Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal

1923-02-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:102, Angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

vi v/-T4 ffxMf ni
-

Nr 102.

* \

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

viss tullpersonal; given Stockholms slott den 9 februari 1923

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande'' till ''riksdagen-föredragande

departementschefen hemställt. ■'' ’ J '' v-''-.-»u, - t.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

II-H UU an !3V'' . -K HJU-i •

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

/

F. V. Thorsson.

_____________ . i Vni> uixos.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.

Närvarande:

\ i c* .-å.n, •

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

’ • Åkerman, Linders, Schlyter, Oane. f •• nw>

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, yttrar härefter

följande:"'' M 3‘»tnw&t ''.»mtöivu i lvm * vs

Före den med innevarande år genomförda omorganisationen av

tullverket har, enligt § 22 i avlöningsreglementet den-18 juni 1910

(Svensk författningssamling nr 78 s. 4) för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, dagavlöning till- extfa

ordinarie'' tjänsteman, som i anledning av ordinarie tjänstinnehavares

tjänsteresa," tjänstgöring såsom‘lärare vid eller deltagande i"utbildningäkurs

inötn tullverket eller ledighet för sjukdom eller annat giltigt tjänstgöringsförhindér

förordnats att bestrida1 "''ordinarie tjänst-, -under ''tjänstgöringstiden

utgått med belopp, söm av Kilngl.‘Mäj:t {iå förslag !äv

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 80 käft (Nr 102.) v> f''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

generaltullstyrelsen bestämts. Gottgörelse till extra ordinarie tjänsteman,

vilken av anledning att ordinarie tjänsteman åtnjutit semester förordnats

att bestrida ordinarie tjänst, har utgått med enahanda belopp. Har förordnande

erfordrats för extra ordinarie tjänsteman i följd av inträffad

ledighet vid ordinarie tjänst, har han ägt uppbära enahanda dagavlöning.

Efter förslag av generaltullstyrelsen blevo ifrågavarande dagavlöningsbelopp

första gången bestämda den 2 december 1910 (Svensk författningssamling

nr 182 s. 35). Sedermera hava efter framställning av

generaltullstyrelsen vidtagits ändringar i dagavlöningsbelöppen enligt särskilda

av Kungl. Maj:t under åren 1912—1920 meddelade beslut, (Svensk

författningssamling 1.912 nr 18, 1915 nr 463, 1916 nr 57, 1917 nr 321

och 706, 1918 nr 1101 och 1920 nr 901). De enligt sagda beslut bestämda

dagavlöningsbeloppen framgå av en inom finansdepartementet

upprättad tablå, vilken torde få såsom bilaga fogas vid protokollet i

detta ärende.

I § 23 i förenämnda avlöningsreglemente stadgades, att ersättning

till den extra ordinarie personal, som utöver de å stat anställda tjänstemän

erfordrades vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen

och fördenskull behörigen förord a ades eller, efter generaltullstyrelsens

medgivande, inkallades till längre eller kortare tids tjänstgöring, skulle

bestämmas av generaltullstyrelsen, med iakttagande att dagavlöning till

inkallad extra ordinarie tjänsteman såvitt möjligt borde begränsas till

de belopp, som för enahanda tjänstgöring blivit av Kungl. Maj:t jämlikt

nyssnämnda § 22 fastställda. Med stöd av denna föreskrift har generaltullstyrelsen

bestämt dagavlöningen till inkallade extra ordinarie

tjänstemän till i regel samma belopp, som utgått i dagavlöning vid

förordnande.

Förutom nämnda s. k. inkallade extra ordinarie tulltjänstemän,

vilkas avlöning enligt avlöningsreglementet bestämts av generaltullstyrelsen,

hava vissa tider före innevarande år i tullverket tjänstgjort

åtskilliga, verket icke tillhörande personer efter inhållning mot dagavlöning,

motsvarande den, som utgått till inkallade extra ordinarie

tjänstemän.

Beträffande rätten till dyrtidstillägg för omförmälda tre kategorier

av icke-ordinarie befattningshavare i tullverket voro i kungörelsen den

29 juni 1921 (nr 344) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, vilken kungörelse trädde i kraft den 1

juli 1921, meddelade följande bestämmelser. I § 7 föreskrevs, att till

befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran bestärats

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

av Kungl. Maj:t, skulle utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i tilllämpliga

delar av de i §§ 1—G i kungörelsen meddelade bestämmelser.

