Sök i Ratio Lex

Angående inköp för postverkets räkning av tomt, i Umeå

1924-03-07 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:102, Angående inköp för postverkets räkning av tomt, i Umeå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp

för postverkets räkning av tomt, i Umeå; given

Stockholms slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Teygger, ministern för utrikes ärenden friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselnöt.

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:

I skrivelse den 28 augusti 1923 med förslag till utgifter för kapitalökning

beträffande postverket för budgetåret 1924—1925 har generalpoststyrelsen

gjort framställning om inköp av tomt för postverkets räkning i Umeå, Styrelsen

anför härutinnan till en början följande:

»Postkontoret i Umeå är sedan år 1902 inrymt å nedre botten av riksbankens

därvarande fastighet. Den förhyrda lokalen, som omfattar en sammanlagd

golvyta av 282.7 5 kvadratmeter, har på grund av poströrelsens

stegring sedan länge visat sig alldeles för trång för postarbetets behöriga

utförande inom densamma. Rörelsens utveckling under den tid, postkon
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 15 höft. {Nr 102.) 532 24 1

Gcnei alpoststyrelsen

den *8,8 1923.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

toret förfogat över nuvarande lokaler, framgår av nedanstående tablå, utvisande

för angivna år storleken av den vid postkontoret influtna uppbörden

samt antalet därifrån avgångna försändelser. I tablån har hänsyn ej tagits

till uppbörd respektive antal försändelser vid postkontoret underlydande

poststationer.

.....

År 1902

År 1912

År 1922

Ökning 1902

-1922

Lokal frankoteckensuppbörd...

Avgångna försändelser, alla

slag ................................

Avgångna paket ................

47,849 kr.

1,202,179 st.

5,936 »

82,770 kr.

2,245,961 st.

22,218 »

237,284 kr.

4,598,348 st.

42,060 »

189,435 kr.

3,396,169 st.

36,124 »

%

395.9

282.5

608.5

Av den här nedan intagna jämförelsen beträffande uppbörd och lokalutrymme

vid postkontoret i Umeå samt de med detta i storlek närmast

likställda postkontor inom norra postdistriktet torde framgå, att postkontoret

i Umeå är i lokalhänseende synnerligen vanlottat.

Sammanlagt lokalutrymme .........

Lokal frankoteckensuppbörd 1902

» » 1922

Östersund

Härnösand

Umeå

Luleå

598.00 kvm.

87.337 kr.

406,141 »

499.00 kvm.

74,236 kr.

230,903 »

282.7 5 kvm.

47,849 kr.

237,284 »

331.2 kvm.

62,797 kr.

218,513 »

Tablåerna giva vid handen, att postkontorets i Umeå lokaler visserligen

länge varit otillräckliga med hänsyn till omfattningen av postkontorets rörelse,

men att disproportionen mellan lokalutrymme och trafikomfattning

under de senare åren på grund av den betydande trafikökningen vid postkontoret

blivit påfallande stor. Från år 1902, vilket år de nuvarande lokalerna

togos i anspråk, till och med år 1922 har lokaluppbörden vid nu omhandlade

postkontor ökats med ej mindre än i det närmaste 400 procent,

en ökning betydligt större än den, övriga ovan angivna postkontor haft att

inregistrera. I detta sammanhang särskilt beaktansvärd är den kraftiga stegringen

av postkontorets postpaketrörelse, vilken stegring belyses därav, att

antalet vid kontoret inlämnade postpaket från år 1902 ökats med över 600

procent. Då paketrörelsen helt naturligt fordrar ett synnerligen stort utrymme,

har genom den starka ökningen i denna rörelse postkontorets lokaler

tagits så i anspråk, att därigenom allvarliga hinder uppstått för såväl allmänhetens

nöjaktiga betjiinande som även postarbetets i övrigt behöriga fullgörande.

Den korresponderande allmänheten har ytterligare en anledning till klagomål

i det för densamma anvisade alldeles för snävt tilltagna utrymmet, vilket

gör det omöjligt förekomma, att en mycket besvärande trängsel ofta nog

uppstår. Det ligger i öppen dag, att, samtidigt med att arbetet bliver till

resultatet lidande av att behöva bedrivas i trånga och otidsenliga lokaler,

användningen av dylika lokaler även ställer sig ekonomiskt ogynnsam på

grund av svårigheten att vid arbetets utförande begagna sig av moderna

och arbetsbesparande metoder och hjälpmedel, varigenom det icke kan undvikas,

att en större personal sysselsättes än för sitt ändamål fullt anpassade

arbetslokaler skulle fordra.»

