Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

1923-03-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:210, Angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer; given

Stockholms slott den 9 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notiiln, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande:

Sedan Kungl. Maj:t den 8 januari 1923 beslutat att för riksdagen

framlägga proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, ber jag att nu för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om

dylika bidrag åt f. d. befattningshavare i statens tjänst och vissa med

dem jämställda pensionärer.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 171 höft. (Nr 210.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Historik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

/

Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av

dyrtidsbidrag åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag till en början

få erinra om,att jämväl dessa dyrtidsbidrag år 1919 omlades till systemet

med glidande skala.

Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

vill jag erinra, att de vid denna riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen

åt befattningshavare i statens tjänst kommo även pensionärerna

till del.

Vid 1921 års riksdag vidtogos i åtskilliga avseenden beskärningar

av dyrtidstilläggeu till befattningshavare i statens tjänst. Några dylika

ändringar vidtogos däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer,

icke ens för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos

de allmänna grunderna för denna förmån i fråga om pensionärerna

oförändrade. Men detta skedde under uttryckligt angivande, att det

voro att betrakta såsom ett provisorium i avvaktan på allsidig utredning

om, å ena sidan, frågan om höjning av låga pensioner och, å andra

sidan, genomförande av en rättvis åtskillnad mellan olika slag av

pensionärer i fråga om dyrtidstilläggsberäkniDgen.

I syfte att något förbättra pensionsförmånen för vissa innehavare

av lägre pensioner infördes genom beslut vid 1922 års riksdag s. k.

pensionstillägg. I samband härmed återgick man, beträffande dyrtidstilläggen

åt f. d. befattningshavare och med dem likställda pensionärer,

till i huvudsak enahanda grunder, som gälla i fråga om statens i tjänst

varande befattningshavare. Det s. k. grundtalet är sålunda numera detsamma

som för befattningshavarna. För oreglerade pensioner utgår

dyrtidstillägget å belopp intill 720 kronor för år efter ett procenttal motsvarande

grundtalet samt å överskjutande pensionsbelopp efter ett

procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet. Den del

av pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter fullt grundtal,

ökas med ett årsbelopp av 120 kronor för varje på grund av försörjningsplikt

underhållet barn under 16 års ålder. För nyreglerade pensioner

minskas grundtalet med 20 enheter, och dyrtidstillägg utgår endast å 80

procent av pensionsbeloppet samt beräknas å belopp intill 1,020 kronor

för år efter ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20,

och å överskjutande belopp efter ett procenttal, motsvarande femtiofem

hundradelar av det sålunda reducerade grundtalet. Att märka är, att

den, så vitt angår nuvarande befattningshavare, för icke-familjeförsörjare

gällande särskilda reduktionen av dyrtidstillägget icke har någon motsvarighet

beträffande f. d. befattningshavare och med dem likställda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 3

pensionärer. — Bestämmelserna om ifrågavarande dyrtidstillägg återfinnas

i kungörelse den 15 juni 1922, nr 357.

Enligt det förslag i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare Nya grimder

i statens tjänst, som av Kungl. Maj:t i proposition den 8 januari 1923, biläggen®’

nr 2, framlagts för riksdagen, skulle dyrtidstillägget utgå efter ett

procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostuadsökningen

och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal. Beträffande

befattningshavare, vilken på grund av försörjningsplikt underhåller barn

under 16 års ålder, skulle dyrtidstillägget, oavsett befattningshavarens

egen ålder, ökas med en tiondel. Bland befattningshavare utan dylik

försörjningsplikt skulle de yngsta, nämligen de, som icke uppnått 25 års

ålder, få vidkännas en minskning av dyrtidstillägget med en tiondel.

Dyrtidstillägg skulle icke utgå å högre belopp än 650 kronor i månaden.

För befattningshavare med nyreglerade löner skulle, såsom nu, en reduktion

av dyrtidstillägget äga rum. Detta skulle ske sålunda, att det

procenttal, efter vilket dyrtidstillägget eljest skolat utgå, minskas med

18 enheter. Dyrtidstillägget skulle i detta fall utgå å högst 800 kronor

i månaden.

På sätt av den föregående redogörelsen inhämtas har man tidigare Vcpa>tementssökt

att i möjligaste mån anpassa grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. chefen''

befattningshavare i statens tjänst efter de bestämmelser, som gällt för

de i tjänst varande befattningshavarna. Endast då man år 1921 genomförde

åtskilliga beskärningar av dyrtidstilläggen till de sistnämnda,

måste man med hänsyn till innehavare av lägre pensioner för pensionärerna

bibehålla dittills gällande grunder i fråga om dyrtidstilläggen.