Jämlikt § 8 i kungörelsen skulle till innehavare av sådan befattning i

statens tjänst, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung

och riksdag eller av Kungl. Magt och ej heller utginge efter av riksdagen

prövade grunder, den myndighet, som ägde bestämma avlöningen,

lämna dyrtidstillägg, om och i den mån sådant funnes påkallat, därvid

de i kungörelsen föreskrivna allmänna grunder för dyrtidstiIläggens utgående

skulle äga motsvarande tillämpning med iakttagande, bland annat,

att dyrtidstillägg icke skulle utgå å sådan del av avlöning, som kunde

vara föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning

i levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

skulle minskas med belopp, motsvarande sagda del av

avlöningen.

Under åberopande av angivna bestämmelser i nyssnämnda dyrtidstilläggskungörelse

förordnade generaltullstyrelsen i ett den 5 juli 1921

utfärdat cirkulär angående utbetalning av dyrtidstillägg åt tullpersonal,

bland annat, att dyrtidstillägg skulle efter enahanda grunder, som stadgats

beträffande ordinarie befattningshavare, utgå och månadsvis utbetalas

jämväl till extra ordinarie tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning, varvid dock beträffande extra

ordinarie tjänsteman, som under månaden eller någon del därav antingen

bestritt aunan tjänstgöring i tullverket än förordnande å ordinarie tjänst

eller befattning å extra stat eller ock åtnjutit befrielse från tjänstgöring

med bibehållen dagavlöning eller två tredjedelar därav, skulle iakttagas,

dels att dyrtidstillägg skulle beräknas å det belopp, som återstode, sedan

sammanlagda avlöningen för månaden minskats, för varje dag, varunder

vederbörande varit inkallad i tjänstgöring eller åtnjutit ledighet med

bibehållen dagavlöning, med 2 kronor för extra ordinarie kammarskrivare

och 1 krona 25 öre för annan extra ordinarie tjänsteman ävensom för

varje dag, varunder vederbörande med anledning av sjukdom tillerkänts

två tredjedels dagavlöning, med 1 krona 33 öre för extra ordinarie kammarskrivare

och 83 öre för annan extra ordinarie tjänsteman, dels ock

att dyrtidstillägget skulle i varje fall minskas med det belopp, varmed

sammanlagda avlöningen för månaden sålunda skulle för dyrtidstilläggets

beräknande avkortas. I cirkuläret föreskrevs därjämte, att de sålunda

meddelade föreskrifterna skulle i tillämpliga delar gälla för utom tullverket

stående manliga biträden, vilka inkallats till tjänstgöring mot

stadgad dagavlöning.

GcneralUdl

siyr visens cirkulär

den 5

juli 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besvär i anledning

av

generaUullstyrt

Isens

cirkulär.

* 1 -v ''.‘V.-'' S: i,*.VJ*V... ji

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

över generaltullstyrelsens genom berörda, cirkulär meddelade beslut

anförde fem extraordinarie tulltjänstemän, som under olika tider av

juli månad 1921 varit inkallade i tjänstgöring vid tullverkets lokalförvaltning,

besvär hos Kungl. Maj:t under yrkande, att de måtte även

efter den 1 juli 1921 erhålla dyrtidstillägg å uppburna dagavlöningar

efter enahanda grunder, som stadgats beträffande ordinarie befattningshavare

i statens tjänst, och att alltså dyrtid stillägget måtte utgå utan

sådan minskning som av generaltullstyrelsen i dess berörda cirkulär

föreskrivits.

Till stöd för besvären anförde klagandena huvudsakligen följande.

Generaltullstyrelsens i omförmälda cirkulär meddelade föreskrifter vore föranledda

av det i kungörelsen den 29 juni 1921 intagna stadgandet, att dyrtidstillägg

icke skulle utgå å sådan del av avlöning, som kunde vara föranledd av efter ingången

av augusti månad 1914 inträdd ökning i levnadskostnaderna, och att det å

avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget skulle minskas med belopp, motsvarande

sagda del av avlöningen. Därvid torde generaltullstyrelsen hava ansett, att

av de till extra ordinarie tjänstemän vid inhållning i tjänstgöring utgående dagavlöningar

2 kronor av extra ordinarie kammarskrivares och 1 krona 25 öre av

annan extra ordinarie tjänstemans dagavlöning vore att betrakta såsom av sagda

levnadskostnadsökning föranledda delar.

