet samt artilleriskjutsko
-
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
49
loma, men att däremot i staterna för krigshögskolan, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan och marinintendentskolan de för lärararvodena erforderliga
medlen i regel beräknades efter visst belopp för varje timmes undervisningsskyldighet
i veckan under läsåret.
I såväl ena som andra fallet hade det emellertid synts angeläget
att, jämte tillgodoseende av förenämnda behov av utjämning mellan de
särskilda läroanstalterna, tillse, om icke vid beloppens reglerande arvodena,
åtminstone till den del desamma vore avsedda att utgå till militära och
civilmilitära ordinarie beställningshavare, kunde i högre gradvän vad för
närvarande vore fallet avvägas efter de olika befattningarnas vikt och
beskaffenhet i örigt. Under sitt utredningsarbete hade nämnden därför
i sådant syfte sökt beakta, bland annat, följande synpunkter.
Beträffande lärare, vilka vore ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet,
syntes i första hand böra tagas hänsyn till huruvida
undervisningen vore av sådan omfattning, att vederbörande lärares arbetstid
i mer eller mindre huvudsaklig grad toges i anspråk för lärarbefattningen.
Förhölle det sig så, att läraren antingen icke alls eller
blott i begränsad omfattning uppehölle den tjänst, som tillhörde den
ordinarie beställning, för vilken han uppbure lön i vederbörlig lönegrad,
borde nämligen lärararvodet, om icke särskilda omständigheter gåve anledning
till avvikelse, ej tillmätas högre, än att det innebure en skälig
ersättning för det arbete — ofta förenat med ekonomisk uppoffring —
som erfordrats av den, vilken gjort sig kompetent för den särskilda
befattningen. Sköttes däremot lärarbefattningen såsom en bitjänst till
en ordinarie beställning på det sätt, att undervisningen meddelades
antingen å tid, som folie utom vederbörandes vanliga tjänstetid, eller så
att någon mera avsevärd inskränkning eljest icke skedde i fullgörandet
av de ordinarie arbetsuppgifterna, syntes ersättningen böra bestämmas
till belopp, som utgjorde icke blott ersättning för förvärvandet av den särskilda
kompetensen, utan även en skälig gottgörelse för det utförda
extra arbetet.
I såväl det ena som det andra av nu nämnda fall torde lärararvodenas
lämpliga gradering böra ske efter de olika befattningarnas större
eller mindre svårskötthet. Förutom själva läroanstaltens beskaffenhet av
att vara antingen en högskola för mera vetenskaplig undervisning eller
allenast en läroanstalt för personalens allmänna fackutbildning, syntes
härvid böra beaktas, huruvida undervisningen meddelades vid föreläsningar
med vidlyftiga förarbeten för läraren eller vid lektioner, konstruktions-
eller laborationsövningar eller dylikt, för vilka i regel endast
obetydlig förberedelse erfordrades.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) <ui 22 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Beträffande det lämpliga avvägandet av arvodena för de lärarbefattningar
vid de militära undervisningsanstalterna, som uppehölles av personer,
vilka icke innehade ordinarie beställningar vid försvarsväsendet,
ställde sig frågan i stort sett enklare än beträffande den nyss behandlade
gruppen befattningar. I fråga om förstnämnda befattningar, som
i regel torde fyllas av lärare vid civila högskolor, elementarläroverk
m. m., syntes det vara tillräckligt att, förutom till det antal undervisningstimmar,
som ålåge de olika lärarna, taga hänsyn till de mer eller
mindre omfattande förberedelser för undervisningens meddelande, som
kunde krävas i de olika läroämnena. I detta hänseende hade det exempelvis
synts nämnden otvivelaktigt, att ersättningen för undervisningen
i språk, handelsteknik eller dylikt i allmänhet borde, kunna sättas något
lägre än i vissa naturvetenskapliga ämnen, såsom fysik eller kemi, där
uppfinningar tid efter annan kunde för lärarna medföra omläggningar
i undervisningen i betydligt större omfattning än i andra ämnen.
Lärararvoden Efter att sålunda hava angivit, på vad sätt lönenämnden begränsat
skolan68^»6 s^u utredning om lärararvodenas reglerande, ville nämnden till en början
krigslag- framhålla, i vilken män jämkning funnits påkallad i fråga om de arMgsskohm
v°den, som för närvarande vore beräknade efter visst belopp för varje
och marin- timmes undervisningsskyldighet i veckan. Ifrågavarande arvoden ut''"koian"1
gjordes dels av samtliga lärararvoden i staterna för krigshögskolan, sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan — med undantag allenast för arvodena
till repetitörer vid de båda högskolorna, till lärare i ridning vid
krigshögskolan samt till läraren i gymnastik och vapenföring vid sjökrigsskolan
— dels ock av arvodena vid marinintendentskolan.
Vid berörda timberäkning syntes hittills hänsyn icke hava tagits till
vare sig läsårets längd vid de olika läroanstalterna eller till de större
eller mindre krav, som på grund av de olika ämnenas beskaffenhet
ställdes på de olika lärarna.
Vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan hade alla efter timme beräknade
lärararvoden i staterna upptagits efter 350 kronor för timmes
undervisningsskjddighet i veckan.
Vad sjökrigsskolan beträffade, hade en gradering av beräkningsgrunden
för arvodena så till vida genomförts, att arvodena för lärare i
fysik och franska språket upptagits efter 350 kronor för varje timmes
undervisningsskyldighet i veckan, men för lärarna i samtliga andra
ämnen vid skolan i land efter allenast 175 kronor för dylik timme.
Nämnda gradering torde, förutom av det förhållandet, att sistnämnda
lärare utövade sina lärarbefattningar såsom bitjänster vid sidan av ordi
-
KungI. Maj.ts Proposition Nr 248. 51
narie militära eller civilmilitära beställningar, hava föranletts därav, att
undervisningen i förstnämnda två civila ämnen meddelades såsom en
påbyggnad på kursen för studentexamen, under det att undervisningen
i övriga ämnen utgjordes av den grundläggande officersutbildningen och
följaktligen delvis vore av mer elementär art.
Beträffande lärararvodena vid marinintendentskolan vore dessa visserligen
i vederbörlig stat icke uttryckligen upptagna efter visst belopp för
varje timmes undervisningsskyldighet i veckan. Enligt vad som frarnginge
av statsrådsprotokollet till statsverkspropositionen angående femte
huvudtiteln vid 1919 års riksdag, hade emellertid arvodena för de lärarbefattningar,
som vid skolans avdelning (aspirantskolau) i Stockholm
uppehölles av ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren,
nämligen i läroämnena reglemente för marinen (1 timme i veckan) och
intendenturtjänst (3 timmar i veckan) beräknats efter 200 kronor för
varje timmes undervisningsskyldighet i veckan. I staten för år 1920
hade alltså nämnda arvoden upptagits med 200 kronor resp. 600 kronor.
Vad anginge lärarna i flertalet övriga ämnen, nämligen i bokföring,
aritmetik, handelsgeografi, nationalekonomi, handelslära, statskunskap och
handelsrätt samt krigs- och sjölagar ävensom engelska och franska
språken, hade arvodena beräknats efter samma grund, som då tilllämpats
i avseende å arvodena i ämnena fysik och franska språket
vid sjökrigsskolan, eller efter 300 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet
i veckan. Då antalet veckotimmar i dessa ämnen utgjorde
20, hade därför beräknats ett sammanlagt belopp av (20x300=)
6,000 kronor. Med tillägg av dels 1,300 kronor såsom årsarvode för en
lärare i varukännedom med en undervisningsskyldighet i veckan av 5
timmar under höstterminen och 4 timmar under vårterminen, dels ock
200 kronor såsom årsarvode åt en lärare i stenografi, hade i staten
under rubriken »övriga lärare» upptagits ett sammanlagt belopp av 7,500
kronor.
I enlighet med den tillfälliga arvodesreglering, som beslutits vid
1921 års riksdag och varmed avsetts att genomföra en höjning av de
särskilda arvodena med omkring 16 procent, vore förenämnda poster å
200 kronor, 600 kronor och 7,500 kronor i vederbörlig stat för år 1922
höjda till respektive 240 kronor, 720 kronor och 8,700 kronor.
Utöver nu nämnda belopp vore i staten för marinintendentskolans
avdelning i Karlskrona (elevskolan) uppfört ett belopp av 990 kronor
till arvoden åt lärare i reglementet för marinen och i intendenturtjänst.
Enligt vad som framginge av förenämnda statsrådsprotokoll vid 1919
års riksdag, vore detta belopp ej beräknat efter visst belopp för timmes
52
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
undervisningsskyldighet i veckan, och syntes detsamma till följd härav
icke behöva i detta sammanhang tagas i betraktande.
Då lönenämnden undersökt möjligheten av att åstadkomma en utjämning
av nu ifrågavarande, efter viss timmes undervisningsskyldighet
i veckan beräknade lärararvoden, ville nämnden till en början framhålla,
att nämnden funnit riktigt, att arvoden till ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet, i den mån de tjänstgjorde såsom lärare vid de
läroanstalter, som meddelade mer elementär undervisning, nämligen sjökrigsskolan
och marinintendentskolan, sattes lägre än för dylika beställningshavare
vid förordnande såsom lärare vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan.
Den nuvarande beräkningen av lärararvoden efter visst belopp för
varje timmes undervisningsskyldighet i veckan lämnade emellertid, enligt
lönenänmdens mening, i övrigt i vissa detaljer icke rättvisa resultat.
Hittills hade man nämligen icke tagit tillbörlig hänsjm till läsårens olika
längd vid de ifrågavarande fyra olika läroanstalterna. Enligt gällande
föreskrifter kunde nämligen läsåret anses i genomsnitt omfatta följande
antal veckor
a) vid krigshögskolan .........
b) d sjökrigshögskolan......
c) » sjökrigsskolan............
d) » marinintendentskolan
30
25
25
35 (37)
veckor
D
»
Den ersättning, som belöpte, på verklig undervisning stimme vid de
olika läroanstalterna, bleve följaktligen ganska växlande, på sätt närmare
framginge av nedanstående tabell:
lärare i tvångsämnena vid krigshögskolan (alltid
ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet)
...................................................................... 3&0 kr. = 11 kr. 70 öre
oU
lärare i de valfria ämnena vid krigshögskolan,
nämligen i franska, tyska eller ryska språken
(civila personer med undantag för läraren i
ryska)......................................................................... kr. = 11 kr. 70 öre
oU
lärare vid sjökrigshögskolan (ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet utom lärarna
i matematik, fysik, kemi och internationell
rätt)............................................................................ ?jj? kr. =14 kr.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
53
lärare vid sjökrigsskolan i fysik och franska språket
(civila personer) .................................................... kr. = 14 kr.
lärare vid sjökrigsskolan i de militära eller civilmilitära
ämnena (alltid ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet) ............................. ~ kr. — 7 kr.
'' 2o
lärare vid marinintendentskolan i ämnena reglemente
för marinen och intendenturtjänst (ordinarie
beställningshavare vid marinintendentur
kåren)
...................................................................... kr. = 6 kr. 85 öre
lärare vid. marinintendentskolan i övriga ämnen
(civila personer)...................................... omkring kr. = omkr. 10 kr.
OO
Vid granskning av de olika ersättningsbelopp, som sålunda framkomme
för verklig undervisningstimme, hade lönenämnden till en början
funnit, att den gottgörelse (7 kronor eller något mindre), som nu tillkomme
ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet för undervisning
i militära ämnen vid sjökrigsskolan liksom för undervisning i ämnena
reglemente för marinen och intendenturtjänst vid marinintendentskolan,
kunde anses vara efter nuvarande förhållanden väl avpassad. En minskning
i ersättningen borde dock göras beträffande lärarbefattningarna i
organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjökrigsskolans sjöofficerslinje
samt i organisationslära samt reglemente för marinen och krigslagar
m. m. å kustartillerilinjen. Dessa lärarbefattningar uppehölles nämligen,
på sätt förut omförmälts, av kadettofficerare, som föreslagits skola i
sådan egenskap åtnjuta särskilt arvode. Vid sådant förhållande hade
lönenämnden funnit, att lärararvodena i dessa fall borde begränsas till
75 kronor för undervisningstimme i veckan under läsåret (=3 kronor
för verklig undervisningstimme).
Vad härefter anginge beräkningsgrunden för arvodena åt lärarna i
de militära eller civilmilitära ämnena vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan,
ansåge lönenämnden ofrånkomligt, att en utjämning härutinnan
komme till stånd. På grund av de stora krav, som ställdes på
dessa lärare, och med hänsyn till vad av chefen för krigshögskolan vid
olika tillfällen gjorts gällande i fråga om svårigheten att få lärarbefattningarna
vid högskolan besatta med tillräckligt kvalificerade krafter, ansåge
lönenämnden sig böra föreslå en omläggning av arvodesberäkningen
för ifrågavarande lärarbefattningar vid krigshögskolan sålunda, att ersättningarna
för dessa befattningar, beräknade efter verklig undervis
-
54 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
ningstimme, komme att liksom vid sjökrigshögskolan uppgå till 14 kronor
för sådan timme. Då läsåret vid krigshögskolan omfattade 30 veckor,
erfordrades således, att arvodet för undervisningstimme i veckan bestämdes
till 420 kronor i stället för nuvarande 350 kronor.
Den härav betingade kostnadsökningen å krigshögskolans stat komme
att utgöra (32 x 70 kronor =) 2,240 kronor.
Beträffande lärarna i de civila läroämnena vid ifrågavarande fyra
läroanstalter torde den ersättning (omkring 10 kronor för verklig undervisningstimme),
som utginge till lärarna i de civila ämnena (de olika
språken häri inräknade) vid marinintendentskolan, i allmänhet få anses
vara tillräcklig. Ett stöd för en sådan uppfattning hade lönenämnden
funnit däri, att det enligt en av inspektören för militärläroverken till
lönenämnden överlämnad promemoria från chefen för krigshögskolan
framginge, att avvägandet av arvodena åt lärare i tyska, franska och
ryska språken vid högskolan möjligen skulle kunna ske efter en beräkning
av 10 kronor för undervisningstimme-. Nämnden föresloge alltså,
att beräkningsgrunden för arvodena åt dessa lärare vid krigshögskolan
nedsattes från 350 kronor till 300 kronor för undervisningstimme i.veckan,
varigenom ersättningen för verklig undervisningstimme skulle bliva 10
kronor. Med tillämpning härav skulle uppkomma ett minskat anslagsbehov
under krigshögskolans stat av (24 x 50 kronor =) 1,200 kronor.
I konsekvens härmed funne lönenämnden, att ersättningen åt läraren
i franska språket vid sjökrigsskolan kunde beräknas efter 250 kronor i
stället för efter 350 kronor för undervisningstimme i veckan, en åtgärd,
som skulle medföra en kostnadsminskning å staten för sjökrigsskolan
av (8 x 100 kronor —) 800 kronor.
Någon nedsättning i beräkningsgrunden för arvodena till läraren i
fysik vid sjökrigsskolan samt till lärarna i matematik, fysik och kemi
vid sjö krigshögskolan ansåge lönenämnden däremot icke böra ifrågasättas.
På dessa lärare torde det nämligen ankomma att ständigt lämpa
sin undervisning så, att eleverna med ledning av de kunskaper, de förvärvade
i dessa ämnen, under sin officersbana bleve i stånd att följa
sådana nya tekniska resultat, som hade betydelse för försvaret. Av sådan
anledning torde en ersättning för verklig undervisningstimme, som med
4 kronor överstege den, som skulle tillkomma lärarna i språken, kunna
anses skälig och lämplig.
I det föregående hade antytts, att vissa lärararvoden i staterna för
krigshögskolan, sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan i stället för att vara
beräknade efter visst belopp för undervisningstimme i veckan upptagits
med fasta årsbelopp. Så hade i staten för krigshögskolan upptagits
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Ö.’>
dels 1,170 kronor såsom arvoden åt lärare i ridning och dels 1,170 kronor
såsom ersättning åt repetitörer. I staten för sjökrigshögskolan voro
uppförda dels 175 kronor såsom arvode till ledare vid krigsspelsövningar
enligt chefens för högskolan fördelning, dels ock 1,392 kronor att enligt
sådan fördelning utgå med högst 116 kronor för månad såsom arvode
åt repetitör, som utövade repetitörstjänst med bibehållande av annan
tjänstebefattning. I staten för sjökrigsskolan hade slutligen upptagits
arvode med 1,170 kronor till en lärare i gymnastik och vapenövningar,
tillika ledare av kadetternas idrottsövningar.
I fråga om dessa arvodesbelopp funne lönenämnden sig allenast Ridiärare och
böra föreslå vissa mindre jämkningar. Enligt yttrande från chefen för J^kHgehögkrigshögskolan
uppehölles ridundervisningen vid högskolan av två lärare, skolan,
vardera med omkring 120 timmars undervisning om året, och hade
skolchefen föreslagit arvodets beräknande efter 5 kronor för timme eller
för båda lärarna tillhopa efter ett årsbelopp av 1,200 kronor. Häremot
hade lönenämnden icke funnit annat att erinra, än att ersättningen skäligen
syntes kunna beräknas efter 4 kronor för timme och att sammanlagda
årsbeloppet sålunda kunde begränsas till 960 kronor. Den undervisning,
som fullgjordes av repetitörerna vid krigshögskolan, hade av
chefen uppskattats till 225 timmar under läsåret. Ersättningen härför
hade lönenämnden ansett skäligen böra utgå efter 5 kronor för timme,
och föresloge lönenämnden alltså, att anslagsposten till arvoden åt
repetitörer vid krigshögskolan nedsattes från 1,170 kronor till 1,125
kronor.
I en av arméförvaltningen i dess framställning rörande lantförsvarets Gratifikamedelsbehov
för första halvåret 1923 omnämnd, genom inspektören för vid
militärläroverken insänd skrivelse hade chefen för krigshögskolan fram- krigslag,
hållit, bland annat, att högskolans lärare, utöver dem tillkommande ar- biträda vid
voden, icke åtnjöte någon ersättning för det betydande och maktpå- jntrsdeuliggande
arbete, som ålåge vissa av dem vid uppgörandet av förslag i,ro''mnsa,na
till och rättandet av de skrivningar, vilka inginge såsom prov för vinnande
av inträde vid högskolan. Med hänsyn härtill både skolchefen
föreslagit, att ett belopp av 1,600 kronor måtte ställas till chefens för
krigshögskolan förfogande att utbetalas såsom gottgörelse för vissa lärares
extra arbete vid inträdesprövningarna.
Enligt gällande stadga för prövning till vinnande av inträde vid
krigshögskolan skulle denna prövning ske skriftligt och omfatta ämnena
taktik (2 prov), vapenlära, krigsbyggnadskonst, allmän historia samt
Ledare av
krigsepelsövningar
vid
sjdkrigehögskolan.
Lärare i
gymnastik vid
sjökrigsskolan.
56 Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248,
franska ock tyska språken. För vinnande av inträde i de båda andra
militära högskolorna — artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigshögskolan
— erfordrades däremot icke någon inträdesprövning.
Då antalet inträdessökande till krigshögskolan, enligt vad lönenämnden
inhämtat, kunde beräknas årligen uppgå till i medeltal 50,
innefattade genomgåendet och bedömandet av nämnda skriftliga prov
en icke oväsentlig ökning i arbetet för de lärare vid denna högskola,
som ålades dessa uppgifter. Lönenämnden, som ansåge skäligt, att viss
ersättning, högst 4 kronor för varje prov, bereddes ifrågavarande lärare,
tillstyrkte därför, att i staten för krigshögskolan upptoges en särskild
anslagspost, beräknad till (7x50x4=) 1,400 kronor, under rubrik: »till
chefens för högskolan disposition för beredande av ersättning till lärare,
som tages i anspråk för rättande av och bedömande av skrivningar vid
inträdesprövningarna med högst 4 kronor för varje sådan skrivning».
Beträffande den å sjökrigshögskolans stat upptagna anslagsposten
till ledare av krigsspelsövningar hade chefen för högskolan i en till
lönenämnden ingiven promemoria anfört, att enligt gällande bestämmelser
sådana övningar måste anordnas för eleverna i den vartannat år sammandragna
stabskursen genom anordnande under en timme i veckan av
vardera av följande tre slag av krigsspel, nämligen strategiska sjökrigsspel,
gemensamma för sjöofficers- och kustartillerilinjerna, taktiska sjökrigsspel
samt taktiska kustfästningsspel.
Skolchefen hade föreslagit, att ersättning för denna undervisning
borde beräknas efter samma grund, som tillämpats beträffande övriga
lärararvoden, eller efter 350 kronor för varje veckotimme under läsåret.
Med hänsyn härtill skulle för detta ändamål erfordras ett belopp av
1,050 kronor för varje'' tvåårsperiod, och hade chefen därför hemställt,
att det i staten nu upptagna årliga beloppet av 175 kronor till ledare
av krigsspelsövningar måtte höjas till 525 kronor. Lönenämnden
funne sig böra tillstyrka bifall till vad sålunda föreslagits. Det i sistnämnda
stat för repetitörer uppförda och till chefens förfogande ställda
beloppet av 1,392 kronor ansåge lönenämnden, med hänsyn särskilt till
de många olika fortsättningskurser, som anordnades vid sjökrigshögskolan
och härav betingat behov av repetitörer, böra i vederbörlig stat bibehållas
med oförändrat belopp.
Arvodet till den vid sjökrigsskolan anställde läraren i gymnastik
och vapenföring, nu 1,170 kronor, ansåge lönenämnden böra nedsättas.
De studier, som fordrades för utbildning till lärare i gymnastik, syntes
Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248.
57
nämligen icke vara på långt när så krävande, som de, vilka fordrades
av lärare i andra militära ämnen.
Med hänsyn härtill och i anslutning till lönenämndens ovan framställda
förslag om sättet för beräknande av arvodena till lärare i ridning
vid krigshögskolan, ansåge lönenämnden, att arvodet till ifrågavarande
gymnastiklärare borde beräknas efter 4 kronor för lektionstimme.
Då den med befattningen förenade undervisningsskyldigheten torde
omfatta 5 timmar i veckan under det till 25 veckor beräknade läsåret,
skulle arvodet följaktligen böra upptagas med 500 kronor för år. Med
hänsyn till de grunder, som tillämpats vid den år 1921 genomförda
arvodesregleringen och enligt vilka arvodena upptagits med belopp, som
vid delning med 12 gå ve på hel krona eller 50 öre slutande belopp,
borde ifrågavarande arvode i staten för år 1923 uppföras med 510 kronor.
Genom särskild föreskrift syntes böra stadgas, att det i 1922 års stat
uppförda arvodet under sista hälften av samma år skulle utgå efter
sålunda beräknat belopp.
I nu förevarande sammanhang funne lönenämnden sig böra meddela,
att nämnden uppmärksammat de två nu utgående arvodena till en
läkare och en intendent vid sjökrigsskolan å 1,020 kronor respektive
1,290 kronor, vilka upptagits å skolans stat för år 1922 utan föreskrift,
att desamma finge utgå med angivna belopp endast under förra halvåret
1922. Lönenämnden hade ifråga om dessa arvoden funnit önskvärt,
att en utredning komme till stånd för fastställande, huruvida icke å ena
sidan läkarvården för sjökrigsskolans kadetter skulle kunna utan särskild
ersättning åläggas någon av de å Stockholms station placerade ordinarie
beställningshavarna vid marinläkarkåren samt, å andya sidan, kassagöromålen
vid sjökrigsskolan skulle kunna, likaledes utan särskild ersättning,
bestridas av ordinarie beställningshavare vid marinintendenturkåren.
1 avvaktan på en sådan utrednings resultat torde emellertid ovannämnda
båda arvoden å 1,020 kronor respektive 1,290 kronor böra med
oförändrade belopp upptagas på 1923 års stat för sjökrigsskolan.
Sedan lönenämnden i det föregående behandlat lärararvodena vid
de militära läroanstalter, i vilkas stater arvodesberäkningen i huvudsak
skett efter visst belopp för timmes undervisningsskyldighet i veckan,,
överginge lönenämnden till att behandla frågan om lärararvodenas bestämmande
vid de återstående läroanstalterna, nämligen artilleri- och
ingenjörhögskolan, krigsskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet samt artilleriskjutskolorna. Vid dessa anstalter hade, såsom
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) 4U as 8
Läkare och
intendent vid
sjökrigsskolan.
*
Larararvoden,
som i stat
upptagits med
bestämda årsbelopp.
58
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
ovan framhållits, nyssnämnda beräkningsgrund icke ansetts kunna följas,
enär — åtminstone vad anginge lärarna i de militära ämnena — undervisningen
i stor omfattning vore anordnad så, att lärarbefattniirgarna
toge vederbörandes fulla arbetstid i anspråk, och att lärarna följaktligen
icke alls eller i oväsentlig grad upphölie de ordinarie beställningar, för
vilka de åtnjöte lön i vederbörliga lönegrader.
Artilleri- och 1922 års stat för artilleri- och ingenjörhögskolan upptog^ följande
T*8'' arvoden till lärare, nämligen:
*
Lärare
i artilleri och tillämpad mekanik vid högre
artillerikursen..............................................................~
kronor
2,460: —
x>
i artilleri vid allmänna artillerikursen med under- visningsskyldighet jämväl vid högre fortifika- tionskursen .....................................................................
3>
1,740: —
3>
i befästningskonst vid högre och allmänna forti- fikationskurserna............................................................
y>
1,980: —
3>
i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre
fortifikationskursen med undervisningsskyldighet
i befästningskonst med förbindelselära vid all- männa artillerikursen.................................................
i
1,410: —
3>
i krigskonst vid högre artilleri- och fortifika- tionskurserria .................................................................
»
1,050: —
»
i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifika- tionskurserna ..................................................................
»
1,650: —
3>
i matematik.....................................................................
»
4,080: —
3>
i byggnadskonst och beskrivande geometri.........
3)
1,410: —
3>
i fysik .............................................................................
3)
2,580: —
D
i kemi.........................................................................
X)
2,460: —
Biträdande lärare och repetitörer..........................................
3)
4,650: —
Den undervisningsskyldighet, som ålåge flertalet av ovanstående
lärare i militära ämnen, vore, enligt vad som framginge av eu genom
inspektören för militärläroverken till lönenämnden avlämnad promemoria
från chefen för högskolan, av betydlig omfattning, i det den i medeltal
för läsår utgjorde för de båda lärarna i artilleri 340, respektive 255
timmar, för läraren i befästningskonst 395 timmar, för läraren i militär
förbindelselära m. m. 220 timmar samt för läraren i krigskonst vid
allmänna kurserna 270 timmar. Då samtliga dessa lärare under läsåret
i huvudsak ansetts bundna av sina lärarbefattningar, hade skolchefen
59
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
tagit hänsyn därtill vid avgivande av förslag rörande lärararvodenas
storlek; och hade i detta förslag såsom skälig grund för arvodenas
bestämmande räknats med i allmänhet 8 kronor för föreläsningstimme
och 5 kronor för övningstimme. Beträffande lärarna i krigskonst vid de
högre kurserna och i byggnadskonst m. m., vilka båda lärare uppehälle
bitjänster, och vilkas årliga undervisning omfattade allenast 105 respektive
163 timmar, hade till grund för ersättningens beräknande ansetts
böra läggas ett belopp av 12 kronor för föreläsningstimme och 5 kronor
för övningstimme. Då de grunder, skolchefen använt vid utarbetande
av sitt förslag, synts lönenämnden kunna godtagas, hade lönenämnden
funnit sig böra följa detta förslag, varvid emellertid nämnden, i de fall,
då de av skolchefen upptagtia arvoden företett endast obetydlig avvikelse
från i 1922 års stat upptaget arvode, bibehållit detta senare oförändrat.
I vissa andra fall hade lönenämnden gjort sådana jämkningar av arvodena,
att de upptagits till närmaste på jämnt tiotal slutande summor, som vid
delning med 12 gåve på hel krona eller 50 öre slutande belopp.
Lönenämnden föresloge alltså följande arvoden, nämligen:
för läraren i artilleri med tillämpad mekanik ................. kronor 2,460: —
» » » » vid allmänna artillerikursen............ b 1,740: —
D » » befästningskonst^............................................. » 2,100: •—
»»b förbindelselära m. m....................................... » 1,470: —
bb» krigskonst vid de högre kurserna » 1,050: —
» »b b » » allmänna kurserna......... » 1,650: —
»»» byggnadskonst m. m....................................... » 1,380: —
I fråga om reglerandet av arvodena i de civila ämnena (matematik,
fysik och kemi) hade chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan framhållit,
att dessa ämnen vore för högskolan specialiserade och därför
komme att innehålla dels en sammanträngd, men dock vetenskaplig
framställning av de olika ämnenas omfattning i allmänhet, dels en specialiserad,
särskilda förstudier krävande undervisning, berörande det militärtekniska
området. Då det vore av intresse att få kompetenta lärare,
vore det tydligt, att arvodena i nämnda ämnen måste fastställas efter
vad den allmänna marknaden krävde. Hittills hade vid arvodenas bestämmande
beräknats 15 kronor för föreläsningstimme och 10 kronor
för övningstimme, och vore dessa summor snarare för små än för stora.
Såsom eget förslag hade skolchefen beräknat ersättningen sålunda: a) för
lärarna i matematik och fysik efter följande belopp för timme, nämligen
för föreläsningar respektive övningar i de högre kurserna efter 17
60
Ridskola]!.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
respektive 12 kronor samt för föreläsningar respektive övningar i de
lägre kurserna 12 respektive 6 kronor ävensom b) för läraren i kemi,
vilken måste specialisera sig särskilt inom sprängämnestekniken, uteslutande
för högskolans behov, efter 17 kronor för varje timmes föreläsning
eller laborationsövning. Sammanlagda arvodena enligt skolchefens
beräkningar skulle utgöra för läraren i matematik 4,100 kronor, för
läraren i fysik 2,665 kronor och för läraren i kemi 2,346 kronor.
Då ersättningen till lärarna i matematik, fysik och kemi vid sjökrigshögskolan
enligt nuvarande grunder, i vilka lönenämnden icke
ifrågasatt någon ändring, utginge med 14 kronor för såväl föreläsningssom
övningstimme, hade lönenämnden intet att erinra mot nu föreslagna
grunder för arvodenas beräknande vid artilleri- och ingenjörhögskolan.
För vinnande av belopp, som lämpade sig för delning med 12 enligt
förut angivna principer föresloge lönenämnden, att arvodena från och
med den 1 juli 1922 finge utgå sålunda: till läraren i matematik med
4,080 kronor, till läraren i fysik med 2,640 kronor och till läraren i
kemi med 2,340 kronor.
Beträffande den i artilleri- och ingenjörhögskolans stat upptagna
anslagsposten till biträdande lärare och repetitörer ansåge lönenämnden,
att en minskning däri torde kunna ske, liksom en nedsättning ansetts
böra föreslås i motsvarande post i staten för krigshögskolan. Lönenämnden
föresloge följaktligen, att förstnämnda post från och med den 1 juli
1922 sänktes från 4,650 kronor till 4,000 kronor eller till det belopp,
varmed anslagsposten funnes uppförd i 1921 års stat.
I staten för artilleri- och ingenjörhögskolan funnes uppfört ett särskilt
arvode å 360 kronor för »bibliotekets och samlingarnas vård och
redovisning». Jämlikt gällande instruktion för högskolan ankomme det
på den vid skolan anställde adjutanten att fullgöra nämnda arbete. På
sätt framginge av redogörelsen för arvodesfrågan vid 1921 års riksdag,
hade det förut anvisade arvodet till adjutanten från och med år 1922
uteslutits ur staten. Då några särskilda kvalifikationer, motsvarande
dem, som krävdes av lärare, icke torde erfordras för vården av biblioteket
m. m. och då detta arbete torde kunna utföras på adjutantens
vanliga arbetstid, föresloge lönenämnden, att även nu ifrågavarande särskilda
arvode åt adjutanten uteslötes ur staten.
På staten för ridskolan funnes följande arvoden anvisade, nämligen
till 1 förste lärare i ridning ................................................. kronor 2,910: —
» en var av 2 andre lärare i ridning.............................. » 2,100: —
» 1 lärare i krigsvetenskap ................................................ » 1,170: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kun yl. Maj.ts Proposition-Nr 238.
(il
Då varje årskurs vid ridskolan enligt gällande reglemente påginge
10 månader av året, uppehölle de officerare, vilka förordnades till lärare,
icke sina ordinarie beställningar annat än tillfälligtvis mellan de olika
kurserna.
Beträffande samtliga dessa befattningshavare gällde alltså, att de,
jämlikt det nya officersavlöningsreglementet med tillhörande tilläggsbestämmelser,
under tiden för sina förordnanden vid ridskolan komme
att erhålla förläggningsort vid Strömsholm. Likaledes torde de numera
bliva berättigade till ersättning för flyttningskostnader vid flyttning från
och till sina egna truppförband vid förordnandenas början och slut.
Såsom villkor för att erhålla förordnande såsom lärare i ridning
torde fordras, att vederbörande, utöver den för varje kavalleriofficer
obligatoriska kursen vid ridskolan, genomgått särskild högre utbildning
vid ridskolan under ytterligare ett år samt därjämte helst utbildning vid
någon utländsk ridskola. Av läraren i krigsvetenskap krävdes, att han
genomgått krigshögskolan. Utöver eljest stadgad undervisningsskvldighet
ålåge det andre lärare i ridning eller läraren i krigsvetenskap, om
han därtill förordnades, att undervisa i gymnastik och vapenföring.
Sistnämnde lärare hade därjämte att biträda chefen med vissa adjutantsgöromål.
Med hänsyn till de kompetensfordringar, som gällde för ifrågavarande
befattningar, syntes det lönenämnden uppenbart, att arvoden
för desamma fortfarande borde bibehållas. Vid dessa förmåners avvägande
syntes, jämte angelägenheten av att få dessa för kavalleriofficerarnas
utbildning viktiga lärarposter besatta med de lämpligaste krafterna, visst
avseende böra fästas därvid, att de nuvarande förläggningsförhållandena
vid Strömsholm icke möjliggjorde upplåtande därstädes av familjebostäder
i kronans hus åt lärarna, på samma gång som möjligheterna att på
platsen få till rimligt pris förhyra bostäder torde vara små. Förordnande
såsom lärare vid ridskolan kunde följaktligen medföra, att officer, som
icke kunde ordna bostadsförhållandena vid Strömsholm, kunde nödgas
att för sin familj anskaffa bostad på dyrare ort än den, efter vilken han,
såsom ägande sin förläggningsort vid Strömsholm, komme att åtnjuta
lön enligt vederbörlig löneplan. I varje fall kunde officer, som förordnades
i lärarbefattning vid ridskolan, om han hade barn i skolåldern,
drabbas av särskilda kostnader för ordnandet av dessas skolgång.
På grund av samtliga nu framhållna synpunkter hemställde lönenämnden,
att arvoden för lärarpersonalen vid skolan såväl för senare
halvåret 1922 som enligt stat för år 1923 bestämdes sålunda: för förste
62
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
läraren i ridning till 1,800 kronor, för de båda andre lärarna i ridning
till 1,350 kronor ävensom för läraren i krigsvetenskap till 1,200 kronor.
Skjutskolan Till och med år 1921 både på staten för skjutskolan för infanteriet
01 in0cheuct och kavalleriet varit upptagna följande arvoden, nämligen: för en var
kavalleriet, av 3 förste lärare 400 kronor och för eu var av 5 andre lärare 200
kronor. Dessa arvoden vore i 1922 års stat höjda till 480 kronor,
respektive 240 kronor.- Emellertid hade alltsedan år 1918, då det extra
anslaget till ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan första
gången uppförts på riksstaten, tilläggsarvoden utgått till nämnda lärare
med 600 kronor till förste lärare och 300 kronor till andre lärare. Från
samma anslag utginge vidare, likaledes från och med år 1918, arvoden
å 200 kronor till en var av 5 repetitörer.
I en av chefen för ifrågavarande skjutskola till arméförvaltningen
överlämnad skrivelse, vilken till Kungl. Maj:t överlämnats med ämbetsverkets
framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret
1923, hade föreslagits, att för den budgetperiod, som vore avsedd
att omfatta första halvåret 1923, ifrågavarande extra anslag borde bortfalla
och de från anslaget utgående arvodena inräknas under det ordinarie
anslaget för infanteriskjutskolan.
Då lönenämnden behandlat ifrågavarande lärararvoden, hade lönenämnden
funnit skolchefens nyssnämnda hemställan böra vinna beaktande,
och hemställde nämnden, att de arvodesbelopp för ifrågavarande personal,
som lönenämnden nedan föresloge, måtte i sin helhet uppföras på
staten för infanteriskjutskolan, under det förenämnda extra anslag i
stället uteslötes ur riksstaten.
De olika kurser, som plägade årligen anordnas vid skjutskolan,
hade i allmänhet haft endast kortare varaktighet. Bestämmelserna rörande
skolan hade därför icke såsom för övriga militära läroanstalter
reglerats genom någon instruktion utan allenast genom i kommandoväg
meddelade föreskrifter.
Den undervisning, som ålåge förste och andre lärarna, torde, enligt
vad lönenämnden under hand inhämtat, i icke obetydlig utsträckning
meddelas i form av föreläsningar. Särskilt gällde detta läroämnet teknik.
Yad beträffade tillsättandet av lärarna i detta ämne, torde såsom oundgängligt
villkor gälla, att vederbörande officer — i regel tillhörande
infanteriet — genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans högre artillerikurs
eller annan specialutbildning. Viss sådan utbildning torde jämväl
fordras av de officerare, som förordnades såsom lärare i övriga ämnen
vid skjutskolan. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden och i be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klingl. Maj.ts Proposition Nr 248.
t»; i
traktande jämväl därav, att i de uppdrag, som ålades de vid skjutskolan
förordande lärarna — ehuru de i regel torde vara av högst kaptens
grad — inginge skyldighet att leda undervisningen i särskilda utbilduingskurser
för, bland andra, majorer, funne lönenämnden det uppenbart,
att vissa icke alltför obetydliga lärararvoden borde bibehållas vid infanteriskjutskolan,
om tillräckligt kvalificerad personal skulle vara att
påräkna. Härtill komme, att de under år 1921 fastställda nya avlöningsföreskrifterna
icke torde möjliggöra att beträffande lärarförordnandena
vid infanteriskjutskolan, vilka omfattade allenast omkring 5
månader årligen, träffa sådan anordning, att desamma förklarades utgöra
vederbörandes ordinarie tjänstgöring. För lärarna komme alltså Rosersberg
icke att bliva förläggningsort med därmed följande rätt till lön
enligt den ortsgrupp, vartill denna plats vore att hänföra, ej heller torde
möjlighet förefinnas att bereda lärarna ersättning för flyttningskostnader,
för det fall de under de år, lärarbefattningarna skulle uppehållas, skulle
önska taga sin stadigvarande bostad å Rosersberg eller i dess närhet,
exempelvis Stockholm.
Visserligen vore lärarna — liksom de till skjutskolan såsom elever
beordrade officerarna — berättigade att under den tid, de vistades vid
skolan, uppbära vissa i vederbörlig stat till siffran bestämda dagtraktamenten
jämte tillfällig förhöjning däri. Sålunda utgående ersättning
avsåge emellertid icke att utgöra någon ersättning för det kvalificerade
arbete, som följde med läraruppdraget, utan innebure blott, liksom övriga
tjänstgöringstraktamenten, att bereda vederbörande beställningshavare
gottgörelse för de direkta kostnader, som förorsakades dem av tjänstgöringen
utom den egna förläggningsorten.
I betraktande av vad sålunda anförts och särskilt med hänsyn därtill,
att infanterist utskolans organisation kunde förväntas röna inverkan
av den pågående försvarsrevisionen, hade lönenämnden ansett sig hava
skäl föreslå, att arvoden för nämnda lärare med de nuvarande sammanlagda
beloppen uppfördes i 1923 års stat för infanteriskjutskolan,
sålunda:
till en var av 3 förste lärare ................................................ kronor 1,080: —
» » » » 5 andre lärare.............................................. J> 540: —
Åven de nu från extra anslaget utgående arvodena till en var av
5 repetitörer å 200 kronor syntes från och med år 1923 böra uppföras
å vederbörlig stat för skjutskolan. .
Genom särskild föreskrift torde slutligen böra medgivas, att de för
år 1922 anvisade arvodena, vare sig de uppförts på staten eller be
-
Artilleriskjut
skolorna.
64 Kungl. May.ts Proposition Nr 248. *
räknats på berörda extra anslag, finge från och med den 1 juli oförändrat
utgå.
I detta sammanhang hade lönenämnden ansett sig böra inför Kungl.
Maj:t framhålla, huruvida icke, vid avlåtande till 1922 års riksdag av
förslag till stat för infanterist utskolan, det kunde finnas lämpligt, i
stället för att i staten upptaga dagtraktamenten efter särskilda grunder
till lärare, repetitörer, adjutant, gevärshantverkare, skrivbiträde och köksföreståndare
samt såsom elever kommenderade officerare i olika grader,
å staten uppföra en förslagsvis beräknad anslagspost till beredande för
all nu avsedd till skolan beordrad personal av tjänstgöringstraktamenten
enligt 8 kap. 1 § i kungörelsen den 31 december 1921 med tilläggsbestämmelser
till officersavlöningsreglementet. den 29 juni 1921.*
Å 1922 års stat för artilleriskjutskolorna funnes följande arvoden
uppförda, nämligen:
a) för fältartilleriets skjutskola:
till
chefen......................................................................................
kronor
360
—
»
1 andre lärare ...............................................................
»
180
—
»
1 målkapten........................................................................
»
180
—
))
chefen för instruktionsbatteriet .......................................
»
240
—
»
chefen för spanings- och förbindelseavdelningen
»
120
—
b) för fästnings- och positionsartilleriets skjutskola:
till
chefen...................................................................................
- »
240
_
»
1 andre lärare .................................................................
»
180
—
»
1 mål kapten...................................................................
»
180
—
chefen för instruktionsbatteriet ......................................
180
—
Ifrågavarande skjutskolor, som avsåge att förskaffa artilleriets
officerare av olika grader tillfälle till högre skjututbildning och vidgad
erfarenhet rörande nyare artilleritekniska rön, vore så till vida av permanent
karaktär, att de årligen sammandroges, vanligen till Skillingaryds
skjutfält. Tiden, då skolorna vore i verksamhet, vore däremot
begränsad och omfattade endast omkring sex veckor. Liksom vid skjutskolan
för infanteriet bleve alltså platsen, dit artilleriskjutskolorna förlädes,
icke förläggningsort för den lärarpersonal, som toges i anspråk
vid skolorna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
f.5
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Visserligen vore såväl cheferna för artilleriskjutskolorna, vilka i
första hand svarade för undervisningen, som de därstädes anställda
andre lärarna, målkaptenerna m. 11. berättigade att under den tid, skolorna
påginge, uppbära vissa i vederbörlig stat till siffran bestämda
traktamenten jämte tillfällig förhöjning däri. Då emellertid denna
sistnämnda ersättning, som även tillkomme till skolorna såsom elever
beordrade officerare m. fl., blott avsåge att bereda vederbörande personal
gottgörelse för sådana direkta kostnader, som förorsakades personalen
av tjänstgöringen utom den egna förläggningsorten, kunde det
ifrågasättas, om icke samtliga de nuvarande arvodena borde såsom ersättning
för kvalificerat arbete bibehållas för ovannämnda personal, som
ombesörjde undervisningen.
Lönenämnden hade emellertid icke funnit sig övertygad om behovet
av särskilda arvoden för målkaptenerna, cheferna för de båda instruktionsbatterierna
eller för chefen för spanings- och förbindelseavdelningen
vid fältartilleriets skjutskola. På grund härav hemställde lönenämnden
om åtgärder i syfte, dels att dessa arvoden indroges för senare halvåret
1922, dels ock att desamma uteslötes iir 1923 års stat. Beträffande
övriga arvoden, nämligen till de båda cheferna å 360 kronor, respektive
240 kronor samt till de båda andre lärarna, vartdera å 180 kronor, föresloge
lönenämnden icke någon ändring vare sig för senare halvåret
1922 eller för år 1923.
Under hänvisning till vad lönenämnden här ovan ifrågasatt beträffande
ändrade grunder för beredande av tjänstgö ringstraktamenten
åt lärare, elever m. fl. vid infanteristutskolan, ansåge lönenämnden sig
böra framhålla önskvärdheten därav, att det toges i övervägande, om
icke vid uppgörande av stat för artilleriskjutskolorna för år 1923 dylika
ändrade grunder jämväl borde komma till stånd ifråga om tjänstgöringstraktamenten
vid sistnämnda skola.
1 samband med avgivande av sitt ovan framlagda förslag rörande Krigsskolan,
reglerandet av arvodena till kompanibefälet vid krigsskolan hade lönenämnden
redan till behandling upptagit frågan om reglerandet av de i
staten för skolan, officerskursen, upptagna arvodena till lärarna i ämnena
krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente samt ridning,
hästkännedom och kavalleriexercisreglemente. Den ersättning för meddelande
av ifrågavarande undervisning, som lönenämnden funnit skälig,
hade nämnden ansett böra sammanföras med arvodena för kompanichefen
och för den kadettofficer, som tillhörde kavalleriet, enär i dessas åligganBihavg
till riksdagens x>rotokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) u\ 22 9
66 Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
den såsom sådana reglementsenligt inginge att uppehålla ifrågavarande
lärarbefattningar.
Enligt staten för krigsskolan utginge härutöver • följande lärararvoden:
-
till 1 förste lärare i krigskonst............................................
» 1 andre :» i » ...........................................
» 1 förste » i vapenlära och artilleriexercisreglemente
............................................
» 1 andre » i vapenlära och artilleriexercisreglemente
.............................................
» 1 förste » i krigsbyggnadskonst...........................
» 1 andre » i »
» 1 förste » i topografi................................................
» 1 andre » i »
» 1 lärare i gymnastik och vapenföring.......................
» 1 lärare i stats- och samhällslära...............................
)) 1 lärare i militärförvaltning ........................................
» 1 lärare i militär sundhets- och förbandslära...........
kronor 1,740: —
» 1,170: —
» 1,740: —
» 1,170: —
j> 1,740: —
» 1,170: —
)) 1,740: —
» 1,170: —
» 1,740: —
» 870: —
)) 870: —
» 360: —
I det föregående hade lönenämnden framhållit, att anledningen,
varför lärararvodena vid flertalet av arméns läroanstalter — däribland
krigsskolan — hittills fastställts till fasta årsbelopp och icke beräknats
såsom ersättning för varje veckotimmes undervisningsskyldighet, vore
att söka däri, att lärarbefattningarna i regel upptoge vederbörandes
hela arbetstid och att lärarna följaktligen icke alls eller blott i begränsad
utsträckning uppehälle de befattningar, som tillhörde deras ordinarie
beställningar. Detta förhållande hade sin särskilda ''giltighet beträffande
ovannämnda åtta lärare i ämnena krigskonst, vapenlära och artilleriexercisreglemente,
krigsbyggnadskonst och topografi. Med undantag för
lärarna i krigsbyggnadskonst, vilka plägade förordnas bland de fortifikationsofficerare,
som vore placerade vid fortifikationens huvudstation
eller något av fortifikationens till Stockholm förlagda truppförband,
torde övriga ifrågavarande lärare i allmänhet tillhöra truppförband, som
vore förlagda i landsorten. Vid sådant förhållande gällde beträffande
avlöningsförhållandena för dessa lärare i huvudsak vad som sagts rörande
kompanichefen och kadettofficerarna vid krigsskolan. Då ifrågavarande
befattningshavare sålunda under tid, då de vore förordnade såsom lärare,
torde bliva berättigade till lön i den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,
och desamma i förekommande fall jämväl torde komma att vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248. P>7
förflyttning till och från krigsskolan tillerkännas ersättning för flyttningskostnader,
hade lönenämnden ansett sig böra föreslå en sådan omreglering
av lärararvodena, att desamma begränsades till att utgöra en
ersättning närmast för förvärvandet av den kompetens, som krävdes av
de officerare, vilka kunde ifrågakomma till förordnande å ifrågavarande
befattningar.
Med denna utgångspunkt och med stöd av särskilda uppgifter angående
undervisningens omfattning i olika ämnen, som meddelats i en av chefen
för krigsskolan uppgjord, genom inspektören för militärläroverken till lönenämnden
överlämnad promemoria, hade lönenämnden trott sig finna, att
förste lärarna i krigskonst, vapenlära och artilleriexercisreglemente, krigsbyggnadskonst
och topografi i allmänhet skulle kunna anses bliva tillfredsställande
gottgjorda för sina läraruppdrag, om arvodena bestämdes
till belopp, motsvarande omkring två tredjedelar av de i 1922 års stat
fastställda arvodena. De härvid framkommande beloppen, nämligen
jjx 1,740 kronor 1,160 kronor hade lönenämnden ansett lämpligen böra
avjämnas till närmast liggande 100-tal kronor eller alltså till 1,200 kronor.
Arvodena för andre lärarna syntes i förhållande härtill i allmänhet böra
bestämmas till 900 kronor. Från det nu framställda förslaget hade
emellertid de båda lärarna i krigskonst ansetts böra undantagas, i det
deras undervisningsskyldighet betydligt överstege den, som ålåge lärarna
i de övriga ämnena. För de förstnämnda lärarna föresloge därför lönenämnden
arvoden till belopp av 1,350 kronor för förste läraren och av
1,020 kronor för andre läraren. Arvodena för nu ifrågavarande åtta
lärare borde därför enligt lönenämndens mening i 1923 års stat upptagas
sålunda:
för förste lärare
i
krigskonst ................................................
kronor
1,350:
»
andre
»
i
» ...............................................
»
1,020:
förste
»
i
vapenlära och artilleriexercisregle-
mente ..............................................
1,200:
»
andre
i
vapenlära och artilleriexercisregle-
mente ...............................................
»
900:
X)
förste
i
krigsbyggnadskonst .............................
1,200:
andre
»
i
» .............................
900:
»
förste
»
i
topografi .................................................
»
1,200:
»
andre
»
i
» ...................................................
»
900:
Samtliga övriga ovan nämnda lärare vid krigsskolans officerskurs
vore antingen ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet, vilka
68
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
utövade sina befattningar såsom bitjänster vid sidan av sina ordinarie
militära eller civilmilitära beställningar, eller ock civila personer. Lönenämnden
både därför ansett, att de för befattningarna avsedda arvodena
borde avpassas så, att de i de fall, då sådant vore möjligt, komme att
utgå efter samma grunder, enligt vilka arvodena för motsvarande befattningar
föreslagits skola utgå vid sjökrigsskolan eller marinintendentskolan.
I enlighet härmed föresloge lönenämnden, att arvodet till
läraren i gymnastik och vapenföring, vars antal lektionstimmar för
år uppgivits vara 250, beräknades efter 4 kronor för lektionstimme.
Det härigenom framkommande arvodesbeloppet för år torde
för vinnande av lämpligt med 12 delbart tal böra bestämmas till 1,020
kronor.
Arvodet för undervisningen i stats- och samhällslära, som uppehölles
av eu civil person, syntes liksom arvodena för de civila lärarna
vid marinintendentskolan böra beräknas efter omkring 10 kronor för
verklig undervisningstimme. Då antalet sådana undervisningstimmar
enligt meddelad uppgift utgjorde omkring 100 för år, föresloge lönenämnden,
att nu utgående arvodet å 870 kronor bibehölles oförändrat.
För läraren i militärförvaltning, som i regel vore officer vid intendenturkåren
och vilkens årliga undervisningsskyldighet uppgivits omfatta
omkring 70 timmar, skulle, därest man följde den vid förenämnda läroanstalter
vid marinen tillämpade beräkningsgrunden för ersättningen av
7 kronor för verklig undervisningstimme, årsarvodet böra upptagas till
allenast 490 kronor. Med hänvisning till de stora krav, som ställdes
på läraren i detta ämne, och under framhållande, att den kunskap i
detsamma, som förvärvades vid krigsskolan, för flertalet officerare bleve
den enda teoretiska grundvalen för de viktiga förvaltningsuppgifter, som
ålåge dem under deras hela tjänstetid, hade chefen för krigsskolan uttalat
sig för en höjning av förevarande lärararvode från 870 kronor till 1,170
kronor. Lönenämnden ansåge sig visserligen icke kunna förorda någon
höjning av arvodet, men funne sig dock — med hänsyn till de av skolchefen
åberopade förhållanden, som icke ägde motsvarighet vid marinen
— böra föreslå arvodets beräknande efter 10 kronor för undervisningstimme.
Det härvid framkommande årsbeloppet torde, för vinnande av
lämpligt med 12 delbart tal, böra bestämmas till 720 kronor.
Samtliga de ändringar ifråga om lärararvoden vid krigsskolan, som
nu föreslagits av lönenämnden, syntes böra iakttagas såväl vid uppgörande
av 1923 års stat som vid meddelande av föreskrifter om arvodenas
utgående under senare halvåret 1922.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Beträffande slutligen befattningen såsom lärare i militär sundhetsocli
förbandslära, skulle densamma jämlikt gällande instruktion för krigsskolan
bestridas av den på krigsskolans stat uppförda bataljonsläkaren.
Då nämnda undervisning jämlikt de i kungörelsen den 22 juni 1011,
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av nya avlöningsförmåner
vid fältläkarkåren, meddelade föreskrifter om ordinarie militärläkares
undervisningsskyldighet syntes kunna, utan särskild gottgörelsc,
åläggas bataljonsläkaren, ansåge lönenämnden sig böra ifrågasätta arvodets
uteslutande ur staten för år 1923 ävensom utfärdande av föreskrift,
att det nuvarande arvodet icke finge utgå för senare halvåret 1922.
För det fall Kungl. Maj:t skulle finna, att de av lönenämnden åberopade
föreskrifterna icke kunde givas sådan tolkning, som antytts av
lönenämnden, torde arvodet under senare halvåret 1922 böra utgå oförändrat
ävensom i 1923 års stat uppföras med samma belopp som i
1922 års stat eller 360 kronor.
I den för krigsskolan nu gällande stat upptoges under rubrik: »biträdande
lärare» eu särskild anslagspost å 5,940 kronor, vilket belopp
innefattade det tidigare för ändamålet anvisade beloppet å 5,100 kronor,
förhöjt med 16 procent. Enligt vad som framginge av statsverkspropositionen
vid 1914 års senare riksdag, hade sistnämnda summa beräknats
för anställande i mån av behov vid officerskursen av nio biträdande
lärare med arvoden av 500 kronor för var och en, varjämte 600 kronor
anslagits för att möjliggöra den dubblering av de ordinarie lärarna, som
understundom erfordrades för att undvika ombyte av lärare under pågående
kurs. Lönenämnden ansåge sig sakna anledning att föreslå upptagande
i staten av bestämda arvoden till biträdande lärare, utan syntes
för ändamålet endast böra uppföras en gemensam anslagspost. I syfte
att vid beloppets användande ifrågakommande arvoden till biträdande
lärare måtte bliva på lämpligt sätt avvägda i förhållande till de ordinarie
lärarnas arvoden, syntes anslagsposten böra ställas till Kungl.
Maj:ts disposition. Enär samtliga biträdande lärare under den närmaste
tiden, då kadettantalet kunde förväntas förbliva ganska ringa, troligen
icke behövde besättas samt de biträdande lärarnas arvoden givetvis
torde böra avpassas med hänsyn till den sänkning av de ordinarie
lärarnas arvoden, som föreslagits av lönenämnden, syntes så högt
belopp, som under anslagsposten upptagits i 1922 års stat, i framtiden
knappast behöva beräknas för de ändamål, varför anslagsposten nu vore
avsedd.
Biträdande
lärare vid
krigsskolan.
70
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Det syntes emellertid i detta sammanhang kunna ifrågasättas, om
icke framställning borde avlåtas till riksdagen i syfte att möjliggöra
utbetalande av särskild ersättning till viss personal vid krigsskolans
officerskurs för extra undervisning. Enligt reglementet för krigsskolan
ålåge det adjutanten och kadettofficerarna vid skolan att i vissa fall
tjänstgöra såsom instruktörer vid tillämpningsövningar. Enahanda skyldighet
kunde åläggas lärare, i vad avsåge dylika tillämpningsövningar i
annat ämne än det, i vilket han vore anställd såsom lärare. Intill utgången
av år 1921 hade särskild ersättning för nämnda skyldigheters
fullgörande'' kunnat utgå på grund av ett i § 37 mom. 4 av fredsavlöningsreglementet
för armén den 11 oktober 1907 intaget stadgande
därom, att vid krigsskolan anställd adjutant, kompaniofficer och lärare,
de senare vid instruktionstjänst i annat än eget läroämne, skulle äga
åtnjuta visst reducerat dagtraktamente för biträde vid tillämpningsövningar
i taktik, vapenlära, krigsbyggnadskonst och topografi. Enligt
de av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 utfärdade tilläggsbestämmelserna
till officersavlöningsreglementet in. m. utginge tjänstgöringstraktamente
endast vid tjänstgöring utom egen förläggningsort. Vid sådant förhållande
gåve nämnda tilläggsbestämmelser icke möjlighet att bereda krigsskolans
personal någon särskild ersättning för meddelande vid skolan av
extra undervisning av ifrågavarande art. Då gottgörelse härför i viss
utsträckning kunde finnas skälig i sådant fall, då vederbörande icke ägde
åtnjuta tjänstgöringstraktamente, hade lönenämnden ansett sig böra hemställa,
att Kungl. Maj:t utverkade riksdagens medgivande därtill, att
anslagsposten till biträdande lärare in. m. finge användas jämväl för
detta ändamål. Fastställandet av grunderna för berörda gottgörelses
utgående syntes böra, efter vederbörande skolchefs förslag, bestämmas
av Kungl. Maj:t.
Med ^ hänsyn till vad ovan anförts om minskat behov av medel
under ifrågavarande anslagspost för därmed förut avsedda ändamål, torde
det kunna antagas, att densamma, om den npptoges med det nuvarande
beloppet eller i avrundat tal till 5,900 kronor, skulle kunna lämna tillgång
jämväl för bestridande av den nu ifrågasatta särskilda gottgörelsen.
Lönenämnden föresloge alltså, att å 1923 års stat för krigsskolan,
offieerskursen, uppfördes en anslagspost å 5,900 kronor under rubrik:
»För bestridande jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda föreskrifter
av arvoden åt biträdande lärare, av arvoden vid s. k. dubblering av
lärare samt av ersättning åt adjutant, kadettofficer eller lärare, åt de
sistnämnda dock endast då fråga är om annat än eget läroämne, för tjänst
-
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
71
Röring såsom instruktör vid tillämpningsövningar under sådana förhållanden,
att tjänstgöringstraktamente därunder icke utgår».
Beträffande användande under senare halvåret 1922 av den nuvarande
anslagsposten till biträdande lärare syntes föreskrifter böra meddelas
av innehåll, motsvarande vad som föreslagits skola gälla i fråga om
1923 års stat.
Under det av lönenämnden ovan omnämnda extra anslag till vissa
kostnader för krigsskolans verksamhet vore för år 1922 beräknat, förutom
vissa andra arvoden, särskilda belopp av 000 kronor för anställande
vid vardera reservofficerskursen av en förste lärare i krigskonst
och topografi.
I anslutning till lönenämndens här ovan avgivna förslag, enligt
vilket arvodet till förste läraren i krigskonst vid officerskursen skulle
utgå med ett belopp av 1,350 kronor för år räknat, och under förutsättning
att i de fall, då för ändamålet toges i anspråk officer från
truppförband utom Stockholm, en anordning motsvarande den, som ifrågasatts
beträffande reservofficerskursernas kompanibefäl, kunde träffas därom,
att ifrågavarande lärare under kommenderingstiden förklarades fullgöra
ordinarie tjänstgöring, ansåge lönenämnden sig böra hemställa, att i
den beräkning av nyssnämnda anslag för år 1923, som Kungl. Maj:t
komme att. underställa 1922 års riksdag, ifrågavarande arvode för en var
av reservofficerskurserna beräknades till en tredjedel av nämnda belopp,
1,350 kronor, eller till 450 kronor.
Genom den reglering av arvodena till lärare vid de militära läroverken,
som innefattades i lönenämndens förslag, komme dessa förmåner
att minskas för, bland andra, vissa lärare, som icke vore ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet. Då sådana lärare icke vore underkastade
den i 42 § av officersavlöningsreglementet intagna föreskriften
därom, att den, som överginge till de nya lönebestämmelserna, vore
pliktig underkasta sig minskning eller upphörande av de ersättningar,
som avsåges i, bland annat, 32 § i officersavlöningsreglementet, syntes
den ifrågasatta minskningen av arvodena böra föranleda till särskild bestämmelse,
att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet icke
hänförlig befattningshavare, som före ingången av år 1922 erhållit förordnande
å lärarbefattning, finge bibehållas vid det för första halvåret
1922 fastställda arvodet, så länge förordnandet ännu vore gällande. I
samband med att förslag om utfärdande av dylik bestämmelse underställdes
riksdagen, syntes böra utverkas riksdagens medgivande att av
Lärare
i krigskonst
vid krigsskolans
reservofficerskurser.
Övergångsbestämmelse
för lärare,
vilka icke äro
ordinarie
beställningshavare
vid
försvarsväsendet.
72
Kung!. Maj.is Proposition Nr 248.
Departe
ments
chefen.
bestämmelsen föranledda kostnader utöver vederbörliga stater finge utgå
från lantförsvarets respektive sjöförsvarets avlöningsanslag.
För den, vilkens förordnande att uppehålla lärarbefattning, som nu
berörts, meddelats först efter ingången av år 1922, syntes däremot särskild
övergångsbestämmelse icke erforderlig, då den i vederbörliga stater
för detta år intagna föreskriften, att framdeles skulle angivas, huruvida
och med vilket belopp arvodet finge utgå för senare halvåret 1922, varit
gällande redan vid tiden för förordnandets meddelande.
Beträffande lönenämndens förslag i fråga om uppförande i staten
för krigshögskolan av en särskild anslagspost, avsedd för att bereda ersättning
till lärare, som tagas i anspråk för rättande och bedömande av
skrivningar vid inträdesprövningarna, har skiljaktig mening uttalats av
en ledamot i lönenämnden, herr Jansson, vilken ansett tillräckliga skäl
för närvarande icke föreligga att till riksdagen avlåta framställning i
ämnet.
Lönenämndens förslag rörande de arvoden in. m., vilka behandlats
under nu ifrågavarande avdelning av lönenämndens utlåtande, innebära i
huvudsak, att vissa av de nuvarande arvodena icke skulle uppföras å vederbörliga
stater för första halvåret 1923, att en icke obetydlig del av arvodena
skulle i staterna för första halvåret 1923 uppföras med lägre belopp än
i 1922 års stater, att beträffande en annan del av arvodena någon ändring
i de belopp, som skulle ujiptagas på staterna för nämnda halvår, icke satts
i fråga, att vissa för särskilda ändamål avsedda anslagsposter skulle omräknas
och givas förändrad rubricering i respektive stater samt att ett fåtal
arvoden skulle undergå viss jämkning uppåt. Beträffande samtliga nu
berörda olika grupper , av arvoden och ersättningar —med undantag för
de å fortifikationens stat upptagna gratifikationer till biträden å byggnadsavdelningen
m. m. — innebära lönenämndens förslag, att genom
särskild föreskrift bör stadgas, att vad som därutinnan föreslagits i fråga
om staterna för första halvåret 1923 skall vinna tillämpning redan under
senare halvåret 1922.
Då de grunder i fråga om arvodenas reglerande, som lönenämnden
följt vid upprättandet av sina förslag, synas mig vara efter förhållandena
lämpligen avvägda, har jag med vissa undantag, vartill jag nedan återkommer,
icke funnit anledning att göra några särskilda uttalanden rörande
de olika förmånernas storlek eller att i övrigt ifrågasätta någon
avvikelse från nämndens förslag. Jag anser följaktligen, att nämndens
framställningar i allmänhet böra följas vid upprättandet • av förslag till
vederbörliga stater för första halvåret 1923.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
73
Beträffande det till läraren i militär sundhets- och förbandslära vid
krigsskolan nu utgående arvodet å 360 kronor har lönenämnden dels
erinrat om att denna lärarbefattning enligt bestämmelse i gällande instruktion
för krigsskolan skall bestridas av den på krigsskolans stat
uppförde bataljonsläkaren, dels ifrågasatt, huruvida icke — med hänsyn
till de i kungörelsen den 22 juni 1911, angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande av nya avlöningsförmåner vid fältläkarkåren,
meddelade föreskrifter om ordinarie militärläkares undervisningsskyldighet
— arvodet skulle kunna uteslutas ur staten för första
halvåret 1923.
I anledning av lönenämndens förevarande uttalande har arméförvaltningens
civila departement genom remiss anbefallts att avgiva utlåtande;
och har departementet och arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
som jämväl deltagit i remissens besvarande, anfört följande. De av
lönenämnden åberopade bestämmelserna rörande ordinarie militärläkares
undervisningsskyldighet syntes närmast avse läkare vid truppförbanden.
Nämnda undervisningsskyldighet kunde dock enligt sjukvårdsstyrelsens
förmenande icke vare sig till arten eller omfattningen jämföras med den,
som ålåge bataljonsläkare vid krigsskolan. Enligt instruktionen för
krigsskolan skulle den sistnämnde bestrida lärarbefattningen i militär
hälsolära vid krigsskolan. Härför måste förutsättas särskild kompetens
hos läkaren, vartill komme att, då ämnet ifråga vore särskilt läroämne,
läkaren vore ålagd den synnerligen betungande skyldigheten att verkställa
tentamina med eleverna. På grund härav och med hänsyn till
nödvändigheten av att för bataljoneläkartjänsten vid krigsskolan kunna
förvärva och bibehålla kompetent person ansåge departementet och styrelsen
sig icke kunna tillstyrka, att i framställningen avsett arvode uteslötes
ur staten. I varje fall syntes ändring härutinnan icke skäligen
böra vidtagas under nuvarande innehavarens tjänstetid.
Vid den omorganisation av fältläkarkåren, som i anledning av Kungl.
Maj:ts till 1911 års riksdag avlåtna proposition nr 126 beslöts vid samma
års riksdag, ifrågasattes icke någon ändrad anordning i fråga om läkarvårdens
uppehållande vid krigsskolan, utan bibehölls för detta ändamål
den på staten för krigsskolan uppförda batalj onsläkarbeställningen.
Härvid förutsattes emellertid, att avlöningsförmånerna för innehavaren
av denna beställning skulle i samband med omprganisationens genomförande
vid truppförbanden regleras enligt nämnda organisation. I statsverkspropositionen
till 1913 års riksdag punkt 11 föreslogs ock sådan
ändring av staten för krigsskolan från och med år 1914, att bataljonsBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) in 22 10
74
Kung]. Maj:ts Proposition Nr 248.
läkarens avlöning upptogs enligt den nya organisationen. Sedan riksdagen
bifallit detta förslag, hava löneförmånerna för ifrågavarande beställningshavare
varit bestämda på samma sätt som för bataljonsläkarna vid truppförbanden,
ett förhållande, som gäller även efter genomförandet av den
vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för arméns och marinens
personal.
Enligt vad som framgår av berörda proposition vid 1911 års riksdag,
hade de sakkunniga, vilka utarbetat det förslag angående fältläkarkårens
omorganisation, som lades till grund för propositionen, föreslagit
att, om med läkarbeställning vid truppförband skulle förenas mera avsevärda
''undervisningsåligganden, skälig ersättning därför borde beredas.
Föredragande departementschefen anmärkte emellertid häremot, att, då
förslaget ginge ut på att bereda läkarna ökade löner, deras skyldigheter
syntes icke böra minskas utan snarare tvärtom.- I anledning
härav föreslogs bland villkoren för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna,
att ordinarie läkare vid ett truppförband skulle vara skyldig
att utan särskild gottgörelse bestrida läkarvård och till militärläkarbeställning
hörande undervisningsskyldighet bland annat vid till truppförbandet
förlagd utbildningskurs.
På grund av vad jag anfört rörande tillämpningen från och med
år 1914 å bataljonsläkaren vid krigsskolan av de vid 1911 års riksdag
beslutade löneförmånerna vid fältläkarkåren synes berörda villkor, som i
oförändrad form återfinnes i den av lönenämnden omnämnda kungörelsen
den 22 juni 1911, hava kunnat bringas i tillämpning på nämnda beställningshavare
från och med år 1914. Emellertid har det särskilda
arvode för läraren i militär sundhets- och förbandslära, som sedan länge
varit uppfört på staten för krigsskolan, även efter 1914 års ingångbibehållits
på staten. Vid sådant förhållande och ehuru den nuvarande
innehavaren av bataljonsläkarbeställningen vid krigsskolan, vilken övergått
till de genom officersavlöningsreglementet den 29 juni 1921 fastställda
avlöningsbestämmelserna, på grund av föreskrift i 42 § i nämnda
reglemente lärer vara skyldig underkasta sig indragande av det särskilda
lärararvodet, anser jag det vara skäligt, att den nuvarande bataljonsläkaren,
som innehaft denna -beställning sedan år 1903, må under
sin tjänstetid bibehållas vid arvodet. Jag hemställer därför, att detsamma
på staten för första halvåret 1923 uppföres med oförändrat belopp,
360 kronor, ävensom att såsom anmärkning till staten införes ett stadgande
därom, att arvodet till läraren i militär sundhets- och förbandslära
må utgå endast så länge den nuvarande bataljousläkaren vid krigsskolan
kvarstår i tjänst.
Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248. 75
Genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t torde böra förklaras, att det
på 1922 års stat uppförda arvodet må utgå jämväl under senare halvåret
1922.
Av löneuämndens framställningar rörande reglerandet dels av de
på staten för krigsskolan uppförda arvodena för kompanichefen och
kadettofficerarna vid reservofficerskurserna, dels ock av det från extra
anslaget till »vissa kostnader för krigsskolans verksamhet utgående arvodet
till läraren i krigskonst vid reservofficerskurserna framgår, att lönenämnden
funnit sig kunna föreslå begränsning i de nuvarande arvodenas
belopp under den förutsättningen att, därest för befattningarna tagas i
anspråk officerare från truppförband utom Stockholm, sådan anordningträffas,
att beställningshavarna i fråga förklaras skola vid Karlberg fullgöra
ordinarie tjänstgöring, till följd varav Karlberg för dem bliver förläggningsort.
