Sök i Ratio Lex

Angående anslag till de tekniska läroverken

1926-02-19 · 36 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:146, Angående anslag till de tekniska läroverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till de

tekniska läroverken; given Stockholms slott den 19 februari

1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1926.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schltter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1926 av frågor, tillhörande regleringen för

budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel,

hemställde jag under punkt 179, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avhidan på proposition om anslag till de tekniska läroverken,

i riksstaten för budgetåret 1926—1927 för ändamålet beräkna dels

ett ordinarie reservationsanslag av 483,000 kronor, dels ock extra anslag

till ett belopp av sammanlagt 30,300 kronor.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 121 höft. (Nr 146)

Anslag till de

tekniska

läroverken.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

I sitt anförande till det vid 1924 års statsverksproposition i utdrag

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden erinrade min företrädare

i statsrådsämbetet under anslagsäskandena till tekniska läroverk,

hurusom vid tekniska gymnasiet i Örebro från och med läsåret

1921—1922 inrättats en merkantilt teknisk linje, vars tillkomst möjliggjorts

genom anvisandet av ett extra anslag till uppehållande av en fjärde

parallellavdelning vid läroverket. Elevantalet vid nämnda linje vore

emellertid så lågt, att något större behov av dylik utbildning icke syntes

föreligga i orten. Departementschefen ansåg därför, att den fjärde parallellavdelningen

borde så småningom indragas. Under förutsättning att

läroverkets första klass hösten 1924 endast uppdelades på 3 avdelningar,

syntes det för budgetåret 1924—1925 utgående anslaget till den fjärde

parallellavdelningen kunna minskas från 24,000 kronor till 16,000 kronor,

vilket sistnämnda belopp Kungl. Maj:t äskade i statsverkspropositionen.

Inom riksdagens båda kamrar väcktes emellertid två likalydande motioner

(I: 54 och II: 113), vari hemställdes, att riksdagen måtte till fortsatt

uppehållande av en fjärde parallellavdelning i gymnasiets alla tre

årsklasser bevilja ett extra anslag med oförminskat belopp, 24,000 kronor.

I skrivelse den 7 maj 1924, Nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 168,

bland annat, följande:

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet om anvisande av erforderliga

medel till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning i

alla tre årsklasserna vid tekniska gymnasiet i Örebro vill riksdagen erinra

därom, att enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen

av den lägre tekniska undervisningen den tekniska elementarskolan

i Örebro skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Med hänsyn till det

stora antalet elever vid gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en

uppdelning i parallellavdelningar samt eu viss differentiering av den

mera allmänt lagda tekniska undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen

skulle differentieras på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskteknisk

och en elektroteknisk. En fjärde parallellavdelning i form av en

teknisk-merkantil linje tillkom i enlighet med riksdagens år 1919 därom

fattade beslut, och hava medel av riksdagen årligen anvisats till uppehållande

av en dylik parallellavdelning. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en på grund av det låga elevantalet motiverad indragning av denna parallellavdelnings

första klass, medan åter motionärerna yrka på parallellavdelningens

fortbestånd i dess helhet. Utan att godtaga åtskilliga av de

uttalanden och skäl, som i motionen anförts till förmån för däri framställda

yrkanden, har riksdagen dock icke funnit sig nu utan närmare utredning

kunna medverka till en avveckling av den teknisk-merkantila

linjen vid örebro-gymnasiet, vilken riksdagen så sent som år 1919 beslutade.

Skulle Kungl. Maj:t finna omständigheterna motivera en sådan avveckling,

anser riksdagen i allt fall en särskild undersökning erforderlig,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 140''. 3

huruvida en dylik linje bör för framtiden vidmakthållas vid gymnasiet i

Örebro eller icke. Efter det en dylik utredning blivit riksdagen förelagd,

lärer kunna mera bestämt prövas, huruvida en successiv indragning av

densamma bör vidtagas.

I enlighet härmed beviljade riksdagen för budgetåret 1924—1925 till

uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro ett extra anslag av 24,000 kronor. Samma belopp har av riksdagen

för ändamålet anvisats för budgetåret 1925—1926.

Genom beslut den 30 januari 1925 anbefalldes skolöverstyrelsen att verkställa

utredning i det av riksdagen angivna syftet samt före den 1 november

1925 till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen

kunde komma att föranleda.

Skolöverstyrelsen. — som i betraktande av innehållet i ovan avsedda

motioner fann den sålunda anbefallda utredningen böra beröra även andra

tekniska läroanstalter än den i Örebro och som ansåg densamma kunna

genom sina konsekvenser bliva av betydelse för omfattande tekniska och

kommunala intressen — beslöt den 18 februari 1925 att genom cirkulärskrivelse

dels anmoda eu var av styrelserna för de tekniska läroverken

att, efter läroverkskollegiets hörande samt sedan tillfälle beretts tekniska

föreningar i orten och eventuellt andra intresserade att uttala sig i saken,

till skolöverstyrelsen inkomma med sålunda erhållna uttalanden jämte

eget yttrande i ärendet, dels ock anhålla bos vederbörande länsstyrelser,

att länsstyrelserna efter inhämtande av yttrande i frågan från stadsfullmäktige

i respektive städer — Norrköping, Borås, Örebro, Malmö, Härnö

sand, Västerås och Eskilstuna — måtte jämväl till skolöverstyrelsen inkomma

med sålunda infordrat yttrande jämte det yttrande, vartill länsstyrelsen

själv kunde finna anledning.

Sedan de sålunda av överstyrelsen infordrade yttrandena inkommit, har

överstyrelsen verkställt och med skrivelse den 7 oktober 1925 överlämnat

utredning i ämnet, innefattande jämväl förslag rörande de tekniska läro

verkens anslagsbehov för budgetåret 1926—1927.

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen omfattar samtliga

tekniska läroverk och innehåller en ingående undersökning av frågan,

huruvida dessa läroanstalter kunna anses överorganiserade, och av de

indragningsåtgärder, som i besparingssyfte kunna vidtagas. Då utredningen

lämnar en överblick över de tekniska läroverkens nuvarande organisation

med sikte särskilt på den särställning det tekniska gymnasiet i

Örebro intager i skolsystemet och därför torde vara av det största intresse

för bedömande av frågan, huruvida Örebrogymnasiet fortfarande bör bibehålla

denna friare ställning och möjligheter till differentiering av

undervisningen, har jag ansett det befogat att i detta sammanhang lämna

ett fylligt referat av överstyrelsens skrivelse.

Skolöverstyrelsens

utredning

om

indragningsåtgärder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skol
formerna.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

Skolöverstyrelsen lämnar till en början en utförlig översikt av innehållet

i de till överstyrelsen från myndigheter och andra vederbörande inkomna

yttrandena. Till denna redogörelse anhåller jag att allenast få

Härefter övergår överstyrelsen till att lämna en översiktlig framställning

av de olika till den lägre tekniska undervisningen hörande skol

formerna samt läroanstalternas inträdesfordringar, lärotider och undervisningsplaner.

Överstyrelsen yttrar därvid bland annat:

Såsom av redogörelsen för de inkomna yttrandena framgår, har pa

många håll mer eller mindre tydligt uttalats den meningen, att det egentligen

varit bäst, om de gamla tekniska elementarskolorna bibehållits och

successivt anpassats efter utvecklingens krav, i vilket fall vi alldeles icke

behövt de nya skolformerna eller de nya benämningarna tekniska fackskolor

och tekniska gymnasier. Om denna mening vore riktig, skulle hela

den omfattande utredning, som pågått allt sedan år 1907 och lag till grund

för 1918 års riksdags beslut i frågan, hava varit förgäves.

Den av Kungl. Maj:t år 1907 tillsatta kommittén for den lägre tekniska

undervisningens ordnande, vanligen kallad 1907 års tekniska kommitté,

föreslog, som bekant, i sitt år 1912 avgivna betänkande, att alla de tekniska

elementarskolorna skulle avvecklas och ersattas med mera specialiserade

tekniska fackskolor.

Kommitténs förslag vann i stort sett anslutning men från åtskilliga

håll påpekades, att eu mindre specialiserad teknisk utbildning i manga

fall kunde vara till större gagn än den rena fackbildningen. 1 denna riktning

uttalade sig, bland andra, kommerskollegiet.

De år 1916 tillkallade sakkunniga for ärendets ytterligai e beredning,

vanligen kallade 1916 års departementssakkunniga, understroko i sitt ar

1917 avgivna betänkande i likhet med 1907 års tekniska kommitté kraftigt

behovet av tekniska fackskolor med undervisningen specialiserad pa

var sina olika industriella områden. Behovet av dylik teknisk specialutbildning

uteslöte emellertid icke behovet av allmänt teknisk utbildning

och särskilda läroanstalter för denna utbildning. I detta sammanhang

påpekade de sakkunniga, att dessa sistnämnda läroanstalter i manga tall

kunde bliva till gagn för ynglingar, som ägnade sig åt andra yrken an

de rent industriella, exempelvis för blivande jordbrukare, blivande tjänsteman

vid tullen, intendenturen etc. De sakkunniga foreslogo, att ifrågavarande

läroanstalter, som ju i flera avseenden skulle likna de dåvarande

tekniska elementarskolorna och lämpligen horde åstadkommas genom a

några av dessa bihehölles, ehuru med undervisningen omlagd i nyss antydd

riktning, finge benämningen tekniska gymnasier.

1918 års riksdag godkände efter förslag av Kungl. Maj:t vad de sakkunniga

sålunda förordat och beslöt upprättande av vissa tekniska fackskolor

och tekniska gymnasier.

Ännu hava dock icke alla de tekniska elementarskolorna blivit omorganiserade.

Fördenskull finnas för närvarande — oavsett tekniska skolan i

Stockholm, som sedan gammalt intager en särställning —- tre olika former

av statliga skolor för teknisk undervisning pa mellanstadiet, nämligen

tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj:ts proposition Nr 14<i.

Enligt gällande stadga liar teknisk elementarskola till ändamål att

meddela elementära tekniska kunskaper åt ynglingar, som vilja bilda sig

för utövande av industriell verksamhet. — Till eu början är undervisningen

gemensam för alla lärjungarna i samma klass, men senare sker

uppdelning i tre linjer: en mekanisk, en kemisk och en byggnadsteknisk.

— Lärotiden omfattar tre läsår. — För att kunna intagas som ordinarie

lärjunge fordras, bland annat, att hava uppnått 14 års ålder. — Inträdessökande

hör förete vitsord över föregående praktisk sysselsättning, om

sådan finnes att åberopa.

Jämlikt av riksdagen år 1918 godkända grunder och därefter utfärdad

stadga har teknisk fackskola till ändamål att meddela den tekniska utbildning,

som jämte industriell erfarenhet erfordras för arbetsledare å

verkstäder och andra industriella arbetsplatser ävensom för ritare, detaljkonstruktörer

och laboratoriebiträden in. fl. Undervisningen är huvudsakligen

inriktad på visst industriellt område. Lärotiden omfattar två

läsår. Vid maskinfackskolan i Eskilstuna är första årskursen delad pa

två år med aftonundervisning, avsedd att begagnas jämsides med förvärvsarbete

i staden. För inträde i första klassen fordras, bland annat,

att den inträdessökande fyllt 17 år, samt att han under minst två ar deltagit

i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra eu god

förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes.

Enligt förenämnda stadga har tekniskt gymnasium till ändamål att

meddela den allmänt tekniska bildning och i förening därmed de merkantila

kunskaper, som erfordras för handhavande av göromålen på verkstäders

och fabrikers rit- och affärskontor eller för ledningen av mindre och

föga specialiserade industriella företag eller för affärsverksamhet med

industriens förnödenheter och alster. — Lärotiden omfattar tre läsår. —

För inträde i första klassen fordras, bland annat, att den inträdessökande

fyllt 15 år; samt att han under minst två månader deltagit i industriellt

arbete av den art, att den kan anses vara en god förberedelse för studierna

vid gymnasiet.

Ehuru här ifrågavarande läroanstalter hava åtskilligt gemensamt, äro

de i vissa avseenden skiljaktiga. Så till exempel skilja sig de tekniska

gymnasierna från de tekniska elementarskolorna huvudsakligen däri, att

verkstadsarbetet är borttaget och ersatt dels av fordran på viss praktik

före inträdet, dels av tekniska laborationer, varjämte undervisningen i

språk och merkantila ämnen gjorts avsevärt fylligare. Vidare förekom

mer i det tekniska gymnasiet med undantag för det i Örebro ingen linje

uppdelning. Dock har en viss differentiering av undervisningen vissa biljungegrupper

emellan ansetts möjlig och även tillämpats i eu del fall.

De tekniska fackskolorna skilja sig från de tekniska gymnasierna,

respektive tekniska elementarskolorna huvudsakligen däri, att undervisningen

är mera speciellt inriktad på visst fack ocli lärotiden förkortad

till två år. Undervisningen går djupare och når även högre än i de övriga

skolorna i just det fack, undervisningen avser. Det oaktat är specialiseringen

ej starkare än att utbildningen kan tjäna som grundval för ganska

skilda verksamhetsuppgifter inom samma fack. Tidsvinsten uppstår genom

att inträdesfordringarna delvis äro avsevärt högre än till de övriga

tekniska skolorna, särskilt i avseende å praktik, och genom att mindre tid

ägnas åt handelsämnen och språk.

Beträffande undervisningens specialisering innehålla de inkomna ytt- ^"kte/på

randena ganska divergerande uttalanden. Somliga göra gällande, att spe äen nuvaran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

de organisa

tionen av den

lägre tekniska

undervis

ningen.

(I Kungl. Maj:ts proposition Nr 14(>.

cialiseringen är för stor, under det att andra åter anse, att undervisningens

specialisering är det enda riktiga och att den allmänt tekniska

undervisningen i de odifferentierade tekniska gymnasierna är onyttig och

den där lämnade undervisningen i merkantila ämnen utan värde.

