Angående försäljning av Skara—Timmersdala järnväg m. m
1924-03-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:177, Angående försäljning av Skara—Timmersdala järnväg m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
1
Nr 177.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av Skara—Timmersdala järnväg m. m.; given
Stockholms slott den 19 mars 1924.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande''departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sven Lubeck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars 1924.
N arv a rande:
Statsministern Tkygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck. Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Lubeck, anför:
Till Kungl. Maj :ts prövning hava hänskjutits förslag om godkännande av försäljning
till Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag av dels Skara—Timmersdala,
dels ock Trollhättan—Nossebro järnvägar. Beträffande den förstnämnda
järnvägen, som efter exekutiv auktion övergått i statens ägo, skulle
staten, under förutsättning av bifall till det nu föreliggande försäljningsförslaget,
uppträda som säljare; i fråga åter om den senare järnvägen, vilken ännu
tillhör Trollhättan—Nossebro i likvidation varande järnvägsaktiebolag, fordras
för den föreslagna försäljningen statens samtycke med hänsyn till den nedskriv
Bihang
till riksdagens protokoll 192J/. 1 saml. ISO käft. (Nr 177.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Skara—
Timmersdala
järnväg.
ning av det i järnvägen innestående statslånet, som förutsattes för det ifrågasatta
köpeavtalets genomförande. Huvuddragen av de föreslagna transaktionerna
äro följande:
1. Skara—Timmersdala järnväg.
Skara—Timmersdala järnväg ingår som ett led i det smalspåriga järnvägsnätet
i Västergötland; den utgår från Skara, där även ett flertal andra smalspåriga
järnvägar sammanlöpa, och har sin slutpunkt i Timmersdala, utan att
där äga förbindelse med annan järnväg. Järnvägens längd utgör 26 kilometer
och spårvidd 0,891 meter. Koncessionen å banan, beviljad den 29 november 1906,
är sedan den 14 juni 1907 överlåten å Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag,
vars inbetalda aktiekapital under senare år utgjort 353,840 kronor. För järnvägsanläggningen
har statslån beviljats, ursprungligen å ett kapitalbelopp av
352,500 kronor, men som järnvägsaktiebolaget varit urståndsatt att gälda räntorna,
hade skuldsumman vid utgången av år 1920 vuxit till över 560,000 kronor.
Järnvägen, som öppnades för allmän trafik den 24 oktober 1909, har alltsedan
sitt första räkenskapsår 1910 gått med förlust. Under vissa år hava visserligen
inkomsterna av järnvägsdriften visat obetydliga överskott över driftkostnaderna,
men räntor och övriga kostnader hava medfört balans, som jämte den
från föregående år balanserade förlusten alltjämt vuxit och vid utgången av år
1919 utgjorde över 273,000 kronor. Den 5 januari 1920 försattes bolaget i konkurs.
Vid exekutiv auktion den 2 november 1920 inropades järnvägen för statsverkets
räkning för en köpesumma av 408,000 kronor. Järnvägen har jämlikt
kungl. brev den 12 november 1920 från och med den 14 december samma år förvaltats
av järnvägsstyrelsen, som tillika erhållit i uppdrag att söka införskaffa
anbud å arrende eller köp av järnvägen.
Det anbud, som nu föreligger till prövning, är, såsom nyss nämndes, avgivet
av Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag, som redan tidigare lämnat
ett anbud å 100,000 kronor, vilket emellertid järnvägsstyrelsen på sin tid förklarade
sig icke kunna omedelbart tillstyrka. Det nu avgivna anbudet lyder å
125,000 kronor, varjämte bolaget enligt kontrakt, vilket torde få såsom bilaga
vidfogas protokollet, förbundit sig ersätta statens järnvägar för kapitalutlägg
eller nettoförlust vid förvaltningen av Skara—Timmersdala järnväg intill 1923
års utgång med 8,850 kronor 58 öre. Anbudet är emellertid förenat med följande
villkor:
att ett av bolaget till Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag i likvidation
ingivet anbud om inköp av Trollhättan—Nossebro järnväg för en köpeskilling
av 225,000 kronor antages;
att bolaget för köpeskillingarna för bägge järnvägarna, tillhopa 350,000 kronor,
erhåller statslån på vanliga villkor mot säkerhet av inteckning i järnvägarna,
samt
att av bolagsstyrelsen gjorda anbud å järnvägarna godkännas av extra bolagsstämma
med bolagets delägare.
