Sök i Ratio Lex

Angående avlönings och statsbidrags utgående, där undervisningen md folkoch småskolor m. fl. läroanstalter inställts på grund av smittsam sjukdom m. in

1926-02-19 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:147, Angående avlönings och statsbidrags utgående, där undervisningen md folkoch småskolor m. fl. läroanstalter inställts på grund av smittsam sjukdom m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avlönings och

statsbidrags utgående, där undervisningen md folk- och småskolor

m. fl. läroanstalter inställts på grund av smittsam

sjukdom m. in.; given Stockholms slott den 19 februari

1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levinson.

Departementschefen statsrådet Olsson anför härefter:

I skrivelser den 30 juni och den 15 december 1925 har skolöverstyrelsen

gjort framställning angående meddelande av särskilda bestämmelser för de

fall, då undervisningen vid folk- och småskolor in. fl. undervisningsanstalter

måst inställas på grund av utbruten kreaturssjukdom. Skolöverstyrelsen

har därvid till en början anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 122 käft. (Nr 147.) 1

Angående avlönings

och

statsbidrags

utgående, där

undervisningen

vid folkoch

småskolor
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

anstalter in Under januari 1925 hade till överstyrelsen från folkskolinspektören i

”ställtsV^T Sydskånes västra inspektionsområde inkommit en anmälan om att ett avsegrund

av värt antal skolor inom inspektionsområdet blivit för längre eller kortare tid

smittsam stängda på grund av den rådande kreaturspesten mul- och klövsjuka. För

sjukdom att få kännedom om i vad mån behov av särskilda bestämmelser med anledning

av skolornas stängande av denna anledning kunde göra sig gällande,

hade överstyrelsen härom inhämtat uppgifter jämväl från övriga folkskolinspektörer

i Skåne samt från inspektörerna i Blekinge, Halland och vissa

delar av Västergötland. Därigenom hade bekräftats, dels att skolor på

många ställen måst av nu nämnd orsak inställas, särskilt i Skåne, Halland

och Blekinge, dels ock att behov av närmare bestämmelser i ämnet förefunnes.

Enligt inspektörernas uppgifter rådde nämligen bland skolans lokala myndigheter

tvekan angående vem som ägde befogenhet att förordna om undervisningens

inställande i dylika fall. Likaså hade ovisshet rått huruvida undervisningstid,

som av nu nämnd orsak gått förlorad, ovillkorligen skulle

återläsas. Då vidare nu gällande bestämmelser rörande skolverksamhetens

inställande pa grund av smittsam sjukdom och därmed sammanhängande

förhållanden knappast torde hava avsett andra smittsamma sjukdomar än

sådana, som omnämndes i 2 § av epidemilagen den 19 juni 1919, d. v. s.

sjukdom bland människor, syntes särskilda föreskrifter jämväl erfordras beträffande

rätten till statsbidrag och avlöning samt angående lönetui'' under

tid, då undervisningen måst inställas på grund av utbruten smittsam kreaturssjukdom.

Innan jag närmare ingår på skolöverstyrelsens framställning skall jag i

korthet redogöra för de bestämmelser i ämnet, vilka nu gälla eller kunna

tänkas analogivis vinna tillämpning i förevarande avseende.

Enligt § 43 folkskolestadgan äger skolråd att, där smittsam sjukdom är

rådande, då så finnes nödigt, efter hälsovårds- och kommunalnämnds anmälan

eller efter dess hörande, ävensom där annan oförutsedd anledning

sådant kräver, förordna, att undervisningen må för längre eller kortare tid

inställas. Motsvarande bestämmelse återfinnes beträffande fortsättningsskolan

i § 32 av stadgan den 16 september 1918 (nr 1001) för fortsättningsskolan,

beträffande högre folkskolor i § 28 i stadgan samma dag (nr 1064)

för högre folkskolor samt beträffande kommunala mellanskolor i § 27 i

stadgan den 19 november 1918 (nr 1114) för kommunala mellanskolor.

Beslutanderätten tillkommer i samtliga dessa fall vederbörande skolstyrelse.

Jämlikt § 4 i stadgan den 31 december 1919 (nr 866) för statsunderstödda

folkhögskolor tillkommer det jämväl styrelsen för dylik skola att, där smittsam

sjukdom är rådande, efter anmälan av vederbörande hälsovårds- eller

kommunalnämnd eller efter dess hörande, ävensom där annan tvingande

anledning gör sådant oundgängligt, bestämma, att undervisningen må för

längre eller kortare tid inställas, dock att anmälan om sådan åtgärd ofördröjligen

skall insändas till skolöverstyrelsen.

Beträffande utbetalande av avlöningsförmåner och statsbidrag samt angående

återläsningsskyldighet förefinnas vissa generella bestämmelser i kungörelsen

den 6 december 1918 (nr 1104) angående utbetalande av avlöningsförmåner

till personal vid statens undervisningsanstalter samt statsbidrag

till vissa statsunderstödda läroanstalter och där anställda lärare utan hinder

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147. 3

därav, att undervisningen någon tid måst inställas till följd av smittsam

sjukdom in. in.

I denna kungörelse, som grundar sig på Kungl. Maj:ts proposition nr

27 till 1918 års urtima riksdag och riksdagens skrivelse i anledning härav,

nr 18, har förordnats:

att till lärår- och annan personal vid statens undervisningsanstalter av

olika slag må för tid, varunder vederbörande hälsovårdsmyndighet anser

erforderligt, att undervisningen vid vederbörande anstalt inställes till följd

av rådande smittsam sjukdom, utgå avlöningsförmåner med samma belopp,

som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning;

att för utbekommande av statsbidrag till statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter och till där anställd lärarpersonal hinder ej må möta

därav, att undervisningen vid vederbörande läroanstalt måst inställas av

anledning och under tid, som nu nämnts; samt

att den tid, under vilken undervisning enligt av riksdagen godkända bestämmelser

skall meddelas vid läroanstalter av olika slag, må, där smittsam

sjukdom befinnes därtill föranleda, förkortas i den utsträckning Kungl.

