Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedomsoch förlikning skonvention

1925-02-27 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:80, Angående godkännande av en mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedomsoch förlikning skonvention

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

1

Nr SO.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedoms- och

förlikning skonvention; given Stockholms slott den 27 februari

1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till

en i Berlin den 29 augusti 1924 under förbehåll om riksdagens godkännande

avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention mellan Sverige och Tyskland

med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande

av denna konvention med slutprotokoll.

GUSTAF.

Östen Undén.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Ministern för utrikes ärendena anför:

»I enlighet med av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1924 givet bemyndigande

undertecknades i Berlin den 29 i samma månad en skiljedoms- och förlikningskonvention

mellan Sverige och Tyskland, jämte tillhörande slutprotokoll,

vartill förslag uppgjorts vid förhandlingar, som på hemställan från

tysk sida och efter av Kungl. Maj:t den 24 november 1922 fattat beslut

upptagits mellan de båda ländernas regeringar. Konventionen är avslutad under

sedvanligt förbehåll om ratifikation, varvid från svensk sida riksdagens samtycke

därtill förutsatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 71 käft. (Nr 80.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kung!. Maj-.ts proposition nr 80.

Jag anhåller att nu få redogöra för innehållet i denna konventions viktigare

bestämmelser.

Enligt konventionen skola alla tvister, av vilket slag de vara må, som

kunna uppstå mellan de båda fördragsslutande länderna och som icke inom

skälig tid kunna lösas på diplomatisk väg, hänskjutas till antingen skiljedoms-

eller förlikningsförfarande, såvida ej andra mellan parterna gällande

överenskommelser föreskriva ett annat förfarande (art. 1).

Det kan även inträffa, att en viss tvist må hänskjutas till skiljedom,

sedan förlikningsförfarande visat sig resultatlöst, och sålunda passera bägge

slagen av instanser (art. 4 och art. 13), men såsom allmän regel gäller, att

vartdera förfarandet avser ett avgränsat område.

I det till konventionen hörande slutprotokollet har förklarats, att konventionen

skall tillämpas även beträffande tvister, som härleda sig från tilldragelser,

vilka infallit före konventionens avslutande, dock att tvister, som

stå i omedelbart sammanhang med världskrigets händelser, med hänsyn till

deras allmänna politiska innebörd skola undantagas därifrån. Enligt protokollet

skall vidare det förhållande, att en tredje stat är delaktig i en tvist,

icke utesluta konventionens tillämpning, varemot tvister mellan Tyskland

och en tredje stat, i vilka Sverige i egenskap av medlem i Nationernas

förbund kan komma att bliva part, icke skola anses såsom tvister mellan

de fördragsslutande parterna enligt denna konvention.

Skiljedomsförfarande är enligt huvudprincipen obligatoriskt för tvister av

rättslig art. Enligt art. 2 skall sålunda dylikt förfärande på yrkande av

endera parten komma till användning i fråga om tvister, som avse:

1) ett mellan de båda parterna avslutat fördrags bestånd, tolkning och

tillämpning;

2) internationellt-rättsliga spörsmål;

3) förefintligheten av någon omständighet, som, därest den konstateras,

skulle innebära åsidosättande av någon mellanfolklig förpliktelse;

4) storleken och arten av den gottgörelse, som bör givas i fall av dylik

förpliktelses åsidosättande.

I detta avseende överensstämmer konventionens innehåll med den förpliktelse,

som Sverige åtagit sig genom ratifikation av till äggsklausulen till art.

36 i stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen. Under det att Sverige

gentemot de övriga länder, som ratificerat sagda klausul, accepterat undantagslös

tillämpning av domstolsförfarande i rättstvister tillhörande nämnda

kategorier, uppställas emellertid i den svensk-tyska konventionen vissa undantag

från huvudregelns tillämpning. Därest uppkommen tvist rör en angelägenhet,

som berör ena partens oavhängighet, territoriella integritet eller

andra högsta livsintressen, skall sålunda i fråga om denna tvist ej skiljedomsförfarande,

men däremot förlikningsförfarande komma till användning.

Denna undantagsbestämmelse innebär upptagandet av en mycket ofta i tidigare

skiljedomsavtal förekommande klausul. Undantaget är emellertid begränsat

på det sätt, att i händelse av olika meningar om tvistens hänförlighet

till undantagsklausulen, avgörandet härom tillkommer skiljedomstolen (art. 4).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr SO.

3

Det blir sålunda icke parterna själva, som godtyckligt karakterisera tvisten

såsom berörande »högsta livsintressen» etc. Denna värdefulla metod att begränsa

klausulen har tidigare kommit till användning bl. a. i Sveriges skiljedomstraktater

med Danmark och Norge, ehuru därvidlag ej i fullt samma

utsträckning.

Tvist, som enligt konventionen kan anhängiggöras vid skiljedomstolen, kan

emellertid, därest de fördragsslutande parternas regeringar därom överenskomma,

i stället hänskjutas till förlikningsförfarande, vare sig för slutgiltig

behandling eller under förbehåll om tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen

(art. 13).

I varje fall av skiljedomsinstitutets tillämpning skola de fördragsslutande

parterna fastställa en särskild s. k. kompromiss, angivande tvistens föremål,

skiljedomstolens sammansättning och säte samt eventuella särskilda befogenheter

m. m. (art. 7). Särskilda stadganden gälla för säkerställande av, att

en kompromiss skall åvägabringas (art. 8).

Skiljedomstolen skall bestå av fem ledamöter, varav vardera parten utser

en och parterna gemensamt utse tre, däribland en ordförande. För att säkerställa

skiljedomstolens konstituerande hava särskilda bestämmelser lämnats

för det fall att parterna icke kunna enas om valet av de domare, som skola

utses gemensamt, eller av ordförande, eller att part icke utsett domare, vars

tillsättande på honom ankommit. Domarne skola utses bland medlemmarna

av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Nytt val av domare skall ske

för varje särskild tvist. Dessa bestämmelser kunna dock efter överenskommelse

i varje särskilt fall modifieras (art. 6). Skiljedomstolen fattar sina

beslut med enkel majoritet (art. 9).

Parterna förbinda sig att efter tro och heder ställa sig till efterrättelse

det vid skiljedomsförfarandet fällda utslag (art. 23).

I särskilda, samtidigt med konventionens undertecknande utväxlade noter

har förklarats, att för den händelse Tyskland skulle ansluta sig till den

fasta mellanfolkliga domstolen i Haag eller inträda såsom medlem i Nationernas

förbund, är avsett, att de skiljedomstolen enligt konventionen åvilande

uppgifter på sätt, varom närmare överenskommelse då skall träffas, överflyttas

på den fasta mellanfolkliga domstolen.

Alla tvister, som icke enligt konventionens bestämmelser skola underkastas

skiljedomsförfarande, skola på yrkande av endera parten göras till föremål

för förlikningsförfarande (art. 13).

Därest andra parten därvid gör gällande, att tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,

skall domstolen först fatta beslut i denna fråga.

I tvivelaktiga fall skola — enligt vad parterna i det till konventionen

hörande slutprotokoll förklarat — konventionens olika bestämmelser tolkas

till förmån för användande av grundsatsen om tvisters avgörande medelst

skiljedom.

