Sök i Ratio Lex

Angående Sveriges anslutning till den internationella luftfartskonventionen

1926-02-19 · 23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:172, Angående Sveriges anslutning till den internationella luftfartskonventionen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

1

tfr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Sveriges

anslutning till den internationella luftfartskonventionen;

given Stockholms slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothxn, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, TVigforss,

Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för försvarsdepartementet anför departementschefen, statsrådet Larsson:

Den 13 oktober 1919 avslöto de vid fredskonferensen i Paris representerade

allierade och associerade makterna en konvention angående reglering av den internationella

luftfarten. Sedan nio av signatärmakterna ratificerat konventionen

och Persien anslutit sig till densamma, trädde den i kraft den 11 juli 1922.

Sedermera hava åtskilliga andra makter ratificerat eller anslutit sig till konventionen,

som för närvarande är gällande för följande länder:

Australiska statsförbundet, Belgien, Bulgarien, Canada, Chile, Frankrike.

O reklam!, Indien, Irländska fristaten, Italien, Japan, Nya Zeeland. Persien,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 144 höft. (Nr 172.)

Sill 2G 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Den internationella

luftfartskonyentionens

väsentliga

bestämmelser.

2 Kungl. Maj it s proposition nr 172.

Polen, Portugal, Rumänien, Serbo-Kroato-Slovenska Staten, Siarn, Storbritannien,

Sydafrikanska Unionen, Tjeckoslovakien och Uruguay.

Vissa av de länder, som undertecknat konventionen, däribland Amerikas

Förenta Stater och några av de sydamerikanska staterna, hava underlåtit att

ratificera densamma.

I konventionen stadgas, att en var av de fördragsslutande staterna förpliktar

sig att i fredstid medgiva luftfartyg hemmahörande i någon annan av de fördragsslutande

staterna rätt att på ofarligt sätt färdas över förstnämnda statsområde

under förutsättning att de villkor, som föreskrivas i konventionen,

bliva iakttagna (art. 2).

En var av de fördragsslutande staterna är berättigad att av militära skaf

eller av hänsyn till allmän säkerhet förbjuda luftfartyg, hemmahörande i någon

annan av de fördragsslutande staterna, att färdas över vissa områden inom sitt

territorium vid äventyr av i statens lagstiftning bestämt straff men med förbehåll

att i detta hänseende samma bestämmelser skola gälla beträffande privata

luftfartyg, hemmahörande i den andra fördragsslutande staten, som beträffande

dess egna privata luftfartyg (art. 3).

Fördragsslutande stat får icke annat än genom ett särskilt och till tiden

begränsat tillstånd medgiva luftfart över sitt område för luftfartyg, som ickehar

någon av de fördragsslutande staternas nationalitet (art. 5).

Luftfartyg har den stats nationalitet, i vars luftfartygsregister det är infört

(art. 6).

Vid mellanstatlig luftfart skall varje luftfartyg vara försett med luftvärdighetsbevis,

utställt eller godkänt av den stat, vars nationalitet det har (art. 11).

Befälhavare, förare, mekaniker och andra medlemmar av ett luftfartygs besättning

skola vara försedda med kompetens- och behörighetscertifikat, utställda

eller godkända av den stat, vars nationalitet luftfartyget har (art. 12).

Luftfartyg, hemmahörande i en av de fördragsslutande staterna, har rätt att

färdas över den andra statens område utan att landa. Fartyget skall därvid!

följa den väg, som må vara anvisad av den stat, över vars område färden äger

rum. I fall det kräves av hänsyn till allmän säkerhet, är luftfartyget skyldigt

landa, därest det erhåller befallning därom medelst föreskrivna signaler.

Luftfartyg, som färdas från en fördragsslutande stats område till en annans,

skall, om sistnämnda stats reglementariska bestämmelser så föreskriva, landa

på en av de av denna stat bestämda flygplatser (art. 15).

Såsom statsluf tf artyg anses:

a) militära luftfartyg; samt

b) luftfartyg, som uteslutande användas för någon statens verksamhet, såsom

post, tull eller polis.

Övriga luftfartyg anses såsom privata luftfartyg.

Alla statsluftfartyg med undantag av militär-, tull- eller polisluftfartyg

behandlas såsom privata luftfartyg och äro för den skull underkastade alla

bestämmelser i förevarande konvention (art. 30).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Varje luftfartyg, som står under befäl av därtill beordrad militär person,

anses såsom militärt (art. 31).

Militärt luftfartyg, tillhörigt en av de fördragsslutande staterna, må varken

lärdas över eller landa på en annan fördragsslutande stats område utan att därtill

hava erhållit särskilt tillstånd (art. 32).

De fördragsslutande staternas gemensamma luftfartsangelägenheter handhavas

av en ständig internationell kommission, sammansatt av ombud för dessa

stater. Kommissionen är ställd under Nationernas förbunds överinseende och

dess sekretariat är förlagt till Paris (art. 34).

Stater, som icke deltagit i världskriget, må kunna ansluta sig till konventionen

genom en till franska utrikesdepartementet avgiven notifikation (art, 41).

Vad angår övriga bestämmelser i konventionen får jag hänvisa till den vid

detta protokoll såsom bilaga fogade texten till konventionen.

Till konventionen höra 8 reglementen nämligen:

reglemente A angående märkning och registrering av luftfartyg,

reglemente B angående luftvärdighetsbevis,

reglemente C angående dagböcker,

reglemente D angående lanternor och signaler samt luftfärdsregler,

reglemente E angående minimifordringar för erhållande av certifikat såsom

förare eller navigatör,

reglemente F angående internationella luftfartskartor och höjdmärken,

reglemente G angående väderleksunderrättelser och

reglemente H angående allmänna tullföreskrifter.

I november 1919 ingick till svenska regeringen en framställning från brittiska

regeringen om anslutning till den internationella luftfartskonventionen.

Vid skilda konferenser mellan ombud för Sverige, Danmark, Finland och

Norge blevo bestämmelserna i denna konvention därefter föremål för övervägande.

I dessa överläggningar deltogo senare även ombud för Nederländerna

och Schweiz. Därvid restes åtskilliga betänkligheter mot vissa bestämmelser i

konventionen, vilka betänkligheter i synnerhet rörde art. 5. Underrättelser,

som inhämtats om tolkningen av denna artikel, hade givit vid handen, att den

skulle komma att utgöra hinder för en fördragsslutande stat att på ömsesidighetens

grund etablera regelbunden luftfart med icke fördragsslutande stat.

Med det rådande politiska läget i Europa skulle detta innebära, att Sverige.

om det tillträdde konventionen, icke skulle kunna anordna sådan luftfart

exempelvis till Tyskland eller över Tyskland exempelvis till Schweiz.

En annan bestämmelse, mot vilken även betänkligheter framkommo, gällde

röstfördelningen inom den internationella luftfartskommissionen. Enligt art. 34

är denna röstfördelning ordnad på ett sätt, som bland annat skulle medföra

ständig majoritet för Amerikas förenta stater, Brittiska riket, Frankrike, Italien

och Japan, därest dessa länder äro ense.

De framkomna betänkligheterna ansågos av ovannämnda ombud så allvarliga,

att de betraktades som ett hinder för att tillråda anslutning till koventionen,

och konventionsstaterna underrättades härom.

Gemensamma

överläggningar

mellan de

nordiska

länderna och

vissa andra

stater i fråga

om anslutning

till

konventionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter till

följd av Sveriges

anslutning

till

konventionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

I syfte att få luftfartsförhållandena avtalsmässigt reglerade med närliggande

länder valdes på olika håll en annan väg, nämligen avslutandet

av separatöverenskommelser. Sverige ingick sålunda efter hand särskilda luftfartsöverenskommelser

med Danmark, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien

och Tyskland. Av dessa överenskommelser hava de med Nederländerna

och Polen ingångna ännu icke trätt i kraft.

I anledning av de framförda anmärkningarna mot art. 5 och 34 i konventionen,

hava dessa artiklar ändrats i syfte att möjliggöra en anslutning framför

allt från de under kriget neutrala europeiska staternas sida.

Sålunda antog den internationella luftfartskommissionen å sammanträde i

London den 25 oktober 1922 ett sådant tillägg till artikel 5, att i konventionen

deltagande stat finge tillåta luftfartyg, som ej vore hemmahörande i någon av

de fördragsslutande staterna, att färdas över dess område, såvida nämnda stat

avslutit en särskild luftfartskonvention med det land, som fartyget tillhörde.