Överstyrelsen hävdar, att den fackliga specialiserigen icke hör drivas

för långt särskilt i ett land som vårt, där ej heller industrien visar någon

långt driven specialisering och där många av de speciella industrigrenarna

hava allt för ringa omfattning för att motivera särskilda facksko

lor. Vid utformningen av våra tekniska fackskolor har man visserligen

eftersträvat eu viss specialisering, men man har ej helt bortsett från sadana

ämnen, som jämte de rena fackämnena kunna komma i iråga i

samma fack. För övrigt bör man komma i håg, att de särskilda fackskolornas

fackområden var för sig äro synnerligen omfattande. Exempelvis

skall undervisningen i den trätekniska fackskolan till huvudsaklig del röra

sig om träet och dettas bearbetning till olika produkter, men hithörande

område är så stort, att det erbjuder mer än tillräckligt fält för olika

levnadsbanor. Ämnesområdet är t. o. m. snarare för omfattande än för

trångt och har föranlett yrkande på att trätekniska fackskolan inriktades

på det mera begränsade området cellulosaindustri.

De tekniska fackskolorna kunna därför icke sägas vara för mycket specialiserade.

En svagare specialisering skulle nödvändigt medföra otillräcklig

fackbildning eller längre studietid medan en längre driven spe

cialisering skulle påkalla ännu flera fackskolor och ökade kostnader.

Vad åter angår de odifferentierade tekniska gymnasierna synes den av

1916 års sakkunniga förebragta motiveringen i stort sett hava visat sig

hållbar. Det förhåller sig ej så, som här och var antagits vara fallet, att

de odifferentierade tekniska gymnasiernas undervisning skulle vara sa

allmänt teknisk, att den från gymnasiet avgångne skulle vara lika kompetent

eller, som det samtidigt antydes, inkompetent i allt. Ser man på

de tekniska elementarskolorna, skall man finna, att huvudparten av eleverna

städse ägnat sig åt det mekaniska facket. Detta sammanhänger

givetvis med det faktum, att inom nästan all industriell verksamhet det

maskintekniska och det därmed nära förbundna värmetekniska spelar eu

mycket stor roll, så stor, att eu god allmän förståelse för dessa tekniska

områden ofta är nödvändigare än andra fackkunskaper. Inriktningen pa

det maskin- och värmetekniska bär bibehållits i de moderniserade tekniska

elementarskolor, som nu utgöra de odifferentierade tekniska gymnasierna.

Givetvis har härvid hänsyn tagits till att det maskinella vid

industriella företag numera till stor del är på ett eller annat sätt elektrifierat,

varför undervisningen i elektroteknik beretts ett icke obetydligt

rum. Vad de byggnadstekniska och komiska ämnesområdena beträffar,

hava dessa fått en mindre framträdande ställning, dock så, att lärjungarna

bibringas så mycken insikt i dem som en tekniker anses höra

liga, vilken verksamhet han än må ha. I stället för att, såsom några förmodat,

de odifferentierade tekniska gymnasiernas undervisning skulle

vara mindre teknisk än de förutvarande tekniska elementarskolornas är

förhållandet snarare motsatt, nämligen i de avseenden här ovan angivits.

Att det oaktat ökad tid kunnat anslås till undervisning i merkantila äm

nen sammanhänger givetvis därmed, att verkstadsarbete icke förekommer

utan ersatts av fordran på minst sex månaders yrkesmässigt arbete

före avgångsexamen. Det nya kravet på någon färdighet i ritning före

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 14(i. i

inträdet i gymnasiet bidrager också till att öka utrymmet för andra undervisningsämnen.

Därtill kommer att undervisningen i ett flertal ämnen,

exempelvis frihandsteekning och språk, erhållit en mera teknisk inriktning

nu än förr.

Till följd av det sätt, på vilket den lokala ledningen av det tekniska

gymnasiet i Örebro ansett riksdagens medgivande angående undervisningens

differentiering kunna tillämpas, bär detta kommit att intaga en särställning,

så till vida att, enligt ledningens eget påstående, undervisningen

på var och en av gymnasiets olika linjer blivit ungefär lika facklig som

i motsvarande fackskola, varjämte, tack vare den längre lärotiden, mera

tid kunnat ägnas åt allmänt tekniska och merkantila ämnen. På samma

sätt har den merkantila undervisningen å den merkantila linjen i Örebro

gjorts mera omfattande än vid övriga tekniska gymnasier. Vad beträffar

den fackliga undervisningen i Örebro ligger en viss svaghet däri, att praktikfordran

är såsom för tekniskt gymnasium begränsad till två månader

före inträdet, medan för inträde i teknisk fackskola fordras en praktiktid

av minst två år. Denna skillnad måste givetvis inverka på undervisningens

karaktär och resultat till förmån för fackskolan. Fråga är, om Örebro

gymnasiets utökade merkantila undervisning, vilken, enligt vad läroverkskollegiet

i Örebro uttalar, skulle vara fullt jämbördig med handelsgymnasiernas,

verkligen är förenlig med det tekniska gymnasiets uppgift.

Det synes uppenbart, att den tekniska delen av undervisningen bär fått

träda tillbaka, så att man med vida större skäl än beträffande de tekniska

gymnasierna i övrigt kan anse, att undervisningen är allt för litet teknisk.

Vilken uppfattning man än må hava i fråga om Örebrogymnasiets linjeuppdelning

och differentiering, måste man konstatera, att tillkomsten av

dessa icke förutsedda anordningar ökat antalet skolformer och därigenom

gjort vårt system av tekniska undervisningsanstalter på mellanstadiet betydligt

mera komplicerat än det skulle hava varit, därest omorganisationen

skett mera i överensstämmelse med det till grund för den av riksdagen

1918 godkända omorganisationsplanen liggande 1916 års sakkunnigas

förslag. Ty det kan icke hava varit de sakkunnigas och ej heller

riksdagens mening, att differentieringen av undervisningen skulle få göras

så stark, att därigenom uppstode olika linjer med anspråk på att i fråga

om facklighet kunna jämställas med tekniska fackskolor.

I åtskilliga yttranden, särskilt de från Västerås och Härnösand, har

starkt framhållits behovet av att de tekniska fackskolornas lärotid utökas

till tre år för att kunna bibringa lärjungarna erforderlig utbildning

samt att samtidigt därmed de teoretiska inträdesfordringarna begränsas

till vad som i vissa ämnen kräves i realskolexamen och att praktikfordran

nedsättes till ett år.

Överstyrelsen finner det ytterst svårt att angiva några bestämda och

generella normer i avseende på arten och storleken av de krav, man anser

sig böra uppställa, för att utbildningen skall anses tillräcklig. Kravet på

lärotidens längd synes vara störst i de elektriska och kemiska facken,

men ej heller där torde en utökning från två till tre år vara absolut

nödvändig.

Givetvis beror mycket på i vad mån de föreskrivna inträdesfordringarna

kunna vederbörligen upprätthållas. I detta avseende har det varit mindre

väl beställt, väsentligen på grund av svårigheten för de unga att skaffa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Samman
fattning.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 140.

sig erforderlig'' kompetens icke blott i avseende å det teoretiska utan

kanske än mer beträffande praktisk utbildning.

För att bereda ökade möjligheter att förvärva den teoretiska kompetensen

har, som bekant, riksdagen år 1924 medgivit, att vid lärlings- och

yrkesskolor må efter överstyrelsens prövning kunna anordnas särskilda

kurser för lärjungar, som önska förbereda sig till inträde i teknisk fackskola.

Överstyrelsen vågar tro, att nämnda kurser skola bliva till avsett

gagn.

Vad beträffar den förberedande praktiska utbildningen ha tyvärr hittills

inga anordningar förefunnits, som varit ägnade att möjliggöra denna

på ett med hänsyn till den tekniska undervisningen tillfredsställande sätt.

Svårigheten särskilt under de senare årens ekonomiska depression och

därav följande arbetslöshet har dels föranlett åtskilliga dispenser från

den i avseende å praktik föreskrivna minimitiden, dels och i synnerhet

medfört, att vid inträdesansökningarnas prövning vederbörande nödgats

godkänna praktik, som alldeles icke varit tillfredsställande i avseende å

arten. Skolöverstyrelsen liar emellertid i anslutning till tidigare åtgärder

föreslagit industriförbundet att söka ordna saken genom att dels uppställa

vissa normer för den praktiska utbildningen i olika varianter, dels

söka förmå ett tillräckligt antal lämpliga arbetsgivare att mottaga arbetselever.

Industriförbundet liar upptagit ärendet till behandling, varför

man torde kunna förvänta, att den betydelsefulla praktikfrågan snart

skall bliva löst. Därigenom bleve ett av de starkaste skälen till kravet på

fackskolornas omläggning borteliminerat. I betraktande av de tekniska

fackskolornas uppgift och den brist på praktisk erfarenhet, som ofta påtalats

i fråga om våra unga tekniker, anser överstyrelsen principiellt

olämpligt att sänka inträdesfordringarna i här berörda avseende, detta

även i fråga om dem, som avlagt realskolexamen. Fn generell eftergift

på denna punkt skulle givetvis så förändra 1‘ackskolornas karaktär, att

fackligheten bleve väsentligt försvagad. Det torde beaktas, att vid fackskolor

i utlandet fordras väsentligt längre praktik, exempelvis i Danmark

ända till fyra år.

Såsom av den här förut lämnade redogörelsen torde hava framgått, äro

de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna var för sig motiverade,

och då de hava även i viss män olika mål samt fördenskull organiserats

på väsentligt olika sätt, vore det tvivelsutan olyckligt att endast

med hänsyn till fackskolornas nu framträdande svaghet i konkurrensen

från gymnasiernas sida företaga sådana förändringar, att den avsedda

olikheten därigenom skulle upphävas eller väsentligt försvagas.

Överstyrelsen avslutar sitt yttrande i nu berörda delar med följande

sammanfattning:

Den lägre tekniska undervisningens nuvarande kompilering i fråga

om skolformerna beror uteslutande därpå, att, jämte de på grundvalen

av tidigare utredningar år 1918 bestämda normalformerna tekniska fackskolor

och tekniska gymnasier, förekomma tekniska elementarskolor, som

icke ännu blivit omorganiserade samt att tekniska gymnasiet i Örebro, i

följd av riksdagens särskilda medgivande och det sätt, på vilket detta

medgivande tillämpats, erhållit en icke avsedd från normalformerna vä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

sentligt avvikande anordning. Vidare torde få anses klarlagt, att de tekniska

faekskolorna liksom även de tekniska gymnasierna äro väl motiverade,

varför det skulle vara en reform bakåt att endast för uniformitetens

skull utjämna skillnaden mellan dem. I varje fall torde man böra avvakta

den ytterligare erfarenhet, som kan vara att vinna genom tillämpningen

av de nya undervisningsplaner och andra anordningar, för vilka

skolöverstyrelsen påkallat vederbörlig medverkan bland annat även av

de industriella föreningarna. Däremot vore det möjligen mera ändamålsenligt

att till avhjälpande av den enligt 1924 års motionärer under krigsåren

uppkomna »överorganisationen» på ett eller annat sätt genomföra

omorganisationen även beträffande de återstående tekniska elementarskolorna

och bringa det just under krigsåren och närmast därefter så starkt

utvecklade Örebroläroverket till närmare överensstämmelse med någon

av skolsystemets normala former.

Överstyrelsen ingår härefter på frågorna om de ifrågavarande läroanstalternas

antal och förläggning, elevtillgången, kostnaderna och eventuella

besparingsmöjligheter. Härom yttrar överstyrelsen bland annat:

1 avseende å läroanstalternas antal och förläggning må erinras, att vid

tiden för den av 1907 års tekniska kommitté företagna utredningen funnos

tekniska elementarskolor och med dem jämförliga läroanstalter till ett förläggning,

antal av 12, fördelade på 10 olika platser.

I sitt år 1912 avgivna betänkande föreslog 1907 års tekniska kommitté

11 omorganiserade och nya läroanstalter — frånsett en gjutmästarskola i

Falun — fördelade å 8 platser, varjämte skulle kvarstå i oförändrat skick

4 läroanstalter å 4 platser. Inalles bleve detta alltså 15 läroanstalter, fördelade

å 12 platser.

I enlighet med 1916 års sakkunnigas förslag skulle de nya och omorganiserade

läroanstalterna, även här bortsett från gjutmästarskolan, hava blivit

13, fördelade på 10 eventuellt endast 8 platser, varjämte även i detta

fall komma de utanför förslaget varande 4 läroanstalterna å 4 platser.

Hela antalet läroanstalter skulle alltså i enlighet härmed blivit 17, fördelat

på 14 eventuellt 12 platser.

Enligt riksdagens år 1918 och senare fattade beslut finnas nu följande

nya eller omorganiserade läroanstalter nämligen: 1 elektroteknisk fackskola

i Västerås, 1 maskinlackskola i Malmö, 1 byggnadsfackskola i Malmö,

1 kemisk fackskola i Malmö, 1 träteknisk fackskola i Härnösand, 1 maskinfackskola

i Eskilstuna, 1 tekniskt gymnasium i Örebro (omfattande 4 linjer:

maskinteknisk, kemisk, elektroteknisk och merkantilt teknisk), 1 tekniskt

gymnasium i Malmö och 1 tekniskt gymnasium i Härnösand.

Dessutom äro bergsskolorna i Filipstad och Falun omorganiserade till

huvudsaklig likhet med tekniska fackskolor.

Av de förutvarande läroanstalterna kvarstå: 1 teknisk elementarskola i

Norrköping, 1 teknisk elementarskola i Borås, byggnadsyrkesskolan i Stockholm,

maskinyrkesskolan i Stockholm samt Chalmerska institutets lägre

avdelning och vävskolan i Borås, vilka icke ännu blivit omorganiserade.

För närvarande finnas alltså av ifrågavarande läroanstalter 11 omorganiserade

eller nya, fördelade till 7 platser, samt 6 icke omorganiserade å

4 platser eller inalles 17 läroanstalter å 11 platser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Koncentration

till större

anstalter.

10 Kung!. May.ts proposition Nr 146.

Det nuvarande tintalet lägre tekniska läroanstalter och det antal platser,

till vilka de äro fördelade, överstiger sålunda icke minimiantalet enligt

1916 års sakkunnigas förslag och överstiger med endast 2 läroanstalter

vad 1907 års tekniska kommitté föreslagit år 1912.