De i konventionen lämnade regler för förlikningsförfaran det äro i allt väsentligt

av samma innebörd som det av 19z4 års riksdag godkända förslag,

i enlighet varmed konventioner angående tvisters hänskjutande till under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

söknings- och förlikningsförfarande den 27 juni 1924 avslutats mellan Sverige

samt Danmark, Finland och Norge.

För förlikningsförfarandet skall sålunda upprättas en ständig förlikningsnämnd,

bestående av fem medlemmar; vardera parten utser två medlemmar,

av vilka en må väljas bland statens egna medborgare, och den femte, som

skall vara nämndens ordförande och tillhöra annan nationalitet än övriga

medlemmar, utses av parterna i förening. Nämnden skall vara tillsatt inom

sex månader efter utväxlingen av ratifikationerna till konventionen (art. 14).

Förlikningsnämndens medlemmar utses för en tid av tre år, men mandatet

anses automatiskt förnyat för lika lång tid, om ej annan person före mandatstidens

utgång blivit utsedd i en medlems ställe (art. 17). Deras uppdrag

kan ej återkallas under mandatstiden, med mindre parterna äro därom ense.

Vardera staten äger dock rätt att vid uppkommande tvist ersätta den ene

av de utav denna stat utsedda medlemmarna med en annan, som i den föreliggande

frågan besitter särskild sakkunskap (art. 15). Nämnden träder i

verksamhet, såsnart framställning därom göres av endera parten (art. 20).

Inom sex månader från det tvist hänskjutits till nämnden, skall denna avgiva

ett betänkande, som fastslår saksammanhanget och, om förhållandena

därtill giva anledning, innehåller förslag till tvistens biläggande. Inom en

viss frist, som skall i betänkandet fastställas och som ej får överskrida tre

månader, skall vardera parten förklara, om och i vad mån den erkänner

dettas slutsatser och antager dess förslag (art. 19). Förlikningsnämnden

är beslutmässig, om samtliga medlemmar vederbörligen kallats och ordföranden

jämte minst två andra medlemmar äro närvarande. Nämnden fattar

sina beslut med enkel majoritet (art. 21).

Under pågående skiljedoms- eller förlikningsförfarande skola parterna i

möjligaste mån undvika varje åtgärd, som kan motverka skiljedomens verkställande

eller antagandet av förlikningsnämndens förslag. Vid förlikningsförfarandet

skola de intill den tidpunkt, som nämnden fastställer för parternas

förklaring om förslagets antagande, avhålla sig från varje självtäkt med

våldsamma medel (art. 23).

Konventionen, som är avsedd att träda i kraft en månad efter ratifikationernas

utväxlande, är avslutad för en tid av tio år. Därest den ej sex

månader före utgången av denna tidrymd blivit uppsagd, skall den gälla för

ytterligare två år, varefter den under samma förutsättning förlänges för en

två-års-period i sänder.

Såsom ett allmänt omdöme om det avtal, för vars huvudstadganden jag

nu redogjort, torde kunna sägas, att det i förhållande till skiljedomsavtalen

från tiden före världskriget utgör ett stort framsteg både genom det starka

hävdandet av skiljedomsprincipen och genom kombinationen med ett förlikningsförfarande,

varigenom garanti vunnits för prövning genom endera metoden

av varje tvist, som icke kunnat lösas på diplomatisk väg.

Vad särskilt angår skilj edoms förfarandet, har dess användning visserligen

blivit föremål för betydande inskränkning i förhållande till de regler, som

gälla enligt tilläggsklausulen till stadgan för Nationernas förbunds fasta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 80. 5

domstol om obligatoriskt skiljedomsförfarande i rättstvister. Å andra sidan

innebär dock konventionen ett betydligt starkare hävdande av skiljedomsprincipen,

än vad fallet är i Sveriges skiljedomsavtal med de stater, som

icke ratificerat nämnda tilläggs klausul. Ur denna synpunkt utgör alltså

konventionen även med de inskränkningar den i antydda hänseende upptager

ett avsevärt och för Sverige betydelsefullt steg framåt i förhållande

till avtalen med övriga stormakter. Därjämte torde det förtjäna beaktande,

att, såsom redan antytts, enligt konventionen en tvist skall hänskjutas till

förlikningsförfarande, därest den, ehuru av rättslig karaktär, befinnes vara

av beskaffenhet att ej kunna bliva föremål för skiljedom.

För övrigt ha konventionens bestämmelser ur juridisk-teknisk synpunkt

erhållit en i det hela fullt tillfredsställande gestaltning.

Med åberopande av det anförda, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention

jämte därtill hörande slutprotokoll.»

Vad ministern sålunda hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Cederlöf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 80.

Bilaga.

Skiljedoms- och förlikningskonvention Deutsch-Schwedischer Schiedsgerichtsmellan

Sverige och Tyskland. und Vergleichsvertrag.

Konungariket Sverige och Tyska

riket, vilka äro besjälade av önskan

att främja strävandena till avgörande

på fredlig väg av mellanstatliga tvister,

hava överenskommit att avsluta

en allmän skiljedoms- och förlikningskonvention.

I detta syfte hava till fullmäktige

utsetts

av Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Friherre Fredrik Ramel, Sveriges

minister i Berlin,

och av Tyska Rikets President:

-Direktören i Tyska Utrikesdepartementet

herr d:r Friedrich Gaus,

vilka, efter att ömsesidigt hava granskat

sina fullmakter, som befunnits

vara i god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att hänskjuta alla tvister,

av vilket slag de vara må, som kunna

uppstå mellan dem och som icke inom

skälig tid kunna lösas på diplomatisk

väg, till antingen skiljedoms- eller förlikningsförfarande,

jämlikt bestämmelserna

i denna konvention.

Tvister, för vilkas lösande de fördragsslutande

parterna genom andra

mellan dem gällande överenskommelser

förbundit sig att anlita ett särskilt förfarande,

skola behandlas enligt bestämmelserna

i dessa överenskommelser.

Das Deutsche Reich und das Königreich

Schweden, von dem Wunsche

erfullt, die Entwickelung des Verfahrens

zur friedlichen Beilegung

zwischen staatlicher Streitigkeiten zu

bordera, sind iibereingekommen, einen

allgemeinen Schiedsgerichts- und Vergleichsvertrag

abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu. Bevollmächtigten

ernannt

der deutsche Reichspräsident:

den Ministerialdirektor im Auswärtigen

Amte, Herm Dr. Friedrich Gaus,

Seine Majestät der König von Schweden:
den

Schwedischen Gesandten in Berlin,

Freiherrn Fredrik Ramel,

die, nachdem sie ihre Vollmachten

geprtift und in guter und gehöriger

Form bebunden haben, tiber folgende

Bestimmungen iibereingekommen sind:

Artikel 1.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, alle Streitigkeiten irgendwelcher

Art, die zwischen ihnen

entstehen und nicht in angemessener

Frist auf diplomatischen Wegegeschlichtet

werden können, nach Massgabe

des gegenwärtigen Vertrags entweder

einem Schiedsgerichtsverfahren oder

einem Vergleichsverfahren zu unterwerfen.

Streitigkeiten, fiir deren Schlichtnng

die vertragschliessenden Teile durch

andere zwischen ihnen bestehende Abmachungen

an ein besonderes Verfahren

gebunden sind, werden nach

Massgabe der Bestimmungen dieser

Abmachungen behandelt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

7

Artikel 2.