Sedan genom beslut vid 1922 års riksdag de lägre pensionerna blivit

genom pensionstillägg förhöjda, återgick man ånyo till i huvudsak enahanda

grunder för dyrtidstilläggen åt pensionärerna som för motsvarande

tillägg åt i tjänst varande befattningshavare. Det synes mig, att man

jämväl nu, i den mån så ske kan, bör utforma bestämmelserna om pensionärernas

dyrtidstillägg'' pa samma sätt som motsvarande bestämmelse],

blivit för statstjänarna föreslagna i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

den 8 januari 1923.

Med denna utgångspunkt hava inom finansdepartementet verkställts

vissa undersökningar, huru ett proportionellt anordnat dyrtidstillägg

skulle komma att verka för ifrågavarande pensionärer. Det har därvid

befunnits, att rent proportionella dyrtidstillägg skulle medföra en så

betydande sänkning av de nu utgående tilläggsbeloppen för innehavare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

av lägre pensioner, att tanken på ett dylikt förslag måst avvisas. I

syfte att med ett i övrigt proportionellt system motverka en alltför stark

nedsättning av dyrtidstilläggen å låga pensioner har utarbetats ett förslao''

gående ut på att högre kompensation för dyrtiden skulle beredas innehavare

av låga pensioner. För sådant ändamål skulle till lägre pensionsbelopp

göras visst tillägg och dyrtidstillägg därefter beräknas å det

sålunda ökade pensionsbeloppet, för enkelhets skull benämnt tilläggsunderlaget.

För pensioner å 150 kronor eller därutöver skulle tilläggsunderlaget

utgöras av pensionens belopp, dock begränsat till 400 kronor

i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för månad, skulle

därtill läggas ett belopp av 30 kronor i månaden, dock att tilläggsunderlaget

i sådant fall icke finge överstiga 150 kronor och ej heller 160

procent av pensionen. Å tilläggsunderlaget skulle dyrtidstillägg utgå

efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen

och i förekommande fäll avjämoat till närmast lägre hela tal.

Liksom beträffande statens befattningshavare skulle tillägg för

barn äga rum med en tiondel av eljest utgående dyrtidstillägg.

Vad beträffar innehavare av nyreglerade pensioner skulle givetvis

såsom hittills viss reduktion av dyrtidstillägget äga rum. Motsvarande

reduktion för i tjänst varande befattningshavare skulle enligt proposition

nr 2 åstadkommas på det sätt, att från procenttalet för dyrtidstillägget

ett avdrag med 18 enheter skulle äga rum. Enligt nuvarande

grunder äro emellertid innehavare av reglerade pensioner något

mera gynnsamt ställda i förhållande till innehavare av oreglerade pensioner

än innehavare av nyreglerade avlöningar i förhållande till innehavare

av oreglerade avlöningar. Avdraget för nyreglerade pensioner

bör därför bliva något lägre än för nyreglade avlöningar, nämligen 16

enheter.

Huru det av mig förordade förslaget verkar vid vissa pensionslägen

framgår av följande tabell över

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Dyrtidstillägg för år åt f. d. befattningshavare 1 statens tjänst Tid en levnads
kostnadslndox

av 175

(Utan barn.)

Pensions-

belopp

Dyrtidstillägg å oreglerade pensioner

Dyrtidstillägg ä reglerade pensioner

enligt nuvarande

grunder

enligt föreslagna

grunder

enligt nuvarande

grunder

enligt föreslagna

grunder

kr.

kr.

O/

/O

kr.

%

kr.

%

kr.

%

100

65

65

59

59

36

36

34

34

fSOO

325

65

296

59

180

36

168

34

1,000

566

57

503

50

360

36

286

29

l''500

741

49

666

44

502

33

378

25

2,000

916

46

740

37

598

30

420

21

2^500

1,091

44

925

37

694

28

525

21

3,000

1,266

42

1,110

37

790

26

630

21

3,500

1,441

41

1,295

37

886

25

735

21

4,000

1,616

40

1,480

37

982

25

840

21

4,500

1,791

40

1,665

37

1,078

24

945

21

5’0(>0

1,966

39

1,776

36

1,174

23

1,008

20

5,500

2,141

39

1,776

32

1,270

23

1,008

18

6^000

2,316

39

1.776

30

1,366

23

1,008

17

Beträffande detaljbestämmelserna i det förslag till kungörelse, som

jag låtit inom finansdepartementet utarbeta, torde jag icke beliöva uppehålla

mig vid andra paragrafer än dem, som undergått någon huvudsaklig

förändring.

I § 2, som hittills innehållit föreskrift därom, att dyrtidstillägget skall

beräknas med ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda grundtalet,

föreskrives nu, att dyrtidstillägget skall beräknas med ledning av det

utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som skall anses motsvara den efter

ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader
Såsom

en ny § 3 har i kungörelseförslaget intagits bestämmelse

om det underlag, varå dyrtidstillägget skall beräknas.

