Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt befattning skav are i statens tjänst

1922-02-03 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:84, Angående dyrtidstillägg åt befattning skav are i statens tjänst

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

I

Nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

befattning skav are i statens tjänst; given Stockholms slott den

3 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement

anhåller chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, att få för

Kungl. Maj:t anmäla frågan om dyrtidstillägg till befattningshavare i

statens tjänst och yttrar därvid följande:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av frågorna rörande regleringen

av utgifterna å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 anförde jag

till statsrådsprotokollet över finansärenden under rubriken »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» i förevarande ämne, bland annat:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 74 höft. (Nr 84.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition Nr 84.

På sätt jag redan förut i dag omförmäla har riksdagen för beredande under

år 1922 av dyrtidstillägg åt olika grupper av befattningshavare och pensionärer

m. fl. för samma år såsom förslagsanslag, högst, avsatt ett belopp av 132,000,000

kronor.

Av enahanda skäl, som beträffande tillfällig löneförbättring under nästföregående

punkt av mig angivits, synes mig någon avsättning av medel utom huvudtitlarna

för beredande av dyrtidstillägg under första halvåret 1923 icke böra ifrågakomma,

utan böra i stället anslag för berörda ändamål å respektive huvudtitlar

anvisas å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Frågan om grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

m. fl. är för närvarande föremål för utredning inom finansdepartementet och kan

icke i detta sammanhang underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, i syfte att

proposition i ämnet må kunna föreläggas riksdagen. Såvitt nu kan bedömas, torde

emellertid några väsentliga ändringar i de för närvarande gällande grunderna icke

komma att föreslås, utan torde det blivande förslaget i ämnet komma att inskränka

sig till vissa smärre jämkningar, avseende i första hand sådan ändring av bestämmelserna

beträffande befattningshavare, vilka erhållit definitiv lönereglering, att personliga

dyrtidstillägg icke behöva förekomma åtminstone i den utsträckning som för

närvarande är fallet. Det är emellertid avsett att trots de ändringar, vilka kunna

komma i fråga, hålla kostnaderna inom det belopp, som eljest skulle hava erfordrats.

Proposition i ämnet torde kunna inom kort avlåtas till riksdagen. Tillsvidare lära

erforderliga anslagsbelopp få allenast beräknas å såväl tilläggsstaten som riksstaten.

För beredande av dyrtidstillägg under år 1922 bör givetvis i första hand

förut omförmälda belopp å 132,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag

vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1922 å inkomstsidan upptagit nämnda

belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång. Beloppet, vilket är avsett till bestridande

av de kostnader för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de

olika huvudtitlarna, torde komma att överstiga vad i sådant hänseende erfordras.

Med beräkning, på sätt jag i finansplanen angivit, av ett genomsnittligt levnadskostnadsindextal

av 205 skulle för samtliga dyrtidstillägg komma att behövas ungefär

följande belopp, nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ................................................kronor 60,000'',000

beträffande mynt- och justeringsverket, bank- och fondinspektionen,

postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, statens

reproduktionsanstalt, patent- och registreringsverket samt för
säkringsinspektionen

........................................................................ » 773,000

beträffande övriga personalgrupper .................................................... » 93,261,000

samt beträffande pensionsstaterna....................................................... » 23,300,000.

Vad angår första halvåret 1923 hava verkställda överslagsberäkningar, med

utgångspunkt från ett genomsnittligt indextal av 190, givit vid handen, att för

samtliga dyrtidstillägg skulle komma att erfordras ungefär följande belopp, nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ................................................kronor 25,000,000

beträffande mynt- och justeringsverket, bank- och fondinspektionen,

postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, statens repro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

3

duktionsanstalt, patent- och registreringsverket samt försäk
ringsinspektionen.

.............................................................................. kronor 329,000

beträffande övriga personalgrupper ................................................... » 39,118,000

samt beträffande pensionsstaterna........................................................ » 9,950,000.

De för »övriga personalgrupper» samt pensionsstaterna beräknade beloppen

äro avsedda ej blott för dyrtidstillägg enligt de allmänna författningarna i ämnet

utan jämväl för dyrtidstillägg till särskilda personalgrupper utanför den egentliga

statsförvaltningen.

Vad angår de affarsdrivande verken samt flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., lärer böra förfaras på samma sätt

som hittills, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av de medel, av vilka omkostnaderna

för vederbörande verk och institutioner i övrigt bestridas. Beträffande

sådana verk som mynt- och justeringsverket m. fl., förutsätter jag, att särskilda

anslag till dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande

verks inkomster. De belopp om tillhopa 116,561,000 kronor, respektive 49,068,000

kronor, vilka böra å tilläggsstaten och riksstaten beräknas för dyrtidstillägg vid

övriga verk och inrättningar och till speciella grupper av personal ävensom till

pensionstagare, torde böra uppdelas å de olika huvudtitlarna.

Då jag nu går att inför Kungl. Maj:t framlägga förslag i förevarande

ämne, anhåller jag att till en början få lämna en kortfattad

redogörelse för vad tidigare i liknande avseende från statens sida åtgjorts.

Med anledning av den efter världskrigsutbrottet inträffade prisstegringen

beviljade 1916 års riksdag krigstidsbjälp till vissa statens

befattningshavare, som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år

1917 infördes vid sidan av krigstidsbjälpen även ett krigstidstillägg,

utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna

beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick

krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg.

Från och med år 1919 hava ifrågavarande tillägg till statens

befattningshavare under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat

system än tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda

år fattade beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits

och ett system med glidande skala införts. Detta system åsyftade

dyrtidstilläggets reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas

växlingar. DyrtidBtillägget ställdes nämligen i förhållande

till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal, vilket tillämpades

oreducerat för avlöningsbelopp intill en given gräns men för större

avlöningar nedsattes på visst sätt.

Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat på 1919

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

års bestämmelser i ämnet men innebärande vissa förbättringar av dyrtidstilläggen.

Riksdagen vidtog ytterligare höjningar i Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagens beslut gick i huvudsak ut på dels en minskning av skillnaden

mellan talet för levnadskostnadsökningen och grundtalet, dels ock en förbättring

av familjeförsörjarnas ställning genom ökad möjlighet för dessa

att beräkna dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal.

Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dessa särskilda grunder åsyftade att för nämnda verk, för vilka genomförts

lönereglering för tiden från och med den 1 juli 1920, neutralisera verkan

av att sagda lönereglering normerats efter en högre prisnivå än den,

efter vilken lönerna vid oreglerade verk — inberäknat tillfällig löneförbättring

—- fastställts.

Slutligen antog samma riksdag på enahanda grunder som de för

kommunikationsverken fastställda vilande bestämmelser angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid domänverket, som erhållit provisorisk

lönereglering från och med år 1921.

Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i ovan

angivet syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt, att

dels grundtalet bestämdes till ett 16 enheter lägre belopp än för övriga

verk, dels ock det belopp, på vilket dyrtidstillägg fick beräknas, begränsades

till 85 procent av avlöningen.

Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdag

får jag erinra, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326,

föreläde riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser

sammanförts såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I

detta förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna

för dyrtidstilläggens beräknande. De ändringar av gällande bestämmelser

i ämnet, som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels en allmän

nedsättning av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet, dels

därjämte en särskild reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll i

samband härmed begreppet familjeförsörjare en något ändrad bestämning.

Riksdagen vidtog emellertid ännu en nedsättning, avseende befattningshavare

vid de ämbetsverk och kårer, som erhållit ny definitiv

lönereglering, nämligen förutom de affärsdrivande verken statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

I sådant syfte ökades ovanberörda avdrag å grundtalet till 20 och sänktes

det procenttal av lönen, varå dyrtidstillägg fick beräknas, till 80. Efter

motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen för befattnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

5

havare vid armén och marinen, vilka erhöllo löneregleriag vid 1921 års

riksdag. Riksdagen antog vidare ändrade och för befattningshavarna

mindre fördelaktiga bestämmelser rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet

för sjukdom.

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst utfärdades den 29 juni 1921 (nr 344). Beträffande

diplomatiska och konsulära tjänstemän samt fast anställt manskap vid

armén och marinen m. fl. utfärdades emellertid i enlighet med riksdagens

beslut särskilda kungörelser angående grunderna för dyrtid stillägget

den 30 juli 1921 (nr 527), respektive den 12 september 1921 (nr 531).

Samtliga ifrågavarande kungörelser gälla tillsvidare utan någon viss

tidsbegränsning.

I detta sammanhang och innan jag övergår att närmare beröra

verkningarna av hittills gällande grunder för dyrtidstilläggen ävensom de

bestämmelser, som böra bliva gällande för den närmaste framtiden, ber

jag få i korthet omnämna vissa inkomna framställningar i ämnet.

I en den 28 november 1921 dagtecknad, till statsrådet och chefen

för kommunikationsdepartementet ställd skrivelse, vilken till mig överlämnats,

har generaldirektören och chefen för statens järnvägar framhållit

den stora kostnad, som drabbar affärsverken genom dyrtidstilläggen

till personalen, samt för nedbringande av denna kostnad ifrågasatt indragning

av den förhöjning av dyrtidstilläggen, som nu äger rum för

familjeförsörjare på grund av underhållsplikt för barn under sexton år.

Å andra sidan har Sveriges statstjänstemannanämnds styrelse gjort

framställning, i syfte att grunderna för dyrtidstilläggen icke måtte ändras

i sådan riktning, att en försämring för tjänstemännen komme att inträda.

En liknande hemställan har framförts av trafiktjänstemännens riksförbund,

som därjämte föreslagit sådan ändring av de allmänna grunderna, att

dyrtidstillägg enligt § 4 i förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 må

utgå å 85 procent av de sammanlagda avlöningsförmånerna.

Statstjänarnas i Malmö samorganisation har framhållit önskvärdheten

av att frågan om dyrtidstillägg måtte bliva avgjord tidigare under

riksdagen än vad hittills varit händelsen.

På sätt jag redan antytt torde det vara av intresse att se, hxiru

dyrtidstilläggen under de senare åren utvecklats.

På grund av dyrtidstilläggsbestämmelsernas avfattning samt levnadskostnadernas

växlingar har dyrtidstillägget efter fjärde kvartalet

1920 befunnit sig i ständigt sjunkande, vilket närmare framgår av efterföljande

tabell.

Inkomna

framställ
ningar.

Allmänna

synpunkter.

Dyrtidstillläggent

utveckling

efter

1920.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

För att direkt i tabellen kunna avläsa dyrtidstilläggens nedgång

hava de under fjärde kvartalet år 1920 utgående tilläggen betecknats

med 100. o vad angår såväl icke lönereglerade som lönereglerade verk,

medan för följande kvartal dyrtidstilläggens storlek angivits i procent

av motsvarande dyrtid stillägg under förstnämnda kvartal. I särskilda

kolumner äro för jämförelse angivna beträffande icke lönereglerade verk

levnadskostnadsstegringens relativa höjd utöver 1914 års prisnivå och

beträffande lönereglerade verk levnadskostnadsstegringens relativa höjd

utöver en för löneregleringen konstruerad normal prisnivå i början av

1920-talet. I båda fallen har levnadskostnadsstegringens höjd under

1920 års fjärde kvartal satts till 100.o och levnadskostnadsstegringens

höjd under följande kvartal angivits i procent av motsvarande för förstnämnda

kvartal angivna tal.

Jämförelse mellan levnadskostnadsstegringen och dyrtidstilläggen fr. o. m. fjärde kvartalet 1920.

1

Icke lönereglerade verk

Lönereglerade verk

Levnads - kostnads - index

Levnads-

kostnads-

Dyrtidstilläggens relativa

storlek

Levnads-

kostnads-

stegringens

Dyrtidstilläggens relativa

storlek *)

steg- ringens

relativa

höjd ut-

Familje-

försörjare

Icke familjeför- sörjare

relativa

höjd utöver

en för löne- regleringen

Familje-

försörjare

Icke familjeför- sörjare

<

över 1914

års pris- nivå

25 år och

däröver

Under

25 år

konstrue- rad normal

prisnivå

(1920)

25 år och

däröver

Under

25 år

| 4:e kvartalet 1920 ......

