Sök i Ratio Lex

Angående ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg

1927-02-14 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:163, Angående ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KutigI. Maj:ts proposition nr 163.

1

Xi* 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ordnande

av bangårdsförhållandena i Göteborg; given

Stockholms slott den 24 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling. Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén,

Hamrtn, Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

På min hemställan har Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition

under utgifter för kapitalökning, punkt 11, föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för ordnande

av bangårdsförhållandena i Göteborg för budgetåret 1927—1928 beräkna

ett reservationsanslag av 600,000 kronor att utgå av lånemedel.

Sedan utredningen i ärendet blivit slutförd, anhåller jag att få underställa

detsamma Kungl. Maj:ts prövning.

I denna fråga föreligger ett av särskilda delegerade den 2 juni 1926 avgivet

betänkande och förslag angående ordnandet av bangårdsförhållandena

i Göteborg, vilket finnes av trycket utgivet (statens off. utr. 1926: 16).

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 140 höft. (Nr 163.) 433 87 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Historik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Vidare har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 22 december 1926 yttrat sig

över berörda betänkande och förslag samt hemställt om beredande av medel

för förslagets genomförande i vad ankommer på statens järnvägar.

Slutligen hava utlåtanden i ärendet avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 15 januari 1927, av byggnadsstyrelsen den 8 februari 1927

samt beträffande viss del av ärendet av statskontoret den 31 januari 1927

och av kommunikationsverkens lönenämnd den 5 februari 1927.

Frågan om anordnande av en gemensam bangård för de till Göteborg ingående

järnvägarna har sedan åtskilliga år tillbaka varit föremål för utredningar

och undersökningar. Beträffande denna frågas utveckling må hänvisas

till den redogörelse därför, som lämnats i delegerades betänkande;

här skall endast i korthet erinras om följande:

I Göteborg finnas fyra järnvägsstationer, nämligen 1) statens järnvägars

station vid Drottningtorget, till vilken västra stambanan och statsbanan genom

Bohuslän (Bohusbanan) äro indragna, 2) Bergslagernas järnvägars (Bergslagsbanans)

station mellan Bergslagsgatan och Mårten Krakowgatan, vilken är

slutstation för Bergslagsbanan och till vilken äro anslutna dels den av staten

från och med år 1896 övertagna Västkustbanan och dels Göteborg—Borås

järnväg (Boråsbanan), 3) Västergötland—Göteborgs järnvägs (Västgötabanans)

station vid Lilla Bommens torg och 4) Göteborg—Särö järnvägs (Säröbanans)

station vid Slottskogsparken. De tre förstnämnda stationerna äro belägna

inom ett område, som begränsas av i norr Mårten Krakowgatan, i väster Lilla

Bommens hamn och Nils Ericsonsgatan, i söder Drottningtorget, Burggrevegatan,

Friggaplatsen och Friggagatan samt i öster Gullbergsån.

Västra stambanan, Bergslagsbanan och Bohusbanan äro framdragna över

Olskrokens station, mellan vilken station och statsbanestationen i Göteborg

västra stambanan och Bohusbanan använda samma järnvägslinje. Boråsbanan

är vid Almedals station ansluten till Västkustbanan och begagnar på

sträckan från denna plats till Bergslagsbanans station Västkustbanans spår.

Västgötabanan, som är smalspårig, är framdragen å bro över Säveåns mynning,

varpå den efter att hava passerat Falutorget följer Mårten Krakowgatan

till Lilla Bommens torg.

Göteborgs centralbangårdsfråga torde kunna sägas hava väckts till liv

därigenom att med statens övertagande av Västkustbanan fråga uppkom om

denna banas inledande till statens järnvägars station i staden.

Av järnvägsstyrelsen framlades år 1898 förslag till centralbangård med

säckstation å, Gullbergsvass, enligt vilket förslag bland annat för persontrafiken

skulle uppföras en ny stationsbyggnad strax öster om statens järnvägars

nuvarande stationshus, och skulle till samma personbangård indragas

samtliga nu till Göteborg anslutande järnvägar med undantag av Säröbanan.

Med anledning av en del anmärkningar mot förslaget framlades år 1899 ett

nytt förslag till centralbangård, men ställde Bergslagernas järnvägsaktiebolag

sig avvisande mot detta förslags genomförande.

Sedan stadsfullmäktige i Göteborg år 1903 utsett tre delegerade att underhandla

i centralbangårdsfrågan, företogo dessa delegerade jämte delegerade

för vederbörande järnvägar en granskning av åtskilliga nya förslag till bangårdsfrågans

lösning, och beslöto stadsfullmäktige år 1905 att tillsvidare reservera

de stadens områden, vilka enligt de inom järnvägsstyrelsen upprättade,

med alternativ IV A och V betecknade förslagen skulle bliva tagna

i anspråk för centralbangårdsanläggningen. Berörda två förslag inneburo

bägge anläggande av centralbangård med säckstation å Gullbergsvass för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

alla normalspåriga järnvägar utom Säröbanan och med personbangården förlagd

något öster om Kilsgatans förlängning och godsbangården omedelbart

nordväst om personbangården. Rangerbangård skulle enligt alternativ IV A

anläggas vid Sävenäs och enligt alternativ Y vid Olskroken. För Västgötabanan

skulle enligt dessa förslag anordnas särskild bangård inom av Bergslagsbanan

nu disponerat område. Efter det 1906 års riksdag beviljat medel

för inköp av ett markområde vid Sävenäs, liar nämnda område successivt

till en del tagits i anspråk för rangerbangård m. m.

Under åren 1909—1913 granskade delegerade för samtliga intressenter ett

av järnvägsstyrelsen år 1908 framlagt nytt bangårdsförslag, och framkom

därvid ett något modifierat förslag, benämnt delegerades förslag, som vann

dessas förord. Enligt detta förslag skulle anordnas gemensam bangård för

alla till staden inlöpande normalspåriga banor utom Säröbanan med en central

personstation av genomgångstyp vid Bohustorget (Levgrenska ängen),

en större godsstation söder om Bergslagsbanans nuvarande station ävensom

smärre lokala godsstationer å olika platser. Yid förnyade underhandlingar

rörande detta förslag och ett i anslutning därtill utarbetat särskilt förslag

till spåromläggningar vid och bortom Olskroken uppnåddes mellan intressenterna

enighet i frågorna angående ombyggnad av Bohusbanans viadukt

över Säveån, gatuport för Änäsvägen under västra stambanan samt spåromläggningar

och markbyten vid och bortom Olskroken. Beträffande själva

huvudfrågan resulterade förhandlingarna i ett av järnvägsstyrelsen år 1918

framlagt förslag, även detta byggt på principen om genomgångsstation.

Huvuddragen i detta förslag voro anordnande av personstation vid Bohustorget,

driftbangård öster om Almedals station, huvudgodsstation å Gullbergsvass,

mindre godsstationer vid Olskroken och Alm ed al samt rangerbangård

vid Sävenäs och eventuellt även vid Lärje. Västgötabanan föreslogs

skola antingen bibehållas oförändrad med sin nuvarande station eller inledas

normalspårig till den ifrågasatta centralstationen eller ock bibehållas smalspårig

men med ny station å Gullbergsvass.

På grund av de stora kostnader, som ett omedelbart förverkligande av

detta förslag redan i en första utbyggnad skulle medföra, framlade järnvägsstyrelsen

år 1920 förslag till ett provisoriskt inledande av Yästkustbanan till

statens järnvägars station, och anförde styrelsen, att därigenom så stora

driftkostnadsbesparingar skulle kunna vinnas, att ett genomförande av förslaget

även såsom provisorium vore ekonomiskt motiverat. Då emellertid

Göteborgs stad vägrade att lämna sin medverkan till förslagets förverkligande,

framhöll järnvägsstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden till 1921 års

riksdag, att Västkustbanans inledande till statsbanestationen även utan stadens

medverkan vore ur driftekonomisk synpunkt synnerligen förmånligt för statens

järnvägar. I 1921 års statsverksproposition uttalade dåvarande chefen för

kommunikationsdepartementet sin anslutning till vad styrelsen sålunda anfört

men ansåg under det ovissa läge, vari frågan befunne sig, medel för

ändamålet icke då böra reserveras.

Den 25 augusti 1921 beslöto stadsfullmäktige i Göteborg att med delegerade

för järnvägarna återupptaga förhandlingarna i bangårdsfrågan samt

utsågo för sådant ändamål, utöver dittillsvarande tre, ytterligare två delegerade.

Med anledning av en av stadsfullmäktige gjord framställning förordnade

Kungl. Maj:t den 21 oktober 1921 regeringsrådet L. A. V. Rydin

att vara ordförande för av vederbörande utsedda delegerade för underhandling

i fråga om förslag till centralbangård i Göteborg. De på grund härav

återupptagna förhandlingarna hava resulterat i nu föreliggande betänkande

och förslag till ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Delegerades

förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

I sitt betänkande anföra delegerade till en början bland annat följande:

Redan på ett tidigt stadium av de återupptagna förhandlingarna blev det

för delegerade uppenbart, att man av kostnadsskäl måste övergiva tanken på

att anlägga en centralstation av genomgångstyp vid Bohustorget (Levgrenska

ängen). Delegerades arbete inriktades i stället på en undersökning av möjligheterna

att genom utbyggnad av statsbanestationen vid Drottningtorget

erhålla en gemensam, bangård. I detta syfte framlades i början av år 1922

ett förslag, i vilket angåvos de utvecklingsmöjligheter, som vid ett bibehållande

av nämnda station å dess nuvarande plats ansåges föreligga. Förslaget

avsåg, att denna station skulle utvidgas allt efter trafikens krav på ökat utrymme,

att Västkustbanan skulle inledas till stationen och dess nuvarande

ingångslinje omläggas från Clårda samt att möjlighet skulle beredas för

Bergslags-, Borås- och Västgötabanorna att, när så framdeles ansåges önskvärt,

inledas dit. Personstationerna vid Olskroken och Almedal samt rangerbangården

vid Sävenäs voro avsedda att bibehållas, varjämte rangerbangården

skulle utvidgas allt efter trafikens krav. Däremot skulle det nuvarande godsmagasinet

vid Nils Ericsonsgatan, när så på grund av trafikens ökning bleve

behövligt, förflyttas till staden tillhörigt område mellan statsbanestationen

och Bergslagsbanans station. Slutligen skulle erforderliga spårförbindelser

till hamnen anordnas från rangerbangården vid Sävenäs. Delegerade läto

uppgöra jämförande approximativa beräkningar dels över kostnaderna för

detta förslag till säckstation å statsbanestationens nuvarande plats samt

för genomförande av ett modifierat förslag till genomgångsstation vid Bohustorget,

dels ock angående de för båda förslagen erforderliga markarealerna.

Vid av delegerade företagen granskning av ovannämnda förslag vanns i

stort sett enighet därom, att en gemensam huvudpersonstation borde hava

sitt läge vid Drottningtorget. Emellertid framhölls av de enskilda banornas

representanter, att kostnaderna för den föreslagna gemensamma stationen

skulle för dessa järnvägar medföra betydande kapitalutlägg, vartill skulle

komma ökade kostnader för drift och underhåll. Stationshus och vissa andra

anläggningar borde därför bekostas av statens järnvägar. Sedan olika alternativ

härutinnan diskuterats, tillsattes på förslag av stadens delegerade en

kommitté för att undersöka möjligheten att till statsbanestationen sammanföra

all persontrafik å statens järnvägar, Bergslagsbanan, Boråsbanan och

Västgötabanan samt att till Bergslagsbanans station förlägga all godstrafik

å dessa järnvägar.

Berörda utredningskommitté överlämnade till delegerade ett den 14 maj

1925 dagteeknat betänkande angående centralisering av järnvägstrafiken i

Göteborg jämte tekniska, ekonomiska och övriga för frågans belysande erforderliga

planer och uppgifter. Vid fullgörandet av sitt uppdrag hade kommittén

utgått från följande förutsättningar, nämligen att de tekniska anordningarna

för den centraliserade trafiken borde avpassas i huvudsak efter det

nuvarande behovet och med begagnande i största möjliga utsträckning av

redan befintliga anläggningar, att samtidigt dock skulle tillses, att i planerna

goda möjligheter bereddes för anläggningarnas utvidgning utan större omflyttningar

samt att, där på grund av centraliseringen ökad rörelse uppstode

och sålunda en utvidgning eller ändring av de nuvarande anläggningarna

bleve erforderlig, samtidigt med dessa arbeten borde företagas sådana moderniseringar,

som kunde verka driftbesparande.

Delegerade anföra härefter, att utredningskommittén i anslutning till nyss

angivna riktlinjer förordat ett under utredningsarbetet uppgjort förslag till

första utbyggnad av en centralbangårdsanläggning, vilket i huvudsak innebär

ett sammanförande av statens järnvägars, Bergslagernas järnvägars och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl, Maj:ts proposition nr 163.

Göteborg—Borås järnvägs person- samt paket- och ilgodstrafik till statens

järnvägars nuvarande huvudstation och samma järnvägars fraktgodstrafik till

Bergslagernas järnvägars nuvarande huvudstation. För ett genomförande av

förslaget maste dels ovannämnda båda huvudstationer omändras och utvidgas,

dels OlskroKens station i vissa avsenden omändras, dels ock nya ingångslinjer

till statens järnvägars huvudstation anordnas för såväl Västkustbanan

och Göteborg—Borås järnväg som Bergslagernas järnvägar. Vidare innebär

förslaget frigörande av västligaste delen av statens järnvägars och eventuellt

även västligaste delen av Bergslagernas järnvägars nuvarande stationsområden

för att därigenom möjliggöra framdragandet av en ny huvudgatutrafikled

norrut från Drottningtorget. Med hänsyn till den avsevärda kostnaden

för införande av Västergötland—Göteborgs järnväg till såväl personsom

godsstationen — enbart för den senare anläggningen beräknad till

425,000 kronor — har kommittén ansett skäl knappast föreligga att för närvarande

förorda ett sådant sammanförande.

Delegerade redogöra härefter för utredningskommitténs behandling av

frågorna om fördelning av anläggningskostnaderna och de förvaltningskostnader,

som beräknats uppstå efter centraliseringen. Härom anföres huvudsakligen

följande:

I fråga om fördelning av anläggningskostnaderna hade utredningskommittén

funnit sig kunna framlägga ett av kommitténs ordförande uppgjort förslag,

vilket i o huvudsak anslöte sig till i kungl. brevet den 31 oktober 1896 angående

åtgärder för åstadkommande av ökning i statsbaneförvaltningens inkomster

angivna grunder för privatbanors deltagande i kostnaden för de

efter anslutning till statsbanestation uppstående utvidgningarna av sådan

station för gemensamma ändamål. Fördelningsprocenten vore därvid bestämd

efter av kommittén beräknade, av kommittén utvecklade grunder för

uppdelning av förvaltningskostnaderna.

Ordförandens utgångspunkter vore följande. Beträffande anslutningskostnaderna

borde skiljas mellan värdet av gamla anläggningar, varmed avsåges

sådana, som funnes före de i centraliseringsförslaget angivna ändringar och

utbyggnader, samt kostnaderna för de nya anläggningar, som bleve erforderliga

för förslagets genomförande. Någon ersättning för gamla anläggningar

syntes icke kunna tillkomma Bergslagernas järnvägar, emedan såväl statens

järnvägar (på sin tid Göteborg—Hallands järnväg) som Göteborg—Borås

järnväg med erläggande av anslutningsavgifter vid tiden för respektive järnvägars

_ anslutning till Bergslagernas järnvägars station i Göteborg och sedermera

i och med inbetalning av sina andelar i därefter tillkomna nyanläggningar

för gemensamt behov ansåges hava åtminstone i stort sett fullgjort

all skyldighet härvidlag. Visserligen tillkomme för statens järnvägars räkning

ny trafik i och med att all dess lokala styckegodstrafik ditfördes, men

å andra sidan bortfölle Västkustbanans persontrafik. I vad statens järnvägars

station anginge förelåge visserligen ej samma förhållande, emedan

Bergslagernas och Göteborg—Borås järnvägar här bleve nyanslutande banor,

btatens järnvägar krävde emellertid i andra fall för enskilda banors anslutning

ej annan anslutningsavgift än ersättning för alla med anslutningen

förenade kostnader, varför statens järnvägar ej heller i detta fall syntes

böra framställa krav på ersättning för gamla anläggningar. I förslaget till

fördelning av anläggningskostnaderna hade därför förutsatts, att inga anslutningsersättningar

för gamla anläggningar ifrågakomme.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 163.

Det vid statens järnvägar vanliga kravet på enskild bana, som anslöte

till statens järnvägar, nämligen att den anslutande banan skulle gälda alla

med anslutningen förenade kostnader, ansåges ej heller befogat i nu föreliggande

fall. Kungl. brevet den 31 oktober 1896 angå ve nämligen såsom

huvudsakligt skäl för engångskostnadens utkrävande, att den skulle motsvara

förmånen för den enskilda järnvägen av att erhålla anslutningen. Här

kunde ju dock ingalunda sägas, att anslutningen skulle för vederbörande enskilda

järnvägar medföra sådana fördelar, att de rimligen skulle vara villiga

påtaga sig några extra kostnader. Förutsättningarna i övrigt vore ock helt

olika mot vad förhållandet vore, då i vanliga fall eu enskild järnväg sökte

anslutning till statens järnvägar.

Byggnadskostnaderna för de nya. anläggningar, som avsages i detta förslag,

hade därför vid uppgörande av kostnadskalkylerna antagits fördelade

på så sätt, att statens järnvägar ombesörjde anläggningarna inom statens

järnvägars stationsområden och Bergslagernas järnvägar anläggningarna inom

sitt stationsområde. Vardera av dessa järnvägsförvaltningar beräknade 5 %

ränta å det av dem nedlagda kapitalet i de nyanläggningar, som ansåges

som gemensamma anläggningar, vilken ränta därefter deoiterades de olika

järnvägarna efter vederbörande järnvägs trafikomfattning, beräknad enligt

grunder, som angåves under avdelningen om fördelningen av förvaltningskostnaderna.

..

Enligt den sålunda föreslagna normen skulle årlig ränta efter o % å kostnaderna

för de såsom gemensamma ansedda anläggningarna fördelas sålunda,

att av räntan å kostnaderna för anläggningar å statens järnvägars huvudstation

65.14 % skulle åvila statens järnvägar, 19. i o % Bergslagernas järnvägar

och 15.76 % Göteborg—Boras järnväg, av räntan å kostnaderna föi

anläggningar å Bergslagernas järnvägars huvudstation 62.51 % statens järnvägar,

22.90 % Bergslagernas järnvägar och 14.5 9 % Göteborg—Borås järnväg

samt av räntan å kostnaderna för ombyggnad av Olskrokens station 62.215 %

statens järnvägar och 37.7 8 5 % Bergslagernas järnvägar, varjämte kostnaderna

för nytt'' huvudspår för Bergslagernas järnvägar mellan Olskroken och statens

järnvägars huvudstation skulle förräntas ensamt av Bergslagernas järnvägar.

Kostnaden för ny ingångslinje för Västkustbanan skulle i dess helhet

förräntas av statens järnvägar samt kostnaderna för ny hamnrangerbangård

förräntas av statens järnvägar och Göteborgs stad.

Vid av kommittén verkställd undersökning i fråga om vederbörande järnvägars

förvaltningskostnader efter centraliseringen visade det sig, enligt vad

kommittén anfört, att de i förenämnda kungl. brev den 31 oktober 1896 och

kungl. brevet den 7 november 1919 angående ändring av och tillägg till bestämmelserna

i förstnämnda kungl. brev angivna allmänna grunderna för

fördelningsberäkning -— d. v. s. med anlitande av medeltalet mellan trafikfaktorerna

tåg, expeditioner och personbiljetter som uttryck för trafikarbetet

väl ägnade sig att gälla för beräkningen av arbetet för respektive järnvägar

vid personstationen, men att däremot medeltalet mellan tafikfaktorerna tåg,

vagnar och expeditioner icke gåve en riktig bild av fördelningen av arbetet

mellan järnvägarna vid godsstationen; och framhöll kommittén i detta sammanhang,

att de allmänna grunderna vore avsedda att gälla vid föreningsstationer

i allmänhet, där all sorts trafik förekomme och .där dessa grunder

också visat sig rättvisa och lämpliga, men att det vore förklarligt, om dessa

grunder vid en specialstation för enbart godstrafik kunde komma att bliva

missvisande.

Efter att hava förklarat anledningen till det oriktiga resultatet vid användande

av de allmänna grunderna för fördelningsberäkningen vid godsstationen

anförde kommittén, att enligt kommitténs uppfattning endast faktorn

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kiingl. Majt:s proposition nr 163.

expeditioner borde kunna ligga till grund för en överenskommelse om sammanförande

till Bergslagernas järnvägars huvudstation av statens järnvägars,

Bergslagernas järnvägars och Göteborg—Borås järnvägs fraktgodstrafik. För

anslutningen till statens järnvägars huvudstation av Bergslagernas järnvägars

och Göteborg—Borås järnvägs persontrafik samt paket- och ^godstrafik skulle

däremot de allmänna grunderna i omförmälda kung], brev i huvudsak komma

till användning.

Som sammanfattning anföra delegerade:

Av den verkställda utredningen framginge, att i tekniskt hänseende hinder

icke syntes möta för genomförande av den av stadens delegerade ifrågasatta

bangårdsanordningen.

Enligt detta förslag hade statens järnvägars anläggningar vid Göteborgs

statsbanestation tagits i anspråk för den gemensamma person- och resgodstrafiken

ävensom för den med de personförande tågen i stor utsträckning

medföljande ilgodstrafiken. Bergslagernas järnvägars anläggningar hade tagits

i anspråk för alla tre järnvägarnas fraktstyckegodstrafik och den lokala

vagnslasttrafiken ävensom för rangeringen av Bergslagsbanans och Boråsbanäns

godståg samt statens järnvägars godståg å Västkustbanan, under det

att statens järnvägars rangerbangårdsanläggning vid Sävenäs användes för

rangeringen av statens järnvägars godståg å västra stambanan och Bohusbanan.

Nu befintliga anläggningar hade sålunda i huvudsak kunnat behållas

och gjorts användbara med förhållandevis enkla förändringar. De egentliga

nybyggnaderna inskränkte sig också till de nya inf artslinjerna till statsbanestationen

dels från Gårda för Västkustbanan och Boråsbanan och dels från

Olskroken för Bergslagsbanan ävensom vissa expeditions-, magasins- och

bangårdsutvidgningar vid de båda stationerna.

Kommittén hade företagit en undersökning för att utröna, vilka besparingar

skulle kunna nås efter genomförandet av det av kommittén förordade

eentraliseringsförslaget. Härav syntes framgå, att särskilt med hänsyn till

den minskning i personalantalet, förslaget väntades medföra, ej oväsentliga

besparingar i vissa fall komme att uppstå. Med hänsyn till den mängd

oberäkneliga faktorer, som framträdde, vore det uppenbarligen vanskligt att

avgiva ett bestämt omdöme om storleken av de besparingar och den ekonomiska

vinst, som enligt kommittébetänkandet skulle förväntas uppkomma

efter realiserandet av ifrågavarande, av delegerade framlagda förslag. Detta

förslag utgjorde emellertid på grund av bibehållandet av flertalet av de nuvarande

anläggningarna givetvis den mest ekonomiska lösningen av bangårdsfrågan.

Även ur synpunkten av de övriga intressen, staden och de olika,

järnvägarna hade att bevaka, finge förslaget anses tillfredsställande.

Med stöd av den sålunda verkställda utredningen anse sig delegerade böra

förorda kommitténs förslag såsom det enda, vilket för en rimlig kostnad

giver en god lösning av centralbangårdsfrågan.

Ifrågavarande förslag, vilket närmare åskådliggjorts å de vid betänkandet

fogade ritningar, upptager såsom första utbyggnad följande arbeten:

1) Huvudpersonstationen.

a) Stationshuset. De nuvarande anordningarna i statens järnvägars stationshus

bibehållas i huvudsak oförändrade. Dock erfordras mindre utökning

av biljettexpeditionen och resgodsmagasinet för ankommande resgods,

i vilket senare beredes plats för erforderliga tullokaler för den utlandstrafik,

som kommer att tillföras stationen genom Västkust- och Bergslagsbanornas

anslutning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds proposition nr 163.

På grund därav, att de avgående tågen i förslaget hänvisats till nya plattformer,

förlagda norr om stationshusets vänthall, måste utgången från vänthallen

till dessa plattformer förläggas till mitten av vänthallen, mitt emot

biljettvestibulen. Utanför nämnda utgång anordnas utmed västra kortsidan

av de nya plattformerna en mot dessa öppen tvärhall.

Utgången för ankommande resande blir densamma som för närvarande.

I och för framdragande av den nya huvudgatuleden norrut från Drottningtorget

måste stationsbyggnadens västra flygel rivas. De i denna flygel

nu befintliga expeditionslokalerna förläggas till en utefter förenämnda tvärhalls

västra sida uppförd ny expeditionsbyggnad.

b) Plattformer och tågspår. Fyra nya plattformsspår anordnas norr om

de nuvarande plattformsspåren, varigenom sammanlagda antalet plattformsspår

kommer att uppgå till tio. Av plattformsspåren äro de fem sydliga

avsedda att i huvudsak användas för ankommande tåg och de fem övriga

för avgående tåg.

Mellan de nya personplattformerna utläggas särskilda resgodsplattformer.

c) Ilgodsbangården. Norr om personstationen anordnas en ny gemensam

ilgodsbangård med erforderliga magasin och lastspåranordningar m. m.

d) Driftbangården. För uppställning av per son tågsätt och reservvagnar

erforderliga spårgrupper äro avsedda att anordnas inom nuvarande rangeroch

uppställningsbangården, och komma här att vidtagas erforderliga anordningar

för tågsättens rengöring och iordningställande.

2) Humdgodsstationen.

a) Godsmagasinen. För att kunna ombesörja samtliga banors lokala styckegodstrafik

uppföres ett nytt godsmagasin omedelbart öster om Bergslagernas

järnvägars nuvarande magasin. Mellan det gamla och det nya magasinet

uppföres en ny expeditionsbyggnad, avsedd för såväl ankommande som avgående

trafik. Möjlighet finnes att, när så visar sig önskvärt, utföra en ny

godsbangård för den smalspåriga Västergötland—Göteborgs järnväg omedelbart

intill den nya magasinsbyggnaden.

b) Banger- och lastspår m. m. Frilastningsanordningarna förläggas till södra

sidan av Bergslagernas järnvägars bangård och öster om det där befintliga

stationshuset.

I övrigt förändras och moderniseras spårsystemet å Bergslagernas järnvägars

bangård i den omfattning, som erfordras för att på ett tillfredsställande

sätt kunna ombesörja såväl växling av vagnar för godsmagasin och

frilastspår som ock behandling av Bergslagernas järnvägars, Västkustbanans

och Göteborg—Borås järnvägs godståg.

Behandlingen av västra stambanans och Bohusbanans godståg tankes förlagd

till Sävenäs rangerbangård och fortfarande som hittills skött av statens

järnvägar.

Någon utvidgning av Sävenäs rangerbangård har icke förutsatts erforderlig

i samband med centraliseringsförslagets genomförande.

3) Hamnrangerbangården.

Godsvagnarna till och från statens järnvägars hamnbana hava hittills i

allmänhet rangerats å bangården vid statens järnvägars huvudstation.

Då nu denna bangård x sin helhet kommer att användas för persontrafikens

behov, har en helt ny hamnrangerbangård för statens järnvägars hamnbana

föreslagits utbyggd å Gullbergsvass mellan statens järnvägars och

Bergslagernas järnvägars nuvarande stationsomi''åden. Skötseln av range
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 9

ringen å hamnbanan är avsedd att fortfarande handhavas av statens järnvägar.

4) Ingångdinjerna.

Västkustbanans och Boråsbanans nja ingångslinje till personbangården

avviker från den nuvarande linjen vid Gubbero skiljeväxel, belägen c:a 400

meter söder om den nuvarande Västkustbanelinjens korsning med västra

stambanan. Den nja linjen framföres å bank fram mot Gullbergsån för att

där övergå i eu omkring 300 meter lång viadukt, som korsar stadens gator

och västra stambanans huvudspår i högt läge. Gullbergsbrogatan och

Friggagatan måste därvid sänkas för erhållande av tillräckligt stor fri höjd

under viadukten.

Linjen framgår över statens järnvägars gamla lokomotivstallsområde vid

skansen Lejonet. Därvarande lokomotivstation kommer att försvinna, så

snart den vid Sävenäs under uppförande varande lokomotivstationen blir

färdig. Efter att hava korsat västra stambanan följer den nya linjen sluttningen

vid skansen Lejonet för att sedan framföras å bank och ansluta

till personbangården ungefär vid den nuvarande s. k. Gullanderska vägövergången.

Den nuvarande viadukten in till Bergslagsbanans station bibeliålles tills

vidare för framförandet av Västkust- och Boråsbanornas godståg.

Ny enkelspårig ingångslinje för Bergslagsbanan mellan Olskrokens station

och personbangården anordnas vid sidan av västra stambanans huvudspår.

Den nuvarande ingångslinjen mellan Olskroken och Bergslagsbanans station

bibehålies för framförande av Bergslagsbanans godståg ävensom för växlingståg

mellan Olskroken och huvudgodsbangården.

5) Olskrokens station.

Olskrokens station förändras med hänsyn till det ändrade läget av Bergslagsbanans

ingångslinje till personbangården, varvid jämväl förbättrade plattformsanordningar

å stationen genomföras.

Den föreslagna framtida utbyggnaden av de olika bangårdsanordningarna

utgör i så gott som alla delar en direkt påbyggnad av de i den första

utbyggnaden ingående anläggningarna och har tänkts omfatta följande

arbeten:

a) Hiivudpersonstutionen. Plattform sspårens antal å personbangården är i

framtidsförslaget utökat till 18. När så framdeles visar sig erforderligt, uppföres

ett nytt stationshus med fasad åt Nils Ericsonsgatan och med ingång

till stationen från denna gata. Utgången för ankommande resande förlägges

till den nuvarande biljetthallen med utgång mot Drottningtorget.

b) llgodsbangården. Ilgodsmagasinets utbyggnad sker i direkt anslutning

till det vid första utbyggnaden uppförda, och erforderliga lastspår anordnas

öster om magasinet.

c) Driftbangården. Driftbangården förflyttas och förlägges i sin helhet

öster om plattformsspåren mellan västra stambanans och Västkustbanans

ingångslinjer.

d) Huvudgodsstationen. Bergslagsbanans hela bangårdsområde avses taget

i bruk för den lokala vagnslast- och styckegodstrafiken, varför godstågsrangeringen

måste i sin helhet förläggas till Sävenäs och Lärje rangerbangårdar.

Godsmagasinen utökas, varvid även nytt magasin uppföres på södra

sidan om nuvarande bangården. Bangården för vagnslastgods utökas genom

anordnande av nya lastspår å Gullbergsvass, där jämväl är planerad en ny

tullgodsbangård med erforderliga magasin och lastspår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

e) Ingång slinjerna. Ingångslinjerna till personstationen planeras utbyggda

mellan Olskroken och personbangården till fyra spår och Västkust- och

Boråsbanornas till ett för dessa banor gemensamt dubbelspår. De avgående

huvudspåren mot Olskroken äro i förslaget förlagda norr om skansen Lejonet.

Västkust- och Boråsbanornas ingångslinje måste på grund av driftbangårdens

utbyggnad omläggas från skansen Lejonet in till personstationen.

För Västkust- och Boråsbanorna anordnas en särskild godstågsförbindelse

över Olskrokstorget och Olskrokens bangård till Sävenäs rangerbangård, i

samband varmed den nuvarande ingångslinjen för dessa banor till Bergslagsbanans

station avses att borttagas.

f) Olskrokens station. Olskrokens station kommer att i framtiden bliva

skiljestation för de olika huvudlinjerna norr- och österut, och anordnas i

östra ändan av bangården skenfria korsningar mellan de olika huvudlinjerna

ävensom mellan dessa och de olika godstågsspåren.

I förslaget har icke förutsatts Västgötabanans anslutning vare sig till

person- eller gods stationen. Beträffande godstrafiken innebär förslaget emellertid

möjlighet för järnvägen, vars godsbangård är förlagd utmed norra

sidan av Mårten Krakowgatan och öster om Trollhättegatan, att, när det

befinnes önskvärt, utföra en ny godsbangård omedelbart intill den planerade

nya magasinsbyggnaden å den nya huvudgodsbangården. En liknande anslutning

till personstationen har befunnits tekniskt möjlig men ansetts

värdelös med hänsyn till de därmed för närvarande förenade oöverkomliga

anläggningskostnaderna,

Delegerade övergå härefter att behandla kostnaderna för förslagets genomförande

samt anföra beträffande anläggningskostnaderna och deras fördelning

följande:

Delegerade hade förutsatt, att kostnaderna för mark och flyttning av

stadens ledningar icke skulle drabba järnvägarna. Dessa kostnader inginge

därför ej i de uppgjorda kostnadsberäkningarna liksom ej heller kostnaden

för uppförande genom statens järnvägars försorg av ny expeditionsbyggnad

av provisorisk karaktär norr om statsbanestationens hall. Då statsbanestationens

västra flygel enligt förslaget till första utbyggnad skulle rivas för

att tillgodose stadens önskningar i fråga om framdragande av ny gatutrafikled

mellan Nils Ericsonsgatan och stationshuset samt ny byggnad därför

bleve erforderlig för att bereda plats för vissa i flygeln nu inrymda expeditioner,

hade delegerade funnit skäligt, att statens järnvägar ensamma bestrede

kostnaden för denna expeditionsbyggnads uppförande men erhölle kompensation

härför från staden, och hade därför vid uppgörande av efterföljande

förslag till överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och staden angående

marköverlåtelser m. m. hänsyn tagits till denna kostnad.

Till de kostnader, vilka icke ansåges hänförliga till centraliseringsidén,

hörde större delen av kostnaden för ny ilgodsbangård vid statens järnvägars

huvudstation. Av kostnaden för nämnda bangård — 490,000 kronor —

hade nämligen endast 100,000 kronor ansetts böra fördelas mellan statens

järnvägar, Bergslagernas järnvägsaktiebolag och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

av den anledningen, att statens järnvägars nuvarande fraktgodsmagasin

m. m. vid Nils Ericsonsgatan efter en till 100,000 kronor uppskattad

omändring skulle kunna användas för ilgodstrafiken vid centraliseringen,

därest icke för framdragande av gatutrafikled denna anläggning måst rivas.

Det ytterligare erforderliga beloppet — 390,000 kronor — hade ansetts böra

bestridas allenast av statens järnvägar, vilka jämväl härför skulle erhålla

kompensation genom av staden gjorda markupplåtelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Kostnaden för den nya ingångslinjen för Västkustbanan och Boråsbanan

hade ej heller hänförts till centraliseringsidén. Då denna anläggning erfordrats

för statens järnvägar, även om Boråsbanan icke anslutits till statsbanestationen,

hade statens järnvägar ansetts böra bestrida hela kostnaden

för denna ingångslinje, men skulle Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag enligt

föreliggande överenskommelseförslag deltaga i underhållskostnaden för ingångslinjen.

Vissa arbeten å personbangården, driftbangården och Oiskrokens station

inginge likaledes icke i de till centraliseringsidén hänförda kostnaderna.

Kostnaden för den nya kamnrangerbangården skulle, enligt vad delegerade

förutsatt, bestridas och förräntas av statens järnvägar och Göteborgs stad.

Förenämnda kommitté hade i sitt betänkande framhållit, att i det av

kommitténs ordförande uppgjorda förslaget till fördelning av anläggningskostnaderna

Göteborgs stad — utom vad beträffade kostnaden för kamnrangerbangården

— för enkelhetens skull lämnats helt utom, men att kommittén

med hänsyn till de stora fördelar, centraliseringsförslagets genomförande

innebure för staden, förutsatte som en självklar sak, att staden till

lämplig del jämte järnvägarna deltoge i nybyggnadskostnaderna.

Sedan ombud för intressenterna utsetts för att uppgöra förslag dels till

överenskommelse rörande fördelningen av kostnaderna för de nyanläggningsoch

ändringsarbeten, som erfordrades för genomförande av centraliseringsförslaget,

dels ock till erforderliga avtal angående skötseln av driften å de

föreslagna gemensamma stationerna, hade ombuden med skrivelse den 3

februari 1926 till delegerade överlämnat förslag till dylika överenskommelser.

Ombuden hade därvid anfört, att de, som godtagit de i ovan omförmälda

kommittébetänkande angivna förutsättningarna angående vem som skulle

hava att utföra arbeten å de av kommittén till gemensamma hänförda anläggningarna,

av flera skäl enat sig om att föreslå den ändringen i kommitténs

förslag, att kostnaderna för samtliga sådana anläggningar med undantag av

anläggningarna å Oiskrokens station måtte fördelas mellan alla tre järnvägarna.

Enligt verkställd detaljbearbetning av de uppgjorda kostnadsberäkningarna

skulle byggnadskostnaderna för centraliseringsförslagets genomförande uppgå

till följande belopp:

1. Byggnadskostnader att fördelas mellan samtliga anslutande banor.

a) Inom S. J:s bangårdsområden:

Pers onbangården..................................................

Ilgodsbangården ..................................................

Driftbangården.....................................................

Kolgivningsanordningar.......................................

Lokomotivpassagespår till B. J:s och G. B. J:s

lokomotivstationer ..........................................

Nytt huvudspår för B. J. mellan Olskroken och

B. J:s huvudstation..........................................

kr. 1,290,000: —

» 100,000: —

400,000: —

50,000; --

125,000: —

» 100,000: --

2,065,000: —

b) Inom B. J:s bangårdsområde:

Nytt godsmagasin ..................................

Bangård för vagnslastgods ...................

Förändring av spårsystem ...................

kr. 1,000,000: —

» 463,000: —

312,000: — 1,775.000: —

2. Byggnadskostnader att fördelas mellan S. J. och B. J.:

Ombyggnad av Oiskrokens station......................................... kr.

225,000: -

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:fe proposition nr 163.

3. Byggnadskostnader att bestridas allenast av S. J.:

Personbangården.................................................. kr. 235,000: —

Ugodsbangården................................................... » 390,000: —

Driftbangården....................................................... 240,000: —

Olskrokens station................................................ » 10,000: —

Ny ingångslinje för Västkustbanan .................. » 1,625,000:— 2,500,000: —

4. Byggnadskostnader att fördelas mellan S. J. och Göteborgs

stad:

Ny hamnrangerbangård .......................................................... kr. 930,000: —

Summa kronor 7,495,000: —

Därest varje bana deltoge i de i förestående tabell under 1 och 2 angivna

belopp i proportion till förut omförmälda, av utredningskommittén angivna

fördelningsprocent för förvaltningskostnaderna, skulle beloppen fördelas sålunda

:

Bidrag från

S. J. kuvudstation

..............

Olskrokens station

B. J. huvud station

Summa

%

kronor

%

kronor

%

kronor

kronor

Statens järnvägar...............

65.14

1 345 200

62.215

140 000

62.51

1 109 553

2 594 753

Bergslagernas järnvägsaktie-

406 476

885 876

bolag.............................

19.io

394 400

37.785

85 000

22.9 0

G-öteborg—Borås järnvägs-

14.59

584 371

aktiebolag .....................

15.76

325 400

—

—

258 971

Summa

100

2 065 000

100

225 000

100

1 775 000

4 065 000

Ombuden meddelade vidare, att på grund av under förhandlingarna från

ombuden för de enskilda järnvägarna gjorda yrkanden, att bidragsbeloppen

för de enskilda järnvägarna måtte fastställas till vissa bestämda belopp,

statens järnvägars ombud förklarat sig villiga tillstyrka hos järnvägsstyrelsen,

att ovan angivna bidragsbelopp måtte på så sätt anses fasta, att järnvägsstyrelsen

åtoge sig att utföra och i sin helhet bekosta alla här ovan angivna

arbeten å statens järnvägars huvudstation och Olskrokens station, 2,290,000

kronor, och därtill bidraga till byggnadskostnaderna å Bergslagernas järnvägars

station med ett fast belopp av 304,800 kronor. Bergslagernas järnvägsaktiebolags

ombud hade å sin sida förklarat sig villiga att hos bolagets

styrelse tillstyrka, att bolaget skulle åtaga sig att utföra och bekosta alla

här ovan angivna arbeten å Bergslagernas järnvägars huvudstation med ovan

angivna fasta bidrag från järnvägsstyrelsen och därtill ett fast bidrag för

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags del av 584,300 kronor. Då emellertid

enligt Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags ombuds åsikt det icke kunde

anses lämpligt att investera ett så stort nytt kapital i bolagets affär som

584,300 kronor och då sammanslagningen måste anses för Göteborgs stad

innebära väsentligt större fördelar än för Göteborg—Borås järnväg, hade

bolagets ombud härtill knutit den förutsättningen, att Göteborgs stad skulle

bidraga med hälften av den på Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag fallande

delen eller med 292,150 kronor, så att bolagets bidrag begränsades till sistnämnda

belopp. Ombuden för Bergslagernas jämvägsaktiebolag hade därefter

av samma skäl, som anförts av Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags

ombud, ansett, att staden borde bidraga med halva den på Bergslagernas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

jämvägsaktiebolag fallande delen av kostnaden, och därför endast förklarat

sig villiga hos bolagets styrelse tillstyrka, att bolaget skulle bidraga med

halva den på bolaget fallande delen av kostnaden eller 442.950 kronor. Göteborgs

stads ombud hade slutligen förklarat sig villiga att tillstyrka, att Göteborgs

stad med hänsyn till den fördel, som förslagets realiserande innebure

för staden, måtte bidraga med ett belopp, beträffande vars storlek ombuden

dock icke ansett sig kunna taga ställning.

Delegerade hade icke något att erinra mot det sålunda framkomna förslaget

rörande det sätt, varpå statens järnvägar samt Bergslagernas och

Göteborg—Borås jämvägsaktiebolags utlägg för arbetena å statens järnvägars

och Bergslagernas järnvägars huvudstationer skulle verkställas.

Som stadens delegerade icke ansågo sig kunna förorda bidrag från stadens

sida till Bergslagernas och Göteborg—Borås jämvägsaktiebolag för centraliseringsförslagets

genomförande till så stora belopp, som bolagens ombud

ifrågasatt, fördes i denna fråga särskilda förhandlingar, av vilka framgick,

att centraliseringsförslaget skulle biträdas av bolagen, därest staden lämnade

ett bidrag av 375,000 respektive 250,000 kronor. Stadens delegerade förklarade

sig sedermera villiga att förorda bidrag å nyssnämnda belopp till

nämnda bolag.

För den nya hamnrangerbangården å Gullbergsvass hade i samråd med

representanter för hamnstyrelsen uppgjorts kostnadsberäkning jämte förslag

till uppdelning av kostnaderna mellan Göteborgs stad och '' statens iärm

vägar.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna för hamnrangerbangården med

undantag av kostnaderna för dels av bangårdsanläggningen föranledd vägomläggnmg,

dels ock av anläggningen betingad omläggning av stadens ledningar

uppgå till:

för terasseringsarbeten:

fyllning från sidoschakt ...

avröjning och planering ....

njr bro över Gullbergsån .......

» bangårdsanordningar................

» husbyggnader............................

hägnad ....................................

» överbyggnad ............................

* administration m. m..............

kronor

160,000

10,000

43,500

80,000

25.000

14.000

472,200

125,300

Summa kronor 930,000

Av detta belopp skulle 280,000 kronor bestridas av staten och 650,000

kronor av staden, därvid fyllningen helt skulle bekostas av staden. Då

emellertid fyllning å ifrågavarande område påginge sedan ett och ett halvt år

tillbaka, syntes möjlighet föreligga, att detta arbete till större delen bleve

verkställt utan kostnad för staden. I gynnsammaste fall kunde därför stadens

kostnader för hamnrangerbangården nedbringas med omkring 180,000 kronor,

motsvarande den beräknade kostnaden för fyllningen jämte därå belöpande

administrationskostnad, eller till 470,000 kronor.

Kostnaderna för samtliga i föreliggande förslag för den första utbyggnaden

avsedda nybyggnads- och förändringsarbeten ävensom dessa kostnaders

fördelning framgå av följande, av delegerade upprättade sammanställning

:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Anläggning

Beräknad

kostnad

Kr.

Statens

järnvägar

Kr.

Bergslagernas

järnyägs-

aktiebolag

Kr.

Göteborg—

Borås järn- vägsaktiebolag

Kr.

Göteborgs

stad

Kr. |

A. S. k. gemensamma

anläggningar:

Arbeten å S. J:s huvud-

station ........................

2,065,000

—

2,065,000

—

Ombyggnad av Olslcrokens

station.......................

225,000

—

225,000

—

Arbeten å B. J:s huvudsta-

tion ........... ............

1,775.000

—

304,800

—

b 885,900

—

») 584,300

—

i

Summa

4,065,000

—

2,594,800

—

M 885,900

—

b 584,300

—

B. Övriga anläggningar:

Personbangården ...........

235,000

—

235.000

-

Ilgodsbangården till den

del kostnaden härför

överstiger 100,000 kronor

390,000

—

390,000

—

Driftbangården ...............

240,000

—

240,000

Olskrokens station..........

10,000

—

10,000

—

Ny ingångslinje för Väst-

kust- och Boråsbanorna

1,625,000

—

1,625.000

—

Ny hamnrangerbangård...

2) 930,000

—

280,000

—

—

—

—

—

*) 650,000)—

Summa för A och B

b7,495,000

—

5,374,800

—

885,900

-

584,300

—

2) 650,000! —

I Stadens bidrag ..............

—

—

—

—

- 375,000

—

- 250,000

—

+ 625,000 —

Summa kronor

2)7,495,000

—

5,374,800

510,900

—

334,300

-

3)l,275,OOo|—

I ovannämnda beräkning av anläggningskostnaderna ingå icke kostnader

för erforderliga markförvärv oeli ej heller för de omläggningar av stadens

ledningar av olika slag och anläggningar av nya ledningar, som erfordras på

grund av centraliseringsförslagets genomförande. Delegerade hava förutsatt,

att dessa kostnader bestridas av staden, som jämväl synes böra bekosta av

förslaget föranledda gatuanläggningsarbeten.

De kostnader, staden i enlighet härmed skulle få vidkännas för tillhandahållande

av för ifrågavarande ändamål erforderlig mark, som ej äges apstaden,

samt för av centraliseringen påkallad rivning av staden tillhöriga

byggnader, uppförande å annan plats av nya byggnader i stället för de

rivna, flyttning av byggnader och inlösande av byggnader m. m., uppgå

enligt verkställda beräkningar till 1,081,425 kronor. För centraliseringsförslagets

genomförande erforderliga gatu- och ledningsarbeten m. m. beräknas

draga en kostnad av 687,100 kronor. Läggas härtill stadens bidrag till

Bergslagernas och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag, 375,000 respektive

250,000 kronor, ävensom stadens andel i kostnaden för hamnrangerbangården

eller minst 470,000 kronor, skulle stadens sammanlagda kontanta utlägg

tinder första utbyggnadsstadiet komma att uppgå till minst 2,863,525 kronor.

Enligt en i ärendet åberopad, av fastighetsdirektören A. Gärde i Göteborg

den 11 september 1926 upprättad markutredning utgör den mark, som Göte
-

1) Skall minskas med stadens bidrag.

2) Detta belopp torde, enligt vad ovan anförts, möjligen komma att minskas med 180,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl, May.ts proposition nr 163.

borgs stad skulle överlåta till statens järnvägar, tillhopa omkring 250,000

kvadratmeter med ett sammanlagt värde av omkring 4,450,000 kronor samt

den mark, som av statens järnvägar skulle överlåtas till staden, tillhopa omkring

100,000 kvadratmeter med ett sammanlagt värde av omkring 3,170,000

kronor.

Med hänsyn till vanskligheten dels att på grund av eventuella stadsplaneändringar

nu kunna angiva framtida erforderliga omläggningar av gator och

ledningar m. m. och dels att förutse framdeles rådande arbets- och materialpriser

hava delegerade icke ansett sig böra verkställa någon beräkning av

stadens kostnader i anledning av den slutliga utbyggnaden av de centraliserade

bangårdsanordningarna.

I fråga om tiden för förevarande förslags genomförande hava delegerade

utgått från att arbetena för centraliseringen skola påbörjas snarast möjligt

efter det de föreslagna överenskommelserna i ämnet blivit slutligt bindande

samt så bedrivas, att anläggningarna äro färdiga att tagas i bruk för den

gemensamma trafiken senast tre och ett halvt år efter sagda tidpunkt.

Sedan enighet vunnits om ifrågavarande förslag till bangårdsanordningar,

hava delegerade låtit uppgöra förslag till de för förslagets genomförande erforderliga

överenskommelser. Dessa förslag, vilka äro såsom bilagor fogade

vid delegerades betänkande, äro följande:

1) överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad angående

marköverlåtelser m. m.;

2) överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad angående

anläggandet av en ny hamnrangerbangård;

3) —5) överenskommelser mellan järnvägsstyrelsen, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag angående

3) ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg (det s. k. anslutningsavtalet)

;

4) skötseln av nämnda enskilda järnvägars persontrafik samt paket- och

ilgodstrafik vid statens järnvägars huvudstation i Göteborg; och

5) skötseln av viss statens järnvägars fraktgodstrafik och Göteborg—

Borås järnvägs fraktgodstrafik vid Bergslagernas järnvägars huvudstation i

Göteborg;

6) överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag

angående övertagande av viss Bergslagernas järnvägars personal

i statens järnvägars tjänst;

.. V överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

angående tillägg till överenskommelsen den 29 maj 1893 om

villkoren för Göteborg—Borås järnvägs begagnande av bandelen Almedal

—Göteborg m. m.;

8) överenskommelse mellan Göteborgs stad och Bergslagernas järnvägsaktiebolag

angående överlåtelse av mark från bolaget till staden m. m.;

9) överenskommelse, benämnt gåvobrev, mellan Göteborgs stad och Bergslagernas

järnvägsaktiebolag angående överlåtelse av mark från staden till bolaget

m. m.; samt

10) överenskommelse mellan Bergslagernas järnvägsaktiebolag ocli Västergötland

Göteborgs järnvägsaktiebolag angående rätt för sistnämnda bolag

att anlägga en godsbangård inom förstnämnda bolags stationsområde m. m.

Beträffande dessa överenskommelser anföra delegerade:

Samtliga avtal sammanhängde med varandra, i följd varav intet av dem

vore bindande, med. mindre även de övriga vore» slutligt giltiga. Överens
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

kommelserna mellan järnvägsstyrelsen och staden föresloges skola gälla

under förutsättning bland annat, att desamma före den 1 juli 1927 godkänts

av Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige. För att överenskommelsen mellan

staden och Bergslagernas järnvägsaktiebolag samt berörda gåvobrev skulle

bliva giltiga, erfordrades bland annat godkännande av stadsfullmäktige före

nämnda dag. Anslutningsavtalet mellan järnvägsstyrelsen och de enskilda

järnvägarna innehölle det villkor, att detsamma före omförmälda dag skulle

hava godkänts av Kungl. Maj:t.

Såväl järnvägsstyrelsen som de enskilda banornas styrelser hade förklarat,

att de ej hade något att erinra emot avtal sförslagen.

Genom lagakraftvunnet beslut av den 7 oktober 1926 hava stadsfullmäktige

i Göteborg uppdragit åt stadens vederbörande myndigheter att å stadens

vägnar ingå avtal i överensstämmelse med ovanberörda förslag till

överenskommelser med rätt för myndigheterna att beträffande dessa avtalsförslag

göra de ändringar och tillägg, vartill kunde finnas anledning, ävensom

att vidtaga de på staden ankommande åtgärder för bangårdsförslagets

genomförande. Därjämte hava stadsfullmäktige dels beviljat ovan omförmälda

bidrag till Bergslagernas och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags kostnader

för bangårdsarbetena om 375,000 respektive 250,000 kronor, dels ock i

övrigt anslagit medel för förslagets genomförande, såvitt på staden ankommer.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att sedan Bergslagernas järnvägsaktiebolag

å extra bolagsstämma den 8 november 1926 för sin del godkänt ovan

omförmälda avtalsförslag, samtliga förslag, vilka äro beroende av Kungl.

Majrts godkännande före den 1 juli 1927, numera, med undantag av förslaget

till överenskommelse angående övertagande i statens järnvägars tjänst av viss

Bergslagernas järnvägars personal, av parterna undertecknats och utväxlats,

dock med smärre ändringar i vissa av förslagen. Sedermera har järnvägsstyrelsen

meddelat, att, efter det ytterligare förhandlingar i fråga om nyssberörda

övertagna personals ställning i pensionshänseende ägt rum, ett nytt

förslag till överenskommelse om övertagande i statens järnvägars tjänst av viss

Bergslagernas järnvägars personal undertecknats och utväxlats mellan parterna,

och har styrelsen underställt berörda avtalsförslag Kungl. Maj:ts prövning.

Av ovan omförmälda överenskommelser, däri järnvägsstyrelsen är kontrahent,

torde följande, vilka synas vara av beskaffenhet att böra underställas riksdagens

prövning, få såsom bilagor (1—4) fogas vid statsrådsprotokollet, nämligen

överenskommelserna med Göteborgs stad angående markupplåtelser m. m.

och angående anläggandet av en ny hamnrangerbangård, överenskommelsen

med Bergslagernas och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag angående ordnande

av bangårdsförhållandena i Göteborg ävensom den senast upprättade

överenskommelsen med Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående övertagande

i statens järnvägars tjänst av viss Bergslagernas järnvägars personal.

Järnvägsstyrelsen har anfört bland annat följande:

Med anledning av de av staden beviljade bidrag om 375,000 och 250,000

kronor till de enskilda järnvägarna ansåg styrelsen sig, innan den toge slutlig

ställning till de framlagda överenskommelseförslagen, böra få undersökt,

huruvida icke liknande bidrag kunde från staden utgå även till statens järnvägar

för bestridande av de på dem fallande kostnaderna för centraliserings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

förslagets genomförande, och hemställde, att genom delegerades ordförandes

bemedling underhandlingar härom måtte upptagas mellan stadens och styrelsens

representanter hos delegerade.

Yid de underhandlingar, som med anledning härav upptogos, framhölls

emellertid av stadens delegerade, att de, med hänsyn till de betydande

uppoffringar, staden skulle komma att ikläda sig enligt de föreliggande förslagen

till överenskommelser mellan styrelsen och staden dels genom överlämnande

av betydande, staden tillhöriga markområden, vilkas värde avsevärt

överstege värdet å den från statens järnvägar till staden överlåtna

marken, dels genom utfästelser att flytta en del byggnader och att inlösa

enskild mark, som utan ersättning skulle överlåtas till statens järnvägar,

vilka utfästelser beräknades uppgå till belopp, överstigande de av staden

utlovade bidragen till de enskilda järnvägarna, dels oelo genom bekostande

av vissa av järnvägsanläggningarna föranledda arbeten, icke ansett sig kunna

hos stadsfullmäktige tillstyrka det ifrågasatta kontanta bidraget åt statens

järnvägar.

Styrelsen hade alltså haft att konstatera, att något ytterligare bidrag icke

syntes vara att påräkna från staden till statens järnvägar i ifrågavarande

hänseende.