Då de numera utfärdade tilläggsbestämmelserna till officersavlöningsreglementet,
på sätt lönenämnden jämväl framhållit, möjliggöra
en sådan anordning som den ifrågasatta, anser jag, att vid meddelande
i framtiden av förordnanden eller kommenderingar att uppehålla ifrågavarande
befattningar vid krigsskolans reservofficerskurser denna möjlighet
bör i förekommande fall tagas i anspråk.
I ett särskilt fall har lönenämnden ifrågasatt, att från och med år
1923 borde, för beredande av en mot arvode svarande ersättning till
vissa befattningshavare, i vederbörlig stat uppföras en ny anslagspost.
Nämnden har nämligen föreslagit upptagande å staten för krigshögskolan
av ett anslagsbelopp till chefens för högskolan disposition
för beredande av ersättning till lärare, som tagas i anspråk för rättande
och bedömande av skrivningar vid inträdesprövningarna, med högst 4
kronor för varje sådan skrivning. Beträffande sistnämnda förslag har,
såsom ovan nämnts, en bland löneuämndens ledamöter uttalat skiljaktig
mening, i det han ansett tillräckliga skäl för närvarande icke föreligga
att till riksdagen avlåta framställning i ämnet.
Då, enligt vad jag inhämtat, särskild ersättning för motsvarande
arbete icke utgår till lärare vid statens civila läroanstalter, anser jagning
icke kunna tillstyrka bifall till vad lönenämndens flertal i förevarande
avseende hemställt.
I detta sammanhang anser jag mig böra uttala min anslutning
till vad lönenämnden yttrat om önskvärdheten därav, att en utredning
kommer till stånd, huruvida icke läkarvården för sjökrigsskolans
kadetter respektive kassagöromålen vid sjökrigsskolan må kunna utan särskild
ersättning åläggas ordinarie beställningshavare vid marinläkarkåren
76
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. ''
respektive marinintendenturkåren. På grund av det samband förevarande
fråga äger med marinens personalorganisation torde emellertid med anordnandet
av en dylik utredning lämpligen böra anstå i avvaktan på
den förestående omorganisationen av försvars väsendet.
Med anledning av lönenämndens förslag om utfärdande av bestämmelser
rörande vissa arvodens utgående under senare halvåret 1922
torde av riksdagen böra äskas bemyndigande för Kungl. *Maj:t att utfärda
föreskrift därom, att de av mig nu förordade ändringar i vissa
stater skola, i den mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna
tillämpning redan från och med den 1 juli 1922.
I betänkandet bär lönenämnden framhållit, att genom den regleringav
arvodena till lärare vid de militära läroverken, som innefattades i
nämndens förslag, dessa förmåner komme att minskas för, bland andra,
vissa lärare, som icke vore ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet.
Med anledning härav har lönenämnden ifrågasatt viss övergångsanordning
beträffande sådan till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet
icke hänförlig befattningshavare, som före ingången av år 1922
erhållit förordnande å lärarbefattning.
I huvudsaklig anslutning till vad lönenämnden i förevarande hänseende
föreslagit torde framställning böra avlåtas till riksdagen om
medgivande, dels att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet
icke hänförlig arvodestagare, som före ingången av år 1922 erhållit
förordnande å befattning såsom lärare vid någon av arméns eller marinens
fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet enligt den
föreslagna löneregleringen kommer att utgå med lägre belopp än det,
varmed arvodet utgått för första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda
arvodesbelopp, så länge förordnandet ännu är gällande, dels ock att
kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas av vederbörliga
under fjärde huvudtiteln uppförda avlöningsanslag.
Arvoden enligt 39 § i officersavlöningsreglementet.
ätande h)å lönenämnden härefter övergått till att yttra sig rörande regle
randet
av återstående på fjärde huvudtitelns olika stater uppförda arvobc,
fattnings''-6 den, har nämnden till en början erinrat därom, att till dessa arvoden vore
havaie. att räkna dels vissa bland de av arméns och marinens avlöningssakkunniga
till grupp C hänförda arvoden, vilka utginge antingen till på aktiv stat icke
anställd militär personal, vare sig pensionerad eller icke, eller till civil personal
för uppehållande av sådana icke-ordinarie befattningar, som icke toge
vederbörandes hela arbetstid i anspråk, dels ock sådana arvoden, som av
Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.
77
de sakkunniga hänförts till grupp D och vilka likaledes utginge till på
stat icke -anställd militär personal eller civil personal för uppehållande
av det Störa antal icke-ordinarie befattningar vid försvarsväsendet, som
toge vederbörandes hela arbetstid i anspråk.
Vid angivande av den ståndpunkt, lönenämnden, funnit sig böra intaga
till spörsmålet, om i vilken omfattning lönenämnden, jämlikt 1921
års riksdags uttalande i arvodesfrågan och det nämnden meddelade uppdrag,
haft att behandla arvodenas reglerande, hade nämnden erinrat
därom, att arméns och marinens avlöningsakkunniga såsom skäl för att
de ansett sig beträffande reglerandet av nu angivna arvoden kunna
föreslå endast en tillfällig lösning, anfört, att denn^ fråga ägde samband
med försvarets blivande organisation. Åven för lönenämnden hade det
stått klart, att nämnden för närvarande, då resultatet av försvarare visionens
arbete i fråga om en blivande försvarsorganisation ännu icke
förelåge färdigt, icke kunde framlägga något mer omfattande förslag
rörande avlöningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna
vid försvarsväsendet. Ett sådant förslag måste givetvis på. ett flertal
punkter komma att beröra organisatoriska frågor, vars ordnande folie
utom lönenämndens uppgift. Nämnden ville i detta hänseende allenast
framhålla, dels hurusom en omreglering av regementspastorernas m. fl.
prästmäns avlöningsförhållanden krävde kännedom om, huru den andliga
vården vid armén och marinen framdeles komme att ordnas, dels att
rullförings- och sjörullföringspersonalens ställning i lönehänseende så till
vida måste bliva beroende på en ny härordningsorganisation, att fråga
därvid kunde uppstå, om de till rullföringsväsendet hörande arbetsuppgifter
kunde överlämnas till ordinarie militära eller möjligen till civila
myndigheter, dels slutligen att det icke vore möjligt att för den talrika
icke-ordinarie personal, som för förvaltnings-, sjukvårds- och ekonomiändamål
vore mot arvoden anställd vid sådana anstalter, verk och inrättningar
som de militära undervisningsanstalterna, arméns garnisonssjukhus
m. m., på något mera definitivt sätt ordna anställnings- och avlöningsförhållandena,
förrän beslut fattats, om dessa anstalter över huvud
taget komme att bibehållas och i sådant fall, vilken personal för deras
uppehållande kunde finnas erforderlig och huru densamma borde vara
organiserad. Det torde alltså enligt lönenämndens mening först efter
genomförd omorganisation av försvarsväsendet bliva möjligt att taga
ståndpunkt till sådana frågor, som huruvida exempelvis åt förvaltnings-,
sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhusen borde,
liksom åt motsvarande personal vid statens hospital och asyler, givas
ställning såsom ordinarie befattningshavare.
78
Rullföringsbiträden,
som
icke äro berättigade
till
pension och
fyllnadspension.
Redogöraren
vid remonteringsstyrelsen.
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
Av de skäl, som lönenämnden nu framhållit, hade nämnden i fråga
om här förevarande arvoden funnit sig böra inskränka sig till att avgiva
vissa förslag, som betingats av en del föreliggande, till nämnden
överlämnade framställningar eller eljest av nämnden ansetts böra upptagas
för åstadkommande av viss utjämning i avlöningsförhållandena
för eljest likställd personal. För dessa förslag komme nu att redogöras
i anslutning till de olika stater, på vilka respektive arvoden funnes
uppförda.
Till lönenämnden hade överlämnats en till Kungl. Maj:t ingiven
framställning från ett flertal rullföringsbiträden, vilka —. under framhållande
att de visserligen vore underofficerare i reserven, men i sådan
egenskap ej åtnjöte pension och fyllnadspension — hemställt, att avlöningsförmånerna
för till reserven hörande till dylika pensionsförmåner
icke berättigad underofficer, som vunnit eller vunne anställning vid rullföringsväsendet,
måtte, oberoende av storleken av arvodena till rullföringspersonalen
i övrigt, bestämmas sålunda, att de motsvarade underofficers
på stat avlöning, med rätt för sådan underofficer i reserven att vid 65
års ålder bliva berättigad till pension.
Enär gällande organisation av inskrivningsväsendet förutsatte rekrytering
av rullföringspersonalen bland f. d. militära beställningshavare,
som avgått med pension och fyllnadspension samt då de nuvarande arvodena
blivit bestämda med hänsyn härtill, finge lönenämnden — under
erinran tillika om de skäl, som ovan anförts till stöd för nämndens åtgärd
att icke nu till behandling upptaga frågan om löneförhållandena
för rullförings- och sjörullföringspersonalen i allmänhet — anmäla, att
nämnden funnit sig icke kunna föreslå någon särskild åtgärd i anledningav
nu omförmälda framställning.
Å den för år 1922 fastställda staten för remonteringsstyrelsen vore
arvode för redogöraren upptaget till 2,100 kronor för år.
I arméförvaltningens skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov
för tiden 1 januari—30 juni 1923, vilken skrivelse varit för lönenämnden
tillgänglig, hade arméförvaltningen meddelat, att chefen för remonteringsstyrelsen
hemställt om sådan ändring i styrelsens stat, att redogöraren
måtte upptagas såsom ordinarie beställningshavare med lön enligt lönegraden
O. 3 i gällande officersavlöningsreglemente.
I likhet med chefen för intendenturkåren, som yttrat sig i anledning
av chefens för remonteringsstyrelsen berörda skrivelse, hade dock
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
79
arméförvaltningen, med hänsyn till den pågående revisionen av försvarsväsendet,
funnit sig icke kunna biträda det i skrivelsen framställda förslaget.
Arméförvaltningen ansåge nämligen, att framställningen borde
överlämnas till försvarsrevisionen för att tagas i övervägande vid fullgörandet
av dess uppdrag.
Med anledning av vad sålunda förekommit torde det ej ankomma
på lönenämnden att taga ståndpunkt till frågan om uppförande å remonteringsstyrelsens
stat av en ordinarie beställning för styrelsens redogörare.
Emellertid funne nämnden skäligt, att oberoende av den utredningav
nämnda fråga, som kunde komma till stånd, viss förbättring i redogörarens
avlöningsförhållanden redan från och med år 1923 borde åvägabringas.
Under en lång följd av år hade ifrågavarande arvode utgått med
allenast 1,500 kronor för år. I samband med genomförandet av 1918
års beslut om tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén, hade
innehavaren av ifrågavarande redogörarbefattuing, i olikhet med övriga
arvodestagare, vilkas befattningar toge deras hela arbetstid i anspråk,,
icke kommit i åtnjutande av någon löneförbättring. Sedan emellertid
chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse den 1 juli 1918 hemställt,
att arvodet till redogöraren måtte höjas från 1,500 kronor till 3,000
kronor, hade i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag föreslagits,
att arvodet från och med år 1920 måtte höjas med 20 procent eller med
300 kronor, vilken höjning motsvarade storleken av den tillfälliga löneförbättring,
som från och med år 1918 kommit övriga arvodestagare till
del. I den proposition (nr 203) angående tillfällig löneförbättring för år
1920, som avlåtits den 14 mars 1919, hade beräkningsgrunden för den
tillfälliga löneförbättringen till ett flertal arvodestagare höjts från 20
till 25 procent på de ursprungliga arvodena, men hade i detta sammanhang,
utöver vad som i statsverkspropositionen föreslagits, icke ifrågasatts
någon ytterligare arvodesförhöjning för redogöraren vid remonteringsstyrelsen.
Då riksdagen godkänt ovannämnda i 1919 års statsverksproposition
gjorda framställning, hade redogörarens arvode från och med år 1921
varit uppfört med 1,800 kronor, varefter detsamma på innevarande års
stat upptagits till ett med 16 procent förhöjt och. till 2,100 kronor avrundat
belopp.
Aven i betraktande av de sålunda vidtagna förhöjningarna ansåge
lönenämnden ifrågavarande arvode vara otillräckligt, med hänsyn såväl
till omfattningen av nämnde redogörares arbete som ock till det därmed
förenade ekonomiska ansvaret. Lönenämnden hade nämligen inhämtat,
80
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bibliotekarien
och aktuarierna
vid generalstaben
samt bibliotekarien
vid
marinstaben.
att innehavaren av redogörarbefattningen — för vars uppehållande,
liksom för närvarande vore fallet, även i framtiden torde komma att avses
en pensionerad kapten — i sin egenskap av chef för remonteringsstyrelsens
kassalörvaltning hade att ombesörja alla likvider för styrelsens
remontuppköp ävensom redovisningen av de särskilda remontdepåernas
utgifter för furage m. m.
Härtill komme, att innehavaren av redogörarbefattningen enligt
kungörelsen den 3 juni 1904 angående remonteringen vid armén hade
att biträda vid expeditionsföringen hos styrelsen, ett uppdrag, som vore
ganska omfattande, med hänsyn därtill att styrelsens chef i stor utsträckning
måste för remontuppköpen vistas utom huvudstaden.
Efter övervägande av nu angivna förhållanden hade lönenämnden
lunnit skäligt, att arvodet åt redogöraren vid remonteringsstyrelsen
bringades upp till enahanda belopp som det, med vilket arvode utginge
till officerare vid Stockholms rullföringsområde, eller 3,180 kronor för år.
Lönenämnden hemställde för den skull, att arvodet åt redogöraren
vid remonteringsstyrelsen måtte å 1923 års stat upptagas med ett från
2,100 kronor till 3,180 kronor för år förhöjt belopp.
I likhet med vad som rörande uppehållande av vissa befattningar
vid generalstaben stadgats i vederbörlig stat för år 1922, torde i staten
för remonteringsstyrelsen böra stadgas, att arvodet till redogöraren icke
finge utgå, därest för befattningens uppehållande förordnades officer på
aktiv stat.
I anslutning till lönenämndens nu gjorda förslag om avlöningen till
nyssnämnda redogörare hade lönenämnden ansett sig böra upptaga
frågan om reglering jämväl av arvodena- till följande befattningshavare
vid generalstaben, nämligen en bibliotekarie och tre aktuarier, ävensom
av arvodet till bibliotekarien vid marinstaben.
Arvodena till befattningshavarna vid generalstaben hade tidigare
var för sig utgått med ett belopp av 1,500 kronor. Under åren 1918
och 1919 hade å varje arvode utgått tillfällig löneförbättring till belopp
av 300 kronor, vilket belopp höjts för år 1920 till 375 kronor och för år
1921 till 750 kronor. Sedermera hade i innevarande års stat de särskilda
arvodena, med inräknande av löneförbättringen, uppförts till ett
med 16 procent förhöjt samt till 2,610 kronor avrundat belopp. Med
sistnämnda belopp funnes även å staten för marinstaben uppfört ett
arvode till bibliotekarien därstädes, vilket förut utgått med 1,800 kronor
enligt stat, vartill kommit tillfällig löneförbättring med 360 kronor under
åren 1918 och 1919 samt med 450 kronor under åren 1920 och 1921.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 81
Ifrågavarande bibliotekarier och aktuarier fullgjorde, enligt vad
nämnden inhämtat, ett arbete, som i avseende å omfattningen av göromålen,
daglig arbetstid in. m. kunde anses i huvudsak likställt med det
arbete, som ålåge officer vid Stockholms stads rullföringsområde.
I likhet med vad som gällde beträffande nyssnämnda befattningar
vid rullföringsväsendet och på sätt framginge av anmärkningar vid de
särskilda staterna, vore ifrågavarande aktuarie- och bibliotekariebefattningar
avsedda att uppehållas av personal, som icke innehade ordinarie
beställning vid försvarsväsendet.
Lönenämnden funne de anförda förhållandena motivera en förhöjning
av nu omhandlade arvoden till enahanda belopp som det, varmed
arvode för närvarande utginge till officer vid Stockholms stads rullföringsområde;
och hemställde lönenämnden på den grund, att arvodena
till en bibliotekarie och tre aktuarier å generalstabens stat samt bibliotekarien
å marinstabens stat i 1923 års stater upptoges med till 3,180
kronor förhöjda belopp. Såsom villkor för arvodenas utgående borde
bibehållas de gällande föreskrifterna i sådant avseende.
o
A 1922 års stat för ridskolan funnes under rubriken »övrig personal»
uppförd eu förvaltarbefattning med, förutom rätt till fri bostad och
bränsle samt planteringsland, årligt arvode av 1,650 kronor jämte två
tillägg till arvodet å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.
Till lönenämnden hade överlämnats eu vid arméförvaltningens framställning
rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923
fogad skrivelse från chefen för ridskolan, däri gjorts framställning om,
bland annat, förhöjning i avlöningen för förvaltaren vid skolan. Skolchefen
hade därvid framhållit, att det läte tänka sig, att en äldre, stadgad
och pålitlig och för underofficersbefordran lämplig furir, som tillika
visat fallenhet för förvaltningstjänst, skulle kunna tillfredsställande sköta
förvaltartjänsten vid ridskolan. För sådant fall måste, enligt skolchefens
förmenande, givetvis de löne- och naturaförmåner, som förenades med
tjänsten, vara närmast lika med dem, som för vederbörande stode i utsikt
vid fortsatt militäranställning. På grund härav föresloge skolchefen,
att åtgärd måtte vidtagas i syfte att förvaltaren vid ridskolan komme i
åtnjutande av avlöningsförmåner, lika med förrådsvaktmästares, och
därjämte de nuvarande naturaförmånerna.
Lönenämnden ville till en början erinra därom, att frågan om förvaltarens
vid ridskolan ställning varit föremål för prövning i samband
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.) 41122 It
Förvaltaren
vid ridskolan.
82
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
med den vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen. A ena sidan
hade sålunda chefen för ridskolan föreslagit, att å ridskolans stat måtte
för år 1922 upptagas en ordinarie beställning för en förvaltare med
avlöning av, förutom fri bostad med bränsle och lyse samt planteringsland,
2,112 kronor 50 öre, motsvarande de på 1921 års stat uppförda
löneförmånerna för förvaltare vid intendenturkåren, å andra sidan hade
arméns och marinens avlöningssakkunniga i sitt löneregleringsförslag
allenast gjort en hemställan därom, att arvodet till förvaltaren, vilket
under år 1921 varit upptaget till 1,375 kronor, inberäknat tillfällig löneförbättring,
måtte höjas till 1,650 kronor, varutöver borde bibehållas’två
arvodestillägg å 150 kronor efter fem resp. tio år.
I avgivet yttrande över denna ridskolechefens framställning hade
arméförvaltningen anfört, att uppförandet å ridskolans stat av en befattningshavare
med avlöningsförmåner såsom förvaltare vid intendenturkåren
syntes ämbetsverket innebära en sådan organisationsförändring,
som icke utan alldeles tvingande skäl borde genomföras annorledes än i
samband med försvarsrevisionen; däremot hade arméförvaltningen ansett
sig böra tillstyrka bifall till den av avlöningssakkunniga föreslagna ökningen
av ifrågavarande arvode.
Enligt det vid löneregleringspropositionen fogade statsrådsprotokollet
(sid. 233) hade föredragande departementschefen, i likhet med arméförvaltningen,
funnit sig icke kunna förorda det av chefen för ridskolan i
hans sistnämnda framställning gjorda förslag, utan ansett arvodet böra
upptagas till det av de sakkunniga föreslagna beloppet, 1,650 kronor,
jämte två arvodestillägg.
Ehuru det icke skulle kunna anses uteslutet, att ifrågavarande tjänst
lämpligen skulle kunna i likhet med andra motsvarande befattningar
uppehållas av en pensionerad underofficer och att under sådan förutsättning
det nuvarande arvodet kunde vara tillräckligt, hade dock nämnden,
då enligt nu gällande bestämmelser för ridskolan även annan person
kunde antagas till och innehava tjänsten — något som för närvarande
torde vara fallet — funnit skäligt, att ■ arvodet åt förvaltaren
något förhöjdes. Nämnden hade därvid ansett, att frågan skulle, i avvaktan
på försvarsrevisionens resultat, lämpligen kunna lösas på det
sättet, att grundarvodet höjdes till 1,950 kronor för år, mot det att
arvodestilläggen indroges.
Lönenämnden föresloge alltså, att å ridskolans stat för år 1923
måtte för förrådsförvaltaren upptagas, förutom fri bostad och bränsle
samt planteringsland, ett arvode av 1,950 kronor utan arvodestillägg.
Kungi. Maj ds Proposition Nr 248.
83
Husmödrar
och översköterskor
vid arméns
garnisonssjukhus
-
ävensom
kår.
Till lönenämndens handläggning hade överlämnats vissa framställningar
berörande avlöningsförhållandena för husmödrar och översköterskor
vid armöns garnisonssjukhus ävensom sjuksköterskorna vid arméns
sjuksköterskekår.
I en till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ställd, den 5 juli 1921
dagtecknad skrivelse, som i avskrift bifogats arméförvaltningens fram- ai“ikdak"rt"éB^aor
ställning rörande lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923, »jukskaterskehade
sålunda kommendanten i Boden hemställt om ökade avlöningsförmåner
åt den vid garnisonssjukhuset i Boden anställda husmodern ävensom
åt översköterskorna därstädes.
I framställningen hade, bland annat, uttalats önskvärdheten därav,
att översköterskorna vid garnisonssjukhusen bleve i avlöningshänseende
likställda med sjuksköterskorna vid arméns sjuksköterskekår, att husmoderns
avlöning borde ökas i samma proportion som översköterskornas,
samt att hittills medgivna förhöjningar i arvodena till såväl husmodern
som översköterskorna hädanefter borde utgå efter 3, 6 och 9 års väl
vitsordad tjänstgöring.
I en genom remiss den 9 januari 1922 till lönenämnden överlämnad
ansökning hade översköterskan vid garnisonssjukhuset i Stockholm Agnes
Eriksson — under erinran därom, att i gällande stat för nämnda sjukhus
vore medgivet, att sköterska vid sjukhuset ägde för erhållande av
arvodestillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vare sig i samma
befattning eller i befattning såsom sjuksköterska vid annat arméns garnisonssjukhus,
med vilken rätt till arvodestillägg vore förenat — anhållit,
att sökanden för erhållande av arvodestillägg i sin nuvarande
befattning måtte få tillgodoräkna sig viss tid, hon innehaft befattning
såsom sköterska vid Västernorrlands regementes sjukhus. Uti ett över
ansökningen den 27 september 1921 avgivet yttrande hade arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse dels meddelat, att arméförvaltningen
i sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för
första halvåret 1923 föreslagit sådan ändring i staterna för garnisonssjukhusen,
att översköterska vid dessa sjukhus måtte medgivas rätt att
för vinnande av arvodestillägg få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring
jämväl vid annat arméns garnisonssjukhus eller vid arméns sjuksköterskekår,
dels ock hemställt, att Kungl. Maj:t, i sammanhang med
avlåtande av proposition härom, måtte utverka riksdagens medgivande,
att de sålunda föreslagna ändrade bestämmelserna måtte få gälla redan
från och med år 1922.
Genom remiss den 21 februari 1922 hade lönenämnden slutligen
fått till sig överlämnad en av samtliga översköterskor vid garnisons
-
84
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
sjukhuset i Stockholm till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
den 10 februari 1922 gjord framställning rörande deras avlöningsförhållanden.
I denna ansökning hade anförts, bland annat, följande.
Att den avlöning, som enligt stat nu utginge till de i arméns sjukvård
anställda sköterskorna, vore för låg, framginge av en jämförelse med
de avlöningsbelopp, som vid regleringen utav avlöningen till Stockholms
stads befattningshavare ansetts skäliga. En sjuksköterska i stadens tjänst
uppbure i begynnelseavlöning 2,400 kronor och i slutavlöning 3,300
kronor. Ett liknande förhållande vore rådande i fråga om avlöningen
till sköterskor i statens tjänst vid anstalterna för vård av sinnessjuka.
För denna grupp av sköterskor hade även föreslagits betydligt högre
avlöning än den, som utginge till sökandena. Visserligen skulle båda
de nyss nämnda kategorierna sköterskor ersätta såväl bostad som kost,
då däremot sökandena åtnjöte ifrågavarande förmåner in natura, men
skillnaden i avlöning vore dock så stor, att sedan ersättning för berörda
förmåner erlagts, återstode en avlöning per månad, som vore ungefär
dubbelt så stor, som den kontanta avlöning sökandena ägde uppbära.
Enligt ett av chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm uppgjort
förslag borde begynnelselönen bliva 1,500 kronor för översköterska,
vartill skulle såsom för närvarande komma fri bostad och fri kost, vilka
förmåner beräknats motsvara skillnaden mellan nyss nämnda avlöning
och den, som utginge till sköterskor i Stockholms stads tjänst. Därest
detta förslag skulle vinna bifall av 1922 års riksdag, kunde emellertid
den högre avlöningen icke utgå förrän från och med år 1923. Sökandena
måste sålunda i lyckligaste fall under ännu ett år utföra sitt ansvarsfulla
och mödosamma arbete för en avlöning, som vore otillräcklig,
h ör att sköterskornas ekonomiska ställning, som genom för låg avlöning
under de senaste åren blivit synnerligen brydsam, icke måtte bliva ännu
mera försämrad, vore det i hög grad önskvärt, om ett provisoriskt arvodestillägg
kunde beredas sköterskorna under år 1922.
I infordrat utlåtande över nu berörda ansökning hade dels arméförvaltningens
civila departement uttalat, att en blivande reglering av
avlöningsförhållandena för arméns sjuksköterskor icke syntes kunna
givas retroaktiv tillämpning från den 1 januari 1922, dels ock arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse anfört, att styrelsen, med hänsyn till den
ringa avlöning, som hittills tillkommit sjuksköterskorna vid armén,
funnit sig böra tillstyrka åtgärder för ernående av löneförbättring från
och med den 1 januari 1922 för såväl arméns sjuksköterskekår som
garnisonssjukhusens översköterskor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
SÖ
I anledning av de sålunda gjorda framställningarna hade lönenämnden
ansett sig böra undersöka, om icke ett allmänt reglerande av arvodena
åt översköterskor vid arméns garnisonssjukhus ävensom sjuksköterskorna
vid arméns sjiiksköterskekår i nu förevarande sammanhang
borde komma till stånd, varjämte erforderlig jämkning synts böra ske
även i fråga om husmödrarnas arvoden.
För närvarande vore nämnda personals avlöningsförhållanden ordnade
på det sätt, att personalen, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, såsom arvoden uppbure
följande kontanta belopp, nämligen:
husmödrar vid garnisonssjukhusen i Stockholm och
Boden, arvoden.................................................................. kronor 1,020: —
samt därjämte 2 tillägg å arvodet å 200 kronor,
det ena efter 5 års och det andra efter 10
års väl vitsordad tjänst,
översköterskor vid garnisonssjukhusen i Stockholm,
Boden och Karlsborg ..................................................... » 780: —
samt därjämte 2 tillägg å arvodet såsom för husmödrarna,
sjuksköterskor vid arméns sjuksköterskekår ..................... » 930: —
dock utan rätt för de sistnämnda att komma i åtnjutande
av något tillägg å arvodet.
Då, enligt vad lönenämnden inhämtat, sjuksköterskorna vid sjuk
sköterskekåren beträffande ledningen av sjukvården på de olika truppförbandssjukhusen
intoge en ställning, som vore jämförlig med den,
som tillkomme översköterskorna vid garnisonssjukhusen, och då enahanda
kompetensfordringar gällde för vinnande av anställning i såväl
den ena som den andra gruppen av befattningar, torde en utjämning av
de nuvarande olikheterna i dessa befattningshavares kontanta avlöning
snarast möjligt böra åvägabringas. Enär vidare husmödrarna, förutom
vissa uppgifter i fråga om materialvården, såsom sitt åliggande hade
att öva tillsyn över översköterskornas verksamhet och även plägade rekryteras
bland sköterskepersonalen, ansåge lönenämnden ofrånkomligt,
att även de förras avlöningsförhållanden nu bleve föremål för reglering.
Ett särskilt skäl för att en lönereglering för arméns nu omnämnda,
till antalet ganska betydande personal komme till stånd, hade lönenämnden
slutligen funnit däri, att Kungl. Maj:t, enligt vad nämnden
inhämtat, torde komma att vid 1922 års riksdag framlägga förslag till
definitiv lönereglering för, jämte övrig personal vid statens hospital och
86
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
asyler, därstädes anställda förestånderskor och översköterskor, vilka, med
hänsyn till tjänsteställning och uppgifter, syntes kunna jämföras med
husmödrar resp. översköterskor vid] garnisonssjukhusen (sköterskor vid
sköterskekåren).
Enligt berörda förslag, som torde komma att grundas på ett av
1902 års iöneregleringskommitté i ämnet den 31 oktober 1921 avgivet
betänkande, skulle såsom ordinarie befattningshavare å stat uppföras
dels förestånderskor av 2. klass med avlöning i fjärde lönegraden i
avd. C av den löneplan, som intagits i gällande avlöningsreglemente
för befattningshavare i statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, dels ock översköterskor i 3. lönegraden,
likaledes i avd. C av nyssnämnda löneplan.
Att för nu ifrågavarande personal vid arméns sjukvård i avlöningshänseende
söka åstadkomma direkt överensstämmelse med berörda kvinnliga
sjukvårdspersonal vid hospitalen, ansåge lönenämnden dock icke
vara möjligt. Sålunda ansåge lönenämnden uteslutet, att, så länge frågan
om arméns organisation vore föremål för utredning, arméns kvinnliga
sjukvårdspersonal skulle kunna givas ställning såsom ordinarie befattningshavare.
Men även under förutsättning att sistnämnda personal
bibehölles såsom icke-ordinarie befattningshavare med arvoden, torde av
budgettekniska skäl å densamma icke kunna direkt tillämpas förslaget
rörande personalens vid hospitalen lönereglering. Detta förslag vore
nämligen byggt på den grundsatsen, att befattningshavarnas avlöning
skulle bestämmas såsom kontant bruttoavlöning och att alltså vederbörande
löntagare, i den mån de på statens bekostnad bereddes naturaförmåner,
därför skulle erlägga full ersättning. Tillämpningen härav
torde utan omgång låta sig genomföras vid sådana statsanstalter som
hospitalen, enär alla kostnader för dessas drift och underhåll — personalavlöningen
inbegripen — bestredes från ett och samma anslag. Vid
armén åter bestredes kostnader för avlöning, byggnadsunderhåll, bränsle
och lyse, förplägnad och tvätt var för sig från olika riksstatsanslag.
Ett bestämmande av lönen för den kvinnliga sjukvårdspersonalen i form
av bruttoavlöning skulle alltså, vid det förhållandet att personalen måste
begagna sig av bostad i kronans hus och in natura uttaga övriga angivna
förmåner, förorsaka synnerligen omständliga bokföringsåtgärder
för överförande till de olika anslagen av de ersättningsbelopp, som genom
avdrag å lönen skulle gälla för de särskilda naturaförmånerna.
Lönenämnden ansåge därför, att all ifrågavarande personal vid armén
fortfarande såsom hittills borde vara i åtnjutande av fri bostad
med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt. Under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung], Maj:ts Proposition Nr 248. H7
sådant förhållande syntes det kontanta arvodet, som borde utgå vid sidan
av naturaförmånerna, kunna avvägas till samma belopp för all personal
i eu var av de olika kategorierna och utan hänsyn till om personalen
vore anställd på dyrare eller billigare ort.
Beträffande härefter storleken av begynnelsearvodena för husmödrar,
ansåge lönenämnden densamma böra sättas i relation till begynnelselönen
å s. k. A-ort för personal i 4. lönegraden i avd. C av vederbörlig löneplan.
Denna begynnelselön utgjorde 2,280 kronor. Från detta belopp
borde dock dragas värdet av naturaförmånerna. Vid det förhållande
att, beträffande husmödrars (översköterskors samt sjuksköterskors vid
sjuksköterskekåren) förplägnad sådana anordningar vore träffade, att
personalen ägde åtnjuta en i förhållande till vanlig manskapsportion
förbättrad kost, och då den fria kosten alltså, även vid fallande prisläge,
skäligen torde kunna värderas till 2 kronor för dag, syntes värdet av
samtliga naturaförmåner icke kunna sättas lägre än till omkring 1,000
kronor för år. I enlighet härmed föresloge lönenämnden, att förslag
måtte avlåtas till riksdagen därom, att arvodet måtte höjas för husmödrar
från 1,020 kronor till 1,290 kronor.
1 syfte att för översköterskorna vid garnisonssjukhusen och sjuksköterskorna
vid sjuksköterskekåren erhålla en i förhållande till husmödrarnas
arvoden lämpad avlöning, ansåge lönenämnden skäligt, att
man såsom utgångspunkt för de förras begynnelsearvode borde utgå
från en löneklass under den lägsta i 3. lönegraden i avd. C i merberörda
löneplan. Lönebeloppet i denna löneklass å A-ort utgjorde 2,040
kronor, och skulle alltså, efter avdrag av naturaförmånernas värde, begynnelsearvodet
för översköterskor vid garnisonssjukhusen, respektive
sjuksköterskor vid sjuksköterskekåren, böra bestämmas till 1,05.0 kronor.
Därest vad lönenämnden sålunda förordat vunne bifall, borde alltså förslag
avlåtas till riksdagen därom, att översköterskornas (sjuksköterskornas)
arvoden höjdes från 780 kronor respektive 930 kronor till 1,050
kronor.
All ifrågavarande personal borde vidare, liksom redan nu vore fallet
med husmödrarna och översköterskorna vid garnisonssjukhusen, medgivas
förhöjningar i arvodet efter vissa tidsintervaller. I enlighet med
samtliga på senare tiden genomförda löneregleringar syntes dessa böra
sättas till 3 år. Vidkommande de särskilda arvodestilläggens storlek
skulle närmast kunna ifrågasättas, att desamma sattes till samma belopp,
som utgjorde skillnaden i lönen för en var av de 3 högre löneklasser i
löneplanen, som i de olika fallen läge närmast över dem, som tagits
till utgångspunkt för begynnelsearvodenas bestämmande. I enlighet
Förrådsföryaltaren
vid
garnisonssjukhuset
i
Stockholm.
88 Kung1. Maj:ts Proposition Kr 248.
härmed skulle avlöningstilläggets storlek bliva växlande, så att vissa av
dem skulle uppgå till 120 kronor, andra åter till 150 kronor. Då lönenämndens
förslag emellertid vore grundat därpå, att ifrågavarande sjukvårdspersonal
vid armén fortfarande skulle bibehålla ställningen såsom
icke-ordinarie befattningshavare, hade lönenämnden funnit det vara
mindre lämpligt att för avlöningstilläggens bestämmande följa den växlande
stegring, som följde med löneplanens konstruktion. Lönenämnden
föresloge i stället, att nämnda tillägg för båda personalkategorierna
genomgående sattes till 120 kronor. Med tillämpning härav skulle
högsta arvodet komma att utgöra för husmoder 1,650 kronor ävensom
för översköterska (respektive sjuksköterska vid arméns sjuksköterskekår)
1,410 kronor.
I fråga om personalens rätt att för tillträdande av arvodestilläggen
få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring ansåge lönenämnden det i
ovanberörda ansökan framförda och av arméförvaltningen i viss omfattning
tillstyrkta önskemål lämpligast kunna tillgodoses, genom att såsom
anmärkningar vid vederbörliga stater infördes stadgande därom, att beträffande
nyss berörda rätt skulle för husmoder, översköterska eller sjuksköterska
vid sjuksköterskekåren i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§
i avlöningsreglementet för officerare m. fl. den 29 juni 1921 funnes
stadgat om uppflyttning till högre löneklass.
Någon retroaktiv tillämpning av detta medgivande redan från och
med år 1922, på sätt av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
ifrågasatts i ovannämnda utlåtande den 27 september 1921,
funne lönenämnden sig dock icke kunna tillstyrka.
Vidkommande den i översköterskornas vid garnisonssjukhuset i
Stockholm ansökning den 10 februari 1922 väckta frågan om beredande
åt sköterskepersonalen av provisoriskt avlöningstillägg för tiden från
och med den 1 januari 1922, ansåge lönenämnden sig böra ansluta sig
till vad arméförvaltningens civila departement i sådant avseende anfört.
Genom remiss den 4 januari 1922 hade lönenämnden anbefallts avgiva
utlåtande i ett ärende rörande en av förrådsförvaltaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm F. E. Lööw, tillika biträde åt intendenten
därstädes, gjord ansökning om ökad avlöning.
Chefläkaren vid sjukhuset hade yttrat sig i ärendet och därvid anfört,
att ifrågavarande förvaltarbefattning visserligen vore avsedd att
beklädas av en pensionerad person — vilket Lööw ej vore — men att
befattningen dock vore så krävande, att en pensionerad person icke
kunde sköta densamma. Förvaltaren hade nämligen att ombesörja hela
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. 89
kassabokföringen, utskrivningen av sjukhusräkningar samt kontroll över
desamma, bränsleuppbörden, uppbörden av renhållningsmateriel och tvättmedel
samt diverse persedlar. Härjämte ålåge det förvaltaren att vara
sjukhusintendentens biträde vid byggnadsvården samt skötseln av sjukhusets
tvättinrättning, elektricitetsverk m. m. Beträffande storleken av
förvaltarens avlöning ansåge chefläkaren, under förutsättning att en
icke-pensionerad person koinme att innehava befattningen, att densamma
borde bestämmas att motsvara den lön, som tillkomme ordinarie beställningshavare,
vilken tillhörde 3. lönegraden i löneplanen Uo i vederbörligt
avlöningsreglemente.
I ärendet hade arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
avgivit yttrande och därvid anfört, bland annat, att då
det med hänsyn till den pågående försvarsrevisionen icke syntes kunna
ifrågakomma att för förrådsförvaltaren inrätta en ordinarie beställning,
avlöningen till denne fortfarande syntes böra bestämmas i form av
arvode. I fråga om hur detta lämpligen borde avvägas, ansåge departementet
och styrelsen sig icke böra avgiva något bestämt förslag, då
frågan härom i allt fall borde komma att upptagas i samband med den
reglering av samtliga på de av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
stater uppförda arvoden, varom förslag vore avsett att underställas 1922
års riksdag.
Lönenämnden, som under hand inhämtat, att Lööw numera avgått
från ifrågavarande befattning och att denna i stället komme att inom
kort besättas med en pensionerad underofficer, ansåge, i likhet med
civila departementet och sjukvårdsstyrelsen, att försvarsrevisionens resultat
borde avvaktas, innan man frånginge den nuvarande anordningen,
enligt vilken för ifrågavarande befattnings bestridande borde anställas
en icke-ordinarie befattningshavare. Då arvodet för närvarande motsvarade
den ersättning, som utginge för uppehållande av vissa likartade
befattningar vid arméns anstalter och verk, vilka vore avsedda att uppehållas
av pensionerade underofficerare, funne nämnden sig, ehuru ifrågavarande
befattning syntes vara synnerligen krävande, icke kunna ifrågasätta
någon höjning av det i gällande stat för befattningen nu fastställda
arvodesbeloppet.
/
I skrivelser, som dagtecknats den 30 juni 1921, respektive den 5
juli 1921 och vilka i avskrift bifogats arméförvaltningens framställningrörande
lantförsvarets medelsbehov för första halvåret 1923, hade chefläkaren
vid garnisonssjukhuset i Stockholm och kommendanten i Boden
gjort framställningar rörande ändrade avlöningsförhållanden för viss vid
sjukhusen anställd personal.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.)
411 22 12
90
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Apotekare vid
garnisonssjukhuset
i
Stockholm.
Maskinist
och maskinistbiträden
vid garnisonssjukhuset
i
Stockholm.
Enär nämnda framställningar överlämnats till lönenämnden för att
vara tillgängliga vid fullgörande av dess uppdrag, hade nämnden ansett
sig böra upptaga desamma till handläggning i nu förevarande sammanhang.
Chefläkaren vid garnisonssjukhuset hade till en början — under
framhållande att de på sjukhusets stat uppförda nuvarande arvodena till
en apotekare, 6,960 kronor, och till en apotekare, biträde, 4,650 kronor,
jämte de å dessa arvoden utgående dyrtidstillägg väsentligen understege
de avlöningsförmåner, som numera tillkomme å civila apotek tjänstgörande
apotekare — föreslagit, att de båda apotekarnas avlöning borde
bestämmas enligt de grunder, som gällde för motsvarande befattningshavare
inom det civila apoteksväsendet. I chefläkarens skrivelse hade
anförts att, om förslaget icke vunne beaktande, det vore fara värt, att
arbetet med och slutförandet av militärapoteksväsendets organisation,
på vilket arbete ifrågavarande befattningshavare genom förstudier in. in.
nedlagt ett synnerligen intresserat arbete, i hög grad komrne att bliva
lidande och fördröjas ävensom att nämnda tjänster vid eventuell nytillsättning
ej komme att locka kvalificerade sökande.
Då ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet hittills
icke kommit till stånd och vad chefläkaren anfört icke syntes nödvändiggöra
en omedelbar förändring av avlöningsförhållandena för de två
vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställda apotekarna, ansåge lönenämnden
sig icke . kunna nu avgiva något förslag i förevarande hänseende.
Nämnden föresloge alltså, att de till nämnda befattningshavare
nu anslagna arvoden upptoges med oförändrade belopp i 1923 års stat.
Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade vidare gjort
framställning om ändrade avlöningsförhållanden för maskinisten och de
två maskinistbiträdena vid sjukhuset.
Enligt chefläkarens mening borde dessa befattningshavare — vilka
enligt 1922 års stat ägde åtnjuta följande förmåner, nämligen: maskinisten
kontant arvode 1,740 kronor jämte fri bostad med bränsle och
lyse, och en var av de båda maskinistbiträdena allenast kontant arvode
av 1,410 kronor — beredas en sådan avlöning, att de bleve likställda
med de vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare (maskinistbiträden).
I anledning av den sålunda väckta frågan ville lönenämnden anföra
följ ande.
De av chefläkaren omnämnda befattningshavarnas vid truppförbanden
avlöningsförmåner vore, i olikhet med vad som gällde ifrågavarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ls Proposition Nr 24ti. 91 .
tre befattningshavare vid garnisonssjukhuset, icke fastställda av Kungl.
Maj:t och riksdagen, utan utginga enligt beslut av vederbörliga förvaltningsmyndigheter
dels med vissa växlande kontanta arvodesbelopp, dels
med bostad samt ersättning för bränsle och lyse, dels med rätt till en
manskapsportion dagligen. Enligt vad som framginge av lantförsvarets
förteckning över i stat icke uppförda arvoden för år 1922, hade
de kontanta arvodena till maskinister vid truppförbanden i regel upptagits
till 2,550 kronor, liksom arvodena till maskinistbiträden uppförts
med 1,710 kronor för förste maskinistbiträden och 1,500 kronor till
andre maskinistbiträden.
Åven om maskinistgöromålen vid garnisonssjukhuset i Stockholm
icke kunde direkt likställas med motsvarande göromål vid arméns truppförband,
funne lönenämnden det icke kunna förnekas, att de förmåner,
som utgiuge till maskinpersonalen vid sjukhuset, vore väl knappt tillmätta.
Vad särskilt anginge avlöningsförhållandena för maskinisten vid
sjukhuset, skulle emellertid en ändring häri kräva en samtidig reglering
av avlöningen för viss med honom likställd personal, såäom maskinisten
vid garnisonssjukhuset i Boden, maskinisterna vid de militära högskolorna,
ridskolan m. fl. Vid sådant förhållande och enär lönenämnden,
på sätt framginge av ovan gjorda allmänna uttalanden, med hänsyn till
den förestående omorganisationen av försvarsväsendet begränsat sitt nu
förevarande utredningsarbete sålunda, att lönenämnden icke till allmän
reglering upptagit frågan om arvodena åt ekonomipersonalen vid de
militära anstalterna, hade lönenämnden funnit sig icke kunna föreslå någon
ändring i fråga om arvodet åt maskinisten vid garnisonssjukhuset
i Stockholm.
Oberoende av de av lönenämnden nu antydda grunderna för arvodesregleringens
omfattning, hade lönenämnden dock ansett en viss jämkning
i de nuvarande arvodena åt maskinistbiträdena vid garnisonssjukhuset i
Stockholm böra redan nu komma till stånd. Dessa befattningshavare
syntes nämligen vara fullt jämförbara med gårdskarlen och eldaren vid
garnisonssjukhuset å Karlsborg samt gårdskarlen, tillika portvakt, vid
garnisonssjukhuset i Boden. Dessa två sistnämnda åtnjöte emellertid
dels kontanta arvoden av 1,050 kronor för år, dels ock fri bostad med
möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt. Då värdet
av naturaförmånerna, i vilka inginge eu manskapsportion för dag, syntes
kunna uppskattas till minst 600 kronor för år, kunde de båda gårdskarlarnas
avlöning anses uppgå till minst 1,650 kronor för år. På
grund härav föresloge lönenämnden, att arvodena för de båda maski
-
92
Gårds vaktmästaren
tillika trädgårdsmästare
vid garnisons-sjukhuset
i
Stockholm.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
nistbiträdena vid garnisonssjukhuset i Stockholm i staten för år 1923
upptoges med från 1,410 till 1,650 kronor förhöjda belopp.
I sin merberörda skrivelse den 30 juni 1921 hade chefläkaren vid
garnisonssjukhuset i Stockholm slutligen hemställt om viss höjning av
arvodet åt den av de båda vid sjukhuset anställda gårdsvaktmästarna,
som tillika tjänstgjorde såsom trädgårdsmästare.
Chefläkaren hade därvid till eu början erinrat därom, att denna
befattningshavare, som icke kunnat beredas bostad med bränsle och
lyse inom sjukhuset, för tiden före det den med 1922 års ingång
medgivna och efter 16 procent beräknade arvodesförhöjningen blivit
gällande, haft sitt arvode, bestämt till 1,500 kronor, samtidigt som sjukhusets
andre gårdsvaktmästare, vilken tjänstgjorde såsom snickare, jämte
det han beretts förenämnda naturaförmåner, haft ett arvode av 1,000
kronor. Genom nämnda skillnad å 500 kronor i arvodet hade alltså
den förre en så mycket högre kontant ersättning, att den täckt värdet
av de förmånet, som in natura tillkommit den senare. Emellertid hade
gårdsvaktmästaren, snickaren, under en följd av år jämte arvodet fått
åtnjuta en tillfällig löneförbättring å 250 kronor för år, varigenom
nämnda skillnad minskats till 250 kronor. Att för eu summa av 250
kronor jämte djTtidstillägg därå i Stockholm eller dess närhet anskaffa
en bostad om ett rum och kök med bränsle och lyse vore givetvis under
nuvarande förhållanden omöjligt. Då de båda gårdsvaktmästarna vore i
avseende å arbete fullt jämställda, innebure olikheten i deras avlöningsförhållanden
alltså en uppenbar orättvisa; och hemställde därför chefläkaren,
att arvodet till gårdsvaktmästaren, tillika trädgårdsmästare, måtte
höjas med 250 kronor, så att detsamma komme att med 500 kronor
överstiga arvodet för gårdsvaktmästaren, snickaren.
Sedan ovanberörda arvodes förhöjning med 16 procent å tidigare
arvoden med detta års ingång trätt i kraft, utginge arvodet till gårdsvaktmästaren,
trädgårdsmästaren, med ett belopp av 1,740 kronor, medan
gårdsvaktmästaren, snickaren, ägde uppbära ett kontant arvode av 1,470
kronor jämte de av chefläkaren angivna naturaförmånerna. Skillnaden
i den kontanta avlöningen utgjorde alltså under år 1922 allenast 270
kronor. Då lönenämnden i likhet med chefläkaren funne, att detta belopp
vore för obetydligt för att åstadkomma överensstämmelse i avlöningsförhållandena
för ifrågavarande båda eljest likställda befattningshavare,
föresloge nämnden, att arvodet för gårdsvaktmästaren, trädgårdsmästaren,
i staten för år 1923 höjdes med 180 kronor till 1,920 kronor. Härigenom
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248. 93
skulle hans arvode komma att med 450 kronor överstiga arvodet åt den
andre gårdsvaktmästaren, som åtnjöte fri bostad med bränsle och lyse.
I sin förut omförmälda skrivelse den 5 juli 1921 hade kommendanten
i Boden — under förmälan att sjukhusväbeln vid garnisonssjukhuset
därstädes komme att under år 1922 avgå vid fyllda 65 år — hemställt,
att då det vore nödvändigt att söka erhålla eu fullt arbetsför och duglig
innehavare av befattningen, men det redan tidigare visat sig svårt att
få kompetenta sökande till tjänsten, åtgärd borde vidtagas för att till
2,000 kronor höja det arvode å 1,740 kronor, som, jämte förmånen av
fri bostad med bränsle och lyse, enligt 1922 års stat utginge till sjukhusväbeln.
Enär avlöningsförhållandena för sjukhusväbeln vid garnisonssjukhuset
i Boden hittills varit reglerade på samma sätt, som för ett flertal
av de för förvaltningsändamål inrättade befattningarna vid arméns anstalter
och verk, som vore avsedda att uppehållas av underofficerare i
reserven, vilka åtnjöte pension och fyllnadspension, funne lönenämnden
sig för närvarande icke kunna biträda kommendantens förslag eller
eljest ifrågasätta någon höjning i det kontanta arvode, som nu vore
fastställt för innehavaren av ifrågavarande befattning.
Från det förut omförmälda, å extra stat anvisade anslaget till bestridande
av vissa kostnader för krigsskolans verksamhet hade från och
med år 1917 utgått, bland annat, ett arvode å 600 kronor till en
kompaniadjutant vid vardera av krigsskolans reservofficerskurser tillika
vapenunderofficer.
Från nyssnämnda anslag utginge vidare från och med år 1919
arvoden till en köksföreståndare och furageuppbördsman med 1,500 kronor
samt till en bataljonsadjutant, tillika biträde åt intendenten, med 1,200
kronor.
Innehavarna av ifrågavarande tre befattningar, vilka uppehölles av
pensionerade underofficerare, åtnjöte dessutom fri bostad.
I den till 1921 års riksdag framlagda statsverkspropositionen (fjärde
huvudtiteln, punkt 24) hade nu berörda arvoden beräknats utan sådan
förhöjning, som vid den lönereglering, som senare underställdes samma
års riksdag, tillämpats beträffande arvoden på ordinarie stat, eller med i
genomsnitt 16 procent. Då ifrågavarande icke ordinarie befattningshavare
i allo vore likställda med de motsvarande befattningshavare, som
åtnjöte arvoden från ordinarie stat, syntes de förras arvoden böra höjas
efter samma grund som de senares. Fn dylik förhöjning av nu avsedda
Sjukhusväbeln
vid
garnisonssjukhuset
i
Boden.
Vissa befattningshavare
vid krigsskolan,
avlönade
från
anslag på
extra stat.
94
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
Departe
ments
chefen.
arvoden vore särskilt motiverad ur synpunkten av önskvärdheten, att
beträffande personal vid försvarsväsendet i största möjliga omfattning
måtte kunna tillämpas enhetliga grunder vid beräknandet av dyrtidstillägg.
På grund av det anförda hemställde lönenämnden, att vid beräkning
av det anslag för vissa kostnader för krigsskolans verksamhet,
som kunde komma att äskas av riksdagen för första halvåret 1923,
arvodena till nedan angivna befattningshavare måtte i anslutning till de
grunder, som tillämpats vid de i samband med 1921 års lönereglering
beslutade arvodesförhöjningar, upptagas med följande belopp nämligen:
för 1 kompaniadjutant vid krigsskolans reservofficerskurser, tillika
vapenunderofficer, med 705 kronor för vardera reservofficerskursen eller
med 1,410 kronor för år,
för 1 köksföreståndare och furageuppbördsman med 1,740 kronor
för år,
för 1 bah
kronor för år.
Den härav föranledda merkostnaden av 660 kronor för helt år räknat
syntes, med hänsyn till den under förevarande anslag hittills beräknade
avsevärda posten till oförutsedda utgifter m. m., vid anslagsberäkningen
för år 1923 icke påkalla någon ökning i det hela av det nuvarande
anslagsbeloppet.
Under nu ifrågavarande avdelning av lönenämndens betänkande bär
till behandling upptagits frågan om reglerande av de arvoden, vilka
utgå för uppehållandet av de icke-ordinarie befattningar vid försvarsväsendet,
som icke redan berörts i samband med arvodena till ordinarie
beställningshavare för utövande av dylika befattningar vid sidan av egen
tjänst. Nämnden har i fråga om ifrågavarande arvoden inskränkt sig
till att avgiva vissa förslag, som betingats av en del föreliggande, till
nämnden överlämnade framställningar eller vilka av nämnden ansetts
böra upptagas för åstadkommande av utjämning i avlöningsförhållandena
för eljest likställd personal.
Vid granskning av nämndens framställning i förevarande del har
jag funnit mig böra ansluta mig till vad nämnden föreslagit om vissa
jämkningar i arvodena för följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen
redogöraren vid remonteringsstyrelsen, bibliotekarien och aktuarierna
vid generalstaben, bibliotekarien vid marinstaben, förvaltaren vid ridskolan,
maskinistbiträdena och gårdsvaktmästaren (tillika trädgårdsmästare)
vid garnisonssjukhuset i Stockholm, kompaniadjutanten .(tillika vapen
-
iljonsadjutant, tillika biträde hos intententen, med 1,410
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
95
underofficer) vid krigsskolans reservofficerskurser, köksföreståndaren (tilllika
furageuppbördsman) vid krigsskolan samt bataljonsadjutanten (tillika
biträde hos intendenten) därstädes.
Vad beträffar det av lönenämnden utarbetade förslaget rörande
reglerandet av avlöningsförhållandena för husmödrarna vid garnisonssjukhusen
i Stockholm och i Boden, för översköterskorna vid arméns
samtliga garnisonssjukhus ävensom för sjuksköterskorna vid arméns sjuksköterskekår
är detta förslag, såsom lönenämnden framhållit, utarbetat i
viss anslutning till nu förestående lönereglering för förestånderskorna
av 2. klass ävensom för översköterskorna vid hospital och asyler. I eu
den 3 mars 1922 dagtecknad, till riksdagen numera avlåten proposition
(ur 146) har Kungl. Maj:t föreslagit, att avlöningen till sistnämnda båda
grupper befattningshavare skulle erhålla den placering å vederbörlig
löneplan, som utgjort förutsättningen för lönenämndens förslag till
reglerandet av avlöningen för ifrågavarande sjukvårdspersonal vid armén.
Lika med lönenämnden finner jag skäligt, att denna personal från
och med år 1923 kommer i åtnjutande av en avlöning, som gör densamma
såvitt möjligt jämnställd med de övriga befattningshavare i statens
tjänst, vilka hava i huvudsak samma arbetsuppgifter. Då jag icke
funnit anledning till någon erinran vare sig mot de beräkningar rörande
storleken av de olika grundarvodena och de ifrågasatta arvodestilläggen
eller mot vad lönenämnden i övrigt föreslagit i förevarande del av betänkandet,
anser jag mig följaktligen böra tillstyrka att avlöningen för
husmödrar och översköterskor vid garnisonssjukhusen ävensom sjuksköterskor
vid arméns sjuksköterskekår från och med år 1923 regleras
i enlighet med vad lönenämnden hemställt. De erforderliga bestämmelserna
beträffande ifrågavarande personalkategoriers rätt att för tillträdande
av arvodestillägg få tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring,
synas mig böra meddelas i form av anmärkningar till vederbörliga stater
av det innehåll lönenämnden föreslagit.
I förevarande del av lönenämndens betänkande har nämnden redogjort
för vissa framställningar om ändringar beträffande en del arvoden,
vilka framställningar lönenämnden emellertid funnit sig icke kunna biträda.
I det stora hela finner jag mig kunna ansluta mig till den ståndpunkt,
vartill lönenämnden i angivna hänseende kommit.
Beträffande den av chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm
väckta frågan om höjning av arvodena för de båda på staten för sjukhuset
uppförda apotekarna har jag emellertid kommit till en annan uppfattning
än lönenämnden. På sätt av nämndens betänkande framgår,
har nämnden, enär ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet
96
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
hittills icke kommit till stånd och vad chefläkaren anfört icke syntes
nödvändiggöra en omedelbar förändring av avlöningsförhållandena för
de båda apotekarna, uttalat, att de till dem nu anslagna arvodena syntes
böra upptagas med oförändrade belopp i 1923 års stat, eller med 6,9G0
kronor till den apotekare, som förestår garnisonssjukhusets apotek, och
med 4,650 kronor till den apotekare, som tjänstgör såsom biträde på
apoteket, jämte i båda fallen dyrtidstillägg enligt de särskilda grunder,
som gälla för personal vid nyreglerade verk.
I chefläkarens av lönenämnden omnämnda framställning har föreslagits,
att de båda apotekarnas avlöning borde bestämmas enligt samma
grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare inom det civila
apoteksväsendet. Enligt vad jag inhämtat äro avlöningsförhållandena
för legitimerade apotekare vid de civila apoteken i riket för närvarande
reglerade genom ett mellan Sveriges apotekarförbund och Sveriges
farmaceutförbund den 7 september 1919 träffat avtal angående tjänstgöringsförhållanden
och lönevillkor vid apoteksinrättningarna i riket.
Enligt detta avtal, som gäller till och med utgången av år 1922,
ävensom med stöd av ett därtill hörande, den 30 november 1920 uppgjort
tilläggsavtal mellan de båda förbunden åtnjuter legitimerad apotekare
en grundlön av 6,000 kronor jämte fem ålderstillägg å 500 kronor,
vilka intjänas efter växlande tidsintervaller, det femte efter 18 tjänstår.
Dessutom utgå dels ortstillägg, som i Stockholm beräknas efter 25 procent
å grundlönen, dels ock dyrtidstillägg med ursprungligen 20 procent
av sammanlagda beloppen av lön och ålderstillägg, vilket dyrtidstillägg
halvårsvis omregleras efter socialstyrelsens indextal för den 1 april och
den 1 oktober, jämförda med samma indextal för den 1 januari 1920.
Genom särskild föreskrift i avtalet är legitimerad apotekare, vilken tjänstgör
såsom apoteksföreståndares särskilda förtroendeman, tillförsäkrad rätt
att i form av provision eller tantiéme uppbära högre grundlön än som
tillkommer dylik apotekare enligt avtalet.
Det synes mig visserligen klart, att då fråga gäller reglerandet av
avlöningen för vissa befattningshavare i statens tjänst, man icke kan
taga till utgångspunkt vissa lönesatser, som äro fastställda i ett mellan
vissa enskilda organisationer träffat, för begränsad tid gällande arbetsavtal.
Oberoende härav och även om det kan förväntas, att vid tiden
för detta avtals utlöpande en icke obetydlig reduktion i avlöningen till
de legitimerade apotekarna vid apoteksinrättningarna i riket kommer att
äga rum, torde det i allt fall icke kunna bestridas, att de båda apotekarna
vid garnisonssjukhuset äro relativt lågt avlönade. Jag finner mig
därför böra förorda, att arvodena till dessa båda befattningshavare i
Kung!. Maj ds Proposition Nr 248.
97
staten för första halvåret 1923 upptagas med viss förhöjning utöver de
för innevarande år fastställda beloppen. För den apotekare, som tjänstgör
såsom föreståndare vid garnisonssjukhusets apotek, anser jag avlöningen
böra bestämmas till omkring 8,000 kronor, och föreslår jag därför, att
arvodet, som lämpligen torde böra bestämmas så, att det efter delning med
tolv giver ett på jämnt krontal slutande belopp, höjes med 1,020 kronor
eller från 6,960 kronor till 7,980 kronor. För den apotekare, som tjänstgör
såsom biträde på apoteket, synes en arvodesökning, motsvarande
hälften av den föreslagna höjningen för apotekets föreståndare vara
skälig; och föreslår jag alltså, att arvodet till förstnämnda befattningshavare
å staten för första halvåret 1923 höjes från 4,650 kronor med
510 kronor till 5,160 kronor.
Arvoden enligt arvodesf orteckningarna.
Å vederbörliga förut omnämnda förteckningar över i stat icke uppförda
arvoden för armén, respektive marinen äro, förutom arvoden till
icke ordinarie befattningshavare, såsom maskinister, maskinistbiträden,
kokerskor vid truppförband och kårer m. fl., upptagna åtskilliga arvoden,
vilka utgå till ordinarie militära eller civilmilitära beställningshavare utöver
fastställd lön enligt vederbörliga löneplaner.
I samband med utredningen rörande de av -Kung!. Maj:t och riksdagen
fastställda, på ståt uppförda arvodena har lönenämnden på grund
av det nämnden särskilt meddelade uppdrag till behandling upptagit
frågan om eventuella ändringar av sistnämnda arvoden enligt arvodesförteckningarna.
Lönenämnden har därvid erinrat, hurusom, på sätt förut omnämnts,
ifråga om dessa arvoden genom brev den 28 oktober 1921 föreskrivits,
att arvodena finge utgå med de å respektive arvodesförteckning angivna
belopp endast i den mån de belöpte på första halvåret 1922, varjämte
förklarats, att framdeles komme att bestämmas, huruvida och med vilka
belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret 1922.
1 arvodesförteckningen för armén förekomme två större grupper av
arvoden, avsedda för ordinarie beställningshavare, nämligen arvoden till
de vid truppförband, skolor eller dylikt såsom köksföreståndare eller
furageuppbördsmän förordnade underofficerare. Enligt förteckningen utginge
dessa arvoden med högst 348 kronor för år räknat. Aven i
marinens arvodesförteckning vore upptagna vissa arvoden till belopp av
högst 348 kronor för underofficerare, som förordnades såsom uppbördsmän
vid vissa mat inrättningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.) 411 52 13
Lönenämn
den.
98
Köksföreståndare
och
furageupphördsmän.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
För att vinna ledning för bedömande av vilka ytterligare avlöningsförmåner
enligt arvodesförteckningarna, som jämlikt ovannämnda uppdrag
skulle göras till föremål för lönenämndens granskning, hade nämnden
från vederbörande myndigheter vid armén införskaffat upplysningar rörande
de i lantförsvarets arvodesförteckning under rubriken »övrig personal»
uppförda arvoden eller ersättningar, som utginge till ordinarie
beställningshavare utöver fastställd lön. Av de inkomna svaren hade
framgått, att så vore fallet dels med vissa i allmänhet relativt obetydliga
ersättningar, högst 120 kronor, vilka utginge till ordinarie beställningshavare
(exempelvis vapenofficerare vid åtskilliga artilleritruppförband för
resor till och från respektiv^ skjutfält) såsom ersättning för vissa tjänsteresor
i stället för eljest medgiven rese- och traktamentsersättning, dels
ock med ett flertal under avd. c) å en vid nämndens skrivelse fogad
tablå (Bilaga III) förtecknade arvoden eller liknande ersättningar. Förmånerna
ifråga utginge utöver fastställd lön i vederbörlig löneklass till
ordinarie beställningshavare, vilka antingen icke utövade andra befattningar
än dem, för vilka arvodena vore anslagna, eller fullgjorde vissa
uppdrag vid sidan av de ordinarie beställningarna.
Efter att sålunda hava angivit, vilka arvoden enligt arvodesförteckningarna,
som av lönenämnden upptagits till behandling, överginge
nämnden till att yttra sig om dessa arvodens reglerande.
Beträffande de i arméns arvodesförteckning uppförda ersättningarna
till köksföreständare och furageuppbördsmän ville lönenämnden framhålla
följande.
Sedan Kungl. Maj:t genom särskilda brev medgivit, att köksföreståndare
och furageuppbördsmän finge mot arvöden tillsättas vid vissa
truppförband, både arméförvaltningen i skrivelse den 15 maj 1906 avgivit
ett förslag om enhetliga bestämmelser rörande köks föreståndarnas
och furageuppbördsmännens anställning och avlöning. Med förslaget
hade avsetts, att köksföreståndare skulle få anställas vid arméns samtliga
regementen och kårer ävensom vid självständigt förlagt fästningskompani
och skola med egen förvaltning samt furageuppbördsmän vid
de beridna truppförbanden, ävensom att genom ombyte av personer i
dessa befattningar skulle åstadkommas, att de bleve skötta på ett fullt
tillfredsställande sätt. I fråga om gottgörelse för uppehållandet av dessa
befattningar både arméförvaltningen anfört, att, ehuru arméförvaltningen
visserligen hyste den uppfattningen, att särskilda arvoden i regel icke
borde utgå för bestridande av de befattningar av olika slag i lantförsvarets
ärenden, vartill militär personal kunde vara beordrad, arméför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
91)
valtningen likväl ansåge det vara av rättvisa och billighet påkallat, att
undantag från denna regel medgåves beträffande sådana under längre
tid fortgående uppdrag, vilka krävde arbete och omtanke utöver vad
som erfordrades i den rent militära tjänsten. Utövandet av befattningen
såsom köksloreståndare krävde ett oavlåtligt arbete — helg- och vardagar
lika — från tidigt på morgonen till sent på aftonen; och vore
fördenskull befattningen, vilken delvis måste förrättas i den varma och
ånguppfyllda kokinrättningen, mycket ansträngande. Samma anledningar,
som förefunnes för särskild ersättning åt köksföreståndare, förelåge även
i flera avseenden för beviljande av särskild gottgörelse åt furageuppbördsmän
för utförandet av de med furageuppbörden förenade åligganden.
Intagningen, utlämningen och vården av foderartiklarna upptoge furageuppbördsmännens
tid så fullständigt, att de icke kunde påräkna de fritider
från arbetet, som komme deras vederlikar till del i den rent militära
tjänsten.
Beträffande formen för och beloppen av ifrågavarande gottgörelse
ansåge arméförvaltningen, att den borde utgå såsom månatligt arvode
sålunda:
för köksföreståndare, 25 kronor vid infanteriregemente, 20 kronor
vid kavalleri- och fältartilleriregemente, 15 kronor vid Gottlands artillerikår,
en var av dåvarande Boden-Karlsborgs artilleriregementes båda
bataljoner, Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer, ävensom trängkårerna
samt 10 kronor vid självständigt förlagt fästningsingenjörkompani och
skola med egen förvaltning; samt
för furageuppbördsman 25 kronor vid kavalleriregemente, 20 kronor
vid fältartilleriregemente samt 15 kronor vid Gottlands artillerikår, Positionsartilleriregementet,
Svea och Göta ingenjörkårer samt trängkårerna.
Enär ifrågavarande förslag, i vad det avsåge särskild avlöning åt
köksföreståndare och furageuppbördsmän för fullgörandet av de med
dessa befattningar förenande göromål, innebure, att denna angelägenhet
skulle ordnas beträffande arméns alla truppförband, vid vilka sådana befattningar
vore erforderliga, hade frågan ansetts icke böra slutligen avgöras
utan att riksdagen erhållit tillfälle att därom yttra sig. Förslaget
hade därför upptagits i samband med avlåtandet av 1908 års statsverksproposition
angående fjärde huvudtiteln, och hade därvid departementschefen
till statsrådsprotokollet (sid. 96 ff.) anfört, bland annat,
följande.
De av arméförvaltningen anförda skälen för den ifrågasatta avlöningen
åt köksföreståndare och furageuppbördsmän syntes beaktansvärda,
och särskilt borde i detta avseende framhållas det ansvar, som
100
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Uppbördsman
vid matinrättningar.
ålåge dem såsom uppbördsman. De dittills vid några få truppförband
medgivna särskilda gottgörelserna hade utgått för köksföreståndare från
anslaget till arméns mathållning och för furageuppbördsmän från anslaget
till furagering av arméns hästar. Då dessa befattningar erfordrades
för ordnandet av förplägnaden och furageringen på ett ändamålsenligt
och ekonomiskt sätt, syntes det departementschefen lämpligt, att ifrågavarande
utgifter fortfarande utginge från nämnda anslag. Beträffande
arvodesbeloppens ifrågasatta storlek anslöte departementschefen sig till
vad arméförvaltningen föreslagit.
I sin skrivelse nr 4 1908 hade riksdagen icke framställt någon
erinran rörande de anförda grunderna för beredande av arvoden till
ifrågavarande befattningshavare. Med stöd härav hade Kungl. Maj:t tid
efter annan medgivit dylika arvodens utbetalande vid nyuppsatta truppförband
eller då nya befattningar blivit erforderliga på grund av ändringar
i härorganisationen.’ I sistnämnda hänseende syntes särskilt böra
erinras därom, att enligt brev den 31 december 1915 medgivits anställande
av furageuppbördsmän vid infanteriets truppförband, sedan dessa
blivit tilldelade visst antal stamhästar.
Enligt fredsförplägnadsreglementet för armén den 11 oktober 1907
skulle sergeant eller fanjunkare (styckjunkare) förordnas såsom köksföreståndare
respektive furageuppbördsmän för en tid av högst tre år. Förordnande
kunde förnyas, dock icke förrän efter det två år förflutit från
den dag, beställningshavaren senast innehaft befattningen. Förordnande
skulle helst meddelas, där fråga vore om köksföreståndare, för den, som
genomgått kurs för utbildning såsom sådan eller förvaltar kurs, eller, beträffande
furageuppbördsmän, för den, som genomgått förvaltarkurs.
Frågan om arvoden åt de vid marinen anställda, med köksföreståndarna
vid armén likställda uppbördsmännen vid marinens matinrättningar
i land hade jämväl varit underställd riksdagens prövning.