Såsom framgår av det ovan sagda, är den på grundvalen av tidigare

utredningar och förslag av riksdagen år 1918 godkända organisationsplanen

icke ännu fullt genomförd. Även de återstående tekniska elementarskolorna

skulle ju omorganiseras. Ännu saknas de föreslagna fackskolorna

för väg- och vattenbyggnad, för textilindustri samt för trämasse-, cellulosa-

och pappersindustri. Att märka är att varken Borås eller Norrköping

velat åtnöjas med att därvarande tekniska elementarskolor skulle

omvandlas till enbart fackskolor utan dessa skolors styrelser hava fordrat,

att, jämte de nya fackskolorna, de gamla elementarskolorna skulle bibehållas

såsom tekniska gymnasier, allt på sätt som närmare framgår av

Kungl. Maj:ts hithörande propositioner till riksdagen år 1921. Riksdagen

ansåg sig emellertid icke kunna för det dåvarande bifalla förslaget om

utveckling av de ännu återstående tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås till tekniska gymnasier. Beträffande de ifrågasatta fackskolorna

för väg- och vattenbyggnad samt för vävnadsindustri ansåg riksdagen,

att från principiell synpunkt icke vore något att invända mot förslaget,

men att med den föreslagna omorganisationen kunde anstå ännu

något år. Beträffande pappersfackskolan, som skulle förläggas till Värmland,

eventuellt Karlstad, har förslaget därom ännu icke förts vidare. Däremot

har fråga uppstått, att trätekniska fackskolan i Härnösand skulle

givas en mot nyssnämnda skola svarande inriktning. Slutligen må nämnas,

att 1919 års sakkunniga för Chalmerska institutets i Göteborg omorganisation

funnit anledning föreslå, att, sedan institutets högre avdelning framdeles

överflyttats till den för densamma föreslagna nybyggnaden, den

lägre avdelningen skulle avskiljas och omorganiseras till tekniskt gymnasium

jämte tekniska fackskolor lämpligen för maskin- och skeppsbyggnad

sindustri samt för elektrisk industri.

Utan att här ingå på frågan om och när de sålunda ifrågasatta utvidgningarna

av de tekniska läroanstalterna böra genomföras kan emellertid

konstateras, att åtskilliga av de läroanstalter, som föreslagits redan år 1912,

icke ännu blivit upprättade, varför talet om överorganisation i detta avseende

saknar fog. Vad särskilt beträffar frågan om de tekniska gymnasierna

synes intresset för upprättandet av dylika vara så omfattande, att

det näppeligen kan vara riktigt att, såsom från åtskilliga håll gjorts gällande,

denna skolform skulle visat sig vara misslyckad eller att antalet

tekniska gymnasier skulle hava blivit för stort. Att märka är även att

de tekniska gymnasiernas elevtillgång är relativt god.

Beträffande de tekniska läroverkens förläggning framhålla 1924 års

motionärer, att en starkare koncentration borde eftersträvas. Det är givetvis

alldeles riktigt, att sammanförandet av likartad undervisning till större

anstalter till eu viss gräns medför stora pedagogiska och ekonomiska

fördelar. Överstyrelsen bar också städse sökt främja förläggningen av

två eller flera av de tekniska läroanstalterna till samma plats. Men det

kan icke bortses ifrån att de förhandenvarande förhållandena icke alltid

medgiva den koncentration av undervisningsanstalterna, som eljest vore

önskvärd. Det skulle för övrigt möta stora svårigheter att avveckla redan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj: t* proposition Nr l ic.

upprättade läroanstalter, särskilt där kommunerna till fullgörande afsina

åtaganden nedlagt stora kostnader på läroverksbyggnader och dylikt.

Ett av de starkaste skälen till att de tekniska läroverken liksom andra

läroverk blivit förlagda till skilda orter torde vara hänsynen till de studerande,

i det att man velat bereda så många som möjligt tillfälle att under

studietiden bo i sina hem eller åtminstone hava nära tillgång till dem.

Även med hänsyn till lärarnas önskvärda kontakt med vederbörande industriområden

torde eu dylik förläggning vara fördelaktig. Dessa synpunkter

synas hava varit bestämmande för exempelvis den elektrotekniska

fackskolans förläggning till Västerås, och på grund av liknande förutsättningar

har den fristående maskintekniska fackskolan i Eskilstuna växt

fram. överstyrelsen skulle dock för sin del icke hava något emot en

koncentrering av den tekniska undervisningen till färre och större anstalter,

därest denna kunde ske utan allt för stora skador och olägenheter,

som kanske mer än uppvägde de med koncentrationen avsedda fördelarna.

Såväl i de merornnämnda motionerna som i åtskilliga yttranden framhäves

tilloppet av inträdessökande som ofelbart mått på graden av en

läroanstalts lämplighet och livsduglighet, och den omständigheten, att

några av de nyinrättade fackskolorna hava allt för få elever, anse motionärerna

otvivelaktigt visa, att våra tekniska undervisningsanstalter blivit

överorganiserade till den grad, att en beskärning nu måste ske.

Vad beträffar elevtilloppet såsom mått på eu läroanstalts lämplighet

och livsduglighet kan detta mått möjligen vara användbart beträffande

enskilda anstalter, vilka såsom ekonomiska företag äga olika förutsättningar

att vara lämpliga och måhända äro nödsakade att konkurrera med

och bekämpa varandra. Då staten upprättat ett flertal läroanstalter av

i huvudsak samma slag, torde man emellertid böra utgå från att dessa

skola vara likställda i fråga om lämplighet och att den konkurrens, som

liär kan komma i fråga, bör begränsas till undervisningens resultat utan

att avse den ena eller andra anstaltens existens, vilken det torde tillkomma

statsmakterna att pröva med vederbörlig hänsyn till det helas väl.

Elevtillgångens växlingar och fördelning å de olika läroanstalterna

framgår närmare av särskilda, vid överstyrelsens skrivelse fogade tabeller

över de tekniska läroverkens elevantal. Såsom av däri förekommande

uppgifter kan beräknas utgjorde antalet av de under femårsperioden 1910

—1914 i de dåvarande tekniska elementarskolorna nyinskrivna lärjungarna

761, varav 279 eller i runt tal 37 procent kommo på skolan i Örebro, medan

av motsvarande antal, som för femårsperioden 1920-^1924 uppgick till

1,006, nämnda skola emottagit ej mindre än 500 eller nära 50 procent.

1 avseende på orsakerna till nämnda förskjutning kan man möjligen

peka på det förhållandet, att de tekniska elementarskolorna i allmänhet

under en lång tid höllos tillbaka av hänsyn till den år 1907 påbörjade utredningen

och det stora reformförslag, som följde därav ar 1912, medan

ledningen av tekniska elementarskolan i Örebro icke lät sig hindras därav

i fråga om denna skolas utveckling. Överstyrelsen, som först efter år

1918 fått med den tekniska undervisningen att skaffa, anser sig icke kunna

bedöma, i vad mån den angivna uppfattningen angående förhållandena

före nämnda tid är riktig. Däremot tror sig överstyrelsen kunna vitsorda,

att den skillnad i fråga om utrustning, lärarkrafter och undervisningsplaner,

som dessförinnan må hava förefunnits, under de senare aren

Elev
tillgången.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:tu proposition Nr 1-Ui.

väsentligen bortarbetats, därigenom att även andra läroanstalter än den

i Örebro blivit tillgodosedda, så att i berörda avseende numera knappast

finnes någon reell anledning för inträdessökande att föredraga tekniska

läroverket i Örebro framför något av de övriga. Att så ändå alltjämt sker

torde till stor del bero därpå, att även för elevtillströmningen traditionen

har sin betydelse.

Vid jämförelse med de nya tekniska fackskolorna är dessutom att märka

den förut omnämnda betydande skillnaden i inträdesfordringar och att

fackskolorna, trots ett omfattande upplysningsarbete, ännu äro alltför litet

kända icke blott bland ungdomen och de ungas målsmän utan även inom

de industrikretsar, skolorna äro avsedda att tjäna. Betydelsen av det

senare framhålles även från Örebroliåll särskilt i avseende å det ringa

elevantalet å den i Örebro inrättade merkantila linjen, vilken dock allt

ifrån början haft stödet av läroanstaltens gamla förbindelser och ett i

det hela stort elevmaterial för rekryteringen. Även 1924 års motionärer

hava erkänt de tekniska fackskolornas svåra ställning, nämligen i allmänhet

i fråga om konkurrensen med de äldre till tekniska gymnasier omdanade

elementarskolorna. Det torde vara självklart, att denna ställning blivit

ytterligare försvårad därigenom, att Örebrogymnasiet uppdelats i linjer,

som erbjuda fackskolornas undervisning med bibehållande av gymnasiets

lägre inträdesfordringar och dess även enligt Örebrostyrelsens yttrande

lockande »studentexamen» och förnämligare etikett.

Icke minst torde den nästan allt sedan fackskolornas tillkomst rådande

ekonomiska depressionen hava verkat återhållande på dem, som eljest

kunde hava önskat utbildning i teknisk fackskola. Den tid, som förflutit

efter de tekniska fackskolornas tillkomst har varit allt för kort och förhållandena

under denna tid hava varit allt för onormala för att man på

grund av den ringa elevtillslutningen redan nu skulle kunna döma om

dessa skolors lämplighet och livsduglighet. Det är väl också mycket troligt,

att såsom här förut framhållits elevantalet i de övriga tekniska läroanstalterna,

bland dem även fackskolorna, skulle varit större, om örebrogymnasiet

icke fått utvidga sig utöver sin vid omorganisationsplanens

uppgörande avsedda ram.

Vad åter angår elevantalet å de kvarvarande tekniska elementarskolornas

olika linjer är att märka, att detta städse varit ringa å de kemiska

och byggnadstekniska linjerna, men att det i övrigt varit tillfredsställande

samt att dessa skolors elevtillgång icke synes hava rönt något mera

avsevärt inflytande av de övriga skolornas tillkomst eller förändrade organisation.

Skolöverstyrelsen skulle icke hava något att invända mot en

indragning av ifrågavarande linjer, därest detta vore av någon avsevärd

betydelse. Om samtidigt verkstadsarbetet borttoges från skolschemat och

ersattes av viss praktikfordran samt de därigenom ledigblivna timmarna

ansloges till laborationer och en utökning av den merkantila undervisningen,

så vore därmed den förut ifrågasatta omorganisationen till tekniska

gymnasier i huvudsak gjord. En omorganisation till enbart tekniska

fackskolor skulle stå rakt i strid mot de lokala myndigheternas och

andra intresserades hestämda uppfattning. Den skulle för övrigt ej heller

vara motiverad med hänsyn till den elevtillgång, dessa relativt allmänt

lagda tekniska läroanstalter haft och alltjämt ha. Den ekonomiska betydelsen

av förenämnda omläggning skall belysas i det följande.

Förut har något berörts betydelsen av läroanstalternas förläggning med

hänsyn till elevernas hemorter. Vid undersökning av den för handenvaran
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Majds proposition Nr 146.

de elevtillgången vid varje skola visar sig att, såsom här efteråt intagna

tablå A utvisar, flertalet elever äro hemmahörande i den stad och det län,

varest skolan är belägen. Beträffande örebroläroverket finner man dock,

att endast 28—29 procent av elevantalet kommer från Örebro stad och län

samt att, även om angränsande Kopparbergs, Värmlands och delvis Västmanlands

län räknas till denna skolas område, mer än hälften av elevantalet

kommer från mera avlägsna orter. Denna hälft skulle således i avseende

å resekostnader och dylikt med ungefär samma fördel kunnat begagna

sig av de övriga hithörande läroanstalterna. Även i avseende härå kommer

man alltså till att örebroläroverket blivit onödigt stort samt att en

viss begränsning här icke skulle betyda någon minskning i ungdomens

studiemöjligheter, så länge det finnes gott utrymme i andra motsvarande

skolor.

Tablå A.

De ordinarie lärjungarnas vid de tekniska läroverken fördelning med hänsyn

till hemorten vårterminen 1925.

Läroverkets ort

Lärjungarnas hemorter

Antal

Procent

Malmö.

Malmö stad............

47

47

Skåne utom Malmö.......

39

39

86

Andra orter............

15

14

Örebro.

Örebro stad............

50

18

Örebro län utom staden ....

28

10,5

28,5

Kopparbergs län.........

25

9

Värmlands län..........

17

7

Västmanlands län........

8

2,5

18,5

Andra orter............

145

53

Norrköping.

Norrköpings stad........

36

51,5

Länet utom staden.......

9

12,5

64

Andra orter............

25

36

Borås.

Borås stad............

29

56

Älvsborgs län utom staden . .

9

17

73

Andra orter............

14

27

Härnösand.

Härnösands stad.........

15

31,3

Norrland i övrigt........

29

60,4

91,7

Andra orter............

4

8,3

Västerås.

Västerås stad...........

2

18

Västmanlands län utom staden

1

9

27

Andra orter............

8

73

Eskilstuna.

Eskilstuna stad .........

77

90

Länet utom staden.......

3

4

94

Andra orter............

5

6

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition Nr 146.

Med avseende på elevtillgången vid de tekniska läroverken överhuvud

taget är att märka, att denna tidigare varit utsatt för starka växlingar.

Liknande växlingar hava förekommit även vid andra läroanstalter såsom

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, vilka även de lida av försvagad

elevtillgång under nuvarande tid. Då man beaktar, att dessa skolor tidigare,

exempelvis i början av 1880-talet, hade ytterst få, ibland endast 4

elever, men att de det oaktat varit till sådant gagn, att de för 1907 års

tekniska kommitté syntes förebildliga för hur hela den lägre tekniska

undervisningen borde ordnas, och på senare årtiondena gått ytterligare

framåt, så torde man ej böra låta sin uppfattning om de nyinrättade tekniska

fackskolorna allt för mycket påverkas av att deras elevtillgång för

närvarande är oegentligt liten. Tydligt är, att nyssberörda växlingar på

ett eller annat sätt sammanhänga med de ekonomiska konjunkturerna,

och dessa gå, som bekant, mer eller mindre regelbundet upp och ner. Man

torde alltså kunna vänta en förbättring mer eller mindre snart. Det under

de senaste åren förefintliga antalet ordinarie lärjungar vid de olika tekniska

läroverken redovisas närmare i följande tablå B.

Tablå B.

