Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal

1928-02-24 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1928:103, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

1

Nr 103.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av

ett mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal: given

Stockholms slott den 24 februari 1928.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-

och utrikesdepartementsärenden för den 13 december 1927 och över

handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 14

december 1927 mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal med tillhörande

slutprotokoll och deklaration, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens

godkännande av berörda avtal jämte slutprotokoll och deklaration.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 saml.

85 höft. (Nr 103.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Handelsavtal mellan Sverige och

Finland.

Hans Maj :t Konungen av Sverige,

å ena sidan, och Republiken Finlands

President, å andra sidan, hava,

sedan sjöfartsförbindelserna mellan

Sverige och Finland genom avtal

den 26 maj 1923 reglerats, i önskan

att ytterligare stärka och utveckla

de ekonomiska förbindelserna mellan

de båda länderna, överenskommit

att avsluta ett handelsavtal, och

hava för sådant ändamål till sina

befullmäktigade ombud utsett:

Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens Jonas Eliel

Löfgren; och

Republiken Finlands President:

Ministern för utrikesärendena, professorn

Kaarle Väinö Voionmaa och

Finlands utomordentliga sändebud

och befullmäktigade minister i

Stockholm Jarl Werner Söder hjelm;

vilka, efter att hava utväxlat sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande:
Artikel

1.

Medborgare, tillhörande endera av

de båda fördragsslutande parterna,

kunna, förutsatt att de iakttaga här
-

Ruotsin ja Suomen välinen kauppasopimus.

Hänen Majesteettinsa Ruotsin kuningas,

toiselta puolen, ja Suomen

Tasavallan Presidentti, toiselta puolen,

ovat, merenkulkusuhteiden tultua

järjestetyiksi Ruotsin ja Suomen

välisellä sopimuksella 26 päivältä

toukokuuta 1923, haluten edelleen

vahvistaa ja kehittää taloudellisia

suhteita molempien maiden välillä,

sopineet kauppasopimuksen

tekemisestä ja siinä tarkoituksessa

täysivaltuutetuiksi edustajikseen

määränneet:

Hänen Majesteettinsa Ruotsin

Kuningas:

Ulkoasiainministerinsä, Hänen

Ylhäisyytensä Jonas Eliel Löfgrenin;

ja

Soumen Tasavallan Presidentti:

Ulkoasiainministerin, professor!

Kaarle Väinö Voionmaan ja Suomen

erikoislähettilään ja täysivaltaisen

minister in Tukholmassa Jarl

Werner Söderhjelmin;

jotka, vaihdettuaan hyvässä ja

asianmukaisessa muodossa oleviksi

havaitut valtakirjansa, ovat sopineet

seuraavasta:

1 Artikla.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset

voivat tässä kohdin voimassa

olevia määräyksiä noudatta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

för gällande föreskrifter, fritt beträda

den andra partens område

ävensom därstädes obehindrat uppehålla

och bosätta sig. De skola i

nämnda hänseenden åtnjuta samma

behandling som medborgare, tillhörande

mest gynnad nation.

Vardera fördragsslutande partens

medborgare skola, såframt icke genom

detta avtal annorlunda föreskrives,

inom den andra partens område

i alla avseenden och särskilt vad

angår handel, industri, hantverk

och andra näringar, förvärv och besittning

av lös och fast egendom

samt förfogande över sådan egendom

åtnjuta samma behandling som

medborgare, tillhörande mest gynnad

nation.

Ingendera fördragsslutande parten

skall pålägga det andra landets

medborgare andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka uppbäras

eller kunna komma att uppbäras

av landets egna medborgare

eller medborgare, tillhörande mest

gynnad nation.

Artikel 2.

Medborgare, tillhörande endera

fördragsslutande parten, skola å den

andra partens område äga rätt att

fritt och obehindrat anlita domstolar

och andra myndigheter och skola

härvid i fråga om avgifter samt i

alla andra avseenden åtnjuta samma

behandling som landets egna

medborgare. Vad beträffar ställande

av säkerhet för rättegångskostnader

samt kostnadsfri rättshjälp

skall likväl ömsesidigt gälla, vad

härom, är eller må bliva särskilt

överenskommet.

malla vapaasti saapua toisen sopimuspuolen

alueelle sekä esteettömästi

oleskella siellä ja asettua sinne

asumaan. Mainituissa suhteissa he

nauttivat samaa kohtelua kuin suosituimman

maan kansalaiset.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset

nauttivat, mikäli ei tässä

sopimuksessa toisin määrätä toisen

sopimuspuolen alueella kaikissa

kokdin ja erittäinkin kaupan, teollisuuden,

käsiteollisuuden ja muiden

elinkeinojen harjoittamisessa,

irtaimen ja kiinteän omaisuuden

kankinnassa ja liallinnassa sekä sellaisen

omaisuuden käytössä samaa

kohtelua kuin suosituimman maan

kansalaiset.

Kumpikaan sopimuspuoli ei saa

asettaa toisen maan kansalaisille

muita tai suurempia veroja, maksuja

tai rasituksia, olkootpa ne minkälaatuisia

tahansa, kuin mitä nyt

tai vastedes kannetaan maan omilta

tai suosituimman maan kansalaisilta.

2 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaisilla

on toisen sopimuspuolen alueella

oikeus vapaasti ja esteettömästi

kääntyä tuomioistuinten ja muiden

viranomaisten puoleen ja maksujen

sekä kaiken muun suhteen nauttia

samaa kohtelua kuin maan ornat

kansalaiset. Mitä tulee vakuuden

asettamiseen oikeudenkäyntikuluista

ja maksuttomaan oikeusapuun, on

mölemmin puolin oleva voimassa,

mitä siitä erikseen on nyt sovittu tai

vastaisuudessa sovitaan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Artikel 3.

Medborgare, tillhörande endera

iördragsslutande parten, skola å den

andra partens område vara befriade

från nationella tvångslån och

tvångsgärder, liksom från alla

andra kontributioner, av vad slag

de vara må, som kunna komma att

påläggas för krigsändamål eller eljest

på grund av utomordentliga

omständigheter.

De skola likaledes vara befriade

från all obligatorisk personlig militärtjänst

samt från varje avgift eller

pålaga, som utgår i stället för

dylik tjänst. I avseende å militära

rekvisitioner och andra liknande

prestationer skola de i intet avseende

behandlas mindre gynnsamt än

landets egna medborgare eller medborgare,

tillhörande mest gynnad

nation.

Artikel 4.

Aktiebolag och andra sammanslutningar

med ekonomiskt syfte —

handels-, industri-, finans- och försäkringssammanslutningar

däri inbegripna

— vilka lagligen grundats

och bestå inom endera fördragsslutande

partens område, skola även

inom den andra partens område erkännas

såsom lagligen bestående.

De kunna, därest det andra landets

lagstiftning icke lägger hinder i

vägen samt förutsatt att alla i densamma

givna föreskrifter iakttagas,

utsträcka sin verksamhet till detta

lands område samt därstädes, i enlighet

med gällande lagstiftning, driva

sin näring. De åtnjuta därstädes lika

gynnsam behandling och hava samma

rätt att driva sin verksamhet

samt att förvärva, besitta och för
-

3 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaiset

vapautetaan toisen sopimuspuolen

alueella kansallisista pakkolainoista

ja pakollisista rasituksista, samoin

kuin kaikista muistakin pakkosuorituksista,

olkootpa ne minkälaatuisia

tahansa, joita voidaan määrätä

sotatarkoituksiin tai muuten poikkeuksellisten

olosuhteiden vallitessa.

He ovat niinikään vapautetut kaikesta

henkilökohtaisesta sotapalvelusvelvollisuudesta

ja jokaisesta

maksusta tai rasituksesta, joka korvaa

sellaisen palveluksen. Sotilaallisten

pakko-ottojen ja muiden vastaavanlaisten

suorituksien puolesta

heitä ei saa kohdella vähemmän

suopeasti kuin maan omia tai suosituimman

maan kansalaisia.

4 Artikla.

Osakeyhtiöt ja muut taloudellisia

tarkoitusperiä ajavat ylitymät —

niihin luettuina kauppa-, teollisuus-,

linanssi- ja vakuutusyhtymät — jotka

ovat laillisesti perustetut ja tunnustetut

toisen sopimuspuolen alueella,

tunnustetaan myös toisen sopimuspuolen

alueella laillisiksi. Ne

saavat, ellei toisen maan lainsäädäntö

pane sille esteitä, ja sillä

ehdolla, että kaikkia sen määräyksiä

noudatetaan, ulottaa toimintansa

viimeksimainitun maan alueelle sekä

siellä harjoittaa elinkeinoansa

voimassa olevan lainsäädännön mukaisesti.

Ne nauttivat siellä yhtä

suopeaa kohtelua ja niillä on sårna

oikeus harjoittaa toimintaansa sekä

hankkia, hallita ja käyttää irtainta

ja kiinteätä omaisuutta, kuin suosi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

foga över lös och fast egendom som

likartade bolag och sammanslutningar,

hemmahörande i mest gynnat

land.

Ovannämnda bolag och sammanslutningar

skola i det andra landet

icke påläggas andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka uppbäras

eller kunna komma att uppbäras

av likartade inhemska eller i

mest gynnat land hemmahörande

bolag och sammanslutningar.

I övrigt skall vad i art. 2 och 3

stadgats angående enskilda medborgare

i tillämpliga delar gälla även

beträffande i denna artikel omför - mälda bolag och sammanslutningar.

Artikel 5.

Köpmän, fabrikanter och andra

näringsidkare, vilka äro medborgare

i ettdera fördragsslutande landet

och vilka genom ett av behörig myndighet

i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis

styrka, att de där

äro berättigade att idka handel eller

annan näring och att de där erlägga

stadgade skatter och avgifter, skola

äga rätt att personligen eller genom

i deras tjänst anställda resande, under

iakttagande av föreskrivna formaliteter,

inom det andra landet

göra varuinköp samt upptaga beställningar.

De äro berättigade att medföra

varuprover, mönster och modeller

men inga varor.

Vid utövande av berörda verksamhet

skola ifrågavarande näringsidkare

och handelsresande åtnjuta

samma rättigheter, förmåner och

befrielser, vilka i detta avseende

tillerkännas eller kunna komma att

tuimmassa maassa kotipaikan omaavilla

samanlaisilla yhtiöillä ja yhtymillä.

Edellä mainituille yhtiöille ja yhtymille

ei saa toisessa maassa panna

muita tai suurempia veroja, maksuja

tahi rasituksia, olkootpa ne

minkälaatuisia tahansa, kuin mitä

nyt tai vastedes kannetaan samanlaatuisilta

kotimaisilta tai suosituimmassa

maassa kotipaikan omaavilta

yhtiöiltä tai yhtymiltä.

Muuten ovat 2 ja 3 artiklan yksityisiä

henkilöitä koskevat määräykset,

soveltuvin kohdin, voimassa

myös tämän artiklan mainitsemiin

yhtiöiliin ja yhtymiin nähden.

5 Artikla.

Kauppiaat, tehtailijat ja muut

elinkeinonharjoittajat, jotka ovat

toisen sopimusmaan kansalaisia ja

jotka oman maansa asianomaisen

viranomaisen antamalla elinkeinooikeustodistuksella

näyttävät toteen,

että ovat siellä oikeutetut harjoittamaan

kauppaa tai muuta elinkeinoa

ja siellä suorittavat säädetyt verot

ja maksut, ovat oikeutetut, henkilökohtaisesti

tai palveluksessaan olevien

matkustajien kautta, noudattamalla

säädettyjä muodollisuuksia

toisessa maassa tekemään tavaraostoja

ja ottamaan tilauksia. Heillä

on oikeus tuoda mu kanaan tavaranäytteitä,

kaavoja ja malleja, vaan

ei tavaroita.

Mainittua tointansa harjoittaessaan

puheenalaiset elinkeinonharjoittajat

ja kauppamatkustajat nauttivat

samoja oikeuksia, etuja ja vapautuksia

kuin tässä kohdin on

myönnetty tai vastedes myönne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuvgl. Maj:ts proposition Nr 103.

tillerkännas näringsidkare och handelsresande

från vilket som helst

tredje land. Särskilt skola de för

ifrågavarande verksamhet icke vara

underkastade andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka tilllämpas

i förhållande till mest gynnad

nation.

De fördragsslutande parterna skola

ömsesidigt meddela varandra, vilka

myndigheter äro behöriga att utfärda

näringslegitimationsbevis och

vilka föreskrifter innehavare av dylikt

bevis vid utövande av sin ifrågavarande

verksamhet har att iakttaga.

Föremål, vilka äro underkastade

tullavgifter eller andra dylika pålagor

och vilka av ifrågavarande näringsidkare

och handelsresande medföras

såsom mönster, modeller eller

prover, skola i införsellandet vara

befriade från tull- eller andra införsel-

och utförselavgifter, under

förutsättning att föremålen återutföras

inom i sådant avseende föreskriven

tid samt att identiteten av

de införda och åter utförda föremålen

är ställd utom tvivel. Återutförsel

må äga rum genom envar tullkammare,

som enligt i landet gällande

bestämmelser äger vidtaga de

för sådan utförsel erforderliga åtgärder.