Till statsrådsprotokollet vid statsverkspropositionen till 1911 års
riksdag angående femte huvudtiteln (sid. 47) hade sålunda anmälts, att
marinförvaltningen, i anledning av en utav vederbörande lokala myndigheter
väckt fråga om införande av arvoden åt uppbördsmän vid marinens
matinrättningar i land, funnit, att det arbete och ansvar, som ålåge
uppbördsmännen, vore av den beskaffenhet och omfattning, att rättvisa
och billighet krävde, att dessa uppbördsmän tilldelades en särskild ersättning
utöver dagavlöningen. Då mycken vikt låge därpå, att i avseende
på tillgodogörandet av den uppköpta provianten, på vilken stora
fordringar för leveransgiltighet måste ställas, god ekonomi iakttoges,
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
101
förefölle det synnerligen önskvärt, att de underofficerare, som hade ledningen
av matinrättningarna, särskilt uppmuntrades därtill. Härjämte
förtjänade nämnas, att vederbörande myndigheter av dessa underofficerare
kunde fordra arbete även på sådana tider, då andra underofficerare plägade
njuta fritid. I den mån det för att nedbringa underhållskostnaderna
bleve nödvändigt att vid matinrättningarna hålla smärre proviantförråd,
skulle ersättningen för den risk uppbördsmännen därvid bleve underkastade
få anses inbegripen i det föreslagna särskilda arvodet. Ett
ytterligare stöd för det befogade i lokalmyndigheternas framställning om
arvode till ifrågavarande uppbördsman vore, enligt vad marinförvaltningen
vidare framhållit, jämväl att finna i förhållandena uti detta hänseende
vid armén. I fråga om beloppet av de ifrågasatta arvodena till nämnda
uppbördsman vid vissa av marinens matinrättningar förklarade marinförvaltningen
sig anse, att storleken därav borde lämpas efter de grunder,
som vore gällande beträffande köksföreståndare vid armén.
Föredragande departementschefen hade biträtt marinförvaltningens
ifrågavarande framställning, och hade densamma icke föranlett någon
erinran från riksdagens sida (skrivelse nr 5 1911, sid. 7), utan hade
riksdagen framhållit, att det såväl på grund av det ökade arbete, vilket
proviantförråden medförde, som med hänsyn till uppbördsmännens åligganden
i övrigt syntes skäligt, att en särskild ersättning bleve dem tilldelad.
Efter det sedermera till 1918 års riksdag gjorts särskild framställning
om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
dittills följda grunder medgiva, i vilka fall och för vilken tid särskild
ersättning finge utgå till uppbördsmännen vid marinens matinrättningar
i land, hade riksdagen i skrivelse nr 5-A/1918 sid. 9 meddelat, att berörda
förslag icke givit riksdagen anledning till erinran.
Nu avhandlade arvoden åt köksföreståndare, furageuppbördsmän och
uppbördsmän vid vissa av marinens matinrättningar, som från början
utgått från vederbörliga mathållnings-, furagerings- eller förplägnadsanslag,
hade sedermera, i överensstämmelse med de s. k. riksstatssakkunnigas
förslag, beträffande armén från och med år 1920 samt i fråga
om marinen från och med år 1922, överflyttats till vederbörliga avlöningsanslag
och uppförts i respektive förteckningar över i stat icke uppförda
arvoden.
Då de förhållanden, som föranlett medgivandet av ifrågavarande
arvoden, kvarstode oförändrade efter genomförandet av den år 1921 beslutade
löneregleringen för arméns och marinens underofficerare, ansåge
102
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Tillsyningsman
vid
häkten och
arrester vid
flottans
stationer.
Ersättningar
för vissa resor
och förrättningar.
lönenämnden, att någon ändring beträffande arvodenas utgående icke
borde ifrågakomma. Särskilt funne nämnden, att den till stöd för arvodenas
införande åberopade omständigheten, att bestridandet av omförmälda
befattningar i väsentlig utsträckning krävde arbete på tid, då
övriga likställda beställningshavare åtnjöte fritid, betingade arvodenas bibehållande
i lönesystemet. Åven det med befattningarna förenade uppbördsansvaret
hade synts nämnden utgöra skäl för de särskilda ersättningarnas
fortsatta åtnjutande. De i de olika arvodesförteckningarna
för särskilda befattningshavare upptagna arvodesbeloppen syntes lönenämnden
vara efter nuvarande förhållanden lämpligen avvägda.
På grund härav föresloge lönenämnden, dels att ifrågavarande arvoden
måtte under innevarande år få utgå med nu gällande belopp jämväl
för tiden efter den 1 juli 1922, dels att desamma måtte oförändrat
upptagas på de arvodesförteckningar för år 1923, som kunde komma
att bifogas vederbörlig proposition till 1922 års riksdag.
I arvodesförteckningen för marinen funnes upptagna två arvoden å
vartdera 174 kronor, avsedda för tillsyningsman vid häkten och arrester
vid flottans stationer. Då de underofficerare, vilka förordnades att uppehålla
dessa befattningar, i likhet med uppbördsmännen vid matinrättningarna,
syntes få sin fritid i hög grad kringskuren, ansåge lönenämnden,
att beträffande nämnda två arvoden borde förfaras på enahanda
sätt, so.m nyss föreslagits i avseende å arvodena till nämnda uppbördsmän.
Ovan hade framhållits, hurusom i lantförsvarets arvodesförteckning
funnes uppförda ersättningar till åtskilliga ordinarie beställningshavare
för vissa resor, som det ålåge dem att utföra i tjänsten. I den av
Kungl. Maj:t den 31 december 1921 utfärdade kungörelsen (nr 831) med
vissa tilläggsbestämmelser till officersavlöningsreglementet m. m. återfunnes
i 7 kap. 5 § ett härtill anslutet stadgande därom, att, därest
enligt fastställd stat eller gällande förteckning över vissa i stat icke
uppförda arvoden, ersättning för vissa tjänsteresor skulle utgå enligt
särskilda grunder, sådan föreskrift skulle lända till efterrättelse, utan
avseende å vad i kapitlet stadgades. Att ifrågavarande ersättningar
blivit anvisade, syntes vara betingat därav, att det befunnits kunna i
fall, då vissa beställningshavare hade att regelbundet utföra vissa tjänsteresor,
vara ur såväl statsverkets som beställningshavarnas intresse fördelaktigare
att fastställa visst årligt ersättningsbelopp för resorna än
att söka begränsa kostnaderna därför exempelvis genom föreskrifter
rörande högsta antalet resor under varje år.
Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 248.
103
För att tillförlitligen kunna bedöma, huruvida eu anordning sådan
som den, vilken i nu avsedda fall kommit till användning, borde bibehållas
och eventuellt utsträckas även till andra fall, erfordrades emellertid
utredning och förslag från vederbörande myndigheter, dels beträffande
vilka olika slags tjänsteresor som kunde finnas vara av beskaffenhet att
lämpligen böra ersättas med bestämda årsbelopp, dels ock huru dessa
belopp borde avvägas. Då lönenämnden i nu förevarande sammanhang
icke varit i tillfälle att föranstalta om dylik utredning, hade lönenämnden
funnit sig för närvarande endast böra föreslå, att de nuvarande ersättningarna
av ifrågavarande art finge utgå med oförändrade belopp ixnder
senare halvåret 1922, liksom att de på enahanda sätt uppfördes å lantförsvarets
arvodesförteckning för år 1923.
Sedan lönenämnden behandlat de arvoden å arvodesförteckningarna, vissa arvodesvilka
utginge till personalen inom sådana grupper, som omfattade ett ^tforavarfts
flertal befattningshavare, överginge nämnden till att yttra sig om de i arvodosförenämnda
tablå (se Bil. Ill) under avd. c) särskilt förtecknade arvodena. förtecknmg
Ett
fullständigt reglerande av sistnämnda arvoden förutsatte en
mera genomgående undersökning av de olika befattningshavarnas särskilda
arbetsuppgifter, än det varit för lönenämnden möjligt att nu
verkställa. På grund härav hade lönenämnden inskränkt sig till att
under nedan angivna punkter behandla endast de arvoden av ifrågavarande
slag, som utginge till ordinarie beställningsliavare, vilka uteslutande
vore upptagna av respektive befattningar. I den män så varit
möjligt, hade nämnden vid reglerandet av dessa arvoden sökt följa enahanda
grundsatser, som använts vid reglerandet av de motsvarande på
fjärde huvudtitelns olika stater uppförda arvoden, vilka i det föregående
varit föremål för nämndens behandling.
Beträffande övriga nu ifrågavarande arvoden, vilka för närvarande
utginge till ordinarie beställningshavare för fullgörande av särskilda
uppdrag vid sidan av tjänsten, hade nämnden ansett sig sakna anledning
att nu föreslå ändringar i avseende å de nuvarande förmånernas
belopp vare sig i fråga om deras utgående under senare halvåret 1922
eller beträffande deras upptagande på arvodesförteckningen för år 1923.
Det syntes emellertid böra beaktas, att sådan ändring i avseende å xxppehållandet
av någon särskild av de befattningar, för vilka ifrågavarande
arvoden vore anvisade, möjligen kunde inträda, att befattningen icke
vidare komme att uppehållas såsom bitjänst utan i stället bleve innehavarens
uteslutande sysselsättning. För sådant fall kunde det befinnas
nödvändigt, att en prövning komme till stånd, om och i vad mån
104
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
arvodet finge utgå. I fråga om nu behandlade arvoden syntes det därför
böra stadgas, att det skulle åligga vederbörande myndigheter att,
därest vederbörlig befattning icke vidare komme att uppehållas såsom
bitjänst vid sidan av ordinarie tjänst, till Kungl. Maj:t därom göra
anmälan.
Chefen för
arméns
beklädnadsverkstad.
I arvodesförteckningen för lantförsvaret funnes upptaget ett arvode
av 1,740 kronor åt chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad.
Detta arvode hade tillkommit år 1918 i samband med anordnande i
Stockholm av en dylik verkstad. Enligt det förslag härom, som förelagts
1918 års riksdag (prop. om 1918 års tilläggsstat, fjärde huvudtiteln,
statsrådsprotokollet sid. 25), hade avsetts, att chefen för beklädnadsverkstaden
skulle vara en kapten vid intendenturkåren. Enär emellertid
kaptensavlöningen ej stode i rimligt förhållande till det ansvar, som
skulle påvila verkstadschefen, borde till honom därjämte anslås ett arvode,
vilket lämpligen borde bestämmas till 1,500 kronor för år, motsvarande
den ungefärliga skillnaden mellan kaptens av 1. klassen och majors dåvarande.
avlöningsförmåner i Stockholm. Detta tillvägagångssätt syntes
vara lämpligare än att i stat uppföra majorsavlöning för chefen. Det
vore nämligen icke alltid visst, att bland intendenturkårens majorer eller
dess till majorsbefordran i tur stående kaptener den lämpligaste chefen
för anstalten i fråga funnes att tillgå. Utsikterna härför ökades givetvis
i hög grad, om valet kunde göras inom en större personalgrupp.
Riksdagen hade häremot icke uttalat någon erinran (skrivelse nr
118/1918, sid. 11).
Berörda arvode vore, såsom ovan blivit nämnt, i arvodesförteckningen
för år 1922 upptaget med 1,740 kronor. Det ursprungliga arvodesbeloppets
förhöjning hade härvid bestämts enligt de principer, som
använts vid förhöjning av andra arvoden.
Lönenämnden ansåge för sin del, att den anordning beträffande
chefsskapet för arméns centrala beklädnadsverkstad, som, enligt vad
ovan anförts, för närvarande gällde, lämpligen borde bestå. Då emellertid
den år 1921 beslutade löneregleringen åstadkommit ändrat förhållande
mellan kaptens- och majorsavlöningarna, syntes tilläggsarvodet
böra med hänsyn härtill modifieras. *
På grund härav funne lönenämnden skäligt föreslå att ett arvode,
beräknat efter 1,500 kronor för år, finge utgå till chefen för arméns
centrala beklädnadsverkstad under innevarande år för tiden efter den 1
juli 1922 ävensom uppföras å vederbörlig arvodesförteckning för år 1923.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 105
Å lantförsvarets arvodesförtoekning funnes uppfört dels ett arvode
å 348 kronor till en tillsyningsman vid skjutbanorna å Järvafältet, dels
ock ett arvode å 210 kronor till en kyrkogårdsfogde därsammastädes.
Enligt uppgift från chefen för fjärde arméfördelningen uppehölles
dessa båda befattningar av en underofficer vid ett av de till Stockholm
förlagda truppförbanden.
Då de uppdrag, som ålagls denne ordinarie beställningshavare, till
sin natur vore sådana, att han vore i särskilt hög grad bunden av sin
tjänstgöring och icke kunde påräkna att komma i åtnjutande av regelbundna
fritider, och då förvaltningen av målskjutningsmaterielen för
honom medförde ett omfattande uppbördsmannaansvar, funne nämnden
skäligt, att arvoden fortfarande finge utgå för uppehållande av ifrågavarande
båda befattningar. I fråga om arvodenas storlek föresloge
lönenämnden, att desamma finge med oförändrade belopp dels utgå
under senare halvåret 1922 dels ock uppföras på 1923 års arvodesförteckning.
I arvodesförteckningen för lantförsvaret upptoges arvoden dels till
4 kontrollofficerare med 1,410 kronor för vardera, dels till 4 kontrollbiträden,
av vilka två befattningar, vardera med arvode av 870 kronor,
vore avsedda att bestridas av underofficerare och de två andra, vardera
med arvode å 348 kronor, av manskapsunderbefäl. Ifrågavarande arvoden,
vilka ursprungligen fastställts genom brev den 2 september 1892
och den 27 april 1917, vore avsedda att utgå till viss särskilt utbildad
personal, som stode till arméförvaltningens artilleridepartements förfogande
för fullgörande av dess uppgift i avseende å anskaffning, tillverkning
och kontroll av artillerimateriel. Enligt det av departementet
den 7 maj 1906 (Sv. förf.-saml. bill. nr 21) utfärdade reglemente för
nämnda anskaffning in. m. skulle officer, för att klarna av Kungl. Maj:t
förordnas till kontrollofficer, äga erforderliga '' teoretiska insikter och
dessutom till den utsträckning, vederbörande funne ändamålet erfordra,
hava vid verkstad såsom biträde åt kontrollofficer erhållit undervisning
i allt vad hans befattning som kontrollofficer kunde kräva. Enligt vad
lönenämnden inhämtat, innebure- det fastställda kravet på teoretiska
insikter, att vederbörande officer genomgått högre kurs vid artilleri- och
ingenjörhögskolan ävensom särskild kurs vid tekniska högskolan.
I nämnda reglemente stadgades vidare, att anskaffning av artillerimateriel,
därest den icke vore förut känd och prövad, i regel skulle
föregås av försök, varigenom lämpligheten hos konstruktion, materiel
m, m. noggrant prövades och de för materielens ändamålsenlighet erforderBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) 41122 14
Tillsyningsmannon
vid
skjutbanorna
å Järvafältet,
tillika kyrkogårdsfogde.
Kontrolloflicerare
och
kontrollbiträden.
106
Kling!. Maj. ts Proposition Nr 248.
Arbets*
officerare.
liga egenskaperna utröntes. På grund härav hade kontrollofficerarna,
förutom att utöva uppsikt över tillverkning av beställd materiel, såsom
sin huvudsakligaste uppgift att inom artilleridepartementet biträda med
konstruktions- och försöksarbeten. Då dessa göromål krävde grundliga
kunskaper och stor artilleriteknisk färdighet, ansåge lönenämnden skäligt,
att arvoden åt ifrågavarande kontrollofficerare bibehölles. I anslutning
till de uttalanden, nämnden gjort ifråga om arvodet till den artilleristabsofficer,
som vore chef för konstroktionsavdelningen, funne lönenämnden
sig böra förorda, att arvodena till kontrollofficerarna från och
med den 1 juli 1922 bestämdes att utgå med ett efter 1,200 kronor
för år beräknat belopp.
Vad anginge arvodena åt kontrollbiträden, finge lönenämnden till
en början i fråga om tilldelande av sådan förmån åt manskapsunderbefäl
framhålla, att det nya manskapsavlöningsreglementets bestämmelser
icke syntes kunna anses innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t att
fortfarande medgiva arvoden åt manskap, som förordnades såsom kontrollbiträden.
Därest det skulle befinnas erforderligt att vid anställande
i framtiden av manskapsunderbefäl i kontrollbiträdesbefattning bereda
sådan befattningshavare särskilt arvode, syntes följaktligen bliva nödvändigt,
att riksdagens medgivande utverkades därtill, att dylikt arvode
finge utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Beträffande de arvoden, som avsåges för de två underofficerare,
vilka förordnades såsom kontrollbiträden, funne lönenämnden, med hänsyn
till behovet att möjliggöra ett lämpligt personval bland artilleriets
för ändamålet utbildade underofficerare, icke anledning till någon erinran
mot deras fortsatta utgående. Då lönenämnden ansett en nedsättning i
arvodena åt kontrollofficerarna böra ske från 1,410 kronor till 1,200
kronor, funne nämnden skäligt, att de årliga arvodena för underofficerare,
som förorduades såsom kontrollbiträden, från och med den 1 juli 1922
minskades från 870 kronor till 750 kronor för år räknat.
I arvodesförteckningen funnes vidare uppförda arvoden för tre arbetsofficerare,
av vilka en, som vore anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning
å Karlsborg, åtnjöte ett årligt belopp av 1,650 kronor, en, som
uppehölle befattningen vid Åkers krutbruk, ägde uppbära 1,410 kronor
för år samt en, vilken vore anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning
å Marieberg, åtnjöte årligt arvode av 1,170 krouor.
Enligt de av arméförvaltningens artilleridepartement för ammunitionsfabriken
respektive Åkers krutbruk den 20 februari 1908 utfärdade
instruktioner erfordrades såsom villkor för att av Kungl. Maj:t kunna
107
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
förordnas såsom arbetsofficer vid dessa anstalter att vara artilleriofficer,
att hava genomgått artilleri- och ingen]''örhögskolans högre kurs, att
minst 6 månader hava tjänstgjort såsom elev vid respektive verk samt
att, efter erhållet vitsord av vederbörande styresman om lämplighet, hava
med godkännande genomgått kemisk-teknisk kurs vid tekniska högskolan.
Enligt nämnda instruktioner ålåge det arbetsofficer att närmast under
vederbörande styresman leda driften vid vederbörande verk och därvid,
bland annat, utföra förekommande försök. Arbetsofficeren vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Karlsborg, vilken avdelning löde under den
i Stockholm placerade styresmannen för nämnda fabrik, intoge i sådant
avseende en särställning framför de övriga arbetsofficer ärna, att han hade
att fullgöra flertalet av de uppgifter, som eljest ålåge vederbörande
styresmän för artilleriets fabriker. Det ålåge honom sålunda, bland
annat, att utöva ständig befälsrätt över den vid avdelningen anställda
eller dit kommenderade personalen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande de kompetensfordringar,
som krävdes av de särskilda arbetsofficerarna, ävensom i fråga om
derås arbetsuppgifter hyste lönenämnden icke någon tvekan om, att
arvoden till ganska avsevärda belopp borde bibehållas för ifrågavarande
befattningshavare. Under hänvisning till vad nämnden anfört ifråga
om arvodet till chefen för arméns beklädnadsverkstad, ansåge nämnden,
att arvodet till arbetsofficeren å Karlsborg borde för tiden från och med
den 1 juli 1922 bestämmas till 1,500 kronor för år. Arvodena till en
var av de två övriga arbetsofficerarna syntes böra likaledes för tiden
från och med den 1 juli 1922 bestämmas till samma belopp, som föreslagits
dels för den artilleristabsofficer, som vore chef för konstruktionsavdelningen,
dels ock för kontrollofficerarna eller till 1,200 kronor för år.
En ytterligare grupp med särskilda arvoden enligt lantförsvarets
arvodesförteekning avlönade befattningar uppehölles av vissa ordinarie
beställnings!)avare, vilka vore avsedda såsom biträden vid förvaltningen
av artilleriets fabriker och tyganstalter, nämligen två besiktningsofficerare
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, en besiktningsofficer vid vardera
av ammunitionsfabrikens båda avdelningar, en^tygofficer vid Stockholms
tygstation samt ett besiktningsbiträde vid Åkers krutbruk. För
sistnämnda befattning avsåges en underofficer eller ett underbefäl av
manskapet.
De nuvarande arvodenas årsbelopp utgjorde, för besiktningsofficerarna
vid gevärsfaktoriet 1,170 kronor, för besiktningsofficerarna vid
Besiktningsofficerare
m.fl.
108
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
ammunitionsfabriken ävensom för nyssnämnde tygofficer 720 kronor samt
för besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk 870 kronor.
Bestämmelser rörande villkoren för anställning i de olika för officerare
avsedda befattningarna hade meddelats dels i särskilda den 20
lebruari 1908 av arméförvaltningens artilleridepartement för de olika
fabrikerna utfärdade instruktioner dels ock i samma departements den
30 december 1907 utfärdade instruktion rörande artilleriförråden. Av
besiktningsofficer vid gevärsfaktoriet krävdes att hava genomgått artillerioch
ingenjörhögskolans allmänna artillerikurs och att, med vitsord av
vederbörande styresman om lämplighet, hava genomgått särskild kurs
för utbildning till gevärsbesiktningsofficer. För vinnande av förordnande
såsom besiktningsofficer vid ammunitionsfabriken eller såsom tygofficer
vid Stockholms tygstation erfordrades, att vederbörande genomgått
vapenofficerskurs jämte för de olika uppdragens fullgörande inrättade
specialkurser. Utom vissa uppgifter beträffande arbetsledningen vid
vederbörlig anstalt hade nu ifrågavarande officerare till åliggande att
besiktiga beskaffenheten av de olika tillverkningarna. För besiktningsofficerarna
vid gevärsfaktoriet tillkomme skyldighet att handleda eleverna
vid de årliga vapenofficerskurserna.
Liksom beträffande kontrollpersonalen och arbetsofficerarna ansåge
lönenämnden, att nu ifrågavarande besiktningsofficerare och tygofficer
borde, i anseende till de särskilda kompetensfordringar, som krävdes av
dem, ävensom till vikten av deras arbetsuppgifter, fortfarande komma i
åtnjutande av särskilda arvoden utöver lön i respektive ordinarie beställningar.
Så syntes jämväl böra vara fallet med besiktningsbiträdet vid
Åkers krutbruk, i den mån denna befattning uppehölles av underofficer.
Beträffande arvodenas lämpliga avvägande för nu ifrågavarande
officerare hänvisade lönenämnden till vad nämnden föreslagit rörande
jämkning av arvodena till kontrollofficerarna; och föresloge lönenämnden
alltså, att motsvarande jämkningar måtte komma till stånd jämväl för
de olika besiktningsofficerarna. I enlighet härmed syntes för tiden från
och med den 1 juli 1922 arvodena böra bestämmas till 1,020 kronor
för besiktningsofficerarna vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori samt till
600 kronor för besiktningsofficerarna vid vardera av ammunitionsfabrikens
båda avdelningar ävensom till tygofficeren vid Stockholms tygstation,
allt för år räknat.
Beträffande arvodet åt besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk syntes
detsamma, därest befattningen uppehölles av ordinarie beställningshavare,
som vore underofficer, böra för tiden från och med den 1 juli 1922 skäligen
bestämmas till det belopp, som av lönenämnden föreslagits såsom arvode
Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248. 109
åt underofficer, vilken förordnades såsom kontrollbiträde, eller till 750
kronor för år räknat.
Under förutsättning att den hittills gällande anordningen, enligt
vilken manskapsunderbefäl vid kommendering såsom besiktningsbiträde
tilldelades arvode, funnes böra för framtiden bibehållas, syntes riksdagens
medgivande därtill böra utverkas, och hänvisade lönenämnden i detta
hänseende till vad nämnden ovan anfört i fråga om åtgärder för möjliggörande
av arvodens utbetalande till manskapsunderbefäl vid förordnande
såsom kontrollbiträde.
Enligt arvodesförteckningen för armén utginge ett arvode å 468
kronor till ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium. Befattningen,
vilken vore avsedd att uppehållas av en tygförvaltare, som vore
placerad å Stockholms tygstation, krävde, enligt vad som från artilleridepartementet
under hand meddelats lönenämnden, av innehavaren stor
omtanke och ständig eftersyn till förekommande av explosionsolyckor
under arbetet på laboratoriet. Vid sådant förhållande ville det synas
lönenämnden, som om skäl skulle föreligga, för att ifrågavarande beställningshavare
fortfarande bibehölles vid förmånen av visst arvode utöver
lönen i tygförvaltarbeställningen; och föresloge nämnden, att arvodet
för tiden från och med den 1 juli 1922 finge utgå med det nuvarande
beloppet oförändrat.
Ehuru lönenämnden icke till närmare behandling upptagit sådana
arvoden, som utginge till ordinarie beställningshavare för uppehållande
av vissa befattningar vid sidan av deras ordinarie beställningar, hade
nämnden dock ansett sig böra i detta sammanhang erinra om de ersättningar,
vilka vore anslagna för avlönande av läkare för personal vid
ammunitionsfabrikens avdelningar å Marieberg och å Karlsborg samt
för tygarbetarna vid Stockholms, Karlsborgs och Bodens tygstationer.
Enligt till lönenämnden meddelad uppgift utginge dessa ersättningar till
innehavare av ordinarie läkarbeställningar vid lantförsvaret. Vid det förhållande
att för läkare vid arméns truppförband för närvarande icke
förelåge skyldighet att bestrida läkarvård för civil personal, som vore
anställd vid till truppförbandet icke hörande anstalter, hade lönenämnden
visserligen funnit det vara för'' närvarande ofrånkomligt att bibehålla
särskild ersättning för uppehållande av ifrågavarande läkarvård.
Lönenämnden hade dock ansett sig böra framhålla'' önskvärdheten
därav, att åtgärder måtte vidtagas i sådant syfte, att ordinarie militärläkare
framdeles måtte kunna åläggas att utan särskild gottgörelse be
-
Ledaren av
arbetena vid
artilleriets
huvudlaboratorium.
Läkare för
arbetare vid
fabriker m. m.
Styresmannens
vid Åkers
krutbruk ersättning
för
representationskostnader.
110 Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.
strida läkarvåi’d för personal vid sådana arméns anstalter, som inrättats
å orter, där truppförband funnes förlagda.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 december 1916 hade arméförvaltningens
artilleridepartement aumält, bland annat, följande. Åkers
krutbruk besöktes tid efter annan av personer i tjänsteärenden. Den
tid, ett sådant besök varade, uppginge i allmänhet till eu eller annan
dag, men utsträcktes emellanåt avsevärt längre. Under denna tid måste
styresmannen vid krutbruket tillhandahålla de besökande kost och logi,
då intet hotell eller gästgivargård funnes i närheten. Med anledning
härav hade på statens bekostnad en del gästrum anordnats i styresmannens
bostad.
De flesta besökande hade utgjorts av ingenjörer av olika slag, då
kostnadsberäkningar m. m. måst uppgöras å platsen, och hade antalet
av sådana besök särskilt under utvidgningen åren 1915 och 1916 varit
mycket stort. Av det anförda framginge, att det vore avsevärda utgifter,
styresmannen måste vidkännas för dessa besök i tjänsten, och
syntes inom svenska armén något liknande icke förekomma. Huru stora
dessa extra utgifter vore, syntes svårt att avgöra, då, förutom de direkta
utgifterna för mat, en del utgifter för ökat hushåll, uppassning, in. m.
medföljde. De syntes därför artilleridepartementet skäligt, att någon
ersättning härför tillerkändes styresmannen. En sådan ersättning skulle
lämpligast utgöras av ett årligt belopp av förslagsvis 750 kronor.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 januari 1917 hade arméförvaltningen
i samband med framställning angående medelsbehovet för år
1918 under ordinarie vapenanslaget hemställt, att ersättning till styresmannen
för de med hans befattning förenade representationskostnader
finge utgå från nämnda anslag med skäliga ansedda 750 kronor om året.
Till statsrådsprotokollet till den vid 1917 års riksdag sedermera
avlåtna propositionen nr 113 angående vapenanslagets beräknande (sid.
33) hade dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet beträffande
ifrågavarande representationskostnader anfört följande.
Med hänsyn till vad artilleridepartementet upplyst angående omfattningen
av den representationsskyldighet, som påvilade styresmannen för
Åkers krutbruk, syntes det vara med rättvisa och billighet förenat, att
någon ersättning härför av statsmedel bereddes honom. Vid sådant förhållande
och då intet vore att erinra mot det föreslagna beloppet eller
mot dess utgående från ordinarie vapenanslaget, syntes vederbörlig titel
under anslaget böra höjas med 750 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t i anslutning härtill avlåtit förslag i ämnet, hade
riksdagen uti skrivelse nr 4 (1917 sid. 36) meddelat, att riksdagen ansett
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
in
det tveksamt, huruvida den föreslagna ersättningen för representationskostnader
vore den lämpligaste formen för betalande av utgifter av
ifrågavarande art. Med hänsyn till de vid Åkers krutbruk rådande säregna
förhållanden funne emellertid riksdagen sig böra godkänna Kungl.
Maj ris förslag.
Ifrågavarande ersättning hade sedermera, efter att i överensstämmelse
med förslag av sakkunniga för ändrad uppställning av fjärde
huvudtiteln hava överförts till ordinarie avlöningsanslaget, från och med
år 1920 uppförts å arméns arvodesförteckning. Liksom övriga ersättningar
enligt förteckningen hade även denna från och med år 1922
förhöjts med 16 procent eller till 870 kronor.
Då de förhållanden, som nödvändiggjort anvisandet åt styresmannen
av ifrågavarande särskilda ersättning, fortfarande ägde giltighet och
även framdeles komme att göra sig gällande, så länge statens kruttillverkning
vore anordnad såsom för närvarande, hade lönenämnden ansett
sig sakna anledning att ifrågasätta någon ändring beträffande ersättningens
utgående eller storleken därav.
Enligt det lönenämnden meddelade särskilda uppdrag har nämnden
under nu ifrågavarande avdelning av betänkandet avgivit yttrande och förslag
rörande de arvoden, som enligt vederbörliga arvodesförteckningar utöver
fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare vid armén, respektive
marinen. Härvid har lönenämnden inskränkt sig till att i detalj
granska endast den del av dessa arvoden, som utgå till ordinarie beställningshavare,
vilka uteslutande äro upptagna av respektive befattningar.
Däremot har nämnden beträffande de arvoden, vilka utgå till
ordinarie beställningshavare för fullgörande av särskilda uppdrag vid
sidan av tjänsten, icke föreslagit några ändringar i avseende å de nuvarande
förmånernas belopp, och har nämnden till stöd härför anfört,
att ett fullständigt reglerande av sistberörda arvoden förutsatte en mera
genomgående undersökning av de olika befattningshavarnas särskilda
arbetsuppgifter än det varit möjligt för lönenämnden att nu verkställa.
I den mån sådan ändring komme att inträda, att viss befattning icke
vidare komme att uppehållas såsom bitjänst utan bleve innehavarens
uteslutande sysselsättning, har lönenämnden ansett det böra stadgas, att
det skall åligga vederbörande myndigheter att därom göra anmälan till
Kungl. Maj:t för möjliggörande av särskild prövning, om och i vad mån
arvodet vidare må utgå.
Vid den granskning, jag underkastat lönenämndens förslag under
förevarande avdelning av betänkandet, har jag med ett par undantag,
Departe
ments
chefen.
112
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
vartill jag nedan återkommer, ej funnit anledning till erinran mot att
de arvoden, som däri behandlats, upptagas enligt av nämnden angivna
grunder i de arvodesförteckningar för lantförsvaret respektive sjöförsvaret,
som böra bifogas beräkningarna av de olika avlöningsanslagen
för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923. Till frågan om, efter vilka
belopp de på 1922 års arvodesförteckningar uppförda arvoden må utgå
för senare halvåret 1922, torde jag få återkomma i annat sammanhang;
och synes därvid böra tagas i övervägande, vilka föreskrifter kunna
behöva meddelas vederbörande myndigheter om att till Kungl. Maj:t
lämna meddelande om sådana ändringar beträffande vissa befattningars
uppehållande, som av lönenämnden ansetts erforderliga för prövning, om
och i vad mån respektive arvoden vidare må utgå.
Från arvodesförteckningen för lantförsvaret anser jag böra uteslutas
de arvoden, som hittills varit avsedda för såsom kontrollbiträden kommenderat
underbefäl av manskapet. Lönenämnden har för sin del erinrat
därom, att det nya manskapsavlöningsreglementets bestämmelser icke
syntes innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t att fortfarande medgiva
arvoden åt manskap, och har nämnden på grund härav ifrågasatt, att
riksdagens medgivande måtte utverkas därtill, att arvoden enligt av
Kungl. Maj:t fastställda grunder finge utgå till manskapsunderbefäl, som
förordnas i befattning såsom kontrollbiträde.
Genom proposition till innevarande års riksdag (nr 139) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen godkänna viss ändring av manskapsavlöningsreglementet
i syfte att arbetspenningar må kunna tillerkännas hantverksbeställningsmän
vid artilleriet under tjänstgöring vid artilleriets verkstäder.
Att ifrågasätta ytterligare ändring i nämnda reglemente för möjliggörande
av utbetalande av arvoden åt manskapsunderbefäl vid förordnande såsom
kontrollbiträden anser jag desto mindre vara av behovet påkallat, som
det icke kan antagas, att skyldighet för manskap att utan särskild gottgörelse
mottaga förordnanden av nämnda slag kan menligt inverka på
manskapets rekrytering.
I enlighet med den ståndpunkt, jag sålunda funnit mig böra intaga
till nu berörda fråga, anser jag, att vad lönenämnden anfört om behovet
av särskild åtgärd för att kunna disponera det för besiktningsbiträde vid
Åkers krutbruk avsedda arvodet på manskapsunderbefäl, i stället bör
föranleda till särskild föreskrift, att nämnda arvode hädanefter icke må
utgå till nämnda slags beställningshavare utan allenast till underofficer,
där sådan tages i anspråk för befattningen.
Vid behandling av de på lantförsvarets arvodesförteckning uppförda
ersättningar, vilka utgå till åtskilliga ordinarie beställningshavare för
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. 113
vissa resor, som åligga dem att utföra i tjänsten, har lönenämnden anfört,
att för ett tillförlitligt bedömande, huruvida anordningen ifråga
borde bibehållas och eventuellt utsträckas, det vore erforderligt, att från
vederbörande myndigheter införskaffades utredning och förslag i vissa
av nämnden angivna hänseenden. I annat sammanhang torde jag få
återkomma till de åtgärder, vartill lönenämndens sålunda gjorda uttalande
synes mig böra föranleda.
Beträffande de på lantförsvarets arvodesförteckning upptagna ersättningar,
vilka utgå till innehavare av ordinarie läkarbeställningar vid lantförsvaret
för läkarvård åt civil personal vid vissa till truppförband icke
hänförliga anstalter, har lönenämnden framhållit önskvärdheten därav,
att åtgärder måtte vidtagas i sådant syfte, att ordinarie militärläkare
måtte kunna åläggas att utan särskild gottgörelse bestrida läkarvård för
personal vid sådana arméns anstalter, som inrättats å orter, där truppförband
finnas förlagda. Detta lönenämndens uttalande finner jag beaktansvärt;
men torde den för angivna syftemåls vinnande erforderliga
utredningen, i likhet med vad jag tidigare framhållit beträffande eu av
lönenämnden ifrågasatt motsvarande utredning om uppehållande av vissa
göromål vid sjökrigsskolan, lämpligen böra anstå i avvaktan på den
förestående omorganisationen av försvarsväsendet.
Vid avgivande av sina särskilda förslag till reglerandet av vissa
arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvarsväsendet har lönenämnden
förutsatt, att i den mån dessa förmåner vore sådana, att enligt
vederbörliga författningar hänsyn därtill finge tagas vid beräkning av
dyrtidstillägg, sådant tillägg finge utgå å respektive förmån. Då ifrågavarande
arvodens utgående i varje fall- grundades på officersavlöningsreglementet
den 29 juni 1921, borde dyrtidstilläggen i förekommande fäll
utgå enligt sådana reducerade grunder, som för närvarande vore fastställda
i 4 § av kungörelsen av nyssnämnda dag angående allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Vad lönenämnden sålunda uttalat giver mig icke anledning till
någon erinran. '' •
Tillhandahållande av vissa utredningspersedlar in. m.
I det vid propositionen nr 350 till 1921 års riksdag fogade förslag
till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen hade
under 22 § införts ett så lydande stadgande:
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)
411 8» 15
114
Arméns och
marinens
avlöningssakkunniga.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
»Ekiperingshjälp tillkommer officer och underofficer samt vederlike,
vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen
såsom sådan med ett belopp av högst 1,000 kronor till beställningshavare
i officers tjänsteställning och högst 600 kronor till beställningshavare
i underofficers tjänsteställning samt utgår enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Magt.»
Detta stadgande hade av arméns och marinens avlöningssakkunniga,
som den 10 februari 1921 avgivit betänkande med förslag till lönereglering
för ovannämnda personalgrupper, motiverats huvudsakligen därmed,
att, medan skyldigheten för civila befattningshavare att bära tjänstedräkt
vore inskränkt till ett mindretal grupper av tjänstemän och i allmänhet
torde avse allenast anskaffning av mindre omfattande beklädnad,
motsvarande skyldighet för ifrågavarande militära personal innebure anskaffning
och underhåll av fullständig beklädnadsuppsättning av för olika
tjänstgöringsförhållanden och årstider lämpade tjänstedräkter. På grund
häi-av syntes det de sakkunniga uppenbart, att betydande kostnader i detta
avseende förorsakades den militära personalen i jämförelse med den civila.
Ekiperingshjälp borde tillkomma officer och underofficer samt vederlike,
vilken vore skyldig att i tjänsten bära uniform, samt utgå endast vid
första anställningen i sådan beställning. De utgifter, varom här vore
fråga, vore nämligen särskilt kännbara vid den första anställningen, då
vederbörande ännu icke iippburit någon lön och därför måste, därest han
icke ägde enskilda tillgångar för bestridandet av nämnda utgifter, sätta
sig i skuld. De belopp, som i förevarande avseende borde ifrågakomma,
syntes lämpligen böra avvägas på sådant sätt, att de å ena sidan beredde
en verklig lättnad vid ekiperingens anskaffning, men å andra sidan finge
karaktären av att utgöra allenast ett bidrag vid denna anskaffning. Det
borde överlämnas åt Kungl. Maj:t att inom vissa i avlöningsreglementet
upptagna maximibelopp bestämma de bidrag, som borde utgå. De sakkunniga
erinrade i detta sammanhang, att ekiperings-(beklädnads-)hjälp
redan i vissa fall utginge till reservpersonal vid armén och marinen.
En av de sakkunniga, herr Widell, med vilken herr N. A. Nilsson
instämt, hade i fråga om ekiperingshjälpen avgivit särskilt yttrande och
därvid anfört, att han icke kunnat ansluta sig till de sakkunnigas förslag
på denna punkt, särskilt som det enligt hans mening måste befaras,
att införandet av denna nya avlöningsförmån komme att medföra konsekvenser
i fråga om åtskilliga civila befattningar. Däremot ansåge reservanten
lämpligt, att staten under tjänstgöring tillhandahölle vapen, kikare
och skidor.
Kung!.. Maj.ts Proposition Nr 248.
115
Föredragande departementschefen anslöt sig till de sakkunnigas förslag
och erinrade därvid att, då man — enligt departementschefens förmenande
med all rätt —- syftade till, att oflicersbanan borde vara öppen
för ynglingar från olika samhällsgrupper, en sådan strävan mötte ett
väsentligt hinder i de stora kostnader, som anskaffningen av den första
militära beklädnadsutrustningen medförde. Det vore sålunda även ur
rekryteringssynpunkt av stort intresse, att bestämmelse om denna förmån
bleve införd i avlöningsreglementet. Den av reservanterna uttalade
betänkligheten, att medgivandet av denna avlöningsförmån skulle medföra
konsekvenser i fråga om åtskilliga civila befattningar, syntes departementschefen
icke äga fog, • då militärtjänsten påfordrade bärande av
uniform i en helt annan utsträckning än civil tjänst samt uniform för
den senare tjänsten betingade väsentligen mindre kostnader än för den
förra.
De sakkunniga hade, efter vad departementschefen erinrade, icke
uttalat sig om, huruvida dyrtidstillägg vore avsett att utgå å ekiperingshjälpen.
Departementschefen funne sig icke för det dåvarande höra föreslå,
att dyrtidstillägg skulle beräknas å ifrågavarande förmån.
Beträffande den av reservanterna väckta frågan om tillhandahållande
under tjänstgöring genom statens försorg av vapen, kikare, skidor och
dylik utrustning kunde det även enligt departementschefens mening
ifrågasättas, huruvida ej sådan förmån borde beredas den militära persosonalen.
Därest vid utredning i ärendet skulle befinnas, att så borde
ske, syntes böra övervägas, huruvida icke däremot svarande minskning
av ekiperingshjälpens belopp borde äga rum.
I skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anförde riksdagen beträffande
den föreslagna ekiperingshjälpen samt ytterligare en av Kungl. Maj:t
ifrågasatt förmån — särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å
egen förläggningsort — att riksdagen icke velat fatta ståndpunkt till
frågan, om dessa förmåner över huvud borde utgå, innan ytterligare utredning
i ärendet skett. I varje fall syntes emellertid denna fråga böra
underställas riksdagens prövning. Riksdagen hade på grund härav ur
förslaget till avlöningsreglemente uteslutit hithörande bestämmelser.
Genom brev den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns
och marinens avlöningssakkunniga, bland annat, att i anledning av riksdagens
uttalande i ämnet verkställa utredning och eventuellt avgiva förslag
till bestämmelser att underställas riksdagens prövning angående
Ärendet inför
Kungl. Maja.
Riksdagens
skrivelse nr
351/1921.
Ytterligare
utredning.
116
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
särskild ekiperingshjälp vid första anställningen som officer eller underofficer.
Sedermera liar Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december 1921
förordnat, att uppdraget skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets
lönenämnd.
Uti skrivelse den 13 februari 1922 har lönenämnden avgivit utlåtande
och förslag i ämnet. Innan jag ingår på detta utlåtande, tillåter
jag mig emellertid att något beröra vissa yttranden i denna fråga, vilka
på framställning av arméns och marinens avlöningssakkunniga på sin
tid inhämtats från arméns och marinens myndigheter och till vilka lönenämnden
haft tillgång vid ärendets handläggning.
Arméförvaltningens
artilleri-,
intendentsoch
civila
departement.
Med skrivelse den 15 november 1921 hava armé förvaltningens artilleri-,
intendents- och civila departement överlämnat yttranden i ärendet,
som efter hörande av vederbörande trnppförbandschefer m. fl. avgivits
av samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden, militärbefälhavaren
på Gottland, samtliga triippslagsinspektörer, chefen för fortifikationen
och inspektören för militärläroverken.
För egen del hava departementen till en början erinrat, hurusom i
kungörelsen den 15 november 1912 (nr 413) angående arméns reserver
av befäl och civilmilitär personal stadgades, att officerare och underofficerare,
vilka inom reserv erhållit sin första officers- eller underoföcersanställning,
ägde vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp, officer
med 500 kronor och underofficer med 300 kronor, samt att dessa belopp
jämlikt beslut av 1921 års riksdag skulle för åren 1921 och 1922 höjas
med 100 procent. På skäl, som anförts i propositionen nr 350 till 1921
års riksdag, ansåge departementen — i likhet med samtliga i ärendet
hörda myndigheter utom sekundchefen för ett av kavalleriregementena
och delvis även chefen för ett infanteriregemente — att även officerare
och underofficerare å aktiv stat (surnumerära fänrikar och sergeanter i
regemente eller kår medräknade) ävensom sådan civilmilitär personal av
motsvarande tjänsteklass, som jämlikt gällande bestämmelser ägde att
bära fastställd tjänstedräkt, borde vid sin första utnämning erhålla en
dylik förmån. Såsom grund vid bestämmande av ekiperingshjälpens
storlek borde enligt departementens mening läggas kostnaderna för anskaffande
av de till den personliga fältutrustningen hörande persedlar
och vapen, vilka kostnader för det dåvarande uppginge till följande belopp,
nämligen:
Kung!. Maj: Is Proposition Nr 24.8.
117
för officerare:
beklädnadspersedlar....................................................................
utrednings- och remtygspersedlar utom skidor med stavar
samt sabelhandrem (portepé) ..............................
skidor med stavar ................................................................
sabelhandrem (portepé).............................................................
pistol................................................................................................
sabel med balja...........................................................................
kronor 1,150: —
)>
);
))
»
»
175
25
15
100
95
eller tillhopa kronor 1,560
beklädnadspersedlar
sabelhandrem (portepé)
sabel med balja.............
underofficerare:
.............................................. kronor
1,018: —
............................................. ))
12: —
.............................................. »
85: —
eller tillhopa kronor
1,115: —
Ifrågavarande kostnader, som sålunda för det dåvarande utgjorde
omkring 1,600 kronor för officer och vederlike och omkring 1,100 kronor
för underofficer och vederlike, komme framdeles möjligen att på grund
av sjunkande priser något minskas.
Såsom framginge av den senare bland nyssnämnda uppgifter, skulle
emellertid underofficer och vederlike av utrednings- och remtygspersedlar
samt vapen själv anskaffa och bekosta endast sabelhandrem (portepé)
och sabel med balja, varemot övriga dylika persedlar ävensom pistol
tillhandahölles av kronan enligt i gällande fältutrustningslistor och intendenturmaterielreglemente
särskilt meddelade bestämmelser. Enligt departementens
förmenande borde motsvarande förmån även tillkomma nyutnämnda
officerare med vederlikar, och borde i sådant fall det belopp,
som skulle såsom ekiperingshjälp utgå till dessa, enligt då gällande priser
reduceras med 300 kronor (därav för utrednings- och remtygspersedlar
utom skidor med stavar samt sabelhandrem — portepé — 175 kronor,
för skidor med stavar 25 kronor och för pistol 100 kronor) eller till
omkring 1,300 kronor.
Det kunde enligt departementens förmenande jämväl ifrågasättas,
huruvida icke sistnämnda förmån även borde tillkomma de äldre officerare
och vederlikar, som vid tidpunkten för besluts meddelande i förevarande
avseende tillhörde armén.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits borde härav betingade ändringar
118
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
i fältutrustningslistorna och i intendenturmaterielreglementet anbefallas,
varjämte föreskrift borde meddelas därom, att ekiperingshjälp ej finge
utbetalas, med mindre de persedlar och vapen, som av nyutnämnda officerare
och underofficerare jämte vederlikar skulle innehavas och bekostas,
blivit av dem anskaffade och av vederbörande chef godkända.
Då frågan om ekiperingshjalpens storlek bleve beroende på om och
i vad mån nya bestämmelser komme att meddelas om tillhandahållande
på statens bekostnad av utrednings- och remtygspersedlar ävensom pistol,
kunde departementen icke avgiva annat förslag i nämnda hänseende, än
att departementen hemställde, att vid blivande framställning till riksdagen
de av departementen gjorda beräkningarna måtte följas.
Departementen ville i detta sammanhang framhålla, att, därest här
omnämnda förmåner i kontant eller in natura bei’eddes nyssnämnda beställningsliavare
på aktiv stat, vissa ändringar erfordrades i gällande
föreskrifter rörande ekiperingshjälp för i reserven direkt utnämnda officerare
och underofficerare jämte vederlikar ävensom att särskilda bestämmelser
vore av nöden beträffande ekiperingshjälp till sådana beställningshavare
på aktiv stat, söm tidigare haft anställning i reserven och vid
inträdet i densamma uppburit ekiperingshjälp enligt reservbefälsförordningen.
Vidare hade departementen anställt vissa beräkningar rörande kostnaderna
för kronan för anskaffning och underhåll av de persedlar och
vapen, som enligt departementens förslag borde av statsmedel tillhandahållas
officerare och vederlikar. Därest det medgivande härutinnan, som
av departementen ifrågasatts, komme att gälla även sådana officerare och
vederlikar, som vid tidpunkten för besluts meddelande redan tillhörde
armén, syntes anskaffningen vad denna personal anginge huvudsakligen
kunna ske genom iniösen av sådana, efter vederbörlig besiktning och
värdering godkända persedlar och vapen, som tillhörde officerare och
vederlikar, vilka gjorde framställning om dylik inlösen. Då emellertid
åtskilliga beställningshavare icke torde använda sig av berörda medgivande
utan i stället fortsatte med användningen av egna persedlar och
vapen, syntes det för ändamålet erforderliga beloppet böra beräknas för
endast halva antalet av de vid. nämnda tidpunkt armén tillhöriga officerare
och vederlikar samt efter eu anskaffningskostnad för varje officer
och vederlike av (175 + 25 + 100 =) 300 kronor.
Beträffande kostnaderna för anskaffning av de persedlar och vapen,
■ som erfordrades för de officerare och vederlikar, vilka efter besluts
meddelande i detta ärende nyutnämndes, krävdes för dessa kostnaders
bestridande årlig ökning av vederbörliga underhållsanslag med belopp,
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
. 119
som för det dåvarande kunde beräknas efter följande anskaffningskostnader
för varje nyutnämnd officer och vederlike, nämligen:
å munderingsanslaget (för utrednings- och remtygspersedlar
utom skidor med stavar och sabelhand
-
rem [portepé])....................................................................... kronor 175: —
å skidmaterielanslaget (för skidor med stavar) ................. » 25: -
å vapeuanslaget (för pistol) ..................................................... » 100: —
Dessa kostnader syntes dock framdeles på grund av minskade anskaffningspris
möjligen kunna reduceras.
Vad slutligen anginge kostnaderna för här omnämnda persedlars
och vapens underhåll, syntes, enär slitningstiden för samtliga persedlar
och vapen, utom skidor med stavar, i allmänhet kunde beräknas omfatta
en officers eller vederlikes hela tjänstetid, dessa kostnader icke bliva
större, än att de utan särskild anslagsökning kunde bestridas av vederbörliga
ordinarie underhållsanslag. För underhåll av skidor med stavar,
som i avsevärd mån förbrukades, torde däremot årligt underhållsanslag
böra beräknas för varje par enligt ovannämnda grunder nyanskaffade
skidor med ett belopp, som med stöd av statistiska uppgifter tills vidare
borde bestämmas till 5 kronor.
Marinförvaltningen har med skrivelse den 24 november 1921 överlämnat
yttranden från stationsbefälhavarna vid flottans stationer samt
regemente- och kårchefer vid kustartilleriet och därvid för egen del anfört
huvudsakligen följande.
För den unge officeren, som måst bekosta en dyrbar utbildning,
bleve den ifrågavarande ekiperingen särskilt betungande. Eu fullständig
beklädnadsutrustning betingade för närvarande ett betydande belopp.
Därest enskild förmögenhet icke funnes, måste skuldsättning givetvis
bliva följden. Det vore tydligt, att officersyrket under sådana förhållanden
måste verka mindre eftersträvansvärt och försvåra rekryteringen
samt utestänga begåvade ynglingar tillhörande de mindre bemedlade
klasserna, en omständighet som givetvis vore ur försvarets synpunkt
ofördelaktig. Ungefär detsamma torde gälla officers vederlike.
För underofficeren ställde sig förhållandet ungefär enahanda. Visserligen
hade han icke behöft vidkännas några kostnader för sin utbildning,
men å andra sidan vore befordran till underofficer med nuvarande
avlöningsbestämmelser ekonomiskt sett mindre fördelaktig, då den ej medförde
någon väsentlig avlönings förhöj ning. I vissa fall medförde den
till och med avlöningsminskning, för vilken dock för närvarande kom
-
Marinförvalt
ningen.
\
120
Försvars
väsendets
lönenämnd.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
pensation medgivits genom personlig lönefyllnad. Att under sådana
förhållanden ekiperingen för den nyvordne underofficeren, som kanske
därtill redan bildat familj, måste bliva betungande, vore självklart. Enligt
av chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona verkställd
utredning belöpte sig kostnaden i Karlskrona för en fullständig beklädnadsutrustning
för underofficer av 3:e graden till 1,352 kronor. Om
övergången till underofficersgraden icke ekonomiskt underlättades, inställde
sig givetvis frestelsen att lämna krigstjänsten, varmed följde
avskedspremie, just vid det tillfälle staten stode i begrepp att i full ''utsträckning
tillgodogöra sig den anställdes utbildning och kunskaper.
Mot de av avlöningssakkunniga föreslagna beloppen, som syntes väl
avvägda, funne marinförvaltningen intet att erinra. Dessa belopp, 1,000
kronor för officer och 600 kronor för underofficer, vore avsedda att utgöra
maximibelopp, inom vilka det skulle överlämnas åt Kungl. Maj:t
att bestämma, med vilka belopp ekiperingshjälpen i förekommande fall
skulle utgå. Någon minskning i dessa belopp syntes icke kunna ifrågakomma
beträffande officer och underofficer vid flottan och kustartilleriet,
marinunderintendent, extra mariningenjör och marinläkarstipendiat (respektive
annan mariningenjör eller marinläkare, som utnämndes därtill
utan föregående anställning som extra mariningenjör eller marinläkarstipendiat).
V ad anginge poliskåren, vore den föreskrivna uniformen av
så enkel beskaffenhet, att förmånen syntes böra begränsas till hälften av
det belopp, som skulle ''tillkomma underofficer.
Marinförvaltningen föresloge emellertid, till förekommande av missbruk,
en bestämmelse av innehåll, att den, som uppburit ekiperingshjälp
och som på egen ansökan avginge inom två år efter första anställningen,
skulle vara skyldig återbära, vad han uppburit i ekiperingshjälp.
Vad beträffade tillhandahållande under militär tjänstgöring genom
statens försorg och på dess bekostnad av vapen, skidor, kikare och dylik
utrustning, ansåge marinförvaltningen behovet därav, för marinens vidkommande,
vara i erforderlig utsträckning tillgodosett genom gällande
bestämmelser.
I sin förenämnda skrivelse den 13 februari 1922 har försvarsväsendets
lönenämnd, innan densamma gått att för egen del uttala sig i ärendet,
ansett sig böra erinra om den rätt att mot viss ersättning utbekomma
beklädnadspersedlar m. m., som enligt gällande bestämmelser
tillkomme personal vid såväl försvarsväsendet -som vissa grenar av den
civila förvaltningen, samt därvid framhållit, hurusom enligt 22 § i
officersavlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) i nämnda reg
-
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
121
lemente avsedd beställningshavare ägde att mot ersättning från kronans
vederbörande förråd och dylika anstalter utbekomma bland annat beklädnads-
och utrustningsartiklar ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka
och reparera uniformspersedlar och övrig tjänstutrustning, allt
enligt bestämmelser, som meddelades av Kungl. Maj:t. Kungörelsen den
31 december 1921 (nr 831) med vissa tilläggsbestämmelser till de militära
avlöningsreglementena innehöll e i detta hänseende (4 kap.) allenast
en hänvisning till vad därom vore i vederbörliga förvaltningsreglementen
för armén och i reglemente för marinen särskilt stadgat.
I avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
återfunnes under 25 § eu föreskrift därom att, där tjänsteman
enligt av styrelsen för vederbörande verk meddelade föreskrifter vore
pliktig att under tjänstutövning vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken
eller där tjänstgöringens art påkallade nyttjandet av särskild
beklädnad, för ändamålet erforderliga klädespersedlar eller materialier,
som ansåges icke böra -utlämnas såsom lån, kunde tillhandahållas av
verket mot ersättning enligt grunder, som meddelades av Kungl. Maj:t.
Beträffande de befattningshavare vid statsdepartementen och andra verk,
tillhörande den civila förvaltningen, å vilka avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451) ägde tillämpning, gällde i detta hänseende ett i
24 § av sistnämnda reglemente infört stadgande av enahanda innebörd,
som nu nämnts.
Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av dessa stadganden
hade av Kungl. Maj:t meddelats dels i avd. C av kungörelsen den 30
juni 1920 (nr 529) angående vissa tilläggsbestämmelser till kommunikationsverkens
avlöningsreglemente, dels ock i 4 § av kungörelsen den
31 december 1921 (nr 753) med tilläggsbestämmelser till nyssberörda
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartementen med
flera verk. Dessa tillämpningsföreskrifter vore emellertid av sins emellan
något avvikande innehåll.
Till följd av de vid kommunikationsverken rådande tjänstgöringsförhållandena
hade det nämligen beträffande vissa befattningsgrupper vid
dessa verk mer än i fråga om andra sådana ansetts ligga i verkets intresse,
att befattningshavaren alltid uppträdde i väl vårdad uniform.
Detta vore fallet särskilt vad anginge tjänstemän, vilka, såsom exempelvis
tågpersonalen vid statens järnvägar, hade att i den dagliga rörelsen
representera verket i förhållande till allmänheten. Åvenså funnes tjänstemannagrupper
vid dessa verk, vilka regelbundet hade sådant arbete, att
beklädnaden i särskild hög grad utsattes för slitning eller för inverkan
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) *1122 16
122
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
av väder och vind. För att icke dessa tjänstemän skulle vara nödgade
att vidkännas större utgifter för sin beklädnad än andra befattningshavare,
med vilka de eljest borde vara jämoställda, hade det ansetts
riktigt att till förmån för de förra stadga en reduktion av den ersättning,
som av tjänstemannen skulle till verket erläggas för tillhandahållna
klädespersedlar eller materialier. Denna reduktion hade bestämts
till 30 procent av verkets självkostnadspris.
Någon motsvarande nedsättning för särskilda fall hade icke ansetts
behövlig vid de verk, å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921
ägde tillämpning. Vid vissa av dessa verk — såsom fångvårdsstaten
och tvångsarbetsanstalterna — förekomme väl, att uniformspliktig personal
ledde och deltoge i arbete, som utsatte beklädnaden för starkare
slitning, men i dylika fall torde verket vara i tillfälle att tillhandahålla
överdragskläder. I övrigt hade vid dessa verk sådana förhållanden icke
ansetts föreligga, som vid kommunikationsverken befunnits betinga ifrågavarande
nedsättning.
Den skyldighet att på egen bekostnad anskaffa och underhålla uniform
och en del andra för tjänstebruk avsedda effekter, som ålåge å
aktiv stat anställda officerare och underofficerare med vederlikar, hade
endast i förhållandevis ringa omfattning någon motsvarighet vid den
civila förvaltningen. I många fall, särskilt vid den första utrustningenT
torde denna skyldighet kännas mycket betungande. Det skulle fördenskull
helt naturligt vara önskvärt, bland annat med hänsyn till rekryteringen
av officers- och underofficerskårerna, om staten här kunde på ett
eller annat sätt träda hjälpande emellan, och detta så mycket hellre,
som, efter vad i det föregående nämnts, särskild gottgörelse i form av
ekiperings-(beklädnads-)hjälp redan tillerkänts motsvarande personal i
arméns och marinens reserver.
Lönenämnden hade hittills icke varit i tillfälle att i denna fråga
åvägabringa någon närmare utredning utöver den, som, på sätt förut
omförmälts, kommit till stånd på framställning av arméns och marinens
avlöningssakkunniga. Under överläggningen i detta ämne hade emellertid
inom nämnden fråga väckts, huruvida icke även andra utvägar än
beviljande av kontant ersättning i form av ekiperingshjälp lämpligen
skulle kunna anlitas för att bereda personalen den lättnad, som här
kunde anses erforderlig. I sådant hänseende hade närmast kommit i
betraktande den vid kommunikationsverken tillämpade anordningen, enligt
vilken i vissa fall klädespersedlar och materialier kunde till befattningshavare
utlämnas mot ersättning, som med 30 procent understege
verkets självkostnadspris.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 123
Då redan för närvarande tillverkning av uniformspersedlar och en
del andra för tjänsten avsedda artiklar i viss omfattning ägde rum på
arméns och marinens egna verkstäder, hölle lönenämnden för antagligt,
att sådana anordningar skalle kunna träffas, varigenom det bleve möjligt
för officerare och underofficerare att därifrån, åtminstone i vida
större utsträckning än hittills varit fallet, fylla sitt behov av dylika persedlar.
Vid en sålunda anordnad tillverkning syntes man kunna räkna
med ett relativt lågt självkostnadspris. Och därest en ytterligare utredning
i förevarande ärende skulle giva vid handen, att ersättningen för
den tillverkade varan lämpligen borde bestämmas att i vissa fall utgå
med något lägre belopp, än som motsvarade självkostnaden, skulle tydligen
på detta sätt, utan allt för stor kostnad för statsverket, en betjTdande
förmån kunna beredas personalen.
Lönenämnden tilläte sig därför förorda, att en utredning åvägabringades
i syfte att ådagalägga, huruvida och i vilken utsträckning tillverkning
av persedlai-, om vilka här vore fråga, skulle kunna ske på
arméns och marinens egna verkstäder, samt huru denna tillverkning
lämpligen borde anordnas.
Av vad i det föregående anförts framginge, att lönenämnden för
närvarande icke vore beredd att framlägga förslag om beredande åt
officerare och underofficerare med vederlikar av kontant ekiperingshjälp
eller någon sådan däremot svarande förmån, som ovan antytts. Lönenämnden
hade emellertid ansett sig böra taga under övervägande, huruvida
icke, på sätt ifrågasatts, staten lämpligen skulle kunna redan nu,
i större utsträckning än som skedde, tillhandahålla personalen för
tjänstebruk avsedda utrednings- och remtygspersedlar ävensom vapen.
Beträffande arméns personal torde denna fråga endast beröra officerare
och vederlikar, då nämligen, efter vad i handlingarna meddelats, underofficerare
och vederlikar hade att av dylika persedlar anskaffa och bekosta
endast sabelhandrem (portepé) och sabel med balja samt någon
ändring härutinnan icke syntes höra ifrågasättas. Vad åter marinen
anginge, hade marinförvaltningen ansett behovet av utrustning, varom
här vore fråga, vara i erforderlig utsträckning tillgodosett genom gällande
bestämmelser. Vid sådant förhållande hade lönenämnden funnit
sig icke hava anledning att i förevarande sammanhang upptaga denna
fråga till behandling i vidare mån än såvitt densamma hade avseende
å. arméns officerare och vederlikar.
Arméförvaltningens artilleri-, intendents- och civila departement Kade
i detta hänseende uttalat sig för att följande persedlar och vapen, som
det hittills ålegat den enskilde officeren att bekosta, hädanefter måtte
124
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
tillhandahållas av staten, nämligen utrednings- och remtyg spersedlar till
ett beräknat pris av omkring 200 kronor (därav 1 kikare med fordral
120 kronor, 1 officersränsel 35 kronor samt 1 par skidor med stavar
25 kronor, vartill komme några smärre artiklar) samt av vapen 1 pistol
till ett beräknat pris av 100 kronor, tillhopa alltså omkring 300 kronor.
Slitningstiden hade för samtliga persedlar och vapen, med undantag av
skidor och stavar, av departementen beräknats i allmänhet motsvara en
officers hela tjänstetid.
Lönenämnden för sin del hade ansett billigheten kräva, att sålunda
angivna persedlar och vapen för framtiden genom statens försorg tillhandahölles
arméns officerare på aktiv stat med vederlikar, varvid givetvis
de utlämnade effekterna alltjämt skulle förbliva statens egendom.
I fråga om utsträckningen av ett sådant medgivande hade emellertid
lönenämnden icke kunnat biträda departementens mening, att berörda
förmån eventullt skulle beredas även de officerare med vederlikar, som
i sådan egenskap redan tillhörde armén. Då dessa beställningshavare
redan försett sig med de persedlar och vapen, varom här vore fråga,
och det även enligt departementens mening kunde förutsättas, att endast
en del av personalen skulle komma att begagna sig av ett -medgivande
i antydd riktning, vilket medgivande för dess del väl huvudsakligen
skulle innebära rätt att få de anskaffade effekterna inlösta av statsverket,
hade lönenämnden ansett övervägande skäl tala för att ifrågavarande
förmån begränsades till att gälla allenast den, som framdeles, efter viss
angiven tidpunkt, komme att tillträda beställning såsom officer eller
vederlike vid armén.
För skidor och stavar hade av departementen beräknats en underhållskostnad
av 5 kronor för år, vilket motsvarade en förbrukningstid
av 5 år. Med avseende å den starka förbrukning, dessa effekter vore
underkastade, kunde det måhända befinnas lämpligt att i fråga om desamma
göra ett undantag från vad nyss vore nämnt på det sätt, att
skidor och stavar, där sådant befunnes påkallat av tjänstens behov, tillhandahölles
även dem, som i egenskap av officerare eller vederlikar
redan tillhörde armén.
Kostnaden för anskaffning av ifrågavarande persedlar och vapen
hade av departementen beräknats för varje officer och vederlike utgöra,
enligt de i november 1921 gällande pris, omkring 300 kronor, varav
skulle falla på munderingsanslaget 175 kronor, på skidmaterielanslaget
25 kronor och på vapenanslaget 100 kronor. Då antalet nyutnämnda
officerare och vederlikar för närvarande torde kunna beräknas till omkring
ett hundratal för år, komme sålunda den årliga anskaffningen att
betinga en förhållandevis, måttlig kostnad. Härtill komme emellertid
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
125
någon årlig utgift för underhållet, i vilket hänseende dock departementen,
såsom redan nämnts, ansett sig icke behöva taga i beräkning annan
kostnad än den, som föranleddes av underhållet av skidor med stavar.
Lönenämnden tilläte sig sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga erforderliga åtgärder för tillhandahållande åt arméns officerare
på aktiv stat och vederlikar av utrednings- och remtygspersedlar samt
vapen i den utsträckning, lönenämnden ovan angivit.
Förslag om ekiperingshjälp vid första anställningen som officer eller
underofficer förelåg vid nästlidet års riksdag, som emellertid förklarade
sig icke vilja fatta ståndpunkt till frågan, om ekiperingshjälp över huvud
borde utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. Med anledning
härav har lönenämnden haft i uppdrag att verkställa utredning och
eventuellt avgiva förslag till bestämmelser i ämnet. I sitt till följd av
uppdraget avgivna utlåtande har nu lönenämnden tillkännagivit sig icke
vara beredd att framlägga förslag om beredande av ekiperingshjälp åt
personalkategorierna i fråga, men anse, att närmare angivna utredningsoch
remtygspersedlar samt vapen borde tillhandahållas arméns officerare
med vederlikar, vilka framdeles vinna anställning på aktiv stat, varvid
de utlämnade effekterna alltjämt skulle förbliva statens egendom. Därjämte
har nämnden ifrågasatt, huruvida icke skidor och stavar, vilka
effekter tillhörde berörda utredningspersedlar, lämpligen borde, där sådant
befunnes påkallat av tjänstens behov, tillhandahållas även dem, som i
egenskap av officerare eller vederlikar redan tillhörde armén. Vad beträffar
arméns underofficerare med vederlikar och marinen, vore, enligt
vunnen utredning, behovet av utrustning, varom nu är fråga, tillgodosett
genom gällande bestämmelser.
Vad lönenämnden sålunda föreslagit om tillhandahållande kostnadsfritt
åt arméns officerare med vederlikar, som framdeles vinna anställning
å aktiv stat, av vissa persedlar och vapen, vilka likväl skulle förbliva
statens egendom, anser jag mig utan tvekan kunna tillstyrka, desto
hellre som, enligt vad upplyst blivit, liknande förmåner i erforderlig utsträckning
redan åtnjutas av såväl arméns underofficerare med vederlikar
som marinens officerare och underofficerare med vederlikar. Enligt föreskrift
i fältutrustningslistor utlämnas för övrigt redan nu kikare till
tjänstebruk åt viss officerspersonal vid armén bland annat åt samtliga
officerare vid artilleriet ävensom regementschefer, regementskvartermästare
och kompani- eller skvadronschefer vid infanteriet och kavalleriet.
Givetvis böra nu föreslagna förmåner tillkomma även dem, vilka vinna
anställning såsom surnumerära fänrikar eller underlöjtnanter i armén.
Departements
chefen.
126
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Med hänsyn till den starka förbrukning, för vilken skidmaterielen
är utsatt, finner jag även skäligt att, såsom lönenämnden ifrågasatt,
skidor med stavar, där sådant av tjänstens behov påkallas, tillhandahållas
jämväl dem, som i egenskap av officerare eller vederlikar redan tillhöra
armén. I viss mån har ett dylikt förfaringssätt även vunnit tillämpning,
i det att under en följd av år på grund av Kungl. Maj:ts årligen därom
fattade beslut, skidor med stavar tillhandahållits all personal vid deltagande
i vinterövningar.
De kostnader, ett medgivande av ovan omförmälda förmåner åt
personalen ifråga skulle medföra, fördela sig å flera anslag och kunna
icke anses vara av betydenhet att åtminstone för närvarande behöva
föranleda anslagshöjningar. Tiden, från vilken förmånerna ifråga böra
tillerkännas vederbörande, torde, på det att jämväl från pågående officerskurs
utexaminerade må bliva delaktiga därav, lämpligen kunna bestämmas
till den 1 juli 1922.
Huruvida utöver vad nu förordats ekiperingshjälp i någon form bör
beredas arméns och marinens aktiva officerare och underofficerare med
vederlikar, torde få bero på ytterligare utredning, sedan, på sätt lönenämnden
föreslagit, undersökning verkställts rörande möjligheten att å
försvarsväsendets egna verkstäder anordna tillverkning av persedlar för
nämnda personals räkning i större utsträckning än för närvarande må
vara fallet.
Ett bifall till ovan omförmälda förslag synes kunna föranleda jämkning
av gällande bestämmelser om ekiperingshjälp åt officerare med
vederlikar, vilka erhålla sin första anställning i arméns reserv. I avbidan
på utredning därom torde emellertid nämnda fråga få tillsvidare anstå.
Särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å
egen förläggningsort.
Enligt 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat m. fl. vid armén och marinen må beställningshavare under
tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till
högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglementet bestämda
traktamentsersättning. På liknande sätt är i 9 § 1 mom. uti
avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap
vid armén och marinen föreskrivet, att ersättning för, bland annat,
tjänstgöring å annan ort än eget regementes (kårs) förläggningsort eller
• Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
127
egen station må till sådant manskap utgå enligt de bestämmelser, som
av Kungl. Maj:t meddelas.
Närmare bestämmelser rörande ersättning för här avsedd tjänstgöring
utom förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten) äro av Kungl.
