Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag innefattande. bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag m. in

1923-02-02 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:40, Med förslag till lag innefattande. bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 40.

1

Nr 40.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag innefattande.

bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag m. in.;

given Stockholms slott den 2 februari 1923.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag; och

2) lag innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

GUSTAF.

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 33 käft. (Nr 40.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 40.

Förslag

till

LAG

innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag.

Med upphävande av vad i lag eller särskild författning finnes stridande

mot här nedan givna bestämmelser förordnas som följer:

1 §■

I fråga om behörighet att innehava statstjänst skall med de undantag,

i denna lag angivas, kvinna vara likställd med man.

Angående kvinnas behörighet att innehava prästerlig eller annan kyrklig

tjänst gäller vad därom särskilt stadgas.

2 §-

Följande statstjänster må ej innehavas av kvinna:

1. militära och civilmilitära tjänster ävensom sådana tjänster utom krigsmakten,

med vilka är förenad skyldighet att tjänstgöra vid armén eller

marinen;

2. tjänster vid fångvårdsanstalt, allmän uppfostringsanstalt, allmän

alkoholistanstalt eller annan dylik inrättning, såvida med tjänsten är förenad

skyldighet att inom anstalten utöva ledning eller bevakning huvudsakligen

av män eller manliga minderåriga; dock må utan hinder härav

kvinna kunna, där särskilda omständigheter därtill föranleda, innehava befattning

såsom lärare vid anstalt, som nu sagts;

3. tjänster vid anstalt för sinnessjuka, med vilka tjänster är förenad

skyldighet att handhava sådan vård av sinnessjuka, vilken icke skall

handhavas av kvinna;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung/.. Maj ds .Proposition Nr 40. 3

4. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att ansvara för eller biträda

vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet; dock må utan

hinder härav kvinna kunna för särskild uppgift innehava anställning vid

poliskår;

5. tjänster vid tullverket, med vilka är förenad skyldighet att fullgöra

bevakning;

6. tjänster vid skogsstaten, med vilka är förenad skyldighet att fullgöra

bevakning;

7. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att meddela undervisning

i gymnastik vid högre allmänt läroverk, realskola eller seminarium för utbildande

av manliga folkskollärare.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av vad sålunda

stadgats, utfärdar Konungen.

3 §■

I fråga om behörighet att innehava allmänt uppdrag, vilket icke är

att hänföra till statstjänst, skall kvinna vara likställd med man; dock må,

där med sådant uppdrag är förenat åliggande, vilket enligt 2 § utgör hinder

för kvinna att innehava statstjänst, uppdraget icke innehavas av kvinna.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen med riksdagen

bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 40.

Förslag

till

JK G

innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

Härigenom förordnas,

att vad i 1 kap. 6 § rättegångsbalken stadgas angående binder för

män att hava säte i domstol skall äga motsvarande tillämpning ifråga om

kvinnor samt om män och kvinnor, vilka äro i skyldskap eller svågerlag,

som där sägs, så ock att samma hinder skall gälla för äkta makar;

att vad i 13 kap. 4 § rättegångsbalken sista punkten stadgas angående

jäv emot domare i hovrätt skall gälla jämväl där make eller maka, dotter

eller sonhustru i underrätten dömt;

samt att vad i 15 kap. 3 § rättegångsbalken stadgas angående hinder

för någon att vara fullmäktig på grund av skyldskap eller svågerlag med

den, som i rätten domare sitter, eller på grund av att make sitter i rätten,

skall äga motsvarande tillämpning jämväl när domaren är kvinna.

Denna lag skall träda i kraft den dag, Konungen med riksdagen

bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts Proposition Nr 40.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BräNTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Sciilyter, Örke.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement anför

chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman:

»Genom proposition nr 241 föreläde Kungl. Maj:t 1922 års riksdag

förslag till dels lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet

att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag, dels ock lag innefattande

tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken. Med anledning

av propositionen väcktes i första kammaren motionerna nr 159—161.