Styrelsen anför vidare, att de otillfredsställande lokalförhållandena vid

postkontoret i Umeå sedan länge varit föremål för styrelsens uppmärksamhet,

samt lämnar en redogörelse för vad av styrelsen — ehuru hittills utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 102.

resultat — åtgjorts för vinnande av bättre lokaler för nämnda postkontor.

Styrelsen framdrager därjämte en omständighet, som i detta sammanhang

vore värd ett visst beaktande, nämligen frågan om ändring av postverkets

nuvarande distriktsindelning, vilken sedan länge varit aktuell och även varit

föremål för förslag av 1923 års postkommitterade i deras den 31 maj 1923

avgivna utlåtande och förslag angående revision av vissa personalförhållanden

vid postverket. Då det icke syntes uteslutet, att Umeå i en nära framtid

kunde befinnas lämpligt som säte för postdirektionen i ett blivande nytt

distrikt, funne styrelsen det angeläget, att postverkets lokalfråga i Umeå

löstes med hänsyn därtill. Beträffande de hittills framkomna förslagen i

lokalfrågan anför styrelsen i huvudsak följande:

Ett av fullmäktige i riksbanken framlagt förslag att bereda postkontoret

ändamålsenligare lokaler genom utvidgning av riksbanksliuset funne styrelsen

medföra allt för stora kostnader, varjämte, utom att därigenom utrymme

knappast skulle kunna beredas för en eventuellt till Umeå förlagd postdirektion,

de genom utvidgningen vunna nya lokalerna icke skulle bliva ens

för postkontorets behov fullt lämpliga eller för en längre tid tillräckliga.

De skulle möjligen förslå för en kortare tid, cirka 5 år framåt, men vore

denna lösning under inga förhållanden att anse som definitiv.

Vidare hade ifrågasatts att förlägga postkontoret jämte andra statsinstitutioner

till folkskoleseminariets nuvarande byggnad, vilken vid färdigställandet

av den beslutade nybyggnaden för ett dubbelseminarium bleve obehövlig

för sitt ändamål. Oavsett hur frågan om statsverkets fortsatta disponerande

av denna bvggnad kunde komma att utveckla sig, sedan lantmäterikontoret

— som också varit ifrågasatt till inflyttning i seminariet — genom

beslut av 1923 års riksdag fått sin lokalfråga löst genom uppförande åt detsamma

av egen byggnad, måste generalpoststyrelsen vidhålla sina förut gjorda

erinringar mot en sådan förläggning av postkontoret. Seminariebjggnaden

borde, enligt styrelsens bestämda mening, genom sitt för ett postkontor

synnerligen ofördelaktiga läge icke komma i åtanke för postverkets lokalbehov.

Ännu en utväg till lösande av postverkets lokalfråga i Umeå hade anvisats.

I sin till 1921 års riksdag avgivna berättelse hade riksdagens revisorer,

som besökt postkontorets lokaler i Umeå, uttalat, att, därest framdeles

ett verkligt behov av utvidgning skulle förefinnas, det syntes mest

ändamålsenligt, att man i första hand utnyttjade den till riksbanksliuset

hörande och till verkställande styrelseledamoten i riksbankens avdelningskontor

å platsen upplåtna boställsvåningen om 7 rum och kök. Denna utväg

syntes generalpoststyrelsen förutsätta, att såväl telegrafverket — vilket

också vore i behov av lokalutvidgning — som postverket verkligen finge

sitt lokalbehov för en tid framåt löst genom disponerande av nämnda boställsvåning.

Så torde emellertid ej vara fallet. Oavsett att det genom eu

dylik lösning för postverket erhållna ökade lokalutrymmet bleve otillräckligt

för en eventuellt till Umeå jämte postkontoret föiäagd postdirektion,

hade styrelsen anledning tro, att det ökade utrymme, som skulle kunna på

nu omhandlat sätt erhållas, bleve i stort sett erforderligt ensamt för den i

samma våning som boställsvåningen belägna telegrafstationen.

