Sök i Ratio Lex

Angående ändring i gällande grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst

1923-02-16 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:87, Angående ändring i gällande grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ta Proposition Nr 87.

I

Nr 87.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i

gällande grunder för pensionering av arméns befäl och

underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång

ur tjänst; given Stockholms slott den 16 februari

1923.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örke.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med

vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst hava i överensstämmelse

med riksdagens beslut fastställts den 22 juui 1877 (svensk

författningssamling nr 22 sid. 1). Enligt punkten 2 i nämnda grunder,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 6‘7 käft. (Nr 87.) 35123 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.is Proposition Nr 87.

sådan denna punkt nn lyder (ändrad senast år 1919, svensk författningssamling

nr 540), är pensionsåldern för inspektören för kavalleriet och

kommendanten i Boden bestämd till uppnådda 60 levnadsår.

Sedan fråga uppkommit om vidtagande av den ändring i nämnda

grunder, att pensionsåldern för bemälda officerare bestämdes till uppnådda

65 levnadsår, anmodade jag genom ämbetsskrivelse den 9 november

1922 chefen för generalstaben att avgiva det yttrande, vartill

han funne frågan därom föranleda.

Chefen för generalstaben har med anledning härav uti den 29 november

1922 avgivet utlåtande anfört följande.

Frågan om böjd pensionsålder för inspektören för kavalleriet och kommendanten

i Boden är icke ny. Vid 1915 års riksdag framlades en kungl. proposition i

ärendet i samma syfte som det nu i remissen angivna. Förslaget både tillstyrkts

av krigsbefälet, men vann dock icke riksdagens gillande.

Mot den ifrågasatta förändringen kunna ur militär synpunkt erinringar

anföras.

En ökning av pensionsåldern för någon eller några personalgrupper medför

i regeln minskad tjänstbarbet samt minskad tillgång på reservpersonal. I

fråga om här åsyftade beställningshavare — inspektören för kavalleriet och

kommendanten i Boden — göra sig dessutom vissa särskilda synpunkter gällande.

Inspektören för kavalleriet måste i särskild grad besitta full icke blott

andlig utan även kroppslig spänstighet för att kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla sina uppgifter såsom främste målsman för ett truppslag, vid vilket stor rörlighet

och framkomlighet i terrängen äro oundgängliga.

Aven kommendanten i Boden bör naturligtvis fylla höga fordringar uti

dessa avseenden. Härvid bör särskilt beaktas, att de ''klimatiska förhållandena

i Boden äro synnerligen påfrestande, särskilt för personer, vilka uppnått mera

mogen ålder, och detta manar till försiktighet vid höjande av pensionsåldern för

dåvarande personal.

Men å andra sidan har det, synnerligast under senare tid, även gjorts gällande,

att till kommendant i Boden endast bör befordras eller transporteras

officer, lämplig för arméfördelningsckefs beställning. Skulle denna synpunkt i

framtiden bliva beaktad, komme kommendantens pensionsålder sannolikt att förlora

praktisk betydelse, emedan i ty fall endast undantagsvis någon officer torde

komma att kvarstå såsom kommendant i Boden efter fyllda 60 år.

Vad pensionsåldern för inspektören för kavalleriet angår, synes redan ett

motsvarande förhållande hava inträtt. Sedan nämnda inspektörs pensionsålder

år 1915 fastställdes, har nämligen ingen inspektör för kavalleriet lämnat den

aktiva tjänsten vid uppnådda 60 år.

Då emellertid under de senaste åren så gott som alla organisationsfrågor

ställts i samband med försvarsrevisionens arbete, torde vidtagande av åtgärder

även i här avsett ärende böra anstå, tills försvarsrevisionens betänkande föreligger.

Direktionen över arméns pensionskassa bar don 6 december 1922 avgivit

infordrat yttrande i ämnet samt därvid anfört, att direktionen ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tv Proposition Nr 87. 3

hade något att erinra mot det ifrågasatta framflyttandet av pensionsåldern

för inspektören för kavalleriet och kommendanten i Boden från

60 till 65 år, i synnerhet som 1913 års krigsbefäl i sitt på Kungl.

Maj:ts prövning ännu beroende förslag till ny militär pensionslag föieslagit

pensionsåldern för kommendanten i Boden till 65 år och dilektionen

i sin skrivelse den 20 januari 1915 i fråga om bestämmandet av

pensionsåldern för de genom den nya härordningen tillkomna nya beställningarna

föreslagit pensionsåldern för inspektören för kavalleriet till

65 eventuellt 60 år.

Uti den 25 januari 1923 avgivet yttrande bär statskontoret anfört,

att därest ej de av chefen för generalstaben anförda militära skälen ansåges

böra utgöra hinder för den ifrågasätta höjningen av pensionsåldern

för kavalleriinspektören och kommendanten i Boden, statskontoret för

sin del intet hade att erinra mot dess genomförande; men ville statskontoret

dock ifrågasätta, om ej avgörandet av den nu väckta frågan

utan men kunde anstå, till dess det 1921 års pensionskommitté meddelade

uppdraget att uppgöra förslag till eu pensionslag för militära befattningshavare

blivit slutfört.