Uppgift ä antalet ordinarie lärjungar vid statens tekniska läroverk

under höstterminerna 1919—1925.1

Antal ordinarie lärjungar höstterminerna

Tekniska läroverket i

Klass

1919—1925

1919

1920

1921

1922

1923

1924

1925

Norrköping:

I

I M

29

17

29

12

28

12

24

12

23

13

27

7

23

8

Teknisk elementarskola

II

B

5

3

4

8

9

5

7

1 K

4

5

4

2

1

5

4

t M

7

15

11

8

9

12

5

III

1 B

1

6

4

3

6

11

5

1 K

5

3

3

3

2

1

4

Summa

—

68

73

66

60

63

68

56

I

36

35

33

28

21

17

17

Bords:

II

\ M

22

16

19

19

15

14

9

Teknisk elementarskola

B

I K

8

3

2

1

2

2

1

3

4

t M

14

16

12

17

15

14

10

III

B

3

1

—

—

2

1

1

1 K

3

9

5

2

—

2

—

Summa

—

86

82

72

69

57

52

41

1 M = mekanisk eller maskinteknisk avdelning.

B = byggnad steknisk avdelning.

K = kemisk-teknisk avdelning.

E = elektroteknisk avdelning.

Merk = merkantilt teknisk avdelning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14(>.

15

Tekniska läroverket i

Klass

Antal ordinarie lärjungar höstterminerna

1919—1925

1919

1920

1921

1922

1923

1924

1925

Örebro:

Teknisk elementarskola

(till och med vårter- minen 1921) och

tekniskt gym- nasium

Summa

I

II

in

M

B

K

E

Merk

; M

B

K

E

Merk

92

27

8

12

37

40

6

16

23

123

33

6

46

29

5

10

33

in

34

13

55

8

25

6

37

106

55

15

32

7

33

10

46

4

109

40

15

29

7

45

12

31

7

97

43

12

24

10

40

14

26

6

85

35

16

28

5

34

9

22

8

—

261

283

289

308

295

271

242

Malmö:

II

M

B

46

—

—

—

—

—

—

Teknisk elementarskola

1

. K

2

—

_

_

_

_

_

(till och med vårter-

M

31

40

—

—

—

_

_

minen 1921)

inJ

B

7

2

—

—

—

_

_

K

3

2

—

—

—

—

—

Tekniskt gymnasium

I

31

31

23

SO

21

17

16

II

—

24

27

25

24

16

15

III

—

—

21

20

19

21

12

Maskinfackskola

I

22

27

30

31

18

14

5

II

—

18

24

18

26

20

13

Husbyggnadsfackskola

I

—

9

3

9

4

3

9

I!

—

—

7

3

7

4

3

Kemisk fackskola

I

_

_

4

4

2

4

6

II

—

—

—

4

4

2

3

Summa

—

147

153

139

144

125

101

82

Härnösand:

I

37

—

—

—

—

—

—

M

10

16

—

—

—

—

—

Teknisk elementarskola

n

B

3

7

—

_

_

_

_

(till och med vårter-

K

6

4

—

_

_

_

_

minen 1922)

M

10

10

14

—

---

—

_

in

B

1

1

7

—

—

—

_

K

6

6

4

—

—

—

—

Tekniskt gymnasium

i

—

24

17

15

15

13

10

ii

—

—

20

15

17

15

17

in

—

—

—

17

12

18

8

Träteknisk fackskola

i

_

4

3

5

1

4

4

ii

—

—

4

—

3

—

3

Summa

—

73

72

69

52

48

50

42

Väster ds:

i

30

31

24

10

7

5

8

Elektroteknisk fackskola

ii

—

28

23

16

9

6

2

Summa

—

30

59

47

26

16

11

10

Eskilstuna:

i

—

—

—

38

25

34

32

Maskinfackskola

ii

—

—

—

47

31

21

24

III

—

—

—

32

40

31

14

Summa

—

—

—

—

117

96

86

70

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

för de

tekniska

läroverken.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 14<i.

1924 års motionärer liksom styrelsen för tekniska gymnasiet i Örebro

med flera framhålla särskilt, att statens kostnader för undervisningen,

för elev räknat, ställa sig väsentligt billigare i Örebrogymnasiet än i de

övriga läroanstalterna. Enligt av styrelsen för Örebrogymnasiet på grundvalen

av de tekniska läroverkens elevantal och stater för budgetåret 1924—

1925 gjorda beräkningar skulle kostnaderna för lärjunge och år i Örebro

uppgå till 536 kronor, i Malmö till 1,188 kronor, i Härnösand till 1,258 och

i Västerås till 3,545 kronor. Härom anför skolöverstyrelsen i huvudsak:

Det torde emellertid böra beaktas, att de tekniska fackskolornas lärotid

är endast två år, medan för örebroläroverkets alla avdelningar lärotiden

är tre år, att alltså den totala kostnaden blir vad fackskolorna beträffar

endast två gånger men för Örebroläroverket tre gånger den årliga. Detta

gäller naturligtvis ej allenast i avseende å statens kostnader utan även

vad angår vederbörande kommuners omkostnader för läroverkshus, rektorsbostad

med mera samt de studerandes utgifter för vistelsen vid skolan,

mistad arbetsinkomst o. s. v. Likaså synes hava förbisetts, att vid

läroverken i Malmö och Härnösand besparingar uppstått i följd av att

vissa tjänster lämnats vakanta, att antalet extra lärartimmar i flera fall

minskats o. s. v., medan tekniska gymnasiet i Örebro väsentligt överskridit

sin stat och för den skull lätt särskilda förstärkningsanslag, vilket

endast i mindre omfattning kommit de övriga läroanstalterna till del.

Bortsett från dessa felaktigheter i förenämnda beräkningar finner skolöverstyrelsen

emellertid själva betraktelsesättet alldeles oriktigt.

Staten har redan tidigt funnit anledning upprätta tekniska läroanstalter

på olika orter i landet och efter långvariga ingående utredningar godkänt

en ny plan för den lägre tekniska undervisningens ordnande, enligt

vilken skulle upprättas tekniska fackskolor och tekniska gymnasier förlagda

till skilda områden i landet. Denna plan har i huvudsak blivit följd.

Att nu, då ogynnsamma ekonomiska förhållanden tillika med den under

högkonjunkturen för högt uppdrivna produktionen av tekniker överhuvud

taget minskat tilloppet till de tekniska läroanstalterna väsentligt

under vad som skulle vara normalt, och innan de nya läroanstalterna blivit

mera allmänt kända och fått visa sina möjligheter, åter nedlägga dessa

och kanske helt beröva den ena eller andra orten den tekniska läroanstalt,

den kanske länge ägt eller gjort stora uppoffringar för i form av läroverksbyggnader

och dylikt, kan väl knappast komma i fråga. Ett dylikt

tillvägagångssätt skulle stå i uppenbar strid med en för framtiden anlagd,

rationell plan för undervisningens utveckling och därför och på längden

medföra avsevärda ekonomiska förluster för det allmänna, om ock för

ögonblicket någon ekonomisk vinst vore att göra. I betraktande av konjunkturväxlingarna

synes icke otroligt, att man om några år åter skulle

finna de nedlagda läroanstalterna behövliga och kanske kräva deras upprättande

på nytt. Om alltså tekniska läroanstalter böra upprätthållas på

de orter, där sådana nu finnas, och för de undervisningsuppgifter, de

efter ingående utredningar prövats höra avse, så måste ju statens utgifter

för dessa läroanstalter i stort sett betraktas såsom ofrånkomliga och

dessutom väl grundade. Ur statens synpunkt blir årskostnaden för elev

helt enkelt en kvot av statens för samtliga de tekniska läroverken sammanlagda

utgifter dividerad med summan av samtliga läroverkens elevantal.

Hur detta elevantal för tillfället fördelats och hur i följd av olik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition Kr 14(>. IT

formig fördelning elevkostnaden vid de olika läroanstalterna kan komma

att ställa sig spelar i detta avseende icke någon roll, såvida det icke på

någon plats hopas så många elever, att därigenom uppstå extra kostnader,

som eljest icke skulle erfordrats. Ser man saken på detta siitt, vilket

ur allmän synpunkt torde vara det enda riktiga, så skall man finna, att

många av Örebroläroverkets elever, till exempel å den mekaniska linjen,

som för närvarande omfattar två parallellavdelningar, hellre bort hänvisas

till andra med den mekaniska linjen i Örebro jämförliga skolor, till

exempel maskinfackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö eller tekniska

gymnasiet i Härnösand. Likaså skulle för närvarande ungefär hela den

elektriska linjen i Örebro kunnat få rum i elektrotekniska fackskolan i

Västerås, utan att kostnaden därstädes därigenom ökats i nämnvärd grad.

Däremot skulle en dylik utjämning uppenbarligen medfört väsentliga besparingar

i Örebro därigenom, att minst den ena av därvarande parallellavdelningar

kunnat indragas och även kostnaderna för extra undervisning

genom lärjungarnas indelning i laborations-, språk- och gymnastikgrupper

minskats i samma mån som antalet dylika grupper bleve mindre

stort.

Ehuru enligt överstyrelsens mening nedläggning av någon av de nu

existerande läroanstalterna icke bör äga rum, bör man naturligtvis icke

underlåta att göra besparingar på alla håll, där sådana utan större skada

kunna åstadkommas.

Bland redan företagna besparingar vill överstyrelsen erinra om att vissa

ordinarie tjänster lämnats vakanta eller indragits, nämligen i Malmö och

i Härnösand, varjämte lärjungarna i svagt besatta avdelningar undervisats

gemensamt med andra, varigenom även vissa besparingar i arvoden

för extra lärare uppkommit. Huvudsakligen med hänsyn härtill hava

staterna för nämnda skolor minskats i Malmö från 129,200 till 120,000 kronor

och i Härnösand från 75,600 till 62,950 kronor. Även för andra av de

tekniska läroverken liava staterna minskats, där detta utan allt för stor

olägenhet kunnat ske. I några fall hava ytterligare besparingar blivit

möjliga exempelvis i Malmö, där besparingen å den till 120,000 kronor

minskade staten och övriga anslagsmedel utgjorde 12,996 kronor för budgetåret

1923—1924 och 13,790 kronor för budgetåret 1924—1925.

Då det kan vara av intresse att se, vilka besparingar en indragning av

den ena eller andra linjen eller fackskolan skulle kunna medföra, har

skolöverstyrelsen gjort detaljerade utredningar i avseende därå.

Vad då först beträffar de sedan gammalt svagt besatta kemiska och

byggnadstekniska linjerna vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås befinnes, att en indragning av dessa icke skulle medföra större

besparingar för statsverket än i Norrköping 525 kronor och i Borås 1,050

eventuellt kanske 2,000 kronor, så länge nuvarande ordinarie lärare finnas

kvar. Då kemilektorn i Norrköping avgår eller år 1930 inträder i

pensionsåldern, skulle en ytterligare besparing av kanske 5—6,000 kronor

bliva möjlig motsvarande skillnaden mellan lektorsavlöningen och arvodet

för vissa extralärartimmar. Någon förflyttning av nämnde lektor lär

ej kunna genomföras. På liknande sätt vore någon ytterligare besparing

tänkbar för framtiden även i Borås.

Det kan emellertid icke bortses ifrån att undervisningen vid de tekniska

elementarskolorna skulle bliva rätt mycket lidande på dessa indrag
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 121 käft. (Nr 146.) 2

Eventuella

besparings
möjligheter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14(i.

ningar, varför åtgärden icke är att rekommendera. Däremot skulle överstyrelsen

anse mera lyckligt, om dessa återstående tekniska elementarskolor,

såsom vederbörande skolstyrelser och ortsmyndigheter redan tidigare

påyrkat, omorganiserades till tekniska gymnasier, vilket ävenledes

skulle kunna medföra någon besparing men framför allt skulle möjliggöra

vissa förbättringar i undervisningen.

Med avseende å en eventuell indragning av den svagt besökta kemiska

fackskolan i Malmö visar utredningen, att den genom indragning av denna

möjliga besparingen stannar vid 1,575 kronor, tills lektor Hector avgår

eller år 1927 inträder i pensionsåldern, då en ytterligare besparing motsvarande

dennes avlöning skulle kunna ske. Dessa besparingar, tillsammans

högst 7—8,000 kronor, motsvara alltså, bortsett från eventuella dyrtidstillägg,

statsverkets verkliga årskostnader för den nuvarande kemiska

fackskolan i Malmö.

Vad angår trätekniska fackskolan i Härnösand skulle dennas indragning

minska anslagsbehovet för läroverket därstädes med 4,025 kronor och

efter lektor Hellboms år 1928 förestående avgång med ytterligare kanske

5—6,000 kronor. Samtidigt skulle emellertid Härnösandsskolan i övrigt

bliva pedagogiskt försvagad, vilket med hänsyn till densammas redan nu

svaga ställning torde böra undvikas.

Om de sålunda angivna besparingarna läggas samman, kunde beloppet •

kanske synas avsevärt nog, men det vore uppenbarligen att allt för mycket

beskära möjligheterna till kemisk-teknisk undervisning i landet, om

såväl den kemiska fackskolan i Malmö och trätekniska fackskolan i Härnösand

som de kemiska linjerna i Norrköping och Borås bleve indragna,

i så fall återstod© för denna undervisning blott kemiska linjen vid tekniska

gymnasiet i Örebro. Enligt överstyrelsens mening böra endast de

kemiska linjerna i Norrköping och Borås komma i fråga till indragning,

nämligen genom därvarande tekniska elementarskolors omläggning till

tekniska gymnasier.

Beträffande husbyggnadstekniska fackskolan i Malmö anser skolöverstyrelsen,

att tanken på en indragning av denna skulle vara ganska orimlig,

eftersom denna skola, förutom den annorlunda lagda byggnadsyrkes

skolan i Stockholm, iir den enda i landet, som meddelar husbyggnadstek

nisk undervisning på mellanstadiet — bortsett från de byggnadstekniska

linjerna i Norrköping och Borås, vilka alltid haft få, ofta inga elever och

enligt vad här förut framhållits skulle komma att försvinna vid de tekniska

elementarskolornas avsedda omorganisation. Eu indragning av

byggnadsfackskolan i Malmö skulle också stöta på rätt stora organisatoriska

svårigheter. Någon större besparing skulle nämligen icke därigenom

kunna vinnas utan att viktiga lärartjänster indroges och innehavarna förflyttades

till andra läroanstalter, något som dels skulle verka i hög grad

neddragande på Malmöläroverket i övrigt, dels knappast kunna genomföras

förr än i eu framtid, då liknande lärartjänster bliva lediga på

andra håll.

