Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indrag ning sstaten åt efterlevande till vissa inom utrikesförvaltningen anställda eller förut anställda personer

1924-03-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:161, Angående pension å allmänna indrag ning sstaten åt efterlevande till vissa inom utrikesförvaltningen anställda eller förut anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension å allmänna

indrag ning sstaten åt efterlevande till vissa inom

utrikesförvaltningen anställda eller förut anställda personer;

given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 3:o—5:o hemställt.

Under Hans Maj:t,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF ADOLF.

E. Marks von Wurtemberg.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, LtiBECK, Clason, Wohlin, Pettersson.

Ministern för utrikes ärendena anför:

3:o.

»Med skrivelse den 15 maj 1923 har sändebudet i Berlin översänt och med Ang. pension

sitt förord beledsagat en av framlidne vicekonsuln i Berlin, konsuln Axel Elof ,uln”^Berlin

Mobergs efterlämnade änka Alexandra Moberg, född von Ebart, gjord framställ- A. E. Mobergs

ning, att henne måtte tillerkännas en årlig pension av 1,000 kronor. ^^MobergA

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 1%3 Käft. (Nr 161.) 1 ^Ebart"1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 161.

Av de till ärendet hörande handlingar inhämtas, att Moberg, vilken var född

1863 och avled den 1 juli 1922, år 1892 utflyttade från Sverige till Berlin, där

han 1894 anställdes vid dåvarande svensk-norska konsulatet och den 20 november

1905 förordnades till vicekonsul. Sedan Moberg den 28 september 1917

erhållit konsuls namn, lämnade han sin befattning vid konsulatet i slutet av

1919, varefter han den 1 maj 1920 erhöll anställning såsom chef för beskickningens

i Berlin passavdelning, vilken anställning han innehade till sin död. Under

den tid Moberg sålunda tjänstgjorde vid beskickningen uppbar han av statsmedel

ett arvode av 300 kronor i månaden, dyrtidstillägg oberäknat.

Vidare inhämtas, att änkan Moberg är född den 5 september 1883 och barnlös.

Enligt vad beskickningen i Berlin i ärendet upplyst, hade konsul Moberg under

de år, han varit anställd i beskickningens och konsulatets tjänst, städse

med nit och skicklighet skött sin tjänst samt med framgång tillvaratagit svenska

intressen. Vid sidan av sin tjänst hade Moberg tagit livlig del uti svenska

koloniens och församlingens angelägenheter. Styrelseledamot i svenska understödsföreningen

sedan 1898 hade han såsom dess skattmästare utvecklat en berömvärd

energi för föreningens verksamhet, och hade han under kriget icke

sparat några krafter för att bistå behövande medlemmar uti svenska kolonien

i Berlin.

Enligt vad jämväl genom beskickningen i Berlin blivit upplyst hade den efter

den avlidne upprättade bouppteckningen uppvisat i tillgångar kronor 90,000 och

i skulder kronor 150,950, alltså en brist av kronor 60,950. Den ogynnsamma ställningen

i dödsboet hade, enligt vad beskickningen erfarit, varit beroende därav,

att den avlidne placerat sina tillgångar uti tyska tillgodohavanden, gentemot

vilka stått svenska bankskulder. Änkefru Moberg hade av fordringsägarna erhållit

ackord, varvid samtliga tillgångar med undantag av det till ett värde av

Mark 1,347,000 uppskattade lösöreboet avståtts till kreditorerna. Då hon vore

i avsaknad av yrkesutbildning och ej hade anförvanter, som ekonomiskt kunde

bistå henne, hade hon råkat i svårt ekonomiskt betryck och för sitt uppehälle

tvingats avhända sig delar av sitt lösörebo samt delvis uthyra sin våning. Då

boet, såsom tidigare angivits, hade förhållandevis ringa värde, och den inkomst,

hon hade genom uthyrande av delar av sin våning, i betraktande av den hållning

vederbörande tyska bostadsmyndigheter intoge gentemot utlänningar, ej kunde

påräknas bliva av längre varaktighet, komme hon med största sannolikhet att

inom kort vara blottad på existensmedel.

Statskontoret har i utlåtande den 3 oktober 1923 framhållit, att riksdagen

vid olika tillfällen beviljat pension åt änkor efter vid svenska beskickningar i

utlandet anställda personer. Sålunda hade årlig pension beviljats av 1908 års

riksdag åt kanslivaktmästaren vid beskickningen i Berlin F. Dillers änka med

400 kronor och av 1914 års senare riksdag åt kavassen vid beskickningen i Konstantinopel

Alis änka likaledes med 400 kronor. Vidare hade 1922 års riksdag

tillerkänt pension åt lantbrukskonsulenten i England F. Bagges änka med 1,000

kronor och åt vart och ett av makarnas barn 250 kronor årligen.