281

100. o

100.0

100.0

100.o

100.o

100.o

100.o

100. o

l:a » 1921 ......

271

94.5

94.3

94.3

94.3

93.9

93.5

93.5

93.5

2:a » » ......

249

82.3

81.8

81.8

81.8

80.4

79.8

79.8

79.8

3:e » » ......

236

73.1

69.3

62.4

55.4

72.5

60.9

54.8

48.7

4:e » » ......

231

72.4

66.5

59.8

53.2

69.4

57.8

52.0

46.2

l:a » 1922 ......

216

64.1

59.1

53.2

47.3

60.3

50.1

45.1

40.1

Medeltal för 2:a, 3:e och

4:e kvartalen 1922 en-

200

55.2

51.1

46.0

40.9

50.5

41.6

37.4

33.8

Medeltal för l:a och 2:a

kvartalen 1923 enligt

beräkning ...............

190

49.7

46.0

41.4

36.8

44.3

36.2

32.6

29.0

Av tabellen framgår, att sänkningen av dyrtidstillägget för statens

befattningshavare efter år 1920 varit starkare än nedgången i levnadskostnaderna

och att, även utan ytterligare reducering av grunderna, dyrtidstilläggsbeloppen

vid den sänkning i prisnivån, som i statsverkspropositionen

antagits komma att äga rum under senare delen av 1922,

'') Beräkningarna äro verkställda på grundval av medelavlöningen vid affärsverken år

1921 och avse familjeförsörjare med en familjemedlem samt icke-familjeförsörjare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84. 7

vid oreglerade verk skulle för familjeförsörjare röra sig omkring samt

för icke-familjeförsörjare ej obetydligt understiga hälften av det under

sista kvartalet av år 1920 utgående tillägget. Tabellen visar sålunda,

att dyrtidstillägget för de tre senare kvartalen av år 1922 vid ett beräknat

genomsnittligt indextal av 200 skulle komma att för familjeförsörjare

vid oreglerade verk utgå med 51.1 procent av tillägget för

sista kvartalet 1920, medan levnadskostnadsstegringen i förhållande till

den under sistnämnda tid gällande skulle bliva 55.2 procent. För en befattningshavare

under 25 år vid oreglerat verk, vilken ej är familjeförsörjare,

skulle dyrtidstillägget under senare delen av år 1922 — enligt nuvarande

grunder — genomsnittligt utgöra allenast 40.9 procent av tillägget för

sista kvartalet 1920. Under första halvåret 1923, då levnadskostnadsstegringen

beräknats till 49.7 procent av 1920 års tal, skulle för berörda

båda kategorier dyrtidstillägget bliva respektive 46.0 och 36.8 procent

av 1920 års siffror. — An större blir skillnaden mellan nedgången

av prisnivån och sänkningen i dyrtidstilläggen för befattningshavare

vid de nyreglerade verken.

En inom finansdepartementet verkställd utredning har givit vid

handen, att för år 1922 i dess helhet dyrtidstillägget för de oreglerade,

respektive de reglerade verken skulle med nu gällande bestämmelser utgå

med 64, respektive 44 procent av den sammanlagda lönesumman vid

ifrågavarande verk. Detta innebär givetvis, att befattningshavarna i

genomsnitt icke uppbära större andelar av lönen i dyrtidstillägg än

berörda procenttal utvisa.

Då det nu gäller att bedöma frågan huru, i stort sett, dyrtidstilllägget

för statens befattningshavare skall för framtiden ordnas, bör man

ihågkomma den ovan angivna utvecklingen, vilken visar, att dyrtidstillläggen

redan minskats i — delvis betydligt — hastigare fart än dyrtiden.

Det får ej heller förbises, att dyrtidstillägget aldrig utgjort full kompensation

för fördyringen. Åven om, då dyrtidstillägget utgick enligt de för

tjänstemännen mest förmånliga bestämmelserna, grundtalet ej mycket

skilde sig från indextalet för fördyringen, tillämpades grundtalet oreducerat

blott på en del av lönen, medan för återstoden grundtalet likasom

nu beskars till nära hälften.

Med principen om den glidande skalan för dyrtidstillägget avsågman,

då systemet först infördes, att man skulle slippa ifrån att vid

varje riksdag behöva ändra grunderna för dyrtidstillägget. Detta syftemål

har dock aldrig förverkligats, utan hava, såsom av det förut anförda

framgått, ändringar vidtagits vid värjo riksdag. Då icke särskilda anledningar

påfordra jämkning av grunderna, böra emellertid dessa lämnas så

Departementt
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

vitt möjligt orubbade. Enär de nuvarande bestämmelserna icke synas

mig på något oskäligt sätt tillgodose tjänstemännen och då den sjunkande

prisnivån medför en automatisk sänkning av dyrtidstilläggen, som både

för innevarande år och — såvitt nu kan antagas — än mer för det

nästkommande avsevärt reducerar kostnaderna för det allmänna, synes

mig tillräcklig anledning icke föreligga att vidtaga någon väsentlig

ändring i de allmänna grunderna för dyr tid stillägget.

I fråga om de nyreglerade centrala verken och statsdepartementen

vill jag erinra därom, att anslagen till icke-ordinarie arbetskrafter i regel

blivit knappt tillmätta. Arvodena till den extra personalen hava därför måst

bestämmas till så låga belopp, att på grund av beskärningen av dyrtidstilläggen

för dessa verk en i allmänhet rätt väsentlig inkomstminskning

blivit följden.

Vad vidare angår affärsverken förbiser jag ingalunda, att utgifterna

för personalens dyrtidstillägg enligt nu gällande grunder bilda en

synnerligen betydande post bland driftkostnaderna. Jag kan emellertid

icke tillstyrka, att man allenast på grund härav skulle vidtaga en ytterligare

reduktion av de med dyrtidens tillbakagång av sig själva vikande

dyrtidstilläggen. Och att begagna dyrtidstilläggen för att justera den

lönereglering för affärsverken, som nyligen genomförts, synes mig icke

lämpligen böra komma i fråga.