I någotdera landet gällande förbud

eller inskränkningar beträffande

införseln eller utförseln beröras

icke av förestående bestämmelser i

denna artikel.

Återutförseln av mönster, modeller

och prover skall i de båda länderna

vid införseln säkerställas antingen

genom deposition av ett tull
-

tään minkä kolmannen maan elinkeinonharjoittajille

tai kauppamatkustajille

taliansa. Erittäinkään ei

heille saa puheenalaisen toimensa

takia panna muita tai suurempia

veroja maksuja tai rasituksia, olkootpa

ne minkälaatuisia tahansa,

kuin mitä suosituimpaan maahan

nähden sovelletaan.

Sopimuspuolet antavat kumpikin

toisilleen tiedon sittä, mitkä viranomaiset

ovat oikeutetut antamaan

elinkeinooikeustodistuksia ja mitä

määräyksiä näiden todistusten haltijan

on noudatettava puheenaolevaa

tointansa harjoittaessaan.

Tulli- ja muiden samankaltaisten

rasitusten alaiset esineet, joita

puheenaolevat elinkeinonharjoittajat

ja kauppamatkustajat kaavoina,

malleina tai näytteinä tuovat maahan,

ovat tuontimaassa vapaat tullitai

muista tuontija vientimaksuista,

ehdolla, että esineet jälleen viedääp

maasta siitä säädetyn ajan kuluessa

ja että maahan tuotujen ja jälleen

maasta vietyjen esineiden samuus

on epäilemätön. Jälleenvienti voi

tapahtua minkä tullikamarin kautta

tahansa, jolla maassa voimassa olevien

määräysten mukaan on oikeus

ryhtyä sellaista jälleenvientiä varten

tarpeellisiin toimenpiteisiin.

Edellä tässä artiklassa olevat määräykset

eivät koske kummassakaan

maassa voimassa olevia tuonti- tai

vientikieltoja tai -rajoituksia.

Vakuudeksi kaavojen, mallien ja

näytteiden jälleenviennistä on kummassakin

maassa niitä tuotaesså joko

talletettava tullimaksuja vastaa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

avgifterna motsvarande belopp eller

i annan ordning, som av myndigheterna

i införsellandet gokännes.

Därest ifrågavarande föremål inom

föreskriven tid angivas till återutförsel

vid behörig tullkammare,

skall tullkammaren utröna, huruvida

föremålen äro identiska med de

föremål, vilka beviljats tullfri införsel.

Föreligger intet tvivel i detta

avseende, skall tullkammaren konstatera

återutförseln och, såvitt möjligt

omedelbart, återställa den lämnade

säkerheten eller — i det fall att

endast en del av införda varuprover,

mönster eller modeller återutioras

— en så stor del av den lämnade

säkerheten, som hänför sig till

de åter utförda monsterna, modellerna

eller proverna.

Förutom de igenkänningsmärken,

vilka för monsternas, modellernas

och provernas identifierande officiellt

åsättas dem i utförsellandet,

äro tullmyndigheterna i införsellandet

berättigade att påfordra ytterligare

igenkänningsmärken, därest

detta i särskilda undantagsfall synes

dem nödvändigt. För anbringande

av dylika igenkänningsmärken

må icke uppbäras några som helst

avgifter till staten.

I allt vad angår införsel och återutförsel

av varuprover, mönster och

modeller tillerkänna de häda fördragsslutande

parterna varandra

därjämte behandling såsom mest

gynnad nation.

Artikel 6.

I avseende å införande eller upprätthållande

av förbud eller restriktioner

beträffande införseln eller ut
-

va määrä tai noudatettava muuta

tuontimaan viranomaisten hyväksymää

menettelyä. Jos puheenaolevat

esineet määräajassa asianomaiselle

tullikamarille ilmoitetaan maasta

vietäviksi, on tullikamarin tutkittava,

ovatko esineet samat, joille tullivapaa

tuonti on myönnetty. Ellei

tästä ole mitään epäilystä, on tullikamarin

todettava jälleenvienti ja,

mikäli mahdollista, heti palautettava

annetty vakuus tai, siinä tapauksessa,

että vain osa maahan tuoduista

kaavoista, malleista tai näytteistä

viedään jälleen, niin suuri osa annetusta

vakuudesta, mikä kohdistuu

jälleen vietyihin kaavoihin, malleihin

ja näytteisiin.

Paitsi tunnusmerkkejä, mitä kaavojen,

mallien ja näytteiden samuuden

toteamiseksi niihin vientimaassa

virallisesti pannaan, saavat tuontimaan

tulliviranomaiset vaatia lisätunnusmerkkien

asettamista, jos tämä

erikoisissa poikkeustapauksissa

näyttää heistä välttämättömältä.

Sellaisten tunnusmerkkien asettamisesta

ei saa kantaa minkäänlaisia

maksuja valtiolle.

Kaikessa, mikä koskee kaavojen,

mallien ja näytteiden tuontia ja jälleenvientiä,

sopimuspuolet myöntävät

toisilleen suosituimman maan

kohtelun.

6 Artikla.

Tuonti- tahi vientikieltojen tai

-ra joi tusten voimaansaattamisessa ja

voimassa pysyttämisessä molemmat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

förseln tillerkänna de båda fördragsslutande

parterna varandra

mest gynnad nations behandling.

Härifrån må inga andra undantag

göras än sådana, som de båda parterna

äro berättigade att tillämpa

gentemot varje annat land.

Artikel 7.

I avseende å införseltullar ävensom

alla andra avgifter, av vad slag

de vara må, vilka uppbäras vid införsel

av varor, förbinder sig envar

av de fördragsslutande parterna att

omedelbart och utan förbehåll låta

den andra parten komma i åtnjutande

av varje förmån, nedsättning och

befrielse, som den medgivit eller

kan komma att medgiva vilket som

helst tredje land.

De fördragsslutande parterna tillförsäkra

varandra likaledes mest

gynnad nations behandling i avseende

å utförseltullar ävensom alla

andra avgifter, av vad slag de vara

må, vilka uppbäras vid utförsel av

varor.

Mest gynnad nations behandling

är jämväl ömsesidigt tillförsäkrad i

fråga om tullbehandling, tullformaliteter,

tullrestitution ävensom varors

insättande och behandling å

tullager samt avgifterna härför.

Artikel 8.

Inre avgifter, vilka inom endera

fördragsslutande partens område nu

eller framdeles för statens eller för

provinsers, kommuners eller institutioners

räkning påläggas tillverkning,

beredning eller förbrukning av

någon vara, må under ingen förevändning

drabba varor från det

sopimuspuolet tunnustavat toisilleen

suosituimmuuden. Tästä ei saa tehdä

muita kuin sellaisia poikkeuksia,

joita molemmat sopimuspuolet ovat

oikeutetut soveltamaan mihin muuhun

maahan tahansa.

7 Artikla.

Mitä tulee tuontitulleihin ja kaikkiin

muihin maksuihin, olkootpa ne

minkälaatuisia tahansa, joita kannetaan

tavaroita maahan tuotaessa,

sitoutuu kumpikin sopimuspuoli suomaan

toiselle heti ja ehdoitta jokaisen

edun, alennuksen ja vapautuksen,

jonka on myöntänyt tai vastedes

myöntää mille kolmannelle maalle

tahansa.

Sopimuspuolet takaavat samoin

toisilleen suosituimman kansan kohtelun

vientitulleihin ja kaikkiin

muihin tavaroita maasta vietäessä

kannettaviin maksuihin nähden,

olkootpa ne minkälaatuisia tahansa.

Suosituimmuus taataan myös molemmin

puolin tullikäsittelyssä, tullimuodollisuuksissa,

tullipalautuksissa

samoin kuin tullivarastoon

panossa ja siellä käsittelyssä sekä

tästä menevissä maksuissa.

8 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueella nyt

tai vastedes valtion, maakuntain,

kuntien tai laitoksien hyväksi jonkun

tavaran tuotannosta, valmistuksesta

tai kulutuksesta kannettavia

sisäisiä maksuja ei millään ehdolla

saa kantaa toisen sopimusmaan tavaroista

suurempaa määrää tai ra
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

andra fördragsslutande landet med

högre belopp eller på mera betungande

sätt än likartade varor från

mest gynnat land.

Artikel 9.

Mellan de fördragsslutande parterna

skola i avseende å transitering

gälla bestämmelserna i den i Barcelona

den 20 april 1921 undertecknade

internationella konventionen och

stadgan angående transiteringsfrihet,

varvid de fördragsslutande parterna

förbinda sig att sinsemellan

tillämpa grundsatsen om mest gynnad

nations behandling.

Artikel 10.

Varor av vilket som helst ursprung,

vilka i transit föras genom

endera fördragsslutande partens område,

med eller utan uppläggning i

frihamn, frilager, tullnederlag, transitupplag

eller annat tullager, skola

i avseende å införseltullar och alla

andra avgifter samt i varje annat

avseende vid införsel till den andra

partens område åtnjuta minst lika

gynnsam behandling, som skulle

kommit dem till del, därest de infördes

direkt från ursprungslandet.

Artikel 11.

Varor, som komma från den ena

fördragsslutande partens område,

skola på järnvägarna inom den

andra partens område varken beträffande

expedition och befordring

eller med hänsyn till befordringspris

eller med befordring sammanhängande

allmänna avgifter behandlas

ogynnsammare än likartade

sittavammalla tavalla kuin samanlaisista

suosituimman maan tavaroista

kannetaan.

9 Artikla.

Mitä kauttakuljetukseen tulee,

ovat sopimuspuolten kesken voimassa

kauttakulkuvapaudesta Barcelonassa

20 päivänä huhtikuuta 1921

laaditun kansainvälisen yleissopimuksen

ja säännön määräykset, sitoutuen

sopimuspuolet keskenään

sovel tamaan suosituimman kansan

kohtelun periaatetta.

10 Artikla.

Toisen sopimusmaan alueitse kuljetettavat

tavarat, olivatpa mitä alkuperää

tahansa, pantuina tai panematta

varastoon vapaasatamassa, vapaavarikkoon,

tullivarikkoon, kauttakulku-

tai muuhun tullivarastoon,

nauttivat, toisen sopimuspuolen alueelle

tuotaessa, tuontitullien ja kaikkien

muiden maksujen puolesta sekä

kaikissa muissa kohdin ainakin yhtä

suopeaa kohtelua kuin jos olisivat

tuodut suoraan alkuperämaasta.

11 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueelta tulevia

tavaroita ei saa toisen sopimuspuolen

alueella rautateillä toimituksen

ja kuljetuksen puolesta täln

kuljetusmaksun tai kuljetuksesta

aiheutuvien yleisten maksujen suhteen

kohdella epäedullisemmin kuin

samanlaisia kotimaisia tai suosituimmasta

maasta tulleita tavaroita sa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

inhemska varor eller varor från mest

gynnat land, vilka befordras i samma

riktning och på samma trafiksträcka.

Artikel 12.

Vid införsel av varor från ettdera

landet till det andra skall företeende

av ursprungsbevis i allmänhet

icke erfordras. Dock må envar av

de fördragsslutande parterna, för

att kunna tillförsäkra från det

andra fördragsslutande landet härrörande

varor i förestående artiklar

stadgade förmåner, såvitt dessa förmåner

äro beroende av varornas ursprung,

fordra att till dess område

införda varor skola åtföljas av ursprungsbevis.

Med avseende å form och innehåll

samt de allmänna principerna för

användningen av dylika bevis tillerkänna

parterna varandra ömsesidigt

mest gynnad nations behandling.

Artikel 13.

De fördragsslutande parterna förbinda

sig att i förhållande till varandra

tillämpa bestämmelserna i

den i Paris den 20 mars 1883 avslutade

och i Washington den 2 juni

1911 reviderade internationella konventionen

angående skydd för den

industriella äganderätten.

Artikel 14.

De fördragsslutande parterna tillerkänna

varandra ömsesidigt rätt

att utnämna konsulära representanter

i alla den andra parten tillhörande

hamnar och handelsplatser,

maan suuntaan ja samaa liikennematkaa

kuljetettaessa.

12 Artikla.

Tavaroita toisesta maasta toiseen

tuotaessa ei alkuperätodistuksia

yleensä vaadita. Kuitenkin voi

kumpikin sopimuspuoli, taatakseen

toisen sopimuspuolen alueelta peräisin

oleville tavaroille edellisissä artikloissa

säädetyt edut, mikäli nämd

edut johtuvat tavarain alkuperästä,

vaatia, että sen alueelle tuotujen

tavaroiden mukana tulee olla

alkuperätodistus.

Sellaisten todistusten muotoon ja

sisällykseen sekä niiden käytön yleisiin

periaatteisiin nähden sopimuspuolet

myöntävät toisilleen molemmin

puolin suosituimman kansan

kohtelun.

13 Artikla.

Sopimuspuolet sitoutuvat toisiinsa

soveltamaan teollisen omistusoikeuden

suojelemisesta Parisissa 20 päivänä

maaliskuuta 1883 tehdyn ja

Washingtonissa 2 päivänä kesäkuuta

1911 tarkastetun kansainvälisen

yleissopimuksen määräyksiä.