Vad slutligen angår elektrotekniska flickskolan i Västerås, så är ju obestridligt,

att eu avsevärd besparing skulle vinnas för statsverket, om

denna nedlades, i runt tal 40,000 kronor årligen, men även denna skola är

den enda i sitt slag i landet, och det vore säkerligen icke välbetänkt att

lämna hela den elektriska verksamheten i avsaknad av möjlighet till sådan

lägre teknisk utbildning, som fackskolan är avsedd att bibringa. Visserligen

meddelas undervisning i elektroteknik även vid de tekniska gym
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts proposition Nr 140.

nasierna, och särskilt den elektrotekniska linjen i Örebro utgives för att

i fråga om facklighet vara likvärdig med fackskola. Men fackskolan erbjuder

den för de studerande icke oväsentliga fördelen av kortare lärotid,

varjämte fackligheten måste bliva mindre stor, då såsom i Örebro för inträde

i skolan fordras endast två månaders praktik, än när enligt fackskolans

bestämmelser praktiken omfattar en tid av minst två år. Tack

vare de laboratorieanordningar staten förskaffat elektrotekniska fac-kskolan

i Västerås, vilkas motsvarighet endast i mindre omfattning förefinnes

vid tekniska gymnasiet i Örebro, synes Västeråsskolan även hava de

allra bästa förutsättningar att meddela den elektrotekniska undervisningen

sådan som den verkligen bör vara. Den nära kontakten med landets

största elektroindustriella företag bör också kunna vara undervisningen

i denna skola till betydande gagn. Statsmakterna hava efter noggrann

prövning funnit, att såsom förläggningsort för eu elektroteknisk

fackskola Västerås vore att föredraga framför Örebro. Ingenting har inträffat,

ägnat att föranleda ändring häri. Ty den omständigheten, att den

elektrotekniska fackskolan i Västerås nu har för få elever och att det finnes

flera elever å elektrotekniska linjen i Örebro, bevisar enligt överstyrelsens

mening varken att skolan är överflödig eller att den är olämplig.

Nämnda förhållande beror säkerligen dels på den kort efter skolans tillkomst

inträdande ekonomiska lågkonjunkturen, dels på den stora överproduktionen

av tekniskt utbildade, särskilt å elektrotekniska linjen i

Örebro, dels ock på den större dragningskraft Örebroläroverket utövar

tack vare sina äldre förbindelser, lägre inträdesfordringar och i mångas

ögon förnämligare prägel såsom tekniskt gymnasium med teknisk studentexamen

som mål, vilket allt lätt nog kan synas uppväga fördelen av

en mera praktisk utbildning och en förkortning av studietiden vid skolan.

Alla dessa omständigheter torde dock vara av övergående natur. Den

ekonomiska konjunkturen håller redan på att förbättras, den olyckliga

överproduktionen av elektrotekniker kommer så småningom att absorberas,

och vad som för den elektrotekniska fackskolan i Västerås fattas i

fråga om dragningskraft torde komma att utjämnas, sedan vidtagna åtgärder

för att underlätta uppfyllandet av inträdesfordringarna hunnit

verka någon tid och samtidigt skolan blivit mera känd.

Skolöverstyrelsen finner sig därför alldeles icke kunna tillstyrka indragningen

av elektrotekniska fackskolan i Västerås. Skulle någon indragning

av anstalter för elektroteknisk undervisning på ifrågavarande

skolstadium företagas, så borde denna med större skäl drabba den elektrotekniska

linjen i Örebro, vilken visserligen är något äldre än den elektrotekniska

fackskolan i Västerås men tillkommit genom en fristående utökning

av Örebroläroverket utan samband med den omsorgsfullt genomtänkta,

av riksdagen godkända planen för den lägre tekniska undervisningens

ordnande i övrigt. Det skulle icke medföra någon större olägenhet

att koncentrera den elektrotekniska fackundervisningen till Västerås,

snarare tvärtom. Elektroteknisk undervisning borde naturligtvis alltjämt

förekomma även vid Örebroläroverket nämligen såsom vid de tekniska

gymnasierna i övrigt, men det borde icke vidare tillåtas, att nämnda

undervisning finge svälla ut på ett med hänsyn till behovet av elektrotekniker

och för elevtillgången vid den elektrotekniska fackskolan i Västerås

skadligt sätt. I den mån indragningen av den elektrotekniska linjen

i Örebro minskar antalet undervisningstimmar i elektroteknik för därvarande

två lektorer i nämnda ämne och maskinlära med ritning, böra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

dessa utan olägenhet kunna tagas i anspråk för annan undervisning, som

nu bestrides av extra lärare, exempelvis i matematik, mekanik eller vissa

delar av fysiken.

Vad så beträffar den merkantilt tekniska linjen i Örebro, vilkens borttagande

eller bibehållande givit upphovet till de meromnämnda motionerna

och hela denna av dem föranledda utredning, så anser skolöverstyrelsen,

att frågan därom sedd ensamt för sig är av ganska underordnad

betydelse. Den merkantila linjen må för den skull enligt Örebrostyrelsens

önskan gärna bibehållas tillsvidare såsom ett försök. Såsom i det

föregående påvisats, är det emellertid av synnerlig vikt, att Örebrogymnasiets

elevantal begränsas på ett med hänsyn till den tekniska undervisningen

och elevtillgången i det hela lämpligt sätt. I sådant avseende

anser skolöverstyrelsen angeläget, att gymnasiets fjärde parallellavdelning,

vilken, hittills uppehållen medelst extra anslag, måste betraktas såsom

en tillfällig anordning, snarast möjligt avvecklas. Men därmed synes

ock höra följa att någon av gymnasiets olika linjer indrages.

Skolöverstyrelsen lämnar härefter en utförlig redogörelse för sammanhanget

mellan Örebrogymnasiets linjeindelning och dess fjärde parallellavdelning.

I fråga om det närmare innehållet av denna redogörelse tilllåter

jag mig hänvisa till överstyrelsens utredning. Här torde allenast

vara nödigt erinra om följande:

Då den tekniska elementarskolan i Örebro i överensstämmelse med 1918

års riksdagsbeslut förvandlades till tekniskt gymnasium, organiserades

detta gymnasium på tre parallella avdelningar med en viss differentiering

i fråga om undervisningen. Dessa avdelningar motsvarade i huvudsak

elementarskolans tre linjer: den mekaniska, den kemiska och den elektrotekniska.

Sedan riksdagen därefter på extra stat beviljat medel till inrättande

av en fjärde parallellavdelning vid gymnasiet, bar där funnits även

en merkantilt teknisk linje.

Härefter fortsätter överstyrelsen:

Undersöker man nu, huru den tekniska gymnasiet i Örebro av riksdagen

medgivna friheten i fråga om undervisningens differentiering och

lärjungarnas fördelning å de olika linjerna tillämpats, så finner man

följande:

Undervisningen har differentierats till sådan grad att, såsom 1918 års

departementssakkunniga befarade, det tekniska gymnasiet i Örebro närmast

blivit en samling av tekniska fackskolor. Samtidigt har läroverket

i avseende å elevtillgången dragit fördel av gymnasiets i jämförelse med

fackskolorna lägre inträdesfordringar och förnämligare anseende. Detta

allt har varit i hög grad menligt särskilt i avseende å elevtillgången för

de nyinrättade tekniska fackskolorna.

Friheten beträffande elevernas fördelning till de olika linjerna har tilllämpats

så, att elevantalet å somliga linjer tillåtits bliva så stort, att tidtals

ytterligare parallellavdelningar utöver de av riksdagen medgivna

uppkommit, medan elevantalet å andra linjer varit relativt ringa. Medel

till täckande av de genom detta större antal avdelningar förorsakade

extra kostnaderna hava, i den mån de ordinarie och extra anslagen icke

räckt, erhållits genom särskilda förstärkningsanslag, som styrelsen på
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

KungJ. Maj:ts proposition Nr 140.

kallat under åberopande av riksdagens bär förut omnämnda medgivande

i fråga om lärjungarnas friare fördelning de olika linjerna emellan.

Denna frihet har inneburit en it‘ke obetydlig fördel för utvecklingen av

tekniska läroverket i Örebro, men å andra sidan har den, sådan den i

verkligheten blivit tillämpad, varit till mycket betydande förfång för det

lägre tekniska undervisningsväsendets utveckling på andra håll och för

ett lyckligt genomförande av den plan för den lägre tekniska undervisningens

ordnande, som riksdagen funnit sig böra godkänna. Den i del

föregående närmare berörda överproduktionen av tekniker, som till väsentlig

del härrör från den nyss påpekade starka ansvällningen av de mekaniska

och elektriska linjerna i Örebro, kommer sannolikt att länge göra

sig ofördelaktigt gällande.

Skolöverstyrelsen erkänner villigt det förtjänstfulla arbete, vederbörande

rektor och styrelse nedlagt på utvecklingen av tekniska elementar - skolan, sedermera tekniska gymnasiet i Örebro, och överstyrelsen har

städse sökt främja varje sunt strävande i avseende därå, men överstyrelsen,

som har att öva inseende över den lägre tekniska undervisningen i

det hela, finner sig förpliktad tillse, att utvecklingen sker i överensstämmelse

med de grunder, riksdagen godkänt, och så, att icke andra av riksdagen

beslutade läroanstalter bliva otillbörligt eftersatta.

Då på grund av förhållandena en beskärning av anstalterna för den

lägre tekniska undervisningen nu blivit aktuell, kan överstyrelsen efter

omsorgsfullt övervägande icke finna annat, än att, såsom redan förut

framhållits, denna beskärning främst bör avse den fjärde parallellavdelningen

och den därmed sammanhängande komplicerade linjeindelningen

av det tekniska gymnasiet i Örebro, vilka anordningar i själva verket äro

de enda, som i någon mån framkallats av den av 1924 års motionärer berörda

högkonjunkturen och som kunna anses innebära någon ”överorganisation”.

Skolöverstyrelsen anser alltså beträffande tekniska gymnasiet i Örebro,

att dess fjärde parallellavdelning nu bör successivt avvecklas och i

samband därmed gymnasiets linjeindelning regleras, så att undervis

ningens eventuella differentiering de olika linjerna emellan icke drager

några särskilda kostnader. En uppdelning av gymnasiets parallellavdelningar

eller linjer i ytterligare parallellavdelningar skulle således icke

vidare få förekomma, utan att liksom beträffande parallellavdelningar vid

andra statens läroanstalter, i varje särskilt fall vederbörligt medgivande

därtill dessförinnan erhållits. Då på förenämnda sätt antalet linjer normalt

skulle bliva begränsat till tre och således en av gymnasiets nuvarande

fyra linjer måste indragas, så anser överstyrelsen, att på förut angivna

skäl indragningen bör träffa den elektriska linjen. Efter denna indragning

skulle den tekniskt merkantila linjen kunna bibehållas vid sidan

om de förutvarande mekaniska och kemiska linjerna. Huru differentieringen

av undervisningen de olika linjerna emellan sedermera skall vara

beskaffad torde ankomma på Kungl. Maj:t att föreskriva.

De besparingar, som genom förenämnda åtgärder skulle vinnas vid tekniska

gymnasiet i Örebro, utgöra dels extra anslaget till fjärde parallellavdelningen,

24,000 kronor, dels arvoden för ett avsevärt antal extralärartimmar

och diverse andra utgifter, för vilka förstärkningsanslag hittills

tagits i anspråk, i allt bortåt 30,000 kronor.

Skolöverstyrelsens

förslag beträffande

tekniska

gymnasiet

i Örebro.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Samman
fattning.

22 Kungi. Maj:ts proposition Nr 140.

Såsom en sammanfattning av sina i det föregående angivna åsikter i

de spörsmål, utredningen avsett, gör överstyrelsen följande uttalande:

1. De tekniska fackskolorna liksom de tekniska gymnasierna, sådana de

angivas i den till grund för 1918 års riksdags beslut liggande utredningen,

äro var för sig väl motiverade.

2. De kvarvarande tekniska elementarskolorna böra i och för skolsyste

mets förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras till tekniska gymnasier.

En förenkling enbart genom indragning av dessa skolors kemiska

och byggnadstekniska linjer skulle väsentligt försvaga ifrågavarande skolor

utan att medföra någon mera avsevärd besparing för statsverket.

3. Intet av de nuvarande tekniska gymnasierna bör nedläggas, utan

denna skolform bör än ytterligare komma till användning vid sidan av de

tekniska fackskolorna och liandelsgymnasierna samt de allmänna läroverkens

real- och latingymnasier, vilka, ehuru sidoställda, alla hava olika

mål — de tre förstnämnda huvudsakligen att utbilda för direkt utträde i

det praktiska livet.

4. Beträffande de tekniska fackskolorna bör, trots deras ringa elevantal,

ingen indragning eller organisationsförändring företagas, utan vidare

erfarenhet avvaktas.

5. Kraftiga åtgärder böra vidtagas för att underlätta förvärvandet av

för inträde i fackskolorna föreskriven teoretisk och praktisk kompetens

dels genom inrättandet vid lärlings- och yrkesskolor av förberedande kurser,

enligt av riksdagen år 1924 lämnat medgivande, och dels genom att

vederbörande industriorganisationer bereda erforderlig möjlighet till lämplig

praktisk utbildning.

6. Statliga elevstipendier böra inrättas vid de tekniska fackskolorna.

7. Beträffande tekniska gymnasiet i Örebro bör iakttagas,

a) att dess fjärde parallellavdelning, såsom för undervisningsbehovet i

det hela numera obehövlig, bör successivt avvecklas;

b) att i samband därmed gymnasiets elektrotekniska linje bör indragas;

c) att differentieringen av undervisningen i vissa undervisningsämnen

de återstående tre parallellavdelningarna eller linjerna emellan bör närmare

bestämmas genom föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t i den

ordning, som tillämpas beträffande de tekniska läroverken i övrigt, varvid

en av linjerna tills vidare må försöksvis erhålla en mera merkantil

läggning än de övriga, samt

d) att de olika parallellavdelningarna eller linjerna icke vidare må uppdelas

i ytterligare parallellavdelningar utan att, såsom i fråga om andra

statens läroanstalter, vederbörligt medgivande därtill dessförinnan erhållits

i varje särskilt fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 /6''.

I anledning av skolöverstyrelsens utredning och förslag rörande de

tekniska Läroverken har styrelsen för tekniska gymnasiet i Örebro till

Kungl. Maj:t ingivit en skrivelse, aArseende att bemöta vissa av skolöverstyrelsen

gjorda uttalanden.