Maj:t på gjord framställning prövar sådant erforderligt.

Därjämte innehålla emellertid de särskilda skolförfattningarna åtskilliga

bestämmelser med avseende å rätten till statsbidrag och lönetur, för det fall

att undervisningen måst inställas på grund av smittsam sjukdom. Sålunda

föreskrives i § 19 mom. 1 i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760)

angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till

sådan avlöning, att för utbekommande av statsbidrag hinder ej bör möta

därav, att undervisningen vid skolan till följd av rådande smittsam sjukdom

måst för någon tid inställas. I § 10 mom. 2 av samma kungörelse stadgas

vidare, att vid beräkning av tjänstetid för uppflyttning i högre lönegrad

icke får föras lärare till last den tid, varunder till följd av smittsam sjukdom

undervisningen vid skolan varit inställd. Samma bestämmelser återfinnas

i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 759) angående avlöning åt

lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan skola § 24 och § 14

mom. 2 ävensom i kungörelsen den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning

åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola

§ 20 och § 11 mom. 2. I kungörelsen den 31 december 1919 (nr 864) angående

avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola

bestämmes dels i § 11 mom. 3, att det skall vara Kungl. Maj:t obetaget

att, där undervisningen till följd av smittsam sjukdom eller annan tvingande

anledning i vederbörlig ordning varit inställd, ändock bevilja statsbidrag,

dels ock i § 6 mom. 2, att vid beräkning av tjänstetid för uppflyttning i

högre lönegrad den tid icke får föras befattningshavare till last, varunder

undervisningen vid skolan varit inställd på grund av smittsam sjukdom.

Beträffande fortsättningsskolan innehåller däremot kungörelsen den 16 september

1918 (nr 762) angående statsbidrag till avlönande av lärare vid

fortsättningsskolan icke några föreskrifter i detta ämne.

Beträffande undervisningen i slöjd och hushållsgöromål föreskrives slutligen

i kungörelserna den 30 juni 1920 angående statsbidrag för undervisning

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola (nr 572),

angående statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola eller

särskild anstalt (nr 573), angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid

statsunderstödda högre folkskolor (nr 570) samt angående statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda högre folkskolor (nr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 147.

571), att statsbidrag må utgå för dylik undervisning utan hinder därav, att

undervisningen måst för någon tid inställas tillföljd av rådande smittsam sjukdom.

Vad angår de kommunala mellanskolorna utgår enligt kungörelsen

den 31 december 1920 (nr 938) statsbidrag för undervisning i manlig och

kvinnlig slöjd samt handarbete vid dessa skolor, men saknas här bestämmelser

om statsbidragets utgående i händelse av undervisningens inställande

på grund av smittsam sjukdom.

Efter denna redogörelse återgår jag till skolöverstyrelsens framställning.

Vad då först beträffar överstyrelsens förslag rörande vem som bör äga

befogenhet att förordna om undervisningens inställande i sådana fall, varom

nu är fråga, torde det icke vara nödigt att i detta sammanhang ingå

härpå, varför jag utelämnar denna del av överstyrelsens framställning.

Befogenheten att härutinnan meddela eventuellt erforderliga kompletterande

bestämmelser torde ankomma på Kungl. Maj:t.

Beträffande rätten till statsbidrag, lärares lönetursrätt samt frågan om återlösning

anför skolöverstyrelsen:

Vad först folk- och småskolor angår synas ovan omförmälda bestämmelser

i kungörelserna den 16 september och den 6 december 1918 (nr 760 och

1104) rörande statsbidragets utbetalande samt angående lönetur utan vidare

böra tillämpas även för de fall, att undervisningen varit inställd på grund

av rådande kreaturspest. Föreskriften i kungörelsen den 6 december 1918

(nr 1104), att förkortning på grund av rådande smittsam sjukdom av den

eljest stadgade årliga lärotiden skall bero på medgivande i varje särskilt

fall av Kungl. Maj:t, kan emellertid numera svårligen tillämpas å till allmänna

folkundervisningen hörande läroanstalter. Vare sig undervisningen

måst inställas på grund av den ena eller den andra farsoten, bör avkortning

av lärotiden kunna för folkskolans vidkommande beslutas av skolrådet

efter samråd med vederbörande folkskolinspektör. Givetvis är det önskligt,

att den lästid, som sålunda försummas, ersättes genom återläsning. Detta

kan emellertid icke helt ske i sådana fall, då skolan måste vara stängd en

längre tid. Någon allmän föreskrift om sådan återläsning torde det därför

ej vara möjligt att giva, utan det synes böra överlåtas åt vederbörande

skolråd att härom bestämma från fall till fall. För att likartade principer

härvid skola komma att tillämpas, torde det vara lämpligt, att bestämmande

om dylik igenläsning sker i samråd med vederbörande folkskolinspektör.

Skall den inställda undervisningen helt eller delvis ersättas av undervisning

å annan tid, så bör denna avse samma lärjungar och om möjligt samma

lärare som i den avbrutna kursen. Återläsning bör därför ej kunna anbefallas,

om den ej lämpligen kan ske inom ett år efter det undervisningen

inställdes, och bör skolråd ej kunna föreskriva, att mera än två veckor

skola återläsas av den tid, undervisningen måst under ett läsår inställas.