Eungl. Maj:is proposition nr 177.
3
Det sistnämnda villkoret har redan blivit uppfyllt, i det att extra bolagsstämma
med Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag den 10 mars 1924
godkänt de av bolagsstyrelsen avgivna anbuden.
Beloppen i berörda anbud överensstämma med de värden, som en utav riksgäldskontoret
och Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag gemensamt
tillsatt värderingsnämnd åsatt järnvägarna i fråga. Berörda nämnd har bestått
av överingenjören i järnvägsstyrelsen Hj. Fogelmarck, byrådirektören därstädes
S. Norrman och riksgäldssekreteraren J. Hägglund såsom representanter
för riksgäldskontoret samt majoren J. Nyström och advokaten E. Leman såsom
representanter för järnvägsbolaget. Nämnden framhåller i sitt utlåtande, att
nämnden, som svårligen kunde tillmäta berörda banor, sedda tillsammans, något
mera betydande allmänt af färsvärde för annan ägare än Västergötland—
Göteborgs järnvägsaktiebolag, ansåge banorna, trafikerade som billigt skötta
lokalbanor, på sätt nu ägde rum, för nämnda bolag äga ett värde, som skäligen
kunde uppskattas till 350,000 kronor, uppdelat med 125,000 kronor på Skara—
Timmersdala järnväg och 225,000 kronor på Trollhättan—Nossebro järnväg.
Av riksgäldskontorets representanter hava Eogelmarck och Norrman funnit
nämnda värden visserligen högre än det värde, banorna sannolikt skulle på längre
sikt hava för annan ägare än Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag,
men dock lägre än banornas sannolika affärsvärde för detta bolag, varjämte
Hägglund förklarat sig anse det uppskattade värdet väl lågt i förhållande till
statens kapitalinsatser i banorna. Trots dessa betänkligheter hava de dock biträtt
värderingen främst med hänsyn därtill, att det synts dem ur alla synpunkter
önskligt, att ifrågavarande båda banor införlivas med det järnvägsnät, med
vilket de organiskt höra samman.
I skrivelse den 9 mars 1924 har järnvägsstyrelsen hemställt om godkännande
av de å de båda banorna gjorda anbuden, och har styrelsen därvid anfört, bland
annat:
»Järnvägsstyrelsen finner för sin del, att de erbjudna köpesummorna äro
låga, om hänsyn tages endast till storleken av de kapitalinsatser, som statsverket
gjort till möjliggörande av banornas tillkomst. Ett avslag å anbudet skulle
emellertid med sannolikhet medföra, först att statsverket finge inropa ävfen
Trollhättan—Nossebro järnväg och därefter att järnvägsstyrelsen nödgades
nedlägga ett avsevärt kapital för anskaffning av den rullande materiel, vars besittande
är en nödvändig förutsättning för att banornas trafikering skall lämna
ett någorlunda tillfredsställande ekonomiskt resultat. Då Västergötland—Göteborgs
järnväg redan förfogar över för banornas drift i det hela tillräcklig materiel,
måste anförda nyanskaffning ur nationalekonomisk synpunkt.anses som viss
misshushållning. Även i övrigt har Västergötland—Göteborgs järnväg genom
sin belägenhet, sin organisation och sin lika stora spårvidd otvivelaktigt större
förutsättning att för lägre kostnad än statens järnvägar uppehålla banornas trafikering.
