Sök i Ratio Lex

Angående statsmonopolet å tobakstillverkningen i riket

162 sidor, varav 129 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 129 av 162 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:192, Angående statsmonopolet å tobakstillverkningen i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsmonopolet å

tobakstillverkningen i riket; given Stockholms slott den 14 mars

1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om vissa ändringar i förordningen den 15 december 1914

(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket,

2) kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911

(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa,

3) förordning angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror,

dels ock bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1924.

1 sand.

153 höft. (Nr 192.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 15 december 1911

(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Härigenom förordnas, att 18, 22 och 25 §§ i förordningen den 15

december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skola,

22 § i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

1 mom. I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med

ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset eller

i fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels ock

med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp,

nämligen:

För inom riket till- verkad vara

För till riket

införd vara

procent av

priskurant-

belopp för

procent av

priskurant-

belopp för

priset eller

värdet.

1 st.

t kg.

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer ................................................

18

0.8

—

22

4

_

Cigarrcigarretter......................................

25

0.4

—

28

2

_

Cigarretter ..............................................

40

0.2

—

35

1

_

Röktobak..............................................

35

—

1

35

—

1.50

Tuggtobak ..............................................

25

—

1

35

—

1.60

Snus .........................................................

33

-

0.60

35

—

1.50

1 skattehänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett

därav, att den senare saknar spets, bär skuren inlaga samt i vikt uppgår

till högst 3.3 gram.

2 mom. För varje kilogram av inom riket odlad tobak, som monopolets

utövare inköper för tillverkning av tobaksvaror, skall monopolets utövare

i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, tillgodoföras ett belopp av 80 öre.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

3

22 $.

1 mom. Den, — — — tobaksmjöl.

2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna paragraf,

skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt

18 § belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets

utövare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av

detta moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 14

procent av varans priskurantpris eller värde.

Till---tull.

Priskurantpriset bestämmes av monopolets utövare till det belopp, importören

önskar erhålla för varan; skolande licensavgiften inberäknas i

priskurantpriset. Nedsättning av priskurantpriset berättigar icke till återbekommande

av erlagd licensavgift.

Där — — — detaljhandel.

Importör — — — inköpsfaktura.

Licensavgiftens belopp uträknas av monopolets utövare efter framställning

av importör i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Licensavgiften

beräknas efter de grunder, som gälla den dag, då framställningen

göres. Anser importör, att licensavgiften beräknats för hög, äge han att

hos Kungl. Maj:t begära fastställande av avgift.

3 mom. Tobaksvara, som av handlande enligt denna paragraf till riket

införes, skall vara förpackad. Innan förpackningen på importörens bekostnad

försetts med kontrollstämpel och åsatts priskurantpris, varom i

III kapitlet förmäles, samt importören visat, att han behörigen erlagt den

på varan belöpande licensavgiften, äge importören icke att förfoga över

dylik vara; dock skall vad sålunda föreskrives icke utgöra hinder för

importör, som har tobaksvara upplagd å tobaksskattelager, varom är särskilt

stadgat, att å sådant lager förfoga över varan.

25 §.

Till riket inkommen vara, som enligt denna förordning ej må införas,

må, därest den icke är att enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel

anse såsom olovligen införd, av varuägaren återutföras. Sker ej återutförsel,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj:t förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

Göres före den 1 januari 1925 vederbörlig framställning om uträknande

av licensavgiftens belopp för tobaksvara, som hos tullverket angivits till

uppläggning å nederlag före den 9 januari 1922 och vid ikraftträdandet

av denna förordning ännu icke angivits till uttagning från sådant upplag,

skall den skatt, som innefattas i licensavgiften, beräknas på sätt i 18 §

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

1 mom. bestämmes i fråga om inom riket tillverkad vara; skolande dock,

där varan utgöres av cigarrer eller cigarrcigarretter, den i förhållande

till varans myckenhet bestämda delen av denna skatt beräknas efter vad

i sådant avseende är i nämnda moment bestämt för till riket införd vara.

Genom denna förordning upphäves kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 412)

angående restitution i vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter; dock skall

kungörelsen fortfarande tillämpas vid prövning av ansökning om restitution

av licensavgifter för tobaksvara, som till riket inkommit före ikraftträdandet

av denna förordning, för så vitt ansökningen vederbörligen ingivits

före den 1 januari 1925.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

5

F ö r s 1 a g

till

kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911

(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa.

Härigenom förordnas,

dels att § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för

inkommande varor skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 13.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande, utav utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas efter vederbörande tullförvaltnings

prövning restitutionsvis av tullmedlen:

för 1 kilogram makaroner eller vermiceller av malet eller krossat

vete .................... ................... 6.5 öre

»1 » arbeten av papper, under villkor att varan icke

huvudsakligen består av papper, belagt med

lägre tullavgift än 10 öre per kilogram ......» 10 »

dels ock, i fråga om den vid nämnda förordning fogade tulltaxa, att

däri upptagna rubriker 195—197 jämte dithörande anmärkningar skola

erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Tobak:

195

oarbetad, blad och stjälk ......................................

—

fri.

arbetad:

196

mjöl .........................................................................

—

fritt.

Anmärkningar till n:r 195 och 196.

1. Vid tillämpning av lagen om straff för olovlig varu- införsel likställes, enligt vad i sagda lag stadgas, till n:r

195 eller 196 häntörlig vara med tullpliktig vara.

2. Till n:r 195 eller 196 hänförlig vara må, enligt vad

i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverk-

ningen i riket stadgas, införas allenast av utövaren av statens

tobaksmonopol.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

197

Kvantitet

för tullberäkningen.

andra slag ......................................................................

Anm. 1. Vid tillämpning av lagen om straff för olovlig

varuinförsel likställes, enligt vad i sagda lag stadgas, till

n:r 197 hänförlig vara med tullpliktig vara.

Anm. 2. Till n:r 197 hänförlig vara må, enligt vad i.

förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen!

i riket stadgas, införas allenast av:

a) utövaren av statens tobaksmonopol;

b) handlande, som avses i 22 § 1 mom. i sagda förordning;!

c) resande, då varorna medföras för eget bruk;

d) vederbörligen legitimerad handelsresande, då varornal

medföras såsom prov; samt

e) den, som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet

för från utlandet inkommande varor, då varorna

införas för eget behov.

Anm. 3. Av handlande införd, till n:r 197 hänförlig

vara må icke, enligt 4 § i förordningen angående behandlingen

av till riket inkommande tobaksvaror, från tullverket

utlämnas till ägaren annorledes än genom utövaren av

statens tobaksmonopol. För varan skall erläggas licensavgift

enligt 22 § 2 mom. i förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket.

Anm. i. Resande, som ankommer från utrikes ort och

för eget bruk medför färdiga tobaksvaror utöver viss

mindre, av Kungl. Maj:t med stöd av 21 § 2 mom. i förordningen

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket fastställd kvantitet, skall för berörda överskott erlägga

tullavgift, som utgör:

a) vad angår kvantitet, icke överstigande den av Kungl.

• Maj:t med stöd av 3 mom. i nämnda paragraf fastställda,

för cigarrer ..................................... 15 öre per st.

„ cigarrcigarretter............................ 8 „ „ „

„ cigarretter .................................. 5 „ „ „

„ arbetad tobak, andra slag.............. 10 kr. „ kg.

b) vad angår kvantitet, överskjutande den under a) åsyftade,

för cigarrer......................................... 30 öre per st.

„ cigarrcigarretter............................ 16 „ „ „

„ cigarretter ............................... 10 „ „ „

„ arbetad tobak, andra slag ............... 20 kr. „ kg.

Anm. 5. För av vederbörligen legitimerad handelsresande

från utrikes ort medförda prov å färdiga tobaksvaror skall

tullavgift beräknas efter de här ovan i anm. 4 under b)

bestämda tullsatser.

Anm. 6. I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr

och cigarrcigarrett därav, att den senare i vikt uppgår till

högst 3.3 gram.

Tullsats.

Kronor.öre

— fria.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924, från och med vilken dag

kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 497) om förtullning av för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl

skall upphöra att gälla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

7

*

Förslag

till

förordning angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Om tullbehandlingen.

1 i

Tobaksvara, som befinner sig i tullverkets förvar, skall med avseende å

kontrollen vid försändning inom riket eller till utrikes ort samt rätten

till uppläggning å transitupplag och överlåtelse till kronan likställas med

till riket inkommen tullpliktig vara i allmänhet.

Sådan likställighet skall ock i tillämpliga delar äga rum beträffande

rätten att ur riket återutföra tobaksvara, vilken hos tullverket till fritt

förfogande angivits av den, som må till riket införa dylik vara.

2 %.

Tullbehandling av till riket inkommen tobaksvara skall ske i den omfattning,

som för införd tullfri vara i allmänhet är bestämd.

Avgiver ägare av inkommet varukolli till tullverket skriftlig försäkran

på tro och heder, att kollit icke innehåller annat än tobaksvara, och motsäges

icke denna försäkran av annan omständighet, må för tullbehandling

eljest föreskriven undersökning av kollit kunna efterlåtas.

3 %.

Finnes vid tullbehandling tobaksvara hava lovligen förpackats tillsammans

med vara av annat slag, må sådan ompackning av varan i samband

med tullbehandlingen företagas, varigenom varan avskiljes från annan vara.

4 %.

Till riket införd tobaksvara må icke från tullverket utlämnas till ägaren

annorledes än genom utövaren av statens tobaksmonopol.

Efter framställning av ägaren om fastställande för varan av licensavgift,

varom förmäles i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

i riket, har monopolets utövare att med varan taga den befattning, som

i nämnda förordning sägs.

5 %.

Sedan till riket införd tobaksvara utlämnats från tullverket enligt vad

i 4 § sägs, skall kontrollen å varan åligga monopolets utövare, intill dess

varan ställts till ägarens fria förfogande eller i förekommande fall återställts

till tullverket för utförsel till svensk frihamn eller utrikes ort.

II KAP.

Om tobaksskattelager.

6 $.

Tobaksvara, som införes av handlande med tobaksvaror, må i avvaktan

på varans förbrukning inom riket eller utförsel till svensk frihamn eller

utrikes ort, utan erläggande av å varan belöpande licensavgift uppläggas

under varuägarens och monopolets utövares lås å särskilt lager, benämnt

tobaksskattelager.

7 §.

Tobaksskattelager må inrättas allenast å ort, där tullkammare eller på

avdelningar fördelad tullförvaltning finnes och utövaren av statens tobaksmonopol

tillika har kontor inrättat.

För tobaksskattelager må nyttjas lokaler, tillhandahållna av monopolets

utövare eller enskild varuägare.

8 §.

Uppläggning å tobaksskattelager må ej företagas av annan än den, som

därtill erhållit generaltullstyrelsens tillstånd.

Sådant tillstånd må icke lämnas annan handlande med tobaksvaror än

den, som är känd såsom redbar och i övrigt prövas lämplig. Tillståndet,

vilket gäller tills vidare, kan av generaltullstyrelsen återkallas, när de

förutsättningar, som legat till grund för tillståndets meddelande, icke

längre förefinnas eller när eljest skälig anledning till tillståndets återkallande

föreligger.

Före lämnande av tillstånd bör generaltullstyrelsen i ärendet inhämta

yttrande av vederbörande handelskammare.

9 §.

Vara, som anmäles till uppläggning å tobaksskattelager, skall, så snart

ske kan efter varans utlämnande från tullverket enligt vad i 4 § sägs,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192. 9

genom monopolets utövares försorg undersökas för utrönande av varans

art och myckenhet.

10 §.

På tobaksskattelager liggande varor må fördelas och uttagas i större eller

mindre partier, dock må därvid ändring icke vidtagas i försäljningsförpackning,

sådan den till riket inkommit.

För varje parti, som uttages för inhemsk förbrukning, erlägges licensavgift

i vanlig ordning.

11 §.

Från tobaksskattelager må vara icke överföras till nederlag, transitupplag

eller provianteringsfrilager.

Ej heller må vara förflyttas mellan tobaksskattelager å skilda orter.

Sådan förflyttning inom samma ort må däremot företagas under kontroll

av monopolets utövare.

12 §.

Därest å tobaksskattelager upplagd vara genom olyckshändelse går förlorad,

må befrielse åtnjutas från den å varan belöpande licensavgiften.

Går varan annorledes förlorad, skall ägaren ändock vidkännas licensavgift

för varan, därvid till utgångspunkt för licensavgiftens bestämmande

skall tagas det värde, som varan enligt föreliggande handlingar eller eljest

skäligen kan antagas hava ägt.

För vara, vilken såsom obrukbar uttages från tobaksskattelager för förstöring,

må befrielse från licensavgift tillgodonjutas, under villkor att förstöringen

sker vid uttagningstillfället och i en för statsverket betryggande

ordning.

13 §.

Den tillsyn vid tobaksskattelager, som må finnas erforderlig för tillvaratagande

av det allmännas rätt, ankommer på monopolets utövare.

Föranledes sådan tillsyn av varuägares begäran om tillträde till lagret

för varas uppläggning eller uttagning eller för annat ändamål, skall kostnaden

för tillsynen gottgöras monopolets utövare av varuägaren enligt

särskild taxa, som på förslag av monopolets utövare fastställes av generaltullstyrelsen.

För utbekommande av sådan gottgörelse skall monopolets utövare äga

kvarhålla vara, som av ägaren anmälts till uttagning från tobaksskattelager.

14 §.

Såväl monopolets utövare som varuägaren skall hålla särskild bokföring

över rörelsen vid tobaksskattelager.

Monopolets utövare äger upptaga en särskild bokföringsavgift, beräknad

till högst en halv procent av för uttagen vara påförd licensavgift.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

III KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

15 $.

Befinnes vid undersökning av varukolli, beträffande vilket försäkran,

som i 2 § sägs, blivit avgiven, att i kollit förpackats annan vara än

tobaksvara, böte ägaren från och med tjugu till och med femtusen kronor,

där ej högre ansvar enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel bör inträda.

16 §.

Av böter, som ådömas enligt 15 §, tillfalla två tredjedelar, dock högst

femhundra kronor, den, som upptäckt förseelsen, och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

17 $.

Tullverkets vederbörande åklagare har att tala å förseelse, varom i 15 §

förmäles.

18 $.

Har, efter vad i 15 § sägs, annan vara än tobaksvara påträffats, skall

varan, där den icke redan finnes hos tullverket, utan uppskov överlämnas

dit för vederbörlig tullbehandling.

19 $.

Angående behandlingen av tobaksvara, som för eget bruk medföres av

till riket ankommande resande, gäller vad därom är särskilt stadgat.

20 §.

De närmare bestämmelser angående behandlingen av till riket inkommande

tobaksvaror, som utöver vad i denna förordning föreskrives må

finnas erforderliga till bevarande av kronans rätt eller eljest, meddelas

av Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

Tobaksvara, som vid ikraftträdandet av denna förordning finnes å nederlag

upplagd, må därå kvarbliva intill utgången av den för åtnjutande av

nederlagsrätt i allmänhet stadgade högsta tid; skolande med varan under

tiden förfaras på sätt om å nederlag förvarad tobaksvara dessförinnan

varit bestämt. Vid uttagning från nederlag av varan annorledes än för

försändning under tullverkets kontroll skall, utan att tullavgift för varan

utkräves, denna utlämnas enligt vad i 4 § sägs eller ock uppläggas å

tobaksskattelager.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 192.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Beskow, anför:

Det mellan svenska staten och aktiebolaget svenska tobaksmonopolet avslutade

kontraktet om utövandet av statens tobaksmonopol gäller till utgången

av år 1924 samt förlänges sedermera för tio år i sänder, där ej från statens

sida uppsägning sker. Uppsägning skall ske minst sex månader före kontraktets

utlöpande. Från bolagets sida är kontraktet ouppsägbart. Begagnar

staten sin rätt att uppsäga kontraktet, är staten skyldig att vid kontraktstidens

utgång inlösa samtliga preferensaktier i bolaget till nominella värdet

med tillägg av den å aktierna belöpande vinsten för sista räkenskapsåret.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om

uppsägning från statens sida av förenämnda kontrakt, och anser jag mig

därvid till en början böra lämna en kort översikt över tobaksmonopolets

införande, monopolbolagets tillkomst samt dess hittillsvarande verksamhet.

Införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen föregicks av ett omfattande,

av olika kommittéer och sakkunniga bedrivet utredningsarbete rörande beskattning

av tobak, närmast föranlett av en skrivelse (nr 98) till Kungl. Maj:t

av 1902 års riksdag. Det första förslaget i detta ämne utarbetades av en för

ändamålet år 1903 tillsatt kommitté, som i sitt år 1904 avgivna betänkande

hemställde, att ifrågavarande beskattning måtte ordnas genom en blandad tulloch

accisbeskattning; och beräknades, att statsverket genom densamma skulle

tillföras en inkomstökning av 2 ''/a miljoner kronor om året. Kommitténs uppdrag

omfattade icke undersökning av frågan om monopol. Förslaget föranledde

icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I stället igångsattes år 1909 en ny utredning

genom sakkunniga, vilka den 2 september 1911 avgåvo betänkande i ämnet,

innefattande alternativa förslag, det ena åsyftande statsmonopolisering av

tillverkningen och importen av tobak, det andra avseende stämpelskatt å

cigarretter och cigarrettobak jämte höjda tullar å tobak och tobaksfabrikat

ävensom accis å inom riket odlad tobak. Enligt det förra alternativet

beräknades den årliga inkomstökningen för staten, under förutsättning av i

Historik.

Tidigare

utredningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

1914 års

proposition

Bet svenska

tobaksmonopolet.

Monopol
förord
ningen.

stort sett oförändrade prislägen å tobaksvarorna, till omkring 15 miljoner

kronor, därifrån dock borde avdragas ränta och amortering å det för monopolets

införande erforderliga kapitalet. Ett antagande av det senare alternativet

beräknades kunna tillföra staten en ökad årlig inkomst av omkring

6 7-2 miljoner kronor. Inom finansdepartementet utarbetades sedermera ytterligare

ett förslag, åsyftande införande av stämpelskatt för såväl inom riket

tillverkade som dit importerade tobaksvaror. Detta förslag beräknades kunna

tillföra statsverket en ökad inkomst av cirka 12 miljoner kronor. Då förslaget

på grund av kostsamma kontrollanordningar i avseende å skattens

behöriga utgörande för sin tillämplighet förutsatte en genomförd koncentration

av tohaksindustrien till ett enda eller ett fåtal större företag och en

sådan koncentration icke kunde åstadkommas, hefanns det icke möjligt att

lägga berörda förslag till grund för lagstiftning i ämnet.

Först vid 1914 års senare riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition den

20 juli 1914 (nr 254) förslag till lösning av tobaksskattefrågan. Förslagets

grundtanke var, att, sedan staten genom monopollagstiftning bragt tobakstillverkningen

i sina händer, utövandet av den monopoliserade tobaksindustrien

skulle upplåtas åt ett enskilt, av staten kontrollerat bolag med staten som

delägare, vilket bolag skulle hava att till staten redovisa den skatt, som staten

ville uttaga ur tobakskonsumtionen. Förslaget vann i huvudsak riksdagens

bifall, men då svårigheter att finansiera det tilltänkta monopolbolaget inträtt

på grund av världskrigets utbrott, beslöts uppskov med monopollagstiftningens

ikraftträdande till dag under år 1915, som bestämdes av Kungl. Maj:t.

Redan den 15 december 1914 kunde emellertid Kungl. Maj:t utfärda de av

riksdagen antagna förordningarna angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket (monopolförordningen; svensk författningssamling nr 436 '')

samt om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket (ersättningsförordningen; svensk författningssamling

nr 437 1 2), av vilka den förra förordningen trädde i kraft den 1 juni 1915

och den senare den 1 januari 1915 (svensk författningssamling nr 438).

Stiftelseurkund för monopolbolaget, aktiebolaget svenska tobaksmonopolet,

upprättades likaledes den 15 december 1914, varefter företaget den 23 december

konstituerades; registrering beviljades den 19 januari 1915. På extra bolagsstämma

den 26 januari 1915 bemyndigades bolagets styrelse att underteckna

kontrakt med staten, varigenom den enligt monopolförordningen staten tillkommande

monopolrätten uppläts till bolaget. Kontrakt upprättades sedermera

den 12 februari 1915.

Det svenska tobaksmonopolet är ett partiellt monopol. Det avser enligt

monopolförordningens 1 § allenast tillverkningen av tobaksvaror, varemot

såväl odlingen av tobak som handeln med tobaksfabrikat äro fria (3 och 5 §§).

1 Däri vidtagna ändringar, se 1915: 146, 214, 1918: 420, 1921: 415.

5 » » » , » 1915: 199.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 192. 13

Som konsekvens av tillverkningsinonopolet tillkommer importen av råtobak

med ett obetydligt undantag uteslutande monopolet (‘2 §). Importen av färdiga

tobaksvaror är däremot tillåten — förutom i mindre kvantiteter för resande

från utrikes ort — icke blott för monopolet utan ock för envar tobakshandlare

(22 §). Såtillvida är friheten för odlingen, handeln och importen

begränsad, att vissa av tillverkningsmonopolet föranledda kontroll föreskrifter

skola iakttagas. Härtill återkommer jag i det följande. Beskattningen av

tobaksvaror är så anordnad, att i varje tobaksvaras priskurantpris (utförsäljningspris)

skatt skall ingå med belopp, som motsvarar vissa procent av priskurantpriset

(18 §, 22 § 2 mom.). Från och med den 1 mars 1922 utgår

tillika en särskild skatt efter stycketal respektive vikt (svensk författningssamling

1922: 67, 1923: 95). Denna skatt, som är av provisorisk natur,

drabbar den importerade varan hårdare än den inhemska tillverkningen.

Slutligen innehållas i monopolförordningen åtskilliga ansvarsbestämmelser

m. m. (24—37 §§).

I detta sammanhang må anmärkas, att enligt tulltaxan tull utgår såväl

å råtobak som å tobaksfabrikat, som införas till riket. Tullen beräknas

efter vikt.

Utmärkande för det svenska tobaksmonopolets utövande är, att det icke

drives av staten själv utan av ett enskilt bolag, åt vilket statens monopolrätt

upplåtits. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

utgör bolagets aktiekapital lägst 17 miljoner kronor och högst 51 miljoner

kronor. Aktierna äro dels stamaktier, dels preferensaktier. Stamaktie

kan ägas endast av svenska staten eller av svensk undersåte, som därtill

erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd, och preferensaktie endast av svenska staten

eller av svensk undersåte. Vid bolagets bildande utgjorde aktiekapitalet 35

miljoner kronor, därav 18 miljoner kronor stamaktier och 17 miljoner kronor

preferensaktier. Stamaktierna övertogos av staten såsom avbetalning å den

likvidsumma — svarande mot statens inlösnings- och ersättningsskyldighet

i anledning av monopolets införande — som bolaget enligt kontraktet med

staten hade att erlägga för monopolrättens utövande. Vid den slutliga uppgörelsen

rörande ersättningskostnaderna erhöll staten som slutlikvid stamaktier

till ytterligare ett belopp av 11 miljoner kronor, varmed aktiekapitalet

i december 1917 höjdes. Av preferensaktierna tecknade pensionsstyrelsen —

närmast med föranledande av svårigheterna att erhålla för bolagets bildande

erforderligt kapital — 12 miljoner kronor att placeras i pensionsförsäkringsfonden,

medan återstående 5 miljoner kronor tecknades av enskilda, med företrädesrätt

till teckning för ersättningsberättigade personer och företag. I

aktiestockens storlek och fördelning har sedermera icke någon ändring skett;

aktiekapitalet uppgår således för närvarande till 46 miljoner kronor, därav

29 miljoner kronor i stamaktier och 17 miljoner kronor i preferensaktier.

Staten äger direkt 29 miljoner kronor och indirekt 12 miljoner kronor eller

tillhopa 41 miljoner kronor, utgörande cirka 89 procent av hela aktiekapitalet.

Mon opolbolaget.

Aktiekapitalet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Preferensaktierna — å vilka enligt kontraktet mellan staten och monopolbolaget

en utdelning av 4 1/3 procent är tillförsäkrad — medföra framför

stamaktierna företrädesrätt till årlig utdelning av bolagets vinst intill 6 procent

å preferensaktiebeloppet, varefter å stamaktierna skola utdelas intill 6

procent. Utdelningsbar vinst utöver 6 procent å aktiekapitalet skall fördelas

sålunda, att för varje 7/« procent, som bärav tillfaller stamaktie, ’/s procent

skall tillfalla preferensaktie, intill dess varje preferensaktie erhållit tillhopa

7 procent, varefter återstående vinst fördelas så, att för varje 8/I0 procent å

stamaktie 1f10 procent skall tillfalla preferensaktie. Upplöses bolaget, skall

innehavare av preferensaktie hava företrädesrätt framför stamaktiernas ägare

till erhållande ur bolagets tillgångar av aktiens nominella värde jämte 6

procent utdelning, i den mån sådan ej guldits.

Efter utgången av år 1924 må enligt bolagsordningen aktiekapitalet nedsättas

genom preferensaktiernas inlösen till nominella värdet med tillägg av

den å aktierna belöpande vinsten för sista räkenskapsåret.

Styrelsen. Bolagets styrelse består enligt bolagsordningen av sex eller åtta ledamöter

med en suppleant för varje styrelseledamot. Alltsedan bolagets tillkomst har

styrelsen utgjorts av åtta ledamöter. Kungl. Maj:t utser halva antalet styrelseledamöter,

bland dem ordförande, jämte suppleanter för dem. En av de

sålunda utsedda skall tillika vara jourhavande direktör. Övriga styrelseledamöter

jämte suppleanter för dem väljas av preferensaktieägarna. Bland sistnämnda

ledamöter utses en av bolagets styrelse att tillika vara bolagets

verkställande direktör. Styrelsen är beslutför, när minst två tredjedelar av

styrelsens ledamöter, däribland minst två av de utav Kungl. Maj:t utsedda

ledamöterna eller deras suppleanter, äro närvarande. Årligen utses fyra revisorer

jämte suppleanter, därav två av Kungl. Maj:t.

Kontraktet Huvudbestämmelserna i kontraktet mellan svenska staten och monopolmeiian

staten bolaget innehålla följande. Staten upplåter till bolaget för den tid kontraktet

°C\™åget01 gäller utövandet av monopolrättigheten med allt vad därtill hörer samt överlåter

tillika till bolaget den egendom, som staten förvärvar enligt ersättningsförordningen.

För vad staten sålunda upplåter och överlåter erlägger

bolaget likvid med belopp, motsvarande vad staten jämlikt ersättningsförordningen

får utbetala i inlösen, ersättning och understöd m. m. I likviden

skola ingå stamaktier till parikurs till ett belopp av 18 miljoner kronor.

För fullgörande av den kontanta likviden upptager bolaget ett obligationslån

å 20 miljoner kronor. Uppsäger staten kontraktet, skall staten övertaga

betalningsansvaret för obligationslånet. För alla tobaksvaror, som av bolaget

försäljas eller eljest utlämnas, så ock för alla tobaksvaror, som av bolaget

eller tobakshandlare importeras, skall bolaget till staten erlägga skatt till

belopp, motsvarande de enligt monopolförordningen å varje tid gällande

procentsatser. Genom tilläggsavtal den 25 februari 1922 gäller detta åtagande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

jämväl med avseende å deri särskilda skatten. Skatten inlevereras till statskontoret

månadsvis, och skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets

böcker. Fö"r vinnande av största möjliga besparing i omkostnader åligger

det bolaget att å alla områden av sin verksamhet anordna driften på det

mest rationella och effektiva sätt ävensom att vid fastställande av tobalcsvaras

priskurantpris iakttaga, att den belastning, som avser att lämna vinst

å rörelsen, kommer att vila i möjligaste mån jämnt å alla varuslag. Avsättning

till fonder — förutom till reservfond och pensionsfond — må ej äga rum.

Enligt instruktion den 26 februari 1915 för de av Kungl. Maj:t utsedda

styrelseledamöterna i monopolbolaget åligger det dem att i möjligaste mån

verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av bolagets angelägenheter,

ävensom att tillse bland annat, att vid fastställandet av tobaksvarornas priskurantpris

sådana grunder tillämpas, att den konsumerande allmänheten skyddas

mot obehörig fördyring av varorna, att tillverkningen bedrives så, att allmänhetens

smak och vanor behörigen tillgodoses, att endast med nödig varsamhet

och med tagen hänsyn till återförsäljares berättigade intressen sådana

ändringar i försäljningsförhållandena vidtagas, som äro erforderliga för en

rationell skötsel av bolagets rörelse, att sådana rabattförmåner lämnas återförsäljare,

att, i vad på bolaget beror samt med behörig hänsyn till rådande

förhållanden inom tobakshandeln, återförsäljare må äga möjlighet att förvärva

skälig inkomst av sin rörelse, samt att i förekommande fall gent emot

de hos bolaget anställda arbetarna och övrig personal förfares med den särskilda

hänsyn, som betingas av bolagets ställning såsom ensam arbetsgivare

inom tobaksindustrien.

Jourhavande direktören har enligt instruktionen att göra sig noggrant underrättad

om bolagets förhållanden samt att med uppmärksamhet följa bolagets

verksamhet, i synnerhet i vad den kan hava inflytande på statens trygghet

för att skattebelopp vederbörligen debiteras och inbetalas. I instruktionen meddelas

vidare föreskrifter om särskilda åligganden för jourhavande direktören,

åsyftande att bereda staten säkerhet för kontraktets fullgörande, m. m.

Ledamot, som finner sig icke kunna biträda beslut, som fattas vid styrelsesammanträde,

bör låta till protokollet anteckna sin avvikande mening.

Jämväl för de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna är den 26 februari

1915 utfärdad särskild instruktion, innefattande närmare bestämmelser om

deras åligganden.

Det mellan staten och monopolbolaget träffade kontraktet ävensom instruktionerna

för de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna och revisorerna

torde få såsom bilagor (1—3) fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Den ersättningsplikt, som i anledning av monopolets införande jämlikt

ersättningsförordningen åvilar staten, kan i korthet sägas omfatta dels tobaksfabrikanternas

i och för tobakstillverkningen använda materiella tillgångar,

Instruktionen

för de av

Kungl. Maj:t

utsedda

styrelseledamöterna.

Instruktionen

för de av

Kungl. Maj:t

utsedda

revisorerna.

Kostnaderna

för monopolets

införande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

dels det immateriella värde, som de inom tobaksindustrien arbetande företagen

såsom sådana kunde anses representera, dels ock gottgörelse i viss

omfattning för förlorad anställning inom tobakstillverkningen'' samt i viss

mindre omfattning för förlorad eller minskad verksamhet inom handeln

med råtobak och tobaksvaror (1 §). I 6—10 §§ av ersättningsförordningen

innehållas de närmare förutsättningarna och grunderna för ersättnings utgående.

I 11 § innefattas de särskilda bestämmelser i avseende å inlösning och ersättning,

som gälla beträffande aktiebolaget förenade svenska tobaksfabriker.

Slutligen innehåller 12 § särskilda bestämmelser angående understöd.

Genom särskilda förordningar den 11 juni 1915 (nr 199) och den 17 juni

1916 (nr 213—215) har i vissa avseenden rätten att erhålla ersättning eller

understöd reglerats eller utvidgats. Genom förordning den 17 juni 1916

(nr 212) har statens ersättningsplikt utsträckts till att omfatta jämväl tobaksengrossister

och hos dem anställda personer. Sedan 1919 har jämväl utgått

understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer.

(Svensk författningssamling 1919: 535, 1920:157, 1921: 409.)

För prövning av de i anledning av monopolets införande från fabrikanter

och andra uppkommande inlösnings- och ersättningsanspråk tillsattes i överensstämmelse

med vad som stadgas i ersättningsförordningen (3 §) av Kungl.

Maj:t en centralkommission, varjämte för förberedande behandling av de

framställda anspråken tillsattes lokalkommissioner i de olika delarna av riket.

De sammanlagda utgifterna för monopolets införande hava uppgått till i

runt tal 51,725,000 kronor, varav 38 miljoner kronor belöpa å immateriella

värden (monopolrätten), cirka 13 miljoner kronor å materiella tillgångar samt

återstoden å omkostnader och räntor. Det sammanlagda ersättnings- och

inlösningsbeloppet överstiger med nära 7 miljoner kronor, vad riksdagen

beräknat. Merkostnaden hänför sig huvudsakligen till värdeminskning å

fastigheter, personliga ersättningar till arbetare samt kommissionsutgifter

och räntor.

Monopolbolagets

verk

samhet.

Organisation

och förvaltning.

Monopolbolaget började sin verksamhet den 1 juni 1915. 1 organisationsoch

förvaltningshänseende är rörelsen indelad i tre huvudgrupper: huvudkontoret,

fabrikerna och tobakskontoren.

Huvudkontoret, som är förlagt till Stockholm, leder rörelsen, tillhandahåller

fabrikerna och tobakskontoren erforderligt rörelsekapital, inköper råtobak

m. m. samt leder i stora drag såväl försäljningen som tillverkningen.

Fabrikerna, som tillverka tobaksvaror enligt den fördelning och de särskilda

föreskrifter, som meddelas av huvudkontoret, leverera varorna till

tobakskontoren. I början av sin verksamhet bedrev bolaget tillverkning i ett

flertal av de äldre fabrikerna. Under första året övertogos och drevos sålunda

icke mindre än 29 fabriker. Så småningom och hand i hand med

koncentrering av driften har monopolbolaget förvärvat eller låtit uppföra

och inreda nya fastigheter, så att numera den väsentligaste delen av tillverkningen

sker i egna, moderna lokaler, utrustade med tidsenliga för stordrift

lämpade maskiner. För närvarande drives tillverkning å följande

orter: Malmö (cigarrer och cigarrcigarretter), Karlskrona, Göteborg och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj:tu proposition Nr 192.

17

Norrköping (snus), Södertälje (cigarretter), Stockholm (alla varuslag utom

tuggtobak), Arvika och Charlottenberg (röktobak och tuggtobak), Gävle

(cigarrcigarretter) samt Härnösand (cigarretter, röktobak och snus).

Tobakskontoren ombesörja försäljningen och distributionen. Varor för

försäljning rekvireras • genom huvudkontoret, som efter granskning vidarebefordrar

orderna till fabrikerna för expedition. Försäljningen grundas

huvudsakligen på order direkt från återförsäljarna, men sker tillika genom

ett mindre antal resande och platsförsäljare. Tobakskontor äro upprättade

på följande platser: Malmö, Karlskrona, Kalmar, Jönköping, Göteborg, Norrköping,

Örebro, Stockholm, Arvika, Karlstad, Uppsala, Gävle, Hudiksvall,

Sundsvall, Härnösand, Östersund och Luleå.

é

För förvaltning av monopolbolagets fastigheter m. m. äro tre särskilda

bolag bildade, nämligen tobaksmonopolets fastighetsaktiebolag, fastighetsaktiebolaget

bryggaren och aktiebolaget tobaksodling.

Med avseende å de förhållanden, som röra bolagets arbetare- och tjänste- Arbetare och

mannapersonal, må följande sammanfattande upplysningar lämnas. tjänstemän.

Antalet arbetare utgjorde år 1916 973 män och 3,358 kvinnor, år 1919

1,218 män 1 och 4,481 kvinnor *, år 1920 1,139 män och 3,996 kvinnor samt

år 1923 819 män och 2,548 kvinnor. Antalet tjänstemän uppgick år 1916

till 410, steg år 1919 till 69S1 samt hade år 1923 nedgått til! 403 personer.

Förhållandet mellan bolaget och dess arbetare är reglerat genom arbets- och

löneavtal. Den genomsnittliga årsinkomsten för samtliga arbetare uppgick

år 1916 till cirka 900 kronor, år 1919 till cirka 2,350 kronor, år 1921 till

cirka 2,950 kronor och år 1923 till cirka 2,100 kronor. Tvister, som eventuellt

uppkomma under avtalstiden, avgöras på sätt angives i en för detta

ändamål särskilt träffad överenskommelse om förhandlingsordning. Det däri

föreskrivna sättet för lösandet av uppkommande tvister har visat sig medföra

gott resultat. Under bolagets verksamhetstid hava blott tre strejker förekommit,

av vilka endast den första fick någon nämnvärd omfattning.

Samtliga i bolagets tjänst anställda arbetare och tjänstemän äro numera

pensionsförsäkrade, förvaltningspersonalen i Sveriges privatanställdas pensionskassa

samt teknisk personal och arbetare hos pensionsstyrelsen. Arbetarna

hava egen sjuk- och begravningskassa. För varje medlem i denna kassa

betalar bolaget viss årlig avgift, varjämte kassan åtnjuter vissa andra förmåner

från bolagets sida. Kassan erhåller statsunderstöd samt ett kommunalt

anslag av Stockholms stad.

Intressekontor äro upprättade vid de större fabrikerna till ett antal av

nio. Genom intressekontoren hava för arbetarna anordnats kurser i olika

läroämnen samt i gymnastik, klädsömnad, matlagning m. m. För personalens

barn äro barnkrubbor och sommarkolonier anordnade. Vid slutet av år

1918 var personalens fordran å sparkasseräkning hos intressekontoren cirka

15,000 kronor, medan motsvarande tillgodohavande vid 1923 års utgång

uppgick till cirka 160,000 kronor.

För att medverka till avhjälpande av den svåra bostadsbristen under

krisåren beslöt bolaget år 1919 att ställa visst belopp till förfogande för

egnahemslån åt i bolagets tjänst anställda personer. Nu gällande egnahemslån

uppgå till ett antal av 40 med ett lånebelopp av sammanlagt cirka

1 Detta antal utgör det högsta under bolagets verksamhetstid.

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 sand. 1Ö3 höft. (Nr 192.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

290,000 kronor. Till lindrande av dyrtidstrycket under den svåraste kristiden

upprättades under åren 1916 och 1917 å de större fabriksorterna varuförmedlingskontor,

genom vilka personalen kunde inköpa livsförnödenheter

till relativt billiga priser. I samband därmed upprättades jämväl marketenterier.

Rörelsen erhöll en betydande tillslutning. Totalvärdet av inköpta

och försålda varor uppgick till över 8 miljoner kronor. Under år 1919

avvecklades varuförmedlingsrörelsen, medan marketenterirörelsen fortfarande

bedrives ehuru i mindre omfattning.

Den totala tobakskonsumtionen under åren 1916—1923.

(A diagrammen äro cigarrer och cigarrcigarretter angivna i milj. st., cigarretter i 10-tal

milj. st., röktobak och tuggtobak i 1,000-tal kg. samt snus i 10,000-tal kg.).

I nedanstående diagram hava inlagts kurvor, utvisande växlingarna i

kvantiteten av de under åren 1916—1923 genom monopolbolaget och tobakshandlarna

försålda tobaksvarorna.

(1,629.867

Bete

160 —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 192. 19

1300

1200

1100

mnn

I “ I

Bete ckiLin^

1,264

____________Röktobak

—

_ S Tills

/

**«

.........

..............

1.045

900

RflO

/

/

750

/

700

/

'' nm

850

\

600

550

500

''638

V*

,<*• %

•

*

5724?.

''v* — ,

_____5^501^26

450

4,68

ij00

<

X

X

X

350

381

*

X

X

X

*

300

250

200

iso

I00

50

0

**

•*

X

X

*

■ * ■

-

1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923

Av diagrammen framträda vissa karaktäristiska förskjutningar dels uti

tobakskonsumtionen över huvud taget, dels oek uti konsumtionens fördelning

å varuslagen. I stort sett betecknar tiden efter 1919 en nedgång i

tobakskonsumtionen, och denna nedgång är påfallande stor såvitt angår

cigarrer och cigarretter samt tuggtobak. På senaste tiden förmärkes en

viss stegring i omsättningen av cigarrcigarretter och röktobak, vilket

närmast skulle giva vid handen, att en övergång äger rum från förbrukning

av cigarrer och cigarretter, vilka fortfarande visa nedgång, till de

nämnda billigare varuslagen.

Det förtjänar nämnas, att kurvorna för tuggtobak och snus så gott som

uteslutande representera tobaksmonopolets försäljningar; tobakshandlarnas

import av dessa varuslag är ytterst ringa.

För tobaksmonopolets försäljningar av olika varuslag hava kurvor av

enahanda beskaffenhet inlagts i efterföljande diagram. Till jämförelse hava

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 192.

Tobaksmonopolets försäljning.

Tobaksmonopolets försäljning

och tobakshandlarnas

import under åren

1916-1923.

Cigarrer och cigarrcigarretter i milj. st.

Cigarretter i 10-tal milj. st.

Röktobak i 10,000-tal kg.

558 sos

BIT LODNING-.

CiOARRCR

-----ClOARRCIGARRLTTCR

- + - 4- CiGARRETTER

RÖRTOBAK

12 5.''20

119 826

—rs

1.058 43i

Tfoy.eio

Tobakshandlarnas import

47 232

39.728

C *oi

- - - 84.173

5.000 .

4!.07fc

3 0 544

1916 1917 1718 1919 1920 1921 1922 1923-1916 1917 1919 1919 1920 1921 1922 1923

vid sidan därav ställts kvantitetskurvorna i samma skala för tobakshandlarnas

import. En sammanslagning av dessa båda grupper av kurvor

skulle alltså bilda de kurvor, som upptagits å föregående diagram för motsvarande

varuslag.

Innehållet av detta diagram belyses närmare av följande tabell,'' som för

däri upptagna varuslag ånger särskilt för tobaksmonopolet och särskilt för

handlandena kvantitetssiffror för cigarrer, cigarrcigarretter, cigarretter

och röktobak.

'' Angående denna tabell, se vidare sid. 43, 59.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K linål. Maj ds proposition Nr 192.

2\

Cigarrer (milj. st.):

Monopolets försäljning ..........

Handlandenas import ............

Cigarrcigarrelter (milj. st.):

Monopolets försäljning ..........

Handlandenas import.............

Cigarretter (milj. st.):

Monopolets försäljning ..........

Handlandenas import.............

Röktobak (tusentals kg.):

Monopolets försäljning ..........

Handlandenas import.............

1910

1917

1918

1919

62.8

82.1

80.9

125.

18.0

22.5

47.2

21.

66.5

97.9

100.1

131.

5.0

6.1

10.4

13.

703.7

890.9

1,041.4

1,477.

30.5

32.4

37.5

56.

586.2

747.0

532.3

892.

52.3

43.4

69.7

370.

1920

1921

1922

1923

88.9

58.o

62.3

39.7

30.7

33.2

12.8

11.1

118.3

116.8

118.5

119.8

19.8

25.9

11.3

16.4

1,558.6

1,345.4

1,123.2

1,058.4

71.4

84.2

40.1

41.1

i

775.2

814.5

896.8

944.4

291.1

191.5

137.1

100.7 i

Den av tobakshandlarna importerade kvantiteten av skilda varuslag har

för åren 1916—1923 utgjort så stor andel av tohaksmonopolets försäljning

inom motsvarande varugrupper, som angives genom de i följande tabell

intagna procenttalen.

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Cigarrer ...................................

28.67

27.4 0

58.41

16.95

34.48

57.17

20.49

27.88

Cigarrcigarretter ........................

7.52

6.23

10.48

10.04

16.73

22.18

9.56

13.69

Cigarretter.................................

4.84

3.68

3.60

3.80

4.58

6.20

3.57

3.88

Röktobak .................................

8.87

5.7 0

13.16

41.55

37.55

23.56

15.27

10.70

Enligt det sålunda lämnade siffermaterialet kan förloppet av växlingarna

i omsatta varukvantiteter i stora huvuddrag angivas på följande sätt:

Tohaksmonopolets försäljning av cigarrer steg från 62.8 miljoner stycken

år 1916 till 125.2 miljoner stycken år 1919 men har sedermera åter nedgått,

år 1923 ända till 39.7 miljoner stycken. Importen, som år 1916 utgjorde

18 miljoner stycken och år 1918 visade maximum, 47.2 miljoner

stycken, har nedgått till 11. i miljoner stycken. Av cigarrcigarretter har

tobaksmonopolet år 1916 försålt 66.5 miljoner stycken, år 1919 131.3 miljoner

stycken samt år 1923 119.8 miljoner stycken eller det högsta antalet

näst efter 1919 års. Motsvarande siffror för importen utgjorde respektive

5.o, 25.9 (år 1921) och 16.4 miljoner stycken. Av tobaksmonopolet försålda

cigarretter uppgingo år 1916 till 703.7 miljoner stycken, år 1920 till 1,558.5

miljoner stycken samt år 1923 till 1,058.4 miljoner stycken. Importen utgjorde

år 1916 30.5 miljoner stycken, år 1921 84.2 miljoner stycken samt år 1923

41.i miljoner stycken. Röktobaken företer för monopolet år 1923 den

högsta försålda kvantiteten, 944,400 kilogram, medan motsvarande siffra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

år 1916 utgjorde allenast 586,200 kilogram. Importen var störst år 1919,

370,500 kilogram, och uppgick då till nära 4 gånger den kvantitet, som

importerades år 1923, eller 100,700 kilogram.

Förhållandet mellan tobakshandlarnas import och tobaksmonopolets försäljning

enligt den procentiska sammanställningen uppvisar dessa mera

utmärkande tal. För cigarrer var förhållandet år 1916 28.6 7 procent, det

nådde sitt maximum år 1918 (58.41 procent) och utgjorde år 1923 27.8 8

procent; år 1921 framvisar procenttalet 57.17. För cigarrcigarretter utgjorde

motsvarande tal respektive 7.52 procent (1916), 22.18 procent (1921,

maximum) och 13.6 9 procent (1923). Procenttalet beträffande cigarretter

har växlat mellan lägst 3.6 0 (1918) och högst 6.2 6 (1921) samt uppgår för år

1923 till 3 .88. Tobakshandlarnas försäljning av röktobak uppgick år 1916

till 8.87 procent och år 1918 till 41.55 procent av tobaksmonopolets försäljning,

varefter procenttalet stadigt sjunkit; för år 1923 antecknas sålunda

10.70 procent.

Det härefter intagna diagrammet utvisar växlingarna i värdet av tobaksmonopolets

försäljning under åren 1916—1923, och har vid sidan därav

ställts ett i samma skala uppgjort diagram för växlingarna i värdet av

tobakshandlarnas import. Dessa kurvor motsvara alltså de i diagrammet

å sid. 19 inlagda kvantitetskurvorna. Att framlägga värdediagram över

den samlade försäljningen på sätt som skett beträffande kvantiteten har

ansetts äga mindre intresse.

Av detta diagram framgår i huvudsak följande. Värdet av tobaksmonopolets

försäljning av cigarrer har stigit från 8.54 6 miljoner kronor år 1916

till 28.82 2 miljoner kronor år 1919 men sedermera åter nedgått till 9.8so

miljoner kronor år 1923. Importen, som år 1916 hade ett värde av 4.71 o

miljoner kronor, och år 1918 visade maximum, 26.5 35 miljoner kronor,

har nedgått till 4.2 6 0 miljoner kronor. Av cigarrcigarretter har tobaksmonopolet

år 1916 försålt till ett värde av 4.7 8 8 miljoner kronor; år 1923

utvisar hittills det största värdet, nämligen 14.8 0 7 miljoner kronor. Importvärdet

för denna tobaksvara steg från 0.4 5 o miljoner kronor år 1916 till

3.603 miljoner kronor år 1921 men har sedermera gått tillbaka till 2.452

miljoner kronor år 1923. Av tobaksmonopolet försålda cigarretter hade ett

värde år 1916 av 19.821 miljoner kronor, år 1920 av 66.12 6 miljoner kronor

och år 1923 av 46.7 g i miljoner kronor. Motsvarande siffror för importen

utgjorde 1.641 miljoner kronor, 8.745 miljoner kronor och 4.506 miljoner

kronor. Röktobaken företer för monopolet år 1923 det högsta försålda

värdet, 18.08 7 miljoner kronor, medan motsvarande siffra år 1916 utgjorde

allenast 4.676 miljoner kronor. Importvärdet var störst år 1919, 14.375

miljoner kronor, och uppgick då till något mera än 3 gånger dess värde

år 1923, eller 4.7 08 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 1U2.

28

Tobaksmonopolets försäljning.

65

bo

55

50

H5

HO

35

30

25

20,

I 5

BfTfCKN/HC-

crttn l

66 ill

__1

Värdet av tobaksmonopolets

försäljning och tobaks- handlarnas import under

åren 1916 —1923.

([ miljoner kronor.)

Tobakshandlarnas import.

-Cli,AAAÄ H

-------

* - +■ -\C iAARRerrctt

-..........HötcrottAA

l

*■.

\

j

\

6.7*1 ’

/

/

l

/

28.822.

\

I653J

/

\

\

/

19*2 1

/

18.0*7

1

/

9«\

1

1

JU*!<•

Hit*

I

8.7**S

■''••V -

74

yt7IO

l.6*M

l.«V»

_Pfft

—

3.(02

.........

5,»,

iso*

916 1917 1518 1919 1920 1921 1922 I923-I9I6 1917 l?)8 1919 1920 1921 1922 1923

Diagrammets innehåll belyses närmare av de i följande tabell intagna

uppgifter om den andel, uttryckt i procent, som värdet av tobakshandlarnas

import av olika varuslag under åren 1916 1923 utgör av mot
svarande

värde för tobaksmonopolets försäljning:

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Cigarrer...................................

55.li

47.20

161.90

32.07

56.19

68.1 B

30.2 6

43.07

Cigarrcigarretter ........................

9.40

8.16

18.74

15.78

19.81

24. B 7

11.85

16.56 |

Cigarretter.................................

8.28

7.58

13.ec

10.02

13.22

14.06

9.19

9.64

16.18

53.7 5

96.47

91.37

58.54

39.00

26.03

Någon närmare utläggning av dessa siffrors innebörd torde icke vara

erforderlig.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Genomsnittspriser å dels de av tobaksmonopolet försålda, dels de av tobakshandlarna

importerade tobaksvarorna.

I den härefter intagna tabellen hava sammanställts genomsnittspriser

under åren 1916—1923 för dels de av tobaksmonopolet försålda, dels de

av tobakshandlarna importerade tobaksvarorna. Tabellen upptager särskilda

uppgifter om tobakshandlarnas priser i procent av tobaksmonopolets, vidare

indexserier för prisserierna ävensom en med utgångsberäkning från år

1916 fortlöpande indexserie för levnadskostnaderna.

A r

Levnads-

kostnads-

index

C i

£ a r

e r

Cigarrcigar

r e 11 e

r

Av tobaks- monopolet

försålda

Av tobakshand- larna impor- terade

Hand- larnas

pris i

% av

mono- polets

Av tobaks- monopolet

försålda

Av tobakshand- larna impor- terade

Hand- larnas

pris i

% av

mono- polets

Kr. per

100 «t.

Index

Kr. per

100 st.

Tndex

Kr. per

100 st.

Index

Kr. per

100 st.

Index

1916.........

100

13.61

100

26.16

100

192

7.20

100

9.00

100

125

1917.........

122

14.80

109

25.4 9

97

172

7.13

99

9.34

104

131

1918.........

168

20.2 7

149

56.18

215

277

10.32

143

18.53

206

180

1919.........

198

23.02

169

43.57

167

189

10.93

152

17.18

191

157

1920.........

208

26.93

198

39.97

153

148

12.35

172

14.26

158

115

1921.........

182

26.96

198

32.14

123

119

12.56

174

13.91

155

in

1922.........

146

24.61

181

36.33

139

148

12.37

172

15.33

170

124

! 1923........

134

24.89

183

38.4 6

147

155

12.36

172

14.94

166

• 121

Å r

•

Levnads-

kostnads-

index

Av to

mono

förs

C i g a

r r e

t t e r

K ö

k t o b

a k

—

baks-

polet

lida

Av tobakshand- larna impor- terade

Hand- larnas

pris i

% av

mono- polets

Av tobaks- monopolet

försålda

Av tobakshand- larna impor- terade

Hand- larnas

pris i

% av

mono- polets

Kr. per

100 st.

Index

Kr. per

100 st.

Index

Kr. per

kg.

Index

Kr. per

ksr-

Index

1916.........

100

2.82

100

5.87

100

190

7.98

100

20.96

100

263

1917.........

122

2.98

106

6.21

116

208

8.43

106

23.40

112

278

1918.........

168

3.76

133

14.25

265

379

13.78

173

56.59

270

411

1919.......

198

4.34

154

11.46

213

264

16.69

209

38.80

185

232

1920........

208

4.24

151

12.26

228

289

18.il

227

44.06

210

243

1921.........

182

4.37

155

9.82

183

225

18.96

238

47.2 4

226

249

1922........

146

4.46

158

11.46

213

257

19.32

242

49.34

236

255

1923.........

134

4.4 2

157

10.97

204

248

19.16

240

46.61

223

243

Av tabellen framgår, att importens genomsnittspriser i allmänhet ligga

avsevärt högre än monopolets. Vidare kan i stort sett för samtliga varuslag

sägas, att prisnivån med avseende å särskilt monopolets men i viss

mån även importörernas varor i början av dyrtiden låg under indextalet

för levnadskostnaderna. Vid index’ nedgång hava priserna icke sänkts i

motsvarande mån. Prissänkningen har varit minst för monopolets varor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1U2.

25

och dess avstannande torde delvis haft sin grund i den merbelastning, som

infördes genom den särskilda skatten. Den avsevärda stegringen i priserna

å röktobak torde till stor del bero därpå, att ett flertal rökare övergått från

cigarrer till röktobak, samt att dessa i allmänhet torde använda tobak av

högre kvaliteter.

Tobaksmonopolets distributionskostnader.

Monopolbolagets distributionskostnader hava under åren 1915—1923 uppgått

till följande belopp:

o

xV r

Frakter från

fabriker till

Frakter från

tobakskontor

Övriga omkost- nad t-r vid

Summa d stributious- kostnader

tobakskontor

i 1,000-tal kr.

till kunder

i 1,000-tal kr.

tobakskontoren

i 1,000-tal kr.

i 1,000-tal kr.

i % av för- säljn.

1915....................

83

56

526

665

4.21

1916.....................

252

170

1,271

1,693

2.8 7

1917.....................

385

243

1,591

2,219

2.98

1918....................

653

424

2,157

3,234

3.27

1919.....................

1,030

697

2,827

4,554

2.87

1920.....................

1,068

878

3,046

4,992

3.12

1921.....................

866

760

2,984

4,610

3.21

1922.....................

627

534

2,437

3,598

2.7 0

1923.....................

496

466

2,118

3,080

2.55

Av denna tabell framgår, att distributionskostnaderna nedbringats frän

4.21 procent år 1915 till 2.5 5 procent år 1923.

Av tobaksmonopolet lämnad försäljning srabatt.

Försäljningskostnaderna i form av rabatter till återförsäljare liava för

monopolbolaget under åren 1915—1923 utgjort:

Ä r

Försäljning

i 1,000 tal kr.

