Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
1923-03-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:210, Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
1
Nr 210.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer; given
Stockholms slott den 9 mars 1923.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notiiln, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande:
Sedan Kungl. Maj:t den 8 januari 1923 beslutat att för riksdagen
framlägga proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, ber jag att nu för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om
dylika bidrag åt f. d. befattningshavare i statens tjänst och vissa med
dem jämställda pensionärer.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 171 höft. (Nr 210.) 1
2
Historik.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
/
Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av
dyrtidsbidrag åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag till en början
få erinra om,att jämväl dessa dyrtidsbidrag år 1919 omlades till systemet
med glidande skala.
Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
vill jag erinra, att de vid denna riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen
åt befattningshavare i statens tjänst kommo även pensionärerna
till del.
Vid 1921 års riksdag vidtogos i åtskilliga avseenden beskärningar
av dyrtidstilläggeu till befattningshavare i statens tjänst. Några dylika
ändringar vidtogos däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer,
icke ens för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos
de allmänna grunderna för denna förmån i fråga om pensionärerna
oförändrade. Men detta skedde under uttryckligt angivande, att det
voro att betrakta såsom ett provisorium i avvaktan på allsidig utredning
om, å ena sidan, frågan om höjning av låga pensioner och, å andra
sidan, genomförande av en rättvis åtskillnad mellan olika slag av
pensionärer i fråga om dyrtidstilläggsberäkniDgen.
I syfte att något förbättra pensionsförmånen för vissa innehavare
av lägre pensioner infördes genom beslut vid 1922 års riksdag s. k.
pensionstillägg. I samband härmed återgick man, beträffande dyrtidstilläggen
åt f. d. befattningshavare och med dem likställda pensionärer,
till i huvudsak enahanda grunder, som gälla i fråga om statens i tjänst
varande befattningshavare. Det s. k. grundtalet är sålunda numera detsamma
som för befattningshavarna. För oreglerade pensioner utgår
dyrtidstillägget å belopp intill 720 kronor för år efter ett procenttal motsvarande
grundtalet samt å överskjutande pensionsbelopp efter ett
procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet. Den del
av pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter fullt grundtal,
ökas med ett årsbelopp av 120 kronor för varje på grund av försörjningsplikt
underhållet barn under 16 års ålder. För nyreglerade pensioner
minskas grundtalet med 20 enheter, och dyrtidstillägg utgår endast å 80
procent av pensionsbeloppet samt beräknas å belopp intill 1,020 kronor
för år efter ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20,
och å överskjutande belopp efter ett procenttal, motsvarande femtiofem
hundradelar av det sålunda reducerade grundtalet. Att märka är, att
den, så vitt angår nuvarande befattningshavare, för icke-familjeförsörjare
gällande särskilda reduktionen av dyrtidstillägget icke har någon motsvarighet
beträffande f. d. befattningshavare och med dem likställda
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 3
pensionärer. — Bestämmelserna om ifrågavarande dyrtidstillägg återfinnas
i kungörelse den 15 juni 1922, nr 357.
Enligt det förslag i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare Nya grimder
i statens tjänst, som av Kungl. Maj:t i proposition den 8 januari 1923, biläggen®’
nr 2, framlagts för riksdagen, skulle dyrtidstillägget utgå efter ett
procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostuadsökningen
och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal. Beträffande
befattningshavare, vilken på grund av försörjningsplikt underhåller barn
under 16 års ålder, skulle dyrtidstillägget, oavsett befattningshavarens
egen ålder, ökas med en tiondel. Bland befattningshavare utan dylik
försörjningsplikt skulle de yngsta, nämligen de, som icke uppnått 25 års
ålder, få vidkännas en minskning av dyrtidstillägget med en tiondel.
Dyrtidstillägg skulle icke utgå å högre belopp än 650 kronor i månaden.
För befattningshavare med nyreglerade löner skulle, såsom nu, en reduktion
av dyrtidstillägget äga rum. Detta skulle ske sålunda, att det
procenttal, efter vilket dyrtidstillägget eljest skolat utgå, minskas med
18 enheter. Dyrtidstillägget skulle i detta fall utgå å högst 800 kronor
i månaden.
På sätt av den föregående redogörelsen inhämtas har man tidigare Vcpa>tementssökt
att i möjligaste mån anpassa grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. chefen''
befattningshavare i statens tjänst efter de bestämmelser, som gällt för
de i tjänst varande befattningshavarna. Endast då man år 1921 genomförde
åtskilliga beskärningar av dyrtidstilläggen till de sistnämnda,
måste man med hänsyn till innehavare av lägre pensioner för pensionärerna
bibehålla dittills gällande grunder i fråga om dyrtidstilläggen.
