Sök i Ratio Lex

Angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir

1925-02-20 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:94, Angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

I

Nr 94.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner

m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir; given Stockholms

slott den 20 februari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Den 11 april 1924 bemyndigade Kungl. Maj:t länsstyrelsen i Örebro län

att för kronans räkning av Vargöns aktiebolag inköpa de så kallade Villingsbergs-egendomarna

i Örebro och Värmlands län — vilka fastigheter

från 1898 ägts av Villingsbergs aktiebolag och efter detta bolags likvidation

1917 övergått i Vargöns aktiebolags ägo — för en köpeskilling av 4,050,000

kronor och under vissa av domänstyrelsen och nämnda bolag uppställda

villkor i övrigt. Bland de senare ingick, att vid utgången av år 1923 hos

bolaget anställda, å ifrågavarande egendomar tjänstgörande skogvaktare skulle

tillförsäkras fortsatt anställning i köparens, d. v. s. statens tjänst. Tillträdet

skulle anses hava ägt rum den 1 januari 1924.

Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att de förvärvade fastigheterna skulle omhändertagas

av skogsförvaltningen för att förvaltas såsom kronopark under

benämning Villingsbergs kronopark.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 83 höft. (Sr 94.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 94.

Vidare beslöt Kungl. Maj:t den 2 maj 1924, att fastigheterna i fråga

skulle från och med den dag, då köp av desamma kunde komma att bliva

avslutat, utgöra ett revir, benämnt Villingsbergs revir.

Sedan domänstyrelsen härefter, med godkännande av ett av vederbörande

skogsstatstjänstemän uppgjort förslag angående ifrågavarande revirs indelning

i sju bevakningstrakter, tillsvidare bestämt, att dessa bevakningstrakter skulle

inrättas såsom extra, förordnade Kungl. Maj:t den 13 juni 1924, att kronojägarna

i ifrågavarande sju bevakningstrakter skulle tillhöra den i kungörelsen

den 23 december 1920 (nr 883) angående vissa tilläggsbestämmelser

till avlöningsreglementet den 22 juni 1920 (nr 493) för tjänstemän vid

domänverket under A 3 upptagna lönegrupp B.

I skrivelse den 28 maj 1924 har nu domänstyrelsen, med förmälan att

ifrågavarande köp den 3 maj 1924 avslutats, anhållit, att ovanberörda förut

såsom skogvaktare hos Vargöns aktiebolag, numera såsom extra kronojägare

anställda personer, vilka uppginge till ett antal av sju, måtte vid anställning

såsom kronojägare il Villingsbergs revir för placering i löneklass få

tillgodoräkna sig förutvarande tjänstgöring såsom ordinarie skogvaktare.

Häröver har kommunikationsverkens lönenämnd den 4 augusti 1924 avgivit

infordrat utlåtande och därvid jämväl upptagit till behandling frågan

om ifrågavarande kronojägares pensionsförhållanden.

Vidare har statskontoret den 17 oktober 1924 i ärendet avgivit infordrat

utlåtande, bland annat innefattande förslag i fråga om statsbidrag till de

befordringsavgifter, som ifrågavarande befattningshavare vid blivande inträde

i civilstatens änke- och pupillkassa kunde hava att erlägga.

Slutligen har styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa den 25 oktober

1924 avgivit infordrat utlåtande i sistberörda fråga.

Jag vill till en början upptaga till behandling frågan om rätt för ifrågavarande

kronojägare att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss

tjänstgöring. Därvid torde jag få erinra om, att enligt 11 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,

med den lydelse nämnda författningsrum numera erhållit (1922 nr 367), befattningshavare

må, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, för

uppflyttning till högre löneklass helt eller delvis tillgodoräknas den tid, han

utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,

som i avseende å sin art och omfattning befinnes ur det allmännas synpunkt

svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har

att utföra å befattningen. I nu gällande avlöningsreglemente för tjänstemän

vid domänverket finnes icke någon häremot svarande bestämmelse.

Frågan om berörda kronojägares uppflyttning till högre löneklass är alltså

av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

Domänstyrelsen har i sin ovanberörda skrivelse den 28 maj 1924 rörande

nu ifrågavarande spörsmål anfört bland annat att, sedan köpet av de s. k.

