Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater

1926-02-19 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:190, Angående beviljande av lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beviljande av lån

till aktiebolaget svenska amerikalinjen för anskaffande av fartyg

till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater; given Stockholms

slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF,

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,

Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 26 januari 1926 dagtecknad skrift har

aktiebolaget • svenska amerikalinjen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte träffa

de anstalter, som kunde befinnas erforderliga för beviljande åt bolaget av

ett statslån å 8,000,000 kronor för anskaffande av ett fartyg till uppehållande

av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Amerikas

Förenta Stater, vilket lån skulle löpa med lägsta möjliga ränta och amorteras

under förslagsvis tio år med början under tredje året från fartygets färdigställande.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 160 höft. (Nr 190.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 190.

Aktiebolaget

svenska

amerika

linjens ansökning.

Till stöd för denna framställning liar bolaget anfört följande:

»Styrelsen för aktiebolaget svenska amerikalinjen, som vågar tro, att

den av bolaget bedrivna trafiken mellan Sverige och Nordamerikas Förenta

Stater är av icke ringa nationell betydelse, tillåter sig härmed hänvända

sig till Eders Kungl. Maj:t med underdånig anhållan om det stöd

från statsmakternas sida i form av ett statslån, som för linjens fortsatta

utveckling är nödvändigt, och får till motivering härför anföra följande.

Efter fleråriga förarbeten stod svenska amerikalinjen sommaren år 1914

nära sitt förverkligande, då krigsutbrottet och de omkastningar detta medförde

med ens syntes äventyra bolagets tillkomst. Genom ingripande i

sista stund av enskilda personer och av Göteborgs stad genom aktieteckning

till betydande belopp lyckades man emellertid bringa det därhän, att

bolaget, då benämnt rederiaktiebolaget Sverige—Nordamerika, hösten

1914 kunde konstitueras med ett aktiekapital av 8,000,000 kronor. Genom

nyteckning ökades aktiekapitalet sedermera år 1917 till 24,000,000 kronor.

Från början var det givetvis ett starkt önskemal att genom nybyggnad

erhålla det absolut lämpligaste tonnaget, men på grund av krigsförhållandena

var detta fullkomligt uteslutet. År 1915 kunde bolaget däremot genom

köp förvärva och i december 1915 insätta i trafik sitt första fartyg om

12,967 brutto registerton — under svensk flagg benämnt ''Stockholm’ — vilket

efter genomgripande förändringar av inredningen kunde göras lämpligt

för svensk trafik. Förändringarna avsågo förnämligast att bereda

större bekvämlighet och trevnad för tredje klass passagerarna än som

dittills å i emigranttrafik sysselsatta passagerarangare varit vanligt. Genom

sina såväl då som senare vidtagna åtgärder i sadant syfte torde svenska

amerikalinjen kunna isägas icke oväsentligt hava bidragit till undanröjande

eller förminskande av de obehag, emigranter och övriga tredjeklass

passagerare tidigare måst underkasta sig under en atlantresa, och

detta icke enbart på bolagets egna fartyg utan genom exemplets makt även

på fartyg, tillhörande andra linie!1.

Trots de svårigheter, de krigförande makternas åtgärder medförde och

som tidtals tvingade ångaren ''Stockholm’ till längre eller kortare tids stillaliggande,

kunde dock trafiken under krigsåren nödtorftigt upprätthallas.

Snarast möjligt efter krigets slut gick bolaget i författning om anskaffande

av ett andra fartyg och, då det icke vid nämnda tidpunkt var möjligt

att inom rimlig tid genom nybyggnad förvärva ett sådant, inköpte

bolaget år 1919 det fartyg om 11,254 brutto registerton, som fick namnet

''Drottningholm''. _ . „

Styrelsen bar emellertid, sedan dess fastliållit vid det viktiga önskemålet

att för bevarande och utveckling av svenska amerikalinjens trafik kunna

förvärva fartyg, som än bättre än de förutvarande kunde lämpa sig för

denna linjes speciella förhållanden. Detta har i sin tur visat sig omöjligt

att uppnå annat än genom nybyggnad. Då för några år sedan nya

uppfinningar på motorteknikens område syntes öppna möjlighet att konstruera.

så störa och kraftiga motorer, som för framdrivande av ett stort

transatlantiskt passagerarfartyg erfordras, och därigenom betydliga driftsbesparingar

skulle kunna uppnås ansåg bolagets styrelse tiden inne att skrida

till förverkligande av nämnda önskemål och beställde år 1923 motorfartyget

''Gripsholm'' om 18,284 brutto registerton, vilket levererades och insattes

i trafik sistlidne november månad. ''Gripsholms'' tillblivelse bär följts med

största intresse över hela den sjöfartsidkande världen och kan i viss man,,

såsom det första motordrivna passagerarfartyget i nordatlantisk trafik,

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

sägas bilda epok i denna trafiks utveckling. Den erfarenhet, som hittills

under de gångna månaderna vunnits, har också till fullo infriat de stora

förhoppningar, som ställts på detta fartyg.

Ytterligare har bolaget låtit nybygga och under år 1925 insätta i trafik

lastmotorfartyget ''Korsholm'' om 2,804 brutto registerton, och förvärvat

den mindre pasagerarångaren ''Borgholm’ om 515 brutto registerton, vilken

huvudsakligen är avsedd att överföra svenska amerikalinjens finska

passagerare mellan Finland och Stockholm.

Uppenbart är att passagerartrafik bedriven med trenne beträffande fart

och bekvämligheter så pass olika fartyg som ''Stockholm'', ''Drottningholm''

och ''Gripsholm'' måste bliva i viss män ''haltande''. Ovan har om form Sits

hurusom det från början framstått som ett önskemål för bolaget att besitta

likvärdig-a, för linjens behov särskilt avpassade fartyg. Detta är

emellertid numera icke blott ett önskemål utan snarare en nödvändighet,

därest linjen skall kunna för framtiden upprätthålla och ytterligare utveckla

den ställning, den numera uppnått.

Ehuru underhållen i utmärkt skick har ångaren ''Stockholm'' dock uppnått

den ålder, att frågan om ersättningsbyggnad är aktuell, och när den

tiden kommer, då ångaren bör dragas ur trafik, måste ett nytt fartyg av

ungefär ''Gripsholms'' typ vara färdigt att omedelbart intaga dess plats.

En dylik nyanskaffning drager emellertid ansenlig tid, varför åtgärder för

dess igångsättande snarast möjligt böra vidtagas.

Behovet av ett nytt fartyg av ''Gripsholms'' typ minskas icke, utan tvärtom

ökas på grund av den minskade betydelse, den egentliga emigranttraken

fått genom de av Förenta Staterna genomförda inskränkningarna i

immigrationen genom den s. k. kvotalagen och som gör att intresset numera

måste mera än tillförne inriktas på turist- och annan resandetrafik

än den egentliga emigranttrafiken. Av de respektive 22,832 och 24,362 passagerare,

som under åren 1924 och 1925 befordrats med bolagets fartyg, äro

sålunda endast respektive 7,300 och 6,632 att hänföra till s. k. kvotapassagprare.

Goda utsikter synas också förefinnas att antalet passagerare, som

icke falla under kvotalagens bestämmelser, skall komma att betydligt

ökas.

En ytterligare inskränkning av immigrationskvotan att träda i kraft

den 1 juli 1927 är preliminärt beslutad, men har enligt vad styrelsen bär

sig bekant på senare tid väckt stark opposition och blivit föremål för åtskilliga

ändringsförslag. Skulle emellertid denna ytterligare inskränkning

komma att träda i kraft, varigenom betydelsen av emigranttrafiken bleve

än mera reducerad, framstår det som, än mera nödvändigt för svenska amerikalinjen

— om tillbakagång skall kunna undvikas — att stå rustad

med sådant fartygsmaterial, som kan verka tilldragande på turister och

andra resande med högre anspråk på snabbhet och bekvämlighet under

överresan.