En dylik anordning överensstämmer också med styrelsens allmänna
uppfattning angående önskvärdheten av ett enhetliggörande i möjligaste mån
av landets i så många enheter splittrade järnvägssystem. Då vidare nämnden
kommit till den uppfattningen, att de erbjudna köpesummorna överstiga banornas
nu förutsebara affärsvärde för varje annan ägare än VästergötlandGöteborgs
järnväg, vill järnvägsstyrelsen uttala, att järnvägsstyrelsen för sin
del anser sig kunna tillstyrka de för de båda banorna gjorda anbuden.»
Järnvägs
styrelsen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Väg- och
■vattenbyggnadsstyrelsen
.
Riksgälds
ftillmäktige.
Departe
mentschefen
-
.Jäinjrrl vag- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt ifrågavarande järnvägs
försäljning enligt anbudet. J
skrivelse till järnvägsstyrelsen meddelat, att
sä hll / f S1iej lava naSOt att erinra mot’ att likviden ordnas på det
satt, bolaget ifragasatt. För skuldens återbetalande borde i tillämpliga delar
Xmänn arS "ksdag ,meddalade bestämmelser angående låneunderstöd från
i Annuiteten för skuldens återbetalande skulle så
unda
utgöra 5.4 procent och räntesatsen 5 procent.
... Skara-Timmersdala järnväg har övergått i statens ägo endast till följd av
järnvägsbolagets insolvens. Något intresse av att förvärva denna smalspåriga
a nvag, som jamval saknar förbindelse med statens järnvägsnät, har staten
eke ursprungligen hatt, och ej heller för närvarande synas några skäl föreligga
för järnvägens bibehållande i statens ägo. Driften dörn cmT1
vagsstyrelsen saknar rullande materiel för smalspåriga järnvägar, mås/uppeallas
medelst materiel, som förhyrts från Västergötland—Göteborgs järnvä^saktiebolag,
har intill utgången av år 1923 för statsverket medfört en förlust
avsMenT ,8d0thlOn°r‘ a^v äV6n 1 ^ttningen ombesörjas
av staten, lärer det Hiva nödvändigt att nedlägga ett avsevärt kapital för an
s
-affande av rullande materiel, något som, såsom järnvägsstyrelsen anmärker,
ur nationalekonomisk synpunkt måste anses som viss misshushållning, då ju
Västergötland—Göteborgs järnväg redan förfogar över erforderlig organisation
°'';h matenel för drift saval av Skara—Timmersdala som av Trollhättan—
Nossebro Järnväg. Lr statens synpunkt torde det därför vara naturligt och
dråpligt, att Skara—Timmersdala järnväg övertages av förenämnda järnvägsbolag,
med vars järnvägsnät banorna ock organiskt höra samman.
Det av ifrågavarande järnvägsbolag avgivna anbudet å järnvägen är i förhållande
till de tidigare gjorda kapitalinsatserna lågt, men i betraktande av
att det sammanfaller med det värde, som den utsedda värderingsnämnden åsatt
järnvägen, ävensom med hänsyn därtill, att trafiken å denna bana hittills medlort
förlust saval under enskild som nu senast under statens förvaltning anser
jag mig höra förorda anbudets antagande. Med hänsyn till säkerhet för förräntning
och amortering . av den erbjudna köpeskillingen torde Västergötland—
Goteborgs jarnvägsaktiebolag fylla behöriga anspråk, och riksgäldsfullmäktio-e
hava med avseende härå anfört, att fullmäktige med kännedom om Västergötland—Goteborgs
järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning anse det med säkeri
ii ^na forvantas’ att bolaget. därest det bleve ägare till ifrågavarande bana
skulle kunna behörigen förränta och amortera det lån, genom vilket köpeskillingen
skulle likvideras.
