Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m

1924-01-02 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:5, Med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr

265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m.; given Stockholms slott den 2

januari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över fmansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Beskow, följande:

Jag anhåller nu att inför Kungl. Maj:t få framlägga förslag i fråga om

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1924 1925.

Därvid skall jag tillåta mig att till en början lämna en kortfattad redogörelse

för vad tidigare i sådant avseende från statens sida åtgjorts.

Med anledning av den efter världskrigsutbrottet inträffade prisstegringen

beviljade 1916 års riksdag krigstidshjälp till vissa statens befattningshavare,

som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år 1917 infördes vid sidan

av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg, utgående för nämnda år med

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 5 höft. (Nr 5.) 1

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna beräknat, nedåt

och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick krigstidstillägget med

dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg.

Från och med år 1.919 hava ifrågavarande tillägg till statens befattningshavare

under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat system än

tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens sistnämnda år fattade

beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits och ett

system med glidande skala införts. Detta system åsyftade dyrtidstilläggets

reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas växlingar.

Dyrtidstillägget ställdes nämligen i förhållande till ett levnadskostnaderna

följande s. k. grundtal, vilket tillämpades oreducerat för avlöningsbelopp

intill en given gräns men för överskjutande avlöningsbelopp nedsattes på

visst sätt.

Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat på 1919 års bestämmelser

i ämnet men innebärande vissa förbättringar av dyrtidstilläggen.

Ytterligare höjningar vidtogos av riksdagen. Riksdagens beslut gick i

huvudsak ut på dels en minskning av skillnaden mellan talet för levnadskostnadsökningen

och grundtalet, dels ock en förbättring av familjeförsörjarnas

ställning genom utsträckning av rätten att beräkna dyrtidstillägg

efter oreducerat grundtal.

Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Dessa

bestämmelser åsyftade att för nämnda verk, för vilka genomförts lönereglering

för tiden från och med den 1 juli 1920, i stort sett neutralisera

verkan av att sagda lönereglering normerats efter en högre prisnivå än

den, efter vilken lönerna vid oreglerade verk — inberäknat tillfällig löneförbättring

— fastställts.

I fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket, som

erhållit provisorisk lönereglering från och med år 1921, antog slutligen

1920 års riksdag särskilda bestämmelser, vilande på enahanda grunder

som de för kommunikationsverken fastställda.

Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i förut angivet

syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt, att dels grundtalet

bestämdes till 16 enheter lägre belopp än för övriga verk, dels ock

det belopp, på vilket dyrtidstillägg Ilek beräknas, begränsades till 85 procent

av avlöningen.

Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdag får

jag erinra, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326, föreläde

riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser sammanförts

såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I detta

förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna för dyrtidstilläggens

beräknande. De ändringar av tidigare bestämmelser i ämnet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5. 3

som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels eu allmän nedsättning

av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet, dels därjämte en särskild

reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll i samband härmed begreppet

familjeförsörjare eu något ändrad bestämning. Riksdagen vidtog emellertid

ännu eu nedsättning, avseende befattningshavare vid de ämbetsverk och

kårer, som erhållit ny definitiv lönereglering, nämligen förutom de affärsdrivande

verken statsdepartementen och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen. I sådant syfte ökades förberörda avdrag ä

grundtalet till 20 och sänktes det procenttal av lönen, vara dyrtidstillägg

Ilek beräknas, till 80. Efter motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen

för befattningshavare vid armén och marinen, vilka erhöllo

provisorisk lönereglering vid 1921 ars riksdag. Riksdagen antog vidaie

ändrade bestämmelser rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet för sjukdom,

gående ut på att dyrtidstillägg under sådan tjänstledighet skulle

utgå endast å den verkligen uppburna avlöningen.

Vid 1922 års riksdag genomfördes en del smärre ändringar i vissa detaljbestämmelser

rörande dyrtidstilläggen. Därjämte vidtogs en modifikation

i avseende å sättet för fastställandet av grundtalet i syfte att underlätta

arbetet med dyrtidstilläggens uträknande in. m.