§ 4 i förslaget motsvarar § 3 i gällande kungörelse. . I fråga om

förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt för barn

ansluter sig paragrafen till motsvarande bestämmelser i det av Kungl.

Maj:t framlagda förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 7 har sin motsvarighet i § 6 av gällande kungörelse. I händelse

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om dyrtidstillägg till

» Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 4 sista stycket föreskrivna avrund
ningar.

Detaljbe
stämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

för förslaget.

6 KungL Maj:ts proposition Nr 210.

i tjänst varande befattningshavare torde för det fall, att pensionstagare

tillika äger uppbära dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst eller såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt

än statens, böra föreskrivas begränsning av dyrtidstillägget å pension

med hänsyn till det beträffande befattningshavare föreslagna maximum

för dyrtidstillägg. Å pension skulle sålunda dyrtidstillägg få beräknas,

endast i den mån pensionen sammanlagd med den avlöning, varå dyrtidstillägg

utgår, ej överstiger 650 kronor, där fråga är om oreglerad avlöning,

och 800 . kronor, där fråga är om nyreglerad avlöning Därjämte

torde den i § 3 om förmälda ökning av pensionsbeloppet för bestämmande

av tilläggsunderlaget böra göras beroende av den avlöning,

varå dyrtidstillägg utgår, och sålunda äga rum endast i den mån pensionen

jämte avlöningen icke överstiger 150 kronor för månad.

1 § 8 mom. 5:o). har beträffande lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läioanstalter intagits en hänvisning jämväl till kungörelsen den

18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner till vissa sådana

lärarinnor.

I § 9, som har sin motsvarighet i nuvarande § 8, har bland annat

av praktiska skäl föreskrivits, att den, som jämte pension från enskilda

j‘ärn vägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning

åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad jämlikt bestämmelserna

i Kungl. Majits brev den 4 juni 1920, skall uppbära dyrtidstillägg enligt

de bestämmelser, vilka gälla i avseende å nyreglerade pensioner. Den

sammanlagda pensionsförmånen är i här avsedda fall i huvudsak att

anse såsom nyreglerad.

Beträffande kostnaderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1923

‘ 1024 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ber

jag få erinra därom, att desamma, pa sätt i innevarande års statsverksproposition

under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» angives,

skulle för affärsverkens vidkommande bestridas av dessa verks egna

medel. Vid tiden för framläggande av statsverkspropositionen beräknades

ifrågavarande kostnader för såväl f. d. befattningshavare och med dem

likställda pensionärer som änkor och barn efter befattningshavare m. fl.

komma att uppgå vid affärsverken till 3,500,000 kronor och i övrigt till

8,600,000 kronor. Av sistnämnda belopp komma 6,200,000 kronor på

f. d. befattningshavare. I budgetförslaget beräknades under elfte huvudtiteln

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 3,800,000 kronor, dels till dyrtidstillägg

åt f. d. militära befattningshavare ett belopp av 2,400,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Ktingl. Maj:ts proposition Nr 210.

kronor. På grund av den särskilda förhöjning av dyrtidstillägget för

innehavare av lägre pensioner, som, enligt vad jag i det föregående anfört,

vid den vidare utredningen i ärendet inom finansdepartementet befunnits

erforderlig, hava kostnaderna icke kunnat begränsas till nyss angivna

belopp. För samtliga pensionärer torde enligt det förslag, som av mig

nu framlagts, kostnaderna komma att uppgå vid affärsverken till 3,850,000

och i övrigt till 9,500,000 kronor. Av sistnämnda belopp falla 6,950,000

kronor på f. d. befattningshavare och med dem jämställda pensionärer.

Härav torde i runt tal 4,250,000 kronor belöpa på f. d. civila befattningshavare

och 2,700,000 kronor på f. d. militära befattningshavare. Jag

anhåller att framdeles få, i fall av behov, upptaga frågan om beredande

av erforderliga inkomstmedel för täckande av sålunda uppkommen merkostnad.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

(Bilaga A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

1) godkänna sagda förslag till kungörelse;

2) medgiva, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens

domäner eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar,

må bestridas av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i

övrigt bestridas;

3) för budgetåret 1923— 1924 under elfte huvudtiteln såsom extra

förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 4,250,000 kronor;

dels och till dy i tidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp

av 2,700,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-

Regenten lämna bifall; och skall proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ L

F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3, 4 och 5 närmare

stadgas, med ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som

skall anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader. Nytt sådant tal äger tillämpning från och

med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat tal.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår i förhållande till ett för månad beräknat

tilläggsunderlag, bestämt på följande sätt.

Uppgår den a manad belöpande pensionen till 150 kronor eller

därutöver, utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst

400 kronor.

