Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för Eva Elfving frän skyldighet att till postverket gälda visst penningbelopp

1923-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:99, Angående befrielse för Eva Elfving frän skyldighet att till postverket gälda visst penningbelopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 99.

1

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för Eva Elfving frän skyldighet att till postverket gälda

visst penningbelopp; given Stockholms slott den 9 mars

1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Iironprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

Med skrivelse den 9 februari 1923 har generalpoststyrelsen överlämnat

en framställning från fröken Eva Elfving att av nåd bliva befriad

från henne åvilande skyldighet att till postverket inbetala ett beBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 78 käft. (Nr 99—100.) 536 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. 3faj:ts Proposition Nr 99.

lopp av 600 kronor, utgörande den ännu icke gäldade delen av en brist

om 1,000 kronor, som under fröken Elfvings tjänstgöring såsom t. f.

postexpeditör vid postkontoret i Vansbro den 19 september 1918 uppstått

i den av henne omhänderhavda kassan.

Generalpoststyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse lämnat en redogörelse

i ämnet av i huvudsak följande innehåll:

Fröken Elfving hade, ehuru ej tillhörande postverket, under år 1918 till

följd av då rådande personalbrist varit anställd såsom t. f. postexpeditör vid postkontoret

i Vansbro. Under tjänstgöring den 19 september nämnda år hade hon,

bland annat, haft att utlämna fem stycken med postförskott om tillhopa 3,825

kronor belagda försändelser till handlanden Eric Bruér. Därvid hade så tillgått,

att, sedan fröken Elfving av adressatens ombud Elly Ljung mottagit de till postförskottsförsändelserna

ifråga hörande adresskorten, hade hon sammanräknat beloppen

men då begått ett summeringsfel, så att hon fått summan till allenast

2,825 kronor. På hennes fråga till Elly Ljung, huruvida summan skulle vara

2,825 kronor, lärer Elly Ljung hava svarat jakande, varefter fröken Elfving, antagande

att hon räknat rätt, utlämnat försändelserna. Det av Elly Ljung avlämnade

penningbeloppet hade fröken Elfving mottagit utan att, till följd av

den rådande brådskan, kontrollräkna detsamma, och omedelbart inlagt i ett kuvert,

som hopgummerats och försetts med anteckning »2,825 kronor», jämte postkontorets

stämpel. När fröken Elfving omkring en halv timme senare genomräknat

den kassa, hon omhänderhaft, hade en brist på 1,000 kronor konstaterats.

Hon hade genast anmält förhållandet för postmästaren, varpå ovanberörda kuvert

i dennes närvaro öppnats och befunnits innehålla 2,825 kronor. Fröken Elfving

hade då telefonex-at till ovanbemälda Elly Ljung och omtalat bristen i det erlagda

postförskottsbeloppet, men Elly Ljung hade bestämt påstått, att hon vid

försändelsernas utlämnande avfordrats och även betalat 3,825 kronor.

Då varken förbemälda Elly Ljung eller postförskottsförsändelsernas adressat,

handlanden Eric Bruér, kunnat förmås att erlägga det felande beloppet och sedan

en genom vederbörande landsfiskal anställd polisundersökning i ärendet blivit

resultatlös, hade generalpoststyrelsen åt sin ombudsman uppdragit att till vederbörlig

domstol instämma Bruér med yrkande om åläggande för denne att till

postverket genast utgiva ifrågakomna 1,000 kronor. Under rättegångens lopp

hade av ombudsmannen, efter behörig stämning, framställts enahanda krav mot

Elly Ljung, dåmera gift Lindeborg. Genom Nås tingslags häradsrätts dom den

20 juli 1920 hade Elly Lindeborg ålagts att, om hon det förmådde, med ed inför

häradsrätten svära och betyga, »att hon icke den 19 september 1918 från postkontoret

i Yansbro utbekommit fem till handlanden Eric Bruér adresserade,

med postförskott å tillhopa 3,825 kronor belagda försändelser mot avlämnande

av allenast 2,825 kronor».