Bestämmelserna i denna särskilda konvention finge dock icke inskränka de

fördragsslutande staternas rättigheter och skulle stå i överensstämmelse med de

regler, som fastställts genom den internationella konventionen och därtill hörande

reglementen. Vidare beslöt nämnda kommission å sammanträde i London den 30

juni 1923 sådan ändring i artikel 34, att varje stat tillerkändes en röst inom

kommissionen, varvid Amerikas förenta staters, Brittiska rikets, Frankrikes,

Italiens och Japans intressen särskilt tillgodosågos allenast så, att i fråga om

vissa viktigare beslut, för vilka fordras tre fjärdedelars majoritet inom kommissionen,

bestämdes, att medverkan av åtminstone tre av dessa makter skulle

erfordras för besluts giltighet. De rörande omförmälda ändringar upprättade

protokollen hava undertecknats av alla de stater, för vilka konventionen vid

ifrågavarande tidpunkter var gällande, men enligt bestämmelserna i protokollen

skola ändringarna icke träda i kraft, förrän de ratificerats av samtliga

dessa stater. Sådan ratificering har numera verkställts av alla ifrågakommande

stater, med undantag för Portugal, som ännu icke ratificerat ändringen

av artikel 34, samt Serbo-Kroato-Slovenska Staten, som ännu icke ratificerat

vare sig nämnda ändring eller tillägget till artikel 5.

Sedan ifrågavarande ändringar beslutats, hölls på danskt initiativ i juni

månad 1925 i Köpenhamn en konferens av ombud för Sverige, Danmark, Finland,

Nederländerna, Norge och Schweiz för överläggningar rörande en eventuell

anslutning till konventionen i dess ändrade skick. Vid konferensen närvar

jämväl internationella luftfartskommissionens generalsekreterare. Sedan innebörden

av de beslutade ändringarna ingående diskuterats, enades ombuden om

att hos sina respektive regeringar förorda anslutning till konventionen, efter det

att nämnda ändringar trätt i kraft.

Sveriges anslutning till ifrågavarande konvention skulle medföra vissa utgifter.

Sålunda stadgas i artikel 34, att kostnaderna för den internationella

kommissionen skola gäldas av de fördragsslutande staterna i förhållande till

det antal röster, varöver varje land förfogar. Kommissionens förvaltningskost
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 5

nåder hava för år 1926 upptagits till 300,GUI) franska francs, och enligt en av

kommissionens sekretariat uppgjord beräkning skulle varje fördragsslutande

stats andel belöpa sig till 12,000 franska francs med undantag beträffande

Brittiska riket, Frankrike, Italien och Japan, för vilka andelen jämlikt artikel

34 fastställts till dubbla beloppet eller 24.000 franska francs. Sekretariatet

har vidare meddelat, att, i händelse av ytterligare anslutning till konventionen,

bidragsandelen torde komma att något minskas. Enligt nu gällande kurs

motsvara 12,000 franska francs omkring 1,700 kronor.

Jämlikt konventionens artikel 34 skola vidare kostnaderna för sändande av

ombud till kommissionens sammanträden bestridas av respektive stater.

Slutligen stadgas i artikel 35, att de fördragsslutande staterna skola, var och

en i vad på den ankommer, i möjligaste mån samarbeta för åstadkommande av

internationella åtgärder beträffande:

a) samlande och distribuerande av statistiska, fortlöpande eller speciella väderleksunderrättelser

i enlighet med bestämmelserna i reglementet G;

b) offentliggörande av likartade luftfartskartor (en översiktskarta i skalan

1 : 1.000.000 och en detaljkarta i skalan 1 : 200.000) samt genomförande av ett

gemensamt system för orienteringsmärken i terrängen i enlighet med bestämmelserna

i reglementet F;

c) begagnande av radioförbindelse i luftfartens tjänst, upprättande av erforderliga

radiostationer och iakttagande av de internationella reglerna för

radiomeddelanden.

Sveriges anslutning till den internationella luftfartskonventionen medför även

behov av vissa ändringar i förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart,

beträffande vilken förordning riksdagens yttrande inhämtats. Sålunda föreskrives

i § 33 i nämnda förordning, att för utövning av yrkesmässig luftfart, d. v. s.

befordran av passagerare eller gods mot avgift, erfordras, där annan än staten

skall utöva driften, särskilt tillstånd av Konungen. I den internationella luftfartskonventionen

stadgas blott, att för anordnande av internationell luftfartsled

erfordras tillstånd av stat, över vars område leden skall framgå (art. 15),

samt att en var av de fördragsslutande staterna har rätt att åt där hemmahörande

luftfartyg förbehålla yrkesmässig befordran av personer och gods mellan

två punkter inom eget område (art. 16). Något särskilt tillstånd behöves alltså

enligt konventionen icke för att driva oregelbunden luftfart för befordran mot

avgift av passagerare eller gods mellan två fördragsslutande stater, s. k.

trampfart.

Ehuru, såsom ovan omförmälts, Sverige redan ingått luftfartsöverenskommelser

med en del närbelägna länder, skulle ett tillträde till konventionen givetvis

vara till fördel för den svenska luftfarten. I sådant hänseende kan nämnas, att

aktiebolaget Aerotransport hos utrikesdepartementet hemställt om avslutande

av luftfartsöverenskommelser med Frankrike och Belgien, enär saknaden av

sådana vållat avbräck i bolagets rörelse. Vidare har från italienska regeringen

Erforderliga

författnings
ändringar.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

gjorts framställning om avslutande av luftfartsöverenskomruelse mellan Sverige

och Italien. Då någon direkt luftfart icke för närvarande äger rum mellan

detta land och Sverige, har framställningen fått vila i avbidan på avgörande

av frågan, huruvida Sverige komme att ansluta sig till den internationella luftf

artskonventionen.

Jag anser alltså, att sådan anslutning bör äga rum, så snart ovan angivna

ändringar i artiklarna 5 och 34 trätt i kraft. Enligt uppgift lär ändringarnas

ratificering av de återstående två länderna, Portugal och Serbo-Kroato-Slovenska

staten, vara att förvänta inom kort. För att Sveriges anslutning skall

kunna äga rum, så snart förutsättningen därför föreligger, torde frågan böra

underställas redan innevarande års riksdag.

Vad beträffar utgifterna för en anslutning till konventionen, så torde bidraget

till den internationella kommissionens kostnader, vilka, såsom ovan antytts, icke

med nuvarande växelkurs torde komma att överstiga 1,700 kronor, kunna utbetalas

från sjätte huvudtitelns ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor

till vägar och kommunikationer, från vilket anslag Sveriges bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet för närvarande

utgår. För nästkommande budgetår lär detta anslag förslå till bestridande

jämväl av den sålunda ifrågasatta nya utgiften, enär å innevarande års anslag

torde komma att uppstå härför erforderlig reservation till nästa budgetår. Möjligt

är dock, att anslaget framdeles kan behöva något höjas.

De utgifter, som föranledas av sändande av ombud till kommissionens sammanträden,

torde kunna bestridas av sjätte huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter.

Ehuru omfattningen av de fördragsslutande staternas förpliktelser enligt

artikel 35 är ganska obestämd, torde Sverige icke böra underlåta att, i den

mån andra fördragsslutande stater vidtaga åtgärder enligt bestämmelserna i

samma artikel, jämväl härutinnan söka deltaga i det internationella samarbetet,

därest så är möjligt utan för stora kostnader.

Vad angår åtgärder för radiomeddelanden, lära sådana kunna inskränkas

till vad som är erforderligt för tillgodoseende av den svenska luftfarten. Enahanda

torde även, åtminstone till eu början, vara förhållandet med väderleksunderrättelser.

Beträffande luftfartskartor har, enligt vad jag erfarit, generalstaben redan

gått i författning om utgivande av sådana kartor på prov med i stort sett de

beteckningar, som föreskrivas i reglementet F. Ehuru kartorna äro i något

mindre skala än den, som förutsättes i nämnda reglemente, lära de dock kunna

vara tillfyllest.

På Kungl. Maj:t torde ankomma att i sinom tid vidtaga de ändringar i förordningen

om luftfart, som en anslutning till konventionen kan göra erforderliga.

Då förordningen i huvudsak är byggd på bestämmelserna i den internationella

luftfartskonventionen. bliva ändringarna icke av större betydenhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

att godkänna den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade

luftfartskonventionen, under förutsättning att de av internationella

luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 och den 30 juni

1923 beslutade ändringarna av artiklarna 5 och 34 i konventionen

träda i kraft.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstiema.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Bilaga.

Convention

portant réglementatlon de la navigation

aérienne.

