Sök i Ratio Lex

Angående dels årliga understöd å allmänna indragning sstaten åt förre vaktkonstaplarna Frans Johanssons och Johan August Svensson Rosells änkor dels ock tilläggspension åt förre vaktkonstapeln Frans Oscar Fredrik Larsson

1924-01-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:8, Angående dels årliga understöd å allmänna indragning sstaten åt förre vaktkonstaplarna Frans Johanssons och Johan August Svensson Rosells änkor dels ock tilläggspension åt förre vaktkonstapeln Frans Oscar Fredrik Larsson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 8.

1

Nr 8.

Kungl. Mayts proposition till riksdagen angående dels årliga understöd

å allmänna indragning sstaten åt förre vaktkonstaplarna Frans

Johanssons och Johan August Svensson Rosells änkor dels ock

tilläggspension åt förre vaktkonstapeln Frans Oscar Fredrik

Larsson; given Stockholms slott den 12 januari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

januari 1924.

Närvarande:

Statsministern Tkygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning dels två ärenden angående understöd åt

tvenne vaktkonstapelsänkor, dels ock ett ärende angående tilläggspension

åt en pensionerad vaktkonstapel. Därvid anför föredraganden:

Vaktkonstapeln vid straffängelset i Stockholm Frans Johansson, som var A) Angående

född den 25 januari 1849, anställdes i fångvårdens tjänst den 25 oktober

1872, varifrån han avgick den 14 april 1875, återinträdde i fångvårdens konstapeln

tjänst den 1 juni 1877, konstituerades till vaktkonstapel den 19 december F- Johanssons

1882 samt erhöll den 1 februari 1914 efter uppnådd pensionsålder avsked Skansion,

med pension. Johansson avled den 30 oktober 1917. Han var icke del- fBdd

Knstians
ägare

i civilstatens änke- och pupillkassa. dotter.

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 saml. S höft. (Sr 8—9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 8.

Johansson efterlämnade såsom stärbhusdelägare sin änka Amalia Johansson,

född Kristiansdotter, samt en vuxen son. Behållningen i boet uppgick

till 427 kronor 16 öre.

I underdånig skrivelse den 16 oktober 1923 har nu änkan Johansson,

som är född den 8 augusti 1848 och enligt ingivet läkarintyg på grund

av »vanliga åldersförändringar» är fullständigt oförmögen till arbete, anhållit,

att, enär hon saknade egna medel och ej heller kunde påräkna

någon hjälp från sin son, vilken själv levde i fattiga omständigheter,

Kungl. Maj:t täcktes med behjärtande av hennes bekymmersamma belägenhet

hos riksdagen göra framställning om beredande åt henne av en årlig

pension med det belopp, som skulle tillkommit henne, därest mannen

Johansson varit delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

I infordrat utlåtande över framställningen har fångvårdsstyrelsen, med

bifogande av införskaffat intyg, utvisande att änkan Johanssons son, vilken

har sex minderåriga barn och hustru att försörja, lever i fattiga omständigheter

och på intet sätt kan bidraga till sin moders uppehälle, hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes dels genom proposition till riksdagen utverka

pension till henne att utgå från och med den 1 juli 1924, dels ock i avbidan

härå tilldela henne ett understöd till belopp, som Kungl. Maj:t

kunde finna skäligt.

Statskontoret har i infordrat utlåtande anfört: Då riksdagen under senare

år i flera fall beviljat understöd åt änkor efter vaktkonstaplar, vilka icke

vunnit delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa och vilkas efterlämnade