Till 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t i fråga om dyrtidstilläggen

ett förslag, som innebar en fullständig omläggning av reglerna för dyrtidstilläggens

utgående. Enligt förslaget skulle dyrtidstilläggen för olika

störa avlöningar utgå efter ett och samma procenttal, dock att dyrtidstillägg

ej skulle utgå å högre belopp än 650 kronor i månaden för

oreglerad och 800 kronor i månaden för reglerad avlöning. Beträffande

befattningshavare med oreglerad avlöning skulle dyrtidstilläggen beräknas

efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen.

Vid en indexställning av 175 skulle alltså, med iakttagande av föreskriven

avrundning, procenttalet vara 37. För befattningshavare vid nyreglerade

verk skulle dyrtidstillägget utgå efter ett med 18 enheter minskat

procenttal. Vid eu indexställning av 175 skulle alltså procenttalet vara

19. Förhöjning på grund av försörjningsplikt skulle enligt förslaget tillkomma

allenast dem, som hade minderåriga barn att försörja; och skulle

för dessa dyrtidstillägget ökas med en tiondel av vad eljest skolat utgå.

Däremot skulle dyrtidstillägget nedsättas med en tiondel för befattningshavare

under 25 år utan försörjningsplikt, som här avses. — I Kungl.

Maj:ts förslag vidtog riksdagen allenast den ändringen, att den föreslagna

procentuella förhöjningen av dyrtidstillägget för barnförsörjare utbyttes

mot fasta barntillägg, vilka skulle utgå vid de reglerade verken med 4

kronor och vid de oreglerade verken med 5 kronor för månad och barn

under 16 års ålder.

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst utfärdades den 15 juni 1923 (nr 265). Beträffande diplomatiska

och konsulära tjänstemän utfärdades samma dag i enlighet med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

Inkomna

framställ
ningar.

Nya grunder

för dyrtidsti

I läggen.

riksdagens beslut särskild kungörelse angående grunderna för dyrtidstilllägget

(nr 277). Vad angår fast anställt manskap vid armén och marinen

m. fl. utfärdades likaledes samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg

åt nämnda personal (nr 200). Samtliga ifrågavarande kungörelser gälla

från och med den 1 juli 1923 tillsvidare utan någon viss tidsbegränsning.

I detta sammanhang, och innan jag går att närmare beröra frågan om de

bestämmelser, som enligt mitt förmenande efter den 30 juni 1924 böra bliva

gällande i fråga om dyrtidstillägg till statens befattningshavare, ber jag få

omnämna, att Sveriges statstjänstemannanämnd i skrivelse den 26 november

1923 gjort framställning, i syfte att dyrtidstilläggen måtte fortfarande få utgå

efter samma grunder som för närvarande, dock att dyrtidstillägg måtte få beräknas

a avlöning intill 1,250 kronor per månad för befattningshavare vid nyreglerat

verk samt intill 1,000 kronor för övriga befattningshavare. Hemställan

om oförändrade grunder för dyrtidstilläggens utgående har jämväl

framförts av trafiktjänstemännens riksförbund i skrivelse den 2 december 1923.

Å andra sidan hava styrelserna för statstjänarnas centralorganisation i

skrivelse den 12 november 1923 och för svenska järnvägsmannaförbundet

i skrivelse den 19 december 1923 hemställt, att de lägst avlönade befattningshavarna

måtte vid dyrtidstilläggens fastställande bättre tillgodoses

än enligt nu gällande grunder. Förstnämnda styrelse har därjämte yrkat,

att den bestämmelse, som föreskriver minskning med 10 procent av dyrt.

idstillägget för befattningshavare under 25 år, måtte bortfalla. Beträffande

vissa detaljbestämmelser i den nuvarande allmänna kungörelsen hava framställningar

gjorts av styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund ävensom

av kamreraren hos direktionen för Stockholms stads undervisningsverk.