Jag tillstyrker alltså, att den nuvarande allmänna kungörelsen i

ämnet i stort sett bibehålies oförändrad.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att ny definitiv lönereglering

är avsedd att genomföras vid 1922 års riksdag för vissa grupper av

befattningshavare. Förslag till sådan lönereglering har redan i statsverkspropositionen

framlagts för statens provningsanstalt, och särskilda

förslag i sådant avseende hava bebådats beträffande statens uppfostringsanstalt

å Bona, hospital och asjder, tullverket samt lots- och fyrinrättningens

lokalstater. Vid genomförande av dessa löneregleringar från

ingången av år 1923 skulle till vederbörande personalgrupper dyrtidstillägg

utgå för år 1922 enligt § 3 i den allmänna kungörelsen och för

första halvåret 1923 enligt § 4 i samma kungörelse. I de fall, då det

för den civila statsförvaltningen i allmänhet gällande nya avlöningsreglementet

skall tillämpas jämväl för de personalgrupper, för vilka

definitiv lönereglering kan komma att beslutas vid 1922 års riksdag,

inträder utan vidare den sålunda avsedda konsekvensen i fråga om dyrtidstilläggen.

Om däremot vid någon av berörda förvaltningsgrenar

särskilt avlöningsreglemente kommer att införas från och med inträdandet

av den nya löneregleringen, ehuruväl med avseende å lönebeloppens

avvägande samma prisnivå tagits till utgångspunkt som vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84. •

löneregleringen för affärsverken, kan den avsedda beräkningen av dyrtidstillägg

åt vederbörande personal från ingången av år 1923 icke utan

vidare följa av den nuvarande lydelsen av § 4. Vid sådant förhållande

och då slutligt beslut angående berörda löneregleringar torde komma

att fattas först efter riksdagens blivande beslut angående dyrtidstillläggen,

synes det bliva erforderligt att vid avlåtande till riksdagen av

proposition rörande definitiv lönereglering för sådan förvaltningsgren,

beträffande vilken särskilt avlöningsreglemente är avsett att tillämpas, förslag

framlägges om att dyrtidstillägg till vederbörande personal från ingången

av år 1923 skall utgå enligt bestämmelserna i sistnämnda paragraf.

1 mitt yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 7 januari 1922 anförde jag, bland annat, att, såvitt då kunde

bedömas, några väsentliga ändringar i de gällande grunderna för dyrtidstillägg

icke torde komma att föreslås utan att det blivande förslaget

i ämnet torde komma att inskränka sig till vissa smärre jämkningar,

avseende i första hand sådan ändring av bestämmelserna i fråga om

befattningshavare, vilka erhållit definitiv lönereglering, att personliga

dyrtidstillägg icke behövde förekomma åtminstone i den utsträckning,

som för närvarande vore fallet.

Vad nu angår de personliga dyrtidstilläggen grunda sig dessa å

stadgandena i § 4 mom. 2 i nu gällande kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Enligt

berörda stadganden äger befattningshavare vid nyreglerade förvaltningsgrenar,

därest löneinkomsten jämte dyrtidstillägg enligt de för dessa

verk i allmänhet gällande grunderna understiger vad som skulle utgjort

befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången till den nya.

lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna för oreglerade

befattningar, åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dvrtidstillägg.

Dessa bestämmelser avsågo ursprungligen att undanröja olägenheterna

av att vid löneregleringen för affärsverken vissa befattningar_

på grund av att desamma ansågos tidigare hava stått väl högt på löneskalan

. — ej erhöllo den löneökning, som i allmänhet beviljades. Till

att börja med kommo emellertid, såsom nedan närmare påvisas, personliga

dyrtidstillägg. att utgå i tämligen ringa utsträckning. Men då 1921

års riksdag vidtog sådan skärpning av den speciella reduktionen i dyrtidstilläggen

för nyreglerade befattningshavare, att gruudtalet skulle i

värjo fall minskas med 20 i stället lör, såsom dittills, med 16 enheter

samt dyrtidstillägget utgå a allenast 80 procent av löneförmånerna i

stället för, såsom förut, å 85 procent av sagda förmåner, utsträcktes

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 74 höft. (Nr 84.) - 2

Personliga

dyrtids
tillägg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

tillämpningen av bestämmelserna om personliga dyrtidstillägg till ett

högst betydande antal fall.

För bedömande av omfattningen och storleken av de personliga

dyrtidstilläggen hava införskaffats dels uppgifter från vissa affärsdrivande

verk rörande förekomsten under år 1921 av dylika tillägg, dels på indexställningen

under 1921 års sista kvartal grundade uppskattningar över

antalet militära befattningshavare, som enligt nu gällande grunder för

dyrtidstilläggen skulle under år 1922 erhålla personliga dyrtidstillägg,

ävensom beräkning rörande storleken av dessa tillägg i medeltal för

olika lönegrader.

Vad särskilt angår kommunikationsverken uppgick antalet befattningshavare,

vilka under 1921 års första kvartal uppburo personligt

dyrtidstillägg till: för postverket 175, för telegrafverket 10 och för

statens järnvägar 143 eller tillsammans 328 tjänstemän. För 1921 års

andra kvartal har sammanlagda antalet angivits till 294.

Sedan genom ovanberörda beslut av 1921 års riksdag dyrtidstillläggen

för nyreglerade personalgrupper ytterligare beskurits, har antalet

befattningshavare med personligt dyrtidstillägg för 1921 års tredje kvartal

ökats till 335 vid postverket, 70 vid telegrafverket och 1,172 vid statens

järnvägar eller tillhopa 2,577 tjänstemän. För samma års fjärde kvartal

beräknas vid nämnda tre verk antalet befattningshavare med personligt

dyrtidstillägg till sammanlagt 1,929.

Den totala kostnaden för personliga dyrtidstillägg under år 1921

har vid postverket beräknats till 73,500 kronor, vid telegrafverket till

4,900 kronor och vid statens järnvägar till 93,000 kronor eller sammanlagt

för dessa verk 171,400 kronor.