De fartyg, svenska amerikalinjen för närvarande äger, har bolaget kunnat

anskaffa praktiskt taget utan skuldsättning. För byggande av ett

systerfartyg till ''Gripsholm'' har bolaget emellertid icke medel disponibla.

Att anskaffa behövligt kapital genom ökning av aktiekapitalet torde under

nuvarande ekonomiska förhållanden få anses uteslutet, och styrelsen finner

sig därför icke kunna gå i författning om byggande av ett nytt fartyg,

så vitt icke statsmakternas stöd kan erhållas genom ett lån mot billig

ränta och med tillräckligt lång amorteringstid.

Hittills har bolaget icke erhållit annat bistånd av svenska staten för ten
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

Trepan skaffning än ett rederilån om 350,000 kronor, utbekommet år 1925

för det på Götaverken byggda lastmotorfartyget ''Korsholm’. Dessutom bär

bolaget inneliggande ansökan om lån ur fonden för rederinäringens befrämjande

till ett belopp av 3,350,000 kronor. Svenska amerikalinjen

vågar däremot tro sig hava varit till väsentligt gagn för vårt land genom

den under dess tioåriga verksamhet bedrivna trafiken, och styrelsen vågar

därför hoppas på ett välvilligt bedömande av dess härmed ingivna framställning.

Motorfartyget ’Gripsholm’ har dragit en anskaffningskostnad av cirka

14,000,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att flera omständigheter,

som icke kunna beräknas återkomma, såsom valutaförhållanden o. d.,

medverkat till att byggnadskostnaderna för detta fartyg blivit avsevärt

lägre, än de under mera normala förhållanden skulle hava blivit. Anskaffningskostnaden

för ett nytt fartyg av ’Gripsholms’ typ torde därför böra

beräknas till lägst 16,000,000 kronor. För möjliggörande av detta nya fartygs

byggande anser styrelsen erforderligt, att halva den beräknade kostnaden,

alltså 8,000,000 kronor, erhålles genom statslån till så billig ränta som

möjligt och med möjligast lång amorteringstid. Den andra hälften av kostnaden

tror sig styrelsen kunna anskaffa dels genom kredit från det varv,

som kan komma att få i uppdrag att bygga fartyget, dels genom vinstmedel

under fartygets byggnadstid eller på annat sätt. Till säkerhet för

det statslån, varom bolaget således i underdånighet anhåller, är bolaget

berett att lämna inteckning i motorfartyget ’Gripsholm’ till betryggande

belopp.

För styrelsen för svenska amerikalinjen framstår det såsom synnerligen

önskvärt, att ett blivande nytt fartyg kunde byggas vid svenskt

varv, förutsatt att detta kan ske utan större ekonomiska uppoffringar från

bolagets sida. Till svar på förfrågan från styrelsens sida har också av ett

svenskt varv meddelats, att i tekniskt avseende hinder icke möter för

varvet att åtaga sig byggandet av ett fartyg av ifrågavarande storlek.

Huru de ekonomiska möjligheterna i detta avseende ställa sig, låter sig

givetvis icke för närvarande bedömas, utan kan först avgöras, sedan

bindande anbud från olika håll införskaffats.

Till upplysning om bolagets ställning bifogas bolagets styrelseberättelser

för åren 1923 och 1924, och anhåller styrelsen få avlämna redogörelse för

resultatet av 1925 års verksamhet, så snart bokslut för nämnda år föreligger.

De ytterligare uppgifter, som kunna befinnas erforderliga, anhåller

styrelsen under ärendets behandling få tillfälle inkomma med. Såsom

möjligen av intresse för bedömande av bolagets tioåriga verksamhet

anhåller styrelsen i detta sammanhang få tillfoga följande uppgifter.

Till aktieägarna hava för åren 1916—1924 utdelats i procent av aktiekapitalet:

1916 5 procent, 1917 5 procent, 1918 6 procent, 1919 8 procent, 1920 5

procent, 1921 5 procent, 1922 5 procent, 1923 6 procent, 1924 4 procent.

Under samma tid hava årligen avskrivningar verkställts å bolagets tonnage,

sammanlagt uppgående den 31 december 1924 till 6,148,400 kronor 79

öre, i balansräkningen uppfört å avskrivningsfonden.

Från linjens början till 1925 års slut hava med bolagets fartyg befordrats

över 167,000 passagerare och över 575,000 ton gods. Under samma tid har

i passageraravgifter och frakter av bolaget intjänats omkring 129,500,000

kronor. Av dessa intäkter hava enligt bolagets böcker cirka 60 procent

stannat i Sverige i form av arbetspenningar, avgifter, fonderingar, utdelningar

och skatter m. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 190.

5

I skatter till stat och kommun hava, restitution er frånräknade, under tioårsperioden

utbetalts 5,431,520 kronor.

Den nationalekonomiska betydelsen för landet av bolagets tioåriga verksamhet

torde av dessa uppgifter tillräckligt tydligt framgå och tarva måhända

icke ytterligare utläggningar.

Till slut vill styrelsen därför endast erinra om de betydliga belopp en

ökad turisttrafik kan tillföra landet. Enligt från amerikansk sida verkställd

undersökning beräknas, att cirka 400,000 amerikanska turister besökt

Europa under 1925, och att varje amerikansk resande under sitt besök

i Europa utgiver i medeltal cirka $ 1,000.»

Över bolagets framställning hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium

den 8 och av statskontoret den 13 februari 1926.

I sitt utlåtande, som åtföljes av ett antal tabeller, utvisande utvecklingen

under senare tid av handelsomsättningen mellan Sverige och Amerikas

Förenta Stater, anför kommerskollegium i huvudsak följande:

»Kollegium har redan vid ett tidigare tillfälle haft att taga ställning till

frågan om statens understödjande av den linjetrafik, varom nu är fråga.

Efter nådig remiss avgav kollegium sålunda den 4 juli 1914 underdånigt

utlåtande över eu av Carl August Kjellberg m. fl. i egenskap av stiftare

av ett då tillämnat aktiebolag, benämnt rederiaktiebolaget SverigeNordamerika,

gjord underdånig framställning om beredande, under viss

förutsättning, åt nämnda bolag av dels ett rederilån å 3,000,000 kronor att

amorteras under eu längre följd av år, dels ett årligt statsunderstöd å

500,000 kronor under minst tre år för upprätthållande av en direkt snabbgående

passagerar-, post- och godslinje mellan Sverige och Nordamerikas

Förenta Stater med minst två för ändamålet byggda ångare.

I sitt nämnda utlåtande, varav avskrift bifogas, framhåller kollegium,

hurusom ett bifall till ansökningen skulle såtillvida innefatta en nyhet i den

svenska sjöfartspolitiken, att därmed för första gången ett direkt statsunderstöd

skulle beviljas för upprätthållande av en fartygslinje, som icke

i främsta rummet vore avsedd för godstransport, eller med andra ord ett

statsunderstöd, som icke i första hand betingades av hänsyn till den svenska

exportens intressen. Mot bakgrunden av eu av kollegium i utlåtandet

lämnad kortfattad överblick över den moderna subventionspolitiken, sådan

den tedde sig i olika länder, ävensom över de statsåtgärder, som i vårt land

dittills vidtagits på området, fann kollegium det sålunda tydligt, att det

gällde en för vårt land ny typ av företag och att ett bifall till framställningen

skulle inleda den svenska subventionspolitiken på nya vägar.