Understiger pensionen 150 kronor för månad, motsvarar tilläggsunderlaget

summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor, dock

att tilläggsunderlaget i sådant fall ej må överstiga 150 kronor och ej heller

160 procent av pensionsbeloppet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

9

§ 4.

Där annorlunda icke är i §§ 5 och (i av denna kungörelse eller

eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget i förhållande till

tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet lör

levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast

lägre hela tal; dock att beträffande befattningshavare, vilken vid början

av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,

på grund av försörjningsplikt underhållit barn under 16 ais ålder, dyrtidstillägget

ökas med en tiondel.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt

för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg

av statsmedel. Barn, vars föräldrar bada åtnjuta dyrtidstillägg

enligt denna kungörelse, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter

den högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro

lika, till fadern. Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke

såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning

av dyrtidstillägget endast om mannen är pa grund av bristande arbetsförmåga

väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Dyrtidstillägg utgår ej å i. tilläggsunderlaget ingående öretal, som

överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter

helt krontal bortfaller.

§ 5.

Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen

den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni

1920 meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,

som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar

övergått i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare,

vilka åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med

bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension

eller enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 380) med bestämmelser

för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga om rätt till pension,

ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det för

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 171 häft. (Nr 210.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlao-et

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 4, dock med

iakttagande att det i nämnda paragraf omförmälda procenttal skall

minskas med 16 enheter.

§ 6-

Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 4 må icke tillsammans

med pensionen överstiga vad i § 5 avsedd f. d. befattningshavare,

som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom

vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena

i sistnämnda paragraf.

Mom. 2^ Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,

on vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan

reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i § 5

har ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen

i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag

för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende

en„gt,forenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att

gälla lör motsvarande befattning vid nyreglerat ATerk.

§ 7.

Dar f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,

80IP 1 § 4 omförmäles, skola pensionerna eller, om pension av beskaffenhet,

som i § 4 sägs, åtnjutes jämte pension, som i § 5 avses,

beträffande sistnämnda pension 80 procent av dess belopp sammanläggas.

Det sammanlagda beloppet lägges till grund för beräkningen av dyrtidsti

bägge t, och skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 9, dyrgg

k^äkaias, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som

} § 4 avses> enliSt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest enligt

bestämmelserna i § 5. &

Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i

statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid

annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, må

dyrtidstillägg till pension utgå endast å så stor del av pensionen, att

denna sammanlagd med den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger

650 kronor per månad för det fall, att dyrtidstillägg å avlöningen

skall beräknas efter § 3 i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillagg

åt befattningshavare i statens tjänst, och 800 kronor för månad

därest dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas enligt bestämmelserna

i § 4 av nämnda kungörelse; och skall för bestämmande av tilläggs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 210.

underlat''- jämlikt § 3 ovan ökning av pensionsbeloppet äga rum, endast i

den mån pensionen jämte avlöning, vara dyrtidstillägg utgår, icke överstiger

150 kronor för månad.

§ 8.

Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 4 för vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, söm åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänst
gonngssky^

g ocij lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor

eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,

f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskolesemmaner, vid

privata småslcoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vi

enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrattade

skyddshem ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor

samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till

pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådiagi sig

under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst,

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap; ,

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt

de grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (ni 9 )

angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna andringar eller

i kungörelsen den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner

åt vissa vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarmnoi,

vilka avgå med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämli t

samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest

ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit et i

kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen,

6;o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter,

vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt;

samt ^

7:o), f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas

pensionering bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid tilläggsunderlaget i fall, som avses i l:o),

efter den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda

tallen efter pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o) efter

ersättningens belopp, i de i 5:o) avsedda fall efter summan av de belopp

som utgå tran vederbörande pensionsanstalter oeh såsom tilläggspension

av statsmedel, dar sådan tilläggspension förekommer, samt i fråga om

de under 7:o) omförmälda befattningshavare efter pensionsbeloppet, med

inberäknande av det belopp, som i förekommande fall utgår av landsmg

eller stad, dock att i sistnämnda fall dyrtidstillägget utgår allenast

med vad av det beräknade tillägget belöper å den av statsmedel utgående

del av pensionen.

§ 9.

Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera

av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid

järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande

avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillagget

beräknas enligt bestämmelserna i § 4.

Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa

eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare

vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som

jamte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad

enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående

ratt till pension för viss personal, som vid statens''övertagande av enskildajarnvagar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, dyrti.

dstUlagg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån

skall beraknas enligt bestämmelserna i § 5 av denna kungörelse.

§ io.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

mnan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

starbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för

vaken pension får uppbäras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210,

13

§ ll
Till

hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ !2-

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de

närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med

vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 357) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

upphör att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

1 saml.

171 käft. (Nr 210.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:267 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. s. 4 i texten