På sätt redan nämnts har man genom beslut vid 1923 års riksdag nått

fram till i stort sett mot avlöningarna proportionella dyrtidstillägg. Härigenom

hava bestämmelserna för dyrtidstilläggen vunnit i enkelhet, och

arbetet med dyrtidstilläggens bestämmande och utbetalande har avsevärt

minskats. Enligt min mening är för övrigt ett system med proportionella

dyrtidstillägg under nuvarande förhållanden det principiellt riktiga. I

enlighet med denna min uppfattning har jag ock haft under övervägande att

föreslå vissa ändringar i gällande huvudgrunder för dyrtidstilläggen i syfte

att giva större utrymme åt ett sådant system. Då man kan utgå från att

de vid löneregleringarna fastställda lönerna borde vara riktigt avvägda gent

emot varandra, har det nämligen synts mig under nuvarande förhållanden

saknas giltig anledning till de modifikationer i systemet, som för närvarande

gälla. Jag har alltså övervägt dels ett borttagande av maximibegränsningen

för dyrtidstilläggen eller i varje fall en höjning av berörda maximum, dels ock

ett upphävande av den särskilda begränsningen av dyrtidstillägget för befattningshavare

under 25 år och utan försörjningsplikt. Då det emellertid

nu befunnits nödvändigt att av statsfinansiella skäl vidtaga en allmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 5.

'')

nedsättning av dyrtidstilläggen, har det ansetts tillbörligt, att denna

nedsättning drabbar samtliga befattningshavare i huvudsakligen lika mån;

och har jag av denna anledning stannat vid att ej föreslå någon ändring

i de av mig nu berörda avseenden.

Vad angår huvudgrunderna för dyrtidstilläggen vill jag emellertid

ifrågasätta viss jämkning i annat hänseende. Enligt gällande grunder

fastställas de procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen utgå, med ledning av

det vid varje kvartalsskifte uträknade talet fiir levnadskostnadsökningen.

Följaktligen kunna dessa procenttal förskjutas under årets olika kvartal.

Sedan numera levnadskostnaderna i avsevärd män stabiliserats, hava växlingarna

i indextalen för levnadskostnaderna endast medfört obetydliga

variationer i dyrtidstilläggen. Indextalen hava under 1923 års särskilda

kvartal utgjort 183, 177, 174 och 177. Indexens ställning den 1

januari 1924 väntas hålla sig omkring sistnämnda siffra. Under angivna

omständigheter synes tiden vara inne att låta dyrtidstilläggen utgå efter

fasta, för hela budgetåret gällande procenttal, vilka procenttal böra fastställas

med ledning av den för budgetåret väntade genomsnittliga indexställningen.

En dylik anordning torde medföra fördelar för såväl staten

som den enskilde befattningshavaren. Kostnaderna för dyrtidstilläggen

fastlåsas, och uträknandet av de till de enskilda befattningshavarna utgående

dyrtidstilläggen förenklas högst avsevärt. De fasta procenttalen

medföra för den enskilde befattningshavaren möjlighet att för hela budgetåret

överskåda sina inkomstförhållanden.

Vidkommande härefter dyrtidstilläggens storlek vill jag till en början

erinra, att desamma icke under någon period hittills i förhållande till

avlöningarna motsvarat full kompensation för den inträdda prisstegringen.

Kompensationsgradens utveckling under skilda tider och för olika grupper

av befattningshavare har framför allt varit beroende av de medelsbelopp,

som ansetts kunna ställas till förfogande för ändamålet. Vid den omläggning

av grunderna för dyrtidstilläggen, vilken — såsom förut angivits

genomfördes vid 1923 års riksdag, nödgades man på grund av statsfinansiella

skäl i avsevärd grad begränsa kostnaderna för dyrtidstilläggen.