Villingsbergs-egendomarna den 3 maj 1924 avslutats, vederbörande skogsstatstjänstemän

till styrelsen avgivit förslag angående anställning i domänverket

av de hos Vargöns aktiebolag anställda skogvaktarna, till antalet sju.

Styrelsen hade därefter anställt dem såsom extra kronojiigare med tjänstgöring

tillsvidare inom ovanberörda, av styrelsen inom Villingsbergs revir

inrättade bevakningstrakter.

En vid domänstyrelsens skrivelse såsom bilaga fogad förteckning, utvisande

de nyanställda extra kronojägarnas namn, tiden för deras anställning såsom

ordinarie skogvaktare hos bolaget samt de avlöningsförmåner i huvudsak,

som de åtnjutit hos bolaget, må här meddelas:

Namn

Ordinarie

anställning

hos bolaget

Ir. o. in.

den

Avlöningsfö

Kontant

lön

kronor

rmåner hos bo

Beräknat

värde å för- mån av bostad,

ved. jord in. m.

kronor

laget årligen

Summa

kronor

Bäck, Per .......................................

Va 1911

3,250

510

3,760

Karlsson, Gustaf Edvard ..................

Vi 1917

2,8''4)

570

3,370

Hellström, Oskar Edvard ..................

Ve 1919

2,650

656

3,306

Karlsson, Karl Einar .......................

Va 1915

2,800

630

3,430

Persson, Per Emanuel .....................

Va 1918

2,650

630

3,280

Karlsson, Erik Einar ........................

Ve 1920

2,650

506

3J56

Johansson, Karl Viktor.....................

Va 1914

2,800

506

3,306

Domänstyrelsen yttrar i sin framställning vidare.

Vid dessa personers anställning såsom kronojägare med avlöning i lönegrad

3 1, löneklass 5 (lägsta) och lönegrupp B enligt löneplanen för manliga

tjänstemän i 9 § i avlöningsreglementet för domänverket (nr 493 år 1920)

skulle deras avlöning för år räknat med därå belöpande dyrtidstillägg enligt

för andra kvartalet 1924 gällande grunder och med hänsyn tagen till

vederbörande familjemedlemmars antal utgå med följande belopp:

Bäck, P...............

Karlsson, G. E..

Hellström, O. E.

Karlsson, K. E...

Persson, P. E. ..

Karlsson, E. E.

Johansson, K. V.

kronor 3,030

» 3,078

» 3,126

» 3,174

» 3,222

» 3,126

» 3,078.

Vid anställandet av jämförelse mellan de avlöningsförmåner, som uppburits

hos bolaget, å ena sidan, och nyss angivna avlöningsbelopp vid anställning

i statstjänst, a andra sidan, borde givetvis från de senare beloppen

avdragas beräknade värden å ersättning för bostad, ved, jord m. m., vilka

värden i stort sett torde motsvara de i den första tablån härovan angivna.

En jämförelse av ifrågavarande slag gåve vid handen, att de avlöningsför
-

Kronojägargraden: klass 5—9, lönegrupp B 2,574—3,198 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 94.

måner de nyanställda extra krono jägarna åtnjutit i egenskap av skogvaktare

hos bolaget vore högre, i vissa fall rätt väsentligt, än de avlöningsförmåner,

de skulle erhålla i statstjänst vid placering i löneklass på sätt ovan an
givits.

.

Därest ifrågavarande, hos bolaget förut från ovan angivna tidpunkter

anställda skogvaktare varit anställda såsom kronojägare från samma tidpunkter,

skulle de jämlikt gällande avlöningsreglemente normalt uppburit lön

i följande löneklasser, nämligen:

Bäck, P............................................... i löneklass 9 från och med den

Karlsson, G. E................................. » » 7 » » »

Hellström, O. E................................ » » 6 » » » »

Karlsson, K. E................................. » » 7 » » »

Persson, P. E..................................... * » 6 » » »

Karlsson, E. E................................... » » 6 » » »

Johansson, K. V................................. » » 8 » » »

1/l 1924

V, 1928

V, 1922

Vt 1922

7, 1922

V7 1923

Vi 1924

Även med de högre löner, som skulle utgå med sist angivna högre löneklasser,

skulle avlöningsförmånerna i statens tjänst ställa sig lägre i

genomsnitt minst 400 kronor för år räknat — än i bolagets tjänst.