Ranta och amortering å detta lån skulle jämlikt de vid 1923 års riksdag antagna
bestämmelserna för lån ur allmänna järnvägslånefonden tillsammans utgora
5.4 procent å lånebeloppet, av vilken annuitet först gottgöres 5 procent
ranta a oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör kapitalavbetalning. Intilless
lanen blivit guldna, skulle Kungl. Maj:t äga utse en ledamot i bolagets styrelse
och en revisor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
5
2. Trollhättan—Nossebro järnväg.
Å järnvägen Trollhättan—Nossebro,. vilken har en spårvidd av 0.891 meter
samt en längd av 32.4 kilometer, beviljades koncession den 10 augusti 1907, men
järnvägen öppnades för allmän trafik först den 17 februari 1916. Koncessionen
har sedan den 18 juli 1913 med vederbörligt tillstånd innehafts av
Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag, som haft ett inbetalt aktiekapital
av 580,000 kronor. För järnvägsanläggningens utförande har bolaget uppburit
lån ur allmänna järnvägslånefonden med 555,000 kronor. Järnvägen saknar
egen rullande materiel och bär hela tiden trafikerats av Västergötland—
Göteborgs järnvägsaktiebolag.
Trafikinkomsterna hava varje år utom 1918 och 1919 understigit driftkostnaderna.
Bolaget har också varit urståndsatt att betala ränta och annuiteter
å statslånet, så att bolagets skuld till staten vid 1922 års utgång vuxit till
över 764,000 kronor och den 1 september 1923 till 785,000 kronor. 1 september
1923, sedan det konstaterats, att två tredjedelar av aktiekapitalet gått
förlorade, beslöt bolaget att träda i likvidation, vilken ännu icke blivit avslutad.
Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolags förutnämnda anbud att inköpa
ifrågavarande järnväg för en köpeskilling av 225,000 kronor är förenat
med villkor, dels att det till järnvägsstyrelsen ingivna anbudet om inköp av
Skara—Timmersdala järnväg för en köpeskilling av 125,000 kronor antages,
dels ock att statslån motsvarande beloppet av hela köpeskillingen beviljas samt
att extra bolagsstämma godkänner anbudet, på samma sätt som i fråga om anbudet
å Skara—Timmersdala järnväg.
Såväl järnvägsstyrelsen som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava i särskilda
skrivelser till riksgäldsfullmäktige tillstyrkt järnvägens försäljning på
de i anbudet erbjudna villkor, därvid järnvägsstyrelsen åberopat samma skäl,
som styrelsen anfört för antagande av anbudet å järnvägen Skara—Timmersdala.
Likvidatorerna i Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag hava i skrivelse
den 26 februari 1924 till fullmäktige i riksgäldskontoret meddelat, att
i Trollhättan påginge utredning angående möjligheterna för bildande av ett
nytt bolag i och för övertagande av nämnda järnväg. Vid sådant förhållande
hade två av likvidatorerna förklarat sig anse, att det avgivna anbudet för närvarande
ej borde antagas, utan skälig tid beviljas intressenterna i det planerade
nya bolaget för avgivande av eventuellt anbud. Den tredje likvidatorn hade
däremot funnit det avgivna anbudet så fördelaktigt, att likvidatorerna enligt
hans mening omedelbart bort för sin del antaga detsamma samt hos fullmäktige
hemställa om åtgärder för proposition i ärendet till den nu församlade riksdagen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra för egen del, att det enligt fullmäktiges
bestämda mening, som även torde delas av järnvägsstyrelsen, icke kan
Trollhättan
—Nossebro
järnväg.
Järnvägsstyrelsen
samt
väg- och vatltenbyggnad.
3- styrelsen.
Likvidatorerna
i järnvägsbolaget.
Ili ksgäldsfullmäktige.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
anses önskvärt, att staten övertager och för framtiden trafikerar järnvägen
Trollhättan—Nossebro. I likhet med värderingsnämnden finna fullmäktige det
naturligt och lämpligt, att denna bana liksom järnvägen Skara—Timmersdala
övertages av Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag, med vars järnvägsnät
banorna organiskt höra samman. Den erbjudna köpeskillingen för järnvägen
Trollhättan—Nossebro anse fullmäktige, ehuru låg i förhållande till
statens kapitalinsats i banan, dock antaglig med hänsyn till de ekonomiska
resultat, trafiken a banan hittills lämnat. Beträffande sättet för köpeskillingens
gäldande hava fullmäktige, med kännedom om Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning, icke något att erinra mot att
köpeskillingen såsom lån innestår hos bolaget att förräntas och amorteras enligt
de av 1923 ars riksdag beslutade villkor för lån ur allmänna järnvägslånefonden.