Gent emot skolöverstyrelsens uttalande, att Örebrogymnasiet sökt bryta

sig ut ur den av riksdagen fastställda organisationsplanen för de tekniska

läroverken framhåller gymnasiestyrelsen, att den organisation och omfattning,

som tekniska gymnasiet i Örebro erhållit, i varje detalj fastställts

av Kungl. Maj:t och riksdagen, samt att riksdagen, gent emot tidigare

ansatser till beskärning av läroverket, uttryckligen fastslagit, dels att

Örebroskolan skulle erhålla en särställning och en något avvikande form

i förhållande till andra tekniska gymnasier, dels att detta icke innebure

ett frångående av riksdagens förut fattade beslut med avseende på den

tekniska undervisningen utan snarare ett steg i riktningen att fora läroanstalten

framåt till undervisningens och det allmännas båtnad, dels slutligen

att, då en fortsatt utveckling av detta läroverk måste lända till stort

gagn för den tekniska utbildningen och för den svenska industrien, riksdagen

önskade, att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande Örebrolaroverkets

ytterligare utbyggande.

Ej mindre egendomligt förefölle ett annat av skolöverstyrelsen åberopat

motiv för de föreslagna åtgärderna mot tekniska läroverket i Örebro

eller hänsynen till rikets övriga tekniska läroverk, för vilkas utveckling

Örebroläroverket förmenades hava varit till betydande förfång. Om något

behövde reformeras i en organisation, som, oaktat all omsorg och de bästa

avsikter vid dess utformning, ej visat sig i allo motsvara förväntningarna

och, såsom i detta fall, de bildningssökandes och det praktiska livets behov,

kunde det väl ej vara riktigt att, såsom skolöverstyrelsen föresloge, hämma

och beskära den del av organisationen, som visat sig särskilt livskraftig

och bärande, samt beteckna denna som en osund och onaturlig utväxt, som

hämmade och förkvävde andra delar av organisationen.

Skolstyrelsen lämnar vidare en redogörelse för örebroläroverkets utveckling

samt för förhållandet med parallellavdelningarna och de olika

facklinjerna vid skolan samt framhåller, att läroverkets organisation vuxit

fram på ett fullt naturligt sätt på grund av det ständigt stegrade tilloppet

av lärjungar.

I fråga om skolöverstyrelsens förslag att indraga den Garde parallellavdelningen

vid Örebrogymnasiet erinrar skolstyrelsen, att det icke vore

sagt att en beskärning av gymnasiet skulle komma att öka antalet lärjungar

i de svagare besökta tekniska fackskolorna i Malmö, Härnösand oc li

Västerås. För inträde vid dessa läroverk fordrades bland annat minst två

års industriell praktik, men för inträde i tekniska gymnasiet i Örebro liksom

i övriga tekniska gymnasier endast två månaders praktik. De nuvarande

konjunkturerna hade medfört, att antalet inträdessökande med längre

tids praktik väsentligt nedgått.

Till bemötande av skolöverstyrelsens förslag att i samband med indragningen

av örebrogymnasiets fjärde parallellavdelning nedlägga den elektrotekniska

linjen anför skolstyrelsen bland annat följande:

Man får ej förbise den väsentliga olikheten i inträdesfordringarna vid

fackskolan för elektroteknik i Västerås och vid den elektrotekniska linjen

av tekniska gymnasiet i Örebro. Vid den förra läroanstalten fordras föi

inträde två års praktik, för inträde vid den senare endast två månaders

Styrelsen för

tekniska

gymnasiet

i Örebro.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skolöversty
relsen.

24 Kungl. May.ts proposition Nr 146.

praktik. I dessa förhållanden vill skolöverstyrelsen icke veta av någon

ändring. Nu förhåller det sig- emellertid så, att av de 50 lärjungar, som

under innevarande läsår tillhöra tekniska gymnasiets elektrotekniska linje,

endast 7 vid inträdet i läroverket företett intyg om så lång praktik, att

de kunnat vinna inträde i tekniska fackskolan i Västerås. En indragning

av den elektrotekniska linjen i Örebro skulle sålunda icke väsentligt öka

lärjungeantalet i tekniska fackskolan i Västerås utan i huvudsak ha till

följd, att de möjligheter till en fördjupad utbildning i elektroteknisk riktning,

som nu stå den från realskolan utgångna ungdomen och även annan

ungdom till buds, skulle avklippas. Med de tekniska läroverkens nuvarande

organisation lärer det icke vara möjligt att överflytta mer än ett ringa

fåtal av den elektrotekniska linjens i Örebro lärjungar till Västerås.

Att en indragning av denna linje skulle förorsaka tekniska läroverket

i Örebro vida starkare avbräck än den förut ifrågasatta indragningen av

den merkantilt tekniska linjen ligger i öppen dag. Den elektrotekniska

linjen vid läroverket i Örebro tillkom 1915 på initiativ av skolans lärare

och styrelse, såsom den forsta läroanstalt i sitt slag i riket. Den nådde

hastigt, tack vare skickliga och nitiska lärare samt enskilda personers

offervilliga bidrag till utrustningen, en kraftig utveckling. Tidtals har den

varit läroverkets mest besökta linje, och dess tillkomst har utan tvivel

varit en av de främsta anledningarna till läroverkets kraftiga utveckling

under det sista årtiondet. Den styrka linjen vunnit, vittnar oförtydbart, att

den fyllt ett verkligt behov, och att elektroteknisk undervisning kan bedrivas

med verklig framgång, även om den icke ställes i omedelbart beroende

av den elektriska industrien i Västerås.

Linjens indragning i samband med en avveckling av läroverkets fjärde

parallellavdelning skulle beröva läroverket minst en tredjedel av dess lärjungar,

utan att flertalet av dem, som sålunda utestängas, skulle ha möjlighet

till motsvarande utbildning på annat håll.

Över vad styrelsen för Örebrogymnasiet i förutberörda skrivelse anfört

och hemställt har yttrande infordrats från skolöverstyrelsen, som dels,

under bemötande av åtskilliga i skrivelsen gjorda uttalanden, ytterligare

utvecklat sin ståndpunkt i frågan, dels ock överlämnat, bland annat, yttrande

i ämnet av överstyrelsens sakkunniga i fråga om undervisning i

elektroteknik, vari dessa uttala den uppfattningen, att det skulle vara

synnerligen önskvärt, att båda de ifrågavarande skolorna — i Örebro och

Västerås — bereddes tillfälle att tills vidare fortsätta sin verksamhet.

Avslutningsvis yttrar överstyrelsen:

Huvudfrågan gäller tydligtvis ett ståndpunktstagande till två skilda

vägar: Skall den lägre tekniska undervisningen på ett sätt, som är hinderligt

för det tekniska undervisningsväsendet i allmänhet, koncentreras till

Örebro, eller skall den i överensstämmelse med förut tillämpade principer

och riksdagens beslut i fråga om förläggningen av senast upprättade läroanstalter,

exempelvis elektrotekniska fackskolan i Västerås, upprätthållas

på olika platser i landet? Ansluter man sig till tanken på starkare koncentration

och vill taga konsekvensen att nedlägga bland annat några av

de senast upprättade fackskolorna, då bör man följa motionärernas, respektive

örebroledningens, förslag. Vill man däremot bibehålla decentralisationen

och laga så, att även de tekniska fackskolorna få tillfälle att på

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition Nr 146.

olika platser i landet växa fram, då synes ofrånkomligt att, såsom skolöverstyrelsen

föreslagit, en begränsning av Örebroläroverket nu måste ske.

Till genmäle mot vad skolöverstyrelsen i nu omförmälda skrivelse anfört

har styrelsen för tekniska gymnasiet i Örebro till Kungl. Maj:t inkommit

med ytterligare en skrift i ärendet. Beträffande de anförda skälen och

motskälen tillåter jag mig hänvisa till skrivelserna i fråga.

Såsom framgår av skolöverstyrelsens utredning rörande antalet lärjungar

vid statens tekniska läroverk under höstterminerna 1919—1925 (se

sid. 14—15) har elevantalet vid vissa läroverk och linjer under hela nämnda

tidsperiod varit abnormt lågt. I fråga om nästan samtliga läroanstalter

gäller, att lärjungeantalet under de 3 å 4 sista åren befunnit sig i konstant,

i många fall hastigt sjunkande. Även en och annan skola, som tidigare

haft ett någorlunda tillfredsställande elevantal, synes därför nu vara

på väg att avfolkas.

Såsom exempel på skolor, vilka under hela tidsperioden varit svagt besökta,

kunna nämnas husbyggnadsfackskolan i Malmö, där sammanlagda

lärjungeantalet i båda klasserna varit högst 12 och lägst 7, kemiska fackskolan

i Malmö med högst 9 och lägst 6 elever samt trätekniska fackskolan

i Härnösand med högst 7 och lägst 4 lärjungar. I elektrotekniska fackskolan

i Västerås utgjorde antalet lärjungar i båda klasserna tillhopa

höstterminen 1920 visserligen 59, men elevantalet vid skolan har därefter

år för år minskats och uppgick höstterminen 1925 allenast till 10. Även

ett par andra av här ifrågavarande skolor visa i fråga om elevfrekvensen

en starkt sjunkande tendens. Så har maskinfackskolans i Malmö elevantal,

som höstterminen 1921 uppgick till 54, för varje år minskats och utgjorde

höstterminen 1925 endast 18, och tekniska elementarskolan i Borås

har sett sitt lärjungeantal sjunka från 86 under hösten 1919 till 41 under

hösten 1925. Vad elevantalet vid de kvarvarande tekniska elementarskolorna

beträffar, är för övrigt att märka att detta under hela sjuårsperioden

varit mycket lågt å de kemiska och byggnadstekniska linjerna: i

Norrköping å den kemiska linjen respektive 9, 8, 7, 5, 3, 6, 8 och å den

byggnadstekniska respektive 6, 9, 8, 11, 15, 16, 12 samt i Borås å den

kemiska linjen respektive 11, 14, 8, 3, 2, 5, 4 och å den byggnadstekniska

respektive 3, 1, 0, 2, 4, 2, 1. Tekniska läroverket i Örebro, vars elevantal

under nämnda tidsperiod utgjort högst 308 (hösten 1922) och lägst 242

(hösten 1925), har att uppvisa en svagt besatt merkantilt-teknisk linje

med högst 16 (hösten 1924) och lägst 11 elever (hösten 1922).

Det ligger i öppen dag att med ett så obetydligt elevantal, som åtskilliga

av de här förut berörda läroanstalterna uppvisa, kostnaden för undervisningen,

per elev räknat, måste bliva oproportionerligt stor.

Vad beträffar orsakerna till den dåliga elevfrekvensen, torde vara obe
-

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ordinarie

reservationsanslaget

till

tekniska läroverk.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 14(>.

stridligt, att den nu rådande ekonomiska depressionen spelat en mycket

stor roll. I fråga om fackskolorna har säkerligen jämväl den omständigheten

inverkat, att dessa läroanstalter äro jämförelsevis nya och mindre

kända av den stora allmänheten. En fullt uttömmande förklaring på förhållandet

kunna dessa båda faktorer dock icke anses lämna. Man kan

därför knappast undgå att draga den slutsatsen, att den nuvarande organisationen

för tillgodoseende av behovet av teknisk undervisning är något

för stort tilltagen. I vilken grad »överorganisation» ägt rum torde emellertid

för närvarande icke vara möjligt att fastställa. Vid en prövning

av denna fråga lärer man nämligen behöva bygga på erfarenhet, inhämtad

under några år med mera normala konjunkturer i fråga om elevrekryteringen

än de nu rådande. Först sedan en dylik erfarenhet vunnits

har man erhållit eu säkrare grundval för bedömande av frågan huruvida

och i så fall vilka ändringar i den nuvarande organisationen av den lägre

tekniska undervisningen lämpligen böra vidtagas, därvid även spörsmålet

om en koncentrering av undervisningen till ett färre antal läroanstalter

bör komma under övervägande. Jag anser följaktligen, att för

närvarande ingen rubbning i denna organisation bör äga rum, utan att

man bör inskränka sig till vidtagande av vissa åtgärder, som kunna underlätta

kommande indragningar.

Av det anförda torde framgå, att jag i nu förevarande sammanhang

icke anser mig kunna till behandling upptaga frågan om omorganisation

av de två kvarvarande tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås

till tekniska gymnasier eller att omedelbart förorda en successiv avveckling

av fjärde parallellavdelningen vid tekniska gymnasiet i Örebro

och i samband därmed till indragning av den elektrotekniska linjen

vid sagda gymnasium.

De åtgärder, som nu lämpligen synas kunna vidtagas, inskränka sig i

huvudsak till en vakanssättning av sådana ledigblivna lektorstjänster,

vilkas innehavare undervisa i de läroanstalter eller å de linjer, som på

grund av den svaga elevfrekvensen närmast ifrågakomma till indragning.

För att möjliggöra dylik vakanssättning ämnar jag i annat sammanhang

hemställa, att Kungl. Maj:t ville anbefalla skolöverstyrelsen

att, när ledighet uppstår å lektorstjänst vid de tekniska läroverken, före

befattningens ledigförklarande anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:t

samt avvakta Kungl. Majtts beslut i saken.

* *

*

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 493,200 kronor. Anslaget

är fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:

Tekniska elementarskolan i Norrköping .................. kronor 46,500

Tekniska elementarskolan i Borås......................... » 46,500

Tekniska gymnasiet i Örebro.............................. » 121,225

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 14(i.

Tekniska läroverket i Malmö ............................

Tekniska läroverket i Härnösand..........................

Tekniska fackskolan i Västerås...........................

Tekniska fackskolan i Eskilstuna..........................

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ............................................

kronor 120,000

» 62,950

» 39,000

» 35,300

» 21,725

Summa kronor 493,200

Med avseende å de för de särskilda läroanstalterna i anslaget ingående

anslagsposterna har skolöverstyrelsen för budgetåret 1926—1927 föreslagit

nedsättning av anslagsposten för tekniska läroverket i Malmö med 7,900

kronor och förhöjning av anslagsposten för tekniska fackskolan i Eskilstuna

med 1,000 kronor. I övrigt skulle anslagsposterna till de särskilda

läroanstalterna utgå med sina nuvarande belopp. Posten till arvoden åt

extra lärare och vikarier m. in. föreslås höjd med 3,700 kronor. Reservationsanslaget

till tekniska läroverk skulle således enligt överstyrelsens

förslag för hudgetåret 1926—1927 utgå med ett belopp av 490,000 kronor.