R a b a t

ter

i 1,000-tal kr.

% av iör- säljn.

1915.....................

15,793

3,175 1

20.10

1916.....................

59,051

12,029 1

20.87

1917..................

74,394

14,079

18.92

1918.....................

98,747

15,079 3

15.27

1919.....................

158,848

23,815 3

14.99

1920.....................

160,240

24,236

15.12

1921.....................

143,555

21,755

15.15

1922.....................

133,152

19,968 3

15.oo

: 1923.....................

120,784

16,420

13.5»

1 Häri ingå till grossister utbetalda rabattbelopp för är 1915 med 1,533,057.82 kronor och för

år 1916 med 4,273,686.71 kronor. 2 Genom diskontering av den s. k. tilläggsrabatten till vissa

specialtobakshandlare utbetaltes härutöver år 1918 2,779,698.40 kronor och år 1919 2,604,825.50

kronor. 3 Häri ingår omsättningspremie vid ökad cigarrförsäljning med 1.279,367.84 kronor.

Enligt tabellen hava ifrågavarande försäljningskostnader avsevärt nedgått,

nämligen från 20.x procent år 1915 till 13.5 9 procent av försäljningen år 1923.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

T obaks monopolets till statsverket redovisade tobaksskattebelopp.

(I 1,OOO-tal kronor.)

Monopolbolaget bär till statsverket under åren 1915—1923 redovisat följande

skattebelopp:

Tobaksmonopolets försäljning av egen tillverkning

och import

Tobakshandlarnas import

År

Cigar- j Cigar-j Cigar- rer 1 C1Sf retter

| retter j

Rok- . Tugg-1 0 0

, , , , , , ; Snus i Summa

tobak ! tobak1

Cigar-

rer

Cigarr J gjga J j ga

C,g*‘- retter I tobak = §

retter | J ^ ~

a (Summa

ce 1

Total- j

summa

,

i!‘

1915

237

135

679

134

122!

1,105

2,412

>94

—

314

41

1

-

450

2,862

1916

1,282

718

5,946

935

604

4,550!

14,035

707

68

492

219

4

1

1,491

15,526;

1917

1,821

1,048 i 7,952

1,260

65o|

4,8021

17,533

860

86

603

203

2

1

1.755

19,288‘

1918

2,459

1,549

11,735

1,467

6851

5,539

23’434

3,980

290

1.603

789

—

—

6,662

30,096!

1919

4,323

2,152

19,262

2,980

1,283

7,540j

37540

1,387

340

1,930

2.875

9

—

6,541

44,081

1920

3,590

2,193

19,838

2,808

1,300|

8,755

38,484

1,838

424

2,623

2,565

15

5

7,470

45,954

1921

2,345

2,200

17,649

3,091

1,129

8,332;

34,746

1,598

540

2,481

1,809

6

i

6,485

41,181;

1922

2,510

2,200

18,920

4,601

1,1771

9,089!

38,497

1,119

534

1,752

1,884

3

i

5,293

43,790

1923

1,720

2,594

18,849

5,040

1,0271

8,404)

37,634

l,O10| 700

1,686

1,345

4

i

4,746

42,380

Summa

20,287

14,789

120,830

22,316

7,977

58,116 244.315

12,593

2,982

13,484

11,730

44

10

40,843

285,158j

1 Innefatta!'' både cigarrer och cigarrcigarretter.

Det sammanlagda skattebelopp, som under de gångna åren inlevererats

till statsverket, utgör sålunda 244,315,000 kronor för monopolbolagets till

verkning och import samt 40,843,000 kronor för handlandenas import. Den

från sistnämnda import härflytande skatten uppgår således till omkring 14

procent av hela skatteuppbörden.

Tobaksmonopolets vinst.

En sammanställning av monopolbolagets vinst under åren 1915—1923

samt utdelningen därav giver följande till resultat:

År

Aktie-

kapitalet

I riks- , , . ,

.Netto v inst

staten j

beräkn.

utdeln. | Kronor

1 °/

1 /o

av

akt.-

kapit.

A v vi n

Preferensaktier

ten har utdelats å

Stamaktier | Hela aktiekapit.

Kronor | %

Kronor

% j Kronor

O/ j

7o 1

1915

35,000,000

— 2,494,296

54

7.18

1,020,000

6

1,080,000

6

2,100,000

6

1916

35,000,000

100,000; 7,767,795

79

22.19

1,445,000

81/''2

4,770,000

267*

6,215,000

17.76

, 1917

35,000,000

1,080,000 7,776,868

94

22.22

1,445,000

8lb

4,770,000

261/a

6,215,000

17.76

1918

46,000,000

2,340,OOOj 11,188,527

70

24.82

1,445.000

8''h

7,685,000

2672

9,130,000

19.S5

1919

46,000,000

4,500,000 11,201,206

52

24.35

1,445,000

87=

7,685,000

267^

9,130,000

19.85

1920

46,000,000

5,000,000 11,907,262

40

25.89

1,530,000

9

8,990,000

31

10,520,000

22.87

1921

46,000,000

6,380,000,11,481,346

88

24.9 c

1,530,000

9

8,990,000

31

10,520,000

22.87

1922

46,000,000

9,000,000 15,157,866

12

32.95

1,700,000 10

11,600,000

40

13,300,000

28.91

1923

46,000,000

«,990,000 1 —

-

_

—

—

—

—

-

—

— 11,560,000| —

55.570,000

67,130,000

1 Uppskattas till cirka 15,200,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kanal. Majds proposition Nr 192.

27

Vinstbeloppen liava uppstått a rörelsen under det år, för vilket de äro

angivna, men utdelningen har verkställts först under det följande året.

Utdelningen för åren 1915—1922 till preferensaktieägare fördelar sig på

a) preferensaktier tillhörande pensionsstyrelsen kronor 8,160,000

h) » » allmänheten ................... » 3,400,000

Kronor 11,560,000.

Statens kapitalutlägg för tobaksmonopolets införande har i stort sett utgjort

29,000,000 kronor, representerande statens stamaktier i bolaget. Enlig!

tabellen har staten genom utdelning å stamaktiekapitalet för tiden 1915—

1922 tillförts en inkomst av 55,570,000 kronor. Staten kan således sägas

hava tillfullo återbekomma sin kapitalinsats jämte ränta, detta även om

hänsyn tages till penningvärdets fall.

Statens inkomster av tobakshanteringen.

(I 1,000-tal kronor.)

Till statsverket hava under åren 1915—1923 inlevererats följande medel,

härflytande från tobakshanteringen.

.....r

1915 1916 1917

1918

1919 1920 1921

1922

1923

Summa

Tobaksskatt .........

2,125 15,290 18,875

28,716

43,496| 45.887; 41,750

35,551

32,593

264,283

Särskild skatt a to-,

baksvaror .........

- 1 ~ “

—

7,591

10,022

17,613

Utdelning ............1

— | 1,080 4,770

4,770

7,6851 7,6851 8,990

8,990

11,600

55,570

Tull å råtobak och.

1 j

|

lärdiga tobaksva-j

! 1

ror............ cirka;

2,275) 5,700 5,800

5,250

7,200 9,100 8,300

(i,(XX)

6,100

55,725

Inkomst- och förmö-

gcnhetsskatt ......

— 1 91[ 429

997

1,614; 1,983 2,291

2,139

3,050

12,594

S urania

4,400 22,161 29,S74

39,733

59,995| 64,655 61,331

60.271

63,365

405,785

Före tobaksmonopolets införande utgjordes statens skatteinkomst av tobakshanteringen

uteslutande av tullavgifter, vilka vid samma tid uppgingo till

omkring sex miljoner kronor.

Här må vidare nämnas, att det totala utförsäljningsvärdet för i riket

tillverkade och dit införda tobaksvaror utgjorde i runda tal under år 1908

38,108,000 kronor, år 1916 66,971,000 kronor och är 1923 136,725,000 kronor.

Fördelad på medelantalet invånare i Sverige under sagda år komma av

nämnda konsumtionssiffror respektive 7.05, 11.68 och 22.79 kronor per individ.

Fördelad på endast den manliga befolkningen över 15 år stiger summan till

respektive 21.53, 35.25 och 67.52 kronor. Härvid bör dock märkas, att 1908

års siffror icke äro fullt jämförbara med motsvarande siffror för åren 1916

och 1923, enär 1908 års försäljningsvärde torde vara beräknat efter avdrag

av återförsäljarerabatt, under det att för de båda senare åren priskurantpriset

beräknats, varjämte uppgifterna över folkmängden i vissa fall äro

approximativa.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Frågan o.n

kontraktsuppsägning.

Statsmonopol

eller fri

näring

1904.

2 909, 191 1.

En närmare undersökning av monopolbolagets verksamhet under åren

1915—1922 har på uppdrag av socialiseringsnämnden verkställts av därför

särskilt tillkallad. Till denna undersökning, som kommer att intagas i

statens offentliga utredningar och i dagarna lämnar trycket, her jag i övrigt

att få hänvisa.

Då jag nu går att taga ställning till frågan om uppsägning från statens

sida av det mellan staten och monopolbolaget slutna avtalet, inställa sig

omedelbart till besvarande två huvudfrågor, den ena huruvida statsmonopol

å tobakstillverkningen alltjämt bör bibehållas, och den andra huruvida,

därest den förra frågan besvaras jakande, utövandet av statsmonopolet även

framdeles bör upplåtas åt enskild.

Vad till en början angår frågan om statsmonopol eller fri näring torde jag

lämpligen böra här anföra något av vad tidigare uttalats angående monopolsystemet

och dess företräden i förhållande till andra beskattningsformer

beträffande tobak. Redan i kommittébetänkandet av år 1904 lämnades en utförlig

redogörelse i dylikt hänseende, därvid kommittén förklarade, att det icke

behövde särskilt framhållas, att på monopolbeskattningens väg ojämförligt

större inkomster skulle kunna beredas statskassan än vid vilken annan

skatteform som helst, varefter kommittén bland annat yttrade följande:

»Till förmån för monopolet kan ytterligare framhållas, att detta tobakshanteringens

samlande i en hand bereder tillfälle till genomförandet av besparingar

i driften, vilka eljest icke äro tänkbara. I detta hänseende vilja

kommitterade endast påpeka, hurusom inköpen av de för inonopolförvaltningens

tillverkning erforderliga kvantiteter utländsk råtobak kunna ske i

så stor skala, att redan därå en avsevärd vinst är att påräkna; vidare att

de agenter av olika slag, som äro för de privata fabrikanternas avsättning

av tillverkningarna nödvändiga, försvinna, och att därmed de högst avsevärda

belopp, som åtgått till provisioner och resekostnader, inbesparas till

vinst för statskassan; att förhållandet skulle bliva enahanda med de olika

slags reklamkostnader, som för närvarande till följd av den stora konkurrensen

icke kunna undgås; att en monopolförvaltning icke är utsatt för att

genom köpares iråkade obestånd åsamkas förluster, då monopolförvaltningen

icke av konkurrenshänsyn föranledes att på kredit utlämna tobaksfabrikat

till köparna; samt att handeln med tobaksfabrikat jämväl i andra avseenden

än ovan berörts kan ordnas på sådant sätt, att kostnaderna för fabrikatens

tillhandahållande åt konsumenterna nedbringas. — — — — — — — —

Slutligen bör ock påpekas det företräde hos monopolbeskattningen, att

skatten här kan mera direkt uttagas hos konsumenten än vid andra arter

av konsumtionsbeskattning.» I

I anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 27 maj 1909,

då frågan angående tobaksbeskattningens effektiva reglerande anmäldes för

Kungl. Maj:t, framhöll dåvarande departementschefen som sin åsikt, att

ett fullt tillvaratagande av skattekraften hos tobaken säkerligen icke stode

att vinna annorledes än genom monopollagstiftning. Och de kort därefter

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 192.

tillsatta sakkunniga uttalade sig i sitt år 1911 avgivna betänkande i enahanda

riktning som 1903 års kommitté.

Vid framläggandet inför 1914 års senare riksdag av förslaget om införande av

statsmonopol förklarade sig föredragande departementschefen visserligen icke

kunna bortse frän de olägenheter, som måste anses förenade med statsdrift

inom eu stor industri. Staten kunde givetvis i sin verksamhet icke begagna

sig av lika fria former som den enskilde näringsutövaren och kunde knappast

lika smidigt som denne anpassa sig efter konsumenternas krav. Där

det personliga intresset för ett företags utveckling förminskades, försvagades

ofta nog de skiftande impulserna, initiativet och arbetsintensiteten. Härtill

komma, att det ur statens synpunkt icke kunde anses önskligt, att staten

inträdde som ensam arbetsgivare och producent inom en stor industrigren

och sålunda kanske mot sin vilja såsom part intvingades i sociala stridigheter,

vilka staten i sådan egenskap helst borde hålla sig utanför. Men

även om dessa olägenheter icke finge förbises, fann departementschefen sig

i huvudsak kunna instämma i nyss återgivna uttalanden angående monopolets

företräden. Därutöver framhöll han bland annat, att statsmonopolet,

förutom den nödiga elasticiteten, som möjliggjorde en successiv stegring

av avkastningen i mån av statsverkets behov av ökade inkomster, ur skatteteknisk

synpunkt besutte jämväl den fördelen framför andra beskattningsformer,

att det för samma utgift från den konsumerande allmänhetens sida

för tobaksförbrukningen lämnade staten den största inkomsten. Vid ett

statsmonopol förefunnes ock i vida högre grad än vid varje annat beskattningssystem

möjlighet att till den konsumerande allmänhetens förmån reglera

priserna å tobaksvaror eller, därest monopolet icke utövades av staten själv,

i allt fall tillfälle att genom normerande bestämmelser till allmänhetens

tryggande influera å prissättningen, så att priserna å tobaksvaror icke sattes

oskäligt höga.

Jämväl det särskilda utskott inom riksdagen, till vars behandling förslaget

i fråga hänsköts, fann sig böra — med avslag å i ämnet väckta

motioner — tillstyrka införandet av statsmonopol »såväl på grund av den

genom de redan verkställda utredningarna ådagalagda svårigheten att på

annan väg än statsmonopolets tillfredsställande lösa den föreliggande beskattningsfrågan

som ock på grund av monopolets rent positiva företräden

framför andra beskattningssystem». Till denna utskottets uppfattning anslöt

sig ock riksdagen.

Såsom i det föregående framhållits, infördes statsmonopol å tobakstillverkningen

i vårt land först efter omfattande utredningsarbeten ocli grundliga

överväganden. Vad därvid såsom huvudskäl anfördes för och emot monopolsystemet

synes i det stora hela hava besannats av de gångna årens erfarenhet.

Avsikten med tobaksmonopolet var att för staten möjliggöra genomförandet

av en tobaksbeskattning av tillräcklig elasticitet för att medgiva

1914

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts. proposition Nr 192.

uttagandet av de ökade inkomster, varav statsverket kunde komma i behov.

I sådant hänseende kan monopolet sägas hava val infriat de förhoppningar,

som ställts på detsamma. Statens inkomster av tobakshanteringen

under de gångna monopolåren hava, på sätt framgår av den å sid. 27 intagna

tabellen, varit betydande, och det vill förefalla, som om dessa icke kunnat

med ett annat skattesystem uttagas med större belopp, i allt fall icke utan

att den konsumerande allmänheten i högre grad än nu varit fallet måst

vidkännas ökade utgifter för tobaksförbrukningen. Och olägenheterna med

monopolsystemet synas icke hava varit större än man redan vid dess

införande haft anledning att räkna med. Samma skäl, som år 1914 åberopades

till förmån för monopolets införande, kunna således nu, sedan den

av monopolets införande betingade organisationen vunnit erforderlig fasthet,

så mycket mer anföras till stöd för monopolets fortsatta bibehållande. 1

detta avseende ifrågasätter jag fördenskull icke någon ändring.

Statsdrift

eller enskild

drift.

Vidkommande härefter frågan om statsdrift eller enskild drift hade den

av 1909 års sakkunniga intagna ståndpunkten, att staten själv skulle utöva

tillverkningsmonopolet, övergivits i det för riksdagen år 1914 framlagda

förslaget till tobaksbeskattningens ordnande. Till stöd för den däri föreslagna

anordningen, att utövandet av statsmonopolet skulle anförtros åt ett

enskilt, av staten kontrollerat bolag, anförde föredragande departementschefen,

att det därigenom bleve möjligt att undvika den med statsmonopolet

i dess av de sakkunniga föreslagna form förenade olägenheten av en statens

direkta företagarverksamhet på ett stort industriområde, varjämte med

monopolets upplåtande till enskilt bolag vore förenad den fördel, att för

dylikt fall statens kapitalanskaffning för monopolets genomförande icke behövde

taga så stor omfattning som i händelse av monopolets utövande genom

statsdrift.

I valet mellan det rena statsmonopolsystemet och den föreslagna modifierade

formen därav fann sig det särskilda utskottet inom riksdagen böra

tillstyrka det senare alternativet, detta så mycket hellre som, enligt vad

det framhölls, de viktigaste bland de av myndigheter och andra framställda

anmärkningarna mot det av 1909 års sakkunniga utarbetade monopolförslaget

riktade sig mot statsdriften såsom form för monopolets utövning.

Departements- De skål, som år 1914 anfördes till stöd för överlåtande å enskild av utehefen.

övandet av statens monopolrätt, lära alltjämt äga giltighet, och den vunna

erfarenheten av denna anordning kan knappast anses hava givit vid handen

något behov av ändring härutinnan. Visserligen har svenska tobaksindustriarbetareförbundet

vid en kongress i juli månad 1923 framhållit, att enligt

dess mening ett statens eget tobaksmonopol, i vars förvaltning och

styrelse tobaksarbetarna hade medinflytande, vore den rätta och lämpligaste

lösningen av tobaksindustriens monopolisering. Genom en dylik omläggning

skulle, menade man, resultatet av driften giva staten en högre vinst samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

.•{1

arbetarna bliva bättre tillgodosedda såväl i ekonomiskt som i andra hänseenden

ocli framförallt bliva säkerställda som utövare av sitt yrke. Jag

har svart att kunna dela denna kongressens uppfattning. Det vill synas mig

som om kongressen ä ernå sidan överskattade fördelarna av statsdrift, samt

å andra sidan dels underskattade betydelsen av det privata initiativ och det

personliga affärsintresse, som genom nuvarande anordning kunna utnyttjas till

statens bästa, dels förbi sago de olägenheter, som enligt min mening äro och måste

vara förknippade med ett statens direkta uppträdande såsom industriell företagare

i stor skala. Och vad särskilt beträffar arbetarnas ställning i det

nuvarande monopolföretaget lärer allt tyda på, att företagets ledning förstått

att i skilda avseenden väl sörja för arbetarnas bästa. Det må i detta sammanhang

erinras därom, att uti förenämnda på uppdrag av socialiseringsnämnden

verkställda undersökning av monopolbolagets verksamhet gjorts

det uttalandet, att bolaget i Itc rörd a hänseende uppträtt med det ansvar, som

ålegat en stor, kapitalkraftig industri i monopolställning, ävensom att det

genomfört löneförhöjningar, som mera än kompenserat levnadskostnadernas

ökning, samt genom en råd välfärdsanordningar förbättrat arbetarkårens

allmänna ställning.

Jag finner alltså icke anledning föreligga att ifrågasätta en så väsentlig

förändring, som att staten själv övertoge och utövade tobaksmonopolet. I

I detta sammanhang tillåter jag mig beröra frågan om den tid, för vilken

statens monopolrätt borde upplåtas, och erinrar jag därvid, att gällande kontrakt

med monopolbolaget förutsatts skola, därest ej uppsägning mellankommer, i

fråga om giltighetstiden förlängas för tio år i sänder.

I en inom departementets lagbyrå upprättad promemoria har ifrågasatts,

huruvida det icke borde tagas under övervägande att, därest ifrågavarande

kontrakt komme att förnyas, tiden härför måtte begränsas till att avse fem

i stället för tio år. Förslag till bestämmelse om ändring i kontraktet har

tillika upprättats.

I yttrande häröver har styrelsen för monopolbolaget anfört:

»Det ligger i sakens natur, att ledningen av ett av oktroj beroende industriföretag

av stor omfattning lätt kan komma att lida av osäkerhet och obeslutsamhet

mot slutet av en oktrojperiod, då ju helt naturligt styrelsen drager

sig för att vidtaga åtgärder, som ingripa i företagets gång på andra sidan

oktrojperioden. Det är också självfallet, att alla de olikartade intressen, som

stå i relation till tobaksmonopolets verksamhet, vid en oktrojtids utgång finna

ett lämpligt tillfälle att försöka se sig själva till godo och göra sitt bästa att

få även av statsmakterna prövade framställningar ånyo behandlade. Av allt

detta lider kontinuiteten av företagets skötsel, utan att, såvitt styrelsen kan

finna, något motsvarande gagn vinnes. Det har ej heller anförts något som

helst skäl till att en så grundläggande bestämmelse i det mellan staten och

tobaksmonopolet ingångna kontraktet nu skulle ändras. Av dessa skäl anser

sig som sagt styrelsen böra avråda från denna punkts upptagande i kontraktsförslaget.

»

Tiden för

monopolrättens

upplåtande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kanal. Maj:ts proposition Nr 192.

Departements
chefen.

Tobaksmonopoltts

ställning

till odlingen^

handeln

och

importen.

Monopolet och

tobaksodlingen.

Jag anser lämpligt, att staten vid upplåtandet av monopolrätten nu icke

binder sig för en längre tid framåt än fem år. För ett med monopolbolaget

jämförligt företag, nämligen aktiebolaget vin- & spritcentralen, är oktrojtiden

bestämd till fem år. Vidare är jag för min del ej övertygad om att icke nya

former för monopolrättens bandhavande kunna ifrågakomma. Vid sådant

förhållande och då de erinringar, som framställts från monopolbolagets styrelse,

icke synas mig kunna tillmätas någon avgörande betydelse — såvitt jag

har mig bekant, hava olägenheter av den art, styrelsen antytt, icke nu vid

oktrojtidens stundande utgång i nämnvärd grad gjort sig kännbara — förordar

jag en begränsning av upplåtelsetiden till fem år.

Jag övergår härefter att något närmare beröra tobaksmonopolets ställning

till odlingen av tobak samt handeln och importen av tobaksvaror, därvid särskilt

skall uppmärksammas, huruvida härutinnan anledning föreligger till

ändring, av beskaffenhet att öva inflytande på frågan om uppsägning av det

med monopolbolaget slutna avtalet.

Tobaksmonopolets införande medförde i det stora hela icke någon annan

ändring beträffande tobaksodlingen, än att denna ställdes under viss uppsikt

av kontrollstyrelsen, varjämte prissättning bestämdes skola ske genom en

särskild prisnämnd, i vilken Kungl. Maj:t utser ordförande och vilken i

övrigt består av representanter dels för tobaksmonopolets utövare och dels

för odlarna.

Monopolets införande har, såvitt försports, icke i anmärkningsvärd mån

inverkat störande på den inhemska odlingen, och ändring i de bestående förhållandena

härutinnan har icke heller från något håll ifrågasatts.

Monopolbolaget har enligt lämnad upplysning genom försöksodlingar och

experiment, i samarbete med vetenskapsmän på området, försökt att höja den

inhemska tobakens kvalitet. Nedanstående sammanställning upptager antalet

odlare, odlingsareal, skördad takmogen kvantitet tobak och genomsnittspriserna

därå ävensom genomsnittsskörd per hektar samt skördens värde

under åren 1915—1923.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kuiifjl. Maj.ts proposition Nr 192.

33

År

1

Odlareantal

Odlingsareal

hektar

Skördad

kvantitet

tobaksblad

i 1,000 tal

kg-

Genomsnitts- pris pr kg.

öro

Genoinsnitts- skörd per

hektar

kg.

1

Värde

luonor

i

1915............

2,267

424

878

72

2,071

632,160

1916..........

2,037

390

738

83

1,892

612,540

1917............

1,482

278

674

139

2,424

936,860

: 1918............

1,782

302

630

242

2,086

1,524,600

1919...........

1,604

324

774

208

2,389

1,609,920

1920............

;

1,773

304

760

225

2,520

1,723,500

1921............

1,946

380

661

199

1,739

1,315,390

1922............

1,827

304

528

148

1,737

781,440

1923............

1.772

340

685

129

2,015

883,650

(ienomsnitts- summa för

dessa 9 år

1,832

.338

704

158

2,097

1,113,340

I fråga om monopolets ställning till den allmänna handeln må erinras

därom, att det svenska tobaksmonopolet i motsats till vad gäller i de flesta

andra länder med statsmonopol å tobak, icke omfattar handeln med tobaksvaror.

Här i landet ansågs denna vid monopolets införande vara så ordnad,

att den erbjöd eu lämplig organisation i och för förmedlandet av ett eventuellt

fabrikationsmonopols varuförsäljning. Och en förvandling av den förhandenvarande

försäljarkåren till monopolets koncessionerade försäljare befanns icke

erbjuda några fördelar för vare sig staten eller den konsumerande allmänheten.

Härtill kom det ytterligare skälet för monopolets begränsning i angiven

omfattning, att kostnaden för monopolets införande därigenom kunde

i avsevärd grad begränsas, utan att monopolets effektivitet såsom skatteform

försvagades och utan att några berättigade enskilda intressen kränktes.

Grundsatsen om den fria handeln förutsattes skola gälla såväl grosshandeln

som detaljhandeln.

Bibehållandet av engrossistverksamheten i dess förutvarande omfattning

visade sig emellertid snart ställa sig både oekonomiskt och opraktiskt. Efter

upprättandet i olika landsdelar av särskilda för varudistributionen erforderliga

tobakskontor kunde, såvitt avsåg förmedling av monopolvaror, engrossisterna

undvaras såsom mellanhänder, varigenom den särskilda engrossistrabatten

skulle kunna såsom obehövlig indragas. Efter vederbörlig sakkunnigutredning

avlät också Kungl. Maj:t den 28 april 1916 till riksdagen proposition (nr 227)

i ämnet. Propositionen vann med vissa ändringar riksdagens bifall, varefter

förordning i ämnet utfärdades den 17 juni 1916 (nr 212). Sedan monopolbolaget

i enlighet med grunderna för förordningen upphört att lämna grossistrabatt,

har ifrågavarande grosshandel i allt väsentligt upphört.

I motsats till grosshandoln har detaljhandeln i stort sett fortgått i unJlihang

till riksdagens protokoll 192-1. I samt. 153 höft. (Nr 192.) a

Monopolet

och allmänna

handeln. .

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Monopolet

och importhandeln.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

gefär enahanda ordning som före monopolets införande. Tobakshandel ma

sålunda enligt monopolförordningen utövas av envar till handel eljest berättigad

och är hunden allenast av vissa ordnings- och kontrollföreskrifter, som

för tillverkningsmonopolets behöriga utövande ansetts oundgängligen nödvändiga.

I sistnämnda hänseende märkes särskilt stadgandet i 20 § 2 mom.

av monopolförordningen, enligt vilket tobaksvaror icke må försäljas till all

mänheten till annat pris än det av monopolets utövare å varan utsatta priskurantpriset,

ävensom vissa i 1 mom. av samma paragraf meddelade föreskrifter

angående tobaksvarornas saluhållande i vederbörligen kontrollstämplade

originalförpackningar m. m.

Förhållandet mellan tobaksmonopolet och detaljhandeln har visserligen visat

sig på enstaka punkter vara mindre tillfredsställande. I det stora hela har

dock den fria handelns bestånd vid sidan av monopolet icke i principiellt

avseende givit anledning till särskild erinran. Vid sådant förhållande finner

jag icke påkallat att ifrågasätta någon omläggning såvitt avser organisationen

av handeln med tobaksvaror. Vissa från handlandekåren framförda

speciella önskemål får jag anledning att i det följande närmare beröra.

Vidkommande slutligen frågan om monopolets förhållande till importen

har inledningsvis framhållits, att handlandenas rätt att till riket införa färdiga

tobaksvaror är författningsenligt fastslagen och således oberoende av särskilt

tillstånd. Denna ståndpunkt i fråga om importens ställning i monopolsystemet

hade icke intagits av 1909 års sakkunniga. Enligt det av dem år 1911

avgivna betänkandet skulle sålunda i stort sett den egentliga importhandeln,

bedriven såsom näringsfång, upphöra. I anledning därav skulle i samband

med monopolets införande ersättning för intrång i näringsverksamheten utgå

till innehavarna av importaffärer med utländska tobaksvaror under närmare

angivna begränsningar ävensom till de hos sålunda ersättningsberättigade

importhandlare fast anställda handelsresande.

I avgivna yttranden över detta förslag riktades mot detsamma i denna

del allvarliga invändningar särskilt från tobakshandlarehåll. Det framhölls

sålunda med skärpa, att handeln icke kunde anses fri, därest handlandena

vid sina inköp — den ingalunda oviktigaste delen av detaljhandlarnas verksamhet

— bleve uteslutande hänvisade att hålla sig till monopolets utövare

såsom den enda engrosförsäljaren av tobaksvaror. Vidare erinrades, hurusom

i anledning av tobakshandelns säregna karaktär den föreslagna begränsningen

av detaljhandlarnas inköpsmöjligheter för dem skulle medföra alldeles

särskilt ogynnsamma verkningar.

Med anledning av de sålunda framställda erinringarna faun sig vederbörande

departementschef år 1914 böra frångå de sakkunnigas förslag härutinnan

och i stället förorda importens frihet. Till skydd för den inhemska

tillverkningen gentemot utländsk konkurrens föreslogos bestämmelser, som

av riksdagen antogos. av innehåll, att för alla av enskilda handlande impor
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition Nr /.9,2. 35

terade tobaksvaror skulle, innan varorna utlämnades till respektive importörer,

erläggas, förutom stadgad tullavgift, en av monopolets utövare uträknad

s. k. licensavgift, innefattande dels den å varan belöpande skatten, dels ock

ett belopp, motsvarande vad monopolets utövare pålade vara med samma

priskurantpris för täckande av sina omkostnader och vinst. Till dylika omkostnader

hänföras enligt 22 § monopolförordningen alla utgifter, som monopolets

utövare i och för rörelsen får vidkännas, med undantag beträffande

egna fabrikat av råmaterialets värde och arbetslöner samt beträffande importerad

vara av inköpspris, frakt och tull.

Licensavgifterna skola betalas till monopolbolaget, vilket har att till statsverket

månadsvis inleverera de i licensavgifterna ingående skattebeloppen

men äger att för egen del behålla återstoden därav, vadan bolaget kommer

att å alla av enskilda handlande importerade tobaksvaror erhålla samma

vinst, som om importen skett för monopol bolagets egen räkning. För monopolet

är det sålunda ekonomiskt likgiltigt, till huru stor del importen av

färdiga tobaksvaror kommer att ske genom enskilda handlande. Detta ansågs

vid monopolets tillkomst utgöra ett oeftergivligt villkor för att trots

monopolsystemet fri rätt att från utlandet införa tobaksvaror fortfarande skulle

kunna medgivas handlandena.

Vid tiden för förarbetena till tobaksmonopolets införande framhöll kommerskollegium

i avgivet yttrande, att handlandenas fria importrätt enligt

kollegiets åsikt utgjorde ett betydelsefullt regulativ på monopolets arbetssätt,

produkter och prissättning. Till detta uttalande kan jag giva min anslutning.

Visserligen äro med den fria importen förenade åtskilliga olägenheter,

från vilka icke kunna bortses. Den kan leda till inskränkningar i en efter

förhållandena väl avpassad arbetarstam och medföra betänkliga rubbningar

i en på viss konsumtion inriktad tillverkning med däri bundna kapitalvärden.

Den kan oek vålla exempelvis ökade kostnader i form av annonser

och annan reklam för den inhemska tillverkningen. Huru kännbara dessa

olägenheter än kunna anses vara, måste dock importens obestridliga värde

såsom reglerande faktor i förut angivna hänseenden bliva bestämmande för

den fria importens bibehållande. Det är alltså av vikt, att importrätten icke

så betungas, att den blir skenbar, likaväl som staten har ett omedelbart intresse

av att importen icke tagel- sådan omfattning, att den alltför menligt

inverkar på den inhemska näringen.

Jag finner följaktligen icke skäl att i förevarande avseende ifrågasätta

ändring i den hittills bestående ordningen. Till vissa av importörerna framställda

anspråk på beredande åt dem av en ur olika synpunkter förbättrad

ställning återkommer jag i det följande.

Med denna min uppfattning i frågan om tobaksmonopolets fortbestånd i

dess nuvarande gestaltning möter icke hinder för att åt kontraktet med aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet gives förlängd giltighet. Ej heller föreligger

Departements*

chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 19H.

eljest skäl att uppsäga nämnda kontrakt, därvid jag dock utgår från att

vissa tillägg till eller ändringar i detsamma kunna behöva vidtagas. Bolagets

handkavande av monopolrätten har icke givit anledning till berättigade

erinringar, ett omdöme som torde allmänt kunna vitsordas, särskilt om hänsyn

tages till de onormala förhållanden, varunder bolaget började sin verksamhet

och som sedan fortvarit under flertalet av bolagets verksamhetsår.

Bolagets ställning är god och dess förvaltning, såvitt jag kunnat utröna,

väl organiserad. Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att statens monopolrätt

alltfoi''t upplåtes åt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.

Tobaksbe
8kattningen.

Jag tillåter mig nu anmäla riksdagens skrivelse den 3 maj 1923 (nr 135)

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående

fortsatt tillämpning av föroi’dningen den 24 februari 1922 (nr 67)

om särskild skatt å tobaksvaror in. in., i vilken skrivelse riksdagen anhållit

om närmare utredning i fråga om tobaksbeskattningeus framtida ordnande.

Innan jag ingår på en redogörelse för innehållet i denna skrivelse, vill

jag erinra om gällande bestämmelser angående tull och skatt å tobak.

Tull. Enligt rubrikerna 195—197 i gällande tulltaxa utgår tull med följande

belopp:

för oarbetad tobak, blad och stjälk ........................ 1.— kr. för 1 kg.

» arbetad tobak:

» mjöl ................................................................ 1.15 » » » »

» cigarrer, cigarrcigarretter och cigarretter 6.— » » » »

» andra slag .................................................... 1.8 o » » » »

Huru behandlingen i och för införseln till tullinlandet av oarbetad och

arbetad tobak för närvarande är anordnad, framgår av följande redo

görelse, vilken grundats på en av generaltullstyrelsen meddelad sammanställning

i ämnet.

Vad först angår oarbetad tobak och tobaksmjöl, vilka varor icke må

införas av annan än aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, förfares i

fråga om dessa på följande sätt.

Vid införseln angivas varorna på samma sätt som varor i allmänhet,

vilka skola underkastas direkt förtullning. Därefter undersökas och behandlas

de från tullverkets sida liksom till direkt förtullning angivna

varor i allmänhet, med det undantag likväl, att utrönandet av varornas

vikt sker allenast med ledning av faktura eller annan företedd handling.

Uppvägning av varorna förekommer således icke hos tullverket. Sådan

företages först, då varorna intagas i fabrik för tillverkning av tobaksvaror.

Därvid utrönes nettovikten antingen sålunda, att, sedan bruttovikten

fastställts, emballagets vikt konstateras genom uppvägning och dragés

från bruttovikten, eller ock genom att varorna vägas netto. Å denna

nettovikt beräknas sedei-mera tullavgift för varorna. För detta ändamål

avlämnar föreståndaren för tobaksfabriken senast å tredje helgfria dagen

i varje månad till tullförvaltningen i den stad, där fabriken är belägen,

eller, där fabriken är belägen i stad, där tullförvaltning icke finnes, eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr !U:t.

utom stad, till närmaste i stad förlagda tullförvaltning eu av fabriksf

örestånd aren undertecknad och av vederbörande magasinsf öreståndare bestyrkt

uppgift å sammanlagda nettovikten av (le tullpliktiga varor av varje

särskilt slag, som under den nästföregående månaden uppvägts vid intagning

i tobaksfabrikör Sedan uppgiften kommit tullförvaltningen till banda, antecknar

denna därå den tullavgift, som belöper å de varor, uppgiften avser.

Därefter debiterar tullförvaltningen i sin inkommande journal det

sammanlagda tullavgiftsbeloppet. Om den sålunda verkställda debiteringen

meddelar tullförvaltningen generaltullstyrelsen underrättelse senast

den 8 i samma månad. Inom månadens utgång avlämnar därjämte aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet till generaltullstyrelsen eu på bolagets

bokföring grundad, på särskilt sätt undertecknad och till riktigheten bestyrkt

uppgift å sammanlagda nettovikten av de varor av vartdera slaget,

som under den nästföregående månaden uppvägts vid varje särskild tobaksfabrik.

Samtidigt inlevererar bolaget till generaltullstyrelsen den

däremot svarande tullavgiften. Sedan denna leverans skett och generaltullstyrelsen

kontrollerat, att de från skilda håll mottagna båda uppgifterna

samstämma, tillställer styrelsen förenämnda tullförvaltning levereringskvitto

å det tullavgiftsbelopp, som tull förvaltningen uppgivit sig liava

debiterat.

Det här ovan angivna förfaringssättet grundar sig på bestämmelser,

meddelade dels i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 497) om förtullning av

för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad

tobak och tobaksmjöl, dels i kungörelsen den 12 september 1921 (nr 545)

med särskilda föreskrifter angående förtullning av för aktiebolaget svenska

tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl,

dels ock slutligen i generaltullstyrelseus cirkulär den 29 september

1921 (tullverkets författningssamling nr 328 år 1921) med närmare kontroll-

och ordningsföreskrifter beträffande förtullning av för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets räkning inkommande oarbetad tobak och

tobaksmjöl.

I fråga härefter om färdiga tobaksvoror, inkommande till handlande

med sådana varor, är behandlingen i och för införseln till tullinlandet för

närvarande denna.

Angivningen hos tullverket av sådana varor sker på för inkomna varor

i allmänhet brukligt sätt. Efter angivningen tullbehandlas varorna så

snart ägaren, själv eller genom ombud, för ändamålet inställt sig.

Hava varorna angivits till direkt förtullning, sker tullbehandiingen sålunda.

Det kolli, vari varorna förpackats, undersökes, därvid innehållet

uppackas och sorteras enligt tulltaxans rubriker. Därjämte utrönes nettovikten

av de olika varuslagen i regel sålunda, att varan väges brutto utan

ompackning eller annan förändring av det skick, vari den införts, varefter

avdrag från bruttovikten äger rum enligt vad för varuslaget är särskilt

stadgat i den vid tulltaxan fogade Taratariffen. När varuägaren

eller tullverket finner anledning därtill, konstateras nettovikten genom

störtning av varan. Över vad vid tullbehandlingen sålunda och i övrigt

förekommit utfärdar tullbehandlingsförrättaren därpå tullbehandlingsattest,

i vilken jämväl upptagas de tullavgiftsbelopp, som med tillämpning

av tulltaxan svara mot nettovikterna av de olika varuslagen. Efter det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kittn/l. Maj:ts proposition Nr 192.

beloppens riktighet kontrollerats, utställer tullförvaltningen läkning å

dessa. Så snart ske kan därefter debiteras beloppen i tullförvaltningens

inkommande journal. Vid beloppens erläggande göres anteckning därom,

förutom i tullförvaltningens kassajournal, jämväl å det ställe i inkommande

journalen respektive upprättad lista över vid månads slut utestående

räkningar, där beloppet finnes upptaget. Med mindre förenämnda

belopp likvideras eller säkerhet därför ställes, utfår ägaren icke sina varor.

Utbekommandet av varorna förutsätter emellertid även, att varornas

förpackning på ägarens bekostnad försetts med föreskriven kontrollstämpel

och åsätta priskurantpris samt att ägaren visat, att han för varorna

behörigen erlagt den licensavgift och den särskilda skatt, som skola

utgå för tobaksvaror, importerade till tullinlandet av handlande med dylika

varor. I och för dessa åtgärder har varuägaren att hos utövaren av

statens tobaksmonopol göra särskild anmälan. Efter mottagandet av sådan

plägar monopolets utövare ombesörja avhämtning av varorna hos

tullverket för att låta dessa undergå den för licensavgiftens fastställande

erforderliga behandling och därmed sammanhängande förfarande eller

undantagsvis vidtaga dessa senare åtgärder i tullverkets lokaler. Först

sedan ansvarsförbindelse för eller intyg om fullgörandet av berörda åtgärder

och bevis om erläggandet av licensavgiften blivit av monopolets

utövare utfärdade, utlämnas varorna från tullverket.

Därest varorna vid införseln angivits till uppläggning å nederlag, verkställes

tullbehandlingen på enahanda sätt som vid angivningen till direkt

förtullning. Förberörda licensbehandling uppskjutes emellertid till den

tidpunkt, då varorna angivas till förtullning från nederlaget för inhemsk

förbrukning. Sedan tullbehandlingen förrättats och attest däröver utfärdats,

uträknas den å varorna belöpande nederlagsavgiften, utgörande eu

procent av det belopp, vartill tullavgiften för varorna uppgår. Den uträknade

avgiften kontrolleras, varefter räkning å densamma av tullförvaltningen

utställes. Avgiften skall erläggas inom viss tid, och varuägarens

nederlagsvaror utgöra pant för densamma. Efter tullbehandlingen

skola varorna inom närmare bestämd tid avföras till och uppläggas i nederlagsmagasin.

Detta sker genom varuägarens försorg men under särskild

tullkontroll, som, där den försiggår under tullverkets allmänna

tjänstgöringstid, bekostas av statsverket. Över uppläggningen utfärdar

den bevakande tulltjänstemannen attest. Vid uppläggningen bokföras varorna

specifikt efter tullbehandlingsattesten i en särskild för debet och

kredit inrättad nederlagsjournal, däri sedermera inträffande uttagning^- och andra speciella åtgärder med varorna likaledes antecknas. Samtliga

dessa senare åtgärder ske likaledes under tullkontroll. Denna bekostas

huvudsakligen allenast i de fall av statsverket, då varorna uttagas till

förtullning eller återutförsel å den för tullverket fastställda allmänna

tjänstgöringstiden. Vid uttagningen från nederlaget efter angivning till

förtullning angivas de varukolli, som önskas uttagna, hos tullförvaltningen,

vilken i nederlagsjournalen avför dessa samt vidare för kollina i

inkommande journalen debiterar den tullavgift, som därå belöper enligt de

i nederlagsjournalen förekommande uppgifter om de i kollina befintliga

varornas slag och myckenhet. Härefter utställer tullförvaltningen rakning

å tullavgiftsbeloppet. Förrän detta belopp erlagts, utbekommer ägaren

icke varorna, därest han icke liar antingen å nederlaget kvarliggande

varor, som av tulliörvaltningen prövas utgöra full säkerhet för oguldna

och ytterligare å de kvarliggande varorna belöpande avgifter ävensom

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr li)''2. 39

för böter, vartill lian genom dröjsmål med betalningen av dessa avgifter

kan göra sig förfallen, eller ock ställer särskild säkerhet för avgifterna.

Finnes säkerhet av ena eller andra slaget, må ägaren åtnjuta kredit på tullavgiften

under närmare bestämda tidrymder. I varje fall gäller emellertid

såsom villkor för varornas utlämnande till ägarens fria disposition,

att varorna dessförinnan undergått enahanda behandling från tobaksmonopolets

utövares sida, som i det föregående nämnts beträffande tobaksvaror,

angivna till direkt förtullning. Ordningen för denna behandling

är densamma, som i berörda sammanhang omförmälts.

Hava varorna åter vid införseln angivits till uppläggning å transitupplag,

består den därvid företagna tullbehandlingen allenast i utrönande av

bruttovikten å det kolli, vari varorna förpackats. I samband med tullbchandlingen

debiteras eu efter varornas vikt utgående första transitupplagsavgift

i inkommande journalen, där kollit ock redovisas. Därjämte

bokföres kollit hos tullförvaltningen i en särskild transitupplagsjournal,

förd på liknande sätt som nederlagsjournalen. Kollits transport till transitupplagsmagasin

försiggår under tullkontroll liksom i fråga om neder

lagsvaror. Vid uttagningen från transitupplaget avföres kollit i transitupplagsjournalen,

varjämte kollit, därest det då angivits till förtullning,

underkastas samma undersökning för uppdebitering av å kollit belöpande

tullavgift som varor, angivna till direkt förtullning. Även behandlingen

för licensavgiftens och den särskilda skattens uttagande överensstämmer

med den vid sistberörda angivning förekommande.

Förfarandet vid införseln till tullinlandet av färdiga tobaksvaror stöder

sig på föreskrifter, meddelade i gällande tullstadga, tulltaxeförordning

och tjänstgöringsreglemente för tullverket, förordningen den 15 december

1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt

förordningen den 24 februari 1922 (nr 77) angående ordningen för framställning

om uträknande av licensavgift för till införsel avsedda tobaksvaror

och särskild skatt å tobaksvaror.

För sådana färdiga tobaksvaror, som av resande för eget bruk införas till

riket, gälla särskilda bestämmelser, till vilka jag återkommer i det följande.

Enligt 18 § monopolförordningen, sådan denna paragraf numera lyder,

skall i varje tobaksvaras priskurantpris skatt ingå med belopp, som motsvarar

nedanstående procent av priskurantpriset eller varans värde, nämligen:

för cigarrer och cigarrcigarretter .................... 15 procent,

» cigarretter ................................................... 30 »

» karvad tobak................................................ 20

» spinn-, press- och rulltobak....................... 20 »

» snus................................................................ 25 »

För tobaksvara, som av handlande med tobaksvaror till riket införes, skall

enligt 22 § i nämnda förordning, innan varan utlämnas till respektive importörer,

förutom stadgad tullavgift erläggas eu licensavgift, innefattande dels den

å varan enligt 18 § belöpande skatt, dels ock ett belopp motsvarande vad

monopolets utövare pålägger vara med samma priskurantpris för täckande av

sina omkostnader och vinst. Licensavgiften erlägges till monopolets utövare.

Ordinarie

tobakiskalt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

i I det mellan staten och monopolbolaget upprättade kontraktet angående

utövandet av svenska statens tobaksmonopol har bolaget, såsom redan nämnts,

förbundit sig att månadsvis för försäljningen av alla av bolaget inom riket

tillverkade eller dit importerade tobaksvaror ävensom för alla av enskilda

handlande importerade tobaksfabrikat till staten erlägga skatt med belopp,

motsvarande de enligt 18 § monopolförordningen stadgade procentsatser.

^Tittat0" Enligt förordning den 4 mai 1923 (nr 95) angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 24 februari 1922 (nr 67) angående särskild skatt å

tobaksvaror skall utöver den skatt, varom förmäles i 18 § inon opol förordningen,

utgå särskild skatt med nedanstående belopp:

för i riket tillverkade tobaksvaror:

för

cigarrer................................................

................... 0.8

öre

för

1 st.

»

cigarrcigarretter..............................

..................... 0.6

»

»

1 »

y>

cigarretter ........................................

................... 0.5

»

»

1 »

»

karvad tobak ....................................

.................... 1.50

kr.

»

1 kg.

»

spinn-, press- och rulltobak...........

.................... 0.70

»

»

1 »

»

snus ....................................................

.................... 0,3 0

»

»

1 »;

för till riket införda

tobaksvaror:

för

cigarrer 1 ............................................

.................... 3

öre

för

1 st.

»

cigarrcigarretter 1 ............................

................... 1.8

»

»

1 »■

»

cigarretter...........................................

................... 0.7

»

»

1 »

»

karvad tobak ....................................

.................... 4

kr.

»

1 kg.

»

spinn-, press- och rulltobak............

.................... 4

»

»

1 »

»

snus ....................................................

.................... 4

»

»

1 » .

(xenom tilläggsavtal den 25 februari 1922 bär monopolbolaget förbundit

sig att på enahanda sätt, som gäller angående den ordinarie tobaksskatten,

erlägga och till staten inleverera den särskilda skatten.

Angående tillkomsten av den särskilda skatten å tobaksvaror tillåter jag

mig erinra om följande:

Genom proposition den 13 januari 1922, ur 14, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen införande av en tillfällig dels efter stycketal, dels efter vikt utgående

skatt å vissa tobaksvaror med skattesatser så avpassade, att till riket

införda tobaksvaror skulle beskattas högre än i riket tillverkade. Syftet

med förslaget var i första hand att bereda statsverket ökade inkomster.

Vid anmälan i statsrådet förena runda dag av frågan om proposition anförde

min företrädare i ämbetet, bland annat, att importen av tobaksvaror hotade att

taga en allt större omfattning och redan hade inverkat menligt på den in
-

) I skattehänseende utgöres enligt förordningen angående särskild skatt å tobaksvaror

skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att den senare saknar spets, har skuren

inlaga samt i vikt uppgår till högst 3.3 gram.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:tu proposition Nr 19X.

41

hemska tillverkningen. Orsaken till denna stegrade import läge framförallt

däri, att konkurrensen å den inhemska tobaksmarknaden till alldeles övervägande

del härrörde från länder med i hög grad deprecierade valutor. 1

det stora hela kunde därför utan tvivel importerade tobaksvaror bära eu

tyngre skattebelastning än de inom riket tillverkade. En differentiering

med hänsyn till olika valutaförhållanden mellan skattesatserna å tobaksvaror

från olika länder syntes av praktiska skäl vara utesluten. Då statens

förhållande till tobakslianteringen ordnats från den utgångspunkten, att

hanteringen borde utnyttjas såsom en av statsverkets viktigare inkomstkällor,

och då de importerade tobaksvarorna syntes skäligen kunna med större anpart

än dittills bidraga till tobaksskatten, fann departementschefen sig böra

föreslå högre skattesatser för importerade än för inhemska tobaksvaror.

Den ökning i statsinkomsterna, som den särskilda skatten å tobaksvaror

skulle medföra, beräknades till 10 miljoner kronor för år 1922 och 6 miljoner

kronor för första hälften av år 1923.

De bestämmelser, som erfordrades för vinnande av omförmälda syfte,

innehöllos i huvudsak i ett vid propositionen fogat förslag till förordning

angående särskild skatt å tobaksvaror.

över förenämnda proposition, som för behandling remitterades till bevillningsutskottet,

avgav utskottet den 16 februari 1922 betänkande (nr 5).

Utskottet anförde häri, bland annat, att utskottet funnit, att den rubbade

jämvikten mellan tobaksmonopolets försäljning och tobakshandlarnas import

måste väcka farhågor för att det ekonomiska resultatet av monopolverksamheten

skulle avsevärt förryckas och därmed ett betydande statsfinansiellt intresse

i viss grad äventyras. För utskottet hade det därför framstått såsom av

förhållandena påkallat, att ändringar i tobaksbeskattningen vidtoges i syfte

att återställa det vid monopolets införande avsedda jämviktsläget, beträffande

vilket utskottet framlagt en siffermässig utredning. Då vidare utskottet, i

likhet med föredragande departementschefen, ansett skäligt, att tobaksförbrukningen

lämnade något ytterligare bidrag till täckande av statsverkets

stora inkomstbehov, i den mån denna förbrukning finge anses kunna bära

en ytterligare skattebelastning, och då utskottet icke haft något att erinra

mot den ifrågasatta beskattningens tillfälliga natur, hade utskottet kunnat

principiellt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avsåge

en till viss tid begränsad tilläggsbeskattning av vissa tobaksvaror, så anordnad

att importerade varor drabbades hårdare därav än av monopolet

tillverkade.

I fråga om formen för den särskilda skatten hade bevillningsutskottet

visserligen haft under övervägande även andra möjligheter att anordna en

extra tobaksbeskattning, men hade utskottet — som funnit sig böra med

hänsyn till det gällande importförbudet bringa frågan snarast möjligt till

avgörande — utan att kunna i allo ansluta sig till departementschefens

motivering för den av Kungl. Maj:t föreslagna formen av en fast skatt,

dels efter stycketal dels efter vikt, ingående i priskurantpriset, emellertid

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

funnit densamma kunna, med hänsyn till skattens natur av en tillfällig

påbyggnad till den gällande tobaksbeskattningen, av utskottet förordas.

De av Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna syntes utskottet i det hela

vara avpassade i syfte att lämna det med förslaget avsedda inkomstresultatet.

I fråga om beskattningens avvägande å de särskilda slagen av tobaksvaror

hade utskottet emellertid funnit anledning till erinringar, som föranlett utskottet

att i vissa fall föreslå andra skattesatser.

En sammanställning av de av Kungl. Maj:t (a) respektive utskottet (b)

föreslagna skattesatserna för olika tobaksvaror utvisar följande:

för i riket tillverkade tobaksvaror:

för cigarretter ..............................................

» karvad tobak ...........................................

» spinn-, press- och rulltobak..................

» snus ...........................................................

för till riket införda tobaksvaror:

för cigarrer

» cigarrcigarretter.......................................

» cigarretter ..............................................

» karvad tobak ...........................................

» spinn-, press- och rulltobak .................

» snus ...........................................................

för 1 st.

» 1 kg.

» 1 »

» 1 »

för 1 st.

» 1 »

» 1 »

» 1 kg.

» 1 »

» 1 »

(a)

0.5 öre

1.20 kr.

0.7 0 »

0.4 0 »

6 Öre

2.5 »

1.5 »

3.2 0 kr.

3.2 0 »

3.2 0 »

(b)

0.4 öre

1.5 0 kr.

0.70 »

0.30 » ;

4 öre

2.5 »

1 »

4 kr.

4 »

4 » .

I sitt förslag hade utskottet tillika ansett lämpligt, att på grund av den

högre beskattning av cigarrer än av cigarrcigarretter, som även utskottets

förslag innefattade, i eu särskild punkt i förordningen om den särskilda

skatten bestämmelser intoges om skillnaden i beskattningshänseende mellan

cigarrcigarretter och cigarrer.

De skattesatser, som utskottet föreslagit, vore de högsta, som utskottet

ansett sig kunna tillråda utan att äventyra det finansiella resultatet. Givetvis

komme detta resultat att i sin mån bliva beroende av det sätt, varpå

monopolbolaget begagnade sig av den ändrade ställning i konkurrenshänseende,

som ett bifall till utskottets förslag för bolaget medförde. Utskottet

förutsatte, att bolaget komme att i sådant hänseende låta sig bestämmas i

sista hand av hänsynen till det statsfinansiella intresset.

I skrivelse den 24 februari 1922, nr 38, anmälde riksdagen, under åberopande

av bevillningsutskottets förenämnda betänkande, att riksdagen, som

icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts förslag till förordning

angående särskild skatt å tobaksvaror, antagit förslag till sådan förordning

av det innehåll, varom bevillningsutskottet hemställt. Förordning

i ämnet utfärdades den 24 februari 1922 (nr 67).