Dagavlöningarna vid förordnande och inhållning hade i regel utgått med

lika belopp och hade förhöjningar därav företagits samtidigt för båda formerna

av dagavlöning. Skälen till av generaltullstyrelsen beslutade förhöjningar av dagavlöningarna

vid inhållning vore sålunda desamma, som föranlett Kungl. Maj:t

att efter framställning från generaltullstyrelsen fastställa förhöjda dagavlöningar vid

förordnande. Generaltullstyrelsen hade vid hemställan senast i skrivelse den 10

december 1920 om dylik förhöjning jämväl tillkännagivit sin avsikt att i händelse

av bifall till framställningen företaga motsvarande förhöjning av dagavlöningarna

vid inhållning. De av generaltullstyrelsen beslutade minskningarna av dyrtidstillägget

å dagavlöningarna vid inhållning grundade sig alltså icke på någon olikhet

mellan inkallnings- och förordnandedagavlöningarna i fråga om skälen för

deras fastställande till utgående belopp utan hade tillkommit allenast på den

grund, att de förra fastställts av generaltullstyrelsen och icke, såsom de senare,

av Kungl. Maj:t. Genom minskningarna hade ett sådant förhållande uppstått, att

löneförmånerna vid inhållning väsentligt understege dem, som utginge vid förordnande.

Då tjänstgöringen i båda fallen vore densamma, och då det vore en oemotsagd

princip, att löneförmånerna därför borde vara lika, vore någon sådan skillnad

icke befogad. Sin uppfattning, att vissa av generaltullstyrelsen fixerade delar

av dagavlöningarna skulle vara föranledda av levnadskostnadsökningen efter ingången

av augusti månad 1914, torde styrelsen hava grundat på den omständigheten,

att vissa åren 1915 och 1919 företagna förhöjningar, vilkas sammanlagda

belopp utgjorde de i ifrågakomna cirkulär upptagna 2 kronor resp. 1 krona 25

öre, tillkommit i anledning av framställningar från tjänstemännens föreningar

och från generaltullstyrelsen, i vilka framställningar såsom skäl till förhöjningar

åberopats bland annat även levnadskostnadsökningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

i. ... :■ . j : ,s . , : .

Beträffande de från och med den 1 juli 1920 utgående dagavlöningarna

ville klagandena . bestämt göra gällande, att desamma icke till någon del vore

föranledda av levnadskostnadsökningen efter ingången av augusti månad 1914,

och hänvisade klagandena i detta sammanhang till vad generaltullstyrelsen yttrat

i; sin berörda skrivelse den 10 december 1920. Av denna skrivelse framginge,

att generaltullstyrelsen, sedan centralstyrelsen för föreningen av Sveriges extra

ordinarie kammarskrivare och svenska tullmannaförbundet, under hänvisning til)

de höjda tillfälliga lönetillägg, som från den 1 juli 1920 kommit flertalet ordinarie

tjänstemän till del, hemställt om förhöjda dagavlöningar, för sin del icke

kunnat undgå att finna, att sagda avlöningsförbättring för de ordinarie tjänstemännen

borde medföra en höjning även av de extra ordinarie tjänstemännens

avlöningsförmåner. Som ytterligare skäl till förhöjning hade generaltullstyrelsen

anfört, att de extra ordinarie tjänstemännen sedan länge befunnit sig i ett i flera

hänseenden synnerligen ogynnsamt läge, på grund varav det torde vara billigt

och rättvist, att, då möjlighet förelåge att i någon mån förbättra deras ställning

utan att den beträffande deras avlöningsvillkor tillämpade grundsatsen rubbades,

denna möjlighet även då, likasom då det tillfälliga lönetillägget först tillerkändes

de ordinarie tjänstemännen, begagnades. Något ytterligare motiv för de av

styrelsen föreslagna dagavlöningarna anfördes icke. Motiveringen innebure sålunda,

att dessa dagavlöningar avpassats uteslutande med hänsyn till avlöningarna

för de ordinarie tjänstemännen. Vid det förhållandet, att de ordinarie tjänstemännens

avlöningar icke till någon del vore föranledda av levnadskostnadsökningen

efter ingången av augusti 1914, vore det därför uteslutet, att så skulle

vara fallet med de extra ordinarie tjänstemännens dagavlöningar.

Beträffande verkningarna av de beslutade minskningarna av dyrtidstillägget

framhölle klagandena, att möjligheterna att erhålla förordnande, och därmed större

inkomst, vore högst olika vid de skilda lokaltullförvaltningarna. Åtskilliga yngre

tjänstemän kunde påräkna förordnande ständigt eller en stor del av året, medan

betydligt äldre tjänstemän erhölle förordnande blott någon månad per år eller

ntet förordnande alls. För att råda bot mot ett sådant missförhållande skulle

omfattande personalförflyttningar erfordras, vilka torde möta oöverstigliga hinder.

De sammanlagda löneförmåner, som inkallade extra ordinarie tulltjänstemän

komme att åtnjuta, skulle avsevärt understiga löneförmånerna för motsvarande

befattningshavare vid andra statens verk, såsom vid kommunikationsverken,

vilkas extra ordinarie tjänstemän åtnjöte av Kungl. Maj:t fastställda avlöningar.