Chapitre premier.

Principes généraux.

Article premier.

Les Hautes Parties Contractantes

reconnaissent que chaque Puissance

a_ la souveraineté compléte et exclusive

sur l’espaee atmosphérique audessus

de son territoire.

Au sens de la présente Convention,

le territoire d un Etat sera entendu

comme comprenant le territoire national

métropolitain et colonial, ensemble

les eaux territoriales adjacentes audit

territoire.

Article 2.

Chaque Etat contractant s’engage

ä accorder en temps de paix, aux

aéronefs des autres Etats contractants,

la liberté de passage inoffensif audessus

de son territoire, pourvu que

les conditions établies dans la présente

Convention soient observées.

Les régles établies par un Etat

contractant pour 1’admission, sur son

territoire, des aéronefs ressortissant

aux autres Etats contractants, doivent

étre appliquées sans distinction de

nationalité.

Article 3.

. Chaque Etat contractant a le droit

d’interdire pour raison dordre militaire

ou dans 1’intérét de la sécurité

publique aux aéronefs ressortissant

aux autres Etats contractants, sous

les peines prévues par sa législation

et sous réserve qu’il ne sera fait aucune

distinction a cet égard entre ses aéronefs

privés et ceux des autres Etats

contractants, le survol de certaines

zones de son territoire.

(Översättning.)

Konvention

angående reglering av internationelt

luftfart.

Kapitel I.

Allmänna grundsatser.

Artikel 1.

De höga fördragsslutande parterna

erkänna, att varje stat har fullständig

och uteslutande höghetsrätt i luftrummet

över sitt territorium.

En stats territorium i den betydelse

detta ord har i förevarande konvention

omfattar såväl statens egentliga

område som området för desskolonier,

inbegripet territorialvattnet

utmed nämnda områdens kuster.

Artikel 2.

Eu var av de fördragsslutande staterna

förpliktar sig att i fredstid medgiva

övriga fördragsslutande staters

luftfartyg rätt att på ofarligt sätt färdas

över förstnämnda stats område

under förutsättning att de villkor, som

stadgas i förevarande konvention, bliva

iakttagna.

Alla föreskrifter, som utfärdats av en

fördragsslutande stat rörande rätt för

luftfartyg, hemmahörande i annan fördragsslutande

stat, att vinna tillträde

till dess territorium, skola tillämpas

utan avseende å nationalitet.

Artikel 3.

En var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att av militära skäl

eller av hänsyn till allmän säkerhet

förbjuda luftfartyg, hemmahörande i

annan fördragsslutande stat, att färdas

över vissa områden inom sitt territorium

vid äventyr av i statens lagstiftning

bestämt straff samt med förbehåll

att i detta hänseende icke någon

åtskillnad skall göras mellan dess egna

och den andra fördragsslutande statens

privata luftfartyg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

kunrjl. Maj:ts proposition nr 172.

Dans ce cas, l emplacement et l’étendue

des zones interdites seront préalablement

rendus publics et notifiés aux

autres Etats contractants.

Article 4.

Tout aéronef, qui s’engage au-dessus

d’une zone interdite, sera tenu, des

qu’il s’en apercevra, de donner le

signal de détresse prévu au paragraplie

17 de l’Annexe D et devra atterrir,

en dehors de la zone interdite, le plus

töt et le plus prés possible, sur l’un

des aérodromes de l’Etat indument

survolé. •

I så fall skola läget och utsträckningen

av de förbjudna områdena på

förhand offentliggöras och delgivas

övriga fördragsslutande stater.

Artikel 4.

Varje luftfartyg, som inkommer

över ett förbjudet område, är skyldigt

att, så snart det får kännedom härom,,

giva den nödsignal, som är föreskriven

i § IT av reglementet D, och skall

landa utanför det förbjudna området

så snart och så nära detta område

som möjligt på en av flygplatserna i

den stat, över vars område luftfart

olovligen ägt rum.

Cltapifre II.

Nationalité des aéronefs.

Article 5.

Aucun Etat contractant nadmettra,

si ce n’est par une autorisation spéciale

et temporaire, la circulation, audessus

de son territoire, d’un aéronef

ne possédant pas la nationalité de

l’un des Etats contractants.

Kapitel II.

Luftfartygs nationalitet.

Artikel 5.

Fördragsslutande stat må icke annat

än genom ett särskilt och till tiden

begränsat bemyndigande medgiva luftfart

över sitt område för luftfartyg,

som icke har någon av de fördragsslutande

staternas nationalitet.

Av internationella luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 beslutad

ändrad lydelse av art. 5.

Aucun Etat contractant riadmettra,

si ce n’est par une autorisation spéciale

et temporaire, la circulation au-dessus

de son territoire d’un aéronef ne possédant

pas la nationalité de Vun des Etats

contractants, å moms qu’il n’ait conclu

une convention particuliére avec VEtat

dans lequel cet aéronef est immatriculé.

Les stipulations de cette convention particuliére

ne devront pas porter atteinte

aux droits des Parties contractantes ä

la présente Convention et devront Ptre

eonformes aux régles étahlies par ladite

Convention et ses Annexes. Cette Convention

particuliére sera communiquée å

la Commission Internationale de Navigation

Aérienne qui la notifera aux

autres Etats contractants.

Fördragsslutande stat må icke annat

än genom ett särskilt och till tiden begränsat

bemyndigande medgiva luftfart

över sitt område för luftfartyg, som icke

har någon av de fördragsslutande staternas

nationalitet, såvida icke förstnämnda

stat avslutat en särskild överenskommelse

med det land,i vars luftfartygsregister

fartyget är infört. Bestämmelserna

i denna särskilda överenskommelse

må dock icke inskränka de fördragsslutande

staternas rättigheter enligt förevarande

konvention och skola vara i

överensstämmelse med de i nämnda konvention

och därtill hörande reglementen

fastställda regler. Denna särskilda överenskommelse

skall del givas internationella

luftfartskommissionen, som skall meddela

övriga fördragsslutande stater underrättelse

om densamma.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Artide 6.

Les aéronefs ont la nationalité de

l’Etat, sur le registre duquel ils sont

immatriculés conformément aux prescriptions

de la Section I de 1’Annexe A.

Artide 7.

Les aéronefs ne seront immatriculés

dans un des Etats contractants

ue s’ils appartiennent en entier a

es ressortissants de cet Etat.

Aucune Société ne pourra étre

enregistrée comme propriétaire d’un

aéronef que si elle posséde la nationalité

de l’Etat dans lequel 1’aéronef

est immatrieulé, si le Président de la

Société et les deux tiers au moins

des administrateurs ont cette méme

nationalité et si la Société satisfait ä

toutes autres conditions qui pourraient

étre prescrites par les lois dudit Etat.

Artide 8.

Un aéronef ne peut étre valablement

immatrieulé dans plusieurs

Etats.

Artide 9.

Les Etats contractants échangeront

entre eux et transmettront cliaque

niois, ä la Commission Internationale

de Navigation Aérienne prévue a

1’article 34, des copies des inscriptions

et radiations d’inscription, effectuées

sur leur registre matrieule dans le

mois précédent.

Artide 10.

Dans la navigation internationale,

tout aéronef devra, conformément aux

dispositions de 1’Annexe A, porter une

marque de nationalité et une marque

d’immatriculation, ainsi que le nom

et le domicile du propriétaire.

Chapitre III.

€ertiflcats de navigabilité et brevets

d’aptitude.

Artide 11.

Dans la navigation internationale,

tout aéronef devra, dans les conditions

Artikel 6.

Luftfartyg bär den stats nationalitet,

i vars luftfartygsregister det är

infört i överensstämmelse med föreskrifterna

i avdelning I av reglementet

A.

Artikel 7.

Luftfartyg må icke införas i eu

fördragsslutande stats luftfartygsregister,

såvida det icke i sin helhet tillhör

undersåtar i denna stat.

Aktiebolag må icke registreras såsom

ägare av luftfartyg, såvida det icke

har den stats nationalitet, i vars luftfartygsregister

fartyget är infört, såvida

icke ordföranden i bolagets styrelse

och två tredjedelar av övriga styrelseledamöter

hava nämnda stats nationalitet

och såvida icke bolaget uppfyller

alla övriga bestämmelser, som må

kunna vara föreskrivna i ifrågavarande

stats lagar.

Artikel 8.

Luftfartyg må icke med giltig verkan

vara registrerat i liera stater.

Artikel 9.