Styrelsen hade inhämtat, att de förutvarande skogvaktare, varom nu vore

fråga, fullgjort väl vitsordad tjänstgöring i bolaget och att de vore väl kvalificerade

för anställning såsom kronojägare. Det syntes vara i domänverkets

intresse, att de med hänsyn till sin verksamhet under längre eller kortare tid

å nuvarande Villingsbergs kronopark bleve anställda såsom kronojägare därstädes.

Styrelsen ansåge såsom skäligt, att de vid anställning såsom kronojägare

finge vid lönens bestämmande tillgodoräkna sig den tid, de hos bolaget

varit fast anställda såsom skogvaktare.

I nu förevarande fråga har kommunikationsverkens lönenämnd i sitt

ovan berörda utlåtande anfört följande.

Enligt 11 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 (nr 498) för tjänstemän

vid domänverket, sådant detta författningsrum lydde jämlikt kungörel-.

sen den 15 juni 1922 (nr 321), gällde, att om den, som från icke-ordinarie

befattning vunne befordran till ordinarie tjänst vid domänverket, innehade

sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning befunnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie tjänsten, finge för bestämmandet av hans begynnelselön i

denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18

år i en följd innehaft dylik anställning.

Enär de i domänstyrelsens förevarande framställning avsedda befattningshavarna

först under år 1924 inträtt i statens tjänst, skulle de vid den

ifrågasatta utnämningen till ordinarie kronojägare icke äga rätt att enligt

berörda bestämmelse tillgodoräkna någon föregående tjänstgöringstid för

placering i löneklass i den erhållna statstjänsten. Med hänsyn till föreliggande

omständigheter ansåge emellertid lönenämnden i likhet med domänstyrelsen

skäligt, att ifrågavarande befattningshavare — vilka under sin

anställning i det enskilda bolagets tjänst senast uppburit löneförmåner,

som i de flesta fall ej obetydligt överstigit den för ordinarie kronojägare i

statstjänst bestämda begynnelselönen med därå belöpande dyrtidstillägg —

vid utnämningen till sagda befattning finge komma i åtnjutande av något

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 94.

5

högre löneförmåner än som skulle följa av eu tillämpning allenast utav

bestämmelsen i 10 § 1 mom. av avlöningsreglementet flen 22 juni 1920.

Beträffande frågan om vilken förhöjning utöver sagda begynnelselön,

som härvid kunde anses av förhållandena betingad, villo lönenämnden till

en början framhålla, att den av domänstyrelsen gjorda jämförelsen mellan

löneförmånerna i det enskilda företagets tjänst och de i nyssberörda avlönings

regi em en te fastställda lönerna jämte dyrtidstillägg å desamma syntes

lämna rum för erinran i följande avseende. Enligt styrelsens uppfattning

borde vid sagda jämförelse från de för statstjänsten gällande lönerna avdragas

det beräknade värdet av ersättning för bostad, ved, jord m. in. I

betraktande därav, att berörda naturaförmåner inberäknats i den totalsumma

av löneförmåner i den enskilda tjänsten, som ingått i jämförelsen,

borde givetvis även lönen i statens tjänst därvid upptagas till sitt fulla, i

avlöningsreglementet fastställda belopp utan hänsyn därtill, att vederbörande

befattningshavare av sistangivna lön komme att avstå viss del såsom ersättning

för honom anvisad tjänstebostad. Vid en dylik, enligt lönenämndens

uppfattning riktigare jämförelse ställde sig löneförmånerna för vederbörande

efter övergången till den ordinarie statstjänsten icke så oförmånliga,

som den vid domänstyrelsens skrivelse fogade tabellen gåve vid handen.

Även om jämförelsen gjordes på nu angivet sätt, skulle emellertid

övergången till ordinarie kronojägartjänst vid domänverket medföra löneminskning

för ifrågavarande befattningshavare. Då envar av dessa före

inträdet i statens tjänst under längre eller kortare tid innehaft stadigvarande

(ordinarie) anställning såsom skogvaktare hos det enskilda bolaget,

syntes det lönenämnden därför skäligt, att vid deras placering i löneklass

såsom kronojägare hänsyn i viss utsträckning toges till den föregående

enskilda tjänstgöringen. Att härvid, på sätt domänstyrelsen föreslagit,

låta varje befattningshavare räkna sig till godo hela den tid, han

innehaft stadigvarande (ordinarie) anställning som skogvaktare hos bolaget,

såsom om han därunder varit ordinarie kronojägare, syntes lönenämnden

dock vara att tillämpa en alltför förmånlig beräkningsgrund. Det måste

nämligen antagas, att, om vederbörande vid den tidpunkt, då han vunnit

dylik fast anställning, i stället inträtt i statens tjänst, han icke omedelbart

skulle hava befordrats till ordinarie kronojägare, utan torde på vanligt sätt

‘någon tids anställning i icke-ordinarie tjänst hava föregått sådan befordran.

