Sök i Ratio Lex

Angående förhöjt understöd åt slöjdläraren A. Larsson

1925-03-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:109, Angående förhöjt understöd åt slöjdläraren A. Larsson

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 109.

9

Nr 109.

Kung!. Maj:ts ‘proposition till riksdagen angående förhöjt understöd

åt slöjdläraren A. Larsson; given Stockholms slott den 13

mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Lindeks, Laksson, Wigeokss, Möllek, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Hos Kungl. Maj:t har slöjdläraren i Skara stads skoldistrikt Albert Larsson,

med förmälan att statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

förklarat honom berättigad att efter avgång från sin befattning komma i

åtnjutande av helt understöd med 450 kronor årligen, anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte bereda honom en fyllnadspension å 1,425 kronor. Innan jag

närmare ingår på denna ansökning, torde jag få erinra om de författningsbestämmelser,

som hava avseende på den kategori av lärare, till vilken

Larsson hör.

Enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 22 juni 1892 för småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt med däri sedermera vidtagna ändringar

avsåg anstalten beredande av ålderdomsunderstöd åt, bland andra, lärare

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 95 käft. (Nr 108—109.)

Förhöjt

understöd åt

slöjdläraren

A. Larsson.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kimgl. Maj:ts proposition .Nr 109.

och lärarinnor i övningsämnen vid de till den allmänna folkundervisningen

hörande skolorna dock endast åt sådana lärare och lärarinnor i slöjd, vilka

crhölle minst samma avlöning, som författningsenligt tillkomme småskollärarinnor

(§ 1). Helt understöd skulle utgå med ett belopp av 450 kronor

för år (§ 6). Rätt till helt understöd tillkom efter avgång från tjänsten

varje understödsberättigad lärare, som uppnått 55 års ålder och räknade 30

tjänstår.

Sedermera har enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag ålderdomsunderstödsanstalten

uppgått i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. Reglemente för sistnämnda anstalt är utfärdat den 31 december 1919

(svensk författningssamling nr 878). Av detta reglemente må här anföras

följande bestämmelser:

För den, som före den 1 januari 1919 förklarats berättigad till pension

från folkskollärarnas pensionsinrättning eller före den 1 januari 1920 till

understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, skall för

tiden efter 1920 års ingång pensionen, respektive understödet höjas med

ett belopp, som med 300 kronor överstiger hälften av pensionens eller

understödets förutvarande belopp; dock att sålunda förhöjd pension icke

må överstiga 1,800 kronor eller understiga 1,000 kronor och sålunda förhöjt

understöd icke må understiga 600 kronor (Övergångsstadganden till kap.

TV, mom. 2).

Vidare utfärdade Kungl. Maj:t den 31 december 1919 kungörelse (nr 879)

angående godkännande av reglering av vissa i nyssnämnda reglemente avsedda

befattningar och förordnade därvid, att skolöverstyrelsen skulle meddela

dylikt godkännande beträffande, bland andra, lärare vid folkskolor.

Jag övergår nu till Larssons förenämnda ansökning.

Larsson, som är född den 26 februari 1854, har sedan den 1 oktober 1877

varit anställd som föreståndare och lärare vid Skara slöjdskola. Denna

skola är en kommunal anstalt med uppgift närmast att tillgodose undervisningen

i manlig slöjd vid Skara folkskolor. Dessutom har Larsson under

eu följd av år meddelat slöjdundervisning åt elever vid högre allmänna läroverket

och vid folkskoleseminariet i Skara. För sin verksamhet har Larsson

erhållit synnerligen berömmande vitsord. På grund av tidigare delaktighet

1 småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt har Larsson genom beslut

av styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den

2 mars 1923 förklarats berättigad att vid avgång från sin anställning erhålla

årligt understöd av 450 kronor. Han kvarstår dock alltjämt i tjänst.

Då nämnda belopp syntes alltför lågt, beslöt Skara skoldistrikt i mars 1923

att, i och för beredande åt honom av pensionsrätt i statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl., i enlighet med bestämmelserna i § 5

av anstaltens reglemente reglera bland andra den manliga slöjdlärartjänsten

vid Skara slöjdskola. Minimiavlöningen bestämdes därvid att utgöra de för

kvinnlig folkskollärare bestämda avlöningsförmånerna, nämligen, utom bostad

och bränsle eller ersättning därför, en kontant slutlön av 2,500 kronor.