Sedan kollegium fortsättningsvis förklarat sig finna den omständigheten,

att vårt land sedan jämförelsevis kort tid ägde en statsunderstödd regelbunden

fartygslinje, nämligen den av aktiebolaget Svenska A m er i ka - Mexikolinjen uppehållna, som vore avsedd för betjänande av varuutbytet

mellan Sverige och bland annat Amerikas Förenta Stater och vars trafikplaner

då ännu knappast hunnit fullt genomföras, utesluta varje tanke på

att av särskild hänsyn till exportens intressen med statsunderstöd upprätta

en ny linje mellan Sverige och Nordamerika, så länge det icke visat sig att

den redan bestående linjen saknade tillräcklig utvecklingsförmåga för att

kunna tillgodose den svenska exportindustriens växande krav, påpekar

Kommers
kollegium.

Tidigare ansökning

om

statsunderstöd

t ill nu

ifrågavarande

ångbåtsförb

i lidelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij.ts proposition Nr 190.

kollegium, att det också tydligt framginge av den ingivna ansökningen

samt av därvid fogade och däri åberopade handlingar, att godstransporten

endast vore avsedd att spela en underordnad, om än ur räntabilitetssynpunkt

icke alldeles oväsentlig roll i det planerade företaget och att detta

fastmera vore tänkt i främsta rummet såsom en post- och passagerarlinje

av i det hela samma typ som de i ett stort antal andra länder, däribland

även Danmark och, sedan en kortare tid, Norge, bestående förbindelser med

Förenta Staterna, vilket vore liktydigt med att företagets huvudvikt

komme att ligga på passagerartrafiken.

Efter konstaterandet härav ingår kollegium på ett närmare bedömande

av frågan huruvida, sedan behovet av en godslinje finge anses tillfredsställt,

tiden vore inne för skapandet av eu förbindelse för persontrafik.

Kollegium framhåller därvid till en början, att knappast någon allvarlig

meningsskiljaktighet kunde råda därom, att en egen svensk passagerarlinje

till Förenta Staterna, måste i och för sig för vårt land vara ett viktigt

önskemål. Det rådde, fortsätter kollegium bland annat — efter framhållande

av vissa synpunkter, som numera torde sakna aktuellt intresse — icke

något tvivel om att det i'' vårt land funnes en allmänt utbredd uppfattning

därom, att eu egen svensk linje till Nordamerika borde komma till stånd

samt att det för Sveriges nationella värdighet vore ett önskemål, för att

icke säga en nödvändighet, att en svensk förbindelse inrättades mellan

hemlandet och de miljoner landsmän och landsmäns avkomlingar, som

ägde sitt hemvist i Förenta Staterna. Det stora antal personer inom skilda

orter och skilda samhällsställningar, vilkas namn återfunnes under den utfärdade

inbjudningen till aktieteckning i det blivande bolaget, syntes giva

ett stöd för ett dylikt antagande.

Känslan av vikten av att bevara och stärka sambandet mellan Sverige

och svensk-amerikanerna hade på senare tid i vårt land tagit sig uttryck

på fyrfaldiga sätt. Såsom ett uttryck för denna tvivelsutan sunda och berättigade

känsla, och då eu svensk reguljär passagerarlinje, väl skött, utan

tvivel vore ägnad att utgöra ett särskilt verksamt medel att bevara bandet

mellan svensk-amerikanerna och deras moderland, ansåge kollegium,

att det tilltänkta företaget borde understödjas av svenska staten, oavsett

den omständighet, att det för våra förhållanden avsevärda kapital, som

vore avsett att bindas i det planerade företaget, skulle kunna finna eu ur

rent ekonomisk synpunkt för landet mera vinstgivande användning.

Kollegium företog slutligen i sitt omförmälda utlåtande en närmare

granskning av planen för det tilltänkta företaget, företrädesvis ur räntabilitetssynpunkt.

Denna granskning gav kollegium anledning antaga, att

en linje, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit,

skulle, då den blivit fullt upparbetad, komma att lämna skälig ränta

på det insatta kapitalet.

Det torde få anses ligga nära till hands att antaga, att de förhållanden,

som i och med krigsutbrottet inträdde strax efter det kollegii förenämnda

utlåtande avgivits, utgjorde den förnämsta anledningen till att något

ståndpunktstagande från Kungl. Maj:ts sida till den då föreliggande framställningen

icke kom i fråga under den närmaste tiden. Först genom nådigt

beslut don 31 oktober 1919 företogs frågan till avgörande, och fann

Eders Kungl. Maj:t därvid att då, såsom förhållandena utvecklat sig, nu

ifrågavarande företag för sin tillkomst och verksamhet icke varit i behov

av understöd från statens sida, den gjorda framställningen icke skulle föranleda

någon Eders Kungl. Majrts åtgärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 190.

Ehuru utan att ekonomiskt stöd från statens sida erhållits, har emellertid

tanken på en reguljär passagerarlinje mellan Sverige och Amerikas

Förenta Stater kunnat, trots de ogynnsamma förhållanden, som rådde vid

och närmast efter linjens startande, fullföljas och på ett framgångsrikt sätt

realiseras. Tillkomsten helt nyligen vid sidan av ångfartygen ''Stockholm’

och ''Drottningholm'' av motorfartyget ''Gripsholm'' utgör i sig själv en

faktor, som i särskild grad ådagalägger den starka utveckling, som linjen,

vilken startades endast med det förstnämnda fartyget, under den första

tioårsperioden av sin tillvaro undergått. Denna utveckling åskådliggöres

ytterligare av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande trafiken med

linjens fartyg under olika tider. Den mera oregelbundna och växlande

trafiken under linjens första verksamhetsår är därvidlag av naturliga skäl

av mindre betydelse. Under det första fredsåret, 1919, befordrade linjen

9,845 passagerare, under det att densamma år 1924 befordrade 22,832 och

år 1925 24,362 passagerare. Enligt uppgift utgjorde härav beträffande sistnämnda

två år omkring 8,800 respektive 10,000 passagerare, som befordrades

i riktning från Amerika till Sverige, och 7,300 respektive 6,632 emigranter

eller s. k. kvotapassagerare. Medelantalet av med linjen årligen

sedan dess startande befordrade passagerare synes hava utgjort omkring

16,700. Den ökning av passagerarantalet, som sålunda kan konstateras,

framstår som så mycket mera beaktansvärd, om den starka minskning i

emigranttrafiken tages i betraktande, vilken tvingats fram genom den i

Förenta Staterna under senare år gällande och alltmer skärpta lagstiftningen

för reglering av immigrationen. Beträffande godstrafiken är att

uppmärksamma, att den linjetrafik, varom här är fråga, ju endast i mindre

grad baserats på transport av gods. Enligt vad kollegium inhämtat var

emellertid godstransporten med linjen under åren närmast efter kriget betydande

—ett förhållande som givetvis sammanhänger med de i allmänhet

för sjöfarten då rådande förhållandena — och väsentligt större än under

senare år. Av de av sökandebolaget i ansökningen lämnade uppgifterna

framgår, att med linjen under dess hittillsvarande verksamhet i medeltal

per år befordrats omkring 57,500 ton gods. Enligt tidigare till kollegium

lämnade uppgifter har under år 1924 med linjen befordrats sammanlagt

99,199 ton gods, därav 42,664 ton från Sverige till New York. Enligt vad

kollegium under hand inhämtat uppgår den under år 1925 med linjens passagerarfartyg

befordrade godsmängden i båda riktningarna till sammanlagt

69,842 ton, varav 39,664 ton i riktning från Sverige till Amerika. Nedgången

under år 1925 i godstransporten med linjens passagerarfartyg jämfört

med år 1924 torde bero på dels att trafiken under större delen av förstnämnda

år besörjts med endast två fartyg, medan densamma under år 1924

uppehållits medelst tre fartyg, dels ock insättandet i godstrafik under år

1925 av lastmotorfartyget ''Korsholm''. De viktigaste varuslagen ha under

åren 1924 och 1925 utgjorts, i riktning från Sverige av järn ocli stål, pappersmassa,

papper, granit och tändstickor och i riktning från Amerika till

Sverige av färsk frukt, provision (kött, fläsk och flott), automobiler och

delar därav, sirap, mjöl, oljor, allt i nu nämnd ordning, samt under år 1924

från Amerika jämväl spannmål.