Beträffande nu föreliggande framställning har statskontoret anfört att, med

hänsyn till den långa tidrymd Moberg tjänat svenska statens intressen samt i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

o

betraktande av hans änkas nödställda belägenhet, det syntes statskontoret skäligt,

att något ärligt underhåll av statsmedel bereddes henne. Det föreslagna

beloppet av 1,000 kronor syntes statskontoret dock väl högt, och borde enligt

statskontorets mening pensionsbeloppet ej sättas högre än till 500 kronor. Statskontoret

hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande

därtill, att vicekonsuln Mobergs änka måtte från och med den 1 juni

1923 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd,

åtnjuta årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp av

500 kronor.

I likhet med statskontoret anser jag billigt, att åt änkan Moberg beredes un- Departederstöd

av statsmedel. Beträffande understödets belopp ansluter jag mig till “entschefen.

statskontorets förslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vicekonsuln i Berlin, konsuln Axel Elof Mobergs änka

Alexandra Moberg, född von Ebart, må från och med den 1

juni 1923 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 500 kronor.

4:o.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t framställt förslag medgav 1912 års riksdag,

att kontorsbiträdet vid svenska konsulatet i Köpenhamn Andreas Christian

Bang finge från och med månaden näst efter den, varunder han entledigades från

nämnda befattning, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 2,400 kronor (riksdagens skrivelse nr 10,

punkt 15).

Sedan Bang, som 1912 avgått från sin förutnämnda anställning, den 1 april

1923 avlidit, har Kungl. Maj:ts sändebud i Köpenhamn med skrivelse den 27

berörda april överlämnat en den 10 samma månad dagtecknad framställning

från Bangs änka Amalia Bang om beredande åt henne av pension.

Av de till ärendet hörande handlingar inhämtas följande:

Bang, som var född i Köpenhamn den 27 maj 1839 och blev upptagen till

svensk medborgare genom nådigt beslut den 30 december 1893, hade den 3 oktober

1860 antagits till biträde vid dåvarande svenska och norska generalkonsulatet

i Köpenhamn och sedermera biträtt vid handläggning av konsulatärendena

Ang. pension

åt förutvarande

kontorsbiträdet

vid

konsulatet i

Köpenhamn

A. C. Bangs

änka Amalia

Bang.

till en början vid nämnda generalkonsulat och sedermera, efter diplomat- och

konsulatväsendets omorganisation 1906, vid det olönade svenska konsulatet i

Köpenhamn. Under tiden 1 augusti 1883—31 december 1900 hade Bang innehaft

förordnande som svensk och norsk vicekonsul i Tuborg, från vilken post

han avgått vid befattningens indragning sistnämnda dag. Under sin anställning

vid generalkonsulatet hade Bang på grund av honom av ministern för utrikes

ärendena meddelade förordnanden upprätthållit befattning såsom vicekon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

sul vid generalkonsulatet under tiden 9 januari 1895—1 september 1897 samt i

egenskap av tjänstförrättande generalkonsul vid olika tillfällen förestått generalkonsulatet

under sammanlagt 1 år 2 månader och 17 dagar. Bang hade under

den tid av över 51 år, han för konsulära göromål anlitats, städse av överordnade

erhållit de bästa vitsord för duglighet, nit och pålitlighet. År 1910 hade han

bekommit guldmedaljen »för nit och redlighet i rikets tjänst», och enligt 1912

års riksdags ovannämnda beslut hade han vid sin avgång ur tjänst erhållit en årlig

pension av 2,400 kronor, vilket belopp motsvarade två tredjedelar av den

årsavlöning, han senast uppburit vid konsulatet.

Sändebudet i Köpenhamn har anfört, att änkan Bang-, enligt de upplysningar,

som inhämtats, visserligen icke lede någon nöd, då hennes båda barn vore

jämförelsevis väl situerade, men modern funne det svårt att ligga sina barn till

last och hoppades att med en liten pension, som kunde åtminstone räcka till betalning

av hyran för hennes blygsamma bostad, kunna draga sig fram på egen

hand.

Statskontoret, som i ärendet införskaffat bouppteckning, däri behållningen i

dödsboet upptagits till ett värde av 3,000 danska kronor, har i utlåtande den

14 juni 1923 framhållit, att statskontoret, i betraktande av den obetydliga behållning

boet utvisade, funne starka billighetsskäl föreligga för utverkande av

någon pension åt sökanden. I fråga om beloppet av pensionen ansåge statskontoret

sig böra framhålla, att sökanden skulle hava varit berättigad till pension

å 600 kronor från civilstatens änke- och pupillkassa, därest hennes man vunnit

delaktighet i densamma med ett delaktighetsbelopp motsvarande den pension å

2,400 kronor, varav han var i åtnjutande. Med avseende därå att för pension

från nämnda kassa förutsattes erläggande av icke obetydliga avgifter till kassan,

syntes det statskontoret, som om beloppet i detta fall, där inga som helst

sådana avgifter förekommit, borde sättas något lägre och icke överstiga 500 kronor.

Statskontoret hemställde alltså, att Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen

medgiva, att änkan Bang måtte från och med den 1 juli 1923 under sin återstående

livstid, så länge hon förbleve änka, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 500 kronor.