De fördragsslutande staterna skola

månatligen sinsemellan utväxla och

till den i artikel 34 omförmälda internationella

luftfartskommissionen översända

utdrag av luftfartygsregistret,

innehållande förteckning å de fartyg,

som under den förflutna månaden införts

i eller avförts ur registret.

Artikel 10.

Under internationell luftfart skall

varje luftfartyg enligt bestämmelserna

i reglementet A vara försett med nationalitets-

och registreringsmärke, ävensom

med uppgift om ägarens namn

och hemort.

Kapitel III■

Luftvärdighetsbevis och certifikat för

besittning.

Artikel 11.

Under internationell luftfart skall

luftfartyg, i enlighet med bestämmel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

prévues a 1’Annexe B, étre muni d’un

certificat de navigabilité, délivré ou

rendu exécutoire par l’Etat, dont

1’aéronef possede la nationalité.

Article 12.

Le commandant, les pilotes, les mécaniciens

et autres membres du personnel

de conduite d un aéronef doivent

étre pourvus de brevets d’aptitude

et de licences délivrés, dans les conditions

prévues ä l’AnnexeE,ourendus

exécutoires par l’Etat, dont 1’aéronef

possede la nationalité.

Article 13.

Le certificat de navigabilité, les

brevets d’aptitude et les licences délivrés

ou rendus exécutoires par l’Etat

dont 1’aéronef possede la nationalité,

et établis conformément aux régles

fixées par les Annexes B et E et, dans

la suite, par la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, seront

reconnus valables par les autres Etats.

Chaque Etat a le droit de ne pas

reconnaitre valables, pour la circulation

dans les limites et au-dessus de

son propre territoire, les brevets d’aptitude

et licences conférés ä l’un de

ses ressortissants par un autre Etat

contractant.

Article 14.

Aucun apparell de télégraphie sans

fil ne pourra étre pörte par un aéronef

sans une licence spéciale délivrée par

1’Etat, dont 1’aéronef possede la nationalité.

Ees appareils ne pourront

étre employés que par des membres

de 1’équipage munis a cet effet d une

licence spéciale.

Tout aéronef affecté ä un transport

public et susceptible de recevoir au

moins dix personnes, devra étre muni

d’appareils de télégraphie sans fil

Emission et réception), lorsque les

modalités d emploi de ees appareils

auront été déterminées par la Commission

Internationale de Navigation

Aérienne.

Cette Commission pourra ultérieurement

étendre 1’obligation du port

d’appareils de télégraphie sans fil ä

serna i reglementet B, vara försett

med luftvärdighetsbevis, utfärdat eller

godkänt av den stat, vars nationalitet

luftfartyget har.

Artikel 12.

Befälhavare, förare, mekaniker och

andra medlemmar av luftfartygs besättning

skola vara försedda med kompetens-

och behörighetscertifikat, som

utfärdats i eldighet med bestämmelserna

i reglementet E eller godkänts

av den stat, vars nationalitet luftfartyget

har.

Artikel 13.

Luftvärdighetsbevis, kompetens- och

behörighetscertifikat, vilka utfärdats

eller godkänts av den stat, vars nationalitet

luftfartyget har, och vilka upprättats

jämlikt bestämmelser, som fastställts

i reglementena B och E och

sedermera av internationella luftfartskommissionen,

skola av de övriga staterna

erkännas såsom giltiga.

Yarje stat har rätt att, när fråga

är om luftfärd inom dess egna gränser

och över dess eget område, vägra

att erkänna ett för en av dess egna

medborgare av annan stat utfärdat

kompetens- och behörighetscertifikat,

Artikel 14.

Luftfartyg må ej hava radioanläggning

utan särskilt tillstånd av den

stat, vars nationalitet luftfartyget har.

Radioanläggning må endast begagnas

av medlem av besättningen, som är i

besittning av särskilt för ändamålet

utställt certifikat.

Luftfartyg, som användes för yrkesmässig

luftfart och är i stånd att medföra

minst tio personer, skall vara försett

med radioanläggning (utsändningsoch

mottagningsapparat), så snart

regler för användande av sådana apparater

fastställts av internationella luftf

artskommissionen.

Kommissionen må sedermera, enligt

de bestämmelser, som den må

komma att fastställa, till alla andra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kurifjl. Maj.ts proposition nr 172.

toutes autres catégories daéronefs,

dans les conditions et suivant les

modalités qu’elle determinera.

Chapitre IV.

Admission å la navigation aérienne

au-dessus d’un territoire ctraiiger.

Article 15.

Tout aéronef ressortissant ä un Etat

eontractant a le droit de traverser

1’atmosphére d’un autre Etat sans

atterrir. Dans ce cas, il est tenu de

suivre 1’itinéraire fixé par l’Etat survolé.

Toutefois, pour des raisons de

police générale, il sera obligé d’atterrir

s’il en re§oit l’ordre au moyen des

signaux prévus ä 1’annexe D.

Tout aéronef qui se rend d un Etat

dans un autre Etat doit, si le réglement

de ce dernier l’exige, atterrir

sur un des aérodromes fixés par lui.

Notification de ees aérodromes sera

donnée par les Etats contractants ä la

Commission Internationale de Navigation

Aérienne, qui transmettra cette

notification ä tous les Etats contractants.

L’établissement des voies internationales

de navigation aérienne est

subordonné ä 1’assentiment des Etats

survolés.

Article 16.

Cliaque Etat eontractant aura le

droit d’édicter,au profit de ses aéronefs

nationaux, des réserves et restrictions

concernant le transport commercial de

personnes et de marcliandises entre

deux points de son territoire.

Ces réserves et restrictions seront

immédiatement publiées et communiquées

ä la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, qui les notifiera

aux autres Etats contractants.

Article 17.

Les aéronefs ressortissant a un Etat

eontractant, ayant établi des réserves

slags luftfartyg utsträcka skyldigheter»

att hava radioanläggning.

Kapitel IV.

Tillstånd till luftfart, över utländskt

område.

Artikel 15.

Luftfartyg, hemmahörande i en av

de fördragsslutande staterna, har rätt

att färdas över annan fördragsslutande

stats område utan att landa. Fartyget

skall därvid följa den väg, som må vara

anvisad av den stat, över vars område

färden äger rum. I fall det kräves av

hänsyn till allmän säkerhet, är luftfartyget

dock skyldigt landa, därest det

erhåller befallning därom medelst de i

reglementet D föreskrivna signalerna.

Luftfartyg, som färdas från en statsområde

till en annans, skall, om sistnämnda

stats reglementariska bestämmelser

så föreskriva, landa på en av

de av denna stat bestämda flygplatser.

Uppgift om dessa flygplatser skall av

de fördragsslutande staterna lämnasinternationella

luftfartskommissionen,.

som därom skall underrätta alla fördragsslutande

stater.

För anordnande av internationell

luftfartsled erfordras tillstånd av de

stater, över vilkas område leden skall

framgå.

Artikel 16.

En var av de fördragsslutande staterna

har rätt att till förmån för inhemska

luftfartyg utfärdabestämmelser

om förbehåll och inskränkningar beträffande

yrkesmässig befordran av personer

och gods mellan två punkter

inom eget område.

Sådana förbehåll och inskränkningar

skola omedelbart offentliggöras och

delgivas internationella luftfartskommissionen,

som därom skall underrätta

övriga fördragsslutande stater.

Artikel 17.

Luftfartyg, hemmahörande i en fördragsslutande

stat, som fastställt för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

et restrictions conformément ä 1’article

16, pourront se voir opposer les mémes

réserves et restrictions dans tout autre

Etat contractant, méme si ce dernier

Etat n’impose pas ees réserves et restrictions

aux au tres aéronefs étrangers.

Article 18.

Tout aéronef passant ou transitant

■ii travers 1’atmosphére d''un Etat contractant,

y compris les atterrissages et

arréts raisonnablement nécessaires,

pourra étre soustrait ä la saisie pour

•contrefagon d’un brevet, dessin ou

modéle, moyennant le depot d’un

cautionnement dont le montant, ä

défaut daccord amiable, sera fixé dans

le plus bref dela! possible par 1’autorité

compétente du lieu de la saisie.

Chapitre V.

Regles ä observer au départ, en cours de

route et å 1’ntterrissage.

Article 19.

Tout aéronef se livrant å la navigation

internationale doit étre muni de:

a) Un certificat d’immatriculation,

•conformément ä 1’Annexe A;

b) Un certificat de navigabilité, conformément

a 1’Annexe B;

c) Les brevets et licences du commandant,

des pilotes et des liommes

d’équipage,conformémentärAnnexeE;

d) S’il transporte des passagers: la

liste nominale de ceux-ci;

e) Säl transporte des marcliandises:

les connaissements et le manifeste;

f) Les livrés de bord, conformément

» 1’Annexe C;

g) S’il est muni d''appareils de télégraphie

sans fil: la licence prévue ä

lärticle 14.

