Sök i Ratio Lex

Angående pension åt föiTe järnvägsarbetaren Johan Daniel Johansson

1927-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:118, Angående pension åt föiTe järnvägsarbetaren Johan Daniel Johansson

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

15

Nr 118.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension

åt föiTe järnvägsarbetaren Johan Daniel Johansson;

given Stockholms slott den 18 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet å Stockholms slott den 18 februari

1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén,

Hamrin, Almkvist, Ltberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

1 en till Kungl. Maj:t ställd skrift har förre järnvägsarbetaren Johan

Daniel Johansson i Boden, under åberopande av skriften bilagda intyg om

arbete i statens tjänst samt under hänvisning till att han vore nästan

blind och därigenom oförmögen att försörja sig, anhållit att honom måtte

tilldelas pension.

885 87

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Enligt vad av dessa intyg framgår har Johansson åren 1886—1901

samt 1912 under en sammanlagd tid av omkring 13 år arbetat vid järnvägsanläggningar

inom Norrbottens län, till en början vid den av enskild

företagare begynta, sedermera av staten fortsatta banbyggnaden Luleå

Gällivare samt därefter vid ett flertal andra linjesträckningar, dels med

brobyggnader, rälsläggning och övriga linjearbeten, dels med grundläggnings-

m. fl. arbeten å järnvägsstationer. Vidare har han under åren

1901—1911 och 1913—1914 samt 1920—1921 varit anställd vid fästningsbyggnaden

i Boden ävensom vid andra byggnadsarbeten å nämnda

plats för försvarsväsendets räkning. Inberäknat de tider av sammanlagt

omkring 1 år och 3 månader, som Johansson därvid på grund av för

arbetets utförande ogynnsamma väderleksförhållanden eller tillfällig arbetsbrist

varit permitterad, uppgår tiden för hans arbete vid försvarsanstalterna

i Boden till sammanlagt 13 år 7 månader. Slutligen har Johansson

under omkring 4 månader år 1915 arbetat i domänverkets tjänst inom

Bodens revir.

Johanssons sammanlagda arbetstid i statens tjänst skulle alltså hava

uppgått till nära 27 år.

Av ett ansökan bilagt intyg av fattigvårdsstyrelsens i Boden ordförande

framgår, att Johansson, som är född år 1859 och alltså nu omkring 68

år gammal, är fullständigt medellös samt pa grund av nedsatt synförmåga

varit oförmögen till arbete och sedan den 24 februari 1924 dels

tilldelats fattigunderstöd till sitt uppehälle dels erhållit sjukhusvård för

ögonsjukdom.

Till följd av remiss har järnvägsstyrelsen avgivit utlåtande i ärendet

den 15 oktober 1926. Järnvägsstyrelsen, som sökt att fullständiga och

kontrollera uppgifterna angående Johanssons anställningsförhållanden, har

förklarat den förebragta utredningen härutinnan vara sådan, som styrelsen

plägat godtaga för beviljande av minimipension enligt stadgandena

angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader.

Med hänsyn därtill, att sökanden senast och till så avsevärda

tider haft sin arbetsanställning hos andra statsmyndigheter än statens

järnvägar, ansåge styrelsen emellertid det kunna ifrågasättas, huruvida

pension åt sökanden borde utgå av statens järnvägars medel. Styrelsen

har därför föreslagit, att pension till Johansson skulle utverkas å allmänna

indragningsstaten med belopp och efter de grunder, som gällde för arbetare

vid statens järnvägsbyggnader med 25 tjänsteår eller den för dylika

arbeten stadgade minsta arbetstiden för åtnjutande av pension.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 12 november 1926,

har framhållit, att då sökanden vid framskriden ålder och efter långvarigt,

väl vitsordat arbete i statens tjänst på olika områden numera vore till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

17

följd av synnerligen nedsatt synförmåga oförmögen att genom arbete skaffa

sig medel till uppehälle, skäl syntes föreligga för beredande åt honom av

någon pension. Ämbetsverket har vidare erinrat, att när det på senare

tid varit fråga om pension åt grovarbetare i statens tjänst, beloppen i

allmänhet avpassats efter de grunder, som angivas i kungörelsen angående

pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader.

Enligt dessa grunder skulle pensionsbeloppet till Johansson komma att

uPPgå till 450 kronor, vilket i s. k. reglerad pension motsvarades av

en summa av 852 kronor. Statskontoret har därför hemställt, att Johansson

måtte tillerkännas pension till sistnämnda belopp att utgå från

och med den 1 januari 1927 från allmänna indragningsstaten.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag det billigt, att Johansson

efter sitt långvariga arbete vid staten tillhöriga järnvägs- och

fästningsanläggningar i Norrland tillerkännes något understöd, då han på

grund av ålderdom och sjukdom blivit urståndsatt att sörja för sin utkomst.

Beträffande den anställningstid, som Johansson åberopar för erhållande

av pension, må anmärkas, att de första åren av den av honom uppgivna

tiden för arbete vid järnvägsanläggningar avse anställning vid den av ett

engelskt företag bedrivna banbyggnaden Luleå—Gällivare. Denna järnvägslinje

övergick emellertid år 1891, då Johansson ännu var där anställd,

i statsverkets ägo. I överensstämmelse med vad i dylika fall

plägat tillämpas torde Johansson böra få i pensionshänseende tillgodoräkna

sig jämväl den tid, han arbetat vid det sålunda av staten övertagna

företaget.

Till utgångspunkt för beräkning av pensionsbeloppet hava myndigheterna

föreslagit de i kungörelsen den 8 november 1918 angående pensionering

av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt

statens vattenfallsverks byggnadsavdelning angivna grunder. Med anledning

därav, att en så avsevärd del av Johanssons anställning i statens

tjänst avsett fästningsbyggande och andra arbeten för försvarsväsendets

räkning, vill jag erinra, att enligt beslut av 1925 och 1926 års riksdagar

även pensioner åt exempelvis vissa fortifikationsarbetare ansetts böra

utgå enligt de i nämnda kungörelse angivna regler.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att förre järnvägsarbetaren Johan Daniel Johansson må

från och med den 1 januari 1927 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 852 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 102 käft. (Nr 117—118.) 855 27 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1927:36 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln. Innan utskottet ingår på de framställningar, som i detta utlåtand s. 106 i texten