Med anledning av dessa besvär avgåvos infordrade utlåtanden, av

generaltullstyrelsen den 17 oktober 1921 och av statskontoret den 15

december 1921.

Generaltullstyrelsen anförde därvid bland annat.

Då inkallad extra ordinarie tjänstemans tjänstgöring vore att betrakta som Qeneraituiu

fullt likartad med förordnad sådan tjänstemans med avseende å såväl arbetets art styrelsens utsopa

den dagliga tjänstgöringstiden, hade styrelsen under senare tid alltid bestämt låtande den

ersättningen till inkallad tjänsteman till minst samma belopp som den av Kungl. 17 <^g!,0lber

Maj:t fastställda ersättningen till förordnad tjänsteman av motsvarande slag. Före

år 1905 hade till och med under en längre tidsföljd varit gällande, att gottgörel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Statskontorets

ut ätande

den 15 december

1921.

sen till inkallad tjänsteman skolat utgå med högre belopp. Under sådana förhållanden

syntes det vara materiellt riktigt, att dyrtidstillägget utginge med lika

belopp till båda nu ifrågavarande slag av tjänstemän, och styrelsen ansåge det

vara i hög grad önskvärt, att så kunde få ske. Då styrelsen icke funnit sig böra

förordna därom, hade skälen därtill varit följande.

Efter utgången av augusti månad 1914 hade styrelsen gjort åtskilliga underdåniga

framställningar angående höjning av beloppen för utgående dagavlöningar,

senast i skrivelse den 10 december 1920. I två av dessa framställningar hade

åberopats huvudsakligen dyrtiden. Visserligen kunde nu sägas, att rent formellt

utgjorde den åberopade motiveringen stöd egentligen för Kungl. Maj:ts beslut, och

det kunde göras gällande, att styrelsens motsvarande föreskrift om höjning av

arvodena till inkallade tjänstemän icke motiverats därmed. Styrelsen ansåge likväl

en dylik argumentering icke tillräckligt bindande, och då styrelsen, som livligt

beklagade, att det inom vår administration i allt för stor utsträckning saknades

möjlighet att på underställningsvägen få i högsta instans avgjord tolkningen

av vittomfattande administrativa författningsföreskrifter, icke ansåge sig

böra ådraga sig och de många — i regel ekonomiskt svagt ställda — befattningshavare,

om vilka här vore fråga, den risk att i en framtid nödgas genom dom i

anmärkningsväg återbära de ansenliga belopp, som skulle utgått, därest styrelsen

godtagit en liberalare tolkning av förevarande bestämmelser, hade styrelsen beslutat

meddela de föreskrifter, som givit klagandena anledning till besvären.

Härav hade emellertid följden blivit icke blott den i och för sig beklagliga

omständigheten, att inkallad extra ordinarie tjänsteman erhölle mindre ersättning

än förordnad dylik tjänsteman, utan även ett delvis brytande av den utav Kung!.

Maj:t godkända princip, som under senare år tillämpats inom tullverket, nämligen

att den extra ordinarie personalen i äldre åldersklasser skulle särskilt med hänsyn

till den långa extraordinarietiden erhålla en avlöning, som i möjligaste mån anslöte

sig till avlöningen för den å ordinarie stat upptagna personalen. Nu kom me

sistberörda avlöningsprincip att frångås beträffande större delen — inkallade

tjänstemän — av tullverkets extra ordinarie personal.

Av vad sålunda anförts framginge, att styrelsen ingenting hellre såge än

att styrelsens överklagade beslut kunde ändras, så att för tullverkets extra ordinarie

personal bleve upprätthållen principen om lika lön för lika arbete i närmaste

anslutning till avlöningen för den ordinarie personalen.

Statskontoret yttrade:

»Av handlingarna synes framgå, att dagarvodena till de inkallade extra

ordinarie tjänstemännen vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

efter ingången av augusti månad 1914 höjts tre särskilda gånger, nämligen

åren 1915 och 1919 samt senast genom generaltullstyrelsens cirkulär den 28

januari 1921 fr. o. m. den 1 juli 1920. Av dessa av styrelsen beslutade förhöjningar

hava åtminstone de båda sistnämnda gjorts i anslutning till av Eders

Kungl. Maj:t medgivna förhöjningar i dagavlöningen för extra ordinarie tjänstemän

vid samma förvaltning och bevakning under förordnande å ordinarie tjänst;

och har avlöningen för de inkallade varje gång satts till samma belopp som för

de förordnade tjänstemännen. Enligt vad som framgår av generaltullstyrelsens,

av klagandena åberopade underdåniga skrivelse den 10 december 1920, hava be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 102.

