Sök i Ratio Lex

Angående statens övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna

1927-03-22 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:235, Angående statens övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition nr 235.

1

Nr 235.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående statens övertagande

av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna; given

Stockholms slott den 22 mars 1927.

Kung].. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet utför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 22 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I skrivelse den 16 mars 1927 har Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag

framlagt förslag angående statens övertagande av den bolaget tillhöriga, under

byggnad varande järnvägen Limedsforsen—Sårna.

Beträffande denna järnväg må här erinras om följande:

Den 15 december 1916 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg av 1.435

meters spårvidd från Limedsforsens station å statens järnvägar till Sårna i Kopparbergs

län.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 201 käft. (Nr 235.) 1

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kun yl. Maj:ts proposition nr 285.

Sedan staten i samband med förvärvande år 1916 av Mora—Vänerns järnväg''

övertagit en av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag gjord utfästelse att

teckna aktier till belopp av 250,000 kronor för berörda järnvägsanläggning, bemyndigade

Kungl. Maj :t den 1 mars 1918 fullmäktige i riksgäldskontoret att

å statens vägnar teckna aktier till nyssnämnda belopp i blivande aktiebolag för

järnvägsanläggningens slutförande. För aktiernas förvärvande för statens räkning

anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1918 under utgifter för kapitalökning

ett anslag av 250,000 kronor att utgå av lånemedel, varefter Kungl.

Maj:t den 28 juni 1918 förordnade, att aktiebreven skulle för vederbörlig förvaltning

överlämnas till järnvägsstyrelsen.

Efter det koncessionen å järnvägsanläggningen med Kungl. Maj:ts tillstånd

överlåtits å Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag, träffade statens arbetslöshetskommission

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1922 avtal med

nämnda bolag om tecknande för statens räkning av ytterligare aktier i bolaget

för 250,000 kronor, vilka skulle likvideras genom utförande som nödhjälpsarbeten

genom kommissionens försorg av vissa terrasseringsarbeten å järnvägsanläggningen

för en beräknad kostnad av 250,000 kronor. Sedan berörda nödhjälpsarbeten

utförts med de för bedrivande av statliga nödhjälpsarbeten anvisade

medel, förordnade Kungl. Maj:t den 3 april 1925, att jämväl nu angivna,

till arbetslöshetskommissionen såsom likvid för berörda arbeten överlämnade

aktier i bolaget å tillhopa 250,000 kronor skulle för vederbörlig förvaltning

överlämnas till järnvägsstyrelsen.

Den 28 augusti 1922 fastställde Kungl. Maj:t kostnadsförslag för ifrågavarande

järnvägsanläggning utan rullande materiel att, såvitt kostnaden skulle

tagas till grund för sökt statslån, sluta å 7,600,000 kronor, samt beviljade för

utförande av järnvägsanläggningen bolaget ett lån å 5,140,000 kronor ur fonden

för att underlätta åstadkommandet av bibanor i vissa delar i riket. Beträffande

detta lån stadgades bland annat, att en tredjedel av lånet finge åtnjutas räntefritt

och att denna del skulle amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels

procent, vilken annuitet dock icke skulle börja erläggas förrän 60 år förflutit

från det någon del av statslånet blivit lyftad. Återstående två tredjedelar

av lånet skulle förräntas och amorteras enligt vissa angivna grunder.

Efter det 1926 års riksdag därtill lämnat medgivande, föreskrev Kungl.

Maj:t den 23 april 1926, med ändring av vad stadgats i fråga om innehållande

av viss del av berörda statslån, att en femtondel av lånet eller 342,666 kronor

skulle innestå i riksgäldskontoret, till dess inteckning med bästa förmånsrätt

fastställts i järnvägen ävensom vederbörlig besiktning av järnvägsanläggningen

ägt rum och tillstånd meddelats till järnvägens öppnande för allmän trafik.