Fullmäktige hemställa, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition
föreslå riksdagen medgiva, dels att järnvägen Trollhättan—Nossebro må försäljas
för en köpeskilling, ej understigande 225,000 kronor, under villkor att
den nye ägaren senast vid tillträdet av järnvägen avgiver en med inteckningsmedgivande
försedd skuldförbindelse å köpeskillingens belopp att jämte ränta
betalas enligt ovan berörda bestämmelser, dels ock att i sammanhang därmed
Trollhättan Nossebro järnvägsaktiebolag i likvidation må befrias från sin
skuld till staten pa grund av det till bolaget utlämnade lånet för järnvägens
anläggning samt den till säkerhet för lånet fastställda inteckningen dödas.
Departe
mentschefen.
Trollhättan—Nossebro järnväg tillhör ännu, såsom inledningsvis framhölls,
det i likvidation varande Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag, men då
staten utgör nämnda bolags största fordringsägare, kan staten för att skydda
sin rätt bliva nödsakad att vid en blivande försäljning förvärva äganderätten
till järnvägen. Frågan, huruvida det kan vara lämpligt, att staten genom nedskrivning
av sin fordran hos förenämnda järnvägsbolag och avstående i motsvarande
mån från sin inteckningssäkerhet medverkar till järnvägens försäljning,
bör därför ses i jämförelse med det alternativet, att staten i annat fall
själv måste förvärva äganderätten till järnvägen i fråga. Samtliga de myndigheter,
vilka haft att yttra sig i frågan, hava emellertid framhållit olämpligheten
av att ifrågavarande smalspåriga bana skulle komma att trafikeras
av staten. För egen del måste jag ansluta mig till samma mening, och kan
jag till stöd därför åberopa vad jag i detta hänseende anfört beträffande Skara
—Timmersdala järnväg. Med denna utgångspunkt blir frågan närmast, huruvida
det nu avgivna anbudet från Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag
är under föreliggande förhållanden tillräckligt gynnsamt för att kunna
från statens sida accepteras. Av enahanda skäl, som redan tidigare anförts
beträffande järnvägen Skara—Timmersdala, och då för närvarande intet annat
anbud föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka antagandet av bolagets anbud.
Vid bifall härtill skulle hela köpeskillingen få mot inteckning innestå hos
köparen såsom lån att förräntas och amorteras enligt de av 1923 års riksdag
beslutade villkor för lån ur allmänna järnvägslånefonden. Skulle före ärendets
avgörande annat anbud inkomma, bör emellertid detsamma upptagas till prov
-
Kungl. Maj:ls proposition nr 177.
7
ning, och synes därvid särskild vikt böra fästas vid frågan, huruvida det nya
anbudet erbjuder tillräcklig säkerhet beträffande förräntning och amortering
av köpeskillingen.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte Departeföreslå
riksdagen medgiva, chefens
hemställan.
dels att den statsverket för närvarande tillhöriga Skara—
Timmersdala järnväg må försäljas till Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolag för en köpesumma av 125,000 kronor
och på villkor i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse med
upprättat förslagskontrakt;
dels ock att, därest försäljning av Trollhättan—Nossebro
järnväg för en köpeskilling icke understigande 225,000 kronor
kommer till stånd, nämnda järnväg må upphöra att häfta såsom
pant för statens fordran på grund av beviljat statslån för
nämnda järnvägs anläggning, i den mån samma fordran överstiger
köpeskillingen, i följd varav i järnvägen meddelad inteckning
för det överstigande beloppet må dödas, att i sammanhang
därmed Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag i likvidation
må befrias från sin ansvarighet för nämnda statslån,
samt att köpeskillingens belopp må i järnvägen innestå såsom
lån, att jämte ränta betalas på villkor, som ovan angivits.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
8
Kungl. Maj:ls proposition nr 177.