Enligt lönenämndens mening borde därför vid befattningshavarnas tillgodoförande

av tid för placering i löneklass såsom ordinarie kronojägare från

den ordinarie anställningstiden i bolagets tjänst i varje särskilt fall frånräknas

tre år, motsvarande den tid, som enligt förenämnda stadgande i 11 §

av avlöningsreglementet skulle frånräknas vid befordran från icke-ordinarie

till ordinarie anställning i domänverkets tjänst.

Vid ett dylikt beräkningssätt komme en jämförelse mellan vederbörande»

senaste avlöningsförmåner i den enskilda tjänsten, å ena sidan, och, å

andra sidan, avlöningsförmånerna vid utnämningen till ordinarie kronojägare

att utvisa följande resultat:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Namn

Avlöning hos

bolaget

kronor

Avlöning i statens

tjänst ''lön jämte dyr- tidstillägg enligt de

för i:a kvartalet 1924

gällande grunder)

kronor

Minskning (- ) eller

ökning (+) i statens

tjänst

kronor

Bäck, Per.................................

3,760

3,552

— 208

Karlsson, Gusta! Edvard .........

3,-170

3,228

— 142

Hellström, Oskar Edvard ........

3,306

3,126

— 180

Karlsson, Karl Einar ...............

3,430

3,324

- 106

Persson, Per Emanuel...............

3,280

3,222

— 58

Karlsson, Erik Einar ...............

3,156

3,126

— 30

Johansson, Karl Viktor ............

3,306

3,408

+ 102

Såsom härav framginge, skulle de ifrågavarande befattningshavarnas löneställning

bliva i medeltal endast omkring 90 kronor lägre än de löneförmåner,

de åtnjutit i bolagets tjänst. Denna sänkning vore alltså avsevärt

lägre än den löneminskning av i genomsnitt 400 kronor, från vilken domänstyrelsen

utgått.

Vad anginge frågan, huruvida det enligt gällande författningsbestämmelser

förelåge möjlighet att tilldela en var av här avsedda personer den löneställning,

som sålunda syntes böra tillkomma honom vid hans utnämning

till kronojägare, kunde, såsom ovan påvisats, bestämmelsen i 11 § uti avlöningsreglementet

för domänverket icke härvidlag komma till användning.

Möjligen skulle det i stället kunna ifrågasättas, att Kungl. Maj:t, med tilllämpning

av bestämmelsen i 13 § uti sagda reglemente rörande förvärvande

av särskilt kvalificerad person till viss tjänst inom verket, tilldelade en

var av ifrågavarande befattningshavare lön enligt den löneklass, i vilken

han borde placeras vid ett tillgodoräknande av föregående tjänstetid i enlighet

med lönenämndens förslag. Emellertid finge erinras, att i samband

med dessa personers inträde i ordinarie statstjänst uppkomme fråga jämväl

om deras ställning i pensionshänseende. Då för ordnandet på tillfredsställande

sätt av denna senare angelägenhet i varje händelse torde krävas

riksdagens medverkan, ansåge lönenämnden riktigast, att frågorna rörande

såväl befattningshavarnas placering i löneklass som ock deras rätt att tillgodoräkna

tjänstår i pensionsavseende i ett sammanhang underställdes riksdagens

prövning.

I sitt ovanberörda utlåtande har statskontoret rörande ifrågavarande kronojägares

avlöningsförmåner anfört följande.

I likhet med kommunikationsverkens lönenämnd och på de av lönenämnden

anförda skäl ansåge även statskontoret, att ifrågavarande befattningshavare

borde vid befordran till ordinarie kronojägare få för placering i löneklass

tillgodoräkna, med avdrag av tre år, den tid, varunder de — på sätt i framställningen

angivits — innehaft anställning såsom skogvaktare å Villingsbergs-egendomarna.

Jag övergår nu till spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares pensions

förhållanden.