Skiljedomsförfarande skall, på yrkande

av endera parten och under förbehåll

för bestämmelserna i art. 3 och

4, komma till användning i fråga om

tvister, som avse:

1. ett mellan de båda parterna avslutat

föredrags bestånd, tolkning

och tillämpning;

II. internationellt-rättsliga spörsmål;

TIT, förefintligheten av någon omständighet,

som, därest den konstateras,

skulle innebära åsidosättande

av en mellanfolklig förpliktelse;
IV.

storleken och arten av den gottgörelse,

som bör givas i fall av

dylik förpliktelses åsidosättande.

Därest mellan parterna råder meningsskiljaktighet

rörande frågan,

huruvida eu tvist hör till ovan angivna

arter, tillkommer det skiljedomstolen

att avgöra denna förberedande

fråga.

Artikel 3.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen

i det land, mot vilket yrkande

framställes, skola avgöras av

domstol, varmed här avses jämväl

förvaltningsdomstol, kan vederbörande

art påfordra, att skiljedomsförfarande

ommer till användning först sedan

genom sakens behandling vid domstol

slutligt utslag avkunnats, och att tvistens

hänskjutande till skiljedomstolen

sker senast sex månader efter sådant

utslag. Det sagda äger icke tillämpning,

då fråga är om rättsvägran och

de genom lag föreskrivna besvärsinstanserna

anlitats.

Uppstår mellan parterna meningsskiljaktighet

rörande tilllämpningen

av denna bestämmelse, skall avgörandet

tillkomma skiljedomstolen.

Artikel 2.

Dem Schiedsgerichtsverfahren werden

auf Verlangen einer Partei, unter

Vorbehalt der Bestiinmungen der Artikel

3 und 4, diejenigen Streitigkeiten

unterworfen, die betreffen:

erstens: Bestånd, Auslegung und An
wendung

eines zwischen den

beiden Parteien geschiossenen

Staatsvertrags;

zweitens: irgendeine Frage des internationalen

Rechts;

drittens: das Bestehen einer Tatsache,

die, wenn sie erwiesen wird,

die Yerletzung einer zwiscbenstaatlichen

Verpflichtung

bedeutet;

viertens: Umfang und Art der Wiedergutmachung

im Fälle einer

solchen Yerletzung.

Bestehen zwischen den Parteien Meinungsverschiedenheiten

daruber, ob

eine Streitigkeit zu den vorstehend

bezeichneten Arten gehört, so wird

iiber diese Vorfrage im Schiedsgerichtsverfahren

entschieden.

Artikel 3.

Bei Fragen, die gemäss den Landesgesetzen

der Partei, gegen die ein Begehren

geltend gemacht wird, von richterlichen

Behörden mit Einschluss der

Verwaltungsgerichte, zu entscheiden

sind, kann diese Partei verlangen, dass

die Streitigkeiten dem Schiedsgerichtsverfahren

erst unterworfen werden,

nach dem in dem Gerichtsverfahren

eine endgiiltige Entscheidung gefällt

worden ist, und dass die Anrufung

des Schiedsgerichts spätestens sechs

Monate nach dieser Entscheidung erfolge.

Dies gilt nicht, wenn es sich um

einen Fall von Rechtsverweigerung

handelt und die gesetzlich vorgesehenen

Beschwerdestellen angerufen worden

sind.

Entsteht zwischen den Parteien eine

Meinungsverschiedenheit fiber die Anwendung

der vorstehenden Bestimmung,

so wird daruber im Schiedsgerichtsverfahren

entschieden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Artikel 4.

Därest part i fråga om tvist av de

i artikel 2 angivna arter framställer

invändning, att tvisten rör en angelägenhet,

som berör partens oavhängighet,

territoriella integritet eller andra

högsta livsintressen, och motparten

finner påståendet riktigt, skall i fråga

om denna tvist icke skiljedomsförfarande

utan förlikningsförfarande komma

till användning. Om däremot påståendet

icke av motparten erkännes

såsom riktigt, tillkommer avgörandet

härom skiljedomstolen.

Erkänner skiljedomstolen de anivna

invändningarna såsom grundae,

hänskjuter den tvisten till förlikningsförfarande;

eljest avgör skiljedomstolen

själv tvisten.

Part, som icke erkänner en dylik, av

motparten gjord invändning såsom

rundad, kan likväl, utan att skiljeomstolen

dessförinnan fattar ett avgörande,

förklara sig godtaga förlikningsförfarandets

genomförande. Part

äger dock därvid förbehålla sig, att,

för den händelse förlikningsförslaget

icke av båda parterna antages, skiljedomstolen

må kunna uppfordras att

träffa avgörande beträffande invändningen

och i förekommande fall även

beträffande själva tvisten.

Artikel 5.

Skiljedomstolen tillämpar vid sina

avgöranden:

I. mellan parterna gällande överenskommelser

av allmän eller speciell

natur och därav härflytande

rättsnormer;

II. internationell sedvanerätt, som

uttryck för en allmän, såsom rätt

erkänd praxis;

III. allmänna, av civiliserade stater

erkända rättsgrundsatser.

Artikel 4.

_ Erhebt eine Partei bei einer Streitigkeit

der im Artikel 2 bezeichneten

Arten die Einrede, dass es sich um

eine Angelägenhet handele, die ihre

Unabhängigkeit, die Unversehrtheit

ihres Gebiets oder andere höchste Lebensinteressen

betreffe, so kommt fur

die Streitigkeit, falls die andere Partei

diese Behauptung als zutreffend anerkennt,

nicht das Schiedsgerichts-, sondera

das Vergleichsverfahren zu Anwendung.

Wird dagegen die Behauptung

von der anderen Partei nicht als

zutreffend anerkannt, so ist daruber im

Schiedsgerichtsverfahren zu entscheiden.

Anerkennt das Schiedsgericht die

bezeichnete Einrede als begrundet, so

uberweist es die Streitigkeit dem Vergleichsverfahpen;

sonst entscheidet es

selbst daruber.

Eine Partei, welche die bezeichnete

Einrede der Gegenpartei nicht als

zutreffend anerkennt, kann sich gleichwohl

ohne vorherige Herbeifuhrung

einer schiedsgerichtlichen Entscheidung

uber die Einrede mit der Durchfuhrung

des Vergleichsverfahrens einverstanden

erklären. Sie kann dabei

jedoch den Vorbehalt machen, dass,

wenn der Vergleichsvorschlag nicht

von beiden Parteien angenommen wird,

das Schiedsgericht zur Entscheidung

uber die Einrede und gegebenenfalls

auch fiber die Streitigkeit selbst angerufen

werden kann.

Artikel 5.

Das Schiedsgericht legt seinen Entscheidungen

zugrunde:

erstens: die zwiscben den Parteien

geltenden Ubereinkunfte allgemeiner

oder besonderer

Art und die sich daraus ergebenden

Rechtssätze;

zweitens: das internationale Gewohnheitsrecht

als Ausdruck einer

allgemeinen, als Recht anerkannten

tlbung;

drittens: die allgemeinen von den

Kulturstaaten anerkannten

Rechtsgrundsätze.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr SO.

9

Därest i det särskilda fallet de ovan

angivna rättsnormerna förete luckor,

fattar skiljedomstolen beslut enligt de

rättsgrundsatser, vilka enligt dess mening

borde utgöra internationella

rättens regler. Den följer därvid stadgad

doktrin och rättspraxis.