Sedermera upptogs inkomsttiteln särskild skatt å tobaksvaror med 8 miljoner

kronor å tilläggsstaten för år 1922 och med 6 miljoner kronor å riksstaten

för statsregleringsperioden 1 januari—30 juni 1923.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192. 43

Dä min företrädare i ämbetet den 8 januari 1923 till statsrådsprotokollet

över finansärenden redogjorde för de beräkningar av statsverkets inkomster,

som verkställts i och för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1923

—1924, erinrade han, att inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å

tobak beräknats av riksräkenskapsverket till 34 respektive 10.i miljoner

kronor, medan monopolbolaget beräknat motsvarande belopp till 32 respektive

10 miljoner kronor. Departementschefen framhöll emellertid ock, att

han i samband med framläggande av förslag till förnyad särskild skatt

å tobak hade för avsikt att förorda viss omläggning av skattesatserna, på

grund varav denna inkomsttitel torde kunna upptagas till 12 miljoner

kronor. Med hänsyn härtill och då försiktigheten krävde, att inkomsttitlarna

ej beräknades för högt, borde den ordinarie tobaksskatten något

sänkas under vad riksräkenskapsverket beräknat, och förordades fördenskull,

att sistnämnda skatt skulle upptagas till ett belopp av 33 miljoner kronor.

Genom proposition den 23 februari 1923, nr 113, framlade Kungl. Maj:t

för riksdagen det förebådade förslaget om förnyad särskild skatt å tobaksvaror.

Vid anmälan samma dag av frågan om propositionen anförde departementschefen

huvudsakligen:

När år 1922 med hänsyn till statsfinansernas läge förslaget om en

särskild skatt å tobaksvaror framlades, hade denna skatt fått sin särskilda

utformning på grund av den alltmer ökade importen av tobaksvaror utav

enskilda handlande, vilken hotade att helt kasta om det förhållande, som

man vid tobaksmonopolets införande tänkt sig mellan den inhemska tillverkningen

och importen. Det berättigade i denna synpunkt framginge med

all önskvärd tydlighet därav att, medan tobakshandlarnas import av cigarrer

år 1916 uppgått till 28.7 och år 1917 till 27.4 procent av tobaksmonopolets

försäljning, motsvarande siffra år 1921 utgjorde 57.2. Även för övriga

varor, speciellt cigarrcigarretter, hade visat sig en motsvarande tendens.

Den beslutade särskilda skatten hade i huvudsak återställt den rubbade

jämvikten. Beträffande cigarrer hade tobakshandlarnas import år 1922

icke utgjort mer än 20.5 procent av monopolbolagets försäljning, vilket betecknade

eu nedgång under 1916 och 1917 års siffror. Även i fråga om övriga

varuslag visade sig eu nedgång i förhållande till år 1921, mindre dock för

röktobak än för andra varor. För cigarrcigarretter och röktobak vore dock

fortfarande 1922 års siffror för importörerna förmånligare än 1916 och 1917

års; beträffande röktobak utgjorde importen år 1916 8.9 procent och år 1917

5.8 procent av försäljningen mot 15.3 procent år 1922. Ett medräknande

av siffror för januari 1923 skulle hava utvisat ett för importörerna i det

hela något gynnsammare resultat än de för kalenderåret 1922 erhållna.

Det borde emellertid bemärkas, att hela denna nedgång i importen icke

uteslutande vore att tillskriva den särskilda skatten utan delvis vore beroende

därav, att monopolbolaget för att vinna avsättning för sina tillverkningar

beviljat detaljhandlarna betydande rabatter i förhållande till dessas

1D-J.1.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

inköp under året, varigenom importörernas konkurrensmöjligheter tillfälligt

försvagats.

Det statslinansiella läget vore sådant, att en särskild skatt å tobaksvaror

oundgängligen erfordrades även under budgetåret 1923—1924. Emellertid

fann departementschefen, såsom han även antytt, att det erforderliga finansiella

resultatet av den särskilda skatten — en intäkt av 12 miljoner kronor

— borde nås på grundvalen av andra skattesatser än de då gällande.

De särskilt gynnsamma importmöjligheter, som valutaförhållandena tidigare

medfört, torde kunna anses under den sista tiden icke hava förelegat i samma

grad som tidigare. Det hade därför synts departementschefen sannolikt, att

en jämkning av skattesatserna för den särskilda skatten skulle kunna genomföras.

Departementschefen hade fördenskull under hand inhämtat förslag i

iimnet från den av Kungl. Maj:t utsedde jourhavande direktören i aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet, vilken i det ifrågavarande ärendet samrått

med bolagets verkställande direktör. Detta förslag innebar, att den särskilda

skatten skulle sänkas beträffande importerade varor för cigarrer

med 1 öre, för cigarrcigarretter med 0.7 öre och för cigarretter med 0.3 öre,

men att a andra sidan eu höjning skulle äga ruin för inhemska varor, så

att skatt skulle utgå för inhemska cigarrer med 0.8 öre, cigarrcigarretter

med O.g öre och cigarretter med 0.5 öre, medan särskild skatt tidigare utgått

endast för inhemska cigarretter med 0.4 öre, allt per styck. Därest det

skulle visa sig oundgängligen nödigt, kunde även en höjning av den särskilda

skatten å inom riket tillverkat snus från 30 till 38 öre per kilogram

ifrågasättas. Det hade tillika meddelats, att de sålunda föreslagna skattesatserna

för inhemska varor vore de högsta, som monopolbolaget skulle kunna

bära utan ändring i den prispolitik, vilken vore nödvändig för ett vidmakthållande

av produktionen vid sådan höjd, att ett något så när tillfredsställande

inkomstresultat kunde uppnås.

Importen av tuggtobak och snus hade — fortsatte departementschefen —

allt sedan monopolets tillkomst saknat egentlig betydelse. Något skäl till

ändring i de för dessa varuslag gällande skattesatser i syfte att lätta importen

syntes på den grund ej förefinnas. I fråga om röktobak kunde importörerna

för år 1922 uppvisa en siffra, som för dem ställde sig betydligt

förmånligare än 1916 och 1917 års motsvarande siffror. Ej heller beträffande

detta varuslag förelåge därför anledning till ändring i gällande

bestämmelser.

Vad anginge de övriga i omhandlade förslag ifrågasatta nya skattesatserna,

innebure de en betydande förskjutning till importörernas förmån.

I fråga om cigarrer skulle inträda i det närmaste en halvering av det utav

den särskilda skatten meddelade skyddet, beträffande cigarrcigarretter skulle

skyddet bli mindre än hälften, beträffande cigarretter skulle det gå ned till

omkring en tredjedel av det då gällande. Uppenbarligen måste en reglering

av skattesatserna i denna riktning för importörerna innebära en högst

avsevärd förbättring i deras ställning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj:tu proposition Nr 192.

45

Redan vid tobaksmonopolets tillkomst både emellertid statsmakterna genom

sin utformning av tullsatser m. in. givit uttryck åt den uppfattningen, att åtgärder

borde vidtagas för upprätthållande av den inhemska tillverkningen, så

att denna ej skulle komma att allt för mycket inkräktas av importen. För

sin del vidhölle departementschefen ock fortfarande sin år 1922 uttalade

uppfattning, att tobaksmonopolets tillverkning såsom underlag för en statens

speciellt skapade inkomstkälla bolde bedömas efter eu särskild måttstock.

Departementschefen ansåge det på dessa grunder fortfarande påkallat att

vidmakthålla en sådan skillnad mellan skattesatserna för inhemska och införda

varor, att ej tillståndet före den särskilda skattens tillkomst kunde

befaras återinträda. Att minska denna skillnad utöver vad som skett i det

framlagda förslaget syntes icke tillrådligt.

Ej heller ansåge departementschefen det under dåvarande förhållanden

vara möjligt att för såväl inhemska som importerade varor med bibehållande

av nyss angivna skillnad sänka skattesatserna. Endast med en optimistisk

kalkyl torde man med de föreslagna skattesatserna kunna påräkna

de 12 miljoner kronor, vilka upptagits i statsverkspropositionen. Detta förhållande

syntes i själva verket vara ägnat att föranleda ett övervägande,

huruvida ej läget vore sådant, att även för snus eu skatteökning borde

komma till stånd. Då emellertid beräkningen av den ordinarie tobaksskatten,

33 miljoner kronor, skett med iakttagande av eu viss försiktighet,

funne departementschefen sig ej nödsakad att föreslå någon sådan skatteökning.

Departementschefen ansåge sig alltså böra förorda de sålunda ifrågasatta

omläggningarna av skattesatserna för cigarrer, cigarrcigarretter och cigarretter,

medan övriga skattesatser lämnades oförändrade. I

I skrivelse den 3 maj 1923, nr 135, anmälde riksdagen, att riksdagen antagit

Kungl. Maj:ts förslag. I överensstämmelse med vad bevillningsutskottet

i sitt betänkande den 19 april 1923 (nr 31) anfört, framhöll riksdagen

tillika följande:

»Statsverkets inkomster av tobakshanteringen inflyta — bortsett från ej

mindre den kronoskatt, aktiebolaget svenska tobaksmonopolet har att erlägga,

än även utdelningen å de preferensaktier i nämnda bolag, i vilka en mindre

del av pensionsförsäkringsfonden är placerad — enligt de från monopolets

början gällande bestämmelserna i tre olika former, nämligen dels såsom

utdelning å de staten tillhöriga samtliga stamaktierna i bolaget, dels såsom

tobaksskatt, vilken utgår med belopp motsvarande vissa procent av priskurantpriset

eller varans värde, och dels såsom tullavgifter. Till nämnda

skatteformer kommer såsom en fjärde den år 1922 införda särskilda skatten.

Den skattebelastning, som sålunda samfällt påvilar tobaksvarorna, är otvivelaktigt

synnerligen stark. Därest det kommer att visa sig nödvändigt att

även framdeles av tobaken uttaga mera än som inflyter enligt de ursprungliga

bestämmelserna, synes det vara lämpligt att taga under omprövning,

s. 46 Kontrollera mot PDF

Förslag till

loiaksheskat''

ningens ordnande.

Lagbyråns

promemoria.

formerna

för beskattningen.

46 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 192.

huruvida tobaksbeskattningen, sådan densamma för närvarande är ordnad,

är ur de olika ekonomiska och statsfinansiella synpunkter, som inverka på

frågans bedömande, fullt tillfredsställande.»

Den 4 maj 1923 utfärdade Kungl. Maj:t förordning (nr 95) angående

fortsatt tillämpning av förordningen den 24 februari 1922 (nr 67) angående

särskild skatt å tobaksvaror, vilken förordning gäller till och med den 30

juni 1924.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptogs den särskilda skatten ä

tobak med ett belopp av 11 miljoner kronor eller med en miljon kronor

mindre än vad som beräknats i statsverkspropositionen och propositionen om

den särskilda skatten.

I anledning av riksdagens förenämnda skrivelse har jag låtit inom

'' finansdepartementet verkställa utredning i det av riksdagen angivna syftet.

Resultaten av denna undersökning hava sammanfattats i en inom departementets

lagbyrå upprättad promemoria angående tobaksbeskattningen ävensom

i därtill anslutna författningsförslag m. m.

Över berörda promemoria hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

avgivit infordrade utlåtanden samt styrelsen för aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet ävensom svenska tobaksengrossisternas förening inkommit

med yttranden. I

I promemorian har till eu början i fråga om formerna för uttagandet

av de å tobak vilande avgifterna anförts i huvudsak följande:

»Den nuvarande beskattningen av tobak äger rum dels efter vikt (tull),

dels efter värde (tobaksskatt) och dels efter stycketal resp. vikt (särskild

skatt). Då dessa skatter grundas på olika primäruppgifter och uppbäras

av skilda organ, uppkommer ett ej obetydligt dubbelarbete med därav föranledd

kostnadsökning. Uppbördens samlande i en hand och avgifternas

uttagande i samma ordning och på grundval av samma primärmaterial

måste vid den stundande regleringen av tobaksbeskattningen framstå som

ett önskemål.

En ingående undersökning av de olika på frågan inverkande omständigheterna

har givit vid handen, att ett överförande till tobaksskatt av den

nuvarande tullen 1 å såväl oarbetad som arbetad tobak, att uppbäras och

redovisas av monopolets utövare, låter sig med fördel genomföra. De författningsbestämmelser,

som i sådant hänseende erfordras, hava sammanförts

i särskilda förslag till dels förordning om vissa ändringar i förordningen

den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket,

dels kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911

med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa, dels förordning

angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror, dels

lag angående vissa ändringar i lagen den 8 juni 1923 om straff för olov
1

Härvid bortses från resandetullen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192. 47

Lagbyrån»

promemoria.

lig va ruin för nel, dels oek kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för inoch

utförseln av tobaksvaror m. m. Förslag till vissa erforderliga tillägg

i kontraktet mellan staten och monopolbolaget har ock uppgjorts.

överföres tullen till tobaksskatt, synes hinder icke böra möta mot skattens

likformiga uttagande. Frånsett råtobakstullen uttagas alla avgifter å tobaken

på den färdiga varan. Inordnas råtobakstullen i det speciella tobaksskattesystemet,

bör jämväl denna utgå å fabrikatet. En dylik omläggning

lärer icke bereda några större svårigheter, och råtobakstullens syfte att

skydda den inhemska odlingen tillgodoses lämpligen på så sätt, att monopolets

utövare vid redovisning till statsverket av den sammanlagda skatten

för varje kilogram svensk tobak, som inköpes för tillverkningen, räkna r

sig till godo ett belopp, motsvarande den nuvarande tullen.»

För nämnda förslag, vilka torde få såsom bilagor (4—9) fogas till dagens

statsrådsprotokoll, får jag, i vad de avse nu föreliggande fråga, lämna följande

i promemorian intagna redogörelse, därvid jag först återgiver vad

som anförts rörande förslaget till förordning angående behandlingen av

till riket inkommande tobaksvaror:

»Den tullfrihet, som komme att inträda för oarbetad tobak och tobaksvaror

genom förändring av tullen för dessa varuslag till skatt, att upptagas av

utövaren av statens tobaksmonopol, medför, att åtskilliga förenklingar i behandlingen

från tullverket sida av samma varuslag automatiskt genomföras.

Dessa förenklingar bliva starkast framträdande med avseende å de färdiga

tobaksvarorna. Enligt beslut av 1921 års riksdag hava nämligen redan icke

oväsentliga lättnader i tullbehandlingen av oarbetad tobak och tobaksmjöl

blivit genomförda.

Med tullfriheten följer emellertid också, att vissa inskränkningar i de tullförmåner,

som hittills för ifrågakomna varuslag medgivits med hänsyn till

deras tullpliktiga beskaffenhet, komma att uppstå, därest ej särskilda åtgärder

till förebyggande därav vidtagas. Ett sådant förebyggande har ansetts

icke böra underlåtas. De bestämmelser, som för ändamålet synts behövliga,

återfinnas i det nu framlagda förslaget till förordning angående behandlingen

av till riket inkommande tobaksvaror. De avse dels att bereda

möjlighet att, innan varan utlämnas från tullverket, få densamma, ehuru

tullfri, försänd från en till annan ort inom riket såsom omedelbar transitförsändelse,

upplagd å transitupplag, överlåten till kronan eller helt eller

delvis återutförd, därest ägaren av en eller annan anledning icke åtnöjes

med varan. Motsvarande stadganden i fråga om oarbetad tobak eller tobaksmjöl

hava däremot funnits kunna avvaras, då importen av sådana varor

är förbehållen allenast monopolets utövare, som skulle äga att utan vidare

disponera dessa för försändning eller lagring hos sig och för vilken, med

hänsyn till den ställning, monopolets utövare intager gentemot staten, rätten

att anlita förfaringssättet att överlåta vara till kronan tydligen icke skulle

vara av praktisk betydelse.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Lagbyråns

promemoria.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

De former, varunder tullbehandlingen av oarbetad tobak, tobaksmjöl och

tobaksvaror konnne att försiggå, synas redan vid tillämpning av för tullfri

vara i allmänhet gällande föreskrifter kunna bliva av enkel beskaffenhet,

särskilt som antalet rubriker i tulltaxan för arbetad tobak i och med införandet

av systemet med tullfrihet kan reduceras. Tullbehandlingen skulle

nämligen därigenom kunna inskränkas till en föga tidsödande undersökning

för konstaterande, att förevarande kolli innehölle tobaksvaror, ävensom bruttovågning

av kollit eller utrönande av kollits vikt med stöd av företedda frakthandlingar

rörande detta. För det fall, att ett inkommet kolli innehölle,

förutom tobaksvaror, även andra varor, tullpliktiga eller tullfria, måste ett

frånskiljande av tobaksvarorna före samtliga varors utlämnande från tullverket

tydligen få företagas vid tullbehandlingstillfället. Då ett dylikt tillvägagångssätt

i andra fall förvägras, lära särskilda bestämmelser i ämnet

bliva erforderliga. Sådana hava utformats i det nu föreliggande författningsförslaget.

Den sålunda inträdande förenklingen i tullbehandlingen har synts kunna

föras än vidare genom beredande av möjlighet för tullverket att kunna efterlåta

själva undersökningen av det inkomna kollit, när anledning icke förefunnes

till antagande, att kollit innehölle annat än tobaksvara. En sådan

ytterligare förenkling skulle givetvis bliva av värde icke blott ur synpunkten

av besparing i arbetskraft för tullverket utan även med hänsyn till varuägarens

intresse att minsta möjliga tid uppehållas »av tullbeliandlingsförrättning

och att få uppackningen av sina ofta ömtåliga tobaksvaror omhändertagen

endast av monopolets utövare. Att för ett efterlåtande sådant det hä r

ifrågasatta särskilda säkerhetsföreskrifter måste ur statsverkets synpunkt förefinnas

ligger i öppen dag. På sätt av författningsförslaget framgår har man

tänkt sig dessa böra bestå i bestämmelser om avgivande av viss försäkran

på tro och heder från varuägarens sida, att vederbörande kolli icke innehölle

annat än tobaksvara, samt om straff för den, som avgivit felaktig försäkran.

Straffet har förslagsvis upptagits till böter, begränsade på sätt om tullfritt

gods vid vissa förseelser är i 5 § av lagen om straff för olovlig varuinförsel

bestämt; påföljd av varans förlust har däremot ansetts ej skäligen böra förekomma.

I fråga om fördelningen av influtna böter har vid författningsförslagets

upprättande härutinnan även nyssnämnda lag i viss mån fått

tjäna såsom förebild. Då upptäckt av förseelse, varom här är fråga, kan

ske såväl medan vhrukollit ännu kvarligger i tullverkets förvar som ock

sedan det ställts under monopolets utövares tillsyn och då förseelsen innebär

eu åtgärd, varigenom ett tullverkets kontrollförfarande kunnat undgås

eller undgåtts, har det synts lämpligt att lägga åtalsskyldigheten i varje

fall på tullverkets vederbörande åklagare.

I och med inträdandet av tullfriheten för tobaksvaror bör uppenbarligen

tullverkets kontrollplikt med avseende å varan upphöra snarast möjligt efter

varans tullbehandling. Tillsynen å densamma därefter, intill dess den kau

ställas till ägarens fria förfogande, bör i stället anförtros åt monopolets ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition Nr 192. 4!)

öva re. Ett undantag härifrån synes tillsynen över själva utförseln ur riket

av varan böra utgöra. Denna senare tillsyn lärer nämligen ur praktisk synpunkt

böra fortfarande liksom förhållandet är i andra likartade fall ombänderhavas

av tullverket.

Om nuvarande skyldighet att erlägga tullavgift för tobaksvaror borttages,

upphör därmed även rätten att upplägga sådana varor å nederlag och provianteringsfrilager,

varom i tullstadgan respektive förordningen den 15 november

1912 (nr 298) förmäles. Såväl med hänsyn till tullverkets personalkostnader

för kontrollen vid nederlag som ock på grund av de synnerligen

stora svårigheterna att på ett för det allmänna betryggande sätt övervaka

utfåendet av i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket bestämd avgift för från provianteringsfrilager utlämnade tobaksvaror,

har det icke befunnits lämpligt förklara, att den inträdande tullfriheten ej

skall utgöra hinder för bibehållande beträffande varorna av den tidigare

rätten till uppläggning å dessa båda slag av lager. De i detta sammanhang

väsentligaste fördelarna med dessa lager torde likväl böra i möjligaste mån

alltfort tillförsäkras varuägarna. Dessa fördelar bestå i att dels få tidpunkten

för införselavgifternas erläggande förlagd så nära intill försäljningstillfället

som möjligt, dels ock, i fråga om provianteringsfrilager, få för fartygsproviantering

i större eller mindre partier fördela och uttaga på lagret

liggande varukolli. Den senare förmånen synes, under förutsättning att för

monopolets utövare besvärande förflyttningar av varan till tullager på platsen

eller mellan olika orter icke tillätes, till och med kunna utsträckas till

att omfatta uttagning för vilket ändamål som helst i skilda poster av ett

uppdelat kolli. En dylik utsträckning liksom ock ordningen för bestämmandet

av avgifter enligt ovannämnda förordning måste dock ur både statsverkets

och monopolets utövares synpunkt anses påkalla, att endast för redbarhet

kända och eljest lämpliga personer tillätes att begagna sig av de förmåner,

som sålunda kunde bliva beredda. Liknande inskränkning förefinnes

exempelvis i fråga om rätten att åtnjuta s. k. handelsrestitution enligt förordningen

den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa

fall vid återutförsel av utländsk vara. På samma sätt, som i nämnda förordning

sägs, skulle avgörandet av frågan om vilken, som borde meddelas

nu ifrågavarande tillstånd, lämpligen kunna anförtros åt generaltullstyrelsen,

som bör före avgörandet införskaffa vederbörande handelskammares yttrande

i ärendet.

Meddelandet av de nu berörda förmånerna förutsätter inrättandet av en

ny lagerinstitution, förslagsvis benämnd tobaksskattelager. Denna institution

synes kunna och böra närmast ställas under monopolets utövares överinseende.

För vissa av de särskilda kostnader, som härav uppkomma, lärer monopolets

utövare böra tillförsäkras gottgörelse, på sätt förhållandet är i fråga om

tullverkets kostnader av nederlags- och transitupplagsinstitutionerna. Sådana

kostnader äro de, vilka föranledas av den speciella lagerbokföringen ävensom

av begärd bevakning vid av varuägaren önskad tillgång till lagret

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 saml. 153 höft. (Nr 192.) 4

l.tlgbj råns

promnmoriti.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Lagbyråns

promemoria.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

vid varas uppläggande, uttagande eller av annan anledning. Bokföringsavgiften

torde i likhet med vad förhållandet är beträffande nederlagsavgiften

lämpligen kunna bestämmas med hänsyn till den avgift, som å varan belöper,

men bör till skillnad från nederlagsavgiften av praktiska skäl icke

erläggas för andra tobaksvaror än dem, vilka uttagas från lagret till inhemsk

förbrukning och först i samband med uttagningen. Bevakningskostnaderna

lära böra utgå efter viss taxa, som på förslag av monopolets utövare fastställes

av generaltullstyrelsen.

Det nu föreliggande förslaget till förordning angående behandlingen av

till riket inkommande tobaksvaror är, i vad det innehåller stadganden om

tobaksskattelager, grundat på ovan framhållna synpunkter. Utfärdande av

bestämmelser i förslagets riktning skulle bland annat innebära tillmötesgående

av ett från tobaksimportörernas sida ofta och med styrka framfört

önskemål att med avseende å skyldigheten att erlägga avgifter vid import

av färdiga tobaksvaror bliva bragt i mindre ogynnsam ställning i jämförelse

med monopolets utövare än för närvarande. Det kan oek förutsättas

komma att medföra den för vederbörande statsmyndighet icke oväsentliga

lättnaden i arbete, att ärenden om erhållande av restitution av avgifter för

tobaksvaror, vilka utlämnats till försäljning men av en eller annan anledning

visat sig osäljbara, praktiskt taget icke vidare behövde komma under

myndigheternas behandling. Den inträdande möjligheten för importören att

å tobaksskattelager utvälja just den vara, han vid tillfället har utsikt att

få försälja, samt undersöka beskaffenheten av denna ävensom att begränsa

uttagningen från lagret till den varukvantitet, som med visshet kan beräknas

åtgå, måste nämligen få till följd, att behov av avgiftsrestitution

icke längre kommer att föreligga.»

Vidkommande härefter förslaget till kungörelse med vissa ordningsföreskrifter

för in- och utförseln av tobaksvaror m. m. innehåller promemorian

följande:

»I föreliggande förslag till kungörelse hava samlats de huvudbestämmelser

angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror, vilka enligt

förslaget till förordning i ämnet skulle ankomma på Kungl. Maj:t att till

bevarande av kronans rätt eller eljest meddela.

Däri hava inarbetats de föreskrifter av dylikt slag, vilka nu finnas intagna

i kungörelsen den 26 februari 1915 (nr 75) med bestämmelser, i anledning

av införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, angående

behandlingen i vissa fall av tobak och tobaksvaror m. m. Vid denna inarbetning

hava vissa formella jämkningar företagits i den nuvarande författningstexten,

dels till förtydligande av stadgandet om huru stor kvantitet,

som ma av resande medföras mot den fastställda lägre tullavgiften,

dels i anledning av överflyttningen av vissa bestämmelser från tullstadgan

till lagen den 8 juni 1923 (nr 147) om straff för olovlig varuinförsel.

T förenämnda kungörelse den 26 februari 1915 förekommande bestäm
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192. 51

ruelser om kontrollen vid utförsel av inhemsk tobak hava för vinnande

av största möjliga begränsning i antalet författningar rörande tobak ansetts

böra jämväl inrymmas i det nu föreliggande förslaget.

Förslaget i övrigt är till väsentlig del uppbyggt med hänsyn tagen till

de stadganden, som för närvarande äro gällande för de närbesläktade

lagerinstitutionerna nederlag och provianteringsfrilager.

Då monopolets utövare icke bar ställning såsom statsmyndighet, har

det synts påkallat att anvisa sådan myndighet för avgörandet av vissa

uppkommande spörsmål eller vidtagandet av en del andra åtgärder, som äro

av natur att eljest ankomma på statsmyndighet. Till erhållande av sådan

befogenhet har generaltullstyrelsen ansetts höra i allmänhet ifrågakomma.

Endast med avseende å omfattningen och sättet för sammanställningen

av de statistiska uppgifterna rörande utrikes handeln med

tobaksvaror har kommerskollegium funnits vara den för ändamålet lämpligare

myndigheten. Mot sistberörda uppdrag svarande befogenhet har

förut tilldelats kommerskollegium gentemot frihamnsförvaltning enligt

§ 67 i frihamnsstadgan den 23 september 1919 (nr 626) och gentemot frilagersförvaltning

enligt § 24 i frilagersstadgan den 4 mars 1921 (nr 166).

I vissa fall har det synts önskvärt, att statsverket jämväl äger ett lokalt

organ för tillsyn att dess intressen vid införseln av tobaksvaror icke

bliva åsidosatta. Sådana fall äro bestämmandet, huruvida lokal må kunna

godkännas till användning för tobaksskattelager, samt övervakandet vid därtill

förekommen anledning, att tullpliktigt eller till införsel i riket förbjudet

innehåll i kolli, som blivit utan undersökning utlämnat från tullverket

efter försäkran från varuägaren, att i kollit ej funnes annat än tobaksvaror,

icke varder av misstag eller eljest tillställt ägaren. Det organ,

som härför ansetts bliva lämpligt, är vederbörande lokala tullmyndighet.

Såsom följd härav har det funnits nödigt att i förslaget ifrågasätta befogenhet

för tulltjänsteman att, när helst han det i och för tjänsten äskade,

vinna tillträde till lokal, där till riket införd tobaksvara befunne sig under

monopolets utövares kontroll.

Den särskilda bokföring över rörelsen vid tobaksskattelager, som givetvis

måste förekomma, har förmodats kunna uppläggas med bestämmelserna

om förande av provianteringsfrilagersjournal såsom huvudsaklig förebild.

En i förslaget omnämnd halvårsredovisning har ansetts icke behöva

givas vidlyftigare omfattning än den redovisning, som omnämnes i § 14

av kungörelsen den 15 november 1912 (nr 299) med vissa föreskrifter angående

rättighet att hålla provianteringsfrilager, och för vilken särskilt formulär

finnes fogat vid nämnda kungörelse.»

Vad angår förslaget till kungörelse angående vissa ändringar i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor samt

därvid fogad tulltaxa anföres i promemorian:

»En följd av införandet av tullfrihet för tobak är givetvis, att den enligt

Lagbyrån»

promemoria.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Lagbyråns

proihemöria. .

§ 13 mom. 1 i tulltaxeförordningen medgivna restitution bör upphöra.

Stadgande härom har upptagits i detta förslag.

I samband med överförandet till tobaksskatt av tullavgifterna för tobak,

arbetad och oarbetad, och dessa varuslags angivande i tulltaxan som tullfria

hava vissa förenklingar i taxan rörande nämnda varor kunnat äga

rum. Samtidigt därmed har viss omnumrering av rubrikerna företagits.

Till underlättande av taxans användande hava de till rubrikerna hörande

anmärkningarna på grund av i annat sammanhang uttalade önskemål

fullständigats.

Särskilda övergångsbestämmelser hava icke ansetts erforderliga. Givet

är, att i fråga om tobak och tobaksmjöl, varför skyldighet att erlägga

tullavgift inträtt för monopolbolaget före upphävandet av kungörelsen den

29 juni 1921 (nr 497), kungörelsens föreskrifter skola lända till efterrättelse.»

Förslaget till förordning om vissa ändringar i förordningen den 15

december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket motiveras i promemorian, i vad förslaget avser formerna för tobaksbeskattningen,

sålunda:

I förslaget tinnes intagen eu föreskrift, att för varje kilogram av inom

riket odlad tobak, som monopolets utövare inköper för tillverkning av tobaksvaror,

monopolets utövare skall i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,

tillgodoföras ett belopp av 80 öre. Denna föreskrift avser att i en annan

form än genom råtobakstullen skydda den inhemska tobaksodlingen. Råtobakstullen

utgår för närvarande med 1 kr. per kg. för fullt färdigsvettad

tobak. Mot detta belopp svarar enligt gängse beräkningsgrunder 80 öre per

kg. för takmogen tobak, d. v. s. tobak i det tillstånd, vari den levereras till

monopolbolaget. Närmare regler om sättet för skattens beräkning och ordningen

för avdragets verkställande äro intagna i förslaget till tilläggskontrakt.

Därjämte har ifrågasatts ett tilläggsstadgande till nu meddelade föreskrifter

om skyldighet att erlägga licensavgift, av innebörd att sådan skyldighet

icke skall föreligga, så länge varan är upplagd å tobaksskattelager.

För det närmare innehållet i förslaget till lag angående vissa ändringar

i lagen den 8 juni 1923 (nr 147) om straff för olovlig varuinförsel har

redogörelse redan lämnats i samband med anmälan i statsrådet den 7 mars

1924 av förslag till lag med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning

med spritdrycker och vin. Proposition i ämnet till innevarande års

riksdag torde jag få tillfälle att senare föreslå.

Beträffande slutligen förslaget till tillägg i kontraktet mellan staten och

monopolbolaget innefattar detta i här omhandlade delar bestämmelse om

skyldighet för bolaget att iakttaga de stadganden, som äro eller må varda

meddelade angående behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror,

samt att i övrigt handhava befattningen därmed på ett för det allmänna

tillfredsställande sätt. Tillika innehåller förslaget, att belopp, som

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:In proposition Nr 192. 53

skall tillgodoföras bolaget för inköp av inom riket odlad tobak, skall beräknas

efter den vikt, som angives å de av kontrollstyrelsens ombud till

riktigheten bestyrkta vågsedlar rörande till bolaget levererad myckenhet,

ävensom att bolaget skall vid inleverering till statskontoret av upplupen

skatt göra avdrag för det belopp, som enligt vad nu sagts avser under närmast

föregående månad till bolaget levererad tobak.

De i promemorian sålunda ifrågasatta förslag till omläggning av formerna

för tobaksbeskattningen hava givit anledning till följande uttalanden i de

inkomna yttrandena.

Kommerskollegium yttrar:

»Den viktigaste frågan i förevarande ärende utgöres av den i förslaget

till förordning — — — intagna omläggningen av de statliga avgifter,

som belasta tobaksvaror. Denna fråga är otvivelaktigt av särdeles omfattande

och svårlöst beskaffenhet, varför den för undvikande av misstag

kräver en synnerligen vidlyftig och tidsödande utredning. På den korta tid,

som stått kollegium till buds för detta ärendes behandling, har det varit

omöjligt för kollegium att kunna bilda sig ett bestämt omdöme om, huru

berörda omläggning i de olika hänseendena skulle komma att verka.---—

Det direkta sysslande kollegium kommer att få med tillämpningen av

de föreslagna författningarna inskränker sig till bestämmande av de i förslaget

till kungörelse med vissa föreskrifter för in- och utförseln av tobaksvaror

m. m., §§ 3 och 4, omhandlade statistiska uppgifter. Mot förslaget i

denna del har kollegium icke något att erinra.»

Generaltullstyrelsen utlåter sig till en början sålunda:

»Ett genomförande av den omläggning, som ifrågasättes i föreliggande

promemoria, synes för tullverkets del kunna komma att medföra vissa besparingar

i arbete. Dessa hänföra sig emellertid huvudsakligen till omläggningen

i behandlingen av färdiga tobaksvaror. I fråga om oarbetad tobak

och tobaksmjöl skulle nämligen arbetsminskningen bestå allenast däri, att

tullverket befriades från de en gång i månaden återkommande bestyren med

debitering, uppbörd och redovisning av de för dessa varuslag belöpande tullavgifter.

Däremot komme beträffande färdiga tobaksvaror en väsentlig förenkling

att inträda i tullbehandlingen vid angivning, motsvarande den, som

erfordras för direkt förtullning (angivning till fri disposition). Undersökningen

från tullverkets sida av kolli, som kunde förutsättas icke innehålla

annat än färdiga tobaksvaror, skulle till och med kunna få under visst villkor

helt efterlåtas. Ytterligare skulle i fråga om de färdiga tobaksvarorna

bokföringen, upptagandet och redovisningen av tull- och nederlagsavgifterna

upphöra. Därjämte komme den särskilda redogörelse för upplagda och uttagna

nederlagsvaror, vilken tullförvaltningarna genom förande av nederlagsjournal

upprätta, icke längre att behöva omfatta färdiga tobaksvaror.

Ej heller skulle tullverket bibehålla skyldigheten att övervaka tobaksvaror

under uppläggning och förvaring å nederlag. Det lager, som skulle träda

i dess ställe, tobaksskattelager, komme att i stort sett hållas utanför tullverkets

verksamhetsområde. Varor, som överfördes till detta lager, skulle

därvid och sedermera, förutom för det fall, att de utfördes, stå helt under

monopolets utövares tillsyn. Slutligen komme uppsamlandet och sammanställandet

av de statistiska primäruppgifterna rörande tobaksvarorna att över
-

Lagbyråns

promemoria.

Yttranden.

Kommers
kollegium.

Generaltull
styrelsen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

flyttas från tullverket till monopolets utövare. Endast göromålen med dessa

uppgifters inordnande i den allmänna handelsstatistiken komme att för tullverket

kvarstå.

Under sådana förhållanden finner generaltullstyrelsen sig böra tillstyrka

genomförandet av den föreslagna anordningen vad beträffar färdiga tobaksvaror.

Styrelsen vill emellertid betona, att den lindring i arbete, som må

kunna föranledas av denna omläggning, icke lärer kunna medföra någon

nämnvärd inskränkning i tullverkets personalstyrka. Därtill är tobaksimporten

och nederlagsrörelsen med tobaksvaror alltför begränsad i jämförelse

med importen och nederlagsrörelsen i övrigt. Härjämte anser styrelsen sig

böra nämna, att styrelsen uppmärksammat det förhållandet, att den minskning

i arbete, som tillgodokommer tullverket, i icke oväsentlig mån motsvaras

av ett tillskott i arbetet för utövaren av statens tobaksmonopol. Såsom

helhet betraktad torde den tilltänkta omläggningen dock giva intryck

av att kunna medföra viss besparing i det arbete, som härrör av beskattningen

å färdiga tobaksvaror. För tobaksvaruimportörerna måste därtill

den ifrågasatta nya ordningen för behandlingen av inkommande tobaksvaror

anses innefatta ej ringa fördelar.»

Innan styrelsen därefter slutligt yttrar sig beträffande omläggningen

av tobaksbeskattningen i vad gäller oarbetad tobak och tobaksmjöl,

upptager styrelsen ett spörsmål, som icke berörts i den föreliggande promemorian,

nämligen frågan om vilken inverkan den föreslagna tullfriheten för

oarbetad och arbetad tobak må komma att utöva på den till vederbörande städer

utgående, av tullavgiften för dessa varuslag beroende t olag ser sättning en.

Därvid hänvisar styrelsen till följande å styrelsens revisionsbyrås statistiska

avdelning upprättade uppgift, utvisande i runda tal den del av

tolagsersättningen till vissa städer för åren 1922 och 1923, som beräknats

belöpa för införtullade kvantiteter oarbetad tobak och tobaksmjöl samt

färdiga tobaksvaror:

Städer

År

Tobak, oarbetad,

och tobaksmjöl

Kr.

Färdiga lobaks- varor

Kr.

Stockholm ...................................................

1922

89,000

36,000

1923

88,000

34,000

Göteborg ......................................................

1922

29,000

13.000

1923

30,000

13,000

Malmö .........................................................

1922

10,000

11,000

1923

12.000

10,000

Karlskrona ..................................................

1922

11,000

100

1923

17,000

100

Södertälje .....................................................

1922

4,000

1923

4 000

—

Karlstad........................................................

1922

48,000

400

1923

48,000

100

Gävle...........................................................

1922

6,000

1,000

1923

9,000

1,000

Härnösand......................................................

1922

29,000

100

1923

33,000

100

Norrköping ..................................................

1922

8,000

200

1923

7,000

200

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 1U2.

u;>

1 anslutning till denna uppgift anför styrelsen följande:

»Av uppgiften framgår, att den föreslagna tullfrihetens inverkan på tolagsersättningen

måste beträffande flertalet av importstäderna bliva högst betydande.

Så är i synnerhet fallet i fråga om den del av tolagsersättningen,

som svarar mot tullavgifterna för oarbetad tobak och tobaksmjöl. 1 detta

avseende skulle den av tullfriheten föranledda nedgången i tolagsersättningen

efter allt att döma komma att med väsentliga belopp drabba, icke blot!

— såsom förhållandet skulle i stort sett bliva beträffande den mot färdiga

tobaksvaror svarande delen av tolagsersättningen — rikets tre största städer

utan även de flesta andra städer, över vilka tobaksimporten försiggår. Sålunda

synes det med utgångspunkt från nyssberörda uppgift kunna beräknas,

att, därest importen ej alltför mycket nedgår, den årliga minskning i tolagsersättningen,

som den ifrågasatta tullfriheten för oarbetad tobak och tobaksmjöl

skulle medföra, komme att minst utgöra exempelvis för Karlskrona

14,000 kronor, för Karlstad 48,000 kronor och för Härnösand 31,000

kronor.

Vad angår frågan om tolagsersättningens bortfallande genom införandet

av tullfrihet för färdiga tobaksvaror bar densamma, med hänsyn till berörda

åtgärds relativt ringa inverkan på respektive städers budget, icke, såsom

av styrelsens uttalande i det föregående lärer framgå, ansetts böra hindra

den föreslagna förenklingen i beskattningen av de färdiga tobaksvarorna.

Annorlunda måste saken ställa sig i fråga om omläggningen i beskattningen

av oarbetad tobak och tobaksmjöl. Här är åtgärdens betydelse för

åtskilliga städer avsevärd. Då därtill kommer, att tullavgiftens borttagande

för ifrågakomna varuslag icke innebär en motsvarande nedgång i beskattningen

av dessa utan består allenast i en av tekniska skäl företagen överföring

av tullavgiften till tobaksskatt, synes det vara tveksamt, om denna

reduktion av tolagsersättningen bör verkställas före slutförandet av den särskilda

utredning om städernas rätt till tolagsersättning, som eljest ansetts

önskvärd före avgörandet, huruvida en väsentlig inskränkning i densamma

må kunna företagas eller icke.»

Till detta uttalande anknyter styrelsen därefter sitt yttrande beträffande

omläggningen av beskattningen å oarbetad tobak och tobaksmjöl, varvid

styrelsen tillika fäster uppmärksamheten därå, att den arbetsförenkling,

som skulle inträda vid den tilltänkta skatteomläggningen, komme att i fråga

om oarbetad tobak och tobaksmjöl bliva skäligen ringa. Sin ställning till

förevarande spörsmål sammanfattar styrelsen på detta sätt:

»Med hänsyn till vad sålunda anförts och då styrelsen icke av vad i föreliggande

promemoria i ämnet framhållits blivit övertygad om lämpligheten

av att nu vidtaga den ifrågasatta förändringen i beskattningen av icke färdig

tobaksvara, finner styrelsen sig sakna anledning tillstyrka genomförandet

av nämnda förändring i detta sammanhang.»

Avfattningen i övrigt av de upprättade författningsförslagen giver

styrelsen anledning till dessa uttalanden:

»Med hänsyn därtill, att monopolets utövare icke intager ställning såsom

statsmyndighet, har det enligt föreliggande promemoria synts påkallat att i

författningsförslagen rörande behandlingen av tobaksvaror anvisa sådan myndighet

för avgörandet av vissa uppkommande spörsmål eller vidtagandet av

en del andra åtgärder, som äro av natur att eljest ankomma på statsmyn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aktiebolaget

svenska

tobaksmono
polef.

Svenska

tobaksen
grossisternas
förening.

•>6 Kung!. Maj:ts proposition Nr 192.

dighet. Till erhållande av sådan befogenhet hav generaltullstyrelsen ansetts

hora i allmänhet ifrågakomma. Mot meddelandet åt styrelsen av denna befogenhet

synes den invändning kunna göras, att styrelsen därigenom skulle

la sig ålagda uppdrag i ärenden, som folie utom tullverkets egentliga verksamhetsområden.

Därest emellertid svårigheter skulle visa sig möta att

hnna för ändamålet lämpligare ämbetsmyndighet, vill styrelsen icke motsatta

sig, att ifrågavarande befogenhet lämnas åt styrelsen.

Betiäffande förslaget till förordning angående behandlingen av till riket

inkommande tobaksvaror, vilken förordning synes vara avsedd att av

Kung!. Alaj: t. med riksdagen utfärdas, får styrelsen---fästa upp
märksamheten

därå, att den i 13 § föreskrivna skyldighet för innehavare

av tobaksskattelager att gottgöra monopolets utövare kostnaden för tillsyn

vid lagret ar vida mera omfattande än motsvarande skyldighet gentemot

tullverket i fråga om tillsynen vid såväl nederlag som transitupplag. Medan

torsiaget upptager betalningsplikt vid varje uppläggning å samt uttagning

tran tobaksskattelager, innehåller nämligen tullstadgan (§§ 87 och 110) det

betydelsefulla medgivandet, att betalningsfrihet må åtnjutas vid första uppläggning

å eller uttagning från nederlag eller transitupplag på upplagsorten

under tullverkets allmänna tjänstgöringstid. En ändring i sådan

nktrimg av det föreslagna innehållet i förevarande 13 § synes under alla

förhållanden hava fog för sig.

, Si"tli-Ken rörer årslaget till kungörelse med visso ordningsföreskrifter

for in- och utförseln av tobaksvaror m. m. saknas däri stadganden

om ratt att förpanta å tobaksskattelager liggande vara. Dylika stadganden

loreknnas däremot för lagerinstitutionerna nederlag och transitupplag. Att

ratt till förpantning av varor, upplagda på tobaksskattelager, bör medgivas

ansev styrelsen vara uppenbart. Men det synes styrelsen därjämte angelaget,

att denna ratt uttryckligen begränsas i den mån, att förpantningen

icke ma ske till annan än den, som erhållit tillstånd till uppläggning å

tobaksskattelager. I annat fall komme nämligen den ifrågasatta grundbestammelsen,

att uppläggning å tobaksskattelager oj finge företagas av

annan än den, som styrelsen, efter hörande av vederbörande handelskammare

funnit lämplig att därtill erhålla tillstånd, uppenbarligen att kunna

med lätthet kringgås. Darförutom synes det styrelsen ömkligt, att en del

ordningsföreskrifter för utnyttjandet av förpantningsrätten varda meddelade.

»

Styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet förklarar i sitt yttrande

under uttalande, att styrelsen funnit sig sakna anledning att inlåta

sig på de grunder, som föranlett det ifrågavarande förslaget till viss

omläggning av tobaksbeskattningen — att styrelsen icke har någon erinran

att göra mot avfattningen av de framlagda författningsförslagen, i vad avser

annat än skattesatserna. De ökade förpliktelser, som på grund av den

föreslagna omföringen från tull till skatt skulle komma att åvila monopolbolaget,

anser styrelsen, att bolaget bör kunna påtaga sig.

Svenska tobaksengrossisternas förening anför beträffande den ifrågasatta

omläggningen av formerna för tobaksbeskattningen, att genomförandet av

de framlagda författningsförslagen skulle medföra eu förnuftig förenkling

av det bestående systemet för uppbörden av avgifterna för tobaksvaror

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192.

57

Föreningen föreslår emellertid en sänkning av den med begagnandet av

tobaksskattelagren förbundna bokföringsavgift till att motsvara den i tull

författningarna för nederlag bestämda särskilda avgiften.

Innan jag härefter angiver min ställning till nyssberörda spörsmål om

formerna för tobaksbeskattningen, övergår jag nu till att ur den inom

departementets lagbyrå upprättade promemorian återgiva de delar, som avse

grunderna för beskattningens anordnande och avvägandet av de olika skattesatserna:
»Den

i redovisningsavseende för såväl tillverkningen som försäljningen

grundläggande primäruppgiften avser i fråga om cigarrer, cigarrcigarretter

och cigarretter stycketalet. Tobaksskatten med därav föranledd

kontroll hänför sig likaledes till antalet. Endast tullen utgår efter vikt.

Att beträffande dessa varuslag vid sidan av den procentuella värdebeskattningen

fortfarande bibehålla en viktbeskattning synes icke vara nödvändigt.

Vikttullen sammanfaller i sina verkningar i stort sett med en styckeskatt.

Såtillvida är emellertid viktbeskattningen rättvisare, som den

lättare varan, innehållande jämförelsevis litet råvara, drabbas mindre hårt

än den tyngre. Då emellertid den lättare tobaksvaran som regel är billigare

än den tyngre och den huvudsakliga delen av skatten redan nu utgår

efter värdet, sker härigenom en utjämning, som med hänsyn till den

jämförelsevis obetydliga skillnaden i vikten de olika prislägena emellan

är nästan fullständig. Därtill kommer, att vikten beräknas i viss mån

allenast approximativt, på så sätt nämligen att nettovikten, efter vilken

tullen utgår, erhålles genom avdrag från bruttovikten av vissa procent

(taraavdrag), olika för olika varuslag. Ett uttagande av de till skatt

sammanförda avgifterna med utgångspunkt från stycketal beträffande cigarrer,

cigarrcigarretter och cigarretter samt från vikt beträffande övriga

tobaksvaror ifrågasättes alltså. Vid överförandet av vikttullen till annan

skatt efter stycke respektive vikt måste givetvis i fråga om skattesatsernas

avvägande vissa jämkningar företagas.

Lagbyråns

promemoria.

örunderna

för beskattningen

samt

skattesatserna.

Kvant itetsskatt.

Den ordinarie tobaksskatten utgår efter värdet å tobaksvaran, medan Värdeskatt.

den särskilda skatten utgår å själva myckenheten. Det lärer knappast

råda delade meningar därom, att en tobaksvara huvudsakligen bör beskattas

efter värde. Medan en procentuell värdebeskattning drabbar den

dyrare varan hårdare än den billigare, verkar däremot en styckebelastning

degressivt. Vid tobaksbeskattningens införande i vårt land anordnades

också beskattningen — med bortseende således från den efter

vikt utgående tullen — uteslutande som en procentuell belastning efter

värdet. Först med den särskilda skattens införande år 1922 frångicks såtillvida

denna ståndpunkt, som nämnda skatt utmättes efter stycketal.

Särskilda skäl kunde anses tala härför. Dels var skatten extraordinär

och tjänade i främsta rummet statsfinansiella syften, vilka, då priserna

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Lagbyråns

iromemoria. , ,

voro i sjunkande, kunde sakrare tillgodoses genom en av varuvärdet oberoende

styckebeskattning. Dels hade den särskilda skatten såtillvida en

bestämd uppgift att fylla, som den avsåg att förhindra den på grund av

de rådande valutaförhållandena alltför starka importen av utländska varor

och dennas ogynnsamma inverkan på avsättningen av den inhemska tillverkningen.

Då importen framförallt omfattade varor i prislägen, som för

importen voro anmärkningsvärt låga, verkade givetvis i detta hänseende

en styckebeskattning effektivare. Mot en ökad värdebeskattning har, bland

annat, anförts det skäl, att en procentuell beräkningsgrund vid högre

procentsatser har benägenhet att på ett oproportionerligt sätt höja priset

å tobaksvaror, som saluhållas i smärre, bättre utförda förpackningar.

Detta skäl torde näppeligen kunna tillmätas avgörande betydelse. Redan

nu förekommer, att samma varuslag tillhandahållas i olika förpackningar, en

enklare och en bättre, och framhållna ojämnheter i beskattningen i angivna

hänseende torde därigenom undanröjas. För övrigt må anmärkas att de i den

särskilda skatten numera ingående skattesatserna i procent av priskurantpriset

äro jämförelsevis låga. Den förskjutning från värde- till styckebeskattning,

som uppkom genom den särskilda skattens införande år 1922,

synes nu knappast behöva vidare upprätthållas. En återgång till förhållandena

före den särskilda skattens införande såtillvida, att den ordinarie

och särskilda skatten sammanslås till en efter värdet utgående procentuell

skatt, förordas. Genom en dylik återgång beredes jämväl möjlighet att

lättare möta den prissänkning, som torde komma att bliva nödvändig.

Att låta jämväl den från tull överflyttade skatten utgå efter värde har

däremot ansetts icke böra ifrågakomma. Likaväl som en alltför hård

styckehelastning kan verka rent prohibitivt i fråga om de billigare tobaksvarorna,

kan en uteslutande efter värde lagd procentuell beskattning lätt

nog, då alltför höga procentsatser komma till tillämpning, medföra samma

verkan i fråga om varor i högre prislägen. Härtill kommer det statsfinansiella

skälet, att statsinkomsterna vid hastiga förändringar i prisförhållandena

med lätthet kunna ofördelaktigt påverkas av en proportionell

skatt. Den mot tull svarande och huvudsakligen som skydd för den inhemska

tillverkningen tjänande stycke-, respektive viktbelastningen verkar

i båda dessa hänseenden utjämnande.

Överförande

av vinst til]

skatt.

Monopolbolaget har under flertalet verksamhetsår kunnat uppvisa betydande

vinst å rörelsen. Såsom den ojämförligt största delägaren i bolaget

har visserligen staten erhållit större delen av dessa vinster. Den inkomst utöver

skälig ränta å aktiekapitalet, som staten vill erhålla ur tobakshanteringen,

torde emellertid för framtiden lämpligen böra uttagas i form av skatt. Vinstmarginalens

storlek bör med andra ord minskas och från vinst till skatt

överföras så mycket, att vinsten beräknas icke komma att överstiga skälig

inkomst å rörelsen. Godtages denna uppfattning för beskattningens framtida

ordnande, torde uttryck däråt höra givas i det mellan staten och monopol
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Lagbyråns

l>romemorlM

5!)

bolaget trallade kontraktet. Förslag till kontraktsbestämraelse i ämnet bifogas.

En omläggning i nu angiven riktning kan emellertid — trots bolagets

konsolidering och väl genomförda driftskoncentration — svårligen verkställas

annat än successivt. Redan nu böra dock kunna överföras från vinst till

skatt förslagsvis 3 procent å totalomsättningen, och tobaksskatten må samtidigt

höjas i motsvarande mån. I samband därmed bör monopolbolagets

andel i licensavgifter sänkas från nuvarande 18 procent till 15 procent

av priskurantpriset. Tillika synes sistnämnda procentsats böra fastslås som

maximum. Förslag till härav betingad ändring i monopolförordningen bifogas.

Under de senaste åren har tobakskonsumtionen nedgått avsevärt. Denna

nedgång har drabbat de olika varuslagen högst olika. Den utan jämförelse

största minskningen förete cigarrerna. Orsaken därtill är helt

visst att delvis söka i den minskade köpkraften hos konsumenterna. Otvivelaktigt

har ett flertal rökare övergått från cigarrer till de billigare varuslagen

cigarrcigarretter och röktobak, något som bekräftas därav, att

försäljningen av sistnämnda båda varuslag företer ökning såväl beträffande

kvantitet som värde. Försäljningen av cigarretter, tuggtobak och snus

har nedgått något. Vid avvägandet av skattesatserna de olika varuslagen

emellan kan denna förskjutning icke lämnas å sido. Hänsyn torde böra

tagas till de olika varornas förmåga att bära skatten. Sådana tobaksvaror,

som visat stark tendens till nedgång eller redan äro hårt beskattade, höra

således belastas mindre, då däremot varuslag, som visat stegring i omsättningen,

böra beskattas hårdare. Fördenskull föreslås — bortsett från

överföringen av vinst till skatt — vid genomsnittliga prislägen ungefär

enahanda eller möjligen något mindre skatt än den nu utgående för

cigarrer och cigarretter, varemot cigarrcigarretter och röktobak ansetts

kunna bära en högre beskattning. Detta senare gäller framförallt röktobaken.

Avvägandet hör givetvis ske så, att den totala avkastningen av tobaksskatten

å alla varuslag gemensamt lämnar ett belopp, som med ungefär

3 procent, i enlighet med vad ovan sagts, överstiger det belopp, som

skulle erhållas med nu gällande tull- och skattesatser, detta under förutsättning,

att skatteavkastningen i de båda fallen beräknas å samma omsättning

och oförändrade priser.

Förhållandet mellan den inhemska tillverkningen och importen har

under år 1923 i stort sett varit detsamma som under monopolbolagets

första verksamhetsår- Märkbart större har dock införseln av cigarrcigarretter

varit, uppenbarligen beroende på den i fråga om de importerade

tobaksvarorna än mera påfallande övergången från cigarrer till cigarrcigaretter-

I jämförelse med importen under år 1922 visar 1923 års omsättning

icke några större förskjutningar. Visserligen har importen av cigarrer

och cigarrcigarretter relativt sett stigit något, men denna stegring torde i

huvudsak såtillvida vara skenbar, som 1922 års import särskilt såvitt av
-

Skattebelastningens

fördelning.

Olika skatt å

inhemska och

importerade

varor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Lagbyråns

promemoria.