I nämnda hänseende har kommunikationsverkens lönenämnd i sitt merberörda

utlåtande anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj: In proposition Nr 94.

Beträffande ifrågavarande tjänstemäns pensionsförhållanden kunde erinras

därom, att i lagen den 11 oktober 1907 angående (åvila tjänstinnehavares

ratt till pension — vilken lag i huvudsak vore gällande för ordinarie tjänstemän

vid domänverket — saknades motsvarighet till bestämmelsen i 20 §

1 mom. andra stycket uti lagen den 1 juni 1920 angående rätt till tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken. Enligt sistnämnda

författningsrum finge, i det fall att enskilt företag övertagits av

staten, där ej Konungen annorledes bestämde, tjänsteman, som vid sådant

övertagande övergått till statstjänst, såsom tjänstår för erhållande av tjänstepension

efter prövning av verkets styrelse tillgodoräknas jämväl tid, varunder

han innehaft fast anställning vid nämnda företag.

De befattningshavare, om vilka i förevarande ärende vore fråga, syntes, i

analogi me’ vad i berörda författningsrum stadgats beträffande tjänstemän

vid kommunikationsverken, skäligen böra tillerkännas rätt att såsom tjänstår

för erhållande av pension enligt de för domänverkets tjänstemän gällande

bestämmelserna tillgodoräkna jämväl den tid, varunder de innehaft fast

(ordinarie) anställning vid det enskilda bolaget.

Statskontoret har i sitt ovanberörda utlåtande i ämnet anfört följande.

Beträffande befattninghavarnas pensionsförhållanden Ange statskontoret

erinra, att Kungl. Maj:t, med riksdagen, i 3 § av kungörelsen den 15 juni

1922 (nr 323) förordna!, att för ordinarie tjänstemän vid domänverket, vilka

tillsatts genom konstitutorial, skulle i fråga om rätt till pension och skyldighet

att avgå från tjänsten gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension stadgades, dock med iakttagande av vissa särskilda föreskrifter.

I mom. e) av nämnda paragraf stadgades vidare, att tjänstår skulle beräknas

för tid, under vilken tjänsteman efter fyllda aderton år i statens tjänst

innehaft ordinarie eller icke-ordinarie befattning eller annan anställning,

som prövades vara därmed jämförlig, eller ock bestritt förordnande å sådan

tjänst. Någon rätt för nu ifrågavarande extra kronojägare att för erhållande

av pension tillgodoräkna sig den tid, de innehaft anställning såsom skogvaktare

i enskild tjänst, torde således icke föreiinnas.

Jag övergår nu till frågan om ifrågavarande befattningshavares familier

pensionering. Härvid uppstår fråga om och i vad mån staten bör bidraga

till de kostnader, som åsamkas befattningshavarna vid deras inträde såsom

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Statskontoret har i sitt utlåtande i nämnda avseende anfört följande.

Statskontoret finge erinra, att riksdagen enligt skrivelse den 1 juni 1913,

nr 235, under förutsättning att lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension vunne tillämpning å tjänstemän vid

statens vattenfallsverk och att i följd därav tjänstemän vid nämnda verk

bleve förpliktade till delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa, medgivit,

att de tilläggsavgifter, vilka enligt § 16 i reglementet för nämnda kassa,

ävensom de befordringsavgifter, som jämlikt § 14 i samma reglemente skulle

till kassan utgivas av förmän, maskinskötare och vakter, vilka före 1913 års

ingång anställts vid Trollhätte kanalverk, finge utbetalas av vederbörande

verks medel. Enligt skrivelse den 4 mars 1921, nr 67, punkt 3, hade vidare

riksdagen medgivit, att såsom bidrag till beredande av delaktighet i telegrafverkets

änke- och pupillkassa för den från aktiebolaget Stockholmstelefon

av telegrafverket övertagna personal, vilken erhållit ordinarie tjänst vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

nämnda verk, finge av telegrafmedel till berörda kassa utbetalas ett belopp

av 81,912 kronor.

Statskontoret finge ytterligare erinra, att riksdagen — i samband med den

vid 1918 års riksdag beslutade reglering av avlöningsförhållandena m. m.

för personal vid statens hospital och asyler — såsom bidrag till befordringsavgifter,

vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid dessa anstalter, hade att, därest de från och med år 1919 tillträdde

befattning å ordinarie stat enligt reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa erlägga, beviljat ett anslag av 230,000 kronor (skr. nr

414/1918).

