Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

45 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:2, Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

m. m.; given Stockholms slott den 2 januari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

januari 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Thoksson, Olsson, Sandler,

Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Vv ig forss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

Ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t

den 31 december 1924 beslutat framlägga förslag angående ordnandet av

de kvinnliga befattningshavarnas löneförhållanden (se statsverkspropositionen:

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»). Förslaget

i fråga innebär en lösning av de lönespörsmål, som uppkommit i

samband med frågan om behörighet för kvinna att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag. I nyssnämnda sammanhang framlägges förBihany

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 häft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 2.

slag till de ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, vilka betingas av löneförslagets

godkännande för allmänna civilförvaltningens del.

Såsom av bemälde departementschef antytts, erfordras för löneförslagets

genomförande vid kommunikationsverken, att motsvarande ändringar

vidtagas i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk. Vidare torde, i anslutning till vad som härutinnan föreslagits

för allmänna civilförvaltningens vidkommande, hemställan böra

göras till riksdagen om bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda de

övergångsbestämmelser, som må finnas erforderliga för reglerande av de

kvinnliga befattningshavarnas vid kommunikationsverken övergång på

den nya lönestaten.

Jag lärer här icke behöva redogöra för förslaget i lönefrågan. I sådant

hänseende tillåter jag mig allenast hänvisa till vad chefen för finansdepartementet

i ärendet anfört. Jag anhåller emellertid få upptaga till

behandling några detaljspörsmål, som sammanhänga med kvinnolönefrågans

lösning vid kommunikationsverken.

Tjänstcförteckningen

till 1c o mmunikationsv

erlcens

avlöningsre

glem

ente.

Enligt förslaget skulle den vid avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

fogade tjänsteförteckningen i samband med den nya ordningens

ikraftträdande uteslutas ur reglementet samt de i förteckningen

intagna uppgifterna meddelas i annan ordning. Denna anordning grundar

sig på ett i betänkande den 8 november 1923 angående revision av gällande

avlöningsbestämmelser framlagt förslag. Fråga uppstår då, huruvida

en motsvarande anordning bör träffas jämväl vad angår kommunikationsverkens

avlöningsreglemente.

Såsom motiv för slopandet av den vid avlöningsreglementet för allmänna

civilförvaltningen fogade tjänsteförteckningen har i nyssnämnda betänkande

anförts, att tjänsteförteckningen i fråga icke syntes vara till stor

nytta, helst förteckningen ej upptoge antalet olika befattningar vid verken.

Härtill komme, att den med sin nuvarande uppställning ofta behövde

undergå förändringar. De i tjänsteförteckningen förekommande uppgifter,

kompletterade med antalet befattningar av olika slag, förekomme ock i

de särskilda tjänsteförteckningar, som i samband med beslut om staterna

av Kungl. Maj:t fastställdes för vederbörande verk. Då dessa särskilda

tjänsteförteckningar i för varje år reviderat skick återgåves i den av

statskontoret utgivna statsliggaren, syntes de bliva så allmänt tillgängliga,

att något behov av en vid avlöningsreglementet fogad tjänsteförteckning

icke förefunnes.

I yttranden över nyssberörda betänkande hava vattenfallsstyrelsen och

kommunikationsverkens lönenämnd upptagit ifrågavarande detaljspörsmål

till behandling. Härvid har vattenfallsstyrelsen framhållit, att då riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

3

dagen icke fastställde några stater för kommunikationsverken, den vid

kommunikationsverkens avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen

borde bibehållas, även om motsvarande förteckning för allmänna civilförvaltningen

komme att uteslutas ur avlöningsreglementot. Lönenämnden har

uttalat, att det ur handläggningssynpunkt måste betraktas såsom en given

fördel att hava befattningarna ordnade inom respektive lönegrader och i omedelbar

anslutning till avlöningsreglementet. Sålunda vore det exempelvis

synnerligen ofta av vikt att, vid behandlingen av frågor, vilka föranledde

till jämförelser i lönehänseende mellan särskilda befattningar m. m.,

kunna erhålla en omedelbar överblick över förhållandena på detta område

vid de olika verken.

I detta sammanhang torde böra omförmälas, att järnvägsstyrelsen i sitt

yttrande över 1921 års lönekommittés betänkande meddelat, att statens

järnvägars befälsförbund i en till styrelsen ingiven framställning framlagt

förslag till ändring av vissa tjänstetitlar. Enligt förbundets förslag skulle,

bland annat, manlig bokhållare förändras till byråassistent, förste bokhållare

till kontrollör, förste telegrafist till telegrafinspektor, byråassistent

till underinspektör och kontrollör till uppbördsinspektör. För egen del

har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen på frågans dåvarande ståndpunkt,

innan de av frågan berörda befattningshavarna mera allmänt uttalat sig i

ämnet och innan härvidlag erforderligt samarbete med övriga verk ägt rum,

icke vore beredd att fatta definitiv ståndpunkt i titelfrågan samt att styrelsen

ansåge det lämpligast, att man inskränkte sig till att preliminärt i löneskalan

införa de ändrade benämningar, som vore oundgängligen nödvändiga.

Sedermera har berörda personalsammanslutning i anledning av en inom

finansdepartementet utarbetad promemoria i lönefrågan till Kungl. Maj:t

inkommit med eu den 15 november 1924 dagtecknad skrift i ärendet,

däri förebragts närmare motiv för en förändring av tjänstetiteln särskilt

för manlig bokhållare och förste telegrafist.

De motiv, som anförts för borttagande av tjänsteförteckningen i avlöningsreglementet

för statsdepartement m. fl. verk, kunna enligt mitt förmenande

icke i samma omfattning åberopas till stöd för en motsvarande åtgärd i fråga

om kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Det må i sådant hänseende

erinras, att riksdagen för kommunikationsverken ej fastställer stater eller

antalet befattningar, tillhörande nuvarande 1—12 lönegraderna. Kommunikationsverkens

personalstater upptagas ej heller i den av statskontoret upprättade

statsliggaren. Ett uteslutande av tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens

avlöningsreglemente skulle därför nödvändiggöra, att de i

förteckningen intagna uppgifterna i annan ordning gjordes tillgängliga.

Härtill kommer, att kommunikationsverkens tjänsteförteckning genom sin

uppställning giver en möjligast klar och lättåtkomlig översikt över de

vid kommunikationsverken förefintliga talrika befattningarnas placering i

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

lönegrad. I likhet med vattenfallsstyrelsen och lönenämnden har jag

därför icke funnit anledning föreligga att föreslå ett uteslutande av

tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens avlöningsreglemente. En

följd härav blir, att någon ändring av 8 § i avlöningsreglementet, på sätt

föreslagits i fråga om allmänna civilförvaltningens reglemente, icke erfordras

för kommunikationsverkens vidkommande.

Ett godkännande för kommunikationsverkens del av det utav chefen för

finansdepartementet framlagda förslaget angående ordnandet "av de kvinnliga

befattningshavarnas lönefråga påkallar emellertid vissa ändringar i kommunikationsverkens

avlöningsreglemente och tjänsteförteckning. Dessa ändringar

föranledas huvudsakligen av den i förslaget innefattade åtgärden att borttaga

den nuvarande kvinnliga löneplanen och i samband därmed överflytta de kvinnliga

befattningarna till den nya gemensamma löneplanen samt av de förändringar

i lönegrads- och tjänstebeteckning, som därav blivit en följd. I 12 § 3 mom.

och 36 § avlöningsreglementet, vilka lagrum nu avse det förra endast vissa

manliga och det senare vissa kvinnliga befattningshavare, torde sådan ändring

böra ske, att lagrummen bliva tillämpliga å såväl manliga som kvinnliga

tjänstemän.

De vid statens järnvägar nu förekommande beteckningarna bokhållare och förste

telegrafist lära numera icke svara mot de arbetsuppgifter, som i allmänhet

åligga innehavare av befattningarna i fråga. Jag har därför ingen erinran att göra

mot förslaget att överflytta benämningen byråassistent på den nuvarande manliga

bokhållarbefattningen samt att den nuvarande byråassistentbefattningen erhåller

beteckningen underinspektör. Ej heller finner jag anledning att motsätta mig

förste telegrafisttitelns utbytande mot titeln telegrafinspektor, vilken senare benämning

tidigare vid statens järnvägar burits av befattningshavare med delvis

samma arbetsuppgifter som förste telegrafist. En given följd av bokhållartitelns

förändring till byråassistent blir enligt mitt förmenande, att förste bokhållarbefattningen

bör namnändras till förste byråassistent. Vad särskilt angår den nya

benämningen underinspektör, torde densamma väl överensstämma med de göromål,

innehavare av den nuvarande byråassistentbefattningen hava till åliggande.

Förändringen av den manliga bokhållartiteln vid statens järnvägar har

jag ansett böra medföra motsvarande förändring av beteckningen å ifrågavarande

befattning vid statens vattenfallsverk. Då de kvinnliga kassörsbefattningarna

vid telegrafverket och statens vattenfallsverk nu äro avsedda att

inflyttas å den för manliga och kvinnliga befattningshavare gemensamma

löneplanen under beteckningen kassör och den i nuvarande 13:e lönegraden

hos vattenfallsverket befintliga manliga kassören erhållit beteckningen förste

kassör, har det ansetts lämpligt, att den hos järnvägsstyrelsen anställde kassören

i likhet med telegrafstyrelsens kassör benämnes huvudkassör.

Kvinnliga Såsom framgår av chefens för finansdepartementet yttrande till statsrådspostmäs-

protokollet vid anmälan förberörda dag av frågan om ordnandet av de kvinn
tarbe-

liga befattningshavarnas löneförhållanden skulle, i avvaktan på den pågående

fattningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 5

utredningen angående postkontorens klassificering och vad därmed äger sammanhang,

de i 7:e och 8:e kvinnliga lönegraderna placerade postmästarbefattningarna

av klass 4 resp. klass 3 icke nu inplaceras å den nya gemensamma

löneplanen; och syntes den för närvarande enda ordinarie kvinnliga

postmästaren höra i anledning härav tillsvidare uppföras å övergångsstat.

Jag torde här icke behöva lämna någon redogörelse för ifrågavarande förslag,

utan får jag i sådant hänseende hänvisa till vad chefen för finansdepartementet

anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet.

Erinras må i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30

juni 1920 förordnat, att postmästartjänster skola vid inträffande vakanser

tillsvidare tillsättas allenast på förordnande. Vid sådant förhållande skulle

någon postmästartjänst tillsvidare icke komma att besättas med kvinna såsom

ordinarie innehavare.

Vad nu särskilt angår den enda ordinarie kvinnliga innehavaren av

postmästartjänst, nämligen postmästaren av klass 4 i Båstad, Hedda Helena

Rosengren, skulle alltså en sådan provisorisk anordning träffas, att Rosengren

tillsvidare uppföres å övergångsstat med åtnjutande av de nu å ordinarie

stat bestämda löneförmånerna.

Därest det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget angående

ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas lönefråga vinner bifall,

uppstår ock fråga, vilken avlöning hör under förordnande å postmästarbefattning

av klass 3 eller klass 4 tillgodonjutas av sådan ordinarie kvinnlig

befattningshavare vid postverket, som övergått på den nya lönestaten. Härom

torde Kungl. Maj:t få meddela erforderliga föreskrifter i samband med övriga

övergångsbestämmelser.

Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster i 15:e lönegraden vid

kommunikationsverkens styrelser.

På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t den

31 december 1924 beslutat för innevarande års riksdag framlägga förslag

om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, vilka enligt avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, äro placerade i

15:e lönegraden och som tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden.

Detta förslag grundar sig på ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

den 9 november 1923 avgivet utlåtande med förslag i ämnet.

Med anledning av därom gjord framställning har Kungl. Maj:t genom beslut

den 18 juli 1924 anbefallt kommunikationsverkens lönenämnd att verkställa

motsvarande utredning angående uppflyttning i lönegrad av sådana

befattningar inom generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Al Lmänna

synpunkter.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

och vattenfallsstyrelsen, vilka enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919

för tjänstemän vid dessa verk hänförts till 15:e lönegraden.

Med skrivelse den 2 oktober 1924 har kommunikationsverkens lönenämnd

framlagt utredning och förslag i ämnet samt därvid överlämnat från kommunikationsverkens

styrelser införskaffad utredning rörande dels de kompetensfordringar,

som äro stadgade eller eljest pläga tillämpas beträffande de inom

dessa styrelser förefintliga tjänster av 15:e lönegraden, dels ock de tjänsteåligganden,

som enligt givna föreskrifter eller eljest tillämpad praxis ankomma

på innehavare av de särskilda tjänsterna.

över lönenämndens ifrågavarande förslag, vilket torde få såsom bilaga 2

fogas till statsrådsprotokollet, hava infordrade utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen

den 4 november 1924, telegrafstyrelsen den 15 oktober 1924,

järnvägsstyrelsen den 30 oktober 1924 och vattenfallsstyrelsen den 11 december

1924.

I fråga om de allmänna riktlinjer, som legat till grund för Kungl. Maj:ts

förenämnda förslag beträffande den allmänna civilförvaltningen, bär närmare

redogörelse lämnats av chefen för finansdepartementet. Beträffande spörsmålet

huruvida en befattning borde komma i fråga till uppflyttning i lönegrad

eller icke har bemälde departementschef därvid ej funnit skäl till erinran

mot de fordringar härutinnan, som av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd uppställts i dess ovanberörda utlåtande den 9 november 1923.

Enligt denna lönenämnds mening borde i sådant avseende fordras, att de

uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig

dem, som eljest tillkomme en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende

böra fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad

föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse.

Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden

av mera krävande art, kunde i allmänhet tjänsten antagas vara av beskaffenhet

att böra hänföras till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara

förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap direkt

under verkschefen för en mera betydande avdelning av verket, dock under

förutsättning tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras högre

teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier. En dylik högre

tjänsteställning ansåges även undantagsvis befogad för vissa tjänster, vilka

visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda kategorier, men

dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande arbetsuppgifter

vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster, som ovan nämnts.

Kommunikationsverkens lönenämnd framhåller nu, att lönenämnden vid

den anbefallda utredningen icke ansett det påkallat att till behandling upptaga

det principiella och i övervägande grad organisatoriska spörsmålet om

förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar. Lönenämnden

hade i stället funnit det mest överensstämmande såväl med det

erhållna uppdraget som med nödvändigheten att under nuvarande tidsläge

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

iakttaga största försiktighet i fråga om höjning i lönegrad och tjänsteställning

av befintliga befattningar att allenast undersöka, huruvida anledning

förefunnes att, utan förändring av tjänsterna i organisatoriskt eller annat

hänseende, uppflytta några av de nu i 15:e lönegraden vid kommunikationsverken

förefintliga befattningarna till närmast högre eller like lönegraden.

Såvitt lönenämnden kunde bedöma, förelåge ur kommunikationsverkens synpunkt

icke för närvarande något oavvisligt behov att beträffande de tjänster,

varom nu vore fråga, annat än undantagsvis rubba det vid den senaste löneregleringen

fastställda förhållandet i lönehänseende. mellan befattningarna.

Med hänsyn till de svårberäkneliga konsekvenser i form av löneförbättringsanspråk

från andra och större befattningsgrupper, som även en uppflyttning

i lönegrad av ett fåtal tjänster kunde medföra, borde synnerligast under

nu rådande statsekonomiska konjunkturer största försiktighet iakttagas i

fråga om sådana löneuppflyttningskrav, som väl ur vissa teoretiska eller

allmänna förvaltningssynpunkter kunde anses befogade eller åtminstone försvarliga,

men som knappast kunde anses framsprungna ur ett verkligt behov

att inom det arbetsområde, varom i varje särskilt fall närmast vore fråga,

avhjälpa orättvisor eller undanskaffa hinder för arbetets behöriga bedrivande.

På grund härav har lönenämnden icke funnit sig böra förorda en uppflyttning

av tjänster inom 15:e lönegraden vid kommunikationsverken i den

omfattning, de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna

innebära, utan har lönenämnden ansett sig huvudsakligen böra taga

hänsyn till förhållandena vid enbart kommunikationsverken och sålunda

föreslå en uppflyttning av tjänster allenast i sådana fall, då särskilda tjänstgöringsförhållanden

och det med vederbörande befattning förenade arbetet

och ansvaret i och för sig till fullo kunna anses motivera en dylik åtgärd.

Då emellertid lönenämnden icke förbisett, att ett tillämpande av de av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna skulle hava till

följd en uppflyttning även av en del andra befattningar än dem, kommunikationsverkens

lönenämnd hade för avsikt att föreslå till dylik uppflyttning,

har lönenämnden ansett sig böra uttala sig angående de befattningar, som

syntes lönenämnden uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

uppställda fordringarna för tjänstens hänförande till 16:e lönegraden.

För allmänna civilförvaltningens del har i samband med förevarande

undersökning ej ansetts böra behandlas det mera organisatoriska spörsmålet

om förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar.

Även för kommunikationsverkens vidkommande torde med hänsyn härtill

förslaget böra begränsas att omfatta endast frågan om uppflyttning av vissa

befattningar i 15:e lönegraden till 16:e lönegraden.

Vid avgivande av förslag beträffande denna fråga har kommunikationsverkens

lönenämnd, såsom nyss angivits, icke ansett sig böra följa de förut

omförmälda, av allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslagna och av

Kung]. Maj:t för sistnämnda förvaltning godkända riktlinjerna rörande upp
-

Departcmen

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

General
post
styrelsen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

flyttning till 16:e lönegraden av vissa tjänster. Anledningen härtill har varit

en strävan att med hänsyn till konsekvenser och rådande tidsläge iakttaga

varsamhet i fråga om rubbningar i det sedan några år tillbaka gällande

lönesystemet vid kommunikationsverken. Enligt vad jag i det följande får

tillfälle att närmare angiva, skulle en tillämpning för kommunikationsverkens

vidkommande av de principer, som följts beträffande den allmänna

civilförvaltningen, medföra uppflyttning i 16:e lönegraden, utöver vad kommunikationsverkens

lönenämnd föreslagit, av endast ett fåtal tjänster, vilka

ciro fullt likaitade eller jämförliga med befattningar inom allmänna civilförvaltningen,

som föreslagits till sådan uppflyttning. Såvitt jag kunnat finna,

äro ej några konsekvenser av praktisk betydelse att befara vid en eventuell uppflyttning

även av nu åsyftade befattningar. Då det ej synes med rättvisa

och billighet förenligt, att kommunikationsverkens styrelser i förevarande

hänseende försättas i en sämre ställning än verken inom allmänna civilförvaltningen,

har jag ansett mig böra vid prövningen av föreliggande fråga följa

samma grunder, som tillämpats beträffande den allmänna civilförvaltningen.

Att härvid försiktighet bör iakttagas och uppflyttning sålunda ske endast i

fall, där verkligt vägande skäl därtill äro för handen, finner jag självfallet.

Jag övergår nu till en redogörelse för lönenämndens förslag beträffande

de olika verksstyrelserna samt de däröver av respektive styrelser avgivna

yttrandena ävensom övriga i ärendet inkomna framställningar, och kommer

jag att därefter angiva min egen ståndpunkt till de framlagda förslagen.

Inom generalpoststyrelsen finnas för närvarande tretton befattningshavare

inom 15:e lönegraden, nämligen sju sekreterare, en kamrer, två intendenter

och tre förste aktuarier. Av dessa befattningar har lönenämnden på anförda

skäl föreslagit, att sekreteraren för personalärenden å första byrån, sekreteraren

för internationella ärenden å tredje byrån samt sekreteraren å fjärde

byrån skulle uppflyttas till 16:e lönegraden, varjämte lönenämnden ansett,

att, därest de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd uppställda principerna

skulle tillämpas vid kommunikationsverken, jämväl sekreteraren för

trafikärenden å första byrån borde ifrågakomma till uppflyttning i nämnda

lönegrad.

Eu reservant inom lönenämnden har ansett, att sekreteraren för trafikärenden

å första byrån bort föreslås till uppflyttning i 16:e lönegraden, och

två reservanter hålla före, att till samma lönegrad jämväl borde hänföras

den förste aktuarie, som förestår statistiska kontoret.

Generalpoststyrelsen framhåller, att sekreterarna hos styrelsen i allmänhet

innehade mera krävande befattningar än sekreterare i andra verk

och att deras befattningar i själva verket närmade sig byrådirektörsbefattningar.

Att en sådan ställning måst tilldelas sekreterarna berodde

därpå, att antalet byråchefer, som handlade andra ärenden än postsparbanksärenden,

nu vore detsamma som för fyrtio år sedan, oaktat postverket

under denna tid utvecklats oerhört.

Beträffande .särskilt sekreteraren för trafikärenden å första byrån an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Moj:ts proposition, Nr 2.

9

lör styrelsen, att byråchefen å nämnda byrå måste ägna större delen av

sin tid och arbetskraft åt handläggningen av personalärenden samt att

till följd därav handläggningen av de ofta vidlyftiga och tidsödande trafikärendena

i större utsträckning än eljest varit nödigt måst överlåtas åt

bemälde sekreterare. I detta sammanhang erinrar styrelsen, att Kung!.

Maj:t efter framställning av styrelsen år 1918 för riksdagen framlagt förslag

om inrättande av en särskild trafikbyrå och i samband därmed av

ett nytt byråchefsämbete, men att detta förslag icke vann riksdagens bifall.

Vidare hade styrelsen år 1921 föreslagit ifrågavarande sekreterartjänsts

utbytande mot eu byrådirektörsbefattning, men fann sig departementschefen

i proposition nr 195 till 1922 års riksdag, ehuru bärande skiil

förebragts, ej då böra förorda förslag i ämnet till riksdagen. I fråga om

sekreteraren för reglementsärenden å tredje byrån framhåller styrelsen,

att, då vederbörande byråchef icke i varje detalj kunde följa arbetet med

författandet och vidmakthållandet av de för såväl allmänheten som den

inre posttjänsten synnerligen viktiga postförfattningarna, på ifrågavarande

sekreterares teoretiska och praktiska kunskaper samt omdömesförmåga

mycket berodde postförfattningarnas reella innehåll och formella

avfattning. På innehavaren av denna tjänst måste ställas fordran å sådan

erfarenhet och omdömesförmåga beträffande den praktiska posttjänsten,

som vunnes genom lång tjänstgöring inom olika grader vid lokalförvaltningen.

Vidkommande slutligen den intendent, som förestår postverkets

blankett- och persedelförråd, tryckeri och verkstad, hade på grund av den

starka specialiseringen av arbetet vid verkstaden det blivit nödvändigt

att under intendenten anställa en ingenjör såsom teknisk ledare för verkstaden.

Ett förslag att överflytta det närmaste chefskapet över verkstaden

och ansvaret för dess ekonomiska skötsel direkt under byråchefen på

samme ingenjör hade på grund av särskilda förhållanden icke kunnat

genomföras. Men oavsett chefskapet över verkstaden vore nämnda intendents

arbetsuppgifter av så krävande och ansvarsfull art, att de väl motiverade

hans uppflyttning i högre lönegrad. Han hade nämligen att närmast

under byråchefen företräda postverkets förråd och produktiva förelag

samt handlägga och ansvara för det synnerligen omfattande och viktiga

arbetet med anskaffning och upphandling av för postverkets drift

erforderliga inventarier, materialier och förbrukningsartiklar. Med förrådsintendenten

jämställda eller närstående befattningar vid de övriga

kommunikationsverken vore placerade i 17:e eller 18:e lönegraden.

Generalpoststyrelsen hemställer, att samtliga sekreterare utom den, som

förestår undervisningsanstalten, ävensom den intendent, som förestår

postverkets förråd, tryckeri och verkstad, måtte uppflyttas om möjligt i

17:e men eljest 16:e lönegraden samt att den förste aktuarie, som förestår

statistiska kontoret, måtte placeras i 16 :e lönegraden.

I skrivelse den 2 december 1924 har innehavaren av sistnämnda t jänst på

anförda skäl hemställt om dess uppflyttning i 16:e lönegraden.

Av de inom telegrafstyrelsen befintliga åtta tjänsterna i 15:e lönegra- Telegrafden,

nämligen sju sekreterare och eu förrådskamrer, föreslår lönenämn- styrelsen,

den uppflyttning i 16:e lönegraden av sekreteraren för trafikärenden å

trafikbyrån.

En reservant har ansett, att till uppflyttning i nämnda lönegrad bort

föreslås jämväl de båda sekreterarna å kameralbyrån och sekreteraren å

linjebyrån, och en annan reservant har instämt med förstnämnda reser
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

vant beträffande den å kameralbyrån såsom statistiker tjänstgörande

sekreteraren.

Telegrafstyrelsen anser till 16:e lönegraden böra uppflyttas sekreterarna

å kameralbyrån, sekreteraren å linjebyrån samt sekreteraren för

trafikärenden å trafikbyrån. Styrelsen anför, att sekreterarna å kameralbyråns

kansli och å linjebyrån enligt kompetensfordringarna skulle hava

avlagt examen, medförande behörighet till domarbefattning. Med hänsyn

härtill och till dem åliggande arbetsuppgifter syntes berörda

befattningar böra värdesättas högre än sekreterare i 15:e lönegraden.

Härtill komme, att ifrågavarande sekreterare, som vore placerade å byråer,

vilkas chefer icke vore juridiskt utbildade, måst i stor utsträckning

tilldelas uppgifter och ansvar, som ginge utöver vad som borde erfordras

av sekreterare i 15:e lönegraden. Den sekreterare å kameralbyrån, vilken

tjänstgjorde såsom statistiker, skulle enligt instruktionen hava avlagt

examen vid filosofisk fakultet eller vid högskola. Då han förutom den

rent statistiska bearbetningen av primäruppgifter hade att själv planlägga

och utföra synnerligen viktiga utredningar, finge hans befattning

anses mera kvalificerad än den i 16:e lönegraden placerade tjänsten såsom

chef för järnvägsstyrelsens statistiska kontor, men då hans befälsställning

vore mindre krävande än dennes, syntes han böra hänföras till

berörda lönegrad med benämningen »chef för statistiska avdelningen».

Beträffande sekreteraren för trafikärenden å trafikbyrån erinrar styrelsen,

att kommunikationsverkens lönekommitté i sitt betänkande och styrelsen

i sitt utlåtande däröver föreslogo befattningens uppförande i 17:e

lönegraden men att detta förslag ej vann statsmakternas bifall.

I skrivelse den 12 november 1924 har O. Gustav in. fl. befattningshavare

hos telegrafstyrelsen med högre juridisk utbildning på anförda skäl gjort

framställning om uppflyttning i högre lönegrad av, bland andra, befattningarna

såsom sekreterare å linjebyrån, å administrativa byråns avdelning

för pensions- och sjukvårdsärenden samt å kameralbyråns kansli.

Järnvägs- Inom järnvägsstyrelsen finnas för närvarande sjutton befattningar inom

styrelsen. 15:e lönegraden, nämligen åtta sekreterare, en förrådskontrollör, en förste

aktuarie, tre förste kontrollörer, en förste revisor, en intendent, en kamrer

och en milkontrollör.

Lönenämnden föreslår, att sekreteraren för handläggning av godsärenden

å inrikes taxebyrån uppflyttas i 16:e lönegraden, varjämte lönenämnden

med tillämpning av allmänna civilförvaltningens lönenämnds principer

anser till uppflyttning i sagda lönegrad böra ifrågakomma jämväl

kamreraren, förste revisorn och intendenten.

Med hänsyn till angelägenheten av att undvika en partiell rubbning av

förhållandet mellan befattningarna inom verket och därmed följande lönerörelser

anser sig järnvägsstyrelsen icke böra föreslå uppflyttning av

andra befattningshavare än sekreteraren för handläggning av godsärenden

å inrikes taxebyrån. Då denne tjänsteman är byråchefens närmaste man

och hans arbetsuppgifter icke på något sätt äro mindre än förste sekreterares

å byråer, där dylik befattning redan finnes, vidhåller styrelsen det

yrkande, styrelsen redan i utlåtande över kommunikationsverkens lönekommittés

förslag år 1919 framställt därom, att bemälde tjänsteman måtte

uppflyttas i 17:e lönegraden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

It

V attenfallsstyrelsen.

Emellertid anser styrelsen jämväl någ''ra andra av nu avsedda befattningar

inom styrelsen ogynnsamt placerade å löneskalan, nämligen kamrerare]!,

som motsvarade kameralintendenten i telegrafstyrelsen och kamreraren

i domänstyrelsen, bägge nu placerade i 1.6 :e lönegraden, och förste

revisorn, vilken enligt styrelsens mening hade en mera självständig och

ansvarsfull ställning än de förste revisorer i riksräkenskapsverket, vilka

av allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslagits till uppflyttning i

Kim lönegraden. Ehuru någon full motsvarighet icke funnes inom andra

verk, anser styrelsen förste aktuarien på administrativa byråns avdelning

för ekonomiska utredningar och intendenten, vilken förestår styrelsens biljett-

och blankettkontor, fullt jämbördiga med åtskilliga, av nyss omförmälda

lönenämnd till uppflyttning föreslagna befattningar.

I skrivelse den 25 oktober 1924 liar sekreteraren på styrelsens militärbyrå

på anförda skäl hemställt, att berörda tjänst måtte uppflyttas till

lägst 16:e lönegraden.

Av de hos vattenfallsstyrelsen befintliga befattningarna i 15:e lönegraden,

nämligen två sekreterare och en kamrerare, har lönenämnden icke ansett

sig böra föreslå uppflyttning av någon befattning i högre lönegrad.

Vattenfallsstyrelsen anser, att kamrerarbefattningen och sekreterartjänsten

å administrativa byrån böra placeras i högre lönegrad. Styrelsen

framhåller beträffande den förra befattningen, att densamma med hänsyn

till göromålens art kunde anses utgöra en kombination av förste revisorsoch

kamrerarbefattningarna hos järnvägsstyrelsen. Vattenfallsstyrelsens

kamrerare vore nämligen föreståndare ej blott för styrelsens kassa- och

bokföringskontor, å vilket sistnämnda arbetet vore synnerligen vidl5rftigt

och även i kvalitativt hänseende krävande, utan jämväl för revisionskontoret.

Men därjämte hade han arbetsuppgifter, som saknades bland tjänsteåliggandena

för förste revisorn och kamreraren hos järnvägsstyrelsen.

Sålunda ålåge det honom att till föredragning bereda ärenden angående

framställda revisionsanmärkningar, och under de senaste åren hade han

även fått självständigt föredraga sådana ärenden. Vidare intoge kamreraren

ställningen såsom byråchefens å kameralbyrån närmaste man och

ställföreträdare. Så många arbetsuppgifter av samma art som denna

tjänstemans funnes på liknande sätt kombinerade endast hos ytterligare en

befattning vid kommunikationsverken, nämligen byrådirektörsbefattningen

hos generalpoststyrelsen, vilken befattning tillhörde 18:e lönegraden.

Vidkommande sekreterarbefattningen å administrativa byrån anför

vattenfallsstyrelsen till bemötande av lönenämndens invändning, att mellan

denna tjänst och byråchefsbefattningen funnes en förste sekreterartjänst,

vars innehavare vore byråchefens närmaste man och ställföreträdare,

att förste sekreteraren och sekreteraren hade skilda arbetsområden,

vadan den sistnämnde hade att självständigt direkt under byråchefen handlägga

de på honom ankommande ärendena. Då dessa ärenden företrädesvis

vore av juridisk natur samt ofta av stor omfattning, måste ifrågavarande

sekreterare vara eu synnerligen väl utbildad jurist med lång domstolspraktik.

Vid övervägande av frågan, vilka av förut omförmälda tjänster vid de Departementsolika

verksstyrelserna som böra placeras i 16:e lönegraden, har jag icke ehefenfunnit

mig kunna tillstyrka, att till nämnda lönegrad uppflyttas flera be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Övergångsano

r d ningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

fattningar än dem, lönenämnden ansett böra därtill ifrågakomma enligt de

riktlinjer, som tillämpats vid behandling av motsvarande ärende inom allmänna

civilförvaltningen. Av de utav vederbörande ämbetsverk därutöver

föreslagna befattningarna synes särskilt befattningen såsom intendent för

postverkets förråd, tryckeri och verkstad i viss mån intaga en sådan ställning»

att en uppflyttning i lönehänseende skulle kunna ifrågasättas. Såsom

lönenämnden framhållit, är emellertid denne befattningshavares framtida

ställning beroende av huru organisationen av postverkets verkstad kan komma

att definitivt ordnas. Med hänsyn härtill har jag icke ansett skäl föreligga

att beträffande denna befattning frångå lönenämndens förslag.

I enlighet med vad jag sålunda funnit mig böra förorda skulle till 16:e

lönegraden uppflyttas följande befattningar, nämligen inom generalpoststyrelsen

de båda sekreterarna för personalärenden och för trafikärenden å första

byrån, sekreteraren för internationella ärenden å tredje byrån och sekreteraren

å fjärde byrån, inom telegrafstyrelsen sekreteraren för trafikärenden

å trafikbyrån samt inom järnvägsstyrelsen sekreteraren för godsärenden å

inrikes taxebyrån, kamreraren, förste revisorn och intendenten, medan övriga

ifrågavarande befattningar skulle bibehållas vid nu innehavande lönegrad.

Vid bifall till förslaget erfordras vissa ändringar i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckning.

Lönenämnden har framhållit, att nämndens förslag till uppflyttning av

vissa tjänster i 16:e lönegraden icke innebure sådan ändring beträffande de

åsyftade befattningshavarnas ställning, att dessa tjänster borde ledigförklaras

och tillsättas efter ansökning. I stället syntes övergångsvis böra föreskrivas,

att konstitutorial, som utfärdats å här avsedd tjänst inom 15:e lönegraden,

skulle gälla å motsvarande befattning inom 16:e lönegraden samt att, vid

bestämmande av den löneklass, vederbörande skulle från och med dagen för

ikraftträdandet i den högre lönegraden tillhöra, det finge så anses, som om

befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma tillhört nämnda

högre lönegrad. Mot lönenämndens förslag härutinnan synes mig intet vara

att erinra.

I detta sammanhang må slutligen erinras, att i den nya löneplan, som vid

bifall till förslaget om ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas löneförhållanden

skulle införas i avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken, nuvarande 15:e och 16:e lönegraderna motsvaras

av respektive 24:e och 26:e lönegraderna.

Förändring av befattningen såsom telefondirektör i Stockholm.

Enligt gällande avlöningsregleinente tillhör telefondirektör de ordinarie

befattningar, som tillsättas genom konstitutorial, och är tjänsten i avdelning

A av den för sådana befattningar bestämda löneplanen upptagen i

20:e lönegraden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 13

1 skrivelse den 24 september 1924 bär telegrafstyrelsen framlagt förslag

till sådan förändring av den telelondirektörsbefattning, vars innehavare

är placerad i Stockholm, att befattningen skulle tillsättas genom förordnande

på viss tid. Till stöd härför yttrar styrelsen följande:

»Den omorganisation och lönereglering för, bland andra, telegrafverket,

som trädde i tillämpning den 1 juli 1920, grundar sig på utredning, som

under hösten år 1918 verkställdes av kommunikationsverkens lönekommitté,

vilken, vad organisationsfrågorna beträffar, utgick från ett av telegrafstyrelsen

omedelbart förut utarbetat förslag. Härvid togs ingen som

helst hänsyn till den omständigheten, att det stora enskilda telefonnätet i

Stockholm med omnejd enligt i juni 1918 av riksdagen fattat beslut övertagits

av telegrafverket från och med den 1 juli 1918. Man kunde givetvis

icke på förhand tänka igenom, huru organisationen av telefonväsendet i

Stockholm skulle lämpligast böra gestalta sig, sedan den sammanslagning

av de två, vart för sig stora näten inom huvudstaden genomförts, vilken

var en konsekvens av statsförvärvet utav det enskilda nätet. Härav kom

det sig, att telefondirektörstjänsten i Stockholm helt jämställdes med telefondirektörstjänsten

i Göteborg, vilken anordning syntes kunna godtagas,

ehuru redan då den förra tjänsten var betydligt mera ansvarsfull och

krävande än den senare och oaktat att telefondirektören i Stockholm genom

omorganisationen pålades att vid sidan av sin egentliga befattning

vara trafikdirektör för telegrafverkets fjärde distrikt. En medverkande

omständighet till godtagande från telegrafstyrelsens sida av denna anordning

var ock att, vilken avlöning som än bestämdes för telefondirektörstjänsten

i Stockholm, den dåvarande innehavaren av tjänsten skulle såsom

vederlag för mistad uppbördsprovision bliva tillerkänd personligt

lönetillägg av den storlek, att hans totala avlöningsförmåner komme att

stiga till ett mycket högt belopp, närmare angivet utgörande 17,317 kronor

8 öre, dyrtidstillägg oberäknat. Vid löneregleringsarbetet åren 1918—1919

utgick man från att det privata telefonnätet skulle tills vidare förvaltas

genom samma, av telegrafverket övertagna personal, som handhaft dess

förvaltning under det nätet var i enskild ägo. Ingen annan förändring inträdde

nämligen därutinnan än att det privata företagets verkställande

direktör och styrelse utbyttes mot telegrafstyrelsen; all övrig personal

övergick i telegrafverkets tjänst med oförändrade löner.

Någon mera betydande förändring i detta förhållande inträdde icke,

förrän den från det privata företaget övertagne chefen för dess stationer

i Stockholm den 30 september 1921 avgick efter uppnådd pensionsålder.

Någon ersättare för honom, vilken uppburit en avlöning av 20,400 kronor,

anställdes icke, utan dennes chefsåligganden överflyttades till telefondirektörsbefattningen

i Stockholm. Ytterligare avgick den 30 juni 1922

förestånderskap för abonnentkassan vid det övertagna nätet efter uppnådd

pensionsålder utan att ersättas av annan, och den henne bland annat

åliggande dagliga övervakningen av abonnentkassan överflyttades pa

telefondirektörstjänstens innehavare. Sedan vidare kontorschefen vid det

övertagna nätet jämväl lämnat denna sin befattning, övertogs den ekonomiska

redovisningen för detta näts stationer av telefondirektören. Sistnämnda

två avgångna befattningshavare åtnjöto avlöning med respektive

6,660 och 7,647 kronor, alla här ovan nämnda löner angivna utan dyrtidstillägg.

Sedan tre år tillbaka utövar således telefondirektören i Stockholm det

fulla chefskapet över hela Stockholms med omnejd telefonnät i administrativt,

ekonomiskt och trafikhänseende — utom vad angår nyanläggning och

Telegraf

styrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

underhåll — samt fullgör därjämte trafikdirektörs åligganden med avseende

å fjärde distriktet. Vilken betydande arbetsuppgift nu är förenad

med telefondirektörstjänsten, torde framgå av följande tablå, avseende förhållandena

år 1923:

Stockholm

Hela landet

Stockholm i

procent av

hela landet

Inkomster av telelonrörelsen, kronor ....................

22,120,075

72,893,369

30.6

Telefonapparater, antal vid 1923 års slut ...............

121,650

390,989

31.1

Biträdande personal, medeltal för. år 1923 ............

2,260

7,175

31.5

Rent siffermässigt kunna Stockholms telefonstationer i förvaltningshänseende

— med hänsyn till inkomster, utgifter, personalantal, antal telefonapparater

och antal understationer -— jämnställas med de sju därnäst

största stationerna i riket tillhopa, såsom av nedanstående sammanställning

framgår:

1

Inkomster

under år

1923

Kronor

Utgifter

under år

1923

Kronor

Medeltal

personal

under år

1923

Antal

telefon- apparater

vid 1923

års slut

Antal

underly- dande sta- tioner vid

1923 års

slut

Stockholms telefonstationer..................

22,120,075

8,269,545

2,260

121,650

179

Stockholms lelegrafstation, Göteborgs te- lefon- och telegrafstationer, Malmö,

Hälsingborgs, Gävle och Norrköpings

stationer, tillhopa ...........................

21,313,803

8,886,408

2,061

208

I):o (utom Stoekholms och Göteborgs

telegrafstationer).............................

—

—

68,880

_ |

Denna sammanställning utvisar, att inkomsterna vid Stockholms telefonstationer

under år 1923 överstego sammanlagda inkomsten vid de sju

närmast därefter största stationerna i riket, att utgifterna vid Stockholmsstationerna

voro något mindre men personalantalet något större,

att antalet telefonapparater var nära nog dubbelt så stort vid Stockholmsstationer,

men att antalet understationer var mindre inom Stockholms

redovisningsområde än inom de övriga nyss nämnda sju stationernas

redovisningsområden tillhopa. Det bör emellertid tillfogas, att såväl förvaltningsarbetet

som ock särskilt trafikskötseln erbjuda så betydande svårigheter

vid ett telefonnät av Stockholms omfattning, att en statistisk jämförelse

med ett mindre telefonnät blir missvisande till det förras nackdel.

Ett relativt begrepp om Stockholm såsom telefonstad får man genom en

upplysning, att Stockholm intager fjärde rummet bland Europas städer:

endast London, Berlin och Paris kunna uppvisa större apparatantal.

Av det anförda torde tillfyllest framgå, att telefondirektörstjänsten i

Stockholm numera är av den art, att det icke kan vara lämpligt att fortfarande

inrangera tjänsten bland verkets övriga konstituerade tjänstemän.

Vikten av att på denna post hava att tillgå en person, som i alla hänseenden

fyller de betydande krav, som numera måste uppställas på befattningens

innehavare, visar hän på att befattningen icke vidare bör tillsättas

genom konstitutorial, utan liksom andra befattningar med chefskap

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts proposition Nr 2. 15

över ett stort affärskomplex tillsättas medelst förordnande på viss tid. Då

nära eu tredjedel av hela telegrafverkets inkomster utav telefonrörelsen

härflyta från det telefondirektören i Stockholm underlydande telefonnätet

samt mera än en sjundedel av hela verkets driftkostnader belöpa på dessa

nät, är det tydligt att personvalet på denna post måste vara av så utomordentligt

stor vikt, att den mindre fasta anställningsformen medelst förordnande

på visst antal år bör träda i tillämpning. I och med det att av

nu angivna skäl så sker, måste också avlöningen för befattningen bliva

en helt annan och betydligt högre än enligt nuvarande avlöningsreglemente.

I detta avseende vill telegrafstyrelsen föreslå, att telefondirektören

i Stockholm likställes med distriktschef vid statens järnvägar, vars arvode

utgör 16,000 kronor för år.

Den nuvarande ordinarie innehavaren av telefondirektörstjänsten i

Stockholm A. Hultman har genom Kungl. Maj:ts brev till telegrafstyrelsen

den 1 november 1918 i enlighet med styrelsens hemställan förordnats

att tills vidare vara överingenjör och chef för Stockholms telefonanläggningar

mot åtnjutande av visst arvode, men med avstående av samtliga

honom såsom telefondirektör tillkommande avlöningsförmåner. Det är

den tekniska sammanslagningen av de båda telefonnäten i Stockholm

med allt vad därtill hörer i fråga om nya telefonsystem, ny- och ombyggnader

av hus etc., som ålegat denne. Telefondirektörstjänsten i Stockholm

har allt sedan den 1 januari 1919 på förordnande uppehållits av trafikdirektören

A. Lignell. Då Hultman med utgången av maj månad 1925 avgår

vid uppnådd pensionsålder, varvid hans å extra stat upptagna befattning

såsom överingenjör samtidigt indrages, kan således den här ovan föreslagna

omläggningen av telefondirektörstjänsten i Stockholm genomföras

från och med den 1 juni 1925.»

På grund härav hemställer telegrafstyrelsen, att förslag måtte framläggas

till 1925 års riksdag om av styrelsens förevarande förslag föranledda ändringar

i avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken

samt i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för

ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken.

I utlåtande den 15 oktober 1924 har kommunikationsverkens lönenämnd

anfört:

»Det har inom lönenämnden ifrågasatts, huruvida den tjänsteställning

och de arbetsuppgifter, som tillkomme innehavare av telefondirektörstjänsten

i Stockholm, i och för sig kunde anses utgöra tillräcklig anledning

till vidtagandet av den utav telegrafstyrelsen föreslagna förändringen,

enligt vilken befattningen i fråga för framtiden icke skulle tillsättas genom

konstitutorial utan i stället genom förordnande på viss tid. Oavsett

vilken avlöning, som kunde befinnas skälig för innehavaren av berörda

telefondirektörstjänst, hava nämligen vissa betänkligheter ansetts kunna

framställas mot åtgärden att ur eu tjänstegrupp, tillhörande de i 3 kap. uti

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 avsedda befattningarna, utbryta eu

enstaka tjänst och i fråga om dennas tillsättande samt löneförmånerna

för densamma tillämpa de i 2 kap. av reglementet för däri omförmälda

befattningar givna bestämmelserna. En dylik förändring av en särskild

befattning mom en viss tjänstegrupp skulle, enligt vad det framhållits,

lätteligen kunna framkalla krav på liknande förändringar beträffande

andra tjänster, synnerligast sådana, som i lönehänseende m. m. tidigare

Kommunika
tionsverkens
lönenämnd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Departements
chefen.

vant likställda med den förstnämnda. Härjämte har erinrats, att en av

huvudsynpunkterna vid inrättandet av arvodesbefattningar med den friare

anställningsformen medelst förordnande på viss tid varit att möjliggöra

eller underlätta förvärvandet, för en del viktigare poster av särskilt kvalificerade

och för ledaruppgifter lämpliga personer från utom verket befintliga

områden. Såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framgår, föreligger

icke — i varje fall icke för närvarande — något dylikt önskemål

beträffande den tjänst, varom här är fråga, utan skulle å denna befattning

komma att förordnas den av verkets egna tjänstemän, som för närvarande,

ehuru i annan ställning, utövar de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna.

Lönenämnden kan väl icke frånkänna dessa erinringar mot den föreslagna

anordningen ett visst berättigande. Emellertid intager obestridligen

nu omförmälda befattningshavare eu ställning, som i fråga om möjligheten

att öva inflytande på det ekonomiska resultatet av verkets drift

och även i en del andra hänseenden synes motsvara förutsättningarna för

den anställningsform, som av telegrafstyrelsen ifrågasatts. Med hänsyn

härtill och då styrelsens representant inom nämnden ytterligare framhållit,

hurusom styrelsen lade synnerlig vikt vid eu anordning, varigenom

möjlighet bereddes att för ifrågavarande post alltid kunna påräkna

den lämpligaste kraft, som stode till buds, har lönenämnden icke velat motsätta

sig, att telefondirektörsbefattningen i Stockholm förändras till en

tjänst, vilken tillsättes genom förordnande på viss tid och för vilken utgår

arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet med för år angivet belopp.

Beträffande storleken av sagda arvode synes det lönenämnden, som om

det av telegrafstyrelsen föreslagna beloppet, 16,000 kronor, vore allt för

högt i förhållande till den ställning och de uppgifter, som regelbundet och

under normala förhållanden komma att vara förenade med befattningen.

Enligt lönenämndens mening kan det knappast anses befogat att, på sätt

telegrafstyrelsen ifrågasatt, jämställa denna tjänst med distriktscheferna

vid statens järnvägar, vilka med hänsyn till föreståndarskap och befälsutövning

inom ett större område, arbetsuppgifternas mångsidighet m. m.

intaga en annan ■ ställning än nu omhandlade telefondirektör i Stockholm.

Lönenämnden anser för sin del skäligt, att arvodet för ifrågavarande

befattning bestämmes till 14,000 kronor för år räknat.»

Två ledamöter inom lönenämnden hava på anförda skäl ansett, att nämnden

bort avstyrka bifall till telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag. Eu

ledamot har yrkat, att berörda förslag borde av nämnden tillstyrkas jämväl

i fråga om arvodets storlek.

Av den utredning, telegrafstyrelsen föredrag! rörande telefondirektörstjänsten

i Stockholm, torde framgå, att med nämnda befattning numera äro

förenade betydande ocli ansvarsfulla arbetsuppgifter, vilka ställa stora krav

på befattningens innehavare. Framhållas må särskilt den inverkan på det

ekonomiska resultatet av telegrafverkets rörelse, som nämnde befattningshavare

på grund av den honom underställda avsevärda telefonrörelsen kan

utöva. Det måste därför anses vara av vikt, att såsom innehavare av befattningen

alltid kan påräknas fullt lämplig person. Skäl synas mig sålunda

föreligga att giva befattningen en anställningsform och en avlöning, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

17

mera svarar mot dess vikt än för närvarande är fallet. Jag anser mig

därför böra förorda, att befattningen upptages bland sådana, som jämlikt

b § i avlöningsreglementet tillsättas genom förordnande på viss tid och för

vilka arvode utgår med visst belopp för år räknat. Vad angår storleken

av detta arvode, finner jag mig på de av lönenämnden anförda skäl icke

kunna tillstyrka, att detsamma sättes till högre belopp än 14,000 kronor

för år räknat.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras ändringar i 1 § 1 inom.,

5 § 1 mom. samt 14 § 2 mom. i avlöningsreglementet. Tillika bör viss ändring

vidtagas i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid kommunikationsverken, i vilket hänseende förslag

torde böra i annat sammanhang underställas riksdagen.

Inrättande av nya ordinarie befattningar för kontorspersonal vid

telegrafverket.

I skrivelse den 31 augusti 1920 framlade telegrafstyrelsen förslag till

omorganisation av telegrafverkets verkstad samt hemställde i sådant avseende

om uppförande på ordinarie stat av, bland andra, befattningarna

förste bokhållare, bokhållare och kontorsskrivare.

I utlåtande den 14 oktober 1920 tillstyrkte lönenämnden i huvudsak

telegrafstyrelsens framställning, varefter styrelsen den 18 november 1920

avgav förnyat yttrande i ämnet och därvid ifrågasatte vissa ändringar i

sin ursprungliga framställning.

Styrelsens förslag föranledde emellertid icke någon framställning till 1921

års riksdag.

I skrivelse den 31 augusti 1921 gjorde telegrafstyrelsen förnyad framställning

i ämnet.

Vid anmälan härav i proposition nr 195 till 1922 års riksdag fann departementschefen

med hänsyn till de på grund av nedgången i telefon- och

telegraftrafiken minskade arbetsmöjligheterna vid verkstaden och de osäkra

förhållandena härutinnan under den närmaste framtiden försiktigheten bjuda

att icke genom tillskapande av nya ordinarie befattningsgrupper fastlåsa

verkstadens organisation, utan syntes mera normala tider böra avvaktas,

innan åtgärder i av styrelsen avsedd riktning vidtoges. I enlighet härmed

framlades ej förslag i ämnet för 1922 års riksdag.

I sin skrivelse den 24 september 1924 har nu telegrafstyrelsen åter upptagit

denna fråga. Styrelsen anför i ämnet följande:

»Anledningen till att styrelsens i ovanberörda skrivelse den 31 augusti

1921 gjorda förslag ej förelädes 1922 års riksdag synes hava varit, att berörda

förslag då upptog även inrättandet av ordinarie befattningar för viss

driftspersonal vid telegrafverkets verkstad, en åtgärd, varmed under rådande

ekonomisk depression syntes departementschefen höra anstå.

Då telegrafstyrelsens nu förevarande framställning endast avser inrät
-

Tidigare

framställningar

av

telegrafstyrelsen

i ämnet.

Telegrafstyrelsen

den

34/9 1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Kommunika
tionsverkens
lönenämnd.

Departements
chefen.

18 Kungl. May.ts proposition Nr 2.

tandet av ordinarie fcowiorsbefattningar, till vilka för övrigt motsvarighet

finnes såväl å verkets icke-ordinarie stat som å andra kommunikationsverks

ordinarie stater, torde nyss anförda omständighet icke höra vidare

stå hindrande i vägen. Å skilda tjänsteställen inom telegrafverket, förnämligast

å verkstadens kontor, finnas anställda extra ordinarie tjänstemän,

vilka sedan lång tid tillbaka tillhöra verket och befunnits lämpliga

för sina befattningar. Då ur telegrafverkets synpunkt någon olägenhet

icke är att befara genom att bereda dem ordinarie anställning, synes det

icke innebära rättvisa att allt framgent hålla dem å extra stat och därigenom

beröva dem förmånen av rätt till tjänste- och familjepension samt

de större förmåner i avseende å rätt till semester och sjukavlöning, som

tillkomma ordinarie tjänstemän. Till följd av att bland de å telegrafverkets

ordinarie stat upptagna befattningarna icke nu förekomma sådana

för manlig kontorspersonal, hava ifrågavarande befattningshavare måst

förbliva i extra ordinarie anställning. Det är för att råda bot härför, som

telegrafstyrelsen funnit sig ånyo böra göra framställning om inrättande

av dylika befattningar vid telegrafverket, att inplaceras i samma lönegrader,

till vilka motsvarande tjänster vid andra kommunikationsverk

höra, eller således: kontorsbiträde i 4:e, förste kontorsbiträde i 5:e, kontorsskrivare

i S:e, bokhållare i like och förste bokhållare i ll:e lönegraden.

Rörande det erforderliga antalet tjänster inom envar av dessa kategorier

torde styrelsen framdeles få till Kungl. Maj:t inkomma med särskild framställning,

men vill styrelsen redan nu nämna, att det för närvarande rör

sig endast om inalles tjugu å tjugufem tjänster, som nu sedan längre tid

uppehållas av extra ordinarie befattningshavare. I övrigt tillåter sig styrelsen

hänvisa till innehållet av sina här ovan åberopade tidigare framställningar

i ämnet.»

Styrelsen hemställer, att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,

avdelningen A, måtte under telegrafverket i vederbörande lönegrader

införas befattningarna kontorsbiträde, förste kontorsbiträde, kontorsskrivare,

bokhållare och förste bokhållare.

Lönenämnden har i sitt utlåtande den 15 oktober 1924 tillstyrkt telegrafstyrelsens

förslag i denna del utom beträffande befattningen förste kontorsbiträde.

Enligt lönenämndens mening förelåge ej tillräcklig anledning till

inrättande vid telegrafverket av ordinarie förste kontorsbiträdestjänster.

Denna befattning, som för närvarande endast förekomme vid statens järnvägar,

vore därstädes i regel avsedd för andra uppgifter än det egentliga

kontorsarbetet. Den kontorspersonal vid telegrafverket, för vilken befattningen

enligt styrelsens förslag skulle inrättas, syntes vid överförandet till ordinarie

anställning kunna tilldelas en mot arbetsuppgifterna svarande placering genom

att hänföras till kontorsbiträdesgraden.

Att ett stadigvarande behov av kontorspersonal förefinnes vid telegrafverket

synes mig uppenbart. Även om telegrafverkets verkstad, å vars

kontor största delen av verkets nuvarande icke-ordinarie manliga kontorspersonal

är anställd, skulle bliva föremål för organisatoriska förändringar,

torde emellertid berörda personal ej komma att i någon större grad beröras

därav. Med hänsyn härtill och då det synes billigt att bereda åtminstone de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

1!)

i avseende ä antalet tjänstår äldre av ifrågavarande befattningshavare den

säkrare ställning och de övriga förmåner, som ordinarie tjänst medför, anser

jag mig nu böra förorda införandet av ordinarie befattningar för telegrafverkets

kontorspersonal. Beträffande spörsmålet, vilka befattningsgrupper

som i sådant hänseende skola ifrågakomma, finner jag mig på de av lönenämnden

anförda skid icke kunna tillstyrka, att andra än följande befattningar

med kontorsarbete inrättas på ordinarie stat, nämligen kontorsbiträde

i 4:e, kontorsskrivare i 8:e, bokhållare i like och förste bokhållare i ll:e

lönegraden, därvid de två sistnämnda befattningarna, i enlighet med vad

jag tidigare denna dag föreslagit i fråga om motsvarande befattningar vid

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, torde böra erhålla benämningarna

respektive byråassistent och förste byråassistent.

Därest det nu framlagda förslaget vinner bifall, böra nu avsedda befattningar

införas i tjänsteförteckningen för telegrafverket, varjämte befattningen

kontorsskrivare vid telegrafverket torde böra upptagas bland de i 12 § 3 mom.

avlöningsreglementet omnämnda befattningar. Vidkommande antalet av de

nu föreslagna befattningarna torde det sedermera tillkomma Kungl. Maj:t

att fatta beslut, sedan utredning och förslag härutinnan framlagts av telegrafstyrelsen.

I detta sammanhang må slutligen erinras, att i den nya löneplan, som jag

i samband med behandlingen av förslaget till ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas

löneförhållanden förordat till införande i avlöningsreglementet

för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken, de nuvarande

4:e, 8:e, 10:e och ll:e lönegraderna motsvaras av respektive 8:e, 15:e, 17:e

och 18:e lönegraderna.

Ifrågasatt förbättrad löneställning för lokomotiveldare.

I särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrivelser har Sveriges lokomotivmannaförbund

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition

antingen om lokomotiveldarnas uppflyttning i löneskalan från 3:e

till 4:e lönegraden eller ock, därest detta förslag icke bifölles, om rätt för

lokomotiveldare att under de i avlöningsreglementet stadgade villkor uppflyttas

i 8:e löneklassen, därest han under tre år uppburit lön i 7:e löneklassen,

vilken utgör högsta löneklass i 3:e lönegraden.

Förbundet åberopar till stöd för sin ifrågavarande framställning i huvudsak

följande:

Enligt nu gällande avlöningsreglemente vore lokomotiveldarna i lönehänseende

ställda lägre än sådana tjänstemän som exempelvis konduktörer och

stationsförmän, vilka hänförts till 4:e lönegraden. Denna värdesättning av

ifrågavarande tjänsters betydelse i förhållande till varandra genomfördes

först från och med år 1908 med ikraftträdandet av 1907 års lönereglemente

vid statens järnvägar; förut voro däremot lokomotiveldarna jämställda med

eller något högre placerade å löneskalan än nämnda övriga tjänstemän. Den

Sveriges

lokomotivmannaförbund.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Järnvägsstyrelsen

och

lönenämnden.

Departements
chefen.

nedsättning i lönehänseeilde, som lokomotiveldarna vid 1907 års lönereglering

fingo undergå, motiverades därmed, att möjligheten för lokomotiveldare att

vinna befordran till lokomotivförare var så gynnsam, ett eldarbefattningen,

i motsats till vad som tidigare varit fallet i fråga om denna grupp och vad

som allt fortfarande gällde för övriga befattningsgrupper i samma lönegrad,

måste betraktas mera som eu gradpasseringsbefattning. Vid den år 1919

verkställda, ännu gällande lönereglering hade visserligen något uttalande i

denna riktning icke gjorts, men då befordringsförhållandena vid tiden för

den utredning, som föregick sistnämnda lönereglering, voro i stort sett desamma

som vid 1907 års lönereglering, torde det kunna göras gällande, att

lokomotiveldarnas inplacering i nu gällande löneskala skett under samma

förutsättning av goda befordringsmöjligheter som år 1907. Numera, med

den stagnation som för närvarande rådde i fråga om befordringar, hade

emellertid denna förutsättning bortfallit, och det syntes då rättvist, att åtminstone

den kompensation, som skulle ligga i möjligheten av uppflyttning

i en löneklass över den nuvarande slutlönen, medgåves ifrågavarande personalgrupp.

Järnvägsstyrelsen och lönenämnden förklara sig i infordrade utlåtanden

icke kunna tillstyrka bifall till framställningen. I huvudsak anföres i dessa

utlåtanden, att den stagnation i befordringsmöjligheterna, som åberopats såsom

det huvudsakliga stödet för förbundets framställning, ännu icke kunde

sägas hava haft så lång varaktighet, att olägenheterna därav för närvarande

kunde anses motivera vidtagandet av exceptionella åtgärder till förbättrande

av löneställningen för de äldre bland denna grupp av tjänstemän, samt att

bifall till framställningen kunde medföra liknande anspråk från andra befattningshavare

och skulle innefatta ett avsteg från principerna för det nuvarande

avlöningsreglementet.

Reservationer mot dessa utlåtanden hava anförts inom järnvägsstyrelsen

av överdirektören Virgin och byråchefen Svensson samt inom lönenämnden

av ledamoten Eriksson, vilka hemställt om tillstyrkande av framställningen,

i vad den avser rätt till uppflyttning i 8:e löneklassen under förut angivna

förutsättningar.

Olägenheterna av den stagnation i befordringar, som blivit en följd av ett

flertal kända faktorer, hava givetvis gjort sig i större eller mindre utsträckning

kännbara över så gott som hela statsförvaltningen. Trafiktjänstemännens

riksförbund har beträffande vissa tjänstemän i 8:e lönegraden hemställt om

motsvarande åtgärder som de, vilka nu ifrågasättas för tjänstemän i 3:e

lönegraden, men har denna framställning icke föranlett någon åtgärd från

Kungl. Maj:ts sida. överhuvudtaget torde det vara vanskligt att genom

rubbning på enstaka punkter i lönesystemet söka lösning av en fråga sådan

som den föreliggande, vilken, om ändringar finnas påkallade, lämpligen synes

mig böra lösas i ett större sammanhang. Jag har därför icke ansett mig

för närvarande kunna tillstyrka åtgärd i någon av de riktningar, som med

förevarande framställning avses.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 2.

21

Under åberopande av vad jag nu i olika hänseenden anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

l:o) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr

343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk (Bilaga 1);

2:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

i anledning härav kunna befinnas erforderliga;

3:o) besluta, att innehavaren av postmästarbefattning av klass 4, Hedda

Helena Rosengren, skall uppföras å övergångsstat med åtnjutande av de nu

å ordinarie stat för henne bestämda löneförmåner;

4:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar skall från och med den 1 juli 1925 utgöra:

a) Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

vid telegrafverket:

telefondirektör i Stockholm ................................................................................ 1;

b) Befattningar, hänförliga till 21—30 lönegraderna av den vid avlö
-

ningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

vid postverket:

sekreterare i 24:e lönegraden ................................................................................ 3

» » 26:e » .............................................................................. 4

vid telegrafverket:

sekreterare i 24:e lönegraden ........................................................................... 6

» » 26:e » ................................................................................ 1

telefondirektör........................................................................................................... 1

vid statens järnvägar:

sekreterare i 24:e lönegraden ........................................................................... 7

»'' » 26:e • » 1.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti statsrådets

övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Hem
ställan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 2.

Bilaga 1.

Förslag
tiii
kungörelse

angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Härigenom förordnas,

dels att avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall i

nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

1. Befattning såsom generaldirektör, överdirektör, överingenjör, distriktsehef,

verkstadsdirektör, telefondirektör i Stockholm eller kraftverksdirektör

tillsättes genom förordnande på viss tid.

2. Övriga ordinarie — — — i tjänsten.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vart och ett av ifrågavarande verk

fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, såvitt angår de i 1 mom. här

ovan nämnda befattningar samt de uti den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning

uppförda befattningar, som hänförts till 21—30 lönegraderna,

dock med det i 14 § 2 mom., andra stycket, angivna undantag. Antalet

övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj:t.

3

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av

vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman

tillhörande någon av 1—29 lönegraderna, styrelsen för det statens verk,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

23

lian tillhör, etter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4

Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad

om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande verks

styrelse eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten,

Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner

nödigt meddela.

5 §.

1. För befattning, som enligt vad i 1 § 1 mom. sägs tillsättes genom

förordnande, utgår arvode med följande belopp för år räknat:

generaldirektör och chef för statens järnvägar .......................

generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk ................

generaldirektör och chef för telegrafverket................................

generaldirektör och chef för postverket........................................

överdirektör och souschef vid statens järnvägar........................

överdirektör vid statens järnvägar samt överingenjör vid

statens järnvägar ........................................................................

distriktschef vid statens järnvägar ...........................................

verkstadsdirektör vid telegrafverket ............................................

telefondirektör i Stockholm ............................................................

kronor 35,000

» 30,000

» 25,000

» 20,000

» 18,000

» 17,000

» 16,000

» 15,000

» 14,000

överdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem enligt

stadgandet i 2 mom.............................................................

kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem

enligt stadgandet i 2 mom.........................................................

2. överdirektör vid — — — av året.

10,500

10,000

9 §.

Löneplan.

1

I

Lönegrad

Löne-

klass

O r t

s g r

upp

!

A

B

c

D

E

F

G

K

o n

0 V

1 1

cn

O

o

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

l:a lönegraden......1

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

i

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

1 !

1 5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520 :

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Lönegrad

i Löne- I klass

Ort

. s g r

upp

A

1 B ■

1 c

I D

I E

i F

1 G

K

ron

o r

1 2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

3

1,740

1,818

1,896

1 1,974

2,052

2,130

2,208

2:a lönegraden......

| 4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

! 2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

1 6

2,100

2,196

2,292

2,388

2.484

2,580

2,676

3

! 1,740

j

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4

| 1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

1 2,364

j 3:e lönegraden......

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

1''

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

4.e lönegraden......

<>

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

|

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

5:e lönegraden......

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144 j

6 !

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676 \

7

2,220

2,822

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

6:e lönegraden......

8 1

2,340

ce

-t

C-f

2,556

2,664

2,772

2,880

2,9881

9 i

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10 |

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300 |

7 !

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832 i

8 1

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

7:e lönegraden......

9 1

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144 1

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730 j

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

8 ■

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772 ,

2,880

2,988

1

9 1

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

8:e lönegraden......

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672 i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 25

Lönegrad

Lönc-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

c

I)

E

F

G

K

o n

r

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

9:e lönegraden ...<

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

10:e lönegraden !

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

1

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

1

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

I

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

li:e lönegraden •••■!

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

12:e lönegraden ...<

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

{

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

1

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

13:e lönegraden ■

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

|

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4.104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

li:e lönegraden ...■

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

1

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

|

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

15:e lönegraden ...J

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

1

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

1

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

Lönegrad

A

B

c

D

E

F

G

K

o n

r

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

16-e lönegraden......

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

3,960

4,192

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

1 Te lönegraden......

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420 !

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

lS-e lönegraden......

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

19-e lönegraden......

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

20-e lönegraden......)

1

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

>

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

21:a lönegraden.......

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

j

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816 j

22-alönegraden......1

1

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

23''e lönegraden......

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 27

Lönegrad

Löne-

klasd

1

1

0 r t

s g r

upp

A

B

0

1)

K

3''’

0

K

• 0 n

o r

1

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

j.

25

6,720

6.954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

24:e lönegraden ■■■

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

7,620

7.860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124 J

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

25:e lönegraden ...

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540 i

1 -

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060 !

! 26-e lönegraden ...

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540 !

■

1 29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020 |

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

27-‘e lönegraden ...

29

! ’

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

| 30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

r

! 28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

; 28''e lönegraden ■■■)

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

1 31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

I 29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

I 30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

29-e lönegraden ....

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

\30-''e lönegraden ...

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

33

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12 §.

1. Därest ordinarie--— tjänsten utföra.

2. Såsom undantag--— medgivna förmån.

3. Befordras ordinarie tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till

någon av nedan angivna tjänster inom högre lönegrad vid samma verk,

nämligen:

vid postverket: till postassistent,

» telegrafverket: till kontorsskrivare eller telegrafassistent,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

vid statens järnvägar: till kontors- eller stationsskrivare,

» statens vattenfallsverk: till kontorsskrivare,

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass

kunna honom tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid, han innehaft

ordinarie anställning vid verket; dock må härvid icke samtidigt tilllämpas

1 mom. av förevarande paragraf samt ej heller i något fall tillgodoräknas

honom mera än sex år.

Uppstår vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal, tages icke

hänsyn därtill.

4. Tjänsteman, som---tjänsten gällande.

14 §.

1. Tjänsteman skall — — — i fråga.

2. Tjänsteman, som förordnats såsom distriktschef vid statens järnvägar

eller såsom telefondirektör i Stockholm men vilkens förordnande upphör,

återgår till ordinarie befattning vid vederbörande verk i den tjänstegrad,

han tillhörde vid tillträdandet av förordnandet; och äger han för uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräkna sig jämväl den tid, han innehaft

förordnandet.

Där så erfordras för beredande i nu avsett fall av ordinarie tjänst åt

dylik befattningshavare, äger Kungl. Maj:t besluta därav betingad tillfällig

ökning av antalet ordinarie befattningar.

17 §.

1. Därest tjänsteman — — — nedanstående tabell:

Löneklass

enligt 9 §

•

Tjänstledighets-

avdrag

Tjänstledighets- Löneklass j avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

kronor

öre

enlig», v s |

kronor

öre

kronor

öre

i...............

60

12............. 1

23

9

70

13............... 1

24

3...............

80

14............... 2

10

25

50

4...............

90

26

0

5...............

1

16............... 2

27

0

50

3...............

1

10

17............. 2

28

7

7...............

1

20

18... . 3

99

5 0

8...............

1

30

19........ 3

30

g

9...............

1

40

20............ 3

50

31

g

50

10...............

1

21.......... 3

39

11..............

1

65

29 4

33...............

9

50

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

2!)

2. Har tjänsteman — — — skall han:

a) om olycksfallet — — — varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,

medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,

under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för

olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå

ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så

framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av

1—14 lönegraderna, vederbörande verks styrelse finner skäl medgiva, att

sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än

nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen

för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t, eller vad

angår tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, vederbörande

verks styrelse finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum

eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i — — — tjänsten inträder.

22 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

lyller 40 år

Från och med det

år, under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år

Tjänstemän, tillhörande 1 — 11 lönegraderna .....................

20 dagar

30 dagar

Tjänstemän, tillhörande 12—23 lönegraderna .....................

25 »

35 »

Tjänstemän, tillhörande 24—28 lönegraderna ............ ........

35 >

45 »

Tjänstemän, tillhörande 29—30 lönegraderna .....................

45 »

45 »

Tjänsteman, som — — — överordnad myndighet.

2. Där driftens — — — sådan dag.

32 §.

Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas

sådan tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, som finnes

hava i tjänsten iakttagit ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier

eller förbrukningsartiklar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

33 $.

För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman tillhörande

någon av 1—20 lönegraderna ersättning för övertidsarbete, där sådant

arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som

bestämmas av Kungl. Maj:t.

34 §.

Tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna må för utförande

av visst arbete kunna i stället för avlöning undfå ersättning efter ackord

eller beting, där styrelsen för vederbörande verk anser sådant lämpligt för

tillgodoseende av verkets intressen.

36 $.

Tjänsteman tillhörande någon av 1—11 lönegraderna må för bestridande

av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt arvode med högst

180 kronor för år räknat.

dels ock att den till nämnda avlöningsreglemente hörande tjänsteförteckning

skall erhålla den ändrade lydelse, härvid såsom bilaga fogade

tjänsteförteckning utvisar.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

31

Bilaga.

Tjänsteförteckning

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,

till vilka befattningarna vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk äro att hänföra.

Lönegrad

enligt 9 §

B e f a t t n i

n g a r vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfalls- j

verk

l:a löne- 1

graden ]

—

—

2:a löne- )

graden

Skrivbiträde

Skrivbiträde

Skrivbiträde

Skrivbiträde

|

3:e löne- 1

graden

—

—

.''ce löne- I

graden \

Kanslibiträde

Stationsmästare av

klass 3

Kanslibiträde

Kanslibiträde

Kanslibiträde

\ 5:e löne- graden

Brevbärare

Expeditionsvakt

Expeditionsvakt

Stati onsbiträde

Banvakt

Eldare å ångfärja

Expeditionsvakt

Förrådsvakt

Ledningsvakt

Matros

Stati onskarl

Vagn- och stallkarl

Expeditionsvakt

Vakt

Postiljon

Förste stations- biträde

Maskin- och pann- skötare

—

6:e löne- graden

Rikstelelonist

... . ;

Maskinvakt å ång- färja

Portvakt

Rorgängare

Timmerman å ång- färja

Trafikbiträde

Vagnskötare

.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Lönegrad

enligt 9 §

Befattningar vid

Postverket

1

Telegrafverket j Statens järnvägar

Statens vattenfalls- |

verk

7.e löne- graden

j

Brevbärarförman

Förste expeditions- vakt

Förste kansli- biträde

Reparatör

Stationsmästare av

klass 2

Värdebrevbärare

Förste expeditions- vakt

Förste kansli- biträde

Kassör

Reparatör

Banförman

Förrådsf örman

Förste expeditions- vakt

Förste kansli- biträde

Förste portvakt

Lokomotiveldare

Reparatör

Trädgårdsförman

Förrådsf örman

Förste expeditions- vakt

Förste kanslibi- ;

träde

Kanalförman

Skogvaktare

! S:e löne- 1 graden

Förste postiljon

;

Kontorsbiträde

Stationsförman

Konduktör

Kontorsbiträde

Maskinskötare å

ångfärja

Staliförman

Stationsförman

Stationsmästare av

klass 7

Vagnförman

Kontorsbiträde

Maskinist

Montör

9:e löne- j

graden 1

1

—

;

10:e löne- graden

Bokbinderiförman

Tryckeriförman

Överpostiljon

Förste reparatör

Bangårdsmästare

Banmästare

Förste kontors- biträde

Förste reparatör

Ledningsförman

Tågmästare

Verkstadsf örman

Fyr mästare

Muddermästare

Slussmästare

ll:e löne- graden

Postexpeditör

Kansliskrivare

Kopist

Telegrafexpeditör

Vakt! öreständare

Kansliskrivare

Kopist

Kansliskrivare

Kopist

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

33

Lönegrad

enligt 9 §

Befattningar vid

Postverket

1

Telegrafverket

1

Statens järnvägar 1

Statens vattenfalls- verk

| 12:e löne- graden

i

Förste postexpedi- tör

Stationsmästarc av

klass 1

Transpörtmästare

Förrådsmästare

Förste kassör

Förste telegraf- expeditör

Förste vaktföre- s tån dåre

Linjeförman

Radiotelegrafist

Förrådsmästare

Förste banmästare

Förste kansli- skrivare

Lokoinoti vförs re

Maskinist

Stationsmästare av

klass 6

o

Tredje maskinist a

ångfärja

Tredje styrman

Trädgårdsmästare

Vagngårdsmästare

Befälhavare å bog- serbåt

Förrådsmästare

Förste kansli- skrivare

Förste montör

Kassör

Schaktmästare

T rädgård smästare

13:e löne- 1

graden \

—

1

_ 1

1

lA:e löne- graden

Faktor

■

.

Byggmästare

Förste maskinist j

Reparations-

mästare

I

Verkstadsmästare j

15-e löne- graden

Postassistent

Förrådsbokhållare

Kontorsskrivare

Materialförvaltare

Ritare

Telegrafassistent

Telegraf kommissa- rie av klass 6

Kontorsskrivare

Led ningsmästare

Ritare

Stationsskrivare

Vagnmästare

Verks tadsmästare

Kontorsskrivare

Maskinmästare

Ritare

Stationsmästare

Övermontör

.

16:e löne- graden

1

Linjemästare

Verkmästare

Andre maskinist å

ångfärja

Andre styrman

Lokomotivmästare

Stationsinspektor

av klass 4 B

Stationsmästare av

klass 5

Överbanmästare

Instrumentmakare

Mätax-etekniker

17:e löne- graden

Förste postassistent

J

Byråassistent

F örste telegrafassis- tent

Katalogredaktör

Telegrafkommissa- rie av klass 5

Byråassistent

Förste stations- skrivare

Byråassistent

Driftverkmästare

•

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

\

Lönegrad

enligt 9 §

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfalls- verk

18:e löne- graden

Postmästare av

klass 4

Förste byråassi- stent

Telegrafkommissa- rie av klass 4

1

Förste byråassi- stent

Stationsinspektor

av klass 4 A

Telegrafinspektor

; Övermaskinist av

klass 2

Kanalinspektor av

klass 2

19:e löne- graden

—

—

—

20:e löne- graden

Kontrollör

Postmästare av

klass 3

Ingenjörsassistent

Kontrollör

Telegrafkommissa- rie av klass 3

Förste styrman av

klass 2

Stationsinspektor

av klass 3

Underingenjör

Underinspektör

Övermaskinist av

klass 1

21:a löne- graden

Aktuarie

Förrådsförvaltare

Notarie

Registrator

Revisor

Revisor och bok- hållare

1

Aktuarie

F'' örrådsf örvaltare

Huvudkassör

Notarie

Revisor

Aktuarie

Distriktskassör

Expeditionsföre-

ståndare

Förste styrman av

klass 1

Huvudkassör

Kontrollör

Notarie

Registrator

Revisor

Underinspektör

Förste kassör

Kanalinspektor av

klass 1

Kontrollör

Notarie

Registrator

Revisor

22: a löne- graden

Förste kontrollör

Postmästare av

klass 2

1

Avdelningsingenjör

Förste kontrollör

Inköpschef

Konstruktör

Kontorschef

Radiokommissarie

Telegrafkommis- sarie av klass 2

Baninspektor

Distriktskamrer

Elektroingenjör

Förrådsförvaltare

Konstruktör

Maskininspektor

Stationsinspektor

av klass 2

Verkstadskamrer

Kontorschef

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

35

Lönegrad

enligt 9 §

Befattningar vid

1

Poatverket

Telegrafverket !

„ ..... Statens vattenfalls-

Statens jarnvagar. yerk

f

23''e lönc- !

graden 1

"

I

— I

—

24-e löne- graden

Förste aktuarie

Intendent

Kamrer

Postmästare av

klass 1

Sekreterare

Överkontrollör

.

F’örrådskamrer

Sekreterare

Telegrafkommissa- rie av klass 1 B

Överkontrollör

Befälhavare av klass

2 å ångfärja

Förrådskontrollör

Förste aktuarie

Förste kontrollör

Milkontrollör

Sekreterare

Stationsinspektor

av klass 1

Kamrer

Sekreterare

25 "e Zöne-1

graden

"

- i

26''e Zöne-!

graden

Sekreterare

Överpostmästare

Byråingenjör

Kameralintendent

Linjeingenjör

Sekreterare

Telegrafkommissa- rie av klass 1 A

Baningenjör

Befälhavare av klass

1 å ångfärja

Byråingenjör

Chef för statistiska

kontoret

Förste revisor

Intendent

Kamrer

Maskiningenjör

Sekreterare

Signalingenjör

i Telegrafingenjör

Trafikinspektör

Överinspektör

Byråingenjör

Direktörsassistent j

vid kanalverk

27''e löne-,

graden

j Förste intendent

Förste byråingenjör

Förste linjeingenjöi

J Förste sekreterare

| Verkstadsingenjör

Distriktssekreterare

Förrådsintendent

Förste baningenjöi

Förste byråingenjör

Förste maskin- ingenjör

! Furste sekreterare

1 Förste trafikinspek- tör

j Lantmätare

| Överinspektör

Direktörsassistent

vid kraftverk

Distriktsingenjör

Förste byråingenjör

Förste sekreterare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

J Lönegrad

enligt 9 §

i

Befattningar vid

Postverket

Telegrafverket

Statens järnvägar

Statens vattenfalls- 1

verk

1

i 28:e löne- graden

i

| Byrådirektör

| Ombudsman

Byrådirektör

Arkitekt

Byrådirektör

Ombudsman

Överkontrollör

Byrådirektör

Driftchef

| 29:e löne- 1

graden j

Postdirektör

1

Trafikdirektör

—

Kanaldirektör

i

•

|

30''e löne- graden

Byråchef

Byråchef

Linjedirektör

Telefondirektör

T elegraf direktör

Bandirektör

Byråchef

Förste byrådirek- tör

Maskindirektör

Trafikdirektör

Byråchef

Förste byrådirektör]

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

37

Bilaga 2.

Till Konungen.

Jämlikt kommunikationsdepartementets ämbetsskrivelse den 18 juli 1924

bär Kungl. Maj:t anbefallt kommunikationsverkens lönenämnd att i enlighet.

med vissa av lönenämnden i utlåtande den 24 maj 1924 angivna riktlinjer

verkställa utredning angående uppflyttning i lönegrad av sådana befattningar

inom poststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och

vattenfallsstyrelsen, vilka enligt den vid avlöningsreglementet den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. verk fogade tjänsteförteckuingen

hänförts till 15:e lönegraden, samt att med berörda utredning och det förslag,

vartill densamma kunde föranleda, till Kungl. Maj:t inkomma.

Med anledning härav får lönenämnden till eu början bringa i erinran,

hurusom uppkomsten av ifrågavarande spörsmål sammanhänger med ett

av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i enlighet med erhållet uppdrag

den 9 november 1923 avgivet förslag till uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster inom den allmänna civilförvaltningen, vilka före det nya

lönesystemets införande tillhört den s. k. andra normalgraden.-

Beträffande de principer, som ligga till grund för berörda förslag, har

allmänna civilförvaltningens lönenämnd bland annat erinrat därom, att

kommunikationsverkens lönekommitté i sitt den 20 februari 1919 framlagda

betänkande angående gemensamt lönesystem samt lönereglering för post:

verket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk såsom

sin mening uttalade, att den högre sekreterargraden såsom regel borde

förbehållas befattningar, för vilka krävdes högre examen på det juridiskadministrativa

området eller därmed jämförlig kompetens och vilkas innehavare

tillika inom verkens styrelser intoge ställning såsom byråchefs

närmaste man och ställföreträdare. Med utgångspunkt härifrån hade kommittén

föreslagit inrättande av förste sekreterartjänster inom 17: e lönegraden

vid kommunikationsverken.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har emellertid, på av densamma

anförda skäl, icke . ansett sig böra utan vidare utgå därifrån, att

varje befattning, som uppfyllde de utav kommunikationsverkens lönekommitté

uppställda fordringarna i fråga om innehavarens teoretiska utbildning

och ställning såsom byråchefs närmaste man, borde uppflyttas till

högre lönegrad. För att en dylik ‘åtgärd skulle äga rum borde utöver

nämnda kvalifikationer i avseende å tjänstens innehavare fordras, att de

uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig

dem, som eljest tillkomma en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende

böra fästas vid det förhållandet, huruvida med eu befattning vore förenad

föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande verks

styrelse. Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande

ärenden av mera krävande art, kunde i allmänhet tjänsten an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

tagas vara av beskaffenhet att böra hänföras till den högre lönegraden.

Enahanda syntes ock vara förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore

förenad föreståndarskap direkt under verkschefen för en mera betydande

avdelning av verket, dock under förutsättning tillika, att för tjänstens

behöriga skötande måste fordras högre teoretisk utbildning, i allmänhet

grundad på specialstudier. Eu dylik högre tjänsteställning ansåge allmänna

civilförvaltningens lönenämnd även undantagsvis befogad för vissa

tjänster, vilka visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda

kategorier, men dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande

arbetsuppgifter vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana

tjänster, som ovan nämnts. Vidare har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

framhållit, att det vid uppskattningen av vederbörande tjänster

varit nödvändigt att helt frånse sådana rent personliga förhållanden beträffande

eu tjänsts innehavare, som kunde föranleda, att åt denne anförtroddes

uppgifter, vilka i regeln tillhörde en högre befattning inom vederbörande

verk.

Med tillämpning av dessa principer har allmänna civilförvaltningens

lönenämnd funnit sig böra föreslå, att ett avsevärt antal av de i 15:e lönegraden

placerade befattningarna inom den allmänna civilförvaltningen

måtte uppflyttas till 16:e lönegraden, varjämte, på grund av särskilda skäl

och under vissa förutsättningar, tvenne dylika befattningar av lönenämnden

föreslagits till uppflyttning i 17:e lönegraden.

Under åberopande av vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd sålunda

hemställt anliöllo åtskilliga befattningshavare vid statens järnvägar

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari 1924, att utredning måtte

verkställas angående placering i högre lönegrad av vissa i 15:e lönegraden

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket

m. fl. verk placerade befattningar vid statens järnvägar.

I häröver avgivet infordrat utlåtande den 24 maj 1924 anförde kommunikations

verkens lönenämnd bland annat, att lönenämnden vid prövning av

ifrågavarande framställning kommit till den uppfattningen, att det icke

kunde anses uteslutet, att vid eu tillämpning av de principer, som angivits

av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i dess förberörda utlåtande den

9 november 1923, en eller annan av de nu i 15:e lönegraden placerade befattningarna

inom kommunikationsverkens styrelser skulle kunna ifrågakomma

till uppflyttning i 16:e lönegraden. Lönenämnden hade fördenskull

icke funnit anledning att motsätta sig eu närmare utredning rörande det

av sökandena berörda spörsmålet. Denna utredning borde emellertid enligt

lönenänmdens mening icke inskränka sig till de i sökandenas framställning

avsedda befattningarna vid statens järnvägar, utan borde undersökningen

sträcka sig till samtliga de befattningar hos de olika kommunikationsverkens

styrelser, vilka enligt den vid avlöningsreglementet den

19 juni 1919 fogade tjänsteförteckningen hänförts till 15:e lönegraden.

Vidare borde vid eu ingående och allsidig utredning av denna fråga icke

blott tagas hänsyn till den tjänsteställning och de arbetsuppgifter, som

vore förenade med varje särskild befattning, rörande vilken undersökning

komma att verkställas, utan syntes det även vara av vikt att klargöra,

huruvida det kunde anses sakligt befogat samt ur organisatorisk

synpunkt lämpligt och genomförbart att genom en dylik uppflyttning uförvissa

befattningar inom de olika verksstyrelserna rubba det vid den senaste

löneregleringen fastställda förhållandet mellan, a ena sidan, befattningar

inom vederbörande verk sst yr el ser, och, å andra sidan, jämställda eller när
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition Nr 2. 39

stående befattningar vid de olika lokalförvaltningarna. Denna synpunkt

vore av betydelse vid kominunikationsverken, varest, i olikhet med vad

fallet i allmänhet vore inom civilförvaltningen, särskilda lokalförvaltningar

förekomme i stor omfattning.

Till fullgörande av det uppdrag, som meddelats lönenämnden enligt

Kungl. Maj:ts ovan omförmälda beslut den 18 juli 1924, bär lönenämnden

i. särskilda skrivelser till järnvägs-, post-, telegraf- och vattenfallsstyrelserna

anhållit om uppgift rörande dels de kompetensfordringar, som vore

stadgade eller eljest plägade tillämpas beträffande envar av de tjänster

inom vederbörande verksstyrelse, vilka vore hänförda till 15:e lönegraden,

och dels de tjänsteåligganden, som enligt givna föreskrifter eller eljest

tillämpad praxis tillhörde innehavarna av de särskilda tjänsterna.

Med anledning härav har lönenämnden från kommunikationsverkens

styrelser fått emottaga följande skrivelser och handlingar, nämligen:

från poststyrelsen: skrivelser den 14 augusti 1924, med åtföljande utredning,

och den 6 september 1924, med överlämnande av en framställning

i ärendet från förste aktuarien hos styrelsen Y. Nyländer;

från telegrafstyrelsen: skrivelser den 19 augusti 1924, med bifogad utredning,

och den 3 september 1924;

från järnvägsstyrelsen: skrivelse den 17 september 1924, med därvid

fogad utredning; samt

från vattenfallsstyrelsen: skrivelse den 13 september 1924, innefattande

utredning och yttrande i ärendet.

De sålunda emottagna skrivelserna och utredningarna överlämnas härmed.

För egen del får lönenämnden i ärendet anföra följande.

Inom kommunikationsverkens styrelser förefinnas för närvarande följande

ordinarie befattningshavare tillhörande 15:e lönegraden:

inom poststyrelsen: 7 sekreterare, 1 kamrer, 2 intendenter och 3 förste

aktuarier, tillhopa 13 befattningshavare;

inom telegrafstyrelsen: 7 sekreterare (varav 1 innehar tjänst såsom telegrafverkets

statistiker) och 1 förrådskamrer, tillhopa 8 befattningshavare;

inom järnvägsstyrelsen: 8 sekreterare, 1 förrådskontrollör, 1 förste aktuarie,

3 förste kontrollörer, 1 förste revisor, 1 intendent, 1 kamrer och 1

milkontrollör, tillhopa 17 befattningshavare;

inom vattenfallsstyrelsen: 2 sekreterare och 1 kamrer, tillhopa 3 befattningshavare.

Sammlagda antalet av de tjänster, ifrågavarande utredning omfattat,

utgör sålunda 41.

Under det att telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen icke ifrågasatt

uppflyttning för någon av förenämnda befattningshavare hos dessa styrelser

till högre lönegrad än den 16 re, har poststyrelsen, under åberopande

av vad styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1919 anfört,

vidhållit sin däri gjorda framställning om förändring av fem sekreterarbefattningar

till förste sekreterartjänster med placering i 17 :e lönegraden,

varjämte styrelsen nu föreslagit, att ytterligare en sekreterare ävensom

kamrern och en av intendenterna måtte uppflyttas till nämnda lönegrad.

Likaledes har järnvägsstyrelsen vidhållit sitt i styrelsens utlåtande år

1919 över då föreliggande löneregleringsförslag framställda yrkande, att

den å styrelsens inrikes taxebyrå placerade sekreteraren för handläggning

av godsärenden måtte imder benämningen förste sekreterare placeras i

17:elönegraden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

. Med anledning av dessa yrkanden tillåter sig lönenämnden till en början

erinra, hurusom nämnden i yttrande den 27 november 1919 på utförligt

angivna skål hemställt, att poststyrelsens förslag om inrättandet från

och med år 1921 av fem förste sekreterarbefattningar vid postverket icke

matte vinna bifall, Av härvid fogade utdrag1 av lönenämndens berörda

yttrande fiamgar, att såväl statsmakterna som lönenämnden ansett spörsmålet

om inrättandet av förste sekreterartjänster hos poststyrelsen med

dess övervägande administrativa karaktär böra anstå, intill ‘dess frågan

om behovet av befattningar av nu ifrågavarande art hos andra .jämförliga

administrativa verk allsidigt utretts. Vid den nu anbefallda utredningen

rörande uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar inom läte

lönegraden vid kommunikationsverken har nämnden icke ansett det påvallat.

att till behandling upptaga det principiella och i övervägande grad

organisatoriska spörsmålet om förändring av vissa sekreterartjänster —

vare sig vid postverket eller vid något av de övriga verken — till förste

sekreterarbefattningar. Nämnden bär i stället funnit det mest överensstämmande

såväl med det erhållna uppdraget som med nödvändigheten

att under nuvarande tidsläge iakttaga största försiktighet i fråga om höjning

i lönegrad och tjänsteställning av befintliga befattningar, att allenast

undersöka, huruvida anledning förefunnes, att, utan förändring av

tjänsterna i organisatoriskt eller annat hänseende, uppflytta några av de

nu i 15:e lönegraden vid kommunikationsverken förefintliga befattningarna

till närmast högre eller 16:e lönegraden.

\''id ifrågavarande undersökning har lönenämnden kommit till den uppfattningen,

att, om man endast tager hänsyn till de rådande förhållandena

vid kommunikationsverken, det icke kan anses lämpligt eller tillräckligt

motiverat att i den omfattning, som tillämpningen av de i allmänna civilförvaltningens

lönenämnds utlåtande den 9 november 1923 angivna riktlinjerna

innebär, föreslå uppflyttning av sådana tjänster vid kommunikationsverken,

om vilka här är fråga. Det föreligger nämligen icke, såvitt

lönenämnden tror sig kunna bedöma, för närvarande ur dessa verks egen

synpunkt något oavvisligt behov att på förevarande punkt — annat än

undantagsvis — rubba det vid den senaste löneregleringen fastställda förhållandet

i lönehänseende mellan de olika befattningarna. Såsom järnvägsstyrelsen

i .sitt till lönenämnden avgivna yttrande i ärendet framhållit,

medför även en i och för sig relativt obetydlig omflyttning i tjänsteförteckningen

lätt svårberäkneliga konsekvenser i form av löneförbättringsanspråk

från andra och större befattningsgrupper. Särskilt vid kommunikationsverken

med deras stora antal tjänstekategorier ligger risken

för framkallandet av nya och omfattande lönestrider nära till hands,

därest inom en viss tjänstegrupp företagas partiella löneförhöjningar,

vilka icke direkt äro föranledda av nödvändigheten att på eu särskild

punkt åstadkomma rättelse i ett rådande missförhållande. Synnerligast

under inträdande statsekonomiska konjunkturer bör därför största försiktighet

iakttagas i fråga om sådana löneuppflyttningskrav, som väl ur

vissa teoretiska eller allmänna förvaltningssynpunkter kunde anses befogade

eller åtminstone försvarliga, men som knappast kunna anses framsprungna

ur ett verkligt behov att inom det arbetsområde, varom i varje

särskilt fall närmast är fråga, avhjälpa orättvisor eller undanskaffa hinder

för arbetets behöriga bedrivande.

Med denna utgångspunkt bär lönenämnden, såsom redan antytts, icke

ansett sig böra grunda sitt förslag på en strävan att för kommunikations1

Här ej intaget.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

verkens del åstadkomma överensstämmelse med vad som av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd ifrågasatts beträffande de verk, med vilka

sagda nämnd haft att taga befattning. Det liar synts kommunikationsverkens

lönenämnd viktigare och med tidslägets krav mera överensstämmande

att i det förslag, lönenämnden nu har att avgiva, huvudsakligen

taga hänsyn till förhållandena vid enbart kommuni kationsverken och sålunda

föreslå en uppflyttning av tjänster allenast i sådana fall, då särskilda

tjänstgöringsförhållanden och det med vederbörande befattning förenade

arbetet och ansvaret i och för sig till fullo kunna anses motivera

en dylik åtgärd.

Lönenämnden bär emellertid icke förbisett, att därest de riktlinjer, som

angivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, skulle följas även

vad beträffar tjänster inom motsvarande lönegrad vid kommunikationsverken,

detta skulle hava till följd eu uppflyttning även av en del andra

befattningar än dem, vilka kommunikationsverkens lönenämnd nu har för

avsikt att föreslå till dylik uppflyttning. Då lönenämnden icke velat skilja

sig från det erhållna uppdraget utan att jämväl beröra de tjänster, vilka,

ehuru de icke medtagits i kommunikationsverkens lönenämnds eget förslag,

synas nämnden uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

uppställda fordringarna för tjänsternas hänförande till 16lönegraden,

kommer nämnden att här nedan jämväl uttala sig angående de befattningar

vid kommunikationsverken, som nämnden funnit vara av sist
angivna

slag. .

Till uppflyttning i 16:e lönegraden vill lönenämnden för sm del föreslå:

inom poststyrelsen: sekreteraren a I byråns personalavdelning, den sekreterare

å III byrån, som har att bereda internationella ärenden, samt sekreteraren

å IV byrån; __

inom telegrafstyrelsen: sekreteraren för trafikärenden m. m. ä trafikbyrån;

... ,

inom järnvägsstyrelsen: sekreteraren för handläggning av godsarenden

å inrikes taxebyrån.

Vad beträffar de angivna befattningarna inom poststyrelsen, hava val

några teoretiska kompetensfordringar icke blivit för dem fastställda. Detsamma

gäller i fråga om övriga befattningar vid postverket, som beröras

av förevarande utredning. De nuvarande innehavarna utav de tre befattningar

vid postverket, som av lönenämnden föreslås till uppflyttning,

hava emellertid samtliga avlagt akademiska lärdomsprov. Vad som i första

hand synes lönenämnden böra vara avgörande i det hänseende, varom

nu är fråga, är dock icke de förvärvade teoretiska kvalifikationerna, utan

den ställning och de arbetsuppgifter, som tillkomma bemälda sekreterare.

Såsom poststyrelsen framhållit, hava samtliga sekreterare därstädes — i

motsats till vad fallet i allmänhet är vid de övriga kommunikationsverken

—• regelbunden och i arbetsordningen uttryckligt fastställd föredragningsskyl

di gliet med ansvar såsom ledamöter i styrelsen. Denna föredragningsskyldighet

synes vara av särskild vikt och omfattning för de tre befattningshavare,

som enligt lönenämndens förslag skulle, uppflyttas till 16:e

lönegraden. Lönenämnden tillåter sig här bringa i erinran, hurusom 1923

års postkommitterade, i sitt den 31 maj 1923 avgivna utlåtande och förslag

angående revision av vissa personalförhallanden vid postverket, föreslagit,

dessa tre tjänsters förändring till förste sekreterarbefattningar. Ur den

av bemälda kommitterade härför anförda motiveringen må här återgivas

följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Sekreterarna hade att vid sidan av allmänna kansligöromäl i styrelsen

föredraga vissa grupper av ärenden och ägde även befogenhet att själva

avgöra andra grupper av ärenden, allt i enlighet med arbetsordningen

eller, särskilda föreskrifter. I dessa avseenden vore med några sekreterartjänster

förenade uppgifter av större betydelse och förutsättande en

högre utbildning än för andra. Sålunda både sekreteraren å I byråns

peisonalavdelning att föredraga flertalet av de ofta mycket invecklade

ärenden, som stode i sammanhang med ordnandet av personalens avlönings-

och pensionsförhållanden. Sekreteraren å IV byrån hade att dels

utan föredragning meddela beslut i åtskilliga anmärkningsmål samt vissa

ärenden angående ersättning för förkomna eller skadade försändelser,

dels föredraga övriga anmärkningsmål. Att båda dessa befattningshavare

måste, för att rätt kunna fullgöra sina uppgifter, vara i besittning

av en ingående juridisk-administrativ utbildning, syntes vara påtagligt.

Vad anginge den sekreterare å III byrån, som i huvudsak hade att bereda

de å byrån i stor omfattning förekommande internationella ärendena,

måste denne besitta omfattande språkkunskaper och noggrann kännedom

om de mycket detaljerade internationella postavtalen.

Ifrågavarande befattningshavare intaga, sekreteraren å I byråns personalavdelning

beträffande dithörande ärenden och de båda övriga inom

vederbörande byrå, ställning såsom byråchefens närmaste man och ställföreträdare.

Ehuru lönenämnden, såsom ovan framhållits, icke anser sig böra föreslå

dessa tre befattningars förändring till förste sekreterartjänster, vill det

dock synas nämnden, som om desamma på grund av nu angivna förhållanden

framför övriga till 15:e lönegraden vid postverket hänförda befattningar

vore förtjänta att uppflyttas till 16:e lönegraden.

Vad härefter angår sekreterartjänsten för trafikärenden å telegrafstyrelsens

trafikbyrå, har nämnda styrelse i sin skrivelse den 3 september

1924 erinrat, hurusom såväl kommunikationsverkens lönekommitté som

ock telegrafstyrelsen tidigare föreslagit, att ifrågavarande befattning

skulle hänföras till förste sekreterargraden. Detta förslag vann emellertid

icke statsmakternas bifall. Ehuru utav befattningens innehavare, vilken

är byråchefens närmaste man och ställföreträdare, icke kräves akademisk

eller därmed jämförlig utbildning, vill det synas lönenämnden, som

om mängden och den kvalificerade beskaffenheten av de arbetsuppgifter,

som äro förenade med densamma, gjorde en uppflyttning av tjänsten till

16:e lönegraden befogad. Av de i 15:e lönegraden vid telegrafverket placerade

befattningarna torde den nu omhandlade framför de övriga böra

ifrågakomma till dylik uppflyttning. Lönenämnden har härvid särskilt

tagit hänsyn till angelägenheten av att på ett fullt tillfredsställande sätt

kunna rekrytera denna post, vars innehavare handlägger trafik- och personalärenden

av ofta mycket invecklad och svårlöst natur och som därför

måste besitta en ingående kännedom om telegrafverkets organisation och

tjänstens alla olika grenar.

Den å järnvägsstyrelsens inrikes taxebyrå placerade sekreteraren för

handläggning av godsärenden — vilken ensam bland nu ifrågavarande befattningshavare

av järnvägsstyrelsen föreslagits till uppflyttning och av

styrelsen ansetts böra såsom förste sekreterare placeras i il:e lönegraden

— torde, med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen rörande befattningen anfört,

skäligen böra hänföras till 16:e lönegraden.

Vad verksstyrelserna i övrigt yttrat och föreslagit synes lönenämnden

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

43

icke böra föranleda till ändring i nu gällande löneställning för de i ärendet

oinhandlade befattningshavarna.

Ett bifall till vad lönenämnden här ovan ifrågasatt synes icke kunna

eller böra medföra några konsekvenser beträffande de hittills i samma

eller närliggande lönegrad stående befattningarna vid de olika lokalförvaltningarna.

Lönenämnden får sålunda hemställa,

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen måtte

beträffande post- och telegrafverken samt statens järnvägar i 16:e lönegraden

upptagas befattningen sekreterare, samt att antalet sekreterarbefattningar

vid sagda verk måtte bestämmas på följande sätt, nämligen:

vid postverket: 3 i lG:e och 4 i 15:e lönegraden; vid telegrafverket:

1 i 16:e och 6 i 15:e lönegraden; samt vid statens järnvägar:

1 i like och 7 i 15:e lönegraden.

I fråga härefter om de övriga befattningar inom 15:e lönegraden vid

kommunikationsverkens styrelser, som få anses uppfylla de av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd angivna villkoren för uppflyttning i lönegrad,

ehuru kommunikationsverkens lönenämnd för sin del icke anser sig

beträffande dessa böra föreslå dylik uppflyttning, torde, vad till en början

beträffar postverket, allenast böra nämnas den å poststyrelsens första

byrå placerade sekreteraren för trafikärenden. De ärenden, som tillhöra

dennes föredragning och handläggning, torde nämligen i allmänhet vara

av den kvalificerade och mångskiftande natur, att befattningen, ehuru

densamma icke lärer kunna jämställas med de av lönenämnden till uppflyttning

föreslagna, får anses mera krävande än de av nämnden hittills

icke berörda sekreterartjänsterna med placering å poststyrelsens första

byrås undervisningsavdelning (av poststyrelsen icke föreslagen till uppflyttning),

å andra byrån samt å tredje byrån för handläggning av reglementsärenden.

De tre sistnämnda tjänsterna har lönenämnden icke ansett

böra komma i betraktande vid en eventuell tillämpning av de för den

allmänna civilförvaltningens del ifrågasatta uppflyttningsprinciperna.

Den å poststyrelsens andra byrå placerade intendent, som utövar föreståndarskap

för postverkets blankett- och persedelförråd, tryckeri och

verkstad, kunde måhända ifrågasättas till omnämnande i nu förevarande

sammanhang med hänsyn särskilt till vikten av de under hans föreståndarskap

ställda specialinstitutionerna och det stora antalet därstädes sysselsatt

personal. Då det emellertid torde få anses ovisst, huru den definitiva

organisationen av postverkets verkstad kommer att gestalta sig, i det

att man torde böra räkna med möjligheten att densamma kommer att ordnas

såsom ett mera självständigt företag under särskilt befäl, varigenom

intendenten skulle befrias från föreståndarskapet för verkstaden, har lönenämnden,

i betraktande av den förändring i intendentens ställning och arbetsuppgifter

en dylik anordning skulle medföra, ansett riktigast att icke

nu medtaga ifrågavarande befattning bland här avsedda tjänster.

Vad beträffar den å poststyrelsens femte byrå (postsparbanksbyrån)

anställde kamrern, synes möjligen det beslutade införandet från och med

år 1925 av postgirorörelse vid postverket kunna medföra sådana förändringar

bland annat i fråga om denna befattnings ställning och arbetsuppgifter,

att lönenämnden icke anser det för närvarande kunna avgöras,

huruvida densamma framdeles kommer att motsvara villkoren för ett

upptagande bland de tjänster, om vilka här är fråga. Nämnden anser där
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

för, att sagda befattning icke bör komma i betraktande i förevarande

sammanhang.

Den förste aktuariebefattning, med vilken är förenad föreståndarskapet

för poststyrelsens statistiska kontor, torde få anses jämförlig med den

sekreterartjänst å telegrafstyrelsens kameralbyrå, vars innehavare tjänstgör

såsom statistiker hos sistnämnda styrelse. I fråga om dessa tjänsters

riktiga placering i lönehänseende tillåter sig lönenämnden erinra, att chefen

för järnvägsstyrelsens statistiska kontor placerats i like lönegraden.

Ingendera av de nu omhandlade statistikerna torde emellertid i avseende

å arbetsuppgifternas omfattning samt självständig befälsutövning vara att

likställa med nämnda tjänsteman inom järnvägsstyrelsen. Då de ej heller

i övrigt torde helt uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

angivna fordringarna för uppflyttning till 16:e lönegraden, har lönenämnden

icke ansett dem böra medtagas i förevarande uppräkning.

De övriga två av telegrafstyrelsen till uppflyttning föreslagna sekreterarbefattningarna

hos styrelsen finner nämnden ej heller böra ifrågakomma,

enär de, ehuru uppfyllande kravet på akademisk utbildning, dock

synas hava relativt begränsade arbetsuppgifter.

Befattningarna kamrer och förste revisor vid statens järnvägar torde

kunna anses fullt jämställda, den förre med kamrerbefattningarna inom

statskontoret och den senare med förste revisorsbefattningarna vid riksräkenskapsverket,

vilka tjänster av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

ansetts höra hänföras till like lönegraden. Nämnda befattningar

vid statens järnvägar skulle därför, vid tillämpning av de principer, sagda

lönenämnd utvecklat, böra ifrågakomma till dylik uppflyttning.

Förste aktuarietjänsten å järnvägsstyrelsens administrativa byrå torde

däremot icke böra komma i betraktande härvidlag. Denna befattnings

innehavare är nämligen direkt underställd byrådirektören å styrelsens avdelning

för ekonomiska utredningar, varför förste aktuariebefattningen

därstädes i fråga om tjänsteställning och arbetsuppgifter icke torde fylla

villkoren för eu eventuell uppflyttning till 16 :e lönegraden.

Vad angår intendentstjänsten på järnvägsstyrelsens biljett- och blankettkontor,

torde hänsyn böra tagas till den självständiga och ekonomiskt ansvarsfulla

ställning, denne befattningshavare intager och den möjlighet

han äger att taga initiativ till åstadkommande av stora besparingar för

verket. På grund av dessa förhållanden anser lönenämnden det fullt befogat

att upptaga sagda intendentsbefältning bland de tjänster, som enligt

de för civilförvaltningen föreslagna principerna skulle ifrågakomma till

placering i nyssnämnda 16:é lönegraden.

Av de inom vattenfallsstyrelsen förekommande befattningarna, tillhörande

15:e lönegraden, anser lönenämnden icke någon höra medtagas i

denna uppräkning. Vad särskilt beträffar sekreterarbefattningen å styrelsens

administrativa byrå, kan framhållas, att mellan denna tjänst och

byråchefsbefattningen finnes en förste sekreterartjänst, vars innehavare

är byråchefens närmaste man och ställföreträdare.

De arbetsuppgifter, som tillkomma kamrersbefattningen å vattenfallsstyrelsens

kameralbyrå, synas icke vara av den art och omfattning, att

de utgöra tillräckligt motiv för denna befattnings uppflyttning i lönegrad.

I enlighet med vad ovan anförts anser lönenämnden sålunda, att, därest

de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd uppställda principerna

komme att vinna tillämpning vid kommunikationsverken, skulle, utöver

vad ovan hemställts, följande tjänster inom sagda verks styrelser ifråga
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

komma till uppflyttning i 16:e lönegraden, nämligen: sekreterare för tra*

fikärenden å poststyrelsens första byrå, kamrer vid statens järnvägar,

förste revisor vid statens järnvägar samt intendent vid statens järnvägar.

Slutligen får lönenämnden framhålla, att nämndens förslag till uppflyttning

av vissa tjänster i 16 :e lönegraden icke innebär sådan ändring

beträffande de åsyftade befattningshavarnas ställning, att dessa tjänster

böra ledigförklaras och tillsättas efter ansökning. I stället synes övergångsvis

böra föreskrivas, att konstitutorial, som utfärdats å här avsedd

tjänst inom 15 :e lönegraden, skall gälla å motsvarande befattning inom

16:e lönegraden, samt att, vid bestämmande av den löneklass, vederbörande

skall från och med dagen för ikraftträdandet i den högre lönegraden tillhöra,

det må så anses, som om befattningen redan vid tjänstemannens tillträde

till densamma tillhört nämnda högre lönegrad.

I avgörandet av detta ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens

ordförande samt ledamöterna N. A. Nilsson, P. Nilsson, Hamilton, Schultz,

Eriksson och Wallin. Ledamöterna Hamilton och Wallin hava i vissa

delar anmält avvikande mening och var för sig avgivit särskilda yttranden,

som här bifogas.

Underdånigst

CARL EKMAN.

Gudmund Silfverstolpe.

Stockholm den 2 oktober 1924.

Särskilt yttrande.

På de av telegrafstyrelsen anförda skäl har jag ansett, att lönenämnden

bort föreslå att, därest de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

angivna riktlinjer komme att följas, jämväl de båda sekreterarna^ å telegrafstyrelsens

kameralbyrå samt sekreteraren å styrelsens linjebyrå måtte

uppflyttas i 16 :e lönegraden. Likaledes har det synts mig att under enahanda

förutsättning den förste aktuarie hos poststyrelsen, som tjänstgör

såsom statistiker, bort, såsom i allt väsentligt jämställd med telegrafstyrelsens

statistiker, föreslås till uppflyttning i nämnda lönegrad.

A. Hamilton.

Särskilt yttrande.

Bland de tjänster, som av lönenämnden föreslagits till uppflyttning i

16:e lönegraden, borde, enligt min uppfattning, ha medtagits sekreterartjänsten

å poststyrelsens I byrå, trafikavdelningen. Denna tjänst torde

ha den betydelse att den väl motiverar en dylik uppflyttning, detta så

mycket mera då lönenämnden till sådan uppflyttning föreslagit motsvarande

befattning inom telegrafstyrelsen.

Beträffande statistikerna hos post- och telegrafstyrelsen instämmer jag

i den av ledamoten Hamilton framförda meningen.

J. A. Wallin.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 2 höft- (Nr 2.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, s. 1 i texten
  2. SU 1925:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverke s. 1 i texten