Beträffande statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskola är

att märka, att i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 762) angående

statsbidrag till avlönande av lärare i fortsättningsskolan ej finnes intagen

någon bestämmelse av samma innebörd som den, vilken förekommer i motsvarande

kungörelser om statsbidrag till folkskola, högre folkskola och kommunal

mellanskola samt undervisning i slöjd och hushållsgöromål, nämligen

att hinder för utbekommande av statsbidrag ej bör möta därav, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147. 5

undervisningen till följd av rådande smittsam sjukdom måst för någon tid

inställas. I här berörda avseende förefinnes sålunda en åtskillnad i de för

fortsättningsskolan och de för folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola

gällande föreskrifter. Av författningsbestämmelserna framgår ej

lika tydligt beträffande fortsättningsskolan som rörande förenämnda övriga

skolformer hur statsbidrag bör utgå i det fall. att undervisningen i denna

skola på grund av smittsam sjukdom icke kunnat pågå under hela den i

skolans reglemente föreskrivna tiden. Visserligen synes framgå av ett bland

de exempel, som förekomma i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 823)

angående formulär för ansökan om statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättniugsskola,

att skoldistrikt icke behöver gå förlustigt hela statsbidraget

av den grund, att undervisningen någon tid varit inställd till följd av smittsam

sjukdom, utan kan komma i åtnjutande av sådant bidrag åtminstone

för det antal timmar undervisningen verkligen pågått, men detta torde likväl

icke kunna anses giva någon fullt tydlig och klar anvisning om efter vilka

grunder statsbidrag under här angivna förhållanden bör utgå. Det skulle

nämligen kunna tänkas, att i ett sådant fall, som i nämnda exempel åsyftas,

återläsning sedermera ägt rum, och att sålunda den del av statsbidraget, som

innehållits på grund av undervisningens inställande, kunnat tilldelas skoldistriktet

efter rekvisition nästföljande år. Mera bestämda föreskrifter rörande

statsbidrags utgående under här ifrågavarande förhållande synas sålunda

vara behövliga. I tillämpliga delar torde dessa föreskrifter böla så

nära som möjligt ansluta sig till dem, som gälla beträffande t. ex. folkskolor

och högre folkskolor samt undervisning i slöjd och hushållsgöromål. Det

synes nämligen icke kunna angivas några bärande skäl för att i fråga om

utgående av statsbidrag till fortsättningsskola i sådana fall, som här avses,

tillämpa väsentligen andra grunder än dem, som gälla beträffande nyssnämnda

övriga skolor och undervisningsområden. Och det torde lika väl

beträffande fortsättningsskolan som dessa övriga skolor kunna göras gällande,

att det icke kan anses vara med rätt och billighet överensstämmande, att

vare sig skoldistrikt eller lärarpersonal utan eget förvållande skall bliva ekonomiskt

lidande till följd av åtgärder, vidtagna på grund av vederbörande

myndigheters åläggande. Att för den övervägande delen av de vid fortsättningsskolan

anställda lärarna arbetet i denna skola utgör allenast eu bisyssla,

torde icke i här berörda avseende böra utöva något inflytande, enär

förhållandet är alldeles detsamma beträffande undervisningen i slöjd, till

vilken statsbidrag dock utgår oavkortat, även då undervisningen varit inställd

på grund av smittsam sjukdom. Skulle detta senare, såsom i det föregående

föreslagits, komma att tillämpas även i fråga om fortsättningsskolan, så

skulle det visserligen kunna inträffa, att fullt statsbidrag komme att utgå

till en fortsättningskurs beräknad att pågå under t. ex. sex sammanhängande

veckor, ehuru undervisning vid densamma meddelats kanske endast

några dagar, men detta skulle endast kunna ske under sådana alldeles säregna

förhållanden, att överstyrelsen efter prövning funnit återläsning omöjligen

kunna krävas, och detsamma kan inträffa även vid en kurs i hushållsgöromål,

vilken ofta omfattar endast några få veckor i följd. Att det statsbidrag,

som under sådana förhållanden tilldelades ett skoldistrikt, också oavkortat

komme att användas för det därmed avsedda ändamålet, nämligen

lärarpersonalens avlöning, torde vara självfallet.

På grund av fortsättningsskolans korta undervisningstid, oftast samlad

under sex veckor i följd, framträder i fråga om denna skola ännu starkare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

än beträffande folkskolan önskvärdheten av att återläsning under här angivna

förhållanden så vitt möjligt må äga rum. Det är nämligen att befara,

att en fortsättningskurs eljest i många fall skulle komma att bliva så

väsentligt avkortad, att syftet med densamma helt och hållet förfelades.

Då emellertid sådana förhållanden kunna förefinnas, att återläsning omöjligen

kan äga rum, torde ej heller beträffande fortsättningsskolan kunna utfärdas

någon allmän föreskrift om sådan återläsning. Frågan om huruvida

och i vilken omfattning återläsning må krävas, synes böra prövas och avgöras

för varje särskilt fall. Möjligen skulle avgörandet härav, i överensstämmelse

med vad som föreslagits i fråga om folkskolan, kunna överlämnas

åt den lokala skolstyrelsen i samråd med vederbörande folkskolinspektör,

men det torde dock kunna ifrågasättas, huruvida icke, med hänsyn till

den väsentliga inverkan en mera avsevärd inskränkning i fortsättningsskolans

undervisningstid kan komma att utöva på denna skolas verksamhet

och arbetsresultat, frågan om återläsning borde, efter hemställan av vederbörande

fortsättningsskolstyrelse, prövas och avgöras av skolöverstyrelsen.

För att underlätta sådan återläsning borde det kunna medgivas, att densamma

finge anordnas på olika sätt med hänsyn tagen till förhållandena

på de särskilda orterna, t. ex. antingen i ett sammanhang eller fördelad på

skilda perioder samt, om så befunnes nödigt, även förläggas till efterföljande

läsår.