Maj:t givna genom 8 kap. i kungörelsen den 31 december 1921 (nr
831) med vissa tilläggsbestämmelser till nyssnämnda avlöningsreglementen.
Detta kapitel innehåller, såvitt officerare och underofficerare
angår, dels vissa allmänna föreskrifter i ämnet (1 §) dels ock särskilda
föreskrifter om ersättning under officers- och underofficersövningar, fältövningar
m. m. (2 §) samt under övningsmarscher och annan till vanliga
vapenövningar och skolor hänförlig tjänstgöring med egen trupp
(3 §), varjämte i 4 § meddelas vissa undantagsbestämmelser av mera
begränsad omfattning. I 5 § lämnas föreskrifter rörande tjänstgöringstraktamente
för manskap. _
Nämnda kungörelse innehåller jämväl i 1 kap. 3 § stadganden om
vad med förläggningsort skall förstås.
Arméns och marinens avlöningssakkunniga hade i sitt betänkande
och förslag rörande lönereglering för arméns och marinens personal
(del. I sid. 132 och del II sid. 129) ifrågasatt, att särskild gottgörelse
(tjänstgöringstraktamente) skulle kunna utgå även vid tjänstgöring å
egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret
icke kunde bibehållas. I sådant hänseende erinrade de sakkunniga,
att redan då mässpenningar i vissa fall utginge vid tjänstgöring å kustfästning.
De sakkunniga ansåge, att exempelvis jämväl den förläggningtill
olika fort inom Bodens fästning, som icke sällan förekomme för
personalen vid de dit förlagda truppförbanden, kunde anses betinga
särskild gottgörelse.
I enlighet härmed hade de sakkunniga avfattat sitt förslag till
avlöningsreglementen för de olika personalkategorierna på det sätt, att
under 27 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare m. fi.
införts föreskrift därom, att särskilda förmåner skulle kunna enligt av
Kungl. Maj:t fastställda grunder utgå, förutom under sjökommendering
in. m., »i vissa fall vid kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort
under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan
bibehållas», under det att i manskapsavlöningsreglementet, 9 § 2 inom.,
motsvarande bestämmelse erhållit den formuleringen, att särskilda förmåner
skulle kunna enligt av Kungl. Maj-.t meddelade föreskrifter utgå,
bland annat, under »kommendering till tjänstgöring av särskilt krävande
art å egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga
kvarteret icke kan bibehållas».
Arméns och
mannas
avlöningssakkunniga.
128
KungI. Maj:ts Proposition Nr 248.
Proposition
till 1921 års
riksdag.
Riksdagens
skrivelse.
Ytterligare
utredning.
I särskilt yttrande anförde en av de sakkunniga, herr Widell, med
vilken herr N. A. Nilsson instämde, att han icke kunde ansluta sig till
de sakkunnigas förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att vid viss
tjänstgöring å egen förläggningsort medgiva särskilda avlöningsförmåner
i analogi med vad som gällde under sjökommendering.
Vid avlåtande till 1921 års riksdag av proposition i ämnet (nr 350)
anförde föredragande departementschefen (sid. 218), att han i likhet med
de sakkunniga ansåge lämpligt, att Kungl. Maj:t skulle kunna, därest
efter närmare utredning så befunnes lämpligt, för vissa fall medgiva
särskild gottgörelse vid kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort
under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunde
bibehållas. Departementschefen fann sig därför böra tillstyrka de sakkunnigas
förslag, och i enlighet därmed avfattades den till riksdagen
avlåtna propositionen i ämnet.
Förslaget vann emellertid i denna del icke riksdagens bifall. I
skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) anförde riksdagen beträffande denna
och en annan av Kungl. Maj:t ifrågasatt förmån — särskild ekiperingshjälp
vid första anställning såsom officer resp. underofficer — att riksdagen
icke velat fatta ståndpunkt till frågan, om dessa förmåner över
huvud borde utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. I varje
fall syntes emellertid denna fråga böra underställas riksdagens prövning.
Riksdagen hade på grund härav ur förslaget till avlöningsreglemente
uteslutit hithörande bestämmelser.
Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméns
och marinens avlöningssakkunniga att i anledning av riksdagens uttalande
i ämnet verkställa utredning och eventuellt avgiva förslag till
bestämmelser att underställas riksdagens prövning rörande bland annat
särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort,
varefter jämlikt brev den 31 december 1921 förordnades, att detta
uppdrag skulle övertagas och slutföras av försvarsväsendets lönenämnd.
I anledning av det sålunda mottagna uppdraget anmodade lönenämnden
genom cirkulärskrivelse den 9 februari 1922 arméförvaltningen,
chefen för generalstaben, samtliga arméfördelningschefer, kommendanten
i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, chefen för fortifikationen,
chefen för intendenturkåren, samtliga truppslagsinspektörer ävensom
marinförvaltningen att, sistnämnda myndighet i samråd med chefen för
marinstaben och chefen för kustartilleriet, till nämnden inkomma med
det yttrande och förslag i denna fråga, vartill förhållandena kunde föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KiivijL Maj tis ''Proposition År 218. 121*
Sedan de sålunda infordrade yttrandena jämte i samma ärende avgivna
yttranden av vissa truppförbandschefer ävensom av stationsbefälbavarna
vid flottans stationer numera inkommit till lönenämnden, bär
nämnden med skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 mars 1922 överlämnat
de inkomna handlingarna samt därvid anfört följande.
Efter vad den införskaffade utredningen syntes giva vid handen,
torde förevarande spörsmål icke hava någon större räckvidd annat än
så vitt anginge sådan till armén och marinen hörande personal, som
hade sin förläggningsort inom fästning. I övrigt skulle, såsom av utredningen
framginge, ett stadgande sådant som det ifrågasatta kunna
vånna tillämpning huvudsakligen i sådana fall, då särskilda truppavdelningar
anväudes inom den egna förläggningsorten för uppehållande av
allmän ordning, för biträde vid eldsläckning o. d. samt därvid det vanliga
nattkvarterert icke kunde bibehållas, eller då uppkomna epidemier
gjorde det nödvändigt att för vissa delar av truppen anordna särskild
förläggning.
Vad till en början anginge de till armén hörande trupper, som hade
sin förläggningsort inom fästning, hade behovet av särskild gottgörelse
vid den förläggning till olika fort inom fästningsområdet, som icke sällan
ifrågakomme, framhållits bland annat i de yttranden, som inkommit från
chefen för sjätte arméfördelningen, kommendanten i Boden, inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen samt cheferna för Karlskrona
grenadjärregemente och Vendes artilleriregemente. Under hänvisning i
övrigt till dessa yttranden ville lönenämnden här endast återgiva vissa
uttalanden av kommendanten i Boden och chefen för fortifikationen.
Kommendanten i Boden hade erinrat, hurusom genom kungörelsen
den 31 december 1921 (nr 831) blivit fastslaget (1 kap. 3 §), att såsom
förläggningsort för beställningshavare vid kasernerat truppförband skulle
förstås den ort (fästning), där truppförbandet eller den del därav beställningshavaren
tillhörde hade sin stadigvarande förläggning. För bestäilningshavare,
tillhörande Bodens garnison, omfattade, såsom framginge
av en vid kommendantens skrivelse fogad karta, förläggningsorten ett
jämförelsevis stort område, och torde till Boden förlagda officerare och
underofficerare därigenom bliva väsentligt ogynnsammare ställda än de
flesta andra, vilka ju vore förlagda till platser, där förläggningsorten
endast omfattade en stads o. s. v. planlagda område. Så läge samtliga
forten tillhörande Bodens fästning inom den fastställda förläggningsorten,
vilket gjorde att,, fastän officerare och underofficerare i regel minst tre
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 218.) 41122 17
Framställning
av
försvarsväsendets
lönenämnd.
Kommendanten
i
Boden.
Chefen för
fortifikationen.
130 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
veckor årligen vore förlagda till de från vederbörliga bostäder (kaserner)
ända till 9 km. avlägsna forten och därvid ej knnde intaga sina måltider
i hemmen och sålunda finge vidkännas extra kostnader, de icke enligt
nuvarande bestämmelser komme i åtnjutande av någon som helst ersättning
härför.
I regel måste två å tre kompanier av Norrbottens regemente under
regementsövningarna förläggas till de å fronterna belägna barackerna,
3—5 km. från regementets kaserner, och kunde givetvis vid dessa kompanier
tjänstgörande officerare och underofficerare därvid varken bibehålla
sina vanliga nattkvarter eller intaga sina måltider i hemmen. Dylik
förläggning vore ur kostnadssynpunkt för den enskilde fullt jämförlig
med förläggning till forten.
Såväl vid truppförbandens övningar som vid av kommendanten anordnade
fälttjänstövningar förekomme, att en del av de i övningarna
deltagande truppförbanden förlädes utom fästningsområdet, under det att
återstoden vore förlagd inom detsamma men utanför kasernetablissemangen.
Enligt nuvarande bestämmelser komme vid de senare tjänstgörande
officerare och underofficerare icke i åtnjutande av någon särskild ersättning,
men väl efter viss tid vid de förra tjänstgörande, oaktat samtliga
tjänstgjorde under fullt likartade förhållanden. Det syntes härav, att
orättvisa uppstode på grund av att ersättnings utgående vore beroende
av huruvida tjänstgöringen ägde rum inom eller utom förläggningsorten.
Större rättvisa skapades, om rätt till ersättning bleve beroende av huruvida
under tjänsteförrättning det vanliga nattkvarteret kunde bibehållas
eller ej.
Såväl rättvisa som billighet syntes sålunda kräva, att särskild ersättning
utginge till officerare och underofficerare jämväl vid förrättning
inom förläggningsorten, då det vanliga nattkvarteret icke kunde bibehållas.
Dock borde enligt kommendantens mening av skäl, som syntes
icke behöva närmare anföras, det undantag göras från sagda bestämmelser,
att dagbefälstjänst och vakttjänstgöring ej borde medföra rätt till
här avhandlat tjänstgöringstraktamente.
Chefen för fortifikationen hade anfört, att icke minst vid ingenjörtrupperna
förekomme titt och ofta fall, då övningarnas natur dreve till
att för längre eller kortare tid förlägga dem, visserligen inom föriägguingsorten,
men dock på ett sådant avstånd från etablissemanget och
befälets hemvist, att det vanliga kvarteret icke kunde bibehållas. Så
bleve t. ex. ofta fallet för Gröta ingenjörkår å Karlsborg vid förläggning
till Vaberget e. d., för fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karls
-
Kung1. Maj:t$ Proposition Nr 248.
131
krona vid förläggning ut till någon mera avlägsen ö inom resp. fästningsområden
eller för Bodens ingenjörkår vid övningarnas förläggning
till fästningens yttre delar.
Beträffande därefter marinens inom fästningarna förlagda trupper
hade förevarande spörsmål betydelse företrädesvis för kustartilleriet. Enligt
de intill utgången av år 1921 gällande föreskrifter hade kustartilleriets
officerare och underofficerare m. fi. varit berättigade att vid förläggning
genom kronans försorg och på dess bekostnad i land på sådan
plats inom kustfästning, att den av vederbörande eljest inom fästningen
använda bostaden icke kunde av honom begagnas, uppbära mässpenningar
med visst belopp, underofficer dessutom naturaportion eller ersättning
därför. Sedan den nya löneregleringen för officerare och underofficerare
m. fl. trätt i tillämpning med innevarande års början, vore någon dylik
särskild förmån icke vidare medgiven kustartilleriets ifrågavarande bestal
lningshavare; de vore genom bestämmelserna i 8 kap. av ovanberörda
kungörelse den 31 december 1921 (nr 831) i förevarande hänseende likställda
med övrig till försvarsväsendet hörande personal och ägde sålunda
under tjänstgöring i land visserligen uppbära tjänstgöringstraktamente,
men allenast där tjänstgöringen ägde rum utom förläggningsorten (fästningen)
och under de villkor i övrigt, som vore angivna i nyssnämnda
författningsrum.
1 skrivelse den 1 februari 1922 hade officerare och underofficerare
vid Karlskrona kustartilleriregemente på utförligt angivna skäl hemställt
om avlåtande till 1922 års riksdag av framställning därom, att skälig
ersättning fortfarande måtte få utgå till kustartilleriets officerare och
underofficerare med vederlikar för de extra kostnader, som i tjänsten
åsamkades dem genom kommendering till tjänstgöring å egen förläggningsort
under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunde
bibehållas, samt att denna ersättning måtte tillerkännas personalen från
och med årets början.
Denna framställning hade tillstyrkts av chefen för Karlskrona kustartilleriregemente,
vilken därvid framhållit, hurusom de för stora delar
av kustartilleriet säregna förhållanden, att den materiel, som dess personal
skulle betjäna vid strid och varmed den således även måste i fredstid
utbildas, vore till största delen fast befintlig på försvarsanstalter, som
vore belägna på annan plats än den, där personalens fredskaserner och
ordinarie bostäder läge, tvingade till att anordna övningar under stora
Framställning
av officerarn
och underofficerare
vid
Karlskrona
kustartilleriregemente.
Chefen för
Karlskrona
kustartilleriregemente.
132
Kung1. Maj is Proposition Nr 248.
Chefen för
Vaxholms
kustartilleriregemente.
delar av året på dessa försvarsanstalter och i dem omgivande terräng’.
Dessa övningar måste jämväl allt som oftast försiggå nattetid för att göra
truppen förtrogen med den försvarsberedskap, som enligt gällande föreskrifter
städse skulle vara iakttagen vid en kustfästning. Det vore således
icke här fråga om att för en eller annan dag eller vecka för övnings
skull företaga en marsch eller annan förflyttning för att på sätt som
ofta skedde vid armén kunna öva personalen i annan terräng än den
vanliga å förläggningsorten. Vad Karlskrona kustartilleriregemente särskilt
beträffade, måste fastmera allra största delen av regementet varje
år under hela sommartiden för övningar förläggas till befästningar och
minörbaracker på öarna utanför Karlskrona, dit förbindelse således icke
funnes annat än sjövägen. Denna förbindelse upprätthölles huvudsakligen
genom fästningens ordinarie kommunikationsbåtar, men båtturerna kunde
icke dels i saknad av tillräckliga anslagsmedel, dels emedan båtarna
icke rymde annat än mindre styrkor, samt dels på grund av försvarsanstalternas
stora avstånd från staden och den tid, som sålunda varje
resa toge i anspråk, så ordnas, att personalen kunde färdas till och från
vederbörlig försvarsanstalt för varje övningstillfälle och mellan dagens
måltider. Den sålunda nödvändiga förläggningen på försvarsanstalterna
medförde ovillkorligen betydande extra utgifter för ordnande av officerares
och underofficerares kosthåll, under det att för manskapet kokinrättningar
funnes på de olika platserna anordnade. De från och med
år 1922 utgående nya lönerna för officerare och underofficerare vid kustartilleriet
komme därför, om särskild ersättning för nämnda kosthåll icke
medgåves, att bliva väsentligt förminskade och mindre än för motsvarande
. personal vid alla andra vapenslag. Under sådana förhållanden och
då förläggningen för övning på försvarsanstalterna vore ofrånkomlig, om
regementets tjänstbarhet skulle kunna bibehållas, samt i än högre grad
bleve nödvändig, därest övningstiden för de värnpliktiga minskades, Syntes
den av officerarna och underofficerarna gjorda framställningen böra
bifallas icke blott för individens skull utan jämväl i statens eget intresse.
Chefen för Vaxholms kustartilleriregemente hade hemställt, att
möjlighet måtte beredas till utbetalande av något slags gottgörelse åt
kustartilleriets officerare och underofficerare för de extra kostnader, som
på grund av vapnets natur med nödtvång bleve dem pålagda, därest utbildningen
skulle kunna anordnas och bedrivas så, att den lämnade erforderligt
utbyte. Regementschefen både vidare erinrat, hurusom med förläggningsort
förstodes fästningen, d. v. s. i fredstid fästningens freds
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kmull. Maj: t# Proposition Nr 3-4 ti. IM
område. Vaxholms fästnings fredsområde utgjordes, förutom av denna
fästnings ursprungliga område, av ännu tre områden vid Siare, vid
(faltholinen och vid Djurönäs, vart och ett omfattande befästningar, till
vilka avståndet sjöledes från personalens ordinarie förläggningsplatser
vore 2 å 3 mil. Inom eu snar framtid tillkomme två nya områden, av
vilka det ena bleve cirka 2 3 i mil avlägset och det andra visserligen något
närmare men i alla händelser på så stort avstånd, att behövliga kommunikationer
fram och åter bleve ej mindre dyrbara än även, vad värre
vore, så tidsödaude, att utbildningen därav måste bliva lidande. Det
vore att beakta, att vid kustartilleriet materielen i regel icke vore flyttbar
och att sålunda truppen för övningar måste förflyttas till materielen.
Eu liknande framställning hade gjorts av chelen för Älvsborgs
kustartillerikår, som därvid framlagt förslag till detaljerade bestämmelser
rörande tjänstgöringstraktamente i nu angivna och vissa andra fall.
Chefen för kustartilleriet hade anfcrt bland annat följande.
Sådan tjänstgöring å egen förläggningsort, under vilken särskild
ersättning borde utgå, vore dels av längre, dels av kortare varaktighet.
Till det förstnämnda slaget kunde hänföras förläggning iinder sommarmånaderna
till fort och andra befästningar för att därigenom möjliggöra
övningar med den fasta materielen ävensom förläggning av mineringsskola
till sådan plats, att mineral gsövningar kunde bedrivas i dess
närhet, eller till sådan plats, där minspärrning vid mobilisering skulle
anordnas och där övningar för den skull måste bedrivas. Till tjänstgöring
av kortare varaktighet kunde i främsta rummet hänföras de
befäls- och krigsövningar, som varje år anordnades inom respektive
fästningar och under vilka den däri deltagande personalen icke kunde
begagna sitt ordinarie kvarter.
Det förra slaget av tjänstgöring sjmtes i förevarande avseende
vara jämförligt med flottans sjötjänstgöring, vadan den särskilda ersättningen
därunder borde beräknas enligt samma grunder som mässpenningarna
vid flottan (kungörelsen den 31 december 1921, 16 kap. 1 §).
Vad åter anginge tjänstgöringen av kortare varaktighet, vore denna av
samma art som de i nyssnämnda kungörelse 8 kap. 2 § omnämnda
befäls- och krigsövningarna. Att dessa övningar i ena fallet ägde rum
inom fästningen, i det andra fallet utom densamma, ändrade i ingen
mån deras karaktär och innebure, då den eljest använda bostaden icke
kunde begagnas, ingen skillnad i personalens möjlighet att begagna sin
bostad och dylikt.
Chefen för
Älvsborgs
kustartillerikar.
Chefen för
kustartilleriet.
134
Arméförvalt
ningen.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Chefen för kustartilleriet hade i sammanhang därmed framlagt ett
detaljerat förslag till föreskrifter rörande rätt till tjänstgöringstraktamente
för vid kustartilleriet tjänstgörande officer, underofficer och civilmilitära
tjänstemän.
Åven de myndigheter, vilka ej i första hand yttrat sig rörande den
till fästningarna förlagda personalen, hade i allmänhet tillstyrkt, att
särskild ersättning under här ifrågavarande förhållanden måtte få utgå
till officerare och underofficerare samt deras vederlikar. Vad i övrigt
anginge den utsträckning, i vilken denna förmån borde medgivas, samt
de närmare reglerna för densamma, hade åsikterna varit något mera
skiftande, även om i stort sett enighet rått därom, att de bestämmelser,
som gällde rörande ersättning för tjänstgöring utom förläggningsorten
(kungörelsen den 31 december 1921,'' 8 kap.), borde i detta fall tjäna till
förebild..
Sålunda hade arméförvaltningen uttalat sig för att särskild ersättning
måtte få utgå till officerare och underofficerare i alla de fall, då
tjänstgöring inom egen förläggningsort men utanför eget etablissemangägde
rum under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke
kunde bibehållas. Rimligast vore, att skälig ersättning utginge under
hela den tid, den påtvungna bortovaron varade, eller åtminstone från
och med andra dager), men i betraktande av bestämmelserna i kungörelsen
den 31 december 1921, 8 kap. 3 §, enligt vilka bestämmelser
beställningshavare för deltagande i övningsmarscher m. m. utom förläggningsorten
ägde åtnjuta tjänstgöringstraktamente först från och med
fjärde dagen, ansåge sig arméförvaltningen icke kunna påyrka ett tidigare
tillgodonjutande av dylikt traktamente vid övningar e. d. inom nämnda
ort. Skulle emellertid nyssberörda bestämmelser, på sätt av arméförvaltningen
i annat sammanhang tillstyrkts, komma att ändras, så att traktamente
under där avsedda förhållanden komme att utgå redan från och
med andra tjänstgöringsdagen, borde samma föreskrift gälla i de fall,
om vilka nu vore fråga. Då arméförvaltningens förslag ej omfattade
manskapet, hade detta sin grund däri, att manskapet under alla förhållanden
hade sin inkvartering och förplägnad ombesörjd av kronan, vare
sig tjänstgöringen ägde rum å ena eller andra stället inom förläggningsorten,
under det att officer och underofficer, som i de flesta fall beträffande
sin förplägnad vore hänvisad till sin familj, sin mäss e. d., i regel
icke kunde undgå att vidkännas ökade utgifter för sitt uppehälle vid
tjänstgöring av ifrågavarande art även inom förläggningsorten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 1 35
Marinförvaltningen hade efter samråd med chefen för marinstaben
och chefen för kustartilleriet funnit sig med hänsyn till gällande bestämmelser
angående tjänstgörings traktamente böra föreslå, alt dylikt traktamente
till ett belopp, motsvarande 30 procent av traktamentsersättningen
enligt resereglementet, måtte få utgå till officer, underofficer och civilmilitär
jämväl vid sådan tjänstgöring i land inom egen förläggningsort,
att den eljest använda bostaden icke kunde begagnas såsom nattkvarter.
Sådant tjänstgöringstraktamente syntes böra bibehållas under sjukdom,
till dess den kommendering, som föranledde hinder att använda den
vanliga bostaden, upphörde, men däremot icke utgå för dygn, då traktamentsersättning
enligt resereglementet åtnjötes.
Det förut omnämnda förslaget av chefen för kustartilleriet innebure,
att traktamente, varom här vore fråga, skulle utgå med ett belopp för
dygn, motsvarande 40 procent av traktamentsersättningen enligt resereglementet.
Sedan lönenämnden sökt i detta ärende åstadkomma den utredning,
till vilken riksdagen i sin skrivelse den 16 juni 1921 hänvisat, hade det
ankommit på lönenämnden att själv taga ståndpunkt till det föreliggande
spörsmålet.
Lönenämnden hade därvid till en början ansett sig kunna bortse
från de fall, då andra trupper än sådana, som hade sin förläggningsort
inom fästning, hade att å förläggningsorten fullgöra sådan tjänstgöring,
att särskild ersättning därför skulle kunna ifrågakomma. Dylika fall förekomme
endast undantagsvis och syntes knappast vara av beskaffenhet
att påkalla någon allmän föreskrift i ämnet.
Vad åter anginge den inom fästningarna förlagda personalen, hade
det synts lönenämnden, som om de i förevarande avseende nu gällande
bestämmelserna icke kunde anses fullt tillfredsställande. Såsom den förut
lämnade redogörelsen gåve vid handen, kunde enligt dessa bestämmelser
särskild ersättning under vissa förutsättningar utgå vid tjänstgöring
utom förläggningsorten, men icke i något fall, då tjänstgöring fullgjordes
inom förläggningsorten. Begreppet förläggningsort, sådant detta
begrepp genom kungörelsen den 31 december 1921 1 kap. 3 § nu vore
bestämt, omfattade i fråga om fästningarna förhållandevis störa områden, i
vissa fall t. o. m. platser, som vore belägna 2 å 3 mil från fästningens
ursprungliga område, under det att eljest med förläggningsort såsom regel
förstodes allenast viss stad eller annat samhälle. Härigenom komme
rätten att vid tjänstgöring uppbära särskild ersättning i själva verket att bliva
väsentligt mera begränsad beträffande trupper, tillhörande fästningarna,
Marinförvalt
liingen.
Lönenämndens
eget
yttrande.*
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung! Maj:ts Proposition Nr 248.
13G
än då fråga vore om andra truppförband, och denna ojämnhet vore så
mycket mera framträdande, som den inom fästningarna förlagda personalen
i stor utsträckning hade att bestrida tjänstgöring inom mera avlägsna
delar av fästningsområdet.
Det hade vid sådant förhållande synts lönenämnden angeläget, att
en utjämning härutinnan åvägabragtes till fästningstruppernas förmån.
I detta hänseende ville lönenämnden erinra, att kustartilleriets personal
ända till utgången av år 1921 ägt vid förläg*gning i land under sådana
förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kunnat bibehållas, tillgodonjuta
en särskild förmån i form av mässpenningar.
Beträffande det sätt, varpå denna utjämning skulle kunna genomföras,
hade lönenämnden till en början tagit under övervägande, huruvida
icke begreppet förläggningsort, vilket i fråga om fästningarna avsåge
dessas hela fredsområde, skulle kunna på annat sätt bestämmas, så
att därunder inbegrepes allenast eu mindre del av detta område. Det hade
sålunda ifrågasatts, huruvida icke i förevarande fall borde med förläggningsort
förstås allenast det samhälle (stad etc.), som tillhörde fästningens
område, eller den del av detta område, som läge inom ett visst
avstånd från fästningens centrum. Oavsett andra skäl, som talade mot
denna lösning av frågan, mötte emellertid, efter vad erfarenheten tididigare
i liknande fall givit vid handeu, betydande svårigheter att på ett
tillfredsställande sätt genomföra en dylik snävare begreppsbestämning.
Lönenämnden hade på grund därav måst avstå från att söka på denna
väg vinna den önskade utjämningen.
Under dessa förhållanden hade lönenämnden stannat vid den uppfattningen,
att det bästa sättet att vinna det åsyftade målet vore att, utan
ändring av det nu fastställda begreppet förläggningsort, söka utverka
medgivande därtill, att särskild ersättning finge under vissa förutsättningar
utgå även vid tjänstgöring å den egna förläggningsorten. Det
syntes dock lönenämnden icke nödvändigt, att detta medgivande gåves
den vidsträckta innebörd, som ifrågasatts i propositionen nr 350 till
1921 års riksdag,- utan torde detsamma lämpligen kunna i dera hänseenden
begränsas.
I enlighet med vad lönenämnden här ovan anfört, syntes sålunda
berörda medgivande till eu början böra avse allenast den personal, som
hade sin förläggningsort inom fästning.
Vidare hade det synts lönenämnden, som om nås\ra starkare skäl
knappast kunde anses tala för att bereda även manskapet den förmån,
om vilken här vore fråga. Denna förmån syntes nämligen, lika litet som
det redan nu medgivna tjänstgöringstraktamentet vid tjänstgöring utom
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
137
förläggningsorten, vara att betrakta såsom en gottgörelse för tjänstgöringen
såsom sådan; dess syfte vore att bereda personalen någon ersättning för
de av tjänstgöringen föranledda särskilda kostnaderna. Några dylika kostnader
torde manskapet icke hava att vidkännas, då, såsom av flera myndigheter
framhållits, manskapet under sådan tjänstgöring, som här avsåges,
städse bereddes inkvartering och förplägnad genom kronans försorg.
På grund härav ansåge lönenämnden, att särskild ersättning vid
tjänstgöring å den egna förläggningsorten borde utgå allenast till de
officerare och underofficerare med vederlikar, som hade sin förläggningsort
inom fästning, och endast vid sådan tjänstgöring, då det vanliga
kvarteret icke kunde bibehållas. I fråga om formen för denna särskilda
ersättning syntes det lönenämnden lämpligast, att densamma, liksom den
därmed jämförliga ersättningen vid tjänstgöring utom förläggningsorten,
finge utgå såsom tjänstgöringstraktamente.
Lönenämnden hemställde sålunda, att till riksdagen avlätes framställning
rörande den ändring i avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare m. fl., som för nu angivet ändamål erfordrades. Denna
ändring syntes lämpligen kunna ske genom att till 25 § i berörda reglemente
foga ett nytt andra moment, så att nämnda paragraf komme
att erhålla följande lydelse:
25 §.
1. Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)
må beställningsliavare kunna komma i åtnjutande av tj änstg öringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till
högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglemente!; bestämda
traktamentsersättning.
2. Beställningsliavare, som har sin förläggningsort (ordinarie''tjänstgöringsort)
inom fästning, må jämväl vid tjänstutövning å förläggningsorten (ordinarie
tjänstgöringsorten) under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan
bibehållas, kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.
Därest detta tillägg till avlöningsreglemenet komme till stånd, torde
närmare bestämmelser rörande ifrågavarande förmån böra införas i
kungörelsen den 31 december 1921 (nr 831).
I 8 kap. 3 § 1 mom. av denna kungörelse stadgades, att för deltagande
i övningsmarscher och annan till vanliga vapenövningar och skolor
hänförlig tjänstgöring med egen trupp utom förläggningsorten (beträffande
personal vid icke kasernerat truppförband utom förläggningsorten eller
den vanliga övningsplatsen) officer eller underofficer ägde från och med
fjärde tjänstgöringsdagen åtnjuta tjänstgöringstraktamente med 30 procent
av den i resereglementet stadgade traktamentsersättningen. Färd i trupp
till och från övningsområde ansåges därvid ingå i själva övningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 4u 22 18
138
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Departe
ments
chefen.
Då den tjänstgöring å egen förläggningsort, under vilken enligt
lönenämndens mening tjänstgöringstraktamente skulle kunna utgå, i allmänhet
torde vara att likställa med de övningsmarscher m. in., som avsåges
i nyssberörda författningsrum, ansåge lönenämnden, i likhet med vissa
av de i ärendet hörda myndigheterna, att de här ovan återgivna bestämmelserna
borde vinna motsvarande tillämpning även i de fall, om
vilka nu närmast vore fråga. Skulle, såsom i motion vid innevarande
års riksdag föreslagits, dessa bestämmelser komma att ändras, borde givetvis
motsvarande ändring ske i bestämmelserna om tjänstgöringstraktamente
vid tjänstgöring å den egna förläggningsorten.
Beträffande tiden för ikraftträdandet av lönenämndens nu framlagda
förslag skulle det ligga närmast till hands, att de nya bestämmelserna
finge träda i tillämpning först från och med den 1 januari 1923. Då
emellertid dessa bestämmelser skulle gälla även kustartilleriet, för vars
personal rätten till mässpenningar med utgången av år 1921 bortfallit,
hade lönenämnden ansett sig böra hemställa, huruvida icke de föreslagna
bestämmelserna borde vinna tillämpning från och med den 1 juli 1922.
Två av lönenämndens ledamöter hava i ärendet uttalat särskilda
meningar, nämligen herr Jansson, som ansett tillräckliga skäl för närvarande
icke föreligga att till riksdagen avlåta framställning i ämnet,
samt herr A. G. V. Ericsson, vilken anfört följande:
»Jag anser, att den av nämnden ifrågasatta traktamentsgottgörelsen bort,
såsom intill den 1 januari innevarande år varit fallet beträffande den till kustartilleriets
personal under ovanberörda förhållande utgående förmånen av mässpenningar
och i enlighet med såväl kustartillerichefens som marinförvaltningens
och marinstäbschefens förslag, föreslås att utgå redan från och med första förläggningsdagen.
Då tjänstgöringen å fästningarna ofta pågår oavbrutet under
4 ä 5 månader, ibland under längre tid, synes mig icke någon som helst anledning
föreligga att begränsa rätten till traktamentsersättningen på sätt nämnden
föreslagit.
Yad beträffar tidpunkten för de nu föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande
anser jag, att nämnden bort i sådant avseende föreslå den 1 januari innevarande
år, enär, åtminstone vad beträffar kustartilleriet, medel torde i innevarande
års stat finnas upptagna för täckande av de kostnader, som kunna föranledas
av ifrågavarande traktamentsgottgörelses utgående redan från nämnda
dag, vartill kommer, att utryckningen till fästningarna för kustartilleriets vidkommande
äger rum redan under nästkommande maj månad.»
Den av lönenämnden verkställda utredningen synes mig hava ådagalagt
obehövligheten av ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj:t att
medgiva utbetalande till den militära personalen av särskild ersättning
vid fullgörande av tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
139
förhållanden, att det vanliga kvarteret icke kan bibehållas. För manskapets
del torde någon'' sådan förmån icke över huvud taget böra ifrågakomma,
med hänsyn till att denna personal under dylik tjänstgöring
äger åtnjuta såväl inkvartering som förplägnad på kronans bekostnad.
Vad angår officerare och underofficerare med vederlikar, har lönenämnden
ansett bestämmelser om beredande av berörda förmån vara av behovet
påkallade allenast beträffande beställningshavare, vilka hava sin
förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) inom fästning och till följd
därav, på sätt i det föregående närmare angivits, med tillämpning av
nuvarande avlöningsföreskrifter kommit i ett ogynnsamt läge i jämförelse
med den övriga militära personalen. Då det givetvis måste anses vara
med rättvisa och billighet överensstämmande, att åtgärder vidtagas för
att avlägsna berörda missförhållande, som i all synnerhet för kustartilleriets
personal gör sig på ett kännbart sätt gällande, finner jag mig böra
tillstyrka det av lönenämnden framlagda förslaget till ändring av officersavlöningsreglementet,
varigenom de inom fästningarna förlagda officerare
och underofficerare med vederlikar skulle under sådan tjänstgöring, om
vilken här är fråga, kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente.
Den nya bestämmelsen torde, i enlighet med vad nämnden föreslagit,
böra vinna tillämpning redan från och med den 1 juli innevarande
år.
Kostnaderna för ifrågavarande tjänstgöringstraktamenten torde, liksom
fallet är med redan nu utgående traktamentsersättning, böra bestridas
av de anslag, från vilka utgifterna för vederbörliga tjänsteförrättningar
i övrigt gäldas.
Emellertid äro dessa anslag (med undantag av kustartilleriets
övningsanslag, i vilket sedan gammalt medräknats mässpenningar åt
officerare och underofficerare) icke beräknade med hänsyn till den
ytterligare utgiftsbelastning, som därav blir en följd. Härtill kommer
en annan omständighet, som i detta sammanhang torde böra beaktas.
I förenäinnda kungörelse den 31 december 1921 (nr 831), med tilläggsbestämmelser
till de militära avlöningsreglementena, hava meddelats nya
föreskrifter angående ersättning för tjänsteresa och färd i trupp samt
för tjänstgöring utom förläggningsorten. Enligt dessa föreskrifter utgår
traktamente i vissa fall, då jämlikt tidigare bestämmelser sådan förmån
icke kommit vederbörande till del, och i andra fall medgiva de nya
föreskrifterna ett högre traktamentsbelopp än de tidigare gällande. Detta
förhållande medför givetvis för de anslag, varifrån utgifterna för traktamenten
äro avsedda att bestridas och av vilka åtskilliga äro av reserva
-
140 Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.
tionsanslags natur, en ökad belastning, som icke varit förutsedd vid
anslagens beräknande.
På grund av nu angivna omständigheter torde det lätt kunna inträffa,
att ett eller annat av dessa anslag icke lämnar tillgång till gäldande
av de ökade traktamentskostnaderna. Vid sådant förhållande och
då någon mera tillförlitlig beräkning av ifrågavarande merutgifter icke
för närvarande torde kunna uppgöras, synes mig den lämpligaste utvägen
vara, att såväl å tilläggsstat för innevarande år som å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptages ett särskilt förslagsanslag,
varifrån, efter Knngl. Maj:ts beprövande, i de fall, då så befinnes vara
oundgängligen erforderligt, vederbörande anslag må kunna beredas ersättning
för uppkommande merkostnader av den art, varom här är fråga.
Detta merkostnadsanslag torde böra upptagas till förslagsvis 100,0O0 kronor
för år 1922 och 50,000 kronor för första halvåret 1923. För tiden därefter
torde givetvis, sedan någon erfarenhet vunnits angående storleken
av berörda merkostnader, för ändamålet erforderliga medel böra beräknas
under de särskilda anslag, från vilka traktamentskostnaderna i övrigt utgå.
Till frågan om anvisande av nyssnämnda merkostnadsanslag återkommer
jag i annat sammanhang.
Avlöningsförmåner för viss reservpersonal.
Enligt det av Kungl. Maj:t i proposition nr 350 för nästlidet års
riksdag framlagda förslaget rörande lönereglering för personal vid armén
och marinen skulle, bland andra, reservpersonalen undantagas från löneregleringen
och tillsvidare, i avvaktan på resultatet av den pågående
försvarsrevisionen, bibehållas vid dittillsvarande avlöningsförmåner. I
sådant syfte och då föreskrifterna rörande ifrågavarande personals avlöningsförhållanden
voro i viss mån anknutna till de dittills gällande av.
löningsbestämmelserna för personalen å aktiv stat, föreslog Kungl. Maj: t
riksdagen medgiva, att till beställningshavare, vilken tillhörde arméns
eller marinens reserv av befäl och civilmilitär personal, finge, oavsett
de nya avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års riksdag
kunde bliva gällande för personal å aktiv stat, tillsvidare utgå de vederbörande
författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande
'' därvid, att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner
skulle så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater
fortfarande ägt giltighet.
Emellertid framställdes motionsvis inom riksdagen förslag om att
berörda personals avlöning måtte utgå per tjänstgöringsdag med 7365 av
Kung1. Maj ds Proposition Nr 248.
141
årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomme den aktiva
personalen i motsvarande tjänstegrad.
Under framhållande att ett bifall till motionen icke syntes kunna i
nämnvärd utsträckning föregripa det resultat i fråga om reservernas
organisation, vartill försvarsrevisionen kunde komma, samt att det enligt
riksdagens mening måste anses billigt, att reservpersonalens avlöning
under tjänstgöring höjdes i samma proportion som den ordinarie personalens,
medgav riksdagen, att till beställningshavare tillhörande arméns
eller marinens reserv av befäl och civilmilitär personal finge utgå per
tjänstgöringsdag 1 3«s av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som
tillkomme fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad.
Genom brev till armé- och marinförvaltningarna den 29 juni 1921
föreskrev Kungl. Maj:t, att avlöning till ifrågavarande personal skulle
utgå i enlighet med vad riksdagen sålunda medgivit.
Uti skrivelse den 28 oktober 1921 anförde arméförvaltningens civila Framställning
departement, att en inom departementet verkställd undersökning ådaga- a^r^anlagt,
att riksdagens nyssnämnda beslut icke läte sig utan vidare till- ningens civiia
lämpas jämte å ena sidan bestämmelserna i förordningen den 15 novem- dePaitementber
1912 angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal
(Svensk författningssamling nr 413) och å andra sidan de för år 1922
fastställda avlöningsreglementena för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
samt för arméns och marinens manskap. Sålunda syntes vid avfattandet
av riksdagens beslut hänsyn icke hava tagits till de i reservbefälsförordningen
§§ 16—20 omnämnda fem olika kategorierna av personal
i reserven, nämligen 1) i reserven direkt utnämnda officerare och underofficerare
(reservutnämnda), 2) från beställning på stat utan fyllnadspension
avgångna officerare och underofficerare, som inträtt i reserven (förtidsavgångna),
3) till reserven hörande officerare och underofficerare, som
erhållit avsked med fyllnadspension (pensionsavgångna), 4) civilmilitärer,
tillhörande fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal, samt
5) underbefälet i reserven.
Av vad som förekommit vid frågans behandling i riksdagen ville
det visserligen synas, som om med ifrågavarande beslut närmast avsetts
att bereda reservutnämnda och förtidsavgångna officerare och underofficerare
och motsvarande civilmilitärer i reserven likställighet i avlöningshänseende
med på aktiv stat anställda officerare och underofficerare
och civilmilitära beställningshavare, å vilka det nya officersavlöningsreglementet
komme att vinna tillämpning.
142
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Men även under antagande att beslutet skulle gälla endast dessa
kategorier av reservpersonalen, måste för beslutets tillämpning klarläggas,
om och på vad sätt den nya löneregleringens bestämmelser rörande
respektive lönegraders uppdelning på olika löneklasser skulle kunna
göras gällande i avseende å sagda reservpersonal.
På grund av beslutets allmänna avfattning både dock departementet
funnit angeläget att nu framlägga yttrande och förslag, i syfte att genom
erforderligt tillägg till riksdagsbeslutet klarhet måtte vinnas beträffande
avlöningsförhållandena under år 1922 för alla de olika kategorierna av
arméns reservpersonal.
Härvid syntes först böra redogöras för de nu gällande föreskrifterna
i ämnet. Jämlikt §§ 16 och 17 av reservbefälsförordningen ägde
reservutnämnda och förtidsavgångna officerare och underofficerare under
färd i och tjäDstgöring med trupp åtnjuta lön och dagavlöning samt
dagtraktamente, där sådant utginge, med samma belopp, som fast anställd
personal av motsvarande grader i lägre löneklassen inom graden
vid liknande tjänstgöringstillfällen ägde åtnjuta, varvid dock lön icke
utginge till den, som tillträtt pension; och beräknades eljest lönen för
dag med V365 av årsbeloppet. Dylik avlöning utginge dock endast under
tjänstgöring, som aVsåges i § 4 mom. 3 och § 5 mom. 3 av förordningen,
d. v. s. sådan tjänstgöring, som vederbörande vore skyldig att
fullgöra; vid färd i och tjänstgöring med trupp under annan kommendering
tillämpades avlöningsreglementets bestämmelser eller i särskilda
fall av Kungl. Maj:t givna föreskrifter.
Vad åter anginge pensionsavgångna officerare och underofficerare,
åtnjöte dessa jämlikt § 18 i förordningen under färd i och tjänstgöring
med trupp allenast dagavlöning samt, där sådant utginge, dagtraktamente
enligt innehavande grad.
I fråga om avlöningsförmånerna åt civilmilitärer, tillhörande fältläkarkårens
och fältveterinärkårens reservpersonal, vore i § 19 av förordningen
införda bestämmelser, som i huvudsak motsvarade dem, vilka
enligt vad ovan angivits gällde beträffande officerare och underofficerare.
Vad slutligen anginge underbefäl av manskapet, åtnjöte detta jämlikt
§ 20 i förordningen under tjänstgöring, förutom underhåll in natura
och avlönjng enligt bestämmelserna i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning
enligt innehavande grad.
För marinens reserver gällde bestämmelser, som vore fördelaktigare.
för persoualen, i det som regel föreskrivits, att personalen under tjänstgöring
skulle åtnjuta enahanda avlöning och övriga förmåner, som enligt
hittills gällande stater tillkomme innehavare av motsvarande tjänstegrad
vid stammen.
Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248. 143
Såsom förut framhållits, kunde riksdagens ifrågavarande beslut icke
utan vidare tillämpas på de olika personalkategorier, som avsåges M912
års reservbefälsförordning. Härvid framträdde i första hand behovet av en
lösning beträffande frågan, till vilken löneklass inom den lönegrad, som
omfattade personal å stat av motsvarande tjänstegrad, reservpersonal i
varje särskilt fall skulle hänföras. Ytterligare ett spörsmål, som icke
vunnit sin lösning genom riksdagens beslut, vore huruvida »pensionsavgången»
reservpersonal skulle äga uppbära den bestämda avlöningen
jämsides med ifrågavarande kategori tillkommande pension och fyllnadspension
samt pensionsförbättring, eller om från avlöningen avdrag borde
ske för dessa förmåner. Ifrågavarande av riksdagen beslutade avlöningsbestämmelse
syntes slutligen icke kunna anpassas på den fredstjänstgöring,
som underbefäl i reserven av manskapsklass hade att fullgöra
enligt reservbefälsförordningen, enär densamma motsvarade tjänstgöring
enligt värnpliktslagen och därför såsom hittills allenast borde medföra
rätt till underhåll in natura* och avlöning enligt bestämmelserna i värnpliktslagen
jämte något ytterligare mindre belopp, och icke under några
förhållanden syntes böra medföra förmånen av den avlöning, som efter
genomförd lönereglering tillkomme underbefäl på aktiv stat.
Då departementet haft att taga ståndpunkt till frågan, vilka ändrade
föreskrifter erfordrades för att möjliggöra eu tillämpning av riksdagens
ifrågavarande beslut, ville departementet förutskicka, att ett beslut i
sådant avseende givetvis måste föregås av en utredning i syfte att åvägabringa
full likställighet för reservpersonalen vid armén och marinen.
Departementet ansåge därför, att frågan eventuellt borde överlämnas till
den lönenämnd, som enligt § 41 av avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen den 29 juni 1921 kunde komma att tillsättas.
Då det här rörde sig om ändrade bestämmelser i anledning av ett
riksdagens beslut, som icke innefattade något bemyndigande för Kungl.
Maj:t att utfärda sådana bestämmelser, syntes det ligga närmast till
hands, att frågan underställdes riksdagens prövning. Skulle Kungl. Maj:t
i allt fall finna sig befogad att meddela de ändrade föreskrifter, som
erfordrades för tillämpningen av ifrågavarande avlöningsbestämmelser i
enlighet med de grunder, varpå riksdagens beslut vilade, torde de till
äventyrs meddelade föreskrifterna lämpligen böra anmälas för riksdagen.
Oberoende av den ståndpunkt, som komme att tagas till den nu berörda
konstitutionella frågan, måste provisoriska föreskrifter, som möjlig
-
144
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
gjorde en tillämpning av riksdagens beslut, i vad det anginge armén,
emellertid komma till stånd så tidigt, att de kunde bliva gällande från
och med den 1 januari 1922.
Härvid yppade sig två vägar. Antingen syntes — i anslutning till
det i Kungl. Maj:ts förberörda proposition n:r 350 till riksdagen i ämnet
framställda förslag — föreskrift, att provisoriskt gälla under år 1922,
böra meddelas därom, att, i avbidan på nytt beslut av riksdagen, till
beställningshavare, vilken tillhörde arméns reserver av befäl och civilmilitär
personal, skulle, i avräkning å de avlöningsförmåner, som kunde
komma att fastställas, tillsvidare utgå de personalen enligt då gällande
bestämmelser tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande därvid
att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner skulle så anses,
som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt
giltighet.
.Skulle Kungl. Maj:t däremot finna sig oförhindrad att för möjliggörande
av en tillämpning under år 1922 -av 1921 års riksdags beslut
utfärda nya i gällande reservbefäls förordning icke intagna föreskrifter,
syntes dessa såvitt möjligt böra ansluta sig till de grunder, vara riksdagsbeslutet
finge anses vila.
Vad då först anginge kategorierna »reservutnämnda» och »förtidsavgångna»
officerare, underofficerare ävensom läkare och veterinärer i reserven,
syntes böra stadgas, att till dem finge utgå avlöning efter lägsta
löneklassen i den lönegrad i löneplanerna O, UÖ, respektive C enligt
det nya officersavlöningsreglementet, vilken omfattade beställningshavare
på aktiv stat i den beställning, vederbörande innehade i reserven, med
iakttagande därvid, att lönen skulle utgå efter den ortsgrnpp, till vilken
vore att hänföra förläggningsorten, eller, vad anginge beställningshavare,
som ej tillhörde visst truppförband, tjänstgöringsorten för det truppförband,
vederbörande tillhörde.
En särskild föreskrift syntes vidare erfordras därom, att fältläkarstipendiat
i reserven skulle i förevarande hänseende likställas med underlöjtnant
(fänrik) eller löjtnant, allt efter den mot dessa tjänstegrader
svarande tjänsteklass han tillhörde. Beträffande åter »pensionsavgången»
officer och underofficer ävensom läkare eller veterinär i reserven torde
böra föreskrivas, att till sådan beställningshavare skulle utbetalas skillnaden
mellan den lön, han omedelbart före avgången från aktiv tjänst
skulle ägt uppbära, om det nya avlöningsreglementet då varit gällande,
och den pension, fyllnadspension och pensionsförbättring, han vid tjänstgöring
stillfället vore berättigad att uppbära. Vidkommande slutligen
underbefäl av manskapet syntes föreskrift böra meddelas, att dithörande
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 24S. 145
personal skulle, utöver penningbidrag och naturaförmåner, erhålla eu
ytterligare ersättning, som på det sätt anslöte sig till beloppet av det
löneavdrag, som fast anställt manskap enligt § 4 mom. 1 av avlöningsreglementet
för fast anställt manskap vid armén och marinen den 29
juni 1921 i vissa fall skulle avstå, att ersättningen, oavsett vederbörandes
tjänstålder, bestämdes till 50 öre för dag till vicekorpral, 75 öre till
korpral och 1 krona till furir i reserven.
Genom brev den 16 december 1921 fastställde Kungl. Maj:t följande Kungi. Harts
bestämmelser, att gälla tillsvidare under år 1922. be december*6
1921.
1. I stället för de i § 16 mom. 1 av förordningen den 15 november 1912 (nr
413), angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal, angivna förmåner
av lön och dagavlöning skall till de i nämnda paragraf avsedda officerare och
underofficerare under däri åsyftad färd och tjänstgöring utgå avlöning med för
dag V,,- av den lön, för år räknat, som enligt avlöningsreglementet den 29
juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen tillkommer beställningshavare
av motsvarande tjänstegrad i lägsta löneklassen inom den ortsgrupp, dit
förläggningsorten för det truppförband, vid vilket vederbörande tjänstgör, blivit
hänförd.
2. I stället för de i § 17 av ovanberörda förordning åsyftade förmåner av
lön och dagavlöning skola till de i samma paragraf avsedda officerare och underofficerare
utgå enahanda förmåner, som i ovanstående punkt 1 angivits.
3. I mån som stadgandet i § 19, första stycket, av sagda förordning hänvisar
till föreskrifterna i §§ 16 och 17, skola här ovan meddelade bestämmelser
i tillämpliga delar träda i stället för sistnämnda föreskrifter, därvid fältläkarstipendiat
i fältläkarkårens reserv och fältveterinärstipendiat i fältveterinärkårens
reserv likställas med underlöjtnant (fänrik) eller löjtnant, allt efter den mot dessa
tjänstegrader svarande tjänsteklass, vederbörande tillhör.
4. Beträffande utbetalning av ifrågavarande avlöning skola de i ovannämnda
avlöningsreglemente den 29 juni 1921 meddelade bestämmelser i tillämpliga
delar gälla.
Genom de sålunda meddelade föreskrifterna hava avlöningsförhål- yttrande av
landena reglerats för såväl »reservutnämnda» som »förtidsavgångna» officerare,
underofficerare och civilmilitära befattningshavare i arméns re- nämnd,
server. Beträffande övriga hithörande personalgrupper, nämligen dels
»pensionsavgångna» officerare, underofficerare och civilmilitärer, dels ock
underbefäl av manskapet, har försvarsväsendets lönenämnd uti infordrat
yttrande av den 7 mars 1922 i förevarande hänseende anfört följande.
Yad först anginge »pensionsavgångna» officerare och underofficerare
samt civilmilitärer, ville lönenämnden erinra om att dessa enligt reservbefälsförordningen
vore skyldiga att tjänstgöra allenast i krig och då
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) in 22 19
146
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
värnpliktiga eljest inkallades för rikets försvar ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildande
av beväringens andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld.
Hittills gällande föreskrifter rörande avlöning till denna personal återfunnes
i reservbefälsförordningen och innehölle bland annat (§ 18), att
dylik beställningshavare ägde att under färd i och tjänstgöring med
trupp åtnjuta dagavlöning samt, där sådant utginge, dagtraktamente
enligt innehavande grad.
Försvarsväsendets lönenämnd vore för sin del visserligen av den
meningen, att vid tillämpningen av riksdagens beslut därom, »att till
beställningshavare tillhörande arméns eller marinens reserv av befäl och
civilmilitär personal må utgå per tjänstgöringsdag ''Ags av årsbeloppet
av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd personal av
motsvarande tjänstegrad», de pensionsavgångna beställningshavarna icke
borde helt uteslutas, men måste å andra sidan hålla före, att nämnda
beslut icke kunde efter sin ordalydelse vinna tillämpning å denna personalgrupp.
Därav skulle nämligen följa, att exempelvis en pensionerad
kapten vid tjänstgöring enligt reservbefälsförordningen skulle äga uppbära,
utöver sin kaptenspension, full avlöning i likhet med vad som
tillkomme eu kapten på aktiv stat. En dylik löneställning torde icke
hava varit för denna personal avsedd.
Det förslag, som i detta hänseende framlagts av arméförvaltningens
civila departement, innebure, att »pensionsavgången» officer
och underofficer ävensom »pensionsavgången» läkare eller veterinär i
reserven skulle vid tjänstgöring komma i åtnjutande av avlöning till
så stort belopp, att summan av denna avlöning och den honom vid
tjänstgöriugstillfället tillkommande pension (jämte fyllnadspension och
pensionsförbättring) komme att motsvara den lön, vederbörande omedelbart
före avgången från aktiv tjänst skulle ägt uppbära, om det nya
avlöningsreglementet då för honom varit gällande. Lönenämnden funne
för sin del detta förslag innebära en lämplig utväg att lösa det föreliggande
spörsmålet. I sådant hänseende ville lönenämnden särskilt anmärka,
att döt syntes billigt, att man i detta fall, då det gällde personal,
som före inträdet i reserven under längre tid innehaft beställning
på aktiv stat, räknade med den lön, som skulle hava till vederbörande
utgått omedelbart före hans avgång från aktiv tjänst, och icke, såsom
skett beträffande den »reservutnämnda» och den »förtidsavgångna» personalen,
med lönen i lägsta löneklassen för motsvarande beställningshavare
på aktiv stat.
Lönenämnden ansåge sig sålunda böra hemställa, att föreskrifter
Kungl. May.is Proposition Nr 248.
147
beträffande avlöning till den »pensionsavgångna» personalen måtte utfärdas
i enlighet med civila departementets förslag.
Vad vidare anginge underbefälspersonalen av manskapet, utgjordes
denna personal enligt reservbefälsförordningen (§ 6) av två skilda grupper,
nämligen dels f. d. stamanställda — furirer (distinktionskorpraler, förste
konstaplar), korpraler (andre konstaplar) och vice korpraler (vice konstaplar)
— vilka vid eller efter avgång från beställning på stat på ansökan
vunnit inträde i regementes reserv, och dels värnpliktiga, som
efter att hava fullgjort viss utbildning på ansökan befordrats till underbefälsbeställning
i regementes reserv. Underbefälspersonalen av manskapet
vore skyldig att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallades
för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande av
härens krigsberedskap kunde bliva anbefalld. Den vore ock pliktig
fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge densamma. Särskilda
bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet lör värnpliktig, som
innehaft fast anställning vid hären eller marinen eller vid härens eller
marinens reserv under sammanlagt minst två resp. tre år, vore givna i
i § 34 värnpliktslagen.
Rörande avlöning till underbefäl av manskapet vore i reservbefälsförordningen
(§ 20) stadgat, att sådan personal skulle under tjänstgöring
åtnjuta, förutom underhåll in natura och avlöning enligt bestämmelserna
i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning enligt innehavande grad.
Enligt § 35 värnpliktslagen ägde till beväringen hörande värnpliktig
åtnjuta — förutom ersättning under marsch eller annan färd till och från
övningsort — underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och
annan erforderlig utrustning samt dessutom penningbidrag och, där den
värnpliktige tjänstgjorde såsom underbefäl, särskilt tillskott i penningar
under tiden för sådan tjänstgöring, allt enligt särskilda bestämmelser.
Värnpliktig, tillhörande landstormen, erhölle enligt § 39 mom. 1 under
deltagande i landstormsövning beklädnad eller beklädnadsersättning samt
dessutom penningbidrag. Enligt § 6 i kungörelsen den 31 december
1921 (nr 850) skulle penningbidrag utgå med 50 öre om dagen under
tjänstgöring i linjen samt med 1 krona om dagen under reservtruppövning
och landstormsövning. Penningtillskottet skulle enligt samma
författningsrum utgå med 50 öre om dagen till värnpliktig, som uttagits
enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen och tjänstgjorde såsom underbeläl
under tredje repetitions- (regements-)övningen vid fotfolket, i övrigt med
25 öre om dagen. Till nu nämnda förmåner komme i vissa fall enligt
förordningen den 1 juni 1912 (nr 84), med däri vidtagna ändringar och
tillägg, understöd åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).
148
KungL Maj:ts Proposition Nr 248.
Den dagavlöning enligt innehavande grad, som jämlikt reservbefälsförordningen
tillkommit underbefäl av manskapet, tillhörande arméns reserver,
hade, med inräknande av den under de senare åren medgivna tillfälliga
förhöjningen i dagavlöningen, utgjort för furir och likställd 1 krona, för
korpral, konstapel och likställd 7 5 öre samt för vice korpral och likställd
50 öre.
Vid en jämförelse mellan de avlöningsförmåner, som enligt sålunda
givna stadganden hittills utgått till underbefäl i reserven, och vad som
skulle tillkomma ifrågavarande beställningshavare, därest det nya avlöningsreglementet
för fast anställt manskap vore för dem gällande, visade det
sig, att en tillämpning av avlöningsreglementets föreskrifter visserligen
oftast skulle bereda denna personal en gynnsammare löneställning, men
att i eu del fall — nämligen där sådana förhållanden förelåge, att familjeunderstöden
komme att utgå med relativt höga belopp — de hittills
gällande föreskrifterna skulle leda till gynnsammare lönevillkor för här
avsedd personal än avlöningsreglementets bestämmelser.
Lönenämnden måste för sin del ställa sig mycket tveksam vid bedömande
av frågan, huruvida ovan återgivna beslut av 1921 års riksdag
rörande avlöning till befäl och civilmilitär personal i arméns reserver
borde sålunda tolkas, att detsamma skulle gälla även underbefäl av
manskapet. Såsom av det tidigare anförda framginge, utgjordes denna
personal av två olika grupper, nämligen dels f. d. stamanställda, dels till
underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga. För beställningshavare
inom vardera av dessa grupper vore tjänstgöringsskyldigheten av två
väsentligen olika slag: den omfattade dels tjänstgöring i krig och då
värnpliktiga eljest inkallades för rikets försvar ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap kunde bliva anbefalld, dels
ock de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge personalen. Åven om
det finge anses, att de i riksdagens skrivelse angivna reglerna för avlöningens
beräknande borde tillämpas i fråga om f. d. stamanställdas
tjänstgöring, vare sig denna vore av det förra eller senare slaget, eller
i fråga om all tjänstgöring av det förra slaget, vare sig den fullgjordes
av f. d. stamanställda eller av till underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga,
måste dock starka betänkligheter möta mot en sådan tillämpning,
då fråga vore om de övningar, som enligt värnpliktslagen ålåge till
underbefälsbeställning befordrade värnpliktiga. För den händelse Kungl.
Maj:t icke skulle finna skäl underställa förevarande spörsmål riksdagens
förnyade prövning, skulle sålunda lönenämnden närmast vara böjd att
förorda, att de hittills gällande avlöningsbestämmelserna fortfarande måtte
få, med någon jämkning, tillämpas å all den till arméns reserver hörande
underbefälspersonalen av manskapet, oberoende av tjänstgöringens art.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
149
Den jämkning, lönenämnden för dylikt fall, i anslutning till vad
arméförvaltningens civila departement härutinnan hemställt, tilläte sig
ifrågasätta, hade sin grund däri, att någon avlöningsform, motsvarande
den »dagavlöning enligt innehavande grad», som enligt reservbefälsförordningen
tillkommit underbefäl av manskapet, enligt det nya avlöningsreglementet
icke förekomme i vidare mån, än att dylik avlöning i övergångsbestämmelserna
upptagits för i tjänst kvarstående indelt manskap. En
kompletterande föreskrift i detta hänseende syntes sålunda vara av nöden.
Det av arméförvaltningens civila departement avgivna förslaget
innebure, att i stället för dagavlöning skulle till j)ersonalen få utgå kontant
ersättning med 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral och 1
krona till furir, allt för dag räknat. Dessa belopp motsvarade vad som
före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande utgått såsom dagavlöning,
jämte tillfällig förhöjning däri, till motsvarande beställningshavare
bland det fast anställda manskapet. Då sistnämnda personal
genom sagda reglemente kommit i åtnjutande av en betydlig förbättring
i sina avlöningsförmåner, hade det synts lönenämnden, som om en förhöjning
av ifrågavarande särskilda ersättningsbelopp borde beredas även
den till arméns reserver hörande underbefälspersonalen av manskapet.
Enär emellertid någon dylik höjning icke torde kunna genomföras utan
riksdagens medverkan, ansåge sig lönenämnden — under förut angiven
förutsättning att frågan om löneförmånerna för berörda underbefälspersonal
icke komme att i hela sin omfattning underställas riksdagens
förnyade prövning — icke böra ifrågasätta någon åtgärd i nyss angivna
syfte, för så vitt anginge tiden intill 1922 års utgång. Lönenämnden
hemställde fördenskull, att föreskrift måtte utfärdas därom, att till omförmälda
personal skulle för år 1922 utgå särskild ersättning, under
namn av dagavlöning, med 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral
och 1 krona till furir. Vid bifall härtill torde dyrtidstillägg a denna
löneförmån komma att utgå enligt vanliga regler.
Den förhöjning i nu omförmälda särskilda förmån, som enligt lönenämndens
mening borde beredas personalen för tiden från 1923 års
ingång, torde i varje fall icke böra understiga 16 procent, d. v. s. det
procenttal, som vid den år 1921 genomförda löneregleringen lagts till
grund för den då beslutade höjningen i dagavlöningen för indelt manskap
(jfr prop. 350, sid. 89).
Arméförvaltningens civila departement hade i sin förevarande skrivelse
uttalat sig för att eu utredning måtte ske i syfte att åvägabringa
full likställighet i lönehänseende för reservpersonalen vid armén och
marinen. Lönenämnden ansåge visserligen en sådan likställighet önsk
-
150
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
Departements
chefen.
vard, men måste för sin del finna det tvivelaktigt, huruvida rätta tidpunkten
nu kunde vara inne att igångsätta en dylik utredning. I detta
hänseende tilläte sig lönenämnden anmärka, att, såvitt lönenämnden
kunnat finna, erforderliga åtgärder redan blivit vidtagna för verkställighet
av riksdagens ovan om förmälda beslut, i vad anginge de till marinens
reserver hörande grupper av beställningshavare, som icke vore att hänföra
till »pensionsavgångna» sådana. Beträffande sistnämnda grupp syntes
det kunna ifrågasättas, huruvida ej föreskrifter borde meddelas av
enahanda innehåll som de, vilka i det föregående av lönenämnden
föreslagits att gälla »pensionsavgången» personal vid arméns reserver.
Såsom förut nämnts, hava genom kungl. brev den 16 december
1921 erforderliga förtydligande bestämmelser utfärdats rörande avlöning
till såväl »reservutnämnda» som »förtidsavgångna» officerare, underofficerare
och civilmilitära befattningshavare i arméns reserv. Beträffande
marinens reservpersonal av motsvarande kategorier hava några generella
föreskrifter icke ansetts behövliga utöver vad som i förevarande hänseende
är stadgat uti den av Kungl. Maj:t fastställda staten för denna
personal.
Vidkommande härefter den »pensionsavgångna» personalen, håller jag
i likhet med lönenämnden före, att en tillämpning efter ordalydelsen av
riksdagens beslut å denna personalgrupp leder till ett resultat, som
näppeligen kan hava varit av riksdagen avsett. Frågan synes mig därför
böra ånyo underställas riksdagens prövning, och finner jag mig härvid
böra förorda de av arm é fö r val t n i nge n s civila departement föreslagna och
av lönenämnden tillstyrkta grunder för bestämmande av avlöningens
belopp. I enlighet härmed skulle till »pensionsavgången» beställningshavare
i arméns reserv utgå avlöning, motsvarande skillnaden mellan å
ena sidan den lön, han omedelbart före avgången från aktiv tjänst enligt
det nya avlöningsreglementet ägde uppbära, respektive skulle ägt
uppbära, om nämnda reglemente då varit gällande, och å andra sidan
den sammanlagda pensionsförmån, han vid tjänstgöringstillfället är berättigad
att åtnjuta.
Vid marinen åtnjuter enligt tidigare meddelade bestämmelser den
»pensionsavgångna» reservpersonalen under tjänstgöring, envar efter den
beställning, för vilken han blivit pensionerad, enahanda avlöning och
övriga förmåner som innehavare av motsvarande beställning vid stammen,
dock att fyllnadspension under tiden innehålles. Ehuru det givetvis
vore önskvärt, att, på sätt av lönenämnden ifrågasatts, likformiga föreskrifter
i ämnet komme till stånd för arméns och marinens ifrågavarande
Kung!. Maj ds Proposition Nr 24S.
151
personal, finner jag mig likväl icke för närvarande, innan vederbörande
marinmyndigheter satts i tillfälle att däröver avgiva yttrande, kunna
tillstyrka vidtagandet av en sådan anordning, utan synes därmed kunna
tillsvidare anstå.
Vad slutligen angår reservbefälet av manskaps grad, synes, i anslutning
till vad lönenämnden därutinnan anfört och föreslagit, den särskilda
förmån, som under namn av dagavlöning tidigare utgått till ifrågavarande
personal, nämligen 50 öre till vice korpral, 75 öre till korpral och 1 krona
till furir, allt för dag räknat, lämpligen böra höjas till respektive 60
öre, 90 öre och 1 krona 20 öre, och torde dagavlöningen få utgå med
sålunda föreslagna belopp redan under innevarande år. Jämväi denna
fråga torde böra underställas riksdagens prövning.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och med framhållande
tillika, att jag i sammanhang med framläggande av förslag till anslagsberäkning
återkommer till vissa i det föregående berörda frågor, får jag
nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag
(Bil. A) till kungörelse om ändrad lydelse av 25 §
i avlöningsreglemeutet den 29 juni 1921 (nr 388) för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen;
dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag
(Bil. B) till kungörelse angående förlängd giltighetstid
av avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr
388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen m. m.;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift
därom, att de av mig ovan under rubriken »Arvoden
enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet»
förordade ändringar i vissa stater skola, i den
mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna
tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;
dels medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande
föranledda kostnader må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
dels
medgiva, att till ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet icke hänförlig arvodestagare, som
Departe
ments
chefens
hemställan.
152
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 24.8.
före ingången av år 1922 erhållit förordnande å befattning
såsom lärare vid någon av arméns eller marinens
fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet
enligt den föreslagna löneregleringen kommer att utgå
med lägre belopp än det, varmed arvodet utgått för
första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,
så länge förordnandet ännu är gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
dels
medgiva, att utrednings- och remtygspersedlar
samt vapen, i den utsträckning som av mig förut tillstyrkts,
må kostnadsfritt tillhandahållas officerare med
vederlikar, vilka efter den 1 juli 1922 vid armén vinna
anställning på aktiv stat eller såsom surnumerära fänrikar
eller underlöjtnanter, ävensom att skidor jämte
stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas,
kostnadsfritt tillhandahållas arméns övriga officerare
med vederlikar;
dels medgiva, att till de officerare, underofficerare
och civilmilitära beställningshavare i arméns reserver,
vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning
på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå avlöning
till belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan
den lön, vederbörande omedelbart före avgången från
aktiv tjänst enligt avlöningsreglementet den 29 juni 1921
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära,
om nämnda reglemente vid tiden för avgången varit
gällande, och å andra sidan den sammanlagda pensionsförmån,
han vid tjänstgöringstillfället är berättigad
att åtnjuta;
dels ock medgiva, att underbefäl av manskapet i
reserv må under tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll
in natura och avlöning enligt bestämmelserna i
värnpliktslagen, jämväl dagavlöning till belopp av 1
krona 20 öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel)
och 60 öre för vice korpral (vice konstapel).
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
153
II. Anslagsberäkning.
Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag liava följande
anslag under fjärde huvudtiteln tillsvidare, i avvaktan på en blivande
proposition angående vissa lönefrågor vid armén och marinen,
upptagits med nedan angivna beräknade belopp, nämligen:
under avd. lantförsvaret,
anslaget till
» »
» »
» »
avlöning till personal vid staber och
truppförband m. fl. ..........................
ökade arvoden åt lärarpersonalen vid
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
.................................................
arméns personal över stat.....................
Aussa kostnader för krigsskolans verksamhet
...............................................
kronor 19,780,000: —
i> 2,150: —
» 120,000: —
» ‘ 27,500: —
under avd. sjöförsvaret,
anslaget till marinförvaltningen ................................ kronor
» » avlöning till personal vid kårer och
stater in. m........................................ »
» » personliga lönetillägg................... »
» » marinens reservpersonal ....................... »
111,335: -
8,057,500: —
1,500: —
54,182: —
Jag övergår nu till behandling av frågan om medelsbehovet under
dessa anslag för tiden 1 januari—30 juni 1923.
LANTFÖRSVARET.
Avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.
(Avlöningsanslaget.)
I proposition (nr 350) till nästlidet års riksdag föreslog Kung].
Maj:t riksdagen att i riksstaten för år 1922 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. till
42,437,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)
411 22 20
154
Kungl. Majds Proposition Nr 24S.
Anslaget var beräknat sålunda:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater...............''...................................................
B. Kallortstillägg...............................................
C. Ekiperings hjälp
D. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa infanteritruppförband....................
E. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade
såsom biträden hos regementsinten
-
kronor 47,623,925: —
» 66,000: —
» 114,000: —
» 5,000: —
denter
. »
11,497:
50
F.
Hyresbidrag åt vissa furirer
»
45,000:
—
G.
Anställningspenningar
150,000:
—
H.
Dagavlöning åt indelt manskap ...............
»
66,497:
40
I.
Kostnader för musikelever vid infanteriet
x>
9,000:
—
.1.
Ersättning åt vissa löntagare i följd av
arméns omorganisation..................................................
K. Gottgörelse för tjänstehästar ..................
L. Vissa arvoden m. in. ................................
M. Oförutsedda utgifter för uppehållande till
fälligtvis
av furage- och sjukvårdsuppbördsmannasamt
köksföreståndarbefattningar ävensom för anställande
tillfälligtvis av maskinister, eldare, kokerskor,
tillsyningsmän m. fl. och för ändring i
utgående arvoden ..........................................................