Generalpoststyrelsen yttrar härefter:

»Av vad i det föregående anförts måste anses ådagalagt, att för beredande

av erforderliga lokalutrymmen för såväl postkontoret som telegrafstationen

i Umeå endera av dessa institutioner måste avflytta från riksbankens fastighet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Byggnadsstyrelsen

d. 4/io

1923.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

dar de nu äro inrymda. Eu sådan flyttning ställer sig av naturliga skäl vida

tattare för postkontoret än för telegrafstationen, och synes det dessutom

som skulle telegrafverket kunna få sitt lokalbehov enklast och naturligast

tillgodosett genom dess övertagande av postkontorets nuvarande lokaler.

Allt detta sammanlagt gör, att general poststyrelsen anser den enda tillfredsställande

lösningen av hela denna fråga vara den, att postverket för sitt

lokal behov i Umea förvärvar tomt för uppförande därå av egen fastighet.

Visst erbjudande att få förhyra postkontorslokal i privat fastighet har visserligen

lämnats, men komme otvivelaktigt, utan att därigenom i avseende å

(,>Vri- beskaffenhet samt med hänsyn till framtida utvidgningsbehov

fullt lampliga lokaler erhölles, ett sådant förhyrande att ställa sig i längden

synnerligen oekonomiskt för postverket jämfört med fördelarna av att verket

anskaffade egen fastighet.

y? förhandlingar, som generalpoststyrelsen inlett angående möjligheten

till inköp för postverket av lämplig byggnadstomt, hava ådagalagt, att för

närvarande endast en sådan tomt finnes disponibel Denna, som är belägen

i kvarteret Rån, omfattar en areal 1,9152,995 kvadratmeter och har hembjudits

postverket till inköp för 27,000 kronor, motsvarande sålunda ett ungefärligt

pris per kvadratmeter av 13 kronor 75 öre. Då tomten, vilken är belägen

* omedelbar närhet av det nu befintliga postkontoret, får anses hava ett fördelaktigt

läge, då _ den besitter erforderlig storlek för ett bebyggande även

för en eventuellt till Umeå förlagd postdirektions behov samt då priset får

anses skäligt, har generalpoststyrelsen ieke tvekat att med tomtägaren ingå

ett preliminärt köpeavtal. Enligt detta, vars giltighet gjorts beroende av

statsmakternas före den 20 april 1924 fattade beslut, får tomten tillträdas

och skall köpeskilling erläggas den 1 maj 1924. På grund av det tidsödande

förarbete, som hela denna lokalfråga dragit, och då omhandlade tomtanbud

först i sista stund kunnat bliva föremål för generalpoststyrelsens prövning,

hava några ritningar eller förslagsberäkningar för tomtens bebyggande icke

kunnat göras, vilket icke heller lämpligen torde böra ske, förrän frågan om

ändrad postdirektionsförläggning blivit definitivt avgjord. Med betonande

ännu en gång av nödvändigheten för postverket, att dess lokalfråga i Umeå

blir med det snaraste och på ett tillfredsställande sätt löst, vill generalpoststyielsen

emellertid understryka, att den genom nu ifrågasatta tomtinköp

anvisade utvägen härtill synes vara den under rådande förhållanden lyckligaste

och för övrigt enda, som generalpoststyrelsen kan förorda.»

Med stöd av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt om

inköp för postverkets räkning av tomten nr 2 i kvarteret Rån i Umeå för

27,000 kronor och tillika avgivit förslag i fråga om beredande av medel för

ändamålet.

I häröver den 4 oktober 1923 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen

anfört i huvudsak följande:

På av generalpoststyrelsen angivna skäl funne byggnadsstyrelsen ej lämpligt,

att postkontorets i Umeå lokalfråga löstes inom riksbankshuset därstädes.

Vad beträffade spörsmålet om postkontorets inrymmande i nuvarande

seminariebyggnaden, hade byggnadsstyrelsen tidigare i samband med

fråga, om beredande av nya lokaler åt lantmäterikontoret i Västerbottens

län förordat en dylik åtgärd. Emellertid hade generalpoststyrelsen bestämt

uttalat sig häremot, varjämte Umeå stad motsatt sig, att seminariebyggnaden

av statsverket utnyttjades för annat ändamål än såsom lokal för en

eventuellt till Umeå förlagd hovrätt för Norrland. Med hänsyn härtill och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

då under alla förhållanden, innan riksdagen fattat beslut i fråga om förläggningsorten

för berörda hovrätt, det icke med bestämdhet kunde avgöras,

huruvida seminariebyggnaden kunde bliva behövlig för denna hovrätt, funne

sig byggnadsstyrelsen icke böra vidhålla sitt tidigare gjorda förslag att i

denna byggnad inrymma postkontoret.