Med båda parternas samtycke kan

skiljedomstolen i stället för att stödja

sitt beslut på rättsgrundsatser tratta

sitt avgörande efter billighetens grundsatser.

Artikel 6.

Därest icke parterna i särskilt fall

annor! onda överenskomma, skal L skiljedomstolen

sammansättas på följande

sätt:

Domarne utses bland de personer,

som äro upptagna å förteckningen

över medlemmar av den genom konventionen

den 18 oktober 1907 för avgörandet

på fredlig väg av internationella

tvister upprättade permanenta

skiljedomstolen i Haag.

Värdera parten utser en skiljedomare

efter fritt val. Parterna utse

gemensamt ytterligare tre domare och

bland dessa en ordförande. Ifall någon

av de gemensamt utsedda domarne

efter valet förvärvar medborgarrätt i

en av de fördragsslutande staterna

eller tager hemvist å någonderas område

eller inträder i någonderas tjänst,

kan vardera parten yrka, att han ersattes

av annan person. I detta avseende

uppkommande meningsskiljaktigheter

avgöras av de övriga fyra

domarne, varvid den äldste av de gemensamt

utsedda förer ordet och vid

lika röstetal äger två röster.

Nytt val av domare sker för värjo

särskild tvist. De fördragsslutande

parterna förbehålla sig dock att i

samförstånd företaga valen på sådant

sätt, att samma domare komma att

tillhöra skiljedomstolen för handläggning

av vissa arter av tvister under

viss tidrymd.

Därest det eu medlem av domstolen

givna uppdrag av någon anledning

Soweit im einzelnen Fälle die vorstehend

erwäb liten Reehtsgrundlagen

Liicken aufweisen, entscheidet das

Schiedsgericht nach den Recbtsgrundsätzen,

die nach seiner Ansicht die

Kegel des internationalen Rechtes sein

sollten. Es folgt dabei bewährter Lehre

lind Rechtsprechung.

Mit Zustimmung beider Parteien

bann das Schiedsgericht seine Entscheidung,

a.nstatt sie auf Rechtsgrundsätze

zu stiitzen, nach billigem

Ermessen tretton.

Artikel (i.

Sofern nicht die Parteien im einzelnen

Fälle eine entgegenstehende, Vereinbarung

trefven, wird das Schiedsgericht

in folgender Weise bestelit.

Die Richter werden auf der Grundlage

des Verzeichnisses der Mitglieder

des durch das Haager Abkomrnen zur

friedlichen Erledigung internationaler

Streitfälle vom 18. Oktober 1907 geschaffenen

Ständigen Schiedshofs im

Haag gewählt.

Jede Partei ernennt einen Schiedsrichter

nach freier Wahl. Gemeinsam

berufen die Parteien drei weitere Richter

und aus deren Mitte den Obmann.

Sofern einer der gemeinsam berufenen

Richter nach seiner Wahl die Staatsangehörigkeit

einer der beiden Parteien

erwirbt, auf deren Gebiete seinen

Wohnsitz nimmt oder in deren Dienste

fritt, bann jede Partei verlangen, dass

er ersetzt werde. Streitigkeiten daruber,

ob diese Voraussetzungen zutreffen,

werden von den iibrigen vier

Richtern entschieden, wobei der ältere

der gemeinsam berufenen Richter der

Vorsitz fuhrt und bei Stimmengleichheit

eine doppelte Stimme hat.

Die Wahl der Richter erfolgt von

neuem fiir jeden einzelnen Strömfall.

Die vertragschliessenden Teile behållen

sich jedoch vor, im gemeinsamen

Einverständnisse die Wahlen in der

Weise vorzunehmen, dass fur gewisse

Arten von Streitfällen während eines

bestimmten Zeitraums dieselben Richter

dem Schiedsgerii ht angehören.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die

aus irgendeinem Grunde ausscheiden,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

skulle upphöra, skall ersättare utses

enligt de regler, varefter den avgångne

domstolsmedlemmen valts.

Artikel 7.

De fördragsslutande parterna skola

vid tillämpandet av denna konvention

i varje förekommande fall fastställa en

särskild kompromiss. Därvid skola

angivas: tvistens föremål, skiljedomstolen

möjligen tillkommande särskilda

befogenheter, dess sammansättning och

säte, storleken av den summa, som

varje part har att deponera såsom förskott

å kostnaderna, de föreskrifter,

som skola iakttagas beträffande förfarandets

form och tidsfrister, ävensom

i övrigt erforderliga detaljbestämmelser.

Meningsskiljaktigheter rörande bestämmelserna

i kompromissen skola,

med förbehåll för bestämmelserna i

art. 8, avgöras av skiljedomstolen.

Artikel 8.

Därest kompromiss mellan parterna

icke kommer till stånd inom sex månader

efter det ena parten till den

andra framfört yrkande om tvistens

avgörande medelst skiljedom, äger vardera

parten hän vända sig till den i

art. 14 omhandlade ständiga förlikningsnämnden

i och för fastställande

av kompromiss. Nämnden skall inom

två månader efter sådan hänvändelse

fastställa kompromissen, varvid tvistens

föremål skall bestämmas med ledning

av parternas yrkanden.

Samma förfarande skall tilllämpas,

då part icke utsett domare, vars tillsättande

på honom ankommit, eller då

parterna icke kunna enas om valet av

de domare, som skola utses gemensamt,

eller av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden

äger vidare befogenhet att, intill dess

skiljedomstolen konstituerats, avgöra

varje annan tvist, som rör skiljedomsförfarandet.

Artikel 9.

Skiljedomstolen fattar sina beslut

med enkel majoritet.

werden in der gleichen Weise ersetzt,

wie sie berufen worden sind.

Artikel 7.

Die vertragschliessenden Teile werden

in Ausfiihrung des gegenwärtigen

Yertrags in jedem Einzelfall eine besondere

Schiedsordnung festsetzen.

Darin werden der Streitgegenstand,

die etwaigen besonderen Befugnisse

des Gerichts, dessen Zusammensetzung

und Sitz, die Höhe des vonjeder Partei

als Kostenvorschuss zu hinterlegenden

Betrags, die hinsichtlich der Form

und der Fristen des Verfahrens zu

beobachtenden Regeln sowie die sonst

notwendigen Einzelheiten bestimmt.

Meinungsverschiedenheiten iiber die

Bestimmungen der Schiedsordnung

werden, vorbehaltlich des Artikel 8,

vom Schiedsgericht entschieden.

Artikel 8.

Kommt zwischen den Parteien nicht

binnen sechs Monaten, nachdem die

eine der anderen das Begehren nach

schiedsgerichtlicher Austragung einer

Streitigkeit mitgeteilt hat, die Schiedsordnung

zustande, so bann jede Partei

den im Artikel 14 vorgesehenen Ständigen

Vergleichsrat zwecks Feststellung

der Schiedsordnung anrufen.

Dieser hat binnen zwei Monaten nach

seiner Anrufung die Schiedsordnung

festzusetzen, wobei der Streitgegenstand

aus den Anträgen der Parteien

ermittelt wird.

Es ist ebenso zu A^erfahren, wenn

eine Partei den von ihr zu ernennenden

Richter nicht bezeichnet hat, oder wenn

die Parteien in der Bezeichnung der

gemeinsam zu berufenden Richter oder

des Obmanns nicht einig sind.

Der Ständige Vergleichsrat ist ferner

befugt, bis zur Bestellung des

Schiedsgerichts fiber jede andere Streitigkeit

zu entscheiden, die sich auf

die Schiedsordnung bezieht.

