Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan in. in

1927-03-04 · 34 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 29 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:243, Angående försäljning av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

1

Nr 243.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan

in. in.; given Stockholms slott den 18 mars 1927.

Kung], Magt vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reqenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Lösen,

Hamrin, Almkvist, L vberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

Med skrivelse den 8 mars 1927 har vattenfallsstyrelsen underställt statsmakternas

prövning ett avtal mellan styrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget

angående dels försäljning av Skeensfallet i Bolmån jämte därtill

hörande fastigheter i Annerstads socken, av 3/84 mantal Brusarp i Nöttja

socken samt av Hjulsnäs- och Traherydsfallen i Lagan järnte därtill hörande

fastigheter i Hinneryds, Traheryds och Hamneda socknar, allt i Kronobergs

län, dels utarrendering till bolaget av Karseforsen och Laholmsfallet i Lagan

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 209 höft. (Nr 213.) coc ti 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

jämte därtill hörande fastigheter i Laholms och Ysby socknar av Hallands

län, dels och beviljande av lån till bolaget för sistnämnda falls utbyggande.

Berörda avtal torde få såsom bilaga A fogas vid protokollet.

Beträffande nu nämnda fall och fastigheter må till en början erinras om

följande:

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet (proposition nr 102)

medgav 1906 års riksdag, att Kungl. Maj:t finge intill ett sammanlagt belopp

av 5 miljoner kronor besluta om inköp av sådana, helt eller delvis i

enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste tiden kunde erfordras

för drift av statens järnvägar, varjämte riksdagen för ändamålet anvisade

ett belopp av högst 5 miljoner kronor.

Med medel från berörda anslag hava sedermera inköpts för kronans räkning

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari 1907 Karseforsen jämte

därtill hörande fastigheter för 1,285,000 kronor, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 16 mars 1908 Skeensfallet jämte tillhörande fastigheter för 250,000 kronor

samt på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj, den 3 juli och den 23

december 1908 Hjulsnäsfallet och delar av Traherydsfallen jämte tillhörande

fastigheter för 125,000 respektive 162,100 kronor. Därjämte hava för kronans

räkning jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1917 och den 28

oktober 1921 för 86,256 kronor 43 öre inlösts de i enskildas ägo varande

andelar i Karseforsens laxfisken samt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20

oktober 1922 för 9,000 kronor förvärvats viss dämningsrättighet mellan Karseforsen

och Laholmsfallet i Lagan.

Från domänstyrelsens till vattenfallsstyrelsens förvaltning hava överflyttats

följande kronan tillhöriga vattenfall och fastigheter, nämligen jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 30 juli 1909 Laholmsfallet med tillhörande områden

av Laholms kungsladugård och Laholms laxfiske, enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 23 juni 1910 3/ot mantal Brusarp nr 1 samt jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 11 mars 1927 det kronoparken Fägerliult i Hinneryds socken

tillhöriga vattenområdet i Lagan jämte utmål.

Ifrågavarande vattenfalls storlek och kapacitet framgå av nedan angivna

från vattenfallsstyrelsen lämnade uppgifter:

Vattenfall

Fallhöjd

9 månaders vatten- mängd

Lågvattenmängd

före sjöarna Furens

och Flårens reglering

Lågvattenmängd

eftor sjöarna furens

och flårens reglering

m.

sm3

turbinhkr.

sm3

turbinhkr.

sm3

turbinhkr.

Laholmsfallet...............

6.c

46

3,036

21.8

1,439

27.8

1,835

Karseforsen. ...............

25

45

11,250

21.7

5,425

27.7

6,925

Hjulsnäs- och Traheryds- fallen:

2,326

a) Kronans andel......

9.25

37

3,422

18

1,665

25.15

b) Sydsvenska Kraft-

18

1,260

25.15

1,760

aktiebolagets andel

7

37

2,590

Skeensfallet.................

9.2

10.8

993

6.3

580

6.3

580

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243. 3

Vattenfallsstyrelsen anför i sin skrivelse den 8 mars 1927 beträffande berörda

vattenfall och fastigheter till en början följande:

»Av de sålunda^ uppräknade vattenfallen och fastigheterna har kronan

under de gångna åren kunnat draga endast ringa inkomst. Sålunda har

fisket ävensom vissa strandområden varit utarrenderade, varjämte genom

kontrakt den 4—5 oktober 1918 staden Laholm tillförsäkrats nyttjanderätt

till en del av Laholmsfallet för anläggande av ett mindre elektricitetsverk.

Styrelsen har dock i kontraktet förbehållit sig rätt att uppsäga avtalet, under

förbehåll att styrelsen på annat sätt tillhandahölle staden elektrisk energi

till självkostnadspris vid dess verk. På styrelsens initiativ hava fördenskull

underhandlingar inletts mellan staden och kraftbolaget angående energileverans,

och dessa underhandlingar hava enligt till styrelsen lämnat meddelande

lett till en uppgörelse, som kunnat av båda parterna preliminärt

antagas.

Emellertid maste det betraktas såsom ett viktigt önskemål, att ifrågavarande,

val belägna vattenkraft icke måtte ligga outnyttjad i avvaktan på dess

användning för statens järnvägars behov. Under de'' år, som förflutit, sedan

ifrågavarande vattenfall inköptes av staten, har det fördenskull vid flera tillfällen

diskuterats mellan Sydsvenska kraftaktiebolaget och vattenfallsstyrelsen,

huruvida kraftbolaget kunde inköpa eller på annat sätt disponera över

statens vattenkraft^ i Lagan. Dylika överläggningar ägde rum, bland annat,

aren 1917 1918, då vattenfallsstyrelsen med kraftbolaget träffade avtal angående

vattenhushållningen vid Skogaby och Karseforsen i Lagan, ett avtal,

som godkändes av 1918 års riksdag.

Vill 1919 års riksdag väckte skånska och halländska riksdagsmän motioner,

nr 15 i första kammaren och nr 101 i andra kammaren, om tillstånd

för kraftbolaget att inköpa eller arrendera vissa statens vattenfall i Lagan.

Förutsättningarna voro emellertid da sådana, att vattenfallsstyrelsen såg si"

tvungen att avstyrka motionerna, vilka därpå blevo av riksdagen avslagna.»

Styrelsen framhåller, att sedan dess emellertid inträtt en del väsentliga

förändringar, alla av den beskaffenhet, att de underlättade det i ovanberörda

motioner framförda önskemålet. Härom anför styrelsen:

®Till eu början ma då anföras, att det ar 1919 räknades med en avsevärt

större kraftförbrukning för statens järnvägar än nu. Dels antogs trafiken

bliva större än man nu förväntar, dels vågade man icke räkna med en så

jämn krafttutagning, som man nu med stöd av erfarenheterna från västra

stambanan anser sig kunna förutsätta. Till följd därav ansågs år 1919 all

statens kraft . i Lagans vattensystem vara inom överskådlig tid erforderlig

för elektrifiering av södra Sveriges stambanor, vadan det ansågs olämpligt,

att staten sålde någon del av denna vattenkraft. Med nuvarande uppfattning

är däremot statens_ tillgång på vattenkraft så riklig, att staten utan

olägenhet kan avhända sig en del av densamma. Därnäst må nämnas, att

kraftbolaget vid överläggningar före år 1919 låtit vattenfallsstyrelsen förstå,

att ett avtal om arrendering av statens vattenfall i Lagan enligt bolagets

mening borde kombineras med rätt för bolaget att vid arrendets upphörande

erhålla kraftleverans ifrån andra statens kraftanläggningar (Trollhättan m. fl.).

Eljest skulle de konsumenter, som av bolaget försåges med kraft ifrån de

arrenderade vattenfallen, riskera att bliva ställda utan elektrisk energi i fortsättningen.

Naturligtvis skulle ett dylikt villkor varit i hög grad betungande

för staten. Läget är numera ett helt annat. Kraftbolaget har genom

förvärv av Hemsjö och Finsjö kraftaktiebolags vattenfall erhållit relativt

riklig tillgång på kraft och behöver icke kombinera ett arrende med ovan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

angivna villkor. När arrende eller köp av statens vattenfall nu från bolagets

sida ifrågasattes, torde orsaken närmast vara deri, att bolaget önskar

att i första hand nyttiggöra vattenkraften i Lagan, där bolaget redan äger

betydande såväl bebyggda som outbyggda vattenfall och där bolaget, därest

större delen av Lagans fallhöjd samlas i dess hand, äger möjlighet att ordna

vattenhushållningen i älven efter enhetliga och ekonomiskt fördelaktiga linjer.

Bolaget har vidare numera möjlighet att, i den mån kraften från statens

vattenfall behöver tagas i anspråk för järnvägsdriften, från andra bolaget

tillhöriga vattenfall lämna den behövliga ersättningskraften.

Vid behandling av de förändringar, som sedan år 1919 försiggått, må till

sist erinras, att statens järnvägar från och med år 1923 börjat tillämpa ett

nytt system för krafttillförseln till statsbanorna. Tidigare ansåg järnvägsstyrelsen,

att kraften till järnvägarna skulle liksom för banan Svartön—-Riksgränsen

alstras centralt i form av enfasström samt fördelas medelst särskilda

enfasi°''a kraftledningar till de vid stambanorna belägna stationer, som mata

kontaktledningarna. Det ansågs därför nödvändigt eller åtminstone ur ekonomisk

synpunkt avgjort lämpligast, att kraften till statens järnvägar i Sydsverige

skulle alstras i form av enfasig 10 2/3-periodig växelström i statens

kraftanläggningar vid Lagan. Som emellertid Sydsvenska kraftaktiebolaget

för sin distribution använder trefasig 50-periodig växelström, måste man vid

utarrendering till bolaget av statens vattenfall räkna med att stationerna

först skulle monteras för 50-periodig trefasström och sedermera vid eu blivande

järnvägselektrifiering ändras om för 16 2/3-periodig enfasström, varvid

hela den förutvarande elektriska utrustningen skulle behöva slopas. Detta

verkade ytterst försvårande på fallens utnyttjande till allmän distribution i

kraftbolagets händer, i all synnerhet som man vid slutet av världskriget och

närmast därefter, med hänsyn till de rådande höga kolprisen, räknade med

en nära förestående elektrifiering av samtliga statsbanor. På förslag av 1920

års järnvägselektrifieringskommitté har emellertid järnvägsstyrelsen numera

beslutat att uttaga den elektriska strömmen för järnvägarna från ledningsnätet

för den allmänna distributionen och att omforma den sålunda erhållna

50-periodiga trefasströmmen till 16 2/3;periodig enfasström i de stationer,

från vilka kontaktledningarna matas. Även de stationer, från vilka järnvägskraften

skall levereras, kunna därför utföras för 50-periodig trefasström.»

Vattenfallsstyrelsen övergår härefter till att redogöra för de förhandlingar,

som under de senaste åren förts mellan styrelsen och kraftbolaget, samt

för huvuddragen i ovan omförmälda, såsom resultat av dessa förhandlingar

upprättade avtal, och anför styrelsen i sådant avseende följande:

»Frågan om nyttiggörandet av statens vattenfall i Lagan har aktualiserats

i och med att kraftbolagets senaste vattenkraftanläggning vid Skogaby blivitfärdig

och börjat fullbelastas. Utbyggandet av nya vattenfall har därigenom

kommit på dagordningen. Bolaget har till en början närmast haft för avsikt

att utbygga sina egna andelar i Tralierydfallen. Emedan även staten

äger betydande andelar i dessa vattenfall och dessa andelar lämpligen böra

utnyttjas tillsammans med bolagets i en gemensam anläggning, begärde bolaget,

att staten skulle till bolaget överlåta sina andelar i denna fallsträcka.

Eftersom emellertid intet hinder längre mötte att för den allmänna kraftdistributionen

utnyttja även den statens vattenkraft, som är avsedd att sedermera

tagas i anspråk för järn vägselektrifieringen, ansåg vattenfallsstyrelsen

det mera rationellt att omedelbart lösa hela frågan om tillgodogörandet av

vattenkraften i Lagan. Från vattenfallsstyrelsen föreslogs därför i detta läge

av frågan, att en allmän uppgörelse skulle träffas mellan staten och kraftbolaget

på basis av följande riktlinjer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

KungI. Maj-.ts proposition nr 243.

Staten skulle medgiva, att dess vattenfall vid Hjulsnäs och Traheryd tillsammans

med bolagets fallandelar inbyggdes i en stor gemensam anläggning.

Staten skulle mot skälig ersättning utarrendera sina vattenfall i Lagans

vattensystem intill den tidpunkt, då de erfordrades för järnvägsdriften.

Staten skulle till kraftbolaget tills vidare överlåta handhavandet av vattenhushållningen

i Lagans vattensystem, dock under tillgodoseende av statens

intressen.

Under de därefter bedrivna förhandlingarna hava dessa riktlinjer visserligen

i en del hänseenden blivit frångångna. Men själva grundtankarna hava

dock oförändrade bibehållits, nämligen att kraftbolaget skulle, så långt möjligt

var, få nyttiggöra kronans vattenkraft, under det att statens järnvägars

kraftbehov jämväl skulle på betryggande sätt tillgodoses.

Bolaget har hävdat den ståndpunkten, att statens andelar i Hjulsnäs- och

Traherydfallen borde med äganderätt överlåtas till bolaget, med hänsyn till

att bolaget enligt sin uppfattning redan hade majoriteten i denna fallsträcka.

Vattenfallsstyrelsen har accepterat detta förslag under villkor, att i köpet

medtoges även Skeenfallet, vilket efter överlåtandet av Traherydfallen icke

längre skulle med fördel kunna utnyttjas av staten. På bolagets begäran

har slutligen i försäljningen medtagits ett obetydligt strömfall, som staten

äger vid Brusarp i Bolmån (fallhöjd c:a 0.7 8 meter enkel strand) och som

är av föga värde för kronan. Köpeskillingen för samtliga försålda fall har

satts till 1,300,000 kronor, vilket belopp motsvarar statens inköpskostnad

jämte därå upplupen ränta på ränta sedan tiden för inköpet samt därjämte

skälig ersättning för de fallandelar, vilka sedan gammalt tillhört kronan.

