Sök i Ratio Lex

Angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925

1925-03-13 · 24 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:125, Angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125

1

Nr 125.

Kungl Majds proposition till riksdagen angående anordnandet av en

allmän jordbruksräkning under 1925; given Stockholms slott

den 13 mars 1925.

Kungl. Maj;t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats-"0

letrer j0rdbruksärenden för ^nna dag, föreslå riksdagen att

tt“‘s“:LSt:are “vli"ande “u rika<,,8en

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Mart Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

iy%5.

Närvarande:

Statsministern Sandleb, statsråden Olssos-, Norms, S™sso„, Hassso»

Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför
Såsom

framgår av punkt 98 i nionde huvudtiteln av årets statsverksP

position, har fråga väckts dels angående omorganisation av jordbruksstatistiken

ochdeis om anordnandet av en allmän jordbruksräkning under

■ ■t Vid statsverkspropositionens avfattande förelåg emellertid ärendet

o 1 rackligt utrett skick. Då numera utredningen slutförts, får jag

anyo anmäla ärendet till Kungl. Maj:ts prövning.

°Ch .6tt “V åren .1913~1920 har riksdagen beviljat anslag till

Enligt T 6 ;,®rdbruksstatlstlska uppgifter genom lokalundersökningar,

•ir! id i faSt8taIlda pIanen hava undersökningarna från och med 1913

rli„en agt rum inom omkring en åttondel av riket och hava slutförts 1920

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 105 höft. (Nr 125)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 125.

De bestämmelser, som reglera den svenska jordbruksstatistiken, innehållas

i reglementet den 13 december 1912 (nr 319) angående vissa åtgärder

för insamlande av uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik.

Enligt nämnda reglemente skola för jordbruksstatistiken grundläggande

upplysningar insamlas genom av hushållningssällskapen föranstaltade

lokalundersökningar, vid vilka särskilda lokalundersökare genom personligt

besök vid varje brukningsdel inhämta uppgifter angående ägoslagens

areal, åkerjordens användning, utsäde och skörd samt husdjurens antal

m. m. Under vart och ett av åren 1913—1920 undersöktes på detta sätt

Vs av varje hushållningssällskaps område. Sedan hela riket med år 1920

blivit fullständigt undersökt en gång, hava lokalundersökningarna tills

vidare inställts. .

Bidrag av statsmedel till bestridande av de med lokalundersokningarna

förenade kostnaderna har utgått till hushållningssällskapen för åren 1913

-1919 med intill hälften och för år 1920 med intill tre fjärdedelar av

den totala kostnaden samt därutöver, i den män anslagna medel därtill

lämnat tillgång, ytterligare understöd med visst begränsat belopp.

Vid sidan av nyssnämnda lokalundersökningar insamlas därjämte genom

hushållningssällskapens förmedling följande årliga uppgifter till jordbruksstatistiken.

l:o. Rapporter över årsväxtens ställning för var och en av manaderna

maj—september, avgivna av omkring 300, av hushållningssällskapen utsedda

ombud (häradsombud) i skilda delar av landet. Ombuden avgiva

var och en för sitt område siffermässiga omdömen om skördeutsikterna beträffande

de 15 viktigaste växtslagen enligt en värdeskala, där 5 ånger

mycket god skörd och 1 betecknar nära missväxt. I fråga om hostvete och

höstråg skola ombuden i rapporten för september månad därjämte angiva

storleken av skörden per hektar. För varje månad publicerar statistiska

centralbyrån ett sammandrag av skörderapporterna, vilket brukar utkomma

omkring 10 dagar efter månadens slut. I septemberrapporten brukar dessutom

meddelas en första beräkning av årets skörd, vilken for höstsäden

bygger på de nyssnämnda uppgifterna om skörden per hektar men for

övriga växtslag nödgas använda en mera summarisk metod; de enda uppgifter

man för dem har äro de allmänna skördeomdömena i skalan 1-5,

och dessa omdömen omräknas med ledning av erfarenheterna för en följd av ar

till skörd per hektar, som därefter användes för beräkning av totalskorden.

2-o Uppgifter om åkerjordens användning, avgivna sockenvis av omkring

2,500, likaledes av hushållningssällskapen utsedda ombud (sockenombud)

före utgången av juni månad de år, det anses erforderligt att

införskaffa dylika uppgifter. Ombuden skola därvid i summor for varje

socken angiva storleken av den för varje växtslag använda arealen varvid

statistiska centralbyrån, för underlättande av ombudens arbete, å de ti

dem utsända blanketterna i förväg antecknar motsvarande arealuppgitter

för närmast föregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 125. ;{

3:o. Preliminära uppgifter om skörden por hektar, avgivna av de under

punkt l'':o om förmälda häradsombuden före 15 november.

4:o Definitiva uppgifter om skörden per hektar, avgivna av de under

punkt 2:o omformalda sockenombuden före utgången av februari månad.

Hushållningssällskapens ovannämnda härads- och sockenombud hava

ingen ersättning för sitt arbete, och hushållningssällskapen själva uppbära

intet särskilt statsbidrag för insamlingen av de årliga jordbruksstatistiska

uppgifterna.

Pa grundval av uppgifterna under punkterna 2:o och 3:o angående

arealen för varje växtslag och skörden per hektar utför statistiska centralbyrån

varje år eu preliminär beräkning av totalskörden, under det att

den definitiva skördeberäkningen grundar sig på uppgifterna enligt 2:o

och 4:o; resultaten av dessa beräkningar framlägger centralbyrån i sina

arliga berättelser »Årsväxten» samt »Jordbruk och boskapsskötsel».

Sedan fråga uppkommit om omläggning av jordbruksstatistiken och

denna fråga vant föremål för utredning av sakkunniga, framlade Kungl.

Maj:t den 5 mars 1920 proposition i ämnet, nr 159. Enligt detta förslag

skulle de förutvarande lokalundersökningarna upphöra och i stället de

tor jordbruksstatistiken grundläggande uppgifterna insamlas genom allmänna,

samtidigt för hela landet utförda räkningar, vilka borde återomma

varf tredje ar. Totalkostnaderna för en räkning beräknades

approximativt till 210,000 kronor, och syntes första räkningen böra äga

rum !923. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för ändamålet

a extra stat for ett vart av åren 1921 och 1922 anvisat reservationsanslag

av 70,000 kronor. För tiden därefter har på grund av det

statsfinansiella läget ytterligare anslag icke anvisats.

Såsom framgår av det vid berörda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

förelåg icke då fullständig utredning i ämnet. Kungl.

Maj:t har den 30 juni 1920 anbefallt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

att vid fortsatt prövning och utredning av frågan angående

jordbruksstatistikens omorganisation beakta vad som anförts av departementschefen

vid avlåtandet av omförmälda proposition samt av riksdagen

i dess skrivelse 1920 nr 415.

I skrivelse den 8 december 1924 hava statistiska centralbyrån och låntbruksstyr

elsen inkommit med förslag till jordbruksstatistikens omorganisation,

vilket sammanfattas i följande huvudpunkter:

i»å1doStmtlliiknVer äS°faf-T areal uPPrättas vart tionde år och grundas

pa de till de allmänna fastighetstaxeringarna avgivna uppgifterna.

..f • nder ^PP?.1, av. vai''je 10-årsperiod anordnas två allmänna jordbruksraknmgai,

vid vilka individuella uppgifter införskaffas angående åkerjor
dvVfka°Ia°dmnS

Sjmt antalet kreatur, varjämte vid förefallande behov

dylik rakning anordnas även för mellanliggande år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kanal. Maj:ts proposition Nr 125.

3 För åren mellan de allmänna jordbruksräkningama insamlas enligt

den representativa metoden uppgifter från omkring V* av alla brukningsdelar

för utrönande av förändringarna i åkerjordens användning samt

kr4.atSockenombudens uppgifter beträffande jordbruksstatistiken overfljttas

på hushållningssällskapens nya underavdelningar för socknarna, och

Mmdsombudens .Spsifter överflyttas pi samma sätt pä -ta— avdelningar

för härad, i den mån sadana avdelningar finnas miattade.

5. I årsväxt- och skörderapporten för september införskaffa uppgiftei

om skörden per hektar av höstsädeslialm samt bo fran odlad jord och naturlig

äng. Eu ny årsväxt- och skörderapport irnores för oktober mana ,

i vilken uppgifter införskaffas angående skörden per hektar av vårsäd och

rotfrukter samt angående den nya höstsädesbroddens utveck i g.

6 Häradsombudens preliminära uppgifter om skörden per hektar upphöra,

och Snombudens motsvarande definitiva nppetfter avg.vas före

den 15 januari. . .. . , ,

De totala kostnaderna vid en jordbruksräkning hava av ämbetsverken

beräknats till 127,300 kronor och de representativa undersökningar, som

för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna ifrågasatts for möjliggörande

av eu uppskattning av förändringarna i arealens användning

och kreaturens antal, till 13,000 kronor. Härjämte beraknas for statistisk be

arbetning av materialet från de allmänna fastighetstaxeringarna begransat

till de allenast för jordbruksstatistiken direkt erforderliga arealuppgifterna

och varannan fastighetstaxering - ett belopp av omkring 40,000 kronor.

Som i anslag för åren 1921 och 1922 finnas för anordnande av en

allmän jordbruksräkning reserverade medel å tillhopa 140,000 kronor, hava

ämbetsverken hemställt, att Kungl. Maj:t dels hos innevarande ars riksdag

måtte göra framställning om medgivande att darav använda erforderlig!

belopp för anordnande i överensstämmelse med ämbetsverkens

förslag av eu allmän jordbruksräkning under 1925 dels ock, därest draga

varande förslag vunne riksdagens bifall, anbefalla ämbetsverken att till

Kungl. Maj:t inkomma med detaljerad plan for ifrågavarande rakning oc i

för jordbruksstatistikens organisation i övrigt.

Till motivering för sitt förslag anför ämbetsverken bland annat följande.

Lokalundersökningarna hade för sitt utförande krävt eu omfattande

apparat Som förberedelse hade statistiska centralbyrån varje underslå

Ssår upprättat utdrag ur mantalslängderna för de socknar, som skulle

undersökas upptagande nominativa uppgifter angående iarje joi dbruks

,™tdess ägare eller brukare. Dessa utdrag vore avsedda att

tjäna undersökarna till ledning vid deras besök i orterna ^h underiattade

öäriärote för centralbyrån kontrollen over materialets fullstandi„net.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun<jl. Maj:ts proposition, Nr 125.

trullera uppgifterna, men enligt lokalundersökarnas nästan samstämmiga

erfarenhet syntes nyttan av detta förfaringssätt hava varit ganska ringa,

dä jordbrukarna i allmänhet icke förstått att på egen hand ifylla blanketten.