Enär fru Lindeborg gått eden, hade generalpoststyrelsens i målet förda

talan icke bifallits av häradsrätten, som emellertid ogillat svarandenas yrkande

om ersättning för deras kostnader i målet.

Sedan fröken Elfving sålunda blivit gent emot postverket betalningsskyldig

för den ifrågavarande bristen å 1,000 kronor och generalpoststyrelsen medgivit,

att beloppet finge avbetalningsvis erläggas, hade hon vid olika tillfällen å denna

skuld avbetalat tillhopa 400 kronor. Någon vidare avbetalning hade hon, i brist

på inkomst, icke kunnat verkställa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 99.

Fröken Elfving liar såsom stöd för sin anhållan anfört, att hon vid

tillfället i fråga varit blott 18 år gammal och tjänstgiort såsom t. f.

postexpeditör allenast kort tid; att hon sedermera skött postexpeditörsbefattningen

vid Vansbro postkontor i över ett års tid utan anmärkning,

ehuru arbetet varit mycket omfattande och krävande; samt att hon för

närvarande icke hade någon inkomst eller andra tillgångar och sålunda

icke ägde möjlighet att till postverket inbetala det felande beloppet.

Postdirektionen i det distrikt, inom vilket Vansbro postkontor är

beläget, har i en till generalpoststyrelsen ingiven skrivelse i ärendet uttalat

bland annat följande:

Det kunde visserligen icke bestridas, att fröken Elfving vore formellt ersättningsskvldig

för bristen, vilken givetvis icke uppkommit, om hon iakttagit

all den vaksamhet och omtanke, som erfordrades vid en krävande kassatjänst.

Eröken Elfving hade emellertid, då bristen uppkommit, varit endast 18 år gammal

och då knappast mogen för det betydande ansvar, som på grund av postverkets

personalnöd måst läggas på henne. Postdirektionen kunde icke bortse

ifrån att vid sådan ålder eu viss godtrogen tillit till omgivningen vore en mycket

naturlig egenskap, som icke behövde anses som utslag av likgiltighet, bristande

noggrannhet eller dylikt. Det vore ur denna synpunkt sett fullt rimligt, att postverket

eller staten toge på sig skulden, åtminstone till den del, som nu återstode.

Såväl generalpoststyrelsen som statskontoret, vilken sistnämnda myndighet

avgivit utlåtande i ärendet av den 19 februari 1923, hava ansett

billighetsskäl tala för ett efterskänkande av kronans återstående fordran

hos fröken Elfving.

I betraktande av fröken Elfvings ungdom och ringa erfarenhet i

fråga om postgöromålen vid den tidpunkt, då bristen i den av henne

omhänderhavda kassan uppkom, och med hänsyn till hennes oförmåga

att fullgöra vidare avbetalningar å skulden anser jag mig böra tillstyrka

hennes anhållan att bliva befriad från betalningsskyldighet ifråga om

det återstående beloppet, 600 kronor. Då emellertid ett efterskänkande

av postverkets fordran hos fröken Elfving icke lärer kunna ske utan

riksdagens hörande, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att fröken Eva Elfving må befrias från skyldighet att till

postverket inbetala ett belopp av 600 kronor, utgörande den

ännu icke gäldade delen av en brist om 1,000 kronor, som

under hennes tjänstgöring såsom t. f. postexpeditör vid postkontoret

i Vansbro den 19 september 1918 uppkommit i den

av henne omhänderhavda kassan; samt

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 99.

att det belopp, från vars gäldande fröken Elfving sålunda

befrias, må ur postverkets räkenskaper avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket gälda visst penningbelop a1 i texten
  2. SU 1923:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse för Eva Elfving från skyldighet att till postverket gälda visst penningbelopp. s. 17 i texten