Departe- Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört synes det billigt, att åt änkan Bang,

mentschefen. gQm uppnått en ålder av 76 år, beredes ett årligt understöd av statsmedel under

hennes återstående livstid. Mot storleken av det belopp, som statskontoret föreslagit,

har jag intet att erinra. Understödet torde, på sätt statskontoret hemställer,

böra utgå från och med den 1 juli 1923.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förutvarande kontorsbiträdet vid konsulatet i Köpenhamn

Andreas Christian Bångs änka Amalia Bang må från och med

den 1 juli 1923, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

av 500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

5

5:o.

Uti en till Konungen ställd den 18 februari 1924 dagtecknad skrift har vakt- Ang. pension

mästaren i utrikesdepartementet Gustaf Wilhelm Sjöbergs änka Hildur

Mathilda Sjöberg, född Dahl, anhållit att henne måtte tillerkännas pension av rikesdepartestatsmedel.

mentet G. w.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att vaktmästaren Sjöberg, som var Hildur* Ma™

född den 19 mars 1860, antogs i statstjänst den 2 februari 1885 och befordrades thll^ear^S“

till ordinarie vaktmästare i utrikesdepartementet den 8 mars 1896. Han var

icke delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. År 1908 hade han visserligen

ägt möjlighet att vinna delaktighet i sagda kassa, men hade han icke begagnat

sig av denna förmån, då hans ekonomiska ställning icke varit sådan

att han ansett sig kunna erlägga de betydliga retroaktivavgifter, som skulle

ålegat honom vid inträde i kassan.

Av den i ärendet ingivna bouppteckningen efter Sjöberg framgår, att denne,

som avled den 14 september 1923, såsom stärbhusdelägare efterlämnat endast

änkan och syskon, samt att behållningen i boet uppgått till kronor 9,195: 92.

Företett läkarbetyg giver vid handen, att änkan Sjöberg lider av »svår nervositet

med hjärtförstoring och nedsatta krafter».

Statskontoret har i infordrat underdånigt utlåtande anfört:

I åtskilliga fall, där delaktighet i någon av staten understödd kassa för

familjepensionering icke kunnat vinnas eller där tillfälle till inträde i kassan

öppnats för vederbörande först vid så framskriden ålder, att begagnandet av

denna möjlighet befunnits vara för ekonomiskt betungande, hade pensioner av

statsmedel till avlidna statstjänares änkor beviljats, under förutsättning att

änkan till följd av ålder eller sjuklighet icke längre kunnat med arbete försörja

sig samt omständigheterna jämväl i övrigt varit sådana, att behov av

understöd förelegat. I regel hade därvid pensionsbeloppet med någon reduktion

avpassats efter vad änkan skulle hava erhållit, om mannen blivit delägare

i kassa, som ovan nämnts. För änka efter befattningshavare i den ställning,

som sökandens man innehade, hade pensionsbeloppét plägat bestämmas till 200

å 300 kronor.

Visserligen kunde sökanden icke anses vara alldeles medellös, då i boet efter

mannen funnes en behållning av över 9,000 kronor, till största delen räntebärande,

samt denna behållning på grund av testamente torde tillfalla sökanden

ensam; och enligt vad statskontoret inhämtat vore sökanden endast 45 år gammal.

Men då sökanden enligt läkares intyg lede av svår nervositet med hjärtförstoring

och till följd därav torde hava mycket liten utsikt att kunna med

arbete försörja sig, föreställde sig statskontoret, att någon pension borde beredas

henne. Beträffande beloppet ville statskontoret -— med erinran att, om

mannen begagnat sig av sin rätt att vinna delaktighet i civilstatens änkeoch

pupillkassa, pension därifrån till sökanden skulle hava utgjort 411 kronor

med rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg efter de mindre gynnsamma grunderna

— ifrågasätta, huruvida icke pensionsbeloppet i detta fall lämpligen

borde bestämmas till 200 kronor. Härtill skulle under nuvarande förhållanden

komma ej mindre pensionstillägg ä 90 kronor än även å sammanlagda beloppet

dyrtidstillägg efter de gynnsammare grunderna.

På grund av vad sålunda anförts hemställde statskontoret, det täcktes Kungl.

Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att änkan Sjöberg finge från och med ingången

av år 1924 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve änka,

åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten till belopp av 200 kronor årligen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

! Departementschefen.

I likhet med statskontoret anser jag skäligt, att pension av statsmedel beredes

änkan Sjöberg. I fråga om pensionsbeloppets storlek biträder jag statskontorets

förslag. Pensionen torde, på sätt statskontoret hemställer, böra utgå

från och med innevarande års början. Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva

att vaktmästaren G. W. Sjöbergs änka Hildur Mathilda Sjöberg,

född Dahl, må från och med ingången av år 1924 under

sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, från

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 200

kronor.

iVad departementschefen ovan under punkterna 3:o—5:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga litt. C till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herbert Bosson Ribbing.

Stockholm 1924. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

240597

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1924:40 Bankoutskottets utlåtande Nr 40 s. 1 i texten