Till storleken voro de personliga dyrtidstilläggen synnerligen växlande.

Flertalet sådana dyrtidstillägg överstego dock ej 30 kronor per

månad. Inom postverket hava emellertid för åtskilliga tjänstemän de

personliga dyrtidstilläggen uppgått till belopp om 50—100 kronor eller

mera per månad.

Beträffande militära befattningshavare föreligga inga fullständiga

uppgifter angående den omfattning, i vilken personliga dyrtidstillägg

skulle bliva erforderliga.

Vad först angår armén torde personliga dyrtidstillägg endast i

relativt ringa mån erfordras för beställningshavare å ortsgrupperua B,

F och G. Beträffande beställningshavare å D-ort har beräknats, att

personliga dyrtidstillägg avseende 1,326 personer med en årlig kostnad

av omkring 200,000 kronor komme att erfordras. För befattningshavare

å E-ort torde personliga dyrtidstillägg erfordras i ännu större omfattning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

Å A-ort slutligen finnas endast ett fåtal militära befattningshavare placerade.

Hela antalet befattningshavare vid armén, beträffande vilka

personliga dyrtid stillägg torde bliva erforderliga under år 1922, kan

uppskattas till 4,000—5,000.

I fråga om marinen giva de inkomna uppgifterna vid handen, att

personliga dyrtidstillägg måste tillgripas i omkring 1,000 fall.

Hela antalet militära befattningshavare med personliga dyrtidstillägg

kan följaktligen uppskattas till 5,000—6,000.

Till storleken äro här ifrågavarande personliga dyrtidstillägg relativt

små. I regel torde desamma ej uppgå till 15 kronor per månad,

och endast undantagsvis överstiga de 30 kronor per månad.

Vad slutligen angår departementen och de centrala ämbetsverken,

torde med nu rådande indexställning personliga dyrtidstillägg under år

1922 endast erfordras i ett mindretal fall. Endast beträffande sekreterargraden

uppgå dessa tillägg till nämnvärda belopp (cirka 20 kronor i

månaden).

De personliga dyrtidstilläggen uppgå sålunda till ett avsevärt antal.

Vid avgörandet, huruvida och till vilka belopp dylika tillägg skola enligt

gällande bestämmelser utgå, erfordras i varje fall kännedom om ett flertal

förhållanden, vilka öva inlåtande på frågans bedömande, såsom

löneförmåner å den gamla staten, inträffade befordringar och uppflyttningar

i löneklass, förflyttningar till dyrare och billigare ort, personliga

lönetillägg m. m. Undersökningar till grund för avgörande av frågor

om personliga dyrtidstillägg förorsaka därför ett omfattande arbete,

vartill kommer själva uträkningen av beloppen. Från de myndigheter,

där personliga dyrtidstillägg förekomma i någon större utsträckning,

har också vitsordats, att arbetet med bestämmande av dylika tillägg

varit synnerligen besvärligt och tidskrävande.

På sätt förut erinrats blevo grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nyreglerade verk av 1921 års riksdag ytterligare reducerade

i förhållande till oreglerade befattningshavare. Genom att dyrtidstilläggen

å nyreglerade avlöningar sålunda minskades utöver vad som

direkt var betingat av den högre prisnivå, som tagits till utgångspunkt

för de nya löneregleringarna, i förhållande till den prisnivå, på vilken

de oreglerade verkens löner vilade, utvidgades uppenbarligen möjligheten

av att löneinkomst och dyrtidstillägg enligt den nya ordningen

tillhopa skulle understiga summan av löneinkomst och dyrtidstillägg

enligt den gamla. Såsom av det föregående synes, hava också de personliga

dyrtidstilläggen härigenom nått en mycket avsevärd omfattning.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

Da jag för att bespara arbete och omkostnader för de personliga

dyrtidstilläggens uträknande sökt träffa en anordning, varigenom dessa

tillägg skulle i möjligaste mån försvinna, har jag i första hand undersökt,

huruvida icke detta borde ske genom att ånyo i någon män förbättra

grunderna för dyrtidstilläggen åt nyreglerad personal. Därvid

har jag övervägt att antingen minska avdraget å grundtalet från 20 till

16 enheter eller också låta dyrtidstillägg efter helt grundtal utgå å 85

procent av lönen i stället för, såsom nu, å allenast 80 procent. En sådan

ändring skulle självfallet föra med sig ökade kostnader, något som

enligt min mening skulle göra det nödvändigt att å andra punkter åstadkomma

besparingar i kostnaderna för dyrtidstilläggen. Sådana besparingar

skulle emellertid uppenbarligen icke kunna ernås allenast genom

begränsning av dyrtidstilläggen för nyreglerade befattningshavare utan

att på samma gång neutralisera den åsyftade verkan av de avsedda höjningarna

av samma dyrtidstillägg. Följaktligen skulle man vara nödsakad

att sträcka den erforderliga reduktionen jämväl till oreglerade

befattningshavare. Hur man än anordnade denna reduktion — vare sig

man ville vidtaga en allmän sänkning av grundtalet eller man bestämde

sig för att minska eller borttaga den förmånligare ställningen för familjeförsörjare

eller man valde ännu någon annan utväg — måste resultatet

innebära, att dyrtidstilläggen för de oreglerade befattningshavarna skulle

minskas starkare än för de reglerade. I betraktande av att de oreglerade

befattningshavarna redan nu väl i det hela äro sämre ställda än

de reglerade, synes man icke hava tillräckliga skäl att slå in på någon

av de antydda utvägarna endast för att söka nå det praktiska syftet att

minska antalet personliga dyrtidstillägg.

Ävenledes har jag haft under övervägande att utan vidare avskaffa

de personliga dyrtidstilläggen. Såsom framgår av vad jag förut anfört

äro dessa tillägg i de flesta fall helt obetydliga och skulle väl då i allmänhet

icke spela någon större ekonomisk roll för vederbörande befattningshavare.