Trots att under sådant förhållande den genom trafikens centralisering

beräknade driftbesparingen för statens järnvägars del till en början måste

komma att halla sig i minsta laget för att i och för sig kunna motivera ett

ingående på en så stor affär och utgivandet av så stort kapital, som det här

är fråga om, har järnvägsstyrelsen dock, med sikte på de stora fördelar, som

stå att vinna genom det föreliggande centraliseringsförslagets förverkligande

och som, efter hand som trafiken växer, i framtiden förstoras, funnit, att

det måste vara till statens järnvägars fördel att få detta förslag genomfört

på i överenskommelserna innefattade betingelser.

Beträffande de driftkostnadsbesparingar, som efter centraliseringen kunna

påräknas för statens järnvägar, ävensom beträffande sättet för täckande av

statens järnvägars kostnader förförslagets genomförande har styrelsen anfört:

Av den på föranstaltande av delegerade verkställda undersökningen hade

framgatt, att för statens järnvägars del skulle, i vad avsåge den egentliga

järnvägstrafiken, vinnas en årlig driftbesparing av cirka 305,000 kronor.

Anläggandet av den nya hamnrangerbangården beräknades medföra en

årlig driftbesparing i hamnväxlingen av 90,000 kronor, vilken besparing dock

enligt bestämmelse i överenskommelsen mellan järnvägsstyrelsen och Göteborgs

stad angående anläggandet av hamnrangerbangården i sin helhet skulle

tillgodonjutas av trafikanterna på sådant satt, att motsvarande sänkning

företoges i till statens järnvägar utgående hamnbaneavgifter. Styrelsen hade

icke haft något att häremot erinra, då det också måste anses vara ett järnvägens

intresse, att dylika extra avgifter kunde hållas låga.

Genom centraliseringen skulle dessutom för statens järnvägar möjliggöras

att förflytta Västkustbanans vid Bergslagsstationen nu befintliga lokomotivstation

till statens järnvägars nya lokomotivstallsanläggning vid Sävenäs,

varigenom beräknades kunna ernås en årlig besparing av cirka 40,000 kronor,

utöver förräntning och amortering av härför uppstående byggnadskostnader.

Av de på statens järnvägar enligt överenskommelserna fallande kostnaderna

för förslagets genomförande — 5,374,800 kronor -—- ansåge styrelsen

2,275,000 kronor, utgörande i huvudsak kostnaden för Västkustbanans nya

ingångslinje samt för de utökade plattformsanordningarna vid statsbanestationen,

vara av kapitalökningsnatur och sålunda böra bestridas med an
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 140 käft. (Nr 163.) 433 27 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

slagsmedel och återstoden 3,099.800 kronor böra bestridas med medel ur

förnyelsefonden.

De kostnader, som ansetts vara av beskaffenhet att böra bestridas av

förnyelsefondsmedel, avsåge arbeten, som utgjorde antingen helt ersättande

eller ock mer eller mindre omdaning av statens järnvägars nu befintliga anläggningar,

varvid dock vore att märka, att i dessa kostnader inginge dels

det belopp av 304,800 kronor, varmed statens järnvägar enligt § 7 i det s. k.

anslutningsavtalet skulle bidraga till utvidgning och förändring av Bergslagernas

järnvägars nuvarande huvudstation, dels ock statens järnvägars andel

i kostnaderna för den nya hamnrangerbangården. Nämnda båda arbeten

torde få anses utgöra ersättning för sådana statens järnvägars nu befintliga

anläggningar, som i samband med centraliseringsplanens genomförande måste

i sin helhet slopas. I fråga om anläggningarna å Bergslagernas järnvägars

huvudstation bleve visserligen Bergslagernas jämvägsaktiebolag ägare

till dessa, men statens järnvägar tillförsäkrades genom vederbörande överenskommelse

rätt att för all framtid få den del av sin trafik, som tidigare

ombesörjts vid statens järnvägars motsvarande slopade anläggningar, ombesörjd

vid Bergslagsstationen.

Av det på statens järnvägar fallande kostnadsbeloppet beräknade styrelsen,

att av anslagsmedel skulle erfordras 600,000 kronor under budgetåret

1927-1928.

Styrelsen har därför hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte dels

för budgetåret 1927—1928 anvisas ett kapitalökningsanslag av 600,000 kronor,

dels av statens järnvägars förnyelsefond användas 3,100,000 kronor, varav

under år 1927 200,000 kronor.

Vidare har styrelsen i fråga om de föreliggande förslagen till överenskommelser

anfört följande:

Av förut omförmälda vidtagna smärre ändringar i överenskommelserna

vore följande av saklig innebörd.

I överenskommelsen mellan järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad hade

efter framställning från staden den i § 7 mom. 3 angivna höjden för viaduktkonstruktionens

underkant i Gullbergsbrogatans mitt ändrats från 16.o till

16.9 meter, varjämte i samma § mom. 4, första stycket, gjorts det tillägg,

att där spårväg finnes i gata skall avståndet mellan spårvägsspårets mitt

och sidan av pelarstöd för viadukten vara minst 2.3 meter.

I § 17 av överenskommelsen angående skötseln av persontrafiken och i

§ 16 av överenskommelsen angående skötseln av fraktgodstrafiken hade

tidpunkten för överenskommelsens trädande i kraft bestämts till den dag,

de i det s. k. anslutningsavtalet innefattade • anläggningarna äro färdiga att

tagas i bruk för den gemensamma trafiken.

I detta sammanhang ville styrelsen beträffande andra stycket av § 18 i

anslutningsavtalet, vari stadgades, att genom nämnda avtal icke göres någon

inskränkning i den Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag genom överenskommelse

den 29 maj 1893 medgivna rätt att för all framtid trafikera bandelen

Almedal—Göteborg — vilket stadgande kunde synas överflödigt — framhålla,

att det tillkommit endast på uttrycklig begäran av nämnda bolag och

givetvis icke innebure något ställningstagande till frågan om omfattningen

och innebörden av den rätt, 1893 års avtal givit bolaget.

Slutligen har järnvägsstyrelsen beträffande de i överenskommelserna med

staden innefattade markupplåtelserna framhållit följande:

Staden skulle till statens järnvägar med full äganderätt överlämna all

sådan i stadens eller enskild ägo varande mark, som erfordrades för genomförande

av såväl den från början planerade utbyggnaden av statsbanesta
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

tionen och ingångslinjerna dit som ock för framdeles erforderliga utvidgningar

eller förändringar av dessa anläggningar.

Statens järnvägar överläte till staden sådan statens järnvägar tillhörig

mark, som efter förslagets genomförande bleve frigjord från järnvägsanläggningar,

häri inberäknat det område, vara statens järnvägars huvudverkstad

för närvarande vore belägen, vilken sistnämnda mark bleve frigjord i samband

med den av 1926 års riksdag beslutade förflyttningen av verkstaden

till egendomen Fjällbo i Partille socken.

Till Bergslagernas järnvägsaktiebolag överläte staden all mark, som erfordrades

för såväl första som framtida utbyggande av anläggningarna vid dess

huvudstation.

De delar av de av staden till statens järnvägar och Bergslagernas järnvägsaktiebolag

överlåtna områdena, som erfordrades för den i första hand

erforderliga, utbyggnaden av stationsanläggningarna, skulle genast tillträdas

av respektive järnvägar, medan för övriga av staden överlåtna områden bestämts,

att de icke skulle tillträdas förrän efter hand som de erfordrades

för järnvägsanläggningarnas vidare utbyggande.

Beträffande värdet av de av respektive parter gjorda markupplåtelserna

hänvisade styrelsen till ovan berörda markutredning.

Mot de i denna utredning angivna markvärdena hade styrelsen intet annat

att erinra än att i fråga om vissa av de under avdelning C upptagna områden,

som av statens järnvägar skulle överlåtas å staden, de åsätta markpriserna

syntes styrelsen vara väl lågt beräknade.

Sålunda ansåge styrelsen värdet å den till byggnadskvarter avsedda delen

av området A, innehållande en areal av 5,600 kvm., böra sättas till 150

kronor i stället för 100 kronor, å området X till 15 kronor i stället för 10

kronor samt å området Y till 5 kronor i stället för 2 kronor, allt per kvadratmeter.

Med dessa av styrelsen såsom skäliga ansedda enhetspriser skulle summan

av värdet å de till staden överlåtna områdena komma att uppgå till 3,613,000

kronor i stället för av fastighetsdirektören beräknade 3,172,000 kronor.

Yidare torde angående nämnda markutredning böra erinras om dels

att de i densamma upptagna i stadens ägo varande områdena C, G, H, R,

S, T och U skulle till statens järnvägar överlämnas först efter hand som

de erfordrades för järnvägsanläggningarnas vidare utbyggande samt att staden

sålunda säkerligen för en lång tid framåt kunde skaffa sig inkomster genom

desammas utarrendering till upplagsplatser eller för uppförande av byggnader

eller andra anläggningar av mer eller mindre provisorisk natur, dels

oclc att värdet å de i enskild ägo varande områden, som staden skulle förvärva

och överlämna till statens järnvägar — av fastighetsdirektören nu

upptaget till 984,450 kronor — med ett belopp av 908,925 kronor innefattades

i de till 1,081,425 kronor beräknade kostnader, som skulle drabba

staden för förvärv av i enskild ägo varande mark.

Vid bedömande av skäligheten av de i överenskommelsen mellan järnvägsstyrelsen

och staden innefattade markupplåtelserna torde från statens

järnvägars sida viss hänsyn äver böra tagas till värdet av de markområden,

staden i och för centraliseringsförslagets genomförande åtagit sig överlåta å

Bergslagernas järnvägsaktiebolag. Dessa områden vore nämligen avsedda

att komma till användning för utvidgning av den för samtliga intresserade

järnvägars gemensamma fraktgodstrafik för all framtid upplåtna Bergslagsstationen.

Värdet å ifrågavarande områden vore i fastighetsdirektörens

markutredning upptaget till ett sammanlagt belopp av 2,884,030 kronor, för

vilket Bergslagernas järnvägsaktiebolag icke lämnade annan ersättning än

överlåtande till staden av ett till 350,000 kronor värderat område.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt byggnadsstyrelsen hava tillstyrkt förslaget,

därvid det sistnämnda ämbetsverket anfört:

»De för järnvägarna och trafikanterna besvärliga förhållanden, som i Göteborg

föreligga, däri även inbegripet tillträdet till vissa stationer och gatuförbindelserna

emellan desamma, göra det särdeles önskligt, att bangårdsfrågorna

och därmed sammanhängande spörsmål snarast vinna sin lösning. Det

föreliggande förslaget synes väl ägnat att avhjälpa berörda olägenheter.

Trots den stora omfattningen av de för bangårdarna och deras framtida

utvidgning tillmätta områdena är även sörjt för att plats finnes^ för den

stora genomgående gatutrafiken såväl på båda sidor om bangårdarna utefter

dessas längdriktningar som ock emellan desamma. Den nuvarande

otillfredsställande förbindelsen mellan Drottningtorget och Bergslagernas

järnvägsstation förbättras i samband med avträdelse åt Göteborgs stad av

det väster om statens järnvägars stationshus belägna området utefter Nils

Ericsonsgatan, på samma gång som samfärdseln västerut från Gullbergsbrogatan

’ underlättas genom den nuvarande viaduktens ersättande med

den projekterade viadukten längs Gullbergsån till kajområdet vid Säveån.

Utrönande av bästa sättet för de olika järnvägarnas inledande till respektive

bangårdar samt dessa järnvägslinjers korsningar i olika plan

sinsemellan och med de stora gatulederna och gatuviadukterna har givetvis,

särskilt med hänsyn till den delvis starkt kuperade terrängen,

varit ett svårlöst problem, icke blott ur rent teknisk synpunkt utan även

med hänsyn till anordningarnas inverkan på stadsbilden. Att mindre tilltalande

viaduktsanordningar måste uppstå är emellertid ofrånkomligt. Med

hänsyn till järnvägsområdenas belägenhet är dock utseendefrågan av relativt

mindre betydelse. De mest störande detaljerna torde dock kunna göras

mindre märkbara i samband med den omläggning av stadsplanen, som

oundgängligen erfordras och som för närvarande lärer vara under arbete.

Dessa stadsplaneändringar, vilka byggnadsstyrelsen framdeles torde få sig

förelagda till granskning, hava emellertid ej inverkan på det föreliggande

förslaget och därmed sammanhängande avtal, enligt vilket de med projektet

samhörande stadsplaneändringarnas genomförande helt tillkommer Göteborgs

stad.

En olägenhet, som ej kunnat undvikas, är järnvägens inkräktande på

området närmast skansen Göta Lejon. Särskilt göra sig dessa ingrepp

gällande, därest bangårdsanordningarnas slutliga utbyggande skulle fullt

genomföras enligt föreliggande förslag. Möjlighet till mindre jämkningar

vid det sista utbyggnadsstadiets slutliga utformning torde emellertid, enligt

vad byggnadsstyrelsen inhämtat, förefinnas. Ehuru själva skansen ej^beröres,

är ingreppet i det bergsparti, varå byggnaden vilar, att beklaga såväl

med hänsyn till stadsbilden som ur arkeologisk synpunkt, men torde dessa

synpunkter näppeligen kunna göras gällande med hänsyn till trafikfrågans

vikt och svårigheten <itt på annat sätt lösa densamma.»

KommuniJcationsverhms lönenämnd har beträffande överenskommelsen angående

övertagande av viss Bergslagernas järnvägars personal i statens järnvägars

tjänst anfört bland annat följande:

I § 3 av ifrågavarande överenskommelse hade intagits bestämmelser rörande

avlöningen till ifrågavarande personal efter densammas övergång till statstjänst.

Då innebörden av ifrågavarande bestämmelser synts lönenämnden icke

framgå tillräckligt tydligt av den avfattning, som i överenskommelsen givits

åt nyssberörda paragaf, hade lönenämnden under hand från järnvägsstyrelsen

inhämtat närmare kännedom rörande de grunder, som av bemälda sty
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds proposition nr 163.

relse och det enskilda järnvägsbolaget ansetts böra tillämpas beträffande

ifrågavarande personals inordnande i det för statens järnvägar gällande

lönesystemet.

Härvid hade upplysts, att med nu omhandlade bestämmelser i § 3 av

överenskommelsen avsetts att föreskriva bland annat, att en var befattningshavare,

som enligt överenskommelsen komme att från den enskilda järnvägen

övertagas av statens järnvägar, vid övergången skulle placeras i den

till vederbörande lönegrad hörande löneklass, som i det särskilda fallet vore

erforderlig för att befattningshavarens sammanlagda inkomst av lön och

dyrtidstillägg från tidpunkten för övergången icke skulle understiga den inkomst

av lön, dyrorts- och dyrtidstillägg, han från samma tidpunkt skulle hava

uppburit, därest han kvarstått i den enskilda järnvägens tjänst. Denna inplaceringsmetod

skulle tillämpas oberoende av huruvida vederbörandes fasta

lön enligt den vid statens järnvägar gällande löneplanen komme att övereller

understiga den fasta lön, han uppburit eller från övergångstillfället

skulle varit berättigad att uppbära vid Bergslagernas järnvägar. För den

händelse emellertid en placering i högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad icke skulle vara tillfyllest till undvikande, enligt nyssangivna beräkningssätt,

av inkomstminskning vid övergången, skulle befattningshavaren

tilldelas ett personligt lönetillägg till täckande av vad i sådant avseende

bruste.

Yid bestämmandet av befattningshavarens löneklass enligt nu angivna

grunder skulle avlöningsförmånerna såväl vid den enskilda järnvägen som

vid statens järnvägar alltid beräknas efter den ortsgrupp, till vilken Göteborg

vore hänförd. Förhållandet mellan avlöningarna å övriga ortsgrupper

skulle sålunda — även om befattningshavaren efter övergången komme att

stationeras å ort inom annan ortsgrupp — icke inverka på den grundläggande

löneklassplaceringen.

Efter övergången till staten järnvägars tjänst skulle den övertagna tjänstemannen

vara berättigad till uppflyttning i löneklass enligt de vid statens

järnvägar gällande grunder, varvid skulle tillgodoräknas honom den tid, han

innehaft den vid övergångstillfället från Bergslagernas järnvägar utgående

avlöningen. Befattningshavaren skulle därjämte vara tillförsäkrad rätt att

vid varje särskild tidpunkt komma i åtnjutande av minst lika stor sammanlagd

avlöning som den, vilken vid motsvarande tidpunkt skulle hava tillkommit

honom, därest han kvarstått i den enskilda järnvägens tjänst. Eventuell

avlöningsminskning skulle härvid i varje särskilt fall täckas genom ett

rörligt personligt lönetillägg.

Det nu till sina huvudgrunder angivna sättet för beräknande av avlöningen

till den personal, vilken komme att från Bergslagernas järvägar

övertagas av statens järnvägar, skulle, enligt vad lönenämnden tillika fått

bekräftat, j vissa fall komma att medföra ej oväsentliga löneförhöjningar.

Enligt lönenämndens mening borde nu omhandlade bestämmelser underkastas

en formell omarbetning i förtydligande syfte, på det att någon tvekan

om bestämmelsernas rätta innebörd och tillämpning i olika fall icke kunde

förefinnas.

Med anledning av den i § 4 av överenskommelsen införda bestämmelsen,

att de befattningshavare, som övergå i statens järnvägars tjänst och som

äro delägare i Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,

skola äga att med bibehållna skyldigheter och rättigheter kvarstå i

sagda. kassa, tilläte sig lönenämnden erinra, hurusom i 33 § av lagen den

4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

kommunikation sverken föreskrivits, att från tillämpningen av samma lag

kunna genom beslut av Konungen undantagas tjänstemän, vilka vid statens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departementschefen

.

Kungl. May.ts proposition nr 163.

övertagande av enskilt företag övergått till tjänst vid något av de verk,

som avses i lagen. Då det i nn förevarande fall vore fråga om statens

övertagande icke av ett enskilt företag utan allenast av vissa, vid ett dylikt

företag anställda befattningshavare, syntes dessa icke kunna enbart med

stöd av nyssberörda författningsrum medgivas befrielse från skyldigheten

att tillhöra statens järnvägars pensionskassa, utan torde rörande denna fråga

erfordras särskilt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Slutligen ansåge sig lönenämnden böra meddela, att, enligt vad för lönenämnden

från järnvägsstyrelsens sida uppgivits, antalet av de befattningshavare,

som jämlikt ifrågavarande överenskommelse skulle från Bergslagernas

järnvägar övertagas av statens järnvägar, under nu rådande förhållanden

kunde beräknas till högst ett 50-tal. Det antoges emellertid, att vid den tidpunkt,

då överenskommelsen skulle träda i kraft, antalet komme att hava

betydligt nedgått.

Med anledning av vad lönenämnden uttalat har järnvägsstyrelsen meddelat,

att styrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag gemensamt underskrivit

en förklaring rörande den vid överenskommelsens avslutande avsedda tilllämpningen

av densammas § 3. Denna förklaring överensstämde med vad

av lönenämnden angivits utgöra innebörden av överenskommelsen, och styrelsen

ansåge, att ett biläggande av denna förklaring till överenskommelsen

kunde anses vara tillfyllest och att sålunda en omskrivning av själva överenskommelsen

icke behövde ifrågakomma.

Berörda förklaring torde få såsom bilaga (5) fogas vid protokollet.

Slutligen har statskontoret meddelat, att enligt vad statskontoret inhämtat

den ordinarie personal, som enligt ifrågavarande överenskommelse kunde

komma att övergå från bolaget till statens järnvägars tjänst, genom delaktighet

i Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa innehade

en så förmånlig ställning i pensionshänseende — en ställning, som

enligt överenskommelsen skulle bibehållas — att något utverkande av tillläggspension

av statens järnvägars medel på sätt, som genom 1920 års riksdags

beslut i anledning av propositionen nr 313 medgivits beträffande befattningshavare

vid vissa angivna, av staten övertagna enskilda järnvägar,

icke befunnits erforderligt i nu förevarande fall. Statskontoret, som icke

funnit anledning till erinran mot överenskommelsen i vad den avser ordnandet

av pensionsförhållandena för den personal, som sålunda övergår

till statens järnvägar, har tillstyrkt godkännande av överenskommelsen i

denna del.

Den nuvarande uppdelningen av de till Göteborg anslutande normalspåriga

större järnvägarnas trafik på två huvudstationer, av vilka den ena har

ett i staden mindre centralt läge, har länge ur många synpunkter befunnits

o tillfredsställa,ude. Särskilt för statens järnvägar, som nödgats hava sin

trafik uppdelad å bägge stationerna, hava olägenheterna med rörelsens fortgående

utveckling blivit alltmera kännbara. Det har därför framstått såsom

en angelägenhet av vikt att få åtminstone all statens järnvägars trafik i

Göteborg koncentrerad till statens järnvägars stationsanläggningar, och har

denna strävan jämväl kommit till uttryck i framställningar frän järnvägsstyrelsen

till Kungl. Maj:t i ämnet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Alltsedan 1890-talet hava utredningar och förhandlingar bedrivits i syfte

att ernå en centralisering av bangårdsförhållandena i Göteborg. De förslag

till frågans lösning, som därvid tidigare framkommit, hava emellertid icke

förverkligats, och har orsaken härtill varit antingen att enighet om förslaget

icke uppnåtts eller att, där man enats om de tekniska anordningarna, förslaget

befunnits alltför kostsamt att genomföra.

Det av förenämnda delegerade nu framlagda förslaget till ordnande av

bangårdsförhållandena i Göteborg avser i huvudsak en uppdelning av Yästra

stambanans, Västkustbanans, Bohusbanans, Bergslagsbanans och Boråsbanans

trafik å statens järnvägars och Bergslagernas järnvägars huvudstationer

i Göteborg efter trafikens art, så att persontrafiken jämte paket- och

ilgodstrafiken sammanföras till statens järnvägars nuvarande huvudstation

samt fraktgodstrafiken till Bergslagernas järnvägars huvudstation. För den

trafikerande allmänheten innebär förslagets genomförande uppenbara fördelar.

Främst är därvid att beakta, att all persontrafik samlas till en station och

till en för den största delen av allmänheten centralt belägen plats i staden

med goda gatu- och spårvägsförbindelser. För ett stort antal genomresande

bortfaller olägenheten av att vid ombyte av tåg nödgas färdas genom staden

till en annan station med därav ofta uppkommande transportkostnader. För

godstrafikanterna innebär en gemensam godsstation besparingar i tid och

kostnader. För Göteborgs stad medför förslagets realiserande betydande

fördelar. Staden vinner därigenom en god lösning av centralstationsfrågan,

som så länge stått på dagordningen, och en mängd stadsplane- och markfrågor,

som på grund av sitt sammanhang med bangårdsfrågan måst hållas

svävande, kunna nu avgöras. Vidare medgiver planen möjlighet till utläggande

av den av staden önskade parallellgatan till Nils Ericsonsgatan, och slutligen

erhålles en genomgripande förbättring av vagnomsättningen å statens järnvägars

hamnbana och en nedsättning i hamnspårsavgifterna. För de av förslaget

berörda enskilda järnvägarna torde ej oväsentlig fördel uppstå därigenom,

att de erhålla sin persontrafik förlagd till en betydligt centralare plats

än för närvarande, en omständighet, som med hänsyn särskilt till konkurrensen

med automobiltrafiken ej bör underskattas. Genom centraliseringen kunna

helt säkert också förbättringar beträffande anslutningen mellan de olika banornas

tåg vinnas. För statens järnvägar slutligen medför ifrågavarande

centralisering förutom driftkostnadsbesparingar alla de trafiktekniska fördelar,

som följa av att samtliga Göteborg berörande statsbanelinjer indragas till

gemensamma bangårdsanläggningar. Bland andra är därvid att beakta den

fördel, som ligger i bortfallandet av de nuvarande tidsödande och besvärliga

växlingsrörelserna i Göteborg vid överförandet till Västkustbanan av genomgående

vagnar från Västra stambanan.

Förutom alla nu nämnda fördelar, vilka väl till större eller mindre del

skulle hava ernåtts jämväl vid ett genomförande av de tidigare framlagda

centraliseringsförslagen, tillkommer beträffande förevarande förslag ytterligare

en omständighet, som talar för dess förverkligande. I förslaget, där utgångspunkten

i första hand varit det nuvarande trafikbehovet, har man i väsentligt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

större utsträckning än tidigare sökt bibehålla befintliga bangårdsanläggningar

och utnyttja dem med jämförelsevis enkla förändringar. Sålunda är i motsats

mot vad i tidigare förslag förutsatts statens järnvägars nuvarande stationsbyggnad

i huvudsak avsedd att komma till användning för den centraliserade

persontrafiken. De verkliga nyanläggningarna utgöras huvudsakligen

av de nya ingångslinjerna till statens järnvägars station för Västkust- och

Boråsbanorna samt för Bergslagsbanan ävensom en del utvidgningar och

nybyggnader av vissa expeditions- och magasinslokaler samt av spår- och

plattformsanordningar å bangårdarna. Samtidigt har planen för centraliseringen

uppgjorts så, att för tillgodoseende av en framtida trafikökning bangårdsanläggningarna

kunna efter hand utvidgas utan större omflyttningar.

På grund härav beräknas den nu föreslagna centraliseringen i dess för nuvarande

trafik avsedda första skede kunna genomföras för en kostnad,

väsentligt understigande vad ett realiserande av de tidigare centraliseringsförslagen

med nuvarande arbets- och materialpriser skulle hava medfört.

Det lärer därför kunna med fog sägas, att av alla hittills upprättade förslag

det nu föreliggande innebär den ur ekonomisk synpunkt mest tillfredsställande

lösningen av Göteborgs bangårdsfråga.

Enligt förslaget skulle de till 7,495,000 kronor beräknade kostnaderna för

de i förslaget avsedda nybyggnads- och förändringsarbetena fördelas så, att

ett belopp av 5,374,800 kronor skulle bestridas av statens järnvägar. Med

hänsyn till det högst betydande kapitalutlägg, som statens järnvägar således

skulle få vidkännas för förslagets genomförande, har det ifrågasatts, att

statens järnvägar i likhet med de enskilda järnvägarna av Göteborgs stad

skulle kunna erhålla ett kontant bidrag till sin andel av anläggningskostnaderna.

Emellertid är att märka, att enligt de upprättade avtalen med staden

statens järnvägar skulle erhålla markområden — staden nu tillhöriga eller ock

avsedda att av staden förvärvas för ändamålet — vilka äro av avsevärt större

omfång och värde än den mark, som statens järnvägar såsom efter centraliseringens

genomförande för järnvägsändamål obehövlig skulle överlåta till staden,

och detta oavsett om järnvägsstyrelsens eller stadens värdering av sistnämnda

mark lägges till grund för jämförelsen.

Det torde vid denna frågas bedömande slutligen böra beaktas, att av

de utav centraliseringen berörda järnvägsföretagen statens järnvägar vinna

de största fördelarna i trafikhänseeende av förslagets genomförande och att

dessa fördelar komma att framträda i högre grad ju mera trafiken ökas.

Med trafikens tillväxt torde jämväl kunna påräknas en ökning av de driftkostnadsbesparingar,

som med centraliseringen beräknas uppkomma för statens

järnvägar och som redan nu torde utgöra en tillfredsställande förräntning

av de medel, som skulle nedläggas i bangårdsanläggningarna. Det

må ej heller förbises, att föreliggande förslag utgör resultatet av långvariga

förhandlingar och att detsamma i olikhet med tidigare förslag lyckats ena

de stridiga intressena i såväl tekniskt som ekonomiskt hänseende.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och till vad i övrigt i denna

fråga förevarit har jag kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds proposition nr 163.

slag innebär en ur statens synpunkt godtagbar lösning av bangårdsfrågan i

Göteborg, och anser jag mig därför kunna förorda förslagets genomförande.

Jag övergår härefter till de av järnvägsstyrelsen med vederbörande träffade

avtalen.

I det av delegerade framlagda förslaget till avtal med Göteborgs stad

angående marköverlåtelser m. m. hava vidtagits vissa smärre ändringar, vilka

ej föranleda någon erinran från min sida.

Mot avtalet med Göteborgs stad angående anläggande av den i centraliseringsförslaget

ingående hamnrangerbangården samt det mellan de olika

järn vägsförvaltningarna upprättade s. k. anslutningsavtalet, vari stadgats om

uppdelning av trafiken å de bägge stationerna samt om parternas deltagande

i de i centraliseringsförslaget innefattade arbetena å berörda stationer och

i kostnaderna för dessa arbeten m. m., synes ej heller vara något att erinra.

^ idkommande avtalet angående övertagande av viss Bergslagernas järnvägars

personal i statens järnvägars tjänst synes den av parterna avgivna

förklaringen rörande tillämpningen av avtalets bestämmelser om ifrågavarande

personals löneställning vid och efter övertagandet tillgodose det önskemål

om förtydligande av berörda bestämmelser, som framställts av kommunikationsverkens

lönenämnd. Med hänsyn härtill och då avtalet i övrigt icke

givit anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande avtal godkännes.

Med anledning av vad lönenämnden anfört i fråga om undantagande

av vissa av de övertagna befattningshavarna från tillämpningen av lagen

den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken, må framhållas, att ett undantagande från tillämpningen

av nämnda lag av personal, som från ett enskilt järnvägsföretag övergått

i statens järnvägars tjänst utan att företaget övertagits, icke på grund

av bestämmelsen i 33 § i sagda lag kan anses överlämnat åt Kungl. Maj:t,

varför riksdagens medgivande härtill torde böra utverkas.

Yad slutligen beträffar övriga av järnvägsstyrelsen upprättade avtal, är

överenskommelsen angående skötseln efter centraliseringen av persontrafiken

samt paket- och ilgodstrafiken vid statens järnvägars huvudstation uppgjord

i huvudsaklig överensstämmelse med vanligen gällande avtal i fråga om

statens järnvägars gemensamhetsstationer. Med hänsyn till att Göteborg—

Borås järnväg är i förhållande till de två övriga parternas järnvägar jämförelsevis

liten har dock beträffande nämnda järnvägs förvaltnings- och underhållskostnader

stadgats, att denna järnvägs sammanlagda sådana bidrag icke må

för något år överstiga 27 % av Göteborg—Borås järnvägs inkomst under

samma år vid statens järnvägars huvudstation av såväl dess avsända persontrafik

som hälften av inkomsten av dess avsända och anlända paket- och

ilgodstrafik. Detta procenttal motsvarar ungefärliga medeltalet av Göteborg

—Borås järnvägs motsvarande kostnader vid Bergslagernas järnvägars station

för skötseln av dess trafik därstädes. — Även överenskommelsen angående

skötseln av fraktgodstrafiken vid Bergslagernas järnvägars station är i

sina huvuddrag lika med statens järnvägars vanliga överenskommelser och i

vad avser tiden för beräknandet av förvaltningsbidraget lika med statens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

järnvägars nuvarande kontrakt beträffande nämnda station. I fråga om förvaltningsbidraget

vid denna station har i anslutning till vad i centraliseringsförslaget

förutsatts endast trafikfaktorn »antal fraktgodsexpeditioner» lagts

till grund för beräkningen av berörda bidrag. — Tilläggsavtalet till 1893 års

överenskommelse om villkoren för Göteborg—Borås järnvägs begagnande av

bandelen Almedal—Göteborg m. m. innehåller endast sådana kompletteringsbestämmelser

i fråga om nämnda järnvägs rätt att trafikera berörda handel,

som nödvändiggöras av att järnvägens persontåg komma att införas till

statsbanestationen.

Nu omförmälda tre avtal föranleda ingen erinran från min sida.

För genomförande av det nu förordade centraliseringsförslaget erfordras

i vad på statens järnvägar ankommer, såsom förut nämnts, ett belopp av

tillhopa 5,374,800 kronor. Härav torde i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag 2,275,000 kronor böra äskas såsom kapitalökningsanslag och återstoden,

avrundad till 3,100,000 kronor, utgå ur statens järnvägars förnyelsefond.

Jag anser mig jämväl böra tillstyrka, att på sätt styrelsen hemställt för

ifrågavarande ändamål dels för budgetåret 1927—1928 äskas ett anslag av

600,000 kronor och dels under år 1927 av fömyelsefondsmedel användes ett

belopp av 200,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

l:o) godkänna härvid fogade överenskommelser dels mellan

järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad angående marköverlåtelser

m. m. och angående anläggande av en ny hamnrangerbangård,

dels mellan järnvägsstyrelsen, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag angående

ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg, dels ock mellan

järnvägsstyrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående

övertagande av viss nämnda bolags personal i statens järnvägars

tjänst;

2:o) medgiva, att den i § 4 av sistnämnda överenskommelse

omförmälda personal, som efter övergången i statens järnvägars

tjänst kvarstår såsom delägare i Bergslagernas järnvägars pensions-

samt änke- och pupillkassa, understödsförening, må undantagas

från tillämpningen av lagen den 4 juni 1920 angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

3:o) medgiva, att för ordnande av bangårdsförhållandena i

Göteborg må av statens järnvägars förnyelsefond tagas i anspråk

ett belopp av högst 3,100,000 kronor; samt

4:o) för samma ändamål för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag, att

utgå av lånemedel, av.......................................... kronor 600,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Bilaga 1.

Ö verenskominelse

mellan Kung!. Järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad.

§ I
Föreliggande

överenskommelse avser beredande av möjlighet dels att förändra

statens järnvägars nuvarande huvudstation i Göteborg till personstation

för samtliga till Göteborg anslutande järnvägar, dels att anlägga ytterligare

två järnvägsspår å linjen Almedal—Göteborg, dels ock för ordnande av en ny

gatutrafikled norrut från Drottningtorget.

§2.

Mom. 1. Göteborgs stad överlåter till statens järnvägar med full äganderätt

:

dels de å bifogade ritning, märkt Bybrb litt. GN:o 471 (bil. I)1) med

röd färg och bokstäverna D, F, P och Y angivna markområdena, att av statens

järnvägar tillträdas den 1 oktober 1927; dock med den begränsning,

att den till byggmästaren Per Nilsson utarrenderade tomtplatsen icke får

tillträdas förrän den 1 april 1928;

dels de å samma ritning med grön eller brun färg samt bokstäverna C,

G, H, P, S, T och U angivna områden, att tillträdas, när desamma bliva

för järnvägsändamål erforderliga, dock icke förrän den 1 april eller 1 oktober,

som infaller två år efter därom från statens järnvägar gjord framställning,

och tidigast den 1 oktober 1940.

Yad angår området G skall emellertid, därest detta delvis skulle före

den 1 oktober 1940 erfordras för utvidgning av stationsanläggningarna, detsamma

i härför behövlig utsträckning av staden avträdas till statens järnvägar

den 1 april eller 1 oktober, som infaller två år efter därom av statens

järnvägar gjord framställning, dock icke tidigare än den 1 april 1931.

Vidare förbinder sig staden att, sedan stadsplan fastställts, vari de å bifogade

ritning, märkt Bybrb litt. G N:o 472 (bil. 2)1), med grön färg och

bokstäverna Z, Zl5 Z2, A, Ö och A2 angivna områdena upptagits såsom trafikområde

eller såsom allmän plats, avsedd för annat ändamål än gata och

torg, samt staden erhållit rätt till expropriation av områdena, förvärva samma

områden och därefter överlåta dem till statens järnvägar att tillträdas när

områdena bliva för järnvägsändamål erforderliga, dock icke förrän två år

efter därom från statens järnvägar gjord framställning och tidigast den 1

juli 1935.

Ytterligare förbinder sig staden att, sedan stadsplan fastställts, vari de

å sistnämnda ritning med grön färg och bokstäverna A3 och A4 betecknade

områdena upptagits såsom trafikområde eller såsom allmän plats, avsedd

för annat ändamål än gata och torg, samt staden erhållit rätt till expropriation

av områdena, förvärva samma områden och därefter överlåta områdena

å statens järnvägar att av statens järnvägar tillträdas den 1 januari 1928.

Därest statens järnvägar skulle anse erforderligt att anbringa tryckbankar

utanför området A3, skall staden vara skyldig att utan ersättning tillsläppa

härför erforderlig mark, som emellertid i övrigt må av staden disponeras;

b Här utesluten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 29

gällande detta åtagande dock endast under förutsättning att staden erhåller

rätt till expropriation av den för tryckbankarna erforderliga marken.

Mom. 2. Områdena överlåtas av staden i det skick, de vid tillträdet befinnas,

med förbehållen rätt för staden och andra ägare av byggnader inom

områdena att före områdenas avträdande borttaga å desamma befintliga

statens järnvägar ej tillhöriga byggnader och andra övriga anläggningar.

Mom. 3. Även efter det statens järnvägar tillträtt det med F betecknade

området, skall staden äga rätt att utan ersättning hava de tre å detta område

och söder om den nya ingångslinjen från Almedal belägna bostadshusen

kvarliggande samt disponera ett av dessa byggnader upptaget och däromkring

beläget område, vilket område å förutnämnda ritning bil. 1 markerats

genom heldragen blå streckning, med skyldighet för staden att bortflytta

byggnaderna och avträda området, så snart området erfordras för järnvägsändamål,

dock icke tidigare än den 1 oktober, som infaller två år efter

uppsägning.

§ 3.

Mom. 1. Statens järnvägar överlåta å Göteborgs stad med full äganderätt

dels de å ritningen bil. 1 med gul färg och bokstäverna A, E, J och K

angivna områdena, att av staden tillträdas så snart dessa områden icke längre

bliva för järn vägsändamål erforderliga, dock senast den 1 oktober 1932;

dels de å ritningen bil. 2 med blå färg och bokstäverna X och Y angivna

områdena med därå befintliga husbyggnader, att av staden tillträdas den 1

oktober 1927;

dels och de å sisnämnda ritning bil. 2 med gul färg samt bokstäverna

Aj, A5, A0 och A7 angivna områdena, att av staden tillträdas ett år efter

därom gjord framställning, dock icke tidigare än vid den tidpunkt, då områdena

erfordras för breddning av de utefter områdena löpande vägarna eller

för utförande av gatuviadukt över järnvägen, skolande staden — med undantag

för området A, — bekosta sådana anordningar, som till följd av områdenas

utnyttjande för stadens behov kunna efter järnvägsstyrelsens prövning

befinnas erforderliga för säkerställande av järnvägslinjen.

Mom. 2. I mom. 1 angivna områden A, E, J, K och A, skola till staden

överlämnas i avröjt skick.

Mom. 3. Järnvägsstyrelsen förbinder sig att, om och när en ny huvudstationsbyggnad

med fasad mot Nils Ericsonsgatan framdeles kommer att

uppföras, till staden, därest staden så påfordrar, överlåta det å ritningen

bil. 1 med grå färg och bokstaven B betecknade området utan annan ersättning

än att staden gottgör statens järnvägar på grund av områdets avstående

för statens järnvägar uppkommande ökade kostnader.

Mom. 4. Staden förbinder sig att utefter den nya stationsbyggnaden åt

Nils Ericsonsgatan anordna en öppen plats med en bredd av minst 30 meter,

genomgående huvudtrafikleder oberäknade.

§ 4.

I § 2 och § 3 mom. 1 omnämnda överlåtelser ske å ömse sidor utan annan

ersättning — frånsett den i § 3 mom. 1, sista stycket, omnämnda gottgörelsen

— än att staden vid tillträdet av området A eller del därav till statens

järnvägar utgiver ett belopp av femtiotusen (50,000) kronor.

Intill dess de ömse sidor överlåtna områdena av den nya ägaren tillträdas,

äger förutvarande ägaren utan någon inskränkning nyttja områdena och uppbära

alla inkomster av desamma liksom förutvarande ägaren har skyldighet

vidkännas alla för tiden intill tillträdesdagen belöpande skatter, utskylder

och onera för områdena.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

§ 5-

Genom ett den 6 februari 1918 upprättat, av stadsfullmäktige den 6 juni

samma år godkänt avtal angående omläggning av Bohusbanans, Bergslagsbanans

och Yästra stambanans ingångsspår å Olskrokens station m. m. har

staden å statens järnvägar överlåtit vissa, i avtalet med bokstäverna N, O

och Å betecknade områden, med föreskrift bland annat att överenskommelse

om ersättning och övriga villkor för överlåtelsen framdeles skulle träffas.

Genom nu föreliggande avtal är sådan överenskommelse träffad, och innefattar

denna, att utöver de markområden, som, enligt vad ovan sagts, genom

detta avtal överlåtits å staden, ingen ersättning skall av statens järnvägar

utgivas för berörda med N, O och Å betecknade områden, ävensom att statens

järnvägar fritagas från skyldighet att, därest sistnämnda områden eller delar

därav framdeles icke vidare tagas i anspråk för järnvägsändamål, till staden

överlåta områdena. Enahanda befrielse från återställningsskyldighet skall

gälla i fråga om det i avtalet den 6 februari 1918 omförmälda till statens

järnvägar överlåtna området P.

§ 6.

Mom. 1. Markområdena överlämnas å ömse sidor fria från såväl annan

inteckning än nedan i mom. 2 omförmälda som icke intecknat intrång;

dock fritagas parterna å ömse sidor från skyldighet att förete gravationsbevis

härom.

Mom. 2. Staden medgiver, att de två servitutsinteckningar, som enligt

kontrakt av den 9 april 1877 och den 17 oktober 1882 besvära vissa delar

av de i § 3 omförmälda, med blå färg angivna områdena och fastställts i

77ä/i3454 mantal Gårda i Örgryte socken, den ena den 31 mars 1879 § 76 och

den andra den 3 oktober 1892 § 192, icke behöva dödas genom Kungl. järnvägsstyrelsens

försorg.

Mom. 3. Alla handlingar, som erfordras för lagfarts vinnande å de ömsesidigt

överlåtna områdena, skola av staden och statens järnvägar tillhandahållas

respektive statens järnvägar och staden. Lagfartskostnaderna betalas

av respektive nya ägare.

^ ^ *

Mom. 1. Staden medgiver Kungl. järnvägsstyrelsen rätt att utan ersättning

över de å i § 2 omnämnda ritning bil. 1 med svart streckning å röd

färg samt bokstäverna L och M utmärkta områdena anordna viadukter för

Västkustbanans anslutning såväl till huvudperson stationen som ock till Sävenäs

rangerbangård över Olskrokens station samt att avgiftsfritt förfoga

över de delar av dessa områden, som dels upptagas av grunden för viadukterna

uppbärande pelare och bockar, dels ock ytterligare erfordras vid förefallande

reparation och ändring av viadukterna. Det område, som upptages

av nuvarande fastigheten Nr 19 i 12 roten, må tagas i anspråk för nämnda ändamål

den 1 oktober, som infaller två år efter uppsägning, och övriga områden

den 1 april 1928.

Den Kungl. järnvägsstyrelsen sålunda medgivna rättigheten gäller dock,

i vad den avser de delar av områdena L och M, som icke ägas av staden,

endast under förutsättning, att sådan stadsplan fastställes, att staden erhåller

rätt till expropriation av nämnda delar av områdena. _

Mom. 2. Staden ansvarar för, att nyssnämnda områden icke besväras av

inteckning, nyttjanderätt eller servitut, som kan hindra områdenas användande

för angivna ändamål eller medföra skadeståndsskyldighet för statens

järnvägar på grund av områdenas användande för samma ändamål.

Mom. 3. Viadukterna skola framdragas på sådant sätt, att konstruktionens

underkant förlägges på en höjd över Göteborgs stads nollplan av minst

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

17.3 meter i Friggagatans mitt och i Biddargatans mitt, 16,9 meter i Gullbergsbrogatans

mitt samt 16,6 meter i mitten,, av Gullbergsbrogatans fortsättning

över Olskrokstorget ävensom i Norra Ågatans nuvarande mitt. Stadens

nollplan är härvid förutsatt ligga 10,2 meter under havets medelvattenyta.

Mom. 4. Pelarstöden för den inom området L anordnade viadukten skola

i Friggagatan, Gullbergsbrogatan och Norra Ågatan ävensom i eller invid

Gullbergsån placeras på sätt i bifogade ritning, märkt Bybrb litt G N:o

474 (bil. 3)1 närmare angives under iakttagande att, där spårväg finnes i

gatan, avståndet mellan spårmitten och sidan av pelarstöden skall vara minst

2.3 meter. Tillika skola de pelarstöd, som ligga i eller invid Gullbergsån,

utföras på sådant sätt, att Gullbergsån kan omläggas i enlighet med vad å

nyssberörda ritning angives och fördjupas till 2,2 5 meter under medelvattenytan.

Pelarstöden för den inom området M anordnade viadukten skola i Biddargatan

och Gullbergsbrogatans fortsättning över Olskrokstorget placeras på

sådant sätt, att dessa gator kunna framdragas med en fri körbanebredd av

14 meter samt tvenne 4 meter breda gångbanor. Mellan körbana och gångbanor

må placeras erforderliga pelarstöd för viadukterna.

Mom. 5. Kungl. järnvägsstyrelsen utfäster sig tillse, att vid bestämmandet

av lägen för pelarstöd och bockar för viadukten inom området M nämnda

pelarstöd och bockar icke placeras eller utföras på sådant sätt, att staden

därigenom förorsakas onödiga kostnader för anläggning av nya ledningar

samt flyttning eller förstärkning av inom områdena ifråga belägna ledningar.

Mom. 6. Staden skall vara berättigad att på egen bekostnad inom de

delar av områdena L och M, som icke upptagas av för viadukterna erforderliga

pelare och bockar, verkställa erforderliga gatu- och kajarbeten ävensom

dränerings-, rörlednings- och muddringsarbeten, dock skola vid dessa arbetens

utförande iakttagas de bestämmelser, som vederbörande banbefäl vid statens

järnvägar med hänsyn till trafiksäkerheten kan finna nödigt meddela.

§ 8''

Staden förhinder sig att ingå till Kungl. Majt med framställning om fastställelse

av sådan stadsplan eller å sådan ändring i gällande stadsplan, som

betingas av de i detta avtal omhandlade järnvägsanläggningarnas utförande;

och skall dylik framställning göras beträffande de i § 2 mom. 1 omnämnda områdena

D, F, P, Y, Z, Z,, Z2, Ä, Ö, A2, A3 och A4 samt de i § 7 omnämnda

områdena L och M inom sex månader efter det detta avtal blivit giltigt och

de i § 2 mom. 1 omnämnda områdena C, G, H, B, S, T och FT inom sex

månader efter det statens järnvägar enligt bestämmelsen i nämnda mom.

gjort framställning om områdenas tillträdande.

.........§ 9- _

Mom. 1. Staden tillförsäkras rätt att inom de till statens järnvägar överlåtna

områdena bibehålla sina befintliga ledningar av olika slag. Likaledes

skall staden äga att på sin bekostnad framdraga nya ledningar inom såväl

de nu upplåtna som övriga statens järnvägars områden, där så med hänsyn

till statsbanans befintliga eller planerade anläggningar kan ske, under villkor

att hinder eller fara för järnvägstrafiken icke därigenom uppstår, samt med

skyldighet att lämna statens järnvägar ersättning för de kostnader, statens

järnvägar kunna få vidkännas till följd av ledningsarbetenas utförande och

iedningarnas befintlighet inom statens järnvägars områden.

b Här utesluten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Mom. 2. I följd av blivande järnvägsanläggningars utförande erforderliga

ändringar eller förstärkningar av stadens inom järnvägsområdena befintliga

ledningar skola utföras och bekostas av staden. Kungl. järnvägsstyrelsen

förbinder sig dock att bärvidlag låta utföra sina arbeten på sådant sätt, att

onödiga kostnader icke härigenom åsamkas staden, i den mån detta ej medför

oskälig kostnad eller olägenhet för statens järnvägar.

§ io.

Staden skall äga tillträde till järnvägsområdena för anläggning, tillsyn

och underhåll av i § 9 innefattade ledningar, varande staden skyldig att

härvid iakttaga de särskilda villkor och bestämmelser, som vederbörande

banbefäl med hänsyn till trafiksäkerheten kan finna nödigt meddela. För

skada, som vid utförandet av sådana arbeten inom järnvägsområdena kan

genom järnvägsdriften tillfogas personal, vilken av staden användes för arbetenas

utförande, är staden ansvarig.

§ 11.

Mom. 1. Staden medgiver, att den s. k. Gullanderska vägövergången vid

Odinsplatsen samt vägövergången vid Ranängsgatan få av statens järnvägar

avstängas för trafik över järnvägsområdet mot det att statens järnvägar anordna

en ny vägövergång för kör- och gångtrafik i spårens plan öster om

Skansen Lejonet, å plats, som är angiven å den i § 2 omnämnda ritningen

bil. 1. För denna nya vägövergång erforderliga tillfartsvägar på ömse sidor

om järnvägsspåren bekostas av staden. I den mån dessa tillfartsvägar

komma att ligga å statens järnvägar tillhörig mark, äger staden utan ersättning

använda den för ifrågavarande vägar erforderliga marken.

Mom. 2. Vägövergången vid Ranängsgatan får dock icke, förrän vid den

tidpunkt, då staden är skyldig bortflytta de i § 2 mom. 3 omnämnda bostadshusen

inom området F, avstängas för trafik till dessa bostadshus från

Friggagatan.

Mom. 3. Kär den i § 16 mom. 1 omförmälda viadukten kommit till

stånd, äga statens järnvägar avstänga den ovan i mom. 1 omförmälda nya

vägövergången vid Skansen Lejonet ävensom den i västra delen av Olskrokens

station nu befintliga plankorsningen.

§ 12.

Genom §§ 9, 10 och 11 här ovan upphävas mom. g och h i § 2 av det

den 25 november 1882 upprättade kontraktet mellan Kungl. Maj:t och Kronan

å ena sidan och Göteborgs stad å andra sidan angående utvidgning

och reglering av statens bangård i Göteborg.

§ 13-

Under den tid, gator inom områdena G och H samt tillfartsvägar dit

äro upplåtna för allmän trafik, skall staden bestrida såväl underhåll som

renhållning och belysning av desamma.

§ 14.

Staden åtager sig att utföra och bekosta på grund av de i § 7 innefattade

viadukternas framdragande erforderlig sänkning av Friggagatan, Riddargatan,

Gullbergsbrogatan och dess fortsättning över Olskrokstorget samt Norra

Ågatan. Dessa gatusänkningar skola vara utförda senast ett år efter framställning

därom från Kungl. järnvägsstyrelsen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majits proposition nr 163.

§ 15-

Framtida underhållet ävensom erforderlig renhållning av och belysning

å de i §§ 11 och 14 angivna gatudelarna skall bestridas av staden.

§ 16.

Mom. 1. När så framdeles befinnes erforderligt, dock tidigast år 1940,

skall en gatuviadukt anordnas över spåranordningarna öster om Skansen

Lejonet.

Mom. 2. Likaså skola, när så framdeles befinnes erforderligt, gatuviadukter

anordnas över Västkustbanan vid S:t Pauligatans förlängning och

vid Blekeallén. Efter hand som dessa viadukter öppnas för gatutrafik, skola

statens järnvägar äga rätt att avstänga samtliga de mellan Örgrytevägen och

Gullbergsbrogatan belägna vägövergångarna i spårplanet.

Mom. 3. Staden skall äga rätt att anordna en gångviadukt över Västkustbanan

vid Dämmevägen. I kostnaden härför deltaga kontrahenterna med

hälften vardera.

Mom. 4. Vid i mom. 1 och 2 angivna viadukters anläggning skola statens

järnvägar utföra och bekosta de delar av viadukterna, som ligga över

statens järnvägars befintliga och blivande spår, med de stöd, som uppbära

dessa delar av viadukterna, varemot staden skall utföra och bekosta gatuanordningarna

utanför spåren. Beträffande sättet för dessa viadukters och

tillfartsvägars ävensom i mom. 3 omnämnda gångviadukts utförande skall

överenskommelse härom för varje särskilt fall träffas mellan Kungl. järnvägsstyrelsen

och staden.

Mom. 5. Kungl. järnvägsstyrelsen och staden förbinda sig ömsesidigt att

vid disposition av vederbörande markområden tillse, att sådana åtgärder icke

vidtagas, som kunna väsentligen försvåra eller förhindra i denna paragraf

omhandlade gatuviadukters anordnande, samt att icke påfordra någon ersättning

för sådan statens järnvägar eller staden tillhörig mark, som kan komma

att tagas i anspråk för viadukterna eller dessas tillfarter.

Mom. 6. Kan enighet icke uppnås mellan Kungl. järnvägsstyrelsen och

staden ifråga om tidpunkten och sättet för viadukternas och tillfartsvägarnas

anordnande och de nuvarande plankorsningarnas avstängande, skall fråga

härom hänskjutas till Kungl. Maj:t för avgörande.

Mom. 7. Framtida underhållet samt renhållning och belysning av gatudelarna

ävensom av kör- och gångbanor å viadukterna skola bekostas av staden,

varemot underhållskostnaderna för själva viaduktkonstruktionen skola bestridas

av den part, som bekostat utförandet.

§ 17-

Innan huvudritningar till större husbyggnader samt brobyggnader eller

viadukter fastställas av Kungl. järnvägsstyrelsen, skall Göteborgs stadsfullmäktige

beredas tillfälle häröver avgiva yttrande; ankommande det på järnvägsstyrelsen

att vid ritningarnas fastställande taga den hänsyn till stadsfullmäktiges

önskemål, som styrelsen prövar utan oskälig kostnad eller

olägenhet för statens järnvägar kunna ske.

§ 18.

För den händelse fråga skulle uppstå om anslutning till statens jarnvagars

liuvudstation i Göteborg av andra järnvägar än Bergslagernas järnvägar och

Göteborg—Borås järnväg samt vederbörande intressenter icke kunna enas

om sådan anslutning eller villkoren därför, skall, därest staden så pafordrar,

frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sarnl. 140 h/ift. (Nr 163.) 483 27 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Vid bestämmande av ersättningen till statens järnvägar för sådan anslutning

må icke medräknas ersättning för den mark, som genom denna överenskommelse

överlåtits å statens järnvägar.

§ 19.

Vad angår andra bestämmelser än de i §§ 10, 16 mom. 6 samt §§ 17

och 18 intagna skall tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta

avtal eller i samband därmed stående rättsförhållanden avgöras av skiljemän

enligt lag.

§ 20.

Denna överenskommelse är träffad under följande villkor:

1) att densamma före den 1 juli 1927 av Kungl. Maj:t godkännes samt

2) att före samma dag föreligga definitivt godkända överenskommelser

mellan

a) Kungl. järnvägsstyrelsen, Bergslagernas järnvägsaktiebolag och Göteborg—Borås

järnvägsaktiebolag angående dels ordnande av bangårdsförhållandena

i Göteborg (anslutningsavtal), dels skötseln av Bergslagernas järnvägars

och Göteborg—Borås järnvägs persontrafik samt paket- och ilgodstrafik vid

statens järnvägars huvudstation i Göteborg, dels och skötseln av viss statens

järnvägars fraktgodstrafik och Göteborg—Borås järnvägs fraktgodstrafik vid

Bergslagernas järnvägars huvudstation i Göteborg;

b) Kungl. järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad angående anläggning av

en ny hamnrangerbangård å Gullbergsvass;

c) Göteborgs stad och Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående den mark,

som erfordras för den gemensamma godsbangårdens nuvarande och framtida

behov;

d) Bergslagernas järnvägsaktiebolag och Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag

angående anslutning av sistnämnda bolags fraktgodstrafik till

Bergslagernas järnvägars huvudstation i Göteborg.

§ 21.

Kungl. järnvägsstyrelsen förbinder sig tillse, att de överenskommelser,

som omnämnas i § 20 mom. 2 a) här ovan, komma att innehålla de bestämmelser,

vilka angivas i härhos bilagda förslag till sådana överenskommelser,

samt att överenskommelserna ej utan Göteborgs stads medgivande ändras

i vad de röra sådana bestämmelser, som äro avsedda att vara för all framtid

gällande, ävensom i vad angår bestämmelserna i § 19 i det s. k. anslutningsavtalet.

Av detta avtal äro två exemplar undertecknade och utväxlade.

Stockholm och Göteborg den 30 november 1926.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

AXEL GRANHOLM.

T. A. Tökjeson.

Göteborg i drätselkammaren, å andra avdelningen, den 30 november 1926.

Au g. Åkesson.

Erik Hellgren. Sven Steen. Ernst G. Kristensson.

G. A. V. Dahlin. C. O. Forselius. C. V. Grahn.

A. Gärde.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

35

Bilaga 2.

Överenskommelse

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad angående anläggande

av en ny hamnraugerbangård å Gul! bergs vass i Göteborg, på sätt närmare

framgår av bifogade ritning, märkt Bybrb litt. G. nr 473

(Bil. 1)''), och beskrivning (Bil. 2) '').

§ !•

.Göteborgs s^ad tillhandahåller all för anläggningen med därtill hörande

tilltartsspår och övriga anordningar erforderlig mark.

§ 2.

Staden ombesörjer och bekostar alla erforderliga terrasseringsarbeten,

ballastering, stensättning och makadamisering, erforderliga ändringar eller

torstarkmngar av inom eller utom bangårdsområdet befintliga ledningar ävensom

områdets dränering. I samband med spåranläggningens utförande erforderliga

andringar av gator eller vägar utföras och bekostas likaledes av

staden.

§ 3.

Statens järnvägar och staden bestrida till hälften vardera alla kostnader

för spår- och växelläggning, signal- och säkerhetsanordningar ävensom erforderliga

vattenkastare, men skola dessa arbeten utföras av statens järnvägar.

§ 4.

Statens järnvägar utföra och bekosta erforderliga husbyggnader samt vagnvåg

och belysningsanläggning inom hamnrangerbangården.

§5.

Arbeten å i gator belägna spår skola utföras å tider och på sätt, varom

särskilt överenskommes mellan staden och statens järnvägars vederbörande

myndigheter.

§ 6-

Bangårdens trafikering ombesörjes av statens järnvägar.

§ 7-

förbilligande av driften å Göteborgs hamnbana, som beräknas bliva

eu tölp! av hamnrangerbangårdens anläggande, skall i sin helhet tillgodonjutas

av trafikanterna på sådant sätt, att sänkning företages i till statens

jarnvägar utgående hamnbaneavgifter Sådana avgifter skola vara avpassade

så, att de täcka endast de merkostnader, som uppstå för järnvägen till följd

ay oen tyngre och mer tidsödande växlingen inom hamnbanans område i

jämförelse med växling till lastnings- och lossningsplatser inom statens järnvägars

egna bangårdar, men ej ränta och amortering å statens järnvägars

anläggnings- och underhållskostnader för anläggningen.

§ 8.

Statens järnvägar utföra och bekosta underhållet av spåröverbyggnad och

ovnga anordningar å den nya hamnrangerbangården, varemot sta den skall

'') Här utesluten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

bestrida kostnaderna för underhåll av inom bangårdsområdet befintliga vägar,

gator och staden tillhöriga ledningar.

§ 9- ..

Renhållning och belysning av hamnrangerbangårdsområdet utföras och

bekostas av statens järnvägar.

§ io.

Statens järnvägar få ej göras ansvariga för den skada, som genom gnistor

eller rök från å bangården eller tillfartsspåren till denna befintliga lokomotiv

eller annorledes kan åkomma anläggningar eller upplag inom Göteborgs

stad tillhöriga markområden.

§ 1L

Staden är berättigad att tillösa sig bangårdsanläggmngen mot värdet av

den del därav, som bekostas av statens järnvägar. A ar det far dock icke

sättas högre än de å anläggningen av statens järnvägar nedlagda anläggningskostnaderna.

§ 12.

Om framdeles utvidgning eller förändring av i denna överenskommelse

innefattade anläggningar komma att erfordras, skola de bestämmelser, som

innefattas i detta avtal, tillämpas jämväl med avseende å dylik utvidgning

eller förändring.

§ 13-

Denna överenskommelse gäller intill utgången av år 1950 och därefter intill

dag, som infaller två år efter uppsägning; dock upphör överenskommelsen

omedelbart, så snart staden begagnat sig av sin inlösnmgsratt.

§ 14-

Tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse eller i samband

därmed stående rättsförhållanden avgöres av skiljemän enligt lag.

§ 15-

Denna överenskommelse är träffad under villkor, att densamma före den

1 juli 1927 godkännes av Kungl. Maj:t.

Av denna överenskommelse äro två lika lydande exemplar undertecknade

och utväxlade.

Stockholm och Göteborg den 24 november 1926.

Kungl. Järnvägsstyrelsen. Göteborgs hamnstyrelse.

AXEL GRANHOLM. AXEL CARLANDER.

T. A. Töejeson.

Nils Bengtsson.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 163.

37

Bilaga 3.

överenskommelse

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag angående ordnande

av bangårdsförhållandena i Göteborg.

(Anslutningsavtalet.)

Mellan Kungl. järnvägsstyrelsen, Bergslagernas järnvägsaktiebolag och

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag varder härigenom överenskommet att

på nedan angivna villkor sammanföra statens järnvägars, Bergslagernas järnvägars

och Göteborg—Borås järnvägs person-, paket- och ilgodstrafik till

statens järnvägars huvudstation samt samma järnvägars fraktgodstrafik till

Bergslagernas järnvägars huvudstation.

Bör detta ändamål skola nämnda stationer ävensom Olskrokens station

omgestaltas på sätt närlagda ritning, märkt Bybrb litt. G N:o 466 (bil. I)1),

angiver; och skola, såsom jämväl å ritningen utmärkes, i samband härmed

såväl Västkustbanan och Göteborg—Borås järnväg som Bergslagernas järnvägar

genom nya ingångslinjer anslutas till statens järnvägars huvudstation.

Börande här omhandlade anläggningars vidare utveckling i mån, som trafiken

kräver utvidgningar och ändringar, har utarbetats ett icke bindande

förslag enligt närlagda ritning, märkt Bybrb litt. G N:o 467 (bil. 2)1).

A. Anslutning till statens järnvägars huvudstation av Västkustbanan,

Bergslagernas järnvägar och Göteborg- Borås järnväg samt nämnda

stations ävensom Olskrokens stations omgestaltning.

§ 1-

Västkustbanan samt Bergslagernas järnvägar och Göteborg—Borås järnväg

skola inledas och sedermera för all framtid vara anslutna till statens

järnvägars huvudstation; och skola Bergslagernas järnvägars samt Göteborg—Borås

järnvägs person-, paket- och ilgodstrafik för all framtid på de

närmare villkor, som genom särskild överenskommelse bestämmas, tillsammans

med statens järnvägars trafik av samma slag genom statens järnvägars

försorg ombesörjas vid nämnda station.

§2.

Mom. 1. Kungl. järnvägsstyrelsen åtager sig att i huvudsaklig överensstämmelse

med förutnämnda ritning bil. 1 utföra och i sin helhet bekosta:

a) utvidgning och förändring av statens järnvägars huvudstation;

b) förändring av Olskrokens station med därav påkallad omläggning av

Bergslagernas järnvägars ingångslinje dit;

c) ett nytt huvudspår för Bergslagernas järnvägar mellan Olskrokens station

och statens järnvägars huvudstation;

d) ett förbindelsespår mellan statens järnvägars huvudstation samt Bergslagernas

järnvägars och Göteborg—Borås järnvägs lokomotivstationer vid

Bergslagernas järnvägars huvudstation; samt

e) ny ingångslinje för Västkustbanan och Göteborg—Borås järnväg till

statens järnvägars huvudstation, häri inberäknat en till statens järnvägars

*) Här utesluten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

huvudstation ansluten säkerhetsanläggning för skiljeväxeln i nuvarande linjen

vid Gubbero.

Mom. 2. Dessutom åtager sig Kungl. järnvägsstyrelsen att i samband

med ovanstående anläggningar utan kostnad för Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag föranstalta om utförandet

av den å förenämnda ritning bil. 1 angivna nya hamnrangeringsbangården.

§ 3.

För ombesörjande av i § 1 omförmälda trafik skola följande anläggningar

vid statens järnvägars huvudstation användas för gemensamt bruk, nämligen

expeditionslokaler, dag- och manskapsrum för konduktörspersonal, väntsalar

och andra för allmänheten upplåtna anläggningar, plattformer, godsmagasin,

lastkajer, kolgivningsanordningar och spåranordningar med tillhörande säkerhetsanläggningar,

allt i den omfattning dessa anläggningar uti den i § 1

omnämnda överenskommelsen angivas såsom anläggningar, vilka skola gemensamt

underhållas. Tillika skola Bergslagernas järnvägar och Göteborg—Borås

järnväg vara berättigade att emot ersättning, varom särskilt

överenskommes, använda statens järnvägars å stationen befintliga ångcentral

för uppvärmning av personvagnar, vändskivor samt anordningar för

vattentagning till lokomotiv. Däremot skola de ej vara berättigade att begagna

övriga statens järnvägar tillhörande, nu eller framdeles å stationen

befintliga byggnader och anläggningar samt anstalter för förvaring av inventarier

och materialier, såvida ej särskild överenskommelse därom träffas.

Bergslagernas järn vägsaktiebolag och Göteborg—Borås jämvägsaktiebolag

skola äga rätt att utan ersättning inom statens järnvägars huvudstations område

å platser, som av statens järnvägar anvisas, uppföra sådana förrådsoch

manskapsbyggnader m. m., som erfordras för skötseln av järnvägarnas

vid stationen uppställda personvagnar och lokomotiv.

§4.

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag skall äga rätt att för framförande av

sina bantåg till och från statens järnvägars huvudstation för all framtid begagna

Västkustbanans nya ingångslinje till stationen i nu avsedd eller annan

framtida sträckning på de villkor, som bestämmas genom tillägg till nu

gällande överenskommelse mellan dåvarande Göteborg—Hallands järnvägsaktiebolag

(sedermera statens järnvägar) och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

av den 29 maj 1893 angående anläggning, underhåll och skötsel av

Almedals station och om villkoren för Göteborg—Borås järnvägs begagnande

av bandelen Almedal—Göteborg.

B. Sammanförande till Bergslagernas järnvägars huvudstation av statens

järnvägars, Bergslagernas järnvägars och Göteborg—Borås järnvägs

fraktgodstrafik.

§ 5.

Bergslagernas järnvägars huvudstation skall för all framtid begagnas såsom

huvudgodsstation för såväl Bergslagernas järnvägars som statens järnvägars

och Göteborg—Borås järnvägs fraktgodstrafik, såväl vagnslast- som

styckegods, ävensom levande djur, som befordras lösa, exkl. hundar och

dylika djur.

Bergslagernas järnvägsaktiebolag åtager sig att på de närmare villkor,

som genom särskild överenskommelse bestämmas, å den gemensamma huvudgodsstationen

för all framtid ombesörja statens järnvägars och Göteborg—

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Borås järnvägs ovannämnda godstrafik tillsammans med sin egen godstrafik

av samma slag, dock att vad angår sammansättning, upplösning och expediering

av godståg åtagandet endast gäller Västkustbanans och Göteborg—

Borås järnvägs godståg till och från Göteborg.

I denna § innefattade bestämmelser avse icke sådant vagnslast- och fraktstyckegods,

som är adresserat till eller avsändes från dels hamnbanestationerna

i Göteborg, dels ock nu befintliga eller efter framställning från Göteborgs

stad av samtliga kontrahenter gemensamt beslutade, framdeles möjligen

tillkommande, för olika stadsdelar avsedda godsstationer av mera lokal

karaktär.

Bestämmelserna i denna § avse icke, att Västra stambanans och Bohusbanans

godståg skola sammansättas, upplösas eller expedieras å Bergslagernas

järnvägars huvudstation, och innebära icke heller hinder för någon av

kontrahenterna att å annan station än Bergslagernas järnvägars huvudstation

själv ombesörja sammansättning, upplösning eller expediering av sina godståg.

§ 6-

Bergslagernas järnvägsaktiebolag åtager sig att i huvudsaklig överensstämmelse

med förutnämnda ritning bil. 1 utföra utvidgning och förändring

av Bergslagernas järnvägars nuvarande huvudstation.

§ 7-

Till kostnaderna för i § 6 angivna utvidgning och förändring av Bergslagernas

järnvägars nuvarande huvudstation skola statens järnvägar bidraga

med ett belopp av 304,800 kronor och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

med ett belopp av 584,300 kronor, att i mån av utförda arbeten intill ovan

angivna bidragsbelopp erläggas för varje] kalendermånad av statens järnvägar

med 17.2 % och av Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag med 32.9 %

av de för arbetena utlagda kostnaderna, och eventuell återstod av bidragsbeloppen,

då samtliga arbeten utförts. Likvid skall ske till vederbörande

kassa inom 30 dagar från det räkning överlämnats, varefter ränta efter 5 %

debiteras till dess betalning sker.

§ 8.

För ombesörjande av i § 5 omförmälda trafik skola följande anläggningar

vid Bergslagernas järnvägars huvudstation användas för gemensamt bruk,

nämligen för skötseln av stationens trafik erforderliga expeditionslokaler,

dag- och manskapsrum för konduktörspersonal ävensom andra anläggningar,

plattformer, godsmagasin, lastkajer och spåranordningar med tillhörande

säkerhetsanläggningar, allt i den omfattning dessa anläggningar uti den i

§ 5 omnämnda överenskommelsen angivas såsom anläggningar, vilka skola

gemensamt underhållas. Övriga Bergslagernas järnvägar tillhörande, nu

eller framdeles å stationen befintliga byggnader och anläggningar samt anstalter

för förvaring av inventarier och materialier eller för kol- och vattentagning

till lokomotiv ävensom slaggningsanordningar skola statens järnvägar

"och Göteborg—Borås järnväg ej vara berättigade att begagna, såvida

ej särskild överenskommelse därom träffas.

§9-

Statens järnvägar och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag äga rätt att

utan särskild avgift bibehålla sina inom Bergslagernas järnvägars stationsområde

för närvarande befintliga lokomotivstallar, vändskivor, kol- och vattengivningsanordningar

samt förråds- och manskap slokaler, i den mån så låter

sig göra med hänsyn till de överenskomna ändringarna av stationen. Desslikes

skola statens järnvägar och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag äga

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

rätt att utan ersättning inom Bergslagernas järnvägars stationsområde å

platser, som av Bergslagernas järnvägar anvisas, uppföra sådana övriga förråds-

ocli manskapsbyggnader m. m., som kunna bliva erforderliga för skötseln

av järnvägarnas vid stationen uppställda vagnar och lokomotiv.

§ 10.

Kungl. järnvägsstyrelsen åtager sig att, på sätt genom särskild överenskommelse

närmare bestämmes, övertaga den trafikpersonal, som med anledning

av Bergslagernas järnvägars huvudstations förändring till huvudgodsstation

bliver för Bergslagernas järnvägsaktiebolag överflödig.

C. Allmänna bestämmelser.

§ Il
Arbetena

med de i denna överenskommelse innefattade anläggningar skola

påbörjas snarast möjligt efter det denna överenskommelse blivit slutligt

bindande samt vara färdiga att tagas i bruk för den gemensamma trafiken

senast tre och ett halvt år efter sagda tidpunkt. Tilläventyrs uppstående

avbrott i arbetenas bedrivande på grund av strejk, lockout, blockad eller

dylikt skall berättiga till en likvärdig förlängning av arbetstiden.

Arbetsplaner, angivande ordningsföljden och tiden för de i denna överenskommelse

innefattade arbetenas utförande, skola utarbetas i samråd mellan

Kungl. järnvägsstyrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag efter Göteborg—Borås

järnvägsaktiebolags Hörande, men fastställas av Kungl. järnvägsstyrelsen

för arbeten, som skola utföras av järnvägsstyrelsen, och av

Bergslagernas järnvägsaktiebolag för arbeten, som skola utföras av detta

bolag.

Beträffande arbetenas utförande skola bilagda beskrivningar (bil. 3 och

4) '') tjäna till ledning.

Detaljritningar för arbetenas utförande fastställas av Kungl. järnvägsstyrelsen

för arbeten, som skola utföras av järnvägsstyrelsen, och av Bergslagernas

järnvägsaktiebolag för arbeten, som skola utföras av detta bolag, och

äga respektive kontrahenter därvid efter eget beprövande bestämma om sådana

smärre avvikelser från ovan omförmälda ritningar och beskrivningar,

som innebära likvärdiga eller bättre anordningar.

Innan huvudritningar till större husbyggnader och spåranordningar för

gemensamt ändamål av stationsägande kontrahent fastställas, skall dock

övriga tvenne kontrahenter beredas tillfälle att avgiva yttrande angående

de önskemål, som beträffande dessa anläggningar kunna från deras sida

förefinnas.

Därest för de respektive anläggningarna till följd av ändringar eller förbättringar

eller till följd av att vissa nu icke förutsedda arbeten bliva utförda

eller av annan anledning kostnaderna för anläggningarna skulle komma att

uppgå till högre belopp än de beräknade, skall sådan ökning i kostnaden

uteslutande drabba för statens järnvägars station Kungl. järnvägsstyrelsen

och för Bergslagernas järnvägars station Bergslagernas jämvägsaktiebolag.

§ 12.

Inom statens järnvägars eller Bergslagernas järnvägars stationsområden

befintliga byggnader, spår, växlar och andra anläggningar, tillhörande annan

kontrahent än ägaren av stationen, skola av ägaren till desamma underhållas

i det skick, som av vederbörande stationsägares banbefäl godkännes, och

skall den stationsägande järnvägen under förutsättning, att hinder för ägarens

*) Här uteslutna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj:ts proposition nr 163.

av nämnda anläggningar egen rörelse därigenom icke uppstår, äga att i mån

av behov och efter särskild därom träffad överenskommelse begagna samma

anläggningar.

§ 13.

Om utvidgningar eller förändringar, som äro att hänföra till normal utvidgning

eller modernisering av respektive huvudstationer för gemensamma

ändamål, framdeles bliva erforderliga inom å bifogade ritning, märkt Bybrb

htt. G N:o 468 (bil. 5)1), angivna områden, skola — med i § 15 omförmälda

undantag kostnaderna härför fördelas mellan kontrahenterna efter de

fördelningsprocenttal, som vid tidpunkten för respektive arbetens påbörjande

äro gällande för bestämmandet av förvaltningsbidraget i egentlig mening å

den huvudstation, till vilken respektive anläggningar äro att hänföra.

Innan förslag till utvidgning eller förändring av i denna § angivet slag av

Kung], järnvägsstyrelsen eller Bergslagernas järnvägsaktiebolag fastställes,

skall tillfälle lämnas härav berörd järnväg att avgiva yttrande över förslaget.

§14.

Skulle den ena eller andra stationsägande parten finna sådana utvidgningar

eller förändringar å de i detta avtal avsedda stationerna påkallade, som ej

äro av den beskaffenhet, som i § 13 sägs, utan innebära utförande av en

genomgripande förändring av anordningarna å respektive station — däri inbegripet

uppförande av ett nytt stationshus vid statens järnvägars huvudstation

eller mera avsevärd tillbyggnad eller ombyggnad av nuvarande stationshus

därstädes eller endast föranletts av någon enskild parts behov eller

önskningar, skola förhandlingar mellan kontrahenterna upptagas därom, huruvida

och i vad män icke-stationsägande kontrahenter skola deltaga i kostnaderna

härför, innebärande förty detta avtal icke någon förpliktelse för de

icke-stationsägande järnvägarna att deltaga i kostnaden för i denna § avsett

arbete, varvid Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag särskilt för sin del förbehållit

sig att icke vara förpliktat deltaga i kostnaderna för uppförande av

nytt stationshus vid statens järnvägars huvudstation.

§ 15.

Göteborg Borås järnvägsaktiebolag förbehåller sig att ej behöva deltaga

i kostnaden för framtida ombyggnad av Västkustbanans ingångslinje till

statens järnvägars huyudstation mellan skiljeväxeln vid Gubbero och stationen.

Härav beröres ej frågan om fördelningen av kostnaderna för eventuellt utläggande

av dubbelspår å ifrågavarande del av Västkustbanan.

Vidare skall Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag vara befriat från deltagande

i kostnaderna för alla utvidgningar eller förändringar vid statens

järnvägars huvudstation — häri inbegripet husbyggnader — som kunna

komma till utförande inom femton år, räknat från den dag, då Göteborg— ■

Borås järnvägs persontrafik blivit överflyttad till statens järnvägars huvudstation.

Göteborg Borås järnvägsaktiebolags härovan medgivna lindringar i bidragsskyldigheten

skola ej föranleda,_ att Bergslagernas järnvägsaktiebolags bidrag

till blivande ändringsarbeten vid statens järnvägars huvudstation utgå med

högre belopp än vad eljest skulle hava blivit fallet.

_ .. .. § 16.

Mark, som för närvarande av kontrahenterna eller någon av dem äges

eller disponeras och som kräves för genomförande av nu avtalade anlägg
-

l) Här utesluten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

ningar eller framtida utvidgningar av dem, skall utan ersättning för sådant

ändamål tillhandahållas av dem, som äga eller disponera marken

Den mark, utöver vad kontrahenterna för närvarande aga eller disponera,

som erfordras för genomförande av i detta avtal innefattade anläggningar,

tillhandahålles, i vad angår anläggningar, som Kungl. järnvägsstyrelsen åtagit

sig utföra, av Kungl. järnvägsstyrelsen och i vad angår anläggningar, som

Bergslagernas järnvägsaktiebolag åtagit sig utföra, av detta bolag, utan skyldighet

för övriga kontrahenter att härtill lämna något bidrag. I händelse av

framtida utvidgningar skall detta stadgande äga motsvarande tillämpning pa sa

sätt, att mark, erforderlig för utvidgning av statens järnvägars stationsanlaggningar

eller ändrad sträckning för infarterna dit, tillhandahålles av Kungl.

järnvägsstyrelsen, varemot mark, behövlig för utvidgning av Bergslagernas

järnvägars stationsanläggningar eller ändrad sträckning av infarterna dit,

tillhandahålles av Bergslagernas järnvägsaktiebolag.

§ 17.

Kungl. järnvägsstyrelsen medgiver för sin del, att linjen mellan Olskroken

och S J Göteborg må i taxehänseende anses tillhöra Bergslagernas järnvägar

ifråga om den trafik till, från och över stationer vid Bergslagernas

järnvägar, som befordras från, till eller över S. J. Göteborg.

Bergslagernas järnvägsaktiebolag medgiver för sin del, att linjen mellan

Olskroken och B:s Göteborg må i taxehänseende anses tillhöra statens järnvägar

ifråga om den trafik till, från och över stationer vid statens järnvägar

(Falköpings-, Bohus- och Västkustlinjerna), som befordras från, till eller over

B:s Göteborg, dock icke i trafik till och från Olskroken loco.

Kungl. järnvägsstyrelsen medgiver för sin del, att linjen Almedai—

Gubbero—S. J. Göteborg må i taxehänseende anses tillhöra Göteborg—Boras

järnväg ifråga om den trafik till, från och över stationer vid Göteborg Boras

järnväg, som befordras från, till eller över S. J. Göteborg.

'' Deii lokala trafik, som kan uppstå i båda riktningarna mellan Almedai

och Göteborg, tillhör dock uteslutande statens järnvägar, utgörande detta ej

hinder för att personer, resgods, paket- och ilgods skola kunna befordras

mellan sagda stationer med Göteborg—Borås järnvägs tåg, ehuru uppbörden

för denna trafik tillfaller statens järnvägar.

§ 18.

Genom denna överenskommelse upphäves överenskommelsen den 12 september

1887 jämte tillägg mellan styrelserna för Bergslagernas järnvägsaktiebolag

och dåvarande Göteborg—Hallands järnvägsaktiebolag angående

gemensam station i Göteborg samt om skötseln av Göteborg Hallands

järnvägsaktiebolags trafik å stationen, skolande emellertid statens järnvägar

äga ratt bibehålla nuvarande ingångslinjen från Almedai till Bergslagernas

järnvägars station. Tillika upphäves överenskommelsen den 29 maj 1898

jämte tillägg mellan styrelserna för Bergslagernas järnvägsaktiebolag och

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag angående gemensam station i Goteborg

samt om skötseln av Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags trafik a stationen,

men skall Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag, i vad på Bergslagernas jarnvägsaktiebolag

beror, fortfarande bibehållas i sin genom nämnda, nu upphavda

kontrakt medgivna rätt att med sina bantåg ingå på Bergslagernas jarnvagars

statiop i Göteborg med användande av Västkustbanans nuvarande mgangsimje.

Genom denna överenskommelse upphäves eller ändras däremot icke i

S 4 omnämnda överenskommelse av den 29 maj 1893 mellan Göteboig.

Borås järnvägsaktiebolag och dåvarande Göteborg Hallands järnvägsaktiebolag

(sedermera statens järnvägar) och göres förty ej någon inskränkning i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. May.ts proposition nr 163. 43

den Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag genom sistnämnda överenskommelse

medgivna rätt att för all framtid trafikera bandelen Almedal—Göteborg av

dåvarande Göteborg—Hallands järnväg (nuvarande Västkustbanan).

§ 19.

Denna överenskommelse må ej av någon kontrahent utan medkontrahenternas

medgivande överlåtas å annan än den, som förvärvar kontrahentens

järnväg. Kungl. järnvägsstyrelsen respektive Bergslagernas järnvägsaktiebolag

äger att till sina respektive stationer medgiva anslutning åt andra

järnvägar, under förutsättning dels att endast person-, paket- och ilgodstrafik

tillföres statens järnvägars huvudstation samt endast fraktgodstrafik

Bergslagernas järnvägars huvudstation, dels oclc att övriga kontrahenters i

detta avtal ställning ej härigenom varder försämrad; skolande, innan sådan

anslutning medgives, övriga kontrahenter beredas tillfälle att avgiva yttrande.

§ 20.

Till skiljemän enligt allmän lag skall hänskjutas tvist rörande tillämpningen

och tolkningen av stadgandena i §§ 2, 3, 6, 8, 9, 10, 11 och 12. Om

och i den mån tvistefråga däremot hänför sig till stadganden i övriga paragrafer,

skall, därest förlikning ej träffas, saken anhängiggöras vid domstol.

Vid tvistefrågas avgörande av skiljemän skola dessa till antalet vara fem.

Gäller tvisten endast två av denna överenskommelses kontrahenter, skall

vardera parten utse tva skiljemän och de sålunda valde tillkalla den femte.

Berör tvisten alla tre kontrahenterna, skall en var av dem utse en skiljeman,

och skola de sålunda valde utse de två övriga samt därvid tillika bestämma'',

vilkendera av de senare skall hava att bestämma ort och tid för skiljemännens

sammanträde. Kunna de av parterna utsedda skiljemännen ej förena

sig om valet av den eller de övriga skiljemännen eller om bestämmandet av

vilkendera av dessa skall äga att sammankalla skiljemännen, skall utseendet

av den eller de felande skiljemännen respektive bestämmandet av den skiljeman,

som skall äga sammankalla skiljemännen, överlämnas, om tvisten gäller

förhållanden inom statens järnvägars''område, till överexekutor i Stockholm

samt, om tvisten avser förhållanden inom Bergslagernas järnvägsaktiebolags

stationsområde, till överexekutor i Göteborg.

§ 21.

Denna överenskommelse är träffad under villkor, att densamma varder

före den 1 juli 1927 av Kungl. Maj:t godkänd.

Av denna överenskommelse äro tre lika lydande exemplar upprättade och

utväxlade.

Stockholm och Göteborg den 24 november 1926.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

AXEL GRANHOLM.

T. A. Törjesox.

Bergslagernas Järnvägsaktiebolag.

Gustaf Boman. Axel Norrby.

Göteborg—Borås Järnvägsaktiebolag.

Erik Trana. TI. JMannheimer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Bilaga 4.

Överenskommelse

angående övertagande av viss Bergslagernas järnvägars personal i statens

järnvägars tjänst.

Sedan särskild överenskommelse träffats mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen,

Bergslagernas järnvägsaktiebolag och Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

angående sammanförande av Statens järnvägars, Bergslagernas järnvägars

och Göteborg—Borås järnvägs person-, paket- och ilgodstrafik till statens

järnvägars huvudstation i Göteborg samt av samma järnvägars fraktgodstrafik

till Bergslagernas järnvägars huvudstation i Göteborg, har under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande följande avtal träffats

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående

övertagande av viss Bergslagernas järnvägars personal i statens järnvägars

tjänst.

§1-

Kungl. Järnvägsstyrelsen åtager sig att i statens järnvägars tjänst övertaga

den hos Bergslagernas järnvägsaktiebolag anställda trafikavdelningens

personal, som med anledning av Bergslagernas järnvägars huvudstations förändring

till huvudgodsstation bliver för Bergslagernas järnvägsaktiebolag

överflödig, dock skola statens järnvägar icke vara skyldiga övertaga icke ordinarie

personal vid Bergslagernas järnvägar, som varit anställd i järnvägens

tjänst kortare tid än i icke ordinarie tjänst vid statens järnvägar förut anställd,

men på grund av personalindragning entledigad personal.

Övertagandet av personalen skall ske i den mån den blir överflödig för

Bergslagernas järnvägar och skall vara verkställd senast ett ar efter det godstrafiken

i sin helhet blivit överflyttad till Bergslagernas järnvägars station.

§ 2-

Bergslagernas järnvägsaktiebolag utfäster sig dels att under tiden till dess

Bergslagernas järnvägars huvudstation tages i bruk för godstrafik i avsedd

omfattning såvitt möjligt icke återbesätta vakanta, ordinarie tjänster inom

trafikavdelningen vid Bergslagernas järnvägars station i Göteborg, dels att

även eljest på allt sätt söka nedbringa det antal personer, som efter den

nya godsstationens öppnande blir överflödigt.

§ 3.

De befattningshavare, som övergå i statens järnvägars tjänst,, skola beredas

fast anställning — ordinarie i ordinarie tjänst och extra i extra, ordinarie

tjänst och erhålla med deras nuvarande, platser jämförliga befattningar.

Vid bestämmandet av löneklass i statens järnvägars löneplan skall tillses,

att de, därest lönen beräknas efter för Göteborg gällande ortsgrupp, icke

lida minskning i vid övergångstillfället till dem utgående avlöning inberäknat

dyrorts- och dyrtidstillägg. Skulle även med tilldelande av högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad dylik minskning uppstå eller skulle den

tilldelade lönegraden ej medgiva sådan löneuppflyttning i framtiden, som erfordras

för kompensering av löneförhöjning, som vederbörande vid kvarstående

i Bergslagernas järnvägars tjänst i vid övertagandet innehavd befattning

skolat hava framdeles erhållit, skall vederbörande tilldelas ett rörligt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

personligt lönetillägg till erforderligt belopp (d. v. s. så stort att befattningshavaren

vid varje tidpunkt, därest han vore placerad i Göteborg, erhåller

minst samma löneinkomst, som han skolat få vid Bergslagernas järnvägar).

Vidare skola de övertagna befattningshavarna vara berättigade att

vid eventuell löneuppflyttning tillgodoräkna sig den tid de innehaft den vid

övergången till dem från Bergslagernas järnvägar utgående avlöningen. Den

övertagna personalen skall vid övertagningstidpunkten fylla statens järnvägars

krav på fullgodhet för antagande i statens järnvägars tjänst ävensom vara

underkastad alla för statens järnvägars personal nu eller framdeles gällande

reglementen och instruktioner samt villkor för bibehållande av anställning,

placering, avlöning, befordran och entledigande, därvid dock skall gälla, att

vid beräknande av tjänstetid i och för befordran vid statens järnvägar behörig

hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd vid

bolagets järnväg.

§ 4.

De befattningshavare, som övergå i statens järnvägars tjänst och som äro

delägare i Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,

understödsförening — här nedan benämnd Kassan — skola, med bibehållna

skyldigheter och rättigheter enligt Kassans nuvarande eller framdeles gällande

stadgar äga kvarstå i densamma, varvid med avlöning enligt § 4 i nu gällande

stadgar för Kassan skall förstås den avlöning, som vederbörande (i samma

befattning eller efter befordran) skulle innehaft, därest vid Bergslagernas

järnvägar gällande avlöningsbestämmelser på honom tillämpas. Därest vederbörande

befordras till befattning vid statens järnvägar, som ej äger motsvarighet

vid Bergslagernas järnvägar, skall avlöningen i pensionsavseende

(pensionsunderlaget) ökas i proportion till erhållen löneförhöjning.

Kimgl. järnvägsstyrelsen ansvarar för att den övertagna personalens

pensionsavgifter månatligen inlevereras till Kassan, ävensom för fullgörandet

av »Bolagets bidrag» till Kassan enligt § 7 i nämnda stadgar.

Övertagen befattningshavare, som är berättigad till pension enligt stadgarna

för Kassan, äger rätt kvarstå i statens järnvägars tjänst, intill dess han enligt

vid statens järnvägar gällande föreskrifter skulle hava avgått med pension.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke sådan personal, som vid övergången

till statens järnvägars tjänst ännu icke fyllt 30 år. Dylik personal

ingår i statens järnvägars änke- och pupillkassa och tillämpas för densamma

för övrigt vid statens järnvägar gällande pensionsföreskrifter.

§5.

Skulle i samband med personalens övertagande tvist uppstå mellan Kungl.

järnvägsstyrelsen och Bergslagernas järnvägsaktiebolag angående tolkningen

eller tillämpningen av denna överenskommelse, skall tvistefrågan hänskjutas

till avgörande av skiljemän enligt allmän lag, varvid vardera parten skall utse

två skiljemän och de sålunda valde tillkalla den femte. Kunna de av parterna

utsedda skiljemännen icke förena sig om valet av den femte skiljemannen,

eller uppstår eljest sådant fall, då enligt lag överexekutor har att utse skiljeman,

skall avgörandet hänskjutas till överexekutor i Göteborg.

Stockholm den 24 december 1926. Göteborg den 7 januari 1927.

Kungl. Järnvägsstyrelsen. Bergslagernas Järnvägsaktiebolag.

AXEL GKANHOLM. GUSTAF BOMAN. AXEL NORRBY.

Gustav Englund.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

Bilaga 5.

Undertecknade, Kungl. järnvägsstyrelsen ock Bergslagernas järnvägs24

december 1926

aktiebolag, som den —~:-. — träffat preliminär överenskommelse

i januari \vdu i

angående övertagande av viss Bergslagernas järnvägars personal i statens

järnvägars tjänst, förklara härmed, att § B i nämnda överenskommelse har

avsetts att tillämpas på följande sätt:

De övertagna befattningshavarna erhålla vid S. J. befattningar, motsvarande

dem, de innehava vid B. J. vid övertagningstillfället.

Vid övertagningen inplaceras de i sådan löneklass inom vederbörade lönegrad,

att de — därest lönen såväl i S. J. som B. J. tjänst beräknas efter

den ortsgrupp, vartill Göteborg är hänförd — icke i lön jämte dyrtidstillägg

erhålla mindre än vad de skulle hava erhållit i lön jämte dyrorts-och dyrtidstillägg

från B. J., därest de kvarstått i denna järnvägs tjänst. Skulle även

med tilldelande av högsta löneklassen i vederbörande lönegrad minskning

i löneinkomsten uppstå, skall rörligt personligt tillägg utgå, motsvarande

skillnaden mellan de vid placering i Göteborg uträknade beloppen.

I fråga om löneförmåner efter övertagningstillfället skall tillses, att de

övertagna befattningshavarna vid varje tidpunkt komma i åtnjutande av minst

samma löneinkomst, som de skulle hava åtnjutit, därest de kvarstått i B. J.

tjänst i vid övergångstillfället innehavd befattning. Härvid skall — liksom

vid övertagandet — lönerna efter för Göteborg gällande ortsgrupp läggas

till grund, oavsett efter vilken ortsgrupp vederbörandes lön i verkligheten

utgår. Skulle vid denna jämförelse mellan Göteborgs-lönerna minskning

föreligga, skall denna täckas av rörligt personligt lönetillägg.

Stockholm den 14 februari 1927. Göteborg den 14 februari 1927.

Kungl. Järnvägsstyrelsen. Bergslagernas Järnvägsaktiebolag:

AXEL GRANHOLM. GUSTAE BOMAN. AXEL NORRBY.

Gustav Englund.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående ordnande av bangårdsförhållandena i Göteborg. s. 1 i texten