Sök i Ratio Lex

Angående pension åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född Hedvall

1924-03-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:100, Angående pension åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född Hedvall

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

15

tfr 100.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension

åt distriktscliefen Gustaf Magnus Nermans änka

Valborg Nerman, född Hedvall; given Stockholms

slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibecl;.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygges, ministern för utrikes ärendena friherre Marks

von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,

Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:

I en till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingiven, av styrelsen med skrivelse

den 31 december 1923 till Kungl. Maj:t överlämnad skrift har förre

chefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet Gustaf Magnus Nermans

änka Valborg Nerman, född Hedvall, anhållit att få komma i åtnjutande av

någon pension under sin återstående livstid.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Gustaf Magnus Nerman,

vilken utnämnts till distriktschef år 1875, den 28 oktober 1892 erhållit

avsked från denna befattning med en årlig pension från allmänna indragningsstaten

av 3,000 kronor, att Nerman avlidit den 12 januari 1913 och såsom

552 24

s. 16 Kontrollera mot PDF

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

16 K ungl. Maj:ts proposition nr 100.

delägare i dödsboet, vilket utvisat brist, efterlämnat, förutom barn i ett föregående

äktenskap, sin hustru Valborg Nerman, född den 27 mars 1853, samt

att, då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1883 upptagits bland de verk

och stater, som tillhörde dåvarande civilstatens pensionsinrättning, Nerman,

vilken ägt rätt till pension å allmänna indragningsstaten och tillika vid denna

tidpunkt överskridit den ålder, som berättigade honom till pension från pensionsinrättningen,

icke inträtt såsom delägare i inrättningen och således icke

heller blivit delägare i dåvarande civilstatens enskilda änke- och pupillfond.

Änkefru Nerman har som skäl för sin hemställan framhållit, att hon icke

hade några tillgångar i penningar eller värdehandlingar och icke vore i stånd

att genom eget arbete förskaffa sig någon inkomst. Det enda hon ägde vore

en del vid auktionen efter hennes make undantagna möbler och andra lösören,

av vilka hon försökt men icke lyckats försälja en del. Änkefru Nermans

enda existensmedel hade utgjorts av några tillfiilliga gratifikationer,

för år 1923 uppgående till sammanlagt 310 kronor. Under sådana förhållanden

hade änkefru Nerman under de senaste åren blivit bragt nära och

understundom inom svältgränsen.

Vid ansökningen finnas fogade, bland annat, intyg av kronobokliållaren i

Uppsala, att änkefru Nerman icke inom nämnda stad vore taxerad för något

slag av inkomst, samt av Uppsala stads pantlånekontor, utvisande, att hon

vid upprepade tillfällen belånat lösörepersedlar utan att sedermera hava utlöst

dem.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förberörda skrivelse vitsordat,

att änkefru Nerman allt sedan mannens död levat under synnerligen tryckta ekonomiska

förhållanden, vilka under vissa tider närmat sig nöd. Då sökanden

redan vid mannens död uppnått 60 års ålder, vid vilken icke blott arbetsförmågan

plägade vara väsentligen nedsatt utan även möjligheten att finna

arbete torde möta hart när oövervinneliga svårigheter, funne väg- och vattenbygnadsstyrelsen

det synnerligen behjärtansvärt, om hon nu vid 70 års

ålder kunde beredas något understöd. Härvid syntes jämväl böra tagas i

betraktande hennes ställning såsom änka efter en statstjänsteman, som, förutom

att han ådagalagt skicklighet och nit i sin tjänst, verksamt deltagit i

allmänna värv samt genom en icke ringa författareverksamhet och privat

praktiskt arbete gjort samhället goda tjänster, för vilka han jämväl vunnit

offentligt erkännande.

Ifråga om storleken av den pension, som borde tilldelas änkefru Nerman

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat, att enligt det vid distriktschefen

Nermans avgång från tjänsten gällande reglemente för civilstatens

änke- och pupillkassa pensionen för barnlös änka efter distriktsclief skolat

utgå med 500 kronor. Enligt för närvarande gällande reglemente vore pensionen

för ensam änka bestämd till */4 av för befattningshavaren gällande

högsta pensionsunderlag. Med det för distriktsclief från och med år 1912

gällande pensionsunderlag, 4,000 kronor, skulle pensionen för ensam änka

alltså utgöra 1,000 kronor. Med hänsyn till penningvärdets fall och rådande

höga levnadskostnader samt i betraktande av den omständigheten, att sö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 100.

kanden, ehuru redan vid mannens död i stort behov av hjälp, likväl under

11 år kämpat med växande ekonomiska svårigheter, tills hon slutligen icke

kunnat uthärda utan sett sig nödsakad att anropa staten om bistånd för sin

existens, har styrelsen ansett sig böra förorda, att änkefru Nerman tillerkännes

det högre av ovannämnda pensionsbelopp, eller den pension av 1,000

kronor, som nu utgår till änka efter distriktsclief.

Statskontoret, som till följd av remiss avgivit utlåtande i ärendet den Statskontoret.

16 januari 1924, har ansett goda skäl föreligga för beredande av någon pension

av statsmedel åt sökanden. Vad anginge storleken av pensionsbeloppet

syntes emellertid enligt statskontorets mening i detta liksom i föregående

dylika fall icke kunna förekomma högre pension än som motsvarade vad

sökanden skulle i sådant avseende hava åtnjutit, om hennes man funnit sig

kunna erlägga de för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa erforderliga

avgifterna samt sökanden alltså varit berättigad till pension från kassan. Då

sådan pension nu skulle utgå med 500 kronor jämte 20 procents förhöjning

eller alltså med 600 kronor för år räknat, har statskontoret ansett pensionen

böra bestämmas till detta belopp.

Såsom av vad ovan anförts framgår har änkefru Nerman alltsedan sin Departementmans

död haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter och hon torde, chefen,

som hon själv framhållit, tidvis hava lidit verklig nöd. Starka skäl synas

mig därför tala för bifall till hennes anhållan om något understöd av statsmedel

för sin återstående livstid.

Huru önskvärt det än med hänsyn till de behjärtansvärda omständigheterna

i detta fall vore att i fråga om pensionsbeloppets storlek följa vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, har jag likväl, på grund av vad statskontoret

i ämnet anfört, icke ansett mig kunna tillstyrka högre pension än

det av statskontoret angivna beloppet, 600 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre distriktschefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet

Gustaf Magnus Nermans änka Valborg Nerman, född

Hedvall, må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp av 600 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt, 74 haft. (Nr 99—101). sss i* 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTR., 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1924:32 Bankoutskottets utlåtande Nr 32 s. 15 i texten