Jämväl då det nu gäller att bestämma grunderna för dyrtidstilläggen,

måste hänsyn tagas till den begränsade medelstillgången. I det förslag

till riksstat, som senare i dag kommer att föreläggas Kungl. Maj:t, hava

med hänsyn till de inkomster, som för statsregleringen stå till förfogande,

långt gående begränsningar av utgifterna vidtagits. Även i fråga om

dyrtidstilläggen har en nedsättning befunnits erforderlig. Nedsättningen

har synts mig böra begränsas till de procentuella tilläggen. Någon ändring

av de fasta barntilläggen har jag sålunda ej ansett mig böra föreslå.

Den erforderliga nedsättningen av dyrtidstilläggen synes böra så genomföras,

att den sammanlagda inkomsten av lön och dyrtidstillägg enligt

gällande grunder, med bortseende dock från barntilläggen, avkortas i ungefär

samma proportion för befattningshavare vid oreglerade och reglerade verk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

Med iakttagande härav och för vinnande av den nödvändiga kostnadsminskningen

höra de fasta procenttalen för dyrtidstilläggen, enligt vad en

närmare kalkyl ger vid handen, fastställas till 33 för befattningshavare vid

oreglerade verk och till 16 för befattningshavare vid reglerade verk.

Vid dyrtidstilläggens beräknande för budgetåret 1923—1924 utgick man

från en medelindex om 175, ett antagande, som, såvitt nu kan bedömas,

i stort sett synes vara riktigt. Beträffande budgetåret 1924—1925 har

man, på sätt jag senare i dag får tillfälle närmare utveckla, varit hänvisad

att kalkylera med i stort sett samma prisnivå som den nu gällande.

I jämförelse med de procenttal, som vid levnadskostnadsindex 175 skulle

erhållas enligt gällande grunder, nämligen 37 för befattningshavare

vid oreglerade verk och 19 för övriga befattningshavare, innebära de

föreslagna fasta procenttalen för dyrtidstilläggen en nedsättning av 4

resp. 3 enheter. För befattningshavare utan försörjningsplikt minskas

härigenom själva dyrtidstilläggen med omkring 11 procent vid oreglerade

verk och omkring 16 procent vid nyreglerade verk. I förhållande till den

sammanlagda inkomsten av lön och dyrtidstillägg uppgår nedsättningen

för båda grupperna till mindre än 3 procent.

För att erhålla en konkret bild av förslagets verkningar hava i efterföljande

tabell för ett antal befattningshavare angivits dels grundlönerna

år 1914 och för närvarande, dels dyrtidstilläggen enligt nuvarande och

enligt föreslagna grunder samt den ur de ändrade grunderna framgångna

nedsättningen av dyrtidstilläggen, dels slutligen den sammanlagda inkomsten

(lön dyrtidstillägg) och dennas storlek i procent av 1914 års

lön (löneindex). Tabellen, som är sammanställd i anslutning till de vid

1923 års proposition (nr 2) med förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m.

fogade tabeller, upptager endast ett fåtal befattningar. Med ledning av

i sistnämnda tabeller meddelade siffermaterial kunna emellertid motsvarande

uppgifter utan svårighet erhållas för samtliga de befattningshavare,

som redovisas i fjolårets proposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl- Maj:ts proposition Nr ,5.

i

Avlöningar och dyrtidstillagg per är enligt nu gällande och före.slagnn grunder.

Befattningshavare över 25 år och utan barn. Begynnelselöner. I.evnadskostnadsindex 175.

1

| s "

i « "

1 4

t 5

6

'' 7

8

»

in

«!

i

L

ö n

j Dyrtidstillägg 1

L

ön -{- dyrtidstillägg

enligt

enligt

enligt nuvaran- de grunder

enligt före- slagna grunder

Ortsgrupp

År

1914

kr.

Nu

kr.

nuva-

rande

grun-

der

kr.

före-

slagna

grun-

der

kr.

Ned-

sätt-

ning

kr.

kr.

löne- index

(lönen

enligt

kol. 3

= 100)

kr.

löne- index

(lönen

enligt

kol. 3

= 100)

Xyreglerade verk.

Generaldirektör ...