7

rörda av Eders Kungl. Maj:t medgivna förhöjningar i sin ordning grundats därpå,

att den ordinarie personalen vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen

beviljats tillfälligt lönetillägg för åren 1919—1921. Detta lönetillägg har

endast varit avsett att i viss mån bereda ersättning för den under tiden från fast

ställandet av gällande ordinarie lönereglering intill tiden för krigsutbrottet inträffade

stegring i levnadskostnaderna — således samma förhållande som med den

till övriga statstjänstemän utgående tillfälliga löneförbättringen — och dyrtidstilllägg

har också med anledning härav utgått å lönetillägget liksom även å de av

Eders Kungl. Maj:t bestämda dagavlöningarna för den förordnade extra personalen.

Av vad sålunda förekommit lärer den slutsatsen kunna dragas, att de av

generaltullstyrelsen genom ovanberörda cirkulär den 28 januari 1921 fastställda

dagavlöningarna för den inkallade extra personalen icke äro till någon del föranledda

av ökningen i levnadskostnaderna efter ingången av augusti månad 1914

och att således dyrtidstillägg bör utgå på avlöningarna oavkortade.

På grund av vad sålunda anförts får statskontoret i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t förklara, att extra ordinarie tjänsteman, som efter

generaltullstyrelsens medgivande inkallas till tjänstgöring vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, må, utan hinder av de i styrelsens cirkulär

den 5 juli 1921 meddelade bestämmelser, åtnjuta dyrtidstillägg å de i cirkuläret

den 28 januari 1921 fastställda dagavlöningar oavkortade.»

Sedan en av klagandena återkallat de av honom anförda besvären,

avgjordes ärendet i regeringsrätten den 24 februari 1922, därvid Kungl.

Maj:t, som lät vid den gjorda återkallelsen bero, lämnade övriga klagandes

besvär utan bifall.

Av regeringsrättens protokoll för sistnämnda dag framgår, att en

av regeringsrättens ledamöter hyste en avvikande mening. Jämte det

denne ledamot lät vid den gjorda återkallelsen bero fann lian, enär den

ökning, som skett i klagandenas dagavlöningar vid inkallelse till tjänstgöring,

icke kunde anses föranledd av den efter ingången av augusti

månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaderna, skäligt att med

undanröjande av generaltullstyrelsens beslut, i vad därigenom minskning

skett i klagandena tillkommande dyrtidstillägg, visa målet därutinnan

åter till generaltullstyrelsen för ny behandling.

Med erinran om vad i berörda besvärsmål förekommit, har generaltullstyrelsen

i skrivelse den 31 maj 1922 anfört, bland annat, följande:

»Vid behandling av Eders Kungl. Maj:ts den 3 februari 1922 till innevarande

års riksdag avlåtna proposition (nr 84) angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst i de delar, propositionen hänvisats till statsutskottet,

har bemälda utskott i anledning av en inom riksdagen väckt motion gjort ett särskilt

uttalande i anledning av innehållet i § 7 av det vid sagda proposition fogade

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, vilken paragraf ord för ord upprepar innehållet i § 8 av ovan
-

Regeringsrättens

beslut.

Oeneraltullftyrelsens

skrivelse den

31 maj 1923.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statskontorets

utlåtande den

6 juli 1922.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

\ - •'' * V.'' *•* iV ‘ •* f* - V •

nämnda kungörelse den 29 juni 1921. Detta uttalande, som återgives å sidan 22 i

utskottets utlåtande nr 49 —- — — — —••>-» •— lärer enligt vad styrelsen

inhämtat hava tillkommit med anledning av tillämpning av styrelsens nu ifrågavarande

beslut. '' • * •••...... -••• • < «■>

Sedermera har vid behandling i riksdagen av statsutskottets utlåtande över

propositionen två av utskottets ledamöter och ännu en ledamot av riksdagen haft

anföranden av den innebörd, att gällande bestämmelser borde tolkas på sådant

sätt, att den inkallade e. o. tullpersonalen vore berättigad till dyrtidstillägg i

samma mån som den för motsvarande göromål använda e. o: personal i tullverket,

vilken för sin tjänstgöring åtnjöte av Eders Kungl. Maj:t bestämd gottgörelse,

vadan omförmälda bestämmelser i § 8 av kungörelsen den 29 juni 1921 icke vore

tillämpliga i ifrågavarande fall. .