Article 20.

Les livrés de bord seront conservés

pendant deux ans ä dater de la

derniére inscription qui y aura été

portée.

Article 21.

Au départ et a 1’atterrissage d’un

aéronef, les autorités du pays auront,

behåll och inskränkningar i enlighet

med artikel 16, må underkastas samma

förbehåll och inskränkningar i varje

annan fördragsslutande stat, även om

denna icke pålägger andra främmande

luftfartyg samma förbehåll och inskränkningar.

Artikel 18.

Luftfartyg, som färdas över en fördragsslutande

stats område, därunder

inbegripet av förhållandena nödvändiggjorda

landningar och uppehåll, må

kunna befrias från beslag på grund av

intrång i rätt till patent, ritning eller

mönster genom ställande av säkerhet,

vars storlek i saknad av godvillig

överenskommelse snarast möjligt skall

bestämmas av vederbörande myndighet

å den ort, där beslaget ägt rum.

Kapitel V.

Föreskrifter, som skola iakttagas vid årgång,

under färd och vid landning.

Artikel 19.

Yarje luftfartyg, som användes i

internationell luftfart, skall vara försett

med:

a) registreringsbevis enligt reglementet

A;

b) luftvärdighetsbevis enligt reglementet

B;

c) certifikat för befälhavare, förare

och övrig besättning enligt reglementet

E;

d) om luftfartyget befordrar passagerare,

förteckning över deras namn;

e) om luftfartyget medför gods, konnossement

och godslista;

f) dagböcker enligt reglementet C;

och

g) om luftfartyget har radioanläggning,

tillstånd föreskrivet i artikel 14.

Artikel 20.

Dagböcker skola förvaras under två

år, räknat från den dag, då sista anteckningen

infördes i desamma.

Artikel 21.

Vid luftfartygs avgång och landning

äro vederbörande lands myndigheter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kuugl. Maj:ts proposition nr 172.

dans kras les cas, le droit de visiter

1’aéronef et de vérifier tons les documents

dont il doit étre muni.

Article 22.

Les aéronefs des Etats contractants

auront droit, po ur 1’atterrissage, notamment

en cas de détresse, aux mémes

mesures dassistance que les

aéronefs nationaux.

Article 23.

Le sauvetage des apparens perdus

en mer sera réglé, sauf conventions

contraires, par les principes du droit

maritime.

Article 24.

Tout aérodrome d’un Etat contractant,

s’il est ouvert, mojennant payement

de certains droits, ä l’usage

public des aéronefs nationaux, sera

ouvert dans les mémes conditions aux

aéronefs ressortissant aux autres Etats

contractants.

Pour chacun de ees aérodromes, il

y aura un tarif unique datterrissage

et de séjour, applicable indifféremment

aux aéronefs nationaux et étrangers.

Article 25.

Chacun des Etats contractants

s’engage ä prendre les mesures propres

ä assurer que tous aéronefs naviguant

au-dessus de son territoire ainsi que

tous aéronefs portant la marque de

sa nationalité et eu quelque lieu qu ils

se trouvent, se conformeront aux reglemente

prévus a 1’Annexe D.

Chacun des Etats contractants

s’engage ä assurer la poursuite et les

pumtions des contrevenants.

Chapitre VI.

Transports interdits.

Article 26.

Le transport, par aéronef, des explosifs,

armes et munitions de guerre

est interdit dans la navigation internationale.

Il ne sera permis ä aucun

aéronef étranger de transporter des

länder alla förhållanden berättigade att

visitera fartyget och att granska dehandlingar,

med vilka det skall vara

försett.

Artikel 22.

De fördragsslutande staternas luftfartyg

hava vid landning och särskilt

i fall av nöd rätt till samma hjälpmedel

som inhemska luftfartyg.

Artikel 23.

Bärgning av luftfartyg, som gjort

haveri å sjön, skall, så vitt ej annorlunda

överenskommits, ske i enlighet

med sjörättens grundsatser.

Artikel 24.

Varje flygplats i en fördragsslutande

stat, som mot erläggande av vissa

avgifter är öppen för där hemmahörande

luftfartyg, skall på enahanda villkor

vara öppen för luftfartyg, hemmahörande

i övriga fördragsslutande stater.

För var och en av dessa flygplatser

skall en enda taxa för landning och

uppehåll vara fastställd, vilken utan

åtskillnad skall tillämpas å inhemska

och utländska luftfartyg.

Artikel 25.

En var av de fördragsslutande staterna

förpliktar sig att träffa anstalter

för att säkerställa, att varje luftfartyg,

som färdas inom dess område, och

varje luftfartyg, som för dess nationalitetsmärke,

skall, var det än befinner

sig, iakttaga de regler, som äro

föreskrivna i reglementet D.

En var av de fördragsslutande

staterna förpliktar sig att åtala och

bestraffa den, som överträder dessa

regler.

Kapitel VI.

Föremål, som icke må befordras.

Artikel 26.

Befordran å luftfartyg av explosiva

varor, krigsvapen eller krigsam munition

ärförbjudeniinternationellluftfart.

Utländskt luftfartyg må icke befordra

varor av detta slag från ett ställe till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Knngl. Maj-.ts proposition nr 172.

artides de cette nature d’im point ä

un autre du territoire d’un uiéme Etat

contractant.

Artide 27.

Cliaque Etat peut, en matiére de

navigation aérienne, interdire ou régler

le transport ou l’usage d’appareils

photographiques. Toute réglementation

de ce genre devra étre immédiatement

notifiée ä la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, qui

communiquera cette information aux

autres Etats contractants.

Artide 28.

Pour des raisons d’ordre public, le

transport des objets, autres que ceux

mentionnés aux artides 26 et27,pourra

étre soumis ä des restrictions par tout

Etat contractant. Cette réglementation

devra åtra immédiatement notifiée ä

la Commission Internationale de Navigation

Aérienne, qui en donnera

communication aux autres Etats contractants.

Artide 29.

Toutes les restrictions mentionnées

ä 1’article 28 doivent s’appliquer indifféremment

aux aéronefs nationaux

et étrangers.

Vhapitre VII.

Aéronefs d’£tat.

Artide 30.

Seront considérés comme aéronefs

d’Etat:

a) Les aéronefs militaires;

b) Les aéronefs exclusivement affectés

ä un service d’Etat, tel que: Pöstes,

Douanes, Police.

Les autres aéonefs seront réputés

aéronefs privés.

Tous les aéronefs d’Etat, autres que

les aéronefs militaires, de douane ou

de police, seront traités comme des

aéronefs privés et soumis, de ce chef,

ä toutes les dispositions de la présente

Convention.

ett annat inom en och samma fördragsslutande

stats område. ■

Artikel 27.

Varje stat må förbjuda eller utfärda

föreskrifter om medförandet eller

användandet av fotografiapparater å

luftfartyg. Alla bestämmelser av detta

slag skola omedelbart delgivas internationella

luftfartskommissionen, som

därom skall underrätta övriga fördragsslutande

stater.

Artikel 28.

En var av de fördragsslutande staterna

må av hänsyn till allmän ordning

underkasta befordran av andra

föremål än dem, som omförmälas i

artiklarna 26 och 27 inskränkande

bestämmelser. Sådana bestämmelser

skola omedelbart delgivas internationella

luftfartskommissionen, som därom

skall underrätta övriga fördragsslutande

stater.

Artikel 29.

Alla inskränkande bestämmelser av

i artikel 28 nämnd art skola gälla i

samma omfattning beträffande inhemska

och utländska luftfartyg.

Kapitel VII.

Statsluftfartyg.

Artikel 30.

Såsom statsluftfartyg anses:

a) militära luftfartyg; samt

b) luftfartyg, som uteslutande användas

för någon statens verksamhet

såsom för post-, tull- eller polisväsendet.

Övriga luftfartyg anses såsom privata

luftfartyg.

Alla statsluftfartyg med undantag

av militär-, tull- eller polisluftfartyg

skola behandlas såsom privata luftfartyg

och äro för den skull underkastade

alla bestämmelser i förevarande

konvention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr, 172.

Article 31. Artikel 31.

'' Tout aéronef commandé par un

militaire commissionné a cet effet est

■considéré comme aéronef militaire.

Article 32.