Detta arbete lind.'' därför så gott som alltid mast utföras av lokalundersökama

själva, som därvid haft att genom frågor- hos vederbörande

jordbrukare skaffa sig de erforderliga upplysningarna. De frågor, som

därvid mött den största svårigheten att få besvarade, hade varit angående

arealen av naturlig äng, skogs- och hagmark samt brukningsdelarnas

totalareal. Där kartor funnits tillgängliga, hade från dem uppgifter kunnat

hämtas åtminstone angående totalarealen, men detta hjälpmedel hade

långt ifrån alltid stått till buds, och jordbrukarnas egen kännedom särskilt

om skogsarealen vore i regel mycket ringa. Eu följd härav hade blivit, att

många lokalundersökare på grund av svårigheter att erhålla eu någorlunda

säker arealuppgift underlåtit att ifylla ifrågavarande delar av blanketten.

Det hade ii ven för undersökarna mött vissa svårigheter att erhålla

uppgifterna om skördens storlek, som därför likaledes i åtskilliga fall helt

och hållet saknades. Däremot syntes det i regel hava varit jämförelsevis

lätt att erhålla de begärda uppgifterna om kreaturens antal och om åkerarealens

storlek. Även beträffande sistnämnda areals fördelning efter

användningen lör olika växtslag hade det i allmänhet för undersökarna

vai it möjligt att erhålla tillfredsställande uppgifter, om också deras inhämtande

varit ganska tidsödande.

Skulle ett omdöme avgivas om det vid lokalundersökningarna insamlade

materialets tillförlitlighet, torde man kunna säga, att detsamma i

stol'' t sett vore fullt tillfredsställande och a,tf det väl kunde mäta sig med

motsvarande uppgifter i andra länder. Bäst vore otvivelaktigt de för en

beskrivning av jordbrukets beskaffenhet viktigaste uppgifterna om åkerarealens

storlek och dess användning för olika växtslag. Övriga arealuppgifter

lede otvivelaktigt av eu viss osäkerhet, vilket också torde få

sågas om skördeuppgifterna. Uppgifterna om kreatursantalet vore de, som

erbjöde de minsta svårigheterna att insamla, men trots detta vore i vissa

fall uppgifterna om smådjurens antal icke fullt tillfredsställande. Detta

stode i samband med den använda metoden och tidpunkten för deras insamlande.

Lokalundersökningarna började ofta i maj månad och påginge

ända till augusti eller september, stundom ännu längre. I den för

lokalundersökarna fastställda instruktionen föreskreves visserligen, att

uppgifterna om djurantalet skulle avse ställningen den 1 juni undersökningsåret,

men erfarenheten hade visat, att uppgifterna i stället stundom

angå ve djurantalet vid den tidpunkt, då vederbörande brukniugsde! besöktes,

och där besöket ägt ram under senare delen av sommaren eller

hösten, kunde ganska betydande förändringar hava inträffat i kreatursstammen

sedan den 1 juni. Detta gällde i synnerhet smådjur, framförallt

smågrisar. Denna olägenhet framträdde så mycket starkare, som kreatursbeståndet

närmast före och efter den 1 juni befunne sig i stark ökning.

Fördelaktigare hade varit, om man kunnat välja en något senare tidpunkt."

De i det föregående framhållna bristerna hos de vid lokalundersökningarna

insamlade primäruppgifterna vore dock icke större, än man, i betraktande

av de störa svårigheter, som alltid måste vara förbundna med

så omfattande jordbruksstatistiska undersökningar, kunnat förvänta.

Överhuvudtaget torde det knappast vara möjligt att på någon annan väg

erhålla fullständigare och mera tillförlitliga uppgifter.

Trots det nu anförda, lede emellertid den använda metoden för lokal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti Kundl. Maj:ts proposition Nr L25.

undersökningarnas genomförande och den svenska jordbruksstatistikens

organisation i allmänhet av vissa brister, som det syntes nödvändigt att

på något sätt få avhjälpta. Den omständigheten, att lokalundersökningarna

icke utförts på eu gång över hela landet utan under den gångna

undersökningsperioden varit fördelade på åtta år, hade visserligen otvivelaktigt

för hushållningssällskapen gjort det lättare att organisera undersökningarna

och att anskaffa lämpliga personer som lokalundersökare,_ vilket

givetvis varit till fördel för uppgifternas kvalitet. Men å andra sidan

hade denna uppdelning på flera år även visat sig medföra betydande

olägenheter. Med det använda förfaringssättet hade inga fullständiga

årssiffror erhållits för hela landet vare sig angående kreatursantalet eller

angående åkerjordens användning, en olägenhet, som framträtt särskilt

skarpt under de gångna krisåren med deras starka växlingar i båda dessa

avseenden. Och då det just under nämnda år för statsmakterna varit av

den största betydelse att äga en så vitt möjligt säker kännedom om jordbrukets

ståndpunkt och utveckling, hade upprepade husd j ursräkningar

och arealinventeringar måst företagas. Då lokalundersökningarna sålunda

visat sig icke kunna tillgodose det aktuella behovet av jordbruksstätistiska

uppgifter, hade ett dubbelarbete måst utföras, som givetvis

medfört ökade kostnader. Härtill komme, att, sedan för ett visst år genom

husdjursräkning och arealinventering de viktigaste uppgifterna till belysning

av jordbrukets produktion fullständigt erhållits för hela landet,

den betydligt senare utkommande ordinarie jordbruksstatistiska berättelsen

förlorat det mesta av sitt intresse.

De ur principiell synpunkt allvarligaste olägenheterna med lokalundersökningarna

mötte emellertid, då det gällde att använda det insamlade

material et för eu mera ingående beskrivning av jordbrukets ståndpunkt

eller för undersökning av jordbrukets drift. Ett material, som insamlats

under loppet av flera år, erbjöde icke någon lämplig grundval för en jämförelse

mellan jordbrukets ståndpunkt eller kreatursstammens storlek

inom olika delar av landet eller av ett och samma län. Såväl jordbrukets

regelbundet fortgående utveckling som tillfälligt inträffade rubbningar

kunde göra uppgifter, som insamlats under olika år, med varandra mindre

jämförbara, varigenom en jämförelse mellan olika trakter kunde bliva

fullkomligt missvisande. Så skulle en redogörelse för kreatursskötselns

omfattning inom två närgränsande härad giva en oriktig bild av förhållandena,

om det ena häradet undersökts ett ar med normal kreatursstam,

medan uppgifterna från det andra häradet insamlats ett år, då kreatursst

am i nen val- starkt minskad. Icke heller kunde de under loppet av åtta

år insamlade uppgifterna för ett län giva eu riktig bild av jordbrukets

ståndpunkt inom länets olika delar, då jordbruket under denna tidrymd

kunde hava undergått betydliga förändringar. Ett oeftergivligt villkor

för att ett jordbruksstatistiskt material skulle kunna utnyttjas ur geografisk

synpunkt vore därför, att det skulle vara insamlat vid en och samma

tidpunkt. . .

Av jordbruksstatistiken måste vidare fordras, att den möjliggjorde eu

analys av jordbrukets karaktär vid gårdar av olika storlek, men även eu

dylik undersökning ledde lätt till missvisande resultat, om den byggde på

material, som insamlats under olika år, da åkerjordens användning och

kreatursstammens storlek samt i ännu högre grad skördeutfallet kunde

hava varit helt olika. .

De nu senast påpekade olägenheterna både i hög grad gjort sig gällande

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kanal. Maj:ts proposition Nr \2:>.

umler den med ur 1920 avslutade undersökningsperioden och omöjliggjort

ett fullständigt utnyttjande av det med sä stora kostnader insamlade ma

terialet. Men olägenheterna kunde framträda även under mera normala

förhållanden och kunde icke undvikas, så binge de för jordbruksstatistiken

grundläggande uppgifterna insamlades efter den hittills tillämpade metoden.

Till de lull- ovan framhållna olägenheterna med lokalundersökningarna

komme ytterligare, att deras genomförande vore förenat med betydande

kostnader. Under 8-ärsperioden 1913—1920 uppginge kostnaderna för

uppgilternas insamling till 491,110 kronor, vartill staten bidragit med

240,000 kronor och det övriga bekostats av hushållningssällskapen.

Vad beträffade jordbruksstatistikens övriga grenar, hade helt naturligt

de årliga skördeboräkningarna måst lida av att man från lokalundersökningarna

icke kunnat erhålla fullständiga uppgifter för hela landet angående

åkerjordens användning. För åren 1917—1919 nödgades man därför

anordna allmänna arealinventeringar, men för de följande åren hade man,

bortsett från den åttondel av landet, som lokalundersöktes år 1920, helt

och hållet saknat direkta uppgifter. För att i någon mån fylla denna

svåra lucka och erhålla eu åtminstone ungefärlig kännedom om de förändringar.

som från 1919 till 1920 inträffat i åkerjordens användning,

hade statistiska centralbyrån under sommaren 1920 genom sockenombuden

införskaffat summariska uppgifter för varje socken angående ökningen

eller minskningen i den för varje särskilt växtslag använda arealen. För

att underlätta ombudens arbete hade därvid av centralbyrån i förväg å

blanketterna antecknats arealen för varje växtslag inom vederbörande

kommun. Liknande uppgifter hade införskaffats jämväl för åren 1922 och

1924 samt för år 1923 från de sockerbetsodlande länen.

En dylik undersökningsmetod vore emellertid ur flera synpunkter i hög

grad otillfredsställande och måste betecknas som en betänklig nödfallsutväg.

