Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt klockaren vid amiralitets för samling en i Karlskrona C. A. Andersson och förre daglönaren M. Olsson Stål

1924-02-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:81, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt klockaren vid amiralitets för samling en i Karlskrona C. A. Andersson och förre daglönaren M. Olsson Stål

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

11

Xr 81.

Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående pension

å allmänna indragning sstaten åt klockaren vid

amiralitets för samling en i Karlskrona C. A. Andersson

och förre daglönaren M. Olsson Stål; given Stockholms

slott den 29 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Carl Malmroth.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 februari 1924.

Närvarande :

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks

von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,

Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, M ohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malmroth anför:

l:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 24 november 1923 dagtecknad skrift

har klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona Carl Alfred Andersson

gjort ansökning att efter erhållet avsked få komma i åtnjutande av pension

av statsmedel.

Ang.

pension åt

klockaren

C. A

Andersson.

502 435 24

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kumjl. Majt.-s proposition nr 81.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson, som är född den 14

oktober 1859, alltsedan den 1 maj 1889 innehar anställning såsom organist,

kantor och klockare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona; att han till

följd av sjukdom är för framtiden oförmögen till arbete; att han av statsmedel

åtnjuter, förutom ett mindre belopp såsom extra lönetillägg, en årlig

avlöning enligt stat av 600 kronor, varjämte han av församlingen uppbär lön

med 1.400 kronor och lönetillägg med 1,000 kronor för år räknat; att han

iir delägare i flottans pensionskassa endast beträffande gratial till änka och

barn och alltså icke för egen del är berättigad till pension från kassan;

samt att han, som år 1921 erhållit guldmedalj för nit och redlighet i rikets

tjänst, under sin ifrågavarande anställning på ett plikttroget och förtjänstfullt

sätt fullgjort sina åligganden.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har i yttrande den

29 november 1923 tillstyrkt, att Andersson måtte tillerkännas pension att

utgå med enahanda belopp som honom tillkommande avlöning enligt stat

eller 600 kronor för år.

I ärendet har direktionen över flottans pensionskassa den 14 december 1923

avgivit utlåtande och därvid anfört, att — i överensstämmelse med vad som

vore förhållandet med till vissa beställningshavare utgående tillfällig löneförbättring

— det till Andersson av statsmedel utgående extra lönetillägget

icke syntes böra utöva inflytande på storleken av den pension, som kunde

komma att tillerkännas honom av statsmedel, samt att direktionen, i likhet

med stationsbefälhavaren vid flöttans station i Karlskrona, tillstyrkte, att

Andersson såsom pension från statsverket tillerkändes ett belopp, motsvarande

den till honom enligt stat utgående avlöningen, eller 600 kronor för år.

Statskontoret har den 15 januari 1924 avgivit utlåtande i ärendet och därvid

anfört, att, därest under för handen varande omständigheter pension av

statsmedel över huvud taget kunde anses böra beredas Andersson, syntes

församlingen böra förutsättas i främsta rummet lämna bidrag därtill.

Anderssons fasta avlöning syntes utgöra 2,000 kronor, varav 1,400 kronor

utginge av församlingens medel och 600 kronor av statsmedel. Med iakttagande

av den vanliga regeln, att pensionen skulle utgöra % av den fasta

avlöningen, skulle alltså pensionen i detta fall böra bestämmas till ett avrundat

belopp av 1,340 kronor, varav 400 kronor borde utgå av statsmedel.

Då enligt statskontorets mening statsverket icke borde undandraga sig att

i detta fall lämna sådant bidrag, hemställde statskontoret, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Andersson finge, under förutsättning

att han från församlingen komme i åtnjutande av en pension å minst 940

kronor för år, från och med månaden näst efter den, då avgång från befattningen

ägde rum, under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 400 kronor årligen, varvid i fråga om pensionstillägg

och dyrtidstillägg skulle iakttagas, dels att vid avgörande av

frågan om och till vilket belopp pensionstillägg finge i detta fall utgå hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 81.

1 O

1 O

syn skulle tagas till pensionens hela belopp med inräknande av vad som

från församlingen i sådant avseende utginge, dels ock att dyrtidstillägg, där

sådant förekomme, skulle beräknas å det sammanlagda pensionsbeloppet

men av statsmedel bestridas allenast med vad som av det sålunda beräknade

dyrtidstillägget belöpte på den av statsmedel utgående pensionsförmånen.

Med avseende å vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, att någon pension

av statsmedel beredes Andersson efter erhållet avsked från innehavande

befattning såsom klockare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Härvid

ansluter jag mig till statskontorets förslag, att omförmälda pension bestämmes

till 400 kronor för år, ävensom att för dess utgående uppställes såsom villkor,

att Andersson från församlingen kommer i åtnjutande av pension å

minst 940 kronor för år. Yad av statskontoret föreslagits i fråga om pensionstillägg

och dyrtidstillägg till Andersson, därest pension av statsmedel

tillerkännes honom, finner jag mig böra biträda.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona Carl

Alfred Andersson må, under förutsättning att han från församlingen

kommer i åtnjutande av pension å minst 940 kronor för

år, från och med månaden näst efter den, då avgång från berörda

befattning äger rum, under sin återstående livstid uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med 400 kronor för

år, varvid i fråga om pensionstillägg och dyrtidstillägg skall

iakttagas, dels att vid avgörande av frågan om och till vilket

belopp pensionstillägg må i detta fall utgå hänsyn skall tagas

till pensionens hela belopp med inräknande av vad som från

församlingen i sådant avseende utgår, dels ock att dyrtidstillägg,

där sådant förekommer, skall beräknas å det sammanlagda

pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast

med vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper

på den av statsmedel utgående pensionsförmånen.

