Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ; ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:8, Med förslag till lag om ; ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Nr 8.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

; ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms slott

den 18 december 1925.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26

maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 sand

7 käft. (Nr 8—9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr. 8.

För sl a g

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 5 § i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

5 §■

Förordnande att inom vederbörande departement bereda och inför regeringsrätten

föredraga ärende meddelar Konungen.

Om---— hörande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1926.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition nr 8.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 november 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin, anför:

»Under de senare åren har balansen av oavgjorda mål, tillhörande regeringsrättens

prövning, starkt ökats till följd av en tämligen jämnt fortgående stegring

av inkommande mål. Ännu till och med år 1916 undergick balansen icke någon

större förändring, i det att den blott stigit från 701 mål år 1910-till 819 mål

år 1916. Därefter har balansen ständigt ökats, och denna ökning har; varit särskilt

anmärkningsvärd under de tre sista åren; balansen utgjorde sålunda 1,839

mål vid utgången av år 1921, 2,233 mål år 1922, 2,946 mål år 1923 och 3,579

mål år 1924.

Balansen torde komma att från och med innevarande år undergå en väsentlig

förbättring, främst genom bortfallandet av vissa avlönings- och anmärkningsmål

m. m., vilka icke längre få fullföljas till regeringsrätten. En

verkställd beräkning har givit vid handen, att under de närmaste åren kunna

beräknas inkomma i runt tal mellan 1,900 och 2,000 mål samt med nuvarande

arbetsformer avgöras omkring 1,900 mål. Enligt denna beräkning skulle emellertid

balansen icke komma att nedgå, utan i bästa fall blott komma,att icke

ytterligare ökas.

Även om man beaktar, att av de balanserade målen en avsevärd de! utställts

till förklaring eller gjorts till föremål för utredning genom underordnade myndigheter,

är det tydligt, att balansen numera nått en sådan storlek, att för dess

nedbringande särskilda åtgärder måste komma under övervägande.

I anledning härav har jag hos regeringsrättens ledamöter gjort förfrågan

angående de åtgärder, vilka kunna böra vidtagas i syfte att nå ett snabbare

avgörande i regeringsrätten. Jag har därvid utgått från att det nu icke bör

ifrågakomma att öka antalet ledamöter i regeringsrätten.

Regeringsrättens äldste ledamot har meddelat mig, att regeringsrätten efter

överläggning funnit sig böra anvisa vissa åtgärder, vilka skulle leda till att

ett större antal mål under året kunde föredragas. Vad angår åtgärder för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

minskande av tillströmningen av mål hava regeringsrättens ledamöter ej ansett,

att för närvarande föreligga tillräckliga skäl för införande av fullföljdsavgift

eller vidtagande av annan likartad åtgärd för begränsning av fullföljdsrätten.

Enligt deras uppfattning böra allenast sådana mål, i vilka avgörandet i sista instans

lämpligen kan uppdragas åt annan myndighet, avskäras från fullföljd

till regeringsrätten. I enlighet härmed har ifrågasatts, att besvär i mål om

fastighetstaxering ej längre skulle få dragas under regeringsrättens prövning.

Vidare har ifrågasatts, att regeringsrättens yttrande framdeles ej skulle inhämtas

över ansökningar i fideikommissärenden.

Vad angår avlyftande från regeringsrätten av mål rörande fastighetstaxering,

torde, därest åtgärder i detta syfte anses kunna vidtagas redan nu utan

samband med den på dagordningen stående frågan om en reformering av taxeringsväsendet

i dess helhet, denna fråga närmast ankomma på prövning av

chefen för finansdepartementet. Till ordningen för prövning av ansökningar

i fideikommissärenden anhåller jag att senare under denna dag få återkomma.

Även om regeringsrätten i den utsträckning, som av dess ledamöter ifrågasatts,

skulle komma att befrias från handläggningen av vissa mål och ärenden,

lärer verkan därav icke bliva så betydlig, att på denna grund något nämnvärt

nedbringande av balansen kan påräknas. Endast en ökning av antalet årligen

avgjorda mål torde kunna väntas medföra en mera avsevärd minskning i denna

balans.