Sagda anföranden återfinnas i första kammarens protokoll nr 29 å sidan

42 samt i andra kammarens protokoll nr 33 å sidorna 6, 7 och 25 «----

Då, såvitt styrelsen har sig bekant, från riksdagen icke framkommit någon

gensaga mot de sålunda gjorda uttalandena, lära de få anses återgiva riksdagens

mening i ämnet. • - *- • ■•••''• • •* v. -'' — i
Ehuru

generaltullstyrelsen icke kunnat av ordalagen i nyssnämnda § 8

utläsa en sådan betydelse som den nu angivna, fördristar sig styrelsen, på grund

av vad sålunda förekommit inom riksdagen och då styrelsen med hänsyn till

Eders Kungl. Mäj:ts förutnämnda i regeringsrätten givna utslag ser sig urståndsatt

att vidtaga åtgärd i strid mot sitt ifrågavarande beslut, i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga styrelsen att — utan hinder av

styrelsens förberörda av Eders Kungl. Maj:t på sätt ovan sägs, gillade beslut —

under iakttagande i tillämpliga delar av de i Eders Kungl. Maj:ts oftanämnda

kungörelse den 29 juni 1921 meddelade bestämmelser till extra ordinarie tulltjänsteman,

som på grund av inkallning tjänstgjort inom verket under tiden från

och med 1 juli 1921 så länge samma kungörelse länder till efterrättelse eller under

någon del av denna tid, utgiva dyrtidstillägg utan den minskning därav, som i

styrelsens ifrågavarande beslut föreskrives.

Under ifrågavarande tid hava vissa, tullverket icke tillhörande personer

tjänstgjort i verket efter inkallning mot dagavlöning, motsvarande den, som utgått

till inkallade e. o. tjänstemän.

Såvitt styrelsen kan finna avse ovan åberopade uttalanden av statsutskottet

och riksdagsledamöter icke, att nu ifrågasatt rätt bör tillerkännas jämväl omförmälda

utom tullverket stående personer; och synas icke heller samma förutsättningar

finnas för beredande åt sådana inkallade av retroaktiv ersättning för fullgjort

arbete i tullverket.»

I ett över general tullstyrelsens nyssberörda framställning den 6 juli

1922 avgivet utlåtande har statskontoret erinrat, att statskontoret i sitt

på grund av ovanberörda besvär den 15 december 1921 avgivna utlåtande

uttalat samma uppfattning, som kommit till synes i generajtullstyrelsens

förevarande framställning; och har statskontoret, under

framhållande att vad som sedermera förekommit vid behandlingen i 1922

års riksdag i samband med frågan om statstjänstemännens dyrtidstillägg

........ '' ••• j-o • / ''-''J 1 ~ !i’U

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

avr spörsmålet, om sådan förmån åt extra ordinarie tulltjänstemän syntes

utvisa, att riksdagens mening varit, att dyrtidstillägg till dem bort utgå

på av generaltullstyrelsen föreslaget sätt, tillstyrkt bifall till styrelsens

framställning.

Under hänvisning till generaltullstyrelsens förenämnda skrivelse

den 31 maj 1922 anhöllo i eu till Kungl. Maj:t ställd, den 21 juni 1922

dagtecknad skrift fyra vid Stockholms tullkammare anställda tillfälliga

manliga biträden, att de med avseende å rätt till dyrtidstillägg och

retroaktivt sådant tillägg från och med den 1 juli 1921 måtte jämställas

med den extra ordinarie personalen vid tullverket. Till stöd för ansökningen

framhöllo sökandena, att deras tjänstgöring varit densamma som

motsvarande extra ordinarie tulltjänstemans samt att de enligt beslut av

generaltullstyrelsen tillförsäkrats samma avlöningsförmåner som den

extra ordinarie tullpersonalen.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 juni 1922 utfärdat kungörelse (nr 356)

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst att gälla från och med den 1 juli 1922, vilken kungörelse i §§

6 och 7 innehåller enahanda bestämmelser som §§ 7 och 8 av förenämuda

kungörelse den 29 juni 1921, har generaltullstyrelsen i cirkulär

den 28 juli 1922 förordnat, dels att dyrtidstillägg skulle efter enahanda

grunder, som stadgats beträffande ordinarie befattningshavare, utgå och

månadsvis utbetalas jämväl till extra ordinarie tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, dels att till utom tullverket

stående manliga biträden, vilka inkallats till tjänstgöring mot

dagavlöning, finge utbetalas dyrtidstillägg efter samma grunder med

iakttagande därvid, att detsamma minskades med tjugufem procent.

Enligt beslut den 1 augusti 1922 fann Kungl. Maj:t generaltullstyrelsens

förenämnda den 31 maj 1922 gjorda framställning icke kunna

bifallas.