Frågan behandlades av sammansatta stats- och första lagutskottet.

I utlåtande nr 7 tillstyrkte utskottet lagförslagen med allenast den ändring,

att tiden för lagarnas trädande i kraft, som av Kungl. Maj:t föreslagits till

den 1 januari 1923, av utskottet föreslogs till den dag, Konungen med

riksdagen bestämde. I avgiven reservation yrkade herr Hederstierna med

instämmande av fem ledamöter avslag å propositionen. Beträffande förslaget

till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag hemställde herr Hederstierna

jämte fyra av utskottets ledamöter, att i 2 §, vilken angiver de

statstjänster, vilka icke skulle kunna innehavas av kvinna, måtte införas

ett särskilt moment av innehåll, att till sistnämnda slag av statstjänster

skulle hänföras jämväl »domartjänster, för vilkas beklädande erfordras lagkunskap,

samt sådana tjänster, med vilka chefsbefattningar äro förenade».

Vidare yrkade i reservation herr C. G. Ekman, att undantag från regeln

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 40.

om kvinnas likställighet med man i fråga om behörighet att innehava statstjänst

måtte stadgas beträffande »domartjänster, med vilka är förenad skyldighet

att föra ordet i underrätt».

Vid ärendets behandling beslöt första kammaren beträffande 1 § med

56 röster mot 53 ansluta sig till yrkandet om rent avslag. Minoriteten

röstade för godkännande av paragrafen. Andra kammaren beslöt utan

votering antaga 1 §. Jämväl i fråga om propositionen i övrigt godkände

andra kammaren utskottets förslag, vid nyssnämnda 2 § dock efter votering

med 111 röster mot 79, vilka avgå vos för bifall till den av herr

Hederstierna beträffande denna paragraf avgivna reservationen. På grund

av första kammarens avslag hade frågan alltså förfallit.

Redan den omständigheten, att vid fjolårets riksdag frågans fall berott

av endast tre rösters övervikt i den ena kammaren, under det att förslaget

utan omröstning i princip godkänts av den andra, manar mig att till Kungl.

Maj:ts prövning hemställa, huruvida förslag i ämnet bör framläggas även

för den nu samlade riksdagen. För min del tvekar jag icke att tillstyrka

en sådan förnyad framställning till riksdagen. Frågan om utsträckt behörighet

för kvinnor att vinna tillträde till statstjänst har i vårt land så

länge stått på dagordningen och varit föremål för så grundliga utredningar,

att ett avgörande ej längre bör framskjutas. Ett beslut i den riktning,

som angives av propositionen till förra årets riksdag, är, såsom jag då

hade tillfälle att framhålla, icke blott en nödvändig och klar konsekvens

av statsmakternas tidigare intagna principståndpunkt i denna särskilda fråga

utan ock ett fortgående på den väg, som betecknar de senare årens allmänna

politiska och sociala utveckling i vårt land. Beträffande skälen i

övrigt för denna reform och innehållet av de lagförslag, genom vilka den

avses bliva förverkligad, torde jag få hänvisa till förenämnda proposition,

i vilken frågan i dess helhet utförligt behandlats. Till ett förnyat ingående

på de skilda spörsmål, vilka tillhöra detta ämne, finner jag så mycket

mindre anledning som det sammansatta utskottet, med avstyrkande av samtliga

i riksdagen motionsvis framförda ändringsförslag, uttalat sin anslutning

till propositionens ståndpunkt såväl i fråga om det sätt, på vilket i förevarande

avseende gränsen dragits mellan lagstiftningens och statsregleringens

olika områden, som beträffande den lösning, vilken i frågans skilda delar

föreslagits i propositionen. 1 två särskilda hänseenden finner jag mig dock

böra hemställa om ett frångående av fjolårets förslag till behörighetslag.