Artikel 9.

Das Schiedsgericht trifft seine Entscheidungen

mit einfacher Stimmen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

11

En minoriteten tillhörande medlems

avvikande mening skall angivas.

Artikel 10.

Skiljedomen skall innehålla anvisning

rörande sättet för dess verkställande,

särskilt rörande de tidsfrister,

som därvid skola iakttagas.

Har i en skiljedom förklarats, att

ett beslut eller en åtgärd av domstol

eller annan myndighet i ena staten

helt eller delvis står i strid med folkrätten,

och kunna enligt denna stats

författning följderna av beslutet eller

åtgärden icke helt eller delvis undanröjas

genom administrativa åtgärder,

så skall den förfördelade parten i skiljedomsutslaget

tillerkännas lämplig gottgörelse

på annat sätt.

Artikel 11.

Om ej annorledes i kompromissen

avtalats, kan framställning om revision

av skiljedom av vardera parten

göras hos den skiljedomstol, som avkunnat

utslaget. Sådan framställning

kan blott grundas å upptäckten av ett

nytt faktum av den art,''att det skulle

kunnat utöva ett avgörande inflytande

på domstolens utslag och vilket vid

förhandlingarnas avslutande varit för

såväl skiljedomstolen som för den part,

som begärt revision, utan vederbörandes

förvållande, obekant.

Därest medlem av skiljedomstolen

av någon anledning icke kvarstår vid

revisionsförfarandet, skall ersättare

för honom utses enligt de regler, varefter

den avgångne medlemmen valts.

Den frist, inom vilken den i första

stycket omförmälda framställning kan

göras, skall fastställas i skiljedomen,

för så vitt så ej skett redan i kompromissen.

Artikel 12.

Yarje tvist, som kan uppstå mellan

parterna rörande tolkningen eller verkställandet

av skiljedomen, skall, med

mindre annorlunda avtalas, underkas
-

mehrheit. Die abweichende Ansicht

eines in der Minderheit gebliebenen

Mitglieds wird festgestellt.

Artikel 10.

Der Schiedssprueh wird Angaben

uber die Art seiner Ausftihrung, insbesondere

uber die dabei zu beobachtenden

Fristen enthalten.

Wird in einem Schiedssprueh festgestellt,

dass eine von einem Gericht

oden einer anderen Behörde einer

Partei getroffene Entscheidung oden

Verfiigung ganz oder teilvveise mit dem

Völkerrecht in Widerspruch steht, können

aber nach dem Verfassungsrechte

dieser Partei die Folgen der Entscheidung

oder Verfiigung durch Verwaltungsmassnahmen

nicht öder nicht vollständig

beseitigt werden, so ist der

verletzten Partei in dem Schiedssprueh

auf andere Weise eine angemessene

Genugtuung zuzuerkennen.

Artikel 11.

Unter Vorbehalt anderweitiger Abrede

in der Schiedsordnung kannjede

Partei bei dem Schiedsgerichte, das den

Spruch erlassen hat, die Revision dieses

Spruches beantragen. Der Antrag

kann nur mit der Ermittelung einer

Tatsache begriindet werden, die einen

entscheidenden Einfluss auf den Spruch

auszuiiben geeignet gewesen wäre und

bei Schluss der Verhandlung dem

Schiedsgerichte selbst und der Partei,

welcbe die Revision beantragt hat,

ohne ihr Verschulden unbekannt war.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die

aus irgendeinem Grunde fur das Revisionsverfahren

ausscheiden, werden in

der gleichen Weise ersetzt, wie sie

berufen worden sind.

Die Frist, innerhalb deren der im

Absatz 1 vorgesehene Antrag gestellt

werden kann, ist im Schiedssprueh

zu bestimmen, sofern dies nicht in der

Schiedsordnung geschehen ist.

Artikel 12.

Alle Streitigkeiten, die zwischen

den Parteien tiber Auslegung und Ausfuhrung

des Schiedsspruchs entstehen

sollten, unterliegen, vorbehaltlich an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

tas avgörande av den skiljedomstol,

som avkunnat utslaget. Därvid skall

föreskriften i art. 11, andra stycket,

äga motsvarande tillämpning.

Artikel 13.

Alla tvister, som icke enligt föregående

artiklar i denna konvention

underkastas skiljedomsförfarande, skola

på yrkande av endera parten göras

till föremål för förlikningsförfarande.

Därest andra parten gör gällande,

att den till förlikningsförfarande hänskjutna

tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,

skall domstolen först fatta

beslut i denna fråga.

Tvist, som enligt denna konvention

kan anhängiggöras vid skiljedomstolen,

kan av de fördragsslutande parternas

regeringar, om de därom överenskomma,

i stället hänskjutas till förlikningsförfarande,

vare sig för slutgiltig behandling

eller under förbehåll om

tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen.

derweitiger Abrede, der Beurteilung

des Schiedsgerichts, das den Spruch

gefällt hat. Dabei findet die Bestimmung

des Artikel 11 Absatz 2 entsprechende

Anwendung.

Artikel 13.

Alle Streitigkeiten, die nicht nach

den vorhergehenden Artikeln dieses

Vertrages dem Schiedsgerichtsverfahren

unterworfen werden, sind auf

Yerlangen einer Partei im Vergleichsverfahren

zu behandeln.

Behauptet die andere Partei, dass

der im Vergleichverfahren anhängiggemachte

Streitfall vom Schiedsgerichte

zu entscheiden sei, so entscheidet

dieses zunächst iiber diese Vorfrage.

Die Regierungen der vertragschliessenden

Teile können im gemeinsamen

Einverständnis eine Streitigkeit, för

die nach dem gegenwärtigen Vertrage

das Schiedsgericht angerufen werden

karm, endgiiltig oder unter Vorbehalt

der späteren Anrufung des Schiedsgerichts

im Yergleichsverfahren behandeln

lassen.

Artikel 14.

För förlikningsförfärandet skall upprättas

en ständig förlikningsnämnd.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall bestå av fem medlemmar. Vardera

fördragsslutande parten utser två

medlemmar, av vilka en må väljas

bland statens egna medborgare. Den

femte medlemmen, som skall vara nämndens

ordförande, skall vara av annan

nationalitet än nämndens övriga medlemmar.

Ordföranden utses av de fördragsslutande

parterna i förening.

Skulle dessa icke kunna enas om valet,

kan vardera fördragsslutande parten

hos Schweiziska förbundsrådets president

anhålla om utseende av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall vara tillsatt inom sex månader

efter utväxJingen av ratifikationerna

till denna konvention.

Artikel 14.

För das Vergleichsverfahren wird

ein Ständiger Vergleichsrat gebiidet.

Der Ständige Vergleichsrat besteht

aus funt'' Mitgliedern. Jeder vertragschliessende

Teil ernennt zwei Mit:

glieder, von denen er eines unter seinen

eigenen Staatsangehörigen auswählen

dart. Das fiinfte Mitglied, das den

Vorsitz fiihrt, muss eine andere Staatsangehörigkeit

als die anderen Mitglieder

besitzen. DerVorsitzende wird

von den vertragschliessenden Teilen

im gemeinsamen Einverständnis beruten.

Falls es nicht zu einem solchen

Einverständnis kommen sollte, kann

jeder vertragschliessende Teil den

Schweizerischen Bundespräsidenten um

die Ernennung des Vorsitzenden ersuchen.