Föreningen av Sveriges extra ordinarie kammarskrivare har i en

till finansdepartementet den 2 januari 1923 inkommen skrift gjort framställning

om avlåtande till riksdagen av proposition, i syfte att gottgörelse

måtte kunna beredas icke-ordinarie befattningshavare vid tullverket

för den minskning av dem tillkommande dyrtidstillägg, som ägt

rum på grund av generaltullstyrelsens ovannämnda cirkulär den 5 juli

1921 och Kungl. Maj:ts förberörda utslag den 24 februari 1922; och

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 80 käft. (Nr 102.) 2

Framställning

av vissa

tillfälliga biträden

vid

tullverket.

Generaltullshjrt

Isens

cirkulär den

28 juli 1922.

Kungl. htaj:ts

beslut den 1

augusti 1922.

Framställning

av föreningen

av

Sveriges extra

ordinarie

kammarskrivare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departementichefen.

har föreningen därvid framhållit, att ett mycket stort antal av de extra

ordinarie tjänstemän, som drabbades av den våldsamma löneminskning,

som generaltullstyrelsens berörda cirkulär medförde, givetvis ej varit i

stånd att annorledes än genom upptagande av lån bestrida sina nödiga

utgifter, varjämte till betalning förfallna skatter icke kunnat av dem

erläggas. Sålunda åsamkade skulder vilade tryckande å dessa tjänstemän.

1 det av generaltullstyrelsen den 5 juli 1921 utfärdade, ovan återgivna

cirkulär hava i avseende å utbetalande av dyrtidstillägg under

tiden 1 juli 1921—30 juni 1922 olika grunder förklarats skola tillämpas

beträffande olika grupper av icke-ordinarie befattningshavare i tullverket.

Dyrtidstillägget till de förordnade extra ordinarie tjänstemännen, för

vilka dagavlöningen blivit av Kungl. Maj:t till siffran bestämd, har förklarats

skola utgå med oavkortat belopp, under det att dyrtidstillägget

till de efter inhållning tjänstgörande extra ordinarie tjänstemännen och

de tillfälliga biträdena, för vilka båda kategorier av befattningshavare

generaltullstyrelsen bestämt dagavlöningen, förklarats skola i avsevärd

grad reduceras.

Frågan om tillämpningen av 1921 års bestämmelser i avseende å

rätt till dyrtidstillägg åt icke-ordinarie tullpersonal har, såsom ovan

nämnts, i besvärsväg underställts Kungl. Maj:ts prövning, såvitt angår

vissa efter inhållning tjänstgörande extra ordinarie tulltjänstemän; och

har därvid genom förenämnda utslag den 24 februari 1922 de av

generaltullstyrelsen för dessa befattningshavare meddelade bestämmelser

vunnit Kungl. Maj:ts godkännande.

Såsom generaltullstyrelsen framhållit, har inkallad extra ordinarie

tjänstemans tjänstgöring varit med avseende å såväl arbetets art som

den dagliga tjänstgöringstiden fullt likartad med den tjänstgöring, som

förordnad sådan tjänsteman haft att utföra. Dagavlöningen till inkallad

extra ordinarie tjänsteman har ock i regel utgått med enahanda belopp

som det, vartill den av Kungl. Maj:t fastställda dagavlöningen till förordnad

tjänsteman av motsvarande slag uppgått. Med hänsyn till dessa

förhållanden synas extra ordinarie tulltjänstemän, som under tiden 1

juli 1921—30 juni 1922 på grund av inhållning tjänstgjort inom tullverket,

böra erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda grunder, som enligt

1921 års dyrtidstilläggskungörelse gällde för extra ordinarie tulltjänstemän,

vilka under samma tid förordnats att uppehålla ordinarie tjänst.

Det nu sagda torde även gälla utom tullverket stående personer, som

under ifrågavarande tid tjänstgjort i tullverket efter inhållning, enär,

enligt vad jag inhämtat, vid deras anställning förutsatts, att desamma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

skulle komma i åtnjutande av enahanda avlöningsförmåner som inkallade

extra ordinarie tulltjänsteman, och deras tjänstgöring därjämte varit

fullt likartad med den inkallade extra ordinarie tullpersonalens.