Det måste anses ligga i öppen dag, att med den raska och starka utveckling,

som den svenska reguljära passagerarlinje, varom här är fråga, undergått,

det är ett intresse av stor vikt, att densamma vidmakthålles och, i mån

av möjlighet därtill, än ytterligare utvecklas. Det steg i denna riktning,

Trafikens

omfattning.

Behovet av

nytt tonnage.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

Möjligheterna

att förränta

kostnaden för

anskaffande

av nytt

tonnage.

som tagits i och med anskaffandet av motorfartyget ’Gripsholm’, är uppenbarligen

uttryck för en utan tvivel befogad insikt om nödvändigheten, Klätt

kunna effektivt fullfölja konkurrensen med andra länders motsvarande

linjer, av att modernisera och i övrigt förbättra det för linjen avsedda tonnaget,

i synnerhet med hänsyn till de speciella krav i fråga om bekvämlighet

m. m., som särskilt turisttrafiken ställer därå. Såsom ett tecken på linjens

ekonomiska bärkraft förtjänar i detta sammanhang uppmärksammas

sökandebolagets uppgift därom, att ifrågavarande liksom linjens övriga

fartyg kunnat anskaffas praktiskt taget utan skuldsättning.

Vid bedömande av lämpligheten och behovet av att redan omedelbart,

såsom sökandebolaget nu ifrågasätter, vidtaga åtgärder för utökande av

linjens tonnage med ett nytt fartyg av ''Gripsholms’ typ bör till en början

beaktas, vad ock av bolaget framhålles, att ångfartyget ''Stockholm’, vars

byggnadsår är 1900, lärer böra på grund av sin ålder inom den närmaste

tiden utrangeras. Det torde icke kunna bestridas, att ett fullt rationellt

bedrivande av bär ifrågavarande linjetrafik svårligen låter sig genomföras

med det till linjens förfogande efter en dylik utrangering kvarstående tonnaget,

och synes det kollegium kunna betraktas såsom i och för sig naturligt,

att den ersättningsbyggnad, som sålunda ifrågakomma!-, går ut på anskaffning

av ett fartyg av ''Gripsholms’ storlek, typ och utrustning.

Den frågan tränger sig härvid på, huruvida det kan förefinnas utsikter

att för närvarande och under den närmaste framtiden vinna ett ur ränta - bilitetssynpunkt gynnsamt resultat av en så starkt och hastigt ökad kapitalinvestering

i linjen, som anskaffandet av ytterligare ett fartyg av

''Gripsholms’ typ skulle innebära. Denna fråga är åter beroende av spörsmålet,

huruvida utsikter föreligga att, med bibehållande i det väsentliga

av den godstransport, som för närvarande ombesörjes av linjen, icke blott

bibehålla utan ock, åtminstone något, utöka antalet av med linjen befordrade

passagerare. Bedömandet härav erbjuder givetvis stora vanskligheter,

i varje fall såvitt angår den rena passagerartrafiken, varå linjens

ekonomi väsentligen är baserad. Man bar otvivelaktigt att vid beräkningar

härutinnan räkna med möjligheten av oförutsedda faktorer, som kunna

kullkasta eller rubba på antaganden om den framtida utvecklingen, vilka

eljest tett sig såsom välgrundade.

Emellertid synes man till en början böra beakta den starkt ökade betydelse

för världsekonomin, Amerikas Förenta Stater efter kriget, i förhållande

till tiden därförut, erhållit. Det torde få anses befogat att häri se en

faktor, som kan förväntas åtminstone i längden påverka samfärdseln till

och från Förenta Staterna i stimulerande riktning. Under 1925 bar därstädes

rått en synnerligen god konjunktur med på de flesta områden högt uppdriven

produktion och livlig transportverksamhet. Om ock en viss avmattning

försports under de senaste månaderna, stämma de tillförlitligaste

konjunkturbedömarna överens därutinnan, att under den närmaste framtiden

ingen anledning finnes att förvänta ett bakslag. Den politik, som

sedan några år med framgång tillämpats av ledningen för det amerikanska

centralbankväsendet, går för övrigt ut på att söka förhindra tvära kastningar

och att tillse, att produktionen kan hållas gående på en möjligast

jämn nivå. I den mån de goda konjunkturerna i Förenta Staterna få fortfara,

bör man kunna räkna med gynnsamma verkningar därav i det avseende,

som bär är aktuellt. Det ökade intresse för Europa, som på senaste

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

tid förmärkts i Amerika, torde ock kunna förväntas så småningom medverka

till livligare förbindelser mellan de två världsdelarna.

Vad speciellt angår förhållandet mellan Sverige och Förenta Staterna

framgår av den här bifogade statistiska utredningen rörande handelsomsättningen

mellan nämnda länder, att importen från Förenta Staterna, vid

en jämförelse mellan åren 1913 och 1924, i fråga om värdet ungefärligen

tredubblats, under det att en jämförelse mellan nämnda år beträffande exporten

till Förenta Staterna giver vid handen en ökning, som i avseende å

exportens värde ligger mitt emellan fyr- och femdubbling. Då emellertid

en jämförelse mellan värdena å import och export före respektive efter

världskriget blir missvisande i samma mån som penningvärdet förändrats,

erbjuder givetvis en jämförelse mellan importens och exportens relativa

omfattning vid dessa olika tider i viss mån större intresse. I sistnämnda

hänseende är följande särskilt att beakta. Under det att importen till Sverige

från Förenta Staterna år 1913 utgjorde 9.i procent av Sveriges totalimport,

har den år 1924 ökats till 16.o procent därav, År 1913 utgjorde Sveriges

export till Förenta Staterna 4.2 procent av Sveriges totalexport, medan

den åter år 1924 uppgick till 12.i procent därav. Sveriges totalhandel

med Amerikas Förenta Stater utgjorde år 1913 6.7 procent av Sveriges totalhandel

överhuvudtaget. Motsvarande procenttal år 1924 utgjorde 14.2.

Ur Commerce Yearbook, 1924, har inhämtats, att medan medeltalet per år

av Förenta Staternas export under åren 1910—1914 till Sverige utgjorde

0.5 procent av staternas totala export, uppgick den år 1924 till 0.9 procent av

totalexporten. Motsvarande procenttal för importen utgjorde 0.6 respektive

l.i.

Samtliga sålunda angivna jämförelser utvisa en avsevärd ökning av handelsomsättningen

mellan de båda länderna. Det är givet, att de förhållanden,

kollegium senast berört, skulle äga större och sin mest väsentliga betydelse

vid bedömandet av utsikterna för en linje med godstransport till

huvudsakligt syfte. Det torde emellertid icke kunna bestridas, att personutbytet

mellan ett par länder måste kunna antagas i längden påverkas i

gynnsam riktning av ett ökat ekonomiskt utbyte dem emellan och att även

omvänt den ökade personliga kontakt, som blir en konsekvens av eu stegrad

resandetrafik, är ägnad att verka i hög grad stimulerande på varuutbytet

länderna emellan.