I syfte att antalet avgjorda mål skulle kunna ökas, hava regeringsrättens

ledamöter ifrågasatt en viss utsträckning av den nuvarande sessionstiden, varigenom

till denna skulle läggas en tid, motsvarande omkring 15 föredragningsdagar

om året. Denna utökning av sessionstiden skulle emellertid förutsätta,

att en sådan beredning av ärendena säkerställdes, att regeringsrådens kontrollläsning

av handlingar kunde inskränkas och mindre tid behövde tagas i

anspråk för överläggningar angående besluten och justering av dem. För detta

ändamål skulle i första hand krävas, att föredragandena i större utsträckning

än hittills upprättade föredragningspromemorior. I samband härmed hava förordats

vissa ändrade anordningar i fråga om föredragandenas anställande och

deras arbete, avseende dels att föredragandena skulle förordnas allenast på

viss tid och dels att föredragningen i regeringsrätten icke bleve en sysselsättning

vid sidan av övriga ämbetsgöromål utan helst helt fyllde vederbörandes

tid. Ökningen i sessionstiden och de ändrade anordningarna med avseende å

föredragningen hava inom regeringsrätten antagits kunna medföra, att antalet

avgjorda mål skulle kunna höjas med omkring 400 mål årligen.

Om man vill undvika en ökning av regeringsrådens antal, är det av största

betydelse, att en utsträckning av föredragningen inom regeringsrätten kommer

till stånd. Möjliga åtgärder för att skapa nödiga förutsättningar för en dylik

utökad föredragning synas fördenskull böra vidtagas. Utan att i detta

sammanhang närmare ingå på frågan om användning i större omfattning av

föredragningspromemorior i regeringsrätten, vill jag framhålla, att en vidgad

tillämpning av promemoriesystemet sannolikt skulle i väsentlig mån bidraga

till att ökad tid kunde användas för föredragningen. För vinnande av största

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 8.

5

möjliga resultat av föredragningen är emellertid även av vikt, att föredragandenas

arbete organiseras på lämpligt sätt. Erån regeringsrådens sida

har, såsom nämnts, erinrats om önskvärdheten av att föredragandena i regeringsrätten

kunna helt ägna sig åt denna uppgift.

I samband med regeringsrättens tillkomst infördes i § 25 regeringsformen

stadgande av innehåll, att ärendena skola till föredragning och avgörande i

regeringsrätten beredas i det departement, vartill de enligt fastställd fördelning

höra. I lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Majrts regeringsrätt

upptogs under 5 § den bestämmelse, att föredragande i regeringsrätten skall,

efter Kungl. Majrts bestämmande, vara ämbets- eller tjänsteman i det statsdepartement,

vartill det ärende, som skall föredragas, enligt stadgad fördelning

hörer. Ordningen för föredragningen i regeringsrätten reglerades närmare genom

stadgan den 5 juni 1909 (nr 49) angående behandlingen inom statsdepartementen

av ärenden, som tillhöra Kungl. Majrts regeringsrätt. Enligt 1 § i

denna stadga skola de besvärsmål och andra ärenden, som böra i regeringsrätten

förekomma, beredas och föredragas av kansliråden i det statsdepartement,

vartill desamma enligt stadgad fördelning höra, dock att Kungl. Maj:t,

där så finnes erforderligt, förordnar kanslisekreterare eller annan tjänsteman

inom departementet att vara föredragande inför regeringsrätten.

Under den tid, som förflutit från det regeringsrätten trädde i verksamhet,

har den ordning alltmer befästs, att föredragningen så långt det varit möjligt

inom varje departement specialiserats på särskilda tjänstemän. I departementsorganisationen

har detta förhållande kommit till synes på det sätt, att i

vissa departement inrättats särskilda byråer för regeringsrättsföredragningen.

Denna anordning innebär visserligen, att ärendenas beredning sker inom vederbörande

departement, men de särskilda föredragandena hava i allmänhet en

ställning, som nära motsvarar den, som skulle blivit följden av att en särskild,

från fackdepartementen jämförelsevis fristående organisation inrättats för föredragningen

i regeringsrätten.

Då det nu gäller att söka befordra en snabbare behandling av målen i regeringsrätten,

torde den hittills vunna erfarenheten hänvisa till ett fortgående

på den väg, som redan blivit beträdd med avseende å föredragningens koncentrerande

till vissa uteslutande för denna uppgift avsedda tjänstemän. Då

emellertid icke inom samtliga departement finnes full sysselsättning för en

regeringsrättsföredragande, förutsätter ett konsekvent genomförande av en dylik

anordning, att en person kan förordnas att vara föredragande för mer än

ett departement. För att arbetet må kunna på lämpligt sätt ordnas och fördelas,

måste dessa föredragande upphöra att sortera under olika departement

och i stället sammanföras under visst departement.

