Angående pension åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född Hedvall
1924-03-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:100, Angående pension åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född Hedvall
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
15
tfr 100.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension
åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka
Valborg Nerman, född Hedvall; given Stockholms
slott den 7 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Sven Liibecl;.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygges, ministern för utrikes ärendena friherre Marks
von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,
Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:
I en till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingiven, av styrelsen med skrivelse
den 31 december 1923 till Kungl. Maj:t överlämnad skrift har förre
chefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet Gustaf Magnus Nermans
änka Valborg Nerman, född Hedvall, anhållit att få komma i åtnjutande av
någon pension under sin återstående livstid.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Gustaf Magnus Nerman,
vilken utnämnts till distriktschef år 1875, den 28 oktober 1892 erhållit
avsked från denna befattning med en årlig pension från allmänna indragningsstaten
av 3,000 kronor, att Nerman avlidit den 12 januari 1913 och såsom
552 24
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
16 K ungl. Maj:ts proposition nr 100.
delägare i dödsboet, vilket utvisat brist, efterlämnat, förutom barn i ett föregående
äktenskap, sin hustru Valborg Nerman, född den 27 mars 1853, samt
att, då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1883 upptagits bland de verk
och stater, som tillhörde dåvarande civilstatens pensionsinrättning, Nerman,
vilken ägt rätt till pension å allmänna indragningsstaten och tillika vid denna
tidpunkt överskridit den ålder, som berättigade honom till pension från pensionsinrättningen,
icke inträtt såsom delägare i inrättningen och således icke
heller blivit delägare i dåvarande civilstatens enskilda änke- och pupillfond.
Änkefru Nerman har som skäl för sin hemställan framhållit, att hon icke
hade några tillgångar i penningar eller värdehandlingar och icke vore i stånd
att genom eget arbete förskaffa sig någon inkomst. Det enda hon ägde vore
en del vid auktionen efter hennes make undantagna möbler och andra lösören,
av vilka hon försökt men icke lyckats försälja en del. Änkefru Nermans
enda existensmedel hade utgjorts av några tillfiilliga gratifikationer,
för år 1923 uppgående till sammanlagt 310 kronor. Under sådana förhållanden
hade änkefru Nerman under de senaste åren blivit bragt nära och
understundom inom svältgränsen.
Vid ansökningen finnas fogade, bland annat, intyg av kronobokliållaren i
Uppsala, att änkefru Nerman icke inom nämnda stad vore taxerad för något
slag av inkomst, samt av Uppsala stads pantlånekontor, utvisande, att hon
vid upprepade tillfällen belånat lösörepersedlar utan att sedermera hava utlöst
dem.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förberörda skrivelse vitsordat,
att änkefru Nerman allt sedan mannens död levat under synnerligen tryckta ekonomiska
förhållanden, vilka under vissa tider närmat sig nöd. Då sökanden
redan vid mannens död uppnått 60 års ålder, vid vilken icke blott arbetsförmågan
plägade vara väsentligen nedsatt utan även möjligheten att finna
arbete torde möta hart när oövervinneliga svårigheter, funne väg- och vattenbygnadsstyrelsen
det synnerligen behjärtansvärt, om hon nu vid 70 års
ålder kunde beredas något understöd. Härvid syntes jämväl böra tagas i
betraktande hennes ställning såsom änka efter en statstjänsteman, som, förutom
att han ådagalagt skicklighet och nit i sin tjänst, verksamt deltagit i
allmänna värv samt genom en icke ringa författareverksamhet och privat
praktiskt arbete gjort samhället goda tjänster, för vilka han jämväl vunnit
offentligt erkännande.
Ifråga om storleken av den pension, som borde tilldelas änkefru Nerman
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat, att enligt det vid distriktschefen
Nermans avgång från tjänsten gällande reglemente för civilstatens
änke- och pupillkassa pensionen för barnlös änka efter distriktsclief skolat
utgå med 500 kronor. Enligt för närvarande gällande reglemente vore pensionen
för ensam änka bestämd till */4 av för befattningshavaren gällande
högsta pensionsunderlag. Med det för distriktsclief från och med år 1912
gällande pensionsunderlag, 4,000 kronor, skulle pensionen för ensam änka
alltså utgöra 1,000 kronor. Med hänsyn till penningvärdets fall och rådande
höga levnadskostnader samt i betraktande av den omständigheten, att sö
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 100.
kanden, ehuru redan vid mannens död i stort behov av hjälp, likväl under
11 år kämpat med växande ekonomiska svårigheter, tills hon slutligen icke
kunnat uthärda utan sett sig nödsakad att anropa staten om bistånd för sin
existens, har styrelsen ansett sig böra förorda, att änkefru Nerman tillerkännes
det högre av ovannämnda pensionsbelopp, eller den pension av 1,000
kronor, som nu utgår till änka efter distriktsclief.
Statskontoret, som till följd av remiss avgivit utlåtande i ärendet den Statskontoret.
16 januari 1924, har ansett goda skäl föreligga för beredande av någon pension
av statsmedel åt sökanden. Vad anginge storleken av pensionsbeloppet
syntes emellertid enligt statskontorets mening i detta liksom i föregående
dylika fall icke kunna förekomma högre pension än som motsvarade vad
sökanden skulle i sådant avseende hava åtnjutit, om hennes man funnit sig
kunna erlägga de för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa erforderliga
avgifterna samt sökanden alltså varit berättigad till pension från kassan. Då
sådan pension nu skulle utgå med 500 kronor jämte 20 procents förhöjning
eller alltså med 600 kronor för år räknat, har statskontoret ansett pensionen
böra bestämmas till detta belopp.
Såsom av vad ovan anförts framgår har änkefru Nerman alltsedan sin Departementmans
död haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter och hon torde, chefen,
som hon själv framhållit, tidvis hava lidit verklig nöd. Starka skäl synas
mig därför tala för bifall till hennes anhållan om något understöd av statsmedel
för sin återstående livstid.
Huru önskvärt det än med hänsyn till de behjärtansvärda omständigheterna
i detta fall vore att i fråga om pensionsbeloppets storlek följa vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag, har jag likväl, på grund av vad statskontoret
i ämnet anfört, icke ansett mig kunna tillstyrka högre pension än
det av statskontoret angivna beloppet, 600 kronor.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre distriktschefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet
Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född
Hedvall, må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till belopp av 600 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt, 74 haft. (Nr 99—101). sss i* 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTR., 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1924:32 Bankoutskottets utlåtande Nr 32 s. 15 i texten