Skatte
satsernas
storlek.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

ser cigarrer är anmärkningsvärt låg, beroende på den omsättningspremie,

som monopolbolaget under år 1922 lämnade återförsäljarna. Röktobaken

visar en påtaglig nedgång. Det tidigare jämviktsläge, som under krisåren

rubbats men år 1922 återställts genom den särskilda skatten, kan

således sägas fortbestå, och den år 1923 vidtagna sänkningen i denna skatt

synes icke hava övat någon ogynnsam inverkan i förevarande avseende.

Den merhelastning, som utöver tullen åvilar de importerade varorna, torde

dock fortfarande i viss mån böra bestå, så att ej tillståndet före den särskilda

skattens införande kan befaras återinträda. Vad till en början angår cigarrer

och cigarrcigarretter synes således denna extra belastning böra bibehållas.

Till skillnad från vad nu gäller torde den emellertid, såsom redan framhållits,

böra utgå procentuellt efter värdet. I genomsnittliga prislägen

blir skillnaden mellan en stycke- och värdebelastning icke stor. I de

billigare prislägena medför värdebeskattningen den förmån för importörerna,

att någon större möjlighet till import av jämförelsevis billiga

varor beredes. Vad slutligen beträffar de högre prislägena innebär

beskattningen efter värde en sakta skeende höjning av belastningen. Då

det för närvarande huvudsakligen är cigarrer i de högre prislägena, som

lida av konkurrensen från importen, och dessa cigarrer i regel äro handgjorda,

innebär den förslagna belastningen, såvitt avser cigarrer, ett stöd

för den inhemska cigarrarbetarstammen, som huvudsakligen sysselsättes

med tillverkning av dyrare cigarrer. Slutligen må anmärkas, att värdebeskattningen

i den mån den drabbar varor, som äro dyrare än de av

monopolbolaget överhuvud tillverkade, kommer att enbart verka som en

finanstull. Vidkommande åter cigarretter och röktobak torde den nuvarande

extra merbelastningen kunna helt eftergivas. Genomsnittspriserna för de

av handlandena importerade cigarretterna och röktobaken ligga nämligen

så väsentligt högre än genomsnittspriset för monopolets varor, att skyddet

för dessa senare torde utan denna merbelastning vara fullt tillräckligt. I

fråga om röktobaken synes till och med tullskyddet böra borttagas såsom

numera obehövligt. Under senare tid har nämligen monopol bolaget visat

sig fullt konkurrenskraftigt med avseende å denna tobaksvara.

Vid bedömandet av skillnaden i belastningen mellan inom landet tillverkade

och importerade tobaksvaror torde ytterligare böra beaktas, att

den del av licensavgiften, som tillfaller monopoibolaget och som för närvarande

utgår med 18 procent å priskurantpriset, nedsättes till 15 procent.

Med utgångspunkt från nu angivna synpunkter föreslås följande skattesatser

:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

(iJ

V a r u 8 1 a g

Inom riket tillverkade varor

Till riket införda varor

Procent av

priskurant- priset

Belopp

Procent av

priskurant- priset

Belopp

Cigarrer ...........................

18

O.S öre per 1 st.

25

3.0 öre per 1 st.

Cigarrcigarretter................

25

0.5 » » » »

30

2.0 » » » »

Cigarretter .......................

40

0. 1 > » s> »

40

0.3 » » » »

Röktobak...........................

40

bo kr. » 1 kg.

40

l.o kr. » 1 kg.

Tuggtobak .......................

25

1.0 » » » »

40

1.0 » » » »

Snus .................................

33

0.5 » » »

40

1.0 » » >''■ »

Dessa skattesatser grunda sig å ingående beräkningar, sammanställda

å tabell I (bilaga 10 till statsrådsprotokollet). Beräkningarna hava

verkställts på grundval av 1923 års omsättning beträffande såväl kvantitet

som värde samt det inbördes förhållande mellan de olika varuslagen,

varmed dessa ingå i totalomsättningen. Härigenom har erhållits en bestämd

utgångspunkt, så mycket mer nödvändig, som det icke lärer finnas

möjlighet att för närvarande bedöma, i vilken omfattning det kan bliva

nödvändigt att sänka priserna å tobaksvarorn u eller i vad mån konsumtionen

kan komma att nedgå eller övergå från ett varuslag till ett annat.

Till närmare motivering av de särskilda skattesatserna hava från tabell

I upptagits å tabell II (bilaga 11 till statsrådsprotokollet) de nuvarande

och föreslagna avgifterna å tobaksvaror, uträknade i procent å priskurantpriset

samt en jämförelse dem emellan.

Vad först beträffar tobaksmonopolets egen tillverkning angivas å tabellen

II i kolumn 1 för cigarrer, cigarrcigarretter och cigarretter de belopp i

öre per styck och för övriga tobaksvaror i kronor per kilogram, som motsvara

råtobakstullen; i kolumn 2 de nu gällande särskilda skattebeloppen

per styck resp. per kilogram; i kolumn 3 summan av dessa belopp och i

kolumn 4 den föreslagna kvantitetsskatten i öre per styck för cigarrer,

cigarrcigarretter och cigarretter samt i kronor per kilogram för övriga

tobaksvaror. De i kolumn 4 upptagna skattesatserna hava beräknats så,

att de motsvara råtobakstullen, med itndantag vad beträffar snus, där det

i kolumn 1 angivna talet 0.4 2 motsvarar den i snus ingående kvantiteten

råtobak av utländskt ursprung, varå tull utgår, då däremot den nu föreslagna

skattesatsen 0.5 o motsvarar den i snus ingående totala råtobakskvantiteten,

således även svensk tobak inräknad, vilket skillnadsbelopp emellertid i

enlighet med vad ovan anförts skall restitueras.

I kolumn 5 angives skillnaden mellan å ena sidan summan av råtobakstullen

och särskilda skatten och å andra sidan den nu föreslagna kvantitetsskatten

samt i kolumn 6 denna skillnad uttryckt i procent av varje varas

Lagbyrån*

promemoria.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Lagbyråns

promemoria. .

genomsnittliga priskurantpris. I kolumn 7 angivas nu gällande, i procent

av priskurantpriset belöpande skattesatser och i kolumn 8 summan av i

kolumnerna 6 och 7 angivna tal.

Under förutsättning, att skatten å alla tobaksvaruslagen höjes med de

tidigare angivna 3 procent, som skulle överföras från monopolholagets

vinst till skatt, erhållas de i kolumn 9 angivna skattesatserna.

I kolumn 10 äro de nu föreslagna skattesatserna upptagna. De föreslås

utgå med hela tal och hava i enlighet med ovan utvecklade synpunkter

valts så, att cigarrer, cigarretter och tuggtobak, vilka varuslag visa nedgång,

bliva något, om ock obetydligt, mindre belastade, varemot cigarrcigarretter

och röktobak, i synnerhet den senare, som för närvarande är lågt

belastad och som visat den ojämförligt kraftigaste omsättningen, bliva

hårdare belastade. Skattebelastningen å snus har avrundats uppåt från

32.4 1 till 33 procent.

Beträffande tobakshandlarnas import hava skattesatserna bestämts efter

enahanda grunder. I kolumn 3 angives således summan av den till styckeresp.

viktskatt överförda tullen och den särskilda skatten samt i kolumn

4 de föreslagna kvantitativa skattesatserna. Dessa senare äro så valda,

att de i avrundade öretal per styck och kronor per kilogram något så när

överensstämma med nu utgående tull. Härvid har dock ansetts nödvändigt

att något minska kvantitetsskatten å cigarretter för att vinna överensstämmelse

med vad som förfarits med cigarretter av inhemsk tillverkning,

där summan av nu utgående kvantitetsbelastning nedbragts från

0.5 6 öre per styck till 0.1. Kvantitetsskatten för importerade cigarretter

har därför föreslagits skola utgå med 0.3 öre per styck, ehuru den tullen

motsvarande siffran skulle hava varit 0.6 öre. Vidare har tullsatsen för rökoch

tuggtobak samt snus vid tullens överförande till kvantitetsskatt sänkts

från l.so kronor per kilogram till 1 krona per kilogram, en sänkning,

som enligt vad ovan anförts synes berättigad.

Sedan de i kolumn 5 angivna skillnadsbeloppen överförts i procent av

genomsnittsprisen samt tillagts nu gällande skattesatser, erhållas de i

kolumn 9 angivna procenttalen, som representera den nuvarande skattebelastningen,

ökad med 3 procent, uttryckt i procent av priskurantpriset.

I kolumn 10 angivas de föreslagna skattesatserna och i kolumn 11 skillnaden

mellan dessa och de i kolumn 9 upptagna.

Undersöker man nu innebörden av de i kolumn 11 angivna talen, finner

man, att, om de föreslagna skattesatserna tillämpats på hela den egna

tillverkningen i enlighet med 1923 års omsättning, en beräknad skatteintäkt

erhålles, som blott med 0.2 procent överstiger den, som skulle

framkomma, om de nu gällande tull- och skattesatserna, ökade med 3

procent, tillämpades. För tobakshandlarnas import blir avvikelsen 1.12

procent, således en något högre genomsnittlig proportionell ökning i belastningen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

63

Lagbyrån tt

Jämför man belastningen å inom landet tillverkade och importerade

tobaksvaror av samma varuslag, finner man, att de inhemska cigarrerna

genom den föreslagna skattesatsen av 18 procent blir 3.a 7 procent lägre

belastade än de teoretiskt borde hava blivit, och att de importerade bliva

1.7 4 procent lägre belastade. Olikheten visar sig emellertid vara ganska

obetydlig, om man jämför, hur skillnaden i belastning verkar vid olika

prislägen. En dylik jämförelse återfinnes i en härvid närlagd särskild

bilaga (bilaga 12 till detta statsrådsprotokoll). Denna utvisar, att

belastningen vid prislägen understigande 40 öre per cigarr är till

de importerades fördel men i prislägen över 40 öre till fördel för de inom

landet tillverkade. I de nuvarande medelprislägena är emellertid förskjutningen

helt obetydlig, och endast för de allra dyraste cigarrerna visar sig

skattehöjningen påfallande. Hurusom den föreslagna belastningen verkar

förmånligt för de svenska cigarrarbetarna har i det föregående påvisats.

Beträffande cigarrcigarretter innebära de föreslagna skattesatserna för

inom landet tillverkade en höjning i belastningen av 2.9 4 procent av

priskurantpriset och för de importerade av blott 1.2 9 procent, således till

de importerades fördel. I fråga om skattesatsernas inverkan på de olika

prislägena hänvisas till den nyssnämnda särskilda bilagan.

För cigarretter minskas skattebelastningen för de inom landet tillverkade

med 3.4 3 procent och för de importerade med 2.11 procent. För röktobak

höjes belastningen för inom landet tillverkad med 9.17 procent och för

importerad med 6.73 procent. Av den särskilda bilagan framgår de olika

skattesatsernas inverkan på de olika prislägena.

Importen av tuggtobak och snus är så ringa, att det ej torde finnas

någon anledning att för importerade varor av detta slag bestämma särskilda

skattesatser, varför de belastats med samma skattesatser som för

röktobak.

Det torde böra påpekas, att de tal, som i tabellerna I och II angiva

belastningen i procent av priskurantpriserna, icke äro allmängiltiga. I

belastningen ingår nämligen icke endast en procentuell skatt utan även

en viss efter myckenhet utgående avgift. Härav följer, att de procenttal,

som hänföra sig till ett visst varuslag, endast gälla för 1923 års genomsnittspris,

samt att de procenttal, som hänföra sig till den totala omsättningen

även äro bundna vid 1923 års omsättningsbelopp inom de olika

varuslagen. Detsamma torde bemärkas vid jämförelsen mellan belastningsprocenterna

å inom riket tillverkade varor och importerade varor, vilka

ingå i tabellerna med olika genomsnittspris. I förberörda särskilda bilaga

är jämförelsen däremot gjord mellan varor i samma prislägen.

Av tabell I (bilaga 10 till statsrådsprotokollet) framgår bland annat Inkomstberäkstorleken

av de skatteintäkter, som de föreslagna skattesatserna skulle in- ningbringat,

därest dessa tillämpats å 1923 års omsättning och priser.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kanal. Maj:ts proposition Nr 192.

Lagbyråns

promemoria.

Yttrande n.

Kommerskollegium.

De sålunda erhållna slutbeloppen, sammanställda med motsvarande belopp

beräknade enligt nu gällande tull- och skattesatser, utgöra i runda tal:

Tull lör oarbetad tobak................................

» » arbetad » .............................

! Tobaksskatt, utgående i % av priskurantpriset

» » per styck eller kg.........

Därest nu gäl- lande lull- och

skattesatser

tillämpats

under år

1923

Därest de

föreslagna

skattesatserna

tillämpats

under år 1923

.............. kr.

4,920,000

.............. »

1,200,000

_

.............. »

32,250,000

46,920,000

.............. >

10,950,000

6.865,000

Summa kronor

49,320,000

53,785,000

Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till

skatt överförda 3 procent å totalomsättningen (137,000,000 kronor) eller

4,100,000 kronor. Med denna överföring har, såsom i det föregående framhållits,

åsyftats att bereda väg för ett framtida uttagande av statens inkomster

ur tobakshanteringen i allt väsentligt i form av skatt. Den nu

gjorda överföringen är sannolikt ej tillräcklig för att i nu angivna syfte

nedbringa vinsten till skäligt belopp å aktiekapitalet. En viss försiktighet

härutinnan är emellertid tillrådlig, och erfarenhet rörande den föreslagna

vinstöverföringens inverkan å bolagets prispolitik och andra förhållanden

torde på sätt i det föregående utvecklats böra avvaktas, innan ytterligare

överföring av vinst till''skatt genom åtgärder från statsmakternas sida

i angivna hänseende vidtages.

De å 1923 års omsättning enligt förestående tabell beräknade skatteinkomsterna

böra omräknas för att bliva jämförbara med de i statsverkspropositionen

för budgetåret 1924—1925 uppskattade. En dylik omräkning

är givetvis vansklig, då varje grund för bedömandet av priser och omsättning

under ifrågavarande budgetperiod saknas. I runda tal torde intäkterna

av den föreslagna tobaksskatten dock kunna beräknas uppgå till

51,000,000 kronor och de sammanlagda inkomsterna av tobakshanteringen

till 61,000,000 kronor.» I

I sitt yttrande anför kommerskollegium beträffande nu återgivna delar av

promemorian följande:

»Såvitt kollegium nu kan bedöma, synes det, som om tobaksimportörernas

redan nu med statliga avgifter rätt så hårt betungade rörelse genom förslagets

förverkligande skulle komma i ett ännu sämre läge. Kollegium vill

härvid erinra därom, att den möjlighet till billiga inköp i Tyskland, som

förelåg före den särskilda tobaksskattens införande och då gjorde tobakshandlarnas

import farlig ur konkurrens synpunkt för monopolet, numera, med

de ändrade förhållandena i Tyskland, väsentligen upphört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. proposition Nr lt)2. (>,>

I underdånigt utlutande den 10 juli 1914 angående förslag om införande

av statsmonopol a tobakstillverkningen i riket framhöll kollegium, att tobakshandlarnas

fria importrätt enligt kollega åsikt utgjorde ett betydelsefullt

legulativ pa monopolets arbetssätt, produkter oeh prissättning, samt att det

därför vore av vikt att importrätten icke kringgärdades med så starka begränsningar,

att densamma bleve illusorisk. I den proposition, nr 254, vilken

i frågan avlämnades till 1914 års senare riksdag, finnes även ett uttalande

av dåvarande chefen för finansdepartementet, däri denne meddelar sig till

fullo dela kollegii åsikt om vikten av att icke genom alltför starka begränsningar

importrätten göres illusorisk. Den utfästelse, som får anses hava

legat uti nyssberörda uttalande, kan tänkas hava i sin mån bidragit till att

flera av importörerna icke använt sig av den möjlighet till statsinlösen av

deras affärer, vilken bereddes genom kung!, förordningen den 17 juni 1910

om ersättning till tobaksgrossister in. in.

Kollegium hemställer, att dessa av kollegium anförda förhållanden vinna

vederbörligt beaktande vid avlåtande av en blivande proposition i ärendet

till riksdagen.»

Styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet uttalar sig i dessa

ämnen sålunda:

»Vad först angår den i 18 § av förslaget till författning om vissa

ändringar i tobaksmonopolförordningen föreslagna omläggningen av beskattningen

av såväl tobaksmonopolets tillverkning som importerade varor,

är ju denna föranledd av ett trefaldigt syfte, nämligen att omföra den

särskilda styckeskatten till procentskatt, att överföra en del av tobaks

monopolets vinst till skatt samt att överföra tullen å tobak och tobaksland-

till en i samband med den övriga skatten av tobaksmonopolet uttagen

skatt. Vad tobaksmonopolet i avseende å dessa förändringars genomförande

i första band anser sig böra beakta är, huruvida den fördelning

av skatten ä de olika kategorierna av tobaksvaror, som innebålles i

förslaget, är lämplig dels med hänsyn till dessa olika kategoriers förmåga

att bära den föreslagna skatten, utan att konsumtionsnedgång behöver befaras,

dels ock med hänsyn till det skydd, som tobaksmonopolets tillverkning

behöver för att icke bliva alltför ogynnsamt ställd i förhållande till

importen.

I lörra hänseendet anser styrelsen förslaget vara väl avvägt och bär sålunda

ingen anledning till erinran.

Beträffande skyddet för tobaksmonopolets tillverkning i förhållande

till importen ställer sig saken däremot något annorlunda. Vad beträffar

de skattesatser, som föreslagits för till riket införda tobaksvaror, har enligt

förslaget det för den inhemska tillverkningen existerande skyddet blivit

försämrat ifråga om varor i lägre prislägen än genomsnittspriserna

för importvarorna under år 1923. Härigenom öppnas avsevärda möjligheter

för stegrad import i med tobaksmonopolets huvudtillverkning konkurrerande

prislägen. Redan vid tobaksmonopolets tillkomst gåvo statsmakterna

genom utformning av tullsatser m. in. uttryck åt den meningen,

att den inhemska tillverkningen skulle skyddas mot att för mycket inkräktas

av importen. Då sedermera importen hotade att taga alltför stor

omfattning, sökte statsmakterna genom att låta de importerade tobaks

varorna drabbas av hårdare beskattning än de inhemska varorna åter

ställa det vid tobaksmonopolets införande avsedda jämviktsläget mellan

den inhemska tillverkningen och importen. Då den förskjutning av järnBihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 153 haft. f\r 192). ;>

Aktiebolag

svenska

tobakamono

polet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

viktsläget, som sålunda inträffat, förnämligast gav sig tillkänna beträffande

varor i lägre prislägen, lät man den högre belastningen å importvarorna

utgå i form av en särskild, av varans värde oberoende kvantitetsskatt,

som sålunda kom att relativt hårdare drabba de billigare varuslagen.

Det synes styrelsen därför följdriktigt att vid den nu ifrågasatta omläggningen

av tobaksbeskattningen fästa särskild vikt vid att skyddet

blir effektivt för tobaksmonopolets varor i nyss angivna prislägen, eller

med andra ord de varor, som utgöra den ojämförligt huvudsakliga delen

av tobaksmonopolets tillverkning. En på grund av stegrad import minskad

konsumtion av tobaksmonopolets standardmärken skulle kunna medföra

vittgående konsekvenser av icke önskvärd natur; bland annat skulle

följden kunna bliva, att tobaksmonopolet nödgades avskeda arbetare och

tjänstemannapersonal, samt att i maskiner och fastigheter nedlagt kapital

bleve oanvänt. Då den inom tobaksindustrien fortgående mekaniseringen

av tillverkningen redan medfört och även i framtiden torde komma

att medföra personalinskränkningar hos tobaksmonopolet, synes det styrelsen

önskvärt att förebygga, att av andra anledningar avskedande av

personal bleve nödvändigt.

Anledningen till att skyddet för de inhemska varorna försämrats i

förslaget ligger däri, att förslaget velat överföra hela den efter stycke

eller vikt nu utgående skatten till en värdeskatt. För vinnande av det

syfte, styrelsen liär framhållit, synes det styrelsen vara att föredraga, att

ifråga om de importerade tobaksvarorna — dock med undantag för eigarrcigarretter,

beträffande vilket varuslag försämringen av skyddet är

så ringa, att förslaget i denna del torde kunna godtagas — kvantitetsbeskattning

i större utsträckning än i förslaget bibehålies och att i stället

den procentuella skatten nedsättes i proportion härtill. De föreslagna

skattesatserna för inom riket tillverkade tobaksvaror synas styrelsen väl

På grund av vad sålunda framhållits föreslår styrelsen, att tabellen i

18 § 1 mom. i förslaget till förordning om vissa ändringar i förordningen

den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket får följande lydelse:

För inom riket tillverkad 1

vara

procent av bel {ör

priskurant-

För till i

v

procent av

priskurant-

iket införd

ara

belopp för

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

Cigarrer ..................................

18

..

ore

0.8

kr.

23

30

öre

4

kr.

Cigarrcigarretter .........................

25

0.5

—

2

i Cigarretter ..................................

40

0.1

—

3°

i

__ j

i Röktobak ...................................

40

-

1

35

—

3

| Tuggtobak ..................................

25

_

l

35

—

3

Snus.............................................

33

0.50

35

—

3 1

För att närmare belysa innebörden av ovanstående förslag bifogas eu

serie grafiska tabeller, å vilka angivas dels nu gällande belastning, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

liungl. Maj:ts proposition Nr I02. 1)7

belastningen enligt det remitterade förslaget, dels oek belastningen enligt

det av styrelsen lämnade förslaget.

Genom att bestämma skattesatserna på det sätt, styrelsen föreslagit, vin

nes önskemålet att bereda skydd för de inhemska varorna i de lägre pris

lägena, titan att den genomsnittliga belastningen å importen vid samma prislägen,

som för närvarande råda, därigenom blir större än enligt det remitterade

förslaget. Mot styrelsens förslag kan givetvis den invändningen

tänkas bliva framställd, att den procentuella skattesatsen för vissa importerade

tobaksvaror sättes till lägre belopp än den, som föreslagits skola

gälla för de inom riket tillverkade varorna. En dylik invändning torde

emellertid icke behöva tillmätas större betydelse, då det speciella förhållande,

styrelsen här ovan framdragit, gör olikheten i procentsatser ur

praktiska synpunkter önskvärd.

Vidkommande härefter det upprättade förslag till tilläggskontrakt till det

mellan svenska staten och tobaks monopolet gällande kontraktet om utövande

av statens tobaksmonopol vill styrelsen ifrågasätta, huruvida den föreslagna

punkt 4 bör intagas i kontraktet. Då styrelsen har svårt att värja sig för

den tanken, att i förslaget sådant det på denna kontraktspunkt avfattats

ligger en kritik av den prispolitik, styrelsen hittills följt, vill styrelsen

framhålla, att styrelsen i denna sin politik å ena sidan varit ledd av den

tanken, att under de sedan länge rådande abnorma förhållandena samt innan

tobaksmonopolet blivit vederbörligen konsoliderat, försiktigheten måste bjuda

att tillämpa en vinstmarginal, soin varit relativt hög och i varje fall högre

än styrelsen under normala och stabila förhållanden skulle ansett sig böra

räkna med. Å andra sidan har styrelsen haft i beaktande, att den uppkomna

vinsten till allra största delen skulle komma staten eller ett statens

verk till godo. Styrelsen vill erinra därom, att av den för 1922 års rörelse

utdelade vinsten 13,300,000 kronor endast 500,000 kronor kommit enskilda

aktieägare till godo, under det att 11,600,000 kronor gått direkt till staten

och 1,200,000 kronor till den av pensionsstyrelsen förvaltade pensionsförsäkringsfonden.

Styrelsen liar ej heller i minsta mån försport, att å regeringens

sida förefunnits någon önskan om att bolaget borde ändra sin prispolitik.

Styrelsen vill även framhålla, att statsmakterna hava i sin hand att genom

sin skattepolitik helt och hållet reglera tobaksmonopolets vinstmöjligheter

och att alltså en kontraktsbestämmelse ej erfordras för att uppnå de syften,

statsmakterna vilja genomföra härutinnan, även om tobaksmonopolets styrelse

mot all rimlig förväntan skulle åsidosätta en av regeringen härutinnan

uttalad önskan. Då bestämmelsen härjämte är av den art, att meningsskiljaktigheter

synnerligen lätt lära kunna uppstå rörande dess rätta tilllämpning,

har det synts styrelsen lämpligast, att densamma, i varje fall i

den form, den enligt förslaget erhållit, ur tilläggskontraktet utgår.»

I fråga om skattesatserna i 18 § i det remitterade förslaget till författ- Mening

om vissa ändringar i monopolförordningen hava tvenne styrelseledamöter

avgivit härefter intagna särskilda yttranden.

Det ena yttrandet har följande avfattning:

»Genom den ändrade lydelsen av 18:e § i förordningen av den 15 december

1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, som

innefattas i det remitterade förslaget, skulle den hittillsvarande procentuella

tobaksskatten och den sedan år 1922 utgående, år 1923 något förändrade

särskilda skatten sammanföras i eu ny procentuell skatt, var
-

e t v allom* r.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t,x Kungl. Maj:ts proposition Nr lt)2.

järnte hittills utgående tullavgifter skulle ersättas av eu ny särskild skatt,

utgående efter stycke eller vikt. Redan sammanslagningen av den hittillsvarande

procentuella skatten och den nu utgående särskilda skatten

skulle naturligtvis medföra, att den nya procentuella skatten lades högre

än den nu gällande. Vid utmätandet av den nya procentuella skatten

tiar emellertid icke höjningen stannat vid den punkt, som föranledes av

den omformälda sammanslagningen, utan förslaget innebär även att genom

den procentuella skatten skulle absorberas en icke obetydlig del av den

vinst, som enligt nu följda grunder för kalkylering av priskurantprisen

uppstode av rörelsen och som i huvudsak komme staten till godo genom

utdelning a stamaktiekapitalet. Även efter minskning av tobaksmonopolets

årsvinst med det belopp, som sålunda genom höjningen av den

procentuella skatten skulle motsvara en överföring från vinst till skatt,

åtel stål* emellertid, på sätt framgår av den vid förslaget fogade promemorian,

eu icke obetydlig inkomst av rörelsen, beräknad till cirka 10

miljoner kronor brutto, d. v. s. innan avdrag gjorts för den skatt, som

på samma inkomst belöper.

Det förefaller, som om den grundläggande principen vid den skatteomläggning,

som förslaget innebär, uppbures av eu önskan att den av

staten påräknade vinsten av tobaksmonopolet skulle i huvudsak inflyta

till statskassan i form av en procentuell skatt, och att skyddet gentemot

import skulle ligga i den särskilda skatt, som tillkommit i stället

för det nuvarande tullskyddet. En fullt så rationell uppdelning av de

olika skattearternas natur har emellertid icke helt genomförts. Vid

sammanslagningen av den nu gällande procentuella skatten och den nuvarande

särskilda skatten, den senare en skatt, som i sig innebär, utöver

nuvarande tullskydd, även ett extra skydd mot import, har nämligen

den föreslagna procentuella skatten, till bibehållande av den nuvarande

särskilda skattens verkningar,, ifråga om eu de! tobaksvaror lagts sfi,

att skatten tynger mindre å inom riket tillverkade varor än å till riket

införda varor. Själva principen, nämligen att den nya procentuella

skatten skulle motsvara den avkastning, staten i huvudsak påräknar å tobaksmonopolet,

har—för övrigt av skäl, som i P. M. angivits — även såtillvida

icke fullföljts, som den inkomst av rörelsen, som fortfarande beräknats

skola av bolaget intjänas, otvivelaktigt kunnat göras till föremål

för eu ytterligare nedprutning.

. Med vad jag nu har sagt, har jag velat till eu början ånyo fästa uppmärksamheten

på, atl, på sätt jag vid behandlingen av förslaget till särskild

skatt den 19 januari 1922 anförde, det vore sä gott som självfallet, att

den enda garanti, som i längden kan bjudas allmänheten för upprätthållande

av kvaliteten å tobaksvarorna under ett monopoliserat system, är

tobaksmonopolets egen begränsning ifråga om import. I mån som genom

tull- och skattelagstiftning importen försvåras, i samma mån anser jag,

att här liksom utomlands fara uppstår för att fabrikationens kvalitet

sänkes. Det är i anslutning till denna min mening — vilken jag fortfarande

hävdar — som jag icke anser mig kunna biträda styrelsens för tobaksmopolet

förslag om ändringar av skattesatserna i det remitterade

förslaget, ity att dessa ändringar g jorts i syfte att öka det skydd, som enligt

förslaget skulle lämnas den svenska produktionen. Härmed vill jag

icke hava sagt, att styrelsen i sitt förslag gatt utöver det skydd, som den

svenska produktionen genom den nuvarande särskilda skatten och gällande

tullskydd i verkligheten redan åtnjuter. Men jag bär velat fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition AV /.Vi''.

(i!)

i roduktimiP i • 1 .l,,1>ch.aIIf !do a7 nuvarande skyddet för den svenske

mål vin ar enl,rrt llfinvisad till högre skatter å importen. Samma

a‘a llfT •" nedsättning * den inom landet producerade

,a;V,- lJtdl dtt \n"il l,a spörsmålet, huruvida överhuvudtaget vid det

dndrad’nrisSftn"''T T '' ^ fmitterade fördaget bjuda, det under ofördi

ad prissättning av de svenska varorna skulle kunna befaras eu ökning

-onomZ sned''”!! iU k‘i föreffllIer det mi«- »om om i allt fall

de S Tit fS ,;V ; 1I^n«e tillverkade varorna eventuellt erforhn

nScytt ,g f- sky< d sk,dl° kn,n,a erhållas utan att avkastningen av

bolagets lorelse därigenom alltför mycket beskures. Det belopp, som en
lieen

euH^t?n-faraiK-e parakaas såsoni avkastning a rörelsen, kan näm

def n J m,n.mfning mmskas utan att man därför ens kommer under

r!f " rörelsen, som i förslaget till tilläggskontrakt mellan svenska

å rörelsen’! mOUOPO et angmts sasom iämpligt, eller ''skalig inkomst

Det andra yttrandet lyder sålunda:

lv,Wrt!t to r,e 1 i S an d e i s k a 11 e f ö r s1 a g e t innebär en avsevärd inskränkning av

)0laoets vmstmo.ihgheter. Det ställes även i motiveringen till förslaget i

f fwfC1i10m ytterligare skatteökning så småningom minska vinsten än

mei. Detta kommer att beröra pensionsförsäkringsfonden, däruti ingå 12

miljoner i preferensaktier i tobaksmonopolet.

fnvebi torde i detta sammanhang till belysning av ändamålet med pensionsforsakrmgsfonden

hora erinras, att fonden har till huvudsakligt syfte att

lämna do pensioner till vilka enligt gällande bestämmelser inbetalda avSlf®*

b®rattlga; ‘t61 ar darfor i första hand av vikt för fonden att erhålla

sådan lunta, att den minst motsvarar den ränta, som lagts till grund vid

beräkningen av avgiftspensionernas storlek. I pensionsförsäkringslagen

stadgas emellertid vidare, att, därest överskott förefinnes i fonden, må så

stor del av överskottet, som Konungen bestämmer, användas till bestridande

av kostnader för åtgärder, ägnade att i pensionsförsäkringens intresse

förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan. Givet

ar att, i den man dylika åtgärder förmå förebygga bestående invaliditet

och därigenom framskjuta tiden för inträdandet av rätten till pension, pensionskostnader

sparas. Detta har för närvarande och för avsevärd tid

framåt sin huvudsakliga betydelse för staten genom minskning i dess

kostnader tor pensionstillägg. Hittills har kostnaden för förebyggande

åtgärder bestritts av anslag, som beviljats av riksdagen för ändamålet

ävensom av överskottsmedel i fonden. Statens anslag har dock under

senaste tiden väsentligen minskats, och överskottsmedel hava därför i

högre grad mast anlitas. Det är klart, att fondförvaltningen måste, söka

att, med vederbörligt tillgodoseende av säkerhetssynpunkten, erhålla så

stor avkastning å fondmedlen som möjligt. I den mån avkastningen minskas

och sålunda även möjligheten till överskott i fonden inskränkes

maste om erforderliga förebyggande åtgärder skola kunna vidtagas, medel

erhallas på annat sätt, och den enda utvägen härvid är, så vitt kan

bedömas, beviljande av statsanslag. Jag har ansett mig böra låta dessa

synpunkter komma till uttryck vid behandlingen av skaf teförslaget.»

Beträffande den föreslagna punkten 4 i tilläggskontraktet hava

två styrelseledamöter ansett sig böra tillstyrka, att en bestämmelse av

föreslagen innebörd intages i tilläggskontraktet som ledning för tobak-- monopolets framtida prispolitik.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Svenska

obaksengrosifcternas

förening.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Svenska tobaksengrossisternas förening yttrar:

Föreningen har vid sitt bedömande av föreliggande promemoria angående

tobaksbeskattningen icke kunnat frångå sina vid föregående tillfällen tillkännagivna

principiella betraktelsesätt, enkannerligen:

att importen för sitt fortsatta bestånd som en nödig och nyttig regulator

a den inhemska tillverkningen måste kunna räkna med skälig förtjänst å

däri nedlagt kapital och arbete,

att den särskilda skatten utlovats en endast begränsad varaktighet och att

den i varje fall konime att avvecklas, så snart den ursprungliga jämvikten

emellan monopol- och importhandeln återinträtt,

att eu varaktig och bindande reglering av beskattningen borde astadkommas

efter grundliga förberedande studier.

Med hänsyn till svårigheten för importörerna att genom ytterligare

kapitaltillskott uppehålla sin rörelse under nuvarande betingelser ha de, under

förutsättning att ovanstående villkor icke bifölles, alternativt påyrkat, att

importen skulle mot skälig ersättning inlösas av staten.

Det föreliggande förslaget bjuder visserligen eu förnuftig och välbehövlig

fixering av licensen. Vid bestämmandet av denna senare till högst 15 procent

hade dock bort utsiigas, att stämplings- och den föreslagna bokförmgsavgiften

däri ansåges inberäknade. — — —

I övrigt tillmötesgår förslaget ej något av föreningens önskemål.

I själva verket framstår förslaget som avsett att försämra i stället för att

förbättra importörernas läge, vilket också omedelbart framgår därav, att

importen erhållit en ytterligare belastning av 23o,000 kronor i stadiet för att

minskas. Nämnda ökning kan icke av importörerna bäras, enär inköpspriserna

förete en oavbruten stegring, en höjning av priskurantpriserna är utesluten

och firmornas rörelse icke uppvisar någon som helst mot denna summa

svarande behållning. I förslaget utsäges, att det avser att förekomma faran

av att tillståndet före den särskilda skattens införande skulle återinträda.

Medan den särskilda skatten förut ägde en reglerande syftning, ges den sålunda

nu en preventiv karaktär av prohibitiv styrka. Då något alternativt

förslag om inlösen av importhandeln icke heller föreligger, måste föreningen

uttala sin allvarliga protest mot reformen såsom stridande mot statsmakternas

förut givna utfästelser och ägnat att prisgiva handelskårens garanterade

intressen.

Förslagets grundtanke synes vara att helt omöjliggöra _ importen av

cigarrcigarretter och röktobak eller de artiklar, som hittills bjudit importen

någon vinstchance. Skattebelastningen a dessa varor ökas med 1.29 lesp.

6.73 procent, varigenom prislägen uppstå, som tvinga konsumenten över till

andra varor. Den motsvarande belastningen av monopolets varor lär icke

kunna hindra denna fatala utveckling. Denna förfelade plan är så mycket

mer förvånansvärd, som förslaget medgiver, att importen under 1923 i stort

sett var densamma som undei'' monopolets första verksamhetsår och att den

importerade röktobaken visar en påtaglig nedgång (i själva verket från 6.7

—4.7 miljoner krono!1). Som en självklar följdsats till detta konstaterande

hade tvärtom en minskning av importens belastning bort. framstå.---

Visserligen har monopolets omsättning av cigarrer sjunkit, medan den

däremot beträffande cigarrcigarretter och röktobak visar en stegring; denna

senare är dock relativt obetydlig och måhända rent tillfällig. —

Den kompensation, som förslaget vill bjuda importörerna, genom en sänkt

belastning av cigarrer och cigarretter är endast skenbar. Det visai sig nämligen,

att förslaget i prislägen över 40 öre är till förmån för den inhemska

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition Nr 192. 71

fabrikationen, medan det just är i dessa prislägen som importkonkurrensen

finnes till; märken med fiirsvinnande låga inköpspris kunna nämligen icke

erhållas å den internationella marknaden. Det är för övrigt egendomligt,

att denna reform motiveras endast med hänsyn till de svenska tobaksarbetarna,

medan ingen tanke ägnas importfirmornas personal och monopolets

alltjämt utökade maskinella drift. Genom att erbjuda monopolet ett övertag

jämväl inom denna kategori riktar förslaget ett dråpslag mot den fria handeln,

där den förut med särskild fördel ansetts böra bestå.

Vad cigarretterna angår, har importens belastning minskats med 2.ii mot

3.4 3 procent till monopolets fördel. Med dessa satser synes förslaget vilja

uppamma en vild konkurrens inom de allra lägsta prislägena och sålunda

ockra på ungdomens cigarrettförbrukning, vilken idé synes föreningen förfelad

och osympatisk. Ur folkhygienisk synpunkt finnes ingen anledning

att belasta cigarrcigarretten och pipan till förmån för cigarretten.

Då sålunda det föreliggande förslaget---tillbakavisar föreningens ele
mentära

önskemål, har föreningen måst söka att å den knappa tid, som ställts till

dess förfogande, utarbeta ett modifierat förslag. Tack vare sin anpassning

till faktiska och påräkneliga förhållanden ger detta förslag samma statsfinansiella

resultat som det föreliggande utan att äventyra dess realiserande

på sätt, som skulle bliva följden om fabrikation och import av särskilt billiga

cigarretter varit dess kärnpunkt. — — —

Det i föreningens yttrande omnämnda förslaget upptager följande skattesatser

: 1

För inom riket till- För till riket

verkad vara införd vara

1 Cigarrer ........

Cigarrcigarrettei

Cigarretter .....

Röktobak........

Tuggtobak

Snus..............

Jag kan i det stora hela ansluta mig till de synpunkter, som i den inom

finansdepartementets lagbyrå upprättade promemorian anlagts å frågan om

tobaksbeskattningens framtida ordnande.

Vad till en början angår frågan om tullfrihet för tobak och tobaksvaror

samt de nuvarande tullavgifternas överförande till tobaksskatt synes det

mig uppenbart, på sätt jämväl från generaltullstyrelsens sida framhållits, att

den härutinnan föreslagna omläggningen innebär förenkling och arbetsbesparing,

utan att statens intressen med avseende å skatteavgifternas behöriga

erläggande eftersättas. Väl är det riktigt, såsom generaltullstyrelsen

understryker, att besparingarna i arbete huvudsakligen hänföra sig

procent av

priskurant-

belopp för

procent av!

priskurant-!

priset eller!

värdet

belopp för

priset eller!

värdet

1 st.

1 ks.

I ,

1 st. j 1 kg*.

öre

kr.

öre 1 kr.

18

0.3

-----

20

2.5 1 —

20

1.0

—

20

1.5 ^ -

35

0.5

—

35

0.5 —

30

—

2

30 ''

_ : 2

25 i

—

2

33

—

0.5

Lepartemcn

chefen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

till den ändrade behandlingen av färdiga tobaksvaror. Detta gäller i alldeles

särskild grad, såvitt avser minskningen i arbete för tullverket. För

monopolets utövare åter måste bortfallandet av den särskilda, på viktuppgifter

från de olika tobaksfabrikerna grundade redovisningen av råtobakstullen

innebära något större fördelar. Därtill och framförallt kommer, att

man genom borttagandet av jämväl råtobakstullen kan nå fram till ett

fullt enhetligt beskattningssystem, som anknyter sig till den färdiga varan.

I anledning av den inverkan, råtobakstullens borttagande skulle komma

att utöva på den till vederbörande städer utgående tolagsersättningen, har

generaltullstyrelsen funnit sig sakna anledning tillstyrka den ifrågasatta

omläggningen, såvitt avser nämnda tullavgift. Däremot har tolagsersättningens

bortfallande genom införande av tullfrihet för färdiga tobaksvaror,

med hänsyn till berörda åtgärds relativt ringa inverkan på respektive

städers budget, icke ansetts böra hindra den föreslagna förenklingen i

denna del. Jag kan icke ansluta mig till donna generaltullstyrelsens

uppfattning i fråga om råtobakstullen. Städernas rätt till tolagsersätt

ning är beroende av de för olika varuslag utgående tullavgifterna. Lika

väl som eu höjning av dessa tullavgifter i regel medför ökad tolagsersättning,

likaväl medför en sänkning i tullavgifterna motsvarande minskning.

Den omständigheten, att i föreliggande fall råtobakstullens bortfallande

icke innebär en minskning i beskattningen utan allenast en överföring

av tull till tobaksskatt, lärer däri icke medföra någon ändring.

Det må i detta sammanhang jämväl erinras därom, att förläggandet av

tobaksfabriker till just de städer, varom här är fråga,1 för städerna torde

hava medfört åtskilliga ekonomiska fördelar.

På av mig nu anförda skäl förordar jag bifall till den i promemorian

föreslagna överföringen av tull till tobaksskatt beträffande såväl oarbetad

tobak som färdiga tobaksvaror.

Det i samband därmed till skydd för den inhemska odlingen framlagda

förslaget om restitution till monopolets utövare av 80 öre för varje kilogram

av inom riket odlad tobak, som monopolets utövare inköper för tillverkning

av tobaksvaror, tillstyrker jag likaledes. Förslaget förutsätter,

att, därest den för tillverkning inköpta tobaken av någon anledning icke

kommer till sådan användning utan exporteras, monopolets utövare återbetalar

restituera! belopp. Till grund för storleken av det föreslagna

restitutionsbeloppet, 80 öre för kilogram, ligger följande utredning.

För att beräkna, huru mycket takmogen svensk tobak svarar mot 1 kilogram

utländsk råtobak, torde böra fastställas myckenheten av den torrsubstans,

som ingår i 1 kilogram takmogen svensk tobak respektive i utländsk

fabriksfärdig tobak. Enligt uppgift i 1904 års kommittébetänkande skulle

den takmogna svenska tobaken, alltefter årgången och de lokala förhållandena,

vid dess torkning genom svettning förlora från 20 ända till 32 procent

av sin vikt och till och med därutöver. Vissa fuktighetsanalyser av odlad

tobak i Stockholmstrakten för år 1921 uppvisa en fuktighetshalt av 39..''>

1 Detta gällei- dock ej Karlstad, där någon tobaksfabrik icke är belägen.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7.72.

procent. Tobaksmonopolet har utfört ett jämförelsevis stort antal utförliga

1‘uktiglietsanalyser vid 1922 cell 1923 års mottagningar av svensk tobak.

Medeltalet av fuktighetsprocenterna från de största mottagningsorterna liar

för 1922 utgjort 38 procent; å andra orter liava erhållits medeltal, varierande

ned till 34 procent. Motsvarande tal från 1923 voro 35 procent och

32 procent. 1923 års siffror lära anses osedvanligt låga, och böra, enligt sakkunnigas

mening, 37 procent sättas som den riktiga genomsnittssiffran för

takmogen svensk tobaks fuktighetslialt. Utländsk råtobak innehåller, då den

ingår i fabrikationen — enligt tobaksmonopolets fabriksstatistik — i genom

snitt 17.8 procent fuktighet. Härav beräknas, att 1.3os kilogram takmogen

svensk tobak erfordras för att motsvara 1 kilogram utländsk fabriksfärdig

tobak. Då tullen utgår med 1 krona per kilogram utländsk tobak, skulle alltså

77 öre per 1 kilogram svensk tobak i takmoget tillstånd motsvara detta belopp,

vilket belopp ansetts lämpligen böra avrundas till 80 öro för kilogram eller

samma belopp som det i 1911 års betänkande angivna.

Vidare finner jag de vid lagbyråns promemoria fogade författningsförslagen,

i vad de avse nu omhandlade ämnen, vara ändamålsenliga

och inrymma åtskilliga fördelar för importörerna. De synas mig därför

kunna läggas till grund för lagstiftning; och de förslag härutinnan, jag nu

framlägger, äro också i allt väsentligt överensstämmande med lagbyråns

tidigare förslag. Den av generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringen i 13 § av

förslaget till förordning angående behandlingen av till riket inkommande

tobaksvaror har sålunda synts mig knappast böra genomföras. Vad beträffar

den i förslagets 14 § omnämnda bokföringsavgiften förutsätter jag,

att densamma icke bestämmes till högre belopp än som svarar mot de

verkliga kostnaderna för bokföringen. Vid nu angivna förhållande torde

den av importörerna framställda erinran mot storleken av nämnda avgift

förfalla. Till vissa ändringar i tulltaxeförslaget återkommer jag. Vidkommande

slutligen generaltullstyrelsens förslag om intagande i förslaget

till kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av tobaks7

varor in. in. av stadganden om rätt att förpanta å tobaksskattelager liggande

vara synas mig sådana bestämmelser kunna undvaras. Frågan om rätt till

pantsättning torde nämligen böra lösas enligt allmänna rättsgrundsatser

utan hänsyn till bestämmelserna om rätt till uppläggning å tobaksskattelager.

På sätt förutsatts i promemorian torde fastställandet av kungörelseförslaget,

vilket torde få närläggas dagens statsrådsprotokoll (bilaga A),

böra ankomma på Kungl. Majrt.

Vad härefter angår frågan om överförande av vinst till skatt kan jag i

allo dela den i promemorian framkomna uppfattningen, att den inkomst,

som staten vill erhålla ur tobakshanteringen, för framtiden bör i större

utsträckning än nu uttagas i form av skatt, medan utdelningen å såväl

stamaktie- som preferensaktiekapitalet bör kunna icke oväsentligt nedsättas.

Jag anser likaledes i anslutning till vad i promemorian uttalats, att denna

princip är av den grundläggande betydelse, att densamma, på sätt jämväl

två ledamöter av monopolbolagets styrelse förordat, bör i den konsumerande

allmänhetens intresse komma till uttryck i avtalet mellan staten och bolaget

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj ds proposition Nr 192.

såsom ledning för bolagets framtida prispolitik. I den enligt promemorian

ifrågasatta avfattningen till kontraktsbestämmelse föreslår jag dock en mindre

jämkning. Vidare biträder jag förslaget, att tills vidare 3 procent av bolagets

totalomsättning överföras från vinst till skatt och att i samband därmed

tobaksskatten liöjes med motsvarande procent. Däremot synes mig redan

nu monopolbolagets andel i licensavgifter kunna sänkas till 14 i stället

för såsom föreslagits 15 procent av priskurantpriset. Jag utgår nämligen

från att monopolbolaget, därest bolaget följer den prispolitik, som jag

här berört, icke behöver för täckande av omkostnader och vinst pålägga

varorna mera än 14 procent. I överensstämmelse härmed torde monopolförordningen

böra ändras.

Beträffande slutligen själva beskattningen och till en början den i promemorian

föreslagna fördelningen av skatt å de olika varuslagen synes

denna, på sätt vitsordats av styrelsen för monopolbolaget, i stort sett vara

väl avvägd. Dock anser jag, att cigarretter torde kunna beskattas något

hårdare samt att skatten för cigarrcigarretter och röktobak minskas i motsvarande

mån. Såvitt gäller den inhemska tillverkningen föreslår jag alltså,

i fråga om cigarretter att styckeskatten höjes från 0.1 öre till 0.2 öre per

styck, i fråga om cigarrcigarr etter att styckeskatten sänkes från 0.5 till 0.4

öre samt i fråga om röktobak att den efter värdet utgående skatten sänkes

från 40 till 35 procent av priskurantpriset. Nu nämnda jämkningar har

jag låtit inlägga å den vid promemorian fogade tabellen I (bilaga 10).

Ungefär motsvarande ändringar torde böra vidtagas i fråga om till riket

införd tobaksvara. Härtill återkommer jag emellertid i det följande. I

I fråga om merbelastningen å importerad vara har styrelsen för monopolbolaget

föreslagit, att beskattningen efter myckenhet bibehålies i större

utsträckning än i promemorian ifrågasatts samt att i stället den procentuella

skatten nedsättes i proportion härtill. Till stöd härför har huvudsakligen

anförts, att det synts vara av särskild vikt, att skyddet hleve

effektivt för monopolets varor i lägre prislägen än genomsnittspriserna

för importvarorna under år 1923, d. v. s. i de med monopolets huvudtillverkning

konkurrerande prislägena. Mot denna styrelsens uppfattning

har en ledamot anmält avvikande mening samt gjort gällande, att genom

prisnedsättning å de i riket tillverkade varorna eventuellt erforderligt

ytterligare skydd skulle kunna erhållas, utan att avkastningen av bolagets

rörelse därigenom alltför mycket beskures, ity att det belopp, som enligt

promemorian fortfarande påräknades såsom avkastning å rörelsen, kunde

minskas utan att man därför komme under det resultat av rörelsen, som

i förslaget till tilläggskontrakt mellan svenska staten och monopolbolaget

angivits såsom lämpligt eller »skälig inkomst å rörelsen». Slutligen har

tobaksengrossisternas förening hävdat, att ett genomförande av do i promemorian

föreslagna skattesatserna skulle försämra i stället för förbättra

importörernas redan nu brydsamma läge, en uppfattning vartill kommerskollegium

synes hava givit sin anslutning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kanal. May.ts proposition Nr W2. 75

De av majoriteten i styrelsen för monopolbolaget anförcla skälen för

ett utöver vad i promemorian föreslagits ökat skydd för de inom riket

tillverkade varorna i angivna prislägen hava icke fullt övertygat mig.

Fastmera kan jag, principiellt sett, ansluta mig till de synpunkter, som

utvecklats av reservanten inom styrelsen. Dä jag nämligen, såsom jag

nyss framhållit, biträder den i promemorian uttalade uppfattningen, att

monopolbolaget i sin framtida prispolitik må utgå därifrån, att bolaget

allenast bör lämna skälig vinst å rörelsen, förefaller det mig som om,

därest skattesatserna i övrigt fastställdes i enlighet med vad i promemorian

angivits, det av styrelsemajoriteten önskade skyddet i just angivna prislägen

skulle kunna ernås genom en så småningom genomförd prissänkning.

Men kan så ske, lärer det icke vara erforderligt eller önskligt, att

import mer eller mindre förhindras i varje prisläge, som ligger under de

nuvarande importpriserna. Givet är, att beskattningen bör så avvägas, att

monopolvarorna i gällande genomsnittsprislägen och närmast därintill liggande

icke utsättas för eu alltför kännbar konkurrens från importens sida.

Att däremot draga skydds gränsen än högre och därvid så anordna skattesatserna,

att varje import i prislägen under denna gräns omöjliggöres, med

andra ord inrätta ett monopol dels för monopolets utövare och dels for

importen inom skilda, bestämt avgränsade prisområden synes 111ig stå i

strid med importverksamhetens uppgift att vara en regulator å monopoltillverkningen.

Om jag sålunda principiellt icke kan giva min anslutning till styrelse

majoritetens uppfattning, föreligga dock vissa skäl för beaktande av

det utav majoriteten framlagda förslaget till ändrade skattesatser för till

riket införda varor. Dels torde med hänsyn till det statsfmansiella läget

möjligheterna till prissänkning under det kommande budgetåret i viss

mån vara begränsade. Dels bjuder försiktigheten, att man även på

förevarande område framgår med all möjlig varsamhet. Dels synas mig

de i promemorian föreslagna efter värde utgående skattesatserna för im

porten kunna och böra i någon mån sänkas. Av den vid promemorian

fogade tabellen I (bilaga 10) framgår, att överföringen från vinst till

skatt i förslaget så genomförts, att, med utgångspunkt från 1923 års

omsättning och genomsnittsprislägen, skatten för den inhemska tillverkningen

höjts med 3.2 2 procent, medan motsvarande siffra för importen

utgör 4.12 procent. Då skattehöjningen rätteligen bort utgöra allenast 3

procent, har i själva verket importen belastats l.ia procent högre än vad

för närvarande gäller för densamma. Denna ytterligare skatteökning, som

lämnats omotiverad i promemorian, synes mig icke böra ifrågakomma.

Med beaktande av mitt tidigare framställda förslag om eu viss hårdare

belastning av cigarretter till förmån för cigarrcigarretter och röktobak

föreslår jag, att skattesatserna för importen bestämmas pa sätt följer, därvid

jag till jämförelse återgiver jämväl övriga förslag till skattesatser för

importen:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 192.

1

F ö

r til

1 rike

t i n

förd

vara

Procent av priskurantpriset

eller värdet

Belopp per

st. resp. kg.

P. 31.

Monopol-

bolagets

förslag

Impor-

törernas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslug:

P. 31.

Monopol-

bolagets

förslag

Impor-

törernas

förslag

Departe-

ments-

chefens

förslag

25

03

3 öre

4 öre

2.6 öre

4 öre

Cigarrcigarretter ......

30

30

20

28 1

2 »

2 »

1.5 »

2 »

Cigarretter ...........

40

35

35

35 I

0.8»

1 »

0.5 s>

1 »

Röktobak ...............

40

35

30

35 !

l kr.

3 kr.

2 kr.

1.60 kr.

De av mig nu föreslagna skattesatserna liar jag låtit inlägga å de till

promemorian körande och vid statsrådsprotokollet fogade tabellerna I och

II (bilaga 10 och 11) samt sammanställningen över skattebelastningen å

tobaksvaror i skilda prislägen (bilaga 12).

Av tabell I framgår, att med dessa skattesatser den sammanlagda böjningen

av skatten för importerade varor inskränker sig till 2.9 4 procent

eller så nära 3 procent som varit möjligt.

Eu jämförelse med det av majoriteten inom styrelsen för monopolbolaget

framlagda förslaget visar, att mitt förslag upptager en sänkning av

den pioceutuella skatten med 1 resp. 2 procent för cigarrer och cigarrcigarretter.

I fråga om styckebelastningens avvägande, såvitt gäller cigarrer,

cigarrcigarretter och cigarretter, ansluter mitt förslag sig i allo till

de av styrelsemajoriteten föreslagna skattesatserna. Beträffande den efter

vikt utgående belastningen å importerad röktobak har jag stannat vid att

föreslå en ökning av 50 öre för kilogram eller till 1 krona 50 öre mot

av styrelsen föreslagna 3 kronor för kilogram, men i stället har jag,

enligt vad jag tidigare framhållit, föreslagit en sänkning från 40 till 35

procent av priskurantpriset jämväl för inom riket tillverkad röktobak.

Såsom skäl för att icke ytterligare höja styckebelastningen å röktobak

åberopar jag vad därom anföres i den inom finansdepartementets lagbyrå

upprättade promemorian (sid. 60). För importerad tuggtobak och snus

föreslås samma skattesatser som för röktobak.