Vidkommande de högre folkskolorna har undervisningen vid dessa icke

behövt i någon större utsträckning inställas på grund av mul- och klövsjukan,

och de kommunala mellanskolorna hava enligt vad som framgår av

från rektorerna vid kommunala mellanskolor i Hallands, Malmöhus, Kristianstads

och Blekinge län infordrade yttranden endast i mycket ringa mån

berörts av sjukdomen. Överstyrelsen anser det dock lämpligt, att även för

dessa läroanstalter utfärdas bestämmelser motsvarande dem, vilka föreslagits

för folk- och fortsättningsskolor.

I fråga om folkhögskolorna gäller, att eleverna under den tid kursen fortgår

i stor utsträckning äro bosatta vid anstalten. Undervisningen behöver

därför sällan inställas på grund av rådande smittsamma sjukdomar av olika

slag, så vida icke sjukdomen utbryter vid själva anstalten, och även i så

fall kan undervisningen ofta fortgå. Enligt vad folkhögskolinspektören

meddelat, hade undervisningen i intet fall behövt inställas på grund av

mul- och klövsjukan. Bestämmelser om undervisningens inställande för

smittsam sjukdom äro ej intagna i stadgan för folkhögskolor, och då några

olägenheter härav ej försports, torde det ej heller vara nödvändigt att för

dessa läroanstalter utfärda föreskrifter rörande smittsam sjukdom bland husdjuren.

Återläsning av förlorad undervisningstid möter i fråga om dessa

skolor stora, ofta oöverstigliga hinder, och då frågor rörande statsbidrag och

förkortning av lästiden prövas i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t, torde

ytterligare bestämmelser härom vara obehövliga. Att även lärarna vid folkhögskolor

böra i här åsyftade fall åtnjuta lönen oavkortad, finner överstyrelsen

naturligt, men överstyrelsen tvekar dock att föreslå bestämmelser

härom, då rätten till statsbidrag prövas för varje särskilt fall. Dessa lärare

böra liksom lärarna vid övriga berörda läroanstalter äga att för uppflyttning

i högre lönegrad och för erhållande av pension såsom tjänstetid tillgodoräkna

sig även den tid undervisningen inställts för smittsam sjukdom bland

husdjuren.

Skolöverstyrelsen har i detta sammanhang upptagit frågan om tolkningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

av nu gällande bestämmelser rörande rätten till statsbidrag för de fall, då

undervisningen måst inställas på grund av smittsam sjukdom samt angående

lärares rätt till stadgad minimilön under vissa förhållanden. Härom

anför överstyrelsen:

Stadgandet, att statsbidrag skall utgå utan hinder av att undervisningen

vid skolan till följd av rådande smittsam sjukdom måst för någon tid inställas,

är intaget i gällande författningar angående statsbidrag till kommunal

mellanskola och till högre folkskola, till avlönande av lärare vid folk- och

småskolor, lärare i slöjd och i hushållsgöromål vid folkskolor och vid högre

folkskolor samt slutligen i kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104).

Ehuru stadgandet förekommer i enahanda sammanhang och med sakligt

sett samma formulering i samtliga de angivna författningarna, tillämpas detsamma

olika och utan enhetlig praxis. Stundom utgår statsbidraget endast

för den tid undervisningen verkligen fortgått men i andra fall — särskilt

beträffande ordinarie lärare — med oavkortat belopp, som om avbrott i

undervisningen ej förekommit. Stöd för den förra tolkningen har givits

i Kung!. Maj:ts utslag den 14 oktober 1915 och den 10 maj 1917 samt för

den senare i utslag den 26 januari 1921 (Regeringsrättens årsbok 1915 not.

E 187, 1917 E 107, 108 och 1921 E BO). Angående lärares rätt till lön för

den tid undervisningen inställts finnas inga föreskrifter, och statsbidragets

utgående kan därför ej i detta fall anses knutet till villkoret, att läraren

skall hava uppburit lön. Dessutom utgår statsbidrag ej alltid i form av bidrag

till lärarens lön utan stundom mera allmänt till läroanstalten. I de

fall, då läraren kan med stöd av sitt anställningsbevis utkräva lönen oavkortad,

blir skoldistriktet ekonomiskt lidande, om statsbidrag erhålles blott

för den verkliga undervisningstiden. Utan sådant bevis träffas läraren av

förlusten, och är detta ganska vanligt beträffande icke ordinarie lärare och

timlärare. Varken skoldistrikt eller lärare äro således skyddade mot icke

avsedd ekonomisk förlust i samband med undervisningens inställande. Enligt

överstyrelsens mening böra sålunda, då ärendet nu föreligger till övervägande,

även de ovan anförda, nu gällande bestämmelserna förtydligas,

och vill överstyrelsen i detta sammanhang påpeka, att i kungörelsen den 6

december 1918 (nr 1104) föreskrivits, att till såväl lärare som andra befattningshavare

vid statens läroanstalter av olika slag må för tid, varunder undervisningen

inställts på grund av rådande smittsam sjukdom, utgå avlöningsförmåner

med samma belopp, som om undervisningen bedrivits i eljest

bestämd omfattning. Det ligger i sakens natur, att med tryggad rätt till

oavkortad lön bör följa skyldighet för läraren att fullgöra återläsning i den

mån sådan i författningsenlig ordning bestämmes.

Allt emellanåt förekommer det, att lärare, ehuru han själv ej är sjuk, av

vederbörande hälsovårdsmyndighet förbjudes att tjänstgöra på grund av att

smittsam sjukdom utbrutit i hans hem eller i omgivningen. Statsbidrag

till avlönande av vikarie i sådant fall kan icke enligt nu gällande författningar

erhållas. Skoldistriktet blir därför betungat med en utgift, som enligt

överstyrelsens mening väsentligen borde påläggas det allmänna. I en

del fall gör skolrådet å den ordinarie lärarens lön avdrag, motsvarande vikariens

arvode. Detta förfaringssätt måste dock anses oriktigt och i varje

fall synnerligen obilligt, då läraren ej sökt tjänstledighet och ej är oförmögen

att tjänstgöra. I fall sådana som det nu berörda torde kostnaderna

för undervisningens uppehållande böra bestridas av skoldistriktet, som dock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

bör erhålla statsbidrag till vikariens avlönande såsom till vakansvikarie.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra om att i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, § 16 mom. 3 föreskrivits, att

tjänsteman, som till förekommande av smittfara förbjudits att tjänstgöra,

skall under viss tid uppbära lönen oavkortad.

