Sök i Ratio Lex

Angående utvidgad rätt till tjänstår sberäkning för pension för vissa befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

1924-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:110, Angående utvidgad rätt till tjänstår sberäkning för pension för vissa befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 110.

21

Nr 110.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utvidgad rätt

till tjänstår sberäkning för pension för vissa befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte; given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Tbygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wdrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:

T skrivelse till skolöverstyrelsen den 8 februari 1923 har styrelsen för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte hemställt om utverkande

av proposition till riksdagen om rätt för vissa befattningshavare vid vårdanstalten

att för erhållande av statspension räkna sig till godo föregående

tjänstgöring vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i

Vänersborg. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

Styrelsen förordnade den 4 september 1922 genom konstitutorial bl. a.

följande befattningshavare vid den med drottning Sofias stiftelse förenade

Utvidgad rätt

till tjänstdrsberäkning

för

pension för

vissa befattningshavare

vid vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

vårdanstalten i Vänersborg att från och med den 1 november 1922 vara

innehavare av nedannämnda befattningar vid vårdanstalten i Lund, nämligen:

l:o) fröken Blenda Edström husmodersbefattningen, 2:o) fröken Rebecka

Gustafsson översköterskebefattningen, 3:o) fru Berta Haller befattningen

som kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare, och 4:o) vaktmästaren

Ragnar Karlsson vaktmästarbefattning.

Enligt^ § 5 av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

fordras 55 levnads- och 25 tjänstår för hel pension åt husmodern och översköterskan,

60 levnads- och 30 tjänstår för hel pension åt skrivbiträdeträkenskapsföraren

samt 67 levnads- och 35 tjänstår för vaktmästaren. Blenda

Edströni är född den 17 december 1865, Rebecka Gustafsson den 3

januari 1869, Berta Haller den 18 februari 1879 och Ragnar Karlsson

den 12 maj 1895. De vunno anställning vid ovannämnda stiftelse respektive

den 1 september 1890, den 15 januari 1907, den 1 juli 1918 och den

1 oktober 1917. Styrelsen finner starka billig!) etsskäl tala för att de i pensionshänseende

berättigas tillgodoräkna sig den föregående väl vitsordade

tjänstgöringen vid stiftelsen i Vänersborg. Styrelsen hänvisar till vad i

denna fråga förekommit vid 1921 års riksdag. Kungl. Maj:t hade visserligen

icke i propositionen angående stat för vårdanstalten upptagit skolöverstyrelsens

förslag därom, att föregående tjänstgöring vid anstalten i Vänersborg

skulle få i pensionshänseende tillgodoräknas av de befattningshavare,

som överginge till statsanstalten, men i anledning av väckta motioner föreskrev

riksdagen efter yttrande av statskontoret och enligt hemställan av

statsutskottet, att de befattningshavare, vilka vid tillträdet till befattningen

vore delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, skulle varda bibehållna

vid delaktighet i samma pensionsanstalt. Genom detta beslut synes riksdagen

principiellt hava intagit samma ståndpunkt som skolöverstyrelsen, och

den begränsning till angivna befattningshavare, som riksdagens beslut innebär,

synes vara att tillskriva enbart det förhållandet, att motionerna ej hänfört

sig till andra än lärarinnebefattningarna.

Styrelsen upplyser slutligen i sin skrivelse, att Blenda Edström, som redan

i december 1920 fyllt 55 år, uttalat önskan att om möjligt under år 1923

lämna husmodersbefattningen, samt vitsordar att hon skött denna sin befattning

på ett synnerligen förtjänstfullt och plikttroget sätt.

Skolöverstyrelsen, som med skrivelse den 1 mars 1923 till Kungl. Maj:t

överlämnat ifrågavarande framställning, har anfört följande:

I skrivelse den 31 december 1920 med förslag till stat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte anförde överstyrelsen, bland annat,

att överstyrelsen icke hyste några betänkligheter mot att föregående tjänstgöring

vid drottning Sofias stiftelse räknades vederbörande befattningshavare

till godo för erhållande i föreskriven ordning av statspension. I sådant avseende

. ville överstyrelsen allenast erinra därom, att under senare år olika

befattningshavare vid åtskilliga institutioner i med drottning Sofias stiftelse

likartad ställning genom särskilda riksdagsbeslut tillerkänts pensioner och

understöd av statsmedel. Jämväl 1914 års sakkunniga hade funnit det

önskligt, att förmånen av tjänstårsberäkning för pension kunde beredas befattningshavare

vid anstalten beträffande den tid, de haft fast anställning

vid stiftelsen. I anslutning till vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att befattningshavare

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

vid drottning Sofias stiftelse måtte efter vunnen anställning i statens tjänst

äga att för pension tillgodoräkna sig den tid de tjänstgjort vid den med

nämnda stiftelse förenade vårdanstalten.