Auc.un aéronef militaire d’un Etat

■contractant ne devra survoler le territoire

d’un autre Etat contractant ni

y atterrir, s’il n’en a regn l’autorisation

spéciale. Dans ce cas, l’aéronef

militaire, ä moms de stipulation contraire,

jouira, en principe, des priviléges

habituellement accordés aux

båtiments de guerre étrangers.

Un aéronef militaire forcé datterrir,

ou requis ou sommé d’atterrir,

n’acquerra, par ce fait, aucun des

priviléges prévus a 1’alinéa ler.

Article 33.

Des arrangements particuliers,

conclus séparément entre les Etats

détermineront dans quels cas les

aéronefs de police et de douane pourront

étre autorisés ä passer la frontiére.

En aucun cas, ils ne bénéficieront

des priviléges prévus a I article 32.

Chapitre Vill.

Commission internationale de navigation

aérienne.

Article 34.

Il sera institué, sous le nom de

Commission Internationale de Navigation

Aérienne, une Commission

internationale permanente placée sous

1’autorité de la Société des Nations

et composée de:

Deux représentants pour cliacun

des Etats suivants: Etats-Unis d’Amérique,

France, Italie et Japon;

Un representant pour la GrandeBretagne

et un pour cliacun des Dominions

Britanniques et pour l’Inde;

Un représentant pour chacun des

autres Etats contractants.

Cliacun des cinq premiers Etats

(la Grande-Bretagne, avec ses Dominions

et l’Inde, comptant ä cette fin

Varje luftfartyg, som står under

befäl av därtill beordrad militär person,

anses såsom militärt.

Artikel 32.

Militärt luftfartyg, tillhörigt eu av

de fördragsslutande staterna, må varken

färdas över eller landa på annan

fördragsslutande stats område utan

att därtill liava erhållit särskilt tillstånd.

Föreligger sådant tillstånd, åtnjuter

det militära luftfartyget, såvida

icke annorlunda bestämts, i princip de

förmåner, som vanligen tillkomma

främmande krigsfartyg.

Militärt luftfartyg, som är nödsakat

att landa eller som uppfordras eller

beordras landa, må icke till följd härav

göra anspråk på de förmåner, som avses

i första stycket.

Artikel 33.

Genom särskilda avtal, som träffas

mellan de olika staterna, skall bestämmas,

i vilka fall polis- och tullluftfartyg

må erhålla tillstånd att överskrida

gränserna. I intet fall skola

de åtnjuta de förmåner, som avses i

artikel 32.

Kapitel Vill.

Internationella luftfartskonunissionen.

Artikel 34.

Under benämning den internationella

luftfartskommissionen skall upprättas

en internationell kommission,

vilken skall stå under Nationernas förbunds

ledning och bestå av:

två ombud för var och en av följande

stater: Amerikas Förenta Stater,

Frankrike, Italien och Japan;

ett ombud för Storbritannien och

ett för varje brittisk dominion och för

Indien;

ett ombud för var och eu av övriga

fördragsslutande stater.

Var och en av de fem förstnämnda

staterna (Storbritannien med dess

dominions och Indien räknas härvid

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

comme un Etat) aura le plus petit

nombre entier de voix tel que, ce

nombre étant multiplié par cinq, le

resultat obtenu dépasse d’au moms

une voix le total des voix de tous les

autres Etats contractants.

Tous les Etats autres que les cinq

premiers auront chacun une voix.

La Commission Internationale de

Navigation Aérienne determinera les

régles de sa propre procédure et le

lieu de son siége permanent, mais

elle sera libre de se réunir en tels

endroits quelle jugera convenable. Sa

premiére reunion aura lieu a Paris.

La convocation pour cette reunion

sera faite par le Gouvernement franyais,

aussitöt que la majorité des

Etats signataires lui auront notifié

leur ratincation de la présente Convention.

Cette Commission aura les attributions

suivantes:

a) Recevoir les propositions de tout

Etat contractant, ou lui en adresser,

ä 1’effet de modiiier ou d’amender les

dispositions de la présente Convention

; notifier les cliangements adoptés;

b) Exercer les fonctions qui lui sont

dévolues par le present Artide et par

les Artides 9, 13, 14, 15, IG, 27, 28,

36 et 37 de la présente Conventiou;

c) Apporter tous amendements aux

dispositions des Annexes A ii Cl:

d) Centraliser et communiquer aux

Etats contractants les informations de

toute nature concernant la navigation

aérienne internationale;

e) Centraliser et communiquer aux

Etats contractants tous les renseigncments

d’ordre radiotélégraphique, météorologique

et médical, intéressant

la navigation aérienne;

f) Assurer la publication de cartes

pour la navigation aérienne, conformément

aux dispositions de 1’Annexe F;

g) Donner des avis sur les questions

que les Etats pourront soumettre

a son examen.

Toute modification dans les dispositions

de l’une quelconque des Annexes

Bihang till riksdagens protokoll 19211.

såsom en stat) skall hava så många

röster, att desammas antal, multiplicerat

med fem, med minst en röst överstiger

samtliga de övriga fördragsslutande

staternas röster.

Alla andra stater än de fem förstnämnda

skola vardera liava en röst.

Internationella luftfartskommissionen

skall själv fastställa reglerna för

sin verksamhet och bestämma den ort,

där den skall hava sitt säte, men den

är oförhindrad att sammanträda på

sådan annan ort, som den må finna

lämplig. Dess första sammanträde

skall hållas i Paris. Kallelse till

detta sammanträde skall utfärdas av

franska regeringen, så snart denna

från mer än hälften av de stater, som

undertecknat förevarande konvention,

erhållit underrättelse att de ratificerat

samma konvention.

Det åligger kommissionen:

a) att från de fördragsslutande staterna

emottaga eller hos dem framställa

förslag om ändring av bestämmelserna

i förevarande konvention

och att tillkännagiva antagna förändringar

;

b) att fullgöra de åligganden, som

tilldelats kommissionen genom förevarande

artikel samt artiklarna 9. 13,

14, 15, 16, 27, 28, 36 och 37 i förevarande

konvention;

c) att vidtaga ändringar i bestämmelserna

i reglementena A —G;

d) att samla och meddela de fördragsslutande

staterna alla slags underrättelser

angående internationell luftfart

;

e) att samla och meddela de fördragsslutande

staterna alla upplysningar

angående radiotelegrafi, väderlekstjänst

och läkarvetenskap, som

hava intresse för luftfart;

f) att ombesörja utgivandet av kartor

för luftfart i enlighet med bestämmelserna

i reglementet F; och

g) att avgiva utlåtande i frågor, som

staterna må kunna underställa dess

prövning.

Ändring av bestämmelserna i något

av reglementena må verkställas av

1 sand. 144 höft. (Nr 172.) 343 ve 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:t» proposition nr 172.

pourra étre apportée par la Commission

Internationale de Navigation

Aérienne, lorsque ladite modification

aura été approuvée par les trois quarts

du total possible des voix, c''est-ä-dire

du total des voix qui pourraient étre

exprimées si tous les Etats étaient

présents. Cette modification aura

plein effet des qu elle aura été notifiée,

par la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, a tous les

Etats contractants.

Toute modification proposée aux

artides de la présente Convention sera

discutée par la Commission Internationale

de Navigation Aérienne,

qu’elle émane de l’un des Etats contractants

ou de la Commission elleméme.

Aucune modification de cette

natura ne pourra étre proposée a

1’acceptation des Etats contractants,

si elle 11’a été approuvée par les deux

ti ers au moms du total possible des

voix.

Les modifications apportées aux

artides de la Convention (exception

faite des Annexes) doivent, avant de

porter effet, étre expressément adoptées

par les Etats contractants.

Les frais d’organisation et de fonctionnement

de la Commission Internationale

de Navigation Aérienne seront

supportés par les Etats contractants,

au prorata du nombre des voix

dont ils disposent.

Les frais occasionnés par l envoi

de délégations teclmiques seront supportés

par leurs Etats respectifs.

internationella luftfartskommissionen,

om nämnda ändring gillas av tre fjärdedelar

av högsta möjliga antalet röster,

d. v. s. av det sammanlagda antal

röster, som kunde avgivas, därest samtliga

stater vore närvarande. Ändringen

träder i kraft, så snart den genom

internationella luftfartskommissionen

delgivits samtliga fördragsslutande

stater.

Värjo ändring, som föreslås i någon

av förevarande konventions artiklar,

skall dryftas av internationella

luftfartskommissionen, vare sig

ändringen framställts av en av de

fördragsslutande staterna eller av kommissionen

själv. Ingen ändring av

detta slag må för godkännande underställas

de fördragsslutande staterna,

såvida den icke gillats av minst två

tredjedelar av högsta möjliga antalet

röster.