I syfte att den nu i korthet antydda omläggningen av föredragningen i regeringsrätten

må kunna genomföras, har jag, efter överläggning med övriga departementschefer,

för avsikt att framlägga förslag om sammanförande av samtliga

regeringsrättsföredragande inom justitiedepartementet. På frågan, huru

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj :ts proposition nr 8.

organisationen bör närmare utföras, skall jag i detta sammanhang icke ingå.

Jag inskränker mig nu till att upptaga spörsmålet, huruvida nämnda anordning

kan genomföras utan ändring i gällande bestämmelser angående föredragningen

i regeringsrätten.

Föreskriften i § 25 regeringsformen, att de i regeringsrätten förekommande

ärendena skola till föredragning och avgörande beredas i det departement, vartill

de enligt gällande fördelning höra, synes ej lägga hinder för en anordning

sådan som den nyss antydda. Ärendena böra nämligen fortfarande tillhöra

vederbörande fackdepartement, i det att de skulle inkomma till och registreras

hos detta departement, likasom kommunikationsåtgärder och expedieringen av

regeringsrättens beslut skulle skötas därifrån. Föredragandena skulle ock

därutinnan intaga ställningen av tjänstemän inom vederbörande departement,

att på dem skulle ankomma ej mindre ombestyrande av nyssnämnda kommunikationsåtgärdex

och expediering än även att i statsrådsberedningen föredraga sådana

ärenden om dispenser in. in., i vilka regeringsrätten avgivit yttrande. Den

huvudsakliga förändringen i dessa tjänstemäns ställning skulle därför bliva

den, att förordnande för dem såsom föredragande i regeringsrätten komme att

utfärdas på allenast viss tid. .Vidare komme sådant förordnande, vilket nu,

antingen det gives i samband med utnämning till kansliråd eller utfärdas särskilt,

meddelas på föredragning av chefen för vederbörande fackdepartement,

att hädanefter ankomma på föredragning av chefen för justitiedepartementet,

dit regeringsrätten hörer. Som dennes förslag tydligen kommer att föregås

av gemensam beredning med chefen eller cheferna för vederbörande fackdepartement,

blir den sakliga förändringen i detta avseende icke stor.

Den tilltänkta anordningen torde emellertid icke kunna förenas med det förut

berörda stadgandet i lagen om regeringsrätten, att föredragande skall vara

ämbets- eller tjänsteman i det departement, vartill ärendet hör. En ändring

i 5 § regeringsrättslagen är fördenskull påkallad. Härutinnan torde vara tillräckligt,

att i nämnda lagrum föreskrives, att förordnande att inom vederbörande

departement bereda och inför regeringsrätten föredraga ärende meddelas

av Konungen.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26

mai 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.»

Föredraganden uppläser omförmälda förslag, av den lydelse bilaga1 till detta

protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Arvid Torold.

1 Penna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, bar här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 12 december

1925.

N ärvarande:

justitierådet Svedelius,

regeringsrådet Palmgren,

justitierådet Christiansson,

justitierådet Alexanderson.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 21 november

1925, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren Harald Waller.

Justitierådet Svedelius, regeringsrådet Palmgren och justitierådet Christiansson

lämnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Alexanderson yttrade:

Mot den föreslagna nya lydelsen av 5 § lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

synes i och för sig intet vara att erinra. Departementschefen har emellertid

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet angivit lagändringens syfte vara

att undanröja ett formellt hinder för en påtänkt ny organisation av arbetet

med regeringsrättsmålens beredande och tillika lämnat en redogörelse för denna

nya organisations huvudgrunder. Jag föranledes därav att i detta sammanhang

giva uttryck åt mina betänkligheter, huruvida föreskriften i § 25

regeringsformen, att ärendena skola till föredragning och avgörande i regeringsrätten

beredas inom det departement, vartill de enligt § 6 regeringsformen höra,

kan anses uppfylld genom en ordning, enligt vilken detta beredningsarbete —- oberonde av vilket departement de handlagda ärendena tillhöra •— anförtros åt

personer, som förordnats till sysslans bestridande på föredragning av chefen

för justitiedepartementet och åtnjuta sin avlöning å nämnda departements stat.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 december 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin, anmäler lagrådets den

12 i denna månad avgivna utlåtande över det den 21 november 1925 till lagrådet

remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kung]. Maj:ts regeringsrätt; därvid föredraganden

efter redogörelse för utlåtandet hemställer, att förslaget, som av lagrådets

flesta ledamöter lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas nästkommande års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arvid Torold.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj.ts regering a1 i texten
  2. KU 1926:29 Konstitutionsutskottets memorial Nr 29 s. 6 i texten
  3. S1LU 1926:4 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, de a1 i texten