anhöriga alltså icke hade någon pension att därifrån påräkna,

tillstyrkte statskontoret med hänsyn tillika därtill, att ömmande omständigheter

finge anses föreligga i detta fall, att något understöd utverkades åt

änkan Johansson; och då hon, därest mannen varit delägare i nämnda

kassa, kommit i åtnjutande av pension å 250 kronor, syntes understödet

åt henne kunna bestämmas till 240 kronor, motsvarande vad som riksagen

i allmänhet beviljat i dylika fall. Till detta belopp komme under

nuvarande förhållanden pensionstillägg och dyrtidstillägg. Änkan Johanssons

man hade avlidit redan den 30 oktober 1917. Det syntes emellertid

icke kunna ifrågakomma att nu bevilja understöd retroaktivt för hela den

därefter förflutna tiden, utan föreställde sig statskontoret, att understöd

borde i detta fall utgå från och med månaden näst efter den, då ansökningen

därom ingivits eller sålunda från och med november 1923. Statskontoret

finge i detta avseende åberopa 1922 års riksdags beslut rörande

pension åt f. d. förrådsvaktmästaren M. P. Hellfrid (riksdagens skrivelse

nr 302 sid. 17). På grund av vad sålunda anförts hemställde statskontoret,

det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att änkan Johansson

finge från och med den 1 november 1923 under sin återstående livstid,

så länge hon förbleve änka, åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 240 kronor för år räknat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 8 3

Vaktkonstapeln vill straffängelset i Stockholm Johan August Svensson

Rosen, som var född den 11 mars 1856, anställdes i fångvårdens tjänst A s.l0ll

den 1 april 1882, konstituerades till vaktkonstapel den 19 december 1882

samt erhöll den 1 juni 1922 efter uppnådd pensionsålder avsked med pen- Ulrika Roselly

sion. Rosen var icke delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. fsddWMund.

Rosen, som avled den 9 juni 1923, efterlämnade såsom stärbhusdelägare

sin änka Johanna Ulrika Rosen, född Wiklund, och tre myndiga barn.

Enligt bouppteckning uppgick behållningen i boet till 3,187 kronor.

I underdånig skrivelse den 16 oktober 1923 har änkan Rosett, som är

född den 21 september 1857 och enligt ett ansökningen bifogat läkarbetyg

på grund av arterioscleros är oförmögen att sig med eget arbete försörja,

under förmälan att hon ej kunde av sina barn påräkna någon nämnvärd

hjälp, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning

om beredande åt henne av en årlig pension till det belopp, som skulle

tillkommit henne, därest mannen Rosell varit delägare i civilstatens änkeoch

pupillkassa.

I infordrat utlåtande över framställningen har fångvårdsstyrelsen, med

bifogande av införskaffat intyg, utvisande att änkan Rosell icke kunde

från sina barn påräkna något nämnvärt bidrag till sitt underhåll, hemställt,

att, enär änkan Rosell vid sådant förhållande måste anses vara i

behov av något understöd, Kungl. Maj:t täcktes dels genom proposition till

riksdagen utverka pension till änkan Rosell att utgå från och med den

1 juli 1924, dels ock i avbidan därå tilldela henne understöd till belopp,

som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt.

Statskontoret har av enahanda skäl, som anförts beträffande understöd

åt änkan Johansson, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva, att änkan Rosell finge från och med den 1 juli 1923 under sin

återstående livstid, så länge hon förbleve änka, åtnjuta pension från allmänna

indragningsstaten till ett belopp av 240 kronor för år räknat.

Förre vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen Frans Oscar C) TiMggsFredrik

Larsson, som är född den 21 juli 1858, inträdde den 3 december Jy™°vakt1906

i fångvårdens tjänst och konstituerades den 27 mars 1911 till vakt- konstapeln

konstapel. Under åren 1884—1906 var han anställd hos skräddarmästare,

vilka på entreprenad utfört skrädderiarbete för Svea och Upplands artilleriregemente.

Han erhöll avsked från sin vaktkonstapelsbefattning från och

med den 1 augusti 1923 och tillerkändes av statskontoret avkortad pension

till belopp, motsvarande 16/3ö av pensionsunderlaget 1,716 kronor, eller alltså

efter föreskriven avrundning 792 kronor.

I underdånig skrivelse den 24 oktober 1923 har Larsson, som enligt

företett läkarbetyg på grund av ålderdomssvaghet och dubbelsidigt ljumskbråck

för all framtid är mindre arbetsför, anhållit, att, enär den beviljade

pensionen vore allt för liten för att han och hans hustru skulle kunna

nödtorftigt existera, Kungl. Maj:t måtte tilldela honom den tilläggspension,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 8.

som kunde anses skälig med hänsyn till den tid, han utfört arbete för

statens räkning vid omnämnda regementen.