14 Artikla.

Sopimuspuolet myöntävät toisilleen

vastavuoroisesti oikeuden nimittää

konsuliedustajia kaikkiin niihin

toisen sopimuspuolen satamiin

ja kauppapaikkoihin, joihin minkä

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

där anställande av konsulära representanter

medgives någon tredje

makt.

Vardera fördragsslutande partens

konsulära representanter inom den

andra partens område skola, sedan

vederbörligt exekvatur erhållits, åtnjuta

samma företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet, som där

tillkomma eller framdeles kunna tillkomma

någon tredje makts konsulära

representanter. Likväl skola

nämnda företrädesrättigheter, befrielser

och behörighet icke kunna av

dem påfordras i större utsträckning,

än som tillkommer den sistnämnda

partens konsulära representanter

inom den förstnämndas område.

Artikel 15.

På grund av bestämmelserna i

detta avtal kunna de fördragsslutande

parterna icke göra anspråk

på att komma i åtnjutande av:

a) de särskilda förmåner, vilka av.

endera parten beviljats eller kunna

komma att beviljas andra angränsande

stater för underlättande av

lokaltrafiken i gränstrakterna inom

ett område, som i regel icke må

sträcka sig längre än 15 km. på vardera

sidan om gränsen;

b) de förmåner, vilka Sverige beviljat

Danmark genom den i anslutning

till deklarationen den 29 december

1913 angående in- och ^klarering

av fiskefartyg utfärdade

kungl. förordningen den 25 maj

1917 angående rätt för danska fiskare

att i svensk hamn avsätta fångst

av färsk fisk, ävensom de förmåner,

vilka Sverige i avseende å transitering

tillerkänt Norge, i den mån be
-

kolmannen valtion tahansa sallitaan

konsuliedustajia asettaa.

Kummankin sopimuspuolen konsuliedustajat

nauttivat, saatuaan

asianomaisen tunnustuksen, toisen

sopimuspuolen alueella samoja

etuoikeuksia ja vapautuksia sekä

samaa toimivaltaa, jotka siellä nyt

ovat myönnettyinä tai vastedes

myönnetään jonkun kolmannen vallan

konsuliedustajille. Kuitenkaan

he eivät saa vaatia näitä etuoikeuksia,

vapautuksia ja toimivaltaa laajemmalti,

kuin mitä viimeksimainitun

sopimuspuolen konsuliedustajille

myönnetään ensiksimainitun sopimuspuolen

alueella.

15 Artikla.

Tämän sopimuksen määräysten

nojalla sopimuspuolet eivät voi vaatia

itselleen:

a) niitä erikoisetuja, jotka toinen

sopimuspuoli on myöntänyt tai vastedes

myöntää toisille siihen rajoittuville

valtioille rajaseudun paikallisliikenteen

helpottamisekse alueella,

joka yleensä rajan kummallakaan

puolen ei saa ulottua 15 kilometriä

kauvemmaksi siitä;

b) niitä etuja, jotka Euotsi on

myöntänyt Tanskalle kalastajaalusten

tuloja lähtöselvityksestä 29

päivänä joulukuuta 1913 tehtyyn

selityskirjaan liittyvässä, 25 päivänä

toukokuuta 1917 annetussa kuninkaallisessa

asetuksessa, joka koskee

tanskalaisten kalastajain oikeutta

Ruotsin satamissa myydä saamiansa

tuoreita kaloja, eikä myöskään etuja,

jotka Ruotsi kauttakuljetuksessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

rörda förmåner icke tillerkännas

ytterligare någon stat;

c) de förmåner, vilka Finland beviljat

eller framdeles kan komma

att bevilja Estland i avsikt att bibehålla

det hävdvunna varuutbytet

med detta land, eller de förmåner,

vilka Finland beviljat eller framdeles

kan komma att bevilja Ryssland

i avseende å fiske och sälfångst i

sina territorialvatten i Norra Ishavet,

i den mån berörda förmåner

icke tillerkännas ytterligare någon

stat; eller

d) de förmåner, vilka omnämnas

i art. 6 av det mellan Finland och

Frankrike den 13 juli 1921 avslutade

handelsfördraget och vilka avse

införseln till Finland av viner och

andra alkoholhaltiga drycker.

Artikel 16.

Detta avtal är avfattat på svenska

och finska språken, och skola

vid tolkning av avtalet båda texterna

äga lika vitsord.

Artikel 17.

Detta avtal skall ratificeras av

Hans Majestät Konungen av Sverige

samt av Republiken Finlands

President under förutsättning av

respektive riksdagars godkännande.

Ratifikationsinstrumenten skola utväxlas

i Helsingfors, så snart ske

kan.

Det träder i kraft femtoö dagar

efter ratifikationsinstrumentens utväxlande

samt förbliver gällande intill

utgången av sex månader från

den dag, då det blivit av endera

parten uppsagt.

on myöntänyt Norjalle, sikäli kuin

näitä etuja ei myönnetä jollekulle

muullekin valtiolle;

c) niitä etuja, jotka Suomi on

myöntänyt tai vastedes myöntää

Virolle säilyttääkseen perinnäistapain

mukaisen kaupankäynnin tämän

maan kanssa, eikä niitä etuja,

jotka Suomi on myöntänyt tai vastedes

myöntää Venäjälle kalastuksessa

ja hylkeenpyynnissä aluevesillään

Pohjoisella Jäämerellä, sikäli

kuin näitä etuja ei myönnetä

jollekulle muullekin valtiolle; tahi

d) niitä etuja, jotka mainitaan

Suomen ja Ranskan kesken 13 päivänä

heinäkuuta 1921 tehdyn kauppasopimukSen

6 artiklassa ja koskevat

viinien ja muiden alkoholipitoisten

aineiden tuontia Suomeen.

16 Artikla.

Tämä sopimus on tehty ruotsiksi

ja suomeksi, ja kumpikin teksti on

sopimusta tulkittaessa oleva yhtä

todistusvoimainen.

17 Artikla.

Tämä sopimus on Hänen Majesteettinsa

Ruotsin Kuninkaan ja Suomen

Tasavallan Presidentin ratilioitava

edellyttäen, että asianomaiset

eduskunnat sen hyväksyvät. Ratifioimisasiakirjat

vaihdetaan Helsingissä

niin pian kuin suinkin.

Se tulee voimaan viidentoista päivän

kuluttua ratifioimisasiakirjain

vaihtamisesta ja pysyy voimassa,

kunnes kuusi kuukautta on kulunut

siitä päivästä, jona jompikumpi sopimuspuoli

on sen sanonut irti.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande

parternas befullmäktigade

ombud undertecknat detta avtal

och försett detsamma med sina

sigill.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien

täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet

tämän sopimuksen ja varustaneet

sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,

14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. S.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag mellan Sverige och Finland

avslutade handelsavtalet hava de

fördragsslutande parterna ytterligare

överenskommit om följande.

Till artikel 1.

Genom bestämmelserna i detta avtal

beröras icke vare sig av de fördragsslutande

parterna nu eller

framdeles utfärdade allmänna bestämmelser

angående rätt för utlänning

att taga eller innehava arbetsanställning

eller i resp. land allmänt

tillämpade undantagsbestämmelser,

på grund varav utlänning i

särskilda fall eller av särskilda orsaker

kan förvägras rätt att vistas

inom dess område.

För åtnjutande av de förmåner,

som avses i denna artikel, förutsättes

givetvis iakttagande av samma

villkor och formaliteter, vilka enligt

gällande lagstiftning tillämpas i avseende

å medborgare tillhörande

varje annat mest gynnat land.

Till artikel 4.

Med sammanslutningar med ekonomiskt

syfte förstås jämväl kooperativa

företag (andelslag).

Till artikel 5.

Näringslegitimationsbevisen skola

vara utfärdade i enlighet med avbägge

parterna antagen modell. Påteckning

av konsulär eller annan

myndighet skall icke erfordras.

Bestämmelserna i första stycket

Päätöspöytäkirja.

Allekirjoittaessaan tänään Kuotsin

ja Suomen välisen kauppasopi

muksen sopimuspuolet ovat edelleen

sopineet seuraavasta.

1 artiklaan.

Tämän sopimuksen määräykset

eivät koske sopimuspuolien nyt tai

vastedes antamia yleisiä määräyksiä

ulkomaalaisten oikeudesta ryhtyä

ansiotyöhön tai pysyä siinä eikä

asianomaisessa maassa yleisesti sovellettuja

poikkeusmääräyksiä, joiden

perusteella ulkomaalaiselta erikoisissa

tapauksissa tahi erikoisista

syistä voidaan kieltää oikeus oleskella

sen alueella.

Tämän artiklan tarkoittamien etujen

nauttimiseksi edellytetään luonnollisesti,

että noudatetaan samoja

ehtoja ja muodollisuuksia, joita voimassa

olevan lainsäädännön mukaisesti

sovelletaan minkä muun suosituimmuutta

nauttivan maan kansalaisiin

tahansa.

4 artiklaan.

Taloudellisia tarkoitusperiä ajavilla

yhtymillä tarkoitetaan myös

osuuskuntia.

5 artiklaan.

Elinkeino-oikeustodistusten tulee

olla laadittuja molempien sopimuspuolien

hyväksymän mallin mukaisesti.

Konsuli- tai muun viranomaisen

vahvistusta ei niihin vaadita.

5 artiklan ensimäisen kappaleen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

av artikel 5 äro icke tillämpliga i avseende

å upptagande av beställningar

hos personer, vilka icke yrkesmässigt

bedriva handel eller annan

näring.

Bestämmelserna i detta avtal äro

icke tillämpliga å gårdfarihandel^

och andra dylika kringvandrande

yrkesutövare.

Till artikel 7.

Sverige förbinder sig att under

detta avtals giltighetstid icke företaga

sådan ändring i nu gällande

svenska tullsats å ost, att därigenom

en höjning skulle drabba från

Finland härrörande emmenthalost.

Till artikel 12.

Ä ursprungsbevis, utfärdade av

statlig myndighet i ettdera fördragsslutande

landet, skall påteckning

av det andra landets konsulära

eller andra myndigheter icke erfordras.

I avseende å ursprungsbevis, utfärdade

i annan ordning, må för dylik

påteckning icke uppbäras högre

avgift än 1 kr. i Sverige och 10 mk.

i Finland. Varje nedsättning eller

befrielse, som ettdera fördragsslutande

landet i avseende å dessa avgifter

medgiver något tredje land,

skall, under förutsättning av ömsesidighet,

jämväl tillerkännas det

andra fördragsslutande landet.

Till artikel 17.

För den händelse nu gällande

svenska tullsatser å kött skulle höjas,

förbehåller sig Finland rätt att

uppsäga detta avtal att upphöra att

gälla en månad efter skedd uppsägning.

määräyksiä ei sovelleta tilausten ottamiseen

henkilöiltä, jotka eivät ammattimaisesti

harjoita kauppaa tai

muuta elinkeinoa.

Tämän artiklan määräyksiä ei voida

soveltaa kulkukauppiaisiin eikä

muihin samallaisiin kuljeksiviin ammatinharjoittajiin.

7 artiklaan.

Ruotsi sitoutuu tämän sopimuksen

voimassa ollessa olemaan tekemättä

Euotsin nykyiseen juuston tullimäärään

sellaista muutosta, etta korotus

kohdistuisi Suomesta peräisin olevaan

emmentaljuustoon.

12 artiklaan.

Jommankumman sopimusmaan

valtioviranomaisten antamiin alkuperätodistuksiin

ei vaadita toisen

maan konsuli- tai muun viranomaisen

vahvistusta.

Sellaisesta muussa järjestyksessä

annettujen alkuperätodistusten vahvistuksesta

ei saa kantaa suurempaa

maksua kuin 1 kruunu Ruotsissa

ja 10 markkaa Suomessa. Jokainen

alennus tai vapautus, jonka toinen

sopimusmaa näissä maksuissa myöntää

mille kolmannelle maalle tahansa,

on vastavuoroisuutta edellyttäen

myönnettävä myös toiselle sopimusmaalle.

17 artiklaan.

Jos Ruotsin nykyiset lihan tullimäärät

korotetaan, pidättää Suomi

itselleen oikeuden tämän sopimuksen

irtisanomiseen siten, että se lakkaa

olemasta voimassa kuukauden kuluttua

irtisanonnan tapahtumisesta.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

De båda parterna äro ense om att

dubbelbeskattning på den direkta

beskattningens område de två länderna

emellan bör undvikas, och

förklara sig beredda att upptaga

förhandlingar i syfte att få till stånd

särskilda överenskommelser härom.

Parterna utgå från, att föreliggande

avtals bestämmelser angående

tillerkännande av mest gynnad

nations behandling icke kunna åberopas

för att komma i åtnjutande av

den behandling i beskattningsavseende,

som i förhållande till en tredje

stat för undvikande av dubbelbeskattning

tillämpas på grund av särskild

överenskommelse rörande uppdelning

av beskattningsrätten med

hänsyn till vissa skattekällor.