Der ständige Vergleichsrat wird im

Laufe von sechs Monaten nach Austausch

der Ratifikationsurkunden dieses

Vertrags gebiidet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

13

Artikel 15.

Den ständiga förlikningsnämndens

medlemmar utses för en tiu av tre år.

Deras uppdrag kan ej återkallas under

mandatstiden, med mindre defördragsslutande

parterna därom äro ense. I

händelse medlem träder tillbaka, avlider

eller eljest är förhindrad, skall

för återstoden av mandatstiden annan

person i hans ställe enligt bestämmelserna

i art. 14, andra stycket, snarast

möjligt utses.

Artikel 16.

Inom loppet av fjorton dagar från

det tvist hänskjutits till den ständiga

föriikningsnämnden, äger vardera fördragsslutande

parten för tvisten ersätta

den ene av de av honom utsedda

medlemmarna med en annan medlem,

som i den föreliggande frågan äger

speciell sakkunskap. Därvid skall

dock bestämmelsen i art. 14, andra

stycket, andra punkten, äga motsvarande

tillämpning.

Part, som vill begagna denna rätt,

skall därom ofördröjligen underrätta

motparten. I dylikt fall äger den

andra parten att inom fjorton dagar

efter mottagandet av denna underrättelse

göra bruk av samma rätt.

Artikel 17.

Om vid utgången av en medlems

av den ständiga föriikningsnämnden

mandatstid annan medlem icke blivit

i hans ställe utsedd, skall hans mandat

anses förnyat för en tid av tre år.

Ordföranden skall dock pa framställning

av endera fördragsslutande parten

avgå vid utgången av sin mandatstid.

Medlem, vars mandat utgår, medan

en tvist beror på den ständiga förlikningsnämndens

handläggning, skall,

ändå att hans efterträdare redan blivit

utsedd, fortsätta att deltaga i tvistens

handläggning intill dess denna avslutats.

Artikel 15.

Die Mitglieder des Ständigen Vergleichsrats

werden fur die Dauer von

drei Jahren ernannt. Mangels anderweitiger

Abrede zwischen den vertragssehliessenden

Teilen kann ihre

Ernennung während der Dauer ihres

Auftrags nicht zuruckgenommen werden.

Im Fälle des Riicktritts, des

Todes oder einer sonstigen Behinderung

eines Mitglieds muss es fur die

noch verbleibende Zeit seines Auftrags

unter entsprechender Anwendung der

Bestimmungen des Artikel 14 Absatz

2 so rasch als möglich ersetzt werden.

Artikel 16.

Jeder vertragschliessende Teil kann

innerhalb von zwei Wochen, nachdem

der Ständige Yergleichsrat in einer

Streitigkeit angerufen worden ist, fur

diese Streitigkeit eines der von ihm

ernannten Mitglieder durch ein anderes

Mitglied ersetzen, das eine besondere

Sachkenntnis in der Angelegenheit

besitzt. Dabei findet jedoch die Bestimmung

des Artikel 14 Absatz 2

Satz 2 entsprechende Anwendung.

Die Partei, die von diesem Rechte Gebrauch

machen will, hat die andere

Partei unverziiglich zu benachrichtigen.

In diesem Fälle kann die andere

Partei innerhalb von zwei Wochen

nach Empfang der Mitteilung von dem

gleichen Rechte Gebrauch machen.

Artikel 17.

Wenn bei Ablauf des Auftrags eines

Mitgliedes des Ständigen Yergleichsrats

seine Ersetzung nicht erfolgt ist, gilt

sein Auftrag för einen Zeitraum von

drei Jahren als erneuert. Indessen

scheidet der Vorsitzende auf Antrag

eines der veriragschliessenden Teile

bei Ablauf seines Auftrags aus.

Ein Mitglied, dessen Auftrag während

der Dauer eines im Gånge befindlichen

Verfährens abiäuft, nimmt an

der Behandlung der Streitigkeit bis

zur Beendigung des Verfährens weiter

teil, gleichviel ob sein Nachfolger bereits

ernannt worden ist.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ris proposition nr 80.

Artikel 18.

Deri ständiga förlikningsnämnden

äger efter fritt val bestämma, varthän

dess säte skall förläggas.

Den ständiga förlikningsnämnden

må vid behov åt sig inrätta ett kansli.

För så vitt den i kansliet anställer

medborgare i de fördragsslutande staterna,

skola dessa därvid i lika mån

tillgodoses.

Artikel 19.

Det tillkommer den ständiga förlikningsnämnden

att avgiva ett betänkande,

som fastslår saksammanhanget

och, om förhållandena därtill giva anledning,

innehåller förslag till tvistens

biläggande.

Betänkandet skall avgivas inom loppet

av sex månader från det tvisten

hänskjutits till den ständiga förlikningsnämnden,

för så vitt parterna

icke enas om att förkorta eller förlänga

denna frist. Betänkandet skall

avgivas i tre exemplar, av vilka vardera

parten erhåller ett och det tredje

förvaras av den ständiga förlikningsnämnden.

Betänkandet har varken i fråga om

fakta eller den rättsliga argumenteringen

betydelse av slutgiltigt bindande

beslut. Vardera parten skall dock

inom en frist, som skall fastställas i

betänkandet, förklara, om och i vad

mån den erkänner dettas slutsatser och

antager dess förslag. Denna frist må

icke överskrida en tid av tre månader.

På överenskommelse mellan parterna

beror, huruvida betänkandet ofördröjligen

skall olfentliggöras. I händelse

dylik överenskommelse ej träffas, kan

den ständiga förlikningsnämnden å sin

sida, där särskilda skäl föreligga, gå i

författning om betänkandets omedelbara

offentliggörande.

Artikel 20.

Den ständiga förlikningsnämnden

Artikel 18.

Der Ständige Vergleichsrat bestimmt

seinen Sitz. Er kann ihn nach freiem

Ermessen verlegen.

Der Ständige Vergleichsrat biidet

nötigenfalls eine Kanziei. Soweit er in

die Kanziei Angehörige der Parteien

beruft, hat er dabei die Parteien gleichmässig

zu berucksichtigen.

Artikel 19.

Dem Ständigen Vergleichsrat liegt

ob, einen Bericht zu erstatten, der den

Sachverhalt feststellt und, wenn die

Umstände des Falles dazu Anlass geben,

Vorschläge fur die Beilegung der

Streitigkeit enthält.

Der Bericht ist innerhalb von sechs

Monaten nach dem Tage zn erstatten,

an dem die Streitigkeit dem Ständigen

Vergleichsrat unterbreitet wurde, es sei

denn, dass die Parteien diese Frist im

gemeinsamen Einverständnis verkurzen

oder verlängern. Der Bericht soll in

dreiAusfertigungenverfasstwerden,von

denen je eine jeder Partei ausgehändigt,

die dritte vom Ständigen Vergleichsrat

aufbewahrt wird.

Der Bericht hat weder in bezug auf

die Tatsachen noch in bezug auf die

rechtlichen Ausfuhrungen die Bedeutung

einer endgultig bindenden Entscheidung.

Jedoch hat sich jede Partei

innerhalb einer im Berichte fest zusetzenden

Frist daruber zu erklären,

ob und inwieweit sie die Feststellungen

des Berichts anerkennt und dessen

Vorschläge annimmt. Diese Frist dart

die Zeit von drei Monaten nicht uberschreiten.