Bilaga.
Kontrakt
rörande statens försäljning av järnvägen Skara—Timraersdala till
Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag.
Under förutsättning för kungl. järnvägsstyrelsens del av Kungl. Maj:ts nådiga
stadfästelse och för styrelsens för Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolags
del av bolagsstämmas godkännande hava sagda styrelser träffat nedannämnda
avtal och därom upprättat följande
Kontrakt
angående statens försäljning av järnvägen Skara—Timmersdala till Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolag.
§1.
Staten försäljer till Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag järnvägen
Skara—Timmersdala, som av riksgäldsfullmäktige vid exekutiv auktion den 2
november 1920 för statsverkets räkning inropats och sedermera enligt Kungl.
Maj:ts brev den 12 november 1920 förvaltats av järnvägsstyrelsen.
§2.
1 denna försäljning inbegripas, förutom själva jordområdet,
l:o) järnvägslinjen till över- och underbyggnad, bro- och trumbyggnader, utlagda
syllar, skenor, spårväxlar, vändskivor och vagnvågar jämte stängsel;
2 :o) alla järnvägen tillhöriga, å bandelen befintliga hus, byggnader, signalerings-
och andra inrättningar samt fasta inventarier;
3:o) alla till bandelen hörande telefonapparater med därtill börande ledningar;
4
ro) alla övriga, ovan icke omnämnda lösa inventarier, som äro vid tillträdestiden
för begagnande å stationerna eller å linjen utlämnade.
§3.
Tillträde sker den 1 juli 1924, då all den egendom, som enligt §§ 1 och 2 av
staten överlåtes, till bolaget överlämnas. Därvid avlämnas tillika för statens
räkning av järnvägsstyrelsen slutlig överlåtelsehandling och samtliga åtkomsthandlingar
till den av staten genom detta kontrakt försålda fasta egendom, varvid
staten dock icke tillförsäkrar bolaget annan eller bättre rätt än den staten
själv nu äger.
§4.
Köpeskillingen utgör etthundratjugufemtusen (125,000) kronor.
Parterna hava överenskommit om följande villkor för ifrågavarande försäljning,
nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
9
att ett av bolaget till Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag i likvidation
ingivet anbud om inköp av Trollhättan—Nossebro järnväg för en köpeskilling
av 225,000 kronor antages; samt
att bolaget för köpeskillingarna för bägge järnvägarna erhåller statslån på
vanliga villkor mot säkerhet av inteckning i järnvägarna.
Härutöver förbinder sig bolaget att ersätta statens järnvägar vad under förvaltningen
av Skara—Timmersdala järnväg desamma fått vidkännas i kapitalutlägg
eller nettoförlust för denna järnväg intill 1923 års utgång eller tillhopa
8,850 kronor 58 öre.
§ 5.
De vid järnvägen nu anställda ordinarie befattningshavare, vilka finnas upptagna
uti här bilagda förteckning ([Bil. A)1 skola äga rätt att den 1 juli 1924
övergå i bolagets tjänst och ikläder sig bolaget gentemot denna personal de förpliktelser
i löne- och pensionsavseenden, som nu åligga statens järnvägar.
Stockholm den 11 mars 1924. Göteborg den 10 mars 1924.
Kungl. Järnvägsstyrelsen för Västergötland—Göteborgs järnvägs
aktiebolag.
Axel Granholm. Justus A. Waller.
Per Kjellin.
1 Här utesluten.
Bihang till riksdagens protokoll 1921f. 1 samt. ISO höft. (Nr 177.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1924:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Skara—Timmersdala järnväg m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- Rskr. 1924:203 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av Skara—Timmersdala järnväg m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten