Sök i Ratio Lex

Angående pension eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer m. fl

1927-02-18 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:136, Angående pension eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 136.

1

Isr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension

eller understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets

tjänst anställda personer m. fl.; given

Stockholms slott den 18 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1 :o—5:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén,

Hamrxn, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Rosén anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning åtskilliga inkomna framställningar angående pensioner eller

understöd åt efterlevande till vissa i försvarsväsendets tjänst anställda

personer m. fl. samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 111 käft. (Nr 136.)

401 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

KungL Maj:ts proposition nr 136.

Ang. pension

åt avlidne

värnpliktige

furiren B. 0.

N.''B er gw alls

moder, änkan

Maria Bergwatt,

född

Jansson.

l:o.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 5 oktober 1926,

har änkan Maria Bergwall, född Jansson, anhållit att komma i åtnjutande

av understöd i anledning av att hennes son, värnpliktige furiren Bror

Oscar Nikolaus Bergwall avlidit till följd av olycksfall under flygtjänstgöring

den 5 december 1925. Sökanden, som är född den 8 januari

1872, har till stöd för ansökningen åberopat, att hon för sitt uppehälle

varit beroende av den avlidnes förvärvsmöjligheter.

Av handlingarna inhämtas tillika, att sökanden den 18 juli 1926

blivit änka, samt att maken icke efterlämnat några tillgångar.

I avgivet yttrande har riksförsäkringsanstalten anfört, att ämbetsverket

enligt beslut den 1 juni 1926 funnit en då föreliggande ansökning om

livränta åt furiren Bergwalls föräldrar icke kunna bifallas, enär av den

verkställda utredningen framgått, att makarna Bergwall icke varit av den

avlidne sonens arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende. Emellertid

hade anstalten i anledning av den nu av änkan Bergwall gjorda

ansökningen införskaffat ytterligare utredning på ort och ställe, och hade

därvid framgått, att änkan levde under synnerligen tryckta ekonomiska

förhållanden; och syntes därför enligt ämbetsverkets mening skäl föreligga

att bereda henne understöd i anledning av sonens död. Upplysningsvis

finge ämbetsverket meddela, att livränta, därest sådan skulle hava utgått

till sökanden i förevarande fall, skulle hava belöpt sig till 600 kronor

för år räknat, av vilket belopp 360 kronor skulle hava utgått enligt 1909

års militärersättningsförordning samt 240 kronor enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag.

Arméförv ältning ens fortifikations- och civila departement hava i yttrande

den 14 december 1926, bland annat, anfört, att departementen med hänsyn

dels till föreliggande synnerligen ömmande omständigheter, dels därtill

att sökanden genom sonens död gått miste om ett ekonomiskt stöd, som

eljest säkerligen kunnat påräknas, funne det vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att något understöd av statsmedel bereddes änkan

Bergwall. Ett tillerkännande av understöd i förevarande fall syntes så

mycket mera böra ske, som det genom den nu i ärendet verkställda utredningen

torde få anses ådagalagt, att makarna Bergwall åtminstone vid

tiden för sonens frånfälle varit av hans arbetsförtjänst väsentligen beroende.

Departementen tilläte sig i detta avseende erinra därom, att genom

lagen den 18 juni 1926 (nr 215) om ändring av vissa delar av lagen

den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete, vilken

ändring trädde i kraft den 1 januari 1927, bestämmelserna för tillerkännande

av livränta till efterlevande föräldrar ändrats därhän, att i ersättning

skulle till den avlidnes fader eller moder, adoptivfader eller adoptiv
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

moder eller, om båda föräldrarna eller adoptivföräldrarna levde, till båda

gemensamt, därest de för sitt uppehälle varit av den avlidnes arbete

väsentligen beroende, utgivas en livränta å ett årligt belopp, motsvarande

värdet av det underhåll, de av den avlidne åtnjutit, dock högst en fjärdedel

av den avlidnes arbetsförtjänst. Härav framginge tydligt, att statsmakterna

numera ansåge det icke vara absolut nödvändigt för ersättnings

utgående till efterlevande föräldrar, att dessa varit för sitt uppehälle huvudsakligen

beroende av den avlidnes arbetsförtjänst. I anledning härav

finge departementen hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

medgiva, att till änkan Bergwall finge utgivas den ersättning, vartill hon

enligt de före den 1 januari 1927 gällande bestämmelser om livräntors

utgående till efterlevande varit berättigad, därest hon för sitt uppehälle

varit av den avlidnes arbete huvudsakligen beroende.

Statskontoret, som den 22 januari 1927 yttrat sig i ärendet, har, under

åberopande av vad ämbetsverket anfört i ett liknande ärende angående

ansökning av omkomne värnpliktige N. H. Blomgrens moder om understöd

(se prop. nr 59/1927, punkt 3), anfört, att ämbetsverket, med hänsyn

till i nu förevarande ärende meddelade upplysningar, funne billigheten

bjuda, att något understöd bereddes jämväl i detta fall; och finge ämbetsverket

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att

änkan Bergwall finge från och med år 1926 under återstående livstiden,

så länge hon förbleve i nuvarande änkestånd, åtnjuta årligt understöd

från allmänna indragningsstaten till belopp av 420 kronor.

I likhet med myndigheterna finner jag omständigheterna i ärendet tala

för att understöd av statsmedel beredes änkan Bergwall, och ansluter jag

mig i fråga om storleken av detta understöd till vad statskontoret härutinnan

föreslagit. Det torde vara skäligt att låta understödet åtnjutas

från och med den 1 januari 1926.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att änkan Maria Bergwall, född Jansson, må från och

med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 420 kronor.

2:o.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 14 november 1926 dagtecknad skrift

liar försvarsverkens civila personals förbund gjort framställning om beredande

av pension åt bland andra nedannämnda änkor efter daglönare

vid flottans varv i Karlskrona, nämligen Lars Svenssons änka Emelie

Sofia Svensson, Olof Winboms änka Ingegärd Winbom, Peter Olsson Ands

änka Botilda Olsson And, Karl Alfred Danielssons änka Antoinette Maria

Ang. pension

åt änkor

efter vissa

daglönare vid

flottans varv

i Karlskrona

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 136,

Kristina Danielsson, Frans August Johanssons änka Hilda Vilhelmina

Johansson, Frans Samuel Johanssons änka Hilda Karolina Johansson,

Karl August Holmqvists änka Dorotea Holmqvist, Olof August Peterssons

änka Botilda Petersson, Gustaf Henrik Eneroths änka Johanna Charlotta

Eneroth, Karl Oscar Johannessons änka Sofia Matilda Johannesson, Sven

Hanssons änka Johanna Hansson, Manne Zacheus Cornelius Grönblads

änka Hulda Maria Grönblad, Gustaf Albert Peterssons änka Ellen Elisabet

Petersson och Otto Hilding Peterssons änka Hildegard Sofia Petersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

att Lars Svensson innehaft anställning vid varvet omkring 30 år; att

han avlidit den 30 maj 1911 och efterlämnat änkan Emelie Sofia Svensson,

född den 12 juli 1856; att änkan på grund av sjukdom är oförmögen till

arbete, varmed hon kan försörja sig; samt att hon är i behov av understöd;
att

Olof Winbom innehaft anställning vid varvet omkring 32 år; att

han avlidit den 18 maj 1924 och efterlämnat änkan Ingegärd Winbom,

född den 17 maj 1858; att änkan på grund av sjukdom är oförmögen

till arbete, varmed hon kan försörja sig; samt att hon är i behov av

understöd;

att Peter Olsson And innehaft anställning vid varvet omkring 46 år;

att han avlidit den 20 december 1925 och efterlämnat iinkan Botilda

Olsson And, född den 21 september 1851; att änkan på grund av ålderdomssvaghet

är fullständigt arbetsoförmögen; samt att hon är i behov av

understöd;

att Karl Alfred Danielsson innehaft anställning vid varvet omkring 46

år; att han avlidit den 4 oktober 1924 och efterlämnat änkan Antoinette

Maria Kristina Danielsson, född den 5 augusti 1864; att änkans arbetsförmåga

på grund av sjuklighet är i mycket hög grad nedsatt; samt att

hon är i behov av understöd;

att Frans August Johansson innehaft anställning vid varvet omkring

39 år; att han avlidit den 2 juni 1924 och efterlämnat änkan Hilda

Vilhelmina Johansson, född den 6 maj 1857; att änkan på grund av

sjukdom är oförmögen till arbete, varmed hon kan försörja sig; samt att

hon är i behov av understöd;

att Frans Samuel Johansson innehaft anställning vid varvet omkring

33 år; att han avlidit den 13 juni 19i6 och efterlämnat änkan Hilda

Karolina Johansson, född den 18 maj 1869; att änkan på grund av

sjukdom är oförmögen till arbete, varmed hon kan försörja sig; samt att

hon är i behov av understöd;

att Karl August Holmqvist varit anställd vid varvet omkring 42 år;

att han avlidit den 4 september 1923 och efterlämnat änkan Dorotea

Holmqvist, född den 30 april 1859; att änkan på grund av sjukdom är

fullständigt oförmögen till arbete; samt att hon är i behov av understöd;

att Olof August Petersson varit anställd vid varvet omkring 21 år;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 136,

5

att han avlidit den 1 februari 1905 och efterlämnat änkan Botilda Petersson,

född den 10 februari 1850; att änkan på grund av sjukdom är

fullständigt oförmögen till arbete; samt att hon är i behov av understöd;

att Gustaf Henrik Eneroth varit anställd vid varvet omkring 23 år;

att han avlidit den 26 december 1900 och efterlämnat änkan Johanna

Charlotta Eneroth, född den 20 april 1854; att änkan på grund av ålderdomssvaghet

är oförmögen till arbete; samt att hon är i behov av understöd

;

att Karl Oscar Johannesson varit anställd vid varvet omkring 41 år;

att han avlidit den 18 november 1925 och efterlämnat änkan Sofia Matilda

Johannesson, född den 8 november 1860; att änkan på grund av

sjuklighet är oförmögen till arbete; samt att hon är i behov av understöd;

att Sven Hansson varit anställd vid varvet omkring 25 år; att han

avlidit den 7 maj 1923 och efterlämnat änkan Johanna Hansson, född

den 3 juli 1866; att änkan på grund av sjukdom är oförmögen till arbete;

samt att hon är i behov av understöd;

att Manne Zacheus Cornelius Grönblad varit anställd vid varvet omkring

11 år; att han avlidit den 23 november 1923 och därvid efterlämnat

änkan Hulda Maria Grönblad, född den 8 april 1888, samt minderåriga

barnen Nils Gustaf Cornelius, född den 12 augusti 1911, Hilda Ingrid

Fredrika, född den 24 juli 1912, och Knut Arne Manne, född den 14

januari 1917; att änkan på grund av lindrig nervsvaghet lider av i någon

mån nedsatt arbetsförmåga; samt att hon är i behov av understöd;

att Gustaf Albert Petersson varit anställd vid varvet omkring 8 år;

att han avlidit den 12 april 1921 och efterlämnat änkan Ellen Elisabet

Petersson, född den 8 november 1889, samt minderåriga barnen Bengt

Martin, född den 7 september 1914, Magda Signe Maria, född den 9

september 1916, och Astrid Elisabet, född den 28 augusti 1919; att

änkan på grund av nervsvaghet lider av i någon mån nedsatt arbetsförmåga;

samt att hon är i behov av understöd;

att Otto Hilding Petersson varit anställd vid varvet omkring 22 år;

att han avlidit den 14 februari 1921 och efterlämnat änkan Hildegard

Sofia Petersson, född den 18 februari 1879, samt minderåriga dottern

Elsa Viola, född den 20 januari 1915; att änkan på grund av åderbråck

lider av i någon mån nedsatt arbetsförmåga; samt att hon är i behov

av understöd.

Marinförvaltningen har avgivit utlåtande i ärendet och därvid erinrat,

att 1925 års riksdag under punkt l:o i sin skrivelse nr 200 anfört, att

riksdagen av principiella skäl funne det innebära betänkligheter att med

statsmedel pensionera änkor efter befattningshavare, vilka icke ägt möjlighet

att genom statens förmedling grundlägga familjepension, och borde enligt

riksdagens mening beviljande av understöd i sådana fall förekomma endast,

när särskilt ömmande omständigheter vore för handen. Beträffande här

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

ifrågavarande änkor syntes icke sådana omständigheter vara utrönta, att

marinförvaltningen ansåge sig, med hänsyn till riksdagens berörda uttalande,

böra tillstyrka åtgärd för utverkande av änkepensioner åt daglönaränkorna

Hulda Maria Grönblad, Ellen Elisabet Petersson och Hildegard Sofia

Petersson. Yad de övriga anginge, vore de änkor efter arbetare, som

tjänat staten i mellan 21 och 46 år, och hade uppnått hög ålder samt vore

utan inkomst och oförmögna att genom arbete försörja sig; och finge

marinförvaltningen därför, under erinran om att pensionsbeloppet i här

avsedda fall jämlikt 1926 års riksdags uttalande i skrivelse nr 149,

punkt 6, borde utgå med 384 kronor, tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte

avlåta förslag till 1927 års riksdag om beredande åt ifrågavarande änkor

av pensioner å nyssnämnda belopp.

Statskontoret, som den 1 februari 1927 yttrat sig i ärendet, har anfört,

att ämbetsverket icke funne annat att erinra mot vad marinförvaltningen

i ärendet föreslagit än att, då daglönarna Manne Zacheus Cornelius Grönblad,

Gustaf Albert Petersson och Otto Hilding Petersson efterlämnat

— förutom änkor, vilka med hänsyn till att de icke uppnått högre ålder

icke ansetts böra erhålla änkepensioner — jämväl barn under 16 år, samt

dessa fattiga familjer syntes billigtvis böra erhålla någon hjälp, så länge

barnen vore minderåriga, ämbetsverket ville ifrågasätta, huruvida icke understöd

till barnens uppfostran borde beredas i dessa fall, i likhet med vad som

enligt den av marinförvaltningen åberopade riksdagsskrivelsen nr 200/1925

(punkt l:o) medgivits i anledning av där omförmälda motioner om understöd

åt änkor efter i försvarsväsendets tjänst anställda personer. Eör sin

del skulle statskontoret vilja föreslå utverkande av ett understöd till varje

av ifrågavarande sju minderåriga barn av 96 kronor för år räknat, att

från ingången av år 1927 utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas

till och med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnådde

18 års ålder.

Då, enligt vad av utredningen framgår, daglönarna Olof August Petersson

och Gustaf Henrik Eneroth avlidit redan år 1905, respektive år 1900,

synes väl tveksamhet kunna råda, huruvida änkorna nu böra pensioneras.

Men då dessa änkor, nu till hög ålder komna, äro arbetsoförmögna och

i behov av understöd, har jag ansett billighetsskäl tala för att pension

beredes dem. Beträffande övriga här ifrågavarande änkor finner jag mig

böra tillstyrka, att pension åt dem utverkas i den omfattning, som marinförvaltningens

av statskontoret biträdda förslag innebär. Samtliga änkepensioner

torde böra bestämmas till 384 kronor årligen och utgå från och

med ingången av år 1927.

Vidkommande den form, vari understöd bör beredas åt daglönarna

Manne Zacheus Cornelius Grönblads, Gustaf Albert Peterssons och Otto

Hilding Peterssons efterlevande, ansluter jag mig till statskontorets förslag,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

7

att uppfostringsbidrag utverkas åt de minderåriga barnen. Visserligen skulle

med hänsyn till Grönblads och Gustaf Albert Peterssons korta anställningstid

i statens tjänst (omkring 11 resp. 8 år) det kunna ifrågasättas,

huruvida understöd av statsmedel borde beviljas, men då de ekonomiska

förhållandena synas ömmande, finner jag vissa billighetsskäl tala härför.

I fråga om storleken av understöden har jag icke annat att erinra mot

statskontorets förslag, än att understödet åt avlidne daglönaren Otto Hilding

Peterssons dotter Elsa Viola synes mig skäligen böra höjas till 168 kronor

för år (jämför prop. nr 59/1927, punkt 16). Understöden torde

böra bestämmas att utgå från och med den 1 januari 1927 samt åtnjutas

till och med utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår

18 års ålder.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att nedannämnda änkor efter daglönare vid flottans varv

i Karlskrona, nämligen Lars Svenssons änka Emelie Sofia

Svensson, Olof Winboms änka Ingegärd Winbom, Peter

Olsson Ands änka Botilda Olsson And, Karl Alfred Danielssons

änka Antoinette Maria Kristina Danielsson, Erans August

Johanssons änka Hilda Vilhelmina Johansson, Frans Samuel

Johanssons änka Hilda Karolina Johansson, Karl August

Holmqvists änka Dorotea Holmqvist, Olof August Petersons

änka Botilda Petersson, Gustaf Henrik Eneroths änka

Johanna Charlotta Eneroth, Karl Oscar Johannessons änka

Sofia Matilda Johannesson och Sven Hanssons änka Johanna

Hansson, må från och med den 1 januari 1927

komma i åtnjutande av årliga pensioner å allmänna indragningsstaten

till belopp av 384 kronor för envar, så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd;

samt att avlidne daglönaren vid nämnda varv Manne

Zacheus Cornelius Grönblads och hans änka Hulda Maria

Grönblads barn Nils Gustaf Cornelius, Hilda Ingrid Fredrika

och Knut Arne Manne, avlidne daglönaren vid samma varv

Gustaf Albert Peterssons och hans änka Ellen Elisabet

Peterssons barn Bengt Martin, Magda Signe Maria och Astrid

Elisabet samt avlidne daglönaren vid nämnda varv Otto

Hilding Peterssons och hans änka Hildegard Sofia Peterssons

dotter Elsa Viola må från och med den 1 januari

1927 till och med utgången av det kalenderår, varunder

vederbörande uppnår 18 års ålder, komma i åtnjutande av

understöd å allmänna indragningsstaten, ett vart av de sex

förstnämnda med 96 kronor årligen och det sistnämnda

med 168 kronor årligen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

3:o.

Ang. pension I en till arméförvaltningens artilleridepartement ställd skrift, dagtecknad

åt änkan Eva den 18 november 1926, har smeden vid ammnnitionsfabrikens avdelning

Kristina .

Karlsson, å Karlsborg Gustaf Karlssons änka Eva Kristina Karlsson, född Anders{°dd(iMerCrS~

d°^er> anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att smeden Karlsson, vilken avled

den 26 oktober 1926, av 1925 års riksdag beviljats en årlig pension av

700 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, varunder han

entledigades från sin anställning vid ammunitionsfabriken (riksdagens skrivelse

nr 201, punkt 4); att han vid sin död alltjämt kvarstod i tjänst

men var uppsagd att avgå med utgången av år 1926; att han innehaft

anställning i statens tjänst över 52 år; samt att änkan, som är född den

25 mars 1862, är medellös och har en sjuk dotter att försörja.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 december 1926

anfört, att departementet ansåge billigt, att änkan Karlsson bereddes understöd

till livsuppehälle under hennes återstående livstid; och finge departementet

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att från allmänna

indragningsstaten bevilja henne ett årligt understöd av 300 kronor

med vederbörliga tillägg, att utgå från och med den 1 november 1926

under hennes återstående livstid, så länge hon förbleve i sitt nuvarande

änkestånd.

Statskontoret har den 24 januari 1927 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört, att ämbetsverket icke funne annat att erinra mot arméförvaltningens

artilleridepartements förslag, än att understödsbeloppet syntes

för att kunna behandlas såsom nyreglerad pension böra bestämmas till

384 kronor, vilket belopp motsvarade vad i åtskilliga fall beviljats av

1926 års riksdag såsom understöd åt änkor efter daglönare vid marinens

varv och verkstäder.

Med hänsyn till vad sålunda i ärendet förekommit anser jag mig böra

tillstyrka, att pension med 384 kronor för år beredes änkan Karlsson,

att utgå från och med den 1 november 1926.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att smeden vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg

Gustaf Karlssons änka Eva Kristina Karlsson, född

Andersdotter, må från och med den 1 november 1926, så

länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 384 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj.ts proposition nr 136.

9

4:o.

I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 9 november

1926 har styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori gjort framställning

om beredande av understöd åt arbetaren vid gevärsfaktoriet Olof Vilhelm

Olssons änka Selma Amalia Olsson, född Bill.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att arbetaren Olsson, som avled

den 19 juni 1926, varit anställd vid gevärsfaktoriet från och med den 7

januari 1891 till och med den 31 mars 1921, då han entledigades från

sin anställning med av riksdagen beviljad pension; att han vid sin död

efterlämnat, förutom änkan, född den 14 april 1857, två gifta söner,

bägge med barn, samt en minderårig dotterdotter, från vilka förenämnda

söner änkan dock ej kan påräkna någon nämnvärd hjälp; att behållningen

i boet efter Olsson, vari änkan äger hälften, utgjort 5,158 kronor,

i vilket belopp ingår taxeringsvärdet av en mindre gård med 3,300 kronor

och en fordran för dotterdotterns uppfostran med 1,400 kronor;

samt att änkan pa grund av sjukdom är oförmögen att genom arbete bidraga

till sitt uppehälle.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement i skrivelse till Kungi. Maj:t den 16 december 1926

anfört, att departementet ansåge billigt, att änkan Olsson bereddes årligt

understöd till livsuppehälle; och finge departementet hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja

henne ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, då hennes man avlidit, så länge hon förbleve i sitt nuvarande

änkestånd.