Sålunda vill jag nu tillstyrka, att den i nämnda förslag under 2 § 2

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj As Proposition Nr 40.

inom. upptagna bestämmelsen, att kvinna icke skulle kunna innehava diplomatisk

eller konsulär tjänst, icke skall inflyta i det förslag, som förelägges

detta ars riksdag, samt att promulgationsbestämmelsen måtte avfattas

på sätt det sammansatta utskottet föreslagit.

Beträffande det ifrågasatta undantaget för diplomatiska och konsulära

tjänster hänvisade jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 10 mars

1922 till den motivering, som i detta hänseende förebragts i det till grund

för propositionen liggande sakkunnigbetänkandet (del I, sid. 60—69). Jag

tilläde, att ehuru jag måste finna tveksamt, huruvida eu uttrycklig undantagsbestämmelse

beträffande samtliga ifrågavarande tjänster borde intagas

i lagen, jag dock icke ansett tillräcklig anledning för det dåvarande föreligga

att avvika från de sakkunnigas förslag. I motion nr 161 i första

kammaren påyrkade herr Lindhagen, att förevarande bestämmelse i lagförslaget

skulle uteslutas. Utskottet ställde sig emellertid i denna del på

propositionens ståndpunkt.

Då jag ägnat denna fråga ett förnyat övervägande, bär jag icke kunnat

undgå att taga ett alltmer bestämt intryck av den uppfattning, att en

undantagsbestämmelse av detta innehåll icke är behövlig. Att vid tillsättningen

av diplomatiska och konsulära tjänster vederbörliga internationella

hänsyn — vilka i främsta rummet åberopats såsom grund för bestämmelsen

-—• skola beaktas, ligger så i sakens natur, att ett lagstadgande

såsom direktiv för utnämningsrättens handha vande torde kunna undvaras.

I åtskilliga främmande länder, bland vilka må nämnas Danmark och

Nordamerikas Förenta stater, innefatta gällande bestämmelser rörande

kvinnas tillträde till statstjänst icke hinder för kvinna att innehava diplomatisk

eller konsulär befattning. Avseende måste enligt min mening även

fästas vid den omständighet, att kvinnor i ganska betydande mån och

från ett flertal olika länders sida anlitats för en visserligen icke likartad,

men dock i vissa hänseenden närbesläktad uppgift, nämligen det mellanfolkliga

arbetet inom Nationernas förbund och dess olika delegationer.

Senast under förra året hava till de länder, vilka redan tidigare lämnat

kvinnor dylika uppdrag — bl. a. Sverige, Norge, Danmark, Frankrike

och Eumänien — slutit sig England och Australien. Vid detta förhållande

måste jag finna vissa betänkligheter mot en lagbestämmelse av här

ifrågavarande slag, och jag kan så mycket hellre tillstyrka, att den icke

upptages i förslaget till behörighetslag, som bestämmelsen, efter vad jag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 40.

redan anmärkt, icke lärer kunna anses erforderlig för att trygga det bästa

möjliga personval vid besättandet av diplomatiska och konsulära poster.

Såsom jag nyss omnämnt, föreslog utskottet ett framskjutande av bekörighetslagens

ikraftträdande till en tidpunkt, som framdeles kunde bliva

fastställd genom sammanstämmande beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Anledningen härtill var den, att det ansågs medföra avsevärda olägenhet i

praktiskt hänseende, om behörighetslagen finge träda i tillämpning innan

ett definitivt avgörande träffats om grunder för kvinnliga statstjänares avlöning

och pensionering. I propositionen hade jag framlagt de skäl, vilka

för mig varit bestämmande för att utan ett dylikt sammanställande av

dessa frågor tillstyrka behörighetslagens ikraftträdande den 1 januari 1923.

Under överläggningen i kamrarna uttalade jag, att jag icke kunde anse

dessa skäl i någon mån vederlagda av vad till stöd för den motsatta uppfattningen

blivit anfört, men att jag likväl, i betraktande av angelägenheten

att komma till en lösning av huvudfrågan, vore beredd tillstyrka Kungl.