Åtskilliga tecken synas kollegium ock tyda på ett efter hand och särskilt

under senare tid ökat kulturellt utbyte mellan Sverige och Förenta Staterna.

Kollegium vill härutinnan icke underlåta att fästa uppmärksamheten

på den verksamhet, som sedan 1919 bedrives av Sverige-Amerika

Stiftelsen, vars ändamål är att arbeta för utvecklingen av förbindelserna

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater genom att främja utbytet av

vetenskapliga, kulturella och praktiska erfarenheter mellan de båda länderna,

allt under samarbete med American Scandinavian Foundation. I

detta sammanhang erinrar kollegium ock om det för förbindelserna mellan

Sverige och Förenta Staterna gagnerika arbete, som utföres av den s. k.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån med kontor i såväl Stockholm som NewYork.

I den senaste berättelsen över byråns verksamhet lämnas sålunda

uppgifter bland annat om den omfattande upplysningsverksamhet rörande

Sverige och svenska förhållanden, som av byrån bedrives. Härutinnan förtjänar

särskilt uppmärksammas, hurusom byrån, enligt uppgift, i flera

Handelsomsättningen

mellan Sverige

och Amerikas

Förenta

Stater.

De kulturella

förbindelserna

mellan Sverige

och Amerikas

Förenta

Stater.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

Linjen stärker

sambandet

mellan Sverige

och svenskamerikanerna
-

Bolagets

räntabilitets
kalkyler.

fall animerat amerikanska tidningsmän och författare att besöka Sverige

och försett både dem och andra amerikanare med uppgifter och litteratur

före avresan.

De allt intimare förbindelser, som så småningom knytas mellan europeiska

länder och Amerikas Förenta Stater, hänföra sig emellertid icke

minst till de industriella och tekniska verksamhetsområdena. Som blott

ett enstaka exempel på det vidgade samarbetet i hithörande frågor må

nämnas en från den amerikanska standardiseringsorganisationen till

svenska industriens standardiseringskommission i dagarna ingången,

av kommissionen antagen inbjudan att, jämte andra länder, låta sig

representeras vid en planerad konferens i New York nästkommande

april månad för dryftande av frågan om bildande av en internationell organisation

för industriell standardisering. Därest en sådan organisation

kommer till stånd, vilket synes sannolikt, kommer att uppstå en intim växelverkan

med Förenta Staterna på detta för den industriella utvecklingen så

betydelsefulla arbetsområde. Vidare är att beakta, hurusom den år 1923 avhållna,

i stor utsträckning även av amerikaner besökta utställningen i Göteborg

otvivelaktigt verksamt bidragit att i såväl allmänt kulturellt som

ekonomiskt avseende rikta uppmärksamheten på Sverige.

Självfallet påverkas det kulturella utbytet mellan Förenta Staterna och

Sverige i hög grad av de alltmer förbättrade förbindelserna mellan länderna.

Även ur denna synpunkt kan sannolikt vissa förväntningar om ytterligare

gynnsam utveckling ställas på framtiden, detta så mycket hellre

som just det medel att bevara bandet mellan svensk-amerikanerna och deras

moderland, som här ifrågavarande passagerarlinje innebär och som

utgjorde det förnämsta skälet till kollegii tillstyrkan på sin tid av understöd

från svenska statens sida vid linjens igångsättande, genom förbindelsernas

förbättrande ytterligare stärkes.

Slutligen synes kollegium den ökning, passagerar frekvensen å linjen undergått

under senare år trots minskad emigranttrafik, i sig självt giva visst

stöd för förhoppningar om en fortsatt utveckling i gynnsam riktning av

trafiken på linjen i fråga. Ett visst intresse i detta sammanhang erbjuder

den uppgift, som i dagarna lämnats kollegium från sökandebolagets sida,

nämligen att för motorfartyget ''Gripsholms'' instundande resa till Ameka

redan nu antecknat sig ett antal av omkring 1,000 passagerare och att

därvid 2:a klassavdelningen fulltecknats.

För kollegium har vid behandlingen av förevarande ärende under hand

företetts vissa räntabilitetskalkyler beträffande linjen efter nyanskaffning

av ett fartyg av ’Gripsholms’ typ. Nämnda kalkyler hava uppgivits vara

grundade på bolagets driftsresultat under år 1925 och förutsätta, att ångfartygen

''Stockholm’ och ''Drottningholm’ eventuellt realiseras och att det

i sådant fall beräknade realisationsvärdet frånräknas byggnadskostnaderna

för det nya fartyget. Ehuru man synes räkna med att

rörelsen under tiden för nybyggnaden iskall kunna lämna något

överskott, som skulle kunna användas till nybyggnadens likvidering,

har hänsyn i ill denna möjlighet dock icke tagits i kalkylerna.

I övrigt baseras kalkylerna enligt ett första alternativ på ett

passagerarantal under första trafikåret motsvarande det under år 1925

uppnådda, enligt ett andra alternativ på 25 procent större passagerarantal

än det nämnda samt enligt ett tredje alternativ på 50 procent större pas
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Moj:ts proposition Nr 190.

sagerantal. Samtliga kalkyler räkna med oförändrat 5 procent årlig avskrivning

å fartygsvärdena och 5 procent årlig utdelning till aktieägare

samt viss sannolik ränta på det för nybygget erforderliga kapitalet. I

kalkylen enligt första alternativet balansera inkomster och utgifter, så att

varken underskott eller något större överskott skulle vara att pårälaia.

Att döma av kalkylen enligt det andra alternativet skulle redan en ökning

av passagerarantalet med allenast omkring 10 procent möjliggöra en amortering

av ett statslån å 8,000,000 kronor enligt av bolaget ifrågasatt plan

härför, med samtidigt avsättande av ett mot förestående årliga avskrivning

svarande belopp till eu förnyelsefond samt oförändrad utdelning,

under det att högre ökning av passagerarantalet skulle kunna möjliggöra

ökad amortering.

Med utgångspunkt från vad här ovan anförts finner kollegium skäl tala

för att svenska staten lämnar sökandebolaget sitt stöd vid bolagets strävanden

att utveckla och förbättra den av bolaget ombesörjda passagerarlinjen

på Amerikas Förenta Stater.

Då det statslån, som på grund härav skulle ifrågakomma, lämpligen

torde böra utlämnas mot samma ränta som staten själv vid sin upplåning

betalar, synas kollegium de skäl, som kollegium på sin tid åberopade till

stöd för att staten borde vid förevarande linjes startande lämna understöd,

som för staten komme att innebära ekonomiska uppoffringar, kunna med

än större styrka åberopas till stöd för statens medverkan, då det gäller

att, såsom här skulle bliva fallet, utan dylika uppoffringar och under, såvitt

nu rimligen kan bedömas, gynnsamma förutsättningar vidtaga åtgärder

för vidmakthållandet och åstadkommandet av förbättringar i den

redan lyckosamt upparbetade linjeförbindelse, varom här är fråga.

En genom dylika förbättringar framskapad ökad resandefrekvens skulle

givetvis väsentligen öka jämväl den ekonomiska betydelsen för landet av

förbindelserna i fråga. I det senare hänseendet torde ej minst vara att

beakta den ökning i järnvägarnas inkomster av passagerartrafiken, som

otvivelaktigt vore att påräkna, därvid även bör uppmärksammas genomgångstrafiken,

som redan nu österifrån nått en icke ringa omfattning.

Ett ytterligare skäl att tillmötesgå sökandebolagets nu föreliggande framställning

ser kollegium i den omständigheten, att ehuru linjen med särskild

hänsyn till sin karaktär av reguljär förbindelse och sin, relativt

taget, ej oväsentliga godstransport otvivelaktigt uppfyller villkoren för

erhållande av rederilån, densammas anspråk härutinnan dock icke kunna

tillgodoses med belopp som äga någon betydelse, allrahelst som befogade

anspråk därå från annat båll eljest skulle bliva helt tillbakaträngda.