898
393,265
840.812
78
12,000:
Summa kronor 49,337,895: 68
Med anledning av beslutat uppskov med uppsättandet av Norrbottens
kavallerikår, för vilken förslag till stat framlades, minskades berörda
summa, 49,337,895 kronor 68 öre, med de å nämnda stat beräknade
avlöniugsmedel för officerare och underofficerare eller med 90,915
kronor. Med hänsyn till inträffande vakanser nedsattes det återstående
beloppet, 49,246,980 kronor 68 öre, med 12 procent till 43,337,343
kronor. Härifrån drogs slutligen ett belopp av 900,000 kronor, motsvarande
beräknad ersättning för tjänstebostäder, varefter återstoden avrundades
till nyssnämnda summa, 42,437,000 kronor.
Uti de av Kungl. Maj:t i förenämnda proposition framlagda förslag
vidtogos av riksdagen vissa ändringar, bland annat, i avseende å de
föreslagna avlöningsbeloppen, varjämte ekiperingshjälpen uteslöts ur lönesystemet.
I sammanhang därmed reducerades det äskade anslagsbeloppet,
och upptogs anslaget i riksstaten för år 1922 med 39,273.000 kronor.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
155
Beträffande de särskilda i avlöningsanslaget ingående staterna anmälde
riksdagen, att det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna
varje stats slutsumma, sådan densamma skulle bliva på grund av riksdagens
beslut rörande löneregleringen. På grund bärav bemyndigade
riksdagen Kungl. Maj:t att med iakttagande av de av riksdagen beslutade
ändringarna samt i övrigt i överensstämmelse med de för riksdagen
framlagda förslagsstater fastställa nya stater att tillämpas under år 1922.
Berörda stater hava av Kungl. Makt fastställts genom brev den 29
juni 1921.
För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde anslagsbehovet böra beräknas
under följande rubriker:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.
B. Kallortstillägg.
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband.
1). Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade såsom biträden
hos regementsintendenter.
E. Hyresbidrag åt vissa furirer.
F. Anställningspenningar.
G. Dagavlöning åt indelt manskap.
H. Kostnader för musikelever vid infanteriet.
I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.
J. Gottgörelse för tjänstehästar.
K. Vissa arvoden in. m.
L. Oförutsedda utgifter för upprätthållande tillfälligtvis av furageoch
sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarbefattningar ävensom
för anställande tillfälligtvis av maskinister, maskinistbiträden, kokerskor,
tillsyningsman m. fl. och för ändring i utgående arvoden.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.
Under förevarande rubrik äro upptagna
dels generalitetet, staber in. in., innefattande staterna för generalitetet,
generalstaben, artilleristaben, kommendantskapen, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater
samt remonteringsstyrelsen,
dels undervisningsverken, innefattande staterna för krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, artillerist)utskolorna och krigsskolan,
156
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Arméförvalt
ningen.
dels truppförbanden in. in., innefattande staterna för infanteriet,
kavalleriet, artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trängen samt
intendenturen,
dels garnisonssjukhusen in. in., innefattande staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns
sjuksköterskekår,
dels ock polispersonalen, innefattande staten för polispersonalen i
Boden och Karlsborg.
I. Genei''alitetet, staber in. m.
I fråga om de under denna rubrik upptagna staterna ifrågasättas
icke några sakliga ändringar utöver dem, som redan i annat sammanhang
upptagits till behandling.
A den för år 1922 fastställda staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater finnas upptagna 24 fältläkarstipendiatbefattningar.
Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren
skall fältläkarstipendiatinstitutionen efter hand avvecklas. Uti 1914 års
härordning förutsattes, att behovet av extra läkare vid armén under de
genom samma härordning väsentligt utsträckta vapenövningarna delvis
skulle fyllas därigenom, att de värnpliktiga läkarna finge fullgöra eu del
av dem i sådan egenskap åliggande tjänstgöring i fred i form av tjänstgöring
i läkarbefattning (s. k. facktjänstgöring). Antalet dylika värnpliktiga
läkare, vilka under facktjänstgöring på eget ansvar kunna bestrida
läkarbefattning vid armén, har emellertid varit så ringa, att detsamma
i ingen mån varit tillräckligt att utfylla det behov av läkare vid
armén, som förefunnits på grund av de talrika vakanserna inom bataljonsläkarbeställningarna
vid truppförbanden. Med hänsyn härtill hava
med riksdagens medgivande fältläkarstipendiatbefattningarna hittills icke
indragits.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1921 angående lantförsvarets
medelsbehov för första halvåret 1923 har arméförvaltningen anfört, att
vakanserna inom fältläkarkåren fortfarande vore betydande. För det dåvarande
funnes sålunda obesatta 2 regementsläkarbeställningar och 20
bataljonsläkarbeställningar vid truppförbanden samt 9 beställningar å
reservstat. Vid sådant förhållande vore behovet av extra läkare stort,
och de svårigheter att fylla detta behov, som redan nu ständigt yppade
sig, skulle utan tvivel bliva allt större, om antalet fältläkarstipendiatbeställningar
skiille minskas.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248. 157
Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört torde någon
minskning av antalet fältläkarstipendiater för första halvåret 1923 icke
böra vidtagas.
Med beaktande av vad jag i annat sammanhang föreslagit beträffande
ändringar å vissa under förevarande rubrik upptagna stater hava
uppgjorts förslag till stater för generalitetet, generalstaben, artilleristaben,
kommendantskapen, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater samt remonteringsstyrelsen,
att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 1—7). Då de i staterna
uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen
för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters slutsummor.
II. Undervisningsverken.
Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för krigshögskolan
och krigsskolan ifrågasättas icke några ändringar utöver dem,
jag redan i annat sammanhang förordat.
Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får jag anföra
följande.
1. Artilleri- och ingrenjörhögskolan.
Å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan tinnes upptagen en
maskinist med arvode av 1,740 kronor.
Enligt vad jag inhämtat, har ifrågavarande befattningshavare beretts
bostad i kronans hus. Vid sådant förhållande torde i en vid staten
fogad anmärkning böra föreskrivas, att därest maskinisten i sådan egenskap
åtnjuter tjänstebostad, han därför skall erlägga ersättning enligt
de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
siadgade grunder.
2. Ridskolau.
Å ridskolans stat är under rubriken ordinarie beställningshavare
uppförd en redogörare med avlöning enligt lönegraden U o 4 i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen.
I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 16 juli
1921 har chefen för ridskolan gjort framställning om förhöjning i av
-
Departementtt
chefen.
Framställning
av chefen för
ridskolan.
Yttrande av
arméförvaltningen.
Departe
ments
chefen.
158 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
löningen åt ifrågavarande beställningshavare samt därvid anfört, bland
annat, följande.
Redogöraren vid ridskolan borde sättas i högsta för befattningshavare
med underofficersutbildning förekommande lönegrad eller lika
med departementsskrivare. Lika väl som man vid besättandet av dessa
platser måste välja dem, som vore fullt lämpliga, så måste till redogörarbefattningen
vid ridskolan också väljas person med särskild fallenhet
för tjänsten. Härtill komme, att redogöraren vid ridskolan hade ett icke
ringa ekonomiskt ansvar, som icke förefunnes för departementsskrivarna.
I enlighet härmed borde redogöraren vid ridskolan placeras i lönegraden
L 6 enligt avlöningsreglementet för officerare och underofficerare m. fl.
Arméförvaltningen har uti sin förenämnda skrivelse den 31 augusti
1921 framhållit, att redogöraren vid ridskolan, som vid tjänstens inrättande
enligt beslut vid 1919 års riksdag likställts med förvaltarna vid
intendenturkåren, i samband med den nu genomförda löneregleringen
för arméns personal i likhet med nyssnämnda förvaltare placerats i den
högsta för underofficerare avsedda lönegraden. Vid sådant förhållande
och innan det nya avlöningsreglementet ens trätt i kraft, ansåge sig
arméförvaltningen icke kunna ifrågasätta någon förändring i hans löneförmåner.
1 likhet med arméförvaltningen finner jag skäl icke föreligga att nu
tillstyrka någon ändring i förevarande hänseende.
3. Skjut,skolan för infanteriet ocli kavalleriet.
Sedan Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, den 29 juni 1921 fastställt
stat för infanteriskjutskolan att gälla för år 1922, har chefen för skolan
i skrivelse den 8 december 1921 hemställt om vidtagande av vissa
ändringar uti berörda stat i syfte att skolan måtte kunna, utöver hittills
meddelad undervisning, bibringa eleverna fullständig förmåga i kulsprutegevärets
handhavande ävensom, vid sidan av de fältmässiga skjutningarna,
ägna ökad tid åt övningar, avseende kompaniets och dess underavdelningars
utbildning för och uppträdande under eldstrid.
Med anledning härav har Kung]. Maj:t den 17 februari 1922 fastställt
ny stat för skjutskolan. A den nya staten hava upptagits ytterligare
två repetitörer utöver de fem, som tidigare varit å skolans stat
uppförda. Vidare hava dagtraktamenten för till skolan beordrade lärare,
elever in. fl. beräknats för ett ökat antal dagar. Å andra sidan har
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kandi. Muy.tts Proposition Nr 248. 1T>9
antalet elever minskats, varigenom statens slutsumma kunnat bibehållas
oförändrad.
De sålunda vidtagna förändringarna torde böra iakttagas jämväl vid
uppgörandet av förslag till stat för skjutskolan, att gälla under första
halvåret 1923.
A den för innevarande år gällande staten för infanteriskjutskolan
har beräknats dagtraktamente under 333 dagar för adjutanten vid skolan.
Uti kungörelsen den 31 december 1921 med vissa tilläggsbestämmelser
till de militära avlöningsreglementena har stadgats, att därest
Kungl. Maj:t genom allmän föreskrift eller för särskilt fall meddelad
bestämmelse förklarat, att den, som för längre tid beordras eller kommenderas
till tjänstgöring ä annan ort än förläggningsorten, skall anses
därvid fullgöra ordinarie tjänstgöring, betraktas förstnämnda ort under
tiden för berörda tjänstgörings fullgörande såsom förläggningsort.
I anslutning härtill torde uti eu anmärkning vid staten böra föreskrivas,
att traktamente icke utgår till adjutanten, därest han förklaras
fullgöra ordinarie tjänstgöring vid skjutskolan.
Å skjutskolans stat hava upptagits säi-skilda medel till ersättning
åt skolans läkare. Då emellertid denna ersättning i regel jämlikt gällande
föreskrifter bestrides från andra anslag, synes å skjutskolans stat,
vars slutsumma har karaktär av förslagsanslag, icke vidare böra för
ändamålet upptagas något särskilt belopp, och torde i eu anmärkningvid
staten höra föreskrivas, att läkaren under tjänstgöring vid skolan
åtnjuter ersättning från skolans anslag allenast under förutsättning, att
ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser utgå av andra anslagsmedel.
4. Artilleriskjutskolor.
Av skäl, som nyss anförts, torde icke heller å staten för artilleriskjutskolorna
böra beräknas några särskilda medel för till dessa skolor
beordrade läkare och veterinär. Vid denna stat torde i stället böra
fogas en anmärkning av innehåll, att läkare och veterinär under tjänstgöring-
vid skjutskola åtnjuta ersättning från skolans anslag allenast
under förutsättning, att ersättningen icke skäll enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.
I enlighet med vad sålunda anförts och under iakttagande av vad
jag i annat sammanhang föreslagit beträffande ändringar å undervisnings
-
,Sammanfattning.
160
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
Övergången
till 1914 års
härordning.
Infanteriet.
verkens stater, hava statförslag uppgjorts för krigshögskolan, artillerioch
ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artiileriskjutskolorna och krigsskolan, avsedda att gälla för tiden
1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 8—13). Då de i staterna upptagna beloppen
äro beräknade för helt år, torde för första halvåret 1923 i anslagsberäkningen
kunna upptagas hälften av respektive staters slutsummor utan
avseende å de mindre förskjutningar i fråga om utgiftsbelastningen, som
kunna föranledas av att verksamheten vid undervisningsverken icke är
jämnt fördelad å förra och senare hälften av kalenderåret. Ett undantag
härifrån synes dock böra göras, nämligen beträffande staten för krigsskolan.
" Å denna stat äro medel upptagna för två reservofficerskurser.
Den första av dessa kurser, den s. k. vinterkursen, plägar vara helt och
hållet förlagd till förra halvåret, under det att den andra kursen, den
s. k. sommarkursen, plägar falla med omkring hälften på vartdera halvåret.
Vid sådant förhållande torde, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen
härutinnan föreslagit, i anslagsberäkningen för tiden 1
januari—30 juni 1923 böra upptagas, förutom hälften av övriga å staten
för krigsskolan upptagna belopp, kostnaderna för en och en halv reservoflicerskurs.
III. Truppförbanden m. in.
1. Infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trän gen.
Enligt de av Kungl. Maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna
för övergången till den nya härordningen skulle övergången i
avseende å truppförbanden numera vara fullt genomförd. Detta är
också i stort sett fallet. Emellertid förefinnas ännu vissa skiljaktigheter
mellan de nu gällande staterna och de genom 1914 års härordning
fastställda. Vissa av dessa skiljaktigheter torde för tiden 1 januari—
30 juni 1923 kunna undanröjas.
Vid infanteriet äro samtliga truppförband organiserade i enlighet
med 1914 års härordning med undantag därav, att i staterna för Hälsinge,
Västmanlands och Kalmar regementen äro uppförda, i stället för
1 gevärshantverkare, 2 dylika beställningshavare enligt gammal stat.
Vid vissa truppförband kvarstå därjämte indelta korpraler och vicekorpraler.
Enligt inhämtade upplysningar måste förenämnda övertaliga gevärshantverkare
vid Kalmar regemente kvarstå i staten för första halvåret
1923, varemot de övertaliga gevärshantverkarbeställningarna vid Hälsinge
och Västmanlands regementen kunna på grund av beställningshavarnas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. Löl
avgång indragas. Härjämte kan ett mindre antal indelta korpraler och
vicekorpraler ur staterna avföras.
Vid kavalleriet äro staterna för de sex mindre kavalleriregementena
ävensom staten för Norrbottens kavallerikår bragta i överensstämmelse
med 1914 års härordningsbeslut. Detta är däremot ännu icke fallet med
staterna för Skånska husar- och Skånska dragonregementena. Enligt
1914 års härordning skola dessa båda regementen i samband med uppsättandet
av Norrbottens kavallerikår organiseras på 8 skvadroner i
stället för 10. Då staten för nämnda kår vid 1918 års riksdag fastställdes,
överfördes i enlighet härmed till denna stat från staterna för de
båda skånska kavalleriregementena det antal underbefäl och volontärer,
som voro för kåren avsedda. Någon motsvarande överflyttning av officers-
och underofficersbeställningar till kavallerikåren kunde däremot icke
äga rum, då någon skyldighet för officerare och underofficerare att
underkasta sig tvångsförflyttning till annat truppförband icke förefanns.
Med anledning härav upptog^ staterna för Skånska husar- och dragonregementena
även efter 1919 års ingång 13 ryttmästare, 26 löjtnanter,
11 underlöjtnanter och fänrikar, 11 fanjunkare och 20 sergeanter i stället
för enligt härordningsbeslutet 11 ryttmästare, 21 löjtnanter, 9 underlöjtnanter
och fänrikar, 9 fanjunkare och 16 sergeanter. I anmärkning
till staterna har emellertid föreskrivits, att intill dess antalet beställningar
av nu .ifrågavarande slag nedbringats till det i staterna för genomförd
härordning angivna, Kungl. Maj:t skall vid uppkommande vakans bestämma,
huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller
indragas.
Med anledning därav, att de för Norrbottens kavallerikår avsedda
byggnaderna icke. voro färdiga, kunde denna kår icke, såsom avsett
varit, uppsättas vid ingången av år 1919, då den för kåren fastställda
staten skulle träda i tillämpning. Härav blev en följd, att den beslutade
omorganisationen av Skånska husar- och dragonregementena på 8 skvadroner
icke kunde genomföras. Då emellertid en del av dessa regementens
underbefäl och volontärer överförts till kavallerikårens stat,
medgav Kungl. Maj:t den 23 december 1918, att cheferna för Skånska
husar- och dragonregementena finge även för tid efter ingången av år
1919 och tillsvidare antaga manskap till det antal, som funnes upptaget
i respektive regementens stater för år 1918, under villkor att det antal
dylika beställningshavare, som antoges utöver vad som medgåves enligt
1919 ars stater för nämnda regementen, anställdes vid Norrbottens kavallerikår
med tjänstgöringsskyldighet dock tillsvidare vid respektive
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.) in 22 21
Kavalleriet.
Artilleriet.
162 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Skånska husar- och dragonregementena; och skulle avlöning och övriga
förmåner till det manskap, som sålunda anställdes-vid Norrbottens kavallerikår,
bestridas av medel, varifrån djdika kostnader gäldades för
övrigt inom armén fast anställt manskap.
Emellertid förordnade Kungl. Maj:t, efter försvarskommissionens
hörande, genom brev den 7 februari 1919, att med vidtagande av åtgärder
för uppsättningen av Norrbottens kavallerikår skulle, i avvaktan på den
förestående allmänna revisionen av försvarsväsendet, tillsvidare anstå.
Det oaktat har stat för kåren ansetts böra för såväl år 1921 som innevarande
år fastställas. Ett uteslutande av staten skulle nämligen medföra,
att de å densamma upptagna manskapsbeställningarna skulle återuppföras
på staterna för Skånska husar- och dragonregementena, en
anordning som icke ansetts lämplig med hänsyn till den pågående försvarsrevisionen.
Vid avlöningsanslagets beräkning har emellertid hänsyn
tagits till det beslutade uppskovet med kavallerikårens uppsättning.
I staterna för Skånska husar- och dragonregementena har i nu
förevarande hänseende ingen annan ändring vidtagits än att antalet beställningar
i underlöjtnants- och fänriksgraden, där talrika vakanser uppkommit,
nedbringats till det enligt härordningen bestämda eller 9 vid
vartdera regementet.
För första halvåret 1923 torde, under, avvaktan på resultatet av den
pågående försvarsrevisionen, staterna för såväl de skånska kavalleriregementena
som Norrbottens kavallerikår böra bibehållas oförändrade.
Däremot bör givetvis, liksom för innevarande år skett, det beslutade
uppskovet med sistnämnda kårs uppsättning vinna beaktande vid avlöningsanslagets
beräkning.
Vad artilleriet angår, äro staterna för samtliga artilleritruppförband
numera bragta i överensstämmelse med 1914 års härordningsbeslut.
Den för innevarande år fastställda staten för artilleriets fabriker och
tyganstalter, vilken ännu icke kunnat bringas i full överensstämmelse
med 1914 års härordningsbeslut, upptager, jämte annan personal, 12
tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen, 6 tygförvaltare av andra
klassen, 2 tygunderofficerare och 14 tyg- eller fabriksskrivare. I en vid
staten fogad anmärkning har föreskrivits,
att, intill dess antalet tyg- eller fabriksförvaltarbeställningar av
första klassen nedgått till 11, i stället för avgången sådan beställningshavare
skall tillsättas tygförvaltare av andra klassen,
att, enär samtliga tygunderofficersbeställningar skola indragas, återbesättande
av vakant sådan beställning ej må äga rum, samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Ki3
att återbesättande av tyg- eller fabriksskrivarbeställning må äga
rum först sedan genom avgång utan motsvarande återbesättande beställningarnas
antal nedgått till 9.
Jämväl för första halvåret 1923 lärer samma antal beställningar av
ifrågavarande slag böra i staten bibehållas samt den vid staten fogade
anmärkningen upptagas oförändrad.
Beträffande fortifikationen och ingenjörtrupperna har övergången
till 1914 års härordning redan tidigare genomförts.
Vid trängkårerna är mcinskapspersonalen organiserad enligt 1914 års
härordningsbeslut.
Vad officers- och underofficerspersonalen angår, torde i enlighet med
inspektörens för trängen därom avgivna förslag och särskilda av Kungl.
Maj:t meddelade beslut 1 fanjimkarbeställning och 1 sergeantsbeställning
böra indragas. Därjämte böra till den för officerare och underofficerare
med vederlikar vid trängen gemensamma staten från de särskilda kårernas
stater överföras 1 kapten, 1 löjtnant, 1 musiksergeant och 1 förrådsvaktmästare.
Vid truppförbandens stater finnes fogad en anmärkning av innehåll,
att därest uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke kan besättas
till följd därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er)
icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänstålder eller — beträffande
vissa speeialtruppslag — genomgått för sådan befordran fastställd utbildning,
må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära underlöjtnant
på stat anvisade avlöningsförmåner.
Med hänsyn därtill, att enligt det nya avlöningssystemet underlöjtnants
lönegrad är uppdelad på två löneklasser, torde orden »underlöjtnant
på stat anvisade avlöningsförmåner» böra utbytas mot »avlöning
enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente».
I enlighet med vad jag nu anfört och med beaktande tillika av de
ändringar på förevarande område, som av mig i annat sammanhang
förordats, har jag låtit uppgöra förslag till stater för truppförband av
infanteriet, kavalleriet och artilleriet, militärbefälet på Gottland, överstelöjtnanter
och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena,
artilleriets fabriker och tyganstalter, fortifikationen, ingenjörkårerna och
Fortifikationen
och
ingenjörtrupperna.
Trängen.
Ändring av
en anmärkning
vid
truppförfcandsstaterna.
Samman
fattning.
164
Ifrågasatt
anställande
ay ett expeditionsbiträde.
Framställning
av chefläkaren.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. ''
fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
Bamt trängkårerna (Bil. 14—46) att gälla under tiden 1 januari—30 juni
1923. I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 torde böra upptagas
hälften av de för respektive truppförband för helt år beräknade
belopp.
2. Intendeutnrkåren.
Beträffande staten för intendenturkåren torde allenast böra vidtagas
vissa formella ändringar i syfte att ernå en bättre anpassning till det
nya avlöningssystemet.
I anslagsberäkningen för tiden 1 januari—30 juni 1923 torde böra
upptagas hälften av slutsumman å det förslag till stat för kåren, att
gälla under nyssnämnda tid, som jag låtit uppgöra (se Bil. 47).
*
IV. Garnisonssjlikhusen in. in.
1. Garnisonssjuklniset i Stockholm.
I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har chefläkaren
vid garnisonssjukhusfet i Stockholm gjort framställning om anställande
av ett expeditionsbiträde i förvaltningsexpeditionen samt i sådant hänseende
anfört följande.
Enligt staten för sjukhuset skulle förrådsförvaltaren tillika vara
biträde åt sjukhusintendenten. Då förrådsförvaltaren emellertid dessutom
skulle tjänstgöra både såsom kasernunderofficer och bränsleuppbördsman
samt såsom uppbördsman för renhållnings- och förbrukningsmateriel,
hade det för sjukhusintendenten visat sig outförbart att med biträde av
förrådsförvaltaren och två till förvaltningsexpeditionen kommenderade
värnpliktiga skrivbiträden fullgöra de skyldigheter, som jämlikt reglementet
för sjukhuset samt de för armén gällande förvaltningsreglementen
ålåge honom. Sedan de värnpliktigas övningstid förkortats, hade svårigheterna
mer och mer ökats genom de ofta återkommande utbytena
av värnpliktiga skrivbiträden. Så snart ett skrivbiträde blivit något så
när förtroget med de många olika detaljerna i förvaltningsexpeditionen,
hade hans värnplikt i de flesta fall varit fullgjord, och en ny hade måst
uppövas. Givet vore, att dessa förhållanden i längden bleve olidliga
och omöjliggjorde tjänstens behöriga skötande i reglementenas anda.
Mycket skulle däremot vara vunnet, därest i expeditionen funnes, förutom
förrådsförvaltaren, stadigvarande anställd ytterligare ett biträde. Till
detta skulle kunna överlämnas kassabokföringsarbetet eller det bokföringsarbete,
som erfordrades för redovisning och kontroll av persedlar
och bränsle in. in., varigenom en välbehövlig lättnad i förrådsförvaltarens
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. . 165
arbete skulle ernås. Med hänsyn till det ansvarsfulla arbete, som skulle
anförtros åt biträdet, borde avlöningen sättas till minst 2,400 kronor.
Arméförvaltningen bär erinrat om att chefläkaren redan tidigare
framhållit behovet av att förrådsförvaltarbeställningen skildes från befattningen
såsom biträde åt intendenten samt att vid garnisonssjukhuset
anställdes en särskild förråd sförvaltare. Med hänsyn till pågående ut.
redning av frågan, huruvida en omläggning av vissa förvaltningsbestyr
vid garnisonssjukhuset kunde anses erforderlig, hade denna framställning
icke kunnat av arméförvaltningen tillstyrkas. På de av chefläkaren
nu anförda skäl ansåge sig emellertid arméförvaltningen icke böra motsätta
sig uppförandet på sjukhusets stat av arvode till ett expeditionsbiträde.
Då avlöningen till förvaltaren enligt den från och med år 1922
genomförda löneregleringen för arméns personal fastställts till 2,440
'' kronor, syntes arvodet till expeditionsbiträdet skäligen böra utgå med
2,100 kronor för år räknat.
Då något definitivt ordnande av förevarande fråga icke lämpligen
synes mig nu böra äga rum, finner jag mig icke kunna tillstyrka den
gjorda framställningen om uppförande av en expeditionsbiträdesbefattning
å garnisonssjukhusets stat. Liksom hittills skett, torde tillsvidare
alltjämt det oundgängliga behovet av biträde å sjukhusets expedition
böra tillgodoses, genom att erforderligt antal värnpliktiga kommenderas
till tjänstgöring därstädes.
Å garnisonssjukhusets stat finnes uppförd en automobilförare med,
förutom fri bostad samt bränsle och lyse, arvode av 2,100 kronor.
Chefläkaren vid garnisonssjukhuset har nu anhållit, att ytterligare en
automobilförare måtte få anställas vid sjukhuset, samt därvid anfört, bland
annat, att ehuru sjukhuset hittills haft allenast en fast anställd automobilförare,
detta kunnat passera utan olägenhet, så länge någon av de värnpliktiga
automobilförare, som varit placerade vid sjukhuset, kunnat användas
till körning av ambulansautomöbilen. Sedan emellertid bristen på
värnpliktiga automobilförare omöjliggjort kommendering av sådana till
sjukhuset, måste nu sjukhusets automobilförare ensam sköta ifrågavarande
särskilt vid epidemier synnerligen krävande tjänst. Ytterligare en
automobilförare vore därför erforderlig. Då denne icke kunde beredas
förmånen av fri bostad med bränsle och lyse, borde hans avlöning utgå
Yttrande av
améförvaltningen.
Departements
chefen.
Ifrågasatt
anställande
av ytterligare
eu
antomobilförare.
Framställning
av cliefläkaren.
166
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
Yttrande av
arméförvaltningen.
Departements
chefen.
Ifrågasatt
höjning av
posten för
beredande
av tjänstledighet
åt
sjukhusets
personal.
Framställning
av chefläkaren.
Yttrande
av arméförförvaltningen.
Departements
chefen.
med dels arvode till enahanda belopp, som åtnjötes av den nu anställde
automobilföraren, dels ock därutöver särskilt hyresbidrag beräknat till
500 kronor.
Arméförvaltningen har anfört, att behov av en andre automobilförare
vid garnisonssjukhuset torde bliva bestående, i anledning varav
arvode för honom syntes böra beräknas i staten för sjukhuset och
erforderliga medel äskas av riksdagen. Beträffande arvodesbeloppet syntes
detsamma böra upptagas med 2,100 kronor jämte 600 kronor i
hyresersättning, därest fri bostad icke kunde beredas vederbörande i
kronans hus.
Enligt vad jag inhämtat, finnes alltjämt en värnpliktig automobilförare
kommenderad till tjänstgöring vid garnisonssjukhuset. Intill dess
det verkligen visat sig omöjligt att genom sådan kommendering tillgodose
sjukhusets behov av en biträdande automobilförare, synas mig
skäl icke föreligga att upptaga frågan om anvisande av särskilda medel
för avlönande av ytterligare en automobilförare.
För beredande av tjänstledighet åt garnisonssjukhusets personal har
i staten för sjukhuset upptagits en post å 7,400 kronor.
Chefläkaren vid sjukhuset har föreslagit viss förhöjning av ifrågavarande
post samt härvid erinrat om, att det för ändamålet beräknade
beloppet vore avsett till ersättning åt vikarier för den personal,
som angåves i brevet den 16 maj 1919 angående tjänstledighet för viss
personal vid garnisonssjukhuset i Stockholm m. m. Sedan nämnda brev
utfärdats, hade emellertid tillkommit flera befattningshavare, vilka likaledes
syntes med bibehållen avlöning böra komma i åtnjutande av viss
tids ledighet årligen. Då anslagsposten emellertid icke beräknats med
hänsyn härtill, borde densamma höjas med visst angivet belopp.
Arméförvaltningen har av skäl, som anförts i ämbetsverkets skrivelse
den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år
1920 (se 1919 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, sid. 187
och 188), funnit sig icke . kunna tillstyrka denna chef läkarens framställning.
Då, såsom av arméförvaltningen framhållits uti den åberopade skrivelsen
av den 31 augusti 1918, det icke torde vara erforderligt, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
107
tjänstledighet för den personal, varom här är fråga, i varje fall skall medföra
kostnader för vikariers anställande, synes mig någon ökning av nu
förevarande anslagspost icke vara av behovet oundgängligen påkallad.
2. Unringonssjukhuset å Karlsborg.
I staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg linnes upptagen en
gårdskarl och eldare.
Med anledning av en utav styrelsen för arméns maskinbefälsförening
gjord framställning i ämnet har arméförvaltningen föreslagit, att den å
vissa stater, däribland den nu förevarande, ävensom å arvodesförteckningen
förekommande benämningen »eldare» måtte utbytas mot »maskinistbiträde».
Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.
3. Garnisonssjukliuset i Boden.
Å staten för garnisonssjukhuset i Boden finnas uppförda, bland
andra, en maskinist, ett eldarbiträde och en automobilförare.
Kommendanten i Boden har i skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
anfört, att den vid sjukhuset anställde maskinisten, vilken
vore fullt utbildad chaufför, syntes kunna utan särskild avlöning biträda
vid ambulansautomobilens skötsel och vård.
I enlighet härmed har arméförvaltningen föreslagit, att i staten för
garnisonssjukhuset efter ordet »maskinist» måtte införas orden »tillika
biträdande automobilförare».
Det i staten uppförda eldarbiträdet har synts ämbetsverket i likhet
med vad ovan föreslagits beträffande eldaren vid garnisonssjukhuset å
Karlsborg, böra benämnas »maskinistbiträde».
Slutligen har arméförvaltningen — under erinran att i staten funnes
uppfört visst belopp »för beredande av tjänstledighet åt sjuksköterskorna
samt till vikariatsersättning jämväl under sjukdom åt övrig tjänstepersonal»
— hemställt, att då från denna post torde böra bestridas
vikariatsersättning jämväl under sjuksköterskornas (översköterskornas)
sjukdom, posten måtte omformuleras till överensstämmelse med den i
staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg för motsvarande ändamål upptagna
posten.
Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.
Framställning
av kommendanten
i Boden.
Armé
förvaltningen.
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1G8
Samman
fattning.
Kutig!. Maj:ts Proposition Nr 248.
4. Arméns sjuksköterskekår.
Beträffande staten för arméns sjuksköterskekår hava icke några
ändringar ifrågasatts utöver dem, som redan i annat sammanhang upptagits
till behandling.
I enlighet med vad jag nu anfört och med iakttagande av vad jag
i annat sammanhang förordat i fråga om vissa ändringar å hithörande
stater hava nya statförslag uppgjorts för garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden samt för arméns sjuksköterskekår, att gälla
för tiden 1 januari—30 juni 1923 (Bil. 48—51). I avseende å sistnämnda
tre stater har, för möjliggörande av en lämpligare beräkning
av anslagsposterna till arvodestillägg, den ändring vidtagits, att staternas
slutsummor givits karaktär av förslagsanslag i stället för, såsom med de nu
gällande staterna är fallet, förslagsanslag, högst. Enär de i staterna uppförda
beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen
för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters
slutsummor.
V. Polispersonalen.
Under denna rubrik är endast upptagen staten för polispersonalen
i Boden och å Karlsborg. Beträffande denna stat hava icke några
ändringar ifrågasatts. I anslagsberäkningen för tiden 1 januari—30 juni
1923 torde böra upptagas hälften av statens slutsumma.
B. Kallortstillägg. C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid
vissa infanteritruppförband. D. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade
såsom biträden hos regementsiutendenter. E. Hyresbidrag
åt vissa furirer.
Under dessa rubriker hava för innevarande år beräknats följande
belopp, nämligen:
B. Kallortstillägg .................................................................. kronor 66,000: —
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa infanteritruppförband............................ j> 5,000: —
D. Särskild ersättning till sergeanter, kommenderade
såsom biträden hos regementsintendenter............ » 11,497: 50
E. Hyresbidrag åt vissa furirer ...................................... » 45,000: —
För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde böra beräknas hälften av
ovanstående belopp eller således
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
under
rubriken
B
kronor
33,000:
»
C.....
j>
2,500: —
»
D
5,748: 75
»
»
E
F. Anställningspenningar.
»
22,500: -
Uti 7 § i avlöningsreglementet för fast anställt manskap vid armén
och marinen har föreskrivits, att till den, som erhåller fast anställningvid
armén eller marinen och icke förut innehaft sådan anställning vid
krigsmakten, skall utgå anställningspenning med 60 kronor.
Den härav föranledda årliga kostnaden har för arméns vidkommande
beräknats för förslagsvis Vs av de meniga volontärerna till 150,000
kronor.
Med hänsyn därtill, att nyanställningen av volontärer till övervägande
delen äger rum på hösten, torde man för första halvåret 1923 icke behöva
för nu ifrågavarande ändamål räkna med så stora kostnader som
hälften av det för helt år beräknade beloppet, utan synes i anslagsberäkningen
för tiden 1 januari—30 juni 1923 kunna upptagas ett lägre
belopp, förslagsvis en tredjedel av årskostnaden, eller alltså 50,000 kronor.
G. Dagavlöning åt iudelt manskap.
Enligt föreskrift i mom. 3 av övergångsbestämmelserna till avlöningsreglementet
för fast anställt manskap vid armén och marinen skall
till i tjänst kvarstående indelt manskap vid armén under all tjänstgöring,
till vilken ifrågavarande manskap inkallas, utgå dagavlöning med 90 öre
för dag till korpral och med 60 öre för dag till övrigt manskap.
För bestridande av härmed förenade kostnader har för innevarande
år beräknats ett belopp av 66,497 kronor 40 öre.
Enligt verkställd beräkning skulle för beredande av dagavlöning åt
indelt manskap under tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras 19,758
kronor.
H. Kostnader för nmsikelever vid infanteriet.
För första halvåret 1923 torde under denna rubrik böra beräknas
hälften av det för helt år upptagna beloppet 9,000 kronor, eller således
4,500 kronor.
I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.
För bestridande av vissa i vederbörande stater förut upptagna avlöningsförmåner,
som skola utgå endast så länge vederbörande befattningshavare
kvarstå i vissa befattningar, avsedda att indragas, är
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) «i 22 22
170 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
under förevarande rubrik för innevarande år upptaget ett belopp av
898 kronor.
Med anledning av att en av ifrågavarande befattningshavare, enligt
vad upplyst blivit, kommer att avgå ur tjänst under år 1922, torde anslagsposten
för tiden därefter kunna minskas till, för helt år räknat,
500 kronor, därav hälften eller 250 kronor torde böra upptagas för
första halvåret 1923.
J. (botgörelse för tjäusteliästar.
Enligt de nya bestämmelserna angående hästhållningen för officerare
vid armén skola i allmänhet chefer och vissa andra högre officerare
samt alla officerare vid kavalleriet utom fänrikar vara beridna å
två hästar, därav dock den ena skall vara en kronan tillhörig stamhäst.
I de fall, då kronan för officer eller veterinär, som är beriden på egen
tjänstehäst, övertager anskaffning av mundering samt tillhandahåller in
natura stallrum, furage, skoning och skötsel m. m., utgår allenast lönetillägg
med 250 kronor för år, eljest lönetillägg med 400 kronor och
furageersättning med 365 kronor.
För bestridande av härmed förenade kostnader har för innevarande
år beräknats ett belopp av 393,265 kronor.
Med hänsyn till den ytterligare övergång till den nya ordningen
för hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén, som kommer
att äga rum under år 1923, torde man för nämnda år kunna räkna med
en minskning av ifrågavarande utgifter. Enligt en med ledning av från
arméförvaltningen inkomna uppgifter verkställd beräkning (se Bil. 53)
skulle för ändamålet under år 1923 erfordras ett belopp av 343,220
kronor, därav för förra halvåret synes böra beräknas hälften, eller således
171,610 kronor.
K. Vissa arvoden in. in.
Den »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. in.,» som
delgavs 1921 års riksdag, var upprättad utan avseende å de förhöjningar
i utgående arvoden, som kunde finnas betingade av den för personal å
stat föreslagna löneregleringen. Däremot togs i så måtto hänsyn till
dylika eventuella arvodesförhöjningar, att i den för riksdagen framlagda
anslagsberäkningen arvodesförteckningens slutsumma, 724,838 kronor 60
öre, höjdes med 16 procent till 840,812 kronor 78 öre.
Sedan löneregleringen blivit av riksdagen beslutad, anbefallde Kungl.
Maj:t genom brev den 29 juni 1921 arméförvaltningen att inkomna med
förslag rörande de av löneregleringen betingade ändringar i de enligt
arvodesförteckningen utgående arvodesbelopp.
Kuiigl. Maj:ts Proposition Nr 248. 171
Till åtlydnad härav avgav armé förvaltningen den 14 september 1921
förslag i ämnet.
Genom brev den 28 oktober 1921 medgav Kungl. Maj:t, att de i
en brevet bilagd »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden» upptagna
avlöningsförmåner finge under år 1922 utgå med högst de i förteckningen
angivna belopp, dock att i förteckningen upptagna arvoden,
som vore avsedda att utöver fastställd löu tillkomma ordinarie beställningshavare
vid armén, finge utgå med de i förteckningen angivna belopp
endast i den mån desamma belöpte på första halvåret 1922; och
förklarade sig Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela bestämmelse, huruvida
och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret
1922.
Rörande sistnämnda kategori av arvoden har jag redan uttalat mig
i sammanhang med redogörelsen för lönenämndens utlåtande och förslag
angående reglering av vissa arvoden.
Härutöver får jag i nu förevarande avseende anföra följande.
Sedan försvarsdepartementet under juli månad 1921 inflyttat i nya,
utökade ämbetslokaler och det i anledning därav visat sig nödvändigt
att vid departementet anställa en person för fullgörande av en portvakt
åliggande göromål, vilken befattningshavare jämväl skulle biträda med
vissa vaktmästarsysslor inom departementet, har Kungl. Maj:t genom
brev den 30 juli 1921 förordnat, att en sådan befattningshavare finge
anställas i försvarsdepartementet mot åtnjutande av, förutom fri bostad
jämte värme och lyse, ett arvode beräknat efter 1,500 kronor för år, att
utgå av avlöningsanslaget. Arvodet har för tiden från och med ingången
av år 1922 höjts till 1,740 kronor.
Då behovet av ifrågavarande befattningshavare är av mera stadigvarande
natur, har arvode för eu portvakt vid försvarsdepartementet
ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.
jGenom särskilda kungl. brev hava nedannämnda belopp anvisats
från avlöningsanslaget för anställande av eldare vid följande truppförband
nämligen,
genom brev den 22 oktober 1920, kr. 1,460: — vid Fälttelegrafkåren,
» » s> 31 december » » 1,460:— » Bodens ingenjörkår,
» » » 31 » » » 1,460: — » » artillerireg:te,
» » » 31 » » » .1,277:50 » .Kronobergs reg:te,
» » » 18 februari 1921, » 1,642: 50 » Kalmar reg:te,
» » »18 juli » » 1,642: 50 » Västernorrlands
reg:te,
Portvakt vid
försvarsdeparte
mentet.
Maskinist
biträden.
172
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Kokerskor
och
kokerske
biträden.
varvid i de två sistnämnda arvodena inberäknats en hyresersättning av
1 krona för dag. Härjämte har Kungl. Maj:t genom brev den 21
januari 1921 medgivit, att, utöver tidigare anvisade medel till arvode åt
en eldare vid Livregementets dragoner, ett belopp av ytterligare 200
kronor för år finge för bestridande av ökad hyreskostnad för den av
eldaren bebodda, privat person tillhöriga lägenheten inom regementets
kasernområde från och med den 1 oktober 1920, så länge bostad
i kronans hus icke kunde beredas eldaren, utbetalas från avlöningsanslaget.
Efter i samband med löneregleringens genomförande vidtagen förhöjning
hava ifrågavarande arvoden, ävensom nyssnämnda belopp för
bestridande av ökad hyreskostnad, upptagits å arvodesförteckningen.
Av skäl, som i annat sammanhang angivits, har benämningen »eldare»
å arvodesförteckningen ändrats till »maskinisthiträde».
Arméförvaltningen har anmält, att ämbetsverket bemyndigat chefen
för Norrbottens regemente att tillsvidare under år 1922 anställa ytterligare
ett maskinistbiträde av 2. klass vid regementet.
Då ifrågavarande maskinistbiträde, enligt vad arméförvaltningen
framhållit, torde bliva för framtiden erforderligt, synes å arvodesförteckningen
böra för Norrbottens regemente upptagas arvode för ytterligare
ett maskinistbiträde med 1,950 kronor, därav 450 kronor såsom ersättning
för bostad.
Å arvodesförteckningen har tidigare funnits upptaget ett belopp av
2,190 kronor för arvoden till kokerskor och kokerskebiträden vid Livregementets
grenadjärer. Då vid regementet finnas anställda allenast en
kokerska och ett kvinnligt köksbiträde, har beloppet å arvodesförteckningen
kunnat nedsättas till 1,956 kronor, varav såsom arvode för kokerskan
upptagits 870 kronor och för köksbiträdet 1,086 kronor, ersättning
för bostad, bränsle och lyse till den sistnämnda däri inbegripen.
I skrivelse den 26 maj 1921 till arméförvaltningens civila departement
har chefen för Fälttelegrafkåren — med förmälan att flygkompaniet
från och med juli månad 1921 komme att få egen utspisning anordnad
å Malmslätt och att intendentsdepartementet tillfälligt för år 1921
ställt medel till förfogande för anställning av en kokerska därstädes —
hemställt, att civila departementet måtte föranstalta om att från och
med 1922 års ingång och tills vidare under varje år medel måtte anvisas
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
173
till eu kokerska, i likhet med vad fallet vore vid kårens huvuddel å
Marieberg, och att detta arvode i sinom tid måtte upptagas å arvodesförteckningen.
Då ifrågavarande befattningshavare torde bliva erforderlig även för
år 1923, har arméförvaltningen föreslagit, att medel till arvode åt kokerskan
måtte beräknas under avlöningsanslaget och med belopp av 660
kronor upptagas å arvodesförteckningen.
Häremot har jag icke något att erinra.
Genom brev den 6 augusti 1920 medgav Kungl. Maj:t, att arvodet Tiiisyningstill
tillsyningsmannen över kronans byggnader å Ljungbyhed, vilket ™yggnåderna
upptagits å arvodesförteckningen med 200 kronor, finge från och med å Ljungbyar
1920 utgå med 400 kronor. ted
I skrivelse till arméförvaltningens fortiiikationsdepartement den 11
december 1920 har emellertid chefen för första arméfördelningen, under
hänvisning till bestämmelserna i förordningen den 31 december 1919
angående förvaltningen av lantförsvaret tillhörande fastigheter § 2 mom.
1, framhållit, att, därest vården och förvaltningen av övningsfältet Ljungbyhed,
som nu ombesörjdes av Skånska husarregementet, överlämnades
till arméfördelningschefen, och Skånska husarregementet således ansvarade
för och vårdade allenast dess byggnader å fältet, arvodet till Skånska
husarregementets tillsyningsman å Ljungbyhed, vilket utginge med 400
kronor jämlikt förberörda brev den 6 augusti 1920, lämpligen borde
uppdelas mellan arméfördelningschefen och chefen för Skånska husarregementet,
så att för ifrågavarande ändamål 200 kronor ställdes till
arméfördelningschefens förfogande och 200 kronor till chefens för Skånska
husarregementet förfogande.
På grund härav har omförmälda uppdelning ansetts böra vidtagas
i arvodesförteckningen, varvid beloppen i samband med löneregleringens
genomförande funnits böra höjas till 234 kronor.
Å den för nästlidet års riksdag framlagda arvodesförteckningen funnos Tmsyningsupptagna
arvoden till tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält med 200 m^“^“by1<i
kronor, till tillsyningsmannen vid Näsby fält med 180 kronor och till skjutna t
vaktaren vid etablissemanget å den s. k. Blekedammen med 400 kronor. m- fl
Chefen
för Vendes artilleriregemente har anfört, att det till tillsyningsmannen
vid Rinkaby skjutfält utgående arvodet vore allt för lågt.
Visserligen krävde befattningen icke innehavarens hela arbetskraft, men
den fordrade dock daglig närvaro och tillsyn vid etablissemanget. Vad
den nu anställde tillsyningsmannen beträffade, ägde denne icke å arvodet
174
Kung!. Majds Proposition Nr 248.
Uppbördsman
för intendenturmaterlel
vid
volontärskoleetablissemanget
i
Norrköping.
Besiktningsman
vid
intendenturkompaniets
å Karlsborg
slakteri.
beräkna fullt dyrtidstillägg, enär lian innehade pension från arméns pensionskassa.
Härtill komme också, att uppbörden av inventarier å skjutfältet
för närvarande måste åläggas en särskild uppbördsman, underofficer
vid regementet, vilkens ordinarie tjänstgöring i avsevärd grad förrycktes
därigenom, att han måste för inventariernas avlämnande eller
mottagning tjänstgöra å Rinkaby. Om däremot arvodet höjdes, kunde
uppbörden av inventarier åläggas tillsyningsmannen. Denna ökning av
arvodet kunde genomföras, utan att anslaget i sin helhet ökades med
mer än 20 kronor om året. Regementschefen ansåge nämligen, att det
å förteckningen uppförda och till 180 kronor beräknade arvodet till en
tillsyningsman å Näsby fält numera kunde indragas, samt att det för
vaktaren vid den s. k. Blekedammen uppförda arvodet å 400 kronor
kunde minskas till 300 kronor. På grund härav föresloge regementschefen,
att från och med år 1923 å arvodesförteckningen arvodena för
tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält och vaktaren vid etablissemanget
å den s. 1c. Blekedammen upptoges med respektive 500 kronor och
300 kronor samt att arvodet till tillsyningsmannen vid Näsby fält 180
kronor måtte xir förteckningen utgå.
Arméförvaltningen, som ansett den föreslagna förhöjningen i arvodet
till tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält skälig med hänsyn till de
nya arbetsuppgifter, som avsåges skola åläggas denne, har tillstyrkt de
sålunda föreslagna förändringarna å arvodesförteckningen, men tillika
framhållit, att hänsyn härvid icke tagits till de förhöjningar, som vore
betingade av den genomförda löneregleringen.
Under åberopande av vad sålunda förekommit finner jag mig böra
förorda, att å förteckningen upptages arvode för tillsyningsmannen vid
Rinkaby skjutfält m''ed 582 kronor och för vaktaren vid etablissemanget
å den s. k. Blekedammen med 348 kronor samt att det för en tillsyningsman
vid Näsby fält upptagna arvodet uteslutes ur arvodesförteckningen.
Genom brev den 4 februari 1921 har Kung!. Maj:t medgivit, att
till en under år 1921 förordnad uppbördsman för den i volontärskoleetablissemanget
i Norrköping befintliga intendenturmaterielen finge från
avlöningsanslaget utbetalas ett arvode, beräknat efter 200 kronor för år.
Ifrågavarande arvode, som i samband med löneregleringens genomförande
höjts till 234 kronor, har ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.
Genom brev den 22 april 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, bland
annat, att bataljonsveterinären för Karlsborgs garnison finge för uppdrag
som besiktningsman And intendenturkompaniets å Karlsborg slakteri
ävensom vid korvfabriken därstädes från och med den 1 februari 1921 till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248. Ilo
arets utgång komma i åtnjutande av ett arvode, beräknat efter 1,200
kronor för år. Arvodet, som i sammanhang med löneregleringens genomförande
höjts till 1,410 kronor, liar upptagits å arvodesförteckningen.
Kungl. Maj:t har genom brev den 3 december 1920 från avlöningsanslaget
för år 1921 anvisat ett belopp av högst 250 kronor för uppehållande
av regementspastor åliggande göromål vid Positionsartilleriregementet.
1 samband med löneregleringens genomförande har arvodet höjts till
282 kronor, vilket sistnämnda belopp upptagits å arvodesförteckningen.
Arméförvaltningen har anmält, att ämbetsverkets fortifikationsdepartement
genom beslut den 12 februari 1921 anvisat ett belopp av 360
kronor för år 1921 från byggnadsanslaget till arvode till den maskinist
i Boden, som anlitats för tillsyn av den för garnisonen gemensamma
brandredskapen samt för eldning av garnisonens ångsprutor m. m. Då
det syntes arméförvaltningen skäligt, att för omhänderhavande av berörda
göromål arvode finge utgå även för år 1923, borde arvodet få
bestridas av avlöningsanslaget, och syntes detsamma, med hänsyn till
löneregleringen förhöjt till 420 kronor, böra upptagas å arvodesförteckningen.
Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.
För bestridande av vissa arvoden, att utbetalas genom sjätte arméfördelningens
stab, har å arvodesförteckningen tidigare varit upptaget
ett belopp av 1,100 '' kronor. Av skäl, som utav arméförvaltuingen i
särskild skrivelse den 31 augusti 1921 anförts, har detta belopp å arvodesförteckningen
ansetts böra höjas till 1,524 kronor.
Å arvodesförteckningen har funnits upptaget ett arvode av 200
kronor till en tillsyningsman vid Dofta skjutfält. Genom brev den 8
april 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, att ifrågavarande arvode finge
för tiden från och med den 1 maj 1921 och tillsvidare utgå med ett
till 500 kronor förhöjt belopp. Sedermera har arvodet i sammanhang
med löneregleringens genomförande ytterligare förhöjts till 582 kronor,
vilket belopp upptagits å arvodesförteckningen.
Genom brev den 22 juli 1921 har Kungl. Maj:t medgivit, att för
tillsyn och vård av kronans byggnader, fästningsverk och fortifikationsförråd
i Tingstäde finge från och med den 1 augusti 1921 tillsvidare
intill utgången av år 1922 anställas en därtill lämplig civil person mot
åtnjutande härför av ett arvode av 600 kronor för år räknat; och skulle
härav föranledda kostnader bestridas från avlöningsanslaget.
Prästerligt
biträde vid
Positionsartilleriregementet.
Tlllsynings
man för
Bodens
garnisons
brandredskap.
Vissa
arvoden att
utbetalas
från sjätte
arméfördelningens
stab.
Tillsyningsmannen
å
Tofta skjutfält.
Tillsyningsman
vid kronans
byggnader
i
Tingstäde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17(3
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Ifrågasatt
anställande
av en radioingenjör.
Framställning
av befälhavaren
för
fortifikationen.
Yttrande av
arméförvaltningen.
Berörda arvode, i samband med löneregleringens genomförande förhöjt
till 720 kronor, har ansetts böra upptagas å arvodesförteckningen.
I skrivelse till arméförvaltningens eivila departement har befälhavaren
för fortifikationen anfört i huvudsak följande.
På grund av den betydelse de trådlösa förbindelserna och särskilt
radiotelegrafien numera ägde för försvaret, måste det i synnerhet för vårt
land med dess stora avstånd och mångenstädes oländiga terräng vara av
vikt, att beskaffenheten, användningen och underhållet av hithörande
materiel stode på höjden av sin tid. Ett synnerligen viktigt villkor
härför syntes vara att, i likhet med vad redan ägt rum beträffande flygmaterielen,
en specialutbildad tekniker, en »radioingenjör)), anställdes vid
armén för att biträda vid förefallande frågor av alla slag rörande radioväsendet
och övriga elektriska, trådlösa förbindelsemedel samt följa teknikens
utveckling härutinnan såväl utom som inom landet.
Denne radioingenjör torde liksom fl}Tgingenjörerna böra av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement anställas såsom biträde vid handläggandet
av radiofrågor m. m. såväl vid fälttelegrafkåren och det denna
för närvarande underställda flygväsendet som inom fortifikationsdepartementet,
allt enligt tjänstgöringsinstruktion, som utfärdades av nämnda
departement i samråd med chefen för fortifikationen och eventuellt chefen
för flygväsendet, därest detta ej framdeles komme att sortera under
nyssnämnde chef.
1 överensstämmelse med våd dåvarande statsrådet och chefen för
lantförsvarsdepartementet anfört i statsverkspropositionen till 1920 års
riksdag (sid. 70) syntes radioingenjörens arvode böra sättas till 8,000
kronor samt dyrtidstillägg få därå beräknas. Rese- och traktamentsersättning
för förekommande tjänsteresor borde få utgå liksom för flygingenjörerna
enligt fjärde klassen av resereglementet samt gäldas alltefter
resans ändamål av vederbörliga övnings- och materielanslag.
Med hänsyn till sakens vikt borde nämnda radioingenjör anställas
från den 1 juli 1922.
Arméförvaltningen har förklarat sig anse behovet av en radioingenjör
till fullo ådagalagt genom vad befälhavaren för fortifikationen sålunda
anfört. Medel till arvode åt radioingenjören syntes därför böra beräknas
i riksstaten och uppföras å arvodesförteckningen från och med år 1923.
Vad anginge arvode till en radioingenjör för senare halvåret 1922, syntes
härför erforderligt belopp kunna anvisas från medel, ställda till Kungl.
Maj:ts disposition.
177
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
Då frågan om anställande av en särskild specialingenjör för arméns Dopartoradioväsende
synes mig vara av beskaffenhet att böra upptagas till prov- ''hofoit
ning först i samband med försvarsrevisionens genomförande, finner jag
mig icke kunna tillstyrka bifall till nu förevarande framställning.
Å arvodesförteckningen finnas särskilda belopp upptagna dels för Remontremontdepåernas
personal, dels ock för arvoden och expenser åt land- p^onai*
stormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsforvaltare att utgå enligt Arvoden och
av Kungl. Maj:t fastställda stater. Dessa staters slutsummor, som för ^“torrnsår
1921 uppgingo till respektive 102,640 kronor 75 öre och 156,560 kronor, områdeshava
för innevarande år höjts till respektive 119,915 kronor 5 öre och
181,600 kronor. Dessa höjningar hava betingats huvudsakligen av den stormaför
den aktiva personalen genomförda löneregleringen. Fn mindre höj- förvaltare.
ning har därjämte föranletts av att antalet landstormsförrådsförvaltare
ökats, till följd av att nya landstormsförråd tillkommit.
För första halvåret 1923 ifrågasättes icke någon förhöjning av nu
ifrågavarande anslagsposter.
I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en ny samman»Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» (se Bil. 54). Denna fattnilisförteckning
slutar å ett belopp av 862,077 kronor 5 öre, varav hälften
eller 431,038 kronor 53 öre torde böra upptagas i anslagsberäkningen
för första halvåret 1923.
L. • Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av furage- och sjukvårdsuppbördsmanua-
samt köksföreståndarbefattningar ävensom för anställande
tillfälligtvis av maskinister, maskinistbiträden, kokerskor, tillsyningsman
m. fl. och för ändring i utgående arvoden.
Under denna rubrik har för innevarande år beräknats ett belopp av
förslagsvis 12,000 kronor.
I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 synes böra upptagas
hälften av nämnda belopp eller således 6,000 kronor.
I detta sammanhang torde lämpligen böra till behandling upptagas
frågan om
Avlönings fyllnad för vissa beställning smän.
I enlighet med av Kungl. Maj:t i proposition n:r 350 till 1921 års
riksdag avlåtet förslag medgav riksdagen, att under åren 1921 och 1922
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 käft. (Nr 248.) 411 82 23
178
Arméförvalt
ningen.
Departe
ments
chefen,
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
finge efter Kungl. Maj:ts beprövande beredas fyllnad till furirs av första
klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid trapp förbanden anställda
beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra klassen, vilka
genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke kunde
komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar
av lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhörde,
funnes i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att genom
vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat
inbesparades erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Arméförvaltningen har nu anfört, att, såvitt ej i samband med försvarsrevisionen
åtgärder hunne vidtagas för undanröjande redan från
och med år 1923 av de skäl, vilka föranlett inhämtande av ifrågavarande
bemyndigande, förslag syntes böra till riksdagen avlåtas om lämnande
av motsvarande medgivande även för år 1923. v
Då ifrågavarande beställningsmän ävén efter utgången av år 1922
komma att intaga samma ogynnsamma ställning i befordringshänseende
som hittills, torde hos riksdagen böra göras framställning om bemyndigande
att jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1923 till berörda personal
utbetala den lönefyllnad, varom här är fråga.
Sammanfattning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en
beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl. för tiden 1 januari—30 juni 1923. Denna
beräkning ^se Bil. 55) slutar å 22,885,507 kronor 21 öre.
På grund av det beslutade uppskovet med uppsättande av Norrbottens
kavallerikår bör nämnda belopp minskas med de i kavallerikårens
stat beräknade avlöningsförmåner för officerare och underofficerare
eller med 43,790 kronor. Det skulle då återstå 22,841,717 kronor 21 öre.
Med anledning av inträffande vakanser i såväl befäls- som manskapsgraderna
torde, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anslaget
böra nedsättas med 12 procent av det beräknade beloppet, eller med
2,741,006 kronor 7 öre till 20,100,711 kronor 14 öre.
Härifrån torde slutligen kunna dragas ett belopp av 350,000 kronor,
motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Anslaget skulle
följaktligen för första halvåret 1923 uppgå till 19,750,711 kronor 14 öre,
vilket belopp torde böra avrundas till 19,750,000 kronor.
179
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida under nu rådande rekryteringsförhållanden
tillräcklig grund förefinnes för eu nedsättning, åtminstone
i ovannämnda utsträckning, av det belopp, vartill utgifterna under
avlöningsanslaget beräknats. Tillströmningen av rekryter bar nämligen
under den sista tiden tagit sådan omfattning, att vakansantalet i manskapsgraden
den 1 februari 1922 utgjorde endast 16,49 % av styrkan
enligt stat mot 47 % samma dag år 1921. Denna omständighet såväl
som den förestående omorganisationen av försvarsväsendet kunde för
visso giva anledning att taga under övervägande vidtagandet av särskilda
åtgärder i syfte att begränsa de nuvarande utgifterna under anslaget
samt att beträffande personalen av alla grader förbereda övergången
till den nya försvarsorganisationen. De åtgärder, som för vinnande
av dessa ändamål närmast skulle komma i beaktande, torde vara
dels att inskränka rekryteringen och inkallelse av reservpersonal till
annan tjänstgöring än den sagda personal författningsenligt-åliggande,
dels att besluta uppskov tillsvidare i viss utsträckning med tillsättande
av officers- och underofficersbeställningar samt civilmilitära beställningar
av motsvarande tjänsteklasser. Jag är emellertid icke beredd att i detta
sammanhang framlägga förslag om dylika åtgärder, men har likväl ansett
mig böra erinra därom, att sådana åtgärder kunna framdeles visa sig
behövliga till förhindrande av förevarande anslags överskridande.
Jag får emellertid hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels — med godkännande av de uppgjorda förslagen
till nya stater för generalitetet, generalstaben,
artilleristaben, kommendantskapen, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater, remonteringsstyrelsen, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan,
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolorna,
krigsskolan, truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, militärbefälet på Gottland,
överstelöjtnanter'' och majorer vid de sex fördelaingskavalleriregementena,
artilleriets fabriker och tyganstalter,
fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,
officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen, trängkårerna, intenden turkår en, garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, arméns
180
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å
Karlsborg (se Bil. 1—52), att gälla under tiden 1 januari
■—30 juni 1923 — upptaga ordinarie förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl.,
nu .................................................... kronor 39,273,000: —
med ................................................... » 19,750,000: —
dels ock medgiva, att under tiden 1 januari—30
juni 1923 må, efter Kung). Maj:ts beprövande, beredas
fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt
därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän
med avlöning såsom furirer av andra klassen,
vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan
avlöning i följd därav, att endast beställningar av
lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhöra,
finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under
förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna
å vederbörligt trnppförbands stat inbesparas
erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet.
För beredande av ökade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet har riksdagen för vart och ett'' av åren
1918—1922 å extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,300 kronor.
I årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln punkt 7, har Kung].
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde
komma att avlåtas angående vissa lönefrågor vid armén och marinen,
tillsvidare för samma ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,150 kronor.
Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, skulle emellertid
enligt lönenämndens av mig tillstyrkta förslag i ämnet arvodesbeloppen
för ifrågavarande personal i sin helhet uppföras å skjutskolans stat och
således utgå av ordinarie avlöningsanslaget. Under sådan förutsättning
Kungl. Maj:ts proposition Nr 248. 181
skulle nu förevarande extra anslag icke vidare erfordras efter utgången
av innevarande år.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen
tillkänna,
att det i årets statsverksproposition under punkten
7 av fjärde huvudtiteln för ökade arvoden åt lärarpersonalen
vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräknade
förslagsanslag, högst, 2,150 kronor icke erfordras.
Arméns personal över stat.
Ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat är i riksstaten
för innevarande år upptaget med 360,000 kronor.
Från nämnda anslag bestridas kostnaderna för, bland annat, ekiperingshjälp
åt sådana officerare och underofficerare, vilka inom reserv
erhållit sin första officers- eller underofficersanställning. Enligt § 16
mom. 2 i förordningen den 15 november 1912 angående arméns reserver
av befäl och civilmilitär personal utgår ekiperingshjälpen med 500
kronor till officer och 300 kronor till underofficer och utbetalas vid
första utnämning, dock först sedan föreskrivna persedlar blivit behörigen
anskaffade.
Uppå därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1921 års
riksdag, att förevarande anslag finge tagas i anspråk för utbetalande till
de officerare och underofficerare, som under åren 1921 och 1922 inom
reserven erhölle sin första officers- eller underofficersanställning, av tillfällig
förhöjning uti den enligt nyssnämnda förordning den 15 november
1912 medgivna ekiperingshjälpen med 100 procent av de i nämnda författning
angivna, belopp.
Arméförvaltningen har anfört, att ett liknande medgivande syntes
av 1922 års riksdag böra utverkas till förmån för dem, som under första
halvåret 1923 vunne motsvarande anställning i reserven. Storleken av
den tillfälliga förhöjningen syntes, oaktat en viss prissänkning numera
gjort sig gällande, höra fortfarande bestämmas till 100 procent av de i
författningen angivna belopp.
Arméförvalfningen ville i detta sammanhang erinra om att, enligt
§ 19 i åberopade förordning angående arméns reserver, civilmilitärer,
tillhörande fältläkarkårens och fältveterinärkårens reserver, ägde upp
-
Arméförvaltningens
framställning.
182
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
Departementschefen.
bära avlönings- m. fl. förmåner, i likhet med vad som stadgats rörande
officerare och underofficerare i reserven. Civilmilitära beställningshavare,
som inom respektive kårers reserv vunnit sin första anställning, hade
med tillämpning av detta stadgande kommit i åtnjutande av ekiperingshjälp
med förut angivet belopp av 500 kronor. På grund av avfattningen
av åberopade stadgandet i § 19 av reservbéfälsförordningen torde
det få anses ligga i sakens natur, att jämväl omförmälda civilmilitära
beställningshavare i reserven borde komma i åtnjutande av den utav
riksdagen medgivna förhöjningen i ekiperingshjälpen. För undanröjande
av varje tvekan härom syntes emellertid det ifrågasatta medgivandet
böra givas ändrad avfattning.
I fråga om anslagets belopp hade arméförvaltningen icke att föreslå
annan ändring, än som betingades av budgetårets omläggning. Då den
personalen över stat åliggande tjänstgöring huvudsakligen torde fullgöras
under senare halvåret, kunde det ifrågasättas, om icke för tiden 1
januari—30 juni 1923 skulle erfordras allenast en mindre del av anslaget.
Emellertid torde utbetalning av ekiperingshjälp i regel äga rum
i början av respektive år. Med hänsyn härtill syntes för tiden 1 januari
—30 juni 1923 böra beräknas hälften av det för år 1922 anvisade
anslaget.
Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 uppföra
ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat med
180,000 kronor, dels ock medgiva, att anslaget till arméns personal över
stat finge tagas i anspråk för utbetalande till de officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare i fältläkarkårens och
fältveterinärkårens reserv, som under tiden 1 januari—30 juni 1923 inom
reserven erhölle sin första anställning i officers eller underofficers tjänstegrad
eller'' tjänsteklass, av tillfällig förhöjning uti den enligt förordningen
den 15 november 1912, angående arméns reserver av befäl och
civilmilitär personal, medgivna ekiperingshjälpen med 100 procent av
de i nämnda författning angivna belopp.
Vad arméförvaltningen föreslagit rörande tillfällig förhöjning under
förra halvåret 1923 av den till arméns reservpersonal författningsenligt
utgående ekiperingshjälpen finner jag mig böra tillstyrka.
Vidkommande härefter frågan om storleken av det under nyssnämnda
halvår erforderliga anslagsbeloppet, synes mig detsamma av
arméförvaltningen hava upptagits onödigt högt. Eu approximativ beräkning
av utgifterna för ekiperingshjälp under år 1923 giver nära
-
183
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
ligen vid handen, att även om, såsom ämbetsverket framhållit, utbetalningen
av ekiperingshjälp huvudsakligen äger rum i början av kalenderåret,
denna omständighet likväl i förevarande avseende är av mindre
betydelse i jämförelse med det förhållandet, att de från detta anslagutgående
utgifterna för avlöning åt här ifrågavarande personal så gott
som helt och hållet torde falla på senare halvåret. Jag anser mig därför
böra förorda en nedsättning av anslaget till en tredjedel av det för
helt år beräknade beloppet, 360,000 kronor, eller således 120,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels upptaga ordinarie förslagsanslaget till arméns
personal över stat,
nu ........................................................... kronor 360,000: —
med ............................................. » 120,000: —
dels ock medgiva, att anslaget till arméns personal
över stat må tagas i anspråk för utbetalande
till de officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare i fältläkarkårens och fältveterinärkårens
reserv, som under tiden 1 januari—30 juni
1923 inom reserven erhålla sin första anställning i
officers eller underofficers tjänstegrad eller tjänsteklass,
av tillfällig förhöjning uti den enligt förordningen
den 15 november 1912, angående arméns reserver
av befäl och civilmilitär personal, medgivna
ekiperingshjälpen med 100 procent av de i nämnda
författning angivna belopp.
Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.
För bestridande av vissa kostnader för krigsskolans verksamhet har
å extra stat för innevarande år anvisats ett förslagsanslag, högst, 55,000
kronor.
Från detta anslag, som är avsett till förstärkning av de å ordinarie
stat för krigsskolan anvisade medel, bestridas dels vissa arvoden m. m.,
dels ock omkostnader för praktiska övningar, bränsle och lyse samt
betjäningens kasernering, oförutsedda utgifter m. m.
I skrivelse till arméförvaltningens civila departement har chefen för
krigsskolan hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte å extra stat
184
Departements
chefen.
Marinförvalt
ningen.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
för första halvåret 1923 anvisas hälften av det för innevarande år beviljade
beloppet, eller 27,500 kronor.
Häremot har arméförvaltningen icke funnit något att erinra.
Under åberopande av vad sålunda förekommit och då någon höjning
av anslagsbeloppet icke synes påkallad av den jämförelsevis obetydliga
kostnadsökning, som uppkommer genom vidtagandet av den utav
mig i annat sammanhang förordade jämkningen i beloppen av vissa
från detta anslag utgående arvoden, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för bestridande av vissa kostnader för krigsskolans
verksamhet å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,500
kronor.
SJÖFÖRSVARET.
Marinf Örvaltningen.
Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen är i riksstaten för
år 1922 upptaget med ett belopp av 222,670 kronor.
Uti sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för första halvåret 1923 har marinförvaltningen anfört, att marinförvaltningen
icke funne sig nu böra föreslå någon ändring i beräkningen
av den för år 1922 godkända staten för ämbetsverket, vadan
staten för första halvåret 1923 syntes böra fastställas till hälften av det
för år 1922 beviljade beloppet. I själva ordalydelsen av staten borde
emellertid företagas den jämkning, som föranleddes därav, att jämväl
sekreterarebefattningar inginge bland de 10 tjänster, som vore upptagna
med lön enligt avdelning B 13 i löneplanen.
Mot marinförvaltningens förslag, att för första halvåret 1923 måtte
beräknas hälften av det för år 1922 beviljade anslagsbeloppet eller således
111,335 kronor, har jag intet att erinra. Vad beträffar den av
marinförvaltningen ifrågasatta jämkningen i den för ämbetsverket gällande
staten vill jag framhålla, att nu avsedda befattningshavare i den
vid vederbörligt avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen benämnas
, notarier, vadan berörda ändring lämpligen synes böra vidtagas i
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
185
överensstämmelse härmed. I anslutning till vad jag sålunda anfört har
jag låtit uppgöra förslag till ny stat för marinförvaltningen, att tillämpas
under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 56), vilket statförslag slutar
å enahanda belopp som den för år 1922 gällande staten.
Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda förslag till stat för marinförvaltningen
att tillämpas under tiden 1 januari—30
juni 1923,
dels ock upptaga ordinarie förslagsanslaget till
marinförvaltningen,
nu...................................................... kronor 222,670: —
med halva beloppet eller ............... » 111,335: —.
Avlöning till personal vid kårer och stater in. fl.
(Avlöningsanslaget.)
1 proposition (nr 350) till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att i riksstaten för år 1922 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. till 17,125,000 kronor.
Anslaget var beräknat sålunda:
A.
B.
C.
D.
E.
F.
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater .........................................................................