Statskontoret, som den 22 januari 1927 avgivit utlåtande i ärendet, har

anfört, att ämbetsverket icke hade annat att erinra mot vad arméförvaltningens

artilleridepartement föreslagit, än att beloppet av understödet,

som borde avpassas sa, att detsamma kunde i avseende å tilläggsförmån behandlas

såsom s. k. nyreglerad pension, skäligen syntes böra bestämmas

till 384 kronor för år räknat i likhet med ett flertal vid 1926 års riksgad

beviljade pensioner åt arbetaränkor.

Jag tillstyrker, att änkan Olsson beredes pension av statsmedel med

384 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, varunder

hennes man avlidit, eller från och med den 1 juli 1926; och får

jag alltså hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbetaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Olof

Vilhelm Olssons änka Selma Amalia Olsson, född Bill, må

från och med den 1 juli 1926, så länge hon förbliver i

Ang. pension

åt änkan

Selma Amalia

Olssoni född

Bill.

Bihang till riksdagens protokoll 1327. 1 samt. 117 höft. (Nr 136. ) 401 27 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ang. understöd

åt avlidne

eldaren

Edvard Julius

Anderssons

minderåriga

dotter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

5:o.

I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 9 november

1926 har styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori gjort framställning

om beredande av understöd åt avlidne eldaren vid gevärsfaktoriet

Edvard Julius Anderssons och hans änka Ida Amalia Anderssons, född

Larsson, minderåriga dotter Sigrid Elvira.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att eldaren Andersson, som avled

den 8 september 1926, varit anställd vid gevärsfaktoriet från och med

den 13 september 1915 intill sin död med undantag för tiden 9 juli

1919—4 juli 1923, då han på grund av arbetsbrist icke kunnat beredas

sysselsättning därstädes; att han vid sin död efterlämnat, förutom

änkan, född den 14 januari 1895, minderåriga dottern Sigrid Elvira, född

den 19 februari 1917; att änkan på grund av tillsynen av dottern har

svårt att skaffa sig annat än tillfälligt arbete; att nagra anförvanter, som

kunna bidraga till de efterlevandes försörjning, ej finnas; samt att behållningen

i boet efter Andersson utgjorde 1,436 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har armeförvaltningens

artilleridepartement i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 december 1926

anfört, att departementet ansåge billigt, att den minderåriga dottern bereddes

årligt understöd; och finge departementet i detta avseende föreslå

ett årligt belopp av 120 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då hennes fader avlidit, till och med det år, under vilket hon

fyllde 18 år.

Statskontoret har i utlåtande den 22 januari 1927 anfört, att arméförvaltningens

artilleridepartements förslag visserligen med hänsyn till Anderssons

jämförelsevis korta anställningstid i statstjänst kunde föranleda någon tvekan,

men då avbrottet i anställningen under tiden 9 juli 1919—4 juli 1923

varit orsakat av arbetsbrist samt han vid sin död innehade anställning

vid faktoriet, syntes det statskontoret, att något understöd borde beredas

hans i fattigdom efterlämnade familj. Då änkan ännu vore arbetsför,

borde detta understöd lämpligen, såsom artilleridepartementets förslag innebure,

beredas i form av uppfostringsbidrag till den minderåriga dottern;

och syntes icke något vara att erinra mot det föreslagna beloppet, å

vilket givetvis icke borde utgå annan tilläggsförmån än dyrtidstillägg enligt

de mindre gynnsamma grunderna.

Ehuru med hänsyn till Anderssons korta anställningstid i statens tjänst

det kan synas tveksamt, huruvida understöd av statsmedel bör i detta fall

beredas, torde dock vissa billighetsskäl tala för åtgärd i sådant syfte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

11

Jag finner mig därför böra förorda myndigheternas förslag, att uppfostringsbidrag

beviljas för den minderåriga dottern; och torde storleken av detta

bidrag böra bestämmas till 120 kronor årligen, att utgå från och med

månaden näst efter den, varunder fadern avlidit, till och med utgången av

det kalenderår, då dottern uppnår 18 års ålder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidne eldaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Edvard Julius Anderssons och hans änka Ida Amalia Anderssons,

född Larsson, dotter Sigrid Elvira må från och

med den 1 oktober 1926 till och med utgången av det

kalenderår, varunder hon uppnår 18 års ålder, komma i

åtnjutande av understöd från allmänna indragningsstaten

med 120 kronor årligen.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—

5:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1927:38 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda pers s. 19 i texten