De extra kronojägare, om vilka i ärendet vore fråga, syntes höra beredas

samma förmån, som, på sätt ovan framhållits, under liknande förhållanden

medgivits ett flertal andra befattningshavare. Då medelåldern för befordran

till ordinarie kronojägare för närvarande, enligt vad statskontoret inhämtat,

kunde anses utgöra 34 år, skulle nu ifrågavarande extra kronojägare, även

om de förut varit anställda i statens tjänst, fått vid befordran till ordinarie

vidkännas befordringsavgifter till avsevärda belopp. Det borde dock icke

ifrågakomma, att dessa extra kronojägare i förevarande avseende bereddes

större förmåner än domänstyrelsens egen extra personal. De extra kronojägare,

som vid blivande inträde i änke- och pupillkassa icke fyllt 35 år,

syntes därför själva böra vidkännas hela befordringsavgiften, och de, som

vid nämnda tidpunkt fyllt 35 år, torde även själva böra vidkännas befordringsavgifter

till belopp, som de skolat erlägga, därest de vunnit inträde i

kassan vid 35 års ålder, medan återstående befordringsavgifter torde böra

utgå av domänverkets medel. Statskontoret vore väl icke i tillfälle att angiva

storleken av de utgifter, som skulle föranledas av ett bifall till vad

ämbetsverket sålunda föreslagit, men föreställde sig statskontoret, att desamma

icke för domänverket skulle bliva av någon betydelse.

I sitt ovan berörda utlåtande har styrelsen för civilstatens änke- och

pupillkassa i detta avseende anfört följande.

Därest ifrågavarande extra kronojägare befordrades till ordinarie kronojägare,

bleve de jämlikt stadgandena i §§. 2, 3 och 4 i gällande reglemente

för civilstatens änke- och pupillkassa förpliktade till delaktighet i kassan

från och med den första kalendermånad, vid vars början ordinarie kronojägartjänst

av dem innehades, en var med delaktighetsbelopp i kassan av

510 kronor.

Från och med den månad, då delaktigheten sålunda beräknades taga sm

början, bleve de jämlikt stadgandet i § 13 i nyssnämnda reglemente skyldiga

att till kassan erlägga årsavgift med 16.8 procent av delaktighetsbeloppet,

eller med 85 kronor 65 öre.

Därjämte skulle, enligt § 14 i samma reglemente, till kassan för en var

av dem betalas befordringsavgift, vars engångsbelopp utgjorde viss, av åldern

vid delaktighetens början beroende procent av delaktighetsbeloppet. (Jmf.

tabell, fogad vid kung. nr 958/1917.)

I nedanstående uppgift angåves för en var av ifrågavarande personer dels

befordringsavgiftens storlek under förutsättning att delaktigheten började

med juli månad 1925, dels även den del av nämnda avgift, som enligt statskontorets

förslag skulle erläggas av vederbörande tjänstinnehavare själv,

ävensom den del, som enligt samma förslag skulle utgå av domänverkets

medel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. M(ij:ts proposition Nr 94. 9

Namn

F<5dd

Delaktigheten börjar den */j 1925

Befordrings-

avgift

Kronor

Tjänstinneh.

andel

Kronor

Domän- verkets bidrag

K ionor

Bäck, Per ..................

Karlsson, Gustaf Edvard ............

Hellström, Oskar Edvard .........

Karlsson, Karl Einar ............

Persson, Per Emanuel .............

Karlsson, Erik Einar .........

Johansson, Karl Viktor ........

Summa kronor

7/io 1874 j

8/.o 1887

87« 1894

,2/io 1890

*/.o 1886

"/« 1892

26/12 1886 |

1,499: 40

703: so

295: so

520: 20

765; —

418: 20

754: so

540: 60

540: 60

295; so

520: 20

540: eo

418: 20

510;60

958: 80

163: 20

224: 4 0

214;20

— |

4,957:2 0 | 3,396: so | 1,560:60

Vad till eu början angår spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares

uppflyttning till högre löneklass, ansluter jag mig till den av kommunikationsverkens

lönenämnd uttalade uppfattningen, att sådan uppflyttning

bor ske vid befattningshavarnas anställning som ordinarie kronojägare

och att dessa därvid böra få tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, under

vilken de innehaft stadigvarande anställning såsom skogvaktare hos Villingsbergs

och Vargöns aktiebolag. Antagandet till ordinarie kronojägare förutsättes

härvid äga rum från och med den 1 juli 1925.

