Sök i Ratio Lex

Angående pensionering av f. d. reservlöjtnanten i flottans reserv A. Thore

1923-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:152, Angående pensionering av f. d. reservlöjtnanten i flottans reserv A. Thore

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 152.

17

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionering

av f. d. reservlöjtnanten i flottans reserv A. Thore;

given Stockholms slott den 16 mars 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 mars 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

I § 12 av kungörelsen den 13 juli 1887 angående utbildande av

reservbefäl för flottan stadgades, att marinförvaltningen skulle i någon

av staten kontrollerad rånte- och kapitalförsäkringsanstalt för varje reservBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 121 käft. (Nr 148—152.) eoi ss 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 152.

officer vid hans antagande till reservunderlöjtnant av därför i stat anvisade

medel insätta ett i författningsrummet angivet belopp för att därigenom

efter reservofficerens val bereda honom antingen den livränta

eller det kapital, som för den verkställda inbetalningen kunde erhållas

vid 55 års ålder eller för särskilda fall tidigare. Statsverkets utgifter

för ifrågavarande ändamål bestredos från det under dåvarande femte

huvudtiteln uppförda anslag till pensionering av reservbefäl.

Sedan det befunnits, att avsikten med omförmälda stadgande, vilken

varit att åt den avgångne reservofficeren bereda en livränta av 300

kronor om året från 55 års ålder, till följd av räntefotens förändring

m. m. icke kunde uppnås med insättandet av det föreskrivna beloppet,

beslöt 1898 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 76, punkt 2) att, med

uteslutande av förenämnda anslag, medgiva, att de reservofficerare, som

därefter antoges vid flottan, finge, därest de fullgjorde den tjänstgöringsskyldighet,

som vore eller framdeles kunde varda för sådana

reservofficerare stadgad, efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående

livstid åtnjuta en årlig pension till belopp av 300 kronor. Emellertid

anvisades i sammanhang härmed intet anslag till pensionering av

reservbefälet. Vidare medgav 1899 års riksdag (riksdagens skrivelse nr

64, punkt 2), likaledes på förslag av Kungl. Maj:t, att reservofficer vid

flottan, för vilken insättning i ränte- och kapitalförsäkringsanstalt skett

i enlighet med bestämmelserna i ovannämnda kungörelse den 13 juli

1887, finge, därest han fullgjorde den tjänstgöringsskyldighet, som vore

eller framdeles kunde för sådana reservofficerare varda stadgad, efter

uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid åtnjuta en årlig

pension (fyllnadspension), lika stor med det belopp, varmed den livränta,

som på grund av den verkställda insättningen skulle tillkomma honom

vid 55 års ålder, understege 300 kronor.

Av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser i förevarande ämne återfinnas

i §§ 12 och 17 av kungörelsen den 27 juni 1902 angående antagning,

utbildning och pensionering av reservbefäl för flottan.

Uti en till stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona

ställd och av denne, jämte eget yttrande, den 8 december 1922 till

marinförvaltningen överlämnad skrift har f. d. reservlöjtnanten i flottans

reserv Alexander Thore anhållit att komma i åtnjutande av ovan omförmäld

fyllnadspension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Thore, som är född den

12 december 1866, utnämnts till reservofficer den 11 maj 1891, befordrats

till reservlöjtnant den 13 oktober 1899 och erhållit avsked med

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kund. Maj:ts Proposition Nr 152.

utgången av år 1906; att lian fullgjort de villkor i avseende å tjänstgöringen,

som erfordras för erhållande av pension; att han på grund

av från marinförvaltningen verkställd insättning i rånte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Stockholm från och med år 1922 är berättigad till

en årlig livränta från anstalten av 192 kronor 4 öre; samt att den fyllnadspension,

varom Thore ansökt, alltså skulle belöpa sig till 107 kronor

96 öre.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 december 1922 anfört, att i bore syntes

vara berättigad till pension från statsverket med ett belopp av 107 kronor 96

öre från och med år 1922. Medel för beredande av fyllnadspensioner av

förevarande slag funnes emellertid icke å stat anvisade, varför de senare

årens riksdagar på särskilda framställningar beviljat dylika pensioner

att utgå av allmänna indragningsstaten. På grund härav syntes framställning

böra göras till riksdagen jämväl i fråga om nu förevarande

pension. Marinförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva, att Thore finge från och med den 1 januari

1922 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till så stort belopp, att densamma jämte den pension,

som kunde tillkomma honom från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Stockholm, uppginge till sammanlagt 300 kronor.

Statskontoret har den 10 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid tillstyrkt bifall till marinförvaltningens hemställan.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är Thore författningsenligt

berättigad att, utöver honom från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Stockholm tillkommande pension, från statsverket åtnjuta en

fyllnadspension till sådant belopp, att berörda pensioner uppgå till

sammanlagt 300 kronor för år. Emellertid finnas, på sätt ovan nämnts,

medel icke anvisade för pensionering av marinens reservpersonal. Riksdagen

har därför på framställning av Kungl. Maj:t i särskilda fall medgivit,

att pensioner till sådan personal tillsvidare må utgå från allmänna

indragningsstaten. I likhet med myndigheterna finner jag mig böra

förorda, att jämväl kostnaderna för nu ifrågakomna pension bestridas

på enahanda sätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts Proposition Nr 152.

att f. d. reservlöjtnanten i flottans reserv Alexander Thore må

från och med den 1 januari 1922 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension till så stort belopp,

att densamma jämte den pension, som må tillkomma honom från ränteoch

kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm, uppgår till sammanlagt 300

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1923:31 Bankoutskottets utlåtande Nr 31 s. 12 i texten