Vad beträffar den i det föregående berörda, av skolöverstyrelsen förordade

omorganisationen av tekniska elementarskolorna i Norrköping och

Borås till tekniska gymnasier, har överstyrelsen uttalat, att förändringen

syntes kunna utan avsevärd olägenhet anstå ännu någon tid.

Nedsättningen av anslagsposten för tekniska läroverket i Malmö skulle

enligt överstyrelsens framställning, som ansluter sig till av läroverkets

styrelse framlagda förslag, möjliggöras dels därigenom, att ur läroverkets

stat avfördes en av de i densamma uppförda 12 lektorsbefattningarna,

dels genom minskning av den i nämnda stat ingående anslagsposten till

arvoden åt extra lärare.

Den lektorstjänst, som överstyrelsen sålunda föreslagit till indragning,

uppfördes i staten från och med den 1 juli 1922, men har, med hänsyn till

det ringa lärjungeantalet i två av de till läroverket hörande fackskolorna:

hushyggnadsfacks.kolan och kemiska fackskolan, på grund av Kung!.

Maj:ts beslut den 3 februari 1922 och den 7 december 1923 icke tillsatts.

Ej heller har å sagda tjänst vikarie varit förordnad.

Den i läroverkets stat nu ingående anslagsposten till arvoden åt extra

lärare utgör 14,000 kronor, beräknad för 80 veckotimmar. Skolöverstyrelsen

anser sig med hänsyn till de senaste årens erfarenhet kunna föreslå,

att nämnda anslagspost nu minskas till 11,900 kronor, motsvarande extralärararvoden

för 68 veckotimmar.

Mot skolöverstyrelsens ovan angivna förslag beträffande det tekniska

läroverket i Malmö har jag ingen erinran att göra.

I förhållande till det nu till läroverket utgående ordinarie anslaget in
-

Tekniska

läroverket

i Malmö.

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Tekniska

fackskolan

i Eskilstuna
-

28 Kungl. Maj.is proposion Nr 146.

nebära nyss angivna ändringar i läroverkets stat en kostnadsminskning

av 7,900 kronor. Den i reservationsanslaget till tekniska läroverk ingående

anslagsposten för tekniska läroverket i Malmö bör i enlighet härmed

från och med budgetåret 1926—1927 bestämmas till 112,100 kronor.

I nämnda reservationsanslag ingår vidare, såsom nämnt, för tekniska

fackskolan i Eskilstuna ett belopp av 35,300 kronor.

Den av Kungl. Maj:t den 22 maj 1925 för nämnda fackskola fastställda

staten upptager, bland andra poster, till belysning och renhållning ett belopp

av 1,000 kronor samt till uppvärmning (bidrag till kostnaden) ett belopp

av 3,000 kronor. Sistnämnda kostnad delar staten med Eskilstuna

stad, som har sina lärlings- och yrkesskolor inrymda i samma byggnad, i

vilken staden tillhandahåller de för fackskolan erforderliga lokalerna.

Fackskolans styrelse har i skrivelse till skolöverstyrelsen anmält, att berörda

anslagspost till belysning och renhållning visat sig otillräcklig. Styrelsen

har därvid meddelat, att utgifterna för belysning och renhållning,

vilka under förra halvåret 1923 utgjort 1,735 kronor 30 öre, under budgetåret

1923—1924 uppgått till 2,952 kronor 59 öre och under budgetåret 1924—

1925 beräknades komma att uppgå till minst sistnämnda belopp. Ifrågavarande

utgifter hölle sig således vid omkring 3,000 kronor för år eller

2.000 kronor mera än ovannämnda i staten för ändamålet anslagna belopp.

Samtidigt meddelade styrelsen, att statens bidrag till kostnaderna för uppvärmning

borde kunna nedsättas till 2,500 kronor. Då övriga i fackskolans

stat för olika utgiftstitlar anslagna belopp ej kunde anses för högt

tillmätta, och man därför ej utan olägenhet kunde från dem fylla ifrågavarande

belopp, syntes det styrelsen önskvärt, att anslagsposten till belysning

och renhållning från och med budgetåret 1926—1927 höjdes till

3.000 kronor.

Enligt av fackskolans rektor sedermera lämnad uppgift hava ifrågavarande

utgifter för belysning och renhållning för budgetåret 1924—1925

utgjort 2,671 kronor 28 öre.

Vidare har styrelsen i nämnda skrivelse erinrat, hurusom behovet av

laboratorievaktmästare vid fackskolan länge varit i hög grad kännbart.

Sedan emellertid skolans vaktmästarbefältning från och med den 1 oktober

1924 erhållit ny innehavare, som vore väl kunnig i mekaniskt arbete

och skötsel av maskiner samt delvis även i enklare elektriskt montagearbete,

hade denne vid sidan av sin vaktmästarsyssla även tjänstgjort såsom

laboratorievaktmästare. Vaktmästarens göromål hade härigenom i

högst väsentlig grad ökats, så att den enligt skolans stat utgående vaktmästaravlöningen,

650 kronor jämte fri bostad med bränsle, vartill komme

ytterligare 650 kronor såsom vaktmästare vid Eskilstuna stads lärlingsoch

yrkesskolor, ej längre kunde anses utgöra skälig ersättning för hans

arbete. Det vore därför önskligt, att skolans vaktmästare såsom ersätt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. May.ts proposition Nr 146.

ning för sin tjänstgöring såsom laboratorievaktmästare av statsmedel tillerkändes

ett årligt arvode av 650 kronor, medan hans avlöning i övrigt

skulle bibehållas oförändrad.

För beredande av den ifrågasatta ökningen av anslagsposten till belys

ning och renhållning under samtidigt föreslagen nedsättning av anslags

posten till uppvärmning samt för beredande av den föreslagna ersättningen

till skolans vaktmästare bär styrelsen slutligen hemställt, att skolans

ordinarie anslag måtte höjas med 2,150 kronor.

Vad angår skolstyrelsens hemställan om ökade medel till belysning och

renhållning, under samtidig nedsättning av anslagsposten i skolans stat

till uppvärmning, anför skolöverstyrelsen, bland annat, följande:

Överstyrelsen anser sig böra erinra därom, att i övriga tekniska läroverks

stater ifrågavarande utgiftsposter äro sammanförda till en post. Så

synes kunna ske jämväl beträffande förevarande fackskola. Såsom framgår

av det föregående äro berörda utgiftsposter i skolans nu gällande stat

upptagna med sammanlagt 4,000 kronor. Överstyrelsen får även erinra,

att ifrågavarande kostnader delvis skola bäras av Eskilstuna stad, som

disponerar vissa delar av skolhusbyggnaden. Med hänsyn tagen till storleken

av motsvarande post i staterna för övriga tekniska läroverk finner

sig överstyrelsen emellertid kunna tillstyrka en ökning av sist angivna

belopp med 500 kronor till 4,500 kronor. Till gäldande av de statsverkets

kostnader för ifrågavarande ändamål, som tilläventyrs icke kunna bestridas

inom ramen av det sålunda föreslagna beloppet, synas efter vederbörlig

prövning erforderliga medel kunna ställas till skolstyrelsens förfogande

från extra anslaget till »ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för

tekniska läroverk».

Beträffande styrelsens hemställan om beredande av medel till ersättning

åt skolans vaktmästare för tjänstgöring såsom laboratorievaktmästare

yttrar överstyrelsen bland annat:

Avsaknaden av en laboratorievaktmästare har föranlett behov av biträde

vid laborationsövningarna, sedan skolan genom av riksdagen anvisat

särskilt anslag erhållit en för skolans ändamål behövlig laboratorieutrustning.

På av skolöverstyrelsen gjord framställning i ämnet anvisade

Kungl. Maj:t den 29 maj 1925 för beredande av medel till ersättning åt

biträde vid laborationer vid skolan ett belopp av högst 490 kronor att utgå

ur reservationsanslaget till tekniska läroverk. I berörda framställning uttalade

överstyrelsen, att då behovet av dylikt biträde torde återkomma

alltjämt, till dess laboratorievaktmästare kunde bliva anställd, syntes kostnaden

härför böra upptagas i skolans stat. I anslutning härtill finner sig

överstyrelsen med anledning av styrelsens ovannämnda förslag nu böra

tillstyrka, att en ny anslagspost »biträde vid laborationer» å 500 kronor

beräknas ingå i skolans stat för budgetåret 1926—1927. Givetvis må det

bero på framtida särskild prövning av fackskolans styrelse, huruvida och

i vilken omfattning ersättning för sådant biträde må utgå till skolans

vaktmästare, varvid förutsättes såsom självfallet, att till denne ersättning

icke må utgå för annan tjänstgöring än som kan anses falla utanför hans

ordinarie tjänstgöringsskyldighet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departe

mentschefen.

Extra lärare

och vikarier

m. in.

Departe
mentschefen.

Parallellavdelningar

vid

tekniska fackskolan

i

Eskilstuna.

30 Kung!. Maj:ts proposition Nr 140.

I anslutning till vad skolöverstyrelsen därom anfört vill jag för min del

tillstyrka, dels att, med uteslutande av den för fackskolan i Eskilstuna

gällande staten av de i densamma ingående anslagsposterna å sammanlagt

4,000 kronor till belysning och renhållning samt till uppvärmning, i

samma stat bland utgiftstitlarna uppföres en anslagspost å 4,500 kronor

till uppvärmning (bidrag till kostnaden), belysning, renhållning m. m.,

dels ock att i samma stat uppföres en ny anslagspost å 500 kronor till biträde

vid laborationer.

Vid bifall till detta mitt förslag kommer den i reservationsanslaget till

tekniska läroverk ingående anslagsposten för fackskolan i Eskilstuna att

ökas med 1,000 kronor till 36,300 kronor.

Beträffande den för de tekniska läroverken gemensamma anslagsposten

till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov anser

överstyrelsen försiktigheten bjuda, att densamma för mötande av icke nu

beräkneliga behov höjes från 21,725 kronor till 25,425 kronor.

Såsom framgår av vad jag senare i annat sammanhang kommer att

meddela, har å reservationsanslaget till de tekniska läroverken under

årens lopp uppstått en besparing å cirka 92,000 kronor. En av orsakerna

härtill synes vara, att förevarande gemensamma anslagspost icke behövt

i sin helhet tagas i anspråk. Vid sådant förhållande synes ej nödigt höja

densamma, utan torde i stället posten kunna något sänkas. Beloppet torde

— med beaktande av önskvärdheten att reservationsanslagets slutsumma

avrundas till helt tusental kronor — kunna sättas till 18,425 kronor.

Under förutsättning av bifall till vad jag sålunda föreslagit beträffande

reservationsanslaget till tekniska läroverk bör detta anslag för budgetåret

1926—1927 utgå med ett belopp av 483,000 kronor.

För uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna utgår för innevarande budgetår ett extra anslag av 6,300

kronor.

Styrelsen för fackskolan har nu, med förmälan att det torde bliva nödvändigt

att under läsåret 1926—1927 uppdela fackskolans första och andra

klass i vardera två parallellavdelningar, anhållit, att för budgetåret 1926—

1927 måtte för uppehållande av parallellavdelningar vid skolan anvisas

ett extra anslag till samma belopp som för innevarande budgetår eller

6,300 kronor.

Skolöverstyrelsen anför härom: Det kunde synas som om den omständigheten,

att andra statens tekniska fackskolor hava relativt få elever bort

föranleda avslag på ifrågavarande framställning. Då emellertid enligt skolans

katalog 90 procent av skolans elever äro hemmahörande i Eskilstuna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition Nr 146. 31

stad, anser sig överstyrelsen icke böra avstyrka styrelsens ifrågavarande

anhållan.

Ifrågavarande anslag synes för budgetåret 1926—1927 böra utgå med

oförändrat belopp, 6,300 kronor, och torde förslag därom böra föreläggas

riksdagen.

Beträffande den fjärde parallellavdelningen vid tekniska gymnasiet i

Örebro har skolöverstyrelsen, såsom jag i det föregående nämnt, föreslagit

en successiv indragning av densamma, så att under läsåret 1926—1927 parallellavdelning

skulle finnas endast i gymnasiets andra och tredje klasser.

I enlighet härmed hemställer överstyrelsen, att för nämnda budgetår

det nu utgående extra anslaget å 24,000 kronor måtte minskas med 8,000

kronor till 16,000 kronor.

Såsom jag förut uttalat, synes mig den fjärde parallellavdelningen böra

tillsvidare bibehållas oförändrad. För ändamålet erfordras således jämväl

för nästkommande budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor; och hemställer

jag, att förslag om anvisande av detta belopp förelägges riksdagen.

Till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan

och ett tekniskt gymnasium i Örebro anvisade riksdagen på extra

stat för år 1919 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

I samband med omorganisationen av tekniska elementarskolan i Örebro

till tekniskt gymnasium anvisades därefter på extra stat för år 1921 till

utrustning av ett maskinlaboratorium vid gymnasiet ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Hos skolöverstyrelsen har nu styrelsen för läroanstalten gjort framställning

om anvisande av 45,000 kronor till ytterligare utrustning av nämnda

maskinlaboratorium.

Till stöd härför anför styrelsen bland annat följande:

Den nu föreliggande planen till fullständigande av utrustningen av gymnasiets

maskinlaboratorium avser dels en komplettering i vissa hänseenden

av den förut anskaffade utrustningen, dels ock huvudsakligen anskaffning

av en ånganläggning, bestående av ångpanna, kolvångmaskin, ångturbin

och ångackumulator.

Apparaterna för materialprovning behöva fullständigas med vissa maskiner

och apparater. Likaledes är det önskvärt att erhålla eu centrifugalfläkt

för att samtliga för olika lufttryck och olika ändamål avsedda

luftkomprimeringsmaskiner måtte kunna studeras vid sidan av varandra.

Vid maskinlaboratoriets första utrustning ansågs det på grund av de

begränsade medel, som stodo till förfogande, nödvändigt att avstå från

anskaffning av eu ånganläggning, som skulle förbrukat hela det av riksdagen

anvisade anslagsbeloppet och ändock knappast kunnat göras så fullständig,

att den i allt motsvarat undervisningens behov. Styrelsen beslöt

därför med skolöverstyrelsens godkännande att för de medel, som i första

hand anvisades, anskaffa de mindre dyrbara maskiner av olika typer, som

Departe
mentschefen.