Till belysande av de utav mig nu föreslagna skattesatserna tjäna nedanstående

diagram för cigarrer, cigarrcigarretter, cigarretter och röktobak.

Diagrammen angiva de belastningar i procent av priskurantpriset, som

vid olika prislägen åvila tobaksvaror dels enligt nu gällande tull- och

skattesatser, dels enligt de av mig föreslagna skattesatserna. Av diagrammen

framgår för varje prisläge ändringen såväl i belastning av inhemska

och importerade tobaksvaror som ändringen i skydd för den inhemska

tillverkningen.

Å varje diagram hava inlagts två lodräta linjer, som var för sig beteckna!

genomsnittspriset ar 1923 för de inom riket tillverkade varorna (den

till vänster) och för de av tobakshandlarna importerade (den till höger).

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Cigarrer.

jju gällande avg. för mon. tillverkning (10% A 0.8 öre A 0.8 öre)

•--*----- * * « it » import (15 % A S öre & 3.Sfi öre)

o—• * Förslag för mon. tillverkning (18 % A 0.8 öre)

’ ° '' ■■ „ import (22 «/o * 4 öro»

5S

År 1023 var genomsnittspriset för inom landet tillverkade cigarrer 24.5fi öre pr st.

” ” « n r av tobakshandlarna imp. „ 38.46 „ „ „

Skatte belastning

i %av pris

Kurantpriset

pr. styck

Genomsnittspriset för inom riket tillverkade cigarrer var 24.o öre. I

prislägen mellan 18—30 öre försåldes 76.6 procent, i prislägen under 18 öre

16.6 procent och över 3u öre 6.8 procent. Genomsnittsprisläget för tobakshandlarnas

import av cigarrer var 38.5 öre; i prislägen 50—55 öre utgjorde

försäljningen omkring 36 procent och i prislägen 30—35 öre omkring 30

procent av hela importen.

Skattebelastning

i % av priskurantpriser.

Beteckning

C

\

Cigarrcigarretter.

,-»■ Nu gällande avg. för mon. tillverkning (15% & O.fi öre & 0.4 öre)

„ „ „ „ import (J 5 % & 1.8 öre & 1.8 öre)

... • Förslag för mon. tillverkning (25 % & 0.4 öre)

■ • „ - import (28% & 2 öre)

År 1923 var genomsnittspriset för inom landet tillverkade cigarrcigarretter 12.36 öre pr st.

n „ „ „ „ av tobakshandlarna imp. „ „ „ 14.9 i „ „ „

Pris i öre 10

För cigarrcigarretter ligga genomsnittsprislägena ganska nära varandra.

För de inhemska cigarreigarretterna var genomsnittspriset 12.4 öre och

för de importerade 14.9 öre. Den största kvantiteten av de förra, eller 63

procent, såldes i prislägen 12—13 öre, medan motsvarande siffror för importen

voro 47 procent respektive 15 öre.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Cigarretter.

• Nu gäll. avg. för mon. tillv. (30 % & 0.5 öre & 0.06 öre)

• • „ „ „ „ import (30 % & 0.7 öre & 0.6 öre)

‘ Förslag för mon. tillverkning (40 % A 0.2 öre)

’ * „ „ import (35 % & 1 öre)

Skattebelast
-

Beteckning

År 1923 var genomsnittspriset för inom landet tillverkade cigarretter 4.4 öre pr st.

„ „ „ „ „ av tobakshandlarna imp. „ 10.97 „ „ „

pr. Styck.

Inom riket tillverkade cigarretter hade ett genomsnittspris av 4.4 öre;

i prislägen 3—5 öre såldes ett antal utgörande 73.3 procent, i prislägen

under 3 öre 11.2 procent och över 5 öre 15.5 procent av hela det försålda

antalet. De importerade cigarretternas genomsnittspris var 11 öre.

Största antalet eller omkring 33 procent förekom i prislägen 11—12.5 öre;

i prislägen 6—6.5 öre såldes omkring 26 procent och i 25öres prisläge

omkring 10 procent.

Röktobak.

Nu gäll. avg. för mon. tillv. (20 % & kr. 1.50 & kr. 1)

,-- * „ „ „ „ import (20 % & kr. 4 & kr. 1.80)

i—• * Förslag för mon. tillverkning (35 °/o & kr. l)

• „ „ import (35% & kr. 1.50)

Beteckning

År 1923 var genomsnittspriset för inom landet tillverkad röktobak kr. I9.n pr 1 kg

„ „ „ „ „ av tobakshandlarna imp. „ r 46.75 „ 1 „

Pris i Kro- 7so

nor pr. kg,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 1U2.

711

Beträffande röktobak var genomsnittsprisläget 19. n kronor per 1 kilogram

för vara av inhemsk tillverkning och 46.75 kronor per 1 kilogram

för importerad vara. Av den inhemska tillverkningen såldes 76.7 procent i

prislägen 16—22 kronor, 12. i procent därunder och 11.2 procent däröver.

Av importerad röktobak såldes något över 51 procent i prislägen 41—50

kronor, omkring 13 procent därunder samt omkring 36 procent däröver.

Den sammanlagda belastningen å cigarrer, cigarrcigarretter, cigarretter

och röktobak dels enligt hittills gällande tull- och skattesatser, dels enligt

de av mig föreslagna skattesatserna framgår av nedanstående diagram.

Skattebelastning 1 Ot(-lll)ClilS[TI illa

kurantpriset enligt hittills gällande tull- och skattesatser (1916—1923) samt enligt

nu föreslagna skattesatser (1924).

»Tv»-

OT- +

X >

♦ -to*.

+ -o*- +

IS

Beteckning:

10 XI
Cigarrer

-

Cigarrcigarretter----

Cigarretter---------

Röktobak h—t—+

Tuggtobak + + + + + + +

Snus ...........................

1924 års siffror hava beräknats under förutsättning, att föreslagna

skattesatser tillämpas under hela året och att omsättningen

blir densamma som under år 1923.

o

11U,

W17

m

m 1920 1921 mi 1925 mr

Vid en inom finansdepartementets lagbyrå verkställd överarbetning av

det vid byråns promemoria fogade förslaget till ändringar i monopolförordningen

har jag i förslagets 18 § låtit intaga de skattesatser, som jag

nu föreslagit. Därvid har jämväl från gällande förordning angående

s. 80 Kontrollera mot PDF

Inkomst
heräknimien.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

särskild skatt å tobaksvaror (1923: 95) föreskriften om skillnaden i skattehänseende

mellan cigarr och cigarrcigarrett överflyttats. I 22 § 2 mom.

monopolförordningen har vidare i överensstämmelse med redan gällande

praxis intagits bestämmelse, att licensavgiften för importerade varor skall

beräknas efter de grunder, som gälla den dag, då framställning om avgiftens

fastställande göres. Slutligen hava vissa formella jämkningar vidtagits

i 18 och 25

Statsverkets inkomster av tobakshanteringen hava under år 1923 utgjort

i runda tal:

Tull för oarbetad tobak kronor 4,900,000

» » arbetad » ................... » 1,200,000

Tobaksskatt ................................... » 32,593,000

Särskild skatt å tobaksvaror............ » 10,022,000

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... » 3,05u,000

Utdelning............................................ » 11,600,000

Summa kronor 63,365,000.

Då jag den 2 januari 1924 till statsrådsprotokollet över finansärenden

redogjorde för de beräkningar av de särskilda inkomsttitlarna, som

verkställts för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1924—1925,

erinrade jag, att tobaksskatten i riksstaten för innevarande budgetår beräknats

till 32 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket hade emellertid

antagit, att under år 1923 skulle inflyta omkring 32.7 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår både aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

ansett sig kunna uppskatta den ordinarie tobaksskatten till 30 miljoner

kronor, under förutsättning att rörelsen kunde fortsättas såsom hittills

med oförändrade skattesatser. Sannolikt vore dock, att gällande pris å

tobaksvaror skulle kunna sänkas något före utgången av nämnda budgetår,

i vilket fall tobaksskatten, som utginge med vissa procent å varornas

priskurantpris, komme att nedgå. Riksräkenskapsverket hade framhållit

det opåkallade i en prisreduktion och de betänkligheter, som en dylik

skulle medföra ur statsfmansiell synpunkt, samt hade ej funnit anledning

att för nästkommande budgetår beräkna mindre uppbörd än för innevarande

kalenderår eller i runt tal 33 miljoner kronor.

Jag förklarade mig dela riksräkenskapsverkets uppfattning, att någon

frivillig sänkning av prisen å monopolbolagets tillverkningar ej borde

ifrågakomma. En sådan prisreduktion kunde dock komma att visa sig

nödvändig för att förekomma en alltför stark minskning i avsättningen

med därav följande skattesänkning samt en alltför stark stegring utav

importen av utländska tobaksvaror. Dessa förhållanden reglerades uppenbarligen

av omständigheter, vilka läge utanför monopolbolagets bestäm
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition Nr IV*.

81

mande. Jag fann mig pa grund härav ej kunna tillstyrka, att tobaksskatten

upptoges med högre belopp än det av bolaget beräknade, eller

30 miljoner kronor.

I fråga om den särskilda skutten å tobaksvaror både såväl aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet som riksräkenskapsverket uppskattat beloppet för

nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor. Då jag emellertid både för

avsikt att föreslå en mindre betydande sänkning av vissa skattesatser,

varav torde följa en minskning i inkomsten, inskränkte jag mig till att

föreslå, att nämnda inkomsttitel upptoges till 10 miljoner kronor.

Jag erinrar vidare, att utdelningen i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

i förslaget till riksstat för instundande budgetår beräknats till

11,600,000 kronor.

De under särskilda titlar uppförda inkomsterna av tobaksbanteringen

hava sålunda i förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppskattats

till belopp, som härefter angivas, därvid till jämförelse meddelas

motsvarande siffror i riksstaterna för år 1922 och budgetåret 1923—1924:

1922

19*23—1924

|

1924—1925

Tobaksskatt.................................

35,000,000

32,000,000

30,000,000

i Särskild skatt å tobaksvaror .........

8,000,000 1

11,000,000

10,000,000

| Utdelning....................................

9,000,000 j

8,990,000

11,600.000

52,000,000

51,990,000

51,600,000

Av den till promemorian börande och vid statsrådsprotokollet fogade

tabellen I (bilaga 10), däri inlagts de av mig föreslagna skattesatserna,

framgår, att — med utgångspunkt från 1923 års omsättning och priser

— följande skattebelopp kunna antagas komma inflyta till statsverket,

nämligen omkring 45,340,000 kronor tobaksskatt, utgående i procent av

priskurantpriset, och omkring 8,310,000 kronor tobaksskatt, utgående per

styck eller kilogram, d. v. s. tillhopa omkring 53,650,000 kronor. Till jämförelse

må anföras följande under sagda förutsättning beräknade intäkter

med nu gällande tull- och skattesatser (i runda tal):

Kronor

Tull för oarbetad tobak...........................................................................

4,920,000

, » » arbetad » ...........................................................................

1,200,000

32,250,000

Särskild skatt å tobaksvaror....................................................................

10,950,000

1 Å tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

49,320,000

Bihang till riksdagens protokoll 192b. 1 samt. 153 haft. (Nr 192.) (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192.

Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till

skatt överförda tre procent å totalomsättningen (136,725,000 kronor) eller

omkring 4,100,000 kronor.

Den på grundval av 1923 års omsättning och priser verkställda beräkningen

torde med hänsyn till den prissänkning, som enligt vad jag tidigare

anfört lärer kunna förutses, behöva göras till föremål för vissa jämkningar.

År 1923 utgjorde hela omsättningen, såsom nämnt, omkring 136,725,000

kronor, och den procentuella tobaksskatten uppgick till 32,250,000 kronor,

vilket motsvarar en genomsnittsprocent av 23.6. Den för instundande

budgetår beräknade tobaksskatten av 30,000,000 kronor motsvarar efter

samma procent ett omsättningsbelopp av cirka 127,000,000 kronor. Av

förutnämnda tabell I framgår, att hela den av mig föreslagna skattebelastningen

utgör cirka 39.24 procent av priskurantpriset. Efter denna procentsats

skulle en beräknad omsättning av 127,000,000 kronor lämna i runt

tal 50,000,000 kronor.

Vid en beräkning av övriga inkomster av tobakshanteringen, utdelning

i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet samt inkomst- och förmögenhetsskatt,

bör uppmärksammas, att dessa inkomstposter för budgetåret 1924—1925

hänföra sig till monopolets verksamhet under kalenderåret 1924. Under

nämnda verksamhetsår kommer emellertid monopolbolaget att under hälften

av året arbeta med nu gällande skattesatser, och eventuell prissänkning

torde icke komma att vidtagas, förrän de nya skattesatserna trätt i kraft.

Vid sådant förhållande synes mig för instundande budgetår utdelningen

kunna upptagas till 9,000,000 kronor, varjämte inkomst- och förmögenhetsskatten

torde böra beräknas till 2,200,000 kronor.

Statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925 torde alltså kunna

i runda tal uppskattas till följande belopp, därvid till jämförelse angivas

motsvarande inkomster, därest gällande tull- och skattesatser skolat tilllämpas:
-

EuJigt gällande

Enligt före-

tull- och

slagna skatte-

skattesatser

satser

Råtobakstull

............. 4,900,000

—

Tull å importerade färdiga tobaksvaror

................ 1,200,000

—

Tobaksskatt...............................................

............... 30,000,000

50,000,000

Särskild skatt å tobaksvaror

............. 10,000,000

—

Inkomst- och förmögenhetsskatt

................ 3,500,000

2,200,000

Utdelning

............... 11,600,000

9,000,000

Summa 61,200,000

61,200,000.

En omräkning av vissa i det uti innevarande års statsverkspropsition

framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda inkomsttitlar

torde alltså böra företagas. Sålunda torde titlarna tullmedel och

utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet böra sänkas till respektive

114 och 9 miljoner kronor, under det att de till en titel tobaksskatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 192. Nii

sammanförda inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt a tobaksvaror

torde böra upptagas med sammanlagt 50 miljoner kronor. Däremot torde

ett bifall till det nu framlagda förslaget icke behöva medföra någon

ändring av det belopp ä 135 miljoner kronor, varmed titeln inkomst- och

förmögenhetsskatt upptagits i förenämnda riksstatsförslag, med hänsyn

till de försiktiga beräkningar, vilka ligga till grund för berörda belopps uppförande

i sagda förslag.

Jag övergår nu till frågan om tullavgifterna för färdiga tobaksvaror, vilka

från utrikes ort medföras av resande, och vill därvid till en början redogöra

för de bestämmelser, som i sådant avseende för närvarande gälla.

Enligt kungörelse deri 26 februari 1915 (nr 75) med däri genom kungörelsen

den 4 maj 1923 (nr 97) gjorda ändringar må resande, som ankommer

från utrikes ort, för eget bruk tullfritt medföra färdiga tobaksvaror till

myckenhet, ej överstigande 50 gram.

Medför den resande för eget bruk sådana varor till myckenhet därutöver,

skall enligt berörda kungörelse och anm. 2 till rubrikerna 196 och 197 i

gällande tulltaxa, jämförd med 21 § i monopolförordningen, för berörda överskott

erläggas tullavgift, som utgör:

a) vad angår kvantitet, icke överstigande 500 gram,

för cigarrer .................................................... 20 öre per st.

» cigarrcigarretter........................................ 10 » » »

» cigarretter ................................................ 6 » » »

» arbetad tobak, andra slag .................... 12 kr. » kg.

b) vad angår kvantitet, överskjutande den under a) åsyftade,

för cigarrer ................................................. 40 öre per st.

» cigarrcigarretter....................................... 20 » » »

» cigarretter ............................................... 12 » » »

» arbetad tobak, andra slag .................... 24 kr. » kg.

Därest den resande för eget bruk samtidigt medför tobaksvaror, som draga

olika tull, skola sådana varor, för vilka högsta tullsatsen är föreskriven, i

första hand inräknas i de myckenheter, som må medföras tullfritt eller mot

erläggande av lägre tullavgift.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser anses varje cigarr väga 5 gram,

varje cigarrcigarrett 3.3 gram och varje cigarrett 2 gram.

Vid ankomst från utrikes ort är resande på förfrågan av tulltjänsteman skyldig

uppgiva, huruvida tobaksvaror medföras, och myckenheten av medförda

sådana varor. Befinnes vid tullvisitation resande medföra tobaksvara i tullpliktig

kvantitet, utan att den resande på tillfrågan lämnat uppgift därom,

är den resande, ändå att eljest olovlig varuinförsel ej förelegat, underkastad

enahanda ansvar och påföljd som stadgas för sådan varuinförsel.

Härefter får jag erinra, att vid införandet av tobaksmonopolet utgångspunkten

vid utmätande av avgiftsbelastningen å importen av färdiga

tobaksvaror genom resande var den, att tullavgiften dels skulle innebära

tillräckligt skydd för monopolets varor i genomsnittliga prislägen,

dels ock skulle, under beredande av möjlighet för resande att utan

omgång ehuru visserligen med större kostnader kunna få från utlandet

medföra tobaksvaror efter sin personliga smak, samtidigt förebygga, att

Kesande
tullen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Generaltull
styrelsen.

enskilda personer, såsom eljest i gränstrakterna kunde komma att bliva

fallet, skulle finna med sin fördel förenligt att i någon större omfattning

på dylikt sätt från utlandet medföra sitt behov av tobaksvaror.

Den år 1923 beslutade höjningen i tullavgifterna för av resande medförda

tobaksvaror har emellertid tillkommit till skydd för handlandeimporten.

Vid frågans behandling inom bevillningsutskottet framkom

reservationsvis en önskan, att resandetullen måtte göras mindre kännbar

än vad som då bestämdes.

Den inom finansdepartementets lagbyrå upprättade promemorian innehåller

i detta ämne följande:

»Enligt verkställda beräkningar torde den nu ifrågasatta omläggningen av

tobaksbeskattningen icke böra föranleda någon ändring av resandetulleu. I

anledning av den på senare tid alltmer tilltagande ’ficksmugglingen’ torde

möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke den kvantitet, som får införas

tullfritt eller mot den lägre tullsatsen, borde något höjas. Förslag härom

har dock icke upptagits.»

Detta uttalande har föranlett generaltullstyrelsen att i yttrandet över nämnda

promemoria framlägga dessa synpunkter:

»Styrelsen är för sin del av den uppfattning, att de nuvarande stadgandena

för resandes import av tobaksvaror böra mildras. De hava haft till följd, att

försök till olovlig införsel av sådana genom resande i högst avsevärd utsträckning

förekommit. Kesande hava också allmänt anfört klagomål över att den

tullfria kvantiteten varit för knappt tillmätt och att tullsatserna för kvantiteter

därutöver varit oskäligt höga. Sistnämnda omständighet har icke sällan

föranlett, att överskottet i stället för att införtullas abandonnerats till kronan,

varefter det fått inlösas av utövaren av statens tobaksmonopol.

Lättnaderna i bestämmelserna för ifrågavarande införsel synas styrelsen

böra bestå i dels höjning från 50 till förslagsvis 100 gram av den kvantitet,

som må tullfritt medföras, dels ock viss minskning av de lägre tullsatser, som

för närvarande gälla i fråga om införsel av intill 500 gram utöver den tullfria

kvantiteten. Då, enligt vad styrelsen hunnit inhämta, resande endast

mera sällan medföra tobaksvarukvantitet, överstigande 550 gram, lärer behov

av nedsättning i de hittillsvarande högsta tullsatserna för resandes tobaksvaror

icke kunna anses påkallat, särskilt som en förskjutning uppåt av de gränser,

inom vilka de lägre tullsatserna skulle råda, komme att försiggå genom utökningen

av den tullfria kvantiteten. De högre tullsatserna skulle därigenom komma att

tillämpas endast för kvantitet, överskjutande 600 gram. Beträffande omfattningen

av den minskning i gällande lägre tullsatser, som må kunna utan förfång

för därav beroende andra intressen vidtagas, har styrelsen icke haft tillräcklig

tid till sitt förfogande för att kunna avgiva ett bestämt förslag därutinnan.

Det har emellertid förefallit styrelsen som om de nuvarande lägre tullsatserna,

utgörande för cigarrer 20 öre, för cigarrcigarretter 10 öre och för cigarretter

6 öre, allt per stycke, samt för arbetad tobak, andra slag, 12 kronor per kilogram,

kunde utan egentlig olägenhet sänkas till respektive 15 öre, 8 öre, 5

öre och 10 kronor. Vid beräknandet av denna sänkning har styrelsen tagit

del av de bland remisshandlingarna förefintliga tabeller, som utvisa bland

annat, att den allmänna importen av tobaksvaror i nedanstående vanligare

prislägen skulle bliva belastad med inalles följande skattesatser, nämligen:

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192. 85

cigarrer med utförsäljningspris per stycke av 20—40 öre........ 8 —18 öre;

cigarrcigarretter med utförsäljningspris per stycke av 10—20 öre 5—8 öre;

cigarretter med utförsäljningspris per stycke av 4—10 öre........ 1.9— 4.3 öre;

samt röktobak med utförsäljningspris per kilogram av 20kronor 0 kronor.»

1 fortsättningen fäster styrelsen uppmärksamheten därå, att ett godkännande

av de sålunda framlagda förslagen skulle nödvändiggöra vissa angivna ändringar

i § 28 av förslaget till kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för

in- och utförseln av tobaksvaror m. m. och anm. 4 punkt a) under tu 11 taxera

briken 197 i förslaget till kungörelse angående vissa ändringar i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor samt

därvid fogad tulltaxa.

Vad generaltullstyrelsen i detta ämne anfört har övertygat mig om

lämpligheten att i viss mån bereda lättnader i de nuvarande bestämmelserna

om införsel av tobaksvaror genom resande. I sådant hänseende

finner jag till en början i likhet med styrelsen, att tullsatserna beträffande

den kvantitet tobaksvaror, som må införas mot de lägre tullavgifterna,

böra sänkas. Vid bestämmande av storleken av denna sänkning synes

huvudsakligen böra tillses, att de nya tullsatserna icke understiga de

skattesatser, vilka komma att tillämpas å den allmänna importen av tobaksvaror

i vanligare prislägen. Att med hjälp av tullsatserna åvägabringa

större skydd för importhandeln lärer nämligen icke numera vara av oundgängligt

behov påkallat, åtminstone icke beträffande flertalet gränsorter.

Då det av generaltullstyrelsen framlagda förslaget om storleken av dessa

nya tullsatser synes vara byggt på nämnda förutsättningar och de skattesatser

för den allmänna importen, vilka jag ifrågasatt, i flertalet fall till

och med understiga dem, som utgjort underlag för styrelsens beräkningar

av de lägre tullsatserna, kan jag biträda styrelsens förslag härutinnan.

Därutöver anser jag, att tullsatserna beträffande kvantitet, överstigande

den, som må införas mot de lägre tullavgifterna, böra sänkas till dubbla

beloppen av de för sistnämnda kvantitet sålunda föreslagna. Bärande skäl

synas mig nämligen icke hava anförts för rubbning av det i 21 § av

monopolförordningen bestämda förhållandet mellan tullsatserna inom de

båda tullavgiftsgrupperna. I överensstämmelse med vad jag nu föreslagit

har jag inom finansdepartementets lagbyrå låtit upprätta förslag till erforderliga

ändringar i anm. 4 under tulltaxerubriken 197 i det tidigare berörda

förslaget till kungörelse angående vissa ändringar i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor samt därvid

fogad tulltaxa.

Den av styrelsen ifrågasatta ytterligare lättnaden i tullbehandlingen

av de resandes tobaksvaror, eller att den tullfria kvantiteten av sådana

varor måtte ökas till den dubbla, kan jag endast delvis tillstyrka. En

sådan åtgärd skulle nämligen enligt mitt förmenande i fråga om andra

tobaksvaror än cigarretter innebära en förmån, som i det övervägande

Departements
chefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Särskilda

frågor.

Kostnaden

för understöd

åt

äldre tobaksarbetare.

Statens arbetsloshetskommission.

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

■antalet fall ingalunda skulle stå i överensstämmelse med de resandes normala

behov av tobaksvaror under närmaste resetiden. I fråga om cigarretter

åter är jag såtillvida ense med generaltullstyrelsen, att jag finner

det högsta antal sådana, för vilket tullfrihet må enligt de nuvarande stadgandena

åtnjutas, nämligen 25 stycken, icke vara väl avvägt i förhållande

till de tullfria myckenheterna av övriga tobaksvaror. Denna ojämnhet

föranledes därav, att den i författningarna beräknade medelvikten å en

cigarrett, eller 2 gram, till synes är alltför hög. Eu vikt av allenast 1

gram lärer bättre ansluta sig till det verkliga förhållandet. Jag har därför

trott mig böra i § 30 av det upprättade förslaget till kungörelse med

vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av tobaksvaror m. m. (bilaga A)

vidtaga en jämkning av dylik innebörd, varigenom resande, som av tobaksvaror

medförde allenast cigarretter, skulle kunna fn tullfritt införa högst

50 stycken sådana.

I det följande skall jag beröra vissa särskilda spörsmål, som uppkommit i

samband med frågan om förlängd oktrojtid för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet;

och får jag till eu början efter gemensam beredning med

chefen för socialdepartementet anmäla en till mig överlämnad, den 9 oktober

1923 dagtecknad promemoria från statens arbetslöshetskommission.

Promemorian är av följande lydelse*:

»Vid 1914 års riksdag beslöts införandet av statsmonopol ä tobakstillverkningen

i riket (Kungl. Maj:ts nådiga förordning den 15 december 1914,

Svensk författningssamling 436/1914). I enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga

förordning om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket (Svensk författningssamling 437/1914) skulle

jämlikt 3 § av sistnämnda förordning tillsättas dels eu centralkommission,

gemensam för hela riket, dels ock lokala kommissioner för prövning av

uppkommande ersättningsfrågor. Personlig ersättning skulle efter särskilda

grunder jämlikt 9 § tillkomma verkställande direktör eller disponent,

fabriksledare, verkmästare, förman eller arbetare, vilken vid tiden

för monopolets ikraftträdande var, i sin egenskap av inom tobakshanteringen

yrkesutbildad, inom samma näring stadigvarande sysselsatt, härunder

även inbegripna på enahanda sätt sysselsatta tobaksarbetare, som för fabrikants

räkning arbetade i hemmet (hemarbetare), tobaksfabrikanter, platsförsäljare

i tobaksvaror samt person, vilken utan att vara inom tobakshanteringen

yrkesutbildad, vid tiden för monopolets ikraftträdande var stadigvarande

anställd vid fabrik, kontor, lager eller fabriksbod, som användes

av tobaksfabrikant för hans tobakstillverkning.''

Personlig ersättning tilldelades 4,358 personer med ett sammanlagt ersättningsbelopp

av 17,953,400 kronor.

För att förebygga att ersättningsfbrordningens bestämmelser i vissa

gränsfall skulle verka orättvisa, hade till centralkommissionens förfogande

ställts ett belopp av 600,000 kronor, att användas som understöd eller tilllägg

i de fall, där detta prövades skäligt. I form av direkt understöd, utvidgad

ersättning eller livränteunderstöd utbetalades ett belopp av 631,100

kronor eller tillsammans med förut angivet ersättningsbelopp sammanlagt

18,584,500 kronor, vilket belopp fördelat på 4,358 personer utgör i medeltal

4,264 kronor per person.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 192.

87

Pa »''rund av de förskjutningar i ekonomiskt avseende, som vållades

av det pågående världskriget, blevo de tillerkända ersättningsbeloppen

otillräckliga för fyllandet av den uppgift, vartill de avsetts. Under åren

HUS och 191!) inkommo därför framställningar frän ett stort antal personer,

åsyftande ytterligare ersättning eller understöd. Frågan om lämpliga

åtgärders vidtagande för bispringande av arbetslösa f. d. tobaksar

hetare har jämväl på grund av motion (nr 228) i andra kammaren 1918

varit föremål för riksdagens prövning. Med avslag på motionen, vari

begärdes särskilda krigstidstillägg å de ersättnings- och understödsbelopp,

som tidigare tillerkänts på grund av tobaksmonopolets införande,

uttalade riksdagen pa statsutskottets hemställan, att Kungl. Maj: t icke

torde underlåta att taga i omprövning de åtgärder, som av förhållandena

kunde påkallas.

På framställning från statsrådet och chefen för finansdepartementet

i skrivelse av den 2 maj 1919 beviljade aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

på sin ordinarie bolagsstämma den 19 maj 1919 ett belopp av 125,000

kronor att efter Kungl. Maj:ts förordnande fördelas till understöd åt genom

tobaksmonopolets införande arbetslösa, äldre eller sjukliga, nödlidande

personer.

De grunder, som härvid kommo i tillämpning, äro angivna i Kungl.

Maj:ts kungörelser den 2 augusti 1919 (Svensk författningssamling 535

och 536).

Dessa av aktiebolaget svenska tobaksmonopolet till förfogande ställda

medel förbrukades för angivet ändamål intill utgången av februari månad

1920. Den 2 december 1919 anbefallde Kungl. Maj:t arbetslöshetskommissionen,

som tillsammans med de lokala arbetslöshets- och hjälpkommittéerna

handhaft understödsverksamheten, att avgiva dels yttrande angående

behovet av medelanskaffning till understödjande för tiden efter

februari månads utgång 1920 av genom tobaksmonopolets införande nödlidande,

icke arbetsföra personer, dels ock, därest sådant behov ansåges

föreligga, förslag till erforderligt anslagsbelopp samt de grunder, som vid

understödens utbetalning borde tillämpas.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 december 1919 anförde kommissionen,

att behov av fortsatt hjälp till nödlidande f. d. tobaksarbetare alltjämt

kvarstode. Enligt kommissionens uppfattning vore bästa sättet att bispringa

dessa personer att bevilja ett årligt understödsbelopp till envar,

som efter prövning kunde anses därtill vara berättigad.

I proposition nr 66 vid 1920 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att för understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande

nödlidande personer i enlighet med av chefen för finansdepartementet

angivna grunder å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av

150,000 kronor, samt på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av 150.000

kronor.

Propositionen bifölls av riksdagen i så måtto, att ett belopp av 140,000

kronor för vartdera av åren 1920 och 1921 beviljades att användas efter

vissa av riksdagen angivna grunder som understöd i vissa fall åt genom

tobaksmonopolets införande nödlidande personer. För samma ändamål

hava av 1921, 1922 och 1923 års riksdagar anvisats:

För år 1922 ................................................................................... 140,000 kronor

:> tiden Vi 1923—80/r 1923......................................... 70,000

\f. 1923—s% 1924.............................................. 160.000 » .

»

»''

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Understödet utgår efter särskilda i Kungl. Maj:ts kungörelser den 9 april

1920 och 7 juli 1921 angivna grunder (Svensk författningssamling 157/1920

och 409/1921) och med följande belopp:

400 kronor för ensamstående kvinna.

500 kronor för ensamstående man samt för ensamstående kvinna, som

försörjer barn under 16 år.

600 kronor för man, som försörjer hustru eller barn under 16 år, samt

för hustru, som försörjer arbetsoförmögen man.

700 kronor för man och hustru, vilka båda äro understödsberättigade enligt

§ 1 i sist angivna kungörelse.

Kostnaderna för denna understödsverksamhet, som handhaves av arbetslöshetskommissionen,

hava årligen uppgått till följande belopp:

Anslag

Utbetalda

understöd

Anslaget har över- skridits med

kr.

kr.

kr.

1920 (10 mån.)........................

........ 140,000

146,492.3 5

6,492.3 5

1921 .......................................

........ 140,000

203,774.9?

63,774.9 7

1922 ........................................

....... 140,000

199,382.99

59,382.9 9

1923 */j—3% ........................

........ 70,000

95,083.33

25,083.3 3

1923 V7—3% 1924................

........ 160,000

—

—

För tredje kvartalet 1923

har tills dato

utbetalats understöd till 405 per-

eoner på 37 olika orter med tillsammans 45,900 kronor. Ännu icke avgjorda

understödsanspråk för samma kvartal torde medföra, att de understödda

för närvarande uppgå till mellan 410—420 personer.

De 405, som för tredje kvartalet 1923 redan erhållit understöd, fördela

sig på respektive understödsgrupper på följande sätt:

Under stödsbelopp per år och kvartal:

400 kronor

per

år

100

kronor

per

kvartal

r 245

personer

500 »

»

»

125

»

»

»

74

»

600 »

»

»

150

»

»

»

74

»

700 »

»

»

175

»

»

»

12

» (6 dubbelfall, man

och hustru tillsammans)
-

405 personer

Största antalet understödstagare utgöres av ensamstående kvinnor eller

245. Flertalet av understödstagarna hava uppnått hög ålder. Sålunda äro

födda:

Under åren

Antal under- stödstagare

Under åren

Antal under- stödstagaro

1831—1835............

............. i

1866—1870..........

39

1836—1840...........

............. 4

1871—1875...........

19

1841—1845............

............. 17

1876—1880 ..........

............. 17

1846—1850..........

............. 59

1881—1885...........

............. 16

1851—1855............

............. 74

1886—1890...........

............. 7

1856—1860............

............ 94

1891—1895 ..........

............. 5

1861—1865

............ 53

405

Flertalet av dessa understödstagare hava vid monopolets införande tillerkänts

och sedermera uppburit kontanta ersättningsbelopp, då de icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 192.

Sfi

längre kunde erhålla sysselsättning inom tobakshanteringen. De understöd,

som från och med mars 1920 uppbäras i form av fasta belopp per

kvartal i efterskott, utgå av statsmedel på grund av behovs- och skålighetsprövning.

Emellertid lära enligt uppgift liera äldre tobaksarbetare,

som på sin tid vunno anställning bos monopolets utövare, numera hava

pensionerats av monopolet.

Förhållandet mellan staten och monopolets utövare (a.-b. svenska tobaksmonopolet)

regleras genom kontrakt av den 12 februari 1915. Detta

kontrakt gäller intill utgången av år 1924 och förlänges på ytterligare 10

ar, därest ej uppsägning från statens sida äger rum sex månader före

utlöpningstiden. Därest uppsägning från statens sida kommer att äga

rum, och förhandlingar om nytt kontrakt komma till stånd, synes böra

tagas under övervägande huruvida dessa understöd fortfarande skola utgå

av statsmedel eller om monopolets utövare bär få vidkännas de understöd

till äldre och på grund av sjukdom icke arbetsföra f. d. tobaksarbetare,

som i fortsättningen finnas böra utgå.

Häi''jämte vill kommissionen lämna uppgift på en mindre grupp av f. d.

tobaksarbetare, vilka på grund av bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse

den 7 juli 1921 (Svensk författningssamling 409/1921) icke kunnat

tillerkännas understöd, trots att de synas befinna sig i samma läge som de

grupper, vilka äro berättigade härtill. Förhållandet är följande:

Aktiebolaget förenade svenska tobaksfabrikör, som enligt uppgift bildades

1912 genom en sammanslagning av ett antal mindre firmor, entledigade

vid den driftskoneentration, som härigenom kom till stånd, personal

i viss omfattning. Som regel synes denna entledigade personal hava erhållit

årliga understöd från bolaget. I Kungl. Maj:ts nådiga förordning

om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket den 15 december 1914 (Svensk författningssamling

437/1914) stadgas beträffande sådana fall i 11 § under A, att om i anledning

av bolagets bildande bolaget före den 1 augusti 1914 utbetalat

eller med bindande verkan utfäst sig att utbetala ersättning för förlorad

anställning till person, förut anställd hos något av de särskilda i bolaget

ingående företagen och tillhörande någon av de i 9 § 1 mom. av ovanangivna

författning omförmälda kategorier av ersättningsberättigade,

•skulle bolaget av staten äga utbekomma gottgörelse härför till belopp,

motsvarande vad bolaget betalt eller utfäst sig att betala, dock högst med

det belopp, som skulle hava utgått till samma person enligt de i förut omnämnda

9 § angivna ersättningsgrunder jämkade på visst sätt.

Såvitt av inkomna handlingar framgår, synas de personer, som här

åsyftas, i likhet med dem som direkt förlorade sin anställning inom tobakshanteringen

vid monopolets införande, hava erhållit ett engångskapital

i stället för tidigare utgående årliga pensionsbelopp. Ansökan om understöd

enligt nu gällande grunder har gjorts av ett 20-tal olika personer

tillhörande denna kategori.

Då emellertid 1 § i Kungl. Maj:ts kungörelse den 7 juli 1921 (Svensk författningssamling

409/1921) föreskriver, att ''understöd må utgå allenast till

inom landet bosatt arbetslös person, som vid tiden för tobaksmonopolets

införande var inom tobakshanteringen stadigvarande sysselsatt och genom

införandet av tobaksmonopolet förlorat sin anställning’ etc., kunna

för närvarande understöd till f. d. tobaksarbetare av denna kategori icke

beviljas.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aktiebolaget

svenska

tobaksmono
polet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Över berörda promemoria bär styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

avgivit yttrande. Styrelsen anför huvudsakligen:

»Innan styrelsen, som endast torde hava att yttra sig rörande understödsverksamheten

efter år 1924, ingår på frågan, huruvida under en eventuellt

iörnyad oktrojtid understöd fortfarande bör utgå av statsmedel eller, om

tobaksmonopolet genom särskilt åtagande i mellan staten och tobaksmonopolet

rörande oktrojen upprättat kontrakt bör få vidkännas de understöd

till äldre och på grund av sjukdom icke arbetsföra f. d. tobaksarbetare.

som i fortsättningen finnas böra utgå, synes det styrelsen lämpligast att

taga ställning till spörsmålet, åt vilken institution beslutanderätten i avseende

å tilldelningen av eventuellt understöd bör anförtros.

Enligt nu i ärendet gällande kungl. kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409)

angående understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer tillkommer denna beslutanderätt statens arbetslöshetskommission.

Ansökan om understöd skall, ställd till kommissionen, ingivas

till vederbörande arbetslöshetskommitté eller motsvarande kommunala

myndighet. Sedan kommittén införskaffat nödiga upplysningar,

överlämnar kommittén jämte eget utlåtande ansökan till arbetslöshetskommissionen,

som meddelar beslut över ansökningen. Skulle ansökningen

bifallas, utbetalas understöd kvartalsvis genom kommittén. Inträder

ändring i de förhållanden, som skola tagas i betraktande vid prövning av

frågan om understöd, kan kommissionen besluta indraga understödet eller

vidtaga jämkning i detsamma. Över arbetslöslietskommissionens beslut i

bär nämnda avseende kan besvär anföras hos Kungl. Maj:t i samma ord

ning, som gäller beträffande kommissionens beslut i allmänhet.

Av denna redogörelse framgår sålunda, att arbetslöshetskommissionen

vid handläggning av dessa ärenden är att jämställa med ett ämbetsverk.

Det torde icke kunna förnekas, att det skulle stöta på såväl principiella

betänkligheter som stora praktiska svårigheter att låta tobaksmonopolet

omhänderhava eu dylik tilldelning av understöd. Tobaksmonopolet är

icke organiserat såsom ett ämbetsverk och saknar för dylika ärendens

handläggning lämpliga organ, motsvarande dem, som stå arbetslöshetskommissionen

till buds. Då det väl dessutom svårligen låter sig göra att

stadga besvärsrätt över tobaksmonopolets beslut i sådana frågor, synes

det, som om understödstagaren skulle kunna anse sig genom en sådan anordning

försatt i ett sämre läge, vilket ju lätt kunde giva anledning till

friktioner, som icke kunna vara önskvärda, vare sig för staten eller tobaksmonopolet.

Så länge arbetslöslietskommissionens verksamhet fortgår, torde det därför

vara att bestämt föredraga, att den omhänderhar dessa ärendens prövning.

Skulle kommissionens verksamhet upphöra, torde det vara lämp

ligast att, såsom dåvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet

Thorsson, i kungl. propositionen nr 66 den 30 januari 1920 antydde, åt socialstyrelsen

anförtros uppgiften att i kommissionens ställe administrera

understödsverksamheten.

Om det sålunda icke synes böra ifrågakomma, att tobaksmonopolet skulle

hava något med administrering att skaffa utan denna omhändertagas av

ett statligt organ, återstår frågan, huruvida likväl anslaget till understödsverksamheten

bör utgå från tobaksmonopolet eller bestridas av statsmedel.

Då denna understödsverksamliet påtagligen är av rent allmän social natur,

torde det vara principiellt riktigast, att medlen till verksamheten så
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 192. 91

soui hittills bestridas av särskilt av riksdagen beviljat anslag. Att i stället

taga anslaget av tobaksmonopolets vinst, vilket ju skulle leda till att

anslaget icke komme till synes i statsbudgetens utgiftssida utan i stället

doldes i en minskad vinst från tobaksmonopolet å inkomstsidan, måste an

ses strida mot vedertagna budgetmässiga principer.

Skulle emellertid trots de betänkligheter, styrelsen här ovan anfört, från

statsmakternas sida önskemål framställas därom, att tobaksmonopolet

skulle vidkännas anslag till dylik understödsverksamhet, är styrelsen givetvis

beredd att taga ett dylikt önskemål under noggrant övervägande.

Det blir självfallet nödvändigt att härvid bestämt fixera omfattningen av

den förpliktelse, som skulle komma att åvila tobaksmonopolet, och redan

nu vill styrelsen härutinnan framhålla, att denna förpliktelse icke synes

böra sträcka sig längre än till att omfatta understöd enligt i ovannämnda

kungörelse den 7 juli 1921 meddelade bestämmelser.»

Lika med styrelsen finner jag liandhavandet av denna understödsverksamhet

alltjämt böra anförtros åt ett statsorgan. Kostnaden för fortsalt

utövande av samma verksamhet synes mig däremot med hänsyn till understödets

karaktär och förutsättningarna för detsamma^ utgående skäligen

böra åvila monopolbolaget; och har jag i sådant syfte låtit upprätta

förslag till kontraktsbestämmelse i ämnet, avsedd att intagas i det föreslagna

tilläggskontraktet mellan staten och monopolbolaget. Med hänsyn

bland annat därtill, att anslag till ifrågavarande understöd, 160.000 kronor,

redan äskats för kommande budgetår, lärer bolaget icke lämpligen

böra åläggas att bära omhandlade kostnad förrän från och med ingången

av budgetåret 1925—1926. Vidkommande slutligen den i arbetslöshetskommissionens

promemoria ifrågasatta utsträckningen av området för

denna understödsverksamhet synas mig tillräckliga skäl därför icke hava

förebragts.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 1 november 1923 hava

representanter för tobakshandlarkåren framhållit önskvärdheten av åtgärders

vidtagande i syfte, att återförsäljarnas antal begränsas genom utlösning

av mindre bärkraftiga affärer, att i avvaktan på denna reglering, som endast

kan genomföras så småningom, monopolbolagets försäljningsrabatt bestämmes

till minst 16 % av varans priskurantpris, så att åtminstone de

tobaksaffärer, som hava naturliga betingelser att bestå, kunna existera,

att premierabatt a cigarrer beviljas i likhet med vad skedde under år

1922, att olaga försäljning av tobaksvaror om möjligt förhindras samt att

återförsäljarna erhålla medinflytande i monopolbolagets styrelse.

Från enstaka handlande bär hemställts, att monopolbolagets försäljningsrabatt

måtte bestämmas till lägst 18 % av priskurantpriset.

Vid monopolets införande förutsattes rabatt- och kreditförhållandena ävensom

övriga frågor rörande varornas distribuering till konsumenterna skola

ordnas genom frivilliga överenskommelser mellan tillverkare och återförsäljare.

Redan då framhölls emellertid från olika håll, att monopolbolaget

Depat tementschefen.

Önskemal■

inom detaljhandeln.

tteprcaentaii

för för handeln

1923.

Vissa tidigare

utredningar.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

k om me att gentemot de enskilda handelsidkarna intaga en sådan maktställning,

att grundsatsen om handelns frihet i själva verket bleve mer eller

mindre illusorisk. Då det väl läte tänka sig, att denna maktställning av

bolaget utnyttjades därhän, att handlandenas nuvarande vinstmöjligheter i

alltför hög grad kringskures, borde, menade man, i författningen meddelas

särskilda bestämmelser av olika slag för att bereda handlandena större

trygghet i ekonomiskt hänseende samt eventuellt hålla dem skadeslösa för de

förluster eller den minskning i näringsverksamheten, som de till följd av

monopolets införande till äventyrs kunde få vidkännas.

Med anledning av dessa farhågor anförde departementschefen vid anmälan i

statsrådet av frågan om proposition till 1914 års senare riksdag med förslag till

förordning angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, att korrektiv

mot sådana missförhållanden torde ligga i det sätt, varpå monopolbolagets

styrelse enligt förslaget skulle vara sammansatt.

Vederbörande särskilda utskott inom riksdagen ansåg farhågorna visserligen

överdrivna men förutsåg dock, att tobakshandlarna kunde få sin stil Ilning

i viss mån påverkad av tobaksindustriens monopolisering. Utskottet

beslöt därför föreslå riksdagen att hos Kung], Maj:t anhålla om åläggande

för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse att, i vad på

dem ankomme, tillse bland annat, att sådana försäljningsförmåner lämnades

återförsäljare, att dessa i vad på monopolbolaget berodde och med hänsyn till

rådande förhållanden inom tobakshandeln ägde möjlighet att förvärva skälig

inkomst av sin rörelse. Bolaget skulle dock icke därigenom enligt utskottets

uttalande vara förhindrat att vidtaga sådana förändringar i försäljningsförhållandena,

som en rationell skötsel av bolaget kunde anses påkalla; uttalandet

utgjorde endast en erinran, att varje dylik förändring borde ske med nödigvarsamhet

och under behörigt iakttagande av handlandekårens berättigade

intressen. Utskottets förslag uti ifrågavarande avseende blev av riksdagen

godkänt, och ett åläggande av nämnda innehåll inflöt, såsom tidigare omnämnts,

i den av Kungl. Maj:t utfärdade instruktionen för de av Kungl.

Maj:t utsedda ledamöterna i monopolbolagets styrelse.

Omedelbart vid monopolets ikraftträdande gjordes rabattfrågan till föremål

för ingående utredningar inom bolaget. Därvid uppdelades detaljisterna i

två grupper, tobaksspecialister och övriga handlande. Till den hirra gruppen

hänfördes sådana, vilkas omsättning av tobaksvaror utgjorde minst 75 procent

å affärens totala omsättning. Övriga handlande hänfördes till den andra

gruppen. Den allmänna rabatten bestämdes till 16 procent. Då tobaksspecialisternas

verksamhet uteslutande eller till huvudsaklig del utgjordes av

försäljning av tobaksvaror och deras kostnader sålunda i motsvarande utsträckning

måste bestridas av inkomsterna från tobaksförsäljningen, övervägdes till

en början, huruvida tobaksspecialisterna, utöver nyssnämnda rabatt, lämpligen

kunde beviljas visst hyresbidrag eller annan därmed jämförlig ersättning.

Då denna väg emellertid icke visade sig framkomlig, igångsattes en utred
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:In proposition AV lita. 93

ning rörande tobaksspeeialisternas medelinkomster, varvid utröntes, att tobaks7

specialisterna, genomsnittligt räknat, skäligen borde beredas en tilläggsrabatt

av 8 procent, vilken tilläggsrabatt jämväl beviljades. Den var av rent personlig

natur samt bunden till den lokal, vari vederbö rändes affär var inrymd.

Systemet med tilläggsrabatt visade sig snart medföra åtskilliga olägenheter,

först och främst yppade sig svårigheter att fastställa, vilka borde räknas

till tobaksspecialister. Växlingar i omsättningen nödvändiggjorde överflyttningar

från den ena till den andra kategorien. Då monopolet till följd av

förutsättningarnas bortfallande måste draga in tilläggsrabatten, uppstodo missnöje

och slitningar. Slutligen visade det sig svårt att öva erforderlig kontroll

över att tobakssjjecialisterna uppfyllde för tilläggsrabattens erhållande

uppställt villkor att icke till andra handlande försälja tobaksvaror en gros.

Genom överenskommelse mellan de till Sveriges tobakshandlares riksförbund

hörande tobakshandlare samt monopolbolaget löstes i början av år

1918 rabattfrågan på det sätt, att bolaget till en var av tobaksspecialisterna

utbetalade en summa en gång för alla, avsedd att utgöra en avlösning av

tilläggsrabatten, och en var sådan handlande undertecknade i detta sammanhang

en förklaring, att han erhållit slutlig ersättning för de förmåner, han

som tobaksspecialist åtnjutit. Ersättningen utgick enligt följande grunder.

Tobaksspecialist, vilkens omsättning av monopolvaror under år 1917 ej översteg

15,000 kronor, erhöll 24 procent av omsättningsbeloppet, dock lägst

1,500 kronor. Till tobaksspecialist, vilkens motsvarande omsättning uppgick

till mellan 15,000 och 60,000 kronor, utbetalades ersättning med viss procent

av omsättningsbeloppet, successivt avtagande från 24 procent vid ett omsättningsbelopp

av 15,000 kronor ned till 12 procent vid en omsättning av

60,000 kronor enligt särskilt upprättad tabell. Tobaksspecialist, vilkens omsättning

översteg 60,000 kronor, erhöll 12 procent av omsättningsbeloppet.

Den summa, som monopolbolaget utbetalade i avlösningar, uppgick till sammanlagt

5,363,174 kronor.

Förslaget om tilläggsrabattens avlösning mot eu engångsersättning utgick

från riksförbundet, som dock möjligen torde hava påverkats av en inom

monopolbolaget pågående utredning rörande möjligheten att företaga eu nedsättning

av de utgående rabatterna, en sänkning som ansågs nödvändig med

anledning av den betydande höjningen av priskurantpriset, som då ägt rum.

I samband med avlösningen av tilläggsrabatten till tobaksspecialisterna

företogs eu sänkning i den allmänna rabatten med 1 procent, så att sedan

den 1 februari 1918 utgått en för alla lika bestämd rabatt av 15 procent. Denna

rabatt har i april 1922 sänkts till 13 procent utom beträffande cigarrer, å

vilka fortfarande utgår en rabatt av 15 procent.

Slutligen må anmärkas, att monopolbolaget i november 1921, med hänsyn

till den rådande arbetslösheten bland landets cigarrarbetare, beslöt att söka

stimulera försäljningen av monopolets cigarrer i konkurrens med importerade

genom att bevilja samtliga återförsäljare en s. k. omsättningspremie. Denna

utgick på inköpen av monopolcigarrer under tiden 1 december 1921—31

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr W:<f.

Sveriges

tobakshandlares

riksförbnnd

1020.

Aktiebolaget

svenska

tobaksmonopolet

1921.

december 1922, därest under sagda tid inköpts cigarrer från monopolbolaget

för högre belopp än under tiden januari—oktober 1921. Omsättningspremien

beräknades till 0.15 procent å hela omsättningen för en ökning av 1 procent

och ökades successivt, så att den vid fördubblad omsättning uppgick till högst

15 procent. Av monopolbolagets dåvarande cirka 19,000 återförsäljare hade

icke mindre än 4,219 vid 1922 års utgång premierabatt att utfå. Sammanlagda

premiebeloppet uppgick till kronor 1,279,367: 84 och utgjorde i medeltal

8.3 4 procent av monopolbolagets totala försäljning av cigarrer under

år 1922.

Frågan om tobakshandlarnas rabattförmåner har tidigare varit föremål för

Kungl. Maj:ts prövning. 1 skrivelse den 14 december 1920 hemställde Sveriges

tobakshandlares riksförbund, att Kungl. Maj:t genom en kommitté eller på

annat lämpligt sätt måtte låta utreda, huruvida tobakshandlarna under dåvarande

förhållanden kunde anses hava möjlighet att förvärva skälig inkomst

av sin rörelse, samt att, om så ej vore förhållandet, Kungl. Maj:t måtte vidtaga

de åtgärder, som kunde anses påkallade för att tillförsäkra tobakshandlarna

denna deras rätt.

Över nämnda framställning hördes monopolbolaget, som den 21 januari

1921 inkom med yttrande i ämnet, därvid huvudsakligen anfördes följande:

Frågan om rabattens skälighet kunde enligt bolagets förmenande icke, pa

sätt riksförbundet gjorde gällande, hava att göra med, om en särskild handlande

av sin handel vunne full försörjning. Skäligheten måste bedömas med

hänsyn till det arbete, det behov av kapital och den risk, som var förenad

med detaljhandeln med tobaksvaror. Att frågan om möjligheten att vinna

sin inkomst på tobakshandeln icke kunde lösgöras från frågan om omsättningens

storlek vore uppenbart, och riksdagen hade i sitt uttalande ej heller

bortsett från denna omständighet. Före monopolets införande var kreditförsäljningen

eu allmän företeelse, och handlandena plägade av konkurrenshänsyn

bevilja avsevärda rabatter till konsumenterna. Efter monopolets införande

hade försäljningen i övervägande grad övergått till att bliva en

kontantförsäljning och alltså tämligen riskfri. De fixa utförsäljningspriserna.

medförde, att vinstmarginalen blivit fast. Behovet av rörelsekapital hade

minskats, enär handlanden var i tillfälle att när som helst fylla sitt varubehov

från närmaste tobakskontor och icke behövde hålla stora lager. Dessa

omständigheter måste betinga en nedsättning av de under den fria fabrikationen

praktiserade rabattsatserna. Monopolbolaget kunde icke bära något

ansvar för, att antalet handlande bleve för stort och så stort, att de icke

kunde uppnå tillräckligt hög omsättning för att kunna leva på eu rabatt,

som i och för sig var skälig betalning för arbete och risk. Den som icke

kunde vinna så stor omsättning, att han kunde leva av sin handel, finge

antingen välja mellan att jämte tobak sälja andra varor eller ock övergå till

annan verksamhet. Genom fastställandet av den allmänna försäljningsrabatten

till 16 procent ansåg sig styrelsen hava tillfullo efterföljt de av

riksdagen lämnade anvisningarna om ett förfarande i överensstämmelse med

billighetens fordringar. Tilläggsrabatten av 8 procent motiverades av hänsyn

till den bestående kåren av tobaksspecialister och riksdagens i saken gjorda

särskilda uttalande och kunde endast behållas såsom ett övergångssystem.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr tt)2. 95

Efter att hava redogjort för 1918 ars uppgörelse med tobaksspecialisterna

slutade styrelsen sitt yttrande; i denna de] därmed, att jämväl den till 15

procent sänkta försäljningsrabatten måste anses såsom en fullt skälig ersättning,

vilket bäst framginge därav, att sedan februari månad 19111 cirka

0,100 ansökningar inkommit med begäran att fä mot gällande rabatt inköpa

och till allmänheten försälja monopolets varor.

Riksförbundet framställde sedermera i ny skrivelse till Kung]. Maj;t

sina erinringar, varefter frugal) för utredning remitterades till kommerskollegium,

som den 15 april 1921 avgav utlåtande i ämnet.