Överstyrelsens förslag, i vad det avsåg rätt för de befattningshavare, som

överginge från drottning Sofias stiftelse till vårdanstalten, att i pensionsavseende

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid nämnda stiftelse, vann

dock icke Kungl. Maj:ts understöd, enär det ansågs innebära en avvikelse

från föreskrifterna i den civila pensionslagen och bifall till detsamma kunde

bliva av prejudicerande betydelse. Spörsmålet om och i vad mån befattningshavare

i statens tjänst måtte tillerkännas rätt att såsom tjänstår för

pension räkna sig till godo annan tjänstgöring än statsanställning vore dessutom

bänskjutet till särskild utredning. Frågan blev därför icke föremål

för någon framställning till riksdagen.

I anledning av inom riksdagens båda kamrar väckta motioner beslutade

emellertid riksdagen, att de befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse,

vilka voro delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, skulle vid överflyttning

till vårdanstalten varda bibehållna vid delaktighet i samma pensionsanstalt.

I sitt med anledning av nämnda motioner avgivna yttrande anförde

statskontoret följande.

Statskontoret erinrade, hurusom det icke saknats exempel på att vissa

grupper av befattningshavare hos enskilda institutioner vid statens övertagande

av dessa erhållit rätt att för pension räkna sig tillgodo viss föregående

tjänstgöring hos det privata företaget. Så hade till exempel genom 1913 års

riksdags beslut och nådiga brevet den 15 augusti samma år föreskrivits, att,

utöver vad i 17 § av civila pensionslagen funnes stadgat i fråga om beräkning

av tjänstår för erhållande av pension, i sådant hänseende finge av

tjänsteman vid statens vattenfallsverk beräknas tid, under vilken han förut

innehaft tjänst hos nya Trollhätte kraftbolag eller bogseringsanstalten mellan

Ströms kanal och Ivarslund; och efter 1915 års riksdags medgivande ^hade

genom nådigt beslut den 12 augusti samma år förlänats dylik rätt åt sådana

statens vattenfallsverks tjänstemän, som förut innehaft befattning hos

Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag. Vid enskilda järnvägars införlivande

med statens järnvägar hade jämväl liknande rätt meddelats åt de

förut i enskild tjänst varande befattningshavare.

Statskontoret kunde emellertid icke obetingat förorda bifall till motionärernas

förslag, sådant det formulerats i deras slutliga hemställan, då nämligen

för nu ifrågasatta förmån icke syntes böra uppställas såsom villkor

förutvarande delaktighet i viss pensionskassa utan snarare tidigare anställning

vid anstalten ifråga; och syntes det ej vara något att erinra mot, att

åt dåvarande befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg,

vilka överginge på den nya anstaltens stat, lämnades ett särskilt medgivande

att räkna sig sin föregående tjänstgöring hos stiftelsen tillgodo för pension.

Man skulle emellertid även kunna tänka sig en annan anordning. Statskontoret

ville i sådant avseende erinra, hurusom i sammanhang med fastställande

av löne- och pensionsreglering för folkskoleseminarierna genom

kungörelsen den 22 juni 1918 (nr 662) föreskrivits, att i fråga om skyldighet

att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skulle för

övningsskollärare gälla vad i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

vore eller kunde varda stadgat. Det syntes kunna ifrågasättas, om ej

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

på liknande sätt de befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse, som

vore delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, borde fortfarande bibehållas

vid denna delaktighet. Härigenom vunnes dessutom den fördel, att

familjepensioneringen för dessa befattningshavare bleve ordnad på ett för

dem mera fördelaktigt sätt än om de blevo förpliktigade att erlägga de

dryga retroaktivavgifter, som kunna komma att åligga dem vid inträde i

civilstatens änke- och pupillkassa.