En fjärde

parallellavdelning

vid

tekniska gym

nasiet i

Örebro.

Departe
mentschefen
-

Laboratorieutrustning

vid

tekniska gymnasiet

i

Örebro.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

32 Kungl. May.ts proposition Nr 146.

måste ingå i maskinlaboratoriets utrustning för att ändock kunna giva

laborationsövningarna största möjliga mångsidighet och omväxling.

Det torde dock vara ofrånkomligt att snarast möjligt bereda gymnasiet

erforderliga medel för anskaffning av en för dess maskinlaboratorium

lämpad ånganläggning. Lektorn i maskinlära vid gymnasiet Georg Nordberg

har upprättat förslag till en ånganläggning, som genom de möjligheter

den erbjuder att på ett mångsidigt sätt åskådliggöra ångans användning

för såväl kraft- som värmebehov bör bli av stort värde för

läroverket.

Enligt ett av Nordberg uppgjort förslag till komplettering av utrustning

av maskinlaboratoriet skulle kostnaden härför uppgå till ett belopp

av 45,000 kronor. Beträffande den närmare specifikationen å olika anslagsposter

tillåter jag mig hänvisa till förslaget.

Skolöverstyrelsen har i avgivet yttrande över skolstyrelsens framställning

gjort följande uttalande:

Överstyrelsen vill vitsorda behovet av att den ifrågasatta kompletteringen

av läroverkets maskinlaboratorium äger rum, så att laborationsövningarna

må kunna bedrivas i den omfattning och på det sätt, som

målet för undervisningen i maskinlära och därmed sammanhörande ämnen

oavvisligt kräver. Berörda behov är för handen och är lika stort,

vare sig den vid läroverket nu befintliga av överstyrelsen i annat sammanhang

berörda fjärde parallellavdelningen indrages eller icke.

Överstyrelsen kan också vitsorda, att de för läroverkets laboratorieutrustning

förut av riksdagen anslagna medlen använts med sparsamhet

och god urskillning på ett i betraktande av medlens begränsning mycket

tillfredsställande sätt. Att utrustningen ändå icke blivit tillräcklig beror

givetvis på att anslagen varit för knappt tilltagna.

Den kostnadsberäkning, som åtföljer det nu föreliggande förslaget till

ifrågavarande komplettering av maskinlaboratoriet slutar på ett belopp

av 45,000 kronor. Det synes överstyrelsen, att genom ett realiserande av

förslaget endast i den mest oundgängliga omfattning anslagsbehovet

skulle kunna nedbringas till 30 000 kronor. Anslagsbeloppet bör odelat

anvisas. Liksom i andra liknande fall torde anslaget böra beviljas i form

av reservationsanslag. Även torde såsom vanligt böra bestämmas, att förslag

till mera betydande anskaffning skall underställas skolöverstyrelsens

prövning och vara av överstyrelsen godkänt, innan anslagsmedlen få

användas.

Enligt vad skolöverstyrelsen inhämtat av den av riksräkenskapsverket

utgivna budgetredovisningen för budgetåret 1924—1925 finnas å ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk till nästföljande budgetår reserverade

medel till belopp av 92,062 kronor 83 öre. Därest Kungl. Maj:t

ej skulle finna skäl att till instundande riksdag göra framställning om

anvisande av särskilt anslag till här ifrågavarande ändamål, hemställer

överstyrelsen, att nämnda belopp, 30,000 kronor, måtte anvisas att utgå

av reserverade medel å reservationsanslaget till tekniska läroverk.

Genom vad i ärendet anförts har jag blivit övertygad om att läroverkets

maskinlaboratorium tarvar ytterligare komplettering, för så vitt laborationsövningarna

skola kunna bedrivas i tillräcklig omfattning och på

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 146. 33

lämpligt sätt. Jag anser mig dock ej kunna förorda högre belopp än

15,000 kronor. Ett anslag av denna storlek synes mig tillräckligt för att

avhjälpa de värsta brister, som i angivna hänseenden föreligga. Plan för

inköpen torde böra underställas skolöverstyrelsen för godkännande.

Såsom skolöverstyrelsen erinrat, finnes enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1924—1925 å omförmälda reservationsanslag

reserverade medel till belopp av 92,062 kronor 83 öre. Med hänsyn

till denna reservations storlek synes mig lämpligt, att det av mig för

nyssberörda ändamål förordade anslagsbeloppet, 15,000 kronor, anvisas

att utgå från samma reservation; och torde således riksdagens medgivande

härtill böra inhämtas.

I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning anvisade riksdagen

till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell

vid tekniska elementarskolan i Borås för budgetåret 1925—1926 såsom

extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

Till grund för Ivungl. Maj:ts ifrågavarande framställning låg eu av

styrelsen för nämnda skola gjord framställning om anslag dels till upprättande

av ett maskinlaboratorium för en beräknad kostnad av 25,000

kronor, dels ock till komplettering av den för undervisningen i verkstadsarbete

avsedda uppsättningen av maskiner, varför kostnaden beräknades

till 10,000 kronor. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1924 förklarade

skolöverstyrelsen, att den föreslagna utrustningen för ett maskinlaboratorium

vore starkt behövlig för undervisningens ändamålsenliga bedrivande

samt att anskaffningen ej längre borde uppskjutas, överstyrelsen

förklarade sig vidare dela skolstyrelsens uppfattning, att den till

verkstaden hörande materiellen vore försliten och jämförelsevis föråldrad,

så att den behövde ersättas eller kompletteras. Kostnaderna för ångpanneanläggning

och ångmaskin kunde dock enligt överstyrelsens mening

beräknas något lägre än vad i den av skolstyrelsen åberopade kostnadskalkylen

angivits, varför anslaget till maskinlaboratoriet borde kunna begränsas

till 20,000 kronor. Detta belopp föreslogs av överstyrelsen till fördelning

på två år, varigenom för budgetåret 1925—1926 skulle erfordras

endast hälften eller 10,000 kronor. Anskaffningen av verkstadsmateriell

borde, om den, såsom överstyrelsen ansåge riktigt, för närvarande begränsades

till det mest oundgängliga, kunna ske för en kostnad av 5,000

kronor, vilket belopp syntes böra i sin helhet anvisas för budgetåret

1925—1926.

Vid framläggande av 1925 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln,

uttalade jag, att jag genom vad i ärendet anförts blivit övertygad

om att det läge åtskilligt berättigat i de krav, som framförts av styrelsen

för tekniska elementarskolan i Borås. För den tekniska undervisningen

vore det givetvis av den största betydelse, att vederbörande läroverk

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 121 käft. (Nr 146.) 3

Laboratorie

utrustning vi

tekniska de

mentarskolai

i Bords.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Laboratorieutrustning

vid

tekniska elementarskolan

i Norrköping.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

disponerade över tillräcklig och modern materiell. Inrättandet av ett

maskinlaboratorium, som länge utgjort ett önskemål för skolan, syntes

mig med hänsyn härtill knappast längre kunna uppskjutas. Jag förklarade

mig vidare anse, att den ifrågasatta förnyelsen och kompletteringen

av övrig undervisningsmateriell borde äga rum. De av översty

relsen föreslagna beloppen, utgörande för budgetåret 1925—1926 tillsammans

15,000 kronor, kunde jag dock ej helt godtaga, utan tillstyrkte

ett anslag för ändamålet av 12,000 kronor, vilket belopp även blev av

riksdagen anvisat.

Under åberopande av sina nyss angivna kostnadsberäkningar har nu

skolöverstyrelsen hemställt, att ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor

måtte för budgetåret 1926-—1927 lios riksdagen äskas till anskaffande

av maskinlaboratorium vid nämnda skola.

Den ifrågavarande laboratorieutrustningen är otvivelaktigt av stor betydelse

för undervisningens ändamålsenliga bedrivande vid ifrågavarande

läroanstalt, och torde med hänsyn härtill ytterligare medel till anskafffande

av dylik materiell böra beredas läroanstalten. För ändamålet är

jag villig tillstyrka ett ytterligare anslag av 5,000 kronor. Sagda belopp

synes, i analogi med vad jag föreslagit i fråga om beredande av anslag

till laboratorieutrustning för tekniska gymnasiet i Örebro, böra utgå av

reservationen å reservationsanslaget till tekniska läroverk; och torde riksdagens

medgivande härtill böra inhämtas. Plan för materiellinköpen torde

böra underställas skolöverstyrelsen för godkännande.

Hos skolöverstyrelsen har styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping

anhållit, att överstyrelsen ville bos Kungl. Majrt göra framställning

om ett anslag för budgetåret 1926—1927 till läroanstalten å 18,700

kronor för inköp av viss undervisningsmateriell. Skolstyrelsen anför därvid

bland annat följande:

Då vid de omreglerade tekniska läroverken laborationer i samband med

undervisningen uti såväl maskin- som byggnadslära redan äro införda,

och då någon omändring av tekniska elementarskolan i Norrköping ej

synes vara förestående inom den närmaste tiden, anser styrelsen, att införandet

av dylika laborationer i samband med nämnda undervisning vid

skolan ej längre kan få anstå.

Undervisningen uti såväl maskin- som byggnadslära komme naturligtvis

att vinna betydligt genom föreslagna laborationers införande och i

synnerhet skulle skolans byggnadsavdelning, som för närvarande är den

enda statliga lägre läroanstalt, där undervisning i väg- och vattenbygg

nadskonst meddelas, vinna därpå. Undervisningen inom dessa läroämnen

har numera fått en större betydelse än förr, i det att blivande vågmästare

härstädes kunna få den teoretiska utbildning, de annars ej, annat än möjligen

delvis, kunna skaffa sig vill eu privat teknisk skola.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

Det här ovan begärda anslaget å 18,700 kronor är beräknat förslagsvis

och innesluter: maskin för utförande av drag-, tryck- och böjningsprov,

instrument och andra anordningar för provning av cement och betong, förbränningsmotor,

pump och turbin, diverse anordningar och instrument.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

Den nu ifrågavarande utrustningen vore lika nödvändig, ifall den tekniska

elementarskolan skulle omorganiseras till tekniskt gymnasium eller

teknisk fackskola, varför ett bifall till nu förevarande framställning icke

innebär något föregripande i avseende å en dylik omorganisation. Överstyrelsen

vill därför på det livligaste tillstyrka skolstyrelsens nu förelig

gande framställning, dock att överstyrelsen finner det begärda anslagsbeloppet

lämpligen kunna nedsättas till 18,000 kronor att anvisas såsom

extra reservationsanslag.

Därest Kung], Maj:t ej skulle finna skäl att till riksdagen göra framställning

om anvisande av ovanberörda anslag, hemställer överstyrelsen,

att anslagsbeloppet eventuellt måtte anvisas att utgå av de till budgetåret

1925—1926 reserverade medlen å reservationsanslaget till tekniska

läroverk.

Av vad i ärendet anförts synes mig framgå, att tekniska elementarskolan

är i stort behov av anslag för ifrågavarande ändamål, och torde medel

härför alltså böra beredas densamma, överstyrelsen bar tillstyrkt ett anslag

av 18,000 kronor. Så långt kan jag för min del ej sträcka mig. Med

ett anslag av 5,000 kronor torde skolan sättas i stånd att tillgodose åtminstone

de mest trängande behoven av laboratorieutrustning, varför jag

nu vill tillstyrka, att anslaget begränsas till sistnämnda belopp. Liksom

beträffande de tekniska läroverken i Örebro och Borås, torde det av mig

sålunda tillstyrkta beloppet böra anvisas från reservationerna å nieranämnda

reservationsanslag och riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Plan för materiellinköpen torde böra underställas skolöverstyrelsen för

godkännande.

Till förstärkande av de tekniska läroverkens stater i erforderliga fall

har riksdagen de senaste åren beviljat särskilda extra anslag att utgå

efter de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

För budgetåret 1925—392G bär för ändamålet anvisats ett anslag av 10,000

kronor.

Hos Kungl. Maj:t bar nu skolöverstyrelsen hemställt om utverkande av

ett anslag för nämnda ändamål för budgetåret 1926—1927 å enahanda

belopp.

Då de tekniska läroverkens stater äro beräknade på grundvalen av eu

prisnivå, lägre än den nuvarande, torde försiktigheten bjuda att jämväl

för budgetåret 192&—1927 räkna med att ytterligare medel till expenser,

bränsle in. m. böra för ändamålet finnas disponibla. Skolöverstyrelsen kar

i detta syfte hemställt om utverkande av ett extra anslag å 10,000 kronor.

Departe
mentschefen.

Ytterligare

medel till expenser,

bränsle

m. m. för tekniska

läroverk.

Departe
mentschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 146.

Mot det beräknade beloppets storlek har jag icke något att erinra. Däremot

finner jag icke nödigt att hos riksdagen äska något särskilt anslag

för berörda ändamål. Såsom jag i det föregående erinrat, utvisar nämligen

riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1924—1925

en behållning å reservationsanslaget till tekniska läroverk å cirka 92,000

kronor. Vid bifall till mina nyss framställda förslag om anvisande från

nämnda reservationsanslag av medel till anskaffande av laboratorieutrustning

för de tekniska läroverken i Örebro, Borås och Norrköping skulle

nämnda behållning minskas med 25,000 kronor till omkring 67,000 kronor.

Denna behållning är tydligtvis stor nog för att lämna tillgång till bestridande

av de kostnader för ytterligare medel till expenser, bränsle m. m.,

som kunna uppkomma under budgetåret 1926—1927. Något hinder för

Kungl. Maj:t att på angivna sätt disponera ifrågavarande reservationsmedel

lärer icke föreligga. Under sådana omständigheter lärer någon

framställning i ämnet icke nu behöva avlåtas till riksdagen.

Under åberopande av vad jag ovan anfört, hemställer jag om förslag

till riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, nu 493,200 kronor, med 10,200 kronor till

483,000 kronor att fördelas mellan de olika läroverken på

sätt av mig här förut angivits;

dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för nämnda budgetår

ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels ock medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag

reserverade medel må för budgetåret 1926—

1927 anvisas till laboratorieutrustning vid tekniska gymnasiet

i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning

vid tekniska elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt

till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan i

Norrköping 5,000 kronor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;

E. Meurling.

Stockholm 1926, Ivar Hajggströms Boktryckeri A. B.

260454

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1926:8 Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 162 i texten