Konsulardeklarationen av den 9

november 1909 samt överenskommelsen

angående erkännande av aktiebolag

av den 10 maj 1915 mellan Sverige

och Ryssland, vilka genom

noteväxling i Helsingfors den 11 november

1919 förklarats fortfarande

äga giltighet för förhållandet mellan

Sverige och Finland, skola upphöra

att gälla från och med dagen

för föreliggande handelsavtals

ikraftträdande.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande

parternas befullmäktigade

ombud undertecknat detta

protokoll såsom integrerande del av

handelsavtalet.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Molemmat sopimuspuolet ovat yhtä

mieltä, että kaksoisverotusta suoranaisen

verotuksen alalla on näiden

maiden välillä vältettävä, ja selittävät

olevansa valmiit ryhtymään neuvotteluihin

sitä tarkoittavien erikoissopimusten

aikaansaamiseksi.

Sopimuspuolet katsovat, että suosituimmuuden

myöntämistä koskeviin

tämän sopimuksen määräyksiin

ei voida vedota tahdottaessa päästä

nauttimaan sellaista kohtelua verotuksessa,

jota kaksoisverotuksen

välttämiseksi sovelletaan kolmanteen

valtioon sen kanssa määrättyjen

verolähteiden verottamisoikeuden

jakamisesta tehdyn erikoissopimuksen

noj alla.

Ruotsin ja Venäjän väliset, konsulilaitoksesta

9 päivänä marraskuuta

1909 laadittu selityskirja ja

osakeyhtiöiden tunnustamisesta 10

päivänä toukokuuta 1915 tehty sopimus,

jotka Helsingissä 11 päivänä

marraskuuta 1919 tapahtuneella

noottienvaihdolla ovat selitetyt edelleen

voimassa oleviksi Ruotsin ja

Suomen välillä, lakkaavat olemasta

voimassa tämän kauppasopimuksen

voimaantulopäivästä lukien.

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien

täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet

tämän pöytäkirjan kauppasopimuksen

olennaisena osana.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,

14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. S.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition Nr 103.

17

Deklaration.

I samband med det denna dag undertecknade

handelsavtalet mellan

Sverige och Finland hava de båda

fördragsslutande parternas ombud,

härtill vederbörligen bemyndigade,

överenskommit om följande bestämmelser:
För

vidmakthållande av den hävdvunna,

medelst smärre fartyg underhållna,

ved, fisk och lantbruksprodukter

omfattande gränshandeln

mellan Sverige och Finland, förbinda

sig de fördragsslutande parterna

att i alla avseenden vad beträffar

behandlingen av fartygen

och varorna, samt därmed sammanhängande

formaliteter och avgifter,

tillämpa samma grundsatser som i

dessa hänseenden hittills varit bestämmande.

Vad befolkningarnas i gränstrakterna

på gammal hävd baserade

ekonomiska förbindelser med varandra

beträffar, tillförsäkra de fördragsslutande

parterna varandra

även härutinnan möjligast gynnsamma

behandling, dock förbehållande

sig rätt att utfärda sådana bestämmelser,

som anses nödvändiga

för gränsbevakningen.

Till bekräftelse härav hava ombuden

undertecknat denna deklaration,

vars bestämmelser utgöra en

integrerande del av ovannämnda

handelsavtal, och försett densamma

med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Selityskirja.

Tänään Ruotsin ja Suomen välillä

tehtyä kauppasopimusta allekirjoitettaessa

ovat molempien sopimuspuolien

edustajat siihen asianmukaisesti

valtuutettuina sopineet seuraavista

määräyksistä:

Ylläpitääkseen perinnäistapoihin

nojautuvaa pienten alusten välittämää

halkojen, kalojen ja maataloustuotteiden

rajakauppaa Ruotsin ja

Suomen välillä, sopimuspuolet sitoutuvat

alusten ja tavarain käsittelyssä

sekä siihen liittyvissä muodollisuuksissa

ja maksuissa kaikin puolin

soveltamaan samoja periaatteita,

joita näissa kohdin on tähänkin

saakka noudatettu.

Mitä tulee rajaseudun väestöjen

vanhaan tapaan perustuvaan keskinäiseen

taloudelliseen kanssakäymiseen,

takaavat sopimuspuolet tässäkin

suhteessa toisilleen niin suopean

kohtelun kuin suinkin, pidättäen

kuitenkin itselleen oikeuden antaa

rajan vartioimiseksi tarpeellisiksi

katsomiaan määräyksiä.

Vakuudeksi ovat valtuutetut allekirjoittaneet

tämän selityskirjan,

jonka määräykset muodostavat olennaisen

osan edellä mainitusta kauppasopimuksesta,

sekä varustaneet

sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,

14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. S.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 december 1927.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Rosen, Hamrxn, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för

social-, finans- och jordbruksdepartementen:

»Sedan republiken Finland blivit av Sverige erkänd de jure träffades

genom noteväxling den 11 november 1919 överenskommelse med finska

regeringen angående fortsatt giltighet för Finlands del av åtskilliga mellan

Sverige och Ryssland tidigare slutna avtal. Bland dessa förekomma

emellertid icke vare sig 1838 års handels- och sjöfartstraktat eller 1906

års handelsöverenskommelse, varför de kommersiella förbindelserna med

Finland tillsvidare blevo oreglerade. Detta traktatlösa tillstånd fortfar

alltjämt, dock med undantag vad beträffar sjöfartsförbindelserna, vilka

genom avtal den 26 maj 1923 reglerats på grundval av nationell respektive

mest gynnad nations behandling.

Frånvaron av handelsavtal mellan Sverige och Finland medförde under

den närmaste tiden efter Finlands självständighetsförklaring inga större

olägenheter för Sveriges del. De bestämmelser, som i Finland vid denna

tidpunkt tillämpades i fråga om tullar samt import och export överhuvudtaget,

voro i stort sett desamma för Sverige som för övriga länder

och beredde den svenska exporten inga avsevärdare svårigheter. Detta

förhållande har emellertid i fortsättningen i viss mån undergått förändring,

i det att Finland under senare år genom handelsavtal tillerkänt

andra länder förmåner såväl i fråga om tullar som i vissa andra avseenden,

vilka icke komma svenska varor och medborgare till del. Rörande

tillkomsten av dessa medgivanden samt deras betydelse för Sverige tilllåter

jag mig i korthet anföra följande.

Den finska tulltaxan är byggd som enkeltariff och upptager alltså endast

en kolumn tullsatser. Jämlikt bemyndigande av riksdagen äger finska regeringen

befogenhet att för vissa i tulltaxan medelst stjärna angivna positioner

höja tullen till högst det fyrdubbla beloppet. Av 961 positioner i

den gällande tariffen äro ungefär tredjedelen försedda med stjärna, och

med stöd av nyssnämnda bemyndigande har regeringen genomfört avse
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

19

värda tullhöjningar ifråga om ett stort antal av dessa. Vid traktatförhahdlingar

med andra länder hava i främsta rummet de sålunda åsätta

tilläggen tjänat såsom förhandlingsobjekt, varvid större eller mindre nedsättriingar

i desamma beviljats. Dessa nedsättningar tillämpas endast i

förhållande till länder, vilka genom avtal tillerkänts mest gynnad nations

ställning. För övriga länder gälla de autonoma tullsatserna oavkortade.

På detta sätt hava under senare tid nedsatta tullsatser respektive tullbindningar

avtalsvis tillerkänts ett flertal länder. Ett första avtal, däri

dylika koncessioner från finsk sida medgåvos, avslöts den 13 juli 1921 med

Frankrike. Tullnedsättningarna i detta avtal beröra ett 100-tal positioner

i finska tulltaxan, beträffande vilka Frankrike sålunda kom att intaga en

mera gynnad ställning än Sverige. I fortsättningen hava handelsavtal,

däri enahanda medgivande från finsk sida gjorts beträffande åtskilliga

andra varor, träffats med Spanien, Italien, Tyskland samt vissa andra

länder. Den konventionaltariff, som härigenom uppkommit i Finland,

omfattar i sin helhet ett betydande antal varuslag, och den tillämpas för

närvarande, antingen på grund av direkt medgivande eller i kraft av

mestgynnadnationsklausul, i förhållande till de flesta europeiska samt

vissa utomeuropeiska länder. Beträffande de fördragsmässiga tullsatsernas

storlek i förhållande till de autonoma ifråga om vissa varuslag tillåter jag

mig hänvisa till eu inom handelsdepartementet utarbetad tabell, vilken

såsom bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga A).

En särställning i Finlands traktatsystem intager avtalet med Estland,

som avslöts den 29 oktober 1921. Genom detta, avtal beviljades från

finsk sida likaledes speciella tullkoneessioner, vilka äro särdeles långt

gående och bland annat innefatta tullfrihet för vissa varor. På grund avarten

av de varor som äro föremål för export från Estland till Finland,

och då Finland genom en särskild bestämmelse i avtalet förbundit sig

att icke till något annat land utsträcka de åt Estland medgivna koncessionerna,

synes emellertid den privilegierade ställning, vilken sålunda inrymts

åt Estland, icke vara av större betydelse för Sveriges del.

Förutom i tullhänseende intaga traktatländerna en företrädesställning

i Finland jämväl i fråga om de villkor, som gälla för handelsresande.

Enligt de autonoma finska bestämmelserna på detta område äger utländsk

handelsresande, som till Finland inför varuprover, icke rätt att vid återutförseln

återfå för dem erlagd tull. Till följd härav äro svenska handelsresande

i Finland för närvarande icke berättigade till tullrestitution

vid återutförsel av medförda prover. Genom de mellan Finland och

andra länder ingångna handelsavtalen har emellertid medgivande från

finsk sida gjorts, varigenom ifrågavarande förmån tillerkänts handelsresande

från dessa länder.

Härjämte tillåter jag mig nämna, att jämväl i skatteavseende vissa

icke oväsentliga lättnader från finsk sida under senare tid medgivits åt

nämnda länder, vilka lättnader för närvarande icke komma Sverige till del.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

I trots av de mindre gynnsamma betingelser, vilka sålunda under senare

år varit rådande för den svenska exporthandeln på Finland, företer

den svenska exporten till nämnda land på det hela taget en stigande

tendens. Sveriges export till Finland samt import därifrån har före kriget

och under senare år uppgått till följande ungefärliga värden i kronor.

År

Sveriges export

till Finland

Sveriges import

från Finland

1912...............

............... 14,960,000

18,970,000

1913

............... 14,540,000

21,260,000

1922

............. 21,200,000

23,580,000

1923

............... 25,400,000

22,410,000

1924 ................

.............. 27,210,000

21,930,000

1925

............... 30,260,000

21,510,000

1926 .................

.............. 37,740,000

19,220,000

Rörande fördelningen på varugrupper och varuslag av Sveriges export

till Finland samt import därifrån tillåter jag mig hänvisa till inom handelsdepartementet

häröver upprättade statistiska tabeller, vilka torde få

bifogas protokollet (bilaga B—E).

Såsom av dessa tabeller framgår, utgöres exporten till Finland i betydande

utsträckning, för år 1926 till ungefär 35 procent, av maskiner.

Exporten till Finland av maskiner har under senare år varit stadd

i oavbruten tillväxt; och den stegring, den totala exporten till Finland

uppvisar, kan till stor del tillskrivas ökningen av maskinexporten.

Värdet av till Finland exporterade maskiner uppgick år 1913 till omkring

4V2 miljoner kronor men har under åren 1925 och 1926 ökats

till 10 respektive 14 miljoner kronor. En betydande del av exporten

utgöres vidare av järn och stål samt metaller, oarbetade eller i heleller

halvfabrikat. Exporten av dessa varor uppgick år 1925 till 6 l/s

och år 1926 till omkring 8 miljoner kronor, representerande vartdera

året omkring 20 procent av den totala exporten till Finland. Även av

manufakturvaror hava jämförelsevis betydande kvantiteter vunnit avsättning

på den finska marknaden. I övrigt fördelar sig exporten tämligen

jämnt på ett flertal varugrupper.

Sveriges import från Finland är jämförelsevis mindre förgrenad än

exporten till detta land. Den utgöres till huvudsaklig del av lantbruksprodukter

samt trävaror. Värdet av från Finland importerade lantbruksprodukter,

såsom kött, ost, mjölk, grädde, smör, levande djur m. m., uppgick

åren 1925 och 1926 till i runt tal 6 respektive 5 miljoner kronor,

representerande vartdera året omkring 25 procent av den totala importen

från Finland. I fråga om trävaror uppgick importen under samma år till

8 respektive 9 miljoner kronor, motsvarande cirka 40 respektive 48 procent

av totalimporten från nämnda land.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 103.

21

Visserligen omfattar exporten från Sverige till Finland till större delen

andra varor än sådana, för vilka i Finland konventionaltullsatser under

senare tid uppkommit. Bland sistnämnda kategori av varor förekomma

likväl ett flertal artiklar, som i avsevärd utsträckning äro föremål för

export från Sverige till Finland. Exportens omfattning i fråga om vissa

viktigare av dessa varuslag framgår av följande på den officiella finska

statistiken grundade översikt.

Y aruslag

Finlands

i

import från Sverige

finska mark

Personautomobiler ...............................................

1925

6,685,237

1928

527,371

Elektriska maskiner vägande per styck högst

500 kg.

Generatorer och motorer....................................

5,920,255

8,831,047

Transformatorer, omformare m. m..................

641,279

969,458

Elektrotekniska specialapparater ........................

2,521,593

3,781,141

Guldarbeten ...........................................................

2,664,420

1,196,450

Silverarbeten............................................................

164,100

192,588

Arbeten av ambroin, celluloid m. m...................

1,069,751

741,856

Vävnader av halvsiden ......................................

594,998

548,491

Vävnader av helsiden ...........

523,559

468,889

Band, snören och snörmakeriarbeten av halv-

siden .................................................................

250,358

337,810

Jaktgevär................................................................

267,053

212,694

Konfityrer ...............................................................

694,437

475,916

Slutligen tillåter jag mig nämna, att i Finland en särskild kommitté

under senare tid varit sysselsatt med utarbetande av en ny tulltaxa, och

i slutet av 1925 förelåg ett förslag härtill färdigt. För granskning av

detta förslag hava ett antal sakkunniga tillkallats, vilkas uppdrag emellertid

icke beräknas kunna bliva slutfört inom sådan tid, att tulltaxeförslaget

kan föreläggas riksdagen under de närmaste åren. Tillsvidare

har man sålunda att utgå från den nuvarande provisoriska tulltariffen,

och då tullsatserna i denna tariff, förutsatt att Sverige i tullavseende

uppnår likställdhet med tredje land, icke vålla några avsevärdare svårigheter

för den svenska exporten, torde de svenska exportintressena bliva

nöjaktigt tillgodosedda genom enbart klausul om behandling såsom mest

gynnad nation.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 januari 1924 beslutit, att förhandlingar

skulle upptagas angående avslutande av ett handelsavtal mellan Sverige

och Finland, hava förhandlingar pågått mellan ombud för regeringarna i

de båda länderna. Under förhandlingarna, vilka förts i Helsingfors och

Stockholm, har ett förslag till handelsavtal upprättats, varom enighet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

mellan ombuden numera uppnåtts. Förslaget är i korthet av följande

innehåll.

Artikel 1 behandlar de rättigheter, som i vartdera landet skola tillkomma

medborgare från det andra landet.

Enligt bestämmelserna i artikelns första stycke skola ifrågavarande

medborgare, förutsatt att de iakttaga härför gällande föreskrifter, kunna

fritt inresa i det andra landet samt där obehindrat uppehålla och bosätta

sig. I dessa hänseenden tillförsäkras de därjämte samma behandling som

mest gynnad nations medborgare. I ett till avtalsförslaget fogat slutprotokoll

har likväl förbehåll gjorts, enligt vilket vartdera landet i särskilda

fall eller av särskilda orsaker kan förvägra det andra landets medborgare

rätt att vistas inom sitt område.

Enligt artikelns andra stycke skola medborgare från vartdera landet,

såframt icke genom avtalet annorlunda föreskrives, i det andra landet i

alla avseenden åtnjuta samma förmåner som mest gynnad nations medborgare.

I slutprotokollet har i anslutning härtill intagits en förklaring,

enligt vilken vartdera landets medborgare för åtnjutande av de förmåner,

som avses i förevarande artikel, givetvis måste uppfylla samma villkor och

formaliteter, som gälla för varje annat lands medborgare.

I anslutning till dessa allmänna bestämmelser stadgas i artikelns tredje

stycke, att nationell respektive mest gynnad nations behandling skall tilllämpas

i avseende å de skatter av alla slag, som vartdera landets medborgare

hava att erlägga i det andra landet. Under förhandlingarna har

fastställts, att denna bestämmelse, i vad den avser tillerkännande av

nationell behandling, icke utesluter tillämpligheten gent emot finska medborgare

av de svenska förordningarna angående bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter den 23 oktober 1908 samt angående ratt

för utlänning och i utlandet bosatt svensk undersåte att i Sverige giva

offentlig föreställning m. m. eller att därvid medverka den 31 december

1913 eller av jaktstadgan den 8 november 1912, i den mån i desamma

föreskrives erläggande av avgifter.

Med hänsyn till önskvärdheten att en överenskommelse bliver avslutad

mellan de båda länderna rörande undvikande av dubbelbeskattning

på den direkta beskattningens område, har i slutprotokollet intagits en

förklaring, enligt vilken förhandlingars upptagande i sådant syfte de båda

länderna emellan förutsättes.

I artikel 2 stadgas rätt för medborgare från vartdera landet att i det

andra landet anlita domstolar och andra myndigheter, varjämte i dessa

hänseenden med vissa undantag nationell behandling föreskrives.

I artikel 3 stadgas, att medborgare från vartdera landet skola vara befriade

från nationella tvångslån och tvångsgärder samt från övriga kontributioner,

som i det andra landet påläggas för krigsändamål eller eljest

på grund av utomordentliga omständigheter. De skola likaledes vara befriade

från militärtjänst samt från alla avgifter och pålagor, som utgå i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 103.

23

stället för dylik tjänst. I avseende å militära rekvisitioner ock prestationer

skola de behandlas lika gynnsamt som landets egna respektive mest

gynnad nations medborgare.

Artikel 4 stadgar mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktiebolag

och andra sammanslutningar, som äro hemmahörande i det andra landet.

Beträffande de skatter, som ifrågavarande sammanslutningar hava att

erlägga i det andra landet, stadgas jämväl nationell behandling. Slutligen

föreskrives, att vad i artiklarna 2 och 3 överenskommits beträffande

enskilda medborgare, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de i

denna artikel nämnda sammanslutningar.

Artikel 5 innehåller föreskrifter angående den behandling, som i vartdera

landet skall tillämpas ifråga om handelsresande från det andra landet

ävensom beträffande varuprover, som av dem medföras. Förutom mestgynnadnationsbehandling

i dessa hänseenden upptagas i artikeln vissa

stadganden, enligt vilka bland annat rätten för handelsresande att tullfritt

införa och åter utföra varuprover uttryckligen fastställes. Aterutförselfristen

för ifrågavarande prover har under förhandlingarna konstaterats

vara i vartdera landet 12 månader. Enligt i slutprotokollet upptagna bestämmelser

skall visering av konsulär eller annan myndighet icke erfordras

beträffande de näringslegitimationsbevis, vilka handelsresande hava att

förete för att vara berättigade till utövande av sin verksamhet.

Artiklarna 6—8 innehålla bestämmelser angående ömsesidigt tillerkännande

av mestgynnadnationsbehandling i vissa avseenden, artikel 6 beträffande

förbud och restriktioner i avseende å införseln och utförseln,

artikel 7 beträffande tullar och tullformaliteter samt artikel 8 beträffande

inre avgifter för varor-. Enligt i slutprotokollet upptagna bestämmelser

till artikel 7 förbinder sig Sverige att under avtalets giltighetstid icke

företaga sådan ändring i nu gällande svenska tullsats å ost, att därigenom

en höjning skulle drabba från Finland härrörande emmenthalost.

Enligt artikel 9 skola de båda länderna ifråga om transitering ömsesidigt

mot varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20

april 1921 undertecknade internationella konventionen och stadgan angående

transiteringsfrihet, varvid de båda länderna förbinda sig att sinsemellan

tillämpa grundsatsen om behandling såsom mest gynnad nation.

I artikel 10 föreskrives, att varor, som i transit föras genom ettdera

landet, vid införsel till det andra landet i alla avseenden skola åtnjuta minst

lika gynnsam behandling, som om de införts direkt från ursprungslandet.

Enligt artikel 11 skola varor från vartdera landet vid transport å järnvägarna

i det andra landet icke behandlas ogynnsammare än detta lands

egna respektive mest gynnad nations likartade varor.

Artikel 12 innehåller bestämmelser angående ursprungsbevis. I detta

avseende föreskrives, att företeende av ursprungsbevis i allmänhet icke

skall erfordras. För att kunna tillförsäkra det andra landets varor de i

föregående artiklar stadgade förmåner, skall vartdera landet likväl kunna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

fordra, att till dess område införda varor skola vara åtföljda av ursprungsbevis.

Beträffande form och innehåll samt de allmänna principerna för

användningen av dylika bevis tillförsäkra de båda länderna varandra

mestgynnadnationsbehandling. Enligt bestämmelserna i slutprotokollet

skall för ursprungsbevis, som utfärdats av statlig myndighet, visering

icke erfordras. För ursprungsbevis, som är utfärdat i annan ordning, kan

emellertid visering krävas, varvid viseringsavgiften dock icke får överstiga

1 krona i Sverige och 10 mark i Finland. Härjämte förbinda sig

de båda länderna, under förutsättning av reciprocitet, att tillerkänna varandra

varje lättnad i avseende å sistnämnda avgifter, som medgives något

tredje land.

Enligt artikel 13 förbinda sig de båda länderna att i förhållande till

varandra tillämpa bestämmelserna i den i Paris den 20 mars 1883 avslutade

och i Washington den 2 juni 1911 reviderade internationella konventionen

angående skydd för den industriella äganderätten.

Enligt artikel 14 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att

utnämna konsulära representanter å sitt område samt förpliktar sig att

medgiva konsulära representanter för det andra landet samma företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet som mest gynnad nations konsulära

representanter, dock endast under förutsättning att enahanda förmåner

tillkomma det förra landets konsulära representanter inom det senares

område.

Artikel 15 innehåller vissa undantag från bestämmelserna i avtalet.

Från båda ländernas sida göres sålunda undantag beträffande de förmåner,

vilka beviljas angränsande stater för underlättande av lokaltrafiken på

båda sidor om gränsen. Från svensk sida göres därjämte förbehåll beträffande

åt Danmark tillerkänd rätt att i Sverige avsätta fångst av färsk

fisk samt åt Norge medgivna förmåner i avseende å transitering. Från

finsk sida undantagas de förmåner, som av Finland tillerkännas Estland,

vidare de lättnader, som beviljas Ryssland i avseende å fiske och sälfångst

i Norra ishavet, samt slutligen de privilegier i avseende å import av viner

och andra alkoholhaltiga drycker, vilka Finland enligt 1921 års handelsfördrag

med Frankrike tillerkänt detta land. Beträffande de å finsk sida

sålunda gjorda förbehållen må framhållas, att enahanda förbehåll från

finsk sida gjorts i förhållande till övriga traktatländer. Reservationen

rörande de åt Estland givna förmånerna torde, såsom i annat sammanhang

antytts, icke vara av större betydelse ur svensk synpunkt, sålänge

intet annat land kommer i åtnjutande av desamma. Därest de framdeles

eventuellt utsträckas till ytterligare något land skola de, enligt i förevarande

artikel upptagna bestämmelser, jämväl tillkomma Sverige.

Enligt artikel 16 är avtalet avfattat på svenska och finska språken, och

skola vid tolkning av avtalet båda texterna äga lika vitsord.

I sjuttonde och sista artikeln stadgas, att avtalet, sedan riksdagen i

respektive land godkänt detsamma, skall ratificeras. Avtalet träder i kraft

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

25

femton dagar efter ratifikationsinstrumentens utväxlande samt förbliver

gällande för obestämd tid med sex månaders uppsägning. Enligt bestämmelserna

i slutprotokollet förbehåller sig likväl Finland rätt att, för den

händelse nu gällande svenska tullsatser å kött skulle höjas, uppsäga avtalet

att upphöra att gälla en månad efter skedd uppsägning.

I slutprotokollet stadgas härjämte, att vissa mellan Sverige och Ryssland

träffade överenskommelser, vilka genom noteväxling den 11 november

1919 förklarats fortfarande äga giltighet för förhållandet mellan Sverige

och Finland, skola upphöra att gälla från och med dagen för förevarande

avtals ikraftträdande. De överenskommelser, som härvid avses, äro 1909

års konsulardeklaration samt överenskommelsen angående erkännande av

aktiebolag den 10 maj 1915.

Till avtalsförslaget är fogad en deklaration, vars bestämmelser i huvudsak

gå ut på vidmakthållande av de grundsatser, som av gammalt tilllämpats

ifråga om den medelst smärre fartyg underhållna, ved, fisk och

lantbruksprodukter omfattande gränshandeln mellan de båda länderna. I

främsta rummet åsyftas härmed de förmåner, vilka haft sitt stöd i artikel 4

av 1838 års handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Ryssland och

vilka för Finlands vidkommande i det väsentliga innefatta rätt för skeppare

å finskt fartyg att under viss tid efter ankomsten till svensk hamn

ombord å fartyget i mindre partier sälja alla slags lantmannaprodukter

av finskt ursprung. Dessa anordningar, vilka huvudsakligen äga praktisk

betydelse med avseende å trafiken på Stockholm, tillämpas alltjämt, varför

bestämmelserna i deklarationen ifråga i denna del endast innebära ett

traktatfästande av mellan de båda länderna gällande praxis.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är det föreliggande avtalsförslaget

i huvudsak baserat på principen om ömsesidig behandling såsom

mest gynnad nation. Genom detsamma tillförsäkras Sverige alltså bland

annat ifråga om tullar och skatter samt beträffande handelsresandes behandling

samma förmåner i Finland, som under senare tid från finsk sida

tillerkänts vissa andra länder. Förslaget följer i huvudsak samma linjer

som övriga från svensk sida ingångna handelsavtal under senare tid.

Några rubbningar i gällande svenska tulltaxa föranledas icke av detsamma.

