Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län

1923-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:112, Angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

1

Nr 112.

Kungl., Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt anställande

av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län; given

Stockholms slott den 9 mars 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag,

föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Åkerman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 9 mars 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler ärende

angående utverkande av riksdagens medgivande till anställande även

efter 1923 års utgång av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens

län. Därvid anför föredraganden:

Genom kungl. förordningen den 10 april 1810 angående tiden,

inom vilken häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea

Bihang till riksdagens protokoll 1923. I sand. 89 höft. (Nr 112.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mai ds proposition Nr 112.

Departements
chefen.

hovätt och Göta hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer

att, när ordinarie domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål,

om den anklagade vore häktad. I § 50 av domsagostadgan förutsättes

nämnda förordning fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika

tillförordnade ständiga brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnes

avlöningsförhållanden hava tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.

I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan

brottmålsdomare varit förordnade i Jämtlands och Norrbottens län. Båda

dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens

län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop.

nr 334 sid. 78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att

brottmålsdomarebefattningen i Norrbottens län åter finge inrättas samt

att viss närmare bestämd ersättning till honom finge från andra huvudtitelns

ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och

parter utbetalas under tiden från och med den 1 juli 1920 till och med

år 1923. 1 enlighet med detta beslut har brottmålsdomare varit av

Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län allt ifrån början av juli 1920.

I underdånig skrivelse den 20 februari 1923 bär nu Svea hovrätt,

under åberopande av viss utredning rörande det fortsatta behovet av

brottmålsdomare i Norrbottens län, hemställt om vidtagande av åtgärder

i syfte att brottmålsdomare må fortfarande vara i länet anställd under

åren 1924, 1925 och 1926.

Av den utav hovrätten infordrade utredningen, på vilken jag ej

nu torde behöva närmare inlåta mig, framgår, att såväl samtliga häradshövdingar

inom Norrbottens län som ock den person, vilken alltsedan

brottmålsdomarebefattningens återinrättande innehaft tjänsten, tillstyrkt,

att denna bibehålies jämväl efter år 1923 års utgång. Enligt en av brottmålsdomaren

åberopad arbetsredogörelse har han hållit följande antal

urtima ting och särskilda sammanträden, nämligen under 1920 års sista

halvår 35 (därav 1 i Piteå, 7 i Luleå, 8 i Kalix, 7 i Torneå och 12 i

Gellivare domsaga), under år 1921 67 (därav 8 i Piteå, 20 i Luleå, 5

i Kalix, 22 i Torneå och 12 i Gellivare domsaga) samt under år 1922

68 (därav 7 i Piteå, 21 i Luleå, 13 i Kalix, 10 i Torneå och 17 i Gellivare

domsaga). De därvid handlagda målen hava utgjort under 1920

års sista halvår 44, under år 1921 109 och under år 1922 88 stycken.

De resor, som i domsagorna inom Norrbottens län föranledas av

rannsakningar med häktade personer, äro på grund av de stora avstånden

och bristen på järnvägsförbindelser synnerligen långa och tids
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kun al. Muj.ts proposition Nr 112.

3

ödande. I detta avseende torde det tillåtas mig att hänvisa till den

utredning därom, som förebragtes i förutnämnda kungl. proposition till

1920 års riksdag (sid. 80). Att domhavandena för företagande av dylika

rannsakningsresor, av vilka somliga kunna taga flera dagar i anspråk,

dragas från sitt huvudsakliga arbete och tvingas att lämna den ort, till

vilken domsagekansliet är förlagt, kan icke betraktas annat än som en

stor olägenhet. Då härtill kommer att, enligt vad erfarenheten giver

vid handen, svårighet säkerligen alltjämt kommer att föreligga såväl

att få våra Norrbottensdomsagor rekryterade med tillräckligt antal

juridiskt bildade biträden som ock att finna personer utom lantdomstolarnas

krets, som äro villiga och kompetenta att antaga tillfälliga

förordnaden att förrätta rannsakningar, tvekar jag icke att såsom den

givetvis lämpligaste anordningen i nu förevarande avseende förorda, att

jämväl efter 1923 års utgång blir anställd en särskild brottmålsdomare

i Norrbottens län. Emellertid bör enligt min mening brottmålsdomare,

liksom under senaste åren varit fallet, varje gång förordnas allenast på

viss kortare tid, i regel ett år, varigenom det blir möjligt att åter indraga

befattningen, om det skulle visa sig, att behovet av densamma

ej vidare föreligger. Riksdagens medgivande till erforderliga medels

utbetalande torde dock lämpligen utverkas för tiden intill utgången av

budgetåret 1925—1926.

Det synes mig lämpligt, att ersättningen till brottmålsdomaren, i

enlighet med vad för närvarande är händelsen, även i fortsättningen

fastställes att utgå dels med ett fast årligt arvode, avsett att utgöra

gottgörelse för det brottmålsdomaren ständigt måste hålla sig beredd

att mottaga uppdrag att hålla rannsakningar och för sålunda förorsakad

inskränkning i möjligheterna till förvärv, och dels i form av särkild

gottgörelse för varje av honom verkställd förrättning. Det fasta årliga

arvodet är för närvarande bestämt till 3,000 kronor jämte dyrtidstillägg.

I övrigt erhåller brottmålsdomaren för närvarande dels en gottgörelse

av 50 kronor för varje av honom hållet urtima ting eller extra sammanträde

under lagtima ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt

tredje klassen i gällande resereglemente, dels ock för varje av brottmålsdomaren

handlagt rannsakningsmål traktamente för två expeditionsdagar

efter 25 kronor för varje dag. Emellertid gäller, att dagtraktamente

enligt resereglementet ej får beräknas för dygn, varunder förrättning

ägt rum, men att å andra sidan, om i något fall ett rannsakningsmål

varit av särskilt vidlyftig beskaffenhet, annan grund än som nu

angivits kan bestämmas beträffande den brottmidsdomaren tillkommande

ersättning för expeditionsgöromål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 112.

I de sålunda för närvarande gällande grunderna för ersättningens

utgående har jag, såvitt angår tiden efter 1923 års utgång, ej att föreslå

annan ändring, än att det synes mig, som om dels med hänsyn till

levnadsomkostnadernas nedgång på senaste tiden dels ock i sparsamhetsintresse

ersättningarna med 50 kronor för varje hållet urtima ting

eller extra sammanträde och med 25 kronor för en var av två expeditionsdagar

lör varje handlagt mål skulle skäligen kunna nedsättas till

40 respektive 20 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att under tiden från och med den 1 januari 1924 till

och med den 30 juni 1926 må från det under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och

parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning

för rannsakningar med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter

ej föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett

årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels

40 kronor för varje av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet

urtima ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels rese- och

traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente eller

enligt de grunder, som i blivande resereglemente kunna komma att

bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente

ej må beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock för

varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente för

två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall, och skall proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

N. Cervin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län. s. 6 i texten
  2. SU 1923:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län. s. 1 i texten