Sedan genom beslut vid 1922 års riksdag de lägre pensionerna blivit
genom pensionstillägg förhöjda, återgick man ånyo till i huvudsak enahanda
grunder för dyrtidstilläggen åt pensionärerna som för motsvarande
tillägg åt i tjänst varande befattningshavare. Det synes mig, att man
jämväl nu, i den mån så ske kan, bör utforma bestämmelserna om pensionärernas
dyrtidstillägg'' pa samma sätt som motsvarande bestämmelse],
blivit för statstjänarna föreslagna i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
den 8 januari 1923.
Med denna utgångspunkt hava inom finansdepartementet verkställts
vissa undersökningar, huru ett proportionellt anordnat dyrtidstillägg
skulle komma att verka för ifrågavarande pensionärer. Det har därvid
befunnits, att rent proportionella dyrtidstillägg skulle medföra en så
betydande sänkning av de nu utgående tilläggsbeloppen för innehavare
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
av lägre pensioner, att tanken på ett dylikt förslag måst avvisas. I
syfte att med ett i övrigt proportionellt system motverka en alltför stark
nedsättning av dyrtidstilläggen å låga pensioner har utarbetats ett förslao''
gående ut på att högre kompensation för dyrtiden skulle beredas innehavare
av låga pensioner. För sådant ändamål skulle till lägre pensionsbelopp
göras visst tillägg och dyrtidstillägg därefter beräknas å det
sålunda ökade pensionsbeloppet, för enkelhets skull benämnt tilläggsunderlaget.
För pensioner å 150 kronor eller därutöver skulle tilläggsunderlaget
utgöras av pensionens belopp, dock begränsat till 400 kronor
i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för månad, skulle
därtill läggas ett belopp av 30 kronor i månaden, dock att tilläggsunderlaget
i sådant fall icke finge överstiga 150 kronor och ej heller 160
procent av pensionen. Å tilläggsunderlaget skulle dyrtidstillägg utgå
efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen
och i förekommande fäll avjämoat till närmast lägre hela tal.
Liksom beträffande statens befattningshavare skulle tillägg för
barn äga rum med en tiondel av eljest utgående dyrtidstillägg.
Vad beträffar innehavare av nyreglerade pensioner skulle givetvis
såsom hittills viss reduktion av dyrtidstillägget äga rum. Motsvarande
reduktion för i tjänst varande befattningshavare skulle enligt proposition
nr 2 åstadkommas på det sätt, att från procenttalet för dyrtidstillägget
ett avdrag med 18 enheter skulle äga rum. Enligt nuvarande
grunder äro emellertid innehavare av reglerade pensioner något
mera gynnsamt ställda i förhållande till innehavare av oreglerade pensioner
än innehavare av nyreglerade avlöningar i förhållande till innehavare
av oreglerade avlöningar. Avdraget för nyreglerade pensioner
bör därför bliva något lägre än för nyreglade avlöningar, nämligen 16
enheter.
Huru det av mig förordade förslaget verkar vid vissa pensionslägen
framgår av följande tabell över
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
Dyrtidstillägg för år åt f. d. befattningshavare 1 statens tjänst Tid en levnads
kostnadslndox
av 175
(Utan barn.)
Pensions-
belopp
Dyrtidstillägg å oreglerade pensioner
Dyrtidstillägg ä reglerade pensioner
enligt nuvarande
grunder
enligt föreslagna
grunder
enligt nuvarande
grunder
enligt föreslagna
grunder
kr.
kr.
O/
/O
kr.
%
kr.
%
kr.
%
100
65
65
59
59
36
36
34
34
fSOO
325
65
296
59
180
36
168
34
1,000
566
57
503
50
360
36
286
29
l''500
741
49
666
44
502
33
378
25
2,000
916
46
740
37
598
30
420
21
2^500
1,091
44
925
37
694
28
525
21
3,000
1,266
42
1,110
37
790
26
630
21
3,500
1,441
41
1,295
37
886
25
735
21
4,000
1,616
40
1,480
37
982
25
840
21
4,500
1,791
40
1,665
37
1,078
24
945
21
5’0(>0
1,966
39
1,776
36
1,174
23
1,008
20
5,500
2,141
39
1,776
32
1,270
23
1,008
18
6^000
2,316
39
1.776
30
1,366
23
1,008
17
Beträffande detaljbestämmelserna i det förslag till kungörelse, som
jag låtit inom finansdepartementet utarbeta, torde jag icke beliöva uppehålla
mig vid andra paragrafer än dem, som undergått någon huvudsaklig
förändring.
I § 2, som hittills innehållit föreskrift därom, att dyrtidstillägget skall
beräknas med ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda grundtalet,
föreskrives nu, att dyrtidstillägget skall beräknas med ledning av det
utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som skall anses motsvara den efter
ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader
Såsom
en ny § 3 har i kungörelseförslaget intagits bestämmelse
om det underlag, varå dyrtidstillägget skall beräknas.