Då möjlighet sålunda icke förefunnes att inom någon statsverket tillhörig

fastighet i Umeå bereda lokal för postkontoret i fråga och då det, såsom

av generalpoststyrelsen framhållits, icke kunde anses vara för statsverket i

längden ekonomiskt fördelaktigt, att en lokal för ändamålet förhyrdes, återstode

icke annat än att lokalfrågan löstes genom uppförande av ett särskilt

posthus.

Den till inköp föreslagna tomten kunde såsom belägen i stadens södra

del knappast anses vara någon lämplig förläggning av postkontoret, då

stadens centrum, på grund av det i avsevärd omfattning fortgående bebyggandet

av det omedelbart norr om järnvägen belägna Hagaområdet, alltmer syntes

förflyttas norrut till trakten av järnvägsstationen. På grund härav och då

det för tomten begärda priset, omkring K! kronor 75 öre för kvadratmeter,

vore högt tilltaget samt då en av vederbörande länsarkitekt verkställd undersökning

utvisade, att flera möjligheter förefunnes att för statsverket till ett

pris, ej överstigande 10 kronor för kvadratmeter, förvärva för ändamålet

lämplig tomt i stadens centralaste delar, funne sig byggnadsstyrelsen icke

kunna tillstyrka generalpoststyrelsens förevarande framställning.

Sedermera hava stadsfullmäktige i Umeå i skrivelse den 19 oktober 1923

erbjudit staten att för ett blivande posthus förvärva tomten nr 2 i kvarteret

Fabriken i Umeå, med en areal av omkring 2,000 kvadratmeter, för ett pris

av 10 kronor för kvadratmeter eller tillhopa omkring 20,000 kronor. Stadsfullmäktige

anföra, att ett förverkligande av generalpoststyrelsens förslag

skulle med all sannolikhet gå emot en allmän mening hos stadens invånare,

vars önskningar vore, att postverkets lokaler borde förläggas så centralt

som möjligt. Den erbjudna tomten hade det för postkontor bästa tänkbara

läge, centralt i stadens mitt, lämpligt beläget i förhållande till järnvägsstationen

och sålunda ur synpunkten av postverkets transportkostnader tillfredsställande.

I yttrande häröver den 18 december 1923 har generalpoststyrelsen anfört

huvudsakligen följande:

Då de båda tomterna vore ungefär lika stora, bleve tomtpriserna jämförbara.

Med ägaren av tomten nr 2 i kvarteret Ean hade sedermera träffats

nytt preliminärt avtal, varigenom förut upprättat avtal hävts. I det nya

avtalet. som vore bindande endast under förutsättning, att statsmakternas

tillstånd till tomtinköpet erliölles före den 1 mars 1924, hade köpesumman

nedsatts till _ 25,000 kronor. En skillnad av 5,000 kronor till förmån för

stadsfullmäktiges anbud förelåge alltså.

Då emellertid ett omdöme rörande de båda företagens innebörd icke

borde grundas allenast på tomtprisen, hade generalpoststyrelsen låtit närmare

undersöka bägge tomternas beskaffenhet med hänsyn till de för grundläggningen

i båda fallen uppstående kostnader. En av civilingenjören H. Larsson

i Umeå på uppdrag av styrelsen medelst borrning och provbelastning verkställd

grundundersökning gåve vid handen, att grundförhållandena i kvarteret

Ean möjliggjorde uppförande av byggnad utan pålning eller bottenplatta avbetong

men att däremot grundläggningen å tomten i kvarteret Fabriken

Staf! sfulhn akti

ge i Umeå

(1. 19 io 1923.

General poststyrelsen
d.

18''i3 19*23.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 102.

krävde betydligt högre kostnader, då här givetvis måste användas åtminstone

betongplatta. Av den närmare utredning i detta hänseende, som generalpoststyrelsen

låtit utföra genom arkitekten V. Bodin och den i grundläggningsarbeten

synnerligen förfarne civilingenjören Fritz Söderbergh, båda i

Stockholm, framginge, att för uppförande av en posthusbyggnad i tre våningar

med antagen yta av omkring 630 kvadratmeter kostnaderna för grund under

källarmurarna skulle bliva för kvarteret Rån 6,250 kronor och för kvarteret

Fabriken 22,370 kronor. Därest byggnaden uppfördes i endast två våningar,

skulle sistnämnda belopp kunna reduceras till 21,200 kronor. Då byggnadskostnaderna

i övrigt kunde antagas bliva i båda fallen lika stora, framginge

som slutresultat av beräkningarna, att en posthusbyggnad inom kvarteret

Fabriken skulle ställa sig vid uppförandet omkring 16,000 respektive 15,000

kronor dyrare än en lika beskaffad byggnad inom kvarteret Rån. Frånräknades

prisskillnaden i avseende å tomterna, komme merkostnaden för

markförvärv och bygge å den av stadsfullmäktige erbjudna platsen, i jämförelse

med den av generalpoststyrelsen föreslagna, att uppgå till sammanlagt

cirka 11,000 respektive 10,000 kronor. Härvid vore emellertid att beakta,

att hänsyn i de gjorda beräkningarna icke tagits till eventuellt uppstående

dräneringskostnader. Den å tomten inom kvarteret Fabriken konstaterade

förekomsten av grundvatten strax under markytan skulle med sannolikhet

nödvändiggöra, att i samband med grundläggningen dränering vidtoges av

samma tomt. Något grundvatten hade vid undersökningen icke kunnat

konstateras å tomten i kvarteret Rån vid grävning till ett djup av 3 meter.

Toges hänsyn till dräneringskostnaden, vilken kostnad vore svår att utan

ingående undersökning beräkna, bleve skillnaden mellan de beräknade byggnadskostnaderna

för husen å de olika tomterna ännu större.

Yad anginge de till inköp ifrågasatta tomternas läge i staden, läge kvarteret

Fabriken visserligen mera centralt i betraktande av stadens relativt obetydliga

breddimension, men i förhållande till den synnerligen långsträckta stadsplanens

i öster och väster gående längdaxel syntes däremot kvarteret Rån

vara lika centralt beläget som kvarteret Fabriken. För affärsvärlden, som

hade sitt centrum i kvarteret kring rådhuset och utefter Kungsgatan, bleve

postkontorets läge ungefär lika förmånligt i båda fallen. Ur synpunkten

av den korresponderande allmänhetens fordringar på möjligast centrala läge

syntes de båda alternativen också i stort sett jämställda, i det att ett posthus

i kvarteret Fabriken skulle förkorta avståndet till postkontoret för befolkningen

i stadens norra delar och å landsbygden norr om staden, medan

postkontorets förläggning i kvarteret Rån, i omedelbar närhet av platsen

för det nuvarande postkontoret, vore avgjort fördelaktigare för befolkningen

i byarna öster om staden. Det mindre avståndet från kvarteret Fabriken

till järnvägsstationen saknade för posttransporterna varje större ekonomisk

och praktisk betydelse, då avståndet i vartdera fallet vore relativt ringa och

postgodset i alla händelser måste köras till och från postkontoret. Slutligen

hade kvarteret Rån ett mera fritt och ljust läge, vilket vore av betydelse

redan i och för sig å en ort sådan som Umeå med dess långa och mörka

vintrar och i särskilt hög grad för det ofta en betydande del av dygnet

omfattande arbetet å den eventuellt till Umeå förlagda postdirektionen.

På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen, att

stadsfullmäktiges i Umeå anbud icke mätte föranleda någon Kungl. Majds

åtgärd samt att för inköp av tomten nr 2 i kvarteret Rån måtte få disponeras

ett belopp av 25,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 102. 1

Med tillstyrkan liar magistraten i Umeå den B januari 1924 överlämnat

en skrivelse den 7 januari 1924 av stadsfullmäktige därstädes, däri stadsfullmäktige

i huvudsak anfört:

Enligt stadsfullmäktiges uppfattning måste kvarteret Fabriken i förevarande

hänseende anses äga ett avgjort företräde framför kvarteret Rån.

Nämnda kvarters mindre avstånd från järnvägsstationen — avståndena dit

vore från kvarteret Fabriken 270 meter och från kvarteret Rån 770 meter

saknade icke, såsom generalpoststyrelsen velat göra gällande, praktisk betydelse,

i det att den av det större avståndet betingade längre transporttiden

vållade senare utlämning och tidigare inlämning av posten. Vidåre komme

vissa svårigheter vid posttransporterna att uppstå genom tomtens i kvarteret

Rån sluttande plan, medan kvarteret Fabriken läge i det närmaste horisontalt.