Avgörande härvidlag synes emellertid vara icke så mycket

tilläggens absoluta belopp som fastmer deras storlek i förhållande till

själva avlöningen. I och för sig ganska ringa belopp kunna förvisso

äga en stor betydelse för små löntagare, varför det näppeligen låter sig

göra att bibehålla de personliga dyrtidstilläggen allenast över visst

minimibelopp. Det är ock att märka, att ett avskaffande utan någon

kompensation av de personliga dyrtidstilläggen skulle innebära, att staten

skulle indraga en av de förmåner, som ursprungligen förknippats med

övergång på ny lönestat, vilket knappast kan anses riktigt. Under sådana

förhållanden har jag ansett mig höra avstå jämväl från denna utväg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

13

Slutligen har undersökts, huruvida icke de personliga dyrtidstillläggen

skulle kunna bestämmas efter enklare regler, varigenom skulle

vinnas att mindre arbete erfordrades för deras uträknande. Vissa förslag

bava utarbetats och prövats. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att mycket av det arbete, som erfordras för dessa dyrtidstilläggs

bestämmande, en gång för alla undangjorts redan första

gången tilläggen fastställts. Sålunda äger man därefter i allmänhet

kännedom om såväl de befattningshavare, vilka över huvud kunna bliva

berättigade till personligt dvrtidstillägg, som ock löneinkomsterna före

och efter övergången på den nya staten. Det arbete, som då tillkommer,

är uträkningen av dyrtidstillägg enligt både de grunder, som gälla för

oreglerade befattningshavare, och de som gälla för reglerade. Här

föreligger alltså ett dubbelarbete. Men denna uträkning sker med tillhjälp

av tabeller och synes icke vara alltför tidsödande. Med hänsyn

härtill har jag funnit tillräckliga skäl icke föreligga att införa en helt

ny, förenklad metod för beräkningen av de personliga dyrtidstilläggen,

helst denna icke kunde, såsom den nuvarande, giva ett fullt exakt

resultat.

Vid den närmare undersökning angående de personliga dyrtidstilläggen,

som sålunda numera ägt rum, har jag på ovan angivna skäl

funnit mig nödsakad avstå från tanken på deras avskaffande.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att i enlighet med de

bestämmelser, som i anledning av kommunikationsverkens lönereglering

först meddelades angående personliga dyrtidstillägg (kungörelsen den 30

juni 1920, nr 381), dylika tillägg givetvis endast böra tillkomma ordinarie

befattningshavare.

Såsom framgår av vad jag redan anfört, ifrågasätter jag icke någon sättet för

huvudsaklie: ändring: i bestämmelserna rörande grundtalets förhållande flmndtalet»

till indextalet. I syfte att underlätta arbetet med dyrtidstilläggens uträknande

m. in. vill jag emellertid i detta avseende föreslå en viss

modifikation i avseende å sättet för fastställandet av grundtalet.

Av föreskriften i § 2 av nu gällande kungörelse, att grundtalet

skall bestämmas till talet för levnadskostnadsökningen, minskat med en

tiondel, följer, att grundtalet måste ändras vid varje om än aldrig så

ringa förskjutning i levnadskostnadsindejs:. Redan det förhållandet, att

indexberäkningen, även om densamma genomsnittligt riktigt anger stegringen

i levnadskostnaderna, ingalunda kan göra anspråk på att fullt

exakt angiva varje förändring i levnadskostnadsnivån, gör det mindre

lämpligt att låta så små förskjutningar i indextalet som med en eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts propositicm Nr 84.

annan enhet under alla förhållanden medföra jämkning i grundtalet.

Men härtill kommer den ur praktisk synpunkt betydande olägenheten

av att vid varje ändring av levnadskostnadsindex behöva utarbeta nya,

vidlyftigt arbete krävande tabeller för dyrtidstillägg av olika slag samt

verkställa nya uträkningar av dyrtidstilläggen för samtliga befattningshavare,

pensionärer m. fl. Väsentlig arbetsbesparing skulle kunna vinnas

därigenom, att man upptoge en bestämmelse av motsvarande innebörd

som det stadgande om avjämning av grundtalet, vilket förefanns i Kungl.

Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag (proposition nr 225). Enligt

§ 2 i den av Kungl. Maj:t då föreslagna kungörelsen skulle grundtalet

bestämmas sålunda, att, sedan talet för levnadskostnadsökningen minskats

med en femtedel därav, det då erhållna talet jämnades, därest det med

högst 2 Va understege närmast högre 5-tal, till sagda tal men eljest

till närmast lägre 5-tal. Jag anser mig nu böra föreslå, att en avrundning

av enahanda slag får äga rum vid grundtalets bestämmande, dock

att avrundningen synes böra ske nedåt, för det fall att det exakta talet

faller mitt emellan två 5-tal. Grundtalet skulle alltså bestämmas sålunda,

att talet för den sedan ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader minskas med en tiondel, varefter i förekommande

fall det så erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 V»

överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast

högre 5-tal.

Jag vill i anslutning till detta förslag framhålla, att, därest grundtalet

hittills fått bestämmas på det sätt, jag nu förordat, samma grundtal

skulle hava gällt för tredje och fjärde kvartalen 1921. Vinsten

härav ligger i öppen dag. Särskilda tabeller hade icke behövt utfärdas

för fjärde kvartalet, och nya uträkningar av dyrtidstillägg hade i stort

sett blivit överflödiga. Det är givet, att detta skulle inneburit avsevärda

arbetsbesparingar.

En icke oviktig fördel av omläggningen torde bliva, att vederbörliga

hjälptabeller, där nya sådana i allt fall erfordras, hinna färdigställas

tidigare än vad som nu kan ske. Förarbetena för tabelluträkningen

skulle nämligen åtminstone vid vissa indexställningar kunna

påbörjas redan innan indextalet blivit definitivt fastslaget, vilket däremot

under nuvarande förhållanden icke lämpligen låter sig göra.

Slutligen vill jag i detta sammanhang framhålla, att den av mig

nu angivna förändringen icke är avsedd att särskilt gynna befattningshavarna.