§ 4 i förslaget motsvarar § 3 i gällande kungörelse. . I fråga om
förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt för barn
ansluter sig paragrafen till motsvarande bestämmelser i det av Kungl.
Maj:t framlagda förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 7 har sin motsvarighet i § 6 av gällande kungörelse. I händelse
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om dyrtidstillägg till
» Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 4 sista stycket föreskrivna avrund
ningar.
Detaljbe
stämmelser.
Kostnaderna
för förslaget.
6 KungL Maj:ts proposition Nr 210.
i tjänst varande befattningshavare torde för det fall, att pensionstagare
tillika äger uppbära dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens
tjänst eller såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt
än statens, böra föreskrivas begränsning av dyrtidstillägget å pension
med hänsyn till det beträffande befattningshavare föreslagna maximum
för dyrtidstillägg. Å pension skulle sålunda dyrtidstillägg få beräknas,
endast i den mån pensionen sammanlagd med den avlöning, varå dyrtidstillägg
utgår, ej överstiger 650 kronor, där fråga är om oreglerad avlöning,
och 800 . kronor, där fråga är om nyreglerad avlöning Därjämte
torde den i § 3 om förmälda ökning av pensionsbeloppet för bestämmande
av tilläggsunderlaget böra göras beroende av den avlöning,
varå dyrtidstillägg utgår, och sålunda äga rum endast i den mån pensionen
jämte avlöningen icke överstiger 150 kronor för månad.
1 § 8 mom. 5:o). har beträffande lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läioanstalter intagits en hänvisning jämväl till kungörelsen den
18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner till vissa sådana
lärarinnor.
I § 9, som har sin motsvarighet i nuvarande § 8, har bland annat
av praktiska skäl föreskrivits, att den, som jämte pension från enskilda
j‘ärn vägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning
åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad jämlikt bestämmelserna
i Kungl. Majits brev den 4 juni 1920, skall uppbära dyrtidstillägg enligt
de bestämmelser, vilka gälla i avseende å nyreglerade pensioner. Den
sammanlagda pensionsförmånen är i här avsedda fall i huvudsak att
anse såsom nyreglerad.
Beträffande kostnaderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1923
‘ 1024 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ber
jag få erinra därom, att desamma, pa sätt i innevarande års statsverksproposition
under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» angives,
skulle för affärsverkens vidkommande bestridas av dessa verks egna
medel. Vid tiden för framläggande av statsverkspropositionen beräknades
ifrågavarande kostnader för såväl f. d. befattningshavare och med dem
likställda pensionärer som änkor och barn efter befattningshavare m. fl.
komma att uppgå vid affärsverken till 3,500,000 kronor och i övrigt till
8,600,000 kronor. Av sistnämnda belopp komma 6,200,000 kronor på
f. d. befattningshavare. I budgetförslaget beräknades under elfte huvudtiteln
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 3,800,000 kronor, dels till dyrtidstillägg
åt f. d. militära befattningshavare ett belopp av 2,400,000
7
Ktingl. Maj:ts proposition Nr 210.
kronor. På grund av den särskilda förhöjning av dyrtidstillägget för
innehavare av lägre pensioner, som, enligt vad jag i det föregående anfört,
vid den vidare utredningen i ärendet inom finansdepartementet befunnits
erforderlig, hava kostnaderna icke kunnat begränsas till nyss angivna
belopp. För samtliga pensionärer torde enligt det förslag, som av mig
nu framlagts, kostnaderna komma att uppgå vid affärsverken till 3,850,000
och i övrigt till 9,500,000 kronor. Av sistnämnda belopp falla 6,950,000
kronor på f. d. befattningshavare och med dem jämställda pensionärer.
Härav torde i runt tal 4,250,000 kronor belöpa på f. d. civila befattningshavare
och 2,700,000 kronor på f. d. militära befattningshavare. Jag
anhåller att framdeles få, i fall av behov, upptaga frågan om beredande
av erforderliga inkomstmedel för täckande av sålunda uppkommen merkostnad.
Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet
utarbetat förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
(Bilaga A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
1) godkänna sagda förslag till kungörelse;
2) medgiva, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens
domäner eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar,
må bestridas av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i
övrigt bestridas;
3) för budgetåret 1923— 1924 under elfte huvudtiteln såsom extra
förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 4,250,000 kronor;
dels och till dy i tidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp
av 2,700,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten lämna bifall; och skall proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Elis Lindahl.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
Bilaga A.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ L
F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder
icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed
jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med
här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen
eller understödet.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3, 4 och 5 närmare
stadgas, med ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som
skall anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader. Nytt sådant tal äger tillämpning från och
med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den
månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat tal.
§ 3.
Dyrtidstillägget utgår i förhållande till ett för månad beräknat
tilläggsunderlag, bestämt på följande sätt.