I ärendet hava yttranden avgivits den 27 juli 1925 av medicinalstyrelsen,

den 7 augusti 1925 av länsstyrelsen i Malmö, den 10 augusti 1925 av länsstyrelsen

i Karlskrona, den 11 augusti 1925 av länsstyrelsen i Halmstad,

den 14 augusti 1925 av länsstyrelsen i Kristianstad samt den 27 augusti

1925 och den 11 januari 1926 av statskontoret.

Medicinalstyrelsen och länsstyrelserna hava väsentligen icke haft något att

andraga i annat än vad angår frågan om vilken eller vilka myndigheter

det skall tillkomma att förordna om inställande av undervisningen av anledning,

som nu är i fråga, varför jag anser onödigt att här närmare redogöra

för deras yttranden.

Statskontoret har i sina båda utlåtanden anfört huvudsakligen följande:

I fråga om statsbidrag för tid, varunder undervisning av nu ifrågavarande

anledning är inställd, synes intet vara att erinra mot överstyrelsens förslag,

att sådant skall utgå vid ifrågavarande undervisningsanstalter. Med anledning

av vad överstyrelsen anfört därom, att beträffande fortsättningsskola

icke funnes något stadgande, att statsbidrag skall utgå utan hinder av att

undervisningen varit inställd på grund av smittsam sjukdom, vill statskontoret

framhålla, att de i kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104)

meddelade generella bestämmelserna om statsbidrag till statsunderstödda

kommunala läroanstalter m. m. för fall, som nu är i fråga, otvivelaktigt

gälla även för fortsättningsskola. Föreskrift synes alltså endast böra meddelas

av innehåll att för utbekommande av statsbidrag till här ifrågakomna

olika ändamål hinder ej må möta därav att undervisningen vid läroanstalten

måst, efter därom i vederbörlig ordning fattat beslut, inställas på grund av

utbruten kreaturspest.

Vad beträffar förslaget om utfärdande av bestämmelse om lärares rätt till

bibehållande vid sina löneförmåner under nu ifrågavarande tid torde dylik

rätt genom medgivandet, att statsbidrag får utgå för tid varom nu är fråga,

få anses för samma tid tillförsäkrad vederbörande lärare. Med hänsyn till

vad av skolöverstyrelsen meddelats om den vacklande praxis, som härutinnan

gör sig gällande, anser sig emellertid statskontoret icke böra göra någon

erinran mot vad överstyrelsen i sådant avseende föreslår.

Mot förslaget, i vad det avser lönetursrätt för lärare för tid varom nu är

fråga, har statskontoret intet att erinra.

Vad angår bestämmelsen angående statsbidrag och avlöning för lärare,

som till förekommande av smittfara av vederbörande myndighet förbjudits

tjänstgöra, synes stadgande i angiven riktning vara av billighet påkallad.

Statskontoret vill emellertid erinra om att enligt § 16 mom. 3 av avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen i nu ifrågavarande fall oavkortad

lön får åtnjutas högst under sex månader, och synes motsvarande begränsning

även beträffande undervisningsanstalterna böra stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Den särskilt under år 1924 i landets sydligare delar svårt härjande muloch

klövsjukeepizootien har genom de åtgärder, som blivit nödvändiga till

förhindrande av smittans spridning, givetvis måst åstadkomma åtskilliga

rubbningar med avseende å folkundervisningens behöriga fortgång. Nu

gällande författningar på folkundervisningens område sakna närmare föreskrifter

för detta fall, och det är därför förklarligt, att tveksamhet mången

gång uppstått rörande lösningen av de frågor, som härigenom uppkommit.

Visserligen torde Kungl. Maj:t med stöd av cirkuläret den 29 juni 1921

angående avvikelser från grunder och villkor för statsbidrag till kommunala

och enskilda undervisningsanstalter kunna från fall till fall medgiva

dispens från gällande föreskrifter, då undervisningen måst inställas på grund

av utbruten kreaturssjukdom, men av den ovan lämnade redogörelsen finner

jag det oförtydbart framgå, att ett behov av allmänna författningsbestämmelser

i ämnet föreligger. Då härvid förutsättes ändring i författningar,

vilka tillkommit genom riksdagens medverkan, synes mig riksdagens

samtycke till de föreslagna förändringarna jämväl böra inhämtas.

Skolöverstyrelsens framställning avser dels meddelande av bestämmelser

angående rätten till statsbidrag och lärares rätt till lönetur och i pensionsavseende

för tid, då skola varit stängd på grund av utbruten smittsam

kreaturssjukdom, dels meddelande av föreskrifter angående förkortning av

lärotiden och återläsning av förlorad arbetstid, då undervisningen måst inställas

på grund av smittsam sjukdom i allmänhet, dels slutligen förtydligande

av nu gällande bestämmelser om rätt till statsbidrag och lön, då undervisningen

till följd av smittsam sjukdom måst för någon tid inställas

eller lärare av nu nämnd anledning avstängts från tjänstgöring.

