Angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län
1923-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:112, Angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.
1
Nr 112.
Kungl., Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt anställande
av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län; given
Stockholms slott den 9 mars 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag,
föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Åkerman.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 9 mars 1923.
N ärvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, örne.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler ärende
angående utverkande av riksdagens medgivande till anställande även
efter 1923 års utgång av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens
län. Därvid anför föredraganden:
Genom kungl. förordningen den 10 april 1810 angående tiden,
inom vilken häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea
Bihang till riksdagens protokoll 1923. I sand. 89 höft. (Nr 112.) 1
2
Kungl. Mai ds proposition Nr 112.
Departements
chefen.
hovätt och Göta hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer
att, när ordinarie domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål,
om den anklagade vore häktad. I § 50 av domsagostadgan förutsättes
nämnda förordning fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika
tillförordnade ständiga brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnes
avlöningsförhållanden hava tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.
I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan
brottmålsdomare varit förordnade i Jämtlands och Norrbottens län. Båda
dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens
län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop.
nr 334 sid. 78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att
brottmålsdomarebefattningen i Norrbottens län åter finge inrättas samt
att viss närmare bestämd ersättning till honom finge från andra huvudtitelns
ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och
parter utbetalas under tiden från och med den 1 juli 1920 till och med
år 1923. 1 enlighet med detta beslut har brottmålsdomare varit av
Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län allt ifrån början av juli 1920.
I underdånig skrivelse den 20 februari 1923 bär nu Svea hovrätt,
under åberopande av viss utredning rörande det fortsatta behovet av
brottmålsdomare i Norrbottens län, hemställt om vidtagande av åtgärder
i syfte att brottmålsdomare må fortfarande vara i länet anställd under
åren 1924, 1925 och 1926.
Av den utav hovrätten infordrade utredningen, på vilken jag ej
nu torde behöva närmare inlåta mig, framgår, att såväl samtliga häradshövdingar
inom Norrbottens län som ock den person, vilken alltsedan
brottmålsdomarebefattningens återinrättande innehaft tjänsten, tillstyrkt,
att denna bibehålies jämväl efter år 1923 års utgång. Enligt en av brottmålsdomaren
åberopad arbetsredogörelse har han hållit följande antal
urtima ting och särskilda sammanträden, nämligen under 1920 års sista
halvår 35 (därav 1 i Piteå, 7 i Luleå, 8 i Kalix, 7 i Torneå och 12 i
Gellivare domsaga), under år 1921 67 (därav 8 i Piteå, 20 i Luleå, 5
i Kalix, 22 i Torneå och 12 i Gellivare domsaga) samt under år 1922
68 (därav 7 i Piteå, 21 i Luleå, 13 i Kalix, 10 i Torneå och 17 i Gellivare
domsaga). De därvid handlagda målen hava utgjort under 1920
års sista halvår 44, under år 1921 109 och under år 1922 88 stycken.
De resor, som i domsagorna inom Norrbottens län föranledas av
rannsakningar med häktade personer, äro på grund av de stora avstånden
och bristen på järnvägsförbindelser synnerligen långa och tids
-
Kun al. Muj.ts proposition Nr 112.
3
ödande. I detta avseende torde det tillåtas mig att hänvisa till den
utredning därom, som förebragtes i förutnämnda kungl. proposition till
1920 års riksdag (sid. 80). Att domhavandena för företagande av dylika
rannsakningsresor, av vilka somliga kunna taga flera dagar i anspråk,
dragas från sitt huvudsakliga arbete och tvingas att lämna den ort, till
vilken domsagekansliet är förlagt, kan icke betraktas annat än som en
stor olägenhet. Då härtill kommer att, enligt vad erfarenheten giver
vid handen, svårighet säkerligen alltjämt kommer att föreligga såväl
att få våra Norrbottensdomsagor rekryterade med tillräckligt antal
juridiskt bildade biträden som ock att finna personer utom lantdomstolarnas
krets, som äro villiga och kompetenta att antaga tillfälliga
förordnaden att förrätta rannsakningar, tvekar jag icke att såsom den
givetvis lämpligaste anordningen i nu förevarande avseende förorda, att
jämväl efter 1923 års utgång blir anställd en särskild brottmålsdomare
i Norrbottens län. Emellertid bör enligt min mening brottmålsdomare,
liksom under senaste åren varit fallet, varje gång förordnas allenast på
viss kortare tid, i regel ett år, varigenom det blir möjligt att åter indraga
befattningen, om det skulle visa sig, att behovet av densamma
ej vidare föreligger. Riksdagens medgivande till erforderliga medels
utbetalande torde dock lämpligen utverkas för tiden intill utgången av
budgetåret 1925—1926.
Det synes mig lämpligt, att ersättningen till brottmålsdomaren, i
enlighet med vad för närvarande är händelsen, även i fortsättningen
fastställes att utgå dels med ett fast årligt arvode, avsett att utgöra
gottgörelse för det brottmålsdomaren ständigt måste hålla sig beredd
att mottaga uppdrag att hålla rannsakningar och för sålunda förorsakad
inskränkning i möjligheterna till förvärv, och dels i form av särkild
gottgörelse för varje av honom verkställd förrättning. Det fasta årliga
arvodet är för närvarande bestämt till 3,000 kronor jämte dyrtidstillägg.
I övrigt erhåller brottmålsdomaren för närvarande dels en gottgörelse
av 50 kronor för varje av honom hållet urtima ting eller extra sammanträde
under lagtima ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt
tredje klassen i gällande resereglemente, dels ock för varje av brottmålsdomaren
handlagt rannsakningsmål traktamente för två expeditionsdagar
efter 25 kronor för varje dag. Emellertid gäller, att dagtraktamente
enligt resereglementet ej får beräknas för dygn, varunder förrättning
ägt rum, men att å andra sidan, om i något fall ett rannsakningsmål
varit av särskilt vidlyftig beskaffenhet, annan grund än som nu
angivits kan bestämmas beträffande den brottmidsdomaren tillkommande
ersättning för expeditionsgöromål.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.
I de sålunda för närvarande gällande grunderna för ersättningens
utgående har jag, såvitt angår tiden efter 1923 års utgång, ej att föreslå
annan ändring, än att det synes mig, som om dels med hänsyn till
levnadsomkostnadernas nedgång på senaste tiden dels ock i sparsamhetsintresse
ersättningarna med 50 kronor för varje hållet urtima ting
eller extra sammanträde och med 25 kronor för en var av två expeditionsdagar
lör varje handlagt mål skulle skäligen kunna nedsättas till
40 respektive 20 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att under tiden från och med den 1 januari 1924 till
och med den 30 juni 1926 må från det under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och
parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning
för rannsakningar med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter
ej föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett
årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels
40 kronor för varje av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet
urtima ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels rese- och
traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente eller
enligt de grunder, som i blivande resereglemente kunna komma att
bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente
ej må beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock för
varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente för
två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall, och skall proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
N. Cervin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län. s. 6 i texten
- SU 1923:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län. s. 1 i texten