I skrivelse den 20 november 1926 anförde Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag,

att det torde hava förutsatts, att trafikeringen av bolagets järnväg

från Limedsforsen till Sårna, vilken beräknades bliva färdigställd i slutet av

år 1927, komme att ombesörjas genom statens järnvägar. Vid beviljande av

statslån till järnvägsbyggnaden hade ej heller räknats med något belopp för

anskaffande av rullande materiel. Å det för järnvägsbyggnaden tillgängliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

o

kapitalet, vilket utgjordes av aktiekapitalet, 2,298,300 kronor, och statslånet.

5,140,000 kronor, kunde icke förväntas uppstå något överskott, som möjliggjorde

anskaffande av rullande materiel eller kunde stå till förfogande såsom

rörelsekapital för trafikeringens ombesörjande. Ett av järnvägsstyrelsen gjort

erbjudande att trafikera järnvägen på bolagets risk vore icke antagligt, då bolaget

icke skulle kunna fullgöra sina förpliktelser enligt ett dylikt trafikeringsavtal.

Bolaget hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte förklara hinder icke

möta för avslutande mellan bolaget och järnvägsstyrelsen av ett trafikeringsavtal

på sådana grunder, att statens järnvägar komma att trafikera banan till

självkostnadspris ävensom svara för eventuell driftförlust men överlämna uppkommande

driftöverskott åt bolaget, med rätt för bolaget att i avräkning å

uppkommande överskott årligen utbekomma ett belopp, erforderligt för bestridande

av bolagets förvaltningskostnader.

I häröver den 25 januari 1927 avgivet utlåtande avstyrkte järnvägsstyrelsen

bolagets framställning samt anförde därvid huvudsakligen följande:

Då statens järnvägar från början sträckt sig så långt som till att avhända

sig praktiskt taget alla vinstutsikter, vore det icke möjligt medgiva mera än

att trafikeringen skulle ske å bolagets risk. Ett avtal av den innebörd bolaget

föreslagit skulle varit försvarligt från affärssynpunkt endast under förutsättning,

dels att självkostnadsberäkningen gjorts för bolaget något mindre förmånlig,

sålunda att de båda samtrafikerade bandelarna fått likformigt bära de gemensamma

driftkostnaderna, dels att även med en sådan beräkning sannolikheten

för driftsöverskott ej varit alltför liten. På så sätt hade ju den trafikerande

några möjligheter erhålla någon kompensation — i form av sänkta utgifter

för egen linje — för åtagandet att själv svara för bokföringsmässiga driftförluster

under viss avräkningsperiod.

Styrelsen vore fullt ense med bolaget, att trafikeringen av banan under nuvarande

konjunkturer komme att gå med förlust. Att styrelsen likväl kunnat

erbjuda avtal, kunde faktiskt endast motiveras med någon förhoppning på

framtida täckning. Att avsluta ett kontrakt med uteslutande förlustmöjligheter

syntes förvaltningen av ett affärsdrivande verk icke kunna tillåta sig.

Beträffande aktiernas värden hade bolaget uttalat, att absolut värdelöshet

icke borde kunna konstateras, förrän erfarenhet under någon tidrymd vunnits

om vilken bärighet järnvägen i verkligheten visade sig äga.

Med anledning härav ville styrelsen erinra, att det för en järnväg och särskilt

en sådan, som byggts efter år 1914, vore mycket lång väg från nödtorftig

täckning av driftkostnaderna till utdelning å aktiekapitalet, då, däremellan läge

hela låneräntan. Såvitt styrelsen kunde bedöma, förelåge på det hela taget

ingå utsikter för ernående av en sådan utdelning, varför tanken pa en omedelbär

likvidering icke borde få verka alltför främmande.

Järnvägsstyrelsen ville ingalunda yrka pa eller tala för en sådan åtgärd

som att bolaget skulle omedelbart efter järnvägens färdigbyggande träda i likvidation,

men då det i bolagets framställning vid diskuterandet av denna eventualitet

hade antytts, att detta skulle vara ett,statens järnvägars intresse att

förebygga, så måste styrelsen framhålla, att sådan hänsyn icke kunde få påverka

trafikeringsvillkoren i för bolaget gynnsam riktning. Järnvägsstyrelsen

kände sig nämligen övertygad, att af färsresultatet icke skulle bliva sämre vid

ett statens fullständiga övertagande av banan än vid blott frankering av densamma,

särskilt om man även i det senare fallet icke torde kunna hålla taxan

över statens järnvägars nivå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.

Genom beslut den 18 februari 1927 har Kungl. Maj:t funnit bolagets framställning

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

av bolaget om ^ skrivelse den 16 mars 1927 anför bolaget i huvudsak följande:

Övertagande S..enast uppgjorda beräkningar över kostnaderna för järnvägens färdigstälav

staten. lande tydde visserligen på att byggnadsarbetena skulle kunna finansieras med

disponibla tillgångar. Möjligen kunde efter järnvägens färdigställande ett

mindre överskott uppstå, vilket emellertid vore beroende på till vilka värden

bolagets efter nämnda tidpunkt icke erforderliga förrådsinventarier, för närvarande

bokförda till ett värde av 245,000 kronor, kunde realiseras. I varje fall

vore det eventuella överskottet för obetydligt för att giva bolaget någon förmåga

att fullgöra de förpliktelser, som ett trafikeringsavtal enligt järnvägsstyrelsens

tidigare avgivna förslag skulle komma att medföra för bolaget.

Med hänsyn härtill och då någon ytterligare kontant kapitalinsats av de

aktieägande kommunerna icke kunde paräknas, hade för bolagets styrelse såsom

den närmaste och bästa lösningen av frågan framställt sig den utvägen, att

bolaget borde ju förr desto hellre av egen drift hembjuda sin järnväg till staten

utan annat vederlag än att staten övertoge bolagets förbindelser, d. v. s. friskreve

bolaget från betalningsskyldighet för det beviljade statslånet’ vilket

dock förutsattes, till den del detsamma ännu innestode, skola i därför tidigare

stadgad ordning utbetalas. En sådan överlåtelse skulle visserligen innebära en

uppoffring av berörda kommuner, men å andra sidan skulle järnvägens införlivande

i statens järnvägar medföra, att vid transporter till eller från järnvägen

någon zongräns vid Limedsforsen icke skulle behöva ifrågakomma och att icke

ujai.Hf®''011 ex^ra banav&ift för järnvägen skulle beräknas. Dessa fördelar

nade bolagets styrelse ansett vara för järnvägens trafikanter så stora, att de

med säkerhet mycket snart komme att uppväga, att kommunerna utan vederlag

avstode från sin delaktighet i järnvägsbolaget.

Då efter hemställan från bolagets styrelse de aktieägande kommunerna uttalat

sig till förmån för förslaget om järnvägens överlåtande, ansåge sig styrelsen

nu kunna och böra hembjuda banan till staten.

För detta ändamål har bolagets styrelse låtit upprätta ett förslag till kontrakt

mellan bolaget och järnvägsstyrelsen, vilket torde få fogas såsom bilaga till

statsrådsprotokollet. Därvid har förutsatts, att bolaget under år 1927 i den

ordning, 91 § fjärde stycket i lagen om aktiebolag angiver, godkänner detsamma.

Efter de beslut, som fattats av de aktieägande kommunerna i frågan,

anser bolaget det såsom säkert, att dylikt godkännande kommer att lämnas.

I samband härmed har bolaget hänvisat till en förteckning över aktieägarna

i bolaget, varav framgår, att av bolagets 22,983 aktier Transtrands, Sårna, Idre

och Lima kommuner äga respektive 8,226, 5,770, 2,230 och 1,700 aktier, svenska

staten 5,000 aktier, två angivna personer vardera 2 aktier samt 53 angivna

personer en aktie var.

Yttranden. y äg- och vattenby g gnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1927 tillstyrkt

bolagets föreliggande framställning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra i utlåtande den 17 mars 1927 följande:

Efter att under hand hava inhämtat vissa upplysningar i ärendet från järnvägsstyrelsen

hade fullmäktige kommit till den uppfattningen, att någon annan

utväg knappast förelåge än att staten i enlighet med bolagets hemställan över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 235.

a

toge järnvägen i fråga, varför fullmäktige ej ville motsätta sig, att förslag härom

framlades för riksdagen. . .

Mot det föreliggande förslaget till kontrakt angående järnvägens försäljning

hade fullmäktige ej något att erinra.

Då en tredjedel av bolagets statslån enligt gällande bestämmelser skulle

åtnjutas räntefritt och amorteringen därå börja först sedan 60 år förflutit efter

det någon del av statslånet blivit lyftad, ville fullmäktige ifrågasätta, huruvida

ej statens järnvägars kapitalkonto efter järnvägens övertagande borde

påföras endast de två tredjedelar av lånet, som skulle förräntas, med tillägg av

den återstående tredjedelens beräknade nutidsvärde, och det överskjutande beloppet

avskrivas. Till frågan om på vad sätt ersättning skulle beredas för sålunda

avskrivet belopp torde fullmäktige framdeles få tillfälle återkomma.

Järnvägsstyrelsen anför i utlåtande den 18 mars 1927 bland annat följande.

Då den nya banan utgjorde en naturlig fortsättning av bandelen Brintbodarne

-—Limedsforsen, vilken från och med år 1917 befunnit sig i statens ägo, törne

man alltifrån början hava förutsatt en samtrafikering med sistnämnda handel.

Inom järnvägsstyrelsen verkställda utredningar hade också givit vid handen, att

man genom en sådan trafikering kunde uppnå väsentligt lägre driftkostnader.

I själva huvudfrågan, huruvida statens järnvägar borde ombesörja den nj-a

banans trafikering eller ej, torde alltså icke någonsin hava förefunnits någon

meningsskiljaktighet. Däremot hade enighet icke kunnat uppnås angående formerna

och villkoren för denna trafikering.

Styrelsens hållning till syftet med nu föreliggande framställning framginge

av vad styrelsen i sitt ovan omförmälda utlåtande den 25 januari 1927 anfört.

Det statsförvärv, som här erbjödes, vore givetvis ur affärssynpunkt föga tilltalande,

då staten icke blott torde få uppge hoppet på förräntning av lånemedlen

utan jämväl direkta driftförluster syntes vara att motse. Järnvägsstyrelsen

hade också såväl 1919 som 1922 tillstyrkt uppskov med banans byggande, tills

bättre konjunkturer inträtt. Då emellertid banan nu i allt fall kommit till stånd,

syntes det ej rimligen kunna komma i fråga att låta densamma ligga oanvänd eller

att gå till dess upprivning och materialiernas realisering. Ovan hade också berörts,

att en samtrafikering med nuvarande statsbanelinje Brintbodarne—Limedsforsen

kunde förväntas giva väsentligt bättre resultat än en självständig

förvaltning, och lade man härtill statens stora andel i företaget samt den omständigheten,

att ingen av de övriga delägarna i banan gärna kunde tänkas

ordna någon trafikering, vore det svårt inse någon annan möjlig lösning än att

statens järnvägar finge påtaga sig bekymret. Järnvägsstyrelsen ansåge sig

följaktligen icke kunna gå till att avstyrka banans mottagande, sedan den av

bolaget färdigbyggts och undergått vederbörlig avsyning, som om den skulle

öppnas för allmän trafik i privat regi. Vid detta statens mottagande av banan

vore det enligt styrelsens förmenande bäst, att steget genast från början toges

fullt ut till en fullständig inkorporering med statens järnvägar. Visserligen

inträdde därmed automatiskt en minskning av eljest för en enskild järnväg paräkneliga

högre normaltariffer, men då banan löpte parallellt med en flottled

och huvudsakligen väntades komma att transportera skogsprodukter, vore det

skäligen säkert, att man i vilket fall som helst bleve nödsakad att för dessa

tillämpa tariffer, som åtminstone icke läge över statens järnvägars allmänna,

och jämväl måste man för övrig trafik taga hänsyn till att banan även löpte

parallellt med en god landsväg, varvid konkurrensen med motorfordonen lika

säkert måste komma att göra uttagandet av något tillägg för övergången från

en bana till en annan ekonomiskt ofördelaktigt. Inflytandet på personalkostnaderna

vore också i här föreliggande fall ringa.

Järnvägsstyrelsen hack alltså ingen erinran att göra mot ett avtal om stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 235.

förvärv av banegendomen i fråga i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande

till styrelsen för yttrande remitterade förslag. Då emellertid den knappa

tid, som stått styrelsen till buds för avgivande av detta yttrande, icke tillåtit

någon granskning av alla detaljer, hemställde styrelsen, att vid ett eventuellt

riksdagsbeslut möjligheten hölles öppen för mindre väsentliga ändringar i de

föreslagna bestämmelserna för banans övertagande.

Vidare förutsattes, att finansieringen av köpet så ordnades, att ökning därigenom

icke uppstode i statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital av

lånemedel samt att det belopp å 250,000 kronor, som motsvarade förutberörda

med statsförvärvet av Mora—Vänerns järnväg övertagna aktiepost i bolaget

och som nu funnes uppfört bland. statens järnvägars tillgångar i samband med

köpet, avskreves, i den mån det icke täcktes av vid bolagets likvidation uppkommande

överskott.

mentt chefen. Den Järnväg, vars förvärvande för statens räkning nu föreslås, har en banlängd

av 98 kilometer. Järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med

statens järnvägars, och dess byggnadssätt kommer att medgiva framförande

av statens järnvägars vagnar med 14 tons axeltryck och användning av ett

flertal av deras lokomotivtyper. Av bolagets styrelseberättelse för år 1926

inhämtas, att av banan 90 km. äro färdigterrasserade och nära 89 km. rälslagda

samt att flertalet husbyggnader under året påbörjats.

Att järnvägen Limedsforsen—Särna skulle efter färdigställandet komma att

trafikeras av statens järnvägar synes redan från början hava förutsatts. Då

banan utgör en naturlig fortsättning av statsbanelinjen Brintbodarne—Limedsforsen

och saknar förbindelse med annan enskild järnväg, torde detta ur ekonomisk

synpunkt jämväl vara det förmånligaste.

Men även om banan trafikeras genom statens järnvägars försorg, nödgas man

åtminstone under nuvarande konjunkturer räkna med att driften av banan kommer

att utvisa förlust. Någon förräntning eller amortering av det i banan nedlagda

lånekapitalet lärer sålunda icke inom överskådlig tid kunna påräknas.

Emellertid föreligga ändock vissa skäl för ett statsförvärv. Redan banans läge

gör ett införlivande med statens järnvägar naturligt. Det torde vidare vara uppenbart,

att en bana av så obetydlig längd och utan utsikter att erhålla livlig

trafik icke med fördel kan självständigt trafikeras. Då utvecklingen inom järnvägsväsendet

alltmer går i riktning mot sammanslutning av de mindre enskilda

järnvägarna för vinnande av bättre ekonomi, lärer staten svårligen kunna underlåta

att lämna sin medverkan i de fall, där inkorporering i statsbanenätet

utgör den enda utvägen att åstadkomma större förvaltningsenheter. Från allmän

synpunkt önskvärda äro givetvis de förbättringar i taxehänseende, som

med statens övertagande av banan skulle ernås för trafikanterna, något som är

ägnat att stimulera näringslivet inom banans trafikområde och därmed efter

hand öka trafiken. Det avgörande skälet är dock, att järnvägens övertagande

av staten endast kan vara en tidsfråga; allt tyder nämligen på att så förr eller

senare måste bliva fallet till följd av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser

till staten på grund av statslånet. Intet talar för att ett införlivande

av banan med statsbanenätet längre fram skulle bliva förmånligare; tvärtom

vinnes genom statens förvärvande av järnvägen omedelbart då densamma fär
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

7

cligställts den ytterligare fördelen, att någon för banans skötsel och trafikering

anställd personal icke behöver övertagas.

På grund av vad sålunda anförts och då de villkor, avtalsförslaget innehåller,

i stort sett synas godtagbara, anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande

järnväg nu förvärvas på de i avtalsförslaget angivna villkor med de mindre

jämkningar, som möjligen befinnas önskvärda. Yad särskilt angår den enligt

kontraktet utgående kontanta delen av köpeskillingen eller 342,666 kronor,

motsvarar detta belopp Vis av lånet ur bibanefonden, vilken del av lånet icke

skulle få lyftas, förrän järnvägen blivit färdigställd och avsynad samt inteckning

för lånet meddelats. Nyssnämnda belopp ävensom vad av bolaget i statskontoret

deponerats till säkerhet för koncessionsvillkorens fullgörande beräknas

åtgå för järnvägens färdigställande. Det lämpligaste sättet för köpeskillingens

gäldande synes vara, att för arbetenas fullföljande erforderlig del av

omförmälda belopp 342,666 kronor, när lagfart å järnvägen beviljats, till bolaget

utbetalas ur bibanefonden såsom ursprungligen varit avsett, varefter frågan

om den budgetmässiga regleringen av förhållandet till bibanefonden underställes

riksdagen.

Vad beträffar statens aktier i järnvägsbolaget, torde dessa vara så gott som

värdelösa. Efter det bolagets likvidation avslutats, lärer böra tagas i övervägande,

huruvida icke anslag av skattemedel bör beviljas för avskrivning av

förlusten å statens med lånemedel förvärvade aktier i bolaget.

Därest förvärv av järnvägen kommer till stånd, torde densamma, då någon

förvaltningsorganisation icke finnes att övertaga, böra helt införlivas med statens

järnvägar; dock synes det kapitalvärde, som efter förutgången utredning

finnes böra påföras statens järnvägar för ifrågavarande järnväg, böra bokföras

under särskild rubrik i statens järnvägars anläggningskonto.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Limedsforsen Sårna

järnvägsaktiebolag träffa avtal om inköp av den nämnda bolag

tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan omförmälda förslag till

köpeavtal.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Bilaga.

Kontrakt rörande försäljning av Limedsforsen—Sårna järnväg.

Under förutsättning för Kungl. Järnvägsstyrelsens del av Kungl. Maj:ts nådiga

stadfästelse och för Limedsforsen—Särna Järnvägsaktiebolags styrelses

del, att bolaget under år 1927 i den ordning § 91, mom. 4, aktiebolagslagen angiver

godkänner detsamma, hava sagda styrelser träffat nedannämnda avtal

och därom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärvande för Svenska Statens räkning av bolagets järnväg

mellan Limedsforsen och Särna.

§ 1.

Limedsforsen—Särna Järnvägsaktiebolag försäljer till svenska staten bolagets

under byggnad varande järnväg från Limedsforsen till Särna tillika jned

alla de i och för omförmälda järnväg gjorda anläggningar och uppförda byggnader.

I överlåtelsen ingår sålunda den i enlighet med fastställd plan utförda järnvägslinjen

med tillhörande, likaledes enligt den fastställda planen utlagda spår

vid stationer och hållplatser, allt till såväl över- som underbyggnad. Sålunda

ingå i överlåtelsen ej mindre bro- och trumbyggnader, utlagda syllar, skenor,

spårväxlar och vändskivor jämte stängsel, än även alla av bolaget uppförda,

för järnvägens drift avsedda hus, byggnader, signalerings- och andra inrättningar

samt fasta inventarier och slutligen alla till järnvägen hörande telegrafoch

telefonapparater med tillhörande ledningar.

I överlåtelsen ingå däremot icke de för järnvägsbyggnadens utförande uppförda

baracker och provisoriska byggnader eller för omförmälda ändamål anskaffade

och av bolaget såsom förrådsinventarier nu redovisade grusvagnar,

räls, sliprar och annan lös egendom, i den mån sådan egendom icke under byggnadsarbetenas

fortgång på ett stadigvarande sätt införlivas med järnvägsbyggnaden,

utan kommer övertagandet av sådan egendom att bliva beroende på särskild

överenskommelse.

§ 2.

I köpet ingår det område, som bolaget genom ett av Trävaruaktiebolaget Dalarne

den 18 december 1926 utfärdat gåvobrev förvärvat å Skrikheden och som

avser att bereda möjlighet att upptaga och upplägga virke ur Särnasjön. Området,

som i areal utgör 8 hektar 96 ar, är beläget å det hemskogsskifte Trävaruaktiebolaget

Dalarne genom hemmansklyvning fått sig tilldelat under beteckning

Pa1 för de 129,28 reducerade bandland bolaget äger under hemmanet No.

40 Litt. Pa inom Särnabyns skifteslag, Särna socken. De villkor, som i gåvobrevet

stadgats, skola av områdets nye ägare respekteras.

§ 3.

Bolaget förbinder sig att enligt fastställd plan fullfölja byggnadsarbetena å

bolagets järnväg, så att densamma senast den 1 januari 1928 kan efter veder
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 285-

9

börlig avsyning öppnas för allmän trafik, och förbinder sig bolaget vidare att

även efter nämnda dag utföra de kompletteringsarbeten, som kunna återstå, och

särskilt i den mån de för järnvägen erforderliga expropriationsåtgärder ännu

icke hunnit bringas till avslutning, fullfölja desamma och tillika ombesörja alla

de åtgärder i övrigt, som kunna erfordras för erhållande så skyndsamt som

möjligt av lagfart för bolaget å järnvägen.

§ 4.

Järnvägen tillträdes med äganderätt av svenska staten så snart lagfart å

järnvägen blivit av Stockholms rådhusrätt meddelad för bolaget.

Svenska staten äger däremot redan tidigare eller så snart järnvägsbyggnaden

i enlighet med bestämmelsen i nästföregående paragraf blivit färdigställd

och efter vederbörlig avsyning förklarats kunna öppnas för allmän trafik, sålunda

senast den 1 januari 1928, övertaga nyttjanderätten till järnvägen.

Äganderätten till det under § 2 överlåtna området å Skrikheden tillträdes

av svenska staten den 1 januari 1928.

§ 5.

Köpeskillingen för vad genom detta köpekontrakt överlåtits utgör fem miljoner

femhundraåttiotusentvåhundrafyrtionio (5,580,249) kronor 67 öre.

Köpeskillingen likvideras sålunda, att

1) bolaget befrias från skyldigheten att till statsverket återbe
tala

det ståtslån, å vilket bolaget i kapital hittills uppburit

i........rs-rn. .i.i.i. .. .r.-.i. .b-.i.-.i.i..... Kr. 4,797,334: —

och å vilket lån räntan beräknas per den

31 december 1927 utgöra............ Kr. 440,249: 67 5,237,583: 67

2) Staten utbetalar kontant till bolaget så snart bolaget styrkt,

att lagfart å järnvägen blivit för bolaget meddelad av Stockholms

Rådhusrätt, samt överlämnat köpebrev å järnvägen

jämte gravationsbevis, utvisande att järnvägen är grava
tionsfri

.............> ... -r.-.i. .btb. . .i.i. • • •. . Kr. 342,666:

Summa Kronor 5,580,249:67

§ 6.

I och med avslutandet av nu föreliggande kontrakt friskrives bolaget från

vidare skyldighet enligt det kontrakt, som den 25 oktober/16 november 1922

upprättats mellan Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen och bolaget, såvitt

skyldigheterna hänföra sig till förrättning och amortering av det för järnvägsanläggningen

erhållna statslånet, men skola kontraktets bestämmelser i

övrigt, vilka hänföra sig till järnvägsanläggningens utförande och fullbordande

samt kontroll å bolagets åligganden härvidlag, i tillämpliga delar lända till efterrättelse

intill dess lagfart å järnvägen blivit meddelad.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sand. 301 käft. (.Nr 335.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av den Limedsf or sen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnväge a1 i texten
  2. SU 1927:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsf s. 15 i texten