Till en början förutsattes vid förhandlingarna, att kraft skulle vid framtida

behov levereras från de försålda fallen till statens järnvägar, men denna

leveransskyldighet har sedermera på bolagets begäran slopats. Det har nämligen

befunnits, att statens järnvägar erhålla kraft till lägsta pris från Karseforsen—Laliolmsfallen

samt att någon kraft från Traheryd- och Skeenfallen

icke under överskådlig framtid erfordras.

I detta sammanhang må bemärkas, att i den för kraftbolaget gällande bolagsordning

finnes till skydd mot utländska intressen inryckt sådant förbehåll,

som omförmäles i 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom.

Karseforsen—Laliolmsfallen, vilka äro de bäst belägna och värdefullaste

av kronans fall i Lagan, skulle däremot enligt avtalet icke försäljas, utan

upplåtas till nyttjande mot dels en årlig arrendeavgift, dels skyldighet för

kraftbolaget att, när helst statens järnvägar så påfordrade, dock tidigast den

1 januari 1933, leverera kraft till elektrifieringen av de sydsvenska statsjärnvägarna.

Denna skyldighet gäller uttryckligen, även om Karseforsen—

Laliolmsfallen då icke skulle vara bebyggda, men begränsas till sin omfattning

av krafttillgången i dessa fall. Kraftpriset skall beräknas efter bolagets

självkostnader.

Den årliga arrendesumman, 173,500 kronor, som skall utgå redan från

och med den 1 juli 1927, motsvarar 5 % ränta å statens inköpskostnad för

Karseforsen jämte därå upplupen ränta på ränta sedan tiden för inköpet

ävensom skalig ersättning för de staten sedan gammalt tillhöriga Laholmsfallen

samt för staten tillhörigt fiske.

I kontraktet hava intagits detaljerade bestämmelser om huru bolagets

självkostnader skola beräknas. Det angives, vilka kostnader, som skola inräknas

i det kapital, varå ränta skall debiteras, och i vad mån vissa omkostnader

få tilläggas detta kapital. Vidare lämnas anvisning rörande den

räntefot, som skall tillämpas, samt rörande årliga avsättningar till ett värdeminskningskonto,

som motsvarar avskrivning av anläggningarna i mån av

deras normala förslitning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

I avtalet stipuleras vidare rätt men också skyldighet för staten att vid

arrendetidens slut inlösa de anläggningar, som av bolaget utföras i de arrenderade

fallen. Inlösensumman har bestämts till bolagets självkostnad med

avdrag för de belopp, som vid inlösentillfället finnas påförda värdeminskningskontot.

Det må här framhållas, att ingendera kontrahenten haft anledning

att påyrka vare sig särskilt stora eller särskilt små avsättningar till

värdeminskningskontot. För små avsättningar skulle nämligen leda till för

hög inlösensumma, när vattenkraftanläggningarna en gång skola inlösas av

staten, under det att, om avsättningarna å andra sidan tillmätas för rikligt,

kraftavgifterna för statens järnvägar under arrendetiden bliva för höga.

Utgående därifrån att statens järnvägar behöva under vattenbrist, för vissa

toppbelastningar, vid fel i vattenkraftanläggningarna och dylikt använda kompletterande

ångkraft, har vattenfallsstyrelsen försökt att redan nu tillförsäkra

statens järnvägar sådan kompletteringskraft till bolagets självkostnadspris

ifrån bolagets anläggningar, där denna kraft troligen kan alstras billigare

än i en statens järnvägar tillhörig reservcentral. Vattenfallsstyrelsen har

vidare försökt erhålla avtal med bolaget om överföring av kraft över bolagets

ledningsnät och till dess självkostnadspris från Karseforsen-Laholmsfallen

till de punkter, där statens järnvägar önska uttaga kraften, nämligen

Alvesta, Hässleholm, Lund och Bostad. Bolaget har förklarat sig villigt

att, i den mån bolaget finner det möjligt, leverera nämnda ångkraft ävensom

att överföra den för järnvägarna erforderliga kraften över sina ledningar.

Men obligatorisk skyldighet i dessa hänseenden har bolaget icke velat ikläda

sig. Med all sannolikhet torde emellertid det åsyftade samarbetet i dessa

avseenden komma till stånd även utan en på förhand stipulerad, oavvislig

skyldighet. Vad beträffar kraftöverföringsanläggningarna, så torde det nämligen

vara till samma fördel för bolaget som för statens järnvägar, att ett

gemensamt ledningsnät användes, ty därigenom minskas överföringskostnaderna

för båda. Vad angår leverans av kompletterande ångkraft, så är avtalet

så avfattat, att bolaget, i händelse det vägrar att leverera sådan ångkraft,

som statens järnvägar finna vara erforderlig, får i viss mån utan ersättning

påtaga sig olägenheten av vissa spetsar i järnvägens kraftuttagning.

Slutligen är i kontraktet arrendetidens längd beroende av i vad mån

kraftbolaget tillmötesgår statens järnvägars önskemål beträffande både leverans

av ångkraft och överföring av kraft. Kraftbolaget har från början påyrkat,

att arrendetiden skulle bestämmas till 55 år. I kontraktet har vattenfallsstyrelsen

medgivit en arrendetid av minst 40 år, med rätt för kraftbolaget

att få denna arrendetid förlängd till 55 år, därest frågan om ångkraf t

och kraftöverföring av kraftbolaget ordnats på ett för statens järnvägar tillfredsställande

sätt. Enär bolaget sätter stort värde på den längre arrendetiden,

torde bolaget sörja för att dessa frågor bliva ordnade till statens järnvägars

belåtenhet.

I kontraktet stadgas uttryckligen, att kraftbolagets skyldighet att leverera

kraft till staten skall vara begränsad till statens järnvägars behov inom

banområdena i södra Sverige. Kraftbolaget kan nämligen icke åtaga sig

varken leverans av kraft till statens järnvägar utanför banområdena eller

till andra statsinstitutioner utan att riskera konflikt med bestämmelserna i

sådana avtal, som kraftbolaget redan avslutat med sina underleverantörer

av kraft.»

Beträffande detaljerna i överenskommelsen anför styrelsen följande:

»Nyttjanderättsupplåtelsen av Karseforsen—Laholmsfallen har icke i allo

kunnat utformas enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts

för upplåtelser genom vattenfallsstyrelsen. Detta sammanhänger givet
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Maj:ts proposition nr 243.

vis med dess speciella art. Även denna nyttjanderättsupplåtelse får följaktligen

underställas Kung! Maj:t och riksdagen. Redan i början av underhandlingarna

blev det klart, att kraftbolaget icke var villigt att mottaga upplåtelse

på förenämnda grunder. Särskilt påyrkade kraftbolaget den bestämmelsen

att vid nyttjanderättstidens slut under alla förhållanden erhålla lösen

icke blott för maskinerna, utan även för vattenverksbyggnaderna. Detta krav

har vattenfallsstyrelsen ansett sig kunna tillmötesgå med den inskränkningen,

att — som ovan antytts — löseskillingen blir bestämd till samma belopp

som anläggningskostnaden, dock med lämplig avskrivning. Såsom framgår

av bilaga 6 till kontraktet, kommer en ganska betydande del av de egentliga

vattenverksbyggnaderna att under nyttjanderattstiden amorteras. Det

finnes enligt styrelsens mening så mycket mindre skäl att intaga en annan

ståndpunkt, som dels den tid, varunder förlängd upplåtelse kan meddelas

kraftbolaget, begränsats till tioårsperioder i stället för — enligt vattenfallsstyrelsens

upplåtelsegrunder — trettio år, dels ock Kungl. Maj:t i förordningen

den 11 juni 1915 angående grunder för upplåtelse av de s. k. processfallen

gått in för en sådan utväg. I denna författning tillförbands nämligen

kronan att jämväl vid utgången av den tid, för vilken nyttjanderättshavaren

må erhålla förnyad upplåtelse, gälda lösen för byggnader m. m.

I fråga om säkerhet för fullgörande av avtalets bestämmelser har vattenfallsstyrelsen

ansett sig böra stadga påföljden av nyttjanderättens förlust,

om kraftbolaget på ett otillfredsställande sätt fullgör sina förpliktelser i

fråga om kraftleverans till statens järnvägar, detta i nära överensstämmelse

med § 19 i upplåtelsegrunderna för kronans vattenfall. Någon annan säkerhet

för fullgörande av nyttjanderättsvillkoren i övrigt har däremot kraftbolaget

icke velat lämna och styrelsen icke heller ansett oavvisligen nödvändig.

Vad särskilt angår betalande av nyttjanderättsavgiften, vill sålunda vattenfallsstyrelsen

erinra därom, att kronan enligt kap. 17 § 6 handelsbalken

äger förmånsrätt framför meddelade inteckningar i eventuellt upplåten vattenfallsrätt

för avgäld, som förfallit högst ett år före skedd utmätning eller påbörjad

konkurs. Under alla förhållanden kan givetvis kraftstationen, vilken

såsom tillhörig kraftbolaget, fastän liggande på kronans mark, är lös egendom,

utmätas för gäldande av förfallen nyttjanderättsavgift. Någon förhandssäkerhet

i stationen kan däremot — om ej vattenfallsrätt tillkommer — icke

vinnas genom någon form av pantsättning. Emellertid vill vattenfallsstyrelsen

erinra om att kraftbolaget i sina övriga vattenkraft- och ångstationer,

ledningar och annan egendom har högst betydande tillgångar ävensom att

kraftbolaget, som bland sina aktieägare räknar fem större svenska städer,

har dessa städers borgen till säkerhet för sina obligationslån. Under sådana

förhållanden torde tillräcklig trygghet finnas för att bolaget fullgör sina kontraktsenliga

skyldigheter.

Kraftbolaget har icke åtagit sig att inom viss tid hava påbörjat och färdigställt

det nya kraftverket vid Karseforsen—Laliolmsfallen, beroende på att

planerna för utbyggnaden ännu icke tagit fastare gestalt. Någon risk för

att denna utbyggnad skall fördröjas under alltför oskäligt lång tid föreligger

dock icke, ty kraftbolaget har å andra sidan förbundit sig att redan från

och med den 1 juli 1927 betala full arrendeavgift för fallen, vadan det icke

kan vara med god ekonomi förenligt att under längre tid hava fallen outbyggda.

Därjämte får kraftbolaget enligt § 27 i avtalet icke påföra på det

kapital, varå de blivande kraftavgifterna för statens järnvägar beräknas,

arrendeavgifterna för fallen under längre tid än till den 1 januari 1933.

Kraftbolaget har vidare förbehållit sig rätt att, om det så önskar, erhålla

statslån till ett belopp av 5 1/2 miljoner till anläggningens utförande. Det

är ovisst, huruvida kraftbolaget kommer att taga detta lån i anspråk. Kraft
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

8 Kungi. Maj:ts proposition nr 243.

bolaget kan nämligen vid tiden för utbyggnaden möjligen erhålla ett obligationslån

mot borgen av de städer, som äro delägare i kraftbolaget, och det

kan ju visa sig, att ett dylikt lån kan erhållas på villkor, som äro minst

lika billiga som vad kontraktet angiver. I så fall torde kraftbolaget icke

komma att påfordra den upplåtelse under vattenfallsrätt, vartill bolaget enligt

§ 9 mom. 2 är berättigat.»

Styrelsen meddelar vidare, att då den kronan tillkommande kraftleveransen

från Karseforsen och Laliolmsfallet vore avsedd för statens järnvägar,

styrelsen fört underhandlingarna med kraftbolaget i samråd med järnvägsstyrelsen

samt att denna styrelse förklarat sig icke hava något att erinra

mot det nu föreliggande avtalet.

Vidkommande användningen av köpeskillingen, 1,300,000 kronor, för de

försålda vattenfallen anför styrelsen slutligen:

»Styrelsen hemställer, att dessa medel efter vederbörlig avskrivning å de

inköpta fallens konto få efter Kungl. Maj:ts beprövande tagas i anspråk för

inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den

mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut. För detta ändamål har riksdagen tidigare under

åren 1918 — 1923 anvisat tillhopa 15,200,000 kronor, varav för närvarande

endast cirka 500,000 kronor återstå odisponerade. Inom de vattenfallskomplex,

som kronan under dessa år inköpt i nedre Norrland, finnas exempelvis

ännu vissa andelar i enskild ägo, vilkas förvärvande skulle, därest gynnsamma

tillfällen erbjuda sig, erbjuda stora fördelar för kronan, som därigenom

kunde såväl förstärka sitt vattenrättsinnehav som ock undvika tidsödande

och dyrbara rättegångar i framtiden.»

På grund av vad sålunda anförts hemställer vattenfallsstyrelsen, att Kung],

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels godkänna ifrågavarande avtal, dels medgiva,

att de under vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning under titel diverse

fastigheter bokförda tillgångar måtte på förslag av styrelsen efter Kungl.

Maj:ts beprövande nedskrivas med 1,300,000 kronor, dels ock medgiva, att

köpeskillingen för de försålda fallen, 1,300,000 kronor, måtte efter inleverering

till riksgäldskontoret få användas för inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för

ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke kunna utan

synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, att disponeras

efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har ur de synpunkter, från vilka länsstyrelsen

kunnat granska här föreliggande fråga, icke funnit anledning till erinran

mot förslaget.

Länsstyrelsen i Hallands län, som yttrat sig allenast beträffande utarrenderingsförslaget,

har funnit den ifrågasatta anordningen med kraftens utarrendering

särdeles lämplig. I fråga om det träffade avtalet har länsstyrelsen

funnit bestämmelserna i detsamma väl avvägda och tydligt avfattade

samt ägnade att kunna från det allmännas sida godkännas; endast i vissa

avseenden har länsstyrelsen gjort några erinringar.

Riksräkenskapsverket har anfört bland annat följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

!1

Föreliggande avtal innebure, bland annat, att till Sydsvenska kraftaktiebolaget

försåldes vattenfallen i Hjulsnäs, Traberyd, Skeeu, Brusarp och Fägerliult

för ett sammanlagt pris av 1,300,000 kronor. Av nedanstående sammanställning,

vars uppgifter vore liämtade från en inom vattenfallsstyrelsen upprättad

promemoria, framginge fallens bokförda värde respektive beräknade

kapitalkostnad.