Ekiperingshjälp......................................................*
Båtsmanskompanierna, förslagsvis .....................
Månadslön, arvoden m. m. .till personal vid
flottans sjukhus i Karlskrona, högst............
Arvoden m. m.........................................................
Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis
av uppbördsmannabefattningar m. m.
samt för eventuellt behövliga ändringar i
arvoden, förslagsvis ..........................................
kronor 19,405,590: 50
» 50,000: —
» 492: —
» 40,000: —
» 94,46 7:. 50
» 12,000: —
Summa kronor 19,602,550: —
Med hänsyn till inträffande vakanser nedsattes ifrågavarande belopp,
19,602,550 kronor, med 12 procent till 17,250,244 kronor. Härifrån drogs
ett belopp av 125,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för
tjänstebostäder, varefter återstoden avrundades till nyssnämnda summa,
17,125,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 käft. (Nr 248.)
411 22 24
186
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
I sammanhang med de ändringar, vilka, på sätt förut nämnts under
lantförsvarets anslag till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl., av riksdagen vidtogos uti de av Kungl. Maj:t i förenämnda
proposition framlagda förslag, underkastades det äskade anslagsbeloppet
en reducering, och upptogs anslaget i riksstaten för år 1922 med
15,903,000 kronor. Från anslaget skulle enligt riksdagens beslut bestridas
jämväl kostnaderna för ålderstillägg, vilka i propositionen upptagits under
särskilt anslag.
Beträffande de särskilda i avlöningsanslaget ingående staterna anmälde
riksdagen, att det icke varit riksdagen möjligt att exakt beräkna
varje stats slutsumma sådan densamma skulle bliva på grund av riksdagens
beslut rörande löneregleringen. På grund härav bemyndigade
riksdagen Kungl. Maj:t att med iakttagande av de av riksdagen beslutade
ändringarna samt i övrigt i överensstämmelse med de för riksdagen
framlagda förslagsstater fastställa nya stater att tillämpas under år 1922.
Berörda stater hava av Kungl. Maj:t fastställts genom brev den 29
juni 1921.
För tiden 1 januari—30 juni 1923 torde anslagsbehovet böra beräknas
under följande rubriker, nämligen:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.
B. Båtsmanskompanierna.
C. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans sjukhus i
Karlskrona.
D. Arvoden m. m.
E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av uppbördsmannabefattningar
m. m. samt för eventuellt behövliga ändringar i
arvoden.
F. Ålderstillägg.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.
Under förevarande rubrik upptagas
dels kårer och stater m. in., innefattande staterna för flottans officerskår,
flottans underofficerskår, flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår,
kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår och
kustartilleriets manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid
marinstaben anställd personal samt sjörullföringsbefälhavare med biträden,
dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinintendentskolan samt skeppsgosseskolorna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
1H7
I. Kärer och »tåtel- in. in.
Militära kårer.
1 Bin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för första halvåret 1923 har marinförvaltningen anfört, att chefen
för marinstaben i en till ämbetsverket avgiven promemoria förklarat
sig anse, att någon förändring beträffande personalnumerären i de nuvarande
staterna för den militära personalen icke för närvarande borde
påyrkas.
Chefen för kustartilleriet hade i sitt till marinförvaltningen avgivna
förslag till beräknande av utgifterna för kustartillerichefen och honom
underlydande truppförband för tiden 1 januari—30 juni 1923 ifrågasatt,
att, enär ett överskridande av beräknade medel till anställningspenning
kunde befaras, till staten för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets
underofficerskår och kustartilleriets manskap m. fl. borde fogas en anmärkning
av innehåll, att erforderlig del av obesatta korpralslöner finge
användas till bestridande av anställningspenning. Därjämte hade kustartillerichefen
ansett, att av föreskriften i den i bilaga till vederbörande
avlöningsreglemente upptagna tjänsteförteckning, enligt vilken musikdirektör,
som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien,
åtnjöte lön i 4:e lönegraden av den för underofficerare m. fl. gällande
löneplan, betingades motsvarande anmärkning till omförmälda stat. Vidare
hade kustartillerichefen funnit önskvärt, att såsom anmärkning till
staten infördes ett medgivande, att vakanta manskapslöner i högre lönegrad
finge till erforderlig del användas till avlöning åt manskap i lägre
lönegrad.
För egen del har marinförvaltningen "anfört, att ej heller marinförvaltningen
funne skäl nu föreligga att föreslå ändringar i personalstaterna
för de militära kårerna.
Vad chefen för kustartilleriet föreslagit i fråga om ändring i staten
med avseende å där upptagna medel för anställningspenningar funne
marinförvaltningen ej påkalla någon särskild åtgärd, enär anvisningen
vore upptagen förslagsvis och sålunda i händelse av behov kunde överskridas.
Ej heller funne marinförvaltningen erforderligt eller lämpligt,
att i staten infördes den föreslagna anmärkningen rörande musikdirektörerna,
då det, som härmed avsåges, återfunnes i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen för underofficerare m. fl. och ej
syntes behöva i staten upprepas.
Chefens för kustartilleriet förslag, att vakanta manskapslöner i den
högre lönegraden skulle till erforderlig del få användas till avlöning åt
Marinförvalt
ningen.
✓
Departementschefen.
188 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
manskap i den lägre lönegraden, ansåge sig marinförvaltningen för sin
del böra förorda.
I anledning härav ansåge marinförvaltningen, att för flottans officerskår,
flottans underofficerskår, flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår
ävensom för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår,
kustartilleriets manskap m. fl. borde för förra halvåret 1923
beräknas hälften av de belopp, varå respektive stater för år 1922 slutade.
I likhet med marinförvaltningen och av de utav nämnda ämbetsverk
åberopade skäl finner jag mig sakna anledning tillstyrka, att, såsom
chefen för kustartilleriet ifrågasatt, genom anmärkning till vederbörlig
stat medgivande skulle lämnas att få disponera vakanta korpralslöner för
bestridande av anställningspenningar till manskapet. Ej heller synes
mig påkallat, att i enlighet med kustartillerichefens förslag föreskrift i
staten skulle meddelas rörande placering å löneplanen av musikdirektör,
som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien. Däremot
finner även jag mig böra förorda, att, i överensstämmelse med vad som
redan gäller vid armén, vakanta manskapslöner i högre lönegrad må
kunna användas till avlöning av manskap i lägre lönegrad, och torde
föreskrift härom böra i vederbörande stat införas beträffande såväl sjömanskårens
som kustartilleriets manskap.
I anslutning till vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag
till nya stater för flottans officerskår, flottans underofficerskår, flottans
sjömanskår och flottans skeppsgossekår samt kustartilleriets officerskår,
kustartilleriets underofficerskår, kustartilleriets manskap m. fl., att gälla
för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 57 — 58). Då de i staterna
uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen
för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av respektive staters slutsummor.
Civilmilitttra kårer.
Beträffande staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl. får
jag anföra följande.
Enligt kungl. brev den 14 februari 1919 äro för antagning till
sjökadett stadgade vissa minimifordringar beträffande synskärpa.
Genom särskilda skrivelser av den 3 respektive den 5 mars 1921
anbefalldes dels högste befälhavaren över kustflottan att gemensamt med
marinöverläkaren inkomma med yttrande beträffande de minimifordringar
KungI. Maj:ts Proposition Nr 2å8.
189
i avseende å synförmåga, som lämpligen syntes böra läggas till grund
för bedömande av officers tjänstduglighet föi olika slags befattningar
ombord och dels chefen för sjökrigsskolan att inkomma med yttrande
och eventuellt förslag beträffande de ändringar i eller tillägg till för
sjökrigsskolan gällande stadganden i fråga om synförmåga m. m., som
kunde anses av behovet påkallade. Efter framställning av marinöverläkaren
uppdrogs vidare genom brev den 18 mars 1921 åt dåvarande
marinläkaren av l:a graden i marinläkarkåren i flottans reserv C. G.
Boström att såsom sakkunnig i oftalmologi biträda vid utredningen.
I skrivelse till Kung]. Maj:t den 13 juni 1921 hava nämnda personer
anfört, att det syntes vara nödvändigt, att sjökadett särskilt före
konstituering till fänrik underkastades undersökning av specialutbildad
läkare för utrönande av, huruvida de för antagningen fastställda ininimifordringarna
fortfarande uppfylldes. Samtidigt med nämnda undersökning
av de kadetter, som vore färdiga att avlägga sjöofficersexamen, syntes
vara lämpligt att undersöka även övriga kadetter för utrönande, huruvida
någon förändring hos dem inträtt i sagda avseende. Vidare borde sjöofficer
omedelbart före befordran till högre beställning till och med
kaptens tjänstegrad undergå dylik undersökning samt däröver erhålla
intyg att företes i och för befordran. Kostnaderna för ifrågavarande
undersökningar borde bestridas av statsmedel.
Nyssnämnda förslag har i avgivna yttranden av den 8 respektive
den 27 augusti 1921 tillstyrkts av chefen för marinstaben och medicinalstyrelsen.
Marinförvaltningen, som den 29 september 1921 avgivit utlåtande
i ärendet, har därvid förordat berörda förslag samt anfört, att ersättning
för omförmälda av utbildad ögonläkare utfärdade intyg syntes böra
utgå med 15 kronor för varje intyg. Under de senaste åren hade årligen
förekommit 50—90 befordringar, vid vilka sådana intyg skulle hava
erfordrats. Totalkostnaden för år beräknades sålunda till högst 1,350
kronor. Dessa medel syntes lämpligast böra efter riksdagens medgivande
bestridas av avlöningsanslaget.
Sedermera har marinöverläkaren i en infordrad promemoria meddelat,
att ersättning för ögonundersökning av sjökadetterna borde utgå
med 10 kronor för varje kadett samt att kostnaderna för den ifrågasatta
ögonundersökningen av kadetterna, då antalet av dessa kunde uppskattas
till i medeltal 75 kadetter, syntes böra beräknas till 750 kronor.
Med hänsyn till den stora vikten för sjöofficer, särskilt vid förande
av fartyg, att icke rubbningar förefinnas i hans synförmåga, finner jag
Departement»
chefen.
190
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Marinförvalt
ningen.
mig böra tillstyrka det föreliggande förslaget om verkställande genom
specialutbildad läkare av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjökadetter.
Då nämnda undersökningar icke kunna åläggas de ögonspecialister,
med vilka stationsbefälhavarna träffat avtal rörande verkställande
av ögonundersökningar och ögonbehandling vid stationerna och till vilka
härför utgå å förevarande stat upptagna arvoden, torde särskilda medel
böra för ändamålet avses. Vad beträffar kostnaderna för föreslagna ögonundersökningar
av officerare i och för befordran torde dessa hava av
marinförvaltningen upptagits för högt. Det synes vara tillfyllest, att till
grund för beräkningen av nyssberörda kostnadsbelopp lägges en kontingent
av högst 50 officerare, vadan kostnaden härför skulle belöpa sig till
(15 x 50 =) 750 kronor. Sammanlagda kostnadsbeloppet för nu ifrågavarande
ändamål skulle sålunda uppgå till (750 + 750 =) 1,500 kronor.
Sistnämnda belopp synes böra uppföras å staten för mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans
poliskår m. fl.
I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., avsedd att
tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 59). Som de i
staten uppförda beloppen äro beräknade för helt år, torde i anslagsberäkningen
för första halvåret 1923 böra upptagas hälften av statens
slutsumma.
Vid niariustaben anställd personal.
I sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för första halvåret 1923 har marinförvaltningen meddelat, att
chefen för marinstaben uti till ämbetsverket avgiven promemoria, under
åberopande att medel för tillgodoseende av marinstabens behov av skrivhjälp
utginge från anslaget till skrivmaterialier och expenser m. in.,
hemställt, att då detta förfaringssätt finge anses såsom ett provisorium,
å marinstabens stat måtte upptagas två skrivbiträdesbefattningar. Som
det icke syntes lämpligt, att ett konstant föreliggande behov av skrivbiträden
på längden fylldes på sätt nu ägde rum och det efter omläggningen
av sjöförsvarets anslag strede mot principerna för denna omläggning
att låta kostnaderna utgå av nämnda anslag, tillstyrkte marinförvaltningen
chefens för marinstaben framställning och föresloge, att
å stat för vid marinstaben anställd personal uppfördes 2 kontorsbiträden,
kvinnliga, med avlöning i 2:a lönegraden, »Avdelning C. För kvinnliga
tjänstemän» enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid stats
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
191
departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Då ingen annan ändring för förra halvåret 1923 föresloges i den
för år 1922 fastställda staten, borde för sagda halvår sålunda för vid
marinstaben anställd personal beräknas halva beloppet av statens slutsumma
för år 1922 med tillägg av för 2 skrivbiträden för samma halvår
erforderliga kostnader.
Såsom av det ovan anförda torde framgå, har marinstabens behov Depaitementsav
skrivhjälp hittills tillgodosetts medelst extra personal. Att nu å ordi- clisfennarie
stat uppföra två extra skrivbiträden finner jag mig icke kunna
förorda. I överensstämmelse härmed och under iakttagande av vad jag
i annat sammanhang anfört rörande ändring i vissa stater har jag låtit
uppgöra förslag till ny stat för vid marinstaben anställd personal, avsedd
att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 60). Av statens
slutsumma bör hälften beräknas för omförmälda budgetperiod.
Sjörullföringsbefälliavare med biträden.
Beträffande denna personal ifrågasättes nu icke någon ändring. I
anslutning härtill har jag låtit upprätta förslag till ny stat för sjörullföringsbefälhavare
med biträden, att gälla under första halvåret 1923
(se Bil. 61), och bör av statens slutsumma hälften upptagas vid anslagsberäkningen
för nyssnämnda halvår.
II. Undervisningsverken.
Uti den under förevarande'' rubrik upptagna staten för marinintendentskolan
ifrågasättes ingen ändring. I staten för sjökrigsskolan ifrågasättas
icke några ändringar utöver dem, jag redan i annat sammanhang
förordat. Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får
jag anföra följande.
Sjäkrigghögskolan.
Enligt gällande undervisningsstadga för sjökrigshögskolan äro eleverna
i torped- och minkurserna skyldiga att under två timmar vaije vecka å
lärorummet utföra ritningar och beräkningar. För härvid meddelad
handledning må lärare ej beräkna arvode, och är vederbörande lärare
ej skyldig att närvara under dessa .timmar.
I skrivelse den 6 mars 1922, som till Kungl. Maj:t inkommit efter Framstandet
lönenämnden avgivit sitt tidigare omnämnda utlåtande beträffande cheffn^ör
reglering av vissa arvoden m. m., har''chefen för sjökrigshögskolan an- Bjokrigshög
skolan.
192
Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.
fört, att, enligt vad erfarenheten givit vid handen, det hade visat sig
erforderligt, att vederbörande lärare vore närvarande vid nämnda timmar,
vilket också vanligen av lärarna frivilligt utförts. Det syntes med anledning
härav billigt, att de härför komme i åtnjutande av någon ersättning,
vilken likväl icke borde beräknas i likhet med arvode för undervisningstimme
utan endast med hälften därav. Sedan från och med
1922 års ingång arvodet för undervisningstimme i veckan under läsåret
höjts till 350 kronor, syntes arvodet för här ifrågavarande övningstimmar
böra upptagas till 175 kronor. För fyra timmar (två i torpedkursen och
två i minkursen) skulle alltså utgå 700 kronor, vilket, då dessa kurser
endast påginge vartannat år, skulle medföra en höjning av sjökrigshögskolans
stat med 350 kronor.
Yttrande av
försvarsväsendets
lönenämnd.
I yttrande den 13 mars 1922 över chefens för sjökrigshögskolans
berörda framställning har försvarsväsendets lönenämnd anfört, att under
årens lopp uppkommit behov av sådan omläggning av undervisningen i
torpedlära och minlära, att däri måste, utöver ritningar och beräkningar,
ingå praktiska tillämpningsövningar, såsom demonstration av metallbearbetningsmetoder
m. m., utförande av mätningar, avvägning och
dylikt, ävensom att vederbörande lärare, vilka hittills icke varit skyldiga
att närvara under de timmar, då eleverna å lärorummet utfört ritningar
och beräkningar, måste leda dessa tillämpningsövningar, vilka i regel
förlädes till flottans varv.
Då ett anordnande av undervisningen på nu angivet sätt synts
lönenämnden höra för framtiden möjliggöras, torde framställning böra
göras till riksdagen om upptagande å staten för sjökrigshögskolan av
en särskild anslagspost, avsedd att bereda vissa arvoden åt nämnda
lärare för den utvidgade tjänstgöringsskyldighet, som kunde bliva en
följd av att i gällande undervisningsstadga för sjökrigshögskolan infördes
sådan ändring, att lärarna i torpedlära och minlära ålades skyldighet
att var för sig under två timmar i veckan leda elevernas ritningar, beräkningar
och andra tillämpningsövningar. Vid det förhållande att läsåret
vid sjökrigshögskolan i medeltal omfattade 25 veckor, skulle ett bifall
till den gjorda framställningen innebära, att ersättningen för varje verklig
175
timme av ifrågavarande undervisning skulle utgöra = 7 kronor.
Med hänsyn till ifrågavarande undervisnings art ansåge emellertid lönenämnden
ersättningens belopp böra lämpligen nedsättas till 5 kronor för
varje övningstimme under läsåret. Lönenämnden föresloge alltså, att
vid beräkning av staten för sjökrigshögskolan för år 1923 under an
-
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
193
slagspösten till arvoden för lärare i fortsättningskursen beräknades
sådan ersättning å 125 kronor för varje timme i veckan, varunder
lärarna i torped- och minlära vore skyldiga leda elevernas ritningar, beräkningar
och andra tillämpningsövningar.
Vid bifall till lönenämndens förslag skulle den erforderliga ökningen
4 X 125
i merberörda anslagspost komma att uppgå till--^-= 250 kronor.
Från lönenämndens förenämnda yttrande har avvikande mening anmälts
av en av nämndens ledamöter (herr Jansson i Falun), vilken ansett,
att, då den föreliggande utredningen icke syntes hava ådagalagt, att ifrågavarande
undervisnings anordnande på föreslaget sätt betingade särskild
ersättning därför till vederbörande lärare, skäl icke förelåge för avlåtande
av framställning till riksdagen om införande av sådan ersättning.
I likhet med lönenämndens flertal finner jag lämpligt, att skyldighet
stadgas för lärarna i ämnena torpedlära och minlära i sjökrigshögskolans
fortsättningskurs att meddela handledning vid omförmälda praktiska
tillämpningsövningar. Härför synes mig särskild ersättning böra beredas
nämnda lärare. Beträffande storleken av sagda gottgörelse ansluter jag
mig till det av lönenämndens flertal i sådant hänseende avgivna förslag.
Skeppsgosseskolorna. ,
I staten för skeppsgosseskolorna finnas upptagna två arvoden till
lärare i slöjd vid skeppsarosseskolan i Karlskrona, vartdera arvodet å
300 kronor.
Sedan stationsbefälhavaren i Karlskrona hos Kungl. Maj:t framhållit,
att ifrågavarande arvoden visat sig otillräckliga, enär de dittills anställda
lärarna, vilka vore förmän vid varvet i Karlskrona, förklarat sig icke
vilja förnya sina kontrakt, med mindre årsarvodet utginge med 400
kronor till vardera samt andra sådana lärare ej kunnat anskaffas, har
Kungl. Maj:t för ettvart av åren 1919—1921 medgivit, att utöver för
ändamålet i stat anvisade medel finge från sjöförsvarets anslag till extra
utgifter utbetalas ett belopp av 200 kronor.
Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har nu i
skrivelse till marinförvaltningen anfört, att, då berörda ytterligare medelsbehov
visat sig vara årligen återkommande, detsamma ej vidare syntes
böra bestridas från anslaget till extra utgifter utan upptagas på vederbörlig
stat.
Bihang till riksdagms protokoll 1922. 1 sand. 215 Käft. (Nr 248.)
Departements
chefen.
Framställning
av stationsbefålhavaren
i Karlskrona.
411 22 25
194
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Marinförvalt
ningen.
Departements
chefen.
Samman
fattning1.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för första halvåret
1923 har marinförvaltningen tillstyrkt stationsbefälhavarens förenämnda
framställning samt avgivit förslag till därav påkallad förhöjning i staten
för skeppsgosseskolorna.
Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka.
I enlighet med vad sålunda anförts och under iakttagande av vad
jag i annat sammanhang föreslagit beträffande ändringar å undervisningsverkens
stater, hava statförslag uppgjorts för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,
marinintendentskolan samt skeppsgosseskolorna, avsedda att
gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 62—65). Då de i staterna
upptagna beloppen äro beräknade för helt år, torde för första halvåret
1923 i anslagsberäkningen kunna upptagas hälften av respektive staters
slutsummor utan avseende å de förskjutningar i fråga om utgiftsbelastningen,
som kunna föranledas av att verksamheten vid undervisningsverken
icke är jämnt fördelad å förra och senare hälften av kalenderåret.
B. Båtsmanskompanierna.
För år 1922 är under denna rubrik upptaget ett belopp av förslagsvis
492 kronor.
Marinförvaltningen har nu föreslagit, att för första halvåret 1923
måtte för båtsmanskompanierna beräknas 250 kronor.
Häremot har jag intet att erinra.
C. Månadslön, arvoden m. in. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona.
För första halvåret 1923 torde i enlighet med av marinförvaltningen
framställt förslag under denna rubrik böra beräknas hälften av
det för innevarande år upptagna beloppet, 40,000 kronor, eller således
20,000 kronor.
D. Arvoden m. in.
Den »förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.», som
delgavs 1921 års riksdag, var upprättad utan avseende å de förhöjningar
i utgående arvoden, som kunde finnas betingade av den för personal
å stat föreslagna löneregleringen. Däremot togs i så måtto hänsyn till
dylika eventuella arvodesförhöjningar, att i den för riksdagen framlagda
anslagsberäkningen arvodesförteckningens slutsumma, 81,437 kronor 50
öre, höjdes med 16 procent till 94,467 kronor 50 öre.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
195
Sedan löneregleringen blivit av riksdagen beslutad, anbefallde Kungl.
Maj:t genom brev den 29 juni 1921 marinförvaltningen att inkomma
med förslag rörande de av löneregleringen betingade ändringar i de
enligt arvodesförteckningen utgående arvodesbelopp.
Till åtlydnad härav avgav marinförvaltningen den 14 september
1921 förslag i ämnet.
Genom brev den 28 oktober 1921 medgav Kungl. Maj:t, att de i
en brevet bilagd »förteckning över i stat icke uppförda arvoden m, m.»
upptagna avlöningsförmåner finge under år 1922 utgå med högst de i
förteckningen angivna belopp, dock att i förteckningen upptagna arvoden,
som vore avsedda att utöver fastställd lön tillkomma ordinarie beställningshavare
vid marinen, finge utgå med de i förteckningen angivna
belopp endast i den mån desamma belöpte på första halvåret 1922, och
förklarade sig Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela bestämmelser, huruvida
och med vilka belopp dessa arvoden finge utgå för senare halvåret
1922.
Rörande sistnämnda kategori av arvoden har jag redan uttalat mig
i sammanhang med redogörelsen för lönenämndens utlåtande och förslag
angående reglering av vissa arvoden.
I överensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra en ny »förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.», och slutar denna förteckning
å ett belopp av 95,878 kronor. Som berörda belopp är beräknat
för helt år, torde hälften därav eller 47,939 kronor höra upptagas
i anslagsberäkningen för första halvåret 1923.
E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av uppbördsmaniiabefattniugar
in. in. samt för eventuellt behövliga ändringar i arvoden.
Under denna rubrik har för innevarande år beräknats ett belopp
av förslagsvis 12,000 kronor.
I anslagsberäkningen för första halvåret 1923 synes böra upptagas
hälften av nämnda belopp eller således 6,000 kronor.
F. Ålderstillägg.
Efter genomförande av den utav 1921 års riksdag beslutade löneregleringen
för arméns och marinens personal utgår ålderstillägg endast
till ett fåtal befattningshavare vid sjöförsvaret. Såsom förut nämnts
skola jämlikt beslut av samma riksdag kostnaderna för ålderstillägg be
-
196
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
stridas från avlöningsanslaget. För ändamålet har för år 1922 beräknats
ett belopp av 11,700 kronor.
Marinförvaltningen bar nu hemställt, att för bestridande av kostnaderna
för ålderstillägg under första halvåret 1923 måtte beräknas förslagsvis
6,000 kronor.
Häremot bar jag intet att erinra.
S am m anrättning.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, bar jag låtit uppgöra en
beräkning av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid
kårer och stater m. fl. för tiden 1 januari—30 juni 1923. Denna beräkning
(se Bil. 67) slutar å 9,110,878 kronor 75 öre.
Med anledning av inträffande vakanser i såväl befäls- som manskapsgraderna
torde, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anslaget
böra nedsättas med 12 procent av det beräknade beloppet, eller med
1,093,305 kronor 45 öre till 8,017,573 kronor 30 öre.
Härifrån torde slutligen kunna dragas ett belopp av 100,000 kronor,
motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Anslaget skulle
följaktligen för första halvåret 1923 uppgå till 7,917,573 kronor 30 öre,
vilket belopp torde höra avrundas till 7,918,000 kronor.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra om vad jag å sidan 179
vid beräknandet av lantförsvarets avlöningsanslag anfört rörande nedsättningen
av det beräknade avlöningsbeloppet och frågan om vidtagande
av särskilda åtgärder i syfte att begränsa de nuvarande utgifterna under
anslaget samt att beträffande personalen av alla grader förbereda övergången
till den nya försvarsorganisationen. Vad jag där yttrat äger
motsvarande tillämpning i fråga om marinens avlöningsanslag.
Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att, med godkännande av de uppgjorda förslagen''
till nya stater för flottans officerskår, flottans underofficerskår,
flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår,
kustartilleriets officerskår, kustartilleriets underofficerskår,
kustartilleriets manskap m. fl., mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans
ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., vid marinstaben
anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med
biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinintendentskolan
och skeppsgosseskolorna (se Bil. 57—65), att
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
197
tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1923, upptaga
ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid kårer och stater m. fl.
nu ..................................................... kronor 15,903,000: —
med ................................................ d 7,918,000: —
Personliga lönetillägg.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 350 till 1921 års
riksdag gjord framställning medgav riksdagen jämlikt skrivelse den 16
juni 1921, nr 351, att marindirektören av l:a graden i flottan C. E.
Richson och förutvarande sergeanten över stat vid kustartilleriet, numera
flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist finge för år 1922
uppbära personliga lönetillägg i enlighet med av departementschefen
i propositionen närmare angivna grunder.
Vidare anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj ds förslag
till beredande av personliga lönetillägg under år 1922 åt Richson och
Sjöqvist å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
Marinförvaltningen har nu anfört, att lönetillägg enligt ovan an- MarinföiTaitgivna
grunder syntes böra utgå till de nämnda befattningshavarna även nl“®®“sn.*ram‘
under första halvåret 1923 och att anslaget härför lämpligen kunde, g
såsom i 1922 års riksstat, upptagas som förslagsanslag och beräknas
till halva det för år 1922 avsedda beloppet, 3,000 kronor, eller alltså
1,500 kronor.
Under förutsättning att riksdagen kommer att medgiva, att den Departements
av 1921 års riksdag antagna löneregleringen för arméns och marinens ohefenpersonal
må gälla jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1923, torde personliga
lönetillägg enligt omförmälda grunder böra utgå till Richson
och Sjöqvist även för nämnda tid. Som för Sjöqvists del lönetillägget
avser att bereda honom samma avlöningsförmåner som om han kvarstått
vid armén och övergått såsom tyghantverkare till artilleriets tygstat
(se propositionen nr 350/1921, sid. 222), bör han givetvis åtnjuta
det dyrtidstillägg, som skulle hava tillkommit honom i dylik befattning.
Då uttrycklig framställning därom ej gjordes till 1921 års riksdag,
torde medgivande i sådant avseende nu böra utverkas jämväl beträffande
år 1922.
198
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels medgiva, att marin direktören av l:a graden
i flottan C. E. Richson och flaggkvartersmannen i
marinen A. G. Sjöqvist må för tiden 1 januari—30
juni 1923 uppbära personliga lönetillägg i enlighet
med de grunder, som av mig här ovan tillstyrkts,
dels till beredande av personliga lönetillägg under
omförmälda tid åt Richson och Sjöqvist å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 1,500 kronor;
dels ock medgiva, att Sjöqvist för samma tid ävensom
för innevarande år må åtnjuta det dyrtidstillägg,
som skulle hava tillkommit honom, om han kvarstått
vid armén och övergått såsom tyghantverkare till artilleriets
tygstat.
Marinens reservpersonal.
Efter framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1921 års riksdag i
riksstaten för år 1922 ett nytt ordinarie anslag, benämnt »Marinens
reservpersonal, förslagsanslag», och anvisade riksdagen under detta anslag
ett belopp av 119,017 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgav riksdagen därvid, att
till marinunderintendent i flottans reserv — vilken kategori icke förut
varit i åtnjutande av beklädnadshjälp — finge från anslaget utbetalas
beklädnadshjälp från och med år 1922 med samma belopp, som utginge
till fänrik i reserven, eller med 200 kronor för en gång.
Kungl. Maj:t bemyndigades av riksdagen att fastställa stat för
marinens reservpersonal från och med år 1922 i enlighet med vid statsrådsprotokollet
fogat statförslag, dock med iakttagande av de ändringar,
som kunde föranledas av riksdagens beslut i fråga om lönereglering
för marinens personal.
Detta beslut avvek från Kungl. Maj:ts förslag i fråga om reservpersonalens
avlöningsförhållanden däruti, att riksdagen medgav, att till
beställningshavare tillhörande marinens reserv av befäl och civilmilitär
personal finge utgå per tjänstgöringsdag Vass av årsbeloppet av samt
-
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248. 199
liga avlöningsförmåner, som tillkomme fast anställd personal av motsvarande
tjänstegrad.
Den av Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut utfärdade
stat för marinens reservpersonal år 1922 upptager i följd härav en
högre slutsumma än det under anslaget beviljade beloppet, 119,017
kronor, eller 139,246 kronor.
Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till fänrik i
reserven med 200 kronor och till reservofficersaspirant med 300 kronor
för en gång samt till reservmarinintendentsaspirant med 20 kronor
i månaden.
Å tilläggsstat för ettvart av åren 1919 -1921 har, på grund av
rådande höga pris på beklädnadspersedlar, för beredande av extra beklädnadshjälp
åt nyssnämnda personal anvisats ett särskilt förslagsanslag,
högst. Den extra beklädnadshjälpen belöper sig till 100 procent
av den ordinarie beklädnadshjälpens belopp med undantag för reservmarinintendentsaspirant,
för vilken befattningshavare den extra beklädnadshjälpen
bestämts till 360 kronor.
Såsom förut nämnts tillerkände 1921 års riksdag marinunderintendent i
flottans reserv beklädnadshjälp från och med år 1922 i likhet med fänrik
i reserven eller med 200 kronor för en gång. I anledning av motion
medgav riksdagen därjämte, att beklädnadshjälp med 200 kronor ävensom
extra beklädnadshjälp finge från vederbörande anslag utbetalas till
en var av de marinunderintendenter i flottans reserv, som under år
1921 utnämndes.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 22 augusti 1921 angående
särskilda medelsbehov å tilläggsstat för år 1922 beträffande
extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven m. fl. anfört, bland annat,
följande.
1921 års riksdag hade å tilläggsstat för samma år anvisat ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor till extra beklädnadshjälp åt fänrikar
i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter.
Anslaget vore beräknat på följande sätt:
^ Flottan.
16 fänrikar i reserven 16x200 ....................................... kronor 3,200: —
20 reservofficersaspiranter 20x300................................. » 6,000: —
5 reservmarinintendentsaspiranter 5x360 ................. » 1,800: —
Extra beklädnadabjälp
åt
fänrikar i
reserven m. fl.
Marinförvaltningens
skrivelse den
22 augusti
1921 rörande
1922 års tillläggsstat.
200
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Kustartilleriet.
28 fänrikar i reserven 28x200......
28 reservofficersaspiranter 28x300
.............. kronor 5,600: —
............. » 8,400: -
Summa kronor 25,000: —
Som beklädnadshjälpen fortfarande kvarstode oreglerad och priserna
på uniformskläder alltjämt finge anses onormalt höga, ansåge
marinförvaltningen, att behov av extra beklädnadshjälp fortfarande
förelåge.
Med hänsyn till den obetydliga nedgången i priserna å uniformskläder,
som hittills ägt rum, ansåge ämbetsverket ej för närvarande
anledning föreligga att föreslå någon ändrad beräkning av anslaget
utan hemställde, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år
1922 måtte anvisas ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.
Marinför- Sedermera har marinförvaltningen i särskild skrivelse den 29 okto
BkrfveioTTen
^er 1921 hemställt, att då samma skäl, som förefunnes för beviljande
29 oktober av extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, jämväl kunde åberopas
1921'' för medgivande av dylik ersättning åt marinunderintendenter i flottans
reserv, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att extra beklädnadshjälp
finge utgå jämväl till de marinunderintendenter, som hösten 1922 komme
att utnämnas i flottans reserv. Kostnaden härför beräknades i anslutning
till i stat för år 1922 upptaget antal reservmarinintendentsaspiranter
under sistnämnda år till 5x200 eller 1,000 kronor.
Marin- I sin skrivelse den 22 augusti 1921 rörande medelsbehovet under
fskUveiseEden första halvåret 1923 har marinförvaltningen beträffande förevarande
22 augusti anslagsbehov anfört, att enligt meddelande från chefen för kustartilleriet
192medeis-nd° un<^er år 1923 högst två reservunderlöjtnanter kunde beräknas komma
behovet för att fullgöra föreskriven tjänstgöring (repetitionsövning) om 6 månader.
bd-Ä"1 ^ &run(l härav hade kustartillerichefen ansett, att anslaget kunde
1923. minskas med ett belopp, motsvarande kostnaderna för tjänstgöring av
tre reservunderlöjtnanter. Då samma skäl, som anförts för beviljande
av förhöjning i beklädnadshjälpen för år 1922 åt fänrikar i reserven
m. fl., syntes föreligga även beträffande första halvåret 1923, men anslag
till förstärkning av de ordinarie anslagen för sistnämnda tid icke
torde få påräknas, ansåge marinförvaltningen, att även det föreliggande
behovet av förhöjning i beloppet av beklädnadshjälpen borde tillgodoses
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
•201
vid uppgörande av riksstaten för företa halvåret 1923. Medelsbehovet
syntes böra bestämmas till samma belopp, som beräknats för år 1922.
Enligt marinförvaltningens förslag skulle förevarande anslag, för
år räknat, böra beräknas till ett belopp av (189,246— 3,510 + 2(1,000=)
161,736 kronor. För första halvåret 1923 syntes halva beloppet eller
80,868 kronor vara erforderligt.
I likhet med marinförvaltningen anser jag, att extra beklädnadshjälp
för år 1922 bör tillerkännas fänrikar i reserven, marinunderintendenter
.i flottans reserv, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter,
ävensom att ifrågavarande förmån bör utgå med samma
belopp som för år 1921. Vad angår kostnaderna för sagda beklädnadshjälp
torde inga särskilda medel härför behöva anvisas. Då nämligen
det antal reservofficerare och reservofficersaspiranter, som under år 1922
kan förväntas fullgöra tjänstgöring, torde komma att i väsentlig mån
understiga det antal, som legat till grund för beräkningen av 1922
års anslag till marinens reservpersonal, lära utgifterna för omförmälda
extra beklädnadshjälp kunna rymmas inom ramen för det ordinarie anslaget.
I anledning härav lärer allenast riksdagens medgivande böra
utverkas därtill, att från det i 1922 års riksstat uppförda anslaget till
marinens reservpersonal må till nu ifrågavarande personal utbetalas extra
beklädnadshjälp för samma år enligt ovan angivna grunder.
Vad beträffar extra beklädnadshjälp för år 1923 anser jag mig
böra förorda, att dylik beklädnadshjälp under nyssnämnda år må till nu
ifrågavarande personal utgå enligt enahanda grunder som för år 1921
samt att utgifterna härför påföras förevarande anslag.
Såsom chefen för kustartilleriet påpekat kunna högst två reservunderlöjtnanter
vid kustartilleriet beräknas fullgöra föreskriven tjänstgöring
om 6 månader under år 1923. I anledning härav kommer
alltså i staten för år 1922 upptagen kostnad för tjänstgöring av ytterligare
tre dylika reservunderlöjtnanter att bortfalla beträffande år 1923.
I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra förslag
till ny stat för marinens reservpersonal, avsedd att tillämpas under
tiden 1 januari—30 juni 1923 (se Bil. 68).
Vidkommande härefter frågan om storleken av det under nyssnämnda
halvår erforderliga anslagsbeloppet synes mig detta hava av
marinförvaltningen upptagits onödigt högt. Enligt vad jag erfarit
torde ett betydligt lägre antal reservunderlöjtnanter vid flottan och
reservofficersaspiranter vid kustartilleriet, än av marinförvaltningen förutsatts,
kunna påräknas komma att fullgöra tjänstgöring under berörda
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) m 22 26
Departements
chefen.
202
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
tid. Vidare är att uppmärksamma, att de officerare i kustartilleriets
reserv (underlöjtnanter och fänrikar), vilka äro skyldiga att vart tredje
år undergå 45 dagars repetitionsövning, fullgöra denna tjänstgöringunder
de till årets senare hälft förlagda regementsövningarna, vadan
för denna kategori inga kostnader erfordras under första halvåret 1923.
Härtill kommer, att inga utgifter behöva för första halvåret 1923 beräknas
för beklädnadshjälp till fänrikar i flottans och kustartilleriets
reserver, marinunderintendenter i flottans reserv samt reservofficersaspiranter
vid flottan, enär beklädnadshjälpen till dessa personalgrupper
utbetalas efter vederbörandes konstituering respektive antagning, som
äger rum under årets senare del.
I anslutning till det anförda har jag låtit verkställa beräkning
rörande anslagsbehovet för första halvåret 1923, och framgår av denna
beräkning, att det under omförmälda halvår erforderliga anslagsbeloppet
utgör 54,182 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels, med godkännande av berörda förslag till stat
för marinens reservpersonal, upptaga ordinarie förslagsanslaget
till marinens reservpersonal,
nu....................................................... kronor 119,017: —
med....................................................... » 54,182: —
dels ock medgiva, att från det i riksstaten för år
1922 uppförda förslagsanslaget till marinens reservpersonal
'' må utbetalas extra beklädnadshjälp enligt
ovan angivna grunder till fänrikar i reserven, marinunderintendenter
i flottans reserv, reservofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter.
GEMENSAMMA ANSLAG.
ökade kostnader för traktamenten.
Slutligen får jag, under åberopande av vad jag förut (sid. 139
och 140) anfört, hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av ökade kostnader för traktamenten
anvisa
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
203
å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag av
100,000 kronor och
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
Vad departementschefen här ovan hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på
tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Yngvar Månsson.
204
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
Förslag
till
Bil. A.
kungörelse om ändrad lydelse av 25 § i avlöniugsreglementet den 29 juni
1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare pa aktiv stat in. fl. vid armén och marinen.
Härigenom förordnas, att 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni
1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen skall hava följande
ändrade lydelse:
1. Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie
tjänstgöringsorten) må beställningshavare kvinna komma i åtnjutande av
tjänstgöring straktamente enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock
icke i något fall till högre belopp än den för beställningshavaren enligt
resereglementet bestämda traktamentsersättning.
2. Beställningshavare, som har sin förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort)
inom fästning, må jämväl vid tjänstutövning å förläggningsorten
(ordinarie tjänstgöringsorten) under sådana förhållanden, att det
vanliga kvarteret icke kan bibehållas, kunna komma i åtnjutande av
tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922.
Kungi. Muj:ts Proposition Nr 248.
205
Förslag;
till
Bil. B.
kungörelse angående förlängd giltighetstid av avlöningsregleinentet den 20
juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen m. in.
Härigenom förordnas, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat m. fl. vid armén och marinen med i nämnda reglemente
vidtagna ändringar skall provisoriskt lända till efterrättelse under tiden
1 januari—30 juni 1923, dock att 5 § skall från och med den 1 januari
1923 i nedan angiven del hava följande ändrade tydelse:
Luneplaner
Löneplan för civilmilitär personal m. 11. (C).
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ortsgrupp.
A.
B.
c.
D.
E.
F.
G.
15:e lönegraden...............
28
11,580
11,820
12,060
_
12,300
12,540
12,780
13,020
206
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 1.
Stat
för Generalitet
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Inspektör för infanteriet, inspek-
Inspektör för kavalleriet ....
1
O. 7
tör för militärläroverken m. m.,
arméfördelningschefer, general- fälttygmästare, chef för forti-
Civilmilitär personal.
fikationen, generalstabschef,
Fältläkare...........
6
C. 13
generalintendent.......
12
O. 8
Fältveterinärer ........
6
C. 11
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 330 360: —
Arvoden å 600 kronor till 12 såsom brigadchefer förordnade regementschefer
vid infanteriet........................... ,, 7 200: —
Summa förslagsanslag kronor 337 560: —
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
207
Bil. nr 2.
Stat
för Generalstaben
för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och lönc-
An-
tal.
grad enligt
grad enligt!
vederbör-
tal.
vederbör- 1
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.)
Militärstaten.
Civilstaten.
Överadjutanter.
Professor...........
i
Avd. B. 20
Överstar............
Överstelöjtnanter . . . . s . .
2
4
O. 6
O. 5
Krigsarkivarie.........
Bibliotekarie..........
i
i
3
Avd. B. 15
Majorer............
13
O. 4
Förste expeditionsvakt.....
1
Avd. B. 3
Stäbsadjutanter.
Expeditionsvakter.......
3
Avd. B. 1
Kaptener...........
34
O. 3
•
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................kronor 440,768: —
Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis......... » 32,304: —
Arvode till bibliotekarie.......................... » 3,180: —
Arvoden å 3,180 kronor till 3 aktuarier.................. » 9,540: —
Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare å civilstaten,
förslagsvis.......................... '' » 1,000: —
Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare.......... » 18,500: —
Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna........... » 15,110: —
För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ............ »_1,530: —
Summa förslagsanslag kronor 521,932
Anm. 1. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars
uppehållande förordnas officerare på aktiv stat.
Anm. 2. Om brist uppstår i någon av de tre sista bär ovan upptagna posterna, må till täckande
därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under
villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.
208
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 24S.
Stat
Bil. nr 3.
för Artilleristaben
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Enhcts-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
Ordinarie beställningshavare.
Major, chef för staben.......
Expeditionsvakt..........
Lön till chefen ....
Lön till expeditionsvakten, förslagsvis......
i
i
O. 4
Avd. B. 1
—
—
9,900
2,988
—
Övrig personal.
Artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen,
arvode .....
Artilleristabsofficerare, arvoden . .
Infanteriofficer, arvode . . .
i
8
1
—
600
—
1,200
4,800
600
—
Summa förslagsanslag kronor
19,488
—
Anm. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar
beställning högst såsom kompaniofficer.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
209
Bil. nr 4.
Stat
för Komiiiendantskapeii
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemento.
Summa
kronor.
a) Kommendantskapet 1 Stockholm.
Kommendant, arvode......................
i
■_
4 350
_
Vaktmästare, med skyldighet att bestrida vaktmästargöromålen så- väl vid expeditionen som för arrestanterna, arvode.......
b) Kommendantskapet å Karlsborg,
i
1320
Kommendant, arvode.......................
i
_
4350
_
Garnisonspastor.........................
i
—
») 3 000
—
Organist, arvode.........................
i
—
400
_
Regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus . .
i
C. 11
—
—
Bataljonsläkare för d:0 d:o..............
i
C. 9
—
—
Bataljonsveterinär för Karlsborgs garnison............
i
0. 8
—
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor
—
—
21 972
—
c) Kommendantskapet i Boden.
Ordinarie beställningshavare.
Kommendant..........................
i
O. 7
—
—
Begementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt
för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommen-
dantskapet..........................
2
C. 11
—
—
Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus ....
2
C. 9
—
—
Kegementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär vid
kommendantskapet.......................
1
C. 9
—
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . .
Arvoden å 1,170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljons-
—
f
55 620
—
läkarna och regementsveterinären i Boden...........
—
—
5 850
—
s Övrig personal.
Garnisonspastor, arvodea)....................
l|
—
4 200
—
Summa förslagsanslag kronor
101 062
—
*) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.
2) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
stadgade grunder.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)
411 22 27
210
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
Stat
för rullförlngsbefölliaTare med biträden
Bil. nr 5.
för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Antal.
Enhets-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde ....
i
3 600
Ttullföriiigsbcfälhavare i landsorten............
Bullföringsbefälhavare å Gott] and tillika landstormsområdes-
73
3180
—
232 140
befälhavare......................
4
2 760
—
11 040
—
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde.....
3
3180
_
9 540
—
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde......
6
2 340
—
14 040
—
Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.......
2
2 340
4 680
—
Biträden vid rullföringsområden i landsorten........
Biträden vid rullföringsområden å Gottland tillika landstorms-
83
-2130
176 790
förrådsförvaltare...................
4
1710
-
6 840
—
Summa kronor
—
—
458 670
Anm. i. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest
annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas
av Kungl. Maj:t.
Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid armén och marinen stadgade grunder.
Kung}. Maj.ts Proposition Nr 248.
211
Stat
Bil. nr 6.
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Enhets-
Antal.
kostnad.
Lön.
(Arvode).
Kronor.
Summa
kronor.
Bataljonsläkare, löner...................
44
2 400
105 600
2 ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 års
och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.
Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 29
bataljonsläkare....................
—
—
26 100
—
Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 15
bataljonsläkare....................
—
—
6 750
—
Fältläkarstipendiater, arvoden...............
Dagarvoden å 12 kronor under 90 dagar för 24 fältläkar-
24
. 1 410
33 840
stipendiater......................
—
—
25 920
—
Summa kronor
198 210
—
Alderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis..........kronor 13 200: —
Summa förslagsanslag kronor 211 410: —
212
Kutig!. May.ts Proposition Nr 2å8.
Bil. nr 7.
Stat
för Remonteringsstyrelsen
för helt ftr räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
%
/
Antal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Summa
kronor.
Ordinarie beställnlngshavare.
Chef, arvode.............• • . .
Arvode till chefen, förslagsvis.........
i
O. 4
9 600
_
Övrig personal.
Redogörare, arvode............ . .
i
3180
Summa förslagsanslag kronor
12 780
-
Anm. Arvodet till redogöraren må icke utgå, därest för befattningens uppehållande förordnas
officer på aktiv stat.
Kwngl. Majds Proposition Nr 248.
213
Stat
Bil. nr 8.
för Krigshögskolan
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och löne-
Antal.
grad enligt
vederbör- ligt avlö-
Summa
kronor.
nings-
reglemonte.
Ordinarie beställningshavare.
Chef...........................
i
O. 5
—
_
Förste expeditionsvakt..................
i
Avd. B. 3
—
—
Expeditionsvakt.......................
i
Avd. B. 1
—
—
Lön till chefen, förslagsvis................
—
—
10 500
Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....
—
—
6 288
Övrig personal.
Adjutant, tillika redogörare...............
i
—
—
Adjutant.........................
Till lärarna i tvångsämnena, arvoden för ett till 30 veckor
i
—
—
_j
beräknat läsår å 420 kronor för värjo timmes undervis- ningsskyldighet i veckan eller 32 X 420 ........
13 440
Till lärarna i de valfria ämnena, arvoden för ett till 30 veckor
beräknat läsår å 300 kronor för varje timmes undervis- ningsskyldighet i veckan eller 24 X 300 .........
7 200
Lärare i ridning, arvode ............
i
—
960
Kepetitörer..................
—
- -
1125
Maskinist, arvode...........
i
—
1740
—
Summa förslagsanslag kronor
41253
Anm. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
stadgade grunder.
214
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 9.
Stat
för Artilleri- och ingenjörliögskolan
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och löne-
An-
tal.
grad enligt
vederbör- ligt aylö- nings- reglemente.
Summa
kronor.
Ordinarie beställningsliavare.
Chef..............................
i
0. 4
—
—
Förste expeditionsvakt......................
i
Avd. B. 3
— •
—
Expeditionsvakt.........................
i
Avd. B. 1
—
—
Lön till chefen.........................
—
—
9 900
—
Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis........
—
—
6 288
—
Övrig personal.
Adjutant..................•.........
i
—
1050
—
Redogörare för medels- och persedeluppbörden, arvode......
Lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,
i
~
arvode............................
i
—
2 460
—
Lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisnings-
skyldighet jämväl vid högre fortifikationskurs en, arvode ....
Lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikations-
i
—
1740
2100
kurserna, arvode.......................
Lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifika-
i
tionskursen med undervisningsskyldighet i befästningskonst med
förbindelselära vid allmänna artillerikursen, arvode.......
i
_
1 470
_
Lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,
1050
arvode ............................
i
—
—
Lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,
1650
arvode ............................
i
—
—
Lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri, arvode ....
i
—
1380
—
Lärare i matematik, arvode....................
i
—
4 080
—
Lärare i fysik, arvode......................
i
—
2 640
—
Lärare i kemi, arvode......................
i
—
2 340
—
Till biträdande lärare och repetitörer...............
—
—
4 000
—
Maskinist, arvode........................
i
—
1 740
Summa förslagsanslag kronor
43 888
—
Anm. 1. Arvodet till redogöraren för medels- och persedeluppbörden må icke utgå, därest för
befattningens uppehållande förordnas officer eller underofficer på aktiv stat.
Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
stadgade grunder.
KungI. Maj:ts Proposition Nr 248.
215
Bil. nr 10.
Stat
för Ridskolan
för helt är räknat, att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Lönoplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö-
K n hets- kostnad.
Arvode.
(Dag- avlöning).
Summa
kronor.
reglemente.
Kronor.
Ordinarie beställningshavare.
#
Chef, arvode.....................
Bataljonsveterinär, med skyldighet att jämte egen tjänst
i
0. 4
—
—
bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå .
i
C. 8
—
—
—
—
Redogörare.....................
Arvode och löner till ovanstående ordinarie beställnings-
i
Uo. 4
—
-
—
havare, förslagsvis................
—
—
—
—
18 052
—
Övrig personal.
Läkare, arvode ...................
Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt plante-
i
—
—
O
ce
<J5
—
ringsland, arvode.................
i
—
—
—
1 950
Förste lärare i ridning, arvode............
i
—
—
—
1800
_
Andre » » » , arvoden...........
2
—
1,350
—
2 700
_
Lärare i krigsvetenskap, arvode...........
Dagavlöning å 3 kronor pr dag åt två lönlösa kavalleri-
1
—
—
—
1200
—
officerare under 10 månader, förslagsvis......
—
.■- ''
909
—
1818
—
Maskinist, arvode..................
1
—
—
—
1 290
—
Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kronor . . .
1
—
—
—
730
—
Stallbetjänte, förslagsvis...............
Beklädnadsersättning åt förvaltaren och 10 stallbetjänte
—
—
—
—
13 125
—
å 120 kronor ...................
—
—
—
—
1 320
—
Säger för övrig personal, högst kronor
—
—
—
—
26 863
—
Summa förslagsanslag kronor
44 915
—
216
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 11.
Stat
för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
An-
tal.
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö-
Enhets-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
nings-
reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Chef, arvode......................
i
O. 5
—
—
—
—
Arvode till chefen, förslagsvis............
—
—
—
—
9 540
—
Övrig personal.
Adjutant, inbeordrad under 333 dagar........
i
—
—
—
—
—
Läkare, » » 151 » ........
i
—
—
—
—
—
Redogörare, arvode.................
Förvaltare (inkvartering, vedbrand och lyse in natura),
i
—
—
—
930
arvode .......................
i
—
—
—
1740
—
Väbel (d:o, d:o), arvode................
i
—
—
—
1740
—
Gtevärshantverkare, inbeordrad under 150 dagar ....
Skrivbiträde och köksföreståndare m. m. (sergeant), inbe-
i
—
—
—
—
—
ordrad under 158 dagar..............
i
—
—
—
—
—
Förste lärare, inbeordrade under 152 dagar, arvoden
3
—
1080
—
3 240
—
Andre lärare, » » 150 » , arvoden
5
—
540
-''
2 700
—
Repetitörer » » 150 » , arvoden
7
—
200
—
1400
—
Subalternofficerare ■> » 64 » ....
50
—
—
—
—
—
Kaptener » » 26 » ....
30
—
—
—
—
—
Majorer » » 26 » ....
Tj änstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive
7
,
dagantal åt adjutant, gevärshantverkare, skrivbiträde,
lärare, repetitörer och för utbildning kommenderade
officerare, förslagsvis................
fj änstgöringstraktamenten åt officerare och underoffi-
-
—
—
—
34 942
—
6 755
cerare vid övningstrupp, förslagsvis........
—
—
—
—
—
Säger för övrig personal
—
—
—
_
53 447
—
Summa förslagsanslag kronor
62 987
—
Anm. 1. De i staten för lärarna och repetitörerna beräknade tjänstgöringstraktamentena — vari
icke inräknas de under förekommande resdagar utgående traktamenten — skola, med
iakttagande av att det för varje lärare eller repetitör angivna antalet dagar för år icke
överskrides, till dem utgå enligt i vederbörlig författning gällande grunder under de
tider, då de äro inkallade till tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av
skjutförsök.
Anm. 2. Tjänstgöringstraktamente utgår icke till adjutanten, därest han förklaras fullgöra ordinarie
tjänstgöring vid skjutskolan.
Läkaren åtnjuter under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans anslag
allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
217
Bil. nr 12.
Stat
för Artilleriskjutskolorna
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
Summa
tal.
kronor
:
i
a) Fältartilleriets skjutskola.
■
Staben.
Chef, inbeordrad under 42 dagar, arvode . .............
i
360
—
Andre lärare, » » 42 » . arvode..............
i
180
—
Adjutant, » » 42 » ..................
i
—
—
Läkare, » •> 42 » ..................
i
—
—j
Veterinär, » » 42 » ..................
i
Övrig personal
Överstelöjtnant, inbeordrad under 42 dagar................
i
» —
—
Majorer inbeordrade »» 42 » ................
5
—
—-
Kaptener » » 42 » ................
15
—
—!
Subalternofficerare » » 42 » .................
23
—
Underofficerare » » 42 » .................
12
—
Tyghantverkare, inbeordrad » 42 » ................
1
Kaptener, inbeordrade under 8 dagar................
2
:
Subalternofficerare » » 8 » ................
4
-
Underofficerare » » 8 » ................
4
Tjänstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive dagantal åt chef,
1
lärare, adjutant, officerare och underofficerare samt tyghantverkare, för-
slagsvis.................................
-
11 918
—I
Säger för fältartilleriets skjutskola, förslagsvis kronor
12 458
—
b) Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.
Staben.
Chef, inbeordrad under 42 dagar, arvode..............
1
240
—
Andre lärare, » » 42 » , arvode..............
1
180
—i
Adjutant » » 42 » ..................
1
—I
Läkare » » 42 » ..................
1
—
Transport
—
420
—
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.)
411 22 28
218
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Transport
An-
tal.
Summa
kronor.
420
Övrig personal.
Major, inbeordrad under 42 dagar................
i
—
—
Kaptener, inbeordrade » 42 » ................
6
—
—
Subaltemofficerare » » 42 » ................
8
—
—
Underofficerare » » 42 » ................
6
—
—
Tyghantverkare, inbeordrad » i 42 » ................
1
—
—
Tjänstgöringstraktamenten efter ovan angivna respektive dagantal åt chef,
lärare, adjutant, officerare och underofficerare samt tyghantverkare, för-
slagsvis ................................
--
5112
—
Säger för fästnings- och positionsartilleriets skjutskola, förslagsvis kronor
—
5 532
—
Summa förslagsanslag kronor
17 990
—
Anm. 1. Därest artillériskjutskoloma sammandragas till en gemensam skjutskola, fördelas de
under fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskolor upptagna
arvodesbeloppen, tillsammans 960 kronor, på viss vid den gemensamma skolan tjänstgörande
personal på sätt Kungl. Maj:t bestämmer.
Anm. 2. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring vid skjutskola ersättning från skolans
anslag allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
219
Bil. nr 13.
Stat
för Krigsskolan
för helt år räkuat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och lone-
grad enligt
Enhets-
vederbör-
kostnad
ligt avlö-
Kronor.
nings-
•
reglemente.
a) Offieerskursen.
Ordinarie beställnlngBhavare.
Chef........................
1
O. 5
—
—
—
—
Bataljonsläkare...................
1
C. 9
—
—
—
—
Intendent, officer vid intendenturkåren, uppbär avlö-
ningsförmåner frän intendenturkärens stat.....
1
—
—
—
—
—
Fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsynings-
man över kungsgårdens byggnader, park och utägor
1
Uo. 3
—
—
—
—
Fanjunkare......................
1
Uo. 3
—
—
—
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare,
förslagsvis.....................
—
—
—
26 568
Övrig personal.
Adjutant, tillika bibliotekarie.............
1
—
—
—
—
—
Slottspastor, arvode.................
1
—
—
—
1170
—
Kompanichef med skyldighet att meddela undervisning
i krigslagar samt tjänstgörings- och infanteriexercis-
reglemente, arvode.................
1
—
—
—
1 500
—
Kadettofficerare av infanteriet, arvoden........
4
—
600
—
2 400
—
» » kavalleriet med skyldighet att med-
dela undervisning i ridning, hästkännedom och ka-
valleriexercisreglemente, arvode..........
1
—
—
—
900
—
Förste lärare i krigskonst, arvode..........
1
—
—
—
1 350
—
Andre d:o i d:o , d:o ..........
1
—
—
--
1020
—
Förste d:o i vapenlära och artilleriexercisreglemente,
arvode ...............
1
—
—
—
1 200
—
Andre d:o i d:o, d:o................
1
—
—
—
900
—
Förste d:o i krigsbyggnadskonst, arvode......
1
—
—
—
1200
—
Andre d:o i d:o , d:o ......
1
—
—
—
900
—
Förste d:o i topografi, arvode...........
1
—
—
—
1200
—
Andre d:o i d:o , d:o ...........
1
—
—
—
900
—
Lärare i gymnastik och vapenföring, arvode.....
1
—
—
—
1020
—
D:o i stats- och samhällslära, arvode.......
1
—
—
—
870
-,
D:o i militärförvaltning, arvode..........
1
—
—
—
720
—
D:o i militär sundhets- och förbandslära, arvode . .
1
—
—
—
360
—
För bestridande jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade sär-
skilda föreskrifter av arvoden åt biträdande lärare,
av arvoden vid s. k. dubblering av lärare samt av
ersättning åt adjutant, kadettofficer eller lärare, åt de
sistnämnda dock endast då fråga är om annat än eget
läroämne, för tjänstgöring såsom instruktör vid till-
lämpningsövningar under sådana förhållanden, att
tjänstgöringstraktamente därunder icke utgår ....
—
—
—
—
5 900
—
220
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Löneplan
och löne-
An-
grad enligt
vederbör- ligt avlö-
Enhets-
Summa
tal.
kostnad.
Kronor.
kronor.
nings-
reglemente.
Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, tillika
postbud, 1 tändare och uppsyningsman över led- ningarna, 18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska
med i allmänhet hel årstjänst samt 7 gårdskarlar för
en tid av 240 dagar om året............
1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å 1,50 kronor i 365
—
30 575
547
28
50
dagar .......................
—
—
—
—
1 spel, d:o, d:o....................
—
—
—
—
547
50
Säger för övrig personal vid officerskursen, högst kronor
—
—
—
—
55180
28
b) Reservoffieerskursen.
Kompanichef, lärare, arvode.............
i
—
—
—
600
—
Kadettoffieerare (subaltemofficeräre), lärare, arvoden .
4
—
300
—
1 200
—
Förslagsvis 4 gårdskarlar..............
—
—
—
—
981
36
För vtterligare en kurs...............
—
—
—
—
2 781
36
Säger för reservoffieerskursen, högst kronor
—
-■
-
-
5 562
72
Arvode till chefen för krigsskolan.....................kronor 2 040: —
Summa förslagsanslag kronor 89 351: —
Anm. 1. Betjäningen vid såväl officers- som reservoffieerskursen åtnjuter, utöver den i staten
uppförda kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt
bränsle och lyse.
Anm. 2. Arvodet till läraren i militär sundhets- och förbandslära utgår endast, så länge den
nuvarande bataljonsläkaren vid krigsskolan kvarstår i tjänst.
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
221
Stat
Bil. nr 14.
för Svea och Göta livgarden
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avis-
ligt avlö-
ningB-
ninga-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Gevärshantverkarfurir av andra
Överste.......''.....
i
0. 6
klassen...........
i
Ma. 4
Överstelöjtnant........
i
O. 5
Gevärshantverkarkorpral ....
i
Ma. 3
Majorer............
3
O. 4
Gevärshantverkarvicekorpral . .
i
Ma. 2
Kaptener...........
15
O. 3
Gevärshantverkarsoldat ....
i
Ma. 1
Löjtnanter...........
23
O. 2
Hovslagarvicekorpral......
i
Ma. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikfanjunkare........
i
Uo. 3(4)
Fanjunkare..........
13
Uo. 3
Musiksergeanter........
ii
Uo. 2
Musikfurirer av andra klassen .
4
Ma. 4
Sergeanter ..........
‘)25
Uo. 2
Musikkorpraler........
4
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
4
Ma. 2
Manskap.
Trumslagare eller hornblåsare .
12
Ma. 1
Furirer av första klassen . . .
14
Ma. 5
Civllmilitär personal.
Furirer av andra klassen ....
Korpraler...........
Vicekorpraler.........
Volontärer...........
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
29
44
56
360
2
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 4
Regementsläkare........
Bataljonsläkare........
Gevärshantverkare.......
Förrådsvaktmästare......
1
1
1
1
C. 11
C. 9
C. 3
C. 1
Sjukvårdskorpraler.......
2
Ma. 3
Civil personal.
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
Sjukvårdssoldater.......
2
Ma. 1
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för de båda
regementena förslagsvis.....................kronor 1115 526: —
Arvode till regementspastor..................''......»_1170: —
Summa förslagsanslag kronor 1 116 696: —
*) Vid Göta livgarde finnes ytterligare 1 sergeantsbeställning, avsedd för innehavaren av
befattningen såsom förrådsunderofficer vid regementet och till detsamma förlagt landstormsförråd.
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt, avlöningsreglemente.
222
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 15.
för Livregementets grenadjärer, Första liTgrenadjärregementet, Andra livgrenadjiirregementet,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,
Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älrsborgs, Hallands, Bohusläns,
Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet
och Västernorrlands regemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
An-
tal.
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
vederböra
vederbör-
ligt aylö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Gevärshantverkarfurir av andra
Överste............
i
0. 6
klassen...........
i
Ma. 4
Överstelöjtnant........
i
O. 5
Gevärshantverkarkorpral ....
i
Ma. 3
Majorer............
3
O. 4
Gevärshantverkarvicekorpral . .
i
Ma. 2
Kaptener...........
15
O. 3
Gevärshantverkarsoldat ....
i
Ma. 1
Löjtnanter...........
23
O. 2
Hovslagarvicekorpral......
i
Ma. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikfanjunkare........
i
Uo. 3 (4)
Fanjunkare..........
13
Uo. 3
Musiksergeanter........
10
Uo. 2
Musikfurirer av andra klassen .
4
Ma. 4
Sergeanter ..........
26
Uo. 2
Musikkorpraler........
4
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
4
Ma. 2
Manskap.
Trumslagare eller hornblåsare .
10
Ma. 1
Furirer av första klassen . . .
14
Ma. 5
Clvilmilitär personal.
Furirer av andra klassen ....
29
Ma. 4
Regementsläkare........
Bataljonsläkare........
Gevärshantverkare.......
Förrådsvaktmästare......
1
1
*)1
1
C. 11
C. 9
C. 3
C. 1
Korpraler...........
Vicekorpraler.........
Volontärer . •.........
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
*)44
2)44
60
2
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 4
Sjukvårdskorpraler.......
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
2
Ma. 3
Ma. 2
Civil personal.
Sjukvårdssoldater.......
2
Ma. 1
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga
regementen förslagsvis.......................kronor 761 693: —
Arvode till 1 regementspastor........................»_1 170: —
Summa förslagsanslag kronor 762 863: —
*) Av korpralsbeställningarna vid vart och ett av nedannämnda truppförband äro tillsvidare
följande avsedda för indelta korpraler nämligen: 4 vid Livregementets grenadjärer, 4 vid
Första livgrenadjärregementet, 2 vid Andra livgrenadjärregementet, 2 vid Västgöta regemente,
8 vid Upplands infanteriregemente, 2 vid Skaraborgs regemente, 1 vid Södermanlands regemente,
2 vid Kronobergs regemente, 1 vid Jönköpings regemente, 2 vid Dalregementet, 3 vid Hälsinge
regemente, 2 vid Alvsborgs regemente, 3 vid Hallands regemente, 4 vid Bohusläns regemente,
7 vid Västmanlands regemente, 3 vid Västerbottens regemente, 5 vid Kalmar regemente, 4 vid
Värmlands regemente, 2 vid Norra skånska infanteriregementet och 7 vid Södra skånska infanteriregementet.
Den indelt korpral''jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande
lön utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda avlöningsmedel.
Kunyl. Maj.ts Proposition Nr 248.
223
*) Av vicekorpralsbeställningarna vid vart och ett av nedannämnda truppförband äro tillsvidare
följande avsedda för indelta vicekorpraler nämligen: 9 vid Livregementets grenadjärer,
5 vid Första livgrenadjärregementet, 5 vid Andra livgrenadjärregementet, 4 vid Upplands infanteriregemente,
5 vid Skaraborgs regemente, 6 vid Södermanlands regemente, 3 vid Kronobergs
regemente, 4 vid Jönköpings regemente, 2 vid Dalregementet, 2 vid Hälsinge regemente, 6 vid
Alvsborgs regemente, 5 vid Hallands regemente, 2 vid Västmanlands regemente, 7 vid Kalmar
regemente, 3 vid Värmlands regemente, 1 vid Jämtlands fältjägareregemente, 3 vid Norra skänska
infanteriregementet och 2 vid Södra skånska infanteriregementet. Den indelt vicekorpral jämlikt
gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast
anställda vicekorpraler avsedda avlöningsmedel.
s) Vid Kalmar regemente skall tillsvidare finnas ytterligare 1 gevärsbantverkare. Den honom
tillkommande avlöning utgår från regementets stat.
Anm. 1. Beträffande musikpersonalen skall iakttagas, att musikfanjunkaren, 3 musiksergeanter
och 2 trumslagare eller hornblåsare äro avsedda att vara i tjänstgöring hela året.
Övrig musikpersonal inå inbeordras till tjänstgöring i medeltal allenast under 278
dagar per år.
Anm. 2. Beträffande gevärshantverkarna vid Kalmar regemente skall iakttagas, att de må inbeordras
till tjänstgöring i sammanlagt 365 dagar per år.
Då efter genomförd härordning endast en gevärshantverkare skall förefinnas å stat
vid Kalmar regemente, skall vid avgång i sådan beställning tillsättning ifrågakomma
först, då den erfordras för upprätthållande av allenast en dylik beställning.
Anm. 3. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 4- Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
Anm. 5. En sergeantsbeställning är avsedd för innehavaren av befattningen såsom förrådsunderofficer
vid regementet och till detsamma förlagt landstormsförråd.
Anm. 6. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning idke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
224
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 16.
Stat
för Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms grenadjärregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
ock löne-
och löne-
An-
tal.
grad enligt
An
grad enligt
%
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
•
Överste............
i
O. 6
Gevärshantverkarfurir av andra
Överstelöjtnant........
i
O. 5
klassen...........
1
Ma. 4
Majorer............
3
O. 4
Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Kaptener...........
15
O. 3
Gevärshantverkarvicekorpral . .
1
Ma. 2
Löjtnanter...........
23
O. 2
Gevärshantverkarsoldat ....
1
Ma. 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikfanjunkare........
1
Uo. 3 (4)
Fanjunkare..........
13
Uo. 3
Musiksergeanter........
6
Uo. 2
Sergeanter ..........
25
Uo. 2
Musikfurirer av andra klassen .
2
Ma. 4
Musikkorpraler........
2
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
3
Ma. 2
Manskap.
Trumslagare eller hornblåsare .
7
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
Furirer av andra klassen ....
14
29
Ma. 5
Ma. 4
Civilmilitär personal.
1
C. 11
Korpraler .•..........
944
Ma. 3
Regementsläkare........
Vicekorpraler.........
44
Ma. 2
Bataljonsläkare........
1
C. 9
Volontärer...........
60
Ma. 1
Gevärshantverkare.......
1
C. 3
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
Sjukvårdskorpraler.......
2
Ma. 3
Civil personal.
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
1
Sjukvårdssoldater.......
2
Ma. 1
Regementspastor, arvode ....
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för de båda
regementena förslagsvis.......................kronor 756 057: —
Arvode till 1 regementspastor........................”_1170: —
Summa förslagsanslag kronor 757 227: —
*) Av korpralsbeställningarna vid Karlskrona grenadjärregemente är tillsvidare 1 beställning
avsedd för indelt korpral. Den indelt korpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente
tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda
avlöningsmedel.
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
225
Stat
Bil. nr 17.
för Norrbottens regemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löuc-
och löne- <
grad enligt
grad onligt;
vederbör-
vederbör- j
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings- j
reglemente.
reglemente. (
Officerare.
Överste............
1
o. 6
Sjukvårdssoldater.......
2
Ma. 1 1
Överstelöjtnant........
1
O. 5
Gevärshantverkarfurir av andra
! Majorer............
3
O. 4
klassen ...........
i
Ma. 4
Kaptener...........
19
O. 3
Gevärshp,ntverkarkorpral ....
i
Ma. 3 .
Löjtnanter...........
24
O. 2
Gevärshantverkarvicekorpral . .
i
Ma. 2 :
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Gevärshantverkarsoldat ....
i
Ma. 1
Hovslagarvicekorpral......
i
Ma. 2
Underofficerare.
! Fanjunkare..........
