Sök i Ratio Lex

Angående anslag för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler

1925-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:69, Angående anslag för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Git.

1

Nr (><).

Katigt. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län

ämbetslokaler; given Stockholms slott den 27 februari

1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe

mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 27 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Unken, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

I skrivelse den 11 januari 1924 har länsstyrelsen i Västerbottens län anmält,

att länsstyrelsen vore i behov av utvidgade ämbetslokaler, samt hemställt

om vidtagande av åtgärder i sådant syfte. Till stöd härför har länsstyrelsen

anfört:

På landskansliet måste nu länsassessorn och de båda länsnotarierna arbeta

i ett och samma rum. Av den övriga personalen vore fem personer,

av vilka en maskinskriverska, placerade i ett rum och sex i ett annat. För

tvenne maskinskri ver sk or hade utrymme måst beredas genom avbalkning

av tamburen, där de hade åt sig anvisat ett utrymme av ungefär 8 kvadratmeters

yta. Utvidgning av landskansliets lokaler kunde ske därigenom, att

den till länsstyrelsens vaktmästare upplåtna bostaden, som läge intill landskansliet,

förändrades till tjänstelokaler för landskansliet. Bostad åt vakt
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 63 haft. (Nr 69—70.) 410 25

Länsstyrelsen

i

Västerbottens

län.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Byggnads
styrelsen.

Departements
chefen.

2 Kung!. Maj:ts proposition nr 69.

mästaren kunde i stället beredas i den till länsresidenset hörande flygelbyggnaden,

och kunde landshövdingen erhålla ersättning för de utrymmen,

som därigenom komme att fråntagas honom, genom uppförande av eu mindre

byggnad av trä.

Aven landskontorets lokaler vore till det yttersta tagna i anspråk. Större

lokaler skulle kunna erhållas genom att för landskontoret toges i anspråk

det av lantränteriet tidigare disponerade valvet i bottenvåningen ävensom

en del av det nuvarande vaktmästarrummet, vilket för närvarande vore större

än behovet krävde.

Länsstyrelsens sessionssal, som vid flera tillfällen visat sig för liten, kunde

utvidgas genom att till densamma lades en del av det utrymme, som för

närvarande upptoges av den alltför stora trappuppgången till landshövdingens

boställsvåning.

I häröver den 22 december 1924 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen

anfört:

Beträffande de sålunda ifrågasatta åtgärderna hade byggnadsstyrelsen för

sin del funnit, att den föreslagna utvidgningen av sessionssalen skulle medföra

en synnerligen dyrbar ombyggnad av hela trappuppgången, varför denna

åtgärd åtminstone för närvarande icke lämpligen borde komma till utförande.

Yad beträffade övriga ifrågasatta åtgärder, hade länsarkitekten i Västerbottens

och Västernorrlands län E. Lundquist utarbetat ritningar jämte

beskrivningar, vilka av länsstyrelsen med skrivelse den 17 december 1924

överlämnats till byggnadsstyrelsen. Till denna skrivelse hade jämväl fogats

ett av Olof Lind i Umeå avgivet anbud å ändringsarbetenas genomförande

ävensom eu förklaring av vederbörande landshövding, att denne icke hade

något att erinra mot att till vaktmästarbostad disponerades de utrymmen i

länsresidensets flygelbyggnad, vilka för närvarande vore upplåtna till landshövdingen,

därest vissa andra utrymmen i flygelbyggnaden ställdes till hans

disposition, och gjorde landshövdingen tydligen numera icke anspråk på

uppförande av en särskild uthusbyggnad.

De av länsarkitekten Lundquist föreslagna ändringsarbetena, beträffande

vilka byggnadsstyrelsen icke hade något att för sin del erinra, skulle enligt

ovannämnda anbud draga en kostnad av sammanlagt 23,500 kronor, därav

18,200 kronor folie på förändringen inom flygelbyggnaden och 4,800 kronor

på arbetena inom själva residensbyggnaden, vartill komme ett belopp av

500 kronor för flyttning av en vägg i residensbyggnaden samt för inbilning

av elektriska ledningar. Till de i anbudet sålunda angivna kostnaderna

borde enligt byggnadsstyrelsens mening läggas ett belopp av 1,500 kronor

för arvoden och oförutsedda utgifter, och skulle sålunda här avsedda byggnadsföretag

draga en kostnad av sammanlagt 25,000 kronor.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer byggnadsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att för utvidgning av

länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler i enlighet med det av styrelsen

förordade förslaget anvisa ett belopp av 25,000 kronor.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att länsstyrelsens nuvarande lokaler

äro särdeles otillfredsställande samt att de erforderliga ändringsarbetena

skulle kunna verkställas för en jämförelsevis ringa kostnad. Då, enligt vad

jag inhämtat, den vaktmästare, vars bostad skulle tagas i anspråk för lokalutvidgningen,

i mitten av innevarande år inträder i pensionsåldern, skulle

ändringsarbetena lämpligast kunna ske vid denna tidpunkt. Jag anser mig

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts proposition nr 60.

av dessa skäl böra tillstyrka, att det för utförande av byggnadsstyrelsens

nu framlagda förslag erforderliga anslagsbeloppet, 25,000 kronor, äskas av

denna riksdag. Något belopp härför finnes visserligen ej beräknat i statsverkspropositionen.

Enligt vad jag inhämtat, torde emellertid å de av riksdagen

å extra stat för åren 1919—1922 anvisade reservationsanslagen å tillhopa

5,100,000 kronor till om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret

Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver redan tidigare

i anspråk tagna reservationer å tillhopa 260,000 kronor, uppkomma en ytterligare

besparing å omkring 350,000 kronor. Skulle med anledning av anvisandet

av anslag å riksstaten för nu ifrågavarande ändamål någon fyllnad

erfordras å riksstatens inkomstsida, kan detta fördenskull ske genom att

erforderlig del av nämnda besparing tages i anspråk för statsregleringen.

Jag hemställer alltså, att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av...................................................... kronor 25,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1925:6 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925— 192G av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartement s. 63 i texten