Vad anginge frågan om fritt och ljust läge, ville stadsfullmäktige endast

framhålla, att ett posthus i kvarteret Rån finge sina lokaler mot norr och

öster men å tomten nr 2 i kvarteret Fabriken mot öster och söder samt

att posthusets huvudfasad i kvarteret Rån komme att ligga vid en 18 meter

bred gata men i kvarteret Fabriken vid den 36 meter breda Rådhusesplanaden.

Då det vore av synnerligt stor vikt, att postkontoret erhölle ett så centralt

läge som möjligt, hava stadsfullmäktige, som velat tillgodose detta

önskemål utan merkostnad för statsverket, förklarat sig villiga att, under förutsättning

att en posthusbyggnad uppföres å den av stadsfullmäktige erbjudna

tomten, till statsverket försälja densamma för 9,000 kronor.

Vidare har Umeå stads handelsförening på i huvudsak samma skäl som

stadsfullmäktige gjort framställning i syfte att den av stadsfullmäktige erbjudna

tomten måtte av statsverket förvärvas för uppförande därå av ett

posthus.

Byggnadsstyrelsen, som den 14 februari 1924 avgivit förnyat utlåtande i

ärendet, har därvid överlämnat ett till styrelsen inkommet yttrande av den

1 februari 1924 av generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen har i nämnda yttrande anfört, att då genom ett antagande

av stadsfullmäktiges senaste erbjudande den skillnad i byggnadsocli

tomtkostnader, som skulle uppkomma mellan ett posthus i kvarteret

Fabriken och en dylik byggnad i kvarteret Rån, bortfallit, styrelsen funnit

sig gentemot den ståndpunkt, stadsfullmäktige intagit i denna fråga, icke

böra vidhålla sitt krav på inköp av tomt i kvarteret Rån. Styrelsen ville

därför i ärendets nuvarande skick ej utan vidare motsätta sig ett tomtförvärv

i kvarteret Fabriken på av stadsfullmäktige senast erbjudna villkor.

För egen del har byggnadsstyrelsen framhållit, att ifrågavarande tomt i

kvarteret Fabriken måste anses med hänsyn till sitt läge i stadens centrum

vara den för postkontoret lämpligaste förläggningsplatsen. Härtill komme,

att enligt byggnadsstyrelsens mening vad från generalpoststyrelsens sida

framhållits beträffande grundf ö rli ål landeri a inom nämnda tomt samt de därav

betingade merkostnaderna beträffande grundläggningsarbetena därstädes måste

betraktas såsom något överdrivet, varför stadsfullmäktiges nu föreliggande

erbjudande torde få anses vara för statsverket ekonomiskt förmånligt.

Stadsfullmäktige

i Umeft

d. Vi 1924.

Uinea städs

handelsförening.

GenoralpostetYreisen

d.1

1924.

Byggnadsstyrelsen

d. 14a

1924.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen ansett sig böra tillstyrka, att

tomten nr 2 i kvarteret Fabriken förvärvas för ett pris av 9,000 kronor för

uppförande därstädes av en jDOsthusbyggnad.

Att såväl postkontoret som telegrafstationen i Umeå, vilkas lokaler äro

belägna i riksbankshuset därstädes, sedan flera år tillbaka äro i behov av

ökat utrymme, har senast vitsordats i Kungl. Maj:ts proposition nr 119 till

1923 års riksdag angående nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens

län, i vilken proposition statsverkets lokalfrågor i Umeå i allmänhet berördes.

Av generalpoststyrelsens förevarande utredning framgår därjämte,

att postkontorets lokaler, särskilt till följd av postpaketrörelsens starka utveckling,

numera äro så otillräckliga och i övrigt otillfredsställande, att beledandet

av bättre lokaler redan inom den närmaste framtiden framstår såsom

en bjudande nödvändighet.

Bland de förslag i sådant syfte, som framförts, torde de, som avse att

vinna ökade utrymmen inom eller genom tillbyggnad till riksbankshuset icke

erbjuda en tillfredsställande lösning av postverkets lokalfråga för någon längre

tid framåt, varjämte en dylik tillbyggnad skulle bliva alltför kostsam. Lämpligast

synes därför vara, att nya lokaler på annat håll i staden beredas

ettdera verket, och bör i sådant fall postverket främst komma i fråga till

flyttning, enär det skulle bliva avsevärt dyrare att flytta telegrafstationen

med dess ledningar. Genom postkontorets flyttning skulle telegrafstationen

kunna få tillräckliga lokaler genom övertagande av postkontorets utrymmen

i riksbankshuset.