15
Uo. 3
Musikpersonal.
; Sergeanter ..........
26
Uo. 2
Musikfanjunkare........
i
Uo. 3 (4)
Musiksergeanter........
10
Uo. 2
Musikfurirer av andra klassen .
4
Ma. 4
1 Furirer av första klassen . . .
14
Ma. 5
Musikkorpraler........
4
Ma. 3 1
Furirer av andra klassen ....
29
Ma. 4
Musikvicekorpraler.......
4
Ma. 2 j
Korpraler...........
‘)44
Ma. 3
Trumslagare eller hornblåsare .
10
Ma. 1
Vicekorpraler.........
-''44
Ma. 2
Volontärer...........
60
Ma. 1
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Civllmllitär personal.
Sjukvårdskorpraler.......
2
Ma. 3
Gevärshantverkare.......
1
C. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
Förrådsvaktmästare .."....
1
c. i !
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavaie, förslagsvis.......kronor 816 298: —
Summa förslagsanslag kronor 816 298: -—
*) Av dessa 44 korpralsbeställningar äro tillsvidare 4 beställningar avsedda för indelta
korpraler. Den indelt korpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön
utgår från besparingarna å de för fast anställda korpraler avsedda avlöningsmedel.
21 Av dessa 44 vicekorpralsbeställningar äro tillsvidare 2 beställningar avsedda för indelta
vicekorpraler. Den indelt vicekorpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande
lön utgår från besparingarna å de för fast anställda vicekorpraler avsedda avlöningsmedel.
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 käft. (Nr 248.)
411 22 29
226
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 18.
Stat
för Militärbefälet på Gottland samt Gottlauds infanteriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
|
Löneplan
........ .....
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tall
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
/. Militärbefälet.
nings-
reglemente.
nings-
reglemente.
Officer.
1 Militärbefälhavare.......
1
O. 7
Korpraler...........
44
Ma. 3
Vicekorpraler.........
44
Ma. 2
Civilmllitär personal.
Yolontärer...........
170
Ma. 1
i Regementsläkare........
| Bataljonsläkare........
B atal jons veterinär.......
1
2
1
C. 11
0. 9
C. 8
•Vjukvårdsfurirer av andra klassen
Sjukvårdskorpraler.......
Sjukvårdsvicekorpraler.....
Sjukvårdssoldater.......
2
2
2
2
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Civil personal.
Gevärshantverkarfurir av andra
klassen...........
1
Ma. 4
| Regementspastor, arvode ....
1
—
Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Gevärshantverkarvicekorpral . .
1
Ma. 2
II. Gottiands infanteriregemente.
Gevärshantverkarsoldat ....
Hovslagarvicekorpral......
1
1
Ma. 1
Ma. 2
• Officerare.
1 Överstelöjtnant........
1
O. 5
Musikpersonal.
Uo. 3 (4)
| Majorer............
8
O. 4
Musikfanjunkare........
1
1 Kaptener...........
O. 3
Musiksergeanter........
10
Uo. 2
j Löjtnanter...........
O. 2
Musikfurirer av andra klassen .
4
Ma. 4
| Underlöjtnanter och fänrikar
10
O. 1
Musikkorpraler........
4
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
4
Ma. 2
Underofficerare.
Trumslagare eller hornblåsare .
10
Ma. 1
Fanjunkare..........
13
Ilo. 3/
Sergeanter...........
25
Uo. 2
Civilmllitär personal.
Manskap.
Gevärsliantverkare.......
1
C. 3
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
Furirer av första klassen ....
14
Ma. 5
Furirer av andra klas.sen ....
29
Ma. 4
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 858 048: —
Yikariatsersättning till befälhavaren för infanteriregementet för den tid militärbefälhavaren
icke för omedelbart befäl över detsamma, förslagsvis . » 912: BO
Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —
Summa förslagsanslag kronor 860 130: Bo
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm- 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underi öjtnant-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
Knut)1. May.ts Proposition Nr 248.
227
Bil. nr 19.
stat
tor Livgardet till häst, Livregementets dragoner och Livregementets husarer
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
-------------
Löneplan
och löno-
och löne-
An-
tal.
grad enligt
grad enligt
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överste............
i
O. 6
Hovslagarkorpraler ......
4
Ma. 3
Ryttmästare..........
7
O. 3
Hovslagarryttare........
■5
Ma. 1
Löjtnanter...........
13
O. 2
Hantverkskorpral.......
1
Ma. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .
5
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikfanjunkare ........
1
Uo. 3 (4)
Fanjunkare..........
6
Uo. 3
Musiksergeanter........
4
Uo. 2
Sergeanter ...........
10
Uo. 2
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Musikkorpraler ........
2
Ma. 3
Manskap.
Musikvicekorpral........
Trumpetare..........
1
3
Ma. 2
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
5
Ma. 5
Furirer av andra klassen ....
20
Ma. 4
Civilmilltär personal.
Korpraler...........
V olontärer..........*)
Sjukvårdsfurir av andra klassen
30
228
1
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Bataljonsläkare........
Bataljonsveterinär.......
Gevärshantverkare.......
1
1
1
C. 9
.C. 8
C. 3
Sjukvårdskorpraler.......
2
Ma. 3
Sjukvårdsryttare........
2
Ma. 1
Civil personal.
Hovslagarfurir av första klassen
1
Ma. 5
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Kegementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie heställningshavare, i medeltal för samtliga
regementen förslagsvis.......................kronor 570 956: —
Arvode till 1 regementspastor....................... ”_1170: —
Summa förslagsanslag kronor 572 126: —
*) Av volontärbeställningarna vid vart och ett av Livregementets dragoner och Livregementets
husarer är tillsvidare 1 beställning avsedd för indelt vicekorpral. Den indelt vicekorpral
jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommande lön utgår från besparingarna å de
för fast anställda volontärer avsedda avlöningsmedel.
Anm. 1. "Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
228
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 20.
Stat
för Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
1
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
!
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överste............
1
O. 6
Hovslagarryttare........
5
Ma. 1
j Hyttmästare..........
7
O. 3
Hantverkskorpral.......
1
Ma. 3
Löjtnanter...........
13
O. 2
Underlöjnanter och fänrikar . .
i
5
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikfanjunkare........
1
Uo. 3 (4)
Fanjunkare..........
6
Uo. 3
Musiksergeanter........
Musikfurir av andra klassen . .
4
1
Uo. 2
Ma. 4
Sergeanter ..........
10
Uo. 2
Musikkorpraler ........
2
Ma. 3
Manskap.
Musikvicekorpral ....... v.
1
Ma. 2
Trumpetare.........
3
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
5
Ma. 5
Furirer av andra klassen . .
20
Ma. 4
Civilmilitär personal.
Korpraler...........
Volontärer..........1)
Sjukvårdsfurir av andra klassen
30
228
Ma. 3
Ma 1
Bataljonsläkare........
1
C. 9
1
Ma. 4
Regementsveterinär......
1
C. 9
Sjukvårdskorpraler.......
Sjukvårdsryttare........
2
2
Ma. 3
Ma. 1
Bataljonsveterinär.......
Gevärshantverkare.......
C. 8
C. 3
Hovslagarfurir av första klassen
1
Ma, 5
Civil personal.
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hovslagarkorpraler .....
4
Ma. 3
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavar.e, i medeltal för samtliga
regementen förslagsvis.......................kronor 564 732: —
Arvode till 1 regementspastor....................... » 1 170;_
regementen förslagsvis.......................kronor 564 732: —
Arvode till 1 regementspastor....................... » 1 170;_
Summa förslagsanslag kronor 565 902: —
*) Av volontärbeställmngarna vid Smålands husarregemente äro tillsvidare 3 beställningar
avsedda för indelta vicekorpraler. Den indelt vicekorpral jämlikt gällande manskapsavlöningsreglemente
tillkommande lön utgår från besparingarna å de för fast anställda volontärer avsedda
avlöningsmedel.
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
229
Bil. nr 21.
Stat
för Skånska husarregementet
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löno-
och löne-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överste............
1
O. 6
Hovslagarkorpraler.......
6
Ma. 3
Överstelöjtnant........
1
O. 5
Hovslagarryttare........
7
Ma. 1
Majorer............
2
0. 4
Hantverkskorpral.......
1
Ma. 3
Hyttmästare..........
13
O. 3
Löjtnanter...........
26
O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
9
O. 1
Musikpersonal.
Musikfanjunkare........
1
Uo. 3 (4)
Underofficerare.
Musiksergeanter........
9
Uo. 2
Fanjunkare.........
11
Uo. 3
Musikfurirer av andra klassen .
3
Ma. 4
Sergeanter ........
20
TTo 2
Musikkorpraler ........
3
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
3
Ma. 2
Manskap.
Trumpetare ..........
9
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
8
Ma 5
Furirer av andra klassen .
32
Ma. 4
Civilmilitär personal.
Korpraler.........
48
Ma. 3
Regementsläkare........
1
C. 11
Yolontärer......
414
Ma. 1
Bataljonsläkare........
1
C. 9
Sjukvårdsfurir av första klassen
1
Ma. 5
Bataljonsveterinärer......
2
C. 8
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Gevärshantverkare.......
2
C. 3
Sjukvårdskorpraler......
O
O
Ma. 3
Sjukvårdsryttare......
o
O
Ma. 1
Hovslagarfurir av första klassen
1
Ma. 5
Civil personal.
Hovslagarfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Regementspastor, arvode . . . . 1
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1,041 293: —
Arvode till 1 regementspastor...................... » l 17Q:_
Summa förslagsanslag kronor 1 042 463: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. ä. Intill dess antalet beställningar i följande grader nedbringats till det i staten för
genomförd härordning angivna eller för ryttmästare till 11, för löjtnanter till 21, för
fanjunkare till 9, för sergeanter till 16, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans, huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller indragas.
Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöj t na n t-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
230
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 22.
Stat
för Skånska dragonregementet
för helt år räknat att galla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
An-
tal.
^rad enligt
grad enligt
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överste...........''.
i
O. 6
Hovslagarkorpraler......
6
Ma. 3
Överstelöjtnant........
i
O. 5
Hovslagarryttare........
7
Ma. 1
Majorer............
2
O. 4
Hantverkskorpral.......
1
Ma. 3
Ryttmästare..........
O. 3
Löjtnanter...........
26
O. 2
Musikpersonal.
Underlöjtnanter och fänrikar . .
9
O. 1
Musikfanjunkare........
1
Uo. 3 (4)
Underofficerare.
Musiksergeanter........
6
Uo. 2
Musikfurirer av andra klassen .
3
Ma. 4
Fanjunkare..........
11
Uo. 3
Musikkorpraler........
3
Ma. 3
Sergeanter...........
20
Uo. 2
Musikvicekorpraler.......
3
Ma. 2
Trumpetare..........
9
Ma. 1
Manskap.
Furirer av första klassen . . .
8
Ma. 5
Civllmllltär personal.
Furirer av andra klassen . . .
32
Ma. 4
Regementsläkare........
1
C. 11
Korpraler...........
Volontärer...........
48
414
Ma. 3
Ma. 1
Bataljonsläkare........
Regements veterinär......
Bataljonsveterinärer......
Gevärshantverkare.......
1
1
C. 9
C. 9
Sjukvårdsfurir av första klassen
Sjukvårdsfurir av andra klassen
i
i
Ma. 5
Ma. 4
2
2
C. 8
C. 3
Sjukvårdskorpraler.......
3
Ma. 3
Sjukvårdsryttare........
3
Ma. 1
Civil personal.
Hovslagarfurir av första klassen
1
Ma. 5
1
1 Hovslagarfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Regementspastor, arvode ....
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1016 667: —
Arvode till 1 regementspastor.......................’_1170: —
Summa förslagsanslag kronor 1017 837: —
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1016 667: —
Arvode till 1 regementspastor.......................’_1170: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Intill dess antalet beställningar i följande grader nedbringats till det i staten för genomförd
härordning angivna eller för ryttmästare till 11, för löjtnanter till 21, för fanjunkare
till 9, för sergeanter till 16, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande
vakans, huruvida den ledigblivna beställningen skall återbesättas eller indragas.
Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
231
Bil. nr 23.
Stat
för Norrbottens kavallorlkär
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
•
och lönc-
och löne-
grad enligt
grad enligt
till.
vederbör- ligt avlö-
tal.
vederbör- ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Manskap.
Överstelöjtnant.........
1
0. 5
Furirer av första klassen ....
3
Ma. 5
Ryttmästare..........
2
0. 3
Furirer av andra klassen ....
8
Ma. 4
Löjtnanter...........
6
O. 2
Korpraler...........
12
Ma. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .
3
0. 1
Volontärer...........
92
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Underofficerare.
Sjukvårdskorpral........
1
Ma. 3
Sjukvårdsryttare........
1
Ma. 1
Fanj unkare..........
3
Uo. 3
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Sergeanter ..........
4
Uo. 2
Hovslagarkorpral.......
1
Ma. 3
Hovslagarryttare........
2
Ma. 1
Gevärshantverkarkorpral . . . .
1
Ma 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 224 814: —
Summa förslagsanslag kronor 224 814: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
232
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 24.
för överstelöjtnanter och majorer vid de sex förd elningskavalleriregemen tona
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
•
-
“ '' -
Officerare.
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Överstelöjtnanter...............................
3
0. 5
Majorer . .................................
3
0. 4
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ....... kronor 57 180: —
Summa förslagsanslag kronor 57 180: —
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
233
Stat
Bil nr 25.
för Svea artilleriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vedorbör-
ligt avlö- nings- reglemento.
Officerare.
Överste............
i
O. 6
Överstelöjtnanter.......
2
O. 5
Majorer............
3
• O. 4
Kaptener...........
18
O. 3
Löjtnanter...........
20
O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Underofficerare.
Styckjunkare.........
15
Uo. 3
Sergeanter ..........
30
Uo. 2
Manskap.
j Furirer av första klassen ....
18
Ma. 5
j Furirer av andra klassen ....
37
Ma. 4
Konstaplar..........
44
Ma. 3
Yolontärer ... •.......
176
Ma. 1
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
1 Sjukvårdskonstaplar......
3
Ma. 3
1 Sjukvårdsartillerister......
3
Ma. 1
1 Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
An-
tal.
Löneplan
och löno- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglcmente.
Hantverkskonstaplar......
2
Ma. 3
Hantverksartillerister.....
3
Ma. 1
Hovslagarfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Hovslagarkonstaplar......
.5
Ma. 3
Hovslagarartillerister.....
5
Ma. 1
Musikpersonal.
Musikstyckjunkare.......
1
Uo. 3(4)
Musiksergeanter........
10
Uo. 2
Trumpetare..........
9
Ma. 1
Civilmilitär personal.
Regementsläkare........
1
C. 11
Bataljonsläkare........
1
C. 9
Regementsveterinär......
1
C. 9
B åt aljons veterinär.......
1
C. 8
Civil personal.
Regementspastor, arvode ....
1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 938 766: —
Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —
Summa förslagsanslag kronor 939 936: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller bestftllningsmans volontämummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Av de båda hovslagarfurirerna är den ene avsedd för hovslagargöromålen vid generalstabens
officerskårs f. d. stalletablissemang i Stockholm.
Anm. 4. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 Käft. (Nr 248.)
411 2! 30
234
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 26.
för Göta artilleriregemente, Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
[grad enligt
grad enligt
, , i veder!) ör- a '' 1 ligt avlö-
tal.
vederbör- ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
i Överste............
i
O. 6
Hantverksartillerister .....
3
Ma. 1
Överstelöjtnanter.......
2
O. 5
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Majorer............
3
O. 4
Hovslagarkonstaplar......
5
Ma. 3
Kaptener...........
18
O. 3
Hovslagarartillerister......
5
Ma. 1
1 Löjtnanter...........
20
O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
10
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikstyckjunkare.......
1
Uo. 3 (4)
Musiksergeanter........
‘)8
Uo. 2
Styckjunkare.........
15
Uo. 3
Musikfurirer av andra klassen .
2
Ma. 4
Sergeanter ..........
30
Uo. 2
Musikkonstaplar........
2
Ma. 3
Musikvicekonstaplar......
Trumpetare..........
2
Ma. 2
Manskap.
3
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
18
Ma. 5
Civilmllitär personal.
Furirer av andra klassen ....
37
Ma. 4
Regementsläkare........
Bataljonsläkare........
1
1
C. 11
C. 9
Konstaplar..........
Volontärer ..........
44
176
Ma. 3
Ma. 1
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
Sjukvårdskonstaplar......
2
3
Ma. 4
Ma. 3
Tfegementsveterinär......
Bataljonsveterinär.......
1
1
C. 9
C. 8
Sjukvårdsartillerister......
3
Ma. 1
Civil personal.
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hantverkskonstaplar......
2
Ma. 3
Regementspastor, arvode ....
1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga
regementen förslagsvis.......................kronor 894 548: —
Arvode till 1 regementspastor........................ » 1170: —
regementen förslagsvis.......................kronor 894 548: —
Arvode till 1 regementspastor........................ » 1170: —
Summa förslagsanslag kronor 895 718: —
'') Vid Smålands artilleriregemente finnes ytterligare 1 musiksergeantsbeställning.
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.
235
Bil. nr 27.
Stat
för Yendes artilleriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Lönoplan
och löne-
och löne*
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överste.............
i
O. 6
Hantverksartitlerister.....
4
Ma. 1
Överstelöjtnanter.......
2
O. 5
Hovslagarfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Majorer............
4
O. 4
Hovslagarkonstaplar . . \ . . .
5
Ma. 3
Kaptener...........
20
O. 3
Hovslagarartillerister .....
6
Ma. 1
Löjtnanter...........
23
O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
11
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikstyckjunkare.......
1
Uo. 3 (4)
Musiksergeanter........
10
Uo. 2
Styckjunkare.........
17
Uo. 3
Musikfurirer av andra klassen .
2
Ma. 4
Sergeanter ..........
36
‘ Uo. 2
Musikkonstaplar........
2
Ma. 3
Musikvicekonstaplar......
2
Ma. 2
Manskap.
Trumpetare..........
4
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
21
Ma. 5
Civllmllitär personal.
Furirer av andra klassen ....
Konstaplar..........
Volontärer . . •........
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
Sjukvårdskonstaplar......
44
52
208
2
3
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Regementsläkare........
Bataljonsläkare........
Regementsveterinär......
Batalj onsveterinär.......
1
1
1
1
C. 11
C. 9
C. 9
C. 8
Sjukvårdsartillerister......
4
Ma. 1
Civil personal.
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hantverkskonstaplar......
2
Ma. 3
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 999 363: —
Arvode till 1 regementspastor.......................»_1 170: —
Summa förslagsanslag kronor 1 000 533: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
236
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 28.
Stat
för Norrlands artilleriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
''
Löneplan
och löne-
och löne-
grad .enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avis-
''
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
! Överste............
1
O. 6
Hantverkskonstaplar ......
2
Ma. 3
j Överstelöjtnanter.......
2
O. 5
Hantverksartillerister . . . . .
4
Ma. 1
| Majorer............
3
O. 4
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
1 Kaptener...........
20
O. 3
Hovslagarkonstaplar......
5
Ma. 3
Löjtnanter...........
21
O. 2
Hovslagarartillerister.....
6
Ma. 1
j Underlöjtnanter och fänrikar . .
11
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerare.
Musikstyckjunkare.......
1
Uo. 3(4)
1
Styckjunkare.........
[ Sergeanter..........
16
32
Uo. 3
Uo. 2
Musiksergeanter........
Musikfurirer av andra klassen .
Musikkonstaplar........
8
2
2
Uo. 2
Ma. 4
Ma. 3
Musikvicekonstaplar......
2
Ma. 2
Manskap.
Trumpetare..........
3
Ma. 1
j Furirer av första klassen ....
20
Ma. 5
Civllmllitär personal.
i Furirer av andra klassen ....
40
Ma. 4
i Konstaplar..........
48
Ma. 3
Regementsläkare........
1
C. 11
Yolontärer...........
192
Ma. 1
Bataljonsläkare........
1
C. 9
Sjukvårdsfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Bataljonsveterinär.......
1
C. 8
| Sjukvårdskonstaplar......
3
Ma. 3
Civil personal.
■ Sjukvårdsartillerister......
4
Ma. 1
| Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 935 090: —
Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 935 090: —
Arvode till 1 regementspastor...................... » 1170: —
Summa förslagsanslag kronor 936 260: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Yid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
237
Stat
för Gottlnmls arlillerikfir
Bil. nr 29.
för helt år räknat
att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löno-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avis-
Ull,
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Överstelöjtnant .........
1
O. 5
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Kaptener...........
6
O. 3
Sjukvårdskonstaplar......
2
Ma. 3
Löjtnanter...........
10
0. 2
Sjukvårdsartillerister......
2
Ma. 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .
4
O. 1
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hantverkskonstapel......
1
Ma. 3
Hantverks artillerister.....
2
Ma. 1
Underofficerare.
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Styckjunkare .........
4
Uo. 3
Hovslagarkonstapel......
1
Ma. 3
Sergeanter ..........
9
Uo. 2
Hovslagarartillerist......
1
Ma. 1
Musikpersonal.
Manskap.
Musiksergeant.........
1
Uo. 2
Furirer av första klassen . . .
7
Ma. 5
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Furirer av andra klassen ....
15
Ma. 4
Musikkonstapel........
1
Ma. 3
Konstaplar..........
22
Ma. 3
Musikvicekonstapel......
1
Ma. 2
Volontärer ..........
88
Ma. 1
Trumpetare..........
2
Ma. 4
Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.......kronor 301 584: —
Summa förslagsanslag kronor 301 584: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal- underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
238
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 30.
Stat
för Bodens artilleriregemente
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
ninga-
reglemente
reglemente.
Officerare.
Överste............
i
O. 6
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Överstelöjtnant........
i
O. 5
Sjukvårdskonstaplar......
2
Ma. 3
Majorer............
3
O. 4
Sjukvårdsartillerister......
3
Ma. 1
Kaptener...........
16
O. 3
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Löjtnanter...........
17
0. 2
Hantverkskonstaplar......
2
Ma. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .
8
O. 1
Hantverksartillerister.....
3
Ma. 1
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Underofficerare.
Hovslagarkonstapel......
1
Ma. 3
Hovslagarartillerist ......
1
Ma. 1
Styckjunkare .........
16
Uo. 3
Sergeanter ..........
32
Uo. 2
Musikpersonal.
Manskap.
Musiks ty ckj vinkare.......
1
Uo. 3(4)
14
Musiksergeanter........
3
Uo. 2
Furirer av första klassen . . .
Ma. ö
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Furirer av andra klassen ....
26
Ma. 4
Musikkonstaplar........
2
Ma. 3
Konstaplar..........
32
Ma. 3
Musikvicekonstapel ......
1
Ma. 2
Volontärer...........
136
Ma. 1
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 735 977: —
Summa förslagsanslag kronor 735 977: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
239
Bil. nr SI.
Stat
för Positionsartilleriregemeiitet
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
i och löne-
och löne-
1
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
:
tal.
I vederbör- ligt avlö-
vederbör- ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.!
Officerare.
j Överste............
i
O. 6
Sjukvårdsartillerister......
2
Ma. 1
j Överstelöjtnant........
i
O. 5
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
| Majorer............
2
O. 4
Hantverkskonstapel......
1
Ma. 3
Kaptener............
10
O. 3
Hantverksartillerister.....
2
Ma. 1 1
Löjtnanter...........
12
O. 2
Hovslagarfurir av andra klassen
1
Ma. 4
1 Underlöjtnanter och fänrikar . .
6
O. 1
Hovslagarkonstaplar......
2
Ma. 3
Hovslagarartillerister .....
3
Ma. 1
Underofficerare.
Musikpersonal.
Styckjunkare .........
Sergeanter ...........
12
24
Uo. 3
Uo. 2
Musikstyckjunkare.......
Musiksergoanter........
1
4
Uo. 3 (4)!
Uo. 2 1
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4 1
Manskap.
Musikkonstapel........
1
Ma. 3
Furirer av första klassen ....
10
Ma. 5
Musikvicekonstaplar......
2
Ma. 2
Furirer av andra klassen ....
20
Ma. 4
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Konstaplar..........
24
Ma. 3
Civilmllitär personal.
Volontärer ...........
90
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Regementsläkare........
1
C. 11
Sjukvårdskonstaplar......
2
Ma. 3
Bataljonsveterinär.......
1
C. 8 !
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 573 054:_
Summa förslagsanslag kronor 573 054: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underiöjtalant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
240
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 32.
Stat
för Karlsborgs artillerikår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
A
grad enligt
ycderbör-
vederbör-
Ull.
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
i Överstelöjtnant........
1
O. 5
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
| Kaptener...........
7
0. 3
''Sjukvårdskonstapel......
1
Ma. 3
i Löjtnanter...........
8
0. 2
Sjukvårdsartillerist.......
1
Ma. 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .
4
0. 1
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hantverkskonstapel......
1
Ma. 3
|
Hantverksartillerist......
1
Ma. 1
Underofficerare.
Hovslagarkonstapel......
1
Ma. 3
Styckjunkare .........
7
Uo. 3
Hovslagarartillerist......
1
Ma. 1
Sergeanter ..........
14
Uo. 2
Musikpersonal.
Manskap.
Musikstyckjunkare.......
1
Uo. 3 (4)
j Furirer av första klassen ....
6
Ma. 5
Musiksergeant.........
1
Uo. 2
Furirer av andra klassen ....
14
Ma. 4
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
! Konstaplar..........
16
Ma. 3
Musikvicekonstapel ......
1
Ma. 2
t V olontärer...........
68
Ma. 1
Trumpetare..........
2
j Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie heställningshavare, förslagsvis.......kronor 321 387: —
Summa förslagsanslag kronor 321 387: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
241
Stat
Bil. nr 33.
för Artilleriets fabriker och lygnnstnlter
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löno-
och löne-
grad enligt
An-
grad enligt
vederbör-
Vederbör-
ligt avlö-
Däri .
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Fabriks- och tygpersonal.
i Fälttygmästare..........
1
O. 5
Besiktningsrustmästare eller tyg-
Styresman . . . ........
3
O. 4
verkmästare.........
18
C. 6
Tygmästare av första klassen . .
1
O. 4
Verkmästare av första klassen .
6
C. 6
D:o av andra klassen . .
2
O. 3
Tygförvaltare av andra klassen .
6
C. 5
Tyg- eller fabriksingenjörer . . .
4
C. 12
Verkmästare av andra klassen .
2
C. 4
Oververkmästare........
1
C. 8
Tygunderofficerare.......
2
Uo. 3
Tyg- eller fabriksförvaltare av
Tyg- eller fabriksskrivare ....
14
C. 3
första klassen ........
12
C. 7
Ty ghantv erkare.........
44
C. 3
Departementsskrivare.....
7
C. 6
Fortmaskinister.........
7
C. 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor G89 270: —
Arvoden ä 2,040 kronor till fälttygm ästaren och å 2,400 kronor till en var av
3 styresmän vid artilleriets fabriker................. » 9 240: —
Summa förslagsanslag kronor 698 510: —
Anm. Vid inträffande avgång i tyg- eller fabriksförvaltar-, tygunderofficers-, tyg- eller fabriksskrivarbeställning
iakttages:
att, intill dess antalet tyg- eller fabriksförvaltarbeställningar av första klassen
nedgått till 11, i stället för avgången sådan beställningshavare skall tillsättas tygförvaltare
av andra klassen,
att, enär samtliga tygunderofficersbeställningar skola indragas, återbesättande
av vakant sådan beställning ej må äga rum, samt
att återbesättande av tyg- eller fabriksskrivarbeställning må äga rum först
sedan genom avgång utan motsvarande återbesättande beställningarnas antal nedgått
till 9.
Bihang till riksdagens protokoll 1922.
1 saml.
215 käft. (Nr 248.)
411 22
31
242
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 34.
Stat
för officerare och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
Ull.
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Civilmllltär personal.
Överstar ...........
3
O. 6
Regementsläkare........
2
C. 11
Överstelöjtnanter.......
4
O. 5
Bataljonsläkare........
1
C. 9 1
Majorer............
10
O. 4
Bataljons veterinär er......
2
C. 8
Kaptener...........
58
O. 3
Fortifikationskassörer.....
11
C. 7 ;
böjtnanter...........
66
O. 2
Departementsskrivare.....
5
c. 6 :
Underlöjtnanter och fänrikar . .
32
O. 1
Tygverkmästare........
6
C. 6
Gevärshantverkare.......
5
C. 3 i
Underofficerare.
Tyghantverkare........
27
C. 3 |
Fanjunkare..........
49
Uo. 3
Förrådsvaktmästare......
5
C. 1
Sergeanter ..........
98
Uo. 2
Civil personal.
Musikpersonal.
Regementspastorer, arvode . . .
3
Musikfanjunkare........
3
Uo. 3 (4)
Expeditionsvakt vid fortifikations-
Musiksergeanter........
11
Uo. 2
stabens huvudstation ....
1
Avd. B. l!
Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,
förslagsvis........................... . . kronor 1 893 700: —
Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... » 2 988: —
Arvoden till 3 regementspastorer å 1,170 kr................ » 3 510: —
» » 10 stabsofficerare å 600 » » 6 000: —
Summa förslagsanslag kronor 1 906 198
Anm. 1. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. ä. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.
Anm. 3. I staten uppfört arvode till stabsofficerare utgår endast under förutsättning, att vederbörande
officer innehar beställning högst såsom kompaniofficer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
248
Bil. nr 35.
Stat
för Svea Ingonjörkfir
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
!
och lönc-
och lönc-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
bill •
ligt avlö-
ninga-
nings-
reglemente.
reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen . . .
6
Ma. 5
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Furirer av andra klassen ....
ii
Ma. 4
Sjukvårdskorpraler.......
2
Ma. 3
Korpraler...........
18
Ma. 3
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
Vicekorpraler..........
18
Ma. 2
Sjukvårdssolda,ter.......
2
Ma. 1
Volontärer..........
95
Ma 1
Hovslagarvioekorpral......
1
Ma. 2
Hantverks furir av första klassen
1
Ma. 5
Hovslagarsoldat . . . •.....
1
Ma. 1
Hantverksfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Hantverkskorpraler ......
6
Ma. 3
Musikmanskap.
Hantverksvicekorpraler.....
7
Ma. 2
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Musikkorpraler ........
2
Ma. 3
Gevärshantverkarvicekorpraler .
2
Ma. 2
Musikvieekorpraler.......
2
Ma. 2
Gevärshantverkarsoldat ....
1
Ma. 1
Trumpetare..........
3
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 215 064: —
Summa förslagsanslag kronor 215 064: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
244
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 36.
Stat
för Göta ingenjörkår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Manskap.
Sjukvårdsfurir av andra klassen
i
''
Ma. 4
Furirer av första klassen . . .
6
Ma. 5
Sjukvårdskorpraler ..... . .
2
Ma. 3
Furirer av .andra klassen . . .
10
Ma. 4
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2 1
1 Korpraler...........
17
Ma. 3
Sjukvårdssoldater.......
2
Ma. 1
j Vicekorpraler.........
17
Ma. 2
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Volon tärer...........
85
Ma. 1
Hovslagarsoldat........
1
Ma. 1
Hantverksfurir av första klassen
1
Ma. 5
Hantverksfurirer av andra klassen
1 Hantverkskorpraler......
2
6
Ma. 4
Ma. 3
Musikmanskap.
■
I Hantverksvicekorpraler.....
7
Ma. 2
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4 ,
j Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Musikkorpraler.....• . .
2
Ma. 3
j öevärshantverkarvicekorpral . .
1
Ma. 2
Musikvicekorpraler .......
2
Ma. 2
Gevärskantverkarsoldater . . .
2
Ma. 1
Trumpetare..........
3
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 201 072: —
Summa förslagsanslag kronor 201 072: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
•
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
245
Bil. nr 37.
stat
för Koden» ingenjörkår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
•
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen ....
3
Ma. 5
Furirer av andra klassen ....
6
Ma. 4
Korpraler...........
10
Ma. 3
Vicekorpraler.........
9
Ma. 2
Volontärer...........
60
Ma. 1
Hantverksfurir av första klassen
1
Ma. 5
Hantverksfurirer av andra klassen
2
Ma. 4
Hantverkskorpraler ......
5
Ma. 3
Hantverksvicekorpraler.....
6
Ma. 2
Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Gevärshantverkarsoldat ....
1
Ma. 1
An-
tal.
Löneplan
och löno- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Sjukvårdskorpral........
i
Ma. 3
Sjukvårdsvicekorpral......
i
Ma. 2
Sjukvårdssoldat........
i
Ma. 1
Hovslagarvicekorpral......
i
Ma. 2
Musikmanskap.
Musikfurir av andra klassen . .
i
Ma. 4
Musikkorpraler ........
2
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
2
Ma 2
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 133 548: —
Summa förslagsanslag kronor 133 548: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
246
Kungl. Maj.is Proposition Nr 248.
Stat
för Norrlands ingenjörkär
Bil. nr 38.
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
•
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Manskap.
Gevärshantverkarkorpral ....
i
Ma. 3
Furirer av första klassen ....
6
Ma. 5
Gevärshantverkarvicekorpral . .
i
Ma. 2
Furirer av andra klassen ....
10
Ma. 4
Gevärshantverkarsoldat ....
i
Ma. 1
Korpraler...........
16
Ma. 3
Sjukvårdsfurir av andra klassen
i
Ma. 4
Vicekorpraler.........
16
Ma. 2
Sjukvårdskorpral........
i
Ma. 3
Volontärer...........
75
Ma. 1
S jukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
Hantverksfurir av första klassen
1
Ma. 5
Sjukvårdssoldat........
1
Ma. 1
Hantverksfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Hovslagarkorpral.......
1
Ma. 3
Hantverkskorpraler......
4
Ma. 3
Hovslagarvicekorpral ......
1
Ma. 2
Hantverks vicekorpraler.....
5
Ma. 2
Hovslagarsoldater.......
2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie best&llningshavare, förslagsvis
kronor 171 348: —
Summa förslagsanslag kronor 171348: —
Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
247
Bil. nr 39.
Stat
för FHlttelegrnfkären
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Manskap.
Sjukvårdsfurir av andra klassen
1
Ma. 4
Furirer av första klassen . . .
10
Ma. 5
Sjukvårdskorpral .......
1
Ma. 3
Furirer av andra klassen ....
18
Ma. 4
Sjukvårdsvicekorpraler.....
2
Ma. 2
Korpraler...........
24
Ma. 3
Sjukvårdssoldat........
1
Ma. 1
Vicekorpraler.........
25
Ma. 2
Hovslagarkorpral.......
1
Ma. 3
Volontärer...........
125
Ma. 1
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Hantverksfurirer av första klassen
2
Ma. 5
Hovslagarsoldat........
1
Ma. 1
Hantverksfurirer av andra klassen
3
Ma. 4
Hantverkskorpraler......
11
Ma. 3
Hantverksvicekorpraler . . . ''.
16
Ma. 2
M uälkmaiibKap.
Gevärshantverkarkorpral ....
1
Ma. 3
Musikkorpral.........
1
Ma. 3
GevärshantVerkarvicekorpfal . .
1
Ma. 2
Musikvicekorpral........
1
Ma. 2
G-evärshantverkarsoldat ....
1
Ma. 1
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 293 664: —
Summa förslagsanslag kronor 293 664: —
Anm. 1. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
/
248
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 40.
för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
för helt är räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avis-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Musikpersonal.
Överste............
i
0. 6
Musiksergeanter........
7
Uo. 2
Överstelöjtnanter.......
3
O. 5
Majorer............
3
O. 4
Civilmilitär personal.
Kaptener...........
Löjtnanter...........
Underlöjtnanter och fänrikar . .
27
36
12
O. 3
O. 2
O. 1
Regementsläkare .......
Bataljonsläkare........
Bataljonsveterinärer......
5
5
5
C. 11
C. 9
C. 8
Hantverkare..........
2
C. 3
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
Underofficerare.
Fanjunkare..........
21
Uo. 3
Civil personal.
Sergeanter ...........
60
Uo. 2
Regementspastor, arvode ....
1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 838 093: —
Arvode till 1 regementspastor............ •.......... >_1 170: —
Summa förslagsanslag kronor 839 263: —
Anm. 1. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning
eller i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas,
överflyttas beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare
med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär
beställning överflyttas till staten för »officerare och ^underofficerare med vederlikar
vid trängen», därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Anm. 2. Intill dess antalet kaptensbeställningar, underofficersbeställningar samt hantverkarbeställningar
nedbringats till det i staten för genomförd härordning angivna, bestämmer
Kungl. Maj:t vid uppkommande vakans, .huruvida återbesättande skall ske eller
beställningen indragas.
Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran
eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1 löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.
Anm. 4. Av de å staten upptagna bataljonsveterinärbeställningarna skall en beställning icke
tillsättas, så länge den nuvarande bataljonsveterinären vid Norrlands trängkår kvarstår
å gammal stat.
Anm. 5. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Kung]. Maj:ts Proposition Nr 248.
249
Bil. nr 41.
stat
för Svea IriingMr
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1023.
Löneplan
..... ......
Lönoplan
och löne-
och löno-
An-
tal.
grad enligt
grad enligt
vederbör- ligt avlö-
tal.
vederbör- |
ligt avlö- 1
nings-
nings- |
reglemente.
reglemente.
Underofficerare.
Musikpersonal.
Fanjunkare..........
2
Uo. 3
Musiksergeant.........
Musikfurir av andra klassen . .
i
i
Uo. 2
Ma. 4
Musikkorpral.........
i
Ma. 3
Musikvicekorpraler .......
2
Ma. 2
Manskap.
Trumpetare..........
2
Ma. 1 |
Furirer av första klassen . . .
Furirer av andra klassen ....
4
8
Ma. 5
Ma. 4
Civilmilitär personal.
Korpraler...........
14
Ma. 3
Hantverkare..........
3
O. 3
Vicekorpraler.........
13
Ma. 2
Volontärer...........
Hovslagarkorpral.......
21
1
Ma. 1
Ma. 3
Civil personal.
Hovslagarvicekorpral .....
1
Ma. 2
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 109 734: —
Arvode till 1 regementspastor...........- , ........... »_1 170: —
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 109 734: —
Arvode till 1 regementspastor...........- , ........... »_1 170: —
Summa förslagsanslag kronor 110 904: —
Anm. 1.
Amu. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 3.
Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.
Underofficers- och musikunderoffieersbeställningarna samt de eivilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller
i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas
beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med
vederlikar vid trängen».
b) Underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,
därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i
fanjunkarbeställning eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj ds prövning.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Majds prövning.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 hiijt. (Nr 248.)
411 32 32
250
Kung!. May.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 42.
Stat
för Göta triingkår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör- ligt avlö-
vederbör- ligt avlö-
nings-
nings-
j
reglemente.
reglemente.
Officerare.
Musikpersonal.
j Kapten............
i
0. 3
Musiksergeant.........
i
Uo. 2
Musikfurir av andra klassen . .
i
Ma. 4
Manskap.
Musikkorpral.........
i
Ma. 3
Furirer av första klassen ....
4
Ma. 5
Musikvicekorpraler.......
2
Ma. 2
Furirer av andra ldassen .
8
Ma. 4
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Korpraler...........
14
Ma. 3
Civilmilitär personal
Vicekorpraler.........
13
Ma. 2
Volontärer...........
21
Ma. 1
Regementsläkare........
1
C. 11
Hovslagarkorpral........
1
Ma. 3
Hantverkare..........
4
C. 3 ''
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 119 103: —
Summa förslagsanslag kronor 119 103: —
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Officers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid
trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers- eller musikunderofficersbeställning eller i civilmilitär
beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen
före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen».
b) Officers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas
till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,
därest vederbörande beställningsinnehavare därom gör framställning.
Intill dess antalet kaptens- och hantverkarbeställningar nedbringats till det i staten för
genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i hantverka inställning
frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj-.ts prövning.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 2-18.
251
Bil. nr 43.
Stat
för Norrlands IrilngkAr
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1023.
Löneplan
Löneplan
och lönc-
och löno-
An-
tal.
grad enligt
grad enligt
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Underofficerare.
Musikpersonal.
.
Fanjunkare..........
2
Uo. 3
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Sergeanter ...........
2
Uo. 4
Musikkorpral .........
1
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
2
Ma. 2
Manskap.
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Furirer av första klassen ....
4
Ma. 5
Civilmilitär personal.
Furirer av andra klassen ....
Korpraler...........
Vicekorpraler.........
8
14
13
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Hantverkare..........
Förrådsvaktmästare......
3
1
C. 3
C. 1
Volontärer...........
Hovslagarkorpral .......
21
1
Ma. 1
Ma. 3
Civil personal.
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Regementspastor, arvode ....
1
1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 117 180: —
Arvode till 1 regementspastor....................... »_1170: —
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 117 180: —
Arvode till 1 regementspastor....................... »_1170: —
Summa förslagsanslag kronor 118 350: —
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5
Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställningen skall beställningen ej återbesättas.
Underofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola överflyttas till
staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med
efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i underofficersbeställning eller i civilmilitär beställning
och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet
till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Underofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till staten för
»officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningshavare
därom gör framställning.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans
i fanjunkarbeställning, sergeantsbeställning eller hantverkarbeställning frågan oifi
återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj ds prövning.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
252
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 44.
Stat
för Skånska triingkåren
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
*
och löne-
och lönc-
grad enligt
-
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
vederbör-
•
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Underofficerare.
Fanjunkare..........
2
Uo 3.
Musikpersonal.
.
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Manskap.
Musikkorpral.........
1
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
Trumpetare..........
2
Ma. 2.
Furirer av första klassen ....
4
Ma. 5
2
Ma. 1
Furirer av andra klassen ....
8
Ma. 4
Korpraler...........
14
Ma. 3
Vicekorpraler.........
Volontärer...........
13
21
Ma. 2
Ma. 1
Civilmilitär personal.
Hovslagarkorpral.......
1
Ma. 3
Hantverkare..........
4
C. 3
| Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Förrådsvaktmästare . . . . . .
1
C. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 111520:.—
Summa förslagsanslag kronor 111 520: —
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Underofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola överflyttas till
staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med
efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i'' underofficersbesfcällning eller i civilmilitär beställning
och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet
till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».
b) Underofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till staten för
»officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningshavare
därom gör framställning.
Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till
det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i fanjunkarbeställning
eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den vakant.a
beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesät- ''
tande av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj.ts Proposition Nr 248.
2 53
Bil. nr 45.
stat
för Vital inun 1 nit ds trängkftr
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löncplan
Löneplan
och lönc-
och löne-
grad enligt
grud enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings- |
reglemente.
reglemente.
Officerare
Musikpersonal.
■
Kapten............
i
0. 3
Musiksergeant.........
1
Uo. 2
Musikfurir av andra klassen . .
1
Ma. 4
Underofficerare.
Musikkorpral.........
1
Ma. 3
Fanjunkare..........
Sergeanter...........
3
2
Uo. 3
Uo. 2
Musikvicekorpraler.......
Trumpetare..........
2
2
Ma. 2
Ma. 1
Manskap.
Civilmilitär personal.
Furirer av första klassen . . . .
Furirer av andra klassen ....
Korpraler...........
4
8
14
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Bataljonsläkare........
Hantverkare..........
Förrådsvaktmästare.....•.
1
3
1
C. 9
C. 3
C. 1
Vicekorpraler.........
13
Ma. 2
Volontärer ..........
Hovslagarkorpral.......
21
1
Ma. 1
Ma. 3
Civil personal.
Hovslagarvicekorpral .....
1
Ma. 2
Regementspastor, arvode ....
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 135 538: —
Arvode till 1 regementspastor....................... » 1170: —
Summa förslagsanslag kronor 136 708: —
Anm. 1. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningama samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbestälining
eller i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas
beställningen före återbesättandet "till staten för »officerare och underofficerare
med vederlikar vid trängen».
b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbestälining samt civilmilitär
beställning överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar
vid trängen». därest vederbörande beställningshavare därom gör framställning.
Anm. 2. Intill dess antalet kaptens- och underofficersbeställningar samt hantverkarbeställningar
nedbringats till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande
vakans i fanjunkarbeställning, sergeantsbeställning eller hantverkarbeställning
frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas Kung! Maj:ts
prövning.
Anm. 3. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kung!. Maj:ts prövning.
254
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 46.
Stat
för Östgöta triingkår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan 1
och löne-
och löne-
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
vederbör- :
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Underofficerare.
Fanjunkare..........
2
Uo 3.
Musikpersonal.
Musiksergeanter . . •......
2
Uo. 2
Manskap.
Musikfurir av andra klassen . •
1
Ma. 4 !
Musikkorpral..........
1
Ma. 3 !
Furirer av första klassen ....
4
Ma. 5
Musikvicekorpraler.......
2
Ma. 2
Furirer av andra klassen ....
8
Ma. 4
Trumpetare..........
2
Ma. 1
Korpraler...........
14
Ma. 3
Vicekorpraler.........
Volon tärer...........
13
21
Ma. 2
Ma. 1
Civilmilitär personal.
Hovslagarkorpral........
1
Ma. 3
Hantverkare..........
4
C. 3
Hovslagarvicekorpral......
1
Ma. 2
Förråd svaktmästare.......
1
C. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 122 310: •—
Summa förslagsanslag kronor 122 310: —
Anm. 1. Underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna
skola överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid
trängen» i enlighet med efterföljande bestämmelser.
a) Då vakans inträffar i underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller
i civilmilitär beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas
beställningen före återbesättandet till staten för »officerare och underofficerare med
vederlikar vid trängen».
b) Underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning
överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen»,
därest vederbörande beställningshavare därom gör framställning.
Anm. 2- Intill dess antalet underofficensbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats
till det i staten för genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i
fanjunkarbeställning eller hantverkarbeställning frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Anm. S. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
K un;/!. Maj itc Proposition Nr 248.
2r>r>
Bil. nr 47.
stut
för Inteiidentiirkfti-eii
för helt år räknat
att
gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
--
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löno-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
n inge-
nings-
|reglementc.
reglemente.
Officerare.
Manskap.
Överstar............
3
0. 6
Furirer av första klassen ....
10
Ma. 5
Överstelöjtnanter.......
5
O. 5
Furirer av andra klassen ....
15
Ma. 4
Majorer.............
8
O. 4
Kaptener..........
88
O. 3
Civilmilitär personal.
Löjtnanter...........
12
O. 2
Departementsskrivare.....
2
C. 6
Underofficerare.
Civil personal.
Förvaltare..........
79
Uo. 4
Expeditionsvakt vid intendentur-
Sergeanter ..........
16
Uo. 2
staben . ■...........
1
Avd. B. 1
Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,
förslagsvis .............................kronor 1,293 934: —
Lön till ovanstående ordinarie expedition sv akt, förslagsvis......... > 2 988:_
Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,
som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom
eget truppförhands förläggningsort................. » 11 491;_
Lagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön
å intendenturkårens stat eller vara berättigade till tjänstgöringstrakta
mente,
förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår...... » 15 000: —
Summa förslagsanslag kronor 1 323 413: —
Anm. Om brist uppstår å endera av de två sista här ovan upptagna posterna, må till täckande
därav användas den å den andra posten möjligen uppkommande besparing, under villkor
att summan av de båda posterna icke överskrides.
256
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 48.
Stat
för garnisonssjukliuset i Stockholm,
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
An-
tal.
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö-
Enhets-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
nings-
I. Avlöningar m. m.
reglemente.
Ordinarie beställningsliavare.
Överläkare, tillika chefläkare.............
i
C. 11
—
—
—
—
Överläkare .....................
Sjukhusintendent, uppbär löneförmåner på intendentur-
i
C. 9
~
“
-
kårens stat ....................
Löner, till ovanstående ordinarie beställningshavare, för-
~
17 208
slagsvis kronor..................
Arvoden å 1,170 kronor till vardera av ehefläkaren
—
och överläkaren..............'' ... .
—
—
—
—
2 340
—
Övrig personal.
Överläkare vid avdelningen för hud- och könssjukdomar,
tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjuk- domar, arvode ....... ............
i
_
- _
_
4 650
—
Underläkare, förutom fri bostad med möbler och säng-
3 480
6 960
servis, bränsle och lyse samt kost, arvoden.....
2
—
—
—
Underläkare, d:o, d:o.................
Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdo-
3
—
3 270
9 810
3 480
mar, arvode....................
i
—
—
—
Föreståndare för tandpolikliniken, arvode.......
i
—
—
2 910
—
Läkare vid ögonpolikliniken, arvode.........
i
—
—
2 340
—
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten, arvode
i
—
—
—
l) 2 440
—
Apotekare, arvode..................
i
—
—
—
7 980
—
Apotekare, biträde, arvode .....
i
—
—
—
5 160
—
Obducent, arvode..................
i
—
—
—
1170
—
Röntgenföreståndare, arvode.............
i
—
- -
—
3 480
—
, Sjukgymnast, arvode .................
i
—
—
—
1050
—
: Sjukhuspredikant, arvode...............
i
—
—
—
600
Juridiskt biträde, arvode...............
Husmoder, förutom fri bostad med möbler och säng-
i
360
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första
i
''
1290
efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje
efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Översköterskor, förutom fri bostad med möbler och
sängservisj bränsle och lyse samt kost och tvätt,
arvoden ......................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första
8
—
1050
—
8 400
—
efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje
efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt,
arvoden ......................
; 8
_
480
_
3 840
—
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för kost
.
») 815
6 520
å 2 kronor per dag, arvoden............
8
—
—
Köksföreståndare, arvode ..............
1
—
—
—
!) 2 440
—
’) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
!) » 365 » i hyresbidrag.
Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248.
257
Löneplan
An-
tal.
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö-
Enhets-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
nings-
reglemente.
överkokerska, förutom fri bostad med möbler och säng-
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter 5 års
i
900
och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kokerska, förutom fri bostad med möbler och säng-
600
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode
Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler och säng-
i
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse,
4
450
1800
1740
“
arvode ......................
1
—
—
—
—
Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor per
*)815
dag, arvode......-............. • •
Städerskor, förutom fri bostad med möbler och säng-
1
900
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden
Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler
2
450
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt,
arvode ......................
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter 5 års
1
—
—
—
870
-
och det andra efter 10 års val vitsordad tjänst.
Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2 kronor
4 075
per dag, arvoden .................
Sömmerska, förutom ersättning för kost med 2 kronor
5
*) 815
*)815
per dag, arvode..................
Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse,
1
1740
arvode .......................
1
—
—
—
—
Maskinistbiträden, arvoden..............
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och
2
1650
~
3 300
lyse, arvode....................
Gårdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri bostad
1
~
—
2100
1470
med bränsle och lyse, arvode...........
1
—
—
—
—
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode . .
Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost med 2 kronor
1
1920
*)815
per dag, arvode..................
Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse,
1
arvode
Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 reglementet
1
~
1,410
3 500
för sjukhuset...................
—
—
—
—
—
Till vikariatsersättning under sjukdom........
—
—
—
—
600
—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal
—
—
—
7 400
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal.......
—
—
—
—
500
Säger för övrig personal, högst kronor
—
—
- ''
—
112 150
—
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kr. (= 120 X 3) åt 1 husmoder och
8 översköterskor (360 X 9) kronor...... 3 240: —
Arvodestillägg å 200 kr. (= 100 X 2) åt 1 över-
kokerska och 1 tvättförestånderska (200 X 2)
kronor .................. 400: —
eller tillhopa kronor 3 640: —,
1820
varav beräknas förslagsvis hälften eller......
—
—
—
—
—
Summa förslagsanslag kronor
133 518
J) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
2) n 365 » i hyresbidrag.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 215 htijt. (Nr 248.)
4u is 33
258
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Anm. 1. Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas av
sjuksköterskeelever från Edda korset.
Anm. 2. Därest fri bostad tillbandabålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning enligt
de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Amn. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.
Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad
i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fi. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltar^n och köksföreståndaren,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och
lyse ej till dem utgå.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
259
Bil. nr 49.
Stat
för garn iNonssjuk huset å Karlsborg,
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Antal.
Enhets-
kostnad.
Summa
I. Arvoden m. m.
Arvodo.
Kronor.
kronor.
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse . .
Översköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-
i
—
—
1740
—
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
2
1050
—
2100
—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad ‘tjänst.
Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad med
möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt.......,..................
1
_
_
480
_
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt.........
1
—
—
360
—
Gårdskarl * och maskinistbiträde, förutom fri bostadmed möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt . .
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt
1
*
1050
360
till vikariatsersättning under sjukdom . . ......
—
—
—
—
Säger för arvoden m. m. högst kronor''
—
—
—
6 090
—
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (=120 X 3) åt 2 översköterskor eller
tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften eller*
_
_
_
360
_
Summa förslagsanslag kronor
—
—
—
6 450
—
* Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.
Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära besfällningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.
260
Kungl. Maj ds Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 50.
för garnisonssjukhuset i Boden
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Enhetskostnad.
Antal.
Arvode.
Kronor.
kronor.
I. Arvoden m. m.
Sjukhusväbel, tillika sysslo- och uppbördsman, förutom fri
bostad med bränsle och lyse.............
i
—
--
1740
—
Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt.........
i
—
—
1 290
—
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......
4
1050
—
4200
—
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt
2
450
—
900
—
Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt . .......
1
—
—
600
—
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt.....• ...
1
—
—
450
—
Tvättförestånderska (för utförande av tvätt och lagning), för-
utom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och
lyse samt kost och tvätt.......•.......
1
—
—
600
—
Tvättbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt.........
1
—
—
420
—
Maskinist, tillika biträdande automobilförare, förutom fri bo-
stad med bränsle och lyse...............
1
—
—
1740
—
Maskinistbiträde, förutom fri bostad med möbler och säng-
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......
1
—
—
1050
—
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse .
1
—
—
2100
—
Gårdskarl *), tillika portvakt, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt . .
1
—
—
1050
—
Till chefläkarens förfogande för specialundersökningar . . .
—
—
—
500
—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt
till vikariatsersättning under sjukdom.........
—
'' —
—
540
—
Säger för arvoden m. m. högst kronor
—
—
—
17 180
-
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 1 husmoder och 4
översköterskor eller tillhopa kronor 1,800 (= 360 X 5),
varav beräknas förslagsvis hälften^eller........
—
—
—
900
—
Summa förslagsanslag kronor
—
—
—
18 080
—
*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.
Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7
§§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga om uppflyttning
till högre löneklass.
Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
armén och marinen stadgade grunder.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 348.
261
Bil. nr 51.
Stat
för arméns sjuksköterskekår
lör helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
1
Antal.
Enhetskostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
Sjuksköterskor, utom fri bostad med möbler,, bränsle och
lyse samt kost, tvätt och fria resor..........
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
För anställande av extra sjuksköterskor..........
44
•
1050
46 200
13 590
—
Säger högst kronor
—
—
—
59 790
—
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 44 sjuksköterskor
eller tillhopa 15,840 kronor, varav beräknas förslagsvis
hälften eller.....................
7 920
Summa förslagsanslag kronor
—
—
67 710
—
Anm. 1. Sjuksköterska åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Anm. 2. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat ifråga om uppflyttning
till högre löneklass.
Anm. 3. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester och sjukdom,
dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,
eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands
etablissemang m. m.
262
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 52.
för polispersonalen 1 Boden och å Karlsborg
för
helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
vederbör-
till.
ligt avlö-
till.
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
I Boden. .
Å Karlsborg.
Poliskommissarie........
1
C. 6
Överkonstapel ...... ...
1
C. 3
Överkonstaplar........
5
C. 3
Konstaplar ..........
2
C. 2
Konstaplar ..........
18
C. 2
Extra konstaplar........
6
•
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 105 198: —
Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden
i löneplan O av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen, förslagsvis........................... 19 080: —
Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning, högst » 600: —
Summa förslagsanslag kronor 124 878: —
Anm. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
263
Bil. nr 53.
Beräkning
ht kostnaderna för gotlgörelse för egna tjlinstchiistar.
Löne- Itillftgg och
| furage- ers ättning
a
Löne-
tillägg
å
Kronor.
Summa
kronor.
■
Generalitet.
765
—
250
för 1 tjftnstehäst...............
" sammanlagt förslagsvis 21 tjänstehttstar . .
250
16 065
_
16 315
Generalstaben.
765
—
250
—
för 45 tjänstehästar.............
» sammanlagt förslagsvis 16 tjänstehästar . .
11 250
12 240
-
23 490
_
Kommendantskapen.
765
765
~
250
250
—
för 1 tjänstehäst åt kommendanten i Stockholm
» 1 » » kommendanten å Karlsborg
» 1 » » kommendanten i Boden
» 1 » » en adjutant vid kommen-
dantskapet i Boden . . .
765
250
765
250
2 030
Remonterlngsstyrelsen.
765
för 1 tjänstehäst åt chefen för remonterings- styrelsen ..................
—
—
765
—
Krigshögskolan.
765
—
—
—
för 1 tjftnstehäst ät chefen för krigshögskolan .
—
—
765
—
Ridskolan.
765
—
—
—
för 2 tjänstehästar åt chefen för ridskolan . .
—
—
1530
1
Krigsskolan.
765
—
—
—
för 1 tjänstehäst åt chefen för krigsskolan . .
—
—
765
-
Infanteriet.
765
—
250
—
för förslagsvis 9 hästar...........
ö n 40 »
2 250
30 600
—
32 850
Transport
—
—
78 510
—
i
264 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Löne- tillägg och
furage- ersättning
å
Löne-
tillägg
å
Kronor.
Summa
kronor.
Transport
—
78 510
—
Kavalleriet.
765
—
250
—
för förslagsvis 98 hästar...........
» » 303 >» ...........
24 500
231 795
—
256 295
_
Artilleriet.
765
765
—
—
—
för förslagsvis 9 hästar . . . ........
» » 1 häst åt fälttygmästaren . . .
6 885
765
_
7 650
—
Trängen.
765
—
—
—
för 1 tjänstehäst åt inspektören för trängen . .
—
—
765
—
Säger kronor
—
—
.343 220
—
Av förestående för helt år beräknade belopp, 343 220 kronor, beräknas för
tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften eller........».....kronor 171610:
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 2-iti.
2<>5
Förteckning
Bil. nr 54.
Over i stat icke uppförda arvoden in. in.*
1.
2.
3.
4.
5.
G.
7.
A
r v o
len t
i
1 :
köks-
före-
ståndare.
furage
uppbörc
män.
8-
maski-
nister.
maskinist-
biträden.
kokerskor
och
köks-
biträden.
övrig
personal.
kronor.
Försvarsdepartementet.
En officer vid lantförsvarets kom-
mandoexpedition........
3180
—
3180
—
Portvakt vid Försvarsdepartementet
1740
1740
~
Arméförvaltningen.
Värmeingenjör å arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ....
Officer, sakkunnig i fråga om skjut-
11610
—
11 610
—
banor, för biträde å arméförvalt- ningens fortifikationsdepartement
_
_
_
—
_
_
_
—
—
—
1410
—
1 410
—
Biträde åt sjukvårdsstyrelsen . . .
Chefen för arméns centrala bekläd-
—
—
—
—
—
2 340
”
2 340
nadsverkstad ..........
Maskinisten och maskinistbiträdet
1500
—
1500
vid arméförvaltningens ämbetshus
Portvakt vid arméförvaltningens
—
—
—
—
2 340
—
1470
—
—
—
—
—
3 810
468
ämbetshus...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
468
—
—
Biträde vid arméförvaltningens arkiv
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
468
—
468
—
Föreståndaren för modellkammaren
2 340
—
2 340
—
Föreståndaren för livrustkammaren
Föreståndaren och uppbördsmannen
~
—
—
—
—
1050
1410
—
1050
1410
för artillerimuseum.......
—
—
—
—
_
_
—
—
—
Biträde vid artillerimuseum ....
Vaktmästaren vid artilleristabens lo-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
930
—
930
—
kaler å artillerigården, förutom fri
bostad och vedbrand ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
960
—
960
—
Första arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid första armé- fördelningen ..........
Vissa arvoden att utbetalas från
—
—
—
—
—
—
-
—
—
348
—
348
—
första arméfördelningens stab . .
Tillsyningsman för övningsfältet
—
—
~
1710
—
1710
Ljungby hed att disponeras av
arméfördelningschefen.....
—
—
—
—
—
—
—
—
234
—
234
—
Tillsyningsmannen över kronans
630
630
egendom i Varberg.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Karlskrona grenadjärregemente . .
348
—
144
2 550
—
1920
—
/ 660
it 660
=
} "
6 282
—
* Arvodesbeloppen äro beräknade för helt år.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)
in si 34
266
Kungl, Maj:ts Proposition Nr 248.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7.
i
r v o
den 1
i
1 1:
Summa
kronor.
*
köks-
furage
maski
maskinist-
kokerskor
övrig
iore-
st&ndare.
uppDoras-
män.
nister.
biträden.
köks-
biträden.
personal.
Tillsyningsmannen vid volontär- skoleetablissemanget i Ronneby .
Tillsyningsmannen vid landstorms-
—
--
—
—
—
—
—
-
—
—
660
—
660
—
förrådet n:r 12 B........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
60
—
Tillsyningsmannen vid Sen oren . .
(1992
\ 1500
30
—
30
—
Kronobergs regemente......
Tillsyningsmannen över byggna-
348
—
144
—
2 832
—
—
1152
—
—
—
7 968
—
derna & Ljungbybed......
Tillsyningsmannen vid Kronobergs-
234
234
—
bed..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
234
—
234
—
Hallands regemente........
348
—
144
—
2 550
—
1920
—
660
—
—
—
5 622
—
Norra skånska infanteriregementet
348
—
144
—
/ 2 550
\ 2 550
_
1 710
1500
_
}■ 768
—
—
—
9 570
—
Södra skånska infanteriregementet
Skånska husarregementet i Hälsing-
/ 348
\ 282
—
} 144
—
2 940
—
1920
2 340
—
(1080
\ 1080
—
} -
—
7 794
—
borg..............
Skånska husarregementet i Lands-
282
—
348
—
2 550
—
_
1290
—
—
6 810
—
krona .............
Prästerligt biträde vid Skånska
282
—
348
—
2 760
_
—
—
750
—
—
—
4140
—
husarregementets avdelning i
Landskrona...........
582
582
Tillsyningsmannen för Skånska hu-
sarregementets byggnader å Ljung- byhed (disponeras av regements-
chefen).............
—
—■
—
—
—
_
—
—
—
234
—
234
—
Skånska dragonregementet ....
282
—
/ 348
\ 348
{■ 2 550
-
1710
—
660
—
—
-
5 898
—
Kronprinsens husarregemente . . .
282
—
348
—
2 550
2 250
—
750
—
—
—
6180
—
Yendes artilleriregemente.....
( 282
{ 282
1 210
—
1/ 282
A 282
-
2 550
2 550
11 710
—
( 660
) 660
1 .660
( 660
—
| -
—
10 788
—
Vapenofficeren vid Yendes artilleri-
regemente för resor till och från
kruthuset vid Råbelöv.....
—
60
_
60
För uppbörden och redovisningen
348
vid Råbelöv..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
348
—
Vaktaren vid Råbelövs kruthus . .
468
—
468
—
Tillsyningsmannen vid Rinkaby
skjutfält.............
Vaktaren vid etablissemanget å s. k.
—
—
-
—
—
—
—
—
-
582
—
582
—
Blekedammen . . . .......
348
—
348
—
Skånska trängkåren........
210
—
210
2 550
2130
—
660
—
—
—
5 760
—
Andra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid andra
arméfördelningen........
348
—1
348
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 248.
207
1.
1
2.
3.
1
4.
6.
6.
7.
A
r v o
d e
n t
i
1:
köks-
furago
maski-
maskinist-
kokerskor
övrig
kronor.
före-
uppnoras-
nister.
biträden.
köks-
personal.
ståndare.
man.
biträden.
Första livgrenadjärregementet . . .
348
144
—
2 898
—
1710
—
I 660
t 660
—
) -
—
6 420
—
Andra livgrenadjärregementet . . .
348
—
144
—
2 550
—
1710
-
( 870
\ 660
i
—
6 282
—
Volontärskolan i Norrköping . . .
—
—
—
—
2130
—-
—
—
750
—
234
—
3114
—
Jönköpings regemente......
Tillsyningsmannen vid Skillingaryd
348
—
144
—
2 550
—
2130
—
660
—
—
—
5 832
—
1 2 100
j 1926
870
660
174
—
174
—
Kalmar regemente........
348
—
144
—
3138
—
—
z
}
-
9186
—
Smålands husarregemente.....
282
—
348
—
2 550
—
1920
—
( 660
\ 660
—
} -
—
6 420
—
Smålands artilleriregemente ....
Vapenofficeren vid Smålands artil-
282
—
282
—
2 550
—
2130
—
660
—
—
5 904
—
leriregemente för resor till och
från Skillingaryd .......
60
—
60
—
Förvaltaren vid Skillingaryds skjut-
1,410
fält..............
_
—
__
—
—
—
—
—
—
—
1,410
—
—
Östgöta trängkår.........
Prästerligt biträde vid Ostgöta träng-
210
—
210
—
2 550
—
2 058
—
660
—
582
5 688
582
~
kår...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tredje arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid tredje
arméfördelningen........
Vissa arvoden att utbetalas från
—
_
—
—
—
--
—
—
348
—
348
—
96
96
tredje arméfördelningens stab . .
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillsyningsmannen över kronans
byggnader å Karlstens fästning .
Tillsyningsmannen över kronans
—
-
—
—
-
468
—
468
—
120
120
byggnader å skansen Kronan . .
—
—
—
—
—
—
j 1710
\ 1710
—
—
—
Västgöta regemente........
348
—
144
—
2 550
—
_
} 660
—
—
—
7122
—
Skaraborgs regemente ......
Tillsyningsmannen över byggnader
348
—
144
2 550
—
f 1710
\ 1500
—
| 660
—
348
—
6 912
348
—
å Axvall............
fl 710
\ 1 500
—
Älvsborgs regemente.......
348
—
144
2 550
—
_
| 660
—
—
—
6 912
—
Tillsyningsmannen vid Fristabed
-
—
—
-
—
—
—
—
—
234
—
234
—
Bohusläns regemente.......
Tillsyningsmannen över byggnader
348
—
144
—
2 550
/ 1 710
t 1500
—
j> 660
234
6 912
234
å Backamo...........
—
—
Livregementets busarer......
282
—
348
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
—
5 550
—
Göta artilleriregemente......
282
—
282
—
2 706
—
( 1 710
\ 1 710
z
| 660
—
—
—
7 350
—
Vaktaren vid Tånga hed.....
Tillsyningsmannen vid Eemmene
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
348
—
120
348
—
skjutfält............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
268
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
1.
2.
3.
5.
6.
7.
r v o
d
en ti
1 1:
Summa
kronor.
köks-
före-
6tåndare.
furage-
uppbörds-
män.
maski-
nister.
maskinist-
biträden.
kokerskor
och
köks-
biträden.
övrig
personal.
Karlsborgs artillerikår......
210
210
2 760
660
3 840
Göta ingenjörkår.........
/ 210
\ 144
—
} 210
-
2 550
—
—
—
/ 660
\ 660
—
} ■ -
-
4 434
—
Göta trängkår..........
210
—
210
—
2 550
_
1710
—
870
_
_
5 550
—
Prästerligt biträde vid Göta trängkår
—
—
—
—
—
_
—
_
_
582
_
582
_
Intendenturkompaniet å Karlsborg
—
—
—
—
—
—
—
—
660
_
_
_
660
—
Intendenturförrådet å Karlsborg . .
Besiktningsman vid intendenturkom-
144
—
144
—
paniets & Karlsborg slakteri även- som vid korvfabriken därstädes .
1410
1410
Vårdaren av tornuret å Karlsborgs
fästning............
Lykttändaren för Karlsborgs fäst-
—
—
—
—
—
• —
—
—
—
60
—
60
:
nings gatulyktor......''. .
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
840
—
840
Brandchefen å Karlsborg.....
—
—
__
_
_
_
__
_
_
_
720
_
720
_
Förrådsvaktmästaren å Karlsborg .
_
_
_
_
_
_
__
_
1740
_
1740
_
Vallmästaren å Karlsborg.....
_
_
_
_
_
_
1 740
_
1740
_
Kronorättaren å Karlsborg .
_
_
_
_
_
_
_
■_
__
174
_
174
_
Volontärskolan å Karlsborg ....
144
—
—
—
—
—
1920
—
660
—
—
2 724
—
Fjärde arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid fjärde armé-
fördelningen..........
—
—
_
_
_
_
—
_
_
_
348
_
348
_
Vaktaren vid Kaknäs skjutbana .
—
_
_
_
_
__
_
_
234
234
_
Kyrkogårdsfogden å Järvafältet . .
Tillsyningsmannen vid skjutbanorna
—
—
—
—
—
—
—
—
—
210
—
210
—
å Järvafältet..........
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
348
348
_
Svea livgarde...........
348
—
144
—
2 820
_
1830
_
870
_
_
6 012
_
Göta livgarde...........
348
—
144
—
2 550
—
1710
—
870
—
—
—
5 622
—
Livregementets grenadjärer ....
348
-
144
—
2 550
—
/ 1710
j 1500
_
870
1086
—
} -
—
8 208
—
Södermanlands regemente.....
348
—
144
—
2 550
—
1 1 710
11500
—
870
1362
—
> -
—
8 484
—
Vaxholms grenadjärregemente . . .
348
—
144
—
2 610
—
1920
—
870
—
—
5 892
_
Livgardet till häst........
282
—
348
—
2 610
—
1710
—
870
—
—
—
5 820
—
Svea artilleriregemente......
282
—
282
—
2 610
—
1 1710
11500
—
| 870
—
—
—
7 254
—
Positions artilleriregementet ....
Prästerligt biträde vid Positions-
210
—
210
—
2 550
—
—
—
660
—
—
—
3 630
—
artilleriregementet.......
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
282
_
282
_
Svea ingenjörkår.........
( 210
144
1 30
—
| 210
-
/ 2 550
\ 2 550
_
| 2 136
—
f 870
\ 660
=
! -
—
9 360
—
Fortifikationskassör och förrådsför-
valtare i Östersund (för vård av
intendenturmateriel).......