Statskontoret synes i ovan återgivna yttrande i princip hava anslutit sig

till den uppfattningen, att åt sådana befattningshavare vid drottning Sofias

stiftelse, vilka överginge på den nya anstaltens stat, kunde lämnas särskilt

medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring vid stiftelsen till godo

för pension, och riksdagen, som funnit billighetsskäl tala för ett beslut i

den riktning motionärerna yrkat och därför medgivit ifrågavarande befattningshavare

rätt att kvarstå i dövstumslärarnas pensionsanstalt, har icke

givit tillkänna någon från statskontorets uttalade uppfattning i denna fråga

avvikande mening.

Genom riksdagens ovannämnda beslut har alltså pensionsfrågan på ett

tillfredsställande sätt ordnats för vid vårdanstalten anställda lärarinnor.

Beträffande de nu ifrågavarande fyra befattningshavare, vilka från drottning

Sofias stiftelse överförts på vårdanstaltens stat, och vilka alltså numera

äga pensionsrätt enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

torde synnerligen starka skäl tala för att dem raedgives rätt att för

erhållande av statspension räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring

vid drottning Sofias stiftelse. Blenda Edström har under mera än 30 år,

Rebecka Gustafsson under 15 år, Berta Haller under 4Va år och Ragnar

Karlsson under öY-i år varit i stiftelsens tjänst, och överstyrelsen kan vitsorda,

att ifrågavarande befattningshavare mot synnerligen låg avlöning och

under de ytterst svåra och prövande förhållanden, under vilka stiftelsens

verksamhet fortgick, med aldrig svikande nit och självuppoffrande kärlek

till stiftelsens hjälplösa skyddslingar ägnat alla sina krafter och allt sitt intresse

åt de uppgifter, som varit dem anförtrodda, och att de alltså gjort

sig förtjänta av de högsta vitsord för duglighet och nit i tjänsten. Det

torde vidare utan överdrift kunna sägas, att deras överflyttning till vårdanstalten

i Lund varit för dennas lyckliga start och framtida skötsel av utomordentligt

värde.

Ett avslag å nu föreliggande hemställan skulle, så vitt överstyrelsen kan

finna, innebära, att med hänsyn till bestämmelserna i 7 § av nyssnämnda

lag Blenda Edström och Rebecka Gustafsson icke skulle komma i åtnjutande

av någon pension alls, och att Berta Haller vid pensionsålderns inträdande

skulle ha förvärvat allenast sexton tjänstår av de trettio, som erfordras för

erhållande av full pension. Det synes överstyrelsen uppenbart, att detta

icke skulle vara förenligt med billighet och rättvisa, allrahelst staten i andra

motsvarande fall lämnat liknande medgivanden som det här sökta.

Överstyrelsen har i anledning härav hemställt, av Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande fyra befattningshavare vid omförmälda

vårdanstalt må äga att för erhållande av pension räkna sig till

godo föregående tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.

På grund av remiss har styrelsen för statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. den 9 mars 1923 avgivit yttrande över framställningen

och därvid anfört:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Något medgivande av ifrågavarande art torde i allt fall ej erfordras för

vaktmästaren Ragnar Karlsson, då han var endast 27 år gammal vid tillträdet

av sin nuvarande befattning och således bör kunna utan retroaktiv

tjänstårsberäkning uppnå hel pension vid pensionsåldern.

För de tre övriga befattningshavarna, i synnerhet för husmodem Blenda

Edström och översköterskan Rebecka Gustafsson, som båda hava en mera

avsevärd tjänstetid bakom sig och äro i framskriden ålder, är det däremot

tydligen av betydelse, att dem medgives rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning,

för de båda nämnda så mycket mera, som de eljest icke skulle erhålla

någon pension alls. Utan tvivel tala starka skäl för ett dylikt medgivande.

Då den verksamhet, i vilken dessa befattningshavare förut varit anställda,

befunnits vara av den betydelse för det allmänna, att den numera övertagits

av staten, synes ej obilligt att denna föregående tjänstgöring får tillgodoräknas

för statspension. Såsom av skolöverstyrelsens skrivelse den 1 mars

1923 framgår, saknas ej heller exempel på att sådant medgivande förut

lämnats i ungefärligen likartade fall. Även inom styrelsens eget verksamhetsområde

förekommer, att staten beträffande vissa befattningshavare åtagit

sig kostnader för att bereda dem rätt att för föregående anställning räkna

tjänstår i viss, tämligen omfattande utsträckning för pension från statsanstalten,

och detta oaktat de icke äro i statens tjänst anställda. Sålunda äga

distriktsbarnmorskor och distriktssköterskor att kostnadsfritt tillgodoräkna sig

ungefär 5/« av föregående tjänstetid i kommunal eller likartad anställning

för pension från anstalten, och befattningshavare hos hushållningssällskap

in. fl. få på enahanda sätt räkna sig till godo ungefär 2/s av viss tjänstetid

före inträdet i pensionsanstalten. På grund av vad sålunda anförts får styrelsen

förklara sig icke hava något att erinra mot bifall till skolöverstyrelsens

framställning vad ifrågavarande tre befattningshavare angår.