Den avrundning av dyrtidstilläggets grundtal, som därigenom

skulle ske, kan nämligen bli till fördel lika väl för statsverket som för

tjänstemännen. Då härtill komma de obestridliga fördelarna ur arbets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

15

besparingssynpunkt — vilka under nuvarande förhållanden böra tillmätas

avsevärd betydelse — tvekar jag icke att förorda en omläggning av

bestämmelserna rörande fastställandet av grundtalet på sätt ovan angivits.

Vad angår detaljerna i kungörelsen med allmänna grunder för Detaljbestämdyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst ber jag först få om- me<8er''

nämna några ändringar av saklig innebörd, som jag ansett mig böra

föreslå.

I mom. 3 av § 1 torde böra intagas bestämmelser därom, att

dyrtidstillägg icke må utgå å det särskilda belopp, som i samband med

övergång till systemet med efterskottsbetalning enligt medgivande av

riksdagen kan komma att utbetalas till befattningshavare, vilka framdeles

erhålla definitiv lönereglering.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har skolöverstyrelsen föreslagit,

att dyrtidstillägg till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten

icke må utgå å den del av föreståndarens arvode, eller 2,400 kronor,

som beräknats motsvara rektor vid högre allmänt läroverk tillkommande

hyresersättning. Som jag biträder detta förslag, har jag låtit i § 5 införa

föreskrift härom. I detta sammanhang vill jag föreslå, att uttrycklig

föreskrift i denna paragraf intages därom, att dyrtidstillägg icke

heller utgår å hyresbidrag till befattningshavare vid allmänt läroverk

m. fl. undervisningsanstalter.

Den nuvarande bestämmelsen i § 6 om dyrtidstillägg under tjänstledighet

för offentligt uppdrag bör enligt min mening utgå. Riktigast synes

mig nämligen vara, att under tjänstledighet för offentligt uppdrag dyrtidstillägg

i sammanhang med lönen utgår allenast å den del av avlöningen,

som befattningshavaren uppbär å sin tjänst. Ersättning för sålunda

mistat dyrtidstillägg bör beredas i enahanda ordning som ersättning för

andra avlöningsmedel, som vederbörande gått förlustig. Härigenom

vinnes att å de anslag, som kunna hava att bestrida kostnader för befattningshavarens

avlönande, åstadkommes en riktigare belastning. Enligt

kungörelsen den 29 augusti 1921, nr 517, med vissa bestämmelser angående

kommittéer äger kommittéledamot, som är anställd i statens tjänst,

åtnjuta ersättning för de avlöningsförmåner, varom han går miste under

tjänstledighet för uppdragets fullgörande, vadan särskilt beslut härom

icke i värjo fall erfordras. Andra fall, då motsvarande ersättning bör

beredas, kunna utan svårighet regleras genom särskilda Kungl. Majrts

beslut. Under sådana förhållanden synes det emellertid obehövligt att över

huvud bibehålla nämnda paragraf, då dyrtidstillägg under semester och

därmed jämförlig tjänstledighet regleras genom den allmänna bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

melsen i § 3, att den för månad uppburna avlöningen ligger till grund

för dyrtidstillägget.

Slutligen vill jag föreslå ett par smärre ändringar av rent formell

natur.

Bland de avlöningsförmåner, varå dyrtidstillägg utgår, angives i

§ 1 i den nu gällande kungörelsen vikariatsersättning enligt de olika

avlöningsreglementena för nyreglerade personalgrupper. Jämväl å vikariatsersättning

till icke-ordinarie personal vid nyreglerade verk enligt

de i sådant hänseende meddelade allmänna föreskrifter utgår givetvis

dyrtidstillägg. Den vikariatsersättning, varom i berörda avlöningsreglementen

och föreskrifter är fråga, synes lämpligen böra i paragrafen

angivas utan hänvisning till de särskilda avlöningsreglementena. Någon

ändring i sak är icke avsedd att härigenom äga rum. Då tillfällig förhöjning

i dagavlöning för visst manskap vid armén och marinen icke

vidare förekommer, torde denna avlöningsform icke längre böra upptagas

i förevarande paragraf.

Jämväl i § 4 torde viss formell ändring böra vidtagas.

I anslutning till vissa önskemål, som i sådant avseende uttalades

vid 1921 års riksdag, torde den nya kungörelsen kunna träda i kraft

den 1 april 1922, förutsatt dock att beslut i ämnet av riksdagen fattas

senast i början av samma månad.

Diplomatiska Slutligen vill jag erinra, att, på sätt jag förut angivit, särskilda

”män*samt6" kungörelser för närvarande gälla i fråga om dyrtidstillägg åt diplovisst

man- matiska och konsulära tjänstemän samt fast anställt manskap vid armén

•kap- och marinen m. fl. Det synes vara mest praktiskt att jämväl för framtiden

behålla en dylik ordning. Vad angår sistnämnda kategori bliva

de av mig föreslagna ändringar i de allmänna grunderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst tillämpliga utan ändring av

den nuvarande kungörelsen angående dyrtidstillägg åt fast anställt manskap

vid armén och marinen m. fl., vilken sålunda alltjämt torde få

gälla. Beträffande däremot kungörelsen angående dyrtidstillägg åt diplomatiska

och konsulära tjänstemän äro vissa ändringar i anslutning till

vad jag föreslagit erforderliga. Förslag till bestämmelser i sistnämnda

avseende torde komma att för Kungl. Maj:t framställas av ministern för

utrikes ärendena. Redan i detta sammanhang torde emellertid erforderliga

anslag jämväl för dessa dyrtidstillägg få hos riksdagen äskas.

Kostnadsbe- Jag övergår härefter till frågan om kostnaderna för dyrtidstilläggen

rakningar. ^ befattningshavare i statens tjänst för år 1922 och första halvåret

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

1923. Jag förutskickar härvid, att, ehuru utvecklingen under senaste

tiden måhända skulle kunna giva anledning att räkna med en lägre

levnadskostnadsnivå än som beräknats i statsverkspropositionen och propositionen

om tilläggsstat för år 1922, jag likväl funnit försiktigheten

bjuda att för närvarande icke vidtaga någon nedsättning i de anslag till

dyrtidstillägg, som upptagits i berörda propositioner.