Denna tjänstereglering godkändes av skolöverstyrelsen den 3 april 1923.

Enligt vad styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

in. fl. meddelat, har emellertid för pensionsanstalten icke blivit anmält, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition Nr 109. 11

Larssons tjänst blivit reglerad, och icke heller ansökan gjorts om att få den

reglerade tjänsten förenad med ponsionsrätt. Skolrådet har således icke

fullföljt de med tjänsteregleringen inledda åtgärderna för beredande av förbättrade

pensionsförhållanden åt Larsson. I sin ansökning anhåller nu Larsson

om en fyllnadspension å 1,425 kronor, motsvarande 75 procent å lönen (2,500

kronor utom bostad och vedbrand) eller 1,875 kronor, minskat med ovannämnda

pension å 450 kronor. Ansökningen har tillstyrkts av vederbörande

skolråd och folkskolinspektör samt av rektorerna vid högre allmänna

läroverket i Skara och vid folkskoleseminariet därstädes.

I utlåtande den 1 december 1924 har skolöverstyrelsen framhållit, att det

vore en ovanligt långvarig och betydelsefull gärning i det allmännas tjänst,

som Larsson hade bakom sig, då han, så snart de ekonomiska förhållandena

det medgåve, komme att lämna sin verksamhet såsom föreståndare för Skara

slöjdskola och såsom slöjdlärare för det högre allmänna läroverkets och folkskoleseminariets

elever. Den Larsson tillerkända pensionen å 450 kronor

vore alldeles för obetydlig både med hänsyn till hans mångåriga förtjänstfulla

verksamhet och i anseende till möjligheten för honom att därmed nå

sin bärgning. I fråga om förenämnda reglering av Larssons tjänst för erhållande

av pensionsrätt anför överstyrelsen, att denna reglering icke kunnat

medföra pensionsrätt för Larsson, enär han redan överskridit 65 års ålder.

Larsson ginge således miste om den förmånligare pension, som eljest skulle

kommit honom till del. Överstyrelsen funne hans ansökan billig och ville

på det varmaste tillstyrka densamma, detta så mycket hellre som endast

formella hinder, nämligen sökandens överårighet, stått i vägen för ordnandet

av hans pensionsfråga på grundvalen av den genomförda tjänsteregleringen

enligt § 5 i reglementet för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.

Styrelsen för nämnda anstalt anför i yttrande den 19 december 1924

huvudsakligen följande:

Larsson hade redan år 1919 fyllt 65 år, således innan pensionsanstalten

med år 1920 trädde i verksamhet, och följaktligen aldrig kunnat enligt

reglementet få innehava någon med pensionsrätt i anstalten förenad lärarbefattning

vid den allmänna folkundervisningen. Då Larsson redan långt

före pensionsanstaltens trädande i verksamhet varit berättigad att tillträda

understödet å 450 kronor — härför erfordrades fyllda 55 levnadsår och intjänade

30 tjänstår — syntes det ligga närmast till hands att utverka riksdagens

medgivande därtill, att mom. 2 i övergångsstadgandena till kap. IV

i pensionsanstaltens reglemente finge i detta fall analogt tillämpas. I sådan

händelse skulle Larsson bliva berättigad att vid frånträdandet av tjänsten

bekomma ett understöd å 975 kronor från anstalten. Liknande förfaringssätt

hade förut förekommit, i vilket avseende åberopades riksdagens skrivelse

den 9 juni 1922, nr 302, rörande slöjdlärarinnan i Gävle Nanna Ulrika

Karolina Elfstrand och Kungl. Maj:ts brev i ärendet den 30 juni 1922,

Härvid förklarades att Elfstrand finge — utan hinder av den omständigheten

att hon först efter den 1 januari 1920 förklarats berättigad till under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

JJeparte

mentschefen

12 Kung1. Maj:ts proposition Nr 109.

stöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt — erhålla förhöjning

i det till henne utgående understödet å 450 kronor årligen med ett

belopp, som med 300 kronor överstege hälften av detta understöd, eller med

525 kronor, räknat från den 1 december 1920, då hon tillträdde understödet.

Pensionsanstalten finner sig därför böra föreslå, att i anledning av Larssons

ansökan proposition av dylik innebörd avlåtes till riksdagen. Ett understöd

å 975 kronor skulle således kunna beredas Larsson utan annan åtgärd än

ett undanröjande av det rent formella hinder, som ligger däri, att han icke

redan före år 1920 utverkat det understöd å 450 kronor, vartill han då var

berättigad, utan allt fort kvarstått i tjänsten.

Statskontoret anför i utlåtande den 27 januari 1925:

I ärendet anförda billighetsskäl synas tala för utverkande hos riksdagen,

på sätt styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.

föreslagit, av en förhöjning till 975 kronor av det Larsson vid avskedstagandet

tillkommande understödet från nämnda anstalt.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att Larssons verksamhet bland annat

omfattat undervisning i slöjd för elever vid högre allmänna läroverket och

folkskoleseminariet i Skara. Att märka är emellertid, att Larsson ej varit,

anställd såsom lärare vid någon av de nämnda institutionerna och att ersättningen

för hans ifrågavarande arbete vad angår seminariet ej alls och

beträffande läroverket endast under de senaste åren utgått av statsmedel.

Vid sådant förhållande kan statskontoret icke tillstyrka någon ytterligare

åtgärd än den ovannämnda för beredande åt sökanden av pension eller

understöd av statsmedel.

Larsson har en ovanligt lång och mycket betydelsefull lärargärning bakom

sig. Hans arbete har, enligt vad från flera håll vitsordats, särskilt varit till

fromma för snickerislöjdens utveckling och spridning, och han har länge

räknats såsom en av landets mera framstående sakkunniga på slöjdens område.

Det synes mig med hänsyn härtill skäligt, att större understöd beredes

honom vid avgången från tjänsten än det belopp å 450 kronor, vartill

han utan vidare är berättigad. Därest den tjänst han innehar varit reglerad

och förenad med pensionsrätt, skulle innehavaren av densamma varit

berättigad till en pension å 1,875 kronor. Såsom styrelsen för statens anstalt

för pensionering av folkskollärare in. fl. framhållit, har Larsson emellertid

aldrig kunnat bliva delaktig av denna rätt, då han vid anstaltens trädande

i verksamhet år 1920 redan uppnått 65 års ålder. Emellertid har styrelsen

för nämnda anstalt erinrat om att, därest Larsson redan före den 1 januari

1920 blivit förklarad berättigad till understöd å 450 kronor, detta understöd

kommit att utgå med ett belopp av 975 kronor jämlikt övergångsbestämmelserna

till anstaltens reglemente. Om av riksdagen således utverkas medgivande

beträffande Larsson i samma avseende som vid 1922 års riksdag

skedde i fråga om understöd till slöjdlärarinnan Nanna Ulrika Karolina Elfstrand,

skulle Larsson vid avgången från tjänsten erhålla ett understöd å sistnämnda

belopp. Ehuru jag, i betraktande av den allmängagneliga verksamhet

Larsson utövat, icke kan undgå att finna även ett pensionsbelopp av 975

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109. 13

kronor val knappt, anser jag mig dock, mot statskontorets uttalande, icke

böra framställa förslag om någon åtgärd för utverkande av högre understöd

åt Larsson än vad pensionsanstaltens styrelse sålunda ifrågasatt.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

att slöjdläraren i Skara stads skoldistrikt Albert Larsson

må — utan hinder av den omständigheten att han först efter

den 1 januari 1920 förklarats berättigad till understöd från

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt — erhålla

förhöjning i det honom tillerkända understödet å 450 kronor

årligen med ett belopp, som med 300 kronor överstiger

hälften av detta understöd, eller med 525 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 95 höft. (Nr 108—109.)

3

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Normgivning och Sveriges beskattningsavtal, FT 1988 nr 5–6 s. 169, på s. 178 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:134 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1925:34 Bankoutskottets utlåtande Nr 34 s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1988 s. 169 Hans-Heinrich Vogel, Normgivning och Sveriges beskattningsavtal s. 178 i texten