De svårigheter, som framträtt i sammanhang med undervisningens inställande

på grund av utbruten kreaturssjukdom, hava huvudsakligen sin

grund däri, att folkskoleförfattningarnas bestämmelser med avseende å smittsamma

sjukdomar förmenats avse allenast sådana smittsamma sjukdomar,

vilka omförmälas i gällande epidemilag, d. v. s. vissa smittsamma sjukdomar

bland människor. Ehuru författningarnas ordalydelse icke med nödvändighet

synes kräva en sådan inskränkt tolkning av begreppet smittsam

sjukdom, synes dock åtskilligt tala för att vid författningarnas tillkomst

allenast dessa sjukdomar avsetts. I likhet med de hörda myndigheterna

finner jag intet vara att erinra mot att en vidare innebörd nu gives åt

ifrågavarande bestämmelser, så att däri må kunna inrymmas en sjukdom

som exempelvis mul- och klövsjuka. Någon begränsning har i detta avseende

icke ifrågasatts av myndigheterna. Jag förutsätter emellertid, att ett

medgivande i föreslagen riktning endast skall gälla smittsamma sjukdomar

bland husdjur och i övrigt endast sådana smittsamma husdjurssjukdomar,

som avses i förordningen den 9 december 1898 angående vad iakttagas

bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland

husdjuren (nr 126, s. 1).

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

Skolöverstyrelsen har i sin framställning gjort gällande, att det beträffande

folkhögskolorna icke skulle erfordras några föreskrifter i nu förevarande

hänseende. Denna mening kan jag icke dela. Då man nu går att reglera

hithörande frågor synes det mig att, där icke särskilda förhållanden annat

påkalla, vartill jag här nedan skall återkomma, likartade bestämmelser böra

meddelas beträffande samtliga folkundervisningens olika grenar.

Beträffande rätten till statsbidrag och lönetur torde en utvidgning av nu

gällande bestämmelser till att omfatta jämväl undervisningens inställande på

grund av utbruten smittsam kreaturssjukdom lättast kunna ernås därigenom, att

i kungörelserna den 16 september 1918 (nr 760) angående avlöning åt lärare

vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning, den 16 september

1918 (nr 759) angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt

statsbidrag till sådan skola, den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning

åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola och

den 31 december 1919 (nr 864) angående avlöning åt lärare vid folkhögskola

samt statsbidrag till sådan skola ävensom i kungörelserna den 30

juni 1920 angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola (nr 572), angående statsbidrag för undervisning

i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt (nr 573), angående

statsbidrag för undervisning i slöjd vid statsunderstödda högre folkskolor

(nr 570) samt angående statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål

vid statsunderstödda högre folkskolor (nr 571) bestämmelserna rörande

rätt till statsbidrag och lönetur, då undervisningen av nu nämnd anledning

måst inställas, ändras därhän, att uttrycket smittsam sjukdom utbytes mot

orden smittsam sjukdom bland människor eller husdjur.

Vad angår fortsättningsskolan saknas, såsom ock av skolöverstyrelsen

framhållits, i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 762) angående statsbidrag

till avlönande av lärare vid fortsättningsskolan bestämmelser angående

statsbidrag och lönetur under de förhållanden, varom nu är fråga.

I fråga om rätten till lönetur lära några bestämmelser härom icke heller

erfordras, då statsbidrag till avlönande av lärarna vid dessa skolor utgår

med visst belopp per undervisningstimme, oberoende av lärarens tjänstålder.

Beträffande rätten till statsbidrag anser jag visserligen i likhet med statskontoret,

att kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104) är tillämplig även

med avseende å fortsättningsskolorna. Då emellertid en utvidgning av bestämmelserna

angående statsbidrags utgående i nu ifrågavarande fall föreslagits,

anser jag det lämpligt, att ett tydligt stadgande i denna punkt intages

i ovannämnda kungörelse den 16 september 1918 (nr 762) och bör

detta stadgande då givetvis erhålla den vidare formulering som ovan föreslagits

beträffande folk- och småskolor m. fl.

Såsom redan tidigare påpekats, innehåller icke kungörelsen den 31 december

1920 (nr 938) angående statsbidrag för undervisning i manlig och

kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor någon bestäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 117.

melse, huru statsbidraget skall utgå för det fall, att undervisningen måst

inställas på grund av smittsam sjukdom. Då emellertid statsbidraget till

denna undervisning utgår efter helt annan grund och i annan ordning än

vid övriga folkundervisningsanstalter samt skolöverstyrelsen icke ifrågasatt

någon ändring i de nuvarande bestämmelserna, finner även jag mig sakna

skäl föreslå någon ändring härutinnan.

Skolöverstyrelsen har vidare i sin framställning till behandling upptagit

frågan om förkortning av lärotid och återläsning av tid, som gått förlorad

till följd av undervisningens inställande på grund av smittsam sjukdom.

Skolöverstyrelsens förslag går ut därpå, att vid folk- och småskolor frågan

om förkortning av lärotiden och om återläsning må kunna beslutas av skolrådet

efter samråd med vederbörande folkskolinspektör. Skolöverstyrelsen

förutsätter därvid, att, därest den inställda undervisningen helt eller delvis

skall ersättas av undervisning å annan tid, denna undervisning bör avse

samma lärjungar och om möjligt samma lärare som i den avbrutna kursen.

Återläsning borde därför ej kunna anbefallas, om den ej lämpligen kunde

ske inom ett år efter det undervisningen inställts, och över huvud borde

skolråd ej kunna föreskriva, att mer än två veckor skulle återläsas av den

tid, undervisningen måst inställas under ett läsår. Beträffande fortsättningsskolan

betonar skolöverstyrelsen, att sådana förhållanden kunna föreligga,

att återläsning omöjligen kan äga rum, och anser överstyrelsen, att någon

allmän föreskrift om återläsning för den skull icke heller beträffande dessa

skolor bör meddelas. Frågan om och i vilken omfattning återläsning må

krävas bör enligt överstyrelsens mening prövas och avgöras för varje särskilt

fall antingen av den lokala skolstyrelsen i samråd med vederbörande

folkskolinspektör eller av överstyrelsen. Liknande bestämmelser föreslås beträffande

de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna. Vad angår

folkhögskolorna håller överstyrelsen före, att återläsning av förlorad undervisningstid

ofta möter oöverstigliga hinder, varför ock, då frågan om statsbidrag

och förkortning av lästiden av Kungl. Maj:t prövas i varje särskilt

fall, ytterligare bestämmelser härom synas överstyrelsen överflödiga.