I detta utlåtande redogjorde kommerskollegium till eu början för frågans

riksdagsbehandling vid monopolets tillkomst och anförde därefter i

huvudsak följande:

Endast såsom intressent i monopolbolaget kunde staten utöva något direkt

inflytande i fråga om rabatter och andra i den förevarande framställningen

berörda ämnen. Även om man vid bedömandet av föreliggande frågor finge

lämna ur räkningen de av tobaksspecialisterna i samband med utbekommandet

av förutnämnda engångsersättning avgivna erkännanden, att de erhållit

slutlig ersättning för de förmåner, de som tobaksspecialister åtnjutit, kunde

dock ej frånkommas, att beträffande bolaget, i vilket jämväl andra aktieägare

än staten voro intressenter, statsmakterna en gång fastslagit ett visst

systern till förebyggande av möjliga maktmissbruk gentemot tobakshandlarna,

nämligen medelst av Kungl. Maj:t utsedda, med tillräckliga maktmedel utrustade

styrelseledamöter, som enligt utfärdad instruktion hade att, i vad

på dem ankomine, beakta tobakshandlarnas intressen i avseenden, varom

nu vore fråga. Och då kollegium saknade anledning till det antagandet,

att dessa av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöter, som givetvis för fullgörande

även i förevarande hänseende av sitt förtroendeuppdrag förskaffat

sig ingående kännedom om alla därå inverkande omständigheter, skulle hava

i någon mån eftersatt vad dem ålåge vid beaktande av tobakshandlarnas

skäliga intressen, funne kollegium sig icke kunna förorda andra statliga

åtgärder, i syfte att dessa intressen måtte av bolaget eller eljest beaktas,

vadan kollegium hemställde, att ifrågavarande framställning icke måtte föranleda

till någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. I

I en den 9 februari 1921 framställd interpellation riktade en ledamot av

riksdagens andra kammare med kammarens medgivande chefens för

finansdepartementet uppmärksamhet å de spörsmål, som i riksförbundets

skrivelse berördes. Som svar å denna interpellation tillät jag mig

anföra — efter att hava berört kommerskollegii yttrande — att jag vid

de undersökningar, som jag företagit i denna sak, icke kunnat konstatera,

att styrelsens av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter tillämpat sin

instruktion rörande förhållandet till tobakshandlarna på annat sätt än vad

riksdagen en gång därmed torde avsett. Jag utgick nämligen, i likhet

med tobaksmonopolets styrelse, därifrån, att rabattens skälighet icke kunde

hava att göra med om en särskild tobakshandlare av sin handel vunne

full försörjning, utan att skäligheten måste bedömas med hänsyn till det

arbete, det behov av kapital och den risk, som voro förbundna med detalj
-

Kommers
kollegium.

Interpellation

vid 1921 års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

%

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

handeln med tobaksvaror. Att vid detta förhållande rabatten icke kunde

beräknas så hög, att handlandena, även de med den minsta avsättningen,

under alla omständigheter skulle erhålla full försörjning enbart av sin

försäljning av monopolets varor, syntes mig tydligt.

Allt sedan 1918, då de s. k. specialisterna uppburo eu engångsersättning

(uppgående till sammanlagt 5.3 miljoner kronor) för att avstå från den

intill denna tid beviljade högre rabatten, utginge rabatten såväl till de

f. d. specialisterna inom tobaksbranschen, numera cirka 1,400 stycken,

vilka interpellanten åsyftade, som till tobaksmonopolets övriga återförsäljare

med 15 procent.

En allmän höjning härav med exempelvis 5 procent skulle för tobaksmonopolet

medföra eu ökning i rabattutgifterna av cirka 10 miljoner

kronor, varmed då antingen statens inkomster skulle minskas eller tobaksvarorna

fördyras. Det syntes finnas så mycket mindre skäl till en dylik

allmän höjning, som monopolet kunde finna snart sagt obegränsat antal

personer, som vore villiga handla med tobaksvaror mot denna rabatt av

15 procent.

En höjning av rabattsatsen enbart till de f. d. specialisterna skulle,

såvida den icke kompenserades av motsvarande sänkning av rabatterna

till andra återförsäljare, medföra rätt betydande ekonomiska konsekvenser,

då de f. d. specialtobakshandlarnas andel i monopolets försäljning utgjorde

[30 å 40 procent]. Därutöver skulle vissa olägenheter uppstå

genom tillkomsten av dubbla rabattsatser, olägenheter, som tobaksmonopolet

just genom uppgörelsen av 1918 lyckades borteliminera. ,

Med det sagda skulle icke förnekas, att ett betydande antal av de t'', d.

specialisterna befunne sig i en svår ställning. Särskilt gällde detta många

av dem, som hade den minsta omsättningen. Att en affärsinnehavare, som

hade en årsomsättning på monopolets varor exempelvis under 20,000 kronor,

vilket vore fallet med 443 handlande under 1920, måste befinna sig i eu

bekymmersam ekonomisk situation, därest han skulle vara hänvisad enbart

till denna utkomstkälla, vore tydligt, och gällde detta icke blott om

han åtnjöte 15 procent rabatt utan även om rabatten vore 20 procent.

Lösningen av detta problem syntes i första hand vara att söka i eu

förbättrad organisation av handeln, närmast gående ut på en gradvis

skeende avveckling av sådana sina tobaksaffärer, som på grund av eu

alltför ringa omsättning förde en tynande tillvaro. Då därför tobaksmonopolet

funnit sig böra i vissa fall, efter prövning av föreliggande

omständigheter, bevilja visst engångsbelopp såsom avvecklingshjälp, förefölle

det mig, att man vore inne på en riktig väg. Till monopolet hade

tills dato inkommit 40 ansökningar om dylikt understöd å tillhopa 103,001)

kronor. Av dessa hade 33 bifallits med ett sammanlagt understödsbelopp

av 64,000 kronor. Genom eu dylik avveckling komme uppenbarligen för

de kvarvarande mera livskraftiga affärerna möjlighet att beredas till ökad

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr W2.

97

omsättning och sålunda till cn förbättrad ställning. Det syntes mig fördenskull

vara att livligt anbefalla, att genom lämpliga åtgärder från

monopolets sida avvecklingen av mindre bärkraftiga affärer i möjligaste

mån påskyndades. Såsom ett medel härför torde i första hand böra tillses,

att de ersättningar, som lämnades, bestämdes till skäliga belopp, liksom

man över huvud syntes böra framgå ej blott med nödig varsamhet

utan ock med största möjliga välvilja mot de handlande, vilkas affärer

ställdes på avskrivning.

Jag slutade med att uttala, att jag vågade hysa den förhoppningen, att

de differenser, som förelåge mellan monopolet och tobakshandlarnas riksförbund,

skulle så småningom genom ett fortsatt samarbete försvinna.

Även vore jag övertygad om att statens representanter i monopolbolagets

styrelse skulle låta sig angeläget vara att i enlighet med instruktionens

bestämmelser söka sörja för att all rimlig hänsyn komme att visas tobakshandlarna.

Jag ansåg mig alltså icke böra föreslå Kungl. Maj:t vidtagande av några

särskilda åtgärder i det syfte interpellanten föreslagit.

I skrivelse den 15 februari 1924 har Sveriges tobakshandlares riksförbund

— under förmälan att monopolbolaget den 1 februari 1924 sänkt

rabatten på ett av de ledande cigarrettmärkena, ursprungligen avsett lör

försäljning å restaurang, från 20 till 13 procent — förnyat sin hemställan

om vidtagande av åtgärder till skapandet av garantier, som vore ägnade att

trygga tobakshandlarnas ekonomiska existens.

Styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet har den 13 mars

1924 avgivit yttrande i ärendet. Däri anför styrelsen till en början beträffande

rabattsänkningen huvudsakligen följande:

»Tobaksmonopolet måste äga samma befogenhet som en annan fabrikant

att genom särskilt gynnsamma försäljningsvillkor, exempelvis genom

högre rabatt eller särskild omsättningspremie under viss tid för

reklam- eller realisationsändamål underlätta omsättningen av sina varor,

och styrelsen måste bestämt tillbakavisa den tanke, som synes ligga

bakom riksförbundets framställning, att tobaksmonopolet skulle handla

illojalt genom att, sedan syftemålet uppnåtts, sänka rabat! satsen till

den vanliga. Om tobaksmonopolet ej skulle få tillämpa en sådan taktik,

skulle tobaksmonopolet uppenbarligen ligga under i konkurrensen

med tobaksimportörerna, som fritt utnyttja den fria handelns konkurrensmöjligheter.

»

I frågan om återförsäljarnas ställning under en eventuellt förnyad

oktrojtid erinrar styrelsen först, hurusom styrelsen hade tillfälle att utförligt

belysa monopolets rabattpolitik i det av styrelsen den 21 januari

1921 avgivna yttrande, för vilket jag nyss redogjort, samt fortsätter i anslutning

därtill sålunda:

»Den principiella uppfattning, som låg till grund för styrelsens

--— uttalanden, var ett uttryck för styrelsens enhälliga mening och omfattas

alltjämt av styrelsens majoritet. Till belysande av huru förhållanBihang

till riksdagens protokoll 192A. 1 samt. 153 höft. [Nr 192.)

Sverges

tobakshandlares

riksförbund

1024

Aktiebolaget

svenska

tobaksmonopolet

1924.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

dena på detta område utvecklat sig efter avgivandet av ovannämnda utlåtande

vill styrelsen ytterligare anföra.

Vid sammanträde den 6 april 1922 beslöt styrelsen sänka återförsäljarerabatten

från 15 till 13 procent å alla andra tobaksvaror än cigarrer, å

vilket varuslag rabatten bibehölls vid 15 procent. Vid denna tidpunkt

hade skatten på tobaksvaror nyss blivit höjd genom införande av den s. k.

särskilda skatten. Införandet av denna skatt föranledde icke någon prisförhöjning

å tobaksmonopolets varor, och hade skatten icke tillkommit,

skulle tobaksmonopolet på grund av den allmänna prisnivåns nedgång och

därav föranledda minskade omkostnader varit i tillfälle att sänka sina

priser. Vid sådant förhållande ansåg styrelsen det berättigat att sänka

den förut utgående rabatten till de siffror, som ovan nämnts, då styrelsen

ansåg, att oaktat en dylik sänkning tobakshandlarnas inkomst skulle med

hänsyn till den allmänna nedgången i levnadsomkostnaderna i stort sett

bibehållas i samma realläge.

Att rabattsänkningen icke heller medförde någon försämring i tobakshandlarnas

läge framgår av nedanstående tablå:

Genomsnittsin-

Socialstyrelsens

Genomsnittsinkomst

0

Antal tobaks-

komst i rabatt

inde.xtal (genom-

i rabatt med hänsyn

specialister

från t ''baksmo-

snittssiffran för

till förändringen i

nopolet

helt år)

levnadskostnaderna

1916..........

........ 1,676

2,967

125

2,374

1917.........

......... 1,636

3,972

161

2,467

1918 .......

......... 1,548

4,007

222

1,805

1919.........

......... 1,475

6,449

262

2,461

1920 ..........

......... 1,398

5,799

269

2,156

1921..........

......... 1,258

5,451

247

2,207

1922 .........

......... 1,185

4,874

198

2,462

1923 ..........

......... 1,145

4,260

177

2,407

Styrelsen vill särskilt framhålla, att nedgången i de f. d. tobaksspecialisternas

antal bidragit till att genomsnittssiffran på rabattillkomsten

kunnat trots rabattens sänkning bibehållas vid ungefär samma nivå under

hela perioden. Till detta resultat har tobaksmonopolet medverkat genom

att i vissa fall lämna visst engångsunderstöd vid avveckling av

sådana mindre tobaksaffärer, som på grund av en alltför ringa omsättning

fört en tynande tillvaro. Beloppet, som tobaksmonopolet utbetalat i

dylikt understöd, utgör 362.000 kronor.

Styrelsen måste sålunda bestämt hävda, att tobaksmonopolet icke brustit

i vederbörlig hänsyn till återförsäljarne.

Att den av tobaksmonopolet nu till sina återförsäljare lämnade rabatten

måste anses vara fullt skälig framgår även av det förhållande, att sedan

april månad 1922 ej mindre än cirka 3,000 ansökningar inkommit med

begäran att få mot nämnda rabatt inköpa och till allmänheten försälja

tobaksmonopolets varor.»

Styrelsen framhåller slutligen, att styrelsen, därest ny oktroj beviljas

bolaget, noggrant kommer att följa utvecklingen på här ifrågavarande

områden och tid efter annan taga under övervägande, huruvida jämkning

i återförsäljarerabattens storlek är betingad av eventuellt inträdd förändring

i de faktorer, som varit utslagsgivande för rabattens fastställande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

99

En ledamot av styrelsen har anmält en från styrelsens yttrande avvikande

mening.

Till fullständigande av de lämnade uppgifterna rörande de s. k. tobaksspecialisterna

må följande anföras.

Tobaksspecialisternas antal utgjorde under monopolets första tid 1,676.

Detta antal bar sedermera för varje år nedgått, så att det vid 1923 års

slut uppgick till 1,131. Ungefärliga antalet övriga återförsäljare under

motsvarande tider var respektive 16,5o0 och 17,100.

Av monopolets totala försäljning förmedlades genom tobaksspecialisterna

till en början cirka 65 procent. Denna procentsats har därefter minskats

högst avsevärt, och år 1923 utgjorde specialisternas andel i försäljningen

allenast 28.5 8 procent, medan återstoden, eller 71.4 2 procent, förmedlades

av övriga återförsäljare.

En vid 1923 års utgång verkställd gruppering av tobaksspecialisterna

efter storleken av deras omsättning av monopolvaror giver följande till

resultat:

Antal

tobaks-

8p-*ciali8ter

Omsättning

Kronor

Antal

tobaks-

specialister

Omsättning

Kronor

Antal

tobaks-

specialister

Omsättning

Kronor

no

under 10,000

43

50,000— 60,000

8

125,000—150,000

174

10,000-15,000

23

60,000— 70,000

5

150,000—175,000

190

15,000 - 20,000

16

70,000— 80,000

1

175,000 -200,000

319

20,000—30,000

13

80,000— 90,000

över

140

30,000—40,000

3

90,000-100,000

4

200,000

77

40,000—50,000

5

100,000—125,000

1,131

Till specialister och övriga återförsäljare har monopolbolaget utbetalt

följande försäljningsrabatter: I

År

Försäljningsrabatter

till specialister

till Övriga åter- försäljare

1916

4,973,520.6 7

3,330,328.88

1918

6,203,187.2 0

8,827,310.88

1920

8,106,418.88

16,082,197.07

1922

5,776,023.7 2

12,871,557.83

1923

4,877,495.93

11,502,964.86

I understöd till tobaksspecialister, som huvudsakligen på grund av minskning

i omsättning måst övergå till annan verksamhet eller upphöra med sin

försäljning, har monopolbolaget utbetalt ersättningsbelopp i enlighet med följande

uppställning:

lloaervation.

Uppgifter

angående s. k.

tobakaspecia1

ister.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Antal inkomna

Antal bifallna

Sammanlagt be-

År

ansökningar

ansökningar

viljat belopp

1920 ........

........ 34

30

56,000

1921 ........

........ 60

49

137,000

1922 ........

....... 56

49

126,000

1923 .......

........ 24

22

68,000

174

150

387,000

Vid de förnyade överväganden, jag nu ägnat denna fråga, har jag icke funnit

anledning att i det stora hela frångå den uppfattning, jag i mitt nyss återgivna

interpellationssvar uttalade år 1921. Det synes mig förklarligt, att

den speciella tobakshandlarkåren strävar efter att åt sina medlemmar

förskaffa bästa möjliga försäljningsvillkor och på så sätt söker verka för

en allmän höjning av kårens ekonomiska ställning. Naturligt är också,

att uppmärksamheten därvid i första hand riktas pa de rabattförmaner,

som vid försäljning tillgodokomma dessa. Tobakshandlarnas existens beror

emellertid i hög grad jämväl av omsättningen. Vid sådant förhållande

och då enligt förut av mig lämnade uppgifter över en tredjedel av

tobaksspecialisterna fortfarande har en årlig omsättning, som ej uppgår

till 20,000 kronor, synes mig grunden till de mindre gynnsamma förhållandena

inom kåren icke vara så mycket att söka i rabatternas nuvarande

läge som fastmera i åtskilliga av vederbörandes ringa handelsomsättning.

Jag håller således alltjämt före, att frågan om tobakshandlarnas förbättrade

ställning icke kan finna sin lösning genom en reglering av rabattsatserna.

Utöver vad jag framhöll 1921 vill jag beträffande dessa senare

endast uttala, att jag har anledning förvänta, att monopolbolaget icke vill

underlåta tillse, att försäljningsrabatten såväl till tobaksspecialisterna som

till andra återförsäljare så avväges, att den i genomsnitt täcker försäljningskostnaderna,

där dessa i förhållande till omsättningen och jämväl i

övrigt äro rimliga, samt därutöver lämnar skälig försäljningsvinst. I anslutning

till vad styrelsen framhållit torde styrelsen sålunda vid förskjutningar

i de förhållanden, som äro normerande för försäljningsrabattens

bestämmande, ägna rabattfrågan vederbörligt beaktande samt därvid,

så långt som är förenligt med en rationell skötsel av bolagets rörelse och

nöjaktig hänsyn till allmänheten, tillgodose återförsäljarnas berättigade

intressen. En fråga att av styrelsen tagas under övervägande synes mig

ock vara, huruvida icke vissa kategorier av återförsäljare, vilka hava jämförelsevis

små omkostnader och vilkas verksamhet i övrigt icke är hänförlig

till handel i vanlig bemärkelse, såsom kiosker, kaféer, automater m. fl.

borde kunna till förmån för övriga återförsäljare åtnöjas med något lägre

rabatt. Det förefaller mig slutligen kunna göras till föremål för undersökning

från styrelsens sida, huruvida icke vid utsläppandet i handeln av

nya märken reklamrabatt kunde lämnas i större utsträckning än hittills,

varigenom, samtidigt som försäljningen stimulerades, vederbörande återförsäljare

under tiden för märkenas inarbetande erhölle en något ökad

förtjänst.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

En verklig förbättring i specialtobakshandlarnas ställning torde emellertid,

såsom jag tidigare framhållit, vara att vinna allenast genom en förändrad

organisation av handeln, närmast gående ut på avveckling av mindre bärkraftiga

affärer. Denna avveckling har monopolbolagets styrelse, efter vad

det vill synas, påskyndat i önskvärd riktning, och de utlösningsbelopp, som

under de gångna åren utbetalts, äro ej oväsentliga. Ett fortsatt framskridande

på denna väg bör tydligen alltjämt ske. De senare årens erfarenhet

giver ock vid handen, att uppsättandet av nya tobaksaffärer synes ske med

en viss varsamhet.

I vad den nu föreliggande framställningen innefattar yrkanden om åtgärder

till förekommande av olaga tobakshandel tillåter jag mig erinra om följande.

I lagen den 30 maj 1919 (nr 270) om begränsning av tiden för idkande

av handel och viss annan rörelse givas åtskilliga föreskrifter med avseende

å tiden för öppethållande av handelsbod i allmänhet. Lagen har avseende

jämväl å tobaksaffär. Från tillämpning av lagens stadganden äro emellertid

undantagna bl. a. för resande avsedd försäljning vid järnvägs- eller ångbåtsstation

samt försäljning, som bedrives under utövning av eller i samband

med kafé- eller restaurangrörelse och sker allenast till förtäring eller förbrukning

å stället. Tobakshandlarna framhålla nu, att olaglig försäljning

av tobaksvaror från kiosker och kaféer försigginge i stor utsträckning.

Reglerandet av denna fråga är givetvis av synnerligen grannlaga natur.

Emellertid synes mig monopolbolaget skäligen kunna öva den tillsyn å

försäljningen, att återförsäljare, som enligt monopolbolaget tillhandakommen

underrättelse blivit dömd för olaga tobakshandel, från bolagets sida uppmärksamgöres

å nödvändigheten att följa givna föreskrifter med avseende å handelns

utövande vid äventyr att eljest varda berövad möjligheten att hos monopolbolaget

mot rabatt inköpa tobaksvaror. Likaledes vill det framstå som ett

önskemål, att bolaget i största möjliga utsträckning förser kiosker och kaféer

med varor i sådana förpackningar, att styckeförsäljning därur lämpligen kan

äga rum.

Vidkommande slutligen det framställda yrkandet om beredande åt handlandekåren

av medinflytande i monopolbolagets styrelse torde det syfte, som

därmed avsetts, kunna i ej ringa mån tillgodoses genom ömsesidig strävan

till förtroendefullt samarbete.

I en till mig ingiven framställning den 9 november 1923 har svenska

tobaksengrossisternas förening uttalat vissa önskemål med avseende å importhandelns

ställning till tobaksmonopolet.

Föreningen har till en början ifrågasatt, att importörkåren måtte tillerkännas

en rättsligt skyddad och avgränsad ställning samt att en avveckling

eller utlösning måtte ske i syfte att förbehålla importen åt de importörer,

som hittills haft import till sitt huvudsakliga näringsfång. Tillika har föreningen

anhållit, att restitution av erlagd licensavgift måtte beviljas i fall, då

den vara, varå avgiften beräknats, erhölle sitt priskurantpris sänkt eller då

varan på grund av dess mögliga eller eljest skadade skick för förstöring

Önskemål

inom imf. orthandeln.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Ilungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Departements
chefen.

Bestituiioner.

Tidigare

uttalanden.

Sammanslutningar

av

tobakshandlare.

överlämnades till tobaksmonopolet. Vidare har föreningen hemställt, att

tobaksvara, som till riket inkommit och licensbehandlats, måtte få reexporteras

med rätt för importören att vid kommande dylik behandling bliva

gottskriven för varan erlagd licensavgift. Slutligen bär föreningen begärt,

att ersättning för de förluster, som drabbat importörer av tobaksvaror genom

det av Kungl. Maj:t den 7 januari 1922 utfärdade importförbudet för sådana

varor, måtte beredas vederbörande i form av dels restitution av erlagd skatt

för tobaksvaror, som kvarhållits hos tullverket i anledning av förbudet, dels

rätt till förtullning från tullager av där kvarliggande tobaksvarupartier utan

erläggande av den särskilda skatten.

Utöver de sålunda uttalade önskemålen har föreningen i sin framställning

upptagit vissa spörsmål, som redan i det föregående anmälts och därvid gjorts

till föremål för hemställanden från min sida i en för tobaksengrossisterna

fördelaktig riktning.

I anslutning till de framställda önskemålen om en rättsligt skyddad och

avgränsad ställning för importörkåren samt om importhandelns förbehållande

åt de nuvarande importörerna har föreningen anfört i huvudsak följande:

Möjligheter hade saknats att bedöma en rationell handel på längre sikt

på grund av legislativa ingripanden till importens nackdel, så snart denna

visat ett någorlunda tillfredsställande utbyte. Därvid hade i synnerhet den

särskilda skatten med dess retroaktiva verkningar haft en högst ogynnsam

inverkan å importörernas ekonomiska ställning. Importen genom enskilda

handlande borde begränsas till att avse förslagsvis 25 procent av tobaksomsättningen,

beräknad efter varje föregående års statistik. Inom denna

marginal skulle importörerna få fritt röra sig med garanti mot oförutsett

intrång och extra pålagor, och varje importörs andel i den medgivna importmängden

borde bliva beroende på importörens förmåga och penningvärdet.

Eventuellt borde importmängden för envar av importörerna under ett år

bestämmas i förhållande till storleken av importörens genomsnittliga import

under föregående år.

Jag kan icke lämna min medverkan till genomförande av vare sig önskemålet

om en särskild ställning för importörkåren eller begäran om en reglering

av importen på sätt här blivit ifrågasatt. Ett tillmötesgående av dessa

krav skulle uppenbarligen äventyra det egentliga värdet med den fria importens

bestånd jämsides med monopolverksamheten.

Vad angår de av svenska tohaksengrossisternas förening framställda önskemålen

i frågan om restitution av erlagd licensavgift får jag härefter först

lämna en redogörelse för vad i denna fråga tidigare förekommit.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställde landsföreningen för Sveriges

tobakshandlare och Sveriges tobakshandlares riksförbund på sin tid,

att monopol bolaget måtte förständigas att i sammanhang med medgivande av

nedsättning i priskurantpris, som åsatts importerade tobaksvaror, restitutionsvis

återbetala skillnaden mellan de licensavgiftsbelopp, som erlagts för varorna,

och de licensavgiftsbelopp, som med tillämpning av de nedsatta priskurantpriserna

för varorna skulle hava utgått. Framställningen var närmast

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr W2.

103

föranledd av en allmän prissänkning å importerade tobaksvaror genom en av

fredsutsikterna betingad sänkning av kostnaden för deras utförsel från Holland.

över ifrågavarande framställning yttrade sig styrelsen för aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet den 11 februari 1919, kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt den 1 mars 1919, statskontoret den 11 mars 1919

samt justitiekanslersiimbetet den 14 mars 1919.

Styrelsen för monopolbolaget ävensom statskontoret och justitiekanslersäinbetet

förklarade sig därvid hysa den uppfattningen, att monopolets utövare

saknade befogenhet att vid nedsättning av priskurantpris, som åsatts importerad

tobaksvara, medgiva restitution av erlagd licensavgift. Kommerskollegium

och generaltullstyrelsen åter intogo med hänsyn till 18 § jämförd med

22 § 2 mom. i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket en mera tveksam ståndpunkt i frågan.

Genom proposition den 18 mars 1919, nr 323, bragte Kungl. Maj:t ärendet

under riksdagens prövning samt föreslog riksdagen för sin del medgiva, att,

där sänkning av priskurantpris, som vid införseln till riket åsatts importerad

tobaksvara, ägt rum, restitution måtte, i fall då sådant av billighetsskäl

kunde anses särskilt påkallat, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande åtnjutas

i avseende å skillnaden mellan å ena sidan det belopp, som jämlikt 22 § i

monopolförordningen i licensavgift för varan erlagts, och å andra sidan

det belopp, som, därest det sänkta priskurantpriset lagts till grund för licensavgiftens

bestämmande, i dylikt hänseende skulle hava utgått.

Vid anmälan i statsrådet av förevarande ärende yttrade departementschefen

bland annat följande.

Departementschefen vore i själva rättsfrågan böjd för att ansluta sig

till den åsikt, som av styrelsen för monopolbolaget samt statskontoret

och justitiekanslersämbetet uttalats. Utredningen gåve emellertid vid handen,

att fall kunde förekomma, då billigheten måste kräva, att i samband

med sänkning av åsatt priskurantpris återbetalning av en del av

den erlagda licensavgiften ägde rum. Att medgiva generell rätt till erhållande

av dylik restitution i alla de fall, då importör kunde Unna med sin

fördel förenligt att få det en gång åsätta priskurantpriset sänkt, borde emellertid

med hänsyn till de olägenheter, som därav skulle bliva en följd

knappast ifrågakomma. Tvärtom syntes det böra fasthållas vid, att endast,

där alldeles särskilda skäl förelåge, återbetalning av rätteligen erlagd licensavgift

borde få äga rum.

I skrivelse den 29 april 1919, nr 134, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts proposition, därvid riksdagen emellertid förklarade sig

förutsätta, att det avsedda restitutionsförfarandet komme att i tillämpningen

bliva begränsat till sådana fall, där verkställd utredning tydligt ådagalagt,

att billighetens krav icke kunde tillgodoses med mindre sådan restitution

medgåves.

Kungörelse i ämnet utfärdades sedermera den 27 juni 1919 (nr 412). Enligt

av Kungl. Maj:t därefter tillämpad praxis hava billighetsskäl enligt

Yttranden

191U.

1919 års

riksdag.

Kungörelse

1919.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Svenska tobaksengrossisternas

förening

1921.

Kommerskollegium

1922.

104 Kungl. May.ts proposition Nr 192.

nämnda kungörelse ansetts föreligga, allenast då vederbörandes ekonomiska

ställning varit mindre god.

Den av Kungl. Maj:t företagna begränsningen i tillämpningen av restitutionsförfarandet

framkallade redan tidigt erinringar från importörernas

sida, och i en till Kungl. Maj:t i början av år 1921 ingiven skrift hemställde

svenska tobaksengrossisternas förening om utsträckning av rätten till

restitution.

Över ifrågavarande framställning avgåvos infordrade utlåtanden av styrelsen

för monopolbolaget den 30 juni 1921 samt av statskontoret den 14

mars 1922, varjämte nämnda förening inkom med ytterligare två skrifter i

ärendet.

Sedan genom remiss den 10 april 1922 kommerskollegium anbefallts att

genom förhandling med monopolbolagets styrelse och tobaksengrossisternas

förening verkställa ytterligare utredning, huruvida restitution av erlagd

licensavgift borde medgivas i större utsträckning än som med gällande bestämmelser

kunde ifrågakomma, inkom kommerskollegium den 9 december

1922 med utredning i ämnet. Av utredningen framgår väsentligen följande.

Vid de förda förhandlingarna begränsade föreningen sin tidigare till Kungl.

Maj:t ingivna framställning till att avse rätt till restitution, förutom i fall,

varom förmäldes i kungörelsen den 27 juni 1919, i följande fall, nämligen

a) då varan utan importörens förvållande skadats, vare sig helt eller delvis,

före eller under licensbehandlingen;

b) då fel ägt rum vid licensbehandlingen, såsom att varan visat sig hava

lägre kvantitet än den anmälda eller av misstag oriktigt pris uppgivits i

anmälan;

c) då monopolbolaget eller annan försäljare vidtagit sänkning av marknadspriset

å vara av samma märke som vara, tillhörig den, som sökte restitution;

d) då varan även i annat fall, än som under a) avsåges, överlämnats till

monopolbolaget för förstöring; samt

e) då varan reexporterats till utlandet.

Representanterna för monopolbolagets styrelse förklarade vid förhandlingarna,

att från bolagets sida ej vore något att erinra mot att restitution Ange anses

av billighetsskäl särskilt påkallad i de under a), b) och d) avsedda fallen. I

fråga om det under c) upptagna fallet ansågo representanterna restitution av

billighetsskäl särskilt påkallad, endast då bolaget självt saluförde samma

importerade märke som enskild importör och sänkte priset å märket. Beträffande

det under e) antecknade fallet förmenade bolagsstyrelsens representanter,

att licensavgift borde i restitutionshänseende likställas med tullavgift.

Kommerskollegium förordade i sitt utlåtande, att restitution måtte, förutom

under de förhållanden, som enligt förutnämnda kungörelse den 27 juni 1919

ansetts berättiga därtill, åtnjutas även i de under a), b) och d) åsyftade fallen

ävensom i den av monopolbolaget anvisade utsträckning i det under c) omförmälda

fallet. I fråga om restitution vid reexport förklarade kommerskollegium

sig av angivet skäl kunna först senare avgiva yttrande.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Den 9 februari 1923 fann Kungl. Maj:t den av engrossistföreningen gjorda

framställningen icke föranleda annan åtgärd, än att Kungl. Maj:t förklarade,

att i fall, då importerad tobaksvara utan importörens förvållande skadats,

vare sig helt eller delvis, före eller under licensbehandlingen, samt den skadade

varan överlämnats till monopolbolaget för förstöring, ävensom då fel

ägt rum vid licensbehandlingen, såsom att varan visat sig hava lägre kvalitet

än den anmälda, eller för varan oriktigt pris av misstag uppgivits i anmälan,

det skulle ankomma på monopolbolagets styrelse att pröva, huruvida restitu

tion i dylikt fall finge äga rum.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att svenska tobaksengrossisternas

förening i särskild till Kungl. Maj-.t ingiven skrift hemställt

om restitution av jämväl tullavgift vid sådan reexport, varom nyss nämnts.

över sistnämnda framställning avgåvo kommerskollegium och generaltullstyrelsen

den 21 februari 1923 gemensamt utlåtande, därvid ämbetsverken

anförde huvudsakligen följande:

»Föreliggande framställning synes närmast avse en sådan utvidgning av

den vid Kungl. Maj:ts kungörelse den 17 oktober 1919 (nr 694) fogade förteckning

å varuslag, för vilka rätt till s. k. handelsrestitution må åtnjutas,

att sådan restitution även må kunna beviljas för tobaksvaror, som ur riket

återutföras. Enligt vad som synes framgå såväl av den anförda motiveringen

som ock av under hand gjorda uttalanden, skulle den sålunda ifrågasatta

restitutionsrätten huvudsakligen komma att anlitas beträffande sådana tobaksvaror,

som av en eller annan anledning blivit skadade utan att detta upptäckts

vid tullbehandlingen och vilka tobaksvaror man därför önskade återsända

till försäljaren. Restitutionsförfarandet skulle här komma att tjäna ett

syfte, som uppenbarligen är främmande för den så kallade handelsrestitutionslagstiftningen.

Därjämte kan betvivlas, huruvida egentliga förutsättningar

för tobaksengrossisterna här i landet att driva handel med tobaksvaror på oss

närgränsande länder verkligen förefinnas. Med hänsyn härtill anse sig ämbetsverken

icke böra tillstyrka bifall till ansökningen, i vad densamma kan avse

att rätten till handelsrestitution skulle utsträckas till berörda varor.

Emellertid synes det icke uteslutet, att de av sökanden framförda önskemålen

beträffande restitution av erlagd tull vid återutförsel av inom riket

osäljbara tobaksvaror skulle kunna på annat sätt tillgodoses. Genom remiss

den 15 december 1922 har kommerskollegium anbefallts att gemensamt med

generaltullstyrelsen avgiva utlåtande över av Stockholms handelskammare

och Skånes handelskammare gjord framställning om sådan ändring av § 11

i tulltaxeförordningen, att tullrestitution må kunna medgivas för vara, som

återutföres ur riket på grund av att den befunnits behäftad med fel.

Då den nu begärda rätten till tullrestitution vid återutförsel av tobaksvaror,

enligt vad som förut framhållits, väsentligen torde avse just sådana

tobaksvaror, som efter undergången tullbehandling befunnits felaktiga, lära

genom ett eventuellt bifall till förenämnda framställning från ovannämnda

handelskammare jämväl de av sökanden framförda önskemålen i huvudsak

bliva tillgodosedda.»

Kungl. Maj it

1923.

Restitution av

tullavgift.

Kommerskoilegium

och

generaltullstyrelsen

1923.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192.

Kommerskollegium

1923.

Omfattningen

av beviljade

restitutioner.

Svenska

tobakscnyrossisternas

förening

1923.

På grund av vad sålunda anförts hemställde ämbetsverken, att ifrågavarande

ansökning icke måtte för det dåvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd.

Samtidigt med nyssberörda av ämbetsverken gemensamt avgivna utlåtande

avgav kommerskollegium särskilt det förebådade yttrandet över engrossistföreningens

framställning om restitution av licensavgifter vid reexport av tobaksvaror.

Kommerskollegium hemställde däri, att sådan reexport åtminstone

för det dåvarande icke borde föranleda restitution av licensavgift.

Frågan om restitution av tull- och licensavgift vid reexport av tobaksvara

har därefter icke varit föremål för Kungl. Maj:ts beslut.

Jämlikt kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 412) bar Kungl. Maj:t medgivit

restitution av licensavgifter till följande belopp, nämligen:

År 1920 ................................... kronor 430,811: 14

» 1921 ........................ » 19,053: 46

» 1922 .................................................... » --

» 1923 ...................................................... » 6,702: 36

Summa kronor 462,126: 96.

Av nämnda belopp utgöra 263,833 kronor 9 öre tobaksskatt, som återbetalts

av statsverket, och 198,293 kronor 86 öre monopolbolagets andel i licensavgifter,

vilken återbetalts av bolaget.

De under åren 1920 och 1921 medgivna restitutionerna äro samtliga föranledda

av det störa prisfallet vid världskrigets slut. Under år 1922 har

restitution icke medgivits i något enda fall, och under år 1923 bar sådan

förekommit i allenast två fall.

Den nu föreliggande framställningen den 9 november 1923 från svenska

tobaksengrossisternas förening innefattar begäran om rätt till restitution

av licensavgift i först och främst samtliga de förenämnda fall, som

tidigare upptagits under förhandlingarna med kommerskollegium. Framställningen

innefattar således önskemål, att erlagd licensavgift måtte

återbetalas dels i mån som licenserad varas priskurantpris reducerats, dels

i fall, då varan såsom skadad överlämnats till monopolets utövare för förstöring,

dels ock slutligen där varan såsom bättre lämpad för den utländska

marknaden reexporterats.

Till stöd för framställningen härutinnan åberopar föreningen — under

framhållande av den vacklande praxis, som syntes hava gjort sig gällande

under den hittillsvarande behandlingen av frågor om dylik restitution,

och efter att hava betonat, att de praktiska olägenheterna av ett restitutionsmedgivande

sådant som det ifrågasatta icke komme att överstiga

dem, som hestode i motsvarande fall, då restitution beviljades av till statsverket

erlagda stämpel- eller accisavgifter — bland annat följande:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 192.

107

»Mot restitution av erlagd tullavgift bär anförts svårigheterna att härvidlag

identifiera varan. Beträffande tobakslicensen bortfaller detta motargument.

Även om man icke skulle anlägga ett rent rättsligt betraktelsesätt

å denna, måste billighetsskäl tala för bifall till vår ansökan. Om

konsekvensen ansåges fordra, att jämväl monopolbolaget erhölle motsvarande

restitutionsrätt, ha vi intet att däremot erinra. Ur statsfinansiell

synpunkt vore reformen utan men och utgjorde endast en anpassning efter

gällande affärskutym.

Det har i praktiken stundom visat sig, att en inkommen och licenserad

vara ej passat den svenska smaken av en eller annan orsak, men att

samma vara kunnat finna avsättning på utlandet. Föreningen anser, att

det även ur nationalekonomisk synpunkt vore oförsvarligt, om dessa varor

bleve kvarliggande i landet till ingen nytta, och yrkar, att varorna

i stället må få reexporteras under betryggande kontroll, varvid stämplarna

makuleras och motsvarande stämplar gottskrivas vederbörande importör

att användas vid kommande licenseringar. I utlandet består den

praxis, att i hemlandet betalda skatter och banderoller gottgöras vederbörande

importör, om varan återutföres.»

Av min föregående redogörelse framgår, att beträffande återbetalning Departcmentcav

licensavgift för närvarande gäller efter beslut av riksdagen, att sådan chefen.

må förekomma, då verkställd utredning tydligt ådagalagt, att billighetens

krav icke kan tillgodoses, med mindre sådan restitution medgives.

Vidare gäller, såsom ock nämnts, enligt förklarande av Kungl. Maj:t,

att restitution kan få av monopolbolagets styrelse medgivas, där importerad

tobaksvara utan importörens vållande skadats före eller under licensbehandlingen

samt till följd därav underkastats förstöring eller då

vissa på licensavgiftens storlek inverkande misstag förekommit vid licensbehandlingen.

Sedan de särskilda kristidsförhållanden, som föranledde tillkomsten

av riksdagens nyssnämnda beslut, upphört, har Kungl. Maj:t

med stöd av detta beslut endast i något enstaka fall funnit sig kunna

bevilja restitution. Särskilt med hänsyn till det förhållandet, att berörda

beslut om restitutionsmöjlighet, när billigheten så oundgängligen fordrade,

väsentligen tillkom för att mildra följderna av ett då inträtt bestämt förhållande,

det stora prisfallet å holländska cigarrer och röktobak, har det

nämligen ansetts synnerligen angeläget att åt begreppet »billighetens

krav» giva möjligast snäva begränsning. Detta särskilt känsliga avgörande

från fall till fall, huruvida billighetsskäl må anses föreligga eller

icke, har emellertid synts mig vara en numera föga tillfredsställande anordning.

På grund härav och av skäl, som jag strax skall nämna,

lärer denna anordning böra upphöra och den i ämnet den 27 juni

1919 uti är dåde kungörelsen upphävas. Dock synes lämpligt, att importör

däi’vid beredes möjlighet att ännu någon tid därefter, förslagsvis till detta

års utgång, få restitutionsansökning beträffande vara, som till riket inkommit,

innan kungörelsen trätt ur kraft, prövad enligt bestämmelserna

i nämnda kungörelse. I monopolförordningen torde böra intagas

uttrycklig föreskrift därom, att nedsättning i priskurantpriset för vara

s. 108 Kontrollera mot PDF

Införselförbudet

19*2.

108 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

icke berättigar till återbekommande av erlagd licensavgift. Härom framlägger

jag alltså förslag.

Den reglering av licensavgifter, som, enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda

förklarande, må av monopolets utövare vidtagas vid skada å varan eller

misstag beträffande denna i sammanhang med licensbehandlingen, synes

böra, såsom innebärande allenast en rättelse av förelupna fel vid licensbehandlingen,

även i fortsättningen bestå.

Vad angår frågan om restitution av licensavgifter vid utförsel ur riket

av tobaksvaror hava tillräckliga skäl ej visats föreligga för medgivande

av en så omfattande och ur det allmännas synpunkt vansklig åtgärd. Frågan

om restitution av tullavgift förfaller givetvis i och med upphörandet

av tullpliktigheten för tobaksvaror.

I övrigt lärer enligt mitt förmenande restitutionsfrågan vinna sin lösning

genom införande av den utav mig tillstyrkta nya lagerinstitutionen,

tobaksskattelager, vilken kommer att bereda importörerna ungefär samma

ställning som monopolets utövare i avseende å rätten att få beskattningen

av tobaksvaror förlagd så nära försäljningstillfället som möjligt samt

hur ringa del som helst av dessa skattebelagd.

Svenska tobaksengrossisternas förening har också numera förklarat sig

kunna, under förutsättning att tobaksskattelager upprättades och rätt till

varas uppläggande å dylikt lager medgåves på rimliga villkor, inskränka

sitt yrkande om rätt till restitution att avse sådana fall, där restitutionsanspråken

hänförde sig till tiden före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

I detta avseende har föreningen hemställt, att rätt till restitution

måtte medgivas i fråga om varor, för vilka nedlicensering på grund

av ändrat konjunkturläge, förstöring, mögling m. m. redan skett eller

skäligen borde ifrågakomma.

Min i det föregående angivna ställning till förevarande restitutionsfrågor

giver vid handen, att föreningens jämväl sålunda begränsade hemställan

icke kan av mig förordas till bifall.

Till sist övergår jag till att beröra de av importörerna framställda

krav, vilka hänföra sig till det av Kungl. Maj:t genom förordning den

7 januari 1922 (nr 1) utfärdade förbudet mot viss införsel av tobaksvaror.

Därvid tillåter jag mig först erinra om följande.

Omhandlade förbud, vilket föranleddes av den på sin tid ifrågasatta

förhöjningen i tobaksbeskattningen och trädde i kraft den 9 januari 1922,

drabbade förutom sådana färdiga tobaksvaror, som då ännu ej inkommit

till riket, jämväl dit redan inkomna tobaksvaror, som icke efter förtullning

uttagits från tullverket, i den mån licensavgift ej hunnit erläggas

för desamma.

Vid anmälan sedermera i statsrådet den 13 januari 1922 av förslag till

förordning angående särskild skatt å tobaksvaror uttalade departementschefen,

att skatten syntes honom böra träffa icke blott de tobaksvaror, som

först efter den ifrågasatta förordningens ikraftträdande kunde komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

10!)

att till tullinlandet införas, utan även sådana i tullinlandet befintliga

men från tullverket e.j uttagna tobaksvaror, för vilka vid importförbudets

ikraftträdande licensavgift icke erlagts.

Kungl. Maj:ts nämnda dag beslutade proposition till riksdagen i ämnet

(nr 14) föranledde bevillningsutskottet att i sitt däröver den 16.

februari 1922 avgivna betänkande, nr 5, framlägga särskilt förslag till

förordning om skatt, varom nu är fråga, i vilket förslag nyssnämnda avgränsning

beträffande skattebestämmelsernas giltighet upptogs. Till

detta betänkande var emellertid reservationsvis fogat ett yttrande, däri

reservanten uppgav, att han inom utskottet gjort det yrkande, att utskottet

måtte, under förutsättning av bifall till utskottets hemställan, föreslå

stadgande om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i synnerligen

ömmande fall efter verkställd utredning lämna en viss ersättning åt köpmän,

vilka vid importföx-budets införande hade tobaksvaror å nederlag

och vilkas ekonomiska ställning till följd av importförbudet allvarligen

rubbats.

Kiksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan, varefter den 24

februari 1922 utfärdades förordning angående särskild skatt å tobaksvaror

(nr 67). Förordningen trädde i kraft den 1 mars 1922, vilken dag förenämnda

importförbud upphörde.

Svenska tobaksengrossisternas förening hemställde därefter i en till

Kungl. Maj:t ställd skrift den 3 juni 1922, att Kungl. Maj:t ville till vissa

angivna medlemmar av föreningen låta utanordna ett sammanlagt belopp

av 748,454 kronor 58 öre, som enligt angiven beräkningsgrund kunde anses

motsvara den förlust, som drabbat föreningens medlemmar genom importförbudet,

eller, därest Kungl. Maj:t ej skulle finna skäl bifalla denna framställning,

att det måtte tillåtas medlemmarna att från tullnederlag uttaga

vissa till art och myckenhet närmare angivna tobaksvaror mot erläggande

av skatt och licens i vanlig ordning men med ett avdrag, motsvarande den

särskilda skatten.

Sedan styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet den 22 juni

1922 avgivit yttrande över denna framställning, förklarade Kungl. Maj:t

i resolution den 20 oktober 1922 sig icke finna skäl bifalla densamma.

Under behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition, nr 113, till 1923 års

riksdag med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen

den 24 februari 1922 angående särskild skatt å tobaksvaror,

bragtes nu berörda ärende åter inför bevillningsutskottet genom en till

utskottet ställd, den 6 april 1923 dagtecknad skrift från svenska tobaksengrossisternas

förening. Denna skrift, vilken återfinnes såsom bilaga

till en i anledning av propositionen avgiven reservation till utskottets betänkande

i ämnet, nr 31, föranledde emellertid icke något utskottets yttrande.

Ej heller vidtog riksdagen någon åtgärd i anledning av densamma.

Det må här vidare lämnas den upplysning, att i en mot Kungl. Maj:t och

kronan, aktiebolaget svenska tobaksmonopolet samt generaltullstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

departement s
fkeftn.

vid Stockholms rådhusrätt nyligen anhängiggjord rättegång en tobaksimportör

framställt yrkande om återfående av de särskilda skattebelopp, som

av honom erlagts för ifrågakomna varor, ävensom om utbekommande av

varorna utan erläggande av den särskilda skatten men att rådhusrätten i

utslag den 12 mars 1924 ogillat de sålunda framställda yrkandena såsom

grundade på förmenandet, att vissa i vederbörlig ordning utfärdade författningar

strede mot grundlag.

Ytterligare får jag i detta spörsmål meddela, att jag till belysande av

frågan, om vilka kvantiteter färdiga tobaksvaror, som i anledning av importförbudet

hittills icke kunnat från tullverket uttagas, under hand från

generaltullstyrelsens revisionsbyrås statistiska avdelning införskaffat

uppgifter om de före den 9 januari 1922 hos tullverket till uppläggning

å nederlag angivna myckenheter färdiga tobaksvaror, vilka den 29 februari

1924 ännu kvarlågo å sådant tullupplag. Enligt dessa uppgifter ut
-

gjorde berörda myckenheter:

cigarrer, cigarrcigaretter och cigarretter .............. 84,007 kilogram

andra färdiga tobaksvaror ............................ 23,278 »

Av förut anförda skäl finner jag mig icke kunna tillstyrka importörernas

krav på restitution av redan erlagd särskild skatt å tobaksvaror.

Beträffande frågan om utförtullning utan erläggande av den särskilda

skatten av de ännu å tullnederlag kvarliggande tobaksvaror, som drabbats

av importförbudet, synes storleken av dessa varupartier tyda därpå, att

de icke kunnat bära den i samband med importförbudet inträdande större

skattebelastningen. Vid sådant förhållande vill det synas, som om skäl

talade för att staten genom beviljande av någon nedsättning i införselavgifterna

nu underlättade avyttringen av partierna. Denna nedsättning torde

lämpligen kunna ske i form av medgivande för importörerna att vid beräknande

av licensavgiften för varorna få den i avgiften ingående skatten

bestämd till enahanda belopp som för inom riket tillverkad vara. Beträffande

cigarrer och cigarrcigarretter anser jag dock, att den för importerade

varor fastställda styckeskatten bör å dessa äga tillämpning. Jag

tillstyrker alltså, att en dylik nedsättning medgives. Ur ordningssynpunkt

lärer det vara tillrådligt, att nedsättningen icke får avse varukvantiteter,

vilka anmälas till licensbehandling senare än förslagsvis sex månader

efter förmånens inträdande. De för ändamålet erforderliga stadgandena

synas böra få sin plats såsom övergångsbestämmelser till den

ifrågasatta förordningen om vissa ändringar i förordningen angående

statsmonopol å tobakstillverkningen i riket. Förslag till lydelse av dessa

stadganden innefattas i det av mig framlagda förslaget till nyssnämnda

ändringsf Glättning.

Den föreslagna nedsättningens innebörd framgår av en tabellarisk sammanställning,

som jag ber få närlägga vid detta statsrådsprotokoll (bilaga

13).

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. 3faj:ts proposition Nr 192.

111

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer departementschefen,

att Kungl. Maj:t mätte föreslå riksdagen

Departe
mentschefens
hemställan.

A) att antaga upprättade förslag till dels förordning om vissa ändringar

i förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å

tobakstillverkningen i riket, dels kungörelse angående vissa ändringar i

förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor

samt därvid fogad tulltaxa, dels förordning angående behandlingen av till

riket inkommande tobaksvaror;

B) att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar med aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet träffa tilläggsöverenskommelse till det mellan staten

och bolaget den 12 februari 1915 upprättade kontrakt angående utövande

av svenska statens tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med följande

förslag:

»Emellan svenska staten samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet är,

såsom tillägg till och med ändring av kontraktet den 12 februari 1915, följande

överenskommelse träffad:

1. Bolaget förbinder sig att i den ordning, § 2, sista punkten, av huvudkontraktet

stadgar, för tiden från och med den 1 juli 1925 lämna staten

gottgörelse för de understödsbelopp, som kunna komma att utgå på grund

av bestämmelserna i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409) angående understöd

i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer

eller enligt däremot svarande stadganden.

2. Bolaget förbinder sig att, utöver vad i § 5 av huvudkontraktet finnes

stadgat, noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga monopolets utövare

enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade angående behandlingen

av till riket inkommande tobak och tobaksvaror, samt i övrigt handhava

befattningen därmed på ett för det allmänna tillfredsställande sätt.

3. För tobaksvaror, varom förmäles i § 6 av huvudkontraktet, skall bolaget,

på sätt i nämnda paragraf finnes stadgat, till staten erlägga skatt till belopp,

motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande skattesatser, samt i den

ordning, samma paragraf omförmäler, till statskontoret inleverera sålunda

upplupna skattebelopp.

4. Belopp, som enligt vad därom är särskilt stadgat skall tillgodoföras

bolaget för inköp av inom riket odlad tobak, skall beräknas efter den vikt,

som angives å de av kontrollstyrelsens ombud till riktigheten bestyrkta vågsedlar

rörande till bolaget levererad myckenhet av varan.

Vid inleverering till statskontoret av upplupen skatt skall bolaget göra

avdrag för det belopp, som enligt vad nu sagts avser under närmast föregående

månad av bolaget inköpt tobak.

5. Det åligger bolaget att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris,

varom förmäles i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen

å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst å rörelsen.

6. Med ändring av vad i § 14 av buvudkontraktet bestämmes skall under

där angivna förutsättningar förlängning av kontraktets giltighet för tiden

från och med den 1 januari 1925 ske för fem i stället för såsom nu för tio

år i sänder.

Detta kontrakt skall, där ej annat i kontraktet sägs, äga tillämpning från

och med den 1 juli 1924.

Genom detta kontrakt upphäves avtalet den 25 februari 1922 mellan svenska

staten och bolaget.»;

C) att, med ändring av Kungl. Maj:ts i 1924 års statsverksproposition

framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1924—

1925 av inkomsttitlarna tullmedel, tobaksskatt, särskild skatt å tobak samt

utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, i nämnda riksstat uppföra

ifrågavarande inkomsttitlar sålunda:

Tullmedel, bevillning .......................................................... kronor 114,000,000

Tobaksskatt, bevillning................................................. » 50,000,000

Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet........... » 9,000,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla och förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition Nr 192.

m

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av

tobaksvaror m. m.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Vid befordran från eller till utrikes ort av till riket inkommen tobaks vara,

för vilken enligt förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket belöpande licensavgift ännu icke uttagits, skola de i tullförfattningarna

meddelade ordningsföreskrifter för transport, lossning och lastning av

utländskt oförtullat gods av tullpliktigt slag i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

§ 2.

Förkommer tobaksvara, för vilken belöpande licensavgift ännu icke blivit

uttagen, under transport med fartyg mellan inrikes orter eller medan varan

eljest befinner sig i fartygsbefälhavarens vård, skall, såvida icke lagligen

kan styrkas, att varan gått förlorad genom skeppsbrott, uppbringning

eller annan olycka, licensavgift för varan erläggas, därvid till utgångspunkt

för licensavgiftens bestämmande skall tagas det värde, som varan enligt föreliggande

handlingar eller eljest skäligen kan antagas hava ägt. För licensavgiftens

erläggande ansvare i första rummet fartygsbefälhavaren med

sin egendom och i andra rummet fartygets rederi med fartyg och frakt.

Går sådan vara förlorad under transport å järnväg eller medan varan

eljest befinner sig i järnvägsförvaltnings vård, skall, såvitt icke kan styrkas,

att varan blivit förstörd genom olycka, licensavgift för varan erläggas

efter nyssnämnda grunder; och åligger det järnvägens styrelse att ansvara

för avgiftens inbetalning.

* 3-

Beträffande till riket inkomna tobaksvaror, vilka utövaren av statens

tobaksmonopol för egen eller annans räkning från tullverket mottagit eller för

inhemsk förbrukning eller utförsel utlämnat, skall monopolets utövare senast

den 8 i varje månad till generaltullstyrelsen meddela statistiska uppgifter,

avseende närmast föregående månad, i den omfattning och sammanställning,

som kommerskollegium efter samråd med generaltullstyrelsen äger att

bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 153 höft (Nr 192.)

s

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

§ 4.

Det åligger varuägare att, utan hinder av vad eljest är stadgat, till monopolets

utövare avlämna sådana statistiska primäruppgifter, som kommerskollegium

må finna för monopolets utövare erforderliga till fullgörande av

vad i § 3 föreskrives.

§ 5.

Tulltjänsteman vare berättigad att, när helst han det i och för tjänsten

äskar, vinna tillträde till lokal, där till riket införd tobaks vara befinner sig

under monopolets utövares kontroll.

§ 6.