Ehuru den i det föregående omförmälda bindningen av den svenska

tullsatsen å från Finland härrörande emmenthalost samt det finska förbehållet

om en kortare uppsägningsfrist för avtalet, därest den svenska

köttullen komme att höjas, i och för sig kunde ingiva vissa betänkligheter,

synas dessa dock icke böra tilläggas någon avgörande betydelse vid ståndpunktstagandet

till frågan om avtalets godkännande. Detsamma gäller om

vissa jämkningar, som i samband med avtalsförhandlingarna från svensk

sida ställts i utsikt i avseende å de i Sverige för närvarande gällande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

i • \ > 1 ; i : • r • ■ ; i • • . • t r . ( f '' • . * ( . , . tg.

kontrollbestämmelserna vid införsel från Finland av hästar, klövbärande

djur och nötkött samt växter och växtdelar, och mot vilka vederbörande

ämbetsverk förklarat sig icke hava någon erinran att framställa.

Kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen hava

under förhandlingarnas lopp avgivit yttranden i avtalsfrågan. I nämnda

yttranden anförda synpunkter hava genom avtalsförslaget i allt väsentligt

vunnit beaktande.

För egen del är jag av den uppfattningen, att det föreliggande avtalsförslaget

i stort sett bör vara ägnat att medföra de fördelar, som man å

svensk sida velat uppnå. Detsamma synes mig överhuvudtaget ägnat att

till ömsesidigt gagn befästa och främja utvecklingen av de kommersiella

förbindelserna mellan Sverige och Finland.

Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag sålunda, att förslaget

oförändrat godtages.»

Efter erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet uppläser föredragande

departementschefen härefter det förslag till handelsavtal mellan

Sverige och Finland jämte tillhörande slutprotokoll och deklaration, för

vars innehåll han ovan redogjort (bilaga F) och hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte för sin del godkänna berörda avtal jämte'' protokoll och

deklaration.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Einar Engelstedt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

27

Bilaga A.

Jämförelse mellan de autonoma och de fördragsmässiga tullsatserna

i Finland i fråga om vissa varuslag.

Finsk

tailltaxe-

rubrik

V aruslag

En-

Tullsatser år 1927

i finska mark

het |

:

Auto-

noma

Fördrags-

mässiga

ur 25

Köttextrakt ..........................................................

1 kg.

24.—

15.—

104

Ost, alla slag, icke i hermetiskt tillslutna förpackningar

» i

15.—

8.40

i 123

Konfityrer, ej s. n.................................................

15.—

12.50

124

Honung, även konstgjord..........................................

6.—

5.20

141

Konserver i hermetiskt tillslutna förpackningar:

produkter av djurs kött eller djurdelar ..................

»

15.—

10.50

142

ansjovis, sardeller och fisk, andra slag.....................

»

18.—

9.—

147

bordsfrukter och bär samt köksväxter och ätbara

svampar av olika slag ......................................

»

30.—

10.—

149

ost ...................................................................

60.—

36.—

151

konserver, andra slag.............................................

60.—

30.— !

162

Mineralvatten .......................................................

»

2._

0.8 7

4

250

Vävnader av jute, hampa, lin och andra, ej s. n. vege- tabiliska spånadsämnen:

av jute utan inblandning av andra vegetabiliska spå- nadsämnen :

plvsch, oskuren eller skuren .............................

100.—

47.50

254

av annat hithörande spånadsämne, även i förening med

jute eller bomull:

sammet och plysch samt sammets- och plyschartade

vävnader, oskurna eller skurna ........................

60.—

33.7 5

261

andra slag, ej s. n., vilkas hela yta är till vävnads- sättet likartad:

andra slag, som på en yta av 1 kvcm innehålla

sammanlagt:

mer än 35 men ej mer än 60 varp- och inslags- trådar:

blekta, färgade eller tryckta........................

28.—

22.—

268

Vävnader av ull, även i förening med annat spånads- ämne med undantag av silke:

mattor:

knutna:

med högst 180 knutar på en längd av en meter

60.—

37.50 ;

269

med mer än 180 knutar på en längd av en meter

»

120.—

75.— |

270

plyschartade, icke knutna, oskurna eller skurna •••

»

40.—

21.25 j

271

andra slag.........................................................

»

30.—

15.— I

272

sammet och plysch samt sammets- och plyschartade

vävnader, oskurna eller skurna ...........................

*

50.—

35.—

278

I

Vävnader av silke:

fälb, plysch och sammetsvävnader, oskurna eller skurna

av silke enbart eller i förening med andra spånads- ämnen ...........................................................

225.—

1

!

! 189.-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

1

Finsk

tnlltaxe-

Yarnslag

En-

Tullsatser år 1927

i finska mark

rubrik

het

Auto-

noma

Fördrags-

mässiga

;

279

vävnader, ej s. n-:

helsiden............................................................

1 kg

300.—

252—

280

halvsiden ........................................................

200.—

136—

281

Band, snören och snörmakararbeten, ej annorstädes

nämnda, med eller utan inlägg av metall och dylikt:

av bomull och andra vegetabiliska spånadsämnen:

band, snören och snörmakararbeten av fälb, plysch

och sammet...................................................

»

90.—

67.60

283

av ylle:

band, snören och snörmakararbeten av fälb, plysch

och sammet..................................................

»

80.—

57.60

285

av silke:

helsiden............................................................

300.—

255—

286

halvsiden .........................................................

200.—

140—

287

Spetsar, spetsvävnader och tyll, ej annorstädes nämnda:

av bomull och andra ej s. a. vegetabiliska spånads- ämnen :

trådgardinsvävnad av minst 50 cm. bredd............

40.—

22—

288

andra slag............ ............................................

180.—

108.—

289

291

av lin, även i förening med annat spånadsämne än

ylle och silke ...................................................

av silke även i förening med annat spånadsämne ...

180—

300.—

123.7 6

255—

298

Trikåvaror av silke:

helsiden:

metervara .........................................................

>

225.—

191.25

299

andra slag.........................................................

300—

255—

300

halvsiden:

metervara.........................................................

120—

97.00

301

andra slag.........................................................

180—

135—

311

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

monterade med blommor eller plvmer.....................

1 st.

300—

220—

313

andra slag:

av vara vari silke ingår:

garnerade eller monterade ..............................

»

100—

68—

317

Vävnader i förening med kautschuk, ävensom elastiska

spånadsvaror, innehållande kautschukstrådar m. m.:

av spånadsämne helt eller delvis av silke ...............

1 kg.

100—

76.—

320

Vävnader m. m., vattentäta, med annan massa än

kautschuk belagda, vaxduk häri inberäknad, m. m.:

andra slag än mattor och isoleringsremmar:

av spånadsämne helt eller delvis av silke ............

120—

97.50

323

Snörliv, helt eller delvis av siden..............................

»

300.—

223.60

325

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej s. n.:

av spetsar, spetsvävnad och tyll:

helt eller delvis av siden....................................

»

600—

430—

326

andra slag.........................................................

»

225—

161.26

327

450

337.60

175—

328

av halvsiden spånadsvara.......................................

250—

329

av ylle spånadsvara: försedda med broderier eller

spetsar, ävensom sådana, som hava foder, uppslag

eller annan besättning av varor, i vilka silke ingår

av andra spånadsvaror: försedda med broderier eller

spetsar, ävensom sådana, som hava foder, uppslag

eller annan besättning av varor, i vilka silke ingår

160—

130—

331

*

225—

150—

333

Paraplyer och parasoller av hel- eller halvsiden .........

1 st.

40—

32.50

337

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade

huvudsakligen av spånadsvaror, papper, halm etc. ...

1 kg.

1,500—

750—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

29

Finsk

V aruslag

Fn-

Tullsatser år 1927

i finska mark

rubrik

liet

Auto-

noma

Fördrags-

mässiga

338

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföre- gående position upptagna artiklar...........................

1 kg.

750.—

375.—

341

Spanadsvaror i förening med finare metalltråd samt

gulddragararbeten:

vävnader, band, snörmakararbeten, fransar, spetsar,

spetsvävnader, tyll samt strumpstolsarbeten .........

»

500.—

387.50

344

Väskor, portföljer, etuier, askar, portmonnäer, plån- böcker m. m., utvändigt klädda med textilvaror:

klädda med hel- eller halvsiden spånadsvara............

»

700.—

437.60

345

andra slag.........................................................

»

100.—

62.50

348

Prydnadsfjädrar, arbetade; ävensom konstgjorda pälsverk

därav .................................................................

»

1,000.—

850.—

374

Färdigarbetade trävaror, ej s. n.:

vägande per stycke netto mer än 2 kg.:

bronserade, förgyllda eller försilvrade; med sniderier

eller inläggningar försedda ..............................

>

30.—

20.—

375

betsade, bonade, lackerade, polerade eller på annat

sätt på ytan bearbetade .................................

»

12.—

4.—

379

vägande per stycke netto högst 2 kg.:

bronserade, förgyllda eller försilvrade; med sniderier

eller inläggningar försedda .............................

,

40.—

26.— 1

380

betsade, bonade, lackerade, polerade samt målade,

fernissade eller oljade eller på annat liknande

sätt på ytan bearbetade .................................

»

24.—

8.—

415

Papper, ej s. n., färgat annorlunda än i massan, lackerat,

fernissat, förgyllt, försilvrat eller belagt med annan

metall, kriterat, försett med tryckta mönster i en eller

flera färger, plisserat, pressat eller stansat ...............

»

24.—

13.20

422

Pappersarbeten:

blanketter utan bokstavstryck, avsedda till adresskort,

matsedlar, visitkort o. dyl. ................................

30 —

15.60

427

papperstapeter och tapetbårder, alla slag, även i för- ening med andra ämnen ....................................

16.—

12.4 0

431

arbeten, ej s. n., av papper, kartong, papp och pappers- massa även i förening med annat ämne:

andra än förgyllda, försilvrade, bronserade etc.:

ej försedda med golfrering, stansade mönster,

pussering, prägling etc.................................

Tf

20.—

16.—

451

Arbeten, ej s. n. av ben, horn eller sköldpadd:

andra än plattor, ski>a>r etc.:

av elfenben, valross- eller flodhästtänder eller sköld- padd .........................................................

500.—

325.—

462

Ambroin, celluloid, gallalit och andra liknande form- bara ämnen: i arbeten, ej s. n., även i förening med

oädel metall, väv eller dylikt.................................

»

60.—

33.75

473

Läderarbeten m. m.:

skodon:

med hel- eller halvsiden beklädnad .....................

»

400.—

250.—

474

vända, andra slag; ävensom skodon, vilkas vikt per

par utgör högst 400 gram netto, ej s. n.............

120.—

100.—

475

av lackerläder...................................................

»

120.—

76.—

479

handskar av läder, även i förening med spånadsvara,

ej s. n. .............................................................

»

ISO.—

ilo.—

481

askar, bälten, delar av bälten och hängslen, etuier,

plånböcker, portföljer etc., vägande per styck» netto

högst 0.5 kg....................................................

»

100.—

46.—

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Finsk

tulltaxe-

V aruslag

En-

Tullsatser är 1927

i finska mark

rubrik

het

Auto-

noma

Fördrags-

mässiga

499

Ädla metaller och arbeten därav:

guld:

arbeten, ej s. n., helt eller delvis av guld; även med

infattade stenar eller pärlor..............................

1 kg.

1,000.—

625.—

502

silver:

stänger och tråd: fasonerade, förgyllda eller på

mekanisk väg belagda med guld .....................

»

50.—

31.25

503

arbeten, ej s. n.. helt eller delvis av silver, även

förgyllda etc.................................................

»

400.—

275.—

505

platina:

arbeten, ej s. n., helt eller delvis av platina även

med infattade stenar eller pärlor .....................

»

1,000.—

750.—

588

Knivar, ej s. n.:

bordsknivar och gafflar: med skaft av elfenben, pärle- mor, porslin eller sköldpadd samt förgyllda eller

försilvrade.........................................................

50.—

41.20

597

Saxar, ej s. n., hårklippningsmaskiner, korkskruvar,

socker- och nageltänger, nötknäppare, förgyllda eller

försilvrade............................................................

»

1

Ö

»C

41.20

614

Skjutgevär, alla slag, såsom fjäder- och luftbössor, liagel- och kulgevär, maskingevär, pistoler och revolvrar,

samt färdigarbetade delar därtill ...........................

»

40.—

22._

ur 658

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer, om- formare, transformatorer, dämprullar m. fl.:

vägande per stycke mer än 250 kg. men icke mer än

500 kg. ............................................................

»

7.—

5.60

675

Glödlampor ............................................................

»

6.—

6.—

677

Elektrotekniska specialapparater, ej s. n., samt delar därtill:

elektromagnetiska tändare till motorer och liknande,

radiomottagningsapparater och delar därtill, elekt- riska ljusbågs- och induktionsugnar, svetsningsappa- rater, magnetiska roterande och fasta apparater för

utskiljande av järnpartiklar från spannmål och lik- nande materiel ................................................

>

12.—

12.—

andra slag .........................................................

12.—

6.50

ur 700

Maskiner och apparater, ej s. n.:

andra slag:

hushållsmaskiner................................................

»

3.—

3.—

andra...............................................................

»

3.—

2._

708

Transportmedel:

personautomobiler samt underreden och övriga delar

därtill, ej s. n.; ävensom underreden sagjt övriga

delar till lastautomobiler, ej s. n., utom hjul för- sedda med gummiringar ...................................

ad val.

20 %

8.7 5% !

714

Anm. Enligt de autonoma tullbestämmelserna skall

för hithörande varor erläggas en tull av minst 5.—

mk. per kg., vilken vikttull avtalsvis nedsatts till

2.18 mk. per kg.

Musikinstrument:

fonografer, grammofoner, positiv, speldosor och andra

ej s. n. instrument för återgivande av musik in. m.

samt delar därtill ...........................................

1 kg.

120.—

1

\6

o

715

andra slag; ävensom särskilt inkommande delar och

tillbehör, ej s. n.................................................

50.—

31.25

733

Ur, andra slag:

vägg- och väckurur ............................................

1 st.

12.—

12.—

andra slag............................................................

»

36.—

24.—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

31

Finsk

tulltaxe-

Y a r u s 1 a g

..

En-

! Tullsatser år 1927

i finska mark

rubrik

het

Auto-

noma

Fördrags-

mässiga

Lyxföremål och andra artiklar, huvudsakligen avsedda

för prydnadsändamål:

av äkta porslin ..................................................

1 kg.

160.—

70.—

783

798

Fönsterglas, även färgat, samt spegelglas:

folierat: andra slag................................................

»

16.—

10.-

828

Tvål: parfymerad toalett- och annan dylik tvål samt

flytande eller mjuka tvålsorter i tuber, flaskor etc.;

ävensom transparent tvål ......................................

»

40.—

21.25 |

862

Etrar och alkoholarter, ej annorstädes nämnda, flyktiga

oljor, parfymer, kosmetiska medel m. in.:

ättiketer, frukteter, konjaks-, arraks- samt andra essen- ser; i alkohol lösta etrar och essenser samt andra

etrar och essenser ej s. n..................................

80.—

40.-

868

bittermandelolja, terpinol, safrol och mentol; helio- tropin, kumarin, mysk och andra inom parfymfab- rikation använda välluktande ämnen samt andra

flyktiga vegetabiliska oljor, naturliga eller konst- gjorda, ej s. n....................................................

»

80.-

32.—

869

välluktande vatten, icke innehållande eter eller sprit;

såsom rosen- och orangeblomvatten.....................

»

60.—

24 —

870

lukt- eller toalettvatten, innehållande eter eller alko- hol, ävensom hårtinktur, alla slag:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröver.........

»

160.—

70.—

871

i kärl, vägande brutto mindre än 3 kg.............

240.—

105.-

872

parfymerade fett, salvor och pomador.....................

200.—

87.50

873

puder, smink, tandpulver, tandpasta och andra dylika

parfymer och kosmetiska medel, ej hänförliga till

annan position...................................................

»

200.-

87.50 *

ur 941

Syntetiska gödningsmedel ......................................

»

2.—

fria

942

Varor, ej annorstädes nämnda:

askar, dosor, etuier och väskor, med eller utan till- behör, penningbörsar, portföljer m. m., helt eller

delvis förfärdigade av agat, bärnsten, celluloid, kaut- schuk, metaller (utom järn och ädla metaller), pärle- mor, musselskal m. m., även prydda med spetsar

och vävnader, vari silke ingår, etc. .....................

300.—

120.—

945

bijouterivaror, alla slag, av annat ämne än guld, silver

eller platina, såsom armband, broscher, skjortknap- par, bröstnålar, hals- och urkedjor, hatt- och hår- spännen, manschettknappar m. m......................

»

300.—

140.-

952

leksaker och julgransprydnader, alla slag, samt delar

därtill..............................................................

»

200.—

87.50 |

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Bilaga B.

Sveriges export till Finland i kronor.

V arugrupp

1913

1925

1926

1. Levande djur ..........................................

28,557

762

345

2. Matvaror av djur] ....................................

265,618

301,995

424,266

3. Spannmål och produkter därav..................

601,451

1,238

1,376,467

140,882

934,635

33,839

5. Frukter och trädgårdsväxter m. m.............

15,606

85,414

78,210

6. Sprit, malt och andra drycker ..................

11,818

7,440

39,589

7. Spånadsämnen..........................................

73,251

140,199

181,929

8. Garn, tråd och repslageriarbeten m. m.......

464,973

393,661

663,215

9. Manufakturvaror av spånadsämnen ............

317,779

2,696,894

2,922,317

10. Hår, tjäder, hudar, skinn, ben etc. ............

356,516

1,902,745

1,324,769

11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc. ...............

32,657

430,119

954,742

12. Talg, oljor, tjära, gummi etc......................

227,446

1,186,790

1,167,089

13. Fabrikat av talg, oljor m. m......................

432,251

509,895

461,148

14. Trävaror, oarbetade och bilade ..................

7,799

5,037

15,184

15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre

arbetade................................................

445,454

162,594

220,791

16. Färger och färgningsämnen........................

148,076

178,100

198,718

17. Diverse ämnen ur växtriket ....................

52,758

479,525

979,946

18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten

17,848

85,832

225,905

19. Andra fabrikat av växtämnen.....................

5,123

192,772

101,536

20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat......

1,170,674

880,086

1,456,980

21. Mineral, formade fabrikat .......................

597,839

959,059

1,455,795

22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade

1,077,717

2,530,563

2,901,798

! 23. Metaller, arbeten därav ...........................

2,066,470

4,093,257

4,987,867

| 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur

4,618,606

10,102,223

14,351,780

| 25- Artiklar, som ej äro till någon av förestående

grupper hänförliga .................................

1,502,407

1,416,839

1,660,079

Samtliga grupper

14,539,932

30,259,150

37,742,472

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

33

Bilaga C.

Sveriges import från Finland i kronor.

V arugrupp

1913

1925

1926

1. Levande djur ..........................................

2. Matvaror av djur ....................................

3. Spannmål och produkter därav..................

4. Kolonialvaror .......................................

5. Frukter och trädgårdsväxter m. m.............

6. Sprit-, malt- och andra drycker ...............

7. Spånadsämnen..........................................

8. Garn, tråd och repslageriarbeten m. m.......

9. Manufakturvaror av spånadsämnen ............

10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben etc.............

11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc................

12. Talg, oljor, tjära, gummi etc......................

13. Fabrikat av talg, oljor m. m......................

14. Trävaror, oarbetade och bilade ..................

15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre

arbetade .............................................

16. Färger och färgningsämnen........................

17. Diverse ämnen ur växtriket .....................

18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten

därav ..............................................

19. Andra fabrikat av växtämnen.....................

20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat ...

21. Mineral, formade fabrikat ........................

22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade

23. Metaller, arbeten därav ...........................

24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur

25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående

grupper hänförliga ...............................

Samtliga grupper

2,321,388

292,620

265,005

1,413,378

5,678,587

4,622,329

833,756

117,348

91,283

1,038,051

104,848

9,279

31,358

119,101

596,353

1,887

927

429

20,460

172,641

182,999

4,782

458,301

35,150

8,823

59,172

46,879

1,124,588

1,884,523

807,057

7,828

41,504

60,405

94,682

40,137

75,205

15,041

35,612

155,017

12,639,434

5,979,686

7,414,011

418,688

2,315,917

1,892,508

2,295

17,929

18,067

35,810

246,434

74,284

30,017

1,631,154

1,210,793

912

2,585

291

776,138

380,189

226,890

10,115

252,700

247,443

147,731

356,149

376,810

15,961

100,655

92,723 i

101,790

269,117

121,386

162,705

951,769 |

598,076 |

21,257,618 |

21,509,605 |

19,220,672 |

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Bilaga D.

Sveriges export till Finland år 1926.

Varuslag

Kilogram

Kronor

Grupp 2. Matvaror av djur.

Fisk:

kryddad skarpsill (vassbuk) i tunnor.............

andra slag:

saltad eller inlagd:

lax och laxöring ..................................

sill ....................................................

färsk:

lax och laxöring .................................

sill, ej saltbeströdd..............................

torsk ................................................

Grupp 3.

Omalen spannmål:

korn •••••...........

Spannmål och produkter därav.

rag

ärter, tjänliga till människoföda...........................

Malen spannmål:

havregryn .........................................................

vetegryn........................................... • • • —; .....

vetemjöl........................................■■•••......

Grupp 5. Frukter, trädgårdsväxter m. m.

Konlityrer:

pastiljer ............................................................

Kulör, icke sprithaltig ..........................................

Grupp 8. Garn, tråd, repslageriarbeten m. m.

Bomullsgarn............................................................

Yllegam..................................................................

Grupp 9. Manufakturvaror av spånadsåmnen.

Hel- och halvsidenvävnader:

fälb-, plysch- och sammetsvävnader ........................

övriga vävnader:

helsiden............................................................

halvsiden .........................................................

Yllevävnader:

maskinfilt ............................................................

sammet och plysch m. ........................................

övriga............................................ .....................

Bomullsvävnader:

fälb, plysch, sammet m. ......................................

maskinfilt ............................................................

vävnader, ej s. n., med likartad yta ........................

övriga.................................................................

Diverse manufakturvaror:

band:

av silke .............................................................

av bomull................................................*........

broderier ...........................................................

hattar..................................................................

kläder m. ...........................................................

st.

10,400

4,340

22,318

711,335

74,996

263,085

289

51,302

9,728

1,164

16,549

4,729

120,710

313,260

167,072

25,803

60,446

41,660

64,790

910,511

988,591

20,283

388,590

343,288

13,320

4,585

60,882

4,175

108,239

30,972

349,796

292,055

189

11,886

187

843

21,294

36,485

79,508

1,119

35,407

977,100

15,713

656,044

535

1,705

84,583

12,309

13,950

12,936

625,915

95,745

1,142

330

112

20,246

3,986

67,850

4,610

7,288

151,998

77,097

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

35

V a r u s 1 a g

snören och andra snörmakararbeten ....................................

spetsar och tyll ...............................................................

spånadsvaror, tillklippta ...................................................

strumpstolsarbeten .............................................................

Grupp 10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben m. m.

Tagel ...............................................................................

Hudar och skinn, ej pälsverk................................................

Tarmar ..............................................................................

Ben- och hornmjöl..............................................................

Grupp 11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc.

Borstbindararbeten ...............................................................

Bemmar, snören, slangar ......................................................

Skodon ..............................................................................

Grupp 12. Talg, oljor, tjära, gummi etc.

njurfett ..............................................................................

Stearin (stearinsyra)....................:..........................................

Eterarter ...........................................................................

Fernissa...........................................................................

Mineraloljor ........................................................................

Olein m. ..........................................................................

Vegetabiliska feta oljor .........................................................

Draglim m. .......................................................................

Kautschuk upplöst eller i degform..........................................

Stenkolstjära m. .................................................................

Grupp 13. Fabrikat av talg, oljor m. m.

Kautschuksarbeten ...............................................................

Putsmedel för läderarbeten ...................................................

Tvätt-, skur- eller polermedel..... ..........................................

Grupp 14. Trävaror, oarbetade eller bilade.

Oarbetat eller bilat virke ................................................ tos

Grupp 15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade

Sågade m. .................................................................... m3

Block och läster för tillverkning av skodon ............................

Grupp 16. Färger och färgningsämnen.

Alisarin- m. fl. färger............................................................

Blyvitt och andra mineralfärger.............................................

Jordfärger ........................................................................

Andra färger och färgningsämnen ..........................................

Grupp 17. Diverse ämnen ur växtriket.

Kreatursfoder:

mjöl av majskakor ............................................................

annat ej s. n. ..................................................................

Frö .................................................................................

Andra ämnen ur växtriket ..................................................

Grupp 18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.

Papp .........................................",.....................••••••..........

Pappersspån m. ..............................................................

Smärgelpapper m. m...........••••••............................................

| Andra varor i grupp 18.........................................................

Kilogram

Kronor

15

2,178

251

4,653

356

9,571

3,017

45,919

280

1,229

230,352

1,194,376

10,398

44,394

390,400

47,502

2,236

39,364

1,547

22,074

78,062

859,929

43,973

36,454

80,175

74,607

2,582

48,036

54,776

110,984

296,702

95,925

87,841

290,097

215,135

55,134

43,141

36,819

47,525

688,267

79,756

54,312

329,566

24,827

68,688

55,181

46,593

860

15,184

2,520

102,116

13,087

64,595

4,148

25,101

333,469

85,222

1,065,802

55,199

24,247

33,196

529,000

100,305

3,969,495

1 729,465

25,686

• 50,092

100,084

136,321

39,021

1,044,081

84,511

42,694

26,439

48,591

75,934

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Varuslag

Kilogram

Kronor

Grupp 20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat.

3,638,946

49,781

Lera och murbruk...............................................................

2,847,165

72,309

5,856

102,431

Cement ..............................................................................

6,501,331

220,666

Aluminiumsulfat ..................................................................

873,000

60,948

Kalcium- och bariumkarbid...................................................

462,600

106,526

Kemiskt-tekniska preparat ..................................................

13,149

34,230

Konstgödsel:

8,515,000

547,000

andra slag........................................................................