Fångvårdsstyrelsen har i infordrat utlåtande anfört: Vid bestämmande

av pensionens belopp tillgodoräknade statskontoret icke Larsson den tid,

han varit anställd hos omförmälda skräddarmästare. Så vitt emellertid

avseende kunde fästas å Larssons nämnda anställning före sitt inträde

i fångvårdens tjänst, funne styrelsen sig böra, med tillstyrkan av ifrågavarande

ansökning, hemställa, huruvida Kung]. Maj:t kunde finna skäl

att till riksdagen ingå med proposition i ärendet.

Statskontoret, som jämväl avgivit yttrande över framställningen, har däri

anfört följande: Vid flera tillfällen hade riksdagen vid beviljande av''pensioner

räknat vederbörande tillgodo även den tid, de i likhet med Larsson

icke innehaft direkt statsanställning, utan såsom anställda hos en av

staten antagen entreprenör utfört arbete för statens räkning. Exempelvis

hade 1920 års riksdag beviljat pensioner åt två skomakeriarbetare vid

Upplands artilleriregemente, vilka under en icke obetydlig del — närmare

20 år av den tid, som åberopats till stöd för beredande åt dem av

Pension av statsmedel, innehaft dylik anställning. Det syntes vid sådant

förhållande billigt, att jämväl Larsson för den tid, han vid Svea och Lapplands

artilleriregementen utfört arbete för statens räkning, komme i åtnjutande

av skälig förhöjning i den till honom nu utgående pensionen.

Statskontoret hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgivm, att Larsson finge från och med den 1 augusti 1923 från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension till så stort

belopp, att densamma jämte till honom författningsenligt utgående avkortad

pension uppginge till 1,200 kronor för år räknat, å vilket sammanlagda

belopp torde böra utgå dyrtidstillägg i enlighet med de för nyreglerade

pensioner fastställda grunder.

Till en början väll jag meddela, att enligt i pensionsstyrelsen inhämtad

upplysning änkan Johansson sedan den 1 januari 1918 uppbär understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring med ett belopp av 90 kronor för år.

Att staten i fall sådana som änkorna Johanssons och Rosells träder hjälpande

emellan, synes mig vara i överensstämmelse med billighet. På sätt

i dessa ärenden föreslagits och i enlighet med vad vid upprepade tillfällen

i liknande fall ägt rum torde hjälpen böra iklädas formen av ett årligt

understöd. Mot i sådant avseende föreslaget belopp, 240 kronor för år

jämte pensionstillägg och dyrtidstillägg, lärer icke vara något att erinra.

Understöden synas i överensstämmelse med statskontorets förslag böra

utbetalas till änkan Johansson från och med den 1 november 1923 och

till änkan Rosell från och med den 1 juli 1923. Det understöd, som för

närvarande till änkan Johansson utgår enligt lagen om allmän pensionsförsäkring,

kommer i händelse av bifall till förevarande förslag att i väsentlig

grad reduceras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 8. 5

Vidkommande härefter förslaget om tilläggspension åt Larsson synes mig

det vara i överensstämmelse mod billighet och i enlighet med vad vid

flera tillfällen i enahanda fall ägt rum (se Kungl. Maj:ts proposition nr

175 till 1920 års riksdag och rikdagens skrivelse nr 299), att den tid Larsson

varit anställd hos en av staten antagen entreprenör, som utfört arbete

för statens räkning, räknas honom tillgodo i fråga om hans pensionering.

Mot det av statskontoret föreslagna beloppets storlek har .jag intet att erinra.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att en var av förre vaktkonstapeln Frans Johanssons änka Amalia

Johansson, född Kristiansdotter, och förre vaktkonstapeln Johan August

Svensson Rosells änka Johanna Ulrika Rosell, född Wiklund, må, under

sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 240 kronor,

änkan Johansson från och med den 1 november 1923 och änkan Rosell från

och med den 1 juli 1923,

dels ock att förre vaktkonstapeln Frans Oscar Fredrik Larsson må, räknat

från och med den 1 augusti 1923, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension till så stort

belopp, att densamma, jämte till honom författningsenligt utgående avkortad

pension, uppgår till 1,200 kronor för år räknat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täckes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse

bilaga ... till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Lindström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1924:9 Bankoutskottets utlåtande Nr 9 s. 4 i texten