Dyraste

ort

11,000

17,040

1,824

1,536

288

18,864

171

18,576

169

i Byråchef ............

»

»

8,100

10,500

1,824

1,536

288

12,324

152

12,036

149

I Sekreterare .........

»

»

5,800

7,668

1,457

1,227

230

9,125

157

8,895

‘53

! Notarie...............

»

»

4,000

6,420

1,220

1,027

193

7,640

191

7,447

186

Postexpeditör ......

Dyraste

»

2,530

4,350

827

696

131

5,177

205

5,046

199

»

Billigaste

»

2,200

3,450

656

552

104

4,106

187

4,002

l82

Lokomotivförare...

Dyraste

»

1,860

3,672

698

588

no

4,370

235

4,260

229

»

Billigaste

»

1.560

2,880

547

461

86

3,427

220

3,341

214

Konduktör .........

D vraste

»

1,440

2,988

568

478

90

3,556

247

3,466

241

» ......

Billigaste

»

1,200

2,340

445

374

71

2,785

232

2,714

226

Stationskarl.........

Dyraste

»

1,356

2,520

479

403

76

2,999

221

2,923

216

» .......

Billigaste

1,128

1,980

376

317

59

2,356

209

2,297

204

Telegrafi st

(kvinnlig)

Dyraste

>

1.449

3.204

609

513

96

3,813

263

3,717

z57

» »

Billigaste

»

1,260

2,700

513

432

81

3,213

255

3,132

249

Rikstelefonist

(kvinnlig)

Dyraste

»

1,104

2,574

489

412

77

3,063

277

2,986

270

» »

Billigaste

»

960

2,160

410

346

64

2,570

268

2,506

26l

Kontorsbiträde

(kvinnligt)

Dyraste

»

1,200

2,160

410

346

64

2,570

214

2,506

209

» »

Billigaste

»

1,050

1,800

342

288

54

2,142

204

2,088

199

Oreglerade verk.

Landshövding ......

Dyraste

Drt

13,000

15,000

2,886

2,574

312

17,886

138

17,574

135

Byråchef ............

»

»

8,100

9,100

2,886

2,574

312

11,986

148

11,674

144

Sekreterare .........

>

»

5,800

6,800

2,516

2,244

272

9,316

161

9,044

136

Notarie ..............

»

»

4,000

4,900

1,813

1,617

196

6,713

168

6,517

163

Vaktmästare.........

Dyraste

»

1,200

1,900

703

627

76

2,603

217

2,527

211

» .........

Billigaste

»

1,050

1,550

573

511

62

2,123

202

2,061

196

Skrivbiträde

(kvinnligt)

Dyraste

1,200

1,600

592

528

64

2,192

>83

2,128

177

» »

Billigaste

»

1,050

1,400

518

462

56

1,918

is?

1,862

177

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 3 sista stycket av gällande kungörelse i

ämnet föreskrivna avrundningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

Detaljbe
stämmelser.

Av tabellen framgår, att den föreslagna nedsättningen av dyrtidstillläggen

begränsats till relativt små belopp. I jämförelse med de år 1914

utgående avlöningarna representerar också summan av lön och dyrtidstilllägg

även efter dyrtidstilläggens nedsättning en procentuell ökning, som

tack vare tillfälliga och definitiva löneregleringar ofta nog — för de lägsta

befattningshavarna i regel — mer än täcker levnadskostnadsstegringen.

Även om man utgår från att 1914 års löner hänföra sig till 1905 års prisnivå

och jämförelsen sålunda skall göras icke med prisstegringen sedan

år 1914 (75 procent) utan med prisstegringen sedan år 1905 (omkring 100

procent), visar det sig, att en stor del av de lägre befattningshavarna enligt

förslaget fortfarande skulle erhålla full kompensation för prisstegringen.

Vad åter angår högre befattningshavare är kompensationen för prisstegringen

såväl vid nuvarande som föreslagna grunder för dyrtidstilläggen

mer eller mindre ofullständig.