Sockenombuden hade icke möjlighet att exakt angiva storleken av

arealförändringarna från ett år till ett annat, då man inte kunde begära,

att ombuden utan någon som helst ersättning skulle vända sig till varje

särskild jordbrukare för att få reda på arealerna. De nödgades därför,

om de överhuvud taget vore villiga att lämna någon uppgift, göra en ungefärlig

uppskattning, eller rättare sagt gissning, och även om resultatet

av alla sockenombudens gissningar, då de sammanfattades för hela landet,

kunde giva en ungefärlig föreställning om den huvudsakliga riktningen

av de inträffade förändringarna, så måste dock en sådan löslig undersökningsmetod

bibringa uppgiftslämnarna den uppfattningen, att hela vår

skördestatistik vilade på en mycket osäker grundval, och stärkte därigenom

ytterligare det allmänt inrotade misstroendet mot allt vad statistik

hette. Det hade även visat sig förenat med icke obetydliga svårigheter

att från sockenombuden erhålla uppgifter av ifrågavarande slag.

Även för kännedomen om kreatursstammens storlek lämnade lokalundersökningarna

ett otillräckligt material, då man aldrig fick uppgift om

husdjurens antal i hela landet på en gång. Denna lucka fylldes under

krisåren genom särskilda husdjursräkningar, och för år 1920 hade statistiska

centralbyrån gjort en summarisk beräkning med utgångspunkt från

de procentiska förändringarna från 1919 till 1920 inom de under sistnämnda

år lokalundersökta delarna av landet. Men efter 1920 saknade man helt

och hållet uppgift om kreatursstammens storlek, vilket naturligtvis vore en

mycket allvarlig brist, som snarast möjligt måste avhjälpas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kutig/. Maj ds proposition Nr 125.

Efter att hava erinrat om, att ämbetsverken, med anledning av att den

1918 påbörjade perioden för lokalundersökningarna skulle vara avslutad

med år 1920, för utredning angående reformering av jordbruksstatistiken

1919 tillkallat sakkunniga, vilka föreslogo, att lokalundersökningarna skulle

upphöra och ersättas med allmänna jordbruksräkningar vartannat år, varvid

jordbrukarna skulle åläggas uppgiftsplikt, och att Kungl. Maj:t i

proposition nr 159 till 1920 års riksdag upptog detta förslag samt att riksdagen

genom bifall till jordbruksutskottets utlåtande över nyssnämnda

proposition uttalat betänkligheter mot den ifrågasatta uppgåftsplikten.

anföra ämbetsverken bland annat ytterligare följande.

Numera hade emellertid frågan om jordbruksstatistikens omorganisation

kommit i ett delvis nytt läge, I förordningen den 7 juli 1921 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år

1922 vore föreskrivet, att varje ägare av jordbruksfastighet skulle till

taxeringsmyndigheten till ledning vid taxeringen lämna vissa uppgifter,

bland annat angående arealen av åker, tomt och trädgårdsmark, ängsmark,

odlingsmark, betesmark, produktiv skogsmark samt övrig areal.

Härigenom syntes en möjlighet öppnad att utan särskilda kostnader och

under betryggande former för materialets tillförlitlighet och fullständighet

erhålla just de uppgifter, om de olika ägoslagens areal, vilka alltid visat

sig vara de svåraste och som även 1920 väckt jordbruksutskottets betänkligheter

gent emot det då framlagda organisationsförslaget i vad det

gällde jordbrukarnas uppgiftsplikt.

Som det vore föreskrivet, att särskild deklaration skulle avlämnas för

varje brukningsdel, vore materialet i avseende på uppgifterna om ägoslagens

areal alldeles likartat med det vid lokalundersökningama insamlade,

dock med den skillnaden, att vid 1922 års fastighetstaxering specificerade

arealuppgifter lämnades endast för jordbruks- men icke för annan fastighet.

För de senare lämnades endast en summarisk uppgift om fastighetens

hela areal. Då ett stort antal lägenheter, som taxerats såsom annan

fastighet, likväl hade små arealer av trädgård och åker, vore materialet

alltså i någon mån ofullständigt. Det kunde emellertid ifrågasättas, om

icke vid följande fastighetstaxeringar specificerade arealuppgifter borde

lämnas jämväl för »annan fastighet», vilket torde kunna vara till nytta

icke endast ur statistisk synpunkt utan även för själva taxeringsarbetet.

För att utröna möjligheten av att bygga arealstatistiken på de nämnda

uppgifterna till fastighetstaxeringen både statistiska centralbyrån underkastat

materialet från 37 socknar i olika delar av landet eu ingående försöksbearbetning.

Den verkställda försöksbearbetningen hade i stort sett

ådagalagt de vid 1922 års allmänna fastighetstaxering avgivna uppgifternas

lämplighet som grundval för statistiken över de olika ägoslagens

areal. Del syntes därför lämpligt, att statistiken över ägoslagens areal

utbrötes från de ifrågasatta allmänna jordbruksräkningarna och för framtiden

byggdes på de till fastighetstaxeringarna avgivna uppgifterna. De

förhållanden, som denna gren av statistiken hade till uppgift att belysa,

nnderginge mycket små förändringar från år till år och torde därför endast

mera sällan behöva underkastas statistisk belysning. För statistiken

över ägoslagens areal torde det därför näppeligen krävas, att den verkställdes

oftare än vart tionde år, vadan alltså ur denna synpunkt det syntes

tillräckligt, att materialet endast från varannan fastighetstaxering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ku it yl. Maj: fy, proposition AV 125. !)

underkastades statistisk bearbetning. Ämbetsverken både därför begränsat

.sifT till att, med hänsyn till statistikon över ägoslagens areal, föreslå en bear

betning av materialet från endast varannan dylik taxering. Under alla

förhållanden torde emellertid materialet från den närmast kommande

allmänna fastighetstaxeringen böra statistiskt bearbetas med hänsyn såväl

därtill, att de sista nu tillgängliga uppgifterna om ägoslagens" areal

snart vore föråldrade, som iiven därtill, att ifrågavarande fastighetstaxeun^e

antagas bliva den första efter eu ny skattelagstiftning och

därför torde kunna påräkna särskilt intresse ur skattestatistisk synpunkt,

slutligen torde beträffande den här ifrågasatta anordningen av statistiken

över ägoslagens areal förtjäna framhållas, att en avsevärd kostnadsbesparing

gjordes, enär det eljest så omfattande insamlings- och första

granskningsarbetet icke skulle komma att kräva några särskilda kostnader.

Genom den bär ifrågasatta åtgärden skulle icke endast eu säker grundval

skapas för arealstatistiken. Sedan ifrågavarande arealuppgifter utbrutits

från de allmänna jordbruksräkningarna, skulle därjämte frågan om

jordbruksstatistikens organisation i övrigt bliva avsevärt förenklad. Vid sidan

av statistiken över ägoslagens areal, som icke vore underkastad några

hastiga förändringar, måste den officiella jordbruksstatistiken för sina sköruebei

åkningar pa något sätt kunna följa de årliga förändringarna i den odlade

jordens användning. Det effektivaste förfaringssättet för erhållande av

de erforderliga uppgifterna om åkerjordens användning vore otvivelaktigt

att genom årliga arealinventeringar införskaffa uppgifter från varje brukningsdel

i hela landet, såsom det hos oss skedde de tre åren 1917—1919 och

som man i Danmark fortsatt med även alla de följande åren. Åtminstone

under nuvarande förhållanden torde emellertid en sådan anordning icke

kunna ifrågasättas. Det torde därför vara nödvändigt att utföra allmänna

arealinventeringar endast med vissa års mellanrum och för de mellanliggande

åren med billigare medel skaffa sig en ungefärlig kännedom om

de sedan den sista inventeringen inträffade förändringarna i åkerjordens

användning. Vid en dylik anordning skulle de allmänna inventeringarna

in den duobla uppgiften att bilda icke endast grundvalen för samma års

statistik över åkerjordens användning utan även utgångspunkten för motsvarande

mera summariska uppskattningar under de följande åren intill

nästa inventering. Härav följde till en början, att tiden mellan två inventeringar

icke finge bliva för lång, då redan på grund av jordbrukets

normala utveckling det icke vore möjligt att med en summarisk uppskattningsmetod

följa förändringarna i växtodlingen, om utgångspunkten läge

alltför långt tillbaka i tiden. Därtill komme emellertid ytterligare, att

arealinventeringarnas båda nyssnämnda uppgifter under vissa förhållankun

(Ig vuiu svara att med varandra förena. Om exempelvis under ett

åi på grund av abnorma väderleksförhållanden förändringarna i åkerjordens

användning varit särskilt stora, gjorde sig behovet starkt gällande

att genom en inventering vinna kännedom om årets arealer av varje växtslag.

Men som utgångspunkt för en uppskattning av samma arealer under

de följande åren lämpade sig materialet från ett år med abnorm arealanvandnmg

uppenbarligen icke. Med hänsyn till det ovan sagda syntes

det lämpligt, att regelbundna räkningar anordnades vart femte år, eller

närmare angivet de år, som slutade på 5 och 0. Anordnandet av räkningar

vart femte år uteslöte dock icke, att ett oavvisligt behov av en jordbruksräkning

kunde uppstå även under ett mellanliggande år, därest tilltal
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kanal. Maj ds proposition Nr 125.

liga rubbningar i jordbrukets drift skulle förekomma av större omfattning,

än att de kunde på ett tillfredsställande sätt följas genom de i det följande

föreslagna representativa undersökningarna. De tillfälliga räkningarna

torde dock icke behöva hava samma omfattning som de ordinarie, utan

syntes lämpligen kunna i varje fall begränsas till den gren av jordbruket

eller den del av landet, som av förhållandena påkallades.