Inspektören för kavalleriet och kommendanten i Boden, vilka tidigare

åtnjutit samma lön som överstar, hava vid den nya löneregleringen

för den militära personalen tillika med militärbefälhavaren på Gottland

placerats i en särskild lönegrad — 7. lönegraden — mellan överste- och

generalsgraderna. Jämväl i avseende å pensionsförmånernas storlek bilda

nämnda tre beställningshavare numera en grupp för sig, enär genom de

av 1922 års riksdag antagna grunder för pensionsförbättring åt arméns

och marinens personal pensionsförmånerna för dessa beställningshavare

fastställts till ett högre sammanlagt belopp än för överstarna, med vilka

de tidigare varit i sådant hänseende likställda. Nu angivna förhållanden

synas mig tala för, att likställigheten mellan de tre beställningshavarna

genomföres även i så måtto, att pensionsåldern för kavalleriinspektören

och kommendanten i Boden höjes till 6o år eller samma pensionsålder,

som gäller för militärbefälhavaren på Gottland. Chefen för generalstaben

bär visserligen ansett, att med vidtagande av åtgärder i detta syfte

borde anstå i avvaktan på försvarsrevisionens förslag. Då emellertid eu

ändring av pensionsåldern för nämnda beställningshavare icke torde

kunna anses föregripa de beslut, vartill försvarsrevisionens förslag kunna

föranleda, och då ett beslut redan i år i förevarande ärende kan få

praktisk betvdelse i avseende på besättandet av en av ifrågavarande be
-

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung1. Maj:ts Proposition Nr 87.

ställningar, finner jag mig böra förorda, att denna fråga redan nu upptages

till prövning.

Departementschefen föredrager härefter ett i enlighet med vad sålunda

anförts avfattat »Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de

av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns

befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur

tjänst)> (Bil. A) samt hemställer, att detta förslag måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till godkännande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Thomas Adlercreutz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta Proposition Nr 87.

Bil. A.

Förslag

till

kungörelse om ftndrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen

antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl

med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst.1)

Härigenom förordnas, att punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med

rikdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl

med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skall

erhålla följande ändrade lydelse:

2.

En var av förenämnda änibets- och tjänstemän, vilken vid avskedstagandet

stått i statens tjänst i 30 år, eller, om han är underofficer vid

värvat garnisonsregemente eller fortifikationen, i 25 år, samt i övrigt

till arméns pensionskassa erlagt stadgad pensionsavgift och är till pension

ur kassan berättigad, äger att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,

beräknad enligt punkten 1 här ovan, om tillika följande levnadsår

äro uppnådda, nämligen av:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten,

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden, militärbefälhavaren

å Gottland, krigsarkivarien, förrådsvaktmästare samt vaktmästare vid

militära ämbetsverk och staber...................................._ år;

b) regements- och sekundchefer ävensom övriga chefer för särskilt

för sig bestående militära kårer, överstar vid generalstaben, fortifikationen

och intendenturkåren, överfältläkaren, chefen för krigshögskolan, chefen

för artilleri- och ingenjörhögskolan, chefen för krigsskolan, professorn

vid generalstaben, överstelöjtnanter och majorer vid intendenturkåren,

fältläkare, överfaltveterinären, fälttygmästaren, styresmän för^ artilleriets

fabriker, tygmästare, regementsläkare, byråassistenten å armeförvaltningens

sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med regementsläkares

lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm, fältveterinärer, regementsveterinärer,

byråassistenten å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå,

tygingenjörer, fabriksingenjörer, tygförvaltare, tabriksförvaltare,

kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen, förvaltare vid intendenturkåren,

fanjunkare vid krigsskolan, tygunderofficerare, öververkmästare,

x) Senaste lydelse se 1919: 540.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 67 käft. (Nr 87.)

351 23

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Proposition Nr 87.

verkmästare, besiktningsrustmästare, tygverkmästare, departementsskrivare,

poliskommissarien vid fästningspolisen i Boden samt överkonstaplar

och konstaplar vid fästningspolisen i Boden och å Karlsborg, tygskrivare,

fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister, gevärsliantverkare

och hantverkare vid trängen ................................................................. 60 år;

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för ar
tilleristaben,

kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten

å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med

bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt bataljonsveterinärer.

....................................................................................................... 55 år;

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener

vid intendenturkåren, underofficerare med undantag av fanjunkare vid

krigsskolan, förvaltare vid intendenturkåren och tygunderofficerare ävensom

musikpersonal .................................................................................. 50 år.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1923:19 Bankoutskottets utlåtande Nr 19 s. 5 i texten