Bokfört värde Beräknad kapital31/i2

1925 kostnad V? 1927

Hjulsnäs ................................... 126,500

Traberyd...................................... 161,425

Skeen............................................. 249,200

Brusarp....................................... 1

Fägerliult....................................... —

Vattenfallsstyrelsens omkostnader —

278.000

357.000

557.000

10,000

75.000

15.000

Därest det överhuvud taget skulle prövas lämpligt, att kronan, på sätt i

avtalet förutsattes, avhände sig äganderätten till ifrågavarande vattenfall,

borde enligt riksräkenskapsverkets mening den köpeskilling, som härvid inflöte,

tillföras budgeten.

Av det ovanstående framginge, att för de av förevarande vattenfall, för

vilkas förvärvande anlitats lånemedel, det bokförda värdet uppginge till

537,125 kronor. Vid sådant förhållande borde sagda belopp, därest försäljningen

komme till stånd, i riksstaten upptagas såsom återbetalningar under

rubriken »Fasta lånemedel». Återstoden av köpeskillingen eller 762,875

kronor borde lämpligen uppföras under rubriken »I anspråk tagna kapitaltillgångar».

Med anledning av vattenfallsstyrelsens hemställan, att köpeskillingen för

de försålda fallen i sin helhet måtte få användas till inköp av andra vattenfall

och fastigheter, erinrade riksräkenskapsverket, att senast i riksstaten för

budgetåret 1923/24 anvisats för statens vattenfallsverk ett reservationsanslag

till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar

(Ufk 1 D 8). Enligt riksgäldskontorets kassarapporter hade förefunnits å

sagda anslag en hos kontoret innestående behållning av 721,265 kronor 48

öre vid utgången av januari 1927. Såsom av budgetredovisningen för 1925 26

framginge kvarstode dessutom en behållning av 912 kronor 5 öre å äldre

anslag, som anvisats för »Inköp av vattenfall för elektrisk drift å statens

järnvägar».

Då köpeskillingen för vattenfallen enligt riksräkenskapsverkets mening

borde upptagas till redovisning i riksstaten, följde härav att, därest i samband

med försäljningen medel ansåges böra anvisas för inköp av andra vattenfall,

dessa medel borde beredas genom kapitalökningsanslag.

Vattenfallsstyrelsen hade vidare hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att de under vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning

under titel diverse fastigheter bokförda tillgångarna måtte på förslag av

vattenfallsstyrelsen efter Kungl. Maj:ts beprövande nedskrivas med 1,300,000

kronor. Riksräkenskapsverket hölle före, att det med hänsyn bland annat

till de värden, vartill fallen för närvarande vore bokförda i vattenfallsstyrelsens

räkenskaper, borde bliva beroende på den utredning, som styrelsen

sedermera komme att framlägga, till vilket belopp nedskrivning av styrelsens

fastigheter finge äga rum.

De kronan tillhöriga vattenfallen i Lagans flodområde hava huvudsakligen Dopartenientsvarit

avsedda att i mån av behov lämna kraft för elektrisk drift å statens chefeu''

järnvägar i södra Sverige. I denna fråga framhöll dock departementschefen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

i ovanberörda proposition nr 102 till 1906 års riksdag, att även om det

skulle visa sig, att den drivkraft, som liämtades ur vattenfallen, ej skulle

kunna lämpligen användas för ett ekonomiskt och i övrigt fördelaktigt drivande

av tågen å statens järnvägar i den omfattning, som i propositionen

förutsattes, någon risk icke kunde vara förenad med ifrågasatta förvärv av

enskilda tillhörande vattenfall. Det borde nämligen icke möta någon svårighet

att, om staten så funne lämpligt, realisera de inköpta vattenfallen på

sådana villkor, att den utgift, som deras inköp betingat, bleve till fullo uppvägd.

Skulle staten, i stället för att sälja flera eller färre av de för eventuell

elektrisk statsbanedrift inköpta vattenfall, som icke komme att härför

användas, vilja göra de i dessa fall nedlagda medel fruktbärande genom

fallfens upplåtande för viss tid åt enskilda eller genom anläggande av kraftstationer

och levererande av elektrisk energi från dessa till andra industriella

ändamål än järnbanedrift, syntes staten säkerligen erhålla god avkastning

å dessa medel.

Då någon elektrifiering av statens järnvägar i södra Sverige hittills icke

kommit till stånd, hava ifrågavarande kronans vattenfall i Lagans flodområde

icke av staten utbyggts. Fråga har emellertid uppstått att söka utnyttja

denna avsevärda vattenkraft, till dess den behöver tagas i anspråk för

sitt ursprungligen avsedda ändamål. Denna fråga har blivit aktuell därigenom,

att Sydsvenska kraftaktiebolaget, som äger vissa delar av Traherydsfallen,

för tillgodoseende av det ökade kraftbehovet inom sitt distributionsområde

önskat erhålla dispositionsrätt över kronan tillhöriga delar av nämnda

vattenfall för att kunna tillgodogöra sig detta fallkomplex i en anläggning.

Med hänsyn till de erfarenheter, som vunnits vid elektrifiering av linjen

Stockholm—Göteborg, kan man numera beräkna, att endast en del av statens

vattenkraft i Lagan erfordras för tillgodoseende av behovet av elektrisk

kraft för statens järnvägar i södra Sverige för en avsevärd tid framåt. Då kraft

till statens järnvägar skulle kunna levereras till fördelaktigaste pris från

Karseforsen och Laliolinsfallet, skulle de övriga vattenfallen kunna användas

för andra ändamål än järnvägsdrift. Men även Karseforsen och Laholmsfallet

skulle lämpligen kunna disponeras för den allmänna kraftdistributionen

i avvaktan på järn vägselektrifieringen i dessa delar av landet.

Det skulle kunna ifrågasättas, att staten i sådant syfte själv utbyggde

dessa vattenfall, särskilt som vissa av dem, nämligen Karseforsen och

Laholmsfallet, ställa sig synnerligen gynnsamma ur utbyggnadssynpunkt.

Emellertid måste kraften från dessa vattenfall tills vidare, intill dess järnvägselektrifieringen

i Sydsverige genomföres, komma att utnyttjas uteslutande

för allmän distribution. Det torde då knappast vara nationalekonomiskt

riktigt att nu börja en statens kraftdistribution i södra Sverige, där Sydsvenska

kraftaktiebolaget redan i huvudsak ombesörjer kraftdistributionen

och har ett utgrenat fördelningsnät. För sådant ändamål skulle erfordras

utbyggande av särskilda ledningar parallellt med eller ingripande i bolagets.

En sådan lösning skulle medföra, att betydande belopp i lednings- och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

administrationskostnader utan nytta bortkastades, varjämte en osund och

förlustbringande konkurrens mellan de båda kraftdistributionsföretagen kunde

befaras. Att överföra kraften'' från Lagan norrut till vattenfallsstyrelsens

distributionsområden låter visserligen sig göra, men detta synes ur nationalekonomisk

synpunkt olämpligt, då behov av kraften förefinnes närmare kraftkällan

och kraftbehovet längre norrut kan tillgodoses av vattenfallsstyrelsens

redan färdiga anläggningar.

Under sådana förhållanden och då det ur såväl enskild som allmän synpunkt

är synnerligen angeläget, att kronans betydande vattenkraft i Lagan

snarast möjligt kommer till nyttig användning, synes mig utnyttjandet av

vattenfallen i Lagan för närvarande bäst kunna ordnas därigenom, att, på

sätt vattenfallsstyrelsen hemställt, skötseln och driften av samtliga där utbyggda

och planerade kraftstationer omhänderhavas av ett enda företag.

Angående det föreslagna överlåtandet av äganderätten till Skeens-, HjulsnäsTraherydsfallen

är att märka, att det anses tveksamt, huruvida icke bolaget

skulle kunna enligt vattenlagens föreskrifter tillgodogöra sig även kronans

andelar i Hjulsnäs- och Traherydsfallen, att Skeensfallet i sådan händelse

måste anses vara av ringa värde för kronan, att dessa fall icke, såvitt nu

kan bedömas, äro erforderliga för järn vägselektrifieringen samt att de av

bolaget erbjudna köpeskillingarna måste anses tillfredsställande. Då vidare

avtalet angående Karseforsens och Laholmsfallets utnyttjande medför, att

kronan utan att frånhända sig äganderätten till dessa och utan att behöva

avvakta tidpunkten för elektrifierandet av statsbanorna i södra Sverige erhåller

nöjaktig avkastning av fallen, så anser jag mig kunna förorda, att förevarande

förslag nu bringas till genomförande.

Yad beträffar det mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget

upprättade avtalet, avviker detsamma, i vad det avser utarrendering

av Karseforsen och Laholm sfallet, i åtskilliga avseenden från gällande grunder

för förvaltningen av kronans till enskilda upplåtna vattenfall. Särskilt är

detta förhållandet beträffande upplåtelsetiden, återställandet av fallen till

kronan efter nämnda tids slut samt säkerheten för upplåtelsevillkorens fullgörande.

Det är uppenbart, att berörda grunder .i ett så egenartat fall som

det förevarande näppeligen kunna i sin helhet tillämpas. På sätt § 9 i avtalet

närmare utvisar innebär avtalet till en början upplåtelse av arrenderätt

till de i samma paragraf angivna fastigheter jämte därtill hörande grund och

vatten i Lagan, men skall denna arrenderätt, efter det viss lantmäteriförrättning

ägt rum, beträffande de vattenområden och fastigheter, som tagas i

anspråk för kraftverksanläggningen, övergå till vattenfallsrätt. De föreslagna

bestämmelserna rörande ifrågavarande upplåtelse synas emellertid vara av

beskaffenhet att för statens del kunna godtagas. I fråga om upplåtelsetiden,

vilken efter de första 55 åren kan automatiskt förlängas med 10 år i sänder,

bör givetvis tillses, att densamma icke på detta sätt utsträckes längre än

till de 95 år, vartill enligt ovanberörda grunder den sammanlagda upplåtelsetiden

högst må uppgå. Bestämmelserna om lösen av byggnader m. m. vid

nyttjanderättstidens slut synas skäliga. Beträffande fullgörandet av bolagets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

skyldigheter enligt avtalet har särskild säkerhet härför icke kunnat erhållas.

Med hänsyn till att bolagets aktieägare huvudsakligen äro kommuner och i

betraktande av vad vattenfallsstyrelsen i detta hänseende i övrigt anfört torde

dock icke böra befaras, att bolagets åligganden icke skulle komma att fullgöras.

Länsstyrelsen i Hallands län har beträffande de av vattenfallsstyrelsen

omförmälda underhandlingarna mellan bolaget och Laholms stad angående

kraftleverans till staden framhållit önskvärdheten av att staden erliölle gottgörelse

för vad staden nedlagt å sitt eget kraftverk. Såsom länsstyrelsen

ifrågasatt lärer Kungl. Maj:t ock komma att beakta denna fråga, innan förevarande

avtal slutligt godkännes.

Vidare har länsstyrelsen framhållit, att vid bolagets utbyggande av Laholmsfallet

riksantikvarien måtte beredas tillfälle att föreslå erforderliga åtgärder

för skyddande och bevarande, i den mån sådant låter sig göra, av ruinresterna

av den gamla borgen Lagaholm. Jag förutsätter, att även denna fråga i

sinom tid ägnas vederbörligt beaktande.

I likhet med länsstyrelsen finner jag den i § 19 innefattade bestämmelsen

om kraftleverans till statsbanorna inom södra Sverige böra förtydligas till

att omfatta jämväl banor, som inom denna del av landet kunna under

kontraktstiden anläggas eller övertagas av staten.

Vidkommande det i § 36 omförmälda statslån till kraftbolaget för kraftanläggningens

utförande torde, därest behov därav skulle uppstå, åtgärder

för beredande av sådant lån i sinom tid böra vidtagas.

För det fall att någon jämkning i avtalsförslaget skulle finnas erforderlig,

torde Kungl. Maj:t höra erhålla bemyndigande att vidtaga dylik jämkning.

Av köpeskillingen för de försålda fallen, 1,300,000 kronor, torde på sätt

riksräkenskapsverket föreslagit den del, som motsvarar bokförda värdet av

de med lånemedel förvärvade fallen, eller 537,125 kronor inlevereras till

riksgäldskontoret och uppföras å riksstatens inkomstsida under rubrikerna

»Fasta lånemedel, återbetalningar». Återstoden, 762,875 kronor, torde i avvaktan

på erforderlig utredning rörande den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta

nedskrivningen av vattenfallsverkets fond böra innestå hos styrelsen

och betraktas såsom en vattenfallsverkets skuld till statsverket.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att hela köpeskillingen måtte få användas

för inköp av vattenfall och fastigheter in. m. Enligt vad jag inhämtat

är av behållningen å tidigare för sådant ändamål anvisade anslag eller 721,265

kronor 48 öre ett belopp av 217,660 kronor avsett till erläggande av ännu

oguldna köpeskillingar för redan förvärvade vattenfall och fastigheter. Emellertid

bedriver vattenfallsstyrelsen för närvarande underhandlingar om inköp

för kronans räkning av i enskild ägo befintliga andelar i vissa, kronan redan

delvis tillhöriga vattenfall, vilka andelars förvärvande anses önskvärt men

väntas kräva avsevärda kapitalutlägg. Hå dylikt förvärv kan anses lämpligt

jämväl ur den synpunkten, att därigenom ersättning vinnes för den vattenkraft,

som genom förevarande avtal avhändes kronan, synes intet vara att

erinra mot att erforderliga medel härför beredas. Den förstärkning av ifråga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

varande anslag, som i anledning härav är erforderlig, lärer dock kunna begränsas

till 500,000 kronor, och torde detta belopp på sätt riksräkenskapsverket

föreslagit böra anvisas såsom kapitalökningsanslag.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kung], Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna härvid fogade

avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget

angående försäljning och utarrendering av vissa kronan

tillhöriga vattenfall i Lagan m. m., dock med rätt för Kungl.

Maj:t att däri vidtaga de jämkningar, som kunna finnas påkallade

;

dels, vid bifall härtill, i förslaget till riksstat för budgetåret

1927—1928 höja den under rubriken »Fasta lånemedel» upptagna

inkomstposten »Återbetalningar» med 537,125 kronor;

dels oclc för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande

av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för

ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke

kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskiltriksdagsbeslut,

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av.............. kronor 500,000,

att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils ffellenius.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

Avtal.

Bilaga A.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad Styrelsen, å Kungl.

Maj:ts och Kronans vägnar, samt Sydsvenska Kraftaktiebolaget, här nedan

kallat Kraftbolaget, är följande avtal träffat angående försäljning och utarrendering

av nedannämnda under Styrelsens förvaltning stående fastigheter

utmed Lagan och Bolmån med tillhörande vatten och fiske samt angående

kraftleverans från Kraftbolaget till Styrelsen in. m.

Principer och förutsättningar för avtalet.

Detta kontrakt är baserat på följande principer och förutsättningar.

Kronan tillhöriga vattenfall i Lagans flodområde hava huvudsakligen varit

avsedda att i mån av behov lämna kraft till elektrifiering av Statens Järnvägar

inom södra Sverige. På grund av teknikens utveckling och vunna

erfarenheter angående energiåtgången vid järnvägars elektrifiering kunna

Karseforsen-Laholmsfallen anses tillräckliga för Statens Järnvägars kraftbeliov

i södra Sverige under överskådlig tid framåt, vadan Kronans vattenfall

i övre Lagan utan några villkor om kraftleverans försäljas till Kraftbolaget.

För att Karseforsen-Laholmsfallen må kunna komma till användning,

innan de helt eller delvis tagas i anspråk för Statens Järnvägars elektrifiering,

arrenderar Kraftbolaget dessa vattenfall, med skyldighet dock att

tillhandahålla kraft för elektrifiering av statsbanorna i södra Sverige till ett

pris, beräknat efter självkostnaden för kraftens tillhandahållande vid de utarrenderade

vattenfallen.

De av Kraftbolaget för utnyttjande av den arrenderade vattenkraften

uppförda anläggningarna förbliva Kraftbolagets egendom under arrendetiden,

men äger Styrelsen rätt och skyldighet att därefter inlösa desamma.

Kraftleveransen till Statens Järnvägar skall ske på sådant sätt, att Statens

Järnvägar icke ställas i varken bättre eller sämre läge än om de själva

ägt och drivit vattenkraftverken vid Karseforsen-Laholmsfallet. Staten skall

hava förmånen dels att redan från den 1 juli 1927 erhålla förräntning på det

i statens vattenfall i Lagans flodområde nedlagda kapitalet jämte därå till

sagda dag beräknad ränta på ränta, dels ock att på sätt här nedan säges få

disponera och till självkostnadspris betala endast för så stor del av kraften

från anläggningarna vid Karseforsen-Laholmsfallet, som vid varje tidpunkt

är behövlig för järnvägarnas elektrifiering. Kraftbolaget å sin sida skall hava

den förmånen att få disponera de energi- och effektbelopp, som icke för tillfället

utnyttjas för järnvägsdriften.

Kraftbolagets tillhandahållande av ångkraft såsom reserv vid vattenbrist

och för spetsdrift och dylikt kan icke av Statens Järnvägar påfordras, men

i den mån överenskommelse om dylik leverans träffas, skall den ske till

självkostnad, så att ställningen blir densamma som om Statens Järnvägar

själva utbyggt egen ångkraft för komplettering av vattenkraften.

Nedanstående detaljerade kontraktsbestämmelser skola tolkas så att de

motsvara ovanstående principer och förutsättningar.

Del. A. Försäljning och överlåtelse av fastigheter och rättigheter

(Traheryds- och Skeensfallen.)

§ !•

Försäljning Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till kraftbolaget fölav

Skeens- jande under Styrelsens förvaltning stående fastigheter i Skeens by av Anfallet.

nerstads socken i Kronobergs län, nämligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Rungl. Maj:ts proposition nr 243.

1) */ao mantal Skeen nr 3 Brogård litt. C nr 2 b (37),

/16

*/-

J o

3/

/ 8

2

3''

4''

5''

6

7) v;;

/8

/'' 12

Hallarp

Skeen

4 .Tönsagård

2 Norregård

1 Liagård

6 Lintagård

1 b (35),

Bab (410),

Ab (23),

Bb (l3),

Bb (63),

Eb (53).

5 Torp

I köpet ingår all den rätt, Styrelsen såsom ägare till de försålda fastigheterna

äger till grund, vatten och fiske i Bolmån.

De försålda'' fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda

siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda av lantmätare B. Wide år

1927 upprättade karta (Bilaga 1). *)

De enligt denna paragraf försålda fastigheterna och fallen kallas här nedan

Skeensfastigheterna och Skeensfallen.

§2.

Mom. 1. Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till Kraftbolaget

följande under Styrelsens förvaltning stående fastigheter i Hinneryds,

Traheryds och Hamneda socknar av Kronobergs län, nämligen

1) Hjulsnäs och Hjulsviks kvarnar med utmål, om 33,6 kvadratrevar

(2,9619 ar), (l15), avsöndrade från >/8 mantal Hökhult,

2) Lägenheten Norra Sjöbodastrand nr 1, om 20 ar (l10), avsöndrad från

5/ö4 mantal Sjöboda nr 1,

31 Vieo mantal Sjöboda nr 1, litt. Bb, (ln),

4) Vbb » » » », » Abb, (l15),

5) 1/,24 » » » », » Db, (l13),

6) Lägenheten Grönö utmål nr 1, om 14 ar, (l1), avsöndrad från 1/2 mantal

Grönö nr 2 Norrgård och 3/4 mantal Grönö nr 1 Södergård,

71 ä/84 mantal Grönö nr 1 Södergård, litt. Aab, (l12),

8) Lägenheten Lertagets annex nr 2, om 6,17 ar, (221), avsöndrad från ''/2

mantal Grönö nr 2 Norrgård,

9) Lägenheten Lertaget nr 4, om 9,2 6 ar, (l14), avsöndrad från 3 4 mantal

Grönö nr 1 Södergård.

10) 19/4oo mantal Traheryd nr 2 Kronogård och Traheryd nr 1 Skattegård

(även kallad nr 3 Gästgivaregård), litt. C, nr 58, (368),

11) 34/4oo mantal Traheryd nr 2 Kronogård och Traheryd nr 1 Skattegård

(även kallad Gästgivaregården), litt. C, nr 59 b, (384),

12) Lägenheten Tofhultstrand nr 1, om 95,4 6 ar, (l4), avsöndrad från */,

mantal Tofhult nr 1,

13) V25 mantal Tofhult nr 1, litt. A, (l6),

14) V500 » » » », » b, (l7),

15) Lägenheten Norradalsstrand nr 2, om 2,8 ar, (l3), avsöndrad från lägenheten

Norradal under V2 mantal Tofhult nr 1,

16) Lägenheten Elobodastrand nr 1, om 8 ar, (l21), avsöndrad från */« mantal

Floboda nr 1, 8

17) Lägenheten Flobodastrand Tillägget nr 2, om 16,5 ar, (l17), avsöndrad

från 4/o mantal Floboda nr 1,

18) 4/4 mantal Hjulsnäs nr 1 (l2),

19) Lägenheten ''Hjulskvarn nr 4, om 64,8 ar, (l19), avsöndrad från 3/, mantal

Hjulsnäs nr 1. '' 4

I köpet ingår all den rätt, Styrelsen såsom ägare till de försålda fastigheterna

äger till grund, vatten och fiske i Lagan.

Försäljning

av HjulsnäsTraherydsfallen.

*) Här utesluten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

De försålda, fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda

siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda av lantmätare II. Wide år

1927 upprättade karta (Bilaga 2).*)

De enligt denna paragraf försålda fastigheterna och fallen kallas här nedan

Tralierydsfastiglieterna och Traherydsfallen.

Mom. 2. Av kronoparken Fägerhult, bestående av indragna inilitieboställena

J/2 mantal Fägerhult och 1/2 mantal Öckershult, överlåtes till Kraftbolaget

hela vattenområdet i Lagan jämte en 10 meter bred strandremsa,

räknat från strandkanten vid medelvattenstånd, d. v. s. då Lagan vid Tralieryd

har en vattenmängd av 65 sm3. Det försålda området, som å förenämnda

karta (bil. 2) betecknas med nr 1 b, skall från stamhemmanen avskiljas

genom avstyckning enligt lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet,

och skall därvid till det försålda området läggas stamhemmanens rätt till

vatten och fiske i Lagan, med dessa hemman likväl förbehållen rätt att för

vattning av kreatur och dylika ändamål äga tillträde till vattnet samt för

framforslande av virke och för virkesupplag äga avgiftsfritt disponera ovannämnda

strandremsa i den mån den ej tages i anspråk för vattenuppdämning.

§ 3.

Försäljning Styrelsen överlåter och försäljer med full äganderätt till Kraftbolaget 3/64

av Brusarp. mantal Brusarp nr 1 litt. Ad (l7) i Nöttja socken jämte all den rätt. Styrelsen

som ägare till denna fastighet äger till grund, vatten och fiske i

Bolmån.

§ 4.

Tillträdesdag. Tillträdesdagen för de under §§1,2 och 3 överlåtna fastigheterna är den

1 juli 1927. Fastigheterna överlåtas i det skick, desamma befinnas vid tillträdesdagen.

§ 5.

Köpeskilling. Köpeskillingen utgör för de under § 1 överlåtna fastigheterna Femhundratusen

(500,000) kronor och för de under §§ 2 och 3 överlåtna fastigheterna

Åttahundratusen (800,000) kronor eller tillhopa Enmiljontrehundratusen

(1,300,000) kronor, vilket belopp skall å tillträdesdagen inbetalas till Styrelsens

kassakontor i Stockholm.

§ 6.

Inteckningar. De försålda fastigheterna överlåtas fria från såväl alla penninginteckningar

som för vattenrättens utnyttjande hinderliga inteckningar, gällande detta dock

icke lägenheterna Lertagets annex nr 2 och Lertaget nr 4 samt Hjulskvarn nr 4.

Arrendeavtal. Gällande arrendeavtal rörande fastigheter, vilka finnas upptagna å bifogade

förteckning (Bilaga 4), skola även för Kraftbolaget vara bindande. Arrendeavgifter,

som belöpa å tiden före tillträdesdagen, tillkomma Styrelsen och

därefter Kraftbolaget. Skatter och onera, som belöpa å tiden före tillträdesdagen,

betalas av Styrelsen och därefter av Kraftbolaget.

Försäkringar. Alla av Styrelsen ingångna brandförsäkringsavtal rörande fastigheterna

övertagas från och med tillträdesdagen av Kraftbolaget. Premier, som förfalla

före sagda dag, betalas av Styrelsen och därefter av Kraftbolaget. Eventuellt

efter avtalets undertecknande men före tillträdesdagen utfallande

brandstod skall av Styrelsen redovisas till Kraftbolaget.

§ 7-

Lagfart m. m. Alla kostnader för lagfart, inklusive stämpel, ävensom för avstyckning

bestridas av Kraftbolaget.

Det åligger styrelsen att före tillträdesdagen överlämna för lagfarts sökande

erforderliga åtkomsthandlingar ävensom gravationsbevis rörande de försålda

fastigheterna.

*) Här utesluten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 243.

17

o . . § 8-

Skulle i anledning av pågående rättegång om sänkning av sjön Exen någon

ersättning för minskad fallhöjd tillerkännas Styrelsen såsom ägare av någon

eller några av de i § 2 omförmälda fastigheterna, skall denna ersättning tilltalla

Kraftbolaget. Kraftbolaget äger dock icke rätt på grund av sådan fallhöjdsminskning

erhålla någon nedsättning i köpeskillingen.

Del B. Arrendeupplåtelse av fastigheter och rättigheter

(Karseforsen-Laholmsfallet).

§ 9-

Mom. 1. Styrelsen utarrenderar till Kraftbolaget följande vid Karseforsen

oohL^olMet belägna fastigheter, som inköpts av Kronan eller eljest

ställts under Styrelsens förvaltning i och för utbyggande av förenämnda

båda vattenfall, nämligen

1) Lägenheten Karsefors nr 7, om 4.7 ar, (l13), avsöndrad från */,« mantal

Kasteberg nr 1,

2) Lägenheten Karsefors nr 6, om 20. s ar, (l14), avsöndrad från mantal

iiaste berg nr 1,

3) Lägenheten Lertägten nr 1, om 7.1 ar, (l15), avsöndrad från 1 4 mantal

Kasteberg nr 1,

4) Lägenheten Hällefors nr 6, om 673.5 ar, (318). avsöndrad från 1 ... mantal

Lejeby nr 3 litt. B,

5) Lägenheten Hällefors nr 7, om 19.7 ar, (319), avsöndrad från Y,, mantal

Lejeby nr 3 litt. C,

. 6) Lägenheten Hällefors nr 10, om 30.5 ar, (321), avsöndrad från B/j»s man
tal

Lejeby nr 3 litt. Ab,

7) Lägenheten Hällefors nr 8, om 30.6 ar, (32H), avsöndrad från 3/„ mantal

Lejeby nr 3 litt. C,

8) Lägenheten Hällefors nr 9, om 14.5 ar, (l1"), avsöndrad från 3/,„ mantal

Lejeby nr 1 litt. Aa,

n 9) Lägenheten Hällefors nr 5, om 28. g ar, (317), avsöndrad från 3 64 mantal

litt. C1 och 3/6j mantal litt. C11 Lejeby nr 3,

10) Lägenheten Hällefors nr 3, om 97 ar,’ (315), avsöndrad från 3/R4 mantal

Lejeby nr 3 litt. C11,

11) Lägenheten Hällefors nr 4, om 194 ar, (316), avsöndrad från */« mantal

Lejeby nr 3 litt. C11,

12) Lägenheten Hällefors nr 2, om 25.6 ar, (314), avsöndrad från mantal

Lejeby nr 3 litt. C1.

13) Andel i Vitemadsmossen, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),

14) Andel i Yitemadsmossen, hörande till 3/,e mantal Lejeby nr 1 (l2),

15) Samfälld Lertägt, hörande till hemmanslotter inom Lejeby som förvärvats

av Kronan,

16) Lägenheten Hällefors nr 1, om 12.6 ar, (313), avsöndrad från 3 '' mantal

Lejeby nr 3 litt. C1, 64

17) Lägenheten Karsefors nr 21, om 178 ar, (214), avsöndrad från IL mantal

Lejeby nr 2 litt. Bbb, -4

18) Lägenheten Karsefors nr 20, om 79.5 ar, (212), avsöndrad från 7/''« mantal

Lejeby nr 2 litt. Bba,

19) Lägenheten Karsefors nr 5, om 22 ar, (418), avsöndrad från ä/„, mantal

Lejeby nr 4 litt. B,

20) Lägenhet om 7,000 kvadratalnar, (424), avsöndrad från 1/,, mantal Leje
by

nr 4 litt. A, J

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 209 haft. (Nr 243.)

Reglering av

sjön Exen.

Arrende av

Karseforsen

och Laholmsfallet.

605 27 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

21) Lägenheten Lejebyfors nr 1, om 885 ar, (l9), avsöndrad från V20 mantal

Lejeby nr 1, , , T .

22) Lägenhet om 2,200 kvadratalnar, (l21), avsöndrad från V20 mantal Lejeby

nr 1 litt. B,

23) Lägenheten Lejebyström nr 1, om 104.5 6 ar, (l1), avsondrad från 74

mantal nr 1, 3/6 mantal nr 2, V2 mantal nr 3 och V2 mantal nr 4 Lejeby,

24) Fiskeplats, litt. h, ingår i lägenheten Lejebyström nr 1 (l1), _

25) 3/ib mantal Lejeby nr 1 litt. Aa, (l2) (med undantag av vissa avsöndringar),

. ,

26) Kvarnplan, litt. f, tillhörande lägenheten Lejebyström nr 1 (1‘),

27) Del av 3/16 mantal Lejeby nr 1 litt. Ac, (l4) (med vissa undantag),

28) Delar av Gatemossen, nämligen

a) andel hörande till V30 mantal Lejeby nr 4 (416),

b) lägenheten Gatemossen nr 4 (419), avsöndrad från y21 mantal Lejeby

nr 4r,

c) lägenheten Gatemossen nr 5 (420), avsöndrad från 3/84 mantal Lejeby

nr 4,

d) andel, hörande till 5/128 mantal Lejeby nr 3 (32°),

e) andel, hörande till 15/128 mantal Lejeby nr 3 (36),

f) lägenheten Gatemossen nr 3 (21B), avsöndrad från /24 mantal Lejeby

nr 2, 1 t •

g) lägenheten Gatemossen nr 2 (213), avsöndrad från 7/48 mantal Leje
h)

lägenheten Karseforsen nr 3 (27), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby

nr 2,

i) andel, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (1 ), .

j) lägenheten Gatemossen nr 1 (l12), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby

nr 1, och

k) andel, hörande till 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),

29) 1b/128 mantal Lejeby nr 3 litt. Aa (3G) (med vissa undantag),

30) Del av 3/16 mantal Lejeby nr 1 (l4),

31) Lägenheten Lejebyavsöndring för Karseforsfallen nr 1, om 2.49 ar,

(l1), avsöndrad från 3/4 mantal nr 1, 3/8 mantal nr 2, V2 mantal nr 3 och /2

mantal nr 4 Lejeby, ,,

32) Lägenheten Lejebyavsöndring för Karseforsfallen nr 2, om U.81 ar,

’''), avsöndrad från 3/16 mantal Lejeby nr 1,

33) Tvättplan, hörande till lägenheten Lejebyström nr 1 (IM,

34) Lägenheten Karsefors nr 4, om 322.2 ar, (417), avsöndrad från »/* mantal

Lejeby nr 4,

35) V30 mantal Lejeby nr 4 litt. DaaC (416) (med visst undantag),

36) Lägenheten Karsefors nr 19, om 99 ar, (211), avsöndrad från /48 mantal

Lejeby nr 2 litt. Bba,

37) Lägenheten Karsefors nr 2, om 54.9 ar, (26), avsondrad från /a8 mantal

Lejeby nr 2,

38) Lägenhet om 21 kvadratrevar, 93 kvadratstanger (l14), avsondrad från

u/s„ mantal Lejeby nr 1, (1.9331 har), ,

39) 5/128 mantal Lejeby nr 3 litt. ABaB (325) (med undantag av avsondrad

och lagfaren jord), .. , , . . u/

40) Lägenheten Karsefors nr 1, om 1.2610 har, (L13), avsondrad Iran /80

mantal Lejeby nr 1, v ,

41) Lägenheten Karsefors nr 8, om 2.9 ar, (213), avsondrad från V» mantal

Hof nr 2, ,,

42) Lägenheten Karsefors nr 9, om 23.9 ar, (214), avsondrad från V12 mantal

Hof nr 2,

(11

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 243.

43) Lägenheten Karsefors nr 10, om 61,8 ar, (215), avsöndrad från 1mantal

Hof nr 2,

44) Lägenheten Karsefors nr 11, om 7.1 ar, (210), avsöndrad från V. mantal

Hof nr 2,

45) Lägenheten Karsefors nr 22, om 6.1 ar, (314)

tal Hof nr 3 litt. Cd.

avsöndrad från 1/u man
-

L man
-

V4 man
-

46) Lägenheten Karsefors nr 24, om 1.0 5 ar, (319), avsöndrad från en från

Vis mantal Hof nr 3 avsöndrad lägenhet om 3.4 8 ar,

47) Lägenheten Karsefors nr 23, om 11.8 ar, (315), avsöndrad från V,, mantal

Hof nr 3 litt. Cd,

48) Andel av lägenheten Karsefors nr 16, om 793.3 5 ar, fl2) avsöndrad

från % mantal Uddekulla nr 1 litt. C,

48 a) Till 2/3 mantal Uddekulla nr 1 hörande Karsefors vattenfall med

kvarn samt lägenhet om 269.9 7 ar,

49) Lägenheten Karsefors nr 12, om 110.4 ar, (l7), avsöndrad från

tal Brödåkra nr 1,

50) Lägenheten Karsefors nr 15, om 74.8 ar, (l8), avsöndrad från

tal Brödåkra nr 1 litt. Ab,

. lägenheten Karsefors nr 14, om 106.7 ar, (25). avsöndrad från V, mantal

Brödåkra nr 2,

52) Lägenheten Karsefors nr 13, om 94.5 ar (24), avsöndrad från V, mantal

Brodakra nr 2,

531 Andel av lägenheten Karsefors nr 16,

54) Lägenheten Karsefors nr 18, om 13.5 ar, (27), avsöndrad från en till

/4 mantal Brödåkra nr 2 litt. Bb hörande utmark,

55) Lägenheten Karsefors nr 17, om 8.2 7 ar, (2«), avsöndrad från en från

U mantal Brödåkra nr 2 litt. Ba avsöndrad lägenhet om 2,706 ar.

I arrendet ingar all den rätt till grund och vatten i Lagan, som tillkommer

Styrelsen såsom ägare av fastigheterna, ävensom allt Styrelsen tillhörigt

faske i Lagan. Därjämte ingå i arrendet alla de rättigheter, som tilläggas

Styrelsen genom laga kraftägande dom efter ansökan till vattendomstolen

om tillstånd till vattenfalls bebyggande.

De arrenderade fastigheterna finnas utmärkta med brun färg och med röda

siffror enligt ovan angivna numrering å bilagda karta, upprättad av lantmatare

B. Wide år 1927 (Bilaga 3)1).

De enligt denna paragraf utarrenderade fastigheter och fall kallas här

nedan Karseforsen-Laholmsfallet.

Arrendet omfattar tiden från och med den 1 juli 1927 till och med den

30 juni 1967 eller eu tidrymd av fyrtio år, och skall, därest frågan om

kraftens transitering och statens järnvägars tillhandahållande med kompletterande

ångkraft tillfredsställande ordnats enligt de allmänna principerna

och förutsättningarna för avtalet, därefter på oförändrade Ullkor förlangas

att omfatta ytterligare femton år eller till och med den 30 juni 1982.

Skulle dessa villkor för arrendets förlängning icke hava uppfyllts, skall

skriftligt meddelande härom lämnas kraftbolaget före den 30 juni 1962.

Tvist om arrendets förlängning till den 30 juni 1982 behandlas enligt § 35.

Uppsäges icke arrendet av någondera kontrahenten minst fem år före den

sålunda förlängda arrendetidens utgång, förlänges detsamma på oförändrade

villkor att gälla ytterligare tio (10) år. Samma förlängning med 10 år i

sänder inträder efter senare arrendeperioder, därest icke uppsägning skett

minst 5 år i förväg.

Skulle mer än <0 % av det utbyggda fallet på sätt nedan sägs tagas i

1 Här utesluten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Upplåtelser

till annan.

Upplåtelse

med vattenfallsrätt.

Arrende
avgift.

Tidigare

arrende
kontrakt.

Förslag till

anläggning

och utbygga

nadstillstånd

Kung!,. Maj:ts proposition nr 243.

anspråk av Kungl. Järnvägsstyrelsen, äger kraftbolaget uppsäga kontraktet

att upphöra att gälla 3 år därefter.

Genom detta kontrakt utarrenderade fastigheter och rättigheter eller vid

Karseforsen-Laholmsfallet uppförd kraftverksanläggning må ej utan styrelsens

medgivande till annan upplåtas eller överlåtas.

Jordområden, som icke äro för kraftverksanläggningen erforderliga, må

dock av kraftbolaget till annan på arrende upplåtas på sådan tid och sådana

villkor, att de vid tiden för upphörande av detta kontrakt kunna till styrelsen

återställas i samma skick, vari de nu befinna sig.

Mom. 2. Sedan arbetet med kraftverksanlägggningen fortskridit så långt,

att det blivit till fullo klarlagt, vilka de vattenområden och fastigheter äro,

som tagas i anspråk för anläggningen, skall, därest laga hinder icke möter,

ifrågavarande upplåtelse på oförändrade villkor till den omfattning, nedan

angives, övergå till en upplåtelse under vattenfallsrätt. 1 ör sådant ändamål

skall kraftbolaget föranstalta om sådan lantmäteriförrättning, som sägs i

4 kaj). 10 § jordabalken, och skall vattenfallsrätten omfatta vad som sålunda

blivit bestämt ifråga om vattenfallet till sina gränser ovan och nedan samt

utmålet till storlek, läge och gränser.

Det åligger styrelsen att ombesörja, att de fastigheter, som skola upplåtas

under vattenfallsrätt, äro fria från alla inteckningar.

Det anmärkes, att beträffande vad sålunda icke upplåtes under vattenfallsrätt

fortfarande skall av kraftbolaget innehavas under arrenderätt.

§ io.

Avgiften för vad som genom detta kontrakt upplåtits eller utarrenderats

utgör etthundrasjuttiotretusenfemhundra (173,500) kronor per år att i förskott

den 1 juli och 1 januari inbetalas med åttiosextusensjuhundrafemtio (86,750)

kronor till styrelsens kassakontor i Stockholm, varjämte det åligger kraftbolaget

att tillhandahålla elektrisk energi på de i avd. C här nedan i kontraktet

angivna villkor.

§ 11.

Samtliga arrendekontrakt, som för närvarande gälla beträffande de upplåtna

områdena jämte vatten och fiske, vilka finnas upptagna i bifogade förteckning

(Bilaga 5), skola även för kraftbolaget vara bindande, dock föreligger

skyldighet för styrelsen att på kraftbolagets anmodan uppsäga avtalen,

i den mån så är möjligt, att upphöra att gälla vid tiden för tillträdesdagen

eller snarast möjligt därefter.

Arrendeavgifter, som belöpa å tiden före tillträdesdagen, skola tillkomma

styrelsen och därefter kraftbolaget.

§ 12-

Förslag till kraftanläggningar i och för vattenfallens utnyttjande for en

vattenföring av 140 m3/ sek. jämte därtill hörande beskrivningar och ritningar

skola, i sådan omfattning, att anläggningens alla delar kunna till fullo

bedömas, utarbetas av kraftbolaget och senast inom fem år efter detta avtals

definitiva godkännande av Kungl. Maj:t, ingivas till styrelsen för granskning.

Styrelsen förbinder sig att utan dröjsmål senast inom 90 dagar hava slutfört

denna granskning. Kraftbolaget skall därefter inom sex månader efter styrelsens

definitiva godkännande av förslaget överlämna till styrelsen fullständigt

förslag till ansökan om tillstånd till utbyggnad av KarseforsenLaholmsfallet

för ovannämnda vattenföring jämte alla nödiga bilagor, ritningar,

handlingar och uppgifter, som enligt vattenlagen skola åtfölja ansökningen.

Stvrelsen skall utan onödigt dröjsmål ingiva ansökningshandlingarna

till vattendomstolen, varefter målet av styrelsen utföres i samråd med

kraftbolaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

Skulle kraftbolaget önska företaga ändring eller tillbyggnad till av styrelsen

godkänd anläggning, skall förslag härtill av styrelsen godkännas, innan

ändringen eller tillbyggnaden utföres.

Därest godkännande enligt denna paragraf vägras, skall frågan avgöras i

den ordning, § 35 stadgar.

§ 13.

Det åligger kraftbolaget att utbygga kraftanläggningarna i huvudsaklig

överensstämmelse med de av styrelsen godkända ritningarna ävensom i enlighet

med det av domstol lämnade tillstånd och de av andra myndigheter

givna föreskrifter.

Därest för vattenkraftens utbyggande erfordras förvärv av äganderätt av

viss mark eller fiske eller rätt att såsom servitut på visst sätt utnyttja annan

tillhörig fast egendom, skola dessa markområden och rättigheter förvärvas i

styrelsens namn och för dess räkning. Alla kostnader i och för förvärvet

skola bestridas av kraftbolaget. Vid dylikt förvärv må icke utan styrelsens

medgivande intagas villkor om leverans av elektrisk energi efter arrendetidens

slut, varjämte fastigheter, som förvärvas med äganderätt, skola förvärvas

fria från penninginteckningar.

I den mån dessa fastigheter skola omfattas av vattenfallsrätten, skall

kraftbolaget ombesörja, att de göras fria från alla inteckningar.

Kraftbolaget äger i övrigt under arrendetiden fritt förfoga över vad som

upplåtits liksom också över de fastigheter och rättigheter, som eljest i Kronans

namn och för dess räkning förvärvas i samband med vattenkraftens

utbyggande, allt i den omfattning, som kräves för anläggningarnas utförande

och drift, och med de inskräkningar, som i detta kontrakt angivas.

§ 14.

Alla anläggningskostnader, bestämda på sätt i § 18 sägs, skola bestridas

av kraftbolaget.

Kraftbolaget är jämväl skyldigt erlägga alla å arrendetiden belöpande

årligen utgående skatter, onera, avgifter och ersättningar ävensom ersättning

för skada, som under arrendetiden uppkommer genom anläggningarnas drift.

Kraftbolaget ansvarar slutligen för fullgörandet av alla de övriga skyldigheter,

som under arrendetiden påvila styrelsen såsom ägare till de utarrenderade

fastigheterna.

Styrelsen skall alltså icke vidkännas några som helst utgifter för kraftverksanläggningarnas

utförande eller drift i vidare mån än i §§ 18 och 27

säges.

Kraftbolaget står under arrendetiden ensam risken för vådliga händelser.

Det åligger kraftbolaget att hålla kraftverksanläggningarna i fullt driftdugligt

skick och så, att de vid eventuell inlösen icke förete större slitning än som

motsvarar väl underhållna anläggningar. Normgivande skola därvid vara

övriga svenska anläggningar av samma storhetsordning.

§ 15.

Därest styrelsen så påfordrar, skall för utbyggandet av de arrenderade

vattenfallen ett arbetsutskott tillsättas, i vilket kraftbolaget tillsätter fyra

och styrelsen två ledamöter. Arbetsutskottet, vars ändamål är att lösa under

arbetets gång uppkommande tekniska frågor och kontrollera utförandet, fastställer

själv sin arbetsordning.

Styrelsen äger därjämte rätt att på sin bekostnad under byggnadstiden

på sätt, styrelsen anser erforderligt, kontrollera anläggningarnas behöriga

utförande styrelsen är jämväl berättigad att sedermera kontrollera, att anläggningarna

bliva väl underhållna.

Ändring eller

tillbyggnad.

Utbyggnadens

verkställande.

Förvärv av

ytterligare

mark.

Engångs
kostnader.

Arliga

kostnader.

Kraftbolagets

ansvars- och

underhållsskyldighet.

Arbetsutskott.

Kontroll.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fastigheter,

som icke tagas

i anspråk för

anläggningen.

Byggnader.

Syn.

Brandförsäkring

och botande

av

skador.

Inlösen.

Anläggnings

kostnad.

Kungl. MajUs proposition nr 243.

Det anmärkes, att, därest kraftbolaget icke ställer sig till efterrättelse de

i anledning av sådan kontroll av styrelsen meddelade föreskrifter, kraftbolaget

är skyldigt att ersätta all därav föranledd skada.

§ 16.

De fastigheter, som ingå i upplåtelsen eller eljest i samband med utbyggnaden

för styrelsens räkning förvärvats, skola, i den mån de icke tagas i

anspråk för kraftverksanläggningar, väl hävdas. Växande skog å den del av

det arrenderade området, som icke tages i anspråk för kraftanläggningens

utförande, skall av kraftbolaget väl vårdas, och får avverkning ske endast i

mån av husbehov. Byggnader, som ej tagas i anspråk för kraftverksanläggningarna,

skola väl underhållas eller må på villkor, som för varje fall av

styrelsen bestämmas, borttagas.

Byggnader, som under arrendetiden å dessa fastigheter uppförts, skola

vid arrendetidens utgång hembjudas styrelsen till inlösen. Vill styrelsen

lösa, men kan ej överenskommelse träffas om vad i lösen bör utgå, skall

frågan därom avgöras i enlighet med bestämmelserna i § 35. Vill ej kronan

inlösa sådan byggnad, varom nu är fråga, åligger det kraftbolaget att inom

tre månader efter arrendetidens utgång hava bortflyttut byggnaderna och

vidtagit erforderliga planeringsåtgärcler, vid äventyr att byggnaderna eljest

tillfalla styrelsen utan lösen.

Tillträdessyn skall å dessa fastigheter hållas inom sex månader efter det

kraftverksanläggningen blivit avsynad och godkänd och det sålunda blivit

klarlagt, i vad mån de upplåtna fastigheterna icke tagits i anspråk för densamma.

Avträdessyn skall hållas inom sex månader efter avträde sdagen.

§ 17.

Det åligger kraftbolaget att i inländsk brandförsäkringsan stalt ombesörja

och utan avdrag å arrendet bekosta brandförsäkring till fulla värdet av å de

upplåtna fastigheterna nu befintliga, kronan tillhöriga byggnader, vilkas borttagande

icke av styrelsen medgivits. Inträffar brandskada eller varder

dylik egendom på annat sätt under arrendetiden skadad, åligger det kraftbolaget

att ofördröjligen bota skadan.

§ 18.

Vid arrendetidens utgång skall styrelsen inlösa de av kraftbolaget för uttagande

av vattenkraften i Karseforsen och Laholmsfallen utförda anläggningarna,

vilka, såsom ovan sagts, skola ligga på Kronans mark, dock att

de från kraftanläggningarna utgående ledningarna icke skola medtagas vid

inlösen. Inlösensumman skall utgöras av kraftbolagets bokförda anläggningskostnader

med avdrag för värdeminskning enligt bilaga 6.

Såsom anläggningskostnad skola räknas alla kostnader, som enligt vedertaget

affärsbruk pläga hänföras till anläggningskostnader vid kraftanläggningar

av nu ifrågavarande slag, såsom för förvärv av mark, vattenrätt och

fiske, skadeersättningar, utrednings- och konstruktionsarbeten, byggnadskostnader,

regleringskostnader, domstolsavgifter, rättegångskostnader, andra engångskostnader,

som genom domstols eller annan myndighets beslut påvila

eller komma att påvila anläggningens ägare eller eljest komma att utgå,

samt skatter, räntor och övriga årliga avgifter under byggnadstiden och under

tiden för provdrift och inkörning samt arrendeavgifter enligt § 10 intill

byggnadstidens slut, dock längst till den 1 januari 1933. Såsom anläggningskostnad

skall ock räknas det belopp, som enligt § 3 i kontrakt mellan

styrelsen och kraftbolaget den 8 och 11 februari 1918 skall av kronan erläggas,

så snart kraftstation för Karseforsens utnyttjande blivit byggd och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 243. 23

tagen i drift, vadan styrelsen alltså först vid inlösen av anläggningen skall

inbetala detta belopp.

De anläggningar och fastigheter, som sålunda skola av styrelsen inlösas,

skola närmare angivas i ett tillägg till detta kontrakt, avsett att av kontrahenterna

upprättas, så snart anläggningen blivit färdigställd.

Del C. Kraftleverans.

§ 19.

Kraftbolaget förbinder sig att, på sätt här nedan säges, tillhandahålla

styrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar kraft för elektrifiering av statsbanor

samt för tillgodoseende av statens järnvägars övriga kraftbehov inom

banområdena för de elektrifierade statsbanorna inom södra Sverige söder

om en rät linje genom Yarberg och Nässjö.

Leveransskyldighet inträder tidigast den 1 januari 1933, dock med iakttagande

av bestämmelserna i § 25 av detta avtal, och upphör samtidigt med

upplåtelsetidens utgång.

Kraftbolagets skyldighet att tillhandahålla vattenkraft begränsas till den

effekt och energi, som kommer att kunna uttagas från de vattenfall och

fallandelar, vilka enligt detta kontrakt utarrenderas.

Kraftbolaget är skyldigt iakttaga, att kraftbolaget förfogar över så mycket

odisponerad vattenkraft eller sådan rätt till avkoppling av abonnenter å

redan disponerad vattenkraft, att kraftbolaget utan annan begränsning än i

§ 25 mom. 5 angives kan tillhandahålla av styrelsen enligt § 25 mom. 1 och 2

abonnerad vattenkraft.

Skulle Karseforsen-Laliolmsfallet icke vara utbyggt vid den tidpunkt, då

kraftleveransen enligt detta kontrakt skall påbörjas, äger kraftbolaget rätt

och skyldighet att fullgöra leveransen från annat kraftbolaget tillhörigt

kraftverk.

§ 20.

Kraftbolaget är icke skyldigt tillhandahålla erforderlig kompletteringskraft,

i detta kontrakt kallad ångkraft. Kraftbolaget är dock villigt, om det

så finner möjligt med hänsyn till befintliga anläggningar och övriga leveranser

att på sätt nedan angives leverera styrelsen dylik kraft.

§ 21.

Kraften skall, därest icke annan överenskommelse träffas, tillhandahållas

som trefasig 50-periodig växelström.

Leveransen av vattenkraft fullgöres i vederbörande vattenkraftverk efter

strömbrytare och instrumentering för utgående ledning och efter styrelsens

val antingen vid generatorspänningen eller vid förefintlig linjespänning, som

skall vara 50 ä 55 kV eller 120 ä 132 kV.

Leveransen av ångkraft anses ske i samma punkt, där vattenkraften tillliandahålles.

Kontrahenterna utgå därifrån, att kraftbolaget kan i nämnda

punkt tillhandahålla ångkraften för samma kostnad som vid de ångkraftverk,

där ångkraften produceras, så att någon överförings- eller transiteringskostnad

icke av kraftbolaget debiteras eller avdrag av kraftbolaget göres

för några överförings- eller transiteringsförluster.

§ 22.

Om det för driften av statens järnvägar befinnes lämpligt att omforma

eller omtransformera kraften och om de därför erforderliga anläggningarna

lämpligen behöva förläggas på mark, som äges eller innehaves av kraftbo
-

Vattenkraft

till S.J.

Ångkraft

från kraftbolaget

till

S. J.

StrÖmart och

leveransen

nkt.

Mark för

eventuell

omformare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Mätningssätt.

Missvisningar

å mätare.

Anmälan

av kraftabonnemang.

Anmälningstid

vid större

ny abonnemang

eller

ökning.

24 Kungl. Maj:t proposition nr 243.

laget, förbinder sig kraftbolaget att på skäliga villkor upplåta behövlig mark

till kronan ävensom att låta kronan på skäliga villkor använda kraftbolagets

spår och transportanordningar.

§ 23.

Kraften uppmätes vid leveranspunkten medelst printometrar, anordnade

för registrering av den i medeltal per kvartstimme uttagna effekten. Värdera

kontrahenten uppsätter en printometer för den effektiva och en printometer

för den reaktiva energien. För fastställande av den uttagna maximieffekten

i kW och kV A uppsätta båda kontrahenterna lämpliga registrerande instrument.

§ 24

Om styrelsens och kraftbolagets i § 23 omförmälda mätapparater trots

iakttagandet av deras uppmätta konstanter sinsemellan angiva olika kraftuttagning,

förfares på följande sätt.

Om kraftbolagets mätare angiver värden, som icke avvika från de av styrelsens

mätare angivna med mer än 5 % av dessa, läggas medelvärdena

mellan båda till grund för beräkning av kraftuttagningen, för så vitt ej av

avläsningarna tydligt framgår, att båda mätarna äro felaktiga, i vilket fall

förfares så, som i denna paragraf under c) angives.

Om kraftbolagets mätare angiver värden, som avvika från de av styrelsens

mätare angivna med mer än 5 % av dessa, kontrolleras och justeras

båda de olika visande mätarna, och bestämmas konstanterna vid första lämpliga

tillfälle av styrelsen, varvid kraftbolaget äger rätt att närvara.

a) Skulle därvid den ena mätaren visa sig defekt, men den andra brukbar,

beräknas uttagningen efter den brukbara mätaren med tillämpning av

den nya konstanten.

b) Skulle båda mätarna visa sig brukbara, men med förändrade konstanter,

beräknas uttagningen efter den mätare, vars konstant ändrats minst, med

tillämpning av den nya konstanten.

c) Skulle båda mätarna visa sig obrukbara för beräkning av uttagningen,

anses denna hava uppgått till medelvärdet mellan de uttagningar, som uppmätts

genom till ordningen motsvarande avläsningar under närmast föregående

och efterföljande månader, för vilka mätarna angivit brukbara värden,

därest icke kontrahenterna enas om att uppskatta uttagningen efter andra

grunder för den tid, då mätarna varit defekta.

Både styrelsen och kraftbolaget äro skyldiga att hålla sina mätapparater

i fullt brukbart skick.

§ 25.

Mom. 1. Styrelsen skall till kraftbolaget skriftligen meddela storleken

av det kraftbelopp, som styrelsen enligt detta kontrakt önskar abonnera från

kraftbolaget.

Meddelandet skall innefatta följande uppgifter:

a) Storleken av den vattenur aftenergi, som styrelsen abonnerar, angiven i

procent av den med hänsyn till framrinningen uttagbara energimängden.

b) Storleken av den ångkrafteffekt, som styrelsen önskar abonnera från

kraftbolagets anläggningar, ävensom i huvudsak huru denna skall utnyttjas

såsom komplement till den abonnerade vattenkraften.

För varje procent, som styrelsen enligt a) abonnerar, skall styrelsen hava

rätt att disponera en maskineffekt, motsvarande 1,4 m3 vattenföring per sek.

Mom. 2. Sådan skriftlig anmälan, som i föregående moment säges, skall

av styrelsen göras beträffande det för varje kalenderår önskade abonnemanget

före den 1 juli närmast föregående år, dock skall, därest anmälan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts proposition nr 243.

avser så stora nyabonnemang, som nedan säges, de därstädes angivna anmälningstiderna

iakttagas. Göres ej någon anmälan, anses abonnemanget

för nästföljande år oförändrat.

Överstiger nyabonnemang 2,500 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 7.5 miljoner

kWh per år, skall anmälan till kraftbolaget därom ske minst ett (1) år i

förväg.

Överstiger nyabonnemang 5,000 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 15 miljoner

kWh per år, skall anmälan ske minst två (2) år i förväg.

Överstiger nyabonnemang 10,000 kW (kvartstimmeseffekt) resp. 30 miljoner

kWh per år, skall anmälan ske minst tre (3) år i förväg.

Om under samma kalenderår verkställas flera nyabonnemang, skola de

betraktas såsom ett nyabonnemang till storleken lika med summan av samtliga

de under året verkställda nyabonnemangen och anmält vid tiden för det

senaste nyabonnemanget. Kraftbolaget äger rätt att tillämpa samma regel,

om under två på varandra följande kalenderår nyabonnemang verkställes

med kortare mellanrum än 10 månader. Styrelsen dock obetaget att i dylikt

fall räkna med det senast anmälda nyabonnemanget som ett nytt abonnemang,

anmält 10 månader efter närmast föregående nyabonnemanget. (Med

nyabonnemang avses dels det första abonnemang, som verkställes, dels varje

därpå följande ökning).

Mom. 3. Om styrelsen begär leverans av ångkraft, skall kraftbolaget

senast 3 månader efter styrelsens skriftliga framställning meddela, huruvida

och från vilken tidpunkt ångkraft kali ställas till förfogande.

Mom. 4. Utan särskilt medgivande från kraftbolaget äger styrelsen icke

rätt att minska summan av redan gjorda abonnemang av vattenkraft.

Skulle emellertid Statens Järnvägar upphöra med driften å elektrifierad

järnväg inom det i § 19 första stycket angivna området eller dess kraftbehov

inom detta område visar sig vara mindre än som abonnerats, äger styrelsen

rätt att minska sitt abonnemang av vattenkraft två år efter därom lämnad

uppsägning, dock med högst 2,000 kW per år.

Abonnemang av ångkraft må av styrelsen eller av kraftbolaget minskas

efter två års förutgången uppsägning. Skulle kraftbolaget emellertid vara

förhindrat att leverera all den ångkraft, styrelsen behöver, är styrelsen berättigad

att minska eller uppsäga abonnerad ångkraft med endast 18 månaders

uppsägningstid, dock med högst 2,000 kW per år.

Mom. 5. I den mån av styrelsen enligt denna paragraf abonnerad vattenkraft

icke kan med hänsyn till kraftbolagets fasta kraftleveranser fullgöras

från utbyggda vattenkraftanläggningar och icke utgör tillräcklig belastning

för _ en ny vattenkraftstation, är kraftbolaget berättigat att tillfälligt ersätta

dylik vattenkraft med ångkraft, vilken ersättningskraft styrelsen då skall betala

såsom ångkraft. Leverans av dylik ersättningskraft får emellertid icke

fortgå mer än högst två (2) år utöver i mom. 2 angivna tidsperioder.

Övannämnda undantag beträffande kraftbolagets skyldighet att inom de i

mom. 2 angivna tider leverera vattenkraft får icke tillämpas beträffande

abonnemang, som styrelsen enligt denna paragraf kan komma att göra när

Södra stambanan eller ock Västkustbanan skall elektrifieras.

Mom. 6. Styrelsen är skyldig att abonnera ett så stort sammanlagt effektbelopp

av vattenkraft och ångkraft, att detsamma icke understiger den

maximieffekt, som styrelsen uttager (se § 2G mom. 1 andra stycket). Därvid

anses vattenkrafteffekten vara lika med den effekt, som tillkommer styrelsen

enligt § 25 mom. 1 sista stycket, i den mån icke styrelsens vattenkrafteffekt

ökas på grund av § 28. I den män kraftbolaget avböjer av styrelsen anmält

abonnemang av ångkraft, må emellertid styrelsen hava rätt att med den

uttagna maximieffekten överskrida summan av den abonnerade vattenkraft
-

Svarstid

beträffande

ångkraft.

Avbeställning

av abonnerad

kraft.

Tillfällig

ersättningskraft

för viss

vattenkraft.

Minitni
abonnemang.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Fastställande

av styrelsens

förbrukning

av vattenkraft

och ångkraft.

Befrielse

från ångkraftavgift■
-

Begränsning

av kraftuttagningar

vid issvårigheter

in. m.

Kraftpris.

För vattenkraft.

26 Kung/. Maj:ts proposition nr 243.

effekten och ångkrafteffekten med samma effektbelopp, som styrelsen, anmält

och kraftbolaget vägrat att leverera. Styrelsen äger emellertid icke

under några förhållanden rätt att uttaga större kvartstimmeseffekt än som

motsvarar summan av den abonnerade vattenkraft- och ångkrafteffekten.

Uttager styrelsen under något år större belopp av ångeffekt än som

abonnerats eller eljest med hänsyn till bestämmelserna i förra stycket tilllåtes,

är styrelsen skyldig, att, om kraftbolaget så fordrar, vidtaga rättelse

genom att från och med nästkommande år enligt styrelsens val antingen öka

abonnemanget av ångkraft eller öka abonnemanget av vattenkraft eller öka

såväl ångkraft- som vattenkraftabonnemanget, så att totala abonnemanget, då

vederbörlig hänsyn tages till bestämmelserna i förra stycket, fullt motsvarar

den effekt, som uttagits.

§ 26.

Mom. 1. Med hjälp av printometrarnas registrering skall för varje dygn

fastställas storleken av de kvantiteter vattenkraftenergi och ångkraftenergi,

som styrelsen uttagit. Som vattenkraftenergi skall härvid räknas så stor

energimängd, som svarar mot enligt § 25 abonnerad andelsprocent av vattenföringen,

omräknad med mot belastningsförhållandena svarande verkningsgrad.

För belastningsutjämning skall härvid styrelsen disponera samma del

av magasinen vid Skogaby och Karseforsen, som styrelsen har procentuell

andel i den med hänsyn till framrinningen uttagbara energimängden. Den

av styrelsen abonnerade vattenkraften skall vid beräkningen av kraftkostnaden

antagas vara använd på det sätt, som föranleder minsta sammanlagda

kostnad för kraften. Vid de i detta stycke behandlade beräkningarna skall

hänsyn endast tagas till kvartstimmeseffekten.

Den för året maximalt uttagna effekten fastställes medelst de i § 23 sista

satsen omförmälda, registrerande mätarna. Därvid skall emellertid icke

någon hänsyn tagas till sådana tillfälliga spetsar, som föranledas av driftstörningar,

såsom kortslutningar och dylikt eller andra rent onormala företeelser

inom järnvägsdriften.

Mom. 2. Styrelsen är icke skyldig att erlägga avgift för sådan ångkrafteffekt,

som visserligen enligt ovan angivna beräkningsgrunder uttagits av

Styrelsen, men som föranletts av att vattenkrafttillgången begränsats genom

Kraftbolagets vattenregleringsåtgärder eller vattenkraftanläggningarnas handhavan

de i övrigt.

Mom. 3. Om Kraftbolagets möjlighet att leverera den abonnerade vattenkraften

hindras eller minskas av anledning, som omförmäles i 20 § i lagen

den 22 juni 1920 om rätt till elektrisk kraft m. in., skall Kraftbolaget lämna

omedelbart meddelande därom till överenskommet ombud för Styrelsen, så

att Styrelsen blir i tillfälle att, om så av Styrelsen befinnes önskvärt, .begränsa

kraftuttagningen från Kraftbolaget. Därest Styrelsen trots dylik avisering

underlåter att inom rimlig tid begränsa sin kraftuttagning, är Styrelsen

skyldig vidkännas avgift som för ångkrafteffekt, i den mån uttagning icke

kunnat tillgodoses med den disponibla delen av den abonnerade vattenkraften.

Om Kraftbolaget däremot underlåter att lämna omförmälda avisering,

är Styrelsen icke skyldig betala för den ökning av ångeffekten, som

uppkommit utöver vad som av Styrelsen abonnerats.

§ -''7-

Priset för den uttagna energien debiteras, därest icke annan frivillig överenskommelse

träffas mellan kontrahenterna, i enlighet med Kraftbolagets årliga

självkostnader på följande sätt:

a) För den varje särskilt år enligt § 25 abonnerade och av Kraftbolaget

tillhandahållna vattenkraften erlägges avgift i proportion till den andel, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. ]\[aj:ts proposition nr 243.

''Ji

Styrelsen abonnerat och Kraftbolaget tillhandahållit under året ifråga. Om

sålunda Styrelsen exempelvis under ett år enligt § 25 abonnerat på 50 %

av den i Karseforsen-Laholmskomplexet med hänsyn till framrinningen uttagbara

energimängden, skall Styrelsen härför erlägga en avgift, utgörande

50 % av Kraftbolagets årliga självkostnad.

Kraftbolagets årliga självkostnad skall innefatta samtliga skäliga utgifter

för driften, såsom arrendeavgifter, andel i kostnader för vattenregleringar,

kostnader för personal inklusive allmän administration, i den mån de belöpa

på Karseforsen-Laholmskomplexet, kostnader för förbrukningsmateriel samt

underhåll och reparation av anläggningarna, skatter, onera, skadeersättningar,

försäkringar, fiskeavgifter, avsättning till värdeminskningskonto — enligt bilaga

6 — samt förräntning av det kapital, som vid föregående års slut bokförts

såsom nedlagt dels i naturkraften, dels i anläggningarna. Sättet för

beräkningen av anläggningskostnaden för Karseforsen-Laholmsfallet finnes

närmare bestämt i § 18. I det kapital, vara ränta sålunda skall beräknas,

skall dessutom inbegripas summan av de i § 10 angivna arrendeavgifterna

jämte därå belöpande ränta intill tiden för igångsättningen av kraftanläggningen,

längst dock till den 1 januari 1933, skolande denna ränta tilläggas

vederbörande kapital vid varje års slut.

I de årliga kostnaderna för Karseforsen-Laholmskomplexet skall inräknas

den årliga avgift, som enligt kontraktet mellan Styrelsen och Kraftbolaget

av den 8—11 februari 1918 skall erläggas av Styrelsen för regleringsmagasinet

ovanför Skogabystationen.

Skulle Karseforsen-Laholmsfallet icke vara utbyggt vid den tidpunkt, då

leverans av elektrisk kraft enligt detta kontrakt skall påbörjas, får kraftpriset

icke beräknas högre än om fallet varit utbyggt och kraften därifrån

levererats.

b) För den ångeffekt, som Styrelsen enligt § 25 mom. 1 abonnerat, erlägger

Styrelsen avgift i proportion till Kraftbolagets årliga självkostnad för

ångeffekten. Denna självkostnad skall i tillämpliga delar beräknas enligt bestämmelserna

under a), varvid dock iakttages, att, om Kraftbolaget till högre

kostnad än den genomsnittliga låtit för Styrelsens räkning utvidga sina ångkraftanläggningar,

Kraftbolaget skall erhålla skälig förhöjning av effektavgiften.

Uttager Styrelsen större ångeffekt än som abonnerats, är Styrelsen

skyldig att erlägga skälig avgift för den överskjutande effekten.

c) För den ångenergi, som Styrelsen uttagit, erlägges avgift i enlighet

med Kraftbolagets självkostnad, varvid i tillämpliga delar bestämmelserna

under a) skola tillämpas. Vid självkostnadens bestämmande skall hänsyn

tagas till om energien uttagits på grund av otillräcklig vattentillgång eller

för spetsdrift. För sådan energi, som enligt § 26 skall anses vara ångkraftenergi,

men som uttages under sön- och helgdagar och under närmast föregående

och efterföljande sex timmar, skall erläggas halva den normala avgiften

för ångkraftenergi.

§ 28.

I den mån Karseforsen och Laliolmsfallet utbyggas för mer än 140 m3/sek.,

skall Styrelsen vara berättigad att efter eget val antingen i motsvarande grad

öka den vattenkrafteffekt, som Styrelsen enligt § 25 mom. 1 sista stycket

disponerar, eller ock vara befriad från andel i kostnaden för överskjutande

effekten.

§ 29.

Styrelsens kraftavgift erlägges senast 14 dagar efter av Kraftbolaget utfärdad

månadsräkning. Sådana avgifter, som härvid skola debiteras enligt löpande

årets bokslut, få härvid preliminärt debiteras efter de avgifter per andelsprocent,

kilowatt, kilowattimmar, m. in., som senast definitivt fastställts. De
-

För ångkraft.

Sön- och helgdagar.

Öv er effekt

vid vattenkraft
stationerna.

Debitering

och bokföring

s. 28 Kontrollera mot PDF

Överföring

av kraft till

S. J. över

Kraftbolagets

ledningar.

Revision av

tekniska bestämmelser.

Rätt till

överlåtelse

av kontraktet

å S. J.

Förverkande.

Bokföring.

Skiljedom.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

finitiv avräkning äger rum, så snart bokslut och övriga debiteringsgrunder

föreligga.

§ 30.

Kraftbolaget är villigt enligt närmare överenskommelse i varje särskilt

fall, där enligt Kraftbolagets åsikt så lämpligt ske kan, att genom sina befintliga

ledningar och transformatorstationer transitera kraft till Statens Järnvägar

för de i § 19 första stycket angivna ändamål ävensom att, eventuellt

gemensamt med Styrelsen, utbygga nya ledningar och transformatorstationer.

§ 31.

Yad i detta kontrakt, del C, bestämts i fråga om de rent tekniska förhållandena

må kunna revideras, i den mån teknikens utveckling och förhållandenas

ändring göra detta lämpligt och om endera parten så påfordrar.

I brist på åsämjande hänskjutes saken till avgörande, så som i § 35 säges.

§ 32.

De rättigheter och skyldigheter, som tillkomma styrelsen enligt detta

kontrakt, del C, må Styrelsen, i den mån Styrelsen finner så vara lämpligt,

transportera på Kungl. Järnvägsstyrelsen.

§ 33.

Om Kraftbolaget på otillfredsställande sätt fullgör sina här ovan åtagna

förpliktelser i fråga om kraftleverans, har Kraftbolaget, om Styrelsen så

yrkar, förverkat den upplåtna nyttjanderätten till Karseforsen-Laholmsfallet,

och skall Styrelsen i sådant fall följaktligen vara berättigad att sex månader

efter uppsägning återtaga vad genom detta kontrakt utarrenderats mot lösen,

varom i § 18 sägs.

Del D. Allmänna bestämmelser.

§ 34.

Det åligger Kraftbolaget att föra noggranna räkenskaper över alla anläggningskostnaderna

för utbyggnad av de genom detta avtal utarrenderade

vattenfall ävensom över alla kostnader för driften av dessa anläggningar.

Yarje anläggnings- eller årskostnad, som är av sådan natur, att den inverkar

på storleken av den lösensumma, som Styrelsen enligt § 18 har att

erlägga för Karseforsen-Laliolmskomplexet vid arrendetidens slut, eller på

det pris, som enligt § 27 skall erläggas för till Styrelsen levererad kraft,

skall uppföras i nämnda räkenskaper, som skola underställas Styrelsen för

granskning senast den 1 juli året efter sedan kostnaden blivit bokförd, och

åligger det Styrelsen att senast sex månader efter sagda dag framställa anmärkning

mot debiteringen av kostnaden, därest Styrelsen icke vill godkänna

densamma. I brist på godvillig överenskommelse rörande riktigheten av

verkställd bokföringsåtgärd hänskjutes frågan till avgörande enligt § 35.

§ 35.

Skulle meningsskiljaktighet uppstå mellan Styrelsen och Kraftbolaget angående

tolkningen eller tillämpningen av detta kontrakt, skall saken hänskjutas

till opartisk, sakkunnig tremannanämnd eller institution, om vilken

kontrahenterna enas eller som, om detta ej inom två månader efter påkallandet

av dylik skiljedom skett, utses av överståthållarämbetet i Stockholm.

Såväl Styrelsen som Kraftbolaget äger påkalla dylik skiljedom. Domen

skall vara meddelad inom sex månader efter det nämnden eller institutionen

utsetts vid äventyr, att kontrahent eljest är oförhindrad att instämma tvisten

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

till domstol. Kostnaden för skiljeförfarandet skall gäldas till hälften av vardera

kontrahenten. Skulle kontrahent icke åtnöjas med det avgörande, som

träffas av sålunda utsedd sakkunnig nämnd eller institution, är han berättigad

att inom 90 dagar efter han därav erhållit del draga frågan under domstols

prövning. Har ingendera kontrahenten inom nämnda tid instämt saken till

domstol, står det beslut fast, som meddelats av nyssnämnda tremannanämnd

eller institution.

Del E. Lån till bebyggande av Karseforsen-Laliolnisfallet.

§ 36.

I och för utförande av kraftverksanläggning i Karseforsen-Laholmsfallet

är Kraftbolaget berättigat att av Kronan genom Styrelsen erhålla ett lån,

motsvarande två tredjedelar av byggnadskostnaden, dock högst 5 1/i miljoner

kronor, under förutsättning att härför ställes av Styrelsen godkänd säkerhet

antingen genom inteckning med bästa förmånsrätt i vattenfallsrätten eller

på annat sätt. Det åligger kraftbolaget att minst ett år i förväg anmäla

sin önskan om lånets utbekommande.

§ 37.

Lånevillkoren skola vara i huvudsaklig överensstämmelse med de för

vattenkraftslånefonden gällande. Ränta skall gäldas med högst ’/4 % över

den ränta, som Staten enligt Riksgäldskontorets beräkning kan anses hava

guldit i medeltal för de lån, som upptagits under de två åren närmast före

lånets utlämnande.

§ 38.

Detta kontrakt, varav tvänne exemplar undertecknats och utväxlats, gäller

med det förbehåll, att detsamma godkännes av Kungl. Maj:t före den 1 juni

1927.

Stockholm den 4 mars 1927. Malmö den 1 mars 1927.

Kungl. Vattenfa llsstyrelsen.

F. VILH. HANSEN.

W. Borgquist. Fe. Malm.

Sven Nordmark.

För Sydsvenska Kraftaktiebolaget.

AUG. SCHMITZ.

JONTE HULTKRANTZ.

Konsuln Aug. Schmitz’ och direktören

Jonte Hultkrantz’ egenhändiga

namnteckningar bevittna:

E. Schmidt. S. Johansson.

Lån till bebyggande.

Lånevillkor.

Godkännande

av

Kungl. Majd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts proposition nr 243.

Bil. 4.

Förteckning över arrendekontrakt.

Kontraktets

datum.

Arren datorn.

Kontraktets omfattning.

Skeen.

20/

In

1919

Strömsnäs Bruks

A.-B.

Skeens egendom.

3/

/ 2

och 21/2

1925

Strömsnäs Bruks

A.-B.

Yissa markområden vid Skeen.

25/

/ 2

» 2s/2

1925

Ernst Svensson

» » » »

10/

i 3

» ,5/4

1925

Södra Sveriges

Sportfiskeklubb

Fiskerätten till de vid Skeen be- lägna, staten tillhöriga fastig- heterna m. m.

Hjulsnäs, Tralieryd, Grönö.

12/

hi

och s7/2

1912

Strömsnäs Bruks

A.-B.

’ 4 mantal Hjulsnäs nr 1.

29 /

/ 3

» 3%

1926

J. A. Lindahl i Tra- ryd

Hemmansdelarna 19/4oo mtl. litt.

C 58 och 34/400 mtl. litt. C 59 b

Traheryd nr 2 Kronogård och

Traheryd nr 1 Skattegård.

V,

» %

1926

Gustaf Svensson i

Grönö

5/64 mantal litt. Aab Grönö nr 1

Södergård.

23 /

- 5

» 2S/5

1923

M. Andersson och

F. Karlsson i Bru- sarp

Hemmanslotten 3,/64 mtl. Ad av

förra trumpetarbestället litt. A,

7/i6 mtl. Brusarp nr 1.

11

3

1897

Petter Persson i Plo- boda

Lägenheten Petersborg.

M /

/ 3

och 21 3

1924

Klas Karlsson i Sjö- boda

Hemmansdelarna 1/2t mtl. litt. Db,

V96 mtl. litt. Abb och Vi6o mth

litt. Bb Sjöboda nr 1.

28/j

och */»

1921

Alfred Svensson

Hemmansdelarna 280/iooo mth litt.

A och M/,ooo mtl- litt- B Tov- liult nr 1.

19/

/ 6

1918

Norrköping—Söder-

Angående tillstånd att utföra och

köping och Vikbolandets

järnvägsaktiebolag
-

nyttja en linbana över B/64 mtl.

litt. Aab Grönö nr 1 m. fl.

fastigheter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

31

Bil. 5.

Förteckning över arrendekontrakt rörande Laholms

Vattenfall samt Karseforsen.

Kontraktets datum.

4/,«

och

7,o

1918

l6/,o

»

19 ''

'' 10

1920

28/

/ 2

»

11 /

3

1921

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

» »

"/, » ”/, 1922

ls/2 » in/3 1913

n/3 » 272 1921

Arrendator,!.

Laholms stad

Philip Holmström

Lars Nilsson i Hov

Per Aug. Jönsson i

Kasteberg

Karl Aug. Bengtsson

Bengt Petter Karlsson,

Lejeby

Edvard Mattson i

Lejeby

Aug. Persson i Lejeby
Jöns

P. Nilsson i

Lejeby

Alfred Broberg i Lejeby
Nils

Broberg i Lejeby
-

Jöns Bengtsson i Lejeby
-

John Tell

Philip Holmström,

Laholm

Nils Svensson

Kontraktets omfattning.

Till Laholms Kungsladugård hörande

vattenfall m. m.

Laxfisket i Lagan vid Laholms

broar m. m.

Lägenhet avsöndrad från s/lä

mantal Hov nr 2.

Lägenhet avsöndrad från J/8

mantal Kasteberg nr 1.

3/''16 mantal Lejeby nr 1 litt. Ac.

Lägenhet avsöndrad från ll/8u

mantal nr 1 Lejeby, litt Aba.

s/,6 mantal Lejeby nr 1, litt. Aa.

Lägenhet avsöndrad från 1,.J0

mantal Lejeby nr 1.

Lägenhet avsöndrad från 1/24

mantal Lejeby nr 2.

Dels 1Ä/i28 mantal Lejeby nr 3,

litt. Öb, dels ock eu på Lejeby

nr 3 belägen mosslott m. m.

Dels avsöndring från 11/87 mtl.

nr 1 Lejeby, dels hemmansdelen

15/128 mantal nr 3 Lejeby, dels

hemmansdelen 1/30 mantalLejeby

nr 4, dels ock från 3/''16 mantal

nr 2 Lejeby avsöndrade

ängsskifte m. in.

2 från mantal Lejeby nr 2

avsöndrade lägenheter Karseforsen

nr 19 och Karseforsen

nr 20 m. m.

Jakträttenå vissaunder Styrelsens

förvaltning stående fastigheter

inom Laholms socken.

Avsöndringar från 2, mantal nr

1 Uddekulla i Ysby socken

in. m.

Eu från 1/i mantal Lejeby nr 4

avsöndrad lägenhet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts proposition nr 243.

Bil. 6.

Bestämmelser rörande värdemiiiskniiigskoiito.

Avdrag för värdeminskning skall ske enligt följande grunder:

Bokförd, anläggningskostnad för

1. Förvärv av eller ersättning för mark, vattenrätt och

fiske i och för kraft- och regleringsanläggningar..........

2. Alla bokförda engångsavgifter utöver de under 1

angivna för Skogabymagasinet och andra regleringar,

skadeersättningar, domstolsavgifter, rättegångskostnader

och andra dylika engångsavgifter ävensom skatter, räntor

och övriga årliga avgifter under byggnadstiden och

under tiden för provdrift och inkörning ........................

3. Bergsprängning, jord- och stenschaktning, mudd
rings-,

rensnings-, planeringsarbeten, vägar, fångdammar

inklusive länshållning, permanenta dammbyggnader av

jord och sten, murverk i sten och betong, kraftstationsbyggnader

inklusive järnkonstruktioner och dylikt ......

4. Broar av betong, järnvägsspår, vändskivor, bostadsbyggnader

av sten och dylikt .................................

5. Broar av järn, ställverksbyggnader inklusive järn
konstruktioner,

fristående järnkonstruktioner, luckor,

rulldammar, kranar och traverser, plåttuber, bostadsbyggnader

av trä, projektering och arbetsledning och

dylikt...................................................................................

6. Turbiner med sugrör, generatorer, transformatorer,

pumpar, cisterner, rörledningar, järnställningar och mellanväggar,

instrumenteringsanläggningar med ledningar

och hjälpmaskineri, utomliusställverk, vatten- och avloppsledningar

och dylikt ................................................

7. Ackumulatorbatterier, träkonstruktioner utomhus,

impregnerade eller skyddade.............................................

8. Träkonstruktioner utomhus, ej impregnerade eller

skyddade..............................................................................

Procentuell

Ungefärlig avsättning

livstid till värdeår

minskningskonto

%

( Ingen ]

I tidsbe- 1 q

I gräns- [

1 ning 1

75 1.3

75 1.3

60 1.6

45 2.2

30 3.3

20 5.o

10 lO.o

Avdrag för värdeminskning skall beräknas från och med den först infallande

1 januari året efter det kraftanläggningen tagits i bruk för leverans

av elektrisk energi och intill arrendetidens slut samt bokföras vid varje

bokslut genom kreditering av ett värdeminskningskonto.

Skulle under arrendetiden nyanskaffning eller utökning av kraftanläggningen

äga rum, beräknas avdrag för värdeminskningskontot från och med

den först infallande 1 januari efter sedan nyanskaffningen eller utökningen

blivit färdig.

Vid nyanskaffning för att ersätta anläggningsdel, som utrangerats, skall

nämnda anläggningsdels anskaffningskostnad helt och hållet avskrivas från

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

anläggningskontot och samtidigt värdeminskningskontot nedskrivas med det

belopp, som kontot påförts för samma anläggningsdel. Skulle sistnämnda

belopp tillsammans med realisationsvärdet å den slopade anläggningsdelen

understiga anskaffningskostnaden för densamma, skall skillnaden påföras

driftkostnadskontot dock med undantag för nyanskaffningar eller reparationer

å vatten- och husbyggnader, förorsakade av vådliga händelser, för vilka någon

sådan skillnad icke får påföras varken anläggnings- eller driftkonto. Såsom

anläggningskostnad skall efter nyanskaffningen bokföras självkostnaden för

den nya anläggningsdelen.

Kostnader för reparationer och underhåll av anläggningsdelar, såsom enstaka

utbyten av isolatorer, instrument, reläer, mätare och apparater eller

delar av maskin- och transformatorlindningar inom kraftstationsanläggningarna,

skola bokföras såsom driftkostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 209 häjt. (Nr 243.)

605 87 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Karla

utvisande belägenheten ov de vallen

■fall som förestogils Ull försäljning

eller utarrendering 1ill Sydsvenske

Kraf! flkliebolageJ

Upprada^ år 192.7 av

Lonlm -hot Kung!. VoUenfollSSlyrclsen

SkeeriT
failet
-

HALLAND

um/Fi

WSi&WWl

''Éf

\_, 0lV\. o Yrrv s

V) \iVAe.rv

Traryd.

fallen

Loholmsfpllet

a rst fors fallet

'' j

SKANE

Kronverk som disponeras ov

^-•-^Sy ef svenska Krott. flkliebolageJ.

/ Skogo by

i Nedre Knäred

3 Övre Knäred

tf Basa o It

5 Kajenfors

6 TTmsforstn

7 Strö ms noa

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan m. m. a1 i texten
  2. SU 1927:94 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan m. m. ’ s. 1 i texten