Detta förhållande har givetvis sin naturliga orsak däri, att rederilånefonden

överhuvud taget icke är beräknad för så stora anspråk som dem, varom

här är fråga.

Vid bedömandet av frågan om den ställning, som borde tagas till sökandebolagets

framställning, har kollegium slutligen ansett sig böra fästa

synnerligt avseende vid den omständigheten att, därest ett fartygsbygge

av den art och* den omfattning som det nu ifrågavarande skulle bliva utfört

i Sverige, detta nationalekonomiskt sett skulle bliva av synnerligen

stor betydelse för landet.

Kollegium har också vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit

det vara synerligen angeläget, att kraftiga ansträngningar göras för att

Skal för bifall

till bolagets

ansökning.

Betydelsen av

att fartyget

bygges i

Sverige.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

Lånebelopp

m. m.

i så stor utsträckning som möjligt reservera för svensk företagsamhet utförandet

av det fartygsbygge, varom här är fråga, och detta ej blott i så

måtto, att ett svenskt varv får i uppdrag att leverera fartyget, utan även

så, att detta varv härvid i största möjliga utsträckning associerar isig med

andra svenska företag samt att det för fartyget erforderliga materialet,

därest ej kostnaderna lägga oöverstigliga hinder i vägen härför, anskaffas

inom landet.

Härigenom skulle till en början under eu viss jämförelsevis lång tid

inom det svenska skeppsbyggeri beredas sysselsättning för en relativt

stor arbetspersonal. Vidare skulle genom en fördelning av en del av arbetet

och av materialanskaffning på företag, belägna å olika orter, ökade

avsättnings- och arbetsmöjligheter för viss tid kunna tillskapas för åtskilliga

industrigrupper samt möjlighet till arbetsförtjänst beredas ett flertal

arbetare inom olika delar av landet.

Huru långt en dylik uppdelning av arbetet på flera händer kan äga rum

eller i vilken omfattning anskaffandet av materialet från svenska producenter

över huvud taget låter sig genomföras, därom torde icke på förhand

kunna göras något bestämt uttalande, så mycket mindre som det

härvid är ej enbart ekonomiska utan jämväl rent tekniska hänsyn, som

bliva de avgörande. Något tekniskt hinder synes dock icke föreligga att.

på sätt är vanligt exempelvis i England och i övrigt kom i tillämpning i

fråga om motorfartyget ’Gripsholm’, fartygsskrovet och framdrivningsmaskineriet

tillverkas på olika platser. I fråga om sådana detaljer som

hjälpmaskinerna, den elektriska installationen, fartygets utrustning och

inredning synes en fördelning av arbetet på flera händer ligga nära till

hands, och gäller detta framför allt i fråga om inredningen för passagerarna,

vilken berör många skilda verksamhetsområden, ej minst inom

textilindustrien. Beträffande anskaffandet av materialet förtjänar måhända

särskilt framhållas, att man har grundad anledning räkna med att

erforderligt stålgjutgods och smiden skola i avsevärd utsträckning kunna

tagas från svenska järnverk.

Men även i det fall, att fartygsbeställningen måste placeras på utländskt

varv, böra från rederiets sida göras allvarliga ansträngningar

för att åt svenska företag tillförsäkra så mycket som möjligt av inrednings-

och utrustningsarbeten m. m.

Erinran synes kollegium icke i och för sig vara att framställa vare sig

mot det lånebelopp eller den amorteringsplan, som sökandebolaget ifrågasätter,

och ej heller mot att, såsom bolaget synes hava tänkt sig, lånet

får uppbäras efter hand som likviderna för fartygsbygget skola äga rum.

Vikten av vad kollegium här ovan anfört rörande fartygsbyggets utförande

i Sverige synes kollegium emellertid böra komma till uttryck på

sådant sätt, att statslånets storlek göres beroende av den omständigheten,

huruvida fartyget bygges i Sverige eller ej. Endast för det fall, att fartyget

bygges vid svenskt varv, anser kollegium hela det begärda lånebeloppet

eller sålunda 8,000,000 kronor böra beviljas. För den händelse fartygsbygget

kommer att utföras vid utländskt varv, torde lånebeloppet

böra begränsas till 6,000,000 kronor.»

Med stöd av vad kollegium sålunda anfört tillstyrker kollegium, att Kungl.

Maj:t vidtoge åtgärd för beredande åt bolaget, mot säkerhet som kunde av

statskontoret påfordras, av ett statslån å 8,000,000, eventuellt 6,000,000 kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

13

för det ändamål och under de villkor, som av kollegium angivits, samt

mot amorteringsskyldighet i huvudsaklig överensstämmelse med den av

bolaget förutsatta planen.

Statskontoret påvisar i sitt utlåtande i ämnet, att ehuru bolaget otvivelaktigt

uppfyllde villkoren för erhållande av lån från fonden för rederinäringens

understödjande, det ifrågasatta lånet icke kunde anvisas till utgående

från nämnda fond, som icke vore beräknad för så stora anspråk som dem,

varom här vore fråga. Därest skäl ansåges föreligga att tillmötesgå den

gjorda ansökningen, Unge framställning således göras hos riksdagen om

beredande av medel för ändamålet. Låneunderstödet borde i så fall utgå

av tillfälliga lånemedel och anvisas å riksstaten under rubriken låneunderstöd

såsom reservationsanslag. Under sådana förhållanden syntes statskontoret

praktiska skäl tala för att — såsom i föregående liknande fall ägt

rum — det lån, som kunde bliva bolaget beviljat, utlämnades direkt från

riksgäldskontoret. Kommerskollegium hade föreslagit, att lånet skulle utlämnas

mot samma ränta, som staten själv vid sin upplåning betalade.

Då lånet emellertid skulle komma att utanordnas i olika terminer, skulle

sålunda kunna inträffa, att på de skilda lånedelarna komme att tillämpas

växlande räntesatser. Då detta syntes statskontoret böra undvikas, föresloge

ämbetsverket, att räntan bestämdes att under hela lånetiden utgå efter fem

procent.

Angående den av bolaget erbjudna säkerheten för lånet yttrar statskontoret:

»Såsom säkerhet för statslånet synes sökandebolaget hava tänkt sig

hypotek av inteckning i det bolaget tillhöriga motorfartyget ’Gripsholm\

Därest prövningen av säkerheten för statslånet kommer att överlämnas åt

statskontoret, vill statskontoret hava framhållit, att ämbetsverket för

sin del icke torde kunna godkänna en sådan säkerhet. Statskontoret har i

underdånigt utlåtande den 6 december 1923 över en av Sveriges redareförening

gjord ansökning om lindring i kraven på säkerhet för rederilån

redogjort för de principer, statskontoret ansett sig böra tillämpa vid prövningen

av erbjuden inteckningssäkerhet för rederilån samt därvid framhållit,

att ämbetsverket ansett sig böra uppställa vissa villkor beträffande

såväl antalet av de fartyg, som borde under sådana förhållanden pantförskrivas

— i vilket avseende statskontoret ansett, att, då säkerheten utgjordes

av enbart hypotek av fartygsinteckningar, en serie av tre stycken fartyg

vore det minsta antal, som borde ifrågakomma — som ock värdet av

fartygen i förhållande till det beviljade lånet — detta för att i möjligaste

mån förminska den risk, som alltid måste anses vara förbunden med detta

slag av säkerhet. Huruvida beträffande det nu ifrågasatta lånet några

omständigheter kunna anses vara för handen, vilka borde föranleda till

lättnad i den låntagaren åliggande hypoteksprestation, är eu fråga, som

undandrager sig statskontorets bedömande, och kan statskontoret i varje

fall vid prövning av säkerhet icke taga hänsyn till dylika omständigheter.»