Ang.

pension åt

förre daglönaren

M. Olsson

Stål.

2:o.

Enligt kungörelsen den 25 november 1910 (nr 130, sid. (i), angående

pensionering av de vid marinen anställda förmän bland daglönare, sjukvaktare

och övriga daglönare, är daglönare vid uppnådda 65 levnadsår och

25 tjänstår efter 20 &rs ålder berättigad till pension. Enligt kungörelsen

den 24 augusti 1920 (nr 645) utgör pensionen för daglönare, som pensioneras

efter den 30 juni 1920, vid en tjänstetid av 25 år, för förman

och sjukvaktare 600 kronor samt för annan daglönare 500 kronor, vartill

kommer förhöjning intill viss gräns av nämnda pensionsbelopp med 20

kronor för varje fullt tjänstår därutöver.

Beträffande daglönares avgång från anställning gällde före den 1 januari

1918 den bestämmelsen, att daglönare, som fyllt 65 år, skulle, därest

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 81.

lian vore berättigad till pension, uppsägas från sin anställning vid flottan

och anmälas till pensions erhållande. Från och med den 1 januari 1918

hava emellertid särskilda stadgan den rörande anställning m. in av varvsarbetare

(daglönare) trätt i tillämpning, och skall enligt ifrågavarande bestämmelser

varvsarbetare, som fyllt 65 år, uppsägas från sin anställning

samt, om han är berättigad till pension, anmälas till erhållande därav.

Sedan fråga uppkommit, huruvida varvsarbetare, som antagits före den

1 januari 1918, borde avskedas med tillämpning av sistberörda bestämmelse,

även om han icke vore berättigad till pension, förordnade Kungl.

Maj.t genom brev den 18 mars 1921, att föreskriften, att varvsarbetare,

som fyllt 65 år, skulle uppsägas från sin anställning, tillsvidare ej skulle

tillämpas i fråga om varvsarbetare, vilken antagits före den 1 januari 1918,

samt att i fråga om uppsägning av sådan arbetare den äldre bestämmelsen

alltså fortfarande skulle gälla, dock med iakttagande att medgivande att

kvarstå i tjänsten, därest så med kronans fördel befunnes förenligt, icke

finge lämnas för längre tid än högst tre år efter uppnådd ålder av 65 år.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 19 november 1922 dagtecknad skrift

har förre daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Måns Olsson Stål

gjort ansökning att få komma i åtnjutande av pension, oaktat han icke

innehade den för pensions erhållande föreskrivna tjänstetid.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Olsson Stål, som är född den

14 oktober 1857, haft anställning såsom sappör vid sappörbataljonens 2:a

kompani under tiden den 31 augusti 1882—den 31 januari 1886 samt

såsom daglönare vid artilleridepartementet å flottans varv i Karlskrona

den 1 september 1898—den 5 oktober 1899, den 11 april 1901—den

30 april 1902 och den 7 april 1905—den 31 oktober 1922, vilken sistnämnda

dag Olsson Stål, vars arbetsförmåga varit nedsatt på grund av

sjukdom, efter skedd uppsägning vid uppnådda 65 levnadsår entledigats

från sin anställning med vitsord, att han sig redligt och väl skickat; att

hans sammanlagda tjänstetid från 20 års ålder vid avskedet utgjort 23 år

1 månad 17 dagar; samt att han under åren 1918—1922 uppburit en

avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 1,520

kronor för år.

Direktionen över flottans pensionskassa har den 2 november 1923 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört, att enär Olsson Stål till följd

av sjukdom icke kunnat fullgöra sin tjänst samt det alltså icke varit med

kronans fördel förenligt att längre bibehålla honom i tjänst, i avseende å

Olsson Stål icke tillämpats den enligt ovanberörda brev den 18 mars

1921 lämnade möjligheten att under tre år efter uppnådd ålder av 65

år bibehålla daglönare, som antagits före den 1 januari 1918. Direktionen

erinrade, att 1922 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts i

proposition nr 29 därom framställda förslag, beviljat vissa avkortade pen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung1. Maj-.ts proposition nr 81.

sioner från allmänna indragningsstaten till åtskilliga f. d. daglönare vid

flottans varv i Stockholm, som icke tjänat 25 år (riksdagens skrivelse

nr 302, punkt 19). Enär Olsson Stål icke tjänat staten i 25 år, vore

lian icke berättigad till pension genom flottans pensionskassa. Därest

han tjänat nämnda tid, skulle han från och med månaden näst efter den,

uti vilken han erhållit avsked, varit berättigad till en årlig pension

genom flottans pensionskassa av 500 kronor. Med hänsyn till Olsson

Ståls långa tjänstetid finge direktionen tillstyrka, att, i likhet med vad som

skett beträffande förenämnda f. d. daglönare vid flottans varv i Stockholm,

pension måtte beredas Olsson Stål, samt att pensionen bestämdes till 450

kronor för år, att utgå från och med november månad 1922.

Marinförvaltningen har i utlåtande den 10 januari 1924 hemställt om

bifall till vad direktionen över flottans pensionskassa sålunda föreslagit.

I utlåtande den 22 januari 1924 har statskontor et uttalat, att ämbetsverket,

på grund av vad i ärendet blivit meddelat och anfört samt med

stöd av 1922 års riksdags ovanberörda lieslut om pension i fall av liknande

beskaffenhet, funne sig kunna instämma i marinförvaltningens hemställan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Måns

Olsson Stål må från och med den 1 november 1922 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 450 kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o och

2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den tydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Ärje.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1924:32 Bankoutskottets utlåtande Nr 32 s. 7 i texten