Es ist Sache der Parteien, im gemeinsamen

Einverständnis zu bestimmen,

ob der Bericht unverziiglich veröffentlicht

werden soll. Kommt es

jedoch nicht zu einem solchen Einverständnis,

so kann der Ständige Vergleichsrat

seinerseits aus besonderen

Grunden die sofortige Veröffentlichung

des Berichts veranlassen.

Artikel 20.

Der ständige Vergleichsrat tritt in

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr SO.

1;»

träder i verksamhet, så snart framställning

därom göres av någondera parten.

Sådan framställning skall samtidigt

tillställas den ständiga förlikningsnämndens

ordförande och den andra

arten. Ordföranden skall sammanalla

nämnden snarast möjligt.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att i största möjliga utsträckning

underlätta den ständiga förlikningsnämndens

verksamhet samt

med anlitande av alla medel, över

vilka de jämlikt sin inre lagstiftning

förfoga, sätta nämnden i stånd att

inom den fördragsslutande partens område

instämma och. höra vittnen och

sakkunnige samt företaga syn.

Den ständiga förlikmngsnämnden

äger upptaga bevisen antingen in pleno

eller genom ordföranden.

Wirksamkeit, sohald er von einer

Partei angerufen wird. Di esc riehtet

ihr Begehren gleichzeitig an den Vorsitzenden

des Ständigen Vergleichsrats

und an die andere Partei. Der Vorsitzende

hat den Ständigen Vergleichsrat

in kiirzester Frist einzuberufen.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, die Arbeiten des Ständigen

Vergleichsrats in weitmöglichstem

Masse zu fördern und insbesondere

alle Mittel, woruber sie nach Massgabe

ihrer inneren Gesetzgebung verfiigen,

zu benutzen, um ihm zu gestatten, in

ihrem Gebiete Zeugen und Sachverständige

vorzuladen und zu vernehmen

und Augenschein einzunehmen. Der

Ständige Vergleichsrat bann die Beweise

entweder in vollstäodiger Besetzung

oder durch den Yorsitzenden erheben.

Artikel 21.

Den ständiga förlikningsnämnden är

beslutmässig, om samtliga medlemmar

erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet

och ordföranden jämte

minst två andra medlemmar äro närvarande.

Den ständiga förlikningsnämnden

fattar sina beslut med enkel majoritet.

Varje medlem har en röst; vid lika

röstetal har ordföranden två röster.

En minoriteten tillhörande medlems

avvikande mening skall i betänkandet

intagas.

Artikel 22.

Vardera parten har att bestrida ersättningen

till de av honom utsedda

medlemmarna och hälften av ersättningen

till ordföranden. Parterna skola

såvitt möjligt träffa överenskommelse

i syfte att ersättning till de olika

medlemmarna av den ständiga törlikningsnämnden

utgår efter samma

grunder.

Vardera parten har att själv vidkännas

sina i anledning av förfaran
-

Artikel 21.

Der Ständige Vergleichsrat ist beschlusslahig,

wenn alle Mitglieder ordnungsmässig

geladen und wenn der

Vorsitzende und mindestens zwei andere

Mitglieder anwesend sind.

Der Ständige Vergleichsrat trifft

seine Entschliessungen mit einfacher

Stimmenmehrheit. Jedes der Mitglieder

hat eine Stimme; im Fälle der

Stimmengleichheit hat der Vorsitzende

eine doppelte Stimme.

In dem Bericht wird die abweichende

Ansicht eines in der Minderheit

gebliebenen Mitglieds festgestellt.

Artikel 22.

Jede Partei gewährt den von ihr

ernannten Mitgliedern des Ständigen

Vergleichsrats eine Vergiitung und

trögt die Hälfte der dem Vorsitzenden

zu gewährenden Vergiitung. Die Parteien

werden sich nachMöglichkeit iiber

eine einheitliche Bemessung der den

Mitgliedern des Ständigen Vergleichsrats

zu gewährenden Vergiitung verständigen.

Jede Partei trögt die von ihr veranlassten

Kosten des Verfahrens sowie

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

det åsamkade kostnader samt hälften die Hälfte der Kosten, die von dem

av dem, som av den ständiga förlik- Ständigen Yergleiehsrat als gemeinningsnämnden

angivas vara gemen- samen bezeiehnet werden.

samma.

Artikel 23.

Parterna skola efter tro och heder

ställa sig till efterrättelse det vid

skiJjedomsförfårandet fällda utslag.

_ De fördragsslutande parterna förbinda

sig att under pågående skiljedoms-

eller förlikningsförfarande i möjligaste

män undvika varje åtgärd, som

kan motverka skiljedomens verkställande

eller antagandet av den ständiga

förlikningsnämndens förslag. Vid

för! i k n ingsförfaran det skola de intill

den tidpunkt, som den ständiga förlikningsnämnden

fastställer för parternas

förklaring om förslagets antagande,

avhålla sig från varje självtäkt med

våldsamma medel. Skiljedomstolen

äger på endera partens yrkande angiva

de förberedande åtgärder, som måste

vidtagas till skyddande av denna parts

rätt, för så vitt dessa åtgärder kunna

vidtagas på administrativ väg; den

ständiga förlikningsnämnden äger

ävenledes att i sådant avseende avgiva

förslag.

Artikel 23.

Der itn Schiedsgerichtsverfahren gefällte

Spruch ist von den Parteien

nach Treu und Glauben zu erfullen.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, während der Dauer des

Schiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens

nach Möglichkeit jede Massnahme

zu vermeiden, die auf die Erfiillung

des Schiedsspruchs oder die

Annahme derYorschläge des Ständigen

Vergleichsrats nachteilig zuruckwirken

könnte. Bei einem Vergleichsverfahren

haben sie sich bis zu dem Zeitpunkt,

den der Ständige Yergleiehsrat

tiir die Annahmeerklärung der Parteien

festsetzt, jeder gewaltsamen

Selbsthilfe zu enthalten.

Das Schiedsgericht kann auf Yerlangen

einer Partei die vorsorglichen

Massnahmen bezeichnen, die zum

Schutze der Rechte dieser Partei getroffen

werden mussen, soweil diese

Massnahmen von deu Parteien auf

dem Verwaltungswege durchgefiihrt

werden können; ebenso kann der Ständige

Yergleiehsrat zum gleichenZwecke

Yorschläge machen.

Artikel 24.

För så vitt ej i denna konvention

eller i kompromissen annorlunda bestämts,

skola bestämmelserna i Haagkonventionen

den 18 oktober 1907 för

avgörande på fredlig väg av internationella

tvister lända till efterrättelse

vid skiljedoms- och förlikningsförfarandet.

I de fall då denna konvention hänvisar

till bestämmelserna i Haagkonventionen,

skola sagda bestämmelser

tillämpas parterna emellan även för

det fall, att båda eller endera frånträtt

sistnämnda konvention.

Artikel 24.

Unter Vorbehalt entgegenstehender

Bestimmungen des gegenwärtigen Yertrags

oder der Schiedsordnung ist fur

das Schiedsgerichts- und Vergleichsvertahren

das Haager Abkommen zur

friedlichen Erledigung internationaler

Streitfälle vom 18. Oktober 1907 massgebend.