Den lämpligaste metoden att för de mellan arealinventeringarna

liggande åren erhålla kännedom om arealens användning vore den

representativa, varvid individuella uppgifter skulle införskaffas från

omkring 10 procent av samtliga brukningsdelar samt med ledning

härav en uppskattning göras för hela landet.. Det representativa urvalet

kunde därvid tänkas utfört på tvä olika sätt. Antingen så,

att uppgifter insamlades från 10 procent av brukningsdelarna i varje

kommun, varvid det vore av stor vikt, att man finge uppgifter från brukningsdelar

av alla storlekskategorier. Eller också kunde man begränsa

inventeringen till ungefär Vio av alla socknar men i stället inom dessa

socknar insamla uppgifter från samtliga brukningsdelar, möjligen med

undantag av de allra minsta med högst 1 hektar åker. Eör att efter den

senare metoden ett tillfredsställande resultat skulle vinnas, voie det av

vikt, att socknarna utvaldes inom olika delar av varje län på sådant sätt,

att de därifrån erhållna uppgifterna bleve representativa för ställningen

inom länen i deras helhet och inom hela riket.

ningar enligt det förstnämnda förfaringssättet hade vid upprepade tillfällen

utförts inom den norska jordbruksstatistiken, och i Finland utarbetades

från och med år 1921 den årliga jordbruksstatistiken efter samma

metod. De allmänna inventeringarna skulle vid sidan av sin huvuduppgift

att utgöra grundvalen för vår kännedom om den odlade jordens användning

även kunna i ett par avseenden komplettera den på materialet

från fastighetstaxeringarna byggda arealstatistiken. Vid denna erhölles

ingen uppgift om trädgårdsarealen, emedan tomt och trädgård

där redovisades tillsammans. För att fylla denna lucka kunde man vid

arealinventeringarna begära uppgifter även om trädgårdsarealen och

vissa därmed sammanhängande förhållanden. Trädgårdsodlingen vore i

vårt land en så betydande näring, och värdet av dess produkter uppginge

årligen till så avsevärda belopp, att en utvidgning av undersökningen i

denna riktning syntes väl motiverad. Vid 191!) års arealinventering och

husdjursräkning vore innehavare av fastigheter med högst 0.25 hektar

odlad jord undantagna från skyldigheten att lämna uppgifter om den odlade

jordens användning. För att den här föreslagna statistiken över trädgårdsarealen

och antalet fruktträd icke skulle bliva alltför ofullständig

krävdes emellertid, att vid den ifrågasatta undersökningen uppgiftsskyldigheten

utsträcktes även till alla innehavare av odlad jord under nyss angivna

storleksgräns, emedan trädgårdsodlingen vid dylika smålägenheter

hade en icke obetydlig omfattning. För en bearbetning av höskördens

storlek från naturlig äng erfordrades kännedom om den ängsareal, som

användes för slåtter. Det torde därför bliva nödvändigt att vid^ de allmänna

jordbruksräkningarna införskaffa uppgifter jämväl om slåtterängarnas

areal. Med hänsyn till den stora betydelsen av den rationella beteskulturen

syntes det även önskvärt, att man samtidigt erkölle uppgiftei

om den kultiverade betesmarkens areal. Kreaturens antal vore på samma

sätt som växtodlingen underkastat årliga förändringar, som det tillkomme

opaginerad Kontrollera mot PDF

K-uhuL Ma jäs proposition Nr /?/>. II

jordbruksstatistiken att belysa. Etter .11)15) års husdjursräkning samt lo

kalundersökningarnas upphörande är 15)20 saknades emellertid helt och

hullet uppgifter om kreatursstammens storlek, en brist, som gjort sig i hög

glad kännbar på grund av de säkerligen avsevärda förändringar, som sedan

donna tid inträffat i kreatursskötselns omfattning. Det vore därför

eif olrankomligl k ra v, att statistiken över kreaturens antal åtorupptoges.

Vid båda de nyssnämnda utredningarna hade det såväl för uppgiftsinsamlandet

som för materialets fullständiga utnyttjande visat sig vara utmärkt

fördelaktigt, att uppgifterna om areal och kreatur insamlades på samma

gång och på eu och samma blankett, ett förfaringssätt som därför torde

böra bibehållas^även för framtiden. Även ur andra synpunkter syntes det

lämpligt, att såväl de allmänna arealinventeringarna som de däremellan

utförda representativa undersökningarna förenades med husdjursräkningar.

Härigenom skulle uppgifter om kreaturens antal erhållas dels tvä

gånger under varje _ tioårsperiod för hela landet, dels för mellanliggande

år för ungefär en tiondel av alla brukningsdelar. Härigenom skulle det

bliva möjligt, såväl att för vissa tidpunkter erhålla eu detaljerad och fullständig

bild av kreatursskötselns omfattning som ock att följa dess växlingar

j rån ar till ar. De vart femte år utförda arealinventeringarna och

husdjursräkningarna syntes lämpligen böra benämnas allmänna jordbruksräkningar.

För värdet av ifrågavarande allmänna jordbroksriikningar såväl

som av de däremellan utförda representativa undersökningarna vore det

av största betydelse, att lämpliga lokala organ ombesörjde insamlingsarbetet.

Vid de under åren 1916—15)18 utförda husdjursräkningarna hade

primäruppgifterna insamlats av vederbörande magistrat, stadsstyrelse,

landsfiskal eller polisuppsyningsman, under det att vid arealinventeringarna

aren 1917 och 1918 samt vid 1919 års arealinventering och hu»djursräkning

de kommunala livsmedelsnämnderna hade fungerat som organ för

insamlingsarbetet. Ersättning för det med uppgifternas insamling och

granskning rörenade arbetet hade utgått till livsmedelsnämnderna med 10

öre för varje fullständigt ifylld blankett. Numera funnes i hushållningssällskapens

underavdelningar lokala organ, som av lagstiftarna fatt sig

ålagd skyldigheten att utföra bär ifrågavarande arbete, och frågan om

jordhruksräkningarnas lokala organisation kunde därför betraktas som

löst. Vid behandling'' av frågan om hushållningssällskapens omorganisation

hade emellertid riksdagens jordbruksutskott uttalat, att för en tillämpning

av detta stadgande om underavdelningarnas biträde vid jordbruksräkmngarna

givetvis måste förutsättas, alt nödiga statsmedel ställdes till

förfogande för ändamålet, då vederbörande underavdelning icke torde beräknas

kunna av egna medel bestrida kostnaderna härför. Med hänsyn

härtill och till nödvändigheten av att det icke obetydliga arbete, som

skulle komma att påvila hushållningssällskapens underavdelningar vid

jordbru ksr;i k ni i iga nia bleve ordentligt utfört, torde det vara nödvändigt,

att de erhölle ersättning av statsmedel för sitt arbete. I likhet med vad

som skedde vid vissa motsvarande undersökningar under kristiden, torde

denna eisättning kunna fastställas till fO öre för varje fullständigt ifylld

blankett. Även vid de mellan de allmänna jordbruksräkningarna evenruellt

ifrågakommande extra räkningarna som oek vid de representativa undersökningnrna

syntes insamlingsarbetet kunna ombesörjas av hushållningssällskapens

underavdelningar mot en efter samma grunder beräknad

ersättning. Tidpunkten för föregående undersökningar av liknande slag

hade, med undantag för 1917 års arealinventering, varit fastställd till dmi

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kung!. Maj:ts proposition Nr 125.

1 juni. Det kiuide dock ifrågasättas, om nämnda datum vore eu fullt

lycklig tidpunkt för en .jordbruksräkning. Särskilt i norra Sverige vore

vårsådden då ännu icke avslutad, och även i fråga om en del andra växtslag

mötte det svårigheter att så tidigt uppgiva arealen. Det syntes därför

lämpligt, att undersökningen utfördes på eu något senare tidpunkt,

vid vilkens bestämmande hänsyn även borde tagas därtill, att dep icke

infölle på en för jordbrukarna alltför brådskande tid. Ur denna synpunkt

torde tiden efter såddens slut och före höskörden vara den lämpligaste.

Med de i hög grad olikartade förhållanden,, som i senast berörda

avseenden rådde i landet, torde därjämte en senare tidpunkt böla fastställas

för norra Sverige än för övriga delar, varför det syntes lämpligt, att

tidpunkten för de allmänna jordbruksräkningarna fastställdes i Norrland

och Kopparbergs län till den 30 juni och i övriga Sverige till den 15 juni.

Samma tidpunkt torde böra fastställas även för de föreslagna representativa

undersökningarna. Då direkta uppgifter om arealens användning

och kreatursantalet icke insamlats för hela landet sedan 1919 års arealinventering

och husd ju inräkning, vore det synnerligen angeläget, att den

första allmänna jordbruksräkningen företoges redan sommaren 1925. De

hushållningssällskapens underavdelningar, som från och med år 1925

skulle inrättas inom samtliga socknar, hade, bland annat, till uppgift att

lämna biträde icke endast vid jordbruksräkningarna utan även vid insamlande

av uppgifter i övrigt för jordbruksstatistiken och borde därför utan

vidare övertaga det åliggande, som enligt det förut nämnda reglementet

för jordbruksstatistiken tillkomme hushållningssällskapens sockenombud,

att varje år lämna uppgifter om skörden och arbetsprisen för jordbruksarbetare.

Socken ombudens andra åliggande att, om så påfordrades, lämna

uppgifter rörande arealens användning behövde icke vidare ifrågakomma,

därest det här framlagda förslaget att för åren mellan jordbruksräkningarna

verkställa uppskattningar av arealens användning med tillhjälp av

representativa undersökningar komme till användning. I de nja grunderna

för hushållningssällskapens organisation vore även medgivet, att

för härad, tingslag eller liknande område finge inrättas högre underavdelningar

med samma åligganden beträffande jordbruksstatistiken som de

förut nämnda sockenavdelningarna. I den män dylika häradsavdelningar

komme till stånd, torde de därför böra tråda i stället för de nuvarande

häradsombuden. Svagheten med det hittillsvarande rapportsystemet

hade just varit svårigheten att ute i socknarna få lämpliga ombud,

som varit villiga att utan ersättning underkasta sig besväret med uppgiftslämnandet

Det vore att hoppas, att dessa svårigheter skulle bliva i

någon mån undanröjda genom den nya organisationen.

På grundval av uppgifterna om den för varje växtslag använda arealen

verkställdes beräkningen av skördens totalkvantitet med ledning av

de uppgifter om hektarskördens storlek, som till statistiska centralbyrån

ingåves från hushållningssällskapens ortsombud. Den i Sverige använda

metoden att beräkna skörden med tillhjälp av uppgifter om hektar sköldens

storlek torde, för sä vitt tillgång funnes till säkra arealuppgifter,

giva ett mera tillförlitligt resultat än eu sammanräkning av från varje

jordbrukare inhämtade uppgifter om totalskörden. Vissa jämkningar i

det hittills använda rapportsystemet torde likväl böra vidtagas. Enligt

förut nämnda reglemente skulle uppgifter om skörden lämnas dels av

hushållningssällskapens häradsombud före mitten av november månad,

dels av sällskapens sockenombud före utgången av februari månad näst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kalif//. Maj:ts proposition Nr

\:\

följande ar. Avsikten liärmed vore, att statistiska centralbyrån pa ett järn

förelsevis tidigt stadium skulle från ett mindre antal uppgiftslärnnare

erhålla mera approximativa uppgifter såsom grundval för en preliminär

beräkning av skörden, under det att säkrare uppgifter senare skulle lämnas

av de talrikare sockenombuden, sedan tröskningen i huvudsak fullbordats.

I verkligheten hade dock de tidigare uppgifterna lätt den största

användningen, emedan den definitiva beräkningen fullbordats först

långt efter skördeårets utgång, dä det praktiska behovet av siffrorna redan

upphört. Med hänsyn härtill föreslogo 1919 års sakkunniga, att soekenombudens

definitiva uppgifter skulle avgivas redan i mitten av december

och att häradsombudens preliminära uppgifter i stället skulle upphöra.

Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida icke mitten av december åtminstone

i mellersta och norra Sverige vore en alltför tidig tidpunkt för

avgivande av de definitiva uppgifterna om skörden. Däremot torde

tröskningarna vid mitten av januari hava fortskridit så långt, att jordbrukarna

ägde en säker kännedom om skörden per hektar. Tidpunkten

för de definitiva skördeuppgifternas avgivande torde därför böra flyttas

till den 15 januari. Behovet av eu första skördeberäkning gjorde sig

gällande redan omedelbart efter skördens bärgning, och för att så

långt som möjligt tillgodose detta behov hade statistiska centralbyrån

de senare åren gjort en uppskattning av skörden redan i samband

med skörderapporten för september månad. Härigenom hade vunnits

en åtminstone ungefärlig kännedom om skördeutfallet över två månader

innan den .s. k. preliminära skördeberäkningen fullbordats. I

skörderapporten för september infordrades direkta uppgifter om skörden

per hektar endast beträffande höstsäden. Även beträffande hö från odlad

jord och naturlig äng samt höstsädshalm borde dock dylika uppgifter vid

samma tidpunkt kunna lämnas, medan det däremot för övriga växtslag

ännu torde vara för tidigt. Eu månad senare borde däremot uppgifter om

skörden per hektar kunna lämnas även beträffande vårsäden och möjligen

rotfrukterna, och det kunde med hänsyn härtill ifrågasättas, huruvida

icke i samband med en ny skörderapport för oktober månad uppgifter om

skörden per hektar borde införskaffas beträffande vårsäd (såväl kärna

som halm) och rotfrukter. Härigenom skulle häradsombudens i mitten av

november avgivna preliminära skördeuppgifter bliva överflödiga och statistiska

centralbyråns årliga berättelse om årsväxten kunna indragas. Det

vore av intresse att före vinterns inbrott äga kännedom om den nysådda höstsädens

utveckling, och uppgifter härom, avgivna med användning av det

i årsväxt- och skörderapporterna tillämpade siffersystemet, torde utan

svårighet kunna infordras i den föreslagna, nya skörderapporten för oktober.

Slutligen kunde det beträffande tidpunkten för de månatliga årsväxt-

och skörderapporternas avgivande ifrågasättas, huruvida densamma

icke lämpligen kunde flyttas från den sista till den 15 i varje månad, då

rapporterna om höstsädens övervintring, vårsådden och skörden härigenom

skulle bliva tidigare tillgängliga. I denna punkt vore ämbetsverken likväl

icke beredda att i detta sammanhang framlägga definitivt förslag.

Beträffande kostnaderna för genomförandet av den föreslagna omläggningen

av jordbruksstatistiken yttra slutligen ämbetsverken följande.

Vid de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna både ersättningen

till lokalundersökarna jämte övriga med materialets insamling förbundna

kostnader uppgått till 491,000 kronor. Härtill komme utgifterna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kv/ngl. Maj:ts proposition Nr 125.

för utskrivandet av utdragen ur mantalslängderna samt materialets granskning

och tabellering, vilket arbete kunde beräknas hava krävt omkring

7 kvinnliga biträden under åtta år, eller tillsammans 56 årsbiträden.

Vid 1919 års arealinventering och husdjursräkning både ersättningen till

livsmedelsnämnderna uppgått till 46,753 kronor. Bearbetningen hade krävt,

oberäknat ledarens arbete, en tid av 492 arbetsmånader, eller 41 årsbiträden,

och de härför utbetalta arvodena både, dyrtidstillägg oberäknat, uppgått

till 51,650 kronor. Härtill komme ledarens arvode, som för omkring

11 månader uppgått till sammanlagt 4,796 kronor.

Beträffande kostnaderna för de av 1919 års sakkunniga föreslagna jordbruksräkningarna

både de nämnda sakkunniga beräknat, att såsom ersättning

till de lokala myndigheterna samt för kontroll och för uppläggande av

föreslagna liggare skulle krävts ett belopp av 210,000 kronor för varje räkning.

Härtill komme kostnader för tryckning av blanketter 10,000 kronor

samt för materialets bearbetning 160,000 kronor, motsvarande arvode till

56 årsbiträden.

En statistisk bearbetning av materialet från de allmänna fastighetstaxeringarna

i samma omfattning som den av statistiska centralbyrån år 1923

utförda försöksbearbetningen hade beräknats kräva eu arbetskraft av en

manlig ledare, en förste amanuens samt 40 kvinnliga biträden under ett år,

vars avlönande, förutom dyrtidstillägg, skulle draga eu kostnad av omkring

80,000 kronor.

En bearbetning av materialet i den bär ifrågasatta omfattningen skulle

emellertid, såsom av den framlagda redogörelsen för densamma närmare

framginge, komma att gå avsevärt utom ramen för den egentliga jordbruksstatistiken.

Skulle bearbetningen begränsas till endast de för jordbruksstatistiken

direkt erforderliga arealuppgifterna, torde kostnaderna

komma att uppgå endast till omkring halva det nyssnämnda beloppet,

eller omkring 40,000 kronor.

En beräkning av kostnaderna för den här föreslagna allmänna jordbruksräkningen

ställde sig på följande sätt:

Materialets insamling kunde beräknas komma att draga ungefär samma

kostnader som vid 1919 års arealinventering och husdjursräkning, eller

i runt tal 50,000 kronor. För bearbetningen krävdes lika stor arbetsstyrka

som vid 1919 års nyssnämnda undersökning, eller 41 årsbiträden. Efter ett

arvode, oberäknat dyrtidstillägg, av 1,710 kronor per år skulle alltså bearbetningskostnaderna

uppgå till 70,100 kronor. Härtill komme ledarens

arvode, som, under förutsättning att detsamma skulle komma att utgå

efter löneklass B: 19 i gällande avlöningsreglemeute, för en tid av 12

månader skulle uppgå till 7,200 kronor. De totala kostnaderna vid en

jordbruksräkning skulle således efter denna beräkning uppgå till

127,300 kronor.

De representativa undersökningar, som för åren mellan de allmänna

jordbruksräkningarna ifrågasatts för möjliggörande av en uppskattning

av förändringarna i arealens användning och kreaturens antal kunde var

och en beräknas draga en kostnad av 5,000 kronor för uppgiftsinsamland^t

och omkring 8,000 kronor för bearbetningen, eller tillsammans 13,000 kronor.

Över statistiska centralbyråns och lantbruksstyrelsens ovanberörda skrivelse

har statens besparingskommitté den 16 februari 1925 avgivit infordrat

utlåtande, vari anföres bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT)

A Hitfjl. Maj:t# proixiuition AV 1~5.

Ki) närmare granskning av ämbetsverkens framställning gave vid bauden,

att densamma innehölle tvenne olika moment. I)et ena innebure, att

en allmän jordbruksräkning matte anordnas under 1925, varför skulle användas

vissa pa riksstaterna för aren 1921 och 1922 för ändamålet reserverade_

medel. Det andra momentet vore, att ämbetsverken angäve vissa

riktlinjer för eu omläggning av jämväl andra grenar av jordbruksstatistiken.

Beträffande framställningen i vad densamma avsåge anordnande

av en allmän jordbrulcsräkning under 1925 hade kommittén icke kunnat

undgå att finna den beräknade kostnaden 127,500 kronor, vilken,

ökad med dyrtidstilliigg och tryckningskostnader, torde stiga till inemot

150,000 kronor, synnerligen betydande. 1 det läge, vari kommitténs

utledning angående den officiella statistikens planläggning för närvarande

befunne sig, kunde kommittén ej angiva, huruvida nyssnämnda belopp

motsvarade vad som med iakttagande av nödiga besparingar i statistiken

borde användas för ett dylikt speciellt ändamål. Anslag å tillhopa

140,000 kronor hade emellertid redan beviljats för eu jordbruksräkning.

Under dessa förhållanden ansåge sig kommittén för närvarande böra

inskränka sig till följande yttrande.

Såsom i ämbetsverkens skrivelse utförligt framlades, vore jordbruksräkningen

av grundläggande betydelse jämväl för den övervägande

delen av annan jordbruksstatistik, och det syntes därför

ändamålsenligt, att under det ar, da jordbruksräkning ägde rum, den

joi dbiuksstatistiska hyrans aröetskrafter — med bortseende från dem.

enligt uppgift cirka eu fjärdedel av antalet, vilka sysslade med fattigvårds-

och sparbanksstatistik in. in. — under byråchefens personliga ledning

koncentrerades på bearbetningen av det vid ifrågavarande räkning

insamlade materialet. Det kunde då givetvis icke alldeles undvikas, att

vissa av byråns löpande arbeten därvid för tillfället finge skjutas åt sidan,

men syntes konsekvenserna därav icke alltför svåra. Vad först beträffade

byråns huvudpublikation, årsberättelsen Jordbruk och boskapsskötsel, syntes

denna under ett jordbruksräkningsår lämpligen kunna sammansmälta

med redogörelsen för resultaten av nämnda räkning. Av byråns övriga

publikationer toge enligt uppgift sammandragen av årsväxt- och skörderapporterna

samt berättelsen rörande årsväxten mycket liten arbetskraft

i anspråk, och vad beträffade statistiken över jordbrukets binäringar, mejerihantering

och fiske, syntes härvidlag i varje fall temporärt kunna

vidtagas väsentliga inskränkningar utöver dem, som på besparingskommitténs

förslag genom Kungi. Majas beslut redan ägt rum i fråga om fiskeristatistiken.

Även efter eu dylik omgruppering syntes emellertid den jordbruksstatistiska

byråns personal (för närvarande en byråchef, en t. f.

auktarie, eu förste amanuens och cirka 12 kvinnliga biträden) icke vara tillräcklig

för att ensam kunna genomföra jordbruksräkningen, utan torde för

detta ändamål erfordras en viss förstärkning av tillfälligt anställda räknebiträden.

Det i ämbetsverkens framställning angivna antalet sådana, 41

anställda för ett år, syntes direkt grunda sig på erfarenheterna om arbetsåtgången

vid 1919 års arealinventering och husdjursräkning. Vid nämnda

undersökning underkastades emellertid materialet en mycket ingående bearbetning,

varav resultatet bleve en berättelse i två delar, av vilka den

förra redogjorde för den odlade jordens användning och antalet husdjur

av olika slag, medan den senare redovisade åkerjordens användning och

antalet kreatur inom olika storleksgrupper av brukningsdelar. Det förefölle,

som om de relationstal, vilka framgått ur den senare, synnerligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

omsorgsfulla bearbetningen, både ett bestående värde för en längre tid

framåt, och att bearbetningen av materialet från den nu ifrågasatta jordbruksräkningen

endast skulle beböva åsyfta att lämna sådana mera summariska

uppgifter rörande arealfördelning och kreatursantal, vilka vore

av direkt betydelse för den löpande nationella och internationella jordbruksstatistiken.

Eu dylik förenklad bearbetning måste givetvis medföra

en väsentlig minskning uti det för ett arbete av vida mera ingående

och komplicerad natur beräknade personalbehovet. Skulle emellertid mot

förmodan särskilda anledningar redan nu anses påkalla en bearbetning

av sistnämnda art, syntes det enligt kommitténs mening böra tagas under

allvarlig omprövning, huruvida icke arbetskostnaderna skulle kunna nedbringas

genom att i stor utsträckning utbyta de manuella arbetsmetoderna

mot maskinella anordningar.

Vad därefter beträffade det, andra momentet i ämbetsverkens framställning,

nämligen en preliminär plan till omorganisation av hela jordbruksstatistiken,

både kommittén icke funnit anledning att för närvarande taga

definitiv ställning till detsamma. Kommittén ville därför inskränka sig till

några randanmärkningar.

Vad kommittén i första rummet saknade i den nu föreliggande planen

vore en utredning rörande totalkostnaderna för statsverket av omorganisationsförslaget.

Enär emellertid en dylik kostnadskalkyl vore en nödvändig

utgångspunkt för en granskning ur de speciella synpunkter, kommittén

hade att anlägga, hade kommittén på grundval av tillgängliga och

för ändamålet införskaffade uppgifter sökt verkställa en om ock summarisk

överslagsberäkning. Härav framginge, att den avdelning inom statistiska

centralbyrån, som utarbetade statistiken över jordbruket och dess

binäringar, i form av löner och dyrtidstillägg, tryckningskostnader och

expenser för närvarande droge eu årskostnad av cirka 46,000 kronor.

Denna kostnadssumma skulle enligt ämbetsverkens förslag ökas med totalkostnaderna

för de periodiska areal- och jordbruksräkningarna, vilka, kalkylerade

på samma sätt som i fråga om den löpande statistiken, gåve ett

genomsnittsbelopp per år av cirka 56,000 kronor. Detta skulle innebära,

att årliga genomsnittskostnaden för jordbruksstatistiken skulle överstiga

100,000 kronor, ett belopp, som, även med beaktande av denna statistikgrens

betydelse såväl ur teoretiskt-vetenskaplig som praktiskt-politisk synpunkt,

enligt kommitténs mening måste anses såsom alltför högt under nuvarande

förhållanden. Till jämförelse finge meddelas, att kostnaderna förden danska

jordbruksstatistiken, enligt av chefen för Det Statistiska Departement benäget

lämnade uppgifter, för finansåret 1923—1924 utgjort i runt tal 70,000

danska kronor, motsvarande cirka 45,000 svenska kronor. Denna statistik

redovisade en åkerareal motsvarande inemot tre fjärdedelar av den svenska

och ett kreatursantal ungefär lika stort som i Sverige.

En huvudförklaringsgrund till den danska statistikens relativt låga produktionskostnader

vore visserligen, att i Danmark varje jordbrukare vore

genom lag förpliktad att årligen till Statistisk Departement avlämna statistiska

uppgifter om åkerareal och kreatursantal, utan att någon som helst

ersättning utbetalades vare sig till de uppgiftskyldiga eller till de insamlingsarbetet

besörjande kommunalmyndigheterna. En dylik skyldighet

kunde dock, särskilt med hänsyn till vissa från riksdagens sida gjorda

uttalanden angående sättet för de jordbruksstatistiska primäruppgifternas

insamling, näppeligen ifrågasättas för vårt lands vidkommande. Fastmer

syntes man här, såsom ämbetsverken föreslagit och såsom tillämpades

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunyl. Maj ris proposition Nr 125.

exempelvis i Norge, böra för den fortlöpande jordbruksstatistikens del använda

sig av den representativa undersökningsmetoden. Kommittén ville

för sin del uttrycka den förhoppningen, att intresset för ingående och noggrann

kunskap om jordbruksnäringens grundvalar bland vart lands jordbrukare

vore så starkt, att det skulle visa sig möjligt att genom förmedling

av hushållningssällskapens lokalavdelningar eller på annat lämpligt

sätt kunna förmå åtminstone en tiondel av dem att kostnadsfritt avgiva

för ändainalet nödiga årsuppgifter. Förefunnes icke ett dylikt intresse,

torde andra utvägar för att nedbringa kostnaderna fä tagas under övervägande.

Med anledning av det av statens besparingskommitté avgivna utlåtandet

infordrades från statistiska centralbyrån yttrande över besparingskommitténs

förslag till nedbringande av arbetskostnaderna för bearbetningen

av materialet från den ifrågasatta jordbruksräkningen. I skrivelse den

27 februari 1925 har centralbyrån inkommit med begärda utlåtande, vari

bland annat anföres följande.

För åstadkommande av besparingar i arbetskostnaderna för den ifrågavarande

jordbruksräkningen föresloge besparingskommittén, att under det

år, då jordbruksräkning ägde rum, den jordbruksstatistiska byråns arbetskrafter

i huvudsak koncentrerades på bearbetningen av det vid räkningen

insamlade materialet. Att vissa av byråns löpande arbeten därvid måste

skjutas åt sidan, ansåge kommittén icke behöva medföra några alltför

svåra konsekvenser, såvida vissa förenklingar och inskränkningar vidtoges

i de årliga publikationerna.

Vad först beträffade berättelsen Jordbimk och boskapsskötsel föresloges,

att densamma året för jordbruksräkningen sammansloges med

redogörelsen för resultaten av nämnda räkning. En möjlighet till inskränkning

i den löpande jordbruksstatistiken erbjödes onekligen därigenom,

att för det år, då särskild jordbruksräkning hölles, sådana uppgifter

angående åkerjordens användning, som för närvarande måste införskaffas

från varje socken, icke bleve erforderliga, och den arbetskraft, som sysselsattes

med deras bearbetning, lösgjordes. Ifrågavarande arbete hade inom

centralbyrån krävt omkring 7, årsbiträde. I övrigt hade däremot centralbyrån

förgäves sökt utfinna, vilka nämnvärda besparingar i arbetskostnader

kommittén ansett genom den ifrågasatta sammanslagningen skulle!,

vinnas. Statistiska centralbyrån utginge nämligen ifrån, att de beräkningar

av skördens storlek och värde, som tillsammans med uppgifterna

om åkerarealens användning upptoge drygt 5/e av den ifrågavarande berättelsens

innehåll och för vilkas skull jordbruksräkningen i främsta rummet

verkställdes, alltjämt skulle utföras. Vare sig de sedan publicerades såsom

hittills i en särskild berättelse eller tillsammans med redogörelsen för

jordbruksräkningen, komme arbetet i statistiska centralbyrån med skördeberäkningarnas

utförande att bliva detsamma. Därest vidare uppgifterna

om åkerjordens användning, för undvikande av dubbelpublicering, uteslötes

ur den årliga berättelsen, torde även tryckningskostnaderna bliva

ungefär desamma, vare sig de båda berättelserna sammansloges eller utgåves

var för sig. I fråga om de båda berättelsernas sammanslagning hade

centralbyrån i övrigt ingen annan invändning att göra, än att därigenom

redogörelsen för jordbruksräkningen måste bliva åtskilliga månader försenad.

De defintiva uppgifterna om skörden inkomme nämligen icke till

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 105 höft. (Nr 125.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

statistiska centralbyrån förrän under mars månad, varefter granskningen

och bearbetningen av desamma vidtoge, under det att resultaten av jordbruksräkningen

torde kunna föreligga färdiga redan i början av det nya

året

Hela den egentliga jordbruksstatistiken krävde för närvarande en arbetskraft

av endast 31/., kvinnliga årsbiträden. Om därifrån avräknades

V, årsbiträde med hänsyn till den bortfallna bearbetningen av sockenuppgifterna

om åkerjordens användning, återstode för jordbruksstatistiken

endast tre biträden. Då denna arbetskraft skulle utföra såväl det omfattande

räknearbetet för de definitiva skördeberäkningarna som även

arbetet med den preliminära skördeberättelsen och med sammandragen av

årsväxt- och skörderapporterna, torde det'' vara uppenbart, att några ytterligare

inskränkningar i denna obetydliga personal icke vore möjliga att

Även i avseende på statistiken över jordbrukets binäringar, mejerihantering

och fiske, ansåge besparingskommittén väsentliga inskränkningar

kunna vidtagas utöver dem, som redan ägt rum i fråga om fiske. Efter

genomförande av dessa inskränkningar, vilka av Kungl. Maj:t hade beslutats

i enlighet med ett av statistiska centralbyrån avgivet utlåtande,

men med frångående av besparingskommitténs i frågan avgivna förslag,

komme statistiken över fisket att kräva ett biträde. Vad mejeristatistiken

beträffade, krävde densamma en arbetskraft på 13/4 årsbiträde. Om över huvud

taget någon årlig statistik skulle upprättas över jordbrukets båda,

nu nämnda binäringar, torde någon nämnvärd minskning i den härför använda

personalen icke vara möjlig. Skulle likväl en del av ifrågavarande

personal överflyttas till jordbruksräkningen, måste följden bliva, att det

löpande arbetet bleve i motsvarande man försenat. Da statistiska centralbyrån

personal redan nu vore för liten, så att under en följd av år särskilda

förstärkningsanslag måst beviljas för den uppkomna arbetsbalansens

avhjälpande, syntes det mindre lämpligt att på den av besparingskommittén

föreslagna vägen beröva centralbyrån en del av dess redan förut

knappt tillmätta personal.

Besparingskommittén hade vidare anmärkt på ämbetsverkens förslag,

att för jordbruksräkningen måtte förordnas en särskild ledare med en

tjänsteställning, ungefär motsvarande förste aktuaries (löneklass B 19).

Innebörden i detta förslag hade dock aldrig varit, att jordbruksräkningen

helt skulle frigöras från byråchefens å den jordbruksstatistiska byrån

överinseende; på samma sätt som vid 1919 års undersökning skulle denne

givetvis under alla förhållanden komma att personligen omliänderhava det

betydelsefulla förberedande arbetet, särskilt med upprättande av formulär

till blankett för uppgifternas införskaffande och av instruktion för de lokala

organen, samt även under arbetets fortgång övervaka detsamma och ansvara

för den slutliga berättelsens innehåll. Då på grund av det begränsade

utrymmet i statistiska centralbyråns ämbetslokaler det komme att

bliva nödvändigt att förlägga arbetet med jordbruksräkningen till särskild

lokal utanför centralbyrån, hade det däremot icke ansetts lämpligt,

att den närmaste arbetsledningen vid ifrågavarande räkning, som givetvis

krävde ledarens ständiga närvaro, utövades av byråchefen, som icke utan

stor olägenhet för arbetet i övrigt kunde vara helt borta från centralbyrån.

Upplysningsvis förtjänade i detta sammanhang nämnas, att ifrågavarande

byråchef under år 1924 ägnat endast omkring hälften av sin arbetstid

åt statistiken över jordbruket och dess binäringar. I övrigt hade hans ar
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunc/l. Maj:tf, proposition Nr 125.

betstid upptagits med arbete för övriga grenar av statistiken samt med

handläggning av sådana allmänna ärenden, vilka enligt gällande arbetsfördelning

tillkomme den jordbruksstatistiska byrån. Det vore framför

allt den

krävt och även under det innevarande krävde en avsevärd del av byråchefens

arbete. Med hänsyn till det nu sagda, och dä för jordbruksräkmngen

komme att behöva anställas eu mycket stor personal (vid motsvarande

undersökning år 1919 hade densamma vissa tider uppgått till 100

personel), hade det synts lämpligt, att särskild ledare för räkningen förordnades

och alt denne erhölle förste aktuarie» tjänsteställning, ett förslag

som centralbyrån för sin del alltjämt ansåge sig höra vidhålla.

1 fråga om bearbetningen av det vid den ifrågasatta jordbruksräkningen

insamlade materialet både besparingskommittén föreslagit, att densamma

måtte begränsas till de mera summariska uppgifter, som vore av

direkt betydelse för den löpande nationella och internationella jordbruksstatistiken,

och att därför den vid 1919 års undersökning verkställda fördelningen

av materialet efter brukningsdelarnas storlek nu icke skulle

utföras. Statistiska centralbyrån instämde till fullo med kommittén däruti,

att det utan jämförelse viktigaste ändamålet med den ifrågasatta jordbruksräkningen

vore att bringa till stånd uppgifter av förstnämnda slag,

utan vilka en någorlunda säker skördeberäkning icke längre kunde göras

och likaså vår kännedom om kreatursstammens storlek fortfarande komme

att bliva i högsta grad otillräcklig. Även en mera ingående bearbetning

av materialet med fördelning på storleksgrupper vore emellertid önskvärd.

Såsom kommittén framhölle, gjordes en dylik bearbetning vid 1919

års undersökning, och de härigenom vunna uppgifterna till belysning av

växtodlingens och kreatursskötselns omfattning och karaktär vid det större

och mindre jordbruket både kommit till flilig användning såväl inom det

praktiskt-politiska som inom det teoretiskt-vetenskapliga området. Verkningarna

av de föregående krisåren hade emellertid ännu icke upphört år

1919, och, såsom i den tryckta berättelsen för sagda års arealinventering

och husdjursräkning upprenade gånger betonades, återspeglade de där

framlagda siffrorna ingalunda normala förhållanden. Sedan sådana numera

i huvudsak åter inträtt inom jordbruksproduktionen, skulle det onekligen

vara av stort värde, därest det större och mindre jordbruket kunde

ställas under en nv, siffermässig belysning, vilket endast kunde ske genom

en detalierad bearbetning av det vid räkningen insamlade materialet.

. De kostnader, en dylik, mera detaljerad bearbetning skulle medföra, torde

icke heller komma att uppgå till något mera avsevärt belopp. En sammanräkning

av de för varje särskild brukningsdel avgivna primäruppgifterna

måste ju under alla förhållanden äga ram, och det ökade arbetet

bestode huvudsakligen endast däri, att blanketterna före sammanräkningen

maste fördelas på ett tiotal storleksgrupper samt de för varie socken

upprättade, detaljerade arbetstabellerna därefter sammanräknades för

större områden och slutligen för hela riket. Det vore svårt att exakt angiva

den härigenom upnstående merkostnaden, men med ledning av erfarenheterna

från 1919 års undersökning ansåge sig centralbyrån om den

manuella arbetsmetoden bibehölles. böra uppskatta densamma till omkring

7.000 kronor. Därest, såsom centralbyrån i det föliande föreslagit den

elektriska bearbetningsmetoden komme till användning, torde merkostnaden

kunna nedbringas ytterligare, till högst 3,000 kronor. Då en iordbruksrakning

under alla förhållanden måste draga avsevärda kostnader, syntes

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

det centralbyrån ändamålsenligt att ytterligare offra ett i jämförelse med

totalkostnaderna ganska obetydligt belopp för möjliggörande av att det insamlade

materialet fullständigt utnyttjades och därigenom full valuta er
hölles

för de gjorda utgifterna. , ,,

För nedbringande av arbetskostnaderna hade kommittén ifrågasatt ett

utbytande i stor utsträckning av de manuella arbetsmetoderna mot maskinella

anordningar. Denna fråga hade givetvis redan tidigare vant under

övervägande inom statistiska centralbyrån. Vid en jämförelse mellan

arbetningskostnaderna enligt de båda nyssnämnda metoderna hade det därvid

visat sig, att den elektriska metoden under vissa förutsättningar kunde

beräknas ställa sig något billigare än den manuella, ehuru besparingens

storlek i avsevärd mån begränsades därigenom, att pa grund av mångfalden

av uppgifter för varje brukningsdel det måste för var och eu sådan

utstansas icke mindre än tre räknekort. En oundgänglig förutsättning

för att den maskinella metoden över huvud taget skulle medföra någon besparing

vore dock, att för maskinernas skötande tillgång funnes till full

van personal, och då centralbvrån i sitt förslag till plan för tordbruksräkningen

aosåge sig böra bibehålla den manuella metoden, berodde detta

framför allt därpå, att byrån icke vågade för jordbruksräkningenpåräkna

dvlik personal. Vid den pågående bearbetningen av 1020 års folkräkning

funnes visserligen personal, som en längre tid vant svsselsatt mpd dvhkt

arbete, men då ulanen för jordbruksräkningen upnrättades, var det ännu

av flera skål i hög grad osäkert, huruvida någon del dämv.skulle kunna

avvaras för den senare räkningen. Sedan dess hade emellertid arbetet vid

folkräkningen fortskridit så långt, att det åtminstone svntes sannolikt,

att utan större olägenheter en del av dess personal omkring den 1 augusti

skulle kunna överflvttas till jordbruksräkningen och att ett par av de elektriska

maskinerna från och med den 1 oktober skulle kunna disponerad för

samma ändamål. Under sådana förhållanden svntes otvivelaktigt nu tillfället

åtskilligt gynnsammare att övergå till den maskinella metoden om

också av hänsvn till folkräkningens arbeten bearbetningen av iordbruksräkningeus

material icke omedelbart kunde påbörias med full arbetskraft.

och en viss försening av arbetet därför icke torde kunna undvika-». Skulle

emellertid eu maskinell bearbetning komma till användning, vore det för

övrigt nödvändigt, att räkningen utfördes under 192b. då ett följande år

den nu vid folkräkningen samlade personalen hunnit skingras och därjämte

extra kostnader uppstode, om nya maskiner måste förhyras och inmonteras.

.

TVTpid anledning av de i viss man förändrade förhållandena ansaffe siff eentralbvrån

böra framlägga en beräkning av kostnaderna för en bearbetning

av materialet från jordbruksräkningen medelst den maskinella metoden.

ehuru med reservation för beräkningens exakthet med hänsvn till den

alltjämt förefintliga ovissheten i avseende på den personal, som kunde Påräknas

för arbetet. Enligt denna beräkning unnginge kostnaderna för

hvra av maskinerna och anskaffning av räknekorten till omkring 10.000

kronor, under det att personalbehovet skulle upngå till omkring 24 årsbiträden

jämte en tekniskt kunnig person för tillsyn och reparation av

maskinerna. T saknad av kännedom om efter vilka grunder avlöningen

till den extra ordinarie personalen efter den 1 instundande juli komme att

fastställas, hade centralbvrån för dp kvinnliga extra befattningshavarna

utgått från eu medelavlöning på 1.710 kronor om året. För avlöning av

personalen jämte den föreslagna ledaren åtginge därvid, oberäknat dyr
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kurgl. Maj:ts proposition Nr 125.

tidstillägg, ett belopp av i runt tal 50,000 kronor. Lädes härtill de nyssnämnda

kostnaderna för maskinerna, erhölles ett belopp av 00,000 kronor,

med vilket kunde jämföras den till 77,300 kronor beräknade personalkostnaden

för materialets bearbetning enligt den manuella metoden. Då alltså

med användande av maskinell bearbetning eu besparing av omkring

17.000 kronor kunde beräknas uppstå, ansåge sig centralbyrån böra föreslå,

att bearbetningen av materialet från den ifrågasatta jordbruksräkningen

utfördes enligt denna metod med användande av Holleriths elektriska

räknemaskiner.

Av de bär beräknade kostnaderna utgjordes, såsom förut nämnts, 10,000

kronor av utgifter för maskinerna och dylikt, och då centralbyrån förutsatte,

att detta belopp finge tagas från vederbörande huvudtitels anslag

till expenser m. m., skulle av de å riksstaten för en allmän jordbruksräkning

reserverade medlen a 140,000 kronor erfordras ett i jämförelse med

föregående beräkning med 27,000 kronor nedsatt belopp, eller i runt tal

100.000 kronor.

o Besparingskommittén hade slutligen i sitt förevarande yttrande även inlåtit

sig på en jämförelse mellan de totala kostnaderna för jordbruksstatistiken

i Sverige och Danmark, och ehuru sagda jämförelse icke direkt

inbegrepes inom det ämne, varöver statistiska centralbyrån ålagts att avgiva

yttrande, ansåge sig centralbyrån dock icke böra underlåta att upptaga

densamma till skärskådande. Vad därvid till en början beträffade

årskostnaderna för den nuvarande svenska statistiken över jordbruket

och dess binäringar upptoge kommittén dem till cirka 46,000 kronor. Därvid

syntes, emellertid kommittén hava fört byråchefens avlöning helt och

hållet på jordbruksstatistikens konto, ehuru, som förut nämnts, hans arbetstid

till omkring hälften ägnades åt andra uppgifter. Togessom sig borde

hänsyn härtill, nedbringades det ifrågavarande beloppet från 46,000 kronor

till omkring 40,000 kronor. Likaså hade kommittén, i direkt strid mot de

av statistiska centralbyrån och lantbruksstvrelsen framlagda kostnadsberäkningarna,

upptagit kostnaderna för de av ämbetsverken föreslagna

periodiska areal- och jordbruksräkningarna alltför högt. Ehuru ämbetsverken

uttryckligen framhållit, att de på jordbruksstatistiken belöpande

kostnaderna för en bearbetning av materialet från en allmän fastighetstaxering

kunde beräknas till omkring 40,000 kronor, svntes desamma av

kommittén hava upptagits till 80,000 kronor, och vid beräkningen av årskostnaderna

för de representativa undersökningarna hade kommittén tvdVp0.

11 uric*erlåtit taga hänsyn till. att dylika undersökningar icke behövde

utföras de år, då allmänna jordbruksräkningar ägde rum, och att alltså

enligt ämbetsverkens plan representativa undersökningar skulle förekomma

endast åtta gånger under loppet av en 10-årsperiod. Härigenom

hade kommittén fått upp ifrågavarande kostnader till cirka 56,000 kronor

i stället för 48,000 kronor. Med de av kommittén antagna utgångspunkTTw-i

, alltså de totala årskostnaderna för den svenska jordbruksstatistiken

komma att uppgå till omkring 88,000 kronor, under ''det att de

av kommittén uppgåves komma att överstiga 100.000 kronor

Icke heller det andra ledet i sagda jämförelse, eller kostnaderna för den

danska jordbruksstatistiken, kunde statistiska centralbvrån godtaga såsom

direkt namforbart med motsvarande svenska belopp. I Danmark utgåves

varken fiskeri- eller mejeriVatistiken av det statistiska ämbetsverket och

enligt vad centralbyrån under hand erfarit, avsåge de för detta land angivna

kostnaderna endast den egentliga jordbruksstatistiken. Frånräkna
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

des mejerier och fiske även för Sveriges del, komme att såsom kostnader

för den egentliga jordbruksstatistiken stå emot varandra för Sverige

74,000 svenska kronor och för Danmark 70,000 danska kronor.. Vid jämförelse

mellan de båda senast nämnda beloppen finge icke förbises, att antalet

brukningsdelar, vilket antal i första hand vore avgörande i fråga

om kostnaderna, vore omkring dubbelt så stort i Sverige som i Danmark

och att på grund av olikheter i rådande pris- och lönenivåer en omräkning

av dansk valuta till svensk efter gällande kurs icke utan vidare kunde

göras. Slutligen ville centralbyrån i detta sammanhang understryka den

av besparingskommittén angivna förklaringsgrunden till den billigare

danska statistiken och därtill ytterligare framhålla, att de danska kommunala

myndigheterna utan ersättning icke endast insamlade primärmaterialet

utan även införde detsamma på arbetstabellerna och sammanräknade uppgifterna

sockenvis. Om allt detta arbete även i Sverige lades pa de kommunala

myndigheterna, skulle statens kostnader för en jordbruksräkning

nedbringas med åtminstone 50 procent.

I infordrat utlåtande har slutligen statskontoret den 7 mars 1925 anfört.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hade erinrat, att jämlikt

de numera gällande allmänna grunderna för hushållningssällskapens organisation

skulle från och med år 1925 i varje socken eller, där särskilda

lokala förhållanden så påkallade, annat motsvarande område finnas en underavdelning

av hushållningssällskapet med uppgift, bland annat, att lämna

biträde vid jordbruksräkningar. Frågan om jordbruksräkningarnas lokala

organisation kunde därför betraktas såsom löst. Det torde emellertid vara

nödvändigt, att underavdelningarna erhölle ersättning av statsmedel för sitt

arbete. I likhet med vad som skedde vid vissa motsvarande undersökningar

under kristiden hade ämbetsverken ansett, att denna ersättning kunde fastställas

till 10 öre för varje fullständigt ifylld blankett.

Statskontoret tilläte sig i detta avseende framhålla, att hushållningssällskapen

alltsedan tillkomsten år 1865 av jordbruksstatistiken till en början

utan direkt ersättning av statsmedel ombesörjt såväl insamlingen av primäruppgifter

som dessa uppgifters bearbetning samt sedermera efter jordbruksstatistikens

omläggning under åren 1913 — 1920 genom lokalundersökningar

ombesörjt insamlandet av jordbruksstatistiska uppgifter mot åtnjutande av

bidrag av statsmedel med hälften av kostnaderna härför. Det nu föreliggande

förslaget syntes däremot avse att bereda hushållningssällskapen och deras

underavdelningar full ersättning för den befattning med denna statistik,

som fortfarande skulle tillkomma dem. Statskontoret ifrågasatte, huruvida

en sådan anordning kunde vara välbetänkt. Hushållningssällskapen syntes

snarare böra göras intresserade av, att jordbruksstatistiken icke komme att

för det allmänna draga större kostnader än som oundgängligen vore nödigt.

I sådant syfte syntes det förut tillämpade förfarandet vara att föredraga, då

hushållningssällskapen härigenom skulle få ett påtagligt intresse av att söka

nedbringa dessa kostnader. Hushållningssällskapen eller deras underavdelningar

syntes därför själva böra såväl ombesörja som bekosta detta arbete

och av statsverket erhålla bidrag till kostnaderna med viss andel, exempelvis

med hälften eller två tredjedelar av de utgifter, som de härför finge vidkännas.

Därest en sådan anordning emellertid icke ansåges böra vidtagas, utan

ersättning skulle, på sätt som av ämbetsverken hemställts, utgå med visst

belopp för varje ifylld blankett, syntes det föreslagna ersättningsbeloppet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125. 23

vilket på sin tid torde hava bestämts med hänsyn till under kristiden

rådande penningvärde, böra ej oväsentligt nedsättas.

I. utlåtande den 27 februari 1925 hade statistiska centralbyrån gjort en

beräkning av kostnaderna för en bearbetning av materialet från jordbruksräkningen

medelst maskinella arbetsmetoder. Kostnaderna för hyra av

maskiner och anskaffning av räknekort hade därvid upptagits till omkring

10,000 kronor, och hade centralbyrån därvid förutsatt, att detta belopp finge

disponeras från vederbörande huvudtitels anslag till expenser. Kostnaderna

ör dessa maskinella arbetsmetoder, varigenom behovet av levande arbetsfri

i väsentlig grad inskränktes, syntes emellertid knappast böra bestridas

från nionde huvudtitelns allmänna expensanslag utan torde få utgå från de

tor jordbruksräkningen beviljade särskilda anslag.

Frågan om jordbruksstatistikens omläggning i sin helhet föreligger ännu

icke i det skick, att slutgiltig ståndpunkt därtill kan tagas. Att jag här så

utförligt, som skett, redogjort för statistiska centralbyråns och lantbruksstyrelsens

utkast till omorganisation av jordbruksstatistiken är beroende

därpå, att för den händelse beslut vid innevarande riksdag fattas om anordnande

under 1925 av en allmän jordbruksräkning, vilket jag vill tillstyrka

Kungl. Maj:t att föreslå, därav torde som konsekvens följa, dels att införskaffandet

av uppgifter om arealens användning och husdjurens antal även

sedermera skall ske genom jordbruksräkningar och dels att komplettering av

dessa uppgifter skall äga rum enligt den representativa metoden. Något

bindande uttalande för att jordbruksräkningarna skola företagas med fem

års mellanrum eller att representativa undersökningar skola ske alla år, då

jordbruksräkning icke äger rum, lärer däremot icke vara nödvändigt.

Vad angår anordnandet under 1925 av en allmän jordbruksräkning, vill

jag tillstyrka statistiska centralbyråns och lantbruksstyrelsens förslag, dock

att, som besparingskommittén och centralbyrån föreslagit, den maskinella

arbetsmetoden kommer till användning samt att statskontorets anmärkningar

dels beträffande täckandet av kostnaderna för hyra av räknemaskiner m. m*

och dels ifråga om nedbringandet av ersättningen för uppgifternas insamlande

iakttagas. I det senare avseendet kan icke nu avgöras, om hushållningssällskapen

böra åläggas att deltaga i dessa kostnader. Att träffa avgörande

härvidlag torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t. Men även om

hushållningssällskapen icke skulle komma att deltaga i kostnaderna, lärer

dock såsom statskontoret påpekat kostnaderna för uppgifternas insamlande

genom nedsättning av ersättningen per blankett kunna avsevärt nedbringas,

varför jag här räknar med en minskning av dessa kostnader till hälften.

Efter vad sålunda anförts torde kostnaderna för här avsedda jordbruksräkning

böra beräknas till:

materialets insamling .................................................................... kronor 25 000

bearbetning av materialet inkl. maskinhyra m. m..................... » 60,000

summa kronor 85,000.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

I

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för anordnande under 1925 i huvudsaklig överensstämmelse med vad

ovan av mig föreslagits av en allmän jordbruksräkning må tagas i anspråk

erforderligt belopp av de av riksdagen å extra stat för ett vart av åren

1921 och 1922 för anordnande av en sådan räkning anvisade medel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Nils Flodman.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925. a1 i texten
  2. JoU 1925:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten