Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

1927-01-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:39, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror;

given Stockholms slott den 4 januari 1927.

%

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av

förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift

i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med

flera lyxvaror.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror1.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och med den

30 juni 1928.

■'' Jlr 1926: 95.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. :i''i höft. (Nr !19.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

Historik.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anmäler frågan om

fortsatt utgörande av stämpelavgiften för pärlor med flera lyxvaror och

anför:

Med en till 1919 års lagtima riksdag avgiven proposition, nr 251, framlade

Kungl. Maj:t förslag till förordning om en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Propositionen avstyrktes av bevillningsutskottet, men efter gemensam omröstning

antog riksdagen ett på bevillningsutskottets föranstaltande omarbetat

förslag i ämnet. Förordning utfärdades den 11 juli 1919 (sv. f.

1919: 401), vilken trädde i kraft den 1 september samma år och gällde

intill utgången av år 1920. Efter förslag av Kungl. Maj:t (proposition

nr 47) beslöt 1920 års riksdag fortsatt tillämpning av förordningen under

år 1921 (sv. f. 1920: 224).

Med hänsyn till den ringa avkastningen av lyxstämpelavgiften samt då

kontrollen å skattens uttagande syntes lämna åtskilligt övrigt att önska

och dessutom ställde sig jämförelsevis dyrbar i förhållande till inflytande

belopp, förelädes icke 1921 års riksdag förslag angående berörda förordnings

fortsatta tillämpning. I enlighet med ett motionsvis framställt yrkande

beslöt emellertid riksdagen utsträckning av förordningens giltighetstid till

utgången av år 1922 (sv. f. 1921: 416). Ej heller till 1922 års riksdag

framlades proposition i ämnet, men riksdagen beslöt efter förslag av bevillningsutskottet

fortsatt tillämpning av förordningen under år 1923

(sv. f. 1922: 328).

Efter verkställd utredning inom finansdepartementet framlade Kungl.

Maj:t med proposition nr 199 till 1923 års riksdag förslag till ny förordning

i ämnet, att gälla under år 1924. Detta förslag skilde sig från den

då gällande författningen i huvudsak därutinnan, att kontrollen med avseende

å skattens behöriga utgörande i viss mån omlagts. I enlighet med

bevillningsutskottets hemställan biföll riksdagen denna proposition, och

förordning utfärdades den 17 maj 1923 (sv. f. 1923: 113).

På förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 71 beslöt 1924 års riksdag

fortsatt tillämpning av nyssberörda förordning till och med den 30 juni

1925 (sv. f. 1924: 129).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

3

Bifall till Kungl. Maj:ts propositioner nr 55 till 1925 års riksdag och nr

152 till 1926 års riksdag innebar slutligen utsträckning av giltighetstiden

för omförmälda förordning intill den 1 juli 1927 (sv. f. 1925: 77 och 1926: 95).

Ifrågavarande stämpelavgift avser, med vissa undantag, köp, byte och

införsel till riket av äkta pärlor och ädla stenar, av föremål, i vilka sådana

pärlor och stenar äro infattade, samt av smycken utav guld, silver eller

platina. Avgift utgöres för varje föremål, vars värde överstiger 300 kronor,

och utgår som regel med 10 kronor, då föremålets värde icke överstiger

350 kronor, och därutöver med 5 kronor för varje ytterligare påbörjat

belopp av 50 kronor. Stämpelbeläggningen ombesörjes av överlåtaren.

Den, som driver handel med föremål om vilka nu är fråga, skall föra

särskild försäljningsbok, vari stämpeln insättes. Eljest anbringas vid överlåtelse

stämpeln å avräkningsnota, som skall upprättas av överlåtaren.

Vid införsel åsättes stämpeln faktura, konossement, frakthandling eller

tullräkning genom vederbörande tullmyndighets försorg. Tillsyn över efterlevnaden

av ifrågavarande förordning tillkommer överståthållarämbetet

eller vederbörande länsstyrelse samt utövas genom tillsyningsmän, vilka

åtnjuta arvoden ävensom resekostnads- och traktamentsersättning. Tryckning

och försäljning av stämplarna ombesörjas av postverket.

Under åren 1924 och 1925 har ifrågavarande stämpeluppbörd utgjort

66,800 respektive 63,100 kronor och synes för år 1926 kunna beräknas i runt

tal till 75,000 kronor eller alltså något högre belopp än de närmast föregående

åren. Härvid är att märka, att den ojämförligt största delen av

försäljningen kommer på Stockholm, Göteborg och Malmö. Stämpeluppbörden

genom tullverket vid införsel av lyxvaror, därvid bland annat handlandenas

egen import för sin rörelse är undantagen från beskattning, har

varit obetydlig. Jämväl näringsidkarna emellan fördelar sig försäljningen

av ifrågavarande lyxföremål synnerligen ojämnt. Av de till ett antal av

omkring 75 i Stockholms stad förekommande försäljare, som enligt förordningen

anmält sig idka handel med dylika föremål, torde sålunda allenast

hos ett tjugotal försäljning av stämpelpliktiga föremål äga rum i någon

omfattning av betydenhet.

För kontrollen över stämpelavgiftens behöriga utgörande finnas för närvarande

inemot ett femtiotal tillsyningsmän, vilkas arvoden belöpa sig till något

över 10,000 kronor om året. Härtill kommer resekostnads- och traktamentsersättning,

som, såvitt kunnat utrönas, i det hela torde uppgå till jämförelsevis

ringa belopp. Kostnaden för tryckning av stämplarna är obetydlig;

för försäljningen av stämplarna förekomma icke några särskilda utgifter.

I särskilda till mig ställda skrifter den 5 och 15 oktober 1926 har Sveriges

juvelerare- och guldsmedsförbund hemställt om vidtagande av åtgärder för

upphävande av stämpelavgiften å lyxvaror. Till stöd för donna hemställan

har förbundet anfört huvudsakligen följande:

Gäl’ande

bestämmelser

om l /xstämpeln.

Framställning

om upphävande

av

lyx8tämpeln.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departemen tschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

Förbundet ville erinra om tidigare vid upprepade tillfällen gjorda framställningar

om upphävande av ifrågavarande stämpelskatt, i vilka anförts,

bland annat, att det jämförelsevis ringa belopp, som tillfördes statskassan

genom lyxstämpeln, ingalunda kunde sägas uppväga dess menliga inverkningar

å juvelerare- och guldsmedsbranschen inom landet. Under tiden

före lyxstämpelns införande hade handeln med juveler och äkta pärlor

praktiskt taget uteslutande bedrivits av juvelerare- och guldsmedsaffärema.

Med lyxstämpelns införande hade allmänheten emellertid, i syfte att

undgå denna beskattning, börjat alltmer göra sina juvelinköp i öppen

marknad. Lyxstämpeln hade sålunda, särskilt i Stockholm och övriga

större städer, föranlett en betydande juvelhandel, som undandroge sig

varje kontroll. Denna handel toge bort en avsevärd del av de legitima

affärernas förtjänst, och dessutom undandroge den sig i regel varje slag

av beskattning. Med hänsyn till dessa verkningar av lyxstämpeln syntes

även ur det allmännas synpunkt ett upphävande av densamma vara påkallat.

Ifrågavarande skatteform hade också på den senare tiden avskaffats

i flera av Europas stater, däribland Tyskland.

De synpunkter, som Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund framfört

till stöd för upphävande av ifrågavarande stämpelavgift, synas mig

väl vara värda visst beaktande. Under rådande statsfinansiella förhållanden,

då någon sänkning av beskattningen å nödvändighetsvaror icke

lärer kunna vidtagas, anser jag mig emellertid icke böra förorda upphävande

av denna skatteform, som framför andra bär prägeln av lyxbeskattning.

Såsom framgår av årets statsverksproposition har jag vid beräkningen

av stämpelmedelsintäkterna för budgetåret 1927—1928 också

utgått från att stämpelavgiften för lyxvaror skulle alltfort uttagas, och

jag har därvid anmält min avsikt att framlägga förslag om proposition

till riksdagen angående fortsatt tillämpning av förordningen i ämnet

under nämnda budgetår.

Förslag till författning har nu upprättats.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning angående fortsatt

tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1927:57 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57 s. 19 i texten
  2. Rskr. 1927:16 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av föi''ordning en den 17 maj 1928 a1 i texten
  3. BevU 1927:2 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning av förordningen den 17 maj 1923 s. 3 i texten