Vad angår frågan om förläggning av postkontoret inom annan i staden

befintlig byggnad, torde möjlighet ej förefinnas att genom förhyrning inom

enskild tillhörig fastighet bereda såväl i avseende å läge som framtida utvidgningsmöjligheter

lämpliga lokaler för postkontoret. Den enda statsverkets

byggnad, som skulle kunna komma i fråga, är den nuvarande seminariebyggnaden.

Beträffande denna byggnad och statens dispositionsrätt till

densamma torde fa hänvisas till vad därom i förenämnda proposition nr

119 till 1923 års riksdag anförts i samband med lantmäterikontorets i Västerbottens

län lokalfråga. Erinras må, att stadsfullmäktige i Umeå förklarat

sig vilja avstå från tidigare framställda anspråk på seminariefastigheten,

under förutsättning att densamma toges i bruk för en till staden förlagd

hovrätt. Frågan om inrättande av norrländsk hovrätt föll sedermera vid

1923 års riksdag. Oavsett om denna fråga kan komma att åter framläggas

för riksdagen synes nämnda byggnads läge ej vara tillfredsställande för ett

postkontor.

Vid nu angivna förhållanden synes ej återstå annan utväg att bereda postkontoret

lämpliga lokaler än att förvärva en tomt och därå uppföra en posthusbyggnad.

I sådant avseende föreligga nu förslag till förvärv av två tomter,

nämligen tomten nr 2 i kvarteret Rån och tomten nr 2 i kvarteret Fabriken.

Av utredningen i ärendet synes mig framgå, att den senare tomten har ett

mera centralt och även i åtskilliga andra avseenden fördelaktigare läge än

den förra. Visserligen komma de sämre grundförhållandena i kvarteret

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Fabriken att nödvändiggöra högre byggnadskostnader för ett posthus än i

kvarteret Rån, men å andra sidan är inköpspriset för tomten i sistnämnda

kvarter, 9,000 kronor eller omkring 4 kronor 50 öre för kvadratmeter, så

avsevärt lägre än priset å tomten i kvarteret Rån, att samtliga kostnader —

tomt- och byggnadskostnaden — för ett nytt posthus i bägge fallen bliva

ungefär desamma. Med hänsyn härtill och då man i staden övervägande

synes benägen för förläggande av postkontorets nya lokaler till kvarteret

Fabriken, anser jag mig böra förorda, att den av stadsfullmäktige erbjudna

tomten nr 2 i nämnda kvarter förvärvas för postverkets räkning för det av

stadsfullmäktige senast begärda priset av 9,000 kronor.

Beträffande frågan om beredande av medel för inköp av berörda tomt

torde få erinras, att i innevarande års statsverksproposition (utgifter fölkapitalökning,

punkt 4) föreslagits, att ett av 1920 års riksdag för år 1921

anvisat reservationsanslag å 25,000 kronor avsett att användas för inköp för

postverkets räkning av viss tomt i Hallsberg jämte andra besparade anslagsmedel

å 95,000 kronor för postverket skulle tagas i anspråk för inköp av

fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut. Emellertid

har riksdagen i skrivelse den 4 mars 1924, nr 35, under punkten 4 anfört,

att det syntes riksdagen tillfyllest, om för sistberörda ändamål disponerades

nyssnämnda belopp å 95,000 kronor, samt ställt detta belopp till Kungl.

Maj:ts förfogande. Då sålunda omförmälda anslagsbelopp å 25,000 kronor

därigenom åter blivit disponibelt för andra ändamål, torde av anslaget ett

belopp av 9,000 kronor böra användas för inköp av nu ifrågavarande tomt.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för inköp för postverkets räkning av tomten nr 2 i kvarteret

Fabriken i Umeå må användas ett belopp av 9,000 kronor

av det utav 1920 års riksdag för år 1921 anvisade reservationsanslaget

av 25,000 kronor för inköp för postverkets räkning

av en tomt om 1,500 kvadratmeter, avsedd att avsöndras från

skogshemmanet Berg i Hallsbergs köping.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 15 höft. (Nr 102.)

532 24 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå. a1 i texten
  2. SU 1924:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå. s. 11 i texten