1 likhet med skolöverstyrelsen finner jag det högeligen önskvärt, att arbetstid,

som gått förlorad till följd av undervisningens inställande på grund

av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur, ersättes genom återläsning

i den mån förhållandena sådant medgiva. Ävenså anser jag önskvärt,

att denna fråga ordnas på ett enklare sätt än som angivits i kungörelsen

den 6 december 1918 (nr 1104). Bestämmelsen i denna kungörelse

att fråga om undervisningstidens förkortning i varje särskilt fall skall prövas

av Kungl. Maj:t har för övrigt icke vunnit tillämpning beträffande

folk- och småskolor. Då statsbidraget till avlönande av lärare vid dessa

skolor utgått utan hinder av att undervisningen någon tid varit inställd på

grund av smittsam sjukdom, bär häri ansetts ligga, att återläsning icke

oundgängligen erfordrats, eller med andra ord att skolrådet ägt förkorta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

lärotiden så mycket som motsvarar den tid, undervisningen varit inställd.

Det är, enligt vad jag inhämtat, denna faktiska nuvarande ordning, skolöverstyrelsens

förslag avser att fastslå, varigenom samtidigt skulle undanröjas

den bristande överensstämmelsen mellan de nuvarande förhållandena

och ovannämnda bestämmelse i kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104).

Mot förslaget att skolrådet skall fatta sitt beslut efter samråd med folkskolinspektören

har jag intet att erinra.

Vad fortsättningsskolorna angår är att märka, att undervisningstiden vid

dessa är synnerligen kort, vadan undervisningens inställande för någon tid

innebär en betydligt större olägenhet vid dessa skolor än vid folk- och

småskolor. Då frågan om återläsning härigenom blir särskilt aktuell för

fortsättningsskolans vidkommande, är det givetvis önskvärt, att frågan ordnas

efter något så när enhetliga grunder vid olika skolor. Ur denna synpunkt

anser jag det därför lämpligast om, på sätt ock av skolöverstyrelsen

ifrågasatts, rätten att besluta angående återläsning vid dessa skolor överlämnas

till skolöverstyrelsen.

På överstyrelsen synes mig ock böra ankomma att efter framställning

av vederbörande skolstyrelse besluta angående återläsning vid högre folkskolor

och kommunala mellanskolor.

Såsom överstyrelsen framhållit torde det i regel möta oöverkomliga hinder

att vid folkhögskola anordna återläsning, vadan några föreskrifter härutinnan

icke böra meddelas. Jag erinrar för övrigt att prövningen av frågan om

statsbidrag till folkhögskola för varje särskilt fall tillkommer Kungl. Maj:t,

som därvid har att taga den hänsyn till föreliggande omständigheter, Kungl.

Maj:t finner skäligt.

I övrigt har skolöverstyrelsens förslag i denna del icke givit mig anledning

till någon erinran. Bestämmelser härom torde kunna av Kungl. Maj:t

utfärdas på administrativ väg.

I sin framställning har skolöverstyrelsen slutligen hemställt om förtydligande

av nu gällande bestämmelser angående rätten till statsbidrag och

lön för det fall, att undervisningen till följd av smittsam sjukdom måst

för någon tid inställas. Skolöverstyrelsens förslag går ut därpå, att uttryckliga

föreskrifter måtte meddelas av innebörd att såväl statsbidraget som

lönen till vederbörande lärare skola i de fall, varom nu är fråga, utgå oavkortade.

Med rätten till oförminskad lön skulle emellertid för läraren följa

skyldighet att fullgöra återläsning i den mån sådan i författningsenlig ordning

bestämdes. I detta sammanhang har överstyrelsen jämväl till behandling

upptagit frågan om lärarens lön för det särskilda fall, att han själv

väl ej är sjuk men på grund därav att smittsam sjukdom utbrutit i hans

hem eller i omgivningen av vederbörande hälsovårdsmyndighet förbjudits att

tjänstgöra. Även i detta fall bör enligt överstyrelsens mening lönen till

läraren utgå oavkortad, varjämte och för att icke kostnaden för avlönande

av vikarie skall helt drabba skoldistriktet, detta bör medgivas rätt att utbekomma

statsbidrag till vikarien såsom för vakansvikarie.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung1. Maj:ts proposition Nr 147.

Vad först beträffar frågan om rätten till statsbidrag och lön i de fall,

varom nu är fråga, synes det mig obilligt, att läraren eller den som i förhållande

till denne svarar för lönens utbetalande i förevarande hänseende

skulle bliva ekonomiskt lidande av den anledningen, att undervisningen

måst inställas på grund av smittsam sjukdom. Enligt mitt förmenande

torde icke heller nu gällande bestämmelser på folkundervisningens område,

i den mån författningarna innehålla bestämmelser härom, åsyfta, att avdrag

skall göras å statsbidrag eller lön i dylika fall. Jag vill också erinra, att,

på sätt jämväl av skolöverstyrelsen påpekats, i kungörelsen den 6 december

1918 (nr 1104) uttryckligen stadgats, att vid statens undervisningsanstalter

avlöningsförmånerna skola utgå med samma belopp, som om undervisningen

bedrivits i eljest bestämd omfattning. På grund härav och på de

skäl i övrigt, vilka av överstyrelsen framhållits, anser jag mig böra tillstyrka,

att beträffande ifrågavarande undervisningsanstalter uttryckliga bestämmelser

meddelas i syfte att statsbidrag och lärarlön i de fall, varom nu är fråga,

må utgå oavkortade. Undantag lär emellertid därvid böra göras i fråga om

statsbidrag till folkhögskolor, där det liksom hittills torde böra ankomma

på Kungl Maj:t att avgöra om och i vad mån statsbidrag ändock må utgå.