Slutligen framhåller statskontoret såsom lämpligt, att ehuru medel för

lånet icke kunde beredas från rederilånefonden, såsom villkor för tillgodonjutandet

av lånet föreskreves, att de för rederilånen givna bestämmelser

Stats
kontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

skulle, frånsett de särskilda föreskrifter, som kunde varda meddelade i fråga

om ränta, amorteringstid och säkerhet, i tillämpliga delar vara gällande

jämväl för det nu sökta lånet.

Ytterligare I anledning av kommerskollegii förslag om minskning av det begärda

aktiebo O''get lånebeloppet till 6,000,000 kronor, därest beställningen av det nya fartyget

svenska icke bleve placerad inom Sverige, har aktiebolaget svenska amerikalinjen

aHnjena" inkommit till Kungl. Maj:t med ytterligare en skrift, däri bolaget, under

framhållande av önskvärdheten av att lånebeloppet, även i händelse att

fartyget komme att byggas utomlands, Unge utgöra 8,000,000 kronor, gjort

framställning om viss utsträckning av lånetiden utöver vad i bolagets framställning

den 26 nästlidne januari ifrågasattes, därest lånebeloppet komme

att utgå med allenast 6,000,000 kronor. I avseende härå anför holaget:

»Om emellertid Eders Kungl. Maj:t anser sig icke kunna förelägga riksdagen

proposition om större lån än 6,000,000 kronor, för den händelse fartyget

kommer att byggas utrikes, måste holaget — såvida finansiering då

visar sig möjlig — skaffa sig det felande beloppet genom motsvarande ökning

av den kredit, bolaget kan betinga sig av varvet eller på annat sätt

anskaffa. En dylik kredit kan emellertid icke förväntas utsträckt under

en längre följd av år, utan måste jämförelsevis hastigt amorteras. Därest

statslånet imskränkes till 6,000,000 kronor, kommer således den årliga amorteringen

av den på annat sätt anskaffade ökade krediten nödvändigtvis

att även ökas. Svårigheter för bolaget skulle därför kunna uppstå, om

avbetalningsterminerna för statslånet och för den ökade skulden å annat

håll sammanfölle. För sådant fall bleve det alltså nödvändigt uppskjuta

amorteringarna på statslånet, intill dess den övriga byggnadsskulden kan

förväntas vara slutlikviderad.

Bolaget får sålunda i underdånighet hemställa, att, för den händelse

statslånet kommer att inskränkas till endast 6,000,000 kronor, fem amorferingsfria

år från fartygets färdigställande beviljas bolaget, så att amorteringen

å statslånet föreskrives skola taga sin början först under det sjätte

året efter fartygets leverans.»

Departe- Det lån, varom aktiebolaget svenska amerikalinjen sålunda gjort ansökBntschefen.

ning) ^r av samma karaktär som de s. k. rederilånen, d. v. s. lånen till

tonnageanskaffning från fonden för rederinäringens understödjande. Såsom

kommerskollegium och statskontoret i sina över bolagets ansökning

avgivna utlåtanden vitsordat, äga bolaget och dess sjöfartsverksamhet i

allo de förutsättningar, som enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

december 1903 angående villkoren för lån från fonden för rederinäringens

understödjande böra vara tillfinnandes för att lån ur denna fond skall

kunna beviljas bolaget. Det är emellertid utan vidare klart, att ur den

till 20,000,000 kronor uppgående rederilånefonden, som vanligen icke lämnar

tillgång till en sammanlagd årlig låneutdelning till ens halva beloppet av

det nu ifrågasatta lånet, kan icke detta betydande lånekrav bliva tillfredsställt.

Vill man tillmötesgå bolagets framställning, torde det därför bliva

nödvändigt, att för ändamålet ett särskilt anslag äskas av riksdagen. Någon

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lyO.

15

nyhet skulle icke ett dylikt förfarande innebära. I proposition (nr 198)

till 1907 års riksdag föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen att medgiva,

att lån å 2,000,000 kronor finge beviljas det då under bildning

varande aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för anskaffande av

fartyg till uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

och Ostasien, samt för sådant ändamål bemyndiga riksgäldskontoret att

tillhandahålla nämnda belopp. Detta förslag vann också riksdagens bifall.

Det må i detta sammanhang framhållas, att kommerskollegii i ovanberörda

utlåtande den 4 juli 1914 gjorda uttalande, att ett bifall till den ansökning

om dels rederilån och dels statsunderstöd under visst antal år, som av

stiftarna av det nu ifrågavarande rederiföretaget, tidigare benämnt rederiaktiebolaget

Sverige—Nordamerika, före bolagets bildande riktades till

Kungl. Maj:t, skulle innebära en nyhet i den svenska sjöfartspolitiken,

endast avsåg det årliga statsunderstödet.

Den sjöfartsförbindelse, för vilkens vidare utveckling det ifrågasatta

lånet är avsett, torde så till vida kunna sägas intaga en särställning, som

dess upprättande och vidmakthållande omfattats med stort intresse av allmänheten

och betraktats som en angelägenhet av i viss mån nationell

räckvidd. Detta förhållande visade sig redan vid aktieteckningen i det

nya företaget och tog sig nu senast vid motorf artyget »Gripsholms» insättande

i trafik livliga uttryck. Den främsta orsaken till denna linjens

förgrundsställning i den allmänna uppfattningen utgöres otvivelaktigt av

dess egenskap av att utgöra eu direkt förbindelselänk mellan det land,

där miljoner svenskar och svenskars avkomlingar leva, och det gamla

hemlandet samt att sålunda liksom närma svensk-amerikanerna till de

hemmavarande och stärka sambandet mellan de förstnämnda och Sverige.

Men linjen är av betydelse för vårt land även ur den synpunkten att

den innebär möjlighet till en allt livligare direkt personlig samfärdsel

och därigenom främjar både det materiella och andliga utbytet mellan

Sverige och den världsmakt, som spelar en alltmer dominerande roll ekonomiskt

och kulturellt. I detta sammanhang torde slutligen förtjäna framhållas,

att den enda invändning kommerskollegium ansåg kunna framställas

i sitt utlåtande över den tidigare ansökningen om statens bistånd

till ifrågavarande linje, nämligen att tillvaron av denna linje skulle

befordra emigrationen, icke längre har fog för sig, sedan numer en nödtvungen

stark begränsning av emigrationen inträtt genom den amerikanska

s. k. kvotalagen.

Den förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att sjöfartsförbindelsen

i fråga nått en glädjande utveckling samt att även utsikterna för dess fortsatta

utveckling äro gynnsamma. För att befästa och förbättra sin ställning

i den skarpa konkurrensen med den utländska linjetrafiken mellan Europa

och Förenta Staterna måste emellertid sökandebolaget kunna förfoga över

snabbgående och bekvämt inredda fartyg, vilka i alla avseenden stå på

höjden av vad den moderna fartygstekniken kan åstadkomma. Det blir

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

därför en angelägenhet av yttersta vikt för bolaget att snarast möjligt

kunna ersätta det äldre tonnage, som i fråga om fartygsmaterielens beskaffenhet,

kostnadsbesparande driftsanordningar m. m. icke håller måttet.