Ändringar, som vidtagas i konventionens

artiklar (med undantag av reglementena)

skola, innan de träda i kraft,

hava uttryckligen godkänts av de fördragsslutande

staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens

organisation och

verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande

staterna i förhållande

till det antal röster, varöver de förfoga.

Kostnader, som föranledas av sändande

av tekniska ombud, skola bestridas

av vederbörande stater.

Av internationella luftfartskommissionen den 30 juni 1923 beslutad ändrad

lydelse av artikel 34.

Il sera institué, — — — — — —

cliacun des autres Etats contractants.

Chaque Utåt représenté å la Commission

(la Grande-Bretagne avec ses Dominions

et VInde comptant ä cette fin

pour un Etat) aura chacun une voix.

La Commission Internationale de

Navigation Aérienne déterminera —

-----— sur les questions que

les Etats pourront soumettre ä son

examen.

Toute modification dans les dispositions

de l’une quelconque des an
-

Under benämning--------

de övriga fördragsslutande staterna.

Varje i kommissionen företrädd stat

(Storbritannien med dess dominions och

Indien räknas härvid såsom en stat) har

en röst.

Internationella luftfartskommissionen

bestämmer--— —---i

frågor, som staterna må kunna underställa

dess prövning.

Ändring av bestämmelserna i något

av reglementena må kunna verkstäl
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Jlapis proposition nr 172.

nexes pourra étre apportée par la

Commission Internationale de Navigation

Aérienne, lorsque ladite modification

aura été approuvée par les

trois quarts du total possible des voix

qui pourraient étre exprimées si tous

les Etats étaient presents Gette majorité

doit, en outre, comprendre au moms

trois des cinq Etats sinvants: Etats-Unis

d’ Amérique, Empire britannique, Frånse,

Italie, Japon. Cette modification

aura plein effet des quelle allra été

notifiée, par la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, it

tons les Etats contractants.

Toute modification-----

ar les Etats contractants.

es frais d’organisation et de fonetionnement

de la Commission Internationale

de Navigation Aérienne seront

supportés par les Etats contractants.

Le total en sera réparti d raison

de deux parts pour les Etats- Unis

d’Amérique, VEmpire britannique, la

France, Vitalie et le Japon et d’une

part pour chacun des autres Etats.

Les frais occasionnés — — — —

---seront supportés par leurs Etats

respectifs.

Chapitre IX.

Dispositions iinales.

Artide 35.

Les Hautes Parties Contractantes

sengagent, chacune eu ce qui la

concerne, ii coopérer autant que possible

aux mesures internationales

relatives it:

a) la centralisation et la distribution

des informations météorologiques,

soit statistiques, soit courantes ou

spéciales, conformément aux dispositions

de 1’Annexe G;

b) la publication de cartes aéronautiques

unifiées, ainsi que 1’établissement

d’un systéme uniforme derepéres

aéronautiques, conformément aux dispositions

de 1’Annexe E;

c) 1’usage de laradiotélégrapliiedans

la navigation aérienne, rétablissement

des stations radiotélégrapliiques nécessaires,

ainsi que 1’observation des

réglements radiotélégrapliiques interna

tion aux.

las av internationella luftfartskommissionen,

därest nämnda ändring gillas av

tre fjärdedelar av högsta möjliga antal

röster, d. v. s. av det sammanlagda antal

röster, som kunde avgivas, därest samtliga

stater vore närvarande. Denna

majoritet bör dessutom innefatta minst

tre av följande fem stater: Amerikas

Förenta Stater, Brittiska riket, Frankrike,

Italien och Japan. Andringen träder

i kraft, så snart den genom internationella

luftfartskommissionen delgivits

samtliga fördragsslutande stater.

Varje ändring — — — — — —

av de fördragsslutande staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens

organisation och

verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande

staterna. Totalbeloppet

fördelas i lika delar å samtliga fördragsslutande

stater, dock att Amerikas

Förenta Stater, Brittiska riket, Frankrike,

Italien och Japan skola erlägga

dubbelt så stor andel som var och en av

de övliga staterna.

Kostnader, som föranledas---

---skola bestridas av vederbörande

stater.

Kapitel IX.

Slutbestämmelser,

Artikel 35.

De höga fördragsslutande parterna

förbinda sig, var och en i vad densamma

angår, att i möjligaste mån

samarbeta för åstadkommande av internationella

åtgärder beträffande:

a) samlande och distribuerande av

statistiska, fortlöpande eller speciella

väderleksunderrättelser i enlighet med

bestämmelserna i reglementet G;

b) offentliggörande av likartade luftfartskartor

samt genomförande av ett

gemensamt system för orienteringsmärken

i terrängen i enlighet med bestämmelserna

i reglementet F;

c) användande av radioförbindelse

i luftfartens tjänst, upprättande av erforderliga

radiostationer och iakttagande

av de internationella reglerna

för radiomeddelanden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuiujl. Maj:tfi proposition nr 172.

Artide 36.

Des dispositions générales relatives

aux douanes, en ce qui concerne la

navigation aérienne internationale,

font 1’objet d’un accord particulier

figurant comme Annexe H ä la présente

Convention.

Klen, dans la présente Convention,

ne pourra étre interprété comme

sopposant ä ce que les Etats contractants

concluent, conformément aux

principes établis par la Convention

elle-méme, des protocoles spéciaux

d’Etat ä Etat relativemeut aux Douanes,

ä la Police, aux Pöstes on k tous

autres objets d intérét commun concernant

la navigation aérienne. Ces

protocoles devront étre immédiatement

notifiés k la Commission Internationale

de Navigation Aérienne, qui

en donnera communication aux autres

Etats contractants.

Article 37.

Eu cas de dissentiment entre deux

ou plusieurs Etats relativement k

l’interprétation de la présente Convention,

le litige sera réglé par la Cour

Permanente de Justice Internationale

qui sera établie par la Société des

Nations et, jusquä 1’organisation de

cette Cour, par voie d’arbitrage.

Si les parties ne s’entendent pas

directement sur le choix des arbitres,

elles procéderont comme il suit:

Chacune des parties nominera un

arbitre, et les arbitres se réuniront

pour désigner le surarbitre. Si les

arbitres ne peuvent se mettre daccord,

les parties désigneront cliacune un

Etat tiers et les Etats tiers ainsi

désignés procéderont k la nomination

du surarbitre, soit d’un commun accord,

soit en proposant chacun un nom, puis

en laissant au sort le soin de choisir

en tre eux.

Les dissentiments relatifs aux réglements

teclmiques annexés k la présente

Convention, seront réglés par

la Commission Internationale de Navigation

Aérienne, k la majorité des

voix.

Au cas ou le différend porterad

sur la question de savoir si 1’inter
-

Aidikel 36.

Allmänna bestämmelser rörande

tullväsendet, i vad angår den internationella

luftfarten, äro föremål för

särskilt avtal, vilket såsom reglemente

H är fogat till förevarande konvention.

Inga bestämmelser i förevarande

konvention må tolkas såsom utgörande

hinder för de fördragsslutande staterna

att i enlighet med de i konventionen

fastställda grundsatserna sinsemellan

avsluta särskilda avtal beträffande

tull-, polis-, post- eller andra angelägenheter,

som äro av gemensam betydelse

för luftfarten. Dessa avtal

skola omedelbart delgivas internationella

luftfartskommissionen, som därom

skall underrätta övriga fördragsslutande

stater.

Artikel 37.

I händelse av meningsskiljaktighet

mellan två eller Hora stater angående

tolkningen av förevarande konvention,

skall tvisten avgöras av den fasta

mellanfolkliga domstol, som skall upprättas

av Nationernas förbund och,

innan denna domstol börjar sin verksamhet,

genom skiljedom.

Om parterna icke direkt kunna

komma överens om val av skiljemän,

skola de förfara på följande sätt:

Var och en av parterna utser en

skiljeman och skiljemännen sammanträda

för att utse ordförande. Om

skiljemännen icke kunna enas, skall

vardera parten utse eu tredje stat

och de sålunda utsedda staterna skola

välja ordförande i skiljenämnden antingen

i samförstånd eller så att var

och eu föreslår en person och lotten

sedermera avgör, vilken av dessa personer

som skall vara utsedd.

Meningsskiljaktigheter beträffande

de tekniska reglementen, som höra

till förevarande konvention, skola avgöras

av den internationella luftfartskommissionen,

med enkel majoritet.