Till riket inkommen vara, som enligt förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket icke får införas, må, därest den ej är att enligt

lagen om straff för olovlig varuinförsel anse såsom olovligen införd, av

varuägaren under tullverkets kontroll återutföras inom två månader efter det

angivning av varan enligt tullförfattningarna senast skolat äga rum.

Sker ej återutförsel inom denna tid, hemfaller varan till kronan.

KAP. II.

Om kontrollen vid utförsel av inom riket odlad tobak.

§ 7.

Vill tobaksodlare ur riket utföra av honom odlad tobak, som icke försäljes

till monopolets utövare, skall utförseln ske genom den lokala tullmyndigheten

å ort, där tullkammare eller på avdelningar fördelad tullförvaltning

finnes, samt under den kontroll och de villkor, som i tullförfattningarna bestämmas

för återutförsel av nederlagsgods i allmänhet.

§ 8.

Vid utförsel, som i § 7 sägs, har, innan varan försändes till tullmyndigheten,

kontrollstyrelsens ombud i avsändningsorten att, på odlarens begäran,

utställa förpassning å varan i två exemplar, av vilka det ena skall åtfölja

varan vid försändningen till tullmyndigheten och det andra ofördröjligen av

ombudet dit översändas.

Sedan varan i behörigt skick ankommit till tullmyndigheten, åligger det

denna att därom meddela attest å det översända exemplaret av förpassningen

och därefter återsända detsamma till utställaren av förpassningen.

Framkommer icke varan inom beräknad tid till tullmyndigheten eller befinnes

den vid framkomsten icke hålla i förpassningen angivna myckenhet*

skall tullmyndigheten därom underrätta utställaren av förpassningen.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 192.

115

KAP. III.

Om anordnandet av och rörelsen vid tobaksskattelager.

§ !)•

Då för viss ort rätt till anordnande av tobaksskattelager inträder eller

upphör, skall, på anmälan från monopolets utövare, generaltullstyrelsen därom

utfärda allmän kungörelse.

Förteckning å de orter, varest tobaksskattelager må förekomma, skall därjämte

vid varje års början av generaltullstyrelsen på enahanda sätt kungöras.

§ 10.

För tobaksskattelager avsedd lokal skall vara så belägen, att vederbörlig

tillsyn från monopolets utövares sida ej möter svårighet.

Lokalen skall vara fast och säkert uppförd samt må icke anordnas i byggnad,

där eldfarlig fabrik eller annan dylik inrättning finnes eller vilken till

följd av sitt läge kan varda utsatt för vattuflod eller översvämning. Den får

icke på annat sätt vara tillgänglig än genom ingång, till vilken varuägaren

och monopolets utövare äga var sitt lås.

§ 11.

Lokal må icke för tobaksskattelager användas, med mindre den blivit av

vederbörande tullmyndighet efter samråd med föreståndaren för monopolets

utövares kontor på platsen för ändamålet godkänd.

§ 12.

I lokal, där varor, upplagda å tobaksskattelager, äro intagna, må andra

varor ej samtidigt finnas förvarade.

§ 13.

Sker med avseende å belägenhet eller beskaffenhet av lokal för tobaksskattelager

sådan förändring, att densamma efter vederbörande tullmyndighets

prövning icke längre kan för ändamålet godkännas, skola däri upplagda varor,

därest de icke genast förflyttas till behörigen anordnat magasin, i vederbörlig

ordning uttagas från tobaksskattelager.

§ 14.

Hava varorna icke uttag its inom åtta dagar efter den dag, då monopolets

utövare meddelat varuägaren förständigande därom, skola de genom monopolets

utövares försorg på behörigen utlyst auktion försäljas för inhemsk

förbrukning eller för utförsel till svensk frihamn eller utrikes ort.

$ 15.

På tobaksskattelager må ej uppläggas mindre än helt varukolli, sådant det

från tullverket utlämnats.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

% 16.

Önskar den, som erhållit tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager, få

vara upplagd å sådant lager, har lian att därom hos monopolets utövare göra

särskild anmälan å blankett enligt av monopolets utövare fastställt formulär.

I anledning av sådan anmälan åligger det monopolets utövare att snarast

möjligt ställa personal till förfogande för kontroll å varan vid dess utlämnande

från tullverket samt transport till och inläggning i vederbörande lagerlokal.

§ 17-

Skall vara uttagas från tobaksskattelager, har ägaren att därom hos monopolets

utövare göra skriftlig anmälan å särskild blankett.

Därest varan är avsedd att uttagas för inhemsk förbrukning, skall anmälan

innefatta begäran om fastställande av licensavgift.

Är varan ämnad att uttagas för utförsel i allmänhet till svensk frihamn

eller utrikes ort eller för utförsel från riket såsom skeppsproviant, skall anmälan

avfattas med hänsyn till de stadganden om angivningsinlagas beskaffenhet,

som äro eller må varda meddelade i fråga om motsvarande uttagningar

från i tullförfattningarna omnämnda nederlag.

§ 18.

Skall vara förflyttas från eu till annan varuägares tobaksskattelager å

samma ort, har den förre ägaren att därom till monopolets utövare avgiva

särskild, genom den nye ägarens påskrift bestyrkt anmälan å blankett enligt

av monopolets utövare fastställt formulär.

§ Db

Anmäles å tobaksskattelager upplagd vara till utförsel i allmänhet eller

såsom skeppsproviant direkte från den ort, varest tobaksskattelagret är inrättat,

till svensk frihamn eller utrikes ort, skall varan genom ägarens försorg transporteras

till tullförvaltningen å npplagsorten samt till denna mot kvitto överlämnas.

Med varan skall därefter förfaras på i tillämpliga delar enahanda sätt, som

i tullförfattningarna är stadgat i fråga om motsvarande utförsel av nederlagsgods

i allmänhet ; skolande dock, därest utförseln av varan icke äger rum

senast å åttonde dagen efter den, då varan överlämnats till tullförvaltningen,

med varan förfaras efter vad i tullförfattningarna stadgas i fråga om nederlagsgods,

för vilket tiden för åtnjutande av nederlagsrätt tilländalupit.

§ 20.

Dä vara, upplagd a tobaksskattelager, anmäles till utförsel i allmänhet

eller såsom skeppsproviant över annan ort med tullförvaltning än upplagsorten,

skall monopolets utövare, innan varan avsändes, med dess emballage

eller eljest företaga tillförlitlig åtgärd till förhindrande av obehörig tillgång

till varan under den tillämnade transporten.

Vid varans avsändande skall monopolets utövare utfärda till tullförvaltningen

i den slutliga utförselorten ställd förpassning över varan. I fråga om

beskaffenheten i övrigt av sådan förpassning skall i tillämpliga delar gälla

vad i § 8 stadgas.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 192.

117

Sedan varan i behörigt skick framkommit till den ort, varifrån den skall

slutligt utföras, har dåvarande tullförvaltning att tillställa det monopolets

utövares kontor, som förpassat varan, intyg om framkomsten.

Varan skall därefter behandlas såsom i tullförfattningarna omnämnt nederlagsgods

i allmänhet; skolande dock, därest utförseln av varan icke äger rum

senast å åttonde dagen efter den, då varan efter framkomsten lossats eller

förpassningen å varan överlämnats till tullförvaltningen, med varan förfaras

efter vad i tullförfattningarna stadgas i fråga om nederlagsgods, för vilket

tiden för åtnjutande av nederlagsrätt tilländalupit.

§ 21.

Om villkoren för utförsel av vara, upplagd å tobaksskattelager, över ort,

där tullförvaltning icke finnes, äger generaltullstyrelsen bestämma på ansökning

i varje särskilt fall.

§ 22.

Den, som erhåller tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager, skall senast

å tredje helgfria dagen i varje halvår till monopolets utövare avlämna redovisning

över omfattningen av rörelsen vid lagret under närmast föregående

halvår.

Redovisningen, vilken skall upprättas å blankett enligt av monopolets utövare

fastställt formulär, skall till riktigheten vara på tro och heder bestyrkt av

den, som har att avgiva densamma.

§ 23.

Har redovisning, som i § 22 sägs, icke inom där föreskriven tid avlämnats,

skall den redovisningsskyldige av monopolets utövare skriftligen erinras om

sin skyldighet härutinnan.

Avlämnas redovisningen ändock icke senast tre dagar efter det sådan erinran

blivit delgiven, skall anmälan därom göras hos generaltullstyrelsen, på

vilkens prövning skall bero, huruvida det för den redovisningsskyldige gällande

tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager bör återkallas eller icke.

§ 24.

Den, för vilken meddelat tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager

blivit återkallat, vare pliktig att ofördröjligen anmäla samtliga för hans räkning

å tobaksskattelager liggande varor till uttagning från sådant lager.

Sker detta ej, skola varorna genom monopolets utövares försorg på behörigen

utlyst auktion försäljas för inhemsk förbrukning eller för utförsel till

svensk frihamn eller utrikes ort.

§ 25.

Det åligger monopolets utövare att så ofta anledning därtill förekommer

och alltid i början av varje halvår genom inventering förvissa sig om

att varubehållningen å tobaksskattelagren överensstämmer med den hos

monopolets utövare hållna särskilda bokföring över rörelsen vid dessa.

Erforderligt arbetsbiträde vid sådan inventering skall bekostas av varuägaren.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

§ 26.

Monopolets utövare må ej förvägras tillträde till lokal för tobaksskattelager

i och för inventering eller annan tillsyn därstädes.

§ 27.

Till inventering av å tobaksskattelager befintliga varor skall ägaren

kallas.

Utebliver ägaren från utsatt inventering, ehuru underrättad om denna

och tiden därför, må inventeringen ändock försiggå.

KAP. IV.

Om resandes införsel av tobaksvaror in. in.

§ 28.

Kesande, som ankommer från utrikes ort, ma för eget bruk tullfritt medföra

färdiga tobaksvaror till myckenhet, ej överstigande 50 gram.

§ 29.

Medför resande, som ankommer från utrikes ort, färdiga tobaksvaror för

eget bruk i större kvantitet än i § 28 är sagt, skall den lägre av de tullavgifter,

som för dylikt fall stadgats, utgå för högst 500 gram av vad som

överskjuter den i nämnda paragraf angivna myckenheten.

§ 30.

Vid tillämpning av §§ 28 och 29 skall varje cigarr anses väga 5 gram,

varje cigarrcigarrett 3.3 gram och varje cigarrett 1 gram.

§ 31.

Där resande, som ankommer från utrikes ort, för eget bruk samtidigt

medför tobaksvaror, som draga olika tull, skola sådana varor, för vilka

högsta tullsatsen är föreskriven, i första hand inräknas i de myckenheter,

som enligt vad i §§ 28 och 29 stadgas, må tullfritt eller mot erläggande av

lägre tullavgift medföras.

§ 32.

Vid ankomst från utrikes ort vare resande på förfrågan av tulltjänsteman

skyldig uppgiva, huruvida tobaksvaror medföras och myckenheten av medförda

sådana varor.

Befinnes vid tullvisitation resande medföra tobaksvara i tullpliktig kvantitet,

utan att den resande på tillfrågan därom lämnat uppgift, vare den

resande, ändå att eljest olovlig varuinförsel ej förelegat, underkastad enahanda

ansvar och påföljd, som för sådan varuinförsel stadgas.

§ 33.

Cigarrettpapper må av från utrikes ort ankommande resande tullfritt för

eget bruk medföras till en kvantitet, som ej överstiger, inberäknat emballage,

10 gram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 192.

11!»

KAP. V.

Om aryttring av tobaksvaror m. in. i ymsa fall.

§ 34.

Tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och specialverktyg för tillverkning av

tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och cigarretthylsor, vilka förklarats förbrutna

jämlikt förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket eller lagen om straff för olovlig varuinförsel eller skolat enligt tullstadgan

å offentlig auktion försäljas, liksom ock tobaksvaror, som enligt § K

till kronan hemfallit, skola överlämnas till monopolets utövare, som har

att erlägga, förutom kostnaderna för varans översändande, den betalning

för varan, som med hänsyn till föreliggande omständigheter kan anses

skälig.

Med den av monopolets utövare sålunda erlagda köpesumman skall, där

varorna icke förklarats förbrutna jämlikt förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket, i tillämpliga delar förfaras på sätt i förenämnda

lag eller tullstadgan finnes för motsvarande fall föreskrivet om

auktionssumma; skolande, därest enligt tullstadgan viss tid skall räknas

från auktionsdagen, tiden i stället räknas från den dag, då betalning från

monopolets utövare kommit tullverket till hända.

§ 35.

Vid av monopolets utövare enligt § 14 eller 24 anordnad auktion å tobaksvara

skall vad av den vid auktionen influtna köpesumman kan återstå efter

gottgörande av kostnaderna för försäljningen samt av havda utlägg för varan

tillhandahållas ägaren och i avvaktan på dennes inställelse göras räntebärande

genom insättning å bankinrättning.

Inställer ägaren sig ej inom natt och år efter auktionsdagen att lyfta

överskottsbeloppet, hemfaller detta jämte upplupen ränta till kronan. Sålunda

till kronan hemfallet belopp skall av monopolets utövare utan uppskov inlevereras

till statskontoret.

§ 36.

Vara, som enligt § 35 blivit å auktion inropad, må anmälas till uttagning

från tobaksskattelager för inhemsk förbrukning allenast av den, som är berättigad

att till riket införa tobaksvaror. Sådan uttagning skall i samband

med vederbörlig behandling enligt förordningen angående statsmonopol å

tobakstillverkningen i riket vara verkställd inom åtta dagar efter auktionens

hållande. Inropad vara, vilken icke inom nu nämnda tid sålunda anmälts,

skall i den ordning, som i §§ 19—21 avses, utföras inom två månader efter

auktionsdagen.

Har utförsel icke skett inom tid, som nu sagts, hemfalle varan till

kronan och varde för dess räkning av monopolets utövare på lämpligt sätt

försåld. Därvid uppkommande behållning skall utan uppskov inlevereras till

statskontoret.

§ 37.]

Förmenar någon, vilkens rätt är av varas värde beroende, att av monopolets

utövare på grund av stadgande i denna kungörelse bestämd köpeskilling

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. May.ts proposition Nr 192.

blivit satt för låg, äger han att hos Kungl. Maj:t begära fastställande av

köpeskilling.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924, från och med vilken dag

kungörelsen den 26 februari 1915 (nr 75) med bestämmelser, i anledning av

införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, angående behandlingen

i vissa fall av tobak och tobaksvaror m. m. skall upphöra att gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

I2Ö

Bilaga 1.

K 0 n t r ak t

mellan svenska staten och aktiebolaget Svenska Tobaksuionopolet.

Emellan svenska staten samt aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, i

det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse träffad:

§ 1.

Mom. A. Staten upplåter till bolaget för den tid, detta kontrakt gäller,

den jämlikt förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket staten tillkommande rätten:

att inom riket tillverka tobaksvaror,

att till riket införa tobak och tobaksvaror,

att till riket införa specialmaskiner och specialverktyg för tillverkning

av tobaksvaror likasom cigarrettpapper och cigarretthylsor,

att inom riket tillverka dylika specialmaskiner och specialverktyg samt

cigarrettpapper och cigarretthylsor,

att innehava tobak i annan form än såsom färdig tobaksvara

samt att innehava omförmälda specialmaskiner och specialverktyg,

allt med iakttagande av de undantag och de begränsningar, som i nyssnämnda

förordning stadgas.

Mom. B. Staten överlåter till bolaget den egendom, som staten förvärvar

i enlighet med förordningen om vad iakttagas skall vid införande av statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket.

§ 2.

För vad staten enligt § 1 upplåter och överlåter erlägger bolaget likvid

med belopp, motsvarande vad staten på grund av bestämmelserna uti den i

§ 1 mom. B angivna förordning får utbetala i inlösen, ersättning och understöd

så ock i kostnader för de i förordningen omförmälda kommissionernas

arbete ävensom vad staten får vidkännas i kostnader för bolagets bildande

samt för inkassering av de varufordringar, varom i 4 § 6 mom. nämnda

förordning sägs.

I likviden skola ingå stamaktier till parikurs till belopp av 18,000,000 kronor;

dock att, där hela likvidsumman överstiger 40,000,000 kronor, staten

skall vara skyldig att ytterligare mottaga stamaktier till parikurs för det

belopp, varmed likvidsumman överstiger 40,000,000 kronor. Det övriga av

likvidsumman skall erläggas kontant, i den män, som utbetalning från

statsverket ägt rum.

§ 3.

För fullgörande av den i § 2 omförmälda kontanta likvid upptager bolaget

ett obligationslån å 20,000,000 kronor, löpande med 5 procents årlig ränta.

Lånet skall kunna konverteras efter 10 år och skall amorteras under 20 år,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

räknat från den tid, konverteringsrätten börjar. Skulle staten begagna sin

i § 14 stadgade rätt att uppsäga detta kontrakt, skall staten övertaga betalningsansvaret

för obligationslånet från och med dagen för kontraktets

utlöpande.

§ 4.

Kostnaden för anskaffande av det i § 3 omförmälda obligationslån skall

gäldas av staten och hänföras till sådan kostnad för bolagets bildande,

varom i § 2 sägs. Vad nu är sagt skall ock gälla beträffande kostnaden

för stämpel å obligationerna samt å de i § 2 omförmälda stamaktier, därest

sådan stämpelkostnad varder uttagen.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att noggrant uppfylla de förpliktelser, som enligt

förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket åligga

monopolets utövare.

För att för tullmyndigheterna möjliggöra utövandet av kontroll över

efterlevnaden av vad i 23 § 1 mom. av nämnda förordning stadgas åligger

det bolaget att tillhandahålla generaltullstyrelsen, för att utdelas till rikets

tullkamrar, erforderligt antal exemplar av med avbildningar försedda

uppgifter om de varumärken, som inregistrerats för bolagets räkning.

§ 6.

För alla de tobaksvaror, vare sig inom riket tillverkade eller importerade,

vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,

som enligt 22 § i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket importeras för försäljning eller för vilka enligt 43 §

i samma förordning licensavgift skall till bolaget erläggas, skall bolaget

till staten erlägga skatt till belopp, motsvarande de enligt nämnda förordning

å varje tid gällande procentsatser.

Före utgången av varje månad skall bolaget till statskontoret inleverera

de skattebelopp, som belöpa å de tobaksvaror, vilka bolaget under

nästföregående månad levererat, eller för vilka bolaget uppburit den i 22

eller 43 § i nyssnämnda förordning stadgade licensavgift.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker, och skall varje

inleverering till statskontoret vara åtföljd av på nämnda böcker grundad

uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets vägnar av verkställande

direktören avgiven samt till riktigheten styrkt av den utav

Kungl. Maj:t utsedde jourhavande direktören och en av de utav Kungl.

Maj:t utsedda revisorerna i bolaget.

§ 7.

Bet åligger bolaget för vinnande av största möjliga besparing i omkostnader

att å alla områden av dess verksamhet anordna driften på det mest

rationella och effektiva sätt ävensom att vid fastställande av tobaksvaras

priskurantpris iakttaga, att den belastning, som avser att lämna vinst å

rörelsen, kommer att vila i möjligaste män jämnt å alla varuslag.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

125

§ 8.

Utdelning till aktieägarna må ej ske, innan nedan stadgade avskrivningar

och avsättning ägt rum.

Å byggnader skall årligen avskrivas 2 procent och å inventarier 10

procent.

Till reservfonden skall årligen avsättas 10 procent av årsvinsten. Sedan

reservfonden uppgår till 10 procent av aktiekapitalet, skall vidare avsättning

till reservfond ej äga ruin.

Till pensionsfond må genom bolagsstämmans beslut avsättning äga rum

av vinstmedel, som återstå, sedan till aktieägarna utdelats 6 procent.

1 övrigt skall avsättning till fonder ej äga rum.

A det värde, till vilket de i § 1 mom. A omförmälda rättigheter i bolagets

ingående balanskonto upptagits, skall avskrivning ej äga rum.

Skulle den enligt nu angivna regler till utdelning tillgängliga årsvinst

ej förslå till 4‘A procent utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall

staten vara förpliktad att av de enligt § 6 influtna skattemedel före ordinarie

bolagsstämman tillhandahålla bolaget så stort belopp, som erfordras,

för att utdelning ä preferensaktierna av 4 K> procent må kunna ske.

§ 9.

Bolaget förbinder sig att i så stor utsträckning som möjligt bereda anställning

för personer, som eljest skulle vara ersättningsberättigade enligt

förordningen om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket.

Erfordras för mottagande av sådan anställning hos bolaget flyttning

till annan ort än personens dittillsvarande verksamhetsort, skall bolaget

bestrida nödig flyttningskostnad.

§ 10.

Det åligger bolaget att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Maj :t utfärdas, inlösa tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och specialverktyg

för tillverkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och cigarretthylsor,

som förklarats förbrutna eller till kronan överlåtits enligt § 27

mom. 1 tullstadgan eller eljest skolat enligt tullstadgan genom tullverkets

försorg å auktion försäljas.

§ 11.

Det åligger bolaget att anordna fullt tillfredsställande sifferrevision.

§ 12.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen

av detta kontrakt, skall dylik tvist avgöras enligt gällande lag om skiljemän.

Skiljemännen skola vara tre till antalet och tillsättas på det sätt,

att vardera parten utser en och överståthållarämbetet i Stockholm den

tredje.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

§ 13.

De rättigheter, som på grund av detta kontrakt tillkomma bolaget, må

icke utan statens samtycke å annan överlåtas.

§ 14.

Detta kontrakt gäller till utgången av år 1924 samt förlänges sedermera

för tio år i sänder, där ej från statens sida uppsägning sker. Uppsägning

skall ske minst 6 månader före kontraktets utlöpande.

Från bolagets sida är kontraktet ouppsägbart.

§ 15.

Begagnar staten sin rätt att uppsäga kontraktet, skall staten vara skyldig

att vid kontraktstidens utgång inlösa samtliga preferensaktier i bolaget

till nominella värdet med tillägg av den å aktierna belöpande vinst

för sista räkenskapsåret.

Stockholm den 12 februari 1915.

Förestående kontrakt godkännes.

A Kungl. Maj:ts och kronans vägnar: För Aktiebolaget Svenska Tobaks
monopolet
AXEL

VENNERSTEN. Dess styrelse:

JOH. HELLNER,

GUSTAF BOMAN. CONRAD CARLESON.

(JUST. NILSSON. O. E. MELLGREN.

PER NORDENFELT. O. WALLENRERG.

G. G. WETTERGREN.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 192.

127

Bilaga 2.

K Hind. Maj:ts instruktion den 2H februari 1915 för de av Kungl. Maj:t

utsedda ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet.

1 *.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet skola vid fullgörandet av sitt uppdrag, med särskilt

aktgivande på att statens och det allmännas intressen varda av bolaget

behörigen tillvaratagna, i möjligaste mån verka för en ur olika synpunkter

rationell skötsel av bolagets angelägenheter och för dylikt ändamål

göra sig noggrant underrättade om bolagets alla förhållanden samt

med uppmärksamhet följa bolagets förvaltning och drift.

Särskilt åligger det dessa ledamöter att vaka över, att bolaget i allo

ställer sig till efterrättelse ej mindre de vid varje tid gällande bestämmelserna

angående statens tobaksmonopol än även föreskrifterna i den för

bolaget gällande ordningen och det mellan svenska staten och bolaget

avslutade kontraktet.

2 %.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse skola närvara

ej mindre vid styrelsens sammanträden än även vid bolagsstämmor,

såväl ordinarie som extra.

Är ledamot förhindrad att bevista styrelsesammanträde eller bolagsstämma,

Skall han skyndsamligen därom göra anmälan och i hans ställe

en av de av Kungl. Maj:t utsedda suppleanterna i styrelsen inkallas.

Ordningen för suppleanternas inträdande bestämmes, i samband med

utseendet av suppleanter, av Kung], Maj:t.

3 §.

Ledamot, som finner sig icke kunna biträda beslut, som vid styrelsesammanträde

fattas, bör låta till protokollet anteckna sin avvikande

mening.

4 %.

Av Kungl. Maj:t utsedd ledamot eller suppleant i bolagets styrelse må

icke innehava aktier i bolaget; dock att på Kungl. Maj:ts prövning skall

bero, huruvida dylik ledamot eller suppleant, som genom arv, testamente

eller giftorätt blivit ägare av sådana aktier, det oaktat må kunna kvarstå

i styrelsen.

Av Kungl. Maj:t utsedd ledamot eller suppleant må icke heller vare

sig bekläda befattning eller tjänst hos bolaget, med undantag dock av

befattningen såsom jourhavande direktör, eller för bolagets räkning åtaga

sig eller utföra annat med ersättning i någon form förenat uppdrag än

sådant, som åligger honom i egenskap av styrelseledamot, eller utöva

annan verksamhet, vars bedrivande för honom medför ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot bolagets.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kung!. Maj:ts proposition Nr 192.

5 $.

I avseende å bolagets förvaltning och skötsel åligger det de av Kungl.

Maj:t utsedda styrelseledamöterna att, i vad på dem ankommer, särskilt

tillse,

att för vinnande av största möjliga besparing i omkostnader driften

a alla områden av bolagets verksamhet anordnas på det mest rationella

och effektiva sätt;

att bolagets recepter och tillverkningsmetoder i möjligaste mån hemlighållas;
att

fullständig och kontinuerlig si ff er revision av bolaget anordnas;

att vid fastställandet av tobaksvarornas priskuråntpris sådana grunder

tillämpas, att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring

av varorna och att den belastning, som avser att lämna vinst

å rörelsen, fördelas i möjligaste mån jämnt å alla varuslag;

att bolagets tillverkning sålunda bedrives, att den konsumerande allmänhetens

smak och vanor behörigen må kunna tillgodoses;

att gentemot inhemska leverantörer till den nuvarande tobaksindustrien,

vilka för sin utkomst bliva i högre grad av bolaget beroende, från bolagets

sida förfares på ett sätt, som står i överensstämmelse med vad billigheten

kräver;

att endast med nödig varsamhet samt med tagen hänsyn till återförsäljares

berättigade intressen sådana ändringar i försäljningsförhållandena

vidtagas, som äro erforderliga för en rationell skötsel av bolagets

rörelse;

att under lämplig övergångstid vid försäljning av lobaksvaror kredit

av bolaget beviljas återförsäljare i den omfattning, som av omständigheterna

kan anses påkallad;

att sådana rabattförmåner lämnas återförsäljare, att, i vad på bolaget

beror samt med behörig hänsyn till rådande förhållanden inom tobakshandeln,

återförsäljare må äga möjlighet att förvärva skälig inkomst

av sin rörelse; samt

att i förekommande fall gentemot de hos bolaget anställda, arbetarna

och övrig personal förfares med den särskilda hänsyn, som hetingas av

bolagets ställning såsom ensam arbetsgivare inom tobaksindustrien.

6 §.

Varje bolaget tillhörig fabrik bör årligen besökas av någon av de av

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse, som därvid personligen

har att skaffa sig noggrann kännedom om förhållandena vid

fabriken.

7 §.

Den av Kungl. Maj:t förordnade jourhavande direktören har att göra

sig noga underrättad om bolagets förhållanden samt att med uppmärksamhet

följa bolagets verksamhet, i synnerhet i vad den kan hava inflytande

på statens trygghet för att skattebelopp vederbörligen debiteras

och inbetalas, samt att bolagets förbindelser mot staten i övrigt bliva

vederbörligen uppfyllda, eller på allmänhetens intresse därav, att tobaksvaror

ej obehörigen fördyras.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Särskilt åligger det honom därvid

att granska uppgörandet av kalkylerna rörande bolagets fabrikat samt

fastställandet av priskurantpris och licensavgifter;

att gemensamt med en av de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna i

bolaget med ledning av bolagets böcker till riktigheten bestyrka de uträkningar,

som enligt § 6 i det mellan bolaget och staten avslutade kontraktet

skola ligga till grund för bolagets inlevereringar av skatt till

staten;

att i god tid före varje bolagsstämma, såväl ordinarie som extra, hos

chefen för finansdepartementet göra anmälan om stämman; samt

att årligen, så snart ske kan, till chefen för finansdepartementet ingiva

styrelsens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning,

samt balansräkning.

Jourhavande direktören äger att för fullgörande av sitt uppdrag, när

han sådant åstunda!-, taga del av bolagets samtliga handlingar och räkenskaper

samt inspektera dess förråd och tillhörigheter. Han bör i

regel vara tillstädes å bolagets huvudkontor under den dagliga kontorstiden.

Finner jourhavande direktören under utövningen av sin befattning

någon vidtagen eller tillämnad åtgärd sådant föranleda, äger han hos

styrelsens ordförande göra framställning om utlysande av styrelsesammanträde;

dock att sådant ej skall anses utgöra hinder mot verkställigheten

av tillämnad åtgärd.

8 §.

Vid semesterledighet eller tillfälligt förfall för jourhavande direktören

må efter åtagande annan av Kungl. Maj:t förordnad styrelseledamot

eller någon av de av Kungl. Maj:t utsedda suppleanterna av styrelsens

ordförande förordnas att uppehålla tjänsten. Om dylikt förordnande skall

anmälan vid näst påföljande styrelsesammanträde göras av ordföranden

samt anteckning ske i styrelsens protokoll.

9 §.

Finner av Kungl. Maj:t utsedd ledamot i bolagets styrelse något av

bolaget eller styrelsen fattat beslut stridande emot gällande bestämmelser

angående statens tobaksmonopol eller mot föreskrifterna i den för

bolaget gällande ordningen eller det mellan svenska staten och bolaget

avslutade kontraktet eller anser han eljest i bolagets förvaltning något

hava förekommit, som kan anses påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,

har han att ofördröjligen därom göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

Vad sålunda stadgats gäller ock för av Kungl. Maj:t utsedd suppleant

i styrelsen i avseende å beslut, som av styrelsen eller bolaget fattats vid

sammanträde, däri han i ledamots ställe deltagit.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 153 höft. (Nr 1.92.)

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Bilaga. 3.

Knngl. Maj:ts instruktion den 26 februari 1915 för de av Kungl. Maj:t

ntsedda revisorerna för granskning av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets

styrelses förvaltning ocli bolagets räkenskaper.

1 §•

De av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna för granskning av aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolets styrelses förvaltning och bolagets räkenskaper

hava att göra sig noggrant underrättade om bolagets förhållanden samt

att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet; åliggande det revisorerna

att för deltagande i den årliga granskning av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper, som föreskrives i den för bolaget gällande ordningen,

infinna sig å tid och ställe, som bolagets styrelse bestämmer och

varom underrättelse bör genom styrelsens försorg revisorerna i god tid

förut meddelas.

2 i

De av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna hava att i tur och ordning,

efter den fördelning, varom de sinsemellan överenskomma, fullgöra den i

§ 6 av det mellan bolaget och staten avslutade kontraktet stadgade skyldigheten

att, gemensamt med den av Kungl. Maj:t förordnade jourhavande

direktören i bolaget, med ledning av bolagets böcker till riktigheten

bestyrka de uträkningar, som skola ligga till grund för bolagets inlevereringar

av skatt till staten.

3 §.

Är av Kungl. Maj:t utsedd revisor förhindrad att deltaga i granskningen

av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller att fullgöra

vad honom enligt 2 § åligger, skall han skyndsamligen därom göra

anmälan och i hans ställe en av de av Kungl. Maj:t utsedda suppleanterna

inkallas. *

Ordningen för suppleanternas inträdande bestämmes, i samband med

utseendet av suppleanter, av Kungl. Maj:t.

4 $.

över den verkställda granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper skola de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna gemensamt.

med de revisorer, som å bolagsstämma väljas, så snart ske kan inom

den i bolagsordningen stadgade tid avgiva skriftligt, av dem undertecknat

utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes;

börande av Kungl. Maj:t utsedd revisor, som i något hänseende

finner sig icke kunna instämma i vad i utlåtandet yttrats eller hemställts,

sin särskilda mening medelst berättelsen vidfogad skrift tillkännagiva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13]

K linål. Maj:ts proposition Nr Wti.

5 %.

Inom en månad efter granskningens avslutande skola de av Kungl.

Maj:t utsedda revisorerna till chefen för finansdepartementet ingiva berättelse

om granskningen, med särskild anmälan, huruvida enligt deras

åsikt bolagets förbindelser mot staten blivit vederbörligen uppfyllda ävensom

huruvida genom någon förvaltningsåtgärd eller något beslut statens

eller det allmännas intressen trätts för nära.

Finner dylik revisor under löpande förvaltningsår eljest anledning till

anmärkning förekomma eller åtgärd från statens sida vara erforderlig,

skall han likaledes därom ofördröjligen göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

Vad sålunda stadgats gäller ock för av Kungl. Maj:t utsedd suppleant,

som vid förhinder för ordinarie revisor i dennes ställe inträtt.

6 §.

Av Kungl. Maj:t utsedd revisor och revisorssuppleant må icke utan

Kungl. Maj:ts särskilda medgivande bekläda befattning eller tjänst hos

bolaget eller för bolagets räkning åtaga sig eller utföra annat med ersättning

i någon form förenat uppdrag än sådant, som åligger honom i

egenskap av revisor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Bilaga 4.

(Tillhör lagbyråns P. M.)

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 15 december 1914

(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Härigenom förordnas, att 18, 22, 23 och 25 §§ i förordningen den 15

december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skola

i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

18 $.

1 mom. I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med ett

belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset eller i

fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels ock

med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp,

nämligen:

För inom riket

verkad vara

till-

För till riket

införd vara

procent av

priskurant.

belopp för

procent av

priskurant-

belopp för

priset eller

värdet

1 st. 11 kg.

1

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

öre

kr.

Öre

kr.

Cigarrer ......................................................

18

0.8

—

25

3

—

Cigarrcigarretter.............................................

25

0.5

—

30

2

—

Cigarretter ...................................................

40

0.1

—

40

0.3

—

Röktobak......................................................

40

—

1

40

—

i

Tuggtobak ...................................................

25

—

1

40

—

i

Snus...........................................................

33

0.5

40

—

i

1 skattehänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett

därav, att den senare saknar spets, har skuren inlaga samt i vikt uppgår

till högst 3.3 gram.

2 mom. För varje kilogram av inom riket odlad tobak, som monopolets

utövare inköper för tillverkning av tobaksvaror, skall monopolets utövare

i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, tillgodoföra^ ett belopp av

80 öre.

22 $.

1 mom. Den -----tobaksmjöl.

2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna

paragraf, skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 192.

133

18 § belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets

utövare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av

detta moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 15

procent av varans priskurantpris eller värde.

Till —*--tull.

Priskurantpriset---priskurantpriset. Nedsättning av priskurant
priset

berättigar icke till återbetalning av erlagd licensavgift.

Där---detaljhandel.

Importör---inköpsfaktura.

Licensavgiftens —---bestämmes. Licensavgiften beräknas efter de

grunder, som gälla den dag, då framställningen göres. Anser---

avgift.

3 mom. Tobaksvara----vara; dock skall vad sålunda föreskrives

icke utgöra hinder för importör, som har tobaksvara upplagd å tobaksskattelager,

varom är särskilt stadgat, att å sådant lager förfoga över

varan.

23 §.

25 §.

Till riket inkommen vara, som enligt denna förordning icke må införas,

må, därest den icke är att enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel

anse såsom olovligen införd, av varuägaren återutföras. Sker — — —

förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Bilaga 5.

(Tillhör lagbyråns P. M.)

Förslag

till

kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa.

Härigenom förordnas,

dels att § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för

inkommande varor skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

% 13.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande, utav utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas efter vederbörande tullförvaltnings

prövning restitutionsvis av tullmedlen:

för 1 kilogram makaroner eller vermiceller av malet eller krossat

vete ..................................... 6.5 öre

» 1 » arbeten av papper, under villkor att varan icke

huvudsakligen består av papper, belagt med

lägre tullavgift än 10 öre per kilogram........10 »

dels ock, i fråga om den vid nämnda förordning fogade tulltaxa, att

däri upptagna rubriker 195—197 jämte dithörande anmärkningar skola

erhålla följande ändrade lydelse:

Tobak:

Kvantitet

för tull- be räk

ninjren.

Tullsats.

Kronor |öre

|

195

oarbetad, blad och stjälk ..........................................

arbetad:

fri.

1

196

mjöl ............................................................................

Anmärkningar till n:r 195 och 196.

1- Vrid tillämpning av lagen om straff för olovlig varu- införsel likställes, enligt vad i 22 § av sagda lag stadgas,

till n:r 195 eller 196 hänförlig vara med tullpliktig vara.

2. Till n:r 195 eller 196 hänförlig vara må, enligt vad

i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverk- ningen i riket stadgas, införas allenast av utövaren av statens

tobaksmonopol.

frit

i

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj:ts proposition Nr 192.

135

197

i Kvantitet

I för tull
be

räk
.

ningen.

Tull Hats

andra slag

Anm. 1. Vid tillämpning av lagen om straff för olovligt

varuinförsel likställes, enligt vad i 22 § av sagda lag stadgas,

till n:r 197 hänförlig vara med ^illpliktig vara.

Anm. 2. Till n:r 197 hänförlig vara må, enligt vad ij

förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket stadgas, införas allenast av:

a) utövaren av statens tobaksmonopol;

b) handlande, som avses i 22 § 1 mom. av sagda förordning;!

c) resande, då varorna medföras för eget bruk;

d) vederbörligen legitimerad handelsresande, då varorna!

medföras såsom prov; samt

e) den, som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tull-i

frihet för från utlandet inkommande varor, då varorna;

införas för eget behov.

Anm. 3. Av handlande införd, till n:r 197 hänförlig

vara må icke, enligt 4 § i förordningen angående behandlingen

av till riket inkommen tobaksvara, från tullverket;

utlämnas till ägaren annorledes än genom utövaren avi

statens tobaksmonopol. För varan skall erläggas licensavgift

enligt 22 § 2 mom. av förordningen angående stats-1

monopol å tobakstillverkningen i riket.

Anm. 4. llesande, som ankommer från utrikes ort och

för eget bruk medför färdiga tobaksvaror utöver viss,

mindre, av Kungl. Maj:t med stöd av 21 § 2 mom. av förordningen

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket fastställd kvantitet, skall för berörda överskott erlägga

tullavgift, som utgör:

a) vad angår kvantitet, icke överstigande den av Kungl.

\laj:t med stöd av 3 mom. av nämnda paragraf fastställda,

för cigarrer.......................................... 20 öre per st.

» cigarrcigarretter............................. 10 » » »

» cigarretter ................................ 6 » » » j

» arbetad tobak, andra slag ............... 12 kr. » kg.

b) vad angår kvantitet, överskjutande den under a) åsyftade

för cigarrer...................................... 40 öre per st.1

» cigarrcigarretter............................. 20 » » »

» cigarretter .................................... 12 » » »

» arbetad tobak, andra slag ............... 24 kr. » kg.!

Anm. 5. För av vederbörligen legitimerad handelsresande

från utrikes ort medförda prov å färdiga tobaksvaror skall

tullavgift beräknas efter de här ovan i anm. 4 under b)

bestämda tullsatser.

Anm. 6. I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr

och cigarrcigarrett därav, att den senare i vikt uppgår till;

högst 3.3 gram.

Kronor ore

fria.

I

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924, då kungörelsen den 29

juni 1921 (nr 497) om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets

räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl skall upphöra

att gälla.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kung/. Maj:ts proposition Nr 192.

Förslag

Bilaga 6.

(Ti)lliör lagbyiåns V. M.)

till

förordning angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Om tullbehandlingen.

1 *.

Tobaksvara, som befinner sig i tullverkets förvar, skall med avseende å

kontrollen vid försändning inom riket eller till utrikes ort samt rätten

till uppläggning a transitupplag och överlåtelse till kronan likställas med

till riket inkommen illpliktig vara i allmänhet.

Sådan likställighet skall ock i tillämpliga delar äga rum beträffande

ratten att ur riket aterutföra tobaksvara, vilken hos tullverket till fritt

förfogande angivits av den, som må till riket införa dylik vara.

2

Tullbehandling av till riket inkommen tobaksvara skall ske i den omfattning,

som för införd tullfri vara i allmänhet är bestämd.

Avgiver ägare av inkommet varukolli till tullverket skriftlig försäkran

pa tro och heder, att kollit icke innehåller annat än tobaksvara, och motsages

icke denna försäkran av annan omständighet, må för tullbehandling

eljest föreskriven undersökning av kollit kunna efterlåtas.

3 §.

Finnes vid tullbehandling tobaksvara hava lovligen förpackats tillsammans

med vara, av annat slag, må sådan ompackning av varan i samband

med tullbehandlingen företagas, varigenom varan avskiljes från annan

vara.

4 §.

Till riket införd tobaksvara må icke från tullverket utlämnas till ägaren

annorledes an genom utövaren av statens tobaksmonopol.

Efter framställning av ägaren om fastställande för varan av licensavgift

varom förmärs i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket, har monopolets utövare att med varan taga den befattning

som i nämnda förordning sägs.

5 §.

• tm,ri£eJ iniörd tobaksvara utlämnats från tullverket enligt vad

i 4 $ sags, skall kontrollen å varan åligga monopolets utövare, intill dess

v,aran ^f,11*8 tlU ,aga™ns fria förfogande eller i förekommande fall återställts

till tullverket för utförsel till utrikes ort.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lvu.

137

II KAP.

Om tobaksskattelager.

6

Tobaksvara, som införes av handlande med tobaksvaror, må i avvaktan

på varans förbrukning inom riket eller utförsel till svensk frihamn eller

utrikes ort, utan erläggande av å varan belöpande licensavgift uppläggas

under varuägarens och monopolets utövares läs å särskilt lager, benämnt

toba ksskattelager.

7 $.

Tobaksskattelager må inrättas allenast å ort, där tullkammare eller på

avdelningar fördelad tullförvaltning finnes och utövaren av statens tobaksmonopol

tillika har kontor inrättat.

För tobaksskattelager må avses lokaler, tillhandahållna av monopolets

utövare eller enskild varuägare.

8 $.

Uppläggning å tobaksskattelager må ej företagas av annan än den, som

därtill erhållit generaltullstyrelsens tillstånd.

Sådant tillstånd må icke lämnas annan handlande med tobaksvaror än

den, som är känd såsom redbar och i övrigt prövas lämplig. Tillståndet,

vilket gäller tills vidare, kan av generaltullstyrelsen återkallas, när de

förutsättningar, som legat till grund för tillståndets meddelande, icke

längre förefinnas, eller när eljest skälig anledning till tillståndets återkallande

föreligger.

Före lämnande av tillstånd hör generaltullstyrelsen i ärendet inhämta

yttrande av vederbörande handelskammare.

9 §.

Vara, som anmäles till uppläggning å tobaksskattelager, skall, så snart

ske kan efter varans utlämnande från tullverket enligt vad i 4 § sägs,

genom monopolets utövares försorg undersökas för utrönande av varans

art och myckenhet.

10 §.

På tobaksskattelager liggande varor må fördelas och uttagas i större eller

mindre partier, i mån som därvid icke uppstår förändring av innehållet i

varje särskild försäljningsförpackning, sådan den till riket inkommit.

För varje parti, som uttages för inhemsk förbrukning, erlägges licensavgift

i vanlig ordning. 11

11 §•

Från tobaksskattelager må vara icke överföras till nederlag, transitupplag

eller provianteringsfrilager.

Ej heller må vara förflyttas mellan tobaksskattelager å skilda orter.

Sådan förflyttning inom samma ort må däremot företagas under kontroll

av monopolets utövare.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

12 $.

Därest å tobaksskattelaser upplagd vara genom olyckshändelse går förlorad,

må befrielse åtnjutas från den å varan belöpande licensavgiften.

Går varan annorledes förlorad, skall ägaren ändock vidkännas licensavgift

för varan, därvid till utgångspunkt för licensavgiftens bestämmande

skall tagas det värde, som varan enligt föreliggande handlingar eller eljest

skäligen kan antagas hava ägt.

För vara, vilken såsom obrukbar uttages från tobaksskattelager för förstöring,

må befrielse från licensavgift tillgodonjutas, under villkor, att förstöringen

sker vid uttagningstillfället och i en för statsverket betryggande

ordning.

13 %.

Den tillsyn vid tobaksskattelager, som må finnas erforderlig för tillvaratagande

av det allmännas rätt, ankommer på monopolets utövare.

Föranledes sådan tillsyn av varuägares begäran om tillträde till lagret

för varas uppläggning, uttagning eller av annan anledning, skall kostnaden

för tillsynen gottgöras monopolets utövare av varuägaren enligt

särskild taxa, som på förslag av monopolets utövare fastställes av generaltullstyrelsen.

För utbekommande av sådan gottgörelse skall monopolets utövare äga

kvarhålla vara, som av ägaren anmälts till uttagning från tobaksskattelager.

14 $.

Såväl monopolets utövare som varuägaren skall hålla särskild bokföring

över rörelsen vid tobaksskattelager.

Monopolets utövare äge upptaga en särskild bokföringsavgift, beräknad

till högst en halv procent av för uttagen vara påförd licensavgift.

III KAP.

Ansvarsbestämmelser in. in.

15 %.

Befinnes vid undersökning av varukolli, beträffande vilket försäkran,

som i 2 § sägs, blivit avgiven, att i kollit förpackats annan vara än

tobaksvara, böte ägaren från och med tjugu till och med femtusen kronor,

där ej högre ansvar enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel bör

inträda.

16 §.

Av böter, som ådömas enligt 15 §, tillfalla två tredjedelar, dock högst

femhundra kronor, den, som upptäckt förseelsen, och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

17 *.

Tullverkets vederbörande åklagare har att tala ä förseelse, varom i 15 §

förmäles.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ia*t

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

18 $.

Hav, efter vad i 15 § sägs, annan vara än tobaksvara påträffats, skall

varan, där den icke redan finnes hos tullverket, utan uppskov överlämnas

dit för vederbörlig tullbehandling.

19 §.

Angående behandlingen av tobaksvara, som för eget bruk medföres av

till riket ankommande resande, gäller vad därom är särskilt stadgat.

20 $.

De närmare bestämmelser angående behandlingen av till riket inkommande

tobaksvaror, som utöver vad i denna förordning föreskrives må

finnas erforderliga till bevarande av kronans rätt eller eljest, meddelas

av Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

Tobaksvara, som vid ikraftträdandet av denna förordning finnes å nederlag

upplagd, må därå kvarbliva intill utgången av den för åtnjutande av

nederlagsrätt i allmänhet stadgade högsta tid; skolande med varan undertiden

förfaras på sätt om å nederlag förvarad tobaksvara dessförinnan

varit bestämt. Vid uttagning från nederlag av varan annorledes än för

försändning under tullverkets kontroll skall, utan att tullavgift för varan

utkräves, denna utlämnas enligt vad i 4 § sägs eller ock uppläggas å

tobaksskattelager.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Bilaga 7.

(Tillhör lagbyråns P. M.)

Förslag

till

lag angående vissa ändringar i lagen den 8 juni 1923 (nr 147) om straff

för olovlig varuiuförsel.

Härigenom iorordnas, att 1 § 7 mom. i lagen den 8 juni 1923 om straff

för olovlig varuinförsel skall upphöra att gälla, samt att till lagen skall

fogas ett stadgande av följande lydelse:

22 §.

Vad i denna lag är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om oarbetad eller arbetad tobak, ändå att varan icke är tullpliktig; dock

skall därvid iakttagas,

att vad i 1 § 6 mom. stadgas icke skall äga tillämpning,

att vid olovlig införsel av oarbetad tobak bötesstraffet skall utgöra lägst

två, högst tio kronor för kilogram av den olovligen införda myckenheten,

samt

att vid olovlig införsel av arbetad tobak till grund för beräkning av

böter skall läggas den tullavgift, som skolat utgå, därest resande infört

varan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

141

Bilaga 8.

(Tillhör lapoyråns 1*. M.»

Förslag

till

kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av

tobaksvaror in.in.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. 1.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Vid befordran från eller till utrikes ort av till riket inkommen tobaksrum,

för vilken enligt förordningen angående statsmonopol ä tobakstillverkningen

i riket belöpande licensavgift ännu icke uttagits, skola de i

tullförfattningarna meddelade ordningsföreskrifter för transport, lossning

och lastning av utländskt oförtullat gods av ^illpliktigt slag i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

§ 2.

Förkommer tobaksqvarn, för vilken belöpande licensavgift ännu icke blivit

uttagen, under transport med fartyg mellan inrikes orter eller medan

varan eljest befinner sig i fartygsbefälhavarens vård, skall, såvida icke

lagligen kan styrkas, att varan gått förlorad genom skeppsbrott, uppbringning

eller annan olycka, licensavgift för varan erläggas, därvid till utgångspunkt

för licensavgiftens bestämmande skall tagas det värde, som

varan enligt föreliggande handlingar eller eljest skäligen kan antagas hava

ägt. För licensavgiftens erläggande ansvare i första rummet fartygsbefälhavaren

med sin egendom och i andra rummet fartygets rederi med fartyg

och frakt.

Går sådan vara förlorad under transport å järnväg eller medan varan

eljest befinner sig i järnvägsförvaltnings vård, skall, såvitt icke kan styrkas,

att varan blivit förstörd genom olycka, licensavgift för varan erläggas

efter nyssnämnda grunder; och åligger det järnvägens styrelse att ansvara

för avgiftens inbetalning.

§ 3.

Beträffande till riket inkomna tobaksvaror, vilka utövaren av statens tobaksmonopol

för egen eller annans räkning från tullverket mottagit eller

för inhemsk förbrukning eller utförsel utlämnat, skall monopolets utövare

senast den 8 i varje månad till generaltullstyrelsen meddela statistiska

uppgifter, avseende närmast föregående månad, i den omfattning och sammanställning,

som kommerskollegium efter samråd med generaltullstyrelsen

äger att bestämma.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kung!. Maj:ts proposition Nr 192.

% 4.

Det åligger varuägare, att, utan hinder av vad eljest är stadgat, till

monopolets utövare avlämna sådana statistiska primäruppgifter, som kommerskollegium

må finna för monopolets utövare erforderliga till fullgörande

av vad i § 3 föreskrives.

§ 5.

Tulltjänsteman vare berättigad att, när helst han det i och för tjänsten

äskar, vinna tillträde till lokal, där till riket införd tobaksvara befinner

sig under monopolets utövares kontroll.

§ 6.

Till riket inkommen vara, som enligt förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket icke får införas, må, därest den ej är att

enligt lagen om straff för olovlig varu införsel anse såsom olovligen införd,

av varuägaren under tullverkets kontroll återutföras inom två månader

efter det angivning av varan enligt tullförfattningarna senast skolat äga

rum.

Sker ej återutförsel inom denna tid. hemfalle varan till kronan.

KAP. II.

Om kontrollen vid utförsel av inom riket odlad tobak.

§ 7.

Vill tobaksodlare ur riket utföra av honom odlad tobak, som icke försäljes

till monopolets utövare, skall utförseln ske genom den lokala tullmyndigheten

å ort, där tullkammare eller på avdelningar fördelad tullförvaltning

finnes, samt under den kontroll och de villkor, som i tullförfattningarna

bestämmas för återutförsel av nederlagsgods i allmänhet.

§ 8.

Vid utförsel, som i § 7 sägs, har, innan varan försändes till tullmyndigheten,

kontrollstyrelsens ombud i avsändningsorten att, på odlarens begäran,

utställa förpassning å varan i två exemplar, av vilka det ena skall

åtfölja varan vid försändningen till tullmyndigheten och det andra ofördröjligen

av ombudet dit översändas.

Sedan varan i behörigt skick ankommit till tullmyndigheten, åligger det

denna att därom meddela attest å det översända exemplaret av förpassningen

och därefter återsända detsamma till utställaren av förpassningen.

Framkommer icke varan inom beräknad tid till tullmyndigheten eller

befinnes den vid framkomsten icke hålla i förpassningen angivna myckenhet,

skall tullmyndigheten därom underrätta utställaren av förpassningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

j(tungt. Maj.fs proposition Nr 19%.

14;t

kap. in.

Om anordnande av neh rörelsen vid tobaksskattelager.

§ 9.

Da för viss ort rätt till anordnande av tobaksskattelager inträder eller

upphör, skall, på anmälan från monopolets utövare, generaltullstyrelsen

därom utlärda allmän kungörelse.

Förteckning å de orter, varest tobaksskattelager må förekomma, skall

därjämte vid varje års början av generaltullstyrelsen på enahanda sätt

kungöras.

§ 10.

lör tobaksskattelager avsedd lokal skall var så belägen, att vederbörlig

tillsyn från monopolets utövares sida ej möter svårighet.

Lokalen skall vara fast och säkert uppförd samt må icke anordnas i

byggnad, där eldfarlig fabrik eller annan dylik inrättning finnes eller

vilken till följd av sitt läge kan varda utsatt för vattunöd eller översvämning.

Den får icke på annat sätt vara tillgänglig än genom ingång,

till vilken varuägaren och monopolets utövare äga var sitt lås.

§ 11.

Lokal må icke för tobaksskattelager användas, med mindre den blivit av

vederbörande tullmyndighet efter samråd med föreståndaren för monopolets

utövares kontor på platsen för ändamålet godkänd.

§ 12.

1 lokal, där varor, upplagda å tobaksskattelager, äro intagna, må andra

varor ej samtidigt finnas förvarade.

§ 13.

Sker med avseende å belägenhet eller beskaffenhet av lokal för tobaksskattelager

sådan förändring, att densamma efter vederbörande tullmyndighets

prövning icke längre kan för ändamålet godkännas, skola däri upplagda

varor, därest de icke genast förflyttas till behörigen anordnat magasin,

i vederbörlig ordning uttagas från tobaksskattelager.

§ 14.

Hava varorna icke uttagits inom åtta dagar efter den dag, då monopolets

utövare meddelat varuägaren förständigande därom, skola de genom

monopolets utövares försorg på behörigen utlyst auktion försäljas för inhemsk

förbrukning eller för utförsel till svensk frihamn eller utrikes ort.

§ 15.

På tobaksskattelager må ej uppläggas mindre än helt varukolii, sådant

det från tullverket utlämnats.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

§ 16.

Önskar den, som erhållit tillstånd till uppläggning å tobaksskatteiager,

få vara upplagd å sådant lager, har han att därom hos monopolets utövare

göra särskild anmälan å blankett enligt av monopolets utövare fastställt

formulär.

I anledning av sådan anmälan åligger det monopolets utövare att snarast

möjligt ställa personal till förfogande för kontroll å varan vid dess

utlämnande från tullverket samt transport till och inläggning i vederbörande

lagerlokal.

§ 17.

Skall vara uttagas från tobaksskatteiager, har ägaren att därom hos

monopolets utövare göra skriftlig anmälan å särskild blankett.

Därest varan är avsedd att uttagas för inhemsk förbrukning, skall anmälan

innefatta begäran om fastställande av licensavgift.