Vid jämförelser mellan den sammanlagda löneinkomsten år 1914 och för

närvarande må emellertid beaktas, att genomförda löneregleringar för åtskilliga

av befattningshavarna avsett att innebära icke blott ersättning

för penningvärdets fall utan även en uppflyttning i högre löneställning

än den förutvarande.

Vad angår de ändringar i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, som för genomförande

av nu föreslagna jämkningar beträffande grunderna för dyrtidstilläggen

måste vidtagas, begränsas desamma till §§ 2, 3 och 4.

Med införande av fasta procenttal bliva föreskrifterna i § 2 rörande uträknandet

och fastställandet av det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

onödiga. Hela denna paragraf kan följaktligen utgå.

I §§ 3 och 4 erfordras den ändring, att de fasta procenttal, varigenom

dyrtidstilläggets storlek i förhållande till avlöningen fastställes, direkt

utsättas.

Jag ber i detta sammanhang få omnämna, att de av mig föreslagna

jämkningar i grunderna för dyrtidstilläggen icke påkallar någon ändring

av förberörda kungörelse den 15 juni 1923 angående dyrtidstillägg åt

diplomatiska och konsulära befattningshavare.

Vad angår dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén och marinen

m. fl. kommer chefen för försvarsdepartementet att senare i dag

framlägga förslag.

Beträffande detaljerna i den nuvarande kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst torde böra

omnämnas det förslag, som framställts av kamreraren hos direktionen

över Stockholms stads undervisningsverk och som hänför sig till reglerna

för dyrtidstilläggens avrundning i fall, som avses i § 8. I andra stycket

av nämnda paragraf föreskrives, dels att dyrtidstillägg för befattnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr o. 9

liavare, sou) av statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera

befattningar, ej utgår å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal, dels oek att vad av det beräknade dyitidstillägget

överskjuter helt krontal bortfaller. Den föreslagna ändringen

avser, att sistnämnda bestämmelse om det beräknade dyrtidstilläggets

avrundning skall gälla för varje särskilt avlöningsbelopp. En dylik

ändring skulle emellertid komma att stå i strid med stadgandet i första

stycket av samma paragraf, enligt vilket dyrtidstillägg i här avsedda fall

skall beräknas icke å de särskilda avlöningsbeloppen utan å de sammanlagda

avlöningsförmånerna. Och någon ändring av detta stadgande, som

är påkallat av bestämmelserna om dyrtidstilläggets maximering, synes

mig ej vara av förhållandena betingad. Med hänsyn härtill kan jag ej

biträda förslaget om ändrade bestämmelser för dyrtidstilläggets avrundning

i här avsett fall.

Ett av bemälde kamrerare framställt förslag beträffande det s. k. barntillägget,

i syfte att detta för del av månad skulle på visst sätt avrundas

till helt krontal, synes mig ej heller vara av den betydelse, att ändring

bör äga rum.

I förberörda framställning av styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund

har föreslagits, att lärarna vid de allmänna läroverken måtte erhålla

dyrtidstillägg å högst 600 kronor under månaderna januari, juni, augusti

och december, å högst 700 kronor under månaderna februari, mars, april,

maj, september, oktober och november samt å högst 500 kronor under juli

månad. Förslaget är föranlett därav, att avlöning till läroverkslärarna

_ liksom för övrigt till vissa andra lärare — utgår med olika

belopp under olika delar av året och att på grund härav nuvarande

maxim ibestämmelser kunna medföra, att dyrtidstillägget utgår

med lägre sammanlagt belopp än om avlöningen vore jämt fördelad

över hela året. Då emellertid motsvarande ojämnheter, om ock i mindre

omfattning, kunna inträffa jämväl för andra befattningshavare, synes

det ej vara lämpligt att införa undantagsbestämmelser, som skulle avse

allenast läroverkslärarna och vissa med dem jämförliga lärare vid andra

undervisningsanstalter. Med hänsyn härtill och då ett allmänt avhjälpande

av här påtalade orättvisor knappast låter sig göra utan slopande

av maximibestämmelserna eller en avsevärd höjning av nuvarande

maximibelopp, har jag ansett mig ej böra tillstyrka den av läroverks''ärarnas

riksförbund föreslagna ändringen.

Vad angår kostnaderna för dyrtidstilläggen torde senare i dag närmare

förslag komma att föreläggas Kungl. Maj:t och erforderliga anslag

föreslås till upptagande å riksstaten för budgetåret 1924—1925. I förevarande

sammanhang vill jag allenast meddela följande sammanställning

rörande kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1924—1925,

dels enligt nuvarande grunder vid en antagen indexställning av 175, dels

enligt föreslagna grunder (miljoner kronor).

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. ■> höft. (Nr ö.) -

Kostnads
frågan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

Beräknade kostnader under budgetåret

1924 — 1925

1

Enligt

Enligt

nuvarande

föreslagna

Bespar

grunder

grnnder

A. Dyrtidstiliägg rid affärsverken.

j 1. Befattningshavare .. •.......................................

28.2

24.1

4.1

I 2. Pensionärer ................................................

3.s

3.4

0.4

Summa

32.0

27.5

4.5

B. Dyrtidstillägg i övrigt.

t. Allmänna dvrtidstilläggsanslagen å huvudtitlarna

II-X ......................................................

29.5

25.g

3.o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .........

22.4

20.i

2.2

3. Mynt- och justeringsverket m. fl. verk ............

0.3

0.2

0.1

4. Övriga dyrtidstilläggsanslag å huvudtitlarna II—X

1.5

1.0

0.5

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl.

9.5

8.7

O.s

6. Pensionerade båtsmän m. fl...........................

1.8

1.8

—

Summa

64.5

57.0

7.:*

Tillsammans

96.5

84.5

i2.o

På sätt hittills skett torde vid de afiärsdrivande verken samt flottans

pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

dyrtidstilläggen böra utgå av de medel, av vilka omkostnaderna för

vederbörande verk och institutioner i övrigt bestridas.

I detta sammanhang ber jag få framhålla, att viss omläggning av sättet

för bestridande av kostnaderna för de i arbetslönerna vid arméns och

marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar ingående dyrtidstillägg

torde böra genomföras från och med budgetåret 1924—1925. Denna

omläggning skulle innebära, att sagda kostnader enligt riksdagens uttalade

önskan skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag

i stället för, såsom nu sker, från fjärde huvudtitelns anslag

till dyrtidstillägg. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för försvarsdepartementet

att senare i dag föreslå härav påkallad omräkning

av förstnämnda anslag. I förevarande sammanhang torde böra begäras

riksdagens medgivande, att berörda kostnader må bestridas av vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom departementet

utarbetat förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst (bilaga A) samt hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga sagda förslag till kungörelse;

dels ock besluta,

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts proposition Nr 5.

att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,

statens vattcnfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa

samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. dyrtidstilllägg

för budgetåret 1924—1925 skall utgå av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil.

lätt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtsa till

riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Looström.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr o.

Bilaga A.

Förslag

till

Kungörelse

angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Härigenom förordnas, att § 2 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skall

upphöra att gälla samt att §§ 3 och 4 i samma kungörelse skola i nedan

intagna delar hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i särskild

ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget med 33 procent av den för månad

uppburna avlöningen; dock att

dels beträffande — — — krontal bortfaller.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare---iakttagande därav,

att det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget skall utgå, utgör 16,

att det belopp, — — — angivna belopp.

Mom. 2. Därest för — — — sagda övergångsbestämmelser.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Stockholm, Isaac Mai-cus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:254 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 s. 7 i texten
  2. Rskr. 1924:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1 s. 10 i texten
  3. Rskr. 1924:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dgrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder. a1 i texten
  4. Rskr. 1924:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dg r tid stillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesu s. 14 i texten
  5. Rskr. 1924:238 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 åt dels kyrkoherd s. 6 i texten

Visa alla 17