Vidare har statskontoret, likaledes den 9 mars 1923, i ärendet avgivit infordrat

utlåtande och därvid anfört följande:

Statskontoret har i sitt i skolöverstyrelsens skrivelse återgivna yttrande

över två vid 1921 års riksdag väckta motioner angående befattningshavarnes

vid vårdanstalten i Lund pensionsrätt framhållit, att det syntes ej. vara något

att erinra mot att åt dåvarande befattningshavare vid drottning Sofias

stiftelse i Vänersborg, vilka överginge på den nya anstaltens stat, lämnades

ett särskilt medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring hos stiftelsen

till godo för pension. När statskontoret av angiven orsak därjämte

alternativt framlade förslag om att dessa befattningshavare i stället skulle

bibehållas vid sin delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt, torde detta

hava skett under antagande att samtliga ifrågavarande befattningshavare

vore delägare i pensionsanstalten. Så har emellertid uppenbarligen ej varit

fallet; och synes det statskontoret i likhet med skolöverstyrelsen att billighet

och rättvisa tala för utverkande åt de i pensionsanstalten icke delaktiga

befattningshavarne av rätt till tjänstårsberäkning för pension enligt civila

pensionslagen på sätt skolöverstyrelsen hemställt.

Jag tillåter mig erinra därom, att Kungl. Maj:t den 21 december 1923

förordnat kvinnliga skrivbiträdet och räkenskapsföraren vid anstalten Berta

Haller, vilken sedan den 1 november 1922 jämlikt förordnande av anstaltens

styrelse uppehållit den lediga rcktorstjänsten vid anstalten, att tills vidare

intill utgången av juni 1928 bestrida nämnda rektorsbefattning.

Bihang till riksdagcnsprotokoll 1921. t samt. 81 höft. (År 109—110.) ■)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 110.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade utredningen, hava beträffande

tre av de i ansökningen omnämnda personerna, nämligen rektorn

vid anstalten Berta Haller, husmodern Blenda Edström och översköterskan

Rebecka Gustafsson, synnerligen starka skäl anförts för ett medgivande av sådan

art, som angives i den av vårdanstaltens styrelse till skolöverstyrelsen avlåtna

skrivelsen. Förbifall till framställningen talar så väl nämnda befattningshavares

väl vitsordade tjänstgöring vid den med drottning Sofias stiftelse i

Vänersborg förenade vårdanstalten och det förhållandet, att två av dem

utan det nu ifrågasatta medgivandet ej skulle komma i åtnjutande av någon

som helst pension som ock den anförda omständigheten, att dylika medgivanden

förut skett i ungefärligen likartade fall. Utan ett sådant medgivande

skulle de därjämte komma i en avsevärt sämre ställning än övriga vid drottning

Sofias stiftelse förut anställda personer, vilka genom riksdagens i handlingarna

omförmälda beslut erhöllo rätt att kvarstå i dövstumsläramas pensionsanstalt

och alltså här fingo tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring.

Vad åter beträffar vaktmästaren Ragnar Karlsson torde för honom, i enlighet

med vad styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. anfört, någon retroaktiv tjänstårsberäkning icke behöva ifrågakomma,

då han vid tillträdet av sin nuvarande befattning endast var 27 år

gammal och även utan denna rätt bör kunna uppnå hel pension vid 67 års

ålder.

I anslutning till vad ovan anförts får jag alltså hemställa, att Kungl

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att följande befattningshavare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte, nämligen rektorn vid anstalten

Berta Haller, husmodern Blenda Edström och översköterskan

Rebecka Gustafsson må äga rätt att för erhållande

av pension räkna sig till godo föregående tjänstgöring vid

den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i

Vänersborg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet;

Hemming Gadd.

Stockholm 1924, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

240787

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:306 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande eif te huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 2 i texten
  2. BU 1924:40 Bankoutskottets utlåtande Nr 40 s. 1 i texten