Tillsyningsman över byggnaderna
—
—
—
—
—
—
—
—
—
348
—
348
—
på Laxön............
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
120
__
120
_
Fälttelegrafkåren.........
210
—
210
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
5 340
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
2(59
1.
2.
3.
5.
6.
7.
—
%
Arvoden till:
Summa
kronor.
köks-
före
ståndare.
furage-
uppbörds-
män.
maski-
nister.
maskinist-
biträden.
kokerskor
och
köks-
biträden.
övrig
personal.
Flygetablissemanget å Malmen . .
Intendenten vid flygkompaniet 9
—
—
—
2 550
—
1 710
—
660
—
—
—
4 920
—
Malmslätt ...........
Tillsyningsmannen vid flygförrådet
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
1740
—
1740
—
å Malmslätt..........
—
—
—
—
174
—
174
—
Svea trängkår..........
210
—
210
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
—
5 340
—
Tillsyningsmannen å Sannahed . .
Arvoden åt civil personal vid sta-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
174
—
174
—
tens från generalstabens officers- kår iDlösta etablissemang i Stock- holm ..............
27 360
27 360
Prästerligt biträde vid intendentur-
kompaniet i Stockholm.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
120
—
Infanteriskjutskolan........
Krigsskolan, en kokerska 930 kr., en
—
—
—
—
—
—
426
—
—
—
426
—
d:o 720 kr., 3 köksbiträden å 558
kr. samt en matsalsuppasserska och
2 diskerskor under vardera reserv- officerskursen, envar 372 kr., även- som övrig personal, en hushållerska
•
990 kr. och en kökskarl 1,290 kr.
—
—
—
—
—
—
—
4 440
—
2 280
—
6 720
—
Femte arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid femte armé-
fördelningen..........
—
—
—
—
348
—
348
—
Ridskolan ............
—
—
—
—
—
—
—
—
660
—
—
—
660
—
Upplands infanteriregemente . . .
348
—
144
—
2 550
—
I 1710
\ 1500
—
} 660
—
—
—
6 912
—
Dalregementet..........
348
—
144
—
2 550
—
(1920
\ 1500
—
}• 660
—
—
—
7122
—
Tillsyningsmannen & Rommehed . .
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
870
_
870
—
Västmanlands regemente.....
348
—
144
—
2 550
—
1920
_
660
—
_
_
5 622
_
Värmlands regemente.......
348
—
282
—
2 550
*
1710
_
876
_
_
_
5 766
_
1 livregementets dragoner.....
282
—
348
—
2 550
—
2 082
_
750
_
_
_
6 012
_
Upplands artilleriregemente ....
Vapenofficeren vid Upplands artil-
282
—
282
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
—
5 484
—
leriregemente, för resor till och
från Mar ma skjutfält......
60
60
Förrådsförvaltaren vid Manna skjut-
fält..............
—
—
—
—
1410
_
1410
_
Vaktaren vid Marma skjutfält . . .
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
1050
_
1050
_
Västmanlands trängkår......
210
—
210
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
5 340
—
Sjätte arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid sjätte armé- fördelningen ..........
Vissa arvoden att utbetalas från
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
348
-
348
-
sjätte arméfördelningens stab . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1524
—
1524
—
270
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
•
A
r v o
den t
i
1 1:
köks-
furage
maski-
maskinist-
kokerskor
övrig
kronor.
före-
upp Doras-
nister.
biträden.
köks-
personal.
ståndare.
man.
biträden.
Hälsinge regemente........
348
__
144
_
2 550
—
12136
\1500
—
} 660
—
—
—
7 338
%
—
Västerbottens regemente.....
348
—
144
—
/ 2 610
\ 2 550
11 920
—
660
—
—
-
8 232
—
Jämtlands fältjägarregemente . . .
348
—
144
—
1 2 550
\ 2 958
| 2 160
—
660
—
—
—
8 820
—
f 660
—
]
Västemorrlands regemente ....
348
—
144
—
2 550
—
/ 2 160
l 1 926
—
) 660
| 660
—
-
—
9 768
—
1 660
—
Norrlands dragonregemente ....
282
—
348
—
2 550
—
2130
—
660
—
—
—
5 970
—
Norrlands artilleriregemente i Öster-
/ 2 610
660
6 384
sund..............
282
—
282
—
\ 2 550
_
\ -
—
—
—
—
Vaktaren vid kruthuset i Östersund
522
—
522
—
Norrlands trängkår........
210
—
210
"
2 760
1710
660
5 550
Kommendantskapet i Boden.
Till juridiskt biträde vid kommen-
348
dantskapet i Boden ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
348
—
—
Övermaskinisten vid Bodens fästning
Fyra fortväblar vid Bodens fästning
—
—
—
—
4 200
—
—
—
—
—
—
4 200
6 960
å 1,740 kronor.........
6 960
—
—
Brandchefen vid Bodens fästning .
Maskinistbiträde och gårdskarl vid
468
468
1740
kommendantskapet i Boden . . .
Förrådspersonal vid fortifikations-
1740
förvaltningen i Boden, därav 1
förrådsvaktmästare 2,460 kronor,
2 förrådshandräckningskarlar å
1,740 kronor, 1 skrivare och bok- förare 2,460 kronor samt 1 kon- torsvakt 1,050 kronor......
9 450
9 450
För tillsyn av den för garnisonen
gemensamma brandredskapen
420
420
m. m..............
—
—
Norrbottens regemente......
348
—
144
—
2 970
—
4 290
—
1290
—
—
—
9 042
—
Norrbottens kavallerikår.....
210
—
210
—
2 550
—
—
—
660
—
—
—
3 630
—
Norrlands artilleriregemente i Boden
210
—
210
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
—
5 340
—
Bodens artilleriregemente.....
282
—
210
—
2 550
—
1710
—
720
—
—
—
5 472
—
Bodens ingenjörkår........
210
—
210
—
2 550
—
1710
—
660
—
—
—
5 340
—
Intendenturkompaniet i Boden . .
—
—
—
—
—
—
—-
—
660
—
—
—
660
—
Intendenturförrådet i Boden ....
Besiktningsman vid intendenturför-
144
—
144
2100
rådets i Boden slakteriavdelning
—
2100
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
271
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7.
A
r v o
d
3 n t
i
1 1:
k5ks-
furage
maski
maskinist-
kokerskor
övrig
kronor.
före-
uppDoras-
nister.
biträden.
köks-
personal.
ståndare.
man.
biträden.
Militärbefälet pä Gottland.
Till juridiskt biträde vid militär-
befälet på Gottland.......
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
234
—
234
—
Militärbefälet på Gottland.....
—
—
—
—
—
—
—
—
870
—
—
—
870
—
Gottlands infanteriregemente . . .
348
—
144
—
2 610
—
1 920
—
/ 660
\ 660
1 -
1
—
6 342
—
Gottlands artillerikår.......
Vapenofficeren vid Gottlands artil-
210
—
210
—
2 550
—
—
—
660
—
—
3 630
—
lerikår för resor till och från för- råden i Tingstäde........
_
60
_
60
_
Förvaltaren vid Gottlands artilleri-
kår för resor till och från förråden
i Tingstäde...........
_
_
_
_
_
120
_
120
_
Tillsyningsmannen vid Tofta skjut- fält ..............
D:o vid Kronans byggnader, fäst-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
582
—
582
—
ningsverk och fortifikationens för- råd i Tingstäde.........
720
—
720
—
Artilleriets fabriker och tyganstalter
samt kontrollpersonal.
Fyra kontrollofficerare å 1,200 kro-
nor ..............
4 800
—
4 800
—
Två kontrollbiträden å 750 kronor
Ledaren av arbetena vid artilleriets
1500
—
1500
huvudlaboratorium.......
Förvaltaren vid Stockholms ammu-
468
—
468
—
nitionsförråd för resor till och från
Ridön .............
120
120
_
Förvaltaren vid Stockholms ammu-
nitionsförråd för resor till och
från kruthuset vid Hundudden å
Djurgården ...........
60
60
Vaktaren vid kruthuset å Ridön, med
skyldighet att där hålla båt . . .
Tygmästaren i Stockholm för resor
—
—
—
—
—
—
—
—
—
582
60
582
60
till och från kruthuset å Ridön .
Tygofficeren vid Stockholms tyg-
~
600
600
station.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Läkaren vid Stockholms tygstation
Portvakten vid d:o, förutom fri bo-
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
348
—
348
—
stad, lyse och vedbrand.....
Två besiktningsofficerare vid Karl
—
—
—
—
—
—
348
348
Gustafs stads gevärsfaktori å 1,020
kronor .............
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
2 040
__
2 040
___
Läkaren vid d:o.........
Förrådsofficeren vid ammunitions-
—
—
—
—
—
—
—
—
930
—
930
—
förrådet å Karlsborg, för resor till
och från de utom fästningen för- lagda kruthusen........
_
_
_
_
_
_
_
90
_
90
_
272
Kung!. Maj-.ts Proposition Nr 248.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Arvo
d
e til
1:
■
Summa
kronor.
köks-
före-
ståndare.
furage-
uppbörds-
män.
maski-
nister.
maskinist
biträden.
kokerskor
och
köks-
biträden.
övrig
personal.
Tygförvaltaren vid ammunitionsför-
•
.
rådet å Karlsborg för resor till
och från de utom fästningen för- lagda kruthusen........
90
90
Arbetsofficeren vid ammunitions-
fabriken å Marieberg......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1200
—
1200
—
Besiktningsofficeren vid d:o ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
600
—
600
—
Läkaren vid d:o.........
Förrådsofficeren vid tygstationen å
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
720
—
720
—
Karlsborg, för resor till och från
det utom fästningen förlagda tyg- förrådet å Yaberget.......
60
60
Tygförvaltaren vid tygförrådet å
Karlsborg för resor till och från
det utom fästningen förlagda tyg- förrådet å Yaberget .......
60
60
Läkaren för tygarbetarna å Karls- borgs tygstation........
Vaktaren vid de till Karlsborgs fäst-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
234
—
234
—
ning hörande kruthusen.....
Arbetsofficeren vid ammunitions-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
720
—
720
—
fabriken å Karlsborg......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1500
—
1500
—
Besiktningsofficeren vid d:o ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
600
—
600
—
Läkaren vid d:o.........
Styresmannen vid Åkers krutbruk
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1050
—
1050
—
(representationskostnader) ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
870
—
870
—
Arbetsofficeren vid d:o......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 200
—
1 200
—
Läkaren vid d:o.........
Besiktningsbiträdet vid d:o, därest för
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
870
—
870
—
befattningen avses underofficer .
Läkaren för tygarbetarna å Bodens
750
—
750
—
tygstation...........
120
120
—
Flygingenjörer.
Två flygingenjörer å 9,300 kronor
till envar............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18 600
—
18 600
—
Remontdepåernas personal.....
119 915
05
119 915
05
Arvoden och expenser åt landstorms-
områdesbefälhavare och land- stormsförrådsförvaltare.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
181 600
_
181 600
_
Säger kronor
862 077
05
Av förestående för helt år beräknade belopp, 862 077 kronor 5 öre, beräknas för tiden 1
januari—30 juni 1923 hälften eller .......................kronor 131088:53
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
273
Horäknin^
Bil. nr 55.
av statsanslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.,
tillhörande armén,
för tiden 1 januari—30 juni 1923.
Kronor.
Krono)*.
—
Summa
*
kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-
\
ter för:
Generalitet, staber m. m.
j Generalitetet..........''.........
168 780
—
Generalstaben..................
260 966
—
Artilleristaben..................
9 744
—
Kommendantskapen...............
50 531
—
Rullföringsbefälhavare med biträden.......
229 335
—
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-
stipendiater..................
105 705
—
Ttemonteringsstyrelsen..........■ ...
6 390
831 451
_
,
1 ''
Undervisningsverken.
'' Krigshögskolan .................
20 626
50
Artilleri- och ingenjörhögskolan..........
21 944
—
Ridskolan....................
22 457
50
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.....
31493
50
: Artilleriskjutskolorna...............
8995
—
i ^
\ Krigsskolan.................. .
46 066
18
151 582
68
Truppförband m. m.
Infanteriet.
i Svea livgarde..................
557 469
—
Göta » .................s
559 227
—
♦
Livregementets grenadjärer............
387 948
—
Första livgrenadjärregementet ..........
379 513
50
Andra » ..........
379 513
50
Västgöta regemente...............
379 513
50
, Karlskrona grenadjärregemente..........
366 442
50
Upplands infanteriregemente . ..........
387 948
—
Skaraborgs regemente.............
371 091
—
Södermanlands » .............
379 513
50
Kronobergs » ...........: .
362 656
50
Jönköpings » .............
371 091
—
! Dalregementet.................
387 948
—
Hälsinge regemente.............
396 370
50
Alvsborgs » ..........
379 513
50
Hallands » .........
379 513
50
; Bohusläns » .....
379 513
50
Västmanlands » ........
396 370
50
Norrbottens » ....
408 149
_
Västerbottens » .....
387 948
—
Transport
7 997 253 |50
983 033
68
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt.
215 käft.
(Nr X48.)
411 22 3S
274
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 248.
Kronor.
Krono!*.
Summa
kronor.
Transport
7 997 253
50
983 033
68
Kalmar regemente...............
362 656
50
Värmlands » ...............
387 948
—
Jämtlands fältj ägarregemente...........
387 948
—
Norra Skånska infanteriregementet
371 091
—
Södra » » ........
379 513
50
Vaxholms grenadjärregemente...........
Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteri-
■ 390 784
50
regemente...................
430 065
25
Västernorrlands regemente............
396 370
50
11 103 630
75
Kavalleriet.
Livgardet till häst................
291 345
—
Livregementets dragoner.............
291 345
—
» husarer..............
275 499
—
Smålands husarregemente ............
274 798
—
Skånska husarregementet.............
521 231
50
» dragonregementet............
508 918
50
Kronprinsens husarregemente...........
287 028
—
Norrlands dragonregemente............
287 028
—
Norrbottens kavallerikår.............
Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördel-
112 407
—
ningskavalleriregementena...........
28 590
—
2 878 190
Artilleriet.
Svea artilleriregemente............
469 968
—
Göta » ............
459 911
50
Vendes » ............
500 266
50
Norrlands » ............
468 130
—
Upplands » ............
450 915
—
Smålands » ............
432 750
—
Gottlands artillerikår...............
150 792
—
Bodens artilleriregemente.............
367 988
50
Positionsartilleriregementet............
286 527
—
Karlsborgs artillerikår..............
160 693
50
Artilleriets fabriker och tyganstalter.......
349 255
—
4 097 197
_
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid
fortifikationen.................
953 099
—
Svea ingenjörkår..............
107 532
—
Göta » ..............
100 536
—
Bodens » ..............
66 774
—
Norrlands » ..............
85 674
—
Fälttelegrafkåren.................
146 832
-
1 460 447
_
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid
trängen....................
419 631
50
Svea trängkår................
55 452
—
Transport
475 083
5o| 20 522 498] 43
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
275
1
Kronor.
Kronor.
Summa
kronor.
Transport
475 083
50
20 522 498
43
Göta trängkår................
59 551
50
Norrlands » ................
59 175
—
Skånska trängkåren...............
55 760
—
Västmanlands trängkår..............
68 354
—
Östgöta » ..............
61 155
—
779 079
_
Intendenturen.
Intendenturkåren.................
—
—
661 706
50
Garnisonssjukhusen m. in.
Garnisonssjukhuset i Stockholm..........
66 759
—
» å Karlsborg.........
3 225
—
» i Boden............
9 040
—
Arméns sjuksköterskekår...........
33 855
—
112 879
_
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg .......
—
—
62 439
—
22 138 601
93
B. Kallortstillägg, förslagsvis ..........
—
—
—
—
33 000
—
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa infanteritruppförband.......
—
—
—
—
2 500
—
D. Särskild ersättning å 50 öre pr dag åt sergeanter,
kommenderade såsom biträden hos regements- intendenter, förslagsvis...........
—
—
—
—
5 748
75
E. Hyresbidrag å 112.50 kronor åt förslagsvis 200
furirer...................
—
—
—
—
22 500
—
F. Anställningspenningar för förslagsvis *,» av an-
talet menige volontärer . ..........
—
—
—
—
50 000
—
G. Dagavlöning åt indelt manskap:
Infanteriet.
Korpraler i förslagsvis 1360 dagar å 0.90 krona
Vice korpraler, beställningsmän och menige i för-
1224
17 544
—
slagsvis 29 240 dagar å 0.60 krona.....
—
18 768
—
Kavalleriet.
i
Vice korpraler, beställningsmän och menige i för-
990
slagsvis 1 650 dagar å 0.60 krona......
—
—
19 758
_
H. Kostnader för musikelever vid infanteriet:
2 regementen å 300 kronor.........
—
—
600
—
26 » »150 » .........
—
—
3 900
~
4 500
_
I. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns
omorganisation...............
—
—
—
250
—
Transport
—
-1
—
—
22 276 858
68
276
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Kronor.
Kronor.
Summa
kronor.
Transport
—
—
—
—
22 276 858
68
J.
Gottgörelse för tjänstehästar .........
—
-
i
—
.171 610
—
K.
Vissa arvoden m. m..............
—
—
—
—
431 038
53
L.
Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt- vis av furage- och sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarebefattningar ävensom
för anställande tillfälligtvis av maskinister,
eldare, kokerskor, kokerskeb iträden, tillsynings-
män m. fl. och för ändring i utgående arvo- den, förslagsvis . /.............
—
—
—
_
6 000
—
Summa kronor
—
—
—
—
22 885 507
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl Maj. ts proposition Nr 24H.
211
Stat
Bil. nr 56.
för Marinförvaltningen
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari 80 juni 1923.
An-
tal.
Löncplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Artilleriavdelningen.
Kemist............
i
C 12
Andre kemist.........
i
C 9
Fortifikationsavdelningen.
Chef ..............
i
—
Civilavdelningen.
Marinöverkommissarie.....
i
Avd. A 1
Amiralitetsråd.........
i
Avd. B 20
An-
tal.
Löncplan
och löne- grad enligt1
vederbör- ligt avlö- |
nings- reglemcntc..
Sekreterare, förste revisor, kam-
rerare ............
Aktuarie och registrator, notarier,
5
Avd. B 15
revisorer, marinkassör ....
Advokatfiskal, som tillika för- rättar advokatfiskalsgöromålen
10
Avd. B 13
vid Stockholms station ....
1
—
Kontorsbiträden, kvinnliga . . .
4
Avd. C 2
Förste expeditionsvakt.....
1
Avd. B 3
Expeditionsvakter.......
4
Avd. B ll
Löner till ovanstående kemist och andre kemist, förslagsvis.........kronor 18 000: —
Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........ » 165 000: —
Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... » 1170: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................... » 4 000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. (häri ingår arvode till
advokatfiskalen med 4.000 kronor), förslagsvis högst ......... » 34 500: —
Summa förslagsanslag kronor 222 670: —
278
Kung1. Maj.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 57.
Stat
för flottans officerskår, flottans underoffleerskår, flottans sjömanskår
och flottans skeppsgossekår
för helt år räknat att gälla under tiden 1 .januari—30 juni 1923.
Antal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Antal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Flottans officerskår.
Flaggman...........
Kommendörer........
Kommendörkaptener av l:a
graden ..........
Kommendörkaptener av 2:a
graden..........
Kaptener..........
Löjtnanter..........
Underlöjtnanter och fänrikar .
5
9
22
22
131
no
55
O. 8
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2
O. 1
Flottans sjömanskår.
Korpraler .........
Menige...........
Flottans skeppsgossekår.
Skeppsgossar i 3:e årskursen .
Skeppsgossar i 2:a årskursen .
Skeppsgossar i l:a årskursen .
1100
2 625
174
189
237
Mm. 2
Mm. 1
Flottans underofficerskår.
Flaggunderofficerare.....
Underofficerare av 2:a graden
Underofficerare av 3:e graden
243
495
'';675
Uo. 3
Uo. 2
Uo. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor
Årligt tillägg till lönen åt beställningshavare, som utan att uppbära flaggmans
lön förordnas att uppehålla någon av följande befattningar, nämligen:
chefsbefattningen i marinförvaltningen, chefsbefattningen i marinstaben,
stationsbefälhavarbefattning eller befattning såsom högste
befälhavare över kustflottan, med iakttagande att tillägget skall utgå till
den, som längst innehaft någon eller några av nu nämnda befattningar »
Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl
-
havande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona .... »
Anställningspenning för förslagsvis V« av de meniga............ »
Hyresbidrag åt korpraler och meniga, förslagsvis............. »
Dagavlöning till 174 skeppsgossar å 0,35 kronor.............. »
Dagavlöning till 189 skeppsgossar å 0,25 kronor.............. »
Dagavlöning till 237 skeppsgossar å 0,15 kronor.............. »
Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar........."......... »
12 416 699: —
2 340: —
3 480
39 000
107 500
—
22 228
50
17 246
25
12 975
75
912
50
Summa förslagsanslag kronor 12 622 382
'') Av underofficersbeställningarna av 3:e graden äro högst 10 beställningar avsedda för
kockar och hovmästare, korpraler.
Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Mäj:ts Proposition Nr 248.
27!»
Bil, nr 58.
Stat
för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets uuderofflcerskftr,
kustartilleriets manskap m. 11.
för helt 4r räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
K rad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör- ligt avlö-
vederbör- 1
ligt avlö-
långs-
nings-
reglemente.
reglemente.
Kustartilleriets officerskår.
Chef.............
1
O. 8
Kustartilleriets manskap.
Överstar ........
2
O. 6
Korpraler...........
Menige............
330
775
Mm. 2
Mm. 1
Överstelöjtnanter.......
■ Majorer............
4
8
O. 5
O. 4
Kaptener...........
52
O. 3
Löjtnanter...........
49
O. -2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
24
O. 1
Civil personal.
Kustartilleriets underofflcerskår.
Regementspastor........
1
—
Underofficerare av l:a graden .
67
Uo. 3
Fästningspredikant.......
1
—
Underofficerare av 2:a graden .
133
Uo. 2
Underofficerare av 3:e graden . .
183
Uo. 1
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis......kronor 3 672 896: —
.Arvode till 1 regementspastor..................... » 1 170:_
Arvode till 1 fästningspredikant..................... » 150: —
Anställningspenning för förslagsvis V4 av de meniga........... » 12 000: —
Hyresbidrag åt korpraler, förslagsvis................... » 5 000:_
Summa förslagsanslag kronor 3 691 216: —
Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.
280
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Stat
Bil. nr 59.
för mariningeiijörkåren, marinintendeuturkåren, uiariuläkarkåren, llottaus ecklesiastikstat
och flottans poliskår in. fl.
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör-
ligt avlö-
nings- ; reglemente.
Mariningenjörkåren.
Marinöverdirektör.......
i
—
Marindirektörer av l:a graden .
3
C. 14
Marindirektörer av 2:a graden .
3
C. 13
Mariningenjörer av l:a graden l:a
löneklassen.........
11
C. 12
Mariningenjörer av l:a graden 2:a
löneklassen.........
5
C. 10
Mariningenjörer av 2:a graden .
8
C. 9
Extra mariningenjörer.....
4
—
Specialingenjörer av l:a graden
5
C. 13
Specialingenjörer av 2:a graden
10
C. 12
Specialingenjörer av 3:e graden
5
C. 10
Mariningenjörsstipendiater . . .
5
—
Marinintendenturkåren.
Marinöverintendent......
1
O. 6
Förste marinintendenter av l:a
löneklassen.........
2
O. 5
Förste marinintendenter av 2:a
löneklassen.........
5
O. 4
Marinintendenter av l:a graden .
40
O. 3
Marinintendenter av 2:a graden .
20
O. 2
Marinunderintendenter.....
10
O. 1
Marinläkarkåren.
Marinöverläkare........
1
C. 15
Förste marinläkare ......
o
O
C. 13
Marinläkare av l:a graden . . .
13
C. 10
Marinläkare av 2:a graden . . .
20
—
Marinläkarestipendiater ....
10
—
•
An-
tal.
Löneplan !
och löna- !
grad enligt''
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Flottans ecklesiastikstat.
Regementspastorer.......
2
—
Bataljonspredikanter......
3
—
Klockare...........
2
—
Kyrkvaktare..........
Flottans poliskår.
(Arvoden enligt § 36 i avlöningsrcgle- mentet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare
pa aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen till:)
1
Poliskommissarie (Karlskrona) .
1
—
Överkonstaplar «
3
C. 3
Konstaplar »
Överkonstapel, tillika tjänstgö-
19
C. 2
rande såsom poliskommissarie
1
C. 4
Överkonstaplar (Stockholm) . .
2
C. 3
Konstaplar » . .
Civil personal.
20
C. 2
Advokatfiskal vid Karlskrona sta-
tion.............
Expeditionsvakter vid Karlskrona
1
—
station...........
Expeditionsvakter vid Stockholms
41 Avd. B. 1
station...........
4|Avd B. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis.......kronor
Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis . • . . »
Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis....... »
Arvode till marinöverdirektören...................... »
Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 4 extra mariningenjörer, förslagsvis »
Lönefyllnad till specialingenjör av 2:a eller 3:e graden, som förestår torpedverkstaden
i Karlskrona...................... »
Arvoden till 5 mariningenjörsstipendiater å 1,740 kronor......... »
Dagavlöning till marinintendenter över stat................ »
1 166 835: —
169 098: —
22 608: —
16 000: —
23000: —
480: - 8 700: —
2 190: —
Transport kronor 1408 911: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248. 2K1
Transport kronor 1 408 911: —
Arvoden till 2 marinläkare av l:n graden, sjukhusläkare, å 1,170 kronor . . » 2 340:—•
Två arvoden å 1,170 kronor för verkställande av ögonundersökningar och
ögonbehandling.......................... » 2,340: —
Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjö
kadettor
.......................,...... » 1500: —
Arvode till 1 marinläkare av l:a graden, placerad å Oscar-Fredriksborg . . » 600: —
•Arvoden å 2,700 kronor till 20 marinläkare av 2:a graden......... » 54 000: —
Arvodesförhöjning å 300 kronor till 20 marinläkare av 2:a graden..... » 6 000: —
Arvoden till 10 marinläkarstipendiater å 1,410 kronor .......... » 14 100: —
Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2:a graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst...................... » 22 500: —
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över stat,
förslagsvis högst......................... » 5 000: —
Avlöning till 1 regementspastor (amiralitetspastor) vid flottans station i Karlskrona
............•......■........... » 2 000: —
Avlöning till 1 regementspastor vid flottans station i Stockholm ..... » 1860: —
Avlöning till 2 bataljonspredikanter å 1,200 kronor vid flottans station i Karlskrona
.............................. » 2 400: —
Avlöning till 1 bataljonspredikant vid flottans station i Stockholm .... » 1410: —
Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 600: —
Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling............ » 720: —
Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor till
1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona....... » 500: —
Arvode till poliskommissarien i Karlskrona................ » 3 210: —
Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona................ » 1 500: —-
Arvoden till extra konstaplar i Stockholm ................ » 4 200: —
Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis............. . » 4 500: —
Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station............. » 3 000: —
Summa förslagsanslag kronor 1 543 191: —•
Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2:a graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2:a graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.
Anm. 2. Regementspastorn (amiralitetspastom) vid flottans station i Karlskrona är skyldig att
själv hålla pastorsexpedition.
Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.
Anm. 4. Arvodet till poliskommissarien i Karlskrona utgår endast, när beställningen ej förenas
med överkonstapelsbeställning. Utöver arvodet utgår ålderstillägg å 200 kronor efter
5 respektive 10 års väl vitsordad tjänst.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 215 höft. (Nr 248.)
in si
36
282
Kungl. May.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 60.
Stat
för vid Mariustaben anställd personal
för bett år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och löne- grad enligt
Antal.
.
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
Bibliotekarie ....... ........ ............
Registrator och aktuarie med skyldighet att biträda vid övriga göromål
i
—
i marinstaben..........................
i
Avd. B. 13
Expeditionsvakt . . . . 1........................
i
Avd. B. 1
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis.......kronor 10 200: —
Arvode till 1 bibliotekarie................•........ » 3 180: —
Summa förslagsanslag kronor 13 380: —
Anm. Arvodet till bibliotekarien utgår endast under förutsättning, att befattningen uppehälles
av officer i reserven.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj. ts Proposition Nr 248.
28:
Bil. nr 61.
Stat
för sjörnllfiiringsbefiilhavare med bitrttden
för helt år r ii knat att galla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
tal.
Enhcts-
kostnad.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor.
Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.............
i
3 600
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten.............
5
3,180
—
15 900
—
Sjörullföringsbiträde i Stockholm...............
i
—
—
2 340
—
Sjörullföringsbiträden i landsorten...............
5
2 130
—
10 650
—
Summa kronor
_
_
—
32 490
—
Anm. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan
personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.
284
Kung!. Maj. ts proposition Nr 248.
Stat
för Sjökrigsliögskolan,
Bil. nr 62.
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och löne-
An-
grad enligt
Summa
tal.
ligt avlo-
kronor.
nings-
reglemente.
1
Lärare.
:
Lärare i allmänna kursen, aryoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i
veckan ........................
11 900
Lärare i fortsättningskursen,
arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor för
varje timmes undervisningsskyldighet i veckan . 11,637: 50
samt å 125 kronor för varje veckotimmes handledning
vid praktiska övningar i torped- och minlära _ . . . 250: —
11887
50
Ledare av krigsspelsövningar, arvoden för ett till 25 veckor beräk- nat läsår å 3B0 kronor för varje timmes undervisningssyldighet i
veckan ............................
—
—
525
—
Arvoden å högst 116 kronor pr månad enligt chefens för högskolan
fördelning till repetitörer, som utöva repétitörstjänst med bibehål- lande av annan tjänstebefattning...............
—
—
1392
—
Summa högst kronor
—
25 704
50
Betjäning.
Expeditionsvakt........................
i
Avd. B. 1
—v
—
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis kronor.....
-
—
2 988
—
Summa förslagsanslag kronor
28 692
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj.ts Proposition Nr 248.
28f>
Bil. nr 63.
Stat
för Sjtikrigsskolnn
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Löneplan
och löne-
grad enligt
Enhets-
tal.
vederbör- ligt avlö-
kostnad.
Kronor.
kronor.
nings-
reglcmcnte.
Lärare.
Lektor:
Lön................... 2 600: —
Tjänstgöringspenningar......... 1400: —
2
4 000
8 000
Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor
för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för
läraren i fysik, å 250kronor för lärarenifranska språket,
å 75 kronor för lärare i organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjöofficerslinjen ävensom i reglemente
för marinen och krigslagar å kustartillerilinjen samt,
å 175 kronor för lärare i övriga militära ämnen vid
skolan i land:
10 X 350 ............kronor 3 500: —
8x250 ............ » 2000: —
10 X 75 ............ .. 750: —
99 x 175 ............ » 17 325: —
23 575
A
Lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av
kadetternas idrottsövningar, arvode........
—
—
—
—
510
—1
Befälspersonal.
i
Adjutant, tillika bibliotekarie............
1
—
—
—
—
Kadettofficerare från flottan, arvoden.....
6
—
540
—
3 240
—
Kadettofficer från kustartilleriet, arvode.......
Kadettofficer från flottan, arvode å 45 kronor i 3
1
— •
—
—
540
_i
månader . ................
1
—
—
_
135
—i
Läkare, arvode...............
1
—
—
_
1020
—
Intendent, arvode................
1
—
—
—
1290
Betjäning.
Expeditionsvakt..................
1
Avd. B. 1
—
—
—
-
Portvakt, arvode jämte fri bostad.........
1
—
—
—
870
—
Summa högst kronor
39180
—1
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis............kronor 2 988: —
Summa förslagsanslag kronor 42 168: —
Anm. X. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade
bestämmelser tillkommer lektor, utgår av avlöningsanslaget.
Anm. 2. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera
möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget
till lärarna.
Skulle genom ändring i undervisningsplanen brist i arvodesanslaget uppstå,
äger chefen för skolan att av det å »förteckning över i stat icke uppförda arvoden
m. m.» under rubrik sjökrigsskolan upptagna beloppet, 1,160 kronor, till
undervisning i maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsersättning
fylla sådan brist.
286
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 64.
Stat
för Marinintendentskolan
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
An-
Summa
''
tal.
kronor.
Vid Karlskrona station.
Lärare i reglemente för marinen |
Lärare i intendenturtjänst ... >....................
—
990
—
Lärare i övriga ämnen.....1
Vid Stockholms station.
!
Lärare i reglemente för marinen, arvode .......\.........
1
240
—
Lärare i intendenturtjänst, arvode.....................
1
'' 720
—
Lärare i Övriga ämnen.........................
—
8 700
—
•
Till Kungl. Maj:ts disposition.
För lärare arvoden............................;.
—
180
—
Summa kronor
__
10 830
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
2*7
Bil. nr 65.
Stil t
för SkcppsgosseHkolorna
. för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Antal.
Enhcts-
kostmnl.
Summa
1
Arvode.
Kronor.
kronor.
Skolan i Karlskrona.
1
Rektor:
Lön...................... 4 000: —
! Tjänstgöringspenningar............ 2 000: —
1
6 000
1 Ordinarie ämneslärare:
Lön..............•........ 2 200: —
Tjänstgöringspenningar ............ 1400: —
''6
3 600
21 600
! Extra ordinarie ämneslärare, arvoden...........
3
2 600
_
7 800
—
Lärare i slöjd, arvoden..................
För inövande av hornblåsare och trumslagare (därav 3,480
2
400
—
800
—
kronor arvode till musikledaren).............
Timlärare för 25 veckotimmar å 110 kronor för veckotimme,
—
—
—
3 900
—
arvode .........................
—
—
—
2 750
—
Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- och
pupillkassa.......................
Statsbidrag för 6 ordinarie ämneslärare till folkskollärarnas
—
—
—
250
—j
änke- och pupillkassa..................
—
—
—
1200
— 1
Säger föi? skolan i Karlskrona
—
—
—
44 300
Skolan 1 Marstrand.
Rektor:
Lön...................... 4 000: —
Tjänstgöringspenningar............ 2 000: ■—
i
6 000
Ordinarie ämneslärare:
Lön...................... 2 200: —
Tjänstgöringspenningar............ 1400: —
4
3 600
14 400
Extra ordinarie ämneslärare, armoden...........
2
2 600
—
5 200
—
Lärare i slöjd, arvoden..................
2
300
—
600
—
För inövande av hornblåsare och trumslagare, arvode . . .
—
—
—
3 480
—
Timlärare för 15 veckotimmar å 110 kronor för veckotimme
Lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgosse-
—
—
—
1 650
—
kåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar, vilka äro för- lagda i Stockholm, å 50 kronor i månaden under 7 månader
_
_
_
350
_
Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- och
pupillkassa........................
Statsbidrag för 4 ordinarie ämneslärare till folkskollärarnas
— ■
—
250
—
änke- och pupillkassa..................
-
—
—
800
—
Säger för skolan i Marstrand
—
32 730
-.
Summa högst kronor
77 030
—
Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare varit
tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas
honom tillgodo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.
288
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
Anm. 2. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.
Anm. 3. Därest vid skeppsgosseskola anställd skollärare varder uppförd å övergångsstat, skall
motsvarande antal ordinarie ämneslärartjänster hållas vakanta under övergångstiden.
Å övergångsstat uppförd skollärare åtnjuter den enligt de före den 1 januari 1919
gällande bestämmelser honom tillkommande avlöning samt därutöver ett årligt lönetillägg
å 900 kronor, vilket sistnämnda lönetillägg utgår av den för motsvarande
befattning å ordinarie stat uppförda avlöningen. Därest å övergångsstat uppförd
befattningshavare inom viss angiven tid förvärvar behörighet till ordinarie ämneslärartjänst,
äger han rätt att utan tävlan befordras till ordinarie ämneslärare å sin
förut innehavda tjänst.
Anm. 4. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl.
Maj:t i varje fall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 248.
Bil. nr 66.
Förteckning: över i stnt icke uppförda arvoden in. in.
Biträde vid bokdetaljen i sjöförsvarets kommandoexpedition............ 2 100: —
Sjökrigsskolan.
Till undervisning i maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariats
ersättning.
................................. 1 ISO:
Flottans station 1 Karlskrona.
1 biträde vid bokdetaljen..................._.......... 1590:
4 uppbördsman i sjömanskärens kompaniers rustkammare å 157:50 kronor per månad t 560: —
1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.................. 348:
1 » » skeppsgossekårens matinrättning................ 282: —
1 » » sjöreservens matinrättning................... 210: —
1 » » flottans sjukhus matinrättning................. 144: —
1 » » torpedberedskapens matinrättning............... 144: —
Till båtsmän tjänstgörande utom varvet...................... 550:
1 eldare i stationsbefälhavarens kanslihus..................... 1 680: —
1 » i) sjömanskårens matinrättning....................... 2 400: —
1 » ii skeppsgossek&rens » ...................... 2 400:
1 ii ii sjöreservens » .....•................ 2 040:
1 tvättförestånderska............................... 1 500:
Flottans station i Stockholm.
4 uppbördsman i sjömanskårens kompaniers rustkammare ä 167:50 kronor per månad 8 040: —
1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning........... 348:
1 » » sjöreservens » 204: —
1 » » torpedberedskapens » 144: —
1 ii ii minberedskapens » 144: —
1 tillsyningsman vid koldepå i Norrland...................... 600: —
Till båtsmän tjänstgörande utom varvet...................... 580: —
1 förestånderska för stationens tvätt- och badinrättning.............. 1170: —
1 uppbördsman, tillika maskinist, i stationens tvätt- och badinrättning....... 2 460: —
1 kontrollant i stationens tvätt- och badinrättning................. 348: —
Skeppsgossekåren 1 Marstrand.
1 musikinstruktör.................................'' 294: —
1 läkare..................................... 2 340:
1 sjuksköterska å 810 kr. per år jämte ersättning för kost med 1470 kr. per år . . . 2 280: —
Till vakthållning................................. B 34b:
Vaxholms fästning * •
och
Vaxholms kustartilleriregemente.
Till juridiskt biträde åt kommendanten...................... 300: —
1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg............. 282: —
1 » » »ii Vaxholmen................. 210: —
1 ii ii ii » Bindö redutt........•....... 144: —
1 ii * ii » Värmdön (3:e och 5:e batterierna)...... 36: —
1 » ii ii Hörningsholms fästning ............36: —
Transport kronor 49 914: —
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 215 höft. (Nr 248.) 411 22 37
290
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
Transport kronor 49 914: —
Tillsyningspersonal för bevakning inom fästningen................. 4 800: —
» vid Norrlands mineringsavdelning............... 840: —
2 sjuksköterskor å 252 kronor 50 öre per månad................. 6 060: —
4 maskinister i belysningsstationerna å kronor 3 360: —.............. 13 440: —
Karlskrona fästning
och
Karlskrona kustartilleriregemente.
Juridiskt biträde åt regementschefen....................... 300: —
1 uppbördsman vid matinrättningen i regementets kaserner i Karlskrona...... 282: —
1 » » » å Kungsholms fort .............: 210: —
1 » » » » Västra Hästholmsfort............ 144: —
1 » » » » Ellenabbsbatteriet.............. 144: —
1 » » » » Almö.................... 72: —
1 » » » » Aspö.................... 72: —
1 » » » » Oscarsvärn................ . 144: —
Tillsyningspersonal för bevakning......................... 4128: —
1 eldare vid matinrättningen i stadskasernen................... 2 040: —
1 maskinist vid värmeledningen å Kungsholms fort................ 2 400: —
1 maskinist och eldare vid bad- och tvättinrättningen............... 1 740: —
2 eldare vid värmeledningen i stadskasernen.................... 2 520: —
1 kokerska å Kungsholms fort.......................... 1 500: —
Älvsborgs fästning
och
Älvsborgs kustartillerlkår.
1 uppbördsman vid matinrättningen å Nya Varvet eller å Oscar H:s fort ..... 210: —
Tillsyningspersonal................................ 1 450; _
1 sjuksköterska å 810 kronor per år jämte ersättning för kost med 1 470 kronor per år 2 280: —
Hemsö fästning.
Tillsyningspersonal för bevakning . . . . •...................... 840: —
2 tillsyningsman vid stationernas häkten och arrester å 174 kr. . ......... 348: —
Av förestående för helt år beräknade belopp tillhopa kronor 95 878: —
beräknas för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften eller..........kronor 47 939: —
Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 24S.
291
Bil nr 67.
Beräkning
av statsanslaget för avlöning till personal vid kärer och »later in. fl.,
tillhörande marinen,
för tiden 1 januari—30 juni 1923.
Kronor.
Kronor.
Summa
kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater
för:
Kårer och stater m. m.
Flottans officerskår, flottans underofficerskår,
flottans sjömanskår och flottans skeppsgosse- kår ....................
Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets under- officerskår och kustartilleriets manskap m. fl.
Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, ma- rinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flot- tans poliskår m. fl.............
Vid marinstaben anställd personal......
Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....
6 311191
1 845 608
771 595
6 690
16 245
50
8 951 329
50
Undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan..............
Sjökrigsskolan................
Marinintendentskolan............
Skeppsgosseskolorna.............
14 346
21084
5 415
38 515
25
79 360
25
9 030 689
75
B. Båtsmanskompanierna, förslagsvis.......
—
—
—
—
250
C. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans
sjukhus i Karlskrona, högst.........
—
—
—
—
20 000
—
D. Arvoden m. m. enligt förteckning.......
—
—
—
—
47 939
—
E. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis
av uppbördsmannabefattningar m. m. samt för
eventuellt behövliga ändringar i arvoden, för- slagsvis ...................
6 000
F. Ålderstillägg.................
—
—
—
—
6 000
—
Summa kronor
—
—
—
—
9 110 878
75
292
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Stat
för marinens reservpersonal
Bil. nr 68.
för helt år räknat att gälla under tiden 1 januari—30 juni 1923.
Kronor.
Summa
kronor.
Reservofficerare vid flottan.
8 reservunderlöjtnanter under 6 månader (repetitionsövning).
16 fänrikar i reserven under 12 månader (första tjänstgöring).
Avlöningsmedel till ovanstående reservofficerare vid flottan, förslagsvis
56 520
1
Beklädnadsersättning för en gång till 16 fänrikar i reserven å 200 kronor
3 200
—
Extra » » » » »16 » » » » 200 »
3 200
—
62 920
—
Reservofficerare vid kustartilleriet.
2 reservlöjtnanter under 6 månader.
2 reservunderlöjtnanter under 6 månader.
28 fänrikar i reserven under 45 dagar.
Avlöningsmedel till ovanstående reservofficerare vid kustartilleriet,
-
förslagsvis..........................
16 485
—
Beklädnadshjälp för en gång till 28 fänrikar i reserven å 200 kronor
5 600
—
Extra » » » » »28 » » » » 200 »
5 600
—
27 685
—
Reservofficersasplranter vid flottan.
1 reservofficersaspirant:
dagavlöning å 3 kronor under 365 dagar...... 1 095: —
beklädnadsersättning för en gång.......... 300: —
extra beklädnadsersättning för en gång....... 300: —
1695
19 reservofficersaspiranter....................
32 205
—
33 900
—
Reservofficersasplranter vid kustartilleriet.
28 reservofficersaspiranter:
8 400
beklädnadshjälp å 300 kronor ................
—
extra » » 300 » ..........
8 400
—
16 800
—
Marinintendenturkåren 1 flottans reserv.
5 marinunderintendenter under 6 månader.
Avlöningsmedel till ovanstående reservmarinunderintendenter, för-
slagsvis........................
7146
—
Beklädnadshjälp för en gång till 5 marinunderintendenter ä 200 kronor
1000
—
Extra » » » » »5 » » 200 »
1000
~
9146
_
Reservmarlnintendentsaspiranter.
1 reservmarinintendentsaspirant:
dagavlöning ä 3 kronor eller för år........................... 1 095: —
beklädnadsersättning å 20 kronor i månaden eller för år 240: —
extra » » 30 » » » » » » 360: —
1695
4 reservmarinintendentsaspiranter.............
6 780
—
8 475
_
Marinläkarkåren,
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkare av 2:a graden
i
och marinläkarstipendiater, som utan föregående anställning vid
stammen utnämnts i reserven, förslagsvis högst ....
—
i
2,000 1
Summa förslagsanslag kronor
—
-
160 926
Anm. Den officerare och intendenter i reserven under tjänstgöring tillkommande avlöning utgår
med Vses av årsheloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd personal
av motsvarande tjänstegrad i lägsta löneklassen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 248.
29;$
Bil. 1.
Tablå
utvisande löiienäiundens förslag rörande reglerandet av vissa arvoden å staier
under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret.
Förslag
Befattning
Nuvarande
arvodes-
belopp
Årsbelopp
varefter
arvode skall
utgå för
senare halv- året 1922
O
Årsbelopp
att upptagas
å 1923 års
stat
Anmärkningar
Stat för generalitetet.
*
•
Såsom brigadchef förordnad
regementschef vid infante-
riet .(12) ..........................
Stat för generalstaben.
600
600
600
Bibliotekarie (1).....................
2 610
_
2 610
_
3180
—
Aktuarie (8) .........................
Stat för artilleristaben.
2 610
2 610
3180
Artilleristabsofficer, chef för
i
konstruktionsavdelningen (1)
1740
—
1 200
—
, 1200
—
Artilleristabsofficer (3) ..........
1410
—
600
—
600
—
I viss alun. till staten före-
Il o (3) ..........
1170
—
600
—
600
—
slagen; jfr betänkandet.
D:o (2) ..........
870
—
600
—
600
—
Infanteriofficer (1) ...............
1170
-
.600
—
600''
—
Stat för remonteringBstyrelsen.
Redogörare (1) ................:____
Stat för krigshögskolan.
Till lärarna i tvångsämnena
beräknas arvoden årligen till
350 kronor för varje timmes
undervisningsskyldighet i
2100
2100
3180
Arvodesposten föreslås att
upptagas under rubrik:
»Arvoden för ett till 30
veckor beräknat läsår
veckan, eller 350 x 32 .........
11 200
13 440
13 440
-
till lärare i tvångsämnen
å 420 kronor för varje
timmes undervisnings- skyldighet i veckan eller
32 X 420».
294
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 248.
Förslag
Befattning
Nuvarande
arvodes-
belopp
Arsbelopp
varefter
arvode skall
utgå för
senare halv- året 1922
Arsbelopp
att upptagas
å 1923 års
stat
Anmärkningar
Till lärarna i de valfria äm- nena beräknas arvoden till
350 kronor för varje timmes
undervisningsskyldighet i
veckan, eller 350x24 .......
8 400
7 200
7 200
Anslagsposten föreslås att
upptagas under rubrik:
»Arvoden för ett till 30
veckor beräknat läsår
i till lärare i de valfria
ämnena å 300 kronor
Lärare i ridning ..................
1 170
960
960
för varje timmes under- visningsskyldighet i vec- kan eller 24 X 300».
Viss övergångsbestämmelse
föreslagen; jfr betänkan- det.
Repetitörer...........................
1170
—
1 125
—
1125
—
1 400
Ny anslagspost, att i 1923
års stat uppföras under
rubrik: »Till chefens för
högskolan disposition för
beredande av ersättning
till lärare, som tages i
Stat för artilleri- och
Ingen! örhögskolan.
För bibliotekets och samlin- garnas vård och redovisning
I
360
anspråk för rättande och
bedömande av skriv- ningar vid inträdespröv- ningarna, med högst 4
kronor för varje sådan
skrivning».
[Arvodet föreslås skola in- \ dragas.
Lärare i artilleri- och tilläm- pad mekanik vid högre ar- tillerikursen (1)..................
2 460
• 2 460
2 460
Lärare i artilleri vid allmänna
artillerikursen med under- visningsskyldighet jämväl
vid högre fortifikationskur-
sen (1)..............................
1740
1740
1740
’
Lärare i befästningskonst vid
högre och allmänna fortifi- kationskurserna (1) .........
1980
2100
2100*
Lärare i förbindelseläran och
tillämpad mekanik vid högre
fortifikationskursen med un- dervisningsskyldighet i be- fästningskonst med förbin- delselära vid allmänna artil- lerikursen (1)...................
1410
1470
1470
1
Kungl. Muj:ts Proposition Nr 248.
295
Förslag
Nuvarande
Årsbclopp
Befattning
arvodes
varefter
Ärsbelopp
Anmärkningar
belopp
arvode skall
att upptagas
utgå för
å 1923 års
senare halv-
stat
året 1922
Lärare i krigskonst vid högre
artilleri- och fortifikations- kurserna (1) ......................
1050
1050
1050
Lärare i krigskonst vid all-
manna artilleri- och fortifi- kationskurserna (1) ............
1650
1650
1 650
Lärare i byggnadskonst och
1410
beskrivande geometri (1) ....
—
1380
—
1380
—
Lärare i matematik (1) .........
4 080
—
4 080
—
4 080
—
Lärare i fysik (1) ................
2 580
—
2 640
—
2 640
—
[Viss övergångsbestämmel-
Lärare i kemi (1)..................
2 460
—
2 340
—
2 340
—
''v se föreslagen; jfr be-
Till biträdande lärare och re-
( tänkandet.
petitörer ..........................
4 650
—
4 000
—
4 000
—
Stat för ridskolan.
Förvaltare, förutom fri bostad
och bränsle samt planterings- land ................................
1650
1650
1950
För beredande av två tillägg
å arvodet åt förvaltaren å
150 kronor, det ena efter 5
Arvodestilläggen föreslås
års och det andra efter 10
skola indragas från och
års väl vitsordad tjänst......
300
—
300
—
—
—
med år 1923. Jfr när-
Förste lärare i ridning (1).....
2 910
—
1800
—
1800
—
mast föregående anslags-
Andre lärare i ridning (2)......
2100
—
1350
—
1350
—
post.
Lärare i krigsvetenskap (1). ..
1 170
—
1200
—
1 200
—
Stat för skjutskolan för lnfan-
terlet och kavalleriet jämte
extra anslaget till ökade
arvoden åt lärarperso-
nalen vid skolan.
*) = arvoden enligt staten.
2) = arvoden från extra an-
Förste lärare (3) ..................
•)480 + ‘)600
‘)480 + a)600
») 240 + *)300
*)200
1080
—
slaget.
Andre lärare (5) ...................
‘)240 + sj300
a)200
540
_
Arvodena uppföras från
och med år 1923 i sin
Eepetitörer (5) ....................
200
—
Stat för artlllerlskjutskolorna.
a) fältartilleriets skjutskola:
chef (1).................................
360
360
360
helhet på staten, från
vilket år extra anslaget
uteslutes ur riksstaten.
andre lärare (1)....................
180
_
180
_
180
_
målkapten (1).......................
180
_
_
_
X
chef för instruktionsbatterieFl)
240
—
—
—
—
—
(Arvodena föreslås skola
chef för spanings- och förbin-
| indragas.
delseavdelningen (1)...........
120
—
—
—
—
—
1
296
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
Förslag
Nuvarande
O
Arsbelopp
Befattning
arvodes-
varefter
Arsbelopp
Anmärkningar
belopp
arvode skall
att upptagas
utgå för
å 1923 års
senare halv-
stat
året 1922
b) fästnings- och positionsartillc- riets skjutskola:
chef (1).................................
240
240
240
andre lärare (1).....................
180
—
180
—
180
—
målkapten (1).......................
180
—
—
—
—
—
\Arvodena
chef för instruktionsbatteriet(l)
180
-
—
—
—
—
/ indragaö.
Stat för krigsskolan.
Befattningen föreslås skola
upptagas i staten såsom:
a) officer skur sen:
»Kompanichef med skyl-
kompanichef (1)....................
1 740
1500
1500
digliet att meddela
undervisning i krigslagar
samt tjänstgörings- och
infanteriexercisreglemen-
subalternofficer av infanteriet
(4) ....................................
1410
-
600
—
600
—
(»Kadettofficer av infante- \ riet.»
Befattningen föreslås skola
j upptagas i staten såsom
subalternofficer av kavalleriet
»Kadettofficer av kaval-
(1) ..............................
1410
_
900
_
900
_
leriet med skyldighet att
förste lärare i krigskonst (1)...
andre d:o i d:o (1) ..............
förste lärare i vapenlära och
1740
1170
—
1350
1020
—
1350
1020
meddela undervisning i
ridning, hästkännedom
och kavalleriexercis-
artilleriexercisreglemente (1)
1740
—
1200
—
1200
—
andre lärare i d:o d:o (1) ......
förste lärare i krigsbyggnads-
1170
900
—
900
konst (1) .........................
1740
—
1200
—
1200
—
andre d:o i dm (1) ...............
1170
—
900
—
900
—
förste lärare i topografi (1) ...
1740
—
1200
—
1 200
—
andre d:o i d:o (1) ................
lärare i gymnastik och vapen-
1 170
900
—
900
—
föring (1)...........................
lärare i krigslagar, tjänstgö-
1740
1020
—
1020
rings- och infanteriexercis- reglemente (1) ..................
lärare i st?,ts- och samhälls-
1170
—
—
—
—
-
I Arvodet föreslås skola in- \ dragas (jfr ovan korn- l panichefen).
lära (1)..............................
870
—
870
—
870
—
lärare i militärförvaltning (1)
lärare i militär sundhets- och
870
—
720
—
720
—
Arvodet föreslås skola
förbandslära (1)..................
360
—
—
—
—
J under viss förutsättning
| indragas; eljest kvarstå
lärare i ridning, hästkännedom
* oförändrat.
och kavalleriexereisregle-
[Arvodet föreslås skola in-
mente (1)..........................
600
~
~~
i dragas (jfr ovan kadett- ( officeren av kavalleriet.)
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 248.
297
Befattning
Nuvarande
arvodes-
belopp
För
Årsbelopp
varefter
arvode skall
utgå för
senare halv- året 1922
slag
Arsbelopp
att upptagas
å 1923 års
stat
Anmärkningar
biträdande lärare................
5 940
5 900
5 900
(Förslag ang. Undrad rubrik
•v för anslagsposten >»(jfr
b) reserv officer skursen :
befälhavare (lärare) (1) .........
720
600
■
_
600
l betänkandet).
Kompanichef (lärare).
lärare (subaltemofficer) (4) ...
600
—
300
—
300
—
Kadettofficer (lärare).
Extra anslaget till vissa kost- nader för krigsskolans
verksamhet.
Köksföreståndare och furage- uppbördsman (1) ..............
1500
1500
1740
Bataljonsadjutant, tillika bi- träde åt intendenten (1)......
1200
_
1200
_
1410
_
Lärare i krigskonst vid reserv- officerskurs (1) ..................
600
_
600
_
450
_
D:o för ytterligare en kurs ...
600,
—
600
—
450
—
Kompaniadjutant vid reserv- officerskurs, tillika vapen- underofficer (1) ..................
600
600
705
D:o för ytterligare en kurs ...
600
—
600
—
705
Stat för officerare m. fl. vid
fortifikationen.
Avdelningschef (3) ................
930
_
_
_
_
_
(Arvodena föreslås skola in- \ dragas.
Stabsofficerare (10) ...............
720
-
600
—
600
-
/Viss anm. till staten före- \ slagen; jfr betänkandet.
Gratifikationer till biträden på
byggnadsavdelningen m. m.
1600
—
1600
—
—
—
/Anslagsposten föreslås
\ skola indragas.
Stat för garnlsonssjukhuset 1
Stockholm.
Husmoder (1), förutom fri bo- stad med möbler och säng- servis, bränsle och lyse samt
kost och tvätt ..................
1020
1020
1 290
_
/Nuvarande naturaförmåner
< bibehållas oförändrade
Bihang till riksdagens proto
koll 1922
1 samt.
21
5 höft. (
Nt
efter 1923 års ingång.
248.) tu ss 38
in ss 38
opaginerad Kontrollera mot PDF
29S
Kungl. Maj:ts Proposition Kr 248.
Förslag
Befattning
[
Nuvarande
arvodes-
belopp
Årsbelopp
varefter
arvode skall
utgå för
senare halv- året 1922
Årsbelopp
att upptagas
å 1923 års
stat
Anmärkningar
2 tillägg å arvodet å 200 kro- nor, det ena efter 5 års och
det andra efter 10 års väl
vitsordad tjänst ................
Från och med ur 1923: 3
tillägg . å-arvodet å 120
kronor, att utgå, det
första efter 3 års, det
andra efter 6 års och
det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Viss anm, till 1923 års
stat, avsedd att ersätta
nuv. anm. 4, föreslagen
i betänkandet.
^Beträffande naturaförmå- | ner och arvodestillägg
. ävensom viss anm. till
1923 års stat, se ovan i
{ fråga om husmoder.
Översköterska (8), förutom na- turaförmåner och arvodes- til! ägg, som enligt ovan till- kommer husmoder ............
Maskinistbiträde (2)...............
Gårdsvaktmästare, tillika träd- gårdsmästare (1) ...............
780
1410
1740
-
780
1410
1740
_
1050
1 650
1920
—
Stat för garnisonssjukhuset å
Karlsborg.
Översköterska (2), förutom ena- handa naturaförmåner och
arvodestillägg, som tillkom- ma husmoder vid garnisons- sjukhuset i Stockholm .......
Stat för garnisonssjukhuset i
Boden.
780
—
780
—
1050
—
Beträffande naturaförmå- ner och arvodestillägg
ävensom viss anm. till
1923 års stat, se hus- moder vid garnisonssjuk- huset i Stockholm.
Husmoder (1), lika med hus- moder vid garnisonssjukhuset
1 020
1020
1290
Översköterska (4), förutom ena- handa naturaförmåner och
arvodestillägg, som tillkom- ma husmoder vid garnisons- sjukhuset i Stockholm .....
78Q
780
1050
D^o d:o d:o.
Stat för arméns sjuksköterske- kår.
Sjuksköterska (44), förutom fri
bostad med möbler, bränsle
och lyse samt kost, tvätt och
fria resor.........................
930
-
930
—
1 050
Nuvarande naturaförmåner
bibehållas oförändrade
efter 1923 års ingång.
Från och med år 1923: 3
tillägg å arvodet å 120
kronor, att utgå, det
första efter 8 års, det
andra efter 6 års och det
tredje efter 9 års väl
vitsordad tjänst.
Viss anm. till 1923 års
stat; jfr betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuntjl. Maj:ls Proposition Nr 348.
2! t! t
K
Bil. II.
T it I) 1 it
iifvlsimdo löiienumiidoiis förslag rörande reglerandet av vissa arvoden A stater under
fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret.
.
Befattning
Nuvarande
arvodes
belopp
-
Förslag
t
Årsbelopp
varefter
arvode skall
utgå för se- nare halvåret
1922
Ärsbolopp att
upptagas ft
1923 års
stat
Anmärkningar
-
i
2 310 —
t
2 340
3 480 —
3 480
—
2 610 —
3180
—
11900 —
v 11900
—
11637 50
11 637
50
Stat för flottans officerskår m. fl.
Årligt tillägg till lönen åt beställningshavare,
som utan
att uppbära flaggmans lön
förordnas att uppehålla nå*
gon av följande befattningar,
nämligen: chefsbefattningen i
marinförvaltningen, chefsbefattningen
i marinstaben, stationsbefälhavarebefattning
eller befattning såsom högste
befälhavare över kustflottan,
med iakttagande att, tillägget
skall utgå till den som
längst innehaft någon eller
några av nu nämnda befattningar
..............................
Arvode till beställniugshavare,
som förordnas att samtidigt
uppehålla befälhavande amirals-
och stationsbefälhavarämbetena
i Karlskrona ......
Stat för marinstaben.
Bibliotekarie (1).....................
Stat för sjökrlgsbögskolan.
Lärare i allmänna kursen, arvoden
å 350 kronor för varje
timmes undervisningsskyldighet
i veckan..................
Lärare i fortsättningskursen,
arvoden å 350 kronor för [
varje timmes undervisningsskyldighet
i veckan............
a 340
3 480
2 610
11900
11637
300
Kung!. May.ts Proposition Nr 248.
•Förslag
------
Nuvarande
Arsbelopp
Befattning
arvodes-
varefter
Ärsbolopp att
Anmärkningar
belopp
arvode skall
upptagas
å
utgå för se-
1923 års
nare halvåret
stat
1922
Ledare av krigsspelsövningar,
arvode enligt chefens för hög- skolan fördelning ..............
Repetitörer, arvoden å högst
116 kronor per månad enligt
chefens för högskolan för-
175
—
525
525
—
Anslagsposten föreslås att
upptagas under rubrik:
»Ledare av krigsspels- övningar, arvoden ä 350
kronor för varje timmes
undervisningsskyldigliet
i veckan».
delning till repetitör, som ut- övar repetitörtjänst med bi-
_beh.ållande av annan tjänste-
1 392
_
1392
1392
_
Anslagsposten föreslås att
Stat för sJökrlgsBkolan.
•
upptagas under rubrik:
Arvoden för läsår å 350 kronor
»Arvoden för ett till 25
för varje timmes undervis-
veckor beräknat läsår
ningsskyldighet i veckan för
lärare i ämnena fysik och
å 350 kronor för varje
timmes undervisnings-
franska språket och å 175
skyldighet i veckan för
kronor för lärare (icke lektor)
läraren i fysik, 250 kro-
i andra ämnen vid skolan i
nor för läraren i franska
•
språket, 75 kronor för
18 x 350 kronor ... 6 300: —
lärare i organisations-
109x175 » ... 19 075:-
25 375
—
23 575
—
23 575
—
lära samt krigs- och sjö- lagar å sjöofficerslinjen
Lärare i gymnastik och vapen-
5 ävensom i reglemente
föring, tillika ledare av ka-
för marinen och krigs-
detternas idrottsövningar (1)
1170
—
510
510
—
lagar å kustartilleri-
Kadettofficerare från flottan,
linjen och 175 kronor
arvode (6)...........................
540
—
540
—
540
—
för lärare i övriga mi-
Iiadettofficer från kustartille-
I litära ämnen vid skolan
riet, arvode (1) ..................
540
—
540
—
540 s
i land:
Kadettoflicer från flottan (1),
10X 350 kronor 3 600
arvode å 45 kronor i 3 må- nader.................................
135
—
135
—
135
8 X 250 » 2 000
10 X 75 » 750
99 X 175 » 17 325».
Stat för marlnintendentskolan.
Vid Karlskrona station.
| Lärare i reglemente för marinen
1 Lärare i intendenturtjänst......
! 990
990
990
1 Lärare i övriga ämnen .........
1
Vid Stockholms station.
\ Lärare i reglemente för marinen
240
—
240
—
240
—
1 Lärare i intendenturtjänst......
720
—
720
720
—
| Lärare i övriga ämnen .........
8 700
—
8 700
—
8 700
—
Kung!. Maj ds Proposition Nr ditt.
301
Bil. III.
T a l» 1A
upptagande de ^ vederbörliga för lnntförsvaret, resp. sjöförsvaret avsedda »Förteckningar
över i stat icke uppförda arvoden» förekommande arvoden in. in., vilka utgå till ordinarie
bestftllningsliavnre utöver fastställd lön, ävensom lönenämudcns förslag till samma
arvodens reglerande.
F ö
r
slag
Befattning
Nuvarande
arvodes-
belopp
Årsbelopp
varefter arvode
skall utgå
för senare
halvåret 1922
Årsbelopp att
upptagas pä
vederbörlig
arvodes- förteckning
för är 1923 :
Avel. a.
Köksföreståndarna vid arméns truppförband, skolor
m. m..............................................................
högst 348
Ofö
r ändrade
Furageuppbördsmännen vid arméns truppförband.........
högst 348
—
Oförändrade
Uppbördsmännen vid marinens matinrättningar i land
högst 348
—
Oförändrade
Tillsyningsman vid häkten och arrester å flottans statio- ner (2) ........................................................
174
—
174
—
174
Avd. b.
Vapenofficerare m. fl. befattningshavare för vissa tjänste- resor................................................................
högst 120
_
Ofö
rär
idrade
Avd. c.
I. Lantförsvarets förteckning.
Arméförvaltningen.
Officer, sakkunnig i fråga om skjutbanor för biträde å
fortifikationsdepartementet ....................................
1410
1410
1 410
Chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad ......
1 740
—
1500
_
1500
—
Portvakt vid arméförvaltningens ämbetshus...............
468
—
468
—
468
—
Biträde vid arméförvaltningens arkiv ...............
468
—
468
—
468
—
Första arméfördelningen.
För uppbörden och redovisningen vid Råbelöf............
348
_
348
_
348
_
Andra arméfördelningen.
Uppbördsman för intendenturmateriel vid volontärskolan
i Norrköping......................................................
234
234
234
Tredje arméfördelningen.
Vissa arvoden att utbetalas genom arméfördelnings- staben................................................................
96
96
96
Tillsyningsmannen över kronans byggnader å skansen
Kronan.................................................................
120
—
120
—
120
—
302
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 248.
F ö
r
slag
Befattning
■
Nuvarande
arvodes-
belopp
.
År6belopp
varefter arvode
skall utgå
för senare
halvåret 1922
Årsbelopp att
upptagas på
vederbörlig
arvodes- förteckning
för år 1923
Besiktningsmannen vid intendenturkompaniets å Karls-
borg slakteri ........................................................
1410
—
1410
—
1410
—
Brandchefen ft Karlsborg .........................................
720
—
720
—
720
—
Kronorättaren å d:o ...............................................
174
—
174
—
174
—
Fjärde arméfördelningen.
Kyrkogårdsfogden1) å Järvafältet ..............................
210
—
210
—
210
—
TiUsyningsmannen1) vid skjutbanorna & Järvafältet ...
Fortifikationskassör och förrådsförvaltare i Östersund
348
—
348
—
348
—
(för vård av intendenturmateriel) ...........................
348
—
348
—
348
-1
Kommendantskapet 1 Boden.
Brandchefen vid Bodens fästning ..............................
Besiktningsmannen vid intendenturförrådets i Boden
468
—
468
—
468
—
slakteriavdelning ...................................................
2100
2100
—
2 100
—
Artilleriets fabriker m. m.
Kontrollofficer (4)......................................................
1 410
—
1200
—
1200
—
Kontrollbiträde (underofficer) (2).................................
870
—
750
—
750
—
Kontrollbiträde (manskapsunderbefäl) (2).....................
348
—
4 348
—
a)348
—
Ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium
468
—
468
—
468
Tygofficeren vid Stockholms tygstation ..................
720
—
600
—
600
—
Läkaren vid Stockholms tygstation ...........................
348
—
348
—
348
—
Besiktningsofficer vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori (2)
1170
—
1020
—
1020
—
Arbetsofficeren vid ammunition sfabriken å Marieberg...
Besiktningsofficeren vid ammunitionsfabriken & Marie-
1 170
—
1200
—
1 200
—
berg....................................................................
720
—
600
—
600
—
Läkaren vid ammunitionsfabriken å Marieberg............
720
—
720
—
720
—
Läkaren för tygarbetarna vid Karlsborgs tygstation ...
234
—
234
—
234
—
Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken å Karlsborg...
Besiktningsofficeren vid ammunitionsfabriken å Karls-
1650
—
1 500
—
1500
—
borg................................................ .................
720
—
600
—
600
—
Läkaren vid ammunitionsfabriken å Karlsborg............
Styresmannen vid Åkers krutbruk (representationskost-
1 050
—
1050
—
1050
—
nader) ..............................................................
870
—
870
—
870
—
l Arbetsofficeren vid Åkers krutbruk ...........................
1 410
—
1200
—
1 200
—
Besiktningsbiträdet vid Åkers krutbruk ....................
870
—
■)750
—
'')750
—i
Läkaren för tygarbetarna vid Bodens tygstation.........
120
—
120
—
120
—
II. Sjöförsvarets förteckning.
| Musikinstruktör vid skeppsgossekåren i Marstrand......
294
—
294
—
294
—
*) Dessa båda befattningar uppehållas av samma person.
*) Ang. arvodes utgående till manskapsunderbefäl; jfr betänkandet.
Kung}. Maj:ts Proposition Nr 248.
303
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
T. Vissa lönefrågor vid armén och marinen................................................... 2
Fortsatt provisorisk giltighet av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
m. fl.............................................................................................. 2
Ifrågasatta jämkningar i lönesystemet. Marinöverläkarens avlöningsförmåner 2
Reglering av vissa arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvars
väsendet
.................................................................!..................................... 15
Tillhandahållande av vissa utredningspersedlar m. m................................... 113
Särskild ersättning i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort......... 126
Avlöningsförmåner för viss reservpersonal .................................................... 140
II. Anslagsberäkning............................................................................................. 153
Lantförsvaret ................................................................... 153
Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. ............................. 153
Okade arvoden åt lärarpersonalen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet 180
Arméns personal över stat................................................................................ 181
Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet................................................... 183
Sjöförsvaret.................................................v........................................................... 184
Marinförvaltningen ............................................................................................. 184
Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl........................................... 185
Personliga lönetillägg...................... 197
Marinens reservpersonal .................................................................................. 198
Gemensamma anslag ................................................................................................ 202
Ökade kostnader för traktamenten..................................................................... 202
Utlagor.
Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 25 § i avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen...... 204
Förslag till kungörelse angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen m. m. 205
304
Kungl. Maj:te Proposition Nr 248.
'' Sid.
Stater m. m...................................................................................................... 206
Tablå utvisande lönenämndens förslag rörande reglerandet av visäa arvoden
å stater under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret .......................................... 293
Tablå utvisande lönenämndens förslag rörande reglerandet av vissa arvoden
å stater under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret............................................. 299
Tablå upptagande de å vederbörliga för lantförsvaret, resp. sjöförsvaret avsedda
»Förteckningar över i stat icke uppförda arvoden» förekommande
arvoden m. m., vilka utgå till ordinarie beställningshavare utöver fastställd
lön, ävensom lönenämndens förslag till samma arvodens reglerande ......... 301
Stockholm, K. L. Beckman* Boktr., 3 928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1922:237 Skrivelse till Konungen angående vissa anslag under fjärde huvudtiteln. s. 1 i texten
- Rskr. 1922:262 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar i Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten
- SU 1922:104 Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!. May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- SU 1922:106 Utlåtande angående vissa anslag under fjärde huvudtiteln. . a1 i texten