Enligt inom generaltullstyrelsen verkställd utredning skulle en

utbetalning av dyrtidstillägg till extra ordinarie tulltjänsteman eller utom

tullverket stående personer, som på grund av inkallning mot dagavlöning

tjänstgjort inom tullverket under tiden från och med den 1 juli 1921

till och med den 30 juni 1922, utan den minskning, som genom generaltullstyrelsens

i cirkuläret den 5 juli 1921 meddelade beslut föreskrivits,

föranleda en merutgift å i runt tal 450,000 kronor. Vad angår sättet

för bestridande av nämnda utgift, skulle det kunna ifrågasättas att avföra

densamma å det i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923

under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst. Enär en dylik anordning skulle innebära

ett belastande av kassafonden, som med hänsyn till dennas ansträngda

ställning bör undvikas, torde dock särskilt anslag å den nya budgeten

böra äskas. Då något belopp för ändamålet ej beräknats i riksstatsförslaget,

anhåller jag att framdeles få, i fall av behov, upptaga frågan

om beredande av erforderliga inkomstmedel för anslagets täckande.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att extra ordinarie tulltjänstemän eller utom tullverket

stående personer, som på grund av inkallning mot dagavlöning

tjänstgjort inom tullverket under tiden från och med den 1 juli 1921

till och med den 30 juni 1922 eller under någon del därav, må för

sådan tid erhålla dyrtidstillägg enligt enahanda grunder, som varit gällande

för extra ordinarie tulltjänstemän, vilka under samma tid varit

förordnade att uppehålla ordinarie tjänst,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 under sjunde huvudtiteln anvisa ett extra

förslagsanslag av 450,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bil. litt. . .. vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Dagavlöning till extra ordinarie tjänsteman vid tullverkets lokalförvalt
-

*/i» 1910

7» 1912

29/io 1915

4/s 1916

"/«

1917

132 s.

35

18

463

57

321

V» 1912

V» 1912

Vio 1915

7i 1916

V»

1917

Efter effek- tiv tjänst- göring av

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

2

75

—

—

3

25

—

—

—

_

_

3

25

—

—

3

75

—

-

4

—

5 är

3

3

75

25

_

_

4

25

_

_

4

50

5 år

3

3

50

75

—

—

—

—

—

—

—

—

-

4

—

5

—

—

—

—

—

6

—

7

—

8 år

5

—

—

—

—

—

6

—

7

—

8 år

5

6

7

“

8 år

6

2

50

2

75

i

3

25

—

—

—

—

—

2

75

—

—

—

—

3

25

—

—

—

3

sr

25

—

3

6

75

_

3

—

3

25

3

75

—

—

4

—

5 år

3

75

—

F

4

6

—

—

Kungl. Maj:ts beslut ......

Svensk författningsamlings nr

Att gälla från och med ...

För vaklmästartjönst av klass3

» » » » 2

» » » » l

av

«P

av

» överuppsyningsmanljänsl.

» inspektorstjänst ............

» kammarskrivartjänst ......

» tullfiskalstjänst..............

» kontrollörs-, förste kontrollörs-,

överkontrollörs-,

tullförvaltare och över

inspektorstjänst ........

» kustroddartjänst ...........

» k list vakts tjänst..............

» kustuppsyningsmanstjänst

» kustöveruppsyningsmanstjänst.

.......................

» kustbevakningschefsljänst

» gränsridarljänst ............

» gränsuppsyningsmanstjänst

» gränsöveruppsyningsmanstjänst

... ....................

» gränsbevakningschefstjänst

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

13

Bilaga.

ning samt kust- och gränsbevakning under förordnande å ordinarie tjänst.

“/•

1917

28/u 1918

"/n 1920

706

1101

901

7»

1917

Vi 1919

''h 1920

Efter effek- tiv tjänst- göring av

Efter effek- tiv tjänst- göring av

3 år

Efter effek- tiv tjänst- göring av

6 år

Efter effek- tiv tjänst- göring av

3 år

Efter effek- tiv tjänst- göring av

o år

Er.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

—

—

—

4

_

_

_

_

4

_

_

_

_

_

—

—

—

4

50

4

75

—

—

4

75

5

—

—

—

—

—

5

—

5

50

—

—

5

25

5

75

—

—

—

—

-

5

50

-

—

—

5

75

—

—

—

—

—

—

—

5

75

—

—

6

26

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

_

_

—

6

75

—

_

_

—

—

—

7

—

—

—

—

—

7

50

—

—

—

—

—

—

—

6

—

7

—

8

—

6

50

7

50

8

50

—

—

—

6

—

7

—

8

—

7

—

8

—

9

—

6

7

8

7

8

9

7

—

8 år

9

4

25

25

—

—

—

10

4

25

50

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

i

5

—

—

—

—

—

—

_

6

—

—

—

—

—

6

75

—

—

—

—

7

—

8 är

9

—

—

—

—

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

4

6

50

4

75

—

4

6

75

75

5

—

! 7

—

8 år

7

9

—

—

—

—

7

10

50

—

—

—

—

Bihang Ull riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 80 käft. (Nr 102.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående dyrtidstillågg åt viss tullpersonal. s. 4 i texten
  2. SU 1923:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt viss tullpersonal. s. 1 i texten