I detta sammanhang torde nu gällande bestämmelser angående tjänstårsberäkning

för pension böra kompletteras med en föreskrift, att vid beräkning

av tjänstetid för sådant ändamål icke får föras lärare till last tid, då

undervisningen varit inställd av nyssberörda anledning. En sådan föreskrift

torde hava sin plats i § 21 mom. 1 av reglementet för statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl.

Vad så till sist angår det fall, att lärare på grund av smittsam sjukdom

i hemmet eller i omgivningen avstängts från tjänstgöring, saknas för närvarande

bestämmelser rörande hans avlöningsförmåner under tiden för avstängningen

och rörande statsbidrag till vikarie under sådan tid. Att läraren

för dylikt fall skulle behöva vidkännas avdrag å lönen lär knappast

hava varit avsett. A andra sidan synes det obilligt, att de extra kostnaderna

för vikariens anställande skola helt drabba skoldistriktet utan rätt för

detta att erhålla något bidrag härtill av statsmedel. Jag anser mig därför

böra tillstyrka, att bestämmelser i ämnet meddelas i det syfte, som av överstyrelsen

föreslagits. Därest alltså lärare uttryckligen tillförsäkras oavkortad

lön under tid, då han varit avstängd från tjänstgöring, lär emellertid, såsom

statskontoret ansett lämpligt, denna förmån böra begränsas att omfatta

högst sex månader. Mot förslaget att vid folk- och småskolor statsbidrag

till vikarien måtte få utgå såsom till vakansvikarie d. v. s. med nio tiondelar

av arvodet för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, vad folkskollärare angår,

därutöver, om vikarien är man, hela skillnaden mellan arvodet för manlig

och kvinnlig vikarie å tjänsten, har jag intet att erinra.

Beträffande fortsättningsskolorna, vid vilka såsom ovan nämnts lärarna i

allmänhet icke hava ordinarie anställning och där statsbidraget utgår med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

vissa fixa belopp för timme räknat, synes någon annan bestämmelse icke

vara erforderlig än att statsbidrag må utgå förutom enligt gällande grunder

till den avstängde lärarens avlönande, jämväl efter enahanda grunder till

avlönande av den lärare, som förordnats i hans ställe. Detsamma torde

böra gälla beträffande undervisningen i slöjd och hushållsgöromål vid folkoch

småskolor samt högre folkskolor.

I fråga om de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna utgår

statsbidraget till dylika skolors uppehållande med dels visst belopp för

årsklass, dels ock vissa mindre bidrag till lärarens lön. Dessa sistnämnda

bidrag äro så avpassade, att de tillika med det för årsklass utgående bidraget

ungefär motsvara den vederbörande lärare tillkommande lönen. I fråga

om berörda skolor synes mig skäligen böra stadgas, att statsbidrag till vikarie

för på grund av smittsam sjukdom från tjänstgöring avstängd lärare

skall utgå med hela det belopp, som motsvarar vikariens författningsenligt

bestämda arvode.

Vidkommande folkhögskolorna tillkommer det enligt § 13 av kungörelsen

den 31 december 1919 (nr 864) Kungl. Maj:t att på ansökan i varje särskilt

fall besluta angående statsbidrag till avlönande av vikarie för tjänstledig

föreståndare eller ämneslärare. Bemyndigande synes i detta sammanhang

nu böra lämnas Kungl. Maj:t att jämväl besluta angående statsbidrag

till vikarie för lärare, som på grund av smittsam sjukdom avstängts från

tjänstgöring, och lär statsbidrag böra utgå med det belopp, som motsvarar

avlöningen till vikarien.

Medgivandet att statsbidrag må utgå till vikarie för lärare, som på grund

av smittsam sjukdom avstängts från tjänstgöring, kommer möjligen att

medföra någon kostnadsökning för statsverket. Denna ökning blir dock

givetvis så obetydlig, att någon hänsyn härtill icke behöver tagas vid beräknandet

av respektive anslag.

De ändringar, som i anledning av förestående förslag erfordras i de olika

avlönings- och statsbidragsförfattningarna, torde böra vidtagas, sedan skolöverstyrelsen

i sådant hänseende avgivit utlåtande. I samband med dessa

ändringar torde kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1104) böra upphävas,

i vad den avser nu förevarande läroanstalter.

Under åberopande av vad jag här anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i nu förevarande avseenden godkänna följande grunder

beträffande avlönings och statsbidrags utgående vid folkoch

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor och folkhögskolor:

I. Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor och folkhögskolor samt statsbidrag till avlö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 147.

ilande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag

till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid

folk- och småskolor samt högre folkskolor skola, utan hinder

därav att undervisningen vid vederbörande läroanstalt

till följd av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur

måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp

som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning,

dock med skyldighet för läraren att utan särskild

ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven återläsning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre

lönegrad och för erhållande av pension må icke föras lärare

till last den tid han av ovan nämnd anledning varit förhindrad

att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av

vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under

den tid, han i anledning härav är avstängd från tjänstgöring,

lönen utgå oavkortad, dock icke för längre tid än

högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå

dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde

läraren med oavkortat belopp, dels ock till avlönande av

hans vikarie a) vid folk- och småskolor enligt de grunder,

som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande av vikarie

å ledig tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning

i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

och högre folkskolor enligt samma grunder, som gälla för

utgående av statsbidrag till avlönande av den lärare, för

vilken vikarien för ordnats att tjänstgöra, c) vid högre folkskolor

och kommunala mellanskolor med ett belopp som

motsvarar vikariens författningsenligt bestämda arvode samt

d) vid folkhögskolor med belopp som för varje fall bestämmes

av Kungl. Maj:t.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Meurling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1926:8 Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 138 i texten