Om tvisten avser frågan, huruvida

det gäller en tolkning av själva kon
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

prétation de la Convention elleméme,

ou celle d un des reglemente

est engagée, il appartiendra au tribunal

arbitral, prévu au paragrapke

lor du présent artide, de statuer souverainement.

Artide 38.

Eu cas de guerre, les stipulations

de la présente Convention ne porteront

pas atteinte å la liberté d’action

des Etats contractants, soit comme

belligérants, soit comme neutres.

Artide 39.

Les dispositions de la présente

Convention sont complétées par les

Annexes A ä H, qui, sous réserve de

la disposition de 1''artide 34, alinéa c),

ont la mérne valeur et entreront en

vigueur eu méme temps que la Convention

elle-méme.

Artide 40.

Les Dominions britanniques et

1’Inde seront considérés comme des

Etats, aux fins de la présente Convention.

Les territoires et les ressortissants

des Pays de protectorat ou des Territoires

administrés au nom de la Société

des Nations seront, aux fins de la

présente Convention, assimilés aux

territoires et aux ressortissants de

de l’Etat protecteur ou mandataire.

Artide 41.

Les Etats, qui n''ont pas pris part

ä la guerre de 1914—1919, seront admis

ii adhérer ii la présente Convention.

Cette adliésion sera notifiée par la

voie diplomatique au Gouvernement

de la République franeaise, et par

celui-ci ii tous les Etats signataires

ou adhérents.

Artide 42.

Tout Stat ayant pris part a la guerre

de 1914 — 1919 et n’étant pas signataire

de la présente Convention, ne pourra

étre admis ii y adhérer que s’il est

Membre de la Société des Nations

ou, jusqu’au ler janvier 1923, si son

ventionen eller ett av dess reglementen,

tillkommer det den i första stycket

av denna artikel omförmälda skiljedomstolen

att träffa slutgiltigt avgörande.

Artikel 38.

I händelse av krig skola bestämmelserna

i förevarande konvention

icke inskränka de fördragsslutande

staternas handlingsfrihet vare sig såsom

krigförande eller såsom neutrala.

Artikel 39.

Bestämmelserna i förevarande konvention

kompletteras av reglementena

A—H, vilka under förbehåll av bestämmelsen

i artikel 34 mom. c) hava

samma giltighet som och skola träda i

kraft samtidigt med själva konventionen.

Artikel 40.

Brittiska dominions och Indien

betraktas såsom stater i vad angår

förevarande konvention.

Protektoratsländers eller i Nationernas

förbunds namn förvaltade territoriers

områden och undersåtar skola,

i vad angår denna konvention, likställas

med skydds- eller mandatstaternas

områden och medborgare.

Artikel 41.

De stater, vilka icke deltagit i kriget

1914—1919, må kunna ansluta sig till

förevarande konvention.

Denna anslutning skall på diplomatisk

väg delgivas franska republikens

regering och genom denna alla stater,

som undertecknat eller anslutit sig till

konventionen.

Artikel 42.

Stat, som deltagit i kriget 1914 —

1919 och icke undertecknat förevarande

konvention, skall icke kunna ansluta

sig till densamma, såvida icke ifrågavarande

stat är medlem av Nationernas

förbund eller, till den 1 januari 1923,

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘>■?

Kmi l. Maj:ts p

adhésion obtient le consentement des

Puissances alliées et associées signataires

du Traité de paix conclu avec

ledit Stat. Apres le ler janvier 1923,

cette adhésion pourra étre admise, si

elle est agréée par les trois quarts au

moms des Etats signataires et adliérents

votant dans les conditions prévues

a 1’article 34 de la présente Convention.

Les demandes dadhésion seront

adressées au Gouvernement| de la

République frangaise qui les cornmuniquera

aux autres Puissances contractantes.

A moins que l’Etat requérant

soit admis de plein droit Gömme

membre de la Société des Nations,

le Gouvernement frangais recevra les

suffrages desdites Puissances et leur

tern connaitre le resultat du vote.

Article 43.

La présente Convention ne pourra

étre dénoncée avant le ler janvier 1922.

En cas de dénonciation, celle-ci devra

étre notifiée au Gouvernement de la

République frangaise, qui en donnera

commumcation aux autres Parties

contractantes. Elle n aura d’effet qu un

an au moins apres ladite notification

et vaudra seulement au regard de la

Puissance qui y aura procédé.

La présente Convention sera ratifiée.

Chaque Puissance adressera sa ratitication

au Gouvernement frangais,

par les soins duquel il en sera donné

avis aux autres Puissances signataires.

Les ratifications resteront déposées

dans les archives du Gouvernement

frangais.

La présente Convention entrera eu

vigueur, pour chaque Puissance signataire,

vis-ä-vis des autres Puissances

ayant déjä ratifié, quarante jours apres

le dépöt de sa ratificatioii.

Des la mise eu vigueur de la présente

Convention, le Gouvernement

frangais adressera une copie certifiée

>■oposition nr 112.

såvida icke de allierade och associerade

makter, vilka undertecknat den med

ifrågavarande stat avslutade fredstraktaten

lämna sitt samtycke till anslutningen.

Efter den 1 januari 1923 må

dylik anslutning kunna äga rum, därest

den genom omröstning i enlighet med

det i art. 34 i förevarande konvention

stadgade förfaringssättet, medgives av

minst tre fjärdedelar av de stater, som

undertecknat eller anslutit sig till konventionen.

Framställning om anslutning skall

ställas till franska republikens regering,

som därom skall underrätta övriga

fördragsslutande makter. Såvida

icke den stat, som gör framställningen,

i egenskap av medlem av Nationernas

förbund är utan vidare behörig

att tillträda konventionen, skall franska

regeringen mottaga nämnda makters

röster och för dem tillkännagiva resultatet

av omröstningen.

Artikel 43.

Förevarande konvention må icke

uppsägas före den 1 januari 1922. I

händelse av uppsägning, skall denna

delgivas franska republikens regering,

som därom skall underrätta övriga

fördragsslutande parter. Uppsägningen

skall icke träda i kraft, förrän minst

ett år förflutit efter nämnda delgivning,

och skall gälla blott beträffande den

stat, som verkställt uppsägningen.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Varje makt skall överlämna sin

ratifikation till franska regeringen,

genom vars försorg underrättelse därom

skall lämnas övriga signatärmakter.

Ratifikationerna skola deponeras i

franska regeringens arkiv.

Förevarande konvention skall för

varje stat, som undertecknat densamma,

träda i kraft gent emot andra

stater, vilka redan ratificerat konventionen,

fyrtio dagar efter deponeringen

av ifrågavarande stats ratifikation.

Så snart förevarande konvention

trätt i kraft, skall franska regeringen

översända en bestyrkt avskrift av kon
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kanyl. Maj.ts proposition nr 172.

de celle-ci aux Puissances qui, en

vertu des Traités de paix, se sont

engagées å appliquer des régles de

navigation aérienne conformes a celles

de ladite Con ven tion.

Fait å Paris, le treize octobre mil

neuf cent dix-neuf, en un seul exemplaire,

qui restera déposé dans les

archives du Gouvernement de la République

frangaise, et dont des copies

autlientiques seront remises aux Etats

contractants. Ledit exemplaire, daté

comme il est dit ci-dessus, pourra

étre signé jusquau douze avril mil

neuf cent vingt inclusivement.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires

ci-aprés, dont les pouvoirs ont

été reconnus eu bonne et due forme,

ont signé la présente Convention dont

les textes frangais, anglais et italien

auront méme valeur.

ventionen till de makter, vilka på grund

av fredstraktaterna förbundit sig att

tilllämpa luftfärdsregler, överensstämmande

med dem, vilka fastställts

i nämnda konvention.

Som skedde i Paris den trettonde

oktober nittonliundranitton i ett enda

exemplar, som skall vara deponerat i

franska regeringens arkiv, och varav

bestyrkta avskrifter skola tillställas

de fördragsslutande staterna. Nämnda

exemplar, dagtecknat såsom här ovan

är sagt, må kunna undertecknas till

och med den tolfte april nittonhundratjugu.

Till bekräftelse härav hava nedanstående

befullmäktigade ombud, vilkas

fullmakter befunnits vara i god och

behörig form, undertecknat förevarande

konvention, vars franska, engelska

och italienska texter skola hava

samma giltighet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till den internationella luftfartskonventionen. a1 i texten
  2. 2LU 1926:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till den internationella luftf ar t skonventionen. s. 1 i texten