Såsom jag vid anmälan den 7 januari 1922 av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor anfört, har jag ansett mig kunna för år 1922

räkna med en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 205. Med utgångspunkt

härifrån hava kostnaderna för de allmänna dyrtidstilläggen

under andra—tionde huvudtitlarna för sagda år beräknats till följande

belopp, nämligen:

Andra huvudtiteln ..............

............... kronor

3,500,000

Tredje » ..............

............... »

950,000

Fjärde » ..............

............... »

18,000,000

F emte » ...............

.............. »

10,250,000

Sjätte » ...............

.............. ))

325,000

Sjunde » ...............

............... »

7,250,000

Åttonde » ...............

.............. »

10,000,000

Nionde » ...............

.............. »

2,400,000

Tionde » ...............

............... j>

2,350,000

För tiden 1 januari—30 juni 1923 hava motsvarande kostnader

med utgångspunkt från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 190

beräknats till följande belopp, nämligen:

Andra huvudtiteln .

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

kronor 1,450,000

» 400,000

» 7,500,000

» 4,250,000

)> 135,000

» 2,600,000

» 4,250,000

» 1,000,000

» 1,000,000

1 detta sammanhang torde böra framhållas, att kostnadsberäkningarna

för första halvåret 1923 äro gjorda under förutsättning, att de

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 74 käft. (Nr 84.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

av mig förut omnämnda definitiva löneregleringarna för vissa personalgrupper

komma att genomföras vid 1922 års riksdag.

För de verk, vilka såsom mynt- och justerings verket bestrida sina

utgifter från till verket inflytande inkomstmedel, hava kostnaderna för

dyrtidstilläggen beräknats till följande belopp:

År 1922

Vi-*0/* 1923

kronor

kronor

Mynt- och justeringsverket ......................................

65,000

27,000

Bank- och fondinspektionen......................................

40,000

17,000

Postsparbanken..............................................................

250,000

110,000

Kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m................................................

27.000

11,000

Statens biografbyrå .................,...............................

21,000

9.000

7.000

Statens reproduktionsanstalt.......................................

15,000

325,000

Patent- och registreringsverket.................................

135,000

Försäkringsinspektionen................................................

30,000

13,000

De för dyrtidstillägg vid dessa verk erforderliga anslag torde

böra anvisas att utgå av vederbörande verks inkomster, vilka i förslaget

till tilläggsstat och riksstat upptagits med belopp, som jämväl täcka

kostnaderna för dyrtidstillägg. Enär statens reproduktionsanstalts medel

icke med säkerhet förslå för utbetalande av dyrtidstillägg, torde anslag

för ändamålet böra äskas såsom förslagsanslag att utgå i första hand

av inkomster av reproduktionsanstalten. I övrigt böra dessa anslaggivas

reservationsanslags natur.

Vad affärsverken beträffar hava kostnaderna för dyrtidstillägg

beräknats till 60,000,000 kronor för år 1922 och 25,000,000 kronor

för första halvåret 1923. Liksom hittills torde dessa kostnader böra avföras

å de särskilda verkens driftkostnader. Enahanda är förhållandet

beträffande flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl.

Beträffande postsparbanken föreligger, som bekant, förslag om

dess omorganisation. Detta förslag innebär, bland annat, att densamma

skulle införlivas med postverket från och med år 1923. Skulle så bliva

fallet, torde kostnaderna för dyrtidstilläggen böra bestridas på samma

sätt som vid affärsverken. Då Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning

till frågan om postsparbankens framtida organisation, finner jag mig icke

nu kunna framlägga något förslag beträffande kostnaderna för dyrtidstillägg

vid banken under första halvåret 1923, utan torde detta få ske

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

19

i samband med den proposition i fråga om bankens organisation, som

sedermera kommer att framläggas.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett i enlighet

med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

(Bil. A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

1) godkänna berörda förslag till kungörelse;

2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,

ilottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 må

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i

övrigt bestridas;

3) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1922 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å.......................................................................................... kronor 65,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ..................................................................................... kronor 40,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 250,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å ......... kronor 27,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 21,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 15,000,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å................................................................................ kronor 325,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke bär ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln ..............

............... kronor

3,500,000

y>

tredje

» ...............

.............. »

950,000

fjärde

» ...............

...............

18,000,000

»

femte

» ...............

............... »

10,250,000

sjätte

» ..............

.............. »

325,000

sjunde

» ...............

............... »

7,250,000

10,000,000

åttonde

» ...............

............ »

»

nionde

» ...............

......,........ »

2,400,000

x>

samt

tionde

» ...............

............... »

2,350,000

4) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under

första halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å.......................................................................................... kronor 27,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ....................................................................................... kronor 17,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å...... kronor 11,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 7,000,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ........................................................................ kronor 135,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln ............

................. kronor

1,450,000

» tredje » ............

................. »

400,000

» fjärde » ............

................. »

7,500,000

» femte » ............

............. »

4,250,000

» sjätte » ............

................. »

135,000

» sjunde » ............

................. y>

2,600,000

» åttonde » ............

............... 3)

4,250,000

» nionde » ..........

................. »

1,000,000

» tionde » ............

................. »

1,000,000

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

bäradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som

bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket (nr 493).

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i

efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till

befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2-

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av

Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekommande

fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 21/2 överstiger

närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med eu familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver eu. Därest vid beräkningen av det

procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtids
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

tillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtid stillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4-

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd

giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,

vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna

i § 3, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 74 höft. (Nr 84.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den n}^a lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5-

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angiva a avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie;dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande^ enligt 34 § domsagostadgan eller därmed

likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

27

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å

hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den

del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,

som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 7-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ *>•

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ n
Om

befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbbuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 13-

Dyr tid stillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i vad rör jordbruksårenden. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1922:195 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i vad den angår pensionsoch ind s. 6 i texten
  3. JoU 1922:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrlidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor ävens s. 2 i texten
  4. BU 1922:53 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i vad den angår pensionsoch indragning sstate a1 i texten
  5. BU 1922:54 Utlåtande, i anledning av framställningar om dgrtidstillägg åt befattningshavare, anställda hos riksdagen eller i dess verk. s. 1 i texten

Visa alla 9