35,600

6,278

Lödpasta och lödpulver.........................................................

11,938

27,947

Andra.................................................................................

2,820,295

198,309

Grupp 21. Mineral, formade fabrikat.

Lervaror:

tegel: oglaserat: eldfast: schamott- .................. .................

21,615,356

984,588

alla andra slag..................................................................

1,597,629

131,433

Slip-, bryn- eller polerstenar ................................................

33,096

47,183

Glas- och emaljvaror, ej i förening med guld eller silver .........

17,871

38,264

Krut .............................................................................

34,250

43,922

Tandmedel för projektiler och skjutvapen ..............................

110,000

Andra.................................................................................

105,743

66,068

Grupp 22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade.

Järn och stål:

balk-, hörn- och annat varmvalsat järn m. m......................

1,891,601

534,516

kallvalsat eller kalldraget järn i stänger m. m......................

139,694

108,261

660,687

298,850

4,921,350

444,872

verktygsstål m. m.............................................................

87,822

130,591

annat ..........................................................................

205,818

27,915

Andra metaller:

koppar och kopparlegeringar .............................................

541,410

952,565

tenn.................................................................................

62,898

331,098

zink.................................................................................

104,707

62,155

andra ..............................................................................

20,991

18,975

Grupp 23. Metaller, arbeten däran.

Järn- och stålvaror:

brotschar m. m......................................... ....................

1,410

37,639

cylindrar för förtätade gaser ............................................

24,625

73,557

elektriska härdugnar m. m. ................................................

24,627

29,599

fackverk m. m...................................................................

36,668

22,253

gjutgods, icke smidbart och varor därav .............................

47,287

50,438

gjutgods, smidbart, och andra varor av smidbart järn............

193,985

255,443

gångjärn m. m..................................................................

81,362

64,346

hyveljärn m. m...................... .........................................

9,093

43,274

knivar ...........................................................................

2,640

65,239

knivar för papperstillverkning m. m.....................................

23,803

58,743

kättingar och kedjor .........................................................

177,980

120,354

liar och skäror m. m..........................................................

30,351

80,788

maskinhyveljärn ...............................................................

7,867

41,020

plåt- och bleckvaror .........................................................

437,345

516,847

rör, valsade eller varmdragna.............................................

254,385

144,085

rör, kalldragna ...............................................................

37,359

58,957

skiftnycklar m. m............................................................

19,423

89,778

skjutgevär m. m...............................................................

1,392

23,280

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103,

37

Varuslag

spisar, ugnar m. m..........................................................

sågar m. m..............................................................

träd, kallvalsad eller dragen .............................................

träskruvar m. .........................................................

tänger och skänklar därtill ................................................

vagns- och spiralfjädrar.....................................................

yxor och bilor................................................................

andra ........ ..........................................................

Andra metallarbeten:

bly:^

tråd och linor m. m.......................................................

mynt av guld .................................................................

koppar och kopparlegeringar:

duk av koppar m. m....................................................

lampor och lyktor av mässing (lödlampor m. m.)...............

rör .............................................................................

tråd...............................................................

övriga arbeten (kokapparater m. m.).................................,

tenn:

rör, plåt, tråd och stänger .............................................

andra ......................................................................

Grupp 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur. I

Fartyg och båtar ............................................................ st

Fordon:

järnvägs- och spårvägsvagnar ..............................................

velocipeder ...................................................................

åkdon och fordon m. in...................................................

delar till automobiler........................................................

Maskiner, apparater och redskap:

maskiner och apparater, elektriska m. m.:

ackumulatorer ..............................................................

elektriska apparat- och instrumenttavlor...........................

elektrotekniska specialapparater ......................................

generatorer m. m.....................................................

glödlampor .................................................................

kol, för elektrotekn. ändamål, arbetat ..............................

pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd m. m..........

statorer m. m..........................................................

strömställare..................................................................J

säkerhetsapparater, ej s. n..............................................!

telefonapparater ......................................................

telegrafapparater m. m...................................................j

maskiner, apparater och redskap, ej elektriska:

apparater för tillverkning av kolsyrade drycker..................

arbeten av valsad järnplåt till ångpannor .......................

armatur, ej s. n., till maskiner m. m...............................

bark- m. fl. maskiner för trämasseindustrien.....................I

borrmaskiner, vägande per st. mer än 500 kg., samt svarvari

m. fl. maskiner för bearbetning av metaller .................j

elevatorer m. m.............................................

fals- och häftmaskiner m. m...........................................

gas- och andra motorer, ej elektriska ............................

hissmaskinerier m. m...........................................

hästräfsor m. m...............................................

kondensorer ......................................

landsvägslokomotiv och ångvältar ...................................

maskiner, ej s. n., för målning eller sönderdelning ............

mjölkskumningsmaskiner ................................................

mjölkkylare .................................................

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner ...........................

Kilogram

Kronor

59,681

51,629

93,709

502,9^5

133,973

102,662

136,157

122,263

10,798

39,445

19,957

28,941

8,003

28,170

260,950

326,986

32,955

28.864

156,775

20,464

140(562

9,142

62,718

162,234

305,809

489,808

736,343

117,906

609,376

10,581

57,305

10,853

45,876

10

69,200

25,909

38,580

785,166

*

283,020

42,624

•

84,427

8,723

34,420

11,076

28,709

18,170

379,994

786,498

1,651,384

2,477

67,084

209,337

81,659 1

51,336

172,751 j

25,909

82,208

39,042

130,163

6,588

47,846 |

44,332

410,958 1

30,934 j

456,652 1

9,872

22,025

99,172 |

50,852

145,448

601,352

119,284

192,745

146,556

282,890

108,396

141,079

527,900

214,461

105,112

382,291

66,356

81,823

467,260

291,491

68,934

167,100

20,999

28,440

135,981

110,627

266,683

1,131,350

23,617 |

81,964

422,564 1

552,797 1

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

V a r u s 1 a g

Kilogram

Kronor

6,740

63,137

pneumatiska maskiner och verktyg ...................

174,380

347,420

20,125

54,792

regulatorer till vattenturbiner.......................

48,477

286,639

Tull- och kullager ...................................

1,891

72,613

räknemaskiner .........................................

35,604

23,616

rökgasförvärmare....................................

38,594

100,447

sil- och siktapparater m. ................................

14,285

51,283

skruvväxlar samt kugghjul .............................

783,523

558,428

skördemaskiner m. ..................................

10,373

98,499

stilgjuteri- och sättmaskiner.................. •"*;/ ... , . „

svarvar m. fl. träbearbetningsmaskiner, andra an för fot- eller

271,282

469,726

handkraft om högst 500 kg. m. m. ...... ........

sv- och stickmaskiner med ställningar eller för motordrift...

148,883

13,441

435,422

119,417

sy- och stickmaskiner för handkraft utan siaunmgai .....

172,173

268,119

237,759

214,189

saningsmaskiner .....................................

128,318

128,632

transmissioner........................................

25,322

58,499

tryckpressar ...............................................

100,533

109,764

valsverk för metallindustrien» Hammare, nejaic in. in.

19,746

56,079

263,683

120,334

148,209

526,613

148,596

453,551

Övriga maskiner och apparater, ej s. ..........................

Instrument:

5,416

107,036

23,037

45,343

Grupp 25. Artiklar, som ej äro till någon ao förestående grupper

hänförliga.

1,922

98,025

Apoteksvaror ......................................

1,469

49,420

Bilder, som mångfaldigats genom tryck .....................

115,579

854,163

Böcker, tryckta ......................................

312,202

544,885

Tidningar m. m. ............................................

2,810

37,181

•

76,405

i Samtliga till Finland utförda varm

.]'' | 37,742,472

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunxjl. Maj:ts proposition Nr 103.

39

Bilaga E.

Sveriges import från Finland år 1926.

V ar f slag

Kilogram

Kronor

Grupp 1. Lavande djur.

Hästar ........................................................................... st.

217

115,580

Nötkreatur .................................................................... »

684

146,075

Grupp 2. Matvaror av djur.

Fisk:

623,363

562,210

alla andra slag..................................................................

382,345

466,429

Fläsk .............................................................................

140,844

219,598

Grädde ..............................................................................

194,128

139,845

Kräftdjur ...................................................................... st.

1,841,717

141,945

Kött:

av nötkreatur, färskt .........................................................

2,267,156

1,929,002

alla andra slag.................................................................

887,072

701,769

148,497

293,604

Smör ................................................................................

28,711

70.493

Ägg .........................................................................■..........

40,508

86,960

Andra varor i grupp 2 .........................................................

31,252

10,474

Grupp 3. Spannmål och produkter därav.

231,919

70,122

Andra varor i grupp 3 .........................................................

68,310

21,161

Grupp 5. Frukter och trädgårdsväxter m. m.

Frukter och bär,'' färska eller enbart kokade:

lingon, andra än inkokta ..................................................

1,084,340

561,562

Andra varor i grupp 5 .........................................................

32,299

34,791

Grupp 8. Garn, träd, repslageriarbeten m. m.

Garn av lin m. m...............................................................

11,135

31,899

Grupp 10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben etc.

Tagel .................................................................................

14,980

57,833

Hudar och skinn, ej pälsverk ................................................

439,191

505,706

2,428

196,021

Grupp 13. Fabrikat av talg, oljor, gummi etc.

Kautschuksarbeten ...............................................................

21,903

151,526

Grupp 14. Trävaror, oarbetade och bilade.

Trävaror, bilade............................................................... ms

8,954

277,385

48,922

440,807

Virke, oarbetat:

av furu eller gran......................................................... >

369,423

5,190,073

av asp ........................................................................ »

17,380

986,288

alla andra slag ............................................................ j>

37,586

494,9 i 8

Grupp 15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade.

6,326

302,169

Övriga sågade trävaror ................................................... »

51,995

1,558,392

Andra varor i grupp 15 ................................................... kg.

47,681

31,947

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

V aruslag

Kilogram

Kronor

Grupp 17. Diverse ämnen ur växtriket.

349,961

27,509

Andra varor i grupp 17......................................................

222,160

46,775

Grupp 18. Pappersmassa, papp och papper samt arheten därav.

Pappersmassa av trä ............................................................

380,763

97,381

343,546

71,522

PaPP ...................................................................

Papper:

863,447

3,347,098

411,465

27,134

155,813

Andra varor i grupp 18.........................................................

22,630

Grupp 20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat.

Träkol ........................................................................... hl.

269,537

184,341

Andra varor i grupp 20 .......................................................

411,977

42,549

Grupp. 21. Mineral, formade fabrikat.

Sten: arbeten därav...............................................................

312,586

62,793

Flaskor och burkar...............................................................

103,360

42,507

147,146

114,756

Andra varor i grupp 21 .........................................................

27,387

Grupp 22. Metaller oarbetade eller till en del arbetade.

1,010

205

Andra metaller:

Koppar och kopparlegeringar .............................................

324,108

370,840

Grupp 23. Metaller, arbeten därav.

Järn- och stålvaror...........................................................

50,163

65,771

Andra metallarbeten ...........................................................

2,861

26,952

Grupp 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur.

Mjölkskumningsmaskiner m. m. .............................................

11,810

29,858

Andra varor i grupp 24.........................................................

■

91,528

Grupp 25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående

grupper hänförliga.

84,704

551,325

Samtliga från Finland införda varor

•

19,220,672

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

41

Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

december 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg,

von Stockenström.

l:o.

Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av

chefen för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna det

förslag till handelsavtal mellan Sverige och Finland, jämte tillhörande

slutprotokoll och deklaration, varom enighet vunnits vid i Stockholm härom

förda förhandlingar, hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam

beredning med cheferna för social-, jordbruks- och handelsdepartementen,

att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga honom att för Sveriges del

underteckna ett avtal med tillhörande slutprotokoll och deklaration av en

mot nämnda förslag svarande lydelse.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt,

däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar

Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

T. H. Wistrand.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 24 februari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist,

Lyberg, von Stockenström.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
»Sedan

Kungl. Maj:t den 13 december 1927 bemyndigat ministern för

utrikes ärendena att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med

Finland, jämte tillhörande slutprotokoll och deklaration, av den lydelse,

ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve,

har sagda avtal med slutprotokoll och deklaration den 14 december

1927 blivit av ministern för utrikes ärendena samt Finlands minister för

utrikesärendena Väinö Voionmaa och Finlands minister i Stockholm

W. Söderhjelm vederbörligen undertecknat.

I anledning härav torde nu riksdagens godkännande av berörda avtal

jämte slutprotokoll och deklaration höra begäras.

Enligt slutprotokollet har från svensk sida bland annat medgivits bindning

av den enligt svenska tulltaxan för närvarande gällande tullsatsen

å ost (rubrik 137) såtillvida, att höjning i tullsatsen ej må vidtagas i vad

avser från Finland härrörande emmenthalost. Härav påkallas icke något

förslag till riksdagen, men i anledning av avtalets ikraftträdande hör i

tulltaxan på vedertaget sätt utmärkas, att ifrågavarande rubrik beröres

av avtalet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande

avtal jämte slutprotokoll och deklaration.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

43

hagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal. a2 i texten
  2. BevU 1928:15 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal. s. 1 i texten