Uppgår den a manad belöpande pensionen till 150 kronor eller
därutöver, utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst
400 kronor.
Understiger pensionen 150 kronor för månad, motsvarar tilläggsunderlaget
summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor, dock
att tilläggsunderlaget i sådant fall ej må överstiga 150 kronor och ej heller
160 procent av pensionsbeloppet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
9
§ 4.
Där annorlunda icke är i §§ 5 och (i av denna kungörelse eller
eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget i förhållande till
tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet lör
levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast
lägre hela tal; dock att beträffande befattningshavare, vilken vid början
av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,
på grund av försörjningsplikt underhållit barn under 16 ais ålder, dyrtidstillägget
ökas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar bada åtnjuta dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter
den högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro
lika, till fadern. Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke
såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning
av dyrtidstillägget endast om mannen är pa grund av bristande arbetsförmåga
väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.
Dyrtidstillägg utgår ej å i. tilläggsunderlaget ingående öretal, som
överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§ 5.
Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen
den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens
järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni
1920 meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,
som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar
övergått i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare,
vilka åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med
bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension
eller enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 380) med bestämmelser
för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga om rätt till pension,
ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det för
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 171 häft. (Nr 210.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlao-et
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 4, dock med
iakttagande att det i nämnda paragraf omförmälda procenttal skall
minskas med 16 enheter.
§ 6-
Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 4 må icke tillsammans
med pensionen överstiga vad i § 5 avsedd f. d. befattningshavare,
som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom
vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena
i sistnämnda paragraf.
Mom. 2^ Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,
on vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan
reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i § 5
har ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen
i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag
för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende
en„gt,forenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att
gälla lör motsvarande befattning vid nyreglerat ATerk.
§ 7.
Dar f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,
80IP 1 § 4 omförmäles, skola pensionerna eller, om pension av beskaffenhet,
som i § 4 sägs, åtnjutes jämte pension, som i § 5 avses,
beträffande sistnämnda pension 80 procent av dess belopp sammanläggas.
Det sammanlagda beloppet lägges till grund för beräkningen av dyrtidsti
bägge t, och skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 9, dyrgg
k^äkaias, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som
} § 4 avses> enliSt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest enligt
bestämmelserna i § 5. &
Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i
statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid
annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, må
dyrtidstillägg till pension utgå endast å så stor del av pensionen, att
denna sammanlagd med den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger
650 kronor per månad för det fall, att dyrtidstillägg å avlöningen
skall beräknas efter § 3 i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillagg
åt befattningshavare i statens tjänst, och 800 kronor för månad
därest dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas enligt bestämmelserna
i § 4 av nämnda kungörelse; och skall för bestämmande av tilläggs
-
11
Kungl. May.ts proposition Nr 210.
underlat''- jämlikt § 3 ovan ökning av pensionsbeloppet äga rum, endast i
den mån pensionen jämte avlöning, vara dyrtidstillägg utgår, icke överstiger
150 kronor för månad.
§ 8.
Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 4 för vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:
l:o) den, söm åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänst
gonngssky^
g ocij lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor
eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,
f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskolesemmaner, vid
privata småslcoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vi
enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrattade
skyddshem ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor
samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till
pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådiagi sig
under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst,
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller
understöd i sådan egenskap; ,
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt
de grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (ni 9 )
angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna andringar eller
i kungörelsen den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner
åt vissa vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarmnoi,
vilka avgå med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämli t
samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest
ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit et i
kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen,
6;o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte,
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter,
vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt;
samt ^
7:o), f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas
pensionering bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid tilläggsunderlaget i fall, som avses i l:o),
efter den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda
tallen efter pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o) efter
ersättningens belopp, i de i 5:o) avsedda fall efter summan av de belopp
som utgå tran vederbörande pensionsanstalter oeh såsom tilläggspension
av statsmedel, dar sådan tilläggspension förekommer, samt i fråga om
de under 7:o) omförmälda befattningshavare efter pensionsbeloppet, med
inberäknande av det belopp, som i förekommande fall utgår av landsmg
eller stad, dock att i sistnämnda fall dyrtidstillägget utgår allenast
med vad av det beräknade tillägget belöper å den av statsmedel utgående
del av pensionen.
§ 9.
Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera
av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid
järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande
avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillagget
beräknas enligt bestämmelserna i § 4.
Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa
eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare
vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som
jamte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad
enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående
ratt till pension för viss personal, som vid statens''övertagande av enskildajarnvagar
eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, dyrti.
dstUlagg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån
skall beraknas enligt bestämmelserna i § 5 av denna kungörelse.
§ io.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
mnan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
starbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för
vaken pension får uppbäras.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210,
13
§ ll
Till
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ !2-
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de
närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 357) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
upphör att gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1923.
1 saml.
171 käft. (Nr 210.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1923:267 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. s. 4 i texten