Bolagets planer på anskaffande av ett nytt, stort och förstklassigt fartyg

synas starkt motiveras av de föreliggande omständigheterna. Då bolaget

icke av egna tillgångar kan disponera det belopp av 16,000,000 kronor, som

anses vara för ändamålet erforderligt, och hela kapitalets anskaffning på

enskild väg antagligen endast skulle kunna ske på villkor, som för företaget

skulle bliva alltför betungande, anser sig bolagets styrelse emellertid

icke böra gå i författning om byggandet av ett nytt fartyg, såframt icke

dess hemställan om statens stöd i form av ett billigt lån med lång amorteringstid

kan bifallas.

Med hänsyn till vad jag förut anfört om ifrågavarande sjöfartsförbindelses

stora betydelse för vårt land anser jag för min del synnerligen önskvärt, att

statsmakterna under sådana förhållanden genom ett statslån bereda bolaget

möjligheter till anskaffning av det nya fartyg, som torde vara behövligt Klätt

bolaget skall kunna hävda sin ställning i den internationella konkurrensen.

De av bolaget företedda räntabilitetskalkylerna ådagalägga möjligheten

för bolaget att, under förutsättning av att det erhåller ett statslån av

tillräcklig storlek, finansiera fartygsanskaffningen och med det nya fartygets

hjälp vinna ökad utveckling av trafiken. Jag tillstyrker därför,

att framställning om beviljande åt bolaget av ett dylikt lån avlåtes till

riksdagen.

I fråga om lånets belopp och lånevillkoren får jag anföra följande.

Vad först angår lånebeloppet, delar jag kommerskollegii uppfattning om

angelägenheten av att fartygsbygget kommer till utförande inom Sverige och

ansluter mig därför till kollega förslag om två alternativa lånebelopp, det

ena å 8,000,000 och det andra å 6,000,000 kronor, allt eftersom fartyget

bygges vid svenskt eller utländskt varv. En dylik anordning torde nämligen

vara ägnad att i sin mån sporra till fartygsbyggets placering inom landet.

Mot bolagets önskan att successivt i mån av behov lyfta lånet har jag

intet att erinra. De närmare bestämmelserna härom torde överlämnas åt

Kungl. Maj:t att fastställa. Staten synes mig ock böra tillmötesgå de av

bolaget i dess senare framställning i ämnet uttalade önskemålen i fråga om

planer för amorteringen av de alternativa lånebeloppen.

Av skäl, som statskontoret anfört, finner jag i likhet med detta ämbetsverk

ändamålsenligt, att räntan å lånet bestämmes att under hela lånetiden

utgå med fem procent per år.

Till säkerhet för lånet har bolaget erbjudit sig att lämna inteckning i

motorfartyget »Gripsholm» till betryggande belopp. Denna säkerhet har

statskontoret förklarat sig, därest prövningen av lånesäkerlieten överlämnades

åt ämbetsverket, icke kunna godkänna. I detta sammanhang hava åberopats

vissa principer, som ämbetsverket ansett sig böra tillämpa vid prov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kung!,. Majits proposition Nr 190.

ningen av erbjuden inteckningssäkerhet för rederilån och för vilka det redogjort

i ett den 6 december 1923 till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande över eu

av Sveriges redareförening gjord ansökning om lindring i kraven på säkerhet

för rederilån. I anledning härav vill jag i korthet erinra om vad statskontoret

i ämnet anförde i sistnämnda utlåtande.

Såsom säkerhet för rederilån hade godkänts borgen eller inteckning i

fartyg jämte för fartyget utfärdat, på statskontoret vederbörligen transporterat

försäkringsbrev eller ock båda slagen av säkerhet. Trots vissa betänkligheter

hade emellertid statskontoret med hänsyn, bland annat, till de svårigheter,

som visat sig förbundna med anskaffandet av borgen för rederilån.

alltmer sökt tillmötesgå gjorda framställningar om godtagande av fartygsinteckning

såsom enda säkerhet, men allenast under vissa villkor. Sålunda

hade statskontoret ansett, att inteckningar såsom enbart hypotek för lån

borde vara meddelade i flera fartyg — en serie av tre stycken hade därvid

ansetts vara det minsta antal, som borde ifrågakomma — samt att, vad

anginge fördelningen av inteckningarna mellan de tre fartygen, ett vart

av fartygen borde intecknas till belopp, motsvarande ungefär två tredjedelar

av lånesumman. I ett fall hade dock på grund av särskilda förhållanden

medgivits, att säkerheten finge utgöras av inteckningar i allenast två fartyg.

Med avseende å den proportion, vari pantens värde borde stå till lånet, hade

statskontoret till en början uppställt den fordran, att fartygens sammanlagda

värde borde representera ett belopp, motsvarande ungefär fyra gånger

det beviljade lånet. Under sedermera inträdd depressionstid hade det emellertid

icke visat sig möjligt att,om rederilånefonden överhuvud skulle kunna tjäna

sitt ändamål, uppehålla denna proportion mellan fartygsvärde och lånesumma,

och ämbetsverket hade ansett sig handla riktigt, då lindringar

härutinnan i görligaste mån beretts lånesökandena. Sålunda hade under

de senaste åren utlämnats rederilån mot inteckningar, beviljade i fartyg,

vilkas sammanlagda värde motsvarat ett belopp av tre gånger lånesumman,

och i några fall hade fartygsvärdena endast uppgått till det dubbla lånebeloppet.

Med hänsyn till att vissa förhållanden, såsom försäljning av ett eller

flera av bolagets äldre fartyg, kunna nödvändiggöra någon jämkning av

de villkor, som av statskontoret i allmänhet uppställas i fråga om säkerheten

för rederilån, torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att

efter närmare utredning och prövning av de förebragta omständigheterna bestämma

arten och omfattningen av den säkerhet, som bör presteras för lånet.

I övrigt torde för åtnjutande av lånet böra i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i den förut omnämnda kungörelsen den 18 december 1903 angående

villkoren för lån från fonden för rederinäringens understödjande.

I enlighet med statskontorets förslag torde lånet böra utgå av tillfälliga

lånemedel och anvisas å riksstaten under rubriken låneunderstöd såsom reservationsanslag.

Lånet synes lämpligen kunna utlämnas från riksgäldskontoret.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 160 höft. (Nr 190.1 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 190.

I anslutning till vad jag nu anfört, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bland utgifter för kapitalökning, att utgå av tillfälliga lånemedel,

under rubriken låneunderstöd till lån till aktiebolaget svenska amerikalin
jen

anvisa ett reservationsanslag av .................................... kronor 8,000,000,

dels ock medgiva, att av ifrågavarande anslag må, för anskaffande av ett

systerfartyg till det ovannämnda bolag tillhöriga passagerarmotorfartyget

»Gripsholm» till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater, av riksgäldskontoret till bolaget

utlämnas lån, om det fartyg, som därmed avses, tillverkas vid svensk verkstad,

till hela anslagsbeloppet, men i annat fall till ett belopp av 0,000,000

kronor, att av bolaget åtnjutas på följande villkor:

att för lånet skall lämnas säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkännes,

att lånet må lyftas av bolaget i den ordning, som av Kungl. Maj:t fastställes,

att å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med

fem procent,

att sedan lånet innehafts, om dess sammanlagda belopp utgör 8,000,000

kronor, under två år, men i annat fall under fem år från det bolaget blivit

i fartygsregistret inskrivet såsom ägare till det fartyg, som med lånet avses,

skall under de därpå följande tio åren årligen återbetalas en tiondel av sammanlagda

ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet varder senast inom

utgången av det tionde året till fullo guldet, samt

att i övrigt skola för lånets erhållande och åtnjutande bestämmelserna i

kungörelsen den 18 december 1903 angående villkoren för lån från fonden

för rederinäringens understödjande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition skall till riksdagen avlåtas av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1926:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån till aktiebolaget svenska Amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehålland s. 1 i texten