Är varan ämnad att uttagas för utförsel i allmänhet till svensk frihamn

eller utrikes ort eller för utförsel från riket såsom skeppsproviant, skall

anmälan avfattas med hänsyn till de stadganden om angivningsinlagas beskaffenhet,

som äro eller må varda meddelade i fråga om motsvarande

uttagningar från i tullförfattningarna omnämnda nederlag.

§ 18.

Skall vara förflyttas från en till annan varuägares tobaksskatteiager å

samma ort, har den förre ägaren att därom till monopolets utövare avgiva

särskild, genom den nye ägarens påskrift bestyrkt anmälan å blankett

enligt av monopolets utövare fastställt formulär.

§ 19.

Anmäles å tobaksskatteiager upplagd vara till utförsel i allmänhet eller

såsom skeppsproviant direkte från den ort, varest tobaksskattelagret är

inrättat, till svensk frihamn eller utrikes ort, skall varan genom ägarens

försorg transporteras till tullförvaltningen å upplagsorten samt till denna

mot kvitto överlämnas.

Med varan skall därefter förfaras på i tillämpliga delar enahanda sätt,

som i tullförfattningarna är stadgat i fråga om motsvarande utförsel av

nederlagsgods i allmänhet; skolande dock, därest utförseln av varan icke

äger rum senast å åttonde dagen efter den, då varan överlämnats till tullförvaltningen,

med varan förfaras efter vad i tullförfattningarna stadgas

i fråga om nederlagsgods, för vilket tiden för åtnjutande av nederlagsrätt

tilländalupit.

§ 20.

Då vara, upplagd å tobaksskatteiager, anmäles till utförsel i allmänhet

eller såsom skeppsproviant över annan ort med tullförvaltning än upplagsorten,

skall monopolets utövare, innan varan avsändes, meC dess emballage

eller eljest företaga tillförlitlig åtgärd till förhindrande av obehörig

tillgång till varan under den tillämnade transporten.

Vid varans avsändande skall monopolets utövare utfärda till tullförvaltningen

i den slutliga utförselorten ställd förpassning över varan. I fråga

om beskaffenheten i övrigt av sådan förpassning skall i tillämpliga delar

gälla vad i § 8 stadgas.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition Nr lita.

Sedan varan i behörigt skick framkommit till den ort, varifrån den skall

slutligt utföras, har dåvarande tullförvaltning att tillsmälla det monopo

leta utövares kontor, som förpassat varan, intyg om framkomsten.

Varan skall därefter behandlas såsom i tullförfattningarna omnämnt

nederlagsgods i allmänhet; skolande dock, därest utförseln av varan icke

äger rum senast å åttonde dagen efter den, då varan efter framkomsten

lossats eller förpassningen å varan överlämnats till tullförvaltnmgen, med

varan förfaras efter vad i tullförfattningarna stadgas i fråga om nederlagsgods,

för vilket tiden för åtnjutande av nederlagsrätt tilländalupit.

§ 21.

Om villkoren för utförsel av vara, upplagd å tobaksskattelager, över ort,

-där tullförvaltning icke finnes, äger generaltullstyrelsen bestämma på

ansökning i varje särskilt fall.

§ 22.

Den, som erhåller tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager, skall

senast å tredje helgfria dagen i varje lialvår till monopolets utövare avlämna

redovisning över omfattningen av rörelsen vid lagret under närmast

föregående halvår.

Redovisningen, vilken skall upprättas å blankett enligt av monopolets

utövare fastställt formulär, skall till riktigheten vara på tro och heder

bestyrkt av den. som har att avgiva densamma.

§23.

Har redovisning, som i § 22 sägs, icke inom där föreskriven tid avlämnats,

skall den redovisningsskyldige av monopolets utövare skriftligen

erinras om sin skyldighet härutinnan.

Avlämnas redovisningen ändock icke senast tre dagar efter det sådan

erinran blivit delgiven skall anmälan därom göras hos generaltullstyrelsen,

på vilkens prövning skall bero, huruvida det för den redovisnings

skyldige gällande tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager bör återkallas

eller icke.

§ 24.

Den, för vilken meddelat tillstånd till uppläggning å tobaksskattelager

blivit återkallat, vare pliktig att ofördröjligen anmäla samtliga för hans

räkning å tobaksskattelager liggande varor till uttagning från sådant

lager.

Sker detta ej, skola varorna genom monopolets utövares försorg på behörigen

utlyst auktion försäljas för inhemsk förbrukning eller för utförsel

svensk frihamn eller utrikes ort.

§ 25.

Det åligger monopolets utövare att så ofta anledning därtill förekommer

och alltid i början av varje halvår genom inventering förvissa sig om

att varu behållningen å tobaksskattelagren överensstämmer med den hos

monopolets utövare hållna särskilda bokföring över rörelsen vid dessa.

Erforderligt arbetsbiträde vid sådan inventering skall bekostas av varuägaren.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 153 hä/l. (Nr 192.)

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

146

§26.

Monopolets utövare må ej förvägras tillträde till lokal för tobaksskattelager

i och för inventering eller annan tillsyn därstädes.

§ 27.

Till inventering av å tobaksskattelager befintliga varor skall ägaren

kallas.

Utebliver ägaren från utsatt inventering, ehuru underrättad om denna

och tiden därför, må inventeringen ändock försiggå.

KAP. IV.

Om resandes införsel av tobaksvaror in. in.

§28.

Resande, som ankommer från utrikes ort, må för eget bruk tullfritt medföra

färdiga tobaksvaror till myckenhet, ej överstigande 50 gram.

§ 29.

Medför resande, som ankommer från utrikes ort, färdiga tobaksvaror för

eget bruk i större kvantitet än i § 28 är sagt, skall den lägre av de tullavgifter,

som för dylikt fall stadgats, utgå för högst 500 gram av vad som

överskjuter den i nämnda para graf angivna myckenheten.

§ 30.

Vid tillämpning av §§ 28 och 29 skall varje cigarr anses väga 5 gram,

varje cigarrcigarrett 3.s gram och varje cigarrett 2 gram.

§ 31.

Där resande, som ankommer från utrikes ort, för eget bruk samtidigt

medför tobaksvaror, som draga olika tull, skola sådana varor, för vilka

högsta tullsatsen är föreskriven, i första hand inräknas i de myckenheter,

som enligt vad i §§ 28 och 29 stadgas, må tullfritt eller mot erläggande av

lägre tullavgift medföras.

§ 32.

Vid ankomst från utrikes ort vare resande på förfrågan av tulltjänsteman

skyldig uppgiva, huruvida tobaksvaror medföras och myckenheten av

medförda sådana varor.

Befinnes vid tullvisitation resande medföra tobaksvara i tullpliktig kvantitet,

utan att den resande på tillfrågan därom lämnat uppgift, vare den

resande, ändå att eljest olovlig varuinförsel ej förelegat, underkastad enahanda

ansvar och påföljd, som för sådan varuinförsel stadgas.

§ 33.

Cigarrettpapper må av från utrikes ort ankommande resande tullfritt för

eget bruk medföras till en kvantitet, som ej överstiger, inberäknat emballage,

10 gram.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:in proposition Nr lita.

147

KAP. V.

Om avyttring; av tobaksvaror in. in. i vissa fall.

$34.

Tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och specialverktyg för tillverkning

av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och cigarretthylsor, vilka förklarats

förbrutna jämlikt förordningen angående statsmonopol å tobakstil] - verkningen i riket eller lagen om straff för olovlig varuinförsel eller skolat

enligt tullstadgan å offentlig auktion försäljas, liksom ock tobaksvaror,

som enligt § 6 till kronan hemfallit, skola överlämnas till monopolets utövare,

som har att erlägga, förutom kostnaderna för varans översändande,

den betalning för varan, som med hänsyn till föreliggande omständigheter

kan anses skälig.

Med den av monopolets utövare sålunda erlagda köpesumman skall, där

varorna icke förklarats förbrutna jämlikt förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket, i tillämpliga delar förfaras på sätt i

förenämnda lag eller tullstadgan finnes för motsvarande fall föreskrivet

om auktionssnmma; skolande, därest enligt tullstadgan viss tid skall räknas

från auktionsdagen, tiden i stället räknas från den dag, då betalning

från monopolets utövare kommit tullverket till banda.

§ 35.

Vid av monopolets utövare enligt § 14 eller 24 anordnad auktion å tobaksvara

skall vad av den vid auktionen influtna köpesumman kan återstå

efter gottgörande av kostnaderna för försäljningen samt av havda utlägg

för varan tillhandahållas ägaren och i avvaktan på dennes inställelse göras

räntebärande genom insättning å bankinrättning.

Inställer ägaren sig ej inom natt och år efter auktionsdagen att lyfta

överskottsbeloppet, hemfaller detta jämte upplupen ränta till kronan. Sålunda

till kronan hemfallet belopp skall av monopolets utövare utan uppskov

inlevereras till statskontoret.

§ 36.

Vara, som enligt § 35 blivit å auktion inropad, må anmälas till uttagning

från tobaksskattelager för inhemsk förbrukning allenast av den, som är berättigad

att till riket införa tobaksvaror. Sådan uttagning skall i samband

med vederbörlig behandling enligt förordningen angående statsmonopol å

tobakstillverkningen i riket vara verkställd inom åtta dagar efter auktionens

hållande. Inropad vara, vilken icke inom nu nämnda tid sålunda

anmälts, skall i den ordning, som i §§ 19—21 avses, utföras inom två månader

efter auktionsdagen.

Har utförsel icke skett inom tid, som nu sagts, liemfalle varan till kronan

och varde för dess räkning av monopolets utövare på lämpligt sätt försåld.

Härvid uppkommande behållning skall utan uppskov inlevereras

till statskontoret.

§ 37.

Förmenar någon, vilkens rätt är av varas värde beroende, att av monopolets

utövare på grund av stadgande i denna kungörelse bestämd köpeskil
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Kungi. Maj:ts proposition Nr 192.

ling blivit satt för låg, äger lian att lios Kungl. Maj:t begära fastställande

av köpeskilling.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924, då kungörelsen den 26

februari 1915 (nr 75) med bestämmelser, i anledning av införandet av statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket, angående behandlingen i vissa fall

av tobak och tobaksvaror m. m. skall upphöra att gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kupol. Maj. ta proposition Nr 192.

14!»

Bilaga 9.

(Tillhör laghy rån k I*. M.)

F r n I u g

till

Tilläggskontrakt

till det mellan svenska staten och aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

den 12 februari 1915 träffade kontraktet om utövande av statens tobaks
monopol.

.Emellan svenska staten samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet är,

såsom tillägg till och med ändring av kontraktet den 12 februari 1915, följande

överenskommelse träffad:

1. Bolaget förbinder sig att, utöver vad i ^ 5 av huvudkontraktet finnes

stadgat, noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga monopolets utövare

enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade angående

behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror, samt i

övrigt handhava l>efattningen därmed på ett för det allmänna tillfreds

ställande sätt.

2. För tobaksvaror, varom förmäles i § (i av huvudkontraktet, skall bolaget,

på sätt i nämnda paragraf finnes stadgat, till staten erlägga skatt

till belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande skattesatser,

samt i den ordning, samma paragraf omförmäler, till statskontoret

inleverera sålunda upplupna skattebelopp.

3. Belopp, som enligt vad därom är särskilt stadgat skall tillgodoföra»

Inlaget för inköp av inom riket odlad tobak, skall beräknas efter den vikt,

som angives å de av kontrollstyrelsens ombud till riktigheten bestyrkta

vågsedlar rörande till bolaget levererad myckenhet.

Vid inleverering till statskontoret av upplupen skatt skall Inlaget göra

avdrag för det belopp, som enligt vad nu sagts avser under närmast föregående

månad till bolaget levererad tobak.

4. Det åligger bolaget att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris,

varom förmäles i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen

å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid

icke beräknas högre än som är oundgängligen erforderligt för beredande

åt bolaget av skälig inkomst å rörelsen.

5. Med ändring av vad i $ 14 av huvudkontraktet stadgas må kontraktet

efter utgången av år 1924, där ej uppsägning från statens sida

dessförinnan sker, förlängas för fem år i sänder.

Detta kontrakt skall äga tillämpning från och med den 1 juli 1924.

Genom detta kontrakt upphäves avtalet den 25 februari 1922 mellan

svenska staten och bolaget.

Stockholm den 1924.

För svenska staten: För aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet:

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Tabell (I), Innefattande nuvarande och föreslagna avgifter dels i absoluta tal

_ Inhemsk

i

.

1

1 -

Försäljning av

egen tillverkning

år 1923

N u v

a r a n

de a

v g i 1 t

e r

Råtobakstull

Tobaksskatt

Särskild skatt

Antal st.

eller kg. i

1,000-tal

Prisku- rantpris i

1,000-tal

kronor

i 1,OOO- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris,

kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

i % av

pris- kurant- priset

Cigarrer .........

38.008

9,336

305

3.27

1,400

15

304

0.8 öre

3.26

Cigarrcigarretter

119,821

14,807

481

3.2 5

2,221

15

719

0.6 »

4.86

Cigarretter ......

1,052,100

46,291

622

1.34

13,887

30

5,261

O.s »

11.86

! Röktobak.........

942

18,003

938

5.21

3.601

20

1,413

1.50 kl*.

7.85

Summa

88,437

2,346

2.05

21.109

23.87

7,697

-

8.7

Tuggtobak ......

261

4,222

279

6.G

845

20

182

0.7 o kr.

4.a2

''

Snus...............

5,501

27,017

2,292

8.48

6,754

25

1,650

O.oo »

6.11

Totalsumma

119,676

4.917

4.11

28,708

23.99

■

9,529

7.96

Tobaksland

1 ''

Tobakshandlarnas

import av färdiga

tobaksvaror år 1923

it U V

a r a n

de a

v g i

f t

e r

Tull

Tobaksskatt

Särskild

skatt

Antal st.

eller kg. i

1,OOO-tal

Prisku- rantpris i

1,000 tal

kronor

i 1,OOO- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

i 1,000-

tal

kronor

i % av

pris

kurant- priset

i 1,OOO- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

i % av

pris- kurant- , priset

i

Cigarrer .........

11.078

4,260

372

8.7 4

.

639

15

332

3

öre

7.8

Cigarrcigarretter

16,409

2,452

295

12.05

368

15

295

1.8

»

12.05

|

Cigarretter ......

41.076

4.506

247

5.4 7

1.352

30

288

0.7

»

6.38

Röktobak.........

100.7

4,707

181

3.85

941

20

403

4:-

kr.

8.56

.

Summa

;

-

15.925

1.095

6.88

3.300

20.72.

1,318

8.28

:

Tuggtobak ......

0.4

12

1

6.0 4

2

20

2

4: -

kr.

13.4 *2;

..

Snus...............

—

4

—

—

l

25

4: -

»

-

Totalsumma

15,941

1,096

6.88

3,303

20.72

1,320

8.28 j

Anm. De med medieval satta siffrorna angiva förslag, som grunda sig å den inom tinansdeparte
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 192.

151

Bilaga JO.

dels i procent av priskurantpriset enligt 1923 ärs omsättning och priser,

tillverkning.

F ö 1

c a 1 a g n a a

g i 1 t

e r

Ökning

resp.

minskning

i % av

pris- kuraut- priset

Summa tull- och

skattebelopp

To

8 värdet

baksskatt

k kvantiteten

8 u m in a

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset ,

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- knrant- priset

i 1,000- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

i % av

pris- kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

2.009

21.58

1,080

18

304

O.S öre

3.26

1,984

21.20

— 0.2 7

304

0.8 »

3.26

-d-

00

qj

21.26

- 0.2 7

3,421

23.11

3,702

25

479

0.4 »

3.24

4,181

28.2 4

4- 6.18

599

O.5 »

4-°5

4.301

29.05

+ 5*94

19.770

42.7

18.517

40

2,104

0.2 »

4.55

20,621

44.55

+ 1.85

1,052

O.j »

2.2/

19,569

42.27

—'' O.43

5,952

33.00

6,301

35

942

1: — kr.

5.28

7,243

40.28

+ 7.17

7,201

40

942

»

5-23

8,143

45-33

+ 12.17

31,152

35.22

30,200

34.15

3,829

__

4.83

34,029

38.4 8

+ 3.26

31.100

35-''7

2,897

3.2»

33.997

38.45

+ 3-23

1,300

30.92

1.056

25

261

1: - kr.

3.17

1,317

31.17

+ 0.26

261

1:— »

6.17

1.317

31-17

+ O.25

10.090

39.59

8,915

33

2,750

0: 50 »

10.18

11,665

43.18

4- 3 69

2,750

Öl 50 »

lO.i 8

11,665

43.18

+ 3-59

43.154

30.oa

40,171

33.57

6,840

_

5.71

47,011

39.28

+ 3.22 |

41.071

34-32

5,908

4.94

46,979

36.26

+ 3-3

lamas import.

F ö 1

e s 1 a g n a

avgift

e r

Ökning j

resp.

minskning

i % av

pris- knrant- priset

Summa

skatt!

tull- och

Tobaksskatt

Summa

belopp

å värdet

å

kvantiteten

i 1,000- tal

; kronor

I i ©/ av

pris- kurant- i priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

i % av

pris- kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

1.343

31.54

937

22

443

4

öre

10.4

1,380

32.4

+ 0.86

1,065

25

332

3

»

7.8

1.397

32.8

-f~ 1.26

958

39.1

687

28

328

2

13.89

1,015

41.39

4- 2.2 9

736

30

328

0

»

73-39

1,064

43-39

+ 4.29

I 1,887

41.85

1,577

35

411

1

»

9.12

1,988

44.12

+ 2.2 7

1,802

40

123

0.3

»

2.74

1,925

42.74

+ O.8o

1,525

32.41

1,648

35

151

1.50

kr.

3.21

1,799

38.21

+ 5.80

i

1.883

40

IOI

I.-

»

2.i 4

1,984

42.1 4

+ 9-71

5,713

35.8 8

4,849

30.4 5

1,333

_

8.87

6,182

38.82

+ 2.94

|

5,486

34-4 5

S84

5-55

6,370

40

+ 4-T -

5

39.4 6

4

35

1

1.50

kr.

5.08

5

40.08

+ 0.67

5

40

—

I.-

»

—

5

—

1

j —

1

35

1.50

»

—

1

— i

j

1

2

40

I.—

»

2

| 5.719

35.88

4,854

30.4 6

1,334

8.87

6.188 38.82

+ 2.94

1

5493

34-4 5

S84

5-55

6.377 1 40

+ 4-12

mentets lagbyrS. upprättade promemorian angående tobaksbeskattningen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Tobaksmonopolets

I

Försäljning av

j egen import

år 1923

N

u v a r

ande

avg

i f t e r

Tull

Tobaksskatt

Särskild skatt

Antal st.

eller kg. i

1,000 tal

Prisku- rantpris i

1,OOO-tal

kronor

i 1,OOO- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

i 1,OOO- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

i l,OOO- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

'' % av

pris- kuran t- priset

Cigarrer ........

1,721

554

58

10.43

83

15

52

3.— öre

9.32

j

Cigarrcigarrettcr

5

1

—

—

—

15

—

1.8 »

i

Cigarretter ......

6,270

469

38

8.02

141

30

44

0.7 »

9.85 1

* Röktobak.........

2.4

84

4

5.08

17

20

9

4.— kr.

11.28 i

Summa

—

1,108

100

9.oi

241

21.78

105

—

9.48 |

1

i

Tuggtobak ......

—

—

—

20

—

4.— kr.

— |

Snus...............

—

—

—

—

25

—

4.— »

— j

Totalsumma

_

1,108

100

9.oi

241

21.78

105

—

9.4 8 j

Anm. De med medival satta siffrorna angiva förslag, som grunda sig å den inom finansdepartementets

lagbyrå upprättade promemorian angående tobaksbeskattningen.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Import.

Bilaga JO (forts.)

F ö

regla

g n a a

V K i 1 t

c r

Ökning

resp.

m insk- ning i %

av pris- kuraiit- priset

; Summa tull- och

j skattebelopp

To

å värdet

baksskatt

å kvantiteten

Summa

i 1,000-

tal

kronor

i %'' av

pris- kurant- priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kuran t- priset

i 1,000- tal

kronor

i öre per

st. eller

kronor

per kg.

i % av

pris- kuran t- priset

i 1,000- tal

kronor

i % av

pris- kurant- priset

193

34.7 5

122

22

69

4 öre

12.42

191

34.4 2

— 0.83

139

25

52

3 »

9''3v

191

34-3“

— 0.43

—

—

—

28

__

2 •

—

—

—

—

30

2 »

223

47.87

164

35

63

1 .

13.86

227

48.86

-f- 0.99

188

40

>9

0.3 »

4*oi

207

44.01

— 336

30

36" 8 6

29

35

4

1.50 kr.

4.28

33

39.28

+ 2.87

33

40

2

I.- »

2.82

35

42.82

4- 6.46

446

40.22

315

28.5

136

_

12.20

451

40.70

+ 0.48

360

32.49

73

6.59

433

39.08

- 1.14

__

__

_

35

_

1.50 kr.

—

—

—

—

40

I.- »

—

—

—

35

—

1.50 »

—

—

—

—

40

I.— »

446

40.2 2

315

28.5

136

_

12.20

451

40.70

+ 0.48

360

32.49

73

6-59

433

39.08

- I.T 4

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Bilaga It.

Tabell (11) angivaude tobaksvarornas nuvarande tull- och skattebelastning

jämte nu föreslagna skattesatser, beräknade å 1923 års omsättningssiffror.

;

I

1

1 2

1 »

1 4

5

1 6

1 2

8

1 9

I 10

1 11

1 Ilå- j to-

Nuvarande

För-

slag

Skillnad

Sum-

1

!

I

j Ökning

■ eller

minsk- ning i j

% av

prisku-

i baks - 1 åt- i gång

j pr

i 1,000

i st. i

tull

i öre

pr

st.

eller

sär- skild

skatt

i öre

pr st

sum- ma

i öre

pr st

eller

kvan

titets

skatt

1 öre

pr st

i Ör

pr st

eller

kr.

i °/o

av

• pris- ku- rant

Nu va

rande

skatte

pro- cent

nuva- rande

skatte

pro- cent 4

.

Sum- ma in- klusive

8 »/o

I Enligt

(förslag

| kg-

kr. pr

kg.

kr. pr

kg-

kr. pr

kg

kr pr

kg.

pr

kg.

pri-

set

skill-

nad

1 ant - priset

Inhemsk tillverkning.

|

!

Cigarrer ........................

i 8.o

0.80j 0.80

1.60

0.80

0.80

3.2 7

15.00

18.27

21.27

I8.00

—3.2 7

0.8 o

O.80

3''27

15.00

l8.27

21.27

18.00

—3-27l

Cigarrcigarretter ............

! 4.0

O.ro

O.G0

1.00

0.4Oj 0.G0

4.87

15.00

19.87

22.87

25.00

-f- 2.18;

0.5 O

0-5°

4.06

15.00

19.06

22.06

25.00

+ 2.94

Cigarretter- .....................

0.6

O.or,

0.56

0.56

0 20

0.8 G

0.46

8.15

10.43

41.15

43-43

0.1 0

3°.oo

40.4 3

40.00

i.i»l

—3-43

Röktobak .....................

-

1.00

1.60 2.50

1.00

1.50

7.88

20.00

27.88

30.88

35.00

+4.17j

1.00

1.50

7.83

20.00

27.83

30.83

40.00

+ 9.4 7I

Summa

-

__

_

1

_

7.02

23.87

30.89

33.8 9

34.15

+ 0.26

8.07

23-S?

31.94

34-94

35-1?

+O.23I

Tuggtobak .....................

-

1.07

0.7 0

1.77

1.00

0.7 7

4.7 5

20.oo

24.7 5

27.7 5

25.00

—2.7 5

0.4 2

1.00

O.77

4-75

20.00

24.75

27-75

25.00

—2.75

0.80

0.7 2

0.50

0.22

4.41

33.00

+ 0.59

0.55 0

0.2 2

4-4 1

25.00

29.41

32.41

33-°°

+ 0.5 9

Totalsumma

—

—

—-

—

—

6.86

23.99

30.86

33.86

33.57

+0.22!

7-13

23-99

31.4-2

34.4 2

34-3 =

+ 0.2oj

Tobakshandlarnas import.

Vikt i

kg

1

per

1.000

styc-

ken

Cigarrer ........................

5.6

3.36

3.oo

6.86

4.00

2.36

6.14

15.00

21.14

24.14

22.00

—2.14

3.00

3.36

S.74

15.00

23.74

26.7,

25.00

-1-74

Cigarrcigarretter ............

3.oo

1.80

1.80

3.G0

2.00

1.60

10.71

15.00

25.71

28.71

28.00

—0.71

2.00

I.ÖO

10.71

I 5.00

25.74

28.7 1

30.00

+ I.29

Cigarretter.....................

1.00

O.co

0.7 0

1.30

1.00

2.78

30.00

32.78

35.78

35.00

—0.7 8

O.30

I .OO

9.11

30.00

39.”

42.11

40. OO

—2.11

Höktobak .....................

j

1.80

4.oo

5,80

1.5 Oj

4 _

9.2 oj

20.00

29.20

32.2 0

35.0 0

+ 2.80

1.00

4.80

I O. 2 71

20.00

3°-27

33.27

40. OO

+6.73

Summa

- |

-

—

6.7»!

20.7 2

27.51

30.51

30.4 5

—0.0 6

''

9.61 i

20.7 2

30-3 3

33-33

34-45

■f- I .1 2

1 r, „ 1

J

5.80:

. 1

20.00

34.48

37.48

35.00

—2.4 8

I.00

4.80

16. I Oj

20.00

36.40

39-1°

40.00

+ O.90

1.8 0 j

4.001

5.80

1.50

4.80;

8.96

25.00

33.96

35.00

— 1,96

i

!

I .OO

4.8o''

IO.01

25.00

35-°11

38.01

40.00

+ I.99

_ 1

_ 1

—

_ |

_ I

6.79

20.7 2

27.61

30.51

30.4 5

—0.06

Totalsumma

9.6 1

20.7 2 1

30.33

33-33

34-45

+ I.12

Amu, De med medieval satta siffrorna angiva förslag, som grunda sig å den inom finansdepartementets

lagbyrå upprättade promemoria angående tobaksbeskattningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Katigt. Mai:fn proposition Nr 192.

I5f>

Bilaga 12.

Skattebelastningen a tobaksvanor i skilda prislägen.

Cigarrer.

Inhemsk tillverkning

Import

! Kura- För°lae

. i enligt

i rande j p ^

l)ep.-

chefens

förslag

1 Nuva- rande

Förslag

enligt

1 1’. M

Dep.-

clielens

förslag

Utförsäljuingspris 20 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 5.5 kg''. Beräknad vikt per 1.000 stycken 4 kg.

0.55 —

B —

Tull ...........................

2.4 •

_

3

_

_

0h '' -

3

_

_

Tobaksskatt 18 %.........

— 3.0

B. c

Tobaksskatt 25 resp. 22%

5

4.4

» i öre per st.

— | 0.8

0.8

» i öre per st.

-

3

4

Summa öre

4.Ä5 1 4.4

4.4

Summa öre

8.4

8

8.4

Beskattning ä inhemsk tillverkning

4.85

4.4

4.4

Skillnad i öre

4.0 5

3.fi

4

Utförsäljningspris 25 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 7 kg. Beräknad vikt per 1,00(1 stycken 5

kg-

j Kätobakstull ...............

0.7 | -

—

| Tull ..........................

3

—

—

Osj —

3

_

_

Tobaksskatt 18%.........

— j 4.5

4.5

Tobaksskatt 25 resp. 22%

6.25

5.5

» i öre per st.

— i 0.8

0.8

» i öre per st. | —

3

4

Summa öre

5.25 1 5.8

5.8

Summa öre

9.75

9.25

9.5

Beskattning å inhemsk tillverkning! 5.2 5

5.8

5.8

Skillnad i öre

4.5

3.95

4.2

Utförsäljniugspris 80 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 8 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken ö.fi kg.

Kätobakstull ..............

0.8

—

| Tull ..........................

B.3

—

—

4.5

0.8

_

4.5

—

—

3

_

Tobaksskatt 18%.........

5.4

5.4

| Tobaksskatt 25 resp. 22%

7.5

6.6

» i öre per st.

—

0.8

0.8

v i öre per st.

—

3

4

Summa ore

6.1

6.2

6.2

Summa öre

10.8

10,5

10.6

Beskattning ä inhemsk tillverkning

6.1

6.2

6.2

Skillnad i öre

4.7

4.8

4.4

Utförsäljningspris 85 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 8.2 5 kg. Beräknad vikt per 1.000 stycken 5.7 5 kg.

Tull...........................

3.45

_

3

Tobaksskatt 18%......... —

6.8 1 6.3

Tobaksskatt 25 resp. 22%

8.7 6

7.7

» i öre per st. —

0.8 | 0.8

» i öre per st.

—

3

4

Summa öre'' 6.87 5

7.1 1 7.1

Summa öre

11.7

11.75

11.7

Beskattning å inhemsk tillverkning

6.875

7.1

7.1

Skillnad i öre

4.825

4.65

4.6

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Cigarrer. Bilaga 12 (forts.)

Inhemsk tillverkning

Import

Nuva-

rande

Förslag

enligt

r. m.

Dep.*

chefens

förslag

r i

| Nuva- i rande

Förslag, Dep.,

enligt | chefens

P. M. I förslag

Utförsäljnlngspris 40 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 8.5 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 6 kg.

llåtobakstull ...............

0.86

Tull ..

3 R

i

Tobaksskatt ...............

6

—

_

Tobaksskatt ...............

0

_

Särskild skatt...............

0.8

—

—

Särskild skatt...............

8

_

—

Tobaksskatt 18 %.........

7.2

7.2

Tobaksskatt 25 resp. 22%

_

10

8.8

i öre per st.

0.8

0.8

* i öre per st.

—

3

4

Summa öre

7.65

8

8

Summa öre

12.6

13

12.8

Beskattning ä inhemsk tillverkning

7.05

8

8

Skillnad i öre

4.96

5

4.8

Utförsäljnlngspris 60 öre per styck.

Beräknad ratobaksatgång 8.5 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 8 kg.

i

Båtobakstull ...............

0.85

Tull

j 3 $

1

Tobaksskatt ...............

7.5

—

Tobaksskatt ...............

\ 7^5

1 _ |

Särskild skatt ............

0.8

—

—

Särskild skatt...............

1 3

j _

_ j

Tobaksskatt 18 %.........

—

9

9

Tobaksskatt 25 resp. 22%

—

1 12.5

n !

i öre per st.

—

0.8

0.8

» i öre per st.

—

; 3

4 t

Summa öre

9.15

9.8

9.8

Summa öre

14.1

15.6

15

Beskattning å inhemsk tillverkning

9.15

9.8

9.8 t

Skillnad i öre

4.95

5.7

5.2 J

Utförsäljnlngspris 60 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 8.5 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 6 kg.

Båtobakstull ...............

0.85

Tull ••*

3 6

Tobaksskatt..................

9

T obaksskatt ...............

9

1

Särskild skatt ..............

0.8

3

Tobaksskatt 18 %........

10.8

10,8

Tobaksskatt 25 resp. 22%

15

13.2

» i öre per st.

—

0.8

0.8

i öre per st.

—

3

4 !

Summa öre

10.65

11.6

11.6

Summa öre

15.6

18

17.2

Beskattning å inhemsk tillverkning

10.65

11.6

11.6

Skillnad i öre

4.95

6.4

5.6 |

Utförsäljnlngspris

76 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 9 kg. Beräknad vikt per 1.000 stycken 6.5

kg.

Båtobakstull ..............

0.9

Tull

3 9

Tobaksskatt ...............

11.25

Särskild skatt...............

0.8 1

3

Tobaksskatt 18 %........

-

13.5

13.5

Tobaksskatt 25 resp. 22%

18.75

16.5

» i öre per st.

— 1

0.8

0.8

» i öre per st.

—

3

4

Summa öre

12.96 |

14.8

14.8

Summa öre

18.16

21.75

20.5

Beskattning å inhemsk tillverkning

12.95

14.3

14.3

Skillnad i öre

5.20

7.45

6.2

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Cigarrer. Bilaga 12 (forts.)

Inhemsk tillverkning

3 :

O ,

r t

Nuva-

rande

Förslag

enligt

P. M.

Dep.-

cliefens

förslag

Nuva-

rande

Förslag

enligt

P. M.

I)ep - chefens

förslag

Utförsöljningspris 1 krona per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 9.6 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 7 kg.

0 a 6

___

Tull ..........................

4 2

15

0 8

3

Tobaksskatt 18 %.........

18

18

Tobaksskatt 25 resp. 22%

25

22

» i öre per st.

—

0.8

0.8

» i öre per st.

—

3

4

Summa öre

16.75

18.8

18.8

Summa öre

22.2

28

26

Beskattning å inhemsk tillverkning

16.75

18,8

18.8

Skillnad i öre

5.4 5

9.2

7.2

Utförsäljniugsprls kronor 1.60 per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 10 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 7.6 kg.

1

Tull .......................

4.5

22 5

22 5

0 8

3

Tobaksskatt 18 % ......

27

27

Tobaksskatt 25 resp. 22%

37.5

33

v i öre per st.

—

0.8

0.8

» i öre per st.

—

3

4

Summa öre

24.8

27.8

27.8

Summa öre

30

40.5

37

Beskattning å inhemsk tillverkning

24.8

27.8

27.8

Skillnad i öre

5.7

12.7

9.2

Cigarr cigarretter.

Utförsäljnlngsprls 10 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 2.6 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 2 kg.

0 25

Tull .....................

1 2

I 5

1 5

0 6

L8

Tobaksskatt 25 %.......

2.5

2.6

Tobaksskatt 30 resp. 28%

3

2.8

» i öre per st.

—

0.5

0.4

» i öre per st.

—

2

2

Summa öre

2.85

3

2.9

Summa öre

4.5

5

4.8

Beskattning å inhemsk tillverkning

2.85

3

2.9

Skillnad i öre

2.15

2

1.9

Ut försäljningspris 12 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 3 kg. Beräknad vikt per 1.000 stycken 2.5 kg.

0 8

Tull..................

1 8

1 8

0 6

1 8

Tobaksskatt 25 %.........

3

3

Tobaksskatt 30 resp. 28%

_

3.6

3.86

» i öre per st.

—

0.5

0.4

» i öre per st.

2

2

Summa öre

2.7

3.5

3.4

Summa öre

5.1

5.6

5.86

Beskattning å inhemsk tillverkning

2.7

3.5

3.4

Skillnad i öre

2.4

2.1

1.96

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

Cigarrcigarretter. Bilaga 12 (forts.)

Inhemsk tillverkning || Import

Kura- \F''6r^

rande j

II

Dep.- chefens

förslag i

Nuva-

rande

Förslag

enligt

P. M.

Dep.- ;

chefens

förslag

Utförsäljningspris 15 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 4 kg. Beräknad vikt per 1,000 stycken 3 kg.

0.4 i — j —

Tull...........................

] 8

2.25 | — 1 —

2 25

0.6 1 — j —

1.8

Tobaksskatt 25 %.........

— 3.75 1 3.75

Tobaksskatt 30 resp. 28%

4.5

4.2

» i öre per st.

— | 0.5 | 0.4

» i öre per st.

—

2

2 ,

Summa öre

3.25 1 4.25 | 4.15

Summa öre

5.85

6.5

6.2 !

Beskattning å inhemsk tillverkning

3.25

4.25

4.15 j

Skillnad i öre

2.60

2.2 5

2.05

Utförsäljning-spris 20 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 4 kg. Beräknad vikt per 1.000 stycken 3

kg-

0 4 1 — —

Tull .........................

1.8

3 — —

3

0.6 — I — ,

1 8

Tobaksskatt 25 %.........

— {5 5

Tobaksskatt 30 resp. 28%

_

6

5.6 !

» i öre per st.

— | 0.5 j 0.4

» i öre per st.

—

2

2 i

Summa öre

4 5.5 5.4 |

Summa öre

6.0

8

7.6 :

Beskattning å inhemsk tillverkning

4

5.5

5.4

Skillnad i öre

2.6

2.5

2.2

Cigarretter.

UtförsHljningspris 4 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 650 gram. Beräknad vikt per 1,000 stycken 600 gram.

Råtobakstull ...............

0.065

—

— j

Tull...........................

0.86

—

—

Tobaksskatt ...............

1.2

—

— |

Tobaksskatt ...............

1.2

—

—

Särskild skatt ............

0.5

—

— i

Särskild skatt ............

0.7

—

—

Tobaksskatt 40 %.........

—

1.6

1.6

Tobaksskatt 40 resp. 35%;

—

1.6

1.4

» i öre per st.

—

0.1

0.2

■> i öre per st.i

0.8

1

Summa öre

1.765

1.7

1.8 1

Summa örej

2.26

1.9

2.4

Beskattning å inhemsk tillverkning''

1.765

1.7

1.8

Skillnad i öre

0.495

0.2

0.6

Utförsäljningsprls 5 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 900 grain. Beräknad vikt per 1,000 stycken 800 gram.

0 09

Tull ...........................

0 48

Tobaksskatt ...............

1.5

—

Tobaksskatt ...............

1.5

—

—

Särskild skatt ..........

0.5 —

- ]

Särskild skatt ............

0.7

—

—

Tobaksskatt 40 %.........

— ! 2

2 !

Tobaksskatt 40 resp. 35 %

—

*

1.75

i öre per st-

— 1 o.i !

0.2 j

» i öre per st.

—

0.3

1

Summa öre

2.09 1 2.1 ;

2.2 i

Summa öre

2.68

2.3

2.76

Beskattning å inhemsk tillverkning

2.09

2.1

2.2

Skillnad i öre 0.59

0.2 : 0.55

opaginerad Kontrollera mot PDF

15»

Kungl. Maj:ta proposition Nr W2.

Cigarretter. Bilaga 12 (forts.)

Inhemsk tillverkning

Import

Nuva-

rande

Förslag] Pcp.- enligt chefens

P. M. 1 förslag

Nuva-

rande

Förslag

enligt

P. M.

T)ep.-

chefens

förslag!

Utförsöljntiiggpris (1 öre per »tyck.

Beräknad råtobaksåtgång 900 gram. Beräknad vikt per 1,000 stycken 800 gram.

Båtobakstull

0.09

i —

—

Tull..........................

0.48

—

—

l 8

,

1 8

0 5

I

0.7

Tobaksskatt 40 %.........

2.4

: 2.4

Tobaksskatt 40 resp. 35%

2.4

2.1

» i öre per st

—

0.1

0.2

i öre per st.

i 0.3

| 1

Summa öre

2.3 9

2.5

2.6

Summa öre

2.98

] 2.7

| 3.1

Beskattning å inhemsk tillverkning

2.89

| 2.5

| 2.6

Skillnad i öre

; 0.59

0.2

0.5

Utförsäljningspris 8 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 1.000 gram. Beräknad vikt per 1.000 stycken 900 grant.

0.1

i Tull ...

Tobaksskatt ...............

2.4

—

| Tobaksskatt ...............

2.4

! _

] _

.Särskild skatt ............

0.5

—

—

Särskild skatt ..........

0.7

! -

i -

Tobaksskatt 40%........

—

3.2

3.2

Tobaksskatt 40 resp. 35%

—

3.2

2.8

» i öre per st.

—

0.1

0.2

» i öre per st.

—

0.3

i l

Summa öre

0

3.8

3.4

Summa öre

3.04

3.5

3.8

Beskattning å inhemsk tillverkning

3

3.8

3.4

Skillnad i öre

0.84

0.2

0.4

lltförsäljningsprls 10 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 1,100 gram. Beräknad vikt per 1,000 stycken 1.000 gram.

Båtobakstull ...............

O.n

—

- :

Tull...........................

0.6

_

_

Tobaksskatt ...............

3

—

- |

Tobaksskatt ...............

3

—

—

0 5

_ j

°i

Tobaksskatt 40 %.........

4

4 i

Tobaksskatt 40 resp. 35%

4

3.5

i öre per st.

— |

0.1 ;

0.2 i

i öre per st.

-

0.3

1

Summa öre

3.61

4.1 i

4.2 |

Summa öre

4.8

4.3

4.5

Beskattning å inhemsk tillverkning

3.61

4.1

4.2

Skillnad i öre

0.6 9

0.2

0.3

rtlorsäljningspris 12 öre per styck.

Beräknad råtobaksåtgång 1.200 gram. Beräknad vikt per 1.000 stycken 1

100 gran!.

Båtobakstull ...............

0.12 ;

- j

— i

Tull .........................

0.66 l

_

_

Tobaksskatt ...............!

3.6

—

_ i

Tobaksskatt ............1

3.6

—

—

0 5

_ J

0.7

Tobaksskatt 40 %.........

4.8 I

4.8

Tobaksskatt 40 resp. 35% i

4.8

4.2

» i öre per st.

i

0.1 |

0.2

» i öre per st.j

0.3

l

Summa öre''

4.22 j

4.9 !

5

Summa öre

4.96 1

5.1

5.2

Beskattning å inhemsk tillverkning!

4.2 2 j

4.9

5

Skillnad i öre

0 74 |

0.2

0.2

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192-

Röktobak. Bilaga 12 (forts.)

Inhemsk tillverk

ning

Import

Förslag

Dep.-

Förelag

Dep.-

enligt

chefens

enligt

chefens

P. M.

förslag

P. M.

förslag

Ut försäljningspris 20 kronor per 1 kilogram.

Beräknad råtobaksåtgång 1 kilogram.

Råtobakstull ...............

1

—

—

Tull ...........................

l.so

—

_

4

_

4

__

1.50

4

_

Tobaksskatt 40 resp. 35%

8

7

Tobaksskatt 40 resp. 35%

8

7

» i kr. per kg.

“

1

1

» i kr. per kg.

—

1

1.50

Summa kr.

6.50

9

8

Summa kr.

9.80

9

8.50

Beskattning å inhemsk tillverkning

6.50

9

8

Skillnad i kr.

3.80

0

0.50

Utförsäljninggpris <30 kronor per 1 kilogram.

Beräknad råtobaksåtgång 1 kilogram

1

Tull ...........................

6

6

Särskild skatt .........

1.60

—

—

Särskild skatt ...........

4

—

—

Tobaksskatt 40 resp. 35%

—

12

10.50

Tobaksskatt 40 resp. 35%

—

12

10.50

» i kr. per kg.

—

1

1

» i kr. per kg.

—

1

1.50

Summa kr.

8.50

13

11.50

Summa kr.

11.80

13

12

•

Beskattning & inhemsk tillverkning

8.50

13

11.50

Skillnad i kr.

3.80

0

0.5 0

Utförsäljninggpris 40 kronor per 1 kilogram.

Beräknad råtobaksåtgång 1 kilogram.

1

Tull.....................

8

8

1.50

4

Tobaksskatt 40 resp. 35 %

16

14

Tobaksskatt 40 resp. 35%

16

14

» i kr. per kg.

—

1

1

i kr. pr kg.

—

1

1.60

Summa kr.

10.60

17

15

Summa kr.

13.80

17

15.60

Beskattning å inhemsk tillverkning

10.50

17

15

Skillnad i kr.

3.80

0

0. 50

UtförsSljnlngspris 50 kronor per 1 kilogram.

Beräknad tobaksåtgång 1 kilogram.

1

Tull..........................

1.80

10

10

1.50

4

Tobaksskatt 40 resp. 35%

20

17.50

Tobaksskatt 40 resp. 35%

20

17.60

» i kr. per kg.

—

1

1

''» i kr. per kg.

1

1.50

Summa kr.

12.50

21

18.50

Summa kr.

15.80

21

19

Beskattning å inhemsk tillverkning

12.50

21

18.50

Skillnad i kr.

3.80

0

0.50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition Nr LMt.

Kil

Bilaga 13.

Tabell, utvisande i fråga om tobaksraror i genomsnittliga prislägen innebörden

av föreslagen skattebelastning å tobaksvaror, som vid övergången till

förändrad beskattning kvarligga ä tullnederlag till följd av 1922 års införselförbud.

(Beloppen angivas beträffande röktobak i kronor för kilogram samt beträffande övriga tobaksvaror

i öre för stycke.)

........

Genomsnitts- prise 1923

å tobaksvaror1

Enligt skattesatserna före

den l mars 1922*

Enligt föreslagna huvud-

i eslämmelser

Enligt föreslagna övergångs- bestämmelser

Licens-

avgift

Licensavgift

Licensavgift

1

Varuslag

imp.

av

tobaks-

handl.

för-

sålda

av

Tull-

av-

gift

%

belopp

Summa

j avgifter

efter pris- kurant- prisct

efter

myc-

ken-

heten

Summa

avgifter

efter pris- kurant- priset

efter

myc-

ken-

heten

| Summa

avgifter \

tobaks-

monop.

I

1

°/n

belopp

O''

/o

belopp

Cigarrer........

38

3.86

33

12.54

15.»

(11.84 %)

36

13.68

4.—

17.08

(46.68 %)

32

12.16

4.-

:

16.10 |

(12.68 %)!

Cigarrcigar- retter .........

J5

—

1.8

33

4.96

6.75

(15%)

42

6.3

2.-

8.S

(55.38 %)

39

5.85

2.—

7.85

(52.88 %)!

Cigarretter . ■.

u

-

0.6

18

5.28

5.88

(53.4 5 %)

49

5.39

!.—

6.88

(5*4.09 %)

54

5.94

0.2

6.14

(55.82 %)j

Röktobak

47

—»

1.80

38

17.86

19.00

(41.88 %)

49

23.08

1.60

24.58

(52.19 %)

49

23.08

1-

24.08

(51.18 %)

Cigarrer.........

—

25

3.86

33

8.25

11.01

(16.44%)

36

9.—

4 —

13 —

(52 %)

32

8.—

4 —

12 —

(18%) j

Cigarrcigar-

12

1.8

33

3.96

5.76

42

5.04

2.-

7.04

39

4.68

2 —

i

<5.68

(18 %)

(58.67 %)

(55.67 %)j

Cigarretter •■ •

—

4

0.6

48

1.92

2.52

(63 %)

49

1.96

1. -

2.90

(74 %)

54

2.16

0.2

2.30

(59%) i

Röktobak ......

—

19

1.8 o 138

7.22

9.02

(47.47 %)

49

9.81

1.50

10.81

(56.89 %)

49

9.81

1 —

10.81

(54.26 %)i

1 Då ifrägakomna varor i allmänhet torde vala av lägre kvalitet, komma de troligen att

utförsäljas i prislägen, som ansluta sig till monopolbolagets.

1 Nu gällande ^särskild skatt å importerade varor utgör: för cigarrer 3 öre, för cigarrcigarretter

1.8 öre och för cigarretter 0.7 öre, allt per stycke, samt för röktobak 4 kronor per kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 153 höft. (Nr 192.)

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

INNEHÅLL.

SID.

I. Författningsförslag...................................................................................... 2

A. Förordning om vissa ändringar i förordningen den 15 december 191b (nr b36)

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket . .................... 2 1

B. Kungörelse angående vissa ändringar ?* förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa ............ 5

C. Förordning angående behandlingen av till riket inkommande tobaksvaror...... 7

Ii. Historik ................................................................................................... It

A. Tidigare utredningar............................................................................ 11

B. 191b års proposition............................................................................ 12

C. Det svenska tobaksmonopolet .................................................................. 12

a) Monopollörordningen..................................................................... 12

b) Monopolbolaget ....................................................................... 13

Aktiekapitalet, s. 13. — Styrelsen, s. 14. — Kontraktet mellan staten och

monopolbolaget, s. 14. — Instruktionen för de av Kung], Maj:t utsedda

styrelseledamöterna, s. 15. — Instruktionen för de av Kungl. JVIaj:t utsedda

revisorerna, s 15.

I). Kostnaderna för monopolets införande...................................................... 15

E. Monopolbolagets verksamhet................................................................... 18

a) Organisation och förvaltning ......................................................... 18

b) Arbetare och tjänstemän .............................................................. 17

F. Statistik ............................................................................................. 18

a) Den totala tobakskonsumtionen under åren 1916—1923 ..................... 18

b) Genomsnittspriser å dels de av tobaksmonopolet försålda, dels de av

tobakshandlarna importerade tobaksvarorna ................................. 24

c) Tobaksmonopolets distributionskostnader ..................................... 25

d) Av tobaksmonopolet lämnad försäljningsrabatt ................................. 25

e) Tobaksmonopolets till statsverket redovisade tobaksskattebelopp......... 26

f) Tobaksmonopolets vinst ............................................................... 26

g) Statens inkomster av tobakshanteringen ......................................... 27

III. Frågan om kontraktsnppsägning .................................................................. 28

A. Statsmonopol eller fri näring.................................................................. 28

1904 års kommittébetänkande, s. 28. — Departementschefen år 1909 samt

1909 års sakkunniga, s. 28. — Kungl. Maj:t och riksdagen år 1914, s.

29. — Departementschefen, s. 29.

B. Statsdrift eller enskild drift .................................................................. 30

Departementschefen.......................................................................... 30

Tiden för monopolrättens upplåtande ...................................................... 31

Departementschefen ........................ . ............................................... 32

I). Tobaksmonopolets ställning till odlingen, handeln och importen .................. 32

a) Monopolet och tobaksodlingen ............................ 32

b) Monopolet och allmänna handeln .................................................. 33

Departementschefen ...... 34

c) Monopolet och importhandeln ...................................................... 34

Departementschefen ..................................................................... 35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:tft proposition Nr 192.

168

SID.

IV. Tobaksbeskattningon ................................................................................. Sfi

A. Tull ............................................................... Sfi

B. Ordinarie tobaksskatt..................... 39

C. Särskild skatt å tobak ................................................................... 40

D Förslag till tobaksbeskattningens ordnande ................................................ 4fi

a) Formerna för beskattningen...................... 4fi

Kommerskollegium, s. 53. — Generaltullstyrelsen, s. 53. — Aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet, s. 56. — Svenska tobaksongrossisternas förening,

s. 56.

b) Grunderna för beskattningen samt skattesatserna .............................. 57

Kvantitetsskatt, s. 57. — Värdeskatt, s. 57. — Överförande av vinst till

skatt, s. 56. — Skattebelastningens fördelning, s. 59. — Olika skatt 4

inhemska och importerade varor, s. 59. — Skattesatsernas storlek, s. 60.

— Inkomstberäkning, s. 63.

c) Yttranden ang. grunderna för beskattningen samt skattesatserna ......... 04

Kommerskollegium, s. 64. — Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, s. 65;

reservationer, s. 67. — Svenska tobaksengrossisternas förening, s. 70.

K. Departementschefen ............................................................................. 71

F. Resandetullen ...................................................................................... 83

Generaltullstyrelsen, s. 84. — Departementschefen, s. 85.

V. Särskilda frågor .......................................................................................... hh

A. Kostnaden för understödet åt äldre tobaksarbetare .............................. ..... 86

Statens arbetslöshetskommission, s. 86. — Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet,

s. 90. — Departementschefen, s. 91.

B. Önskemål inom detaljhandeln................................................................ 91

Representanter för handeln dr 1923, s. 91. — Vissa tidigare utredningar,

s. 91. — Sveriges tobakshandlares riksförbund år 1920. s. 94. •— Aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet år 1921, s. 94. — Kommerskollegium,

s. 95. — Interpellation vid 1921 års riksdag, s. 95. — Sveriges tobakshandlares

riksförbund år 1924, s. 97. — Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

år 1924, s. 97; reservation, 8. 99. — Uppgifter angående s. k.

tobaksspecialister, s. 99. — Departementschefen, s. 100.

(''.. Önskemål inom importhandeln

Departementschefen........

I). Restitutioner.................................................. 102

a) Tidigare uttalanden........................................................................ 102

Sammanslutningar av tobakshandlare, s. 102. — Yttranden år 1919, s. 103.

— 1919 års riksdag, s. 103. — Kungörelse år 1919, s. 103. — Svenska

tobaksengrossisternas förening år 1921, s. 104. — Kommerskollegium år

1922, s. 104. — Kungl. Maj:t år 1923, s. 105. — Restitution av tullavgift,

s. 105.-— Kommerskollegium och generaltullstyrelsen år 1923, s. 105.—

Kommerskollegium år 1923, s. 106.

b) Omfattningen av beviljade restitutioner .......................................... 106

c) Svenska tobaksengrossisternas förening år 1923 ................................. 106

d) Departementschefen....................................................... 107

K. Införselförbudet år 1922 ...................................................................... 108

Departementschefen.......................................................................... Ilo

VI. Departementschefens hemställan ................................................................ 111

101

102

Förslag till kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av

tobaksvaror in. m.................................................................................. 113

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition Nr 192.

SID.

tillägor.......................................................................................................121

1. Huoudkontraktet mellan svenska staten och aktiebolaget svenska tobaksmonopolet 123

2. Instruktionen för de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna i monopolbolaget 127

3. Instruktionen för de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna i monopolbolaget ...... 130

Till finansdepartementets lagbyrås promemoria hörande förslag till:

i. förordning om vissa ändringar i förordningen den 15 december 191b (nr b36)

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket ............................. 132

5. kungörelse angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 191b (nr SO)

med tulltaxa för inkommande varor samt därvid fogad tulltaxa............... 134

ti. förordning angående behandlingen av till riket inkommande lobaksvaror ...... 130

7. lag angående vissa ändringar i lagen den 8 juni 1923 (nr 1b7) om straff för

olovlig varuinförsel............................................................................ 140

8. kungörelse med vissa ordningsföreskrifter för in- och utförseln av tobaks
varor

m. in. .......................................................................... 141

9. tilläggskontrakt till det mellan svenska staten och aktiebolaget svenska lobaks
monopolet

träffade kontraktet om utövande av statens tobaksmonopol ...... 149

10. Sammanställningar av nuvarande och föreslagna avgifter i absoluta tal och i

procent av priskurantpriset enligt 1923 års omsättning och priser ............... 150

11. Tabell angivande tobaksvarornas nuvarande tull- och skattebelastning jämte nu

föreslagna skattesatser, beräknade å 1923 års omsättningssiffror ................ 154

12. Tabell över skattebelastningen å lobaksvaror i skilda prislägen....................... 155

13. Tabell, utvisande i fråya om lobaksvaror i genomsnittliga prislägen innebörden

av föreslagen skattebelastning å tobaksvaror, som vid övergången till förändrad

beskattning kvarligga å tnllnederlag till följd av 1922 års införselförbud ...... 101

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:335 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1924—1925, m. m. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1924:276 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning av förordningen den 8 juni 1923 ang s. 5 i texten
  3. Rskr. 1924:150 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kunql. Maj ds proposition angående statsmonopolet å tobakstillverkningen i riket, ävensom en i ämnet väckt motion. s. 10 i texten
  4. BevU 1924:35 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsmonopolet å tobakstillverkningen i riket ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten