Sök i Ratio Lex

Angående påbyggnad av pediatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

1925-01-30 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:38, Angående påbyggnad av pediatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 38.

1

Nr 38.

Kung1. Maj:ts proposition till riksdagen angående påbyggnad av

pediatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund; given Stockholms slott den 30 januari

1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

januari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Lindeks, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 2 januari 1925 av ärenden angående regleringen av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående anslag

till påbyggnad av pediatrislca kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, för ändamålet beräkna för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 143,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bifallen.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga och vill härutinnan anföra

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 32 höft (Nr 38.)

Ang. påbyggnad

av pediatriska

kliniken

vid Malmöhus

läns

sjukvårdsinningar

i

Lund.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Ursprungligen fullgjordes den för medicine licentiatexamen föreskrivna

tjänstgöringen i pediatrik allenast vid karolinska institutet. I och med tillströmningen

till de medicinska studierna uppkommo svårigheter att utan

tidsutdräkt bereda de studerande tillträde till den pediatriska kliniktjänstgöringen,

och i anledning av en uppkommen fråga angående åstadkommande

av ökade möjligheter för de tjänstgörande att fullgöra sina studier i pediatrik

uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 9 oktober 1914 åt kanslern att

låta verkställa utredning rörande möjligheten att vid universiteten i Uppsala

och Lund fullgöra den för licentiatexamen föreskrivna tjänstgöringen

vid pediatrisk klinik. De båda universitetens svar på denna fråga utföll

jakande. Det enda villkor av större betydelse, som härför uppställdes, var

det, att medicinska fakulteten i Lund påpekade behovet att under sådana

förhållanden få pediatriska kliniken utökad med en avdelning för späda

barn på 15 sängar. I slutet av år 1916 återupptog fakulteten frågan:

efter ytterligare undersökning av förhållandena och för att söka minska

stockningen vid karolinska institutets pediatriska klinik tillstyrkte nämligen

fakulteten i skrivelse den 7 november 1916, att sedan vissa provisoriska

anordningar å pediatriska kliniken i Lund vidtagits, genom vilka åtminstone

ett mindre antal spädbarn kunde mottagas, pediatrisk tjänstgöring måtte

därstädes anordnas med högst 8 deltagare i varje kurs. Emellertid betonade

fakulteten den provisoriska karaktären av ifrågavarande anordning och förbehöll

sig, att framdeles, så snart bättre konjunkturer förelåge, få återkomma

till sitt ursprungliga förslag om tillbyggnad av en spädbarnsavdelning, varigenom

ett'' större antal studerande på en gång kunde beredas tillfälle till

den praktiska utbildningen i pediatrik, än vad då kunde bliva fallet. Kravet

på en särskild spädbarnsavdelning betecknade fakulteten redan då såsom

oavvisligt.

Med hänsyn härtill och då de yttre betingelserna för pediatrisk tjänstgöring

vid fakulteten i Uppsala ansågos vara för handen, utfärdade Kungl.

Maj:t den 17 augusti 1917 kungörelse om viss ändring i medicinska examensstadgan,

innebärande att den samtidigt föreskrivna tre månaders tjänstgöringen

i pediatrik skulle få fullgöras ej endast vid karolinska institutets

utan även vid ettdera universitetets pediatriska klinik.

1918 års sakkunniga för utredning rörande vissa frågor angående den

medicinska undervisningen framlade ett numera förverkligat förslag, varigenom

antalet studerande, som årligen hade att genomgå de kliniska tjänstgöringarna

i medicin och kirurgi, ökades till 150. De sakkunniga berörde

jämväl frågan, huruvida detta ökade antal tjänstgörande också kunde utan

väntan få fullgöra de efterföljande tjänstgöringarna å alla specialklinikerna,

så att ej en ny spärr där uppstode, men ansågo sig icke kunna framkomma

med något direkt förslag i detta ämne. I sitt den 2 november 1920 avgivna

yttrande över nämnda sakkunnigförslag framhöll fakulteten i Lund den

oavvisliga nödvändigheten därav, att såväl utvidgning av undervisningslo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr SS.

3

kalema som ock eu utökning av själva barnsjukhuset komrne till stånd,

därest ökat antal studerande skulle kunna mottagas till den pediatriska tjänstgöringen.

När dessa villkor bleve uppfyllda, ansåg fakulteten hinder ej

möta att kunna mottaga 16 studerande till varje kurs eller 32 om året.

Sådana som förhållandena för närvarande äro, få 100 studerande årligen

— fördelade i fyra kurser med 25 i varje kurs — passera karolinska

institutets pediatriska kliniker. Vid fakulteten i Uppsala fullgöra årligen

24 studerande — två kurser med 12 i varje kurs — sin pediatriska tjänstgöring,

och vid fakulteten i Lund finnes endast plats för 8 samtidigt tjänstgörande

studerande eller efter två kurser årligen 16 studerande. Tillhopa

kunna alltså 140 studerande årligen vid karolinska institutet och de medicinska

fakulteterna vid universiteten fullgöra den pediatriska tjänstgöringen.

För att nu i stort sett nå upp till samma siffra, som gäller i avseende å

tjänstgöringen vid de medicinska och kirurgiska klinikerna, har fakulteten

i Lund sedan länge förklarat sig villig att-, såsom ovan antytts, mottaga ett

utökat antal tjänstgörande i pediatrik, men har såsom förutsättning härför

uppställts krav på en utvidgning av pediatriska kliniken därstädes.

Sistnämnda fråga har nu blivit aktuell genom en av direktionen för

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund till Kungl Maj:t ingiven den

24 september 1924 dagtecknad framställning i ämnet.

Denna direktionens framställning föranleddes närmast av en hänvändelse

från medicinska fakulteten i maj 1922, däri fakulteten förhörde sig, huruvida

direktionen icke skulle finna tidpunkten nu vara inne att utarbeta fullständiga

ritningar med kostnadsförslag för den tilltänkta utvidgningen av

barnsjukhuset. Vid ärendets behandling i fakulteten den 31 maj 1922 yttrade

professorn i pediatrik K. O. af Klercker följande:

Redan i mitt yttrande till fakulteten den 11 februari 1920 vid handläggningen

av de sakkunniges »Betänkande och förslag angående vissa den medicinska

undervisningen rörande frågor» framhöll jag, att de till- och nybyggnader

av barnsjukhuset, som finge anses som en nödvändig förutsättning

för en önskvärd ökning av antalet tjänstgörande vid härvarande kurser

i pediatrik, jämväl måste anses innebära ett sjukvårdsintresse, varför

bidrag även från landstinget borde kunna påräknas. Jag vill i detta sammanhang

endast ytterligare understryka detta. Spädbarnsavdelningen i sitt

närvarande provisoriska skick är synnerligen otillfredsställande i sjukvårdshänseende.

Någon som helst isolering av spädbarnen är här icke möjligt

genomföra; det har därför också nästan varit omöjligt begränsa dessa för

alla vårdanstalter för späda barn så utmärkande endemier av kontagiösa

luftvägsinfektioner, som utgöra en så stor fara för spädbarnen, särskilt de

näringsrubbade, ofta omintetgörande alla näringsterapeutiska resultat och ej

sällan förorsakande barnets död. För sjukvården måste det sålunda för

visso anses som ett mycket trängande önskemål att snart få en ny, ändamålsenligt

inrättad spädbarnsavdelning.

Genom inrättandet av den nuvarande provisoriska spädbarnsavdelningen

har vidare utrymmet på avdelningen för de större barnen blivit minskat, så

att på denna avdelning nu mera nästan ständigt överbeläggning äger rum

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kunyl. May.ts proposition Nr 38.

och inträdessökande ofta få vänta på plats. En utvidgning är sålunda av

behovet påkallad.

Även om det var ett undervisningsbehov, som först föranledde inrättandet

av eu spädbarnsavdelning, lär val ingen vilja förneka, att icke ett viktigt

sjuk vårdsintresse härigenom också förverkligades, vilket bäst framgår av den

allt jämt stegrade efterfrågan på plats för sjuka spädbarn.

Direktionen uppdrog därefter åt stadsarkitekten S. Sörensen att utarbeta

förslag till påbyggnad och förändring av kliniken. Detta förslag innebär

en påbyggnad av sjukhuset med två våningar, varigenom platsantalet skulle

utökas till 66 sängar, möjlighet beredas till ordnande av en spädbarnsavdelning,

samt den nu till sjuksal använda föreläsningssalen frigöras, så att den

åter kan användas till sin ursprungliga uppgift. Jag tillåter mig i övrigt

hänvisa till de handlingarna i ärendet bilagda ritningarna och arbetsbeskrivningarna.

Klinikchefen professor af Klercker har beretts tillfälle yttra sig över detta

förslag och tillstyrker detsamma på det livligaste, på samma gång han understryker

det för sjukvården å avdelningen trängande behovet av denna

förändring:

. Utrymmet å sjukhuset är för närvarande synnerligen trångt och otillräckligt,

och ej heller uppfylla anordningarna för övrigt i allo de krav man

numera har rätt att ställa. Detta senare gäller närmast de för vården

av de s. k. spädbarnen, d. v. s. i åldern före 1 år, använda lokalerna.

Fortfarande disponeras för dessa den stora sjuksalen i norra flygeln, avsedd

för 12 barn men oftast överbelagd, samt ett mindre rum för 4 barn jämväl

i byggnadens norra avdelning. Denna anordning att i större salar sammanföra

ett stort antal spädbarn är numera allmänt utdömd såsom synnerligen

olämplig, framförallt med hänsyn till svårigheten för att icke säga omöjligheten

att begränsa de för spädbarnen så ödesdigra luftvägsinfektionerna,

som smitta från människa till människa. Den mest elementära fordran,

som gärna kan ställas på en avdelning för sjuka spädbarn, är väl den, att

möjlighet skall finnas att fördela dessa på ett flertal från varandra fullt

avskilda salar, så att åtminstone en utgallring av å ena sidan barn med

luftvägsinfektioner och å andra sådana, som på grund av deras nerkomna

allmäntillstånd måste anses vara i alldeles särskilt behov av skydd, kan

göras. Detta är med nuvarande anordning icke möjligt. Klena och infekterade

måste vårdas i samma rum med risk för de förra att ådraga sig eu

för dem i de flesta fall fatal luftvägsinfektion. Då år 1917 anordning vidtogs

för vård jämväl av spädbarn, vilket förut endast mer undantagsvis ägt

rum, beräknades denna för högst 8 barn, och var densamma av rent provisorisk

karaktär, ämnad att så snart omständigheterna det medgåve ersättas

av en särskild för spädbarnsvård inredd avdelning. Genom den stegrade

efterfrågan har det emellertid icke blivit möjligt att begränsa platserna

till detta antal, utan måste dessa ganska snart ökas upp till den nu i allmänhet

rådande överbeläggningen, som gör ett längre kvarstående vid detta

provisorium knappast försvarligt.

Även i övrigt är utrymmet å avdelningen trångt och otillräckligt. Så vill

jag påpeka, att de båda anställda och för spädbarnsvården ofrånkomliga

ammorna måst inhysas i ett litet trångt och till bostad alldeles olämpligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj .in proposition Nr 38. it

rum i källaren. Genom det ökade antalet spädbarn har givetvis också intrång

måst göras på utrymmet för de äldre barnen, och även i de för dessa

använda lokalerna råder därför också nästan ständig överbeläggning, och

inträdessökande få ofta vänta på plats. Det ursprungligen som föreläsningssal

avsedda rummet har fått apteras till sjuksal, och föreläsningarna måste

hållas i ett mindre, ursprungligen för överläkaren avsett rum, som dessutom

nu får tjäna som expeditionsrum för amanuens och översköterska, undersökningsrum

och väntrum för inträdessökande.

Genom det nu föreliggande förslaget torde alla dessa, här anmärkta, synnerligen

kännbara missförhållanden på ett tillfredsställande sätt bli avhjälpta.

Genom tillkomsten av en med avseende å utrymme och övrig anordning

alla rimliga krav fyllande spädbarnsavdelning i en ny andra våning blir

det tillbörligt sörjt för spädbarnen, på samma gång som alla sjuksalarna i

bottenvåningen åter kunna disponeras uteslutande för de äldre barnen, varigenom

sålunda överbeläggning och väntetid för dessa komma att upphöra.

Den ursprungligen för föreläsningarna avsedda salen återgår till detta huvudändamål

för att dessutom användas till expeditionsrum och undersökningsrum.

Genom en mindre ändring med trappan till bottenvåningen vinnes

utrymme för en som väntrum användbar förstuga eller mindre hall. För

ammorna inredes bostad på vinden. På grund av spädbarnsavdelningens

ökade storlek blir givetvis även ett större mjölkkök än det nuvarande erforderligt.

Inredningen av delta i den redan av byggnadstekniska skäl förordade

nya källaren under den norra flygeln kommer att på ett tillfredsställande

sätt motsvara detta krav.

Naturligtvis innebära vissa av de nu föreslagna förändringarna icke blott

ett sjukvårds- utan även ett undervisningsintresse. Så t. ex. i fråga om

föreläsningssalen. Vad angår inrättandet av en spädbarnsavdelning så måste

det fasthållas vid att härigenom ett mycket viktigt sjukvård sintresse tillgodosågs.

Detta framgår icke minst av den stegrade efterfrågan på platser

för sjuka spädbarn, och det är också en känd sak, i huru hög grad sådana

för huvudsakligen spädbarn avsedda anstalter som t. ex. Sachs’ska barnsjukhuset

i Stockholm och Flensburgska anstalten i Malmö visat sig motsvara

ett verkligt behov och tillvunnit sig allmänhetens förtroende.

Direktionen har vidare låtit uppgöra förslag till ändring och utökning av

värme- och sanitärtekniska inredningar i sjukhuset vid dess föreslagna ombyggnad

ävensom förslag till belysningsanläggningar in. m. inom sjukhuset.

Till de härutinnan utarbetade förslagen jämte åtföljande kostnadsberäkningar

tillåter jag mig allenast hänvisa.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för klinikens påbyggnad

i överensstämmelse med den av direktionen antagna planen ställa sig sålunda:

De egentliga byggnadskostnaderna...................kronor 137,477

Värme- och sanitära anordningar................... » 82,575

Elektriska belysningsinstallationer m. m............... » 8,000

Summa kronor 228,052

Emellertid framhåller direktionen vidare i sin skrivelse, att eu dylik

utbyggnad av lasarettsbyggnaderna även föranleder en utvidgning av ångcentralen,

enär man redan dessförinnan kommit nära gränsen för ångpanne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kutig!. Maj:ts proposition Nr 38.

anläggningens kapacitet. Beträffande den utredning, som företagits i fråga

om denna utvidgning, och det förslag, som härav framgått, hänvisar jag till

en direktionens skrivelse Inlagd orienterande beskrivning. Kostnaderna för

ångpanneanläggningen hava beräknats till 57,807 kronor.

De uppgjorda förslagen har direktionen underställt 1923 och 1924 års

landsting. Sistnämnda års landsting har nu beslutat anvisa dels förslagsvis

114,026 kronor till gäldande av kostnader för utförande av påbyggnad å

barnsjukhuset, under förutsättning att ett lika stort belopp erhålles av statsmedel,

dels ock förslagsvis 57,807 kronor till utförande av arbeten vid ångcentralen.

Vidare har landstinget bemyndigat direktionen att å landstingets

vägnar hos Kung! Maj:t göra framställning om avlåtande av proposition

till riksdagen om anslag av statsmedel till hälften av de kostnader, som beräknats

uppkomma såväl för verkställande av påbyggnad av barnsjukhuset

som för därav föranledda utökningsarbeten. Besvär över ifrågavarande landstingsbeslut

hava icke anförts.

För fullgörande av nämnda uppdrag har direktionen i sin förberörda skrivelse

den 24 september 1924 anhållit, att Kung! Maj:t måtte i proposition

till 1925 års riksdag äska ett förslagsanslag av 142,929 kronor 50 öre som

bidrag till täckande av hälften av kostnaderna för påbyggnad av barnsjukhuset

vid Lunds lasarett samt därav föranledd utökning av ångpanueanläggningen.

Direktionen anför i skrivelsen bland annat:

Det nuvarande barnsjukhuset, uppfört under åren 1898—1899, togs i bruk

på nyåret år 1900. Inom detsamma kan för närvarande, med ett till det

yttersta utnyttjat utrymme, plats beredas för 44 sjuka barn. Då man redan

vid byggnadens planerande förutsåg behövligheten i en nära framtid av utökning

av platsantalet, gavs åt konstruktionen sådan form, som möjliggjorde

påbyggnad av en eller två våningar.

Efter erinran om vad av direktionen åtgjorts för åvägabringande av förslag

till sjukhusets utvidgning framhålles, hurusom det av direktionen och

landstinget förutsatts, att riksdagen skulle befinnas villig att, i likhet med

vad som varit fallet i fråga om samtliga de från och med år 1901 företagna

utvidgningarna av vissa lasarettets kliniska institutioner, bevilja anslag

av statsmedel till täckande intill hälften av kostnaderna. Direktionens

och landstingets framställning om bidrag av statsmedel grundar sig på enahanda

skäl, som vid föregående tillfällen åberopats och vunnit Kungl. Maj:ts

och riksdagens beaktande, nämligen att den tilltänkta utvidgningen av lasarettet

komme att såsom klinisk undervisningsanstalt tjäna ett betydelsefullt

statsändamål.

Efter remiss har åt universitetsmyndigheterna beretts tillfälle att yttra sig

i ärendet.

Medicinska fakulteten i Lund förordar på det varmaste lasarettsdirektionens

anhållan under hänvisning till och under åberopande av ett utav professor

af Klercker avgivet yttrande. I detta yttrande erinrar af Klercker,

hurusom han upprepade gånger inom fakulteten givit uttryck åt den uppfattningen,

att för en utökning av antalet tjänstgörande studerande å pedia
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:tu proposition Nr 38.

triska kliniken en utvidgning av kliniken med eu spädbarflsa vdelning vore

ett oavvisligt behov. lian påpekar vidare, att de nuvarande anordningarnas

provisoriska karaktär icke kunnat undgå att göra sig på ett störande sätt

gällande, och betonar särskilt olägenheterna för undervisningens vidkommande.

Eu särskild föreläsningssal saknades; härtill måste för närvarande

användas ett mindre, för överläkaren avsett rum, som dessutom fm ge tjänstgöra

som expeditionsrum för amanuens och översköterska, undersökningsrum

och väntrum för inträdessökande, vilka missförhållanden på ett fullt tillfredsställande

sätt avhjälptes genom det föreliggande förslaget. Detsamma

möjliggjorde den önskvärda ökningen av antalet tjänstgörande i pediatrikj

vilket behov sedermera tydligt framgått därav, att till kurserna städse iler

aspiranter anmält sig än som kunnat antagas och som därför måst avvisas.

Direktionens framställning tillstyrkes vidare av det större akademiska

konsistoriet, och i skrivelse den 25 oktober 1924 hemställer kanslern om

avlåtande av proposition i ämnet till riksdagen.

I infordrat yttrande den 6 november 1924 har sedermera byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke hava något att för sin del erinra beträffande vare

sig det föreliggande förslaget eller de för detsammas genomförande beräknade

kostnaderna.

I utlåtande den 18 november 1924 har slutligen medicinalstyrelsen tillstyrkt

förslaget.

Såsom framgår av vad jag nu anfört, är det närmast behovet av ett utökat

utrymme å kliniken för att där kunna bereda plats för ett större antal

tjänstgörande studerande, som drivit fram det nu föreliggande tillbyggnadsförslaget.

Frågan härom är icke ny; den inrymmer i sig ett önskemål, som

i nära tio års tid stått på dagordningen, och vars förverkligande blivit aktuellt

i samband med den nyligen beslutade omläggningen av viss del av

den medicinska studieordningen, vilken avser att bereda utbildningsmöjligheter

vid de medicinska klinikerna för ett antal av 150 studerande årligen.

Jag anser redan denna omständighet i och för sig vara för vår läkarutbildning

av utomordentlig betydelse och håller för den skull före, att det är av

vikt att söka undanrödja de hinder, som förefinnas härför. Lasarettsdirektionens

förslag bereder emellertid ej endast möjlighet till utökandet av antalet

tjänstgörande vid pediatriska kliniken utan åsyftar även andra förbättringar

för den kliniska undervisningens vidkommande.

År det med hänsyn till de intressen jag har att tillvarataga närmast undervisningens

synpunkt, som för mig träder i förgrunden, bör dock ej förbises,

att genom direktionens förslag även sjukvårdens krav blivit behörigen

tillgodosedda. Jag kan i detta hänseende inskränka mig att hänvisa till

klinikchefens yttrande i ämnet. De rena sjukvårds- och undervisningsintressena

böra dock ej betraktas såsom skarpt skilda från varandra. Den

kliniska undervisningen måste lida av att vara hänvisad till olämpligt an
-

Departe
mentscliefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ordnade och i övrigt otillfredsställande lokaler, och fakulteten vinner eu

obestridlig fördel att erhålla tillgång till ett sjukhus, som i avseende å sina

yttre anordningar motsvarar högt ställda krav. Jag anser följaktligen fog

förefinnas för statens ekonomiska medverkan till den ifrågasatta tillbyggnadens

utförande.

Vid granskning av förslaget har jag icke funnit anledning till anmärkning;

detsamma synes mig lyckligt tillgodose det dubbla anspråk — undervisningens

och sjukvårdens — som det allmänna ställer på en klinik av nu

ifrågavarande beskaffenhet.

Mot kostnadsberäkningarna har jag ej heller, lika litet som vederbörande

myndigheter, funnit något att erinra. Desamma sluta på en summa av

228,052 kronor jämte kostnaderna för ångpanneanläggningen 57,807 kronor,

tillhopa alltså 285,859 kronor. Landstingets beslut innebär, såsom jag förut

erinrat, att av statsmedel skulle bestridas hälften av de kostnader, som beräknas

uppkomma såväl för verkställande av påbyggnad av sjukhuset som

för därav föranledda utökningsarbeten, d. v. s. 142,929 kronor 50 öre. Denna

princip i fråga om kostnadernas fördelning har tillämpats vid de senast

företagna utvidgningarna av lasarettets kliniker, och synes jämväl nu böra

följas. Statsbidraget torde böra avrundas till 142,930 kronor.

I avseende å underhållskostnaderna för den sålunda utvidgade kliniken

tillåter jag mig hänvisa till vad jag anfört vid anmälan den 2 januari 1925

av frågan om statsbidrag till driftkostnaderna för lasarettet i dess helhet.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för påbyggnad

av den pediatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund samt för därav föranledd utökning

av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag,

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 142,930 kronor.

Till denna departementschefens av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

E. Meurling.

Stockholm 1925, Ivar Heeggströms Boktryckeri A. B.

250135

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1925:8 Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 52 i texten