Soweit der gegenwärtige Yertrag

auf die Bestimmungen des Haager Abkommens

verweist, tinden sie im Verhältnis

zwischen den vertragschliessenden

Teilen selbst dann Anwendung,

wenn diese oder einer von ihnen von

dem Abkommen zuruckgetreten sein

sollten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

17

I den män varken föreliggande konvention

eller kompromissen eller eljest

mellan de fördragsslutande parterna

bestående överenskommelser fastslå

tids- eller andra bestämningar i skiljedoms-

eller förlikningsförfarandet, äger

skiljedomstolen eller den ständiga iorlikningsnämnden

rätt att själv utfärda

i sådant avseende erforderliga bestämmelser.

Artikel 25.

Denna konvention skall ratificeras,

för Sveriges del av Hans Majestät

Konungen av Sverige med Riksdagens

samtycke. Ratifikationerna skola utväxlas

i Stockholm.

Konventionen träder i kraft en månad

efter ratifikationernas utväxlande.

Konventionen gäller för en tid av tio

år. Därest den ej sex månader före

utgången av nämnda tidrymd blivit

uppsagd, skall den gälla för ytterligare

två år. Detsamma gäller allt framgent,

därest konventionen icke inom angiven

tid före utgången av närmast

föregående tvåårsperiod blivit uppsagd.

År tvist vid utlöpandet av denna

konventions giltighetstid föremål för

skiljedoms- eller förlikningsförfarande,

skola bestämmelserna i denna konvention

eller i den överenskommelse, som

de fördragsslutande parterna träffa

att i dess ställe gälla, fortfarande tilllämpas

i avseende å sagda tvist.

Till bekräftelse härav hava de fullmäktige

undertecknat denna konvention.

Utfärdat i tvenne exemplar på svenska

och tyska språken i Rerlin den 29

augusti 1924.

Fredrik Ramel.

Slutprotokoll.

1. De fördragsslutande parterna utgå

från att denna konventions olika be
-

Sofern weder der gegenwärtige Ver

tråg nock die Schiedsordnung noch die

sonst zwischen den vertragschliessenden

Teilen bestehenden Ubereinkunfte

die Fristen und andere Einzelheiten

des Sehiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens

festlegen, ist das Schiedsgericht

oder der Ständige Vergleichsrat

selbst befugt, die erforderlichen

Bestimmungen zu treffen.

Artikel 25.

Der gegenwärtige Vertrag soll ratifiziert

werden, und zwar schwedischerseits

von Seiner Majestät dem König

von Schweden mit Zustimmung des

Reichstags. Die Ratifikationsurkunden

sollen in Stockholm ausgetauscht werden.

Der Vertrag fritt einen Monat nåck

dem Austausch der Ratifikationsurkunden

in Kraft.

Der Vertrag gilt för die Dauer von

zehn Jahren. Wird er nicht sechs Monate

von Ablauf dieses Zeitraums gekundigt,

so bleibt er för weitere zwei

Jahre in Kraft. Das gleiche gilt, wenn

der Vertrag nicht mit der bezeichneten

Finst gekiindigt wird, för die spätere

Zeit.

Ein Schiedsgerichtsverfahren oder

ein Vergleichsverfahren, das bei Ablauf

des gegenwärtigen Vertrags

schwebt, nimmt seinen Lauf nach den

Bestimmungen dieses Vertrags oder

eine3 anderen Abkommens, das von den

vertragschliessenden Teilen an dessen

Stelle vereinbart wird.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten

den gegenwärtigen Vertrag

unterzeichnet.

Ausgefertigt in doppelter Urschrift

in deutscher und schwedischer Sprache

in Berlin am 29. August 1924.

Friedrich G-aus.

Schlussprotokoll.

1. Die vertragschliessenden Teile

gehen von der Ansicht aus, dass die

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 71 höft. (AV SO.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

stämmelser i tvivelaktiga fall skola

tolkas till förmån för användande av

grundsatsen om tvisters avgörande medelst

skiljedom.

2. De fördragsslutande parterna

förklara, att konventionen skall tilllämpas

även beträffande tvister, som

härleda sig från till dragelser, vilka infallit

före konventionens avslutande.

Tvister, som stå i omedelbart sammanhang

med världskrigets händelser,

skola dock med hänsyn till deras allmänna

politiska innebörd undantagas

härifrån.

3. Det faktum, att en tredje stat

är delaktig i en tvist, utesluter icke

konventionens tillämpning. De fördragsslutande

parterna skola i dylikt

fall verka för den tredje statens anslutning

till skiljedoms- eller förlikningsförfarandet.

I sådant fall är det

de båda regeringarna förbehållet, att

gemensamt överenskomma om en särskild

sammansättning av skiljedomstolen

eller den ständiga förlikningsnämnden.

Därest överenskommelse med

den tredje staten om dess anslutning

icke inom skälig tid kan träffas, tilllämpas

förfarandet mellan de fördragsslutande

parterna på sätt i denna konvention

sägs.

4. De fördragsslutande parterna

förklara, att tvister mellan Tyskland

och en tredje stat, i vilka Sverige i

sin egenskap av medlem i Nationernas

förbund kan komma att bliva part,

icke skola anses såsom tvister mellan

de fördragsslutande parterna enligt

denna konvention.

Berlin den 29 augusti 1924.

Fredrik Kamel.

einzelnen Bestimmungen des Yertrags

im Zweifel zugunsten der Anwendung

des Grundsatzes der schiedsgerichtlichen

Erledigung von Streitigkeiten

auszulegen sind.

2. Die vertragschliessenden Teile

erklären, dass der Vertrag auch dann

Anwendung findet, wenn eine Streitigkeit

in Ereignissen ihren Ursprung

hat, die zeitlich vor seinem Abschluss

liegen. Etwaige mit Ereignissen des

Weltkrieges in unmittelbarem Zusammenhange

stehende Streitigkeiten vorden

jedoch mit Kiicksicht auf ihre

allgemeine politische Bedeutung hiervon

ausgeschlossen.

3. Die Tatsache, dass an einer Streitigkeit

dritte Staaten beteiligt sind,

schliesst die Anwendung des Yertrags

nicht ans. Die vertragschliessenden

Teile werden gegebenenfalls dahin

wirken, die dritten Staaten zum Anschluss

an das Schiedsgerichts- oder

Vergleichsverfahren zu veranlassen.

För diesen Fall bleibt es den beiderseitigen

Kegierungen vorbehalten,

im gemeinsamen Einverständnis eine

besondere Zusammensetzung des

Schiedsgerichts oder des Ständigen

Vergleichsrats vorzusehen. Ränn einer

Verständigung mit den dritten Staaten

uber deren Anschluss nicht binnen angemessener

Frist berbeigefuhrt werden,

so nimmt das Verfahren zwischen

den vertragschliessenden Teilen den

im Yertrage vorgesehenen Verlauf.

4. Die vertragschliessenden Teile

erklären, dass Streitigkeiten zwischen

Deutschland und einem dritten Staate,

an denen Schweden in seiner Eigenschaft

als Mitglied des Yölkerbundes

beteiligt werden könnte, nicht als

Streitigkeiten zwischen den vertragschliessenden

Teilen im Sinne des Yertrage

s angesehen werden können.

Berlin, den 29. August 1924.

Friedrich Gaus.

Stockholm 1925. Kungl. Eoktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

250851

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Tyskland och Sverige avslutad skiljedomsoch förlikningskonven a1 i texten
  2. KU 1925:18 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18 s. 1 i texten