Maj:t att godkänna behörighetslagen, sådan den av riksdagen kunde bliva

antagen i enlighet med utskottets ändringsförslag i nämnda avseende.

Denna ståndpunkt intager jag fortfarande. Med hänsyn till vad av ärendets

behandling i riksdagen framgått nödgas jag sluta, att förslaget för

närvarande icke kan genomföras utan sådant uppskov med ikraftträdandet,

som av utskottet förordats. Även om jag måste beklaga, att därigenom

— enligt min mening utan tvingande nödvändighet — tidpunkten för

reformens praktiska verkningar framflyttas, kan jag dock icke häri se en

giltig anledning att låta hela frågan tillsvidare vila.. Den utredning, som

genom en särskild kommitté för närvarande pågår rörande de kvinnliga

statstjänarnas avlönings- och pensioneringsförhållanden, skall enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 24 sistlidne november vara slutförd senast den 30 juni

1923. Utsikt torde därför finnas, att förslag i dessa ämnen skall kunna

föreläggas 1924 års riksdag. Huru härmed än må komma att förhålla sig,

synes mig behörighetslagen nu böra företagas till behandling och avgörande.

Även om med lagens antagande förbindes nu angivna förbehåll om ikraftträdandet,

äger dock ett sådant beslut eu principiell betydelse, som enligt

min mening icke får underskattas, i det att därmed tages ett klart och

bestämt steg till infriande av det ord, som tidigare givits genom grundlagsändringen

i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. Att mellan

frågan om behörigheten att innehava statstjänst och omförmälda ekonomiska

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts Proposition Nr 40. 9

spörsmål skulle råda ett ovillkorligt samband, som skulle utesluta möjligheten

eller lämpligheten av deras behandling vid skilda tidpunkter, lärer

icke med fog kunna göras gällande. För min del vill jag fastmera av

rent sakliga skid so eu bestämd fördel däri, att den förstnämnda frågan

erhåller sin lösning oberoende av en blivande löne- och pensionsreglering.

1 det läge, vari denna fråga numera befinner sig, lärer det icke böra ifrågasättas,

att vid behörighetsområdets fastställande de ekonomiska synpunkterna

skola vara de i första hand bestämmande. Dessa synpunkter torde

ej heller i någon högre grad behöva inverka på beslutet i behörighetsfrågan,

ty även om avgörandet beträffande avlöning och pensionering skulle

komma att gå ut på en lägre avlöning för kvinnor än för män eller på

en tidigare inträdande pensionsålder och därmed högre pensionsavgifter

för kvinnor, kan häri knappast ligga något giltigt skäl att i avbidan

på ett slutligt ordnande av dessa spörsmål uppskjuta frågan, vilka tjänster

skola kunna innehavas av kvinnor. På sätt av riksdagsutskottet framhölls,

torde behörighetslagens antagande i den ordning nu föreslås komma att

underlätta den pågående utredningen rörande de kvinnliga statstjänarnas

avlönings- och pensioneringsförhållanden.

Till stöd för sin hemställan med avseende å promulgationsstadgandets

avfattning yttrade utskottet: »Att nu bestämma tiden för den ifrågasatta

lagens ikraftträdande låter sig icke göra. Yalet av tidpunkt för ikraftträdandet

blir givetvis beroende på frågan, när avgörande kan trätfas rörande

kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensioneringsförhållanden. Det

har synts utskottet lämpligast, att beslut om lagens ikraftträdande fattas

av Konungen och riksdagen gemensamt. Utskottet anser sig därför böra

hemställa, att den i det framlagda förslaget till behörighetslag intagna bestämmelsen

om tiden för lagens ikraftträdande utbytes mot en föreskrift,

att lagen skall träda i kraft den dag, Konungen med riksdagen bestämmer.

Genom ett dylikt stadgande möjliggöres, att beslut om ikraftträdandet fattas

utan iakttagande av den i § 87 regeringsformen föreskrivna ordning. Då

det synes antagligt, att avlönings- och pensionerings villkoren komma att

bestämmas samtidigt för alla kvinnliga statstjänare, saknar utskottet anledning

att inlåta sig på frågan, huruvida möjlighet finnes att låta behörighetslagen

efter hand träda i kraft för olika delar av statstjänsten.»

I allmänhet torde, då en lag förklaras skola träda i kraft vid en tidpunkt,

som vid lagens stiftande ännu icke kan fastställas, lagen innehålla

bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela bestämmelse i nämnda hänBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 33 höft. (Nr 40.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Proposition Nr do.

seende. Den av utskottet föreslagna ordningen är ovanlig, om den än icke

saknar motstycke i vår lagstiftning''. Den innebär, att tiden för ikraftträdandet

skall bestämmas genom samfällt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

utan att dock lagrådets utlåtande i ärendet behöver inhämtas, -tydligt

är, att ett dylikt ärendes behandling blir förbunden med mindre omgång,

därest beslutanderätten tillkommer Kungl. Maj:t ensam, och att eu

sådan anordning, där den lämpligen kan genomföras, alltså måste vara att

föredraga. I vissa fall kunna emellertid särskilda skäl leda till att den

form väljes, vilken utskottet förordat med avseende å behörighetslagen.

Detta synes här vara förhållandet med hänsyn till det sammanhang, i vilket

denna lags bestämmelser ställts med blivande beslut av statsregleringsnatur.

I övrigt må i detta sammanhang anmärkas, att lagrådets yttrande

över förslag till ändringar i behörighetslagen icke torde böra inhämtas i

vidare utsträckning än som angavs vid remissen till lagrådet av det senare

för 1922 års riksdag framlagda förslaget till behörighetslag. I enlighet

härmed torde frågan om kvinnas tillträde till diplomatiska och konsulära

tjänster nu icke böra underställas lagrådet, varemot lagrådet lärer skola

höras över promulgationsbestämmelserna i deras av mig angivna ändrade

avfattning. I

I särskild proposition, nr 243, framlade Kungl. Maj:t för 1922 års

riksdag förslag till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen

samt § 68 riksdagsordningen i syfte att, i överensstämmelse med den föreslagna

behörighetslagens innehåll, undanröja bestående hinder för kvinnas

tillträde till de i nämnda grundlagsstadganden omförmälda justitieombudsmans-

och militieombudsmansämbetena. Denna proposition blev, såsom en

följd av avgörandet i fråga om behörighetslagen, avslagen av riksdagen.

Då i det förslag till behörighetslag, jag nu framlägger, tiden för lagens

ikraftträdande lämnas obestämd, kommer jag icke att nu göra hemställan

om förnyat framläggande av berörda förslag till grundlagsändringar.

I sammanhang härmed tillåter jag mig jämväl erinra, att Kungl. Maj:t,

efter föredragning av chefen för socialdepartementet, till fjolårets riksdag

avlät proposition (nr 242) med förslag till lag om ändrad lydelse av 23 §

i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd. Med detta förslag, vilket av

såväl socialstyrelsen som lagrådet lämnats utan anmärkning, avsågs allenast

att från arbetarskyddslagen avlägsna eu bestämmelse rörande kvinnas anställning

inom yrkesinspektionen, vilken bestämmelse efter behörighetslagens

antagande skulle komma att formellt mindre väl överensstämma med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 40.

denna. Någon självständig reell innebörd hade lagändringen icke da,

oavsett densamma, behörighetslagen komme att sätta ur kraft mot densamma

stridande bestämmelser i andra lagar och författningar. Det sammansatta

utskottet förklarade sig väl i princip giva sm anslutning till den

i propositionen uttalade meningen, att behörighetslagens antagande pakallade

borttagande av ifrågavarande bestämmelse i arbetarskyddslagen, men avstyrkte

likväl förslaget, då utskottet icke ansåge möjligt att overb leka

verkningarna av ett avgörande i nämnda riktning Ett bifall till förslag,

skulle nämligen enligt utskottets mening förutsatta, att ståndpunkt toges

till frågan om avlönings- och pensioneringsbestämmelser för yrkesinspektionen.

Då i utskottets förslag behörighetslagens ikraftträdande komme

att äga rum först å dag, som framdeles komme att bestammas syntes

någon olägenhet icke heller vara att förvänta av ett uppskov med fiagan

om ändring i arbetarskyddslagen. Ehuru jag icke kan underskriva de av

utskottet åberopade skälen för förslagets avstyrkande och det naturliga

synes hava varit, att till lagförslaget fogats samma promulgationsbestammelse

som föreslagits i fråga om behörighetslagen, lärer det, med hänsyn

till vad iag nyss anfört beträffande förslagets innebörd, icke vara nödigt

att för närvarande åter upptaga detsamma. Såsom utskottet anmarkt, kan

därmed utan någon olägenhet anstå till dess att tiden för behörighets agens

ikraftträdande blivit bestämd. En särskild anledning till ett sadant uppskov

torde, från den ståndpunkt utskottet intagit, ligga dari, att Enlig .

Maj-t i detta års statsverksproposition framlagt förslag till lönereglering oi

Yrkesinspektionen, men därvid med hänsyn till den pågående utredningen

rörande avlöningsförhållandena för kvinnliga statstjanare i allmänhet före

slagit allenast ett provisoriskt bestämmande av löneförmånerna för de högre

kvinnliga befattningshavarna vid yrkesinspektionen. Enligt vad chefen oi

socialdepartementet meddelat mig, kommer han vid nu anmarkta förhållanden

icke att göra hemställan om avlåtande till denna riksdag av proposition

med förslag till ifrågavarande ändring i arbetarskyddslagen.»

Föredraganden uppläser härefter inom justitiedepartementet i enlighet

med de av föredraganden nu anförda grunder upprättade förslag till lag

innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag samt lag innefattande tillägg till viss

stadganden i rättegångsbalken av den lydelse, bilagor1 till detta protokoll

Ejlessa bilagor, vilka äro lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, bara här

uteslutits.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 40.

utvisa; och hemställer föredraganden, att för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål lagrådets yttrande över förslagen, i vad de med avseende

å bestämmelserna om lagarnas trädande i kraft skilja sig från

Kungl. Maj.ts proposition nr 241 till 1922 års riksdag, måtte inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Dans Maj:t Konungen.

Ur protokollet

N. Cervin.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Proposition Nr 40.

13

Utdrag av protokollet, liallet i Kungl. Maj ds lagråd den 2

februari 1923.

Närvarande:

Justitierådet Sundberg, regeringsrådet Thulin, justitierådet Stenberg, just.i
tierådet

KoERSNER.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet den

13 januari 1923, hade Kungl. Maj:t förordna!, att för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål lagrådets yttrande skulle inhämtas över

upprättade förslag till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas

behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lag

innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken, i vad förslagen

med avseende å däri intagna bestämmelser om lagarnas trädande i kraft

skilde sig från Kungl. Maj.ts proposition nr 241 till 1922 års riksdag.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos i erforderliga

delar inför lagrådet av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet

Axel Afzelius.

Lagrådet, som ansåg bestämmelsen om förstnämnda lags trädande i

kraft icke medgiva, att lagen skulle kunna bliva gällande vid olika tider

beträffande särskilda kategorier av statstjänare, lämnade förslagen, såvitt

de utgjorde föremål för lagrådets granskning, utan vidare erinran.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 40.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 februari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders,

SCHLYTER, ÖRNE.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement anmäler

chefen för justitiedepartementet lagrådets denna dag avgivna utlåtande

över de till lagrådet den 13 januari 1923 remitterade förslag till lag innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag samt till lag innefattande tillägg till vissa stadga

liden i rättegångsbalken.

Efter redogörelse för utlåtandet hemställer föredraganden, att förslagen

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

'' t

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjä s. 1 i texten
  2. S1LU 1923:6 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 6 s. 1 i texten