I pensionsfrågan torde jag få erinra, hurusom Kungl. Maj:t och riksdagen

vid upprepade tillfällen medgivit, att kronojägare, som uppnått

pensionsålder och tidigare varit anställd såsom skogvaktare i enskild

tjänst men vid den enskilda skogens försäljning till kronan åtföljt densamma

och vunnit anställning som kronojägare vid skogsstaten, fått för

pensionsbeloppets bestämmande räkna sig till godo den tid, vederbörande

vant anstånd såsom skogvaktare å samma skog även i enskild tjänst, (se

prop. nr 12/1921, 35/1922, 18/1923 och 34/1924; R. skr. nr 67/1921, 303/1922,

318/1923 och 81/1924). Det torde emellertid, såsom kommunikationsverkens

lonenamnd ovan framhållit, vara synnerligen lämpligt att redan från början

ordna ifrågavarande befattningshavares pensionsfråga. Jag torde i detta

sammanhang jämväl få erinra om att 1921 års pensionskommitté i sitt

betänkande med förslag till civil tjänstepensionslag (st. off. utr. 1924 : 56

sid. 59) framhållit, att då det ej sällan torde vara förenat med avsevärda

svårigheter att först vid den tidpunkt, då befattningshavaren avginge från

tjänsten, bedöma i vad mån han borde såsom tjänstår få tillgodoräkna

sig tid, varunder han utom statens tjänst utfört arbete, det syntes kommittén

önskligt, att, där så utan olägenhet kunde ske, denna fråga upptoges

till provning redan vid befattningshavarens anställande i statstjänst.

.g ..til.!Styrker såledeS) att ifrågavarande befattningshavare redan nu böra

tillförsäkras rätt att såsom tjänstår för egen pension tillgodoräkna sig

hela den tid, de innehaft stadigvarande anställning såsom skogvaktare

hos ovannämnda bolag.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 83 höft. (Nr 9i). 2

Departements*

chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 94.

Vad slutligen angår befattningshavarnas ställning i avseende å familjepensioneringen,

finner jag i likhet med statskontoret, att de av ifrågavarande

befattningshavare, som vid blivande inträde i civilstatens änke- och

pupillkassa icke fyllt 35 år, själva böra vidkännas hela befordringsavgiften,

och att de, som vid nämnda tidpunkt fyllt 35 år, själva böra vidkännas

befordringsavgifter till belopp, som de skolat erlägga, därest de vunnit inträde

i kassan vid 35 års ålder, medan återstående befordringsavgifter

torde böra utgå av domänverkets medel. Då jag, såsom ovan nämnts, förutsätter,

att befattningshavarna från och med den 1 juli 1925 utnämnas till

ordinarie kronojägare, skulle alltså kostnaderna komma att fördelas på sätt

angives i ovanstående, av styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa

uppgjorda tabell.

I anslutning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att ifrågavarande sju, förut såsom skogvaktare hos Villingsbergs

och Vargöns aktiebolag, numera såsom extra kronojägare i Villingsbergs

revir anställda personer må vid anställning såsom ordinarie kronojägare

för uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas den tid utöver tre år,

under vilken de innehaft stadigvarande (ordinarie) anställning såsom skogvaktare

hos nämnda bolag;

dels att nämnda personer må såsom tjänstår för erhållande av egen

pension tillgodoräknas hela den tid, de innehaft stadigvarande (ordinarie)

anställning såsom skogvaktare hos berörda bolag;

dels ock att de befordringsavgifter, som ifrågavarande personer vid

anställning såsom ordinarie kronojägare hava att erlägga för inträde i

civilstatens änke- och pupillkassa, må till den del, desamma överstiga

vad vederbörande haft att erlägga, därest hans ålder vid anställningen

såsom ordinarie kronojägare uppgått till 35 år, gäldas av domänverkets

medel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Stockholm, Isaac Mardis'' Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir. a1 i texten
  2. JoU 1925:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir. s. 16 i texten
  3. Rskr. 1925:161 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner m. rn. åt vissa kr ono jäg are i Villingsbergs revir, i vad angår p s. 3 i texten
  